Post 5800 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1999/00:33 ·
Hämta Doc ·
Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av struktur- omvandlingar inom Försvarsmakten
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Skr. 33
Regeringens skrivelse
1999/2000:33
Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda
omställningsproblem främst på grund av struktur-
omvandlingar inom Försvarsmakten
Skr.
1999/2000:33
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 18 november 1999
Ingela Thalén
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Skrivelsen beskriver det planerade arbetet med utvecklingsprogram för
kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom Försvarsmakten.
Innehållsförteckning
1 De beräknade sysselsättningseffekterna med anledning av bl.a.
regeringens proposition – Det nya försvaret 3
2 Behov av åtgärder i vissa kommuner 3
3 Planerade åtgärder 4
3.1 Tillsättande av en omställningsgrupp 4
3.2 Regeringens fempunktsprogram 5
3.3 Vissa kommungemensamma åtgärder 6
3.4 Lokalisering av statliga verksamheter, m.m. 8
3.5 Övrigt 9
4 Kommunvis beskrivning av planerade åtgärder 9
5 Erfarenheter från Söderhamnskommittén 12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 november 1999 14
1 De beräknade sysselsättningseffekterna med
anledning av bl.a. regeringens proposition –
Det nya försvaret
I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisar
regeringen sin bedömning av det långsiktiga behovet av anställd personal
inom Försvarsmakten. Regeringens bedömning baseras i första hand på
Försvarsmaktens redovisning den 19 maj 1999. Enligt denna bedöms
behovet av anställd personal uppgå till ca 10 000 yrkesofficerare (för
närvarande ca 14 400) och till ca 6 550 civilanställda (för närvarande ca
8 900) fr.o.m år 2005. Eftersom regeringen i nämnda proposition föreslår
en delvis annorlunda utformning av Försvarsmakten, bedömer regeringen
att det långsiktiga behovet av anställd personal fr.o.m. år 2005 blir något
större än vad Försvarsmakten redovisat i sitt underlag.
I propositionen redovisas även förslag till förändringar i
Försvarsmaktens grundorganisation. Regeringen vill i detta sammanhang
erinra om att behovet av att minska antalet anställda inom
Försvarsmakten inte enbart är knutet till olika förbandsnedläggningar
utan även till nödvändigheten av en övergripande omstrukturering av
myndigheten och dess verksamhet.
På grundval av redovisningen i propositionen rörande
strukturförändringar inom Försvarsmakten har Regeringskansliet gjort
följande preliminära bedömning vad gäller minskning av
sysselsättningen i vissa kommuner med följande antal arbetstillfällen:
- Kiruna ca 215 arbetstillfällen,
- Boden ca 425 arbetstillfällen,
- Sollefteå ca 450 arbetstillfällen,
- Falun ca 400 arbetstillfällen,
- Gotland ca 400 arbetstillfällen (varav Fårösund ca 140 och
Visby ca 250 arbetstillfällen), samt
– Hässleholm ca 900 arbetstillfällen.
Härutöver har bl.a. Härnösands och Karlsborgs kommuner vid tidigare
omstruktureringar påverkats av minskad sysselsättning inom Försvars-
makten.
Sysselsättningen i Karlskoga kommun har under lång tid minskat.
Under hösten 1999 har ytterligare ca 300 anställda varslats vid
Bofors/Celsius i Karlskoga.
2 Behov av åtgärder i vissa kommuner
Målen för regionalpolitiken är att skapa förutsättningar för uthållig
ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga
levnadsförutsättningar skapas för människorna i hela Sverige.
Förutsättningar för ekonomisk tillväxt i kommuner och regioner måste
i första hand skapas genom aktiva insatser på den lokala och regionala
nivån. Men genom en aktiv och framsynt politik inom olika
samhällssektorer kan regeringen och riksdagen medverka till en god
utveckling i alla Sveriges kommuner och regioner.
I propositionen Det nya försvaret konstaterar regeringen att det militära
försvaret står inför betydande förändringar. Med hänsyn till utvecklingen
i vår omvärld betonas nödvändigheten av en ändrad inriktning av det
svenska försvaret.
Om riksdagen beslutar om de föreslagna förändringarna i Försvars-
maktens organisation, bland annat vissa förbandsnedläggningar och
andra strukturomvandlingar, bedömer regeringen att särskilda åtgärder
behöver vidtas i ett antal kommuner med särskilda svårigheter.
Regeringen har därför analyserat de regionalpolitiska konsekvenserna
för de 26 lokala arbetsmarknader som berörs av förslagen till ändringar i
Försvarsmaktens grundorganisation.
Analysen har gjorts med fem kriterier som grund: Långsiktig
befolknings- och sysselsättningsutveckling, aktuell arbetslöshet,
bruttoregionprodukt per invånare samt andel industrisysselsatta (som ett
mått på arbetsmarknadens sårbarhet).
Begreppet lokal arbetsmarknad samt de fem kriterierna används bl.a.
inom den nationella regionalpolitiken som underlag för t.ex. beslut om
nationella stödområden.
Dessa fem kriterier har kompletterats med ett sjätte kriterium som är
specifikt för situationen – beroendet av Försvarsmakten, dvs. andel
sysselsatta i Försvarsmakten i förhållande till totalt antal sysselsatta.
Analysen och de tidigare redovisade sysselsättningskonsekvenserna i
vissa kommuner ger vid handen att utvecklingsprogram behöver
utarbetas och genomföras för följande kommuner: Kiruna, Boden,
Sollefteå, Härnösand, Falun, Karlskoga, Gotland och Hässleholm.
Även lokalisering av statlig verksamhet till Karlsborg övervägs. I detta
sammanhang skall prövas möjligheten att omvandla för andra
verksamheter fastigheter inom kommunen som används för militära
ändamål.
Regeringen avser att i konstruktiv samverkan med kommunerna, och
alla övriga berörda myndigheter och organ, genomföra
utvecklingsprogrammen för att stödja en positiv utveckling av
arbetsmarknaden, såväl beträffande existerande som nya näringar.
3 Planerade åtgärder
3.1 Tillsättande av en omställningsgrupp
Inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tillsätts en arbetsgrupp,
med uppdrag att föreslå och genomföra utvecklingsprogram för de
nämnda kommunerna med särskilda omställningsproblem främst på
grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten, den s.k.
Omställningsgruppen.
I uppdraget till Omställningsgruppen uttalas bl.a. att gruppen skall
lämna förslag till åtgärder för att stödja en positiv utveckling av
arbetsmarknaden och övergång till nya näringar i följande kommuner:
Kiruna, Boden, Sollefteå, Härnösand, Falun, Karlskoga, Gotland och
Hässleholm.
Omställningsgruppen, som särskilt skall arbeta med att stimulera
kommunernas förutsättningar för tillväxt och befintligt näringsliv, skall
även medverka vid genomförandet av etableringar av privata företag och
vid lokaliseringar av statlig verksamhet.
Arbetsgruppen skall i sitt arbete beakta jämställdhetsperspektivet.
3.2 Regeringens fempunktsprogram
Regeringen har även initierat ett fempunktsprogram för en positiv
utveckling i de prioriterade kommunerna. Programmet omfattar planerade
åtgärder inom följande områden:
Lokalisering av statlig verksamhet
Förutsättningarna för lokalisering av statlig verksamhet i berörda
kommuner skall studeras noggrant. Statlig sysselsättning och verksamhet
kan bidra till en positiv utveckling i utsatta kommuner. Arbetet leds av en
särskild statssekreterargrupp inom Regeringskansliet.
Regeringen avser att besluta vilka myndigheter eller andra statliga
verksamheter som skall lokaliseras till berörda kommuner – totalt ca
1 280 arbetstillfällen. En närmare fördelning anges i avsnitt 3.4.
Regeringen vill betona vikten av att lokaliseringarna skall ske i
samarbete med berörda myndigheter och fackliga organisationer, berörda
kommuner och Trygghetsstiftelsen. Frågan om att säkerställa
myndigheternas kompetens och servicenivå skall beaktas.
Kostnaderna för dessa verksamheter skall rymmas inom de
utgiftsområden, som för verksamheten ansvarigt departement svarar för.
Omvärlds- och sårbarhetsanalyser och utvecklingsplaner
Regeringen kommer att tillhandahålla särskilda resurser, som finansieras
inom befintliga budgetramar, för att stödja kommunerna i ett arbete med
analyser och utvecklingsplaner. Syftet är att stödja en utveckling av en
allsidig näringslivsstruktur och att skapa förutsättningar för att attrahera
företag att etablera verksamhet på de berörda orterna.
Infrastrukturåtgärder
Ett väg- och järnvägsnät med hög kvalitet är en viktig komponent för en
god utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. Regeringen
tidigarelägger, genom omprioritering inom befintliga budgetramar, vissa
infra-strukturinvesteringar i ett antal kommuner.
Särskilda åtgärder
Regeringen konstaterar att det finns stora resurser genom EG:s
strukturfonder som kan användas i det lokala och regionala
utvecklingsarbetet. Beslut om strukturfondsmedel fattas på regional nivå,
baserade på ett av EG-kommissionen godkänt programdokument. Den
nationella medfinansieringen sker bl.a. via olika statliga myndigheter,
kommuner och landsting. Den svenska statliga finansieringen är inte
fastställd i förväg utan prioriteras och beslutas inom de årliga anslag som
myndigheterna förfogar över. Regeringen avser att prioritera resurser för
nationell medfinansiering till de regioner vari de kommuner som berörs
ingår.
Regeringen kommer även att verka för att statliga fastigheter, andra
anläggningar som används för militära ändamål och vissa markområden
ställs till förfogande för annan verksamhet och omvandlas på
gynnsamma, affärsmässiga villkor.
Utveckling av arbetsmarknad och övergång till nya näringar
Grundläggande för en positiv regional och kommunal utveckling är en
ökning av den privata sysselsättningen. Ett av Omställningsgruppens
uppdrag är att i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, lokalt
näringsliv och lokala utvecklingsgrupper medverka till att förutsättningar
skapas för över 1 000 nya privata arbetstillfällen i de prioriterade
kommunerna. Projekt och etablering av privata företag finansieras inom
ramen för budgeterade medel.
Detta samlade fempunktsprogram avser främst att stimulera de berörda
kommunernas befintliga näringsliv till ökad tillväxt utifrån deras egna
förutsättningar. Programmet syftar även till att skapa förutsättningar att
utveckla och forma en ny, mer framtidsorienterad arbetsmarknad utifrån
respektive kommuns särskilda förutsättningar. Programmet syftar slutligt
till att nå målet för regeringens regionalpolitik: Att skapa likvärdiga
levnadsförutsättningar för människorna i hela Sverige.
3.3 Vissa kommungemensamma åtgärder
För de nämnda kommunerna gäller att ökade medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom anställningsstöd,
utbildningsåtgärder, flyttstöd, starta eget stöd m.m. flexibelt skall
kanaliseras till berörda länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar via
Arbetsmarknadsverket (AMV).
Statliga fastigheter, andra anläggningar som används för militära
ändamål och vissa markområden skall – i förekommande fall och på
gynnsamma affärsmässiga villkor – ställas till förfogande för andra
verksamheter och omvandlas för alternativ användning.
Under nästa programperiod för strukturfonderna, som löper mellan
åren 2000 och 2006, kommer Sverige att omfattas av dels de geografiska
målen 1 och 2, dels ett nationellt mål 3 och fyra gemenskapsinitiativ med
särskilda inriktningar. Det är huvudsakligen inom de tre målen som
berörda kommuner får möjlighet att ta del av resurser från
strukturfonderna.
Det geografiska området för mål 1 är fastställt och omfattar norra
Sverige. För mål 1-området har Sverige lämnat förslag till två program
till EG-kommissionen som kommer att ta ställning till dessa under våren
2000. Programförslagen är dels Norra Norrland, som omfattar
Norrbottens och Västerbottens län, dels Södra skogslänsregionen som
omfattar Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs,
Dalarnas och Värmlands län. Av de prioriterade kommunerna ingår
således Kiruna, Boden, Sollefteå och Härnösand i mål 1-området.
Den totala omfattningen av programmen för mål 1-området under
perioden beräknas uppgå till ca 1 850 miljoner euro varav EU svarar för
ca 722 miljoner euro. Den nationella finansieringen sker via olika statliga
myndigheter, kommuner, landsting och det privata näringslivet. Den
svenska statliga finansieringen är inte fastställd i förväg utan prioriteras
och beslutas inom de årliga anslag som myndigheterna förfogar över.
Regeringen avser att prioritera resurser för nationell medfinansiering till
de regioner vari de kommuner som berörs ingår. Programmen är
huvudsakligen inriktade på näringslivs- och kompetensutveckling.
Programmen har arbetats fram av de regionala partnerskapen i områdena
och besluten om programmens åtgärder kommer att tas på regional nivå.
För mål 2-programmen har EG-kommissionen avsatt ca 406 miljoner
euro. Regeringen har nyligen lämnat ett reviderat förslag till EG-
kommissionen om vilka kommuner som skall omfattas av mål 2. I detta
förslag ingår Falun, Karlskoga, Karlsborg och Gotland. Inriktningen av
programmen kommer att arbetas fram av de regionala partnerskapen i
områdena och ett förslag till program kommer att överlämnas till EG-
kommissionen under år 2000.
Hässleholm kommer inte att omfattas av något geografiskt avgränsat
strukturfondsprogram.
Regeringen har även lämnat ett förslag till program för mål 3 till EG-
kommissionen. Mål 3-programmet omfattar hela Sverige utanför mål 1-
områdena. Den totala omfattningen av programmet under perioden
beräknas uppgå till ca 1 550 miljoner euro varav EU svarar för ca 720
miljoner euro. Programmet är huvudsakligen inriktat på
kompetensutveckling för både sysselsatta och arbetslösa. Besluten om
programmens åtgärder kommer att tas på regional nivå.
I den mån det behövs, och förutsättningar i övrigt föreligger, ger staten
genom Kommundelegationen och Bostadsdelegationen ekonomiskt stöd
om strukturomvandlingen inom Försvarsmakten ger upphov till negativa
konsekvenser för den kommunala ekonomin.
Almi Företagspartner Örebro AB bedriver sedan våren 1999 ett aktivt
arbete i Karlskoga kommun. I ett projekt samarbetar Almi, stiftelsen
Svensk Industridesign och lokala aktörer verksamma inom
näringslivsutveckling. Projektet bygger på att man tillvaratar den
tillväxtpotential som redan finns hos företagen i regionen och utvecklar
den. Förutsättningarna för liknande projekt i nu aktuella kommuner
kommer att undersökas.
Arbetslivsinstitutet bedriver sedan år 1997 ett forsknings- och
utbildningsprojekt i Bergslagen i vilket tio kommuner är involverade.
Projektet utgår ifrån varje kommuns unika förutsättningar och syftar till
att skapa nya arbetstillfällen genom att stimulera regionalt samarbete
mellan näringsliv, högskolor, kommuner, länsmyndigheter m.fl. Projektet
syftar även till att öka kunskapen om regional utveckling hos berörda
aktörer. Förutsättningarna för liknande projekt i nu aktuella kommuner
kommer att undersökas.
Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA) arbetar aktivt
med att främja utländska investeringar i Sverige. ISA leder tillsammans
med Kommunförbundet och Almi Företagspartner AB ett program för att
i samarbete med lokala och regionala myndigheter och organisationer
stärka kompetens, marknadsföring, organisation och
mottagningskapacitet för utländska direktinvesteringar i kommuner och
regioner runt om i landet. För att förbättra samarbetet med och mellan
olika regioner samt öka aktiviteten i den investeringsfrämjande
verksamheten på regional nivå för ISA diskussioner om samarbete med
ett antal regioner. Avtal har träffats med tre regioner och förhandlingar
förs med ytterligare sex. ISA samverkar dessutom aktivt med ett stort
antal regioner inom ramen för de regionala tillväxtavtalen. Dessa
aktiviteter avser i hög grad de regioner som drabbas i samband med
omstruktureringen av Försvarsmakten.
Sveriges Exportråd arbetar aktivt med att främja svensk export.
Regionalt samarbetar Exportrådet med Almi Företagspartner AB och
handelskammarorganisationen inom ramen för s.k. exportcentra som
täcker i stort sett hela landet. De regioner som drabbas i samband med
omstruktureringen inom Försvarsmakten omfattas av respektive
exportcentrums aktiviteter.
Näringsdepartementet har, under hand, kontaktat konsultföretag för att
initiera samarbete avseende etablering av privata tjänsteföretag i
prioriterade försvarsorter. Detta som ett led i arbetet med att skapa
förutsättningar för sammanlagt mer än 1 000 nya arbetstillfällen i de
prioriterade kommunerna.
3.4 Lokalisering av statliga verksamheter, m.m.
Som en del av utvecklingsprogram för de nämnda kommunerna avses ca
1 280 statliga arbetstillfällen att lokaliseras till i första hand följande
kommuner:
– Kiruna ca 100 arbetstillfällen,
– Boden ca 75 arbetstillfällen,
– Sollefteå ca 300 arbetstillfällen,
– Härnösand ca 15 arbetstillfällen,
– Falun ca 135 arbetstillfällen,
– Karlskoga ca 150 arbetstillfällen,
– Gotland ca 90 arbetstillfällen, samt
– Hässleholm ca 215 arbetstillfällen.
Lokalisering av ytterligare ca 200 arbetstillfällen till de prioriterade
kommunerna skall beslutas.
Trygghetsstiftelsen har tillsammans med Försvarsmakten tagit fram en
rikstäckande plan för avvecklingsarbetet. För den personal som arbetar
på arbetsplatser som skall omlokaliseras finns det möjlighet att få hjälp
av Trygghetsstiftelsen och det statliga trygghetsavtalet för att få ett nytt
arbete. Den som väljer att inte följa med till den nya orten omfattas av
trygghetsreglerna på samma sätt som den som blir uppsagd på grund av
arbetsbrist. Villkoren och möjligheterna i det statliga trygghetssystemet
är goda och statistiken från Trygghetsstiftelsen visar att systemet är
effektivt och att det stora flertalet arbetssökande får nytt arbete – oftast
inom den privata sektorn.
3.5 Övrigt
Inom Kunskapslyftet avdelas 1 500 riktade platser till de berörda
kommunerna för år 2000. Platserna fördelas av Skolverket efter ansökan.
Ytterligare platser kan tilldelas kommunerna vid behov i samband med
den omfördelning av återlämnade platser som sker vid halvårsskiftet år
2000. För år 2001 fördelas Kunskapslyftsplatser till de berörda
kommunerna inom ramen för Skolverkets ordinarie fördelning men med
hänsyn till uppkomna strukturförändringar i kommunerna.
Möjligheten att inrätta ett 020-nummer för myndighetskontakter och
samhällsinformation skall utredas, liksom fördelning och lokalisering av
en sådan funktion.
En utredning genomförs om möjligheten att inrätta ett
”myndighetshotell”; en gemensam administrativ funktion för
myndigheter utan egna administrativa resurser, samt lokalisering av en
sådan funktion.
Förhandlingar om etablering av privat verksamhet har inletts för flera
orter.
Sjöfartsverket har fått i uppdrag att utreda frågan om en
sommarlokalisering av isbrytarverksamheten till Härnösand.
Regeringen avser att efter hand återkomma till riksdagen med de
förslag som bedöms behöva underställas riksdagen samt med rapporter
om utvecklingsprogrammens fortskridanden.
4 Kommunvis beskrivning av planerade
åtgärder
Kiruna
Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.
Bostadsdelegationen medverkar till att lösa kommunala
borgensåtaganden.
Stomnätsplanen Gällivare–Riksgränsen (STAX 30) tidigareläggs.
Regeringens inriktning är att etablera en rymdhögskola i Kiruna.
Luleå tekniska universitets lärarutbildning i Kiruna utökas inom
befintlig ram med 25 helårsstudieplatser med början år 2001.
Den verksamhet som bedrivs vid Stiftelsen Cold Center skall utvecklas
och kan på sikt ge ca 60 nya arbetstillfällen.
Utveckling av ett samiskt centrum, innefattande bl.a. information om
samer och samisk historia, i anslutning till Sametingets verksamhet,
utreds.
Cirka 100 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Kiruna.
Omställningsgruppen får i uppdrag att i samarbete med Kiruna
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa
förutsättningar för etablering av ytterligare ca 100 privata arbetstillfällen
i Kiruna.
Boden
I budgetpropositionen för 2000 föreslås de inre delarna av Bodens
kommun placeras i nationellt stödområde A, övriga delar i stödområde B.
I dag ligger endast de inre delarna av kommunen i stödområde 2.
Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för miltära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.
Cirka 75 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Boden.
Omställningsgruppen får i uppdrag att i samarbete med Bodens
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa
förutsättningar för etablering av ytterligare ca 425 privata arbetstillfällen
i Boden.
Sollefteå
I budgetpropositionen för 2000 föreslås de centrala delarna av Sollefteå
kommun inplaceras i nationellt stödområde A från nuvarande inplacering
i stödområde 2.
Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.
Bostadsdelegationen bistår med att sanera kommunens
fastighetsbestånd.
Regeringen avser att inom gällande budgetramar avsätta ytterligare 20
miljoner kronor per år under en treårsperiod, totalt 60 miljoner kronor,
för projekt inom Sollefteå, Härnösands och Kramfors kommuner som
stöd bl.a. för byggandet av ett inomkommunalt transportnät för
bredbandskommunikation i Sollefteå.
Resurser motsvarande 200 distansutbildningsplatser inom
Distansutbildningsmyndighetens befintliga ram anslås från och med
höstterminen år 2000.
Cirka 300 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Sollefteå.
Omställningsgruppen får i uppdrag att i samarbete med Sollefteå
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa
förutsättningar för etablering av ytterligare ca 300 privata arbetstillfällen
i Sollefteå.
Härnösand
I budgetpropositionen för 2000 föreslås Härnösands kommun inplaceras i
nationellt stödområde B från nuvarande placering i tillfälligt stödområde.
Mitthögskolan förlägger redan tilldelade 100 nya helårsstudieplatser
inom lärarutbildning matematik-NO och 200 nya helårsstudieplatser
inom det tekniska området till Härnösand med början år 2001.
Cirka 15 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Härnösand.
Sjöfartsverket har fått i uppdrag att utreda en sommarlokalisering av
isbrytarverksamheten till Härnösand.
Omställningsgruppen får i uppdrag att i samarbete med Härnösands
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa
förutsättningar för etablering av ytterligare ca 100 privata arbetstillfällen
i Härnösand.
Falun
Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.
Högskolan Dalarna anordnar inom befintlig ram totalt 150 helårs-
studieplatser för vidareutbildning av lärare och skolledare samt för andra
skräddarsydda utbildningar med början år 2000.
Länsplanen Riksväg 60, Gruvan–Tallen, Ornäs–Tallen, tidigareläggs.
Cirka 135 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Falun.
Omställningsgruppen får i uppdrag att i samarbete med Falu kommun,
berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa förutsättningar för
etablering av ytterligare ca 50 privata arbetstillfällen i Falun.
Karlskoga
I budgetpropositionen för 2000 föreslås Karlskoga kommun inplaceras i
nationellt stödområde B från nuvarande placering i tillfälligt stödområde.
Karlstads och Örebro universitet avser att använda tilldelade resurser
till distansutbildningar vid lärcentret i Karlskoga (upp till 30
helårsstudie-platser), från år 2001.
Möjligheten att stödja uppbyggnaden av ett nationellt utvecklings- och
utbildningscentrum för distansoberoende service utreds.
Möjligheten till uppbyggnad av ett formningscentrum vid Industriellt
Utvecklingscentrum (IUC) i samverkan med bl.a. Karlstads och Örebro
universitet för tillämpad utveckling av teknik, produkter och processer i
samverkan med företag i regionen utreds.
Vägverkets nationella plan, E 18 Lekhyttan–Adolfsberg tidigareläggs.
Cirka 150 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Karlskoga.
Karlsborg
I budgetpropositionen för 2000 föreslås Karlsborgs kommun inplaceras i
nationellt stödområde B från nuvarande placering i tillfälligt stödområde.
Viss lokalisering av statlig verksamhet övervägs för närvarande.
Möjligheterna att omvandla för andra verksamheter fastigheter inom
kommunen som används för militära ändamål, skall prövas.
Gotland
Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.
Högskolan använder inom befintlig ram medel för ett stort antal
utbildningsplatser inom bl.a. ekonomi, IT, ekologi samt lärar- och
ingenjörsutbildningar.
Möjlighet till stöd till pilotprojektet Gotlands livsmedelsinstitut (ca 10
arbetstillfällen) undersöks.
Cirka 90 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Gotland.
Omställningsgruppen får i uppdrag att i samarbete med Gotlands
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa
förutsättningar för etablering av ytterligare ca 260 privata arbetstillfällen
på Gotland.
Vid utvecklingsprogrammets genomförande skall särskilt beaktas
möjligheten att förlägga verksamheter till Fårösund.
Hässleholm
Statlig mark, fastigheter och andra anläggningar som används för militära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.
På Högskolans i Kristianstad campus anordnas inom befintlig ram 120
helårsstudieplatser inom dataelektronik och polymerteknik med början år
2000.
Cirka 215 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Hässleholm.
5 Erfarenheter från Söderhamnskommittén
Genom beslut vid regeringssammanträde den 17 oktober 1996
tillkallades en särskild utredare för att lämna förslag till åtgärder för att
stärka utvecklingen i Söderhamn. I uppdraget ingick dels att utarbeta
förslag till vilka statliga verksamheter som kunde lokaliseras till
Söderhamn och att medverka vid genomförandet av beslutade
lokaliseringar, dels att föreslå andra åtgärder som kunde stärka
utvecklingen i Söderhamn. Till utredare utsågs f.d. generaldirektören
Lars Jeding och den s.k. Söderhamnskommittén tillsattes.
Bakgrunden till uppdraget var regeringens förslag att lägga ned
Hälsinge flygflottilj, F 15 i Söderhamn. Dessutom hade omställningen
från industrisamhälle till postindustriell era slagit hårt mot Söderhamn
som de senaste decennierna förlorat tusentals arbetstillfällen och en rad
industrier, bl.a. hade sågverk och massaindustrier lagts ned.
Avsikten med att tillsätta Söderhamnskommittén var att de
traditionella närings-, regional- och arbetsmarknadspolitiska
instrumenten skulle kompletteras med en kommitté, som i nära samarbete
med Regeringskansliet, Söderhamns kommun och berörda myndigheter
skulle arbeta för att en mångårig negativ utveckling skulle ersättas med
en positiv.
I sin rapport SOU 1998:89 Greppet – att vända en regions utveckling
betonar kommittén inledningsvis att nödvändigheten för att bedriva ett
framgångsrikt arbete var att kommunen accepterade situationen och
snabbt nådde politisk enighet kring en handlingsplan och därefter
engagerade sig i ett omfattande utvecklingsarbete.
Sammanfattningsvis konstateras att sedan ett och ett halvt år efter
F 15:s nedläggning har arbetslösheten minskat och att det andas en
framtidsoptimism i Söderhamn som inte funnits sedan massaindustrins
glansdagar på 1960-talet. Bruksmentaliteten är på väg att bytas ut och allt
fler inser att om något skall bli gjort så måste Söderhamnarna göra det
själva. Pratet om ”Döderhamn” har tystnat och i stället diskuteras
satsningar på IT och utbildningar. De förändrade attityderna och den nya,
omtalade Söderhamnsandan märks tydligt.
I rapporten konstateras även att den största betydelse som
lokaliseringarna av statliga myndigheter haft var att skapa en minsta
kritisk massa för att förändra arbetsmarknaden i syfte att skapa bra
förutsättningar för privata företag.
Kommittén betonar slutligen vikten av att skapa god infrastruktur som
grund för bl.a. distansutbildning och etablering av företag inom
kunskaps-, kommunikations- och IT-sektorn.
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 november 1999
Närvarande: Statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Ulvskog,
Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Rosengren, Larsson,
Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm.
Föredragande: statsrådet Björn Rosengren.
Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:33 Utvecklingsprogram för
kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom Försvarsmakten.
Skr. 1999/2000:33
14
1