Regeringskansliets rättsdatabaser

Rikets styrelse 1 Förslag till statsbudget för 2000 Rikets styrelse Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Lagförslag 9 3 Inledning 13 3.1 Omfattning 13 4 Statschefen 15 4.1 Omfattning 15 A1 Kungliga hov- och slottsstaten 15 5 Riksdagen och dess ombudsmän 17 5.1 Omfattning 17 5.2 Utgiftsutvecklingen 17 5.3 Förslag till ny lag om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen 18 5.4 Anslag 19 B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 19 B2 Riksdagens förvaltningskostnader 20 B3 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen 22 6 Regeringen m.m. 23 6.1 Omfattning 23 6.2 Utgiftsutvecklingen 23 6.3 Resultatinformation 24 6.4 Revisionens iakttagelser 25 6.5 Anslag 25 C1 Regeringskansliet m.m. 25 C2 Svensk författningssamling 27 C3 Allmänna val 28 C4 Stöd till politiska partier 29 7 Centrala myndigheter 31 7.1 Omfattning 31 7.2 Utgiftsutveckling 31 7.3 Revisionens iakttagelser 32 7.4 Anslag 32 D1 Justitiekanslern 32 D2 Datainspektionen 34 D3 Sametinget 35 8 Mediefrågor 37 8.1 Omfattning 37 8.2 Utgiftsutvecklingen 37 8.3 Resultatbedömning 38 8.4 Revisionens iakttagelser 40 8.5 Skatteavvikelser 40 8.6 Anslag 40 E1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 40 E2 Presstöd 41 E3 Stöd till radio- och kassettidningar 44 E4 Radio- och TV-verket 46 E5 Granskningsnämnden för Radio och TV 47 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 3.1 Utgiftsutvecklingen 13 4.1 Anslagsutvecklingen 15 4.2 Beräkning av anslaget för år 2000 16 5.1 Utgiftsutvecklingen 17 5.2 Anslagsutvecklingen 19 5.3 Anslagsutvecklingen 20 5.4 Anslagsutvecklingen 22 6.1 Utgiftsutvecklingen 23 6.2 Resultatinformation 24 6.3 Anslagsutvecklingen 25 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000 27 6.5 Anslagsutvecklingen 27 6.6 Anslagsutvecklingen 28 6.7 Anslagsutvecklingen 29 7.1 Utgiftsutvecklingen 31 7.2 Anslagsutvecklingen 32 7.3 Beräkning av anslaget för år 2000 34 7.4 Anslagsutveckling 34 7.5 Beräkning av anslaget för år 2000 35 7.6 Anslagsutvecklingen 35 7.7 Beräkning av anslaget för år 2000 36 8.1 Utgiftsutvecklingen 37 8.2 Anslagsutvecklingen 40 8.3 Beräkning av anslaget för år 2000 41 8.4 Anslagsutvecklingen 41 8.5 Beräkning av anslaget för år 2000 42 8.6 Anslagsutvecklingen 44 8.7 Anslagsutvecklingen 46 8.8 Beräkning av anslaget för år 2000 47 8.9 Anslagsutvecklingen 47 8.10 Beräkning av anslaget för år 2000 49 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget C 1 Regeringskansliet m.m, beställa varor och tjänster som innebär utgifter på högst 485 000 000 kronor under år 2001 för genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU (avsnitt 6.5), 2. godkänner vad regeringen föreslår om en höjning av driftsstödet (avsnitt 8.6), 3. godkänner vad regeringen föreslår om mildrad tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar (avsnitt 8.6), 4. godkänner vad regeringen föreslår om kravet på hushållstäckning för hög- och medelfrekventa tidningar (avsnitt 8.6), 5. godkänner vad regeringen föreslår om ändrade ersättningsprinciper för taltidningsutgivning (avsnitt 8.6), 6. för budgetåret 2000 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Kungliga hov- och slottsstaten ramanslag 79 696 B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ramanslag 513 360 B2 Riksdagens förvaltningskostnader ramanslag 431 965 B3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen ramanslag 43 998 C1 Regeringskansliet m.m. ramanslag 2 497 155 C2 Svensk författningssamling ramanslag 1 011 C3 Allmänna val ramanslag 5 000 C4 Stöd till politiska partier ramanslag 145 200 D1 Justitiekanslern ramanslag 12 651 D2 Datainspektionen ramanslag 30 365 D3 Sametinget ramanslag 15 309 E1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden ramanslag 5 387 E2 Presstöd ramanslag 536 579 E3 Stöd till radio- och kassettidningar ramanslag 127 300 E4 Radio- och TV-verket ramanslag 8 186 E5 Granskningsnämnden för radio och TV ramanslag 7 421 Summa 4 460 583 Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att riksdagen 1. antar beredningsgruppens förslag till lag om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen, 2. godkänner beredningsgruppens förslag till inriktning av den fortsatta utbyggnaden av stödet till ledamöterna och partigrupperna i riksdagen fram till och med år 2002, 3. godkänner förvaltningsstyrelsens förslag till överföring för budgetåret 2000 av 27 miljoner kronor från ramanslaget B2 Riksdagens förvaltningskostnader till ramanslaget B1 Riksdagens ledamöter och partier. Detta innebär att ramanslaget B1 Riksdagens ledamöter och partier uppgår till 513 360 000 kr och ramanslaget B2 Riksdagens förvaltningskostnader uppgår till 431 965 000 kr (vilket framgår av regeringens anslagsnivåer på föregående sida), 4. bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 2000 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter och IT-verksamhet till ett sammanlagt belopp av 71 300 000 kr. 2 Lagförslag Riksdagens förvaltningsstyrelse framlägger följande förslag till lagtext Förslag till lag om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen 1 § Till partigrupperna i riksdagen lämnas enligt denna lag stöd i form av basstöd, stöd till kostnader för politiska sekreterare åt ledamöterna samt resestöd för ledamöters utrikes resor. I 17 § finns dessutom bestämmelser om stöd till en enskild riksdagsledamot i vissa fall. 2 § Som partigrupp räknas varje grupp av riksdagsledamöter för ett parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket vid ett riksdagsval. 3 § Stöd enligt denna lag betalas ut förskottsvis per kvartal. Basstöd till partigrupper 4 § Basstödet består av grundbelopp och tilläggsbelopp. Beloppen bestäms av riksdagens förvaltningsstyrelse för ett budgetår i sänder. 5 § En partigrupp som företräder ett regeringsparti är berättigad till ett grundbelopp. Var och en av övriga partigrupper är berättigad till två grundbelopp. 6 § En partigrupp är berättigad till så många tilläggsbelopp som motsvarar det antal riksdagsmandat som har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet. 7 § En partigrupp är berättigad till stöd från början av den månad då riksdagsval hålls till slutet av den månad då riksdagen samlas efter nästa riksdagsval. Är en partigrupp berättigad till stöd med skilda belopp före och efter ett riksdagsval, lämnas stödet med det högre beloppet för den månad då riksdagsval hålls och för den månad då en nyvald riksdag samlas. För den månad då en partigrupp blir eller upphör att vara företrädd i regeringen är gruppen berättigad till det grundbelopp som gäller för en partigrupp som inte företräder ett regeringsparti. 8 § Partigruppen för ett parti som inte återkommer till riksdagen efter val är, sedan rätt till stöd enligt 7 § har upphört, berättigad till stöd (avvecklingsstöd) för ytterligare sex månader, beräknat på det belopp som gällde för gruppen närmast före valet. 9 § Till partigruppen för ett parti som efter val till riksdagen återkommer med färre ledamöter än tidigare och som varken före eller efter valet är ett regeringsparti lämnas stöd enligt följande. Partigruppen får under tolv månader räknat från utgången av den månad då den nyvalda riksdagen samlas a) det stöd som tillkommer gruppen enligt 7 § och b) stöd med 50 procent av skillnaden mellan det nya stödet och det stöd som partigruppen var berättigad till närmast före valet. Stöd till riksdagens ledamöter 10 § Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter. Stödet bestäms av riksdagens förvaltningsstyrelse för ett budgetår i sänder och beräknas efter normen kostnaden för en politisk sekreterare per två ledamöter. 11 § En partigrupp är berättigad till stöd från början av den månad då riksdagsval hålls till slutet av den månad då riksdagen samlas efter nästa riksdagsval. Stödet beräknas efter hur många ledamöter som tillhör gruppen vid kvartalets ingång. Är en partigrupp före och efter ett riksdagsval berättigad till stöd med skilda belopp, lämnas stödet med det högre beloppet för den månad då riksdagsval hålls och den månad då en nyvald riksdag samlas. 12 § Partigruppen för ett parti som inte återkommer efter val till riksdagen är, sedan rätten till stöd enligt 11 § har upphört, berättigad till stöd (avvecklings- stöd) för ytterligare fyra månader, beräknat på det belopp som gällde för partigruppen närmast före valet. 13 § Partigruppen för ett parti som efter val till riksdagen återkommer med färre mandat än tidigare får, under ytterligare fyra månader räknat från utgången av den månad då den nyvalda riksdagen samlas, stöd med det belopp som partigruppen var berättigad till närmast före valet. Stöd till riksdagsledamöters utrikes resor 14 § Resestöd lämnas för riksdagsledamöternas deltagande i internationella konferenser utomlands och andra utrikes resor. Partigrupperna skall årligen till Riksdagens förvaltningskontor lämna redovisning för hur det utbetalda resestödet har använts under föregående kalenderår. Stödet lämnas med delbelopp som bestäms för ett budgetår i sänder av talmanskonferensen. 15 § Resestöd lämnas a) för en partigrupp som består av högst 20 ledamöter med ett delbelopp per mandat som har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet och b) för övriga partigrupper med ett delbelopp per mandat för de första 20 mandaten och ett halvt delbelopp för varje ytterligare mandat som har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet. 16 § En partigrupp får inte bevilja en ledamot större resestöd än vad en tjänsteman i riksdagen skulle ha fått för att i tjänsten delta i en motsvarande resa. Stöd till en enskild ledamot som inte tillhör en partigrupp 17 § Till en ledamot som har blivit invald i riksdagen på grund av att partiet har fått minst tolv procent av rösterna i den egna valkretsen lämnas stöd, med tillämpning i övrigt av bestämmelserna i denna lag, i form av a) basstöd till partigrupp med en niondel av vad som tillkommer ett parti som inte är regeringsparti, b) ett ledamotsstöd enligt 10 § och c) resestöd med ett delbelopp enligt 14 §. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Genom lagen upphävs lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen. 3 Inledning 3.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar verksamheterna statschefen riksdagen och dess ombudsmän, regeringen, centrala myndigheter samt mediafrågor. För 1999 uppgår de beräknade utgifterna till 4 791 miljoner kronor varav ca 2 595 miljoner kronor till regeringen, 1 065 miljoner kronor till riksdagen och dess myndigheter och 685,4 miljoner kronor till mediafrågor. Utgiftsområdet inrymmer en rad skilda verksamheter av heterogen karaktär. Detta medför att några övergripande mål för utgiftsområdet inte finns. Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Verksamhetsområde Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 A Statschefen 70 77 84 80 80 81 B Riksdagen och dess ombudsmän 909 948 1 065 989 1 049 1 085 C Regeringen m.m. 2 440 2 422 2 595 2 648 2 880 2 868 D Centrala myndigheter 46 56 52 58 53 54 E Mediefrågor 684 678 685 685 689 690 Totalt för utgiftsområde 1 4 3282 4 181 4 7913 4 4614 4 751 4 778 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Inkulsive äldreanslag som uppgår till ca 179 000 000 kronor. 3 Inklusive äldreanslagens prognoser som uppgår till ca 310 000 000 kronor. 4 Beror på avrundlingsprinciper. 4 Statschefen 4.1 Omfattning Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget Kungliga hov- och slottsstaten. Genom anslaget finansieras statschefens officiella funktioner och driftskostnaderna för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. A1 Kungliga hov- och slottsstaten Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 70 441 Anslags- sparande 1 963 1999 Anslag 77 125 Utgifts- prognos 84 125 2000 Förslag 79 696 2001 Beräknat 79 541 1 2002 Beräknat 80 668 2 1Motsvarar 78 456 tkr i 2000 års prisnivå. 2Motsvarar 78 456 tkr i 2000 års prisnivå. Anslaget avser att täcka kostnaderna för statschefens officiella funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från anslaget betalas också driftskostnader för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens fastighetsverk. Stockholms slott är Konungens officiella residens och används för representation. Delar av slottet visas för allmänheten. En del av Drottningholms slott används av Konungen och hans familj som bostad och en annan del visas för allmänheten. I Ulriksdals slott har lokaler upplåtits till Världsnaturfonden. Slottet är även öppet för allmänheten och används bl.a. för utställningar. I anslutning till slottet finns en utställningslokal och det s.k. Orangeriet. Haga slott är upplåtet till regeringen som bostad för prominenta gäster från utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott och Tullgarns slott visas för allmänheten. Rosersbergs slott disponeras till större delen av Statens räddningsverk. De två översta våningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Från anslaget betalas vidare Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men som disponeras av Konungen. Husgerådskammaren förvaltar även de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Regeringens överväganden Resultatinformation Kungliga hov- och slottsstaten skall enligt den överenskommelse som träffades med regeringen 1996 årligen lämna en berättelse över den samlade verksamheten. Tyngdpunkten skall läggas på en redovisning av hur tilldelade medel har använts vad gäller Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren. Verksamhetsberättelsen ligger till grund för regeringens bedömning av medelsbehovet. Av verksamhetsberättelsen för 1998 framgår att en omfattande verksamhet har bedrivits. Verksamheten har bl.a. präglats av Konungens 25-årsjubileum som Sveriges statschef och en mycket aktiv medverkan i kulturhuvudsadsårets program. Ett tema har varit ”Öppnade rum”. På Drottningholms slott och på Tullgarn har ett porslins- resp. slottskök öppnats för allmänheten. På Gripsholm har Gustav III:s unika kavaljersflygel tillfälligt varit tillgänglig och på Stockholms slott har Bernadottebiblioteket kunnat besökas vid flera tillfällen. På Stockholms slott har utställningen ”Karl XIV Johan- en europeisk karriär” varit en av huvudutställningarna och där har också utställningen ”Kunglig Taffel” visats hela året. Till de stora händelserna hör också statsbesöken. Hovmarskalksämbetet har planlagt och genomfört ett utgående statsbesök till Moçambique samt tre inkommande från Italien, Argentina och Island. Antalet besök på Kungl. slottet ökade under 1998 med 15 % från ca 400 000 till 460 000. Antalet besökare på de övriga sju kungliga slotten uppskattas till drygt 280 000, vilket var en ökning med ca 9 %. En orsak till ökningarna kan vara kulturhuvudstadsåret. Huvudorsaken torde emellertid vara Konungens 25-årsjubileum som monark. Jubileet har initierat ett antal olika aktiviteter på de kungliga slotten, i synnerhet på Stockholms slott. En sådan aktivitet är upprustningen och inredningen av ett speciellt rum, Carl XVI Gustafs jubileumsrum, med möbler och textilier från vår tid. Inredningen är en gåva från Sveriges riksdag, regering och kommuner. På grund av minskade anslag gjordes neddragningar av personalstyrkan med motsvarande ca 10 heltidsanställningar. Antalet tillsvidareanställda uppgår därmed till 217 personer vilket motsvarar 201 heltidsanställningar. Medel har avsatts för olika typer av kompetensutveckling, bl.a. för att underlätta för övertalig personal att få nytt arbete och för att de anställda skall få kompetensutveckling inom det egna yrkesområdet. Slutsatser När det gäller verksamheten inom slottsstaten bedömer regeringen att ett resurstillskott är nödvändigt. Detta avser dels en förbättring av underhållet av parkerna vid de kungliga slotten, dels en förstärkning av vård och konservering av de museiföremål som förvaltas av Husgerådskammaren. Anslaget har därför räknats upp med ett engångsbelopp om 1 240 000 kronor. Utgiftsökningen finansieras genom att anslaget D2 Datainspektionen, utg.omr. 1, engångsvis minskas med motsvarande belopp. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under budgetperioden med förslag om en höjning av anslagsramen bl.a. mot bakgrund av de ökade kostnader för hovstaten som kan förutses till följd av Kronprinsessan Victorias officiella funktioner. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensationen för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 755 000 kronor. Tabell 4.2 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 77 125 Pris- och löneomräkning 576 Ökat resursbehov 1 240 Justering av premier 755 Förslag 2000 79 696 Regeringen föreslår att anslaget för 2000 uppgår till 79 696 000 kronor. För 2001 har anslaget beräknats till 79 541 000 kronor och för 2002 till 80 668 000 kronor. 5 Riksdagen och dess ombudsmän 5.1 Omfattning Riksdagens budget inom verksamhetsområdet omfattar dels riksdagsledamöternas ersättningar och resor, stödet till partigrupperna samt den inre riksdagsförvaltningen, dels riksdagens ombudsmän. 5.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 908,8 948,5 1065,0 989,3 1048,9 1085,4 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall samt större förändringar 1998 och 1999 Valåret 1998 var ett händelserikt år i riksdagen. Valet präglade till stor del både riksdagsarbetet och förvaltningens arbete. Ett stort antal ledamöter, många med lång erfarenhet, lämnade riksdagen och över 100 nya ledamöter kom in. Partigruppernas inbördes storlek förändrades. Hösten 1998 prövades också den nya budgetprocessen för första gången efter valet. Trots att budgetpropositionen avlämnades drygt tre veckor senare än vanligt klarade riksdagen budgetarbetet i normal tid. En ny organisation för riksdagens förvaltning trädde i kraft under året. Omorganisationen innebar bl.a. en förbättrad samordning av tjänstemannaorganisationen. Riksdagens internationella samarbete har under de senaste åren ökat i omfattning. Riksdagens satsning inom informationsområdet har fortsatt under året och gett allmänheten och medier ökad insyn i riksdagens arbete och beslut. Den löpande verksamheten som finansieras över ramanslagen B1 Riksdagens ledamöter och Partier och B2 Riksdagens förvaltningskostnader lämnade ett överskott jämfört med budgeten på ca 128 miljoner kronor. Den nuvarande budgettekniken gör att anslagen till projekt i större utsträckning löper över flera år. Överblivna medel härrör därför till stor del från projekt som fortsätter under 1999. Vissa poster har dock lämnat betydande överskott jämfört med budgeten. Exempelvis blev kostnaderna i samband med valet lägre än vad som hade budgeterats. Till dessa poster hör URIS-projektet (nytt informationssystem), förändrade förutsättningar för plenisalsombyggnaden, förseningar av nytt order-lager-system och bibliotekssystem samt viss besparing av fastighetsdrift och förseningar av fastighetsprojekt. Prioriteringar för 2000 För budgetåret 2000 föreslås en oförändrad medelsram totalt sett. En kraftig omprioritering av verksamheten genomförs för att skapa utrymme för förbättringar i riksdagsledamöternas arbetssituation. Bakgrund är ett förslag från en av förvaltningsstyrelsen utsedd parlamentarisk beredningsgrupp. Förslaget beskrivs närmare under 5.3. En fortsatt insats för konsolidering av infrastrukturen för IT-verksamheten har bedömts som väsentlig och investeringsmedel för detta ändamål har beräknats. Vissa medel har också avsatts för förberedelsearbete inom riksdagen inför Sveriges ordförandeskap inom EU under första halvåret 2001. 5.3 Förslag till ny lag om stöd till ledamöternas och partigrupper- nas arbete i riksdagen Med anledning av fem motioner (m), (c), (fp), (mp) och (kd) föreslog konstitutionsutskottet i sitt betänkande 1997/98:KU1 att riksdagen skulle uppdra åt Riksdagens förvaltningskontor att undersöka ledamöternas åsikter om dispositionen av assistent/utredarstödet och därefter eventuellt återkomma med förslag till utformning av stödet. Bakgrunden var att ledamöternas behov av stöd är individuella och att det finns skäl att undersöka om ledamöterna är nöjda med hur det nuvarande stödet disponeras. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 1997/98:90). Förvaltningsstyrelsen tillsatte den 4 februari 1998 en beredningsgrupp för behandlingen av denna fråga och vissa frågor som rör ersättningslagen. Beredningsgruppen inledde sitt arbete i mars 1998. Beredningsgruppen överlämnade till förvaltningsstyrelsen i mars i år ett betänkande (Dnr 10-707-99) med förslag till en ny lag om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Syftet med förslaget är att förbättra riksdagsledamöternas arbetssituation. Riksdagsarbetet har under de senaste decennierna präglats av en rad förändringar. Ärendemängden och ärendenas komplexitet har ökat avsevärt. Förändringarna ställer ökade krav på riksdagens ledamöter. Det nuvarande stödet till ledamöterna syftar främst till att ge dem administrativ avlastning. Beredningsgruppen föreslår att stödet i stället inriktas på att bekosta handläggarhjälp – politiska sekreterare – åt riksdagens ledamöter. Arbetsuppgifterna för de politiska sekreterarna bör bl.a. innefatta att svara för kvalificerade allmänna sekreteraruppgifter, att bereda underlag och olika typer av politiska initiativ, att skriva artiklar, tal, brev, samt att besvara elektronisk post från väljare m.m. Berednings-gruppen föreslår att stödet kanaliseras via partigrupperna som även ges arbetsgivaransvaret. Ledamöterna bör enligt beredningsgruppen få ett stort inflytande i personfrågor och i fråga om stödets utformning. Beredningsgruppen anser att det slutliga målet bör vara att varje ledamot skall kunna påräkna en politisk sekreterarresurs och föreslår därför också en successiv utbyggnad av nuvarande stöd. I en första etapp föreslår gruppen att stödet skall lämnas enligt en genomsnittlig beräkningsnorm av en halv politisk sekreterare per riksdagsledamot fr.o.m. år 2000. Med hänsyn till de förändrade förutsättningarna och ökade kraven i riksdagsarbetet föreslår beredningsgruppen vidare att basstödet till partigrupperna förstärks. Syftet härmed är att förbättra partiernas möjligheter att pröva och göra egna oberoende bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen. Enligt beredningsgruppen finns det anledning till en successiv utbyggnad av basstödet. Beredningsgruppen anser att förvaltningsstyrelsen kontinuerligt bör följa tillämpningen och effekten av stödet till ledamöterna. Det är därvid viktigt att de enskilda ledamöternas synpunkter beaktas. Det kan t.ex. ske genom förvaltningskontorets återkommande serviceenkät till ledamöterna. Efter år 2002 bör förvaltningsstyrelsen lägga in en s.k. kontrollstation där reformens första del följs upp och utvärderas. Styrelsen får därmed ett underlag för ett nytt beslut som avser den återstående delen av reformen. Beredningsgruppen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts för att bereda genomförandet av förslaget. I uppdraget bör ingå att behandla konsekvenserna för riksdagens lokaler m.m. Beredningsgruppen anser att inriktningen i första hand bör vara ett rationellt utnyttjande av befintliga lokaler. Genomförandegruppen bör bl.a. undersöka möjligheterna till en förtätning och till mer flexibla arbetsställen vid riksdagens samtliga arbetsplatser. Kostnaderna för stödet ökar enligt förslaget i första etappen med 27 miljoner kronor fr.o.m. år 2000 och med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Stödet uppgår år 2001 totalt till drygt 114 miljoner kronor. Därtill kommer vissa ökade driftkostnader m.m. för riksdagsförvaltningen. Beredningsgruppen anser att finansieringen i första hand bör ske genom omprioriteringar i riksdagens samlade budget. Det får ankomma på riksdagens förvaltningsstyrelse att pröva förutsättningarna för detta. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari år 2000. Förslaget innebär att basstödet lämnas med ett grundbelopp till regeringsparti och en återgång till två grundbelopp till oppositionsparti (5 §). Dessutom föreslås ett stöd för handläggarhjälp åt ledamöterna (10 §) som ersätter nuvarande ledamotsbidrag. I övrigt innebär förslaget i huvudsak vissa ändrade benämningar och redaktionella ändringar i gällande lag. Förvaltningsstyrelsens övervägande Beredningsgruppen har i sitt betänkande lämnat förslag som syftar till att förbättra riksdagsleda- möternas arbetssituation. Bakgrunden är de ökade krav som ställs på riksdagsledamöterna genom en rad samhällsförändringar. Det gäller bl.a. den offentliga sektorns förändring, internationaliseringen av politik och ekonomi, det ökade tempot och komplexiteten samt även nya informations- och kommunikationsmönster som bl.a. ökat informationsflödet. Som beredningsgruppen konstaterat är riksdagens ställning och inflytande mycket beroende av vilka egna resurser riksdagens ledamöter och partigrupperna har för att granska regeringens förslag och verka på eget initiativ. Förvaltningsstyrelsen anser i likhet med beredningsgruppen att ett kvalificerat stöd till ledamöterna i riksdagsarbetet från riksdagens förvaltning och genom partigrupperna är en grundpelare i ett väl fungerande parlamentariskt system som bygger på de politiska partiernas verksamhet. Beredningsgruppen har pekat på att en rad samhällsförändringar som sammantaget förändrat och lett till ökade krav på ledamöterna. Förvaltningsstyrelsen ställer sig bakom denna analys och anser att de förslag som lämnats väl överensstämmer med vad styrelsen bedömer behövs för att skapa gynnsammare förutsättningar för ledamöterna att fullgöra sitt uppdrag. Förslaget ter sig också naturligt vid en internationell jämförelse. Förvaltningsstyrelsen noterar att stödet till ledamöterna i och för sig redan i dagsläget formellt sett även kan utgå till mer kvalificerad hjälp. Bidragsbeloppets storlek har dock, som beredningsgruppen påpekar, begränsat denna möjlighet. När det gäller det allmänna stödet till partigrupperna har det, som beredningsgruppen visat, länge legat på en låg nivå och inte förändrats under de senaste tio åren, förutom den höjning av grundbeloppet till oppositionspartierna som genomfördes år 1995. Förslaget att stärka basresurserna till partigrupperna är därför välmotiverat enligt förvaltningsstyrelsens mening eftersom det ökar partigruppernas verkliga möjligheter till att granska och utarbeta egna förslag. Förvaltningsstyrelsen konstaterar att beredningsgruppens förslag sammantaget innebär ett ökat ekonomiskt åtagande. Genom omprioritering i riksdagens budget anser förvaltningsstyrelsen att förslaget i huvudsak kan inrymmas i riksdagens samlade budget. När det gäller lokalbehovet förutsätter förvaltningsstyrelsen att ökningen av antalet anställda inom partigrupperna skall kunna inrymmas i nuvarande lokalbestånd. Styrelsen kommer att noga följa tillämpningen och effekten av stödet. Styrelsen kommer därvid, som beredningsgruppen föreslagit, särskilt att uppmärksamma de enskilda ledamöternas synpunkter bl.a. genom förvaltningskontorets serviceenkät. Förvaltningsstyrelsen har även för avsikt att lägga in en s.k. kontrollstation efter år 2002 som beredningsgruppen föreslagit. Förvaltningsstyrelsen får därmed ett underlag för ett nytt beslut som avser den återstående delen av reformen. Förvaltningsstyrelsen ställer sig således bakom beredningsgruppens förslag och föreslår att riksdagen antar det framlagda lagförslaget samt godkänner beredningsgruppens förslag till inriktning av den fortsatta utbyggnaden av stödet till ledamöterna och partigrupperna i riksdagen. 5.4 Anslag B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 432 223 Anslags- sparande 36 234 1999 Anslag 489 000 Utgifts- prognos 525 180 2000 Förslag 513 360 2001 Beräknat 531 911 1 2002 Beräknat 566 277 2 1 Motsvarar 523 360 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 547 860 tkr i 2000 års prisnivå. Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU- parlamentariker, arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamen- tariskt samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget. I anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen. Anslagssparandet förklaras främst av överskott jämfört med budgeten vad gäller ledamöternas inrikes resor, ränteintäkter, pensioner och inkomstgarantier på sammanlagt ca 29 miljoner kronor. Dessutom har ett överskott lämnats på bl.a. IPU, Nordiska rådet och delegationsbesök på sammanlagt ca 6 miljoner kronor. Medlen på anslaget A2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige anslogs vid mandatperiodens början och var avsedda för hela mandatperioden. Den ingående reservationen 1999 uppgår till 9,4 miljoner kronor, och medlen skall enligt förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 överföras till B1-anslaget. Förvaltningsstyrelsens överväganden En av förvaltningsstyrelsen utsedd beredningsgrupp har bl.a. prövat alternativa former för att förbättra det politiska sekreterarstödet till ledamöterna. Beredningsgruppen har i samband med denna framställan presenterat sitt slutbetänkande som innebär ett utökat stöd till ledamöter i form av bl.a. politiska sekreterare. Merkostnader för denna reform beräknas till 27 miljoner kronor vilket finansieras genom att överföra 27 miljoner kronor från anslaget B2 Riksdagens förvaltnings- kostnader. Beredningsgruppens förslag medför ett ökat stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Beloppen för basstöd och ledamotsstödet fastställs av förvaltningsstyrelsen för ett budgetår i sänder. För kommande budgetår har den totala kostnaden för ledamotsstödet beräknats till 67,5 miljoner kronor. Förvaltningsstyrelsen kommer, i enlighet med beredningsgruppens förslag, att för budgetåret 2001 göra en mindre uppräkning av ledamotsstödet till 72 miljoner kronor. För basstödet har grundbeloppet beräknats till 1,5 miljoner kronor och tilläggsbeloppet till 50 000 kr, totalkostnaden ca 37 miljoner kronor. Beredningsgruppens förslag medför att grundbeloppet kommer att beräknas till 1,7 miljoner kronor och tilläggsbeloppet till 57 000 kr för år 2001 till en totalkostnad på ca 42 miljoner kronor. B2 Riksdagens förvaltningskostnader Tabell 5.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 438 910 Anslags- sparande 91 617 1999 Anslag 420 300 Utgifts- prognos 500 000 2000 Förslag 431 965 2001 Beräknat 473 037 1 2002 Beräknat 475 060 2 1 Motsvarar 465 965 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 460 665 tkr i 2000 års prisnivå. Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration, fastighetsförvaltning, intern service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet. Medel skall överföras till anslaget B1 Riksdagens ledamöter och partier med 27 miljoner kronor. Investeringar beräknas uppgå till 81 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående budgetår då de uppgick till 67 miljoner kronor. Av de totala investeringarna för år 2000 föreslås 38,3 miljoner kronor finansieras genom anslag och återstoden, 42,7 miljoner kronor, genom upptagande av lån i Riksgäldskontoret. Förvaltningsstyrelsens överväganden Budgetförslaget syftar till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter och anställda. Därutöver är en viktig uppgift att informera om riksdagens arbete och dess arbetsformer samt att underlätta det internationella parlamentariska arbetet. År 2000 kommer att kännetecknas av ökade insatser för förbättringar i ledamöternas arbetssituation. Detta innebär att antalet politiska sekreterare kommer att öka med ca 80 personer år 2000. Dessutom finns medel avsatta för att förbereda EU-ordförandeskapet år 2001. Dessa satsningar har krävt kraftiga besparingar inom andra verksamheter inom förvaltningen. De största besparingarna som görs är på IT- verksamheten med ca 14 miljoner kronor jämfört med beviljade medel för år 1999. Trots besparingar inom området informationsteknik fortsätter satsningarna på infrastruktur för datanätverk och kommunikation. Den år 1998 påbörjade moderniseringen av riksdagens datanät kan i och med föreliggande förslag avslutas. Riksdagen får härmed ett datanät som ger goda möjligheter att hantera stora mängder data, t.ex. video, ljud och bild. En satsning görs också för att förbättra möjligheterna till mobil kommunikation mot riksdagens system och att göra kommunikationen säker. Den intensiva användningen i riksdagen av datasystemen kräver vidare att ytterligare en datahall behöver byggas. För att garantera fortsatt hög driftsäkerhet och tillgänglighet fortsätter liksom tidigare år ersättningsinvesteringarna vad gäller äldre maskiner och datatillbehör enligt en rullande plan. Av tidigare nämnda besparingsskäl genomförs dock ersättningsinvesteringar i långsammare takt än tidigare. Viss nyutvecklad teknik får vänta eller eventuellt anskaffas på användares egen bekostnad liksom önskemål om nya applikationer. En viss del av dessa investeringar, ca 13,4 miljoner kronor, föreslås finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Förslaget om ökat personligt stöd för ledamöterna i form av kvalificerad handläggarhjälp innebär att vissa IT-satsningar måste göras för att ge de nya handläggarna ett fullgott IT-stöd. Det gäller framför allt investeringar i persondatorer och programvara. Ett ökat antal användare av IT-stödet innebär också att belastningen på befintliga personalresurser på IT-sidan kommer att öka. URIS-projektet, riksdagens nya informationssystem, går nu in i en ny fas, från framtagande av en kravspecifikation till konstruktion av praktiska lösningar. Denna nya fas innebär att cirka hälften av befintliga egna utvecklingsresurser sätts in i arbetet jämsides med inhyrda konsulter. Under år 2000 avser förvaltningskontoret att utföra ett antal utredningar, projekteringsarbete och fullskaleförsök inom Helgeandsholmen i syfte att förbereda inför kommande arbeten med att långsiktigt säkra grundvattennivån under Riksbyggnaderna och därigenom förhindra att trägrundläggningen på sikt utsätts för rötangrepp. Arbetet beräknas utföras under år 2001, 2002 och 2003. Totalt uppskattas kostnaderna för att långsiktigt säkra Riksbyggnadernas grundläggning till ca 150 miljoner kronor. Insatserna för detta projekt under år 2000 beräknas uppgå till 20 miljoner kronor vilket föreslås lånefinansieras genom Riksgäldskontoret. Förvaltningskontoret avser att byta ut de befintliga belysningsarmaturerna i Östra och Västra riksdagshuset under år 2000 till lysrörsarmaturer som fyller dagens krav. En fortsättning följer sedan under år 2001 med motsvarande byte i kv. Cephalus. Totala kostnaden för projektet för år 2000 – 2001 uppskattas till 5 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor för år 2000. Vissa ytterligare ombyggnader inom kvarteret Cephalus kommer att föreslås finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Riksdagsförvaltningen arbetar löpande för att stödja riksdagens internationella arbete. I arbetet ligger att stärka de internationella nätverken med studiebesök, utbytestjänst och särskild bevakning av internationella frågor. Kraven på det internationella arbetet kommer att öka under de närmaste åren, särskilt under 2001 i och med Sveriges ordförandeskap. För att möta dessa krav är det av vikt att den kvalificerade språkutbildningen förstärks, byggs ut och anpassas till de nya behov som ordförandeskapet i EU medför. Främst kommer satsningarna att avse språken engelska och franska. Budgetförslaget innebär att föregående års restriktiva hållning till anspråk på ökade personalresurser fortsätter. Övertidsuttaget sänktes påtagligt under 1997 men ökade under 1998 och ligger ännu på en hög nivå. Fortfarande förutsätts att en utökning inom viss verksamhet normalt skall lösas genom omfördelning eller neddragning inom annan. En höjd ambitionsnivå föreslås genom en förstärkt EU-bevakning i tidningen Från Riksdag & Departement. Därigenom ges EU- perspektivet en naturlig plats med hänsyn till Sveriges ordförandeskap våren 2001. Vidare avsätts resurser för att förverkliga en Internet- version av tidningen. Förvaltningskontoret kommer som tidigare berörts även att under år 2000 ansvara för flera stora pågående projekt, men beroende på att lånefinansieringen ökar belastas anslagsramen enbart med den del som avser räntor och amorteringar. Med detta förfaringssätt kommer förvaltningskostnaderna att bli väsentligt lägre de år stora investeringar skall genomföras, men det kommer också medföra att förvaltningskontoret får en mer renodlad driftsbudget med en åtskillnad på driftkostnader och investeringar. B3 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen Tabell 5.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 37 654 Anslags- sparande 657 1999 Anslag 39 173 Utgifts- prognos 39 830 2000 Förslag 43 998 2001 Beräknat 43 951 1 2002 Beräknat 44 049 2 1 Motsvarar 43 304 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 42 743 tkr i 2000 års prisnivå. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen Riksdagens ombudsmän övervakar att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen avhjälps. Verksamhetsmålet för år 2000 är att, med bibehållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt instruktionen, hålla ärendebalanserna och den genomsnittliga handläggningstiden på samma nivå som budgetåret 1998 eller minska den och bedriva inspektionsverksamhet, som har en klar rättssäkerhetsfrämjande effekt, i minst samma omfattning som hittills. Riksdagens ombudsmäns resursbehov styrs i huvudsak av klagomålstillströmningen samt JO:s initiativ- och inspektionsverksamhet, men också av ärendenas genomsnittliga svårighetsgrad och av den servicenivå som bör upprätthållas gentemot allmänheten och myndigheterna. Betydelse har även omfattningen av ombudsmännens internationella kontakter och engagemang, bl.a. för spridning av Sveriges unika erfarenheter av ett utvecklat system för tillsyn genom parlamentariska ombudsmän. Omfattningen av JO:s internationella verksamhet har under senare år ökat mycket starkt. Detta beror givetvis främst på det växande intresset runt om i världen för parlamentarisk kontroll av de exekutiva offentliga organen och då inte minst för ombudsmannainstitutioner, mer eller mindre likartade det svenska originalkonceptet. För att möta de krav som den internationella verksamheten ställer på myndigheten är det nödvändigt för JO att förstärka organisationen med ytterligare en person. – Vid medelsberäkningen har Riksdagens ombudsmän utgått ifrån att några stora avvikelser från nuvarande förhållanden – bl.a. avseende ärendemängden – inte kommer att inträffa. Förvaltningsstyrelsens överväganden Förvaltningsstyrelsen har inga erinringar mot förslaget. Den personalförstärkning som JO begärt tar dock inte förvaltningsstyrelsen ställning till utan det får ankomma på KU att bedöma behovet av personalförstärkning. 6 Regeringen m.m. 6.1 Omfattning Inom verksamhetsområdet Regeringen m.m. ryms Regeringskansliets förvaltningsanslag samt anslag som finansierar svensk författningssamling, allmänna val och stöd till politiska partier. 6.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 2 2 439,9 2 422,3 2 595 2 648,4 2 879,6 2 867,7 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Regeringen avser att föreslå riksdagen en sammanslagning av Regeringskansliets och Utrikesdepartementets förvaltningsanslag år 2002. Detta är inte inräknat i tabell 6.1. Verksamhetsområdets utgifter kommer att öka de kommande åren. Det främsta skälet är Regeringskansliets utgifter som är förknippade med det svenska ordförandeskapet i EU år 2001. I avvaktan på utredningen om Regeringskansliets långsiktiga dimensionering föreslås att Regeringskansliet tillförs 50 miljoner kronor år 2000 för den ordinarie verksamheten. Ett annat skäl är utgifterna på anslaget allmänna val år 2002 i samband med riksdagsvalet. Förändringar Sverige innehar ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret år 2001. Arbetet i Regeringskansliet kommer delvis att få en annan inriktning då planering och genomförande av ordförandeskapet kommer att stå i fokus åren 2000 och 2001. Regeringen avser att föreslå riksdagen en sam- manslagning av Regeringskansliets och Utrikesdepartementets förvaltningsanslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse från den 1 januari 2002. Förslaget är en naturlig konsekvens av att Regeringskansliet numera är en myndighet och fullföljer regeringens beslut i december 1996 om ett regeringskansli. Det ger också möjligheter till en förbättrad styrning och resursanvändning inom myndigheten. Mål Målet för Regeringskansliet är att det skall vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen att styra riket och förverkliga sin politik. Regeringens mål för det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd år 2001 är att det skall genomföras väl, vara effektivt, resultatinriktat och flexibelt samt föra de gemensamma frågorna på EU:s dagordning framåt. Prioriteringar Utgångspunkten för såväl planerings- som genomförandefasen av ordförandeskapet i EU ministerråd är att arbetet ges prioritet inom Regeringskansliet. Som en del av prioriteringarna av ordförandeskapet ingår vitala nationella frågor då de utgör en integrerad del av den svenska EU- politiken. Omprioritering av annan verksamhet kan bli nödvändig. Utredningen om Regeringskansliet långsiktiga dimensionering skall mynna ut i ett förslag om hur Regeringskansliet långsiktigt bör dimensionernas. Denna utredningen har hög prioritet. Ytterligare en prioritering är att förbereda den aviserade sammanslagningen av Regeringskansliets och Utrikesdepartementets förvaltningsanslag år 2002. 6.3 Resultatinformation Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), tio departement och Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Regeringskansliet har totalt ca 4 000 personer anställda (inklusive UD och kommittéer) och av dessa är ca 120 personer politiskt rekryterade. Under 1998 har regeringen handlagt knappt 10 000 regeringsärenden. Av dessa är 191 beslut om propositioner, 1 305 utfärdade författningar och 215 kommitté- och utredningsdirektiv. Utvecklingen av antal tjänstgörande och regeringsärenden visas i tabellen nedan. Tabell 6.2 Resultatinformation Antal 1995 1996 1997 1998 Antal anställda 3 770 3 893 4 149 4 025 Regeringsärenden 11 691 10 241 9 373 9 946 Propositioner 235 227 187 191 Författningar 1 440 1 403 951 1 305 Kommittédirektiv 261 221 235 215 Regleringsbrev m.m. 1 474 1 435 1 787 2 038 Regeringskansliet har under senare delen av 1990-talet växt. Flera faktorer har påverkat Regeringskansliet och ställt ökade och ändrade krav. Några av de viktigaste faktorerna är: Politikens komplexitet har ökat medan antalet rutinartade regeringsärenden har minskat, t.ex. överklaganden, dispensärenden och anställningsärenden. Sveriges EU-medlemskap och globaliserin- gen i övrigt samt ordförandeskapet i EU:s ministerråd 2001. Den reformerade budgetprocessen och resultatstyrningen i offentlig sektor. Informationssamhällets krav på Regeringskansliet. I SOU-serien har 170 betänkanden och utredningsrapporter överlämnats till regeringen. Dessa har utarbetats av kommittéer efter regeringens direktiv. I departementsserien Ds, rapporter från arbetsgrupper och utredningar som huvudsakligen görs inom Regeringskansliet, har 53 rapporter slutförts. I syfte att kartlägga allmänhetens attityder gentemot Regeringskansliet som myndighet har en omvärldsanalys genomförts. Den visar att allmänheten har en relativt dålig kunskap om Regeringskansliet och dess roll i den demokratiska processen. Bl.a. för att öka allmänhetens kunskaper har resurserna för informations- och kommunikationsverksamhet ökat. De senaste tre åren har antalet informatörer ökat från ett 10-tal till nära ett 70-tal. Från att tidigare ha bestått av 15 skilda myndigheter blev Regeringskansliet en myndighet den 1 januari 1997. I samband med att Regeringskansliet blev en myndighet intensifierades arbetet med att utveckla förändrings- och förnyelsearbetet. Utvecklingsarbete har bl.a. bedrivits inom följande områden: Verksamhetsplanering och Regeringskansliets interna styrningsprocess Regeringskansliets interna styrningsprocess har utvecklats genom att en gemensam verksamhets- planering och uppföljning har utvecklats. Arbetsformer och organisation Flera departement har genomfört omorganisationer eller inlett ett arbete i syfte att effektivisera arbetsformerna. Ledarskaps- och chefsutveckling Ett ledarskapsprogram för statssekreterare och enhetschefer har utarbetats och genomförts. Kompetensöversyn Ett gemensamt program för kompetensförsörjning har utarbetats. Programmet har en tidshorisont på fem år och inriktas på frågor om rekrytering, intern och extern rörlighet, kompetensutveckling, chefsförsörjning och lönepolitik. Kommittéarbete och kommittéservice En ny organisation har skapats för att skapa bättre förutsättningar för kommittéernas arbete och för att utveckla kommittéväsendet. Information och kommunikation En policy för informationsförsörjning har utarbetats. Projektet Levande Historia är ett exempel på en extern informationsverksamhet. Andra exempel är en utökad och förbättrad information på regeringens webbplats samt att informationsplaner skall tas fram för propositioner och utredningar. Miljöledning Regeringskansliet har inlett ett miljöledningsarbete. Under våren 1998 startades det första steget genom interna miljöutredningar. Under hösten 1998 påbörjades det andra steget, som omfattar utarbetande av policy, mål och handlingsprogram för att säkerställa ett långsiktigt hållbart miljöarbete. En närmare redovisning av Regeringskansliets arbete under år 1998 finns i Regeringskansliets årsbok 1998. 6.4 Revisionens iakttagelser Regeringskansliet granskas av Riksdagens revisorer. Riksdagens revisorer har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende Regeringskansliet. 6.5 Anslag C1 Regeringskansliet m.m. Tabell 6.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 2 122 642 Anslags- sparande 178 979 1999 Anslag 2 181 419 1 Utgifts- prognos 2 349 000 2000 Förslag 2 497 155 2001 Beräknat 2 718 435 2 2002 Beräknat 2 516 469 3 1 Varav 2 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999. 2 Motsvarar 2 674 826 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 434 820 tkr i 2000 års prisnivå. Regeringen avser att föreslå riksdagen en sammanslagning av Regeringskansliets och Utrikesdepartementets förvaltningsanslag år 2002. Detta är inte inräknat i tabell 6.3. Anslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader, kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Utrikesdepartementets verksamhet finansieras under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. Utgifter för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än Utrikesdepartementet som huvudman ingår dock i Regeringskansliets anslag. Anslaget fördelas mellan Statsrådsberedningen, departementen, Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror m.m.). För innevarande år har riksdagen anvisat 2 181 miljoner kronor för Regeringskansliets verksamhet. Därtill fanns ett anslagssparande på ca 179 miljoner kronor vid utgången av 1998. Anslagssparandet används för den löpande verksamheten och kommer i det närmaste att vara förbrukat vid utgången av år 1999. I regeringsförklaringen hösten 1998 redovisades förändringar i den departementala organisationen. Antalet departement minskade från 13 till 10. De tidigare Kommunikations-, Arbetsmarknads-, Närings- och handels samt Inrikesdepartementen upphörde vid utgången av 1998. För att bättre uppfylla regeringens övergripande tillväxtmål och för att skapa förutsättningar för bättre välfärd och ökad sysselsättning bildades ett nytt näringsdepartement. Demokratimålet skall uppnås bl.a. genom en förstärkning av Justitiedepartementet och tillskapandet av en ny ministerpost med ansvar för demokratifrågorna. Flera sakområden flyttades mellan departementen. Regeringens bedömning 0rdförandeskapet i EU:s ministerråd år 2001 Förberedelserna i Regeringskansliet inför ordförandeskapet har pågått i ett par års tid i form av ett omfattande kartläggnings- och analysarbete i frågor som rör arbetsprogrammet, personal och kompetensutveckling, press, information och kulturaktiviteter, mötesverksamhet och budget. Med anledning av vårpropositionen 1998 beslutade riksdagen att anvisa sammanlagt 455 miljoner kronor för åren 2000 och 2001 för ordförandeskapet i EU. Arbetsprogrammet, bemanning och den detaljerade budgeten, som nu har tagits fram, visar att ytterligare 140 miljoner kronor för år 2000 och 140 miljoner kronor för år 2001 behöver tillföras, dvs. sammanlagt 280 miljoner kronor. Den sammanlagda budgeten för att genomföra ordförandeskapet beräknas uppgå till ca 735 miljoner kronor. Utgifterna för ordförandeskapet hänförs till mötesverksamheten i Sverige med ett toppmöte, press, information och kulturinsatser, departementsförstärkningar, IT samt utbildningskostnader. Regeringskansliets ordinarie verksamhet Regeringskansliets utgifter (exkl. UD som finansieras av ett eget anslag) har de senaste fyra åren varit större än det årliga anslaget i statsbudgeten. För att finansiera verksamheten har det tidigare ackumulerade anslagssparandet samt en del av UD:s anslagssparande tagits i anspråk. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en intern utredning vars förslag skall mynna ut i hur Regeringskansliet långsiktigt bör dimensioneras. Utredningen kommer att utgöra ett viktigt underlag inför beslut om Regeringskansliets långsiktiga dimensionering från år 2001 och framåt. Denna fråga är naturligtvis av allra största vikt för det offentliga Sverige, inte minst riksdagen. Ett väl fungerande regeringskansli är bl.a. en förutsättning för att riksdagens lagstiftningsarbete kan ske på ett optimalt sätt. I avvaktan på denna utredning föreslår regeringen att Regeringskansliet tillförs 50 miljoner kronor år 2000. Detta innebär dock i praktiken en minskning för den ordinarie verksamheten i förhållande till år 1999. Förändrings- och förnyelsearbetet I den mån tilldelade medel ger utrymme för förändrings- och förnyelsearbete kommer regeringen att prioritera följande aktiviteter år 2000: utveckling av den interna styrningen och ledningen, IT-utveckling, utveckling av nya arbetsformer, kompetensutveckling, utveckling av informations- och kommunikationsverksamheten, Sammanslagning av Regeringskansliets och Utrikesdepartementets förvaltningsanslag Regeringskansliet utgör sedan den 1 januari 1997 en enda myndighet men dess verksamhet finansieras från två skilda anslag, nämligen anslaget C1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 och anslaget A 1 Utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5. För att fullfölja tidigare beslut som innebar att Regeringskansliet blev en myndighet kommer regeringen att föreslå riksdagen att de båda förvaltningsanslagen slås samman till ett för myndigheten gemensamt anslag. Bakgrunden till förslaget är i korthet att samma principer bör gälla för Regeringskansliet som för alla övriga myndigheter, dvs. att förvaltningskostnaderna samlas på ett för myndigheten gemensamt anslag. Genom en sammanslagning av anslagen underlättas styrningen och resursanvändningen fördelas bättre, vilket i sin tur påverkar Regeringskansliets möjlighet att nå det övergripande målet: att vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. Andra skäl till sammanslagningen av anslagen är globaliseringen och EU-medlemskapet. Det blir allt svårare att dra en gräns mellan nationell politik och utrikespolitik, särskilt efter EU- medlemskapet. UD och övriga Regeringskansliet driver skilda men parallella processer för verksamhetsplaneringen. Inför en anslagssammanslagning måste dessa båda processer samordnas till en gemensam. Även i övrigt kräver en sammanslagning ett förberedelsearbete. För att detta arbete inte i allt för stor utsträckning skall kollidera med annan prioriterad verksamhet de närmaste åren, i första hand förberedelserna och genomförandet av EU- ordförandeskapet, anser regeringen att en sammanslagning bör genomföras per den 1 januari år 2002. Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltningen m.m. handhas idag av utrikesutskottet. I samband med anslagssammanslagningen kommer anslaget Utrikesförvaltningen att flyttas till utgiftsområde 1 och därmed övertas av konstitutionsutskottet. Utgiftsområde 5 kommer därmed att väsentligt ändras. Indelningen i utgiftsområden är fastlagda i lag i tillägg till riksdagsordningen. Med anledning av den planerade anslagssammanslagningen avser regeringen därför att senare återkomma med ett förslag till riksdagen om ändring i denna lag, dock senast i vårpropositionen år 2001. Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser Sverige innehar ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret år 2001. Den sammanlagda budgeten för att genomföra ordförandeskapet beräknas uppgå till ca 735 miljoner kronor. Av dessa kommer 485 miljoner kronor att avsättas i budgetpropositionen för år 2001. Regeringen bör dock ha möjlighet att redan under år 2000 beställa varor och tjänster som är förknippade med ordförandeskapet men som ger upphov till utgifter först år 2001. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget C1 Regeringskansliet m.m, besluta om varor och tjänster som innebär utgifter på högst 485 miljoner kronor år 2001 för genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU. Slutsatser Den högst prioriterade uppgiften framöver i Regeringskansliet är att förbereda och genomföra ordförandeskapet i EU:s ministerråd första halvåret år 2001. Den sammanlagda budgeten för att genomföra ordförandeskapet beräknas uppgå till ca 735 miljoner kronor. I vårpropositionen 1998 anvisades sammanlagt 455 miljoner kronor för ändamålet. Nu föreslås ytterligare 280 miljoner kronor tillföras anslaget åren 2000 och 2001. I avvaktan på utredningen om Regeringskansliets långsiktiga dimensionering bör Regeringskansliet dessutom tillföras 50 miljoner kronor år 2000 för den ordinarie verk- samheten. Med anledning av att utrikeshandelsfrågorna har återförts till Utrikesdepartementet förs lönemedel m.m. över från utgiftsområde 1, anslag C1 Regeringskansliet m.m. till utgiftsområde 5 Utrikesförvaltnings och internationell samverkan. Medel för verksamheten vid Utrikesdepartementets bibliotek, som slagits samman med Regeringskansliets, förs över från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1, anslag C1 Regeringskansliet m.m. Regeringen avser att inrätta ett särskilt organ bestående av en beredningsgrupp på statssekreterarnivå och ett samordningssekretariat för en förstärkt överordnad styrning och samordning av underrättelseverksamheten i Regeringskansliet. Medel för detta ändamål förs över från utgiftsområde 6 Totalförsvar till utgiftsområde 1, anslag C1 Regeringskansliet m.m. Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 2 181 419 Resurser för ordförandeskapet i EU (beslut i VÅP år 1998) 102 070 Pris- och löneomräkning 7 506 Justering av premier 32 160 Överföring UO 5 - 20 000 Överföring UO 5 2 000 Överföring UO 6 7 000 Finansiering kyrka-statreform -5 000 Ökat resursbehov 190 000 Förslag 2000 2 497 155 För år 2000 föreslår regeringen att anslaget skall uppgå till 2 497 155 000 kronor. År 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till 2 718 435 000 kronor respektive 2 516 469 000 kronor. C2 Svensk författningssamling Tabell 6.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 789 Anslags- sparande 277 1999 Anslag 1 011 Utgifts- prognos 1 011 2000 Förslag 1 011 2001 Beräknat 1 011 2002 Beräknat 1 011 Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek som regleras i 7 § författningssamlingsförordningen (1976:725), den s.k. frilistan. Vid utgången av 1998 uppgick anslagssparandet till 277 000 kronor. Under 1999 har anslagssparande överstigande 3 % av anslaget (247 000 kronor) dragits in. Regeringens överväganden Slutsatser Mot bakgrund av den år 1998 gjorda upphandlingen av tryck- och distributionstjänsten för SFS föreslår regeringen att 1 011 000 kronor anvisas för ändamålet år 2000. Det nuvarande avtalet gäller till utgången av år 2001. Efter detta kommer en ny upphandling att göras. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till 1 011 000 kronor respektive 1 011 000 kronor. C3 Allmänna val Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 175 963 Anslags- sparande 85 311 1999 Anslag 100 000 Utgifts- prognos 105 000 2000 Förslag 5 000 2001 Beräknat 15 000 2002 Beräknat 205 000 Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde i samband med allmänna val. Anslagsbelastningen är beroende på vilka val som hålls under året. Kostnaderna för riksdagsvalet 1998 blev lägre än beräknat. Främst var det kostnaderna för poströstning och tryck av valsedlar som blev lägre. Detta bidrog till ett stort anslagssparande på 85 miljoner kronor vid årets slut. Under 1999 har 37,5 miljoner kronor av anslagssparandet dragits in. Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten i denna proposition att 10 miljoner kronor engångsvis överförs till anslaget B1 Åklagarorganisaionen inom utgiftsområde fyra. Regeringens överväganden I juni 1999 hölls valet till Europaparlamentet. För att klara partiernas informationsinsatser inför valet förstärktes anslaget engångsvis med 20 miljoner kronor i tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 1999. Valdeltagandet i 1995 års val till Europaparlamentet uppgick till 41,6 %. För att göra det lättare för väljarna att delta i 1999 års val var det, genom en ändring i vallagen, tillåtet att rösta i vallokal fram till kl. 21.00, jämfört med kl. 20.00 föregående val. Trots extra resurser för partiernas information och ökade möjligheter att rösta i vallokal uppgick valdeltagandet endast till 38,8 procent. Mot bakgrund av att valdeltagandet i riksdags- , kommunal- och landstingsval under en längre tid sjunkit gav regeringen under hösten år 1998 Rådet för utvärdering av 1998 års val (Ju 1997:13) i uppdrag att bl.a. utvärdera om, och i så fall på vilket sätt, reformen av det svenska valsystemet påverkade valdeltagandet i 1998 års val. Samtidigt fick Demokratiutredningen (SB 1997:01) i uppdrag att utreda orsakerna till det sjunkande valdeltagandet och att föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet. Vidare har Riksskatteverket genom beslut av regeringen fått i uppdrag att bl.a. göra en jämförande studie av valdeltagandet i valen till Europaparlamentet åren 1995 och 1999. Regeringen har gett Rådet för utvärdering av 1998 års val tilläggsdirektiv för att analysera orsakerna till det låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalet. Bilden av demokratin är motsägelsefull. Deltagandet i den representativa demokratins olika uttryck minskar; valdeltagandet minskar såväl i de allmänna valen som i valet till Europaparlamentet, politiker åtnjuter ett allt mindre förtroende, antalet förtroendevalda minskar, etc. Samtidigt har medborgarna goda kunskaper, stort samhällsengagemang och höga förväntningar på politiken. Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Utredningen skall lämna ett slutbetänkande i slutet av år 1999. Detta betänkande och remissbehandlingen av detsamma kommer att utgöra ett betydelsefullt kunskapsunderlag i regeringens arbete med att förstärka den svenska folkstyrelsen. Inom Justitiedepartementet förbereds för närvarande ett antal åtgärder som bland annat syftar till att fördjupa det medborgerliga deltagandet i grundläggande demokratiska planerings- och beslutsprocesser. Ytterst handlar det om att värna om och stärka den representativa demokratins funktionssätt. Regeringen ämnar att under år 2000 lämna förslag i denna riktning. Regeringen har för avsikt att återkomma i samband med vårpropositionen år 2000 angående frågan om genomförandet av dessa förslag. Slutsatser Regeringen föreslår att anslaget år 2000 skall uppgå till 5 000 000 kronor. För år 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till 15 000 000 kronor respektive 205 000 000 kronor. C4 Stöd till politiska partier Tabell 6.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 140 513 Anslags- sparande 7 260 1999 Anslag 139 900 Utgifts- prognos 139 953 2000 Förslag 145 200 2001 Beräknat 145 200 2002 Beräknat 145 200 Enligt lagen (1972:625, omtryckt 1987:876, ändrad senast 1996:1553) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år 1996 (prop. 1996/97:1 utg.omr.1, bet. 1996/97:KU1, rskr. 1996/97:85). Vid utgången av 1998 uppgick anslagssparandet till 7,3 miljoner kronor. Anslagssparande överstigande 3 % (3 876 000 kronor) har under 1999 dragits in. Regeringens överväganden Slutsatser För år 2000 föreslår regeringen att anslaget skall uppgå till 145 200 000 kronor. År 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till 145 200 000 kronor respektive 145 200 000 kronor. 7 Centrala myndigheter 7.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget. 7.2 Utgiftsutveckling Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 46 56 52 58 53 54 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Då Sametinget inte tagit med kvalitetsaspekten och utvecklingen av väsentliga prestationer i sin redovisning inom respektive verksamhetsgren under de senaste två åren är det svårt att avgöra i vilken utsträckning målen är uppfyllda. Vid ingången av 1998 hade Sametinget en negativ ingående balans på 838 000 kronor. Anslagsförbrukningen under 1998 var 1 199 000 kronor lägre än anvisade medel för året, vilket gjorde att Sametinget hade ett anslagssparande vid årets slut på 362 000 kronor. Av Justitiekanslerns resultatredovisning för 1998 framgår att antalet inkomna ärenden för första gången sedan 1995 minskat. Jämfört med 1997 minskade antalet inkomna ärenden med cirka 10 %. Minskningen beror framför allt på ändringar i lagstiftningen om personregister respektive övervakningskameror. Antalet ej avgjorda ärenden vid årets slut minskade 1998 med 35 % jämfört med motsvarande siffra 1997. Åldersstrukturen på de ej avgjorda ärendena försämrades däremot något. Anslagsförbrukningen uppgick i stort till anvisade medel för året. Den utgående balansen uppgick till 282 000 kronor. Den nya personuppgiftslagen har inneburit stora förändringar för Datainspektionens verksamhet. Inspektionens verksamhet har koncentrerats till att sprida kunskap om de nya reglerna samt att utöva tillsyn över att reglerna följs. Det utgående anslagssparandet var 2,7 miljoner kronor. Mål inom verksamhetsområdet Justitiekanslern skall värna om rättssäkerheten och förbättra effektiviteten på den offentliga förvaltningens område, se till att den enskilde kommer till sin rätt utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på skaderegleringens område samt bidra till en riktig rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens område. Datainspektionen skall verka för att automatisk databehandling av personuppgifter inte skall medföra otillbörligt intrång samt att god sed skall iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Sametinget skall verka för en levande samisk kultur. 7.3 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har haft invändningar mot att Sametingets resultatredovisning i årsredovisningen inte till alla delar är rättvisande och att årsredovisningen inte beslutats av Sametinget, (se anslaget D3 Sametinget). 7.4 Anslag D1 Justitiekanslern Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 9 803 Anslags- sparande 282 1999 Anslag 11 626 Utgifts- prognos 11 908 2000 Förslag 12 651 2001 Beräknat 12 841 1 2002 Beräknat 13 039 2 1 Motsvarar 12 651 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 12 651 tkr i 2000 års prisnivå. Justitiekanslern (JK) är regeringens högste ombudsman. Verksamheten omfattar stora delar av det juridiska området där JK också har olika funktioner. JK skall utöva tillsyn över offentlig verksamhet. JK skall vidare bevaka statens rätt och vara regeringens juridiske rådgivare. JK har också till uppgift att reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten samt företräda staten inför domstol i sådana, men även andra, mål. JK skall dessutom fullgöra åklagaruppgifter på tryckfrihetens och yttrandefrihetens områden. JK har därtill tillsyn över advokatväsendet och vissa uppgifter i fråga om personregister och övervakningskameror. Kvarstående anslagssparande från 1998 förväntas bli förbrukade under innevarande budgetår. Regeringens överväganden Resultatbedömning JK:s mål är att värna om rättssäkerheten och förbättra effektiviteten på den offentliga förvaltningens område, att se till att den enskilde kommer till sin rätt utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på skaderegleringens område samt att bidra till en riktig rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och yttrandefrihetens områden. Antalet fast anställda var vid årsskiftet 1998/99 13 personer. Personalomsättningen har varit ovanligt hög under 1998. Av resultatredovisningen för budgetåret 1998 framgår att antalet inkomna ärenden för första gången sedan 1995 har minskat jämfört med det föregående året. Antalet inkomna ärenden under 1998 uppgick till 5 656 och antalet avgjorda ärenden till 6 082. Vid en jämförelse med föregående år har antalet inkomna ärenden minskat med cirka 10 % och antalet avgjorda ärenden ökat med 6 %. Minskningen av antalet inkomna ärenden är främst en följd av ändringar i lagstiftningen om personregister respektive övervakningskameror. Antalet ej avgjorda ärenden vid årets slut jämfört med motsvarande siffra vid utgången av år 1997 har minskat från 1 217 till 791 eller med ca 35 %. Det är främst särskilda insatser inom ärendegruppen skadestånd som har medfört att antalet avgjorda ärenden har ökat samtidigt som antalet ej avgjorda ärenden vid årets slut har minskat. Den genomsnittliga handläggningstiden för de ärendegrupper som får anses ha en särskild betydelse för enskilda, tillsyn och skadestånd, uppgår till två respektive tre månader. I detta sammanhang bör också nämnas att JK har prioriterat åtgärder mot tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Dessa ärenden kräver ofta särskilda och resurskrävande insatser. Med beaktande av att personalomsättningen har varit ovanligt hög får JK:s resultat för budgetåret 1998 anses som mycket gott. Under hösten 1998 och vid årsskiftet 1998/1999 trädde vissa författningsändringar i kraft som har betydelse för JK:s verksamhet. JK:s instruktion har ändrats i syfte att tillsynsverksamheten skall inriktas på rättsliga systemfrågor, bl.a. på verksamhetsområden där det saknas ordinära tillsynsorgan. Däremot skall JK inte längre vara skyldig att pröva klagomål från enskilda. Ändringar på tryck- och yttrandefrihetens områden kommer att ge JK möjlighet att helt eller delvis delegera åklagaruppgiften beträffande yttrandefrihetsbrotten hets mot folkgrupp och olaga våldsskildring till allmän åklagare. Ändringarna innebär samtidigt att yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde utökas. Vidare kommer vissa ändringar på skadeståndsrättens område att innebära utökade möjligheter till ersättning för den som varit berövad sin frihet eller utsatt för andra tvångsingripanden från det allmännas sida. Ändringar har även genomförts beträffande personregister och övervakningskameror. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Slutsatser Inledningsvis bör det framhållas att JK:s verksamhet i allt väsentligt är av judiciellt slag. Det ingår vanligtvis i verksamheten att göra bedömningar i olika, inte sällan komplicerade, juridiska frågor inom vitt skilda områden. Det är mot den bakgrunden svårt att göra en rättvis bedömning av JK:s prestationer och effekter i förhållande till erhållna resurser. Vidare styrs verksamheten i stor utsträckning av de anmälningar som enskilda och myndigheter gör. JK rår således inte själv över ärendetillströmningen eller inriktningen på denna. Det är därmed också svårt att förutsäga inom vilket verksamhetsområde tyngdpunkten i verksamheten tid efter annan kommer att ligga. En ytterligare aspekt är att vissa ärendegrupper har förturskaraktär. En tendens under 1990-talet är att antalet inkomna ärenden inom ärendegrupperna Skadestånd samt Tryck- och yttrandefrihet har ökat markant. Under 1998 inkom 1 822 respektive 338 ärenden inom dessa grupper. Motsvarande siffror för 1990 var 880 respektive 170. Ökningen av antalet inkomna ärenden på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området är en följd av yttrandefrihetsgrundlagens ikraftträdande den 1 januari 1992 men också av den tekniska utvecklingen samt en ökad medvetenhet hos allmänheten och berörda myndigheter på detta område. Ökningen av antalet inkomna skadeståndsärenden under senare år är främst att hänföra till skadeståndsanspråk som grundas på påståenden om överträdelse av EG-regler. Vissa författningsändringar under hösten 1998 och vid årsskiftet 1998/99 har redan fått eller kommer att få betydelse för JK:s fortsatta verksamhet. Ändringen i JK:s instruktion kan på sikt antas leda till att antalet anmälningar från allmänheten kommer att minska. Samtidigt finns det anledning att anta att de tillsynsärenden som JK tar upp till prövning kommer att vara mer övergripande och resurskrävande. De ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen som möjliggör för JK att delegera utförandet av förundersökning beträffande yttrandefrihetsbrotten hets mot folkgrupp och olaga våldsskildring till allmän åklagare bör å ena sidan innebära en lättnad för JK:s organisation. Det kan å andra sidan på goda grunder antas att förändringen av yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde kommer att kräva resursinsatser från JK:s sida. Även den fortsatta tekniska utvecklingen, med möjligheter för var och en att snabbt och enkelt framställa, mångfaldiga och distribuera förgripligt material, kommer att förutsätta intensiva och resurskrävande insatser från JK:s sida. Även de ändringar som genomförts på skadeståndsrättens område kommer att medföra en ökad arbetsbörda för JK. Det är emellertid svårt att nu bedöma vilka resurser som kommer att krävas för att även framdeles kunna upprätthålla rimliga handläggningstider m.m. på detta område. I detta sammanhang bör också uppmärksammas sådana skadeståndsanspråk som grundas på påståenden om bristande överensstämmelse mellan nationell rätt och gemenskapsrätten. Dessa ärenden är inte sällan av komplicerad juridisk natur. Sådana ärenden kan också ta stora resurser i anspråk. För att bl.a. möta den väntade påfrestningen på JK:s organisation som författningsändringarna kunde antas innebära justerades anslaget upp med 2 miljoner kronor 1999 (prop. 1998/99:1, bet.1998/99:KU1, rskr.1998/99:92). Som kompensation för beräknade ökade utgifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget upp med 76 000 kronor år 2000. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 906 000 kronor. Regeringen anser att JK för 2000 bör anvisas ett anslagsbelopp som uppgår till 12 651 000 kronor. För år 2001 och 2002 beräknas förbrukningen uppgå till 12 841 000 kronor respektive 13 039 000 kronor. Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 11 626 Pris och löneomräkning 76 Justering av premier 906 Övrigt 43 Förslag 2000 12 651 D2 Datainspektionen Tabell 7.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 23 660 Anslags- sparande 2 759 1999 Anslag 30 309 Utgifts- prognos 27 050 2000 Förslag 30 365 2001 Beräknat 25 989 1 2002 Beräknat 26 390 2 1 Motsvarar 25 605 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 25 605 tkr i 2000 års prisnivå. Regeringens överväganden Resultatinformation Datainspektionens mål för år 1998 har varit - att automatisk databehandling av personuppgifter inte skall medföra otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet; målet skall nås utan att användningen av teknik onödigt hindras eller försvåras - att god sed skall iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Någon samlad bedömning av i vilken utsträckning dessa effektmål uppnåtts har inte gjorts i inspektionens årsredovisning. Verksamhetsmålen har återrapporterats enligt kraven i regleringsbrevet för verksamhetsområdena tillsyn, tillstånd och information. När det gäller tillsynsverksamheten skulle inspektioner bedrivas i minst lika stor omfattning som under de två senaste budgetåren. Under 1998 utfördes 113 inspektioner (11 temainspektioner, 53 andra fältinspektioner och 49 enkätinspektioner) att jämföra med 1997 då 154 fältinspektioner utfördes. Även om antalet inspektioner har minskat så har inspektionsverksamheten varit lika omfattande som tidigare när det gäller innehåll och nedlagda resurser. När det gäller tillståndsverksamheten skulle den genomsnittliga omloppstiden för tillstånds- ärenden inte överstiga tre månader. Under 1998 var den genomsnittliga omloppstiden mindre än två månader. Trots att datalagens tillståndskrav för nya register upphörde i oktober kom det under året in 4 030 tillståndsansökningar, vilket är ungefär lika många som under 1997. Orsaken var att det i oktober kom in 756 ansökningar från kommunala nämnder om protokoll och diarier i databaser och 476 anmälningar avseende register inom socialförsäkringen. Bortsett från dessa speciella ansökningar har antalet tillståndsärenden minskat med drygt en fjärdedel jämfört med 1997. När det gäller informationsverksamheten skulle denna öka de registeransvarigas kunskap om integritetsskyddsreglerna. Inspektionens webbplats hade under året 70 000 besök och ett s.k. call-center har inrättats med tre jurister som besvarar frågor. Antalet förfrågningar per telefon ökar stadigt och antalet e-postfrågor var 1 000 jämfört med 100 under 1997. Antalet externa föreläsningar har ökat från 50 under 1997 till 89 under 1998. Två konferenser om personuppgiftslagen har genomförts med närmare 250 deltagare per gång. Slutsatser Den nya personuppgiftslagen innebär stora förändringar för Datainspektionens verksamhet. Licensavgifterna har avskaffats och licens- och tillståndssystemet i datalagen upphör slutgiltigt i oktober 2001. Inspektionens verksamhet i anslutning till personuppgiftslagen koncentreras i stället till att sprida kunskap om de nya reglerna samt att utöva tillsyn över att reglerna följs. Datalagen skall under en treårig övergångsperiod tillämpas på behandlingar som påbörjats före ikraftträdandet av personuppgiftslagen. Det innebär att Datainspektionen t.o.m den 30 september 2001 skall tillämpa både den gamla och nya lagen. I och med att övergångsperioden upphör och datalagen helt ersätts av personuppgiftslagen får inspektionen en väsentligt annorlunda roll. Den nya personuppgiftslagen bygger på tanken på att ansvaret för behandlingen av personuppgifter skall ligga främst hos den som har ansvaret för verksamheten. Integritetsskyddet blir därmed decentraliserat i mycket större omfattning än i dag. Detta påverkar självfallet inriktningen och omfattningen av Datainspektionens verksamhet. Erfarenheterna av personuppgiftslagen bör utvärderas så snart det är möjligt och en fördjupad analys behöver göras av vilka krav som personuppgiftslagen ställer på Datainspektionen. Den tekniska utecklingen innebär nya integritetsrisker och aktualiserar nya dimensioner på integritetsfrågorna. Internetutvecklingen ger i många avseenden radikalt annlorlunda förutsättningar för arbetet med att värna enskildas integritet. Den pågående konvergensen på IT-, tele- och mediaområdena är en annan utvecklingstendens som påverkar möjligheterna till reglering och tillsyn över integritetsfrågor. I utvecklingen ligger också att det blir allt svårare att avgränsa integritetsfrågorna från IT-säkerhetsfrågor i en vidare mening. Behoven av att kunna skydda sin identitet och sin elektroniska kommunikation från obehörig åtkomst, att kunna göra elektroniska betalningar med hög säkerhet etc. kan komma att ställa krav på ny reglering och tillsyn. Regeringen avser mot denna bakgrund att tillkalla en utredare med uppgift att analysera dessa utvecklingstendenser och överväga den framtida inriktningen och finansieringen av Datainspektionens verksamhet. Regeringen föreslår att Datainspektionen för år 2000 anvisas ett anslag på 30 365 000 kronor. För 2001 har anslaget beräknats till 25 989 000 kronor och för 2002 till 26 390 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 1 449 000 kronor. Tabell 7.5 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 30 309 Pris- och löneomräkning +177 Engångsvisa överföringar, nettoförändring -1 240 Lokalkostnadsbesparing enligt tidigare beslut -330 Justering av premier + 1 449 Förslag 2000 30 365 D3 Sametinget Tabell 7.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 12 167 Anslags- sparande 362 1999 Anslag 13 661 Utgifts- prognos 13 139 2000 Förslag 15 309 1 2001 Beräknat 14 744 2 2002 Beräknat 14 992 3 1 MÖverföring av 800 tkr från UO 23 D1. 2 Motsvarar 14 509 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 14 509 tkr i 2000 års prisnivå. Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet och samtidigt ett samiskt folkvalt organ. Same- tinget inledde sin verksamhet i augusti 1993. De övergripande målen är enligt sametingslagen (1992:1433) att verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplane- ringen och bevaka att samiska behov beaktas. Regeringens överväganden Resultatinformation Årsredovisningen uppvisar stora brister vilket försvårar bedömningen av 1998 års resultat. Den information som efterfrågas i regleringsbrevet om kvalitet samt utvecklingen av väsentliga prestationer inom respektive verksamhetsgren under de senaste två åren saknas. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Enligt RRV:s revisionsrapport finns det så pass många brister i Sametingets redovisning att detta resulterat i en invändning från RRV:s sida att års- redovisningens resultatredovisningsdel inte till alla delar är rättvisande. Förutom ovan nämnda brister saknas enligt RRV dokumentation som verifierar lämnade uppgifter och omdömen i års- redovisningen. Jämförelse mellan lämnade prog- noser och det faktiska anslagsutfallet har inte heller redovisats. Enligt RRV bör Sametinget inför kommande år se över sina rutiner för utar- betande av årsredovisningens resultatredovis- ningsdel. Genom ett engångsvist resurstillskott avser regeringen att möjliggöra en förstärkning av Sametingets ekonomiadministration. Resursförstärkningen avser framför allt kvalitetssäkring och redovisning. Från utgiftsområde 23, D1 Främjande av rennäringen m.m. överförs engångsvis 800 000 kronor för budgetår 2000. Sametinget har dessutom i regleringsbrevet för 1999 ålagts att utarbeta en programplan som skall innehålla mål som kan följas upp och kritier och metoder för resultatmätning. Sametinget har även ålagts att kvalitetssäkra sin ekonomiadmin- stration och hela sin verksamhet i enlighet med den analys som RRV presenterade i en rapport den 4 november 1998. Regeringen avser också att klarare definiera ansvars- och befogenhetsfördelning mellan ple- num, styrelse och kansli för att motverka oklara roller och otillräcklig uppföljning av verksamhe- ten. Detta kommer att ske genom ändring i för- ordningen (1993:327) med instruktion för Sa- metinget. Slutsatser För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget uppgå till 15 309 000 kr respektive 14 744 000 kr. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringar. Anslaget har tillförts 786 000 kronor. Tabell 7.7 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 13 661 Pris- och löneområkning 62 Justering av premier 786 Överföring från UO 23 D1 800 Förslag 2000 15 309 8 Mediefrågor 8.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar myndigheterna inom press-, radio- och TV-området samt presstöd och stöd till radio- och kassettidningar. Övriga verksamheter inom medieområdet redo- visas under utgiftsområde 17. 8.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 684,0 678,2 685,4 684,9 688,7 690,1 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall En uppföljning av användningen av det tillfälliga driftsstödet, som fördelats under åren 1997 och 1998, visar att stödet varit ett nödvändigt bidrag för många tidningar med akuta ekonomiska pro- blem. Under år 1998 uppgick koncessionsavgiften för TV4 till ca 343 miljoner kronor avseende in- tjänandeåret 1997. År 1999 uppgick avgiften till ca 428 miljoner kronor för intjänandeåret 1998. År 1998 uppgick avgifterna för att sända lokal- radio till ca 119 miljoner kronor och för närradio till drygt en miljon kronor. Förändringar Den 1 juli 1998 ändrades vissa bestämmelser i radio- och TV-lagen om närradio. Bland annat togs kravet bort om att en förening för att få sändningstillstånd skall ha annan huvudsaklig verksamhet än närradio. Sändningstidsavgifterna avskaffades och möjlighet att tillåta sändningar över större sändningsområden än en kommun infördes. Prioriteringar De statliga insatserna för dagspressen förstärks. I syfte att värna den publicistiska mångfalden föreslås att driftsstödet höjs från år 2000. För att långsiktigt värna presstödssystemet och att presstöd skall ges till tidningar med störst behov föreslås att gränsen för hushållstäckning för medel- och högfrekventa tidningar ändras från 40 % till 30 %. För lågfrekventa tidningar föreslås en mjukare upplagetröskel i syfte att underlätta den fortsatta utgivningen. En schablonmodell för ersättning till taltid- ningsföretagen föreslås. För att hela befolkningen skall ha tillgång till TV kommer marknätet att vara avgörande under överskådlig tid. Digitala TV-sändningar i mark- nätet har inletts och ytterligare sändnings- tillstånd kommer att fördelas i slutet av år 1999. Under våren 1999 har tre utredningar lämnat förslag till regeringen om förändringar inom medieområdet. Utredningarnas förslag syftar till att motverka skadlig ägar- och maktkoncentra- tion inom massmedierna, att reformera lokal- radion samt att kartlägga behovet av att sam- ordna lagstiftningen inom bl.a. radio, television och televerksamhet. Satsningen på radio och TV i allmänhetens tjänst fortsätter. Regeringen föreslår att Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) även för år 2000 tilldelas särskilda medel på sammanlagt 100 miljoner kronor för förnyelse. SVT föreslås också för år 2000 få 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad programproduktion. Rege- ringen föreslår också att SR för år 2000 tilldelas särskilda medel på 10 miljoner kronor för att stärka mångfald och kvalitet i programutbudet (se utgiftsområde 17). Det nya filmavtalet innebär en rad föränd- ringar och kraftiga förstärkningar av nuvarande stöd till produktion och visning av svensk film (se utgiftsområde 17). 8.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Mediemarknad Den svenska mediemarknaden har genomgått stora och genomgripande förändringar under 1990-talet. Avregleringen av etermedierna och den tekniska utvecklingen har förändrat förut- sättningarna på marknaden och skapat utrymme för nya aktörer. Internet har kommit att utveck- las till ett informations- och kommunikations- system av väsentlig betydelse. Medieanvändning Enligt Mediebarometern 1998 (Nordicom) har den totala medieanvändningen under 1990-talet varit relativt konstant . Vissa tendenser till för- ändringar kan dock påvisas, bland annat en kraf- tig ökning av användningen av Internet i hem- met. Under en genomsnittlig dag år 1998 använde 8 % av befolkningen Internet i hemmet, jämfört med 2 % år 1997. Den totala medieanvändningen är nästan sex timmar per person under en genomsnittlig dag. Radio och TV dominerar tidsmässigt. Drygt två timmar om dagen ägnas åt radiolyssnande och en och en halv timme åt TV-tittande. TV, radio och morgontidningar är de medier som har störst räckvidd. En genomsnittlig dag tittar 86 % av befolkningen på TV, lyssnar 80 % på radio och läser 75 % en morgontidning. An- delen TV-tittare har ökat successivt sedan början av 1990-talet. Radiolyssnandet uppvisade en uppgång i mitten på 1990-talet men har inte ökat de senaste åren. Andelen som läst eller tittat i en morgontidning en genomsnittlig dag har ökat från 72 % år 1997 till 75 % år 1998. Medieanvändningen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Andelen TV-tittare är störst i åldersgrupperna 9–14 och 65–79 år. Andelen radiolyssnare är störst i åldrarna 25–64 år. Läs- ning av morgontidningar är vanligast i ålders- gruppen 65–79 år. Den bruttotid som ägnas åt medier är relativt likartad för kvinnor och män och användningen av olika medier skiljer sig inte i någon större ut- sträckning mellan könen. Enligt Tidningsstatistik AB var totalupplagan för dagstidningar år 1998 knappt 4,2 miljoner exemplar per dag, vilket är en liten minskning jämfört med år 1997. Den sammanlagda upp- lagan för stödtidningarna var drygt 700 000 exemplar, vilket är en minskning med ca 5 % jämfört med året innan. Enligt Presstödsnämndens rapport Dagspres- sens ekonomi 1998 förbättrades ekonomin för tidningar utan driftsstöd under år 1998. Gene- rellt sett är skillnaderna i ekonomiskt resultat betydande mellan tidningar utan och med drifts- stöd. TV-utbudet Granskningsnämnden för radio och TV har pub- licerat en rapport om det svenska TV-utbudet. Bland annat redovisas resultat av en studie av sju TV-kanaler som riktar sig till hela landet (SVT1, SVT2, TV3, TV4, Kanal 5, TV6 och Z-TV). Stu- dien visar att utbudet i SVT i sin helhet karaktäri- seras av mycket stor mångfald i fråga om inne- håll. TV4 profilerar sig som en kanal med ett utbud som ligger mycker nära den genom- snittliga svenska TV-kanalen. Utbudet i TV3, Kanal 5 och TV6 präglas av underhållning och förströelse. Nätverksbildning på lokalradioområdet Radio- och TV-verket har kartlagt ägarförhållan- dena inom lokalradion. Sammanställningen visar att det finns ett omfattande nätverkssamarbete mellan flertalet innehavare av lokalradiotillstånd. För närvarande finns 84 sändningstillstånd för lokalradio. Av dem ingår 76 i något av nätverken NRJ/Energy, MTG/RIX och Mix Megapol. De nuvarande tillstånden gäller till utgången av år 2000 och är fördelade på 39 olika sändnings- områden. De viktigaste statliga insatserna inom området Digitala TV-sändningar i marknätet I juni 1998 meddelade regeringen tillstånd för digitala TV-sändningar i marknätet. Regeringen ändrade sändningstillstånden i december 1998 då ytterligare ett sändarnät blev tillgängligt. För närvarande har 11 företag tillstånd att sända i de tre sändarnät som är tillgängliga för digital mark- sänd TV. Regeringen har den 23 juni 1999 beslutat att sändningsutrymme för digitala TV-sändningar som motsvarar ytterligare en frekvenskanal får upplåtas i de områden som omfattas av den första uppbyggnadsetappen. Fördelningen av sändningstillstånd sker i slutet av år 1999. Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté (dir. 1997:137) med uppdrag att följa och utvärdera de markbundna digitala TV-sänd- ningarna under den första etappen. Kommittén har också till uppgift att medverka vid urvalet av de programföretag som ges tillstånd genom att yttra sig över ansökningarna till Radio- och TV- verket. Presstöd Stödtidningarna är i hög grad beroende av drifts- stödet för sin överlevnad och många tidningar med driftsstöd har en svår ekonomisk situation. Under åren 1997 och 1998 fördelades därför ett tillfälligt presstöd inom ramen för anslaget (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45). En uppföljning av användningen av det tillfälliga driftsstödet visar att stödet varit ett nödvändigt bidrag för många tidningar med akuta ekonomiska problem. Uppföljning av utredningar Tre utredningar på medieområdet har avslutats under våren 1999. Den s.k. konvergensutredningen (dir. 1997:95) har överlämnat betänkandet Konver- gens och förändring (SOU 1999:55) med förslag som rör samordning av lagstiftningen för medie- och telesektorerna. Remissbehandling av be- tänkandet pågår. Den parlamentariskt sammansatta Mediekon- centrationskommittén (dir. 1997:136) har över- lämnat betänkandet Yttrandefriheten och kon- kurrensen (SOU 1999:30) som innehåller förslag till en ny mediekoncentrationslag m.m. Remiss- behandling av betänkandet pågår. En särskild utredare (dir. 1997:11) har över- lämnat betänkandet Den framtida kommersiella lokalradion (SOU 1999:14) med förslag om framtida villkor för den kommersiella lokal- radion. Betänkandet har remissbehandlats. Rege- ringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om förändrad lagstiftning för den lokala radion. Effekter av de statliga insatserna Presstödet har stor betydelse för att bevara mångfalden inom dagspressen. I en rapport från Presstödsnämnden (Ku1999/1437/Me) avseende uppdraget att bedöma presstödets effekter redo- visas att de som är i störst behov av stöd är de med den svagaste hushållstäckningen och att driftsstödet har bidragit till att dessa tidningar kan överleva. I rapporten konstateras också att presstödet har lett till en mer allsidig lokal nyhetsförmedling och bidragit till att bevara strukturen på tidningsmarknaden. Statens insatser för att möjliggöra sändningar av digital marksänd TV har bl.a. betydelse för tillgången till ett varierat radio- och TV-utbud över landet, samt på sikt för ett mer effektivt ut- nyttjande av frekvensutrymmet. Radio- och TV-verket har regeringens upp- drag att följa utvecklingen inom medieområdet. Nu finns omfattande information som Radio- och TV-verket och andra myndigheter på medie- området producerat. Det är för tidigt att dra några bestämda slut- satser om vilka effekter de ändrade bestämmel- serna om närradio som beskrivits ovan har haft. Vad som kan skönjas är dock en viss uppgång i antalet sammanslutningar som har sändnings- tillstånd (1 149 st den 3 september 1999). Det växande antalet taltidningar har medfört en ökad geografisk spridning över landet och en ökad mångfald på taltidningsmarknaden. Regeringens slutsatser Målen för statens insatser inom verksamhetsom- rådet är att stödja mångfald och reella yttrande- möjligheter, garantera massmediernas obero- ende, säkerställa tillgängligheten till mass- medierna, motverka skadliga inslag i mass- medierna samt att främja nyskapande och till- gång till ett varierat utbud. De statliga insatserna syftar bl.a. till att ta till vara de nya förutsättningar som teknikutveck- lingen erbjuder och att skapa en ändamålsenlig lagstiftning. På detta sätt kan insatserna bidra till att värna mångfalden och den reella yttrandefri- heten på medieområdet. Vidare skapas förutsätt- ningar för olika massmedier att finnas tillgängliga i hela landet. Presstödet syftar främst till att bevara och stärka den publicistiska mångfalden. Det är mot den bakgrunden som regeringen föreslår en generell höjning av driftsstödet med 4,5 % från år 2000. Den minskade hushållstäckningen för många dagstidningar under 1990-talet innebär bl.a. att ett antal förstatidningar har närmat sig gränsen för driftsstöd utan att deras ekonomiska situation har förändrats. Allt fler tidningar, som driftsstödet ursprungligen inte är avsett att stödja, kan därmed bli aktuella för driftsstöd. I denna proposition föreslås att gränsen för hushållstäckning för medel- och högfrekventa tidningar sänks från 40 till 30 %. På detta sätt kan trovärdigheten för presstödet värnas genom att de tidningar som i första hand är i behov av stöd får del av stödet. För att underlätta för många lågfrekventa tidningar att fortsätta utgivningen föreslås också en förändring avseende upplagetröskeln för dessa tidningar. Regeringen avser att se över fördelningen av det begränsade driftsstödet som en följd av förändringar på marknader där stödet fördelas. Regeringen föreslår i denna proposition att ersättningsprinciperna för taltidningar ändras. Förslaget innebär att ersättningen skall utgå enligt en schablonmodell i stället för den nuvarande nettokostnadsprincipen. Det är fortsatt viktigt att följa utvecklingen på medieområdet. Mediemyndigheternas arbete med att ta fram och sprida information inom området är angeläget. Resultatet inom verksamhetsområdet bedöms som tillfredsställande. Inriktningen inom om- rådet kommer därför i huvudsak att ligga fast för år 2000. 8.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte lämnat några in- vändningar i revisionsberättelserna. 8.5 Skatteavvikelser Från den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt med en skattesats om 6 % för allmänna nyhets- tidningar. Tidigare var nyhetstidningar undan- tagna från skatteplikt. De nettoberäknade skatte- avvikelserna för allmänna nyhetstidningar beräknas uppgå till 1,34 miljarder kronor år 1999 och 1,38 miljarder kronor år 2000. 8.6 Anslag E1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 4 601 Anslags- sparande 2 693 1999 Anslag 4 601 Utgifts- prognos 5 758 2000 Förslag 5 387 2001 Beräknat 5 473 1 2002 Beräknat 5 565 2 1 Motsvarar 5 387 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 5 387 tkr i 2000 års prisnivå. Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet till dagspressen. Tal- tidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet till radio- och kas- settidningar. Det anslagssparande som redovisas beror bl.a. på att kostnaden för att anlita specialistkompe- tens blivit lägre än vad som förutsågs. I bud- getunderlaget och i en senare separat redogörelse anges att anslagssparandet från år 1998 bl.a. avses användas för att fortsätta arbetet med att ut- veckla metoder för mätning av presstödets och taltidningsstödets effekter. Regeringen har be- slutat att ställa 1,5 miljoner kronor av anslags- sparandet till regeringens disposition. På tilläggsbudget i denna proposition föreslås att anslaget minskas med 1,5 miljoner kronor för förstärkning av presstödet. Anslagssparandet kommer, som en följd härav, att användas för kostnader under anslaget. Regeringens överväganden Resultatinformation De båda nämndernas förvaltningsuppgifter full- görs av Presstödsnämndens kansli. Av de sam- lade resurserna används ca 28 % för Presstöds- nämnden, 38 % för Taltidningsnämnden samt 34 % för gemensamma uppgifter. Presstödsnämnden har inlett ett samarbete med Radio- och TV-verket för att följa utveck- lingen inom medieområdet. Slutsatser De båda nämndernas verksamhet fungerar väl och inga förändringar av inriktningen på verk- samheten föreslås för kommande år. Anslaget föreslås öka med 750 000 kronor vilket mot- svarar den tillfälliga minskningen som genom- fördes för år 1999. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 25 000 kronor. Tabell 8.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 4 601 Pris- och löneomräkning + 11 Återställande av anslagsnivå + 750 Justering av premier + 25 Förslag 2000 5 387 E2 Presstöd Tabell 8.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 543 041 Anslags- kredit -13 735 1999 Anslag 531 579 Utgifts- prognos 530 538 2000 Förslag 536 579 2001 Beräknat 539 029 2002 Beräknat 539 029 Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlig- het med bestämmelserna i presstödsförord- ningen (1990:524). Under åren 1997 och 1998 fördelades även ett tillfälligt driftsstöd inom ramen för anslaget. Presstöd ges i form av drifts- stöd och distributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av antalet stödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars upp- lagor. Under år 1998 användes anslagskrediten för att täcka kostnaderna för presstödet, inkl. det tillfälliga driftsstödet. För att minska kreditan- vändningen under år 1999 föreslås på tilläggs- budget i denna proposition att anslaget tillförs 9 117 000 kronor engångsvis. Enligt utgiftspro- gnosen för år 1999 kommer anslagskrediten att användas med ca 3 miljoner kronor för att täcka utgifterna för presstödet. Regeringens överväganden Resultatinformation Under år 1998 fanns det totalt 160 dagstidningar i Sverige med en sammanlagd upplaga på knappt 4,2 miljoner exemplar. 75 tidningar beviljades driftsstöd under året, varav 51 lågfrekventa (1–2 nr/vecka) tidningar och 24 hög- och medelfre- kventa (3–7 nr/vecka) tidningar. Den samman- lagda upplagan för stödtidningarna var drygt 700 000 exemplar, vilket var en minskning med ca 5 % jämfört med året innan. Totalt hade tid- ningarna med driftsstöd 17 % av dagspressens totala upplaga år 1998. Dagspressens upplaga har minskat med nära 15 % eller omkring 720 000 exemplar mellan år 1990 och 1998. Nedgången har varit störst (27 %) för flerdagars lands- ortstidningar med driftsstöd. Storstadstidningar med stöd har tappat 26 % av sin upplaga under samma period. Som en följd av bl.a. minskade upplagor har även hushållstäckningen minskat. Presstödet motsvarar ca 3 % av branschens om- sättning. Slutsatser De flesta tidningar med driftsstöd är beroende av stödet för sin överlevnad. För att underlätta tid- ningarnas möjlighet att fortsätta sin utgivning föreslås en generell höjning av driftsstödet. Det föreslås också regelförändringar i syfte att för- bättra möjligheten för presstödssystemet att fungera ändamålsenligt även i framtiden. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 anvisas 536 579 000 kronor, vilket är en förstärk- ning med 5 miljoner kronor. Även under åren 2001 och 2002 beräknas anslaget tillföras 5 milj- oner kronor årligen. Från och med år 2001 be- räknas en nivåökning av anslaget med 2 450 000 kronor. Tabell 8.5 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 531 579 Tillfällig förstärkning 5 000 Förslag 2000 536 579 Ändrade presstödsregler I juni 1999 presenterade Kulturdepartementet en promemoria (Ku1999/1913/Me) med förslag om ändringar i presstödsförordningen. I promemo- rian behandlas bl.a. de frågor som riksdagen bett regeringen att uppmärksamma (bet. 1997/98:KU1, rskr. 1997/98:94). Promemorian har remissbehandlats. Regeringen föreslår förutom de åtgärder som tas upp i promemorian att en generell höjning görs av driftsstödet. Regeringen har också be- slutat att ge Presstödsnämnden i uppdrag att kartlägga och analysera distributionssituationen för tidningar med endagsutgivning. Nämnden skall också undersöka möjligheterna för dessa tidningar att ingå i samdistributionen. Driftsstödet höjs Regeringens förslag: Stödbeloppen för driftsstödet höjs med 4,5 % från år 2000. Skälen för regeringens förslag: Många tidningar med driftsstöd har drabbats hårt av sjunkande upplagor och hushållstäckning under 1990-talet. Denna trend är ett hot mot en bibehållen mångfald inom dagspressen och försvårar anpassningen till de nya förutsättningarna på medieområdet. Många tidningar lever på margi- nalen och har svårigheter att öka sina intäkter. Situationen för dagspressen är en följd både av en försämrad konjunktur och en strukturell föränd- ring i branschen. Driftsstödet har utgått enligt i huvudsak nuva- rande regler sedan år 1990. Stödbeloppen för olika tidningskategorier har legat fast sedan år 1996. Under åren 1997 och 1998 fördelades ett tillfälligt driftsstöd i syfte att värna en fortsatt mångfald på tidningsmarknaden i en situation då många dagstidningar befann sig i en sådan eko- nomisk kris att den fortsatta utgivningen hota- des. Presstödsnämnden har följt upp använd- ningen av det tillfälliga driftsstödet i en rapport till regeringen (Ku1999/2160/Me). Av rapporten framgår att det tillfälliga driftsstödet kom vid en tidpunkt då det fanns stort behov av stöd. Uppföljningen visar att stödet i många fall an- vändes för löpande utgifter och att investerings- behovet i bl.a. ny teknisk utrustning är stort. Presstödsnämnden drar i rapporten slutsatsen att tidningar med driftsstöd troligen inte, utom i en- staka undantagsfall, genom ytterligare rationali- seringar etc. kan förbättra sin ekonomi och att de statliga insatserna kan behöva förstärkas. Mot denna bakgrund och i syfte att långsiktigt värna den publicistiska mångfalden bör drifts- stödet höjas. En höjning motsvarande 4,5 % av de nuvarande stödbeloppen föreslås. Den sam- manlagda höjningen motsvarar ca 20 miljoner kronor och finansieras inom anslaget för press- stödet genom regelförändringar. En mildrad tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar Regeringens förslag: De lågfrekventa dagstid- ningar vars upplaga hamnar under gränsen 2 000 exemplar, men över 1 500 exemplar, får ett oreducerat driftsstöd under en period av högst två år. Därefter avvecklas stödet. Ett nytt oredu- cerat driftsstöd till en tidning vars upplaga understiger 2 000 exemplar kan beviljas först när upplagan överstigit 2 000 exemplar under minst tre år. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemo- rian föreslogs att en tidning vars upplaga hamnar under 2 000 exemplar, men över 1 500 exemplar, skulle få ett oreducerat driftsstöd under högst tre år. Det förslogs också att ett nytt stöd enligt be- stämmelsen kan beviljas först när upplagan över- stigit 2 000 exemplar under minst fyra år. Remissinstanserna: Remissinstanserna är övervägande positiva till förslaget. Tidningsutgi- varna påpekar att med den föreslagna regeln sak- nas incitament för en tidning att åter höja upp- lagan över 2 000 exemplar förrän efter tre år. Presstödsnämnden ställer sig tveksam till att ore- ducerat driftsstöd utgår under så lång tid som tre år. Skälen för regeringens förslag: Förslaget är en följd av riksdagens tillkännagivande (bet. 1997/98:KU1, rskr. 1997/98:94) att regeringen bör uppmärksamma de tröskeleffekter som kan drabba en- och tvådagarstidningar, vars upplagor sjunker under kvalifikationsgränsen. Förslaget innebär att tidningar som hamnar under upplagegränsen för driftsstöd har möjlig- het att med ett bibehållet fullt driftsstöd återigen öka sin upplaga. En avveckling av stödet enligt nuvarande ordning gör det normalt nödvändigt med en ytterligare minskning av utgivningsfre- kvensen eller andra försämringar av tidningens kvalitet, om avvecklingen inte medför tidningens nedläggning. Det är samtidigt nödvändigt att behålla någon form av undre gräns. En ny undre gräns på 1 500 exemplar föreslås därför. En ny tröskeleffekt inträder självfallet om upplagan faller också under denna gräns, men tillsammans med den nuvarande avtrappningsordningen ger förslaget en mer realistisk möjlighet att åter nå den lägsta upplagegränsen för ordinarie driftsstöd. Ambitionen för en tidning som får stöd enligt förslaget bör vara att så snabbt som möjligt åter nå en upplaga om minst 2 000 exemplar. Därför föreslås att en regel införs som innebär att en tidning som får driftsstöd trots att upplagan inte når upp till 2 000 exemplar inte skall kunna få stöd under mer än sammanlagt högst två år. I promemorian föreslogs en period om högst tre år. Regeringens bedömning är att den kortare perioden ger ett större incitament att höja upp- lagan på nytt. Det bör dock inte vara möjligt att få oreducerat driftsstöd om upplagan enbart under kortare perioder når över den ordinarie upplagegränsen så att en tidning i praktiken mer eller mindre permanent ligger under 2 000 exemplar. Ett nytt oreducerat driftsstöd till en tidning vars upplaga understiger 2 000 exemplar kan beviljas först när upplagan överstigit 2 000 exemplar under minst tre år. Kravet på hushållstäckning Regeringens förslag: Gränsen för högsta hushåll- stäckning för att få driftsstöd sänks från 40 % till 30 % för hög- och medelfrekventa tidningar. Regeln gäller tidningar där beslut om nytt drifts- stöd fattats för år 1998 eller senare. Tidningar som fick driftsstöd under år 1999 och vars rätt upphör med anledning av förslaget bör under en övergångsperiod få reducerat driftsstöd enligt gällande avvecklingsregel i presstödsförord- ningen. Under avvecklingen upprätthålls inte kravet på att tidningens redaktionella innehåll skall uppgå till 51 % av det totala innehållet. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemo- rian föreslås dock en treårig avtrappning av stödet för de tidningar vars stöd upphör med anledning av förslaget. Remissinstanserna: Remissinstanserna är övervägande positiva till förslaget. Presstöds- nämnden framhåller att avtrappningen inte behöver förlängas eftersom det inte finns några praktiska hinder för att tidningsföretagen på ett planerat sätt skall hinna vidta nödvändiga åtgärder med anledning av förordnings- ändringen. Svenska Journalistförbundet och Pres(s)gruppen bedömer att en treårig avtrapp- ning är för kort. Skälen för regeringens förslag: Under åren 1990 till 1997 har hushållstäckningen minskat med ca 11 % för abonnerade dagstidningar som utkommer 3–7 dagar per vecka. Trenden med generellt sjunkande hushållstäckning gör att flera tidningar kan komma i fråga för driftsstöd. Att hushållstäckningen sjunkit för många tidningar har inte ändrat relationerna mellan tidningar med högre resp. lägre hushållstäckning på en ort. Av- stånden i upplaga och hushållstäckning mellan dessa tidningar har snarare ökat än minskat. Då driftsstödet är avsett att stödja tidningar i ett marknadsmässigt underläge för att på så sätt bevara den publicistiska mångfalden är det inte försvarbart att presstödet används till tidningar med en stark ställning på annonsmarknaden och med goda inkomster. För att motverka detta bör gränsen för högsta hushållstäckning för att få driftsstöd sänkas från 40 % till 30 %. Den nya regeln föreslås gälla för dagstidningar som har beviljats ett nytt driftsstöd för åren 1998 eller 1999 samt för tidningar som kommer att beviljas nytt driftsstöd i fortsättningen. Med nytt drifts- stöd avses stöd till en tidning som inte hade stöd under föregående år. För de tidningar vars rätt till driftsstöd upphör med den föreslagna ändringen gäller avveck- lingsbestämmelserna enligt presstödsförord- ningen. Dessa regler underlättar nödvändig om- ställning för tidningarna. För att det avtrappade stödet skall utgå krävs att tidningen kommer ut under eget namn med utgivningsbevis även om dess redaktionella innehåll inte uppgår till 51 % av det totala redaktionella innehållet. E3 Stöd till radio- och kassettidningar Tabell 8.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 121 185 Anslags- sparande 10 554 1999 Anslag 127 300 Utgifts- prognos 131 000 2000 Förslag 127 300 2001 Beräknat 127 300 2002 Beräknat 127 300 Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestäm- melserna i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar. Anslagssparandet för år 1998 beror delvis på att nya taltidningar ännu inte startat utgivningen i den omfattning som är möjligt inom ramen för anslaget. Regeringen har beslutat att ställa 6,7 miljoner kronor av anslagssparandet till rege- ringens disposition. På tilläggsbudget i denna proposition föreslås att anslaget minskas med 6,7 miljoner kronor för förstärkning av presstödet. Anslagssparandet kommer, som en följd härav, att användas för kostnader under anslaget. Regeringens överväganden Resultatinformation Vid utgången av år 1998 gavs sammanlagt 88 dagstidningar ut som taltidningar. Av dessa var 67 radiotidningar, 15 kassettidningar och 9 RATS-tidningar (radiosända talsyntestidningar för synskadade). Tre tidningar gavs ut både som radio- och RATS-tidning. Ännu saknar omkring hälften av landets dags- tidningar taltidning och Taltidningsnämnden har som målsättning att verka för att den geografiska spridningen skall öka genom att utgivning kommer i gång i områden som ännu saknar tal- tidning. Under år 1998 startade ytterligare sex tidningar taltidningsutgivning. Antalet abon- nenter ökade med 317 under år 1998. Av dessa var 212 abonnenter på någon av de nytillkomna tidningarna. Taltidningsnämnden har på uppdrag av rege- ringen gjort en förstudie av olika alternativ för hur taltidningar kan distribueras och tas emot i framtiden (Ku1999/1569/Me). Bakgrunden till studien är bl.a. övergången från analog till digital teknik både avseende distribution och mottag- ning. En bedömning av för- och nackdelar med att ta fram en ny taltidningsmottagare redovisas i rapporten. I rapporten konstateras att den tek- niska utvecklingen inom det för taltidningar aktuella teknikområdet är mycket snabb vilket gör det svårt att med säkerhet bedöma och lämna förslag till hur behovet av taltidningsmottagare skall tillgodoses i framtiden. Slutsatser Fördelningen av stöd till taltidningar fungerar väl och det är viktigt att taltidningar kan fortsätta att erbjudas i ytterligare delar av landet. Regeringen föreslår nedan att ersättningsprinciperna för tal- tidningar ändras. Förslaget innebär att ersätt- ningen skall utgå enligt en schablonmodell i stället för den nuvarande nettokostnadsprin- cipen. Förändringen genomförs i syfte att skapa incitament för att effektivisera verksamheten, förenkla regeltillämpningen och för att få bättre kontroll över statens utgifter. Regeringen gör med anledning av rapporten om en ny taltidningsmottagare bedömningen att teknikutvecklingen både på distributions- och mottagarsidan bör följas noga även i fortsätt- ningen. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 anvisas 127 300 000 kronor. Ändrade ersättningsprinciper för taltidningsutgivning Enligt uppdrag överlämnade Taltidnings- nämnden i maj 1998 en promemoria till rege- ringen med förslag om ändrade ersättningsprin- ciper för taltidningsutgivning (Ku98/1212/Me). En kompletterande promemoria i ärendet läm- nades av nämnden i oktober samma år (Ku98/2073/Me). Promemoriorna har remiss- behandlats. Regeringens förslag: Taltidningsnämnden skall be- sluta om stödnivåerna till radio- eller kassettid- ningar inom ramen för anslaget. Vid bestäm- mande av stödets storlek skall nämnden beakta skillnader mellan olika grupper av tidningsföre- tag. Taltidningsnämnden skall ha möjlighet att begära in uppgifter om intäkter och kostnader för verksamheten från taltidningsföretagen. De nya ersättningsprinciperna skall börja gälla fullt ut efter en övergångsperiod på två år. Promemorians förslag: Taltidningsnämnden föreslår att en schablonmodell för ersättning till taltidningsutgivning införs. Remissinstanserna: Remissinstanserna är övervägande positiva till att en schablonmodell för ersättningen till taltidningsföretagen införs. I flera remissvar framhålls behovet av att följa ut- vecklingen med avseende på t.ex. kvaliteten i utgivningen och schablonernas utformning. Skälen för regeringens förslag: Det statliga taltidningsstödet syftar till att förbättra till- gången till innehållet i dagstidningar för synska- dade, sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning, samt afatiker och dyslektiker. De ekonomiska villkoren för de tid- ningsföretag som ger ut taltidningar regleras i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar. I årsredovisningen för budgetåret 1995/96 på- pekade Taltidningsnämnden att ersättnings- beloppen per abonnent till tidningsföretagen för utgivning av taltidningar har legat stilla sedan år 1991. Nämnden framhöll också att det när tal- tidningsutgivningen började var motiverat med relativt höga maximibelopp, bl.a. till följd av att kunskap behövde byggas upp kring utgivningen. Den nuvarande principen om nettokostnads- ersättning skapar dock inga incitament för tid- ningsföretagen att begränsa sina kostnader, vilket innebär en svårighet att ha kontroll över statens kostnader för verksamheten. Den föreslagna schablonmodellen ger bättre kontroll över statens utgifter och innebär också att regeltillämpningen förenklas. Mot bakgrund härav bör den schablonmodell som Taltidnings- nämnden föreslagit genomföras. Det innebär följande: Ett schablonbelopp införs för likvärdiga företag avseende t.ex. utgivningsfrekvens och utgivningsort. Schablonen bör omfatta alla kost- nadsposter. Undantag görs dock för sändar- kostnader och kostnader för distribution och framställning av kassetter. Även för dessa kostnader skall ett schablonbelopp (kostnader per sändare eller abonnent) gälla för själva beräkningen, men de totala beloppen kan skilja sig åt. Skillnader mellan radio- och kassett- tidningar neutraliseras också genom att dessa kostnader inte räknas in i grundschablonen. Schablonersättningen bör ej gälla för RATS-tid- ningar. De nya ersättningsprinciperna skall börja gälla fullt ut efter en övergångsperiod på två år. Genom den föreslagna modellen skapas incita- ment för besparingar hos tidningsföretagen. Möjligheten till undantag från schablonen skall vara mycket begränsade och det skall finnas syn- nerliga skäl för att ett sådant undantag skall medges. Taltidningsnämnden bör ha möjlighet att revidera schablonernas utformning utifrån vad som kan anses rimligt med beaktande av målen för verksamheten och det ekonomiska ut- rymmet. Tidningsföretagen bör under två år få möjlig- het att anpassa sig till den nya ersättningsmodel- len. Övergångsreglerna föreslås utformas i enlig- het med Taltidningsnämndens förslag, vilket innebär en stegvis infasning för tidningarna. För denna övergångsperiod behövs ingen särskild reglering då den föreslagna ändringen av ersätt- ningsprinciperna innebär att nämnden får be- fogenhet att besluta om ersättningsnivåerna för taltidningsutgivningen. Denna befogenhet bör även inbegripa att besluta om en modifierad ersättningsmodell under en övergångsperiod. Ersättningarna bör även under övergångs- perioden grunda sig på generella beräkningar. Den nya ersättningsmodellen bör följas upp kontinuerligt av Taltidningsnämnden. En sådan uppföljning bör bl.a. beakta kvalitetsaspekter, effekterna av den ändrade ersättningsmodellen för olika tidningskategorier, samt utvecklingen för de olika kostnadsposterna. En bedömning av den nya ersättningsmodellens ändamålsenlighet bör också ingå i uppföljningen. Särskilt bör de eventuella fall uppmärksammas där den föränd- rade ersättningsmodellen leder till att en taltid- ning får svårigheter att fortsätta med utgiv- ningen. Schablonerna bör beräknas på kostnaderna för taltidningsutgivningen året innan de nya reglerna träder i kraft, dvs. år 1999. Omställningen får inte innebära några ökade kostnader för staten. E4 Radio- och TV-verket Tabell 8.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 8 384 Anslags- sparande 3 748 1999 Anslag 7 631 Utgifts- prognos 10 342 2000 Förslag 8 186 2001 Beräknat 8 860 1 2002 Beräknat 9 517 2 1 Motsvarar 8 726 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 9 226 tkr i 2000 års prisnivå. Det övergripande målet för Radio- och TV- verket är att främja möjligheterna till mångfald i radio och television genom att ansvara för all till- ståndsgivning i enlighet med de särskilda lagarna för ljudradio och televisionssändningar riktade till allmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt angiven myndighet. Verksamhetsmålen anger att Radio- och TV- verket skall svara för en snabb och rättssäker till- ståndsgivning samt övervaka efterlevnaden av de regler som gäller för innehav av sändningstill- stånd. Verket skall även följa utvecklingen inom medieområdet samt därvid förse regeringen och andra intressenter med erforderligt material om utvecklingen inom medieområdet. Det anslagssparande som Radio- och TV- verket uppvisar för år 1999 beror till stor del på att verket har befunnit sig i ett uppbyggnads- skede och inte har kunnat genomföra vissa av sina arbetsuppgifter fullt ut. Anslagssparandet från år 1998 förväntas förbrukas under åren 1999–2000, bl.a. för personalomkostnader i sam- band med nya arbetsuppgifter som ålagts verket. Regeringens överväganden Resultatinformation Verket har under år 1999 beviljat 137 nya sänd- ningstillstånd för närradio. Antalet sändnings- orter har ökat från 147 till 171. Verket har för- ordnat 12 lokala kabelsändarföretag och beviljat 13 tillfälliga tillstånd för ljudradio- och tele- visionssändningar. Verket har även bidragit till att tillstånd för marksänd digital TV kunnat meddelas. Ärendebalanserna är små. Trots att verket fått flera nya arbetsuppgifter har handläggnings- tiderna varit korta. Få ändringar har gjorts i de beslut som överklagats. Ett aktivt tillsynsarbete har bedrivits på när- radio- och lokalradioområdet. Radio- och TV-verket har publicerat ett om- fattande material om utvecklingen inom medie- området, bl.a. en statistisk årsbok för åren 1997 och 1998 samt en bok om digital-TV. I maj 1999 redovisades en sammanfattande redovisning av utvecklingen inom medieområdet och en sam- manställning över verkets publicerade material. Sammanställningen är gjord i samarbete med Nordicom, Presstödsnämnden, Taltidnings- nämnden, Granskningsnämnden för radio och TV, Våldsskildringsrådet samt Statens Biograf- byrå. Den tryckta informationen publiceras också elektroniskt på verkets webbplats (www.rtvv.se) där även en databas finns tillgäng- lig. Årsredovisningen visar på förändringar jäm- fört med år 1997 när det gäller inriktningen av Radio- och TV-verkets verksamhet och resurs- användning. De nya reglerna för närradio, som trädde i kraft den 1 juli 1998, innebär bl.a. att vissa arbetsuppgifter försvunnit, t.ex. avgifts- hantering och fördelning av sändningstider. För- ändringen har gjort att verket kunnat minska resurserna inom närradioområdet. I stället har mycket resurser lagts ner på handläggning av till- stånd för marksänd digital-TV, meddelande av föreskrifter och utövande av tillsyn i frågor om användningen av standarder för sändning av TV- signaler samt uppdraget att följa medieutveck- lingen. För att öka Radio- och TV-verkets effektivi- tet, kompetens och flexibilitet har ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete genomförts. Förändringsarbetet berör t.ex. kompetensför- sörjning, organisationsfrågor samt prioriteringar mellan olika arbetsuppgifter. Ett utökat sam- arbete med Granskningsnämnden har inletts, vilket kan leda till effektivitetsvinster och bespa- ringar. För att få en bättre samordning inom om- rådet har ett nätverk mellan mediemyndighe- terna bildats. Slutsatser Radio- och TV-verkets årsredovisning för år 1998 visar goda resultat när det gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och tele- vision. Radio- och TV-verket svarar för en snabb och rättssäker tillståndsgivning. Arbetet med att följa utvecklingen inom medierna och publicera relevant information om medieområdet är fortsatt angeläget. Radio- och TV-verkets verksamhet fungerar bra och regeringen föreslår därmed ingen för- ändring av verksamhetens inriktning för det kommande året. Anslaget föreslås öka med 550 000 kronor vilket motsvarar den tillfälliga minskningen som genomfördes under år 1999. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har minskats med 32 000 kronor. Tabell 8.8 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 7 631 Pris- och löneomräkning + 37 Återställande av anslagsnivå + 550 Justering av premier - 32 Förslag 2000 8 186 För åren 2001 och 2002 beräknas en ökning av anslaget förutsatt att riksdagen beslutar om en reformering av lagstiftningen för den kommer- siella lokalradion. E5 Granskningsnämnden för Radio och TV Tabell 8.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 6 766 Anslags- sparande 1 451 1999 Anslag 7 069 Utgifts- prognos 7 775 2000 Förslag 7 421 2001 Beräknat 8 083 1 2002 Beräknat 8 727 2 1 Motsvarar 7 961 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 8 461 tkr i 2000 års prisnivå. Det övergripande målet för Granskningsnämn- den är att verka för att programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV- sändningar till allmänheten genom efterhands- granskning. Nämnden skall också följa innehållet i utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget ini- tiativ. Granskningsnämnden har använt en del av tidigare anslagssparande för s.k. utbudsstudier. Anslagssparandet som fanns vid utgången av år 1998 förväntas förbrukas för det fortsatta arbetet med utbudsstudier. Regeringens överväganden Resultatinformation Årsredovisningen visar att antalet anmälningar under de senaste åren legat på i stort sett samma nivå. En viss ökning har emellertid skett år 1998 beroende på en stor mängd nästan likalydande anmälningar om tillgänglighet för synskadade av SVT:s program. Antalet initiativärenden har ökat något jämfört med år 1997, främst på lokalradio- och närradiosidan. Initiativärendena gäller främst reklam och sponsring. Under år 1998 har 571 ärenden inkommit till nämnden, varav 523 an- mälningar och 48 egna initiativ. Av ärendena rör 332 SVT, 114 SR, 8 UR, 66 TV4, 22 lokalradio, 19 närradio, 4 kabelsändningar och 6 satellit- sändningar. Nämnden har fattat beslut i 506 ärenden. Nästan nio av tio beslut är friande. Fäll- ningarna är något färre år 1998 jämfört med tidi- gare. Den genomsnittliga handläggningstiden har minskat från 105 dagar år 1997 till 89 dagar år 1998. En minskning har också skett av ärenden som är äldre än sex månader på beslutsdagen. Nationella marksändningar (SVT, SR, UR och TV4) är den sändningsform som kräver mest handläggningstid (omkring 75 % av tiden). Granskning av marksändningar är dock för- hållandevis mindre resurskrävande än de andra sändningsformerna. Granskningsnämnden har publicerat ett om- fattande material för att öka kunskapen bland aktörerna på medieområdet och allmänheten om gällande regelsystem och om nämndens verk- samhet och praxis. Informationsbroschyrer har också tagits fram i samarbete med Radio- och TV-verket. Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB har under våren 1999 lämnat rapporter till Gransknings- nämnden med en uppföljning av public service- uppdraget. Även TV4 har lämnat en rapport till nämnden med en redovisning av hur bolaget har fullgjort de skyldigheter som anges i TV4:s till- ståndsvillkor. Granskningsnämnden har i beslut den 9 juni 1999 funnit att public service-bolagens rapporter är väl genomförda. Nämnden noterar att TV4:s redovisning i förhållande till före- gående uppföljningsrapport har kompletterats och blivit mer innehållsrik. Nämnden har dock riktat viss kritik mot de från programredo- visningen skilda kommentarerna och redovis- ningens informativa innehåll. Som ett led i arbetet med att följa innehållet i utländska ljudradio- och TV-sändningar har bl.a. två undersökningar genomförts av huruvida sändningarna i TV3 resp. Kanal 5 överensstämde med vissa artiklar i EG:s direktiv Television utan gränser (89/552/EEG, ändrat 97/36/EG). Den brittiska granskningsmyndigheten har tagit del av och kommenterat resultaten. Granskningsnämnden har inlämnat ett antal rapporter om radio- och TV-företagens pro- gramverksamhet, bl.a. en rapport om svenskt TV-utbud för år 1997. Bland annat redovisas re- sultat av en studie av sju TV-kanaler som sänder över hela landet (SVT1, SVT2, TV3, TV4, Kanal 5, TV6 och Z-TV). En annan rapport behandlar i vilken omfatt- ning närradiosändningar innehåller material som kan innebära ett missbruk av yttrandefriheten genom att innehålla hot eller missaktning för folkgrupp. Granskningen av närradion har ägnats särskild uppmärksamhet. Nämnden har bl.a. genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur till- ståndshavarna utnyttjat möjligheten att sända centralproducerat material och om de planerar att förändra sina sändningar med anledning av de nya bestämmelserna. Ökad informationsverk- samhet har bedrivits på närradioområdet. Nämnden har även påbörjat det arbete som skall ligga till grund för redovisningen av uppdraget att utvärdera bestämmelsen i 6 kap. 6 § andra stycket Radio- och TV-lagen (1996:844) om ut- vidgade möjligheter att sända material som inte framställts enbart för den egna verksamheten, det s.k. riksförbudet. Granskningsnämnden har redovisat uppdraget att utarbeta s.k. kvalitetsindikatorer för verk- samheten. Kvalitetsindikatorer redovisas för om- rådena ärendehantering, utbudsrapporter och information. Nämnden gör bedömningen att återkommande möten med företrädare för pro- gramföretagen är betydelsefulla för utveckling av kvalitet i handläggningsrutiner m.m. Slutsatser Nämndens efterhandsgranskning av innehållet i radio- och TV-sändningar riktade till allmän- heten överensstämmer med målet om att mot- verka skadliga inslag i massmedierna. Utbudsstudierna utgör ett viktigt led i att få fram information om mångfalden och tillgången till ett varierat utbud i massmedierna. Nämndens arbete med denna typ av rapporter bör därför fortsätta. Även i fortsättningen bör särskild uppmärk- samhet ägnas åt granskning av närradions inne- håll. Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida (se utg.omr. 17, avsnitt 12 Film och Medier). För år 2000 föreslås att 5 046 000 kronor delfinansierar nämndens verksamhet. Granskningsnämnden föreslås till- delas totalt 7 421 000 kronor för år 2000 från statsbudgeten. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 307 000 kronor. Tabell 8.10 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 7 069 Pris- och löneomräkning + 45 Justering av premier + 307 Förslag 2000 7 421 För åren 2001 och 2002 beräknas en ökning av anslaget förutsatt att riksdagen beslutar om en reformering av lagstiftningen för den kommersi- ella lokalradion. Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 Förslag till statsbudget för 2000 Samhällsekonomi och finansförvaltning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 55 2 Inledning 57 2.1 Omfattning 57 2.2 Utgiftsutvecklingen 58 2.3 Resultatbedömning 58 2.3.1 Regeringens slutsatser 60 3 Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning 61 3.1 Omfattning 61 3.2 Utgiftsutvecklingen 61 3.3 Resultatbedömning 61 3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 61 3.3.2 De viktigaste statliga insatserna 62 3.3.3 Effekter av de statliga insatserna 63 3.3.4 Regeringens slutsatser 63 3.4 Revisionens iakttagelser 63 3.5 Anslagsavsnitt 63 A1 Konjunkturinstitutet 63 A2 Riksrevisionsverket 65 A3 Ekonomistyrningsverket 68 A4 Statskontoret 70 A5 Täckning av merkostnader för lokaler 71 A6 Statistiska centralbyrån 72 A7 Folk- och bostadsräkning 73 A8 Kammarkollegiet 74 A9 Nämnden för offentlig upphandling 75 A10 Statens kvalitets- och kompetensråd 77 A11 Vissa nämnder m.m. 78 A12 Ekonomiska rådet 79 A13 Utvecklingsarbete 79 A14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 81 3.6 Riksgäldskontorets kassahållningsverksamhet och in- och utlåningsverksamhet 82 3.7 Kontrollfunktionen i staten 83 3.8 Statens fastighetsverk 87 3.9 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar 89 3.10 Fortifikationsverket 89 4 Det finansiella systemet 91 4.1 Omfattning 91 4.2 Utgiftsutvecklingen 91 4.3 Resultatbedömning 92 4.3.1 Redovisning av tillståndet 92 4.3.2 Viktiga statliga insatser 92 4.3.3 Effekter av de statliga insatserna 93 4.3.4 Regeringens slutsatser 93 4.4 Revisionens iakttagelser 93 4.5 Anslagsavsnitt 94 B1 Finansinspektionen 94 B2 Insättningsgarantinämnden 99 B3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 100 B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning 102 B5 Bokföringsnämnden 103 5 Särskilda finansierings- och garantiåtaganden 105 5.1 Omfattning 105 5.2 Utgiftsutvecklingen 105 5.3 Resultatbedömning 105 5.4 Anslagsavsnitt 106 C1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 106 C2 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken 106 C3 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken 107 6 Riksdagens revisorer 109 6.1 Anslag 109 D1 Riksdagens revisorer 109 7 Premiepensionssystemet 111 7.1 Omfattning 111 7.2 Premiepensionsmyndigheten 111 Tabellförteckning Anslagsbelopp 55 2.1 Utgiftsutvecklingen 58 2.2 Utgiftsutvecklingen 60 3.1Utgiftsutvecklingen 61 3.2 Anslagsutveckling 63 3.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 64 3.4 Beräkning av anslaget för 2000 65 3.5 Anslagsutveckling 65 3.6 Antalet revisionsobjekt 66 3.7 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 67 3.8 Beräkning av anslaget för 2000 68 3.9 Anslagsutveckling 68 3.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 69 3.11 Beräkning av anslaget för 2000 70 3.12 Anslagsutveckling 70 3.13 Offentligrättslig verksamhet 71 3.14 Uppdragsverksamhet 71 3.15 Beräkning av anslaget för 2000 71 3.16 Anslagsutveckling 71 3.17 Anslagsutveckling 72 3.18 Utveckling för avgiftsbelagd verksamhet 72 3.19 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 73 3.20 Beräkning av anslaget för 2000 73 3.21 Anslagsutveckling 73 3.22 Anslagsutveckling 74 3.23 Uppdragsverksamhet 75 3.24 Beräkning av anslaget för 2000 75 3.25 Anslagsutveckling 75 3.26 Beräkning av anslaget för 2000 77 3.27 Anslagsutveckling 77 3.28 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 77 3.29 Anslagsutveckling 78 3.30 Anslagsutveckling 79 3.31 Beräkning av anslaget för 2000 79 3.32 Anslagsutveckling 79 3.33 Anslagsutveckling 81 3.34 Resultat av RGK:s garantiverksamhet budgetåren 1993/94 - 1998. 82 3.35 Budget för den avgiftsbelagda garantiverksamheten, nya garantier 82 3.36 Budget för in- och utlåningsverksamheten 83 3.37 Beviljade kontrollprojekt per område 85 3.38 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget 88 3.39 Investeringsplan 88 3.40 Uppgifter om det ekonomiska läget 90 3.41 Investeringsplan 90 4.1 Utgiftsutvecklingen 91 4.2 Anslagsutvecklingen 94 4.3 Offentligrättslig verksamhet 95 4.4 Beräkning av anslaget för år 2000 98 4.5 Anslagsutvecklingen 99 4.6 Offentligrättslig verksamhet 100 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000 100 4.8 Anslagsutvecklingen 100 4.9 Beräkning av anslag för 2000 102 4.10 Anslagsutvecklingen 102 4.11 Anslagsutveckling 103 4.12 Beräkning av anslaget för år 2000 103 5.1 Utgiftsutvecklingen 105 5.2 Anslagsutveckling 106 5.3 Anslagsutveckling 106 5.4 Anslagsutveckling 107 6.1 Anslagsutveckling 109 6.2 Beräkning av anslaget för år 2000 110 7.1 Lån i Riksgäldskontoret 111 7.2 Offentligrättslig verksamhet 112 9 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget A13 Utvecklingsarbete, göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner kronor efter år 2000 (avsnitt 3.5), 2. godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.8), 3. bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.8), 4. godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.10), 5. bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 4,1 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.10), 6. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning. Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Konjunkturinstitutet ramanslag 40 002 A2 Riksrevisionsverket ramanslag 156 106 A3 Ekonomistyrningsverket ramanslag 60 960 A4 Statskontoret ramanslag 73 065 A5 Täckning av merkostnader för lokaler ramanslag 16 400 A6 Statistiska centralbyrån ramanslag 384 772 A7 Folk- och bostadsräkning reservationsanslag 13 000 A8 Kammarkollegiet ramanslag 32 889 A9 Nämnden för offentlig upphandling ramanslag 7 637 A10 Statens kvalitets- och kompetensråd ramanslag 10 184 A11 Vissa nämnder m.m. ramanslag 968 A12 Ekonomiska rådet ramanslag 1 727 A13 Utvecklingsarbete ramanslag 17 570 A14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet ramanslag 1 B1 Finansinspektionen ramanslag 130 411 B2 Insättningsgarantinämnden ramanslag 5 297 B3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader ramanslag 86 356 B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning ramanslag 425 000 B5 Bokföringsnämnden ramanslag 8 822 C1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond ramanslag 5 000 C2 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken ramanslag 18 700 C3 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken ramanslag 60 000 D1 Riksdagens revisorer ramanslag 23 478 Summa 1 578 345 10 Inledning 10.1 Omfattning Verksamheten inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning är sammanfattningsvis inriktad på planering, understödjande och kontroll av att statliga åtaganden sköts så effektivt som möjligt. Verksamhetsområde A Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning omfattar verksamheter som bl.a. syftar till att se till att förutsättningar och system föreligger för en så effektiv statsförvaltning som möjligt. Verksamhetsområdet omfattar frågor rörande granskning, utvärdering och omprövning av statlig verksamhet, statistik, stöd i olika former till regeringskansliet och andra statliga myndigheter. Stödverksamheterna omfattar bl.a. ekonomistyrnings- och systemfrågor och administrativ service, hur statens resurser hanteras vid transaktioner, förvaltning, upplåning och placeringar av medel. Flera verksamheter inom verksamhetsområdet syftar till att tillhandahålla prognoser, analyser, bedömningar och statistik till beslutsfattare. Trots verksamheternas gemensamma syfte – en effektiv statsförvaltning – rör det sig om relativt olikartade verksamheter. I verksamhetsområde A ingår Ekonomiska rådet, Ekonomistyrningsverket, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Nämnden för offentlig upphandling, Riksrevisionsverket, Statens fastighetsverk, Statens kvalitets- och kompetensråd, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, anslag för utvecklingsarbete samt Riksgäldskontorets garanti-, kassahållnings-, inlånings- och utlåningsverksamhet. Verksamhetsområde B Det finansiella systemet innefattar verksamhet som bl.a. rör de finansiella instituten. Syftet är att bidra till stabilitet och effektivitet i det finansiella systemet genom analys, tillsyn och regleringar av de finansiella institutens agerande på marknaden. Verksamheten skall också syfta till ett gott konsumentskydd. Verksamhetsområdet omfattar även förvaltning av statens skuld (med undantag av den skuld som förvaltas av affärsverken). I verksamhetsområde B ingår Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret samt anslaget Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning (som disponeras av Riksgäldskontoret). Verksamhetsområde C Särskilda finansierings- och garantiåtaganden omfattar avgifter för Stadshypotekskassans grundfond samt anslag avseende Nordiska investeringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken. Vidare ingår åtaganden avseende Europeiska investeringsbanken, Världsbanken samt en statsgaranti för Riksbankens lån till Brasilien. Verksamhetsområde D omfattar Riksdagens revisorer. Verksamhetsområde E Premiepensionssystemet omfattar administration och förvaltning av de fondbaserade premiepensionerna i det nya inkomstbaserade ålderspensionssystemet. 10.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 1 981 1 707 1 608 1 578 1 623 1 678 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. I 1999 års ekonomiska vårproposition beräknades ramarna för utgiftsområde 2 för år 2000 till 1 489 miljoner kronor, för år 2001 till 1 528 miljoner kronor och för år 2002 till 1 579 miljoner kronor. Förändringen av utgiftsområdesramarna jämfört med den ekonomiska vårpropositionen är främst hänförlig till ny pris- och löneomräkning samt teknisk justering av förvaltningskostnadsanslag för korrigering av kompensation för premier för avtalsförsäkringar. Förändringar Riksrevisionsverket (RRV) är sedan den 1 juli 1998 en renodlad revisionsmyndighet. Samtidigt inrättades Ekonomistyrningsverket (ESV), med uppgift att arbeta för en effektiv ekonomistyrning inom staten. Premiepensionsmyndigheten (PPM), med ansvar för administration av premiepensionssystemet, inrättades den 1 juli 1998. Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades den 1 januari 1999. Rådets uppgift är att stödja och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen. Rådet skall utföra uppdrag åt främst regeringen. Insättningsgarantinämnden har fått ansvaret för det nya investerarskyddet, som trädde i kraft 1 maj 1999. Fortifikationsverket överfördes till utgiftsområdet den 1 januari 1999 från att tidigare ha ingått i utgiftsområde 6 Totalförsvar. Mål Målen för utgiftsområde 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning, för år 2000 är: Verksamhetsområde A Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning: - Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och i det allmännas intresse. Detta skall bl.a. ske genom granskning, metodutveckling, utvärdering och kontinuerlig omprövning av statlig verksamhet. - Statsfinanserna och statens egendom skall förvaltas och hanteras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom bl.a. tillförlitliga prognoser och analyser skall beslutsfattare erbjudas information om den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. - Officiell statistik och annan statlig statistik skall bidra till att öka kunskapen om tillstånd, utveckling och samband i samhället i stort.2 - Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom tillhandahållande av system, tjänster, normgivning och metodutveckling. Verksamhetsområde B Det finansiella systemet: - Det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd. - Statens skuld skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. (Den skuld som förvaltas av affärsverken innefattas ej i utgiftsområdet.) Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Verksamhetsområde E Premiepensionssystemet: - Administration och förvaltning av premiepensionerna skall bedrivas kostnadseffektivt och till nytta för premiepensionsspararna. 10.3 Resultatbedömning En särskild beskrivning av utvecklingen inom statsförvaltningen återfinns i volym 1, avsnitt 10, Inriktningen av förvaltningspolitiken. I den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294) angavs riktlinjer för det fortsatta arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram och genomföra ett flerårigt handlingsprogram i enlighet med dessa riktlinjer. Arbetet fokuseras på service och kvalitet, kompetens och etik, styrning och ledning samt informationsförsörjning. Även frågor om ett bättre beslutsunderlag, ett uppföljnings- och utvärderingssystem för förvaltningspolitiken samt chefsförsörjningen berörs. En samlad och översiktlig beskrivning av statsförvaltningens utveckling görs årligen av Statskontoret på regeringens uppdrag. Uppföljningen omfattar huvudområdena ekonomi, sysselsättning, organisation och struktur samt effektivisering. Av rapporten framgår bl.a. att antalet anställda i staten fortsätter att sjunka och att antalet statliga myndigheter har halverats sedan 1990. (Innehållet i Statskontorets rapport redovisas mera utförligt i volym 1, avsnitt 10.) Regeringen har i årsredovisning för staten 1998 (skr. 1998/99:150) lämnat en beskrivning av tillståndet och utvecklingen inom statsförvaltningen samt utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Där beskrivs bl.a. resultatet av såväl ESV:s årliga ekonomiadministrativa värdering som RRV:s iakttagelser med anledning av genomförda granskningar av myndigheternas årsredovisningar och förvaltning. För en övergripande bedömning av tillståndet och utvecklingen inom den statliga förvaltningen kan RRV:s iakttagelser i verkets årliga rapport till regeringen användas som en utgångspunkt. RRV anger i sin årliga rapport att besparingskraven på myndigheterna har givit incitament till nya lösningar när det gäller att få finansiella resurser till verksamheten. Myndigheterna uppvisar i ökad utsträckning ett mer marknadsorienterat beteende, där möjlighet att ta betalt för tjänster som produceras ingår. Ett mått på tillståndet inom den statliga förvaltningen utgör antalet revisionsberättelser med invändning. Av samtliga statliga myndigheter erhöll 19 myndigheter invändning i revisionsberättelsen för räkenskapsåret 1998. Antalet invändningar till följd av att informationen i årsredovisningen i något väsentligt avseende inte är rättvisande har ökat något de senaste åren. RRV konstaterar vidare i sin årliga rapport att resultatredovisningarna i årsredovisningarna uppvisar samma svagheter 1998 som 1997. Redovisningarna har enligt RRV karaktären av övergripande verksamhetsberättelser snarare än att innehålla relevant resultatinformation. Ett verktyg som används för att mäta myndigheternas ekonomiadministrativa standard, med tyngdpunkt på redovisning och intern kontroll vid myndigheten, är ESV:s årliga EA-värdering av statliga myndigheter. EA- värderingen för 1998 visar att myndigheternas ekonomiadministration och interna kontroll håller fortsatt hög kvalitet. Av de 232 myndigheter som ingick i värderingen fick 91 procent något av omdömena fullt tillfredsställande eller tillfredsställande. Samtidigt kan det konstateras att det skett en försämring i det sammanlagda EA-värdet mellan år 1997 och 1998. Försämringen är hänförlig till det s.k. koncernvärdet som mäter hur myndigheterna efterlever det ekonomiadministrativa regelverket. Även RRV har i sin årliga rapport uppmärksammat regeringen på att myndighetsledningarna behöver ägna ökat intresse åt myndigheternas interna kontroll, speciellt kopplingen mellan intern kontroll, ansvar och styrning. ESV har i en studie undersökt 70 myndigheters årsredovisningar för 1997 och 1998 och man har funnit att myndigheterna i flertalet fall lämnar tillfredsställande resultatredovisningar och att man utom i några få undantag lever upp till de krav som finns i förordningen om myndigheternas årsredovisning m.m. En förbättring har exempelvis skett när det gäller kopplingen mellan prestationsinformation och verksamhetsmål. Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att lämna samlade bedömningar av myndigheternas anpassningsarbete inför skiftet till år 2000. Statskontoret har lämnat tio lägesrapporter. Enligt förordningen om översyn av statliga myndigheters informationssystem inför år 2000 skulle anpassningen av väsentliga system vara avslutad senast den 1 juni 1999. Drygt hälften av de 108 myndigheter som följs upp av Statskontoret klarade inte detta krav. Ett mer omfattande arbete återstod vid ett tiotal myndigheter. Samtliga myndigheter bedömde dock i juni 1999 att anpassningen av de verksamhetskritiska systemen skulle hinna fullföljas i tid före årsskiftet. (En redovisning av arbetet med 2000-anpassningen återfinns i volym 1, avsnitt 10.) Det finansiella systemet har under 1998 karaktäriserats av stabilitet. Inga allvarliga störningar har orsakats av händelser i enskilda institut. Finansinspektionens tillsynsarbete har bidragit till stabiliteten i de enskilda finansiella instituten och därmed till stabiliteten i det finansiella systemet. Riksdagen beslutade i maj 1999 att införa en ny modell för statsskuldsförvaltningen, vilket bl.a. innebär att regeringen senast den 25 april varje år skall lämna en utvärdering av statsskuldsförvaltningen till riksdagen. Regeringens mål för upplåning och statsskuldsförvaltning är att kostnaden för den faktiska skulden under en femårsperiod skall vara lägre än kostnaderna för de s.k. riktmärkesportföljer som avspeglar en hypotetisk, standardiserad upplåningsstrategi. 10.3.1 Regeringens slutsatser Regeringen gör den samlade bedömningen att måluppfyllelsen inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning under 1998 har varit tillfredsställande, med undantag av PPM. Resultatbedömningen visar sammantaget på en positiv utveckling. Utgiftsområdets verksamheter har en viktig roll att fylla i arbetet med vidareutvecklingen av den statliga förvaltningen genom att ge myndigheterna stöd av hög kvalitet samt att ge riksdagen, regeringen och andra, statliga såväl som icke-statliga aktörer relevant och tillförlitligt underlag inför beslut. Förvaltningen av statsskulden samt bevakningen av och prognoserna över statsbudgeten har utvecklats och skötts tillfredsställande. Även vad gäller arbetet som syftar till att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd ger den samlade bedömningen vid handen att stabiliteten under 1998 har bestått och att den finansiella tillsynen varit en bidragande faktor för denna stabilitet. PPM uppfyllde under 1998 inte sitt övergripande mål i och med förseningen av premiepensionssystemet. Regeringen kan dock konstatera att en ny tidsplan har tagits fram och att väsentliga åtgärder har vidtagits av myndigheten för att säkerställa att den nya tidsplanen skall kunna hållas. Regeringen anser att det är av största vikt att verksamheterna inom utgiftsområdet fortsätter att utvecklas. Särskilt viktigt är att myndigheterna i än högre grad beaktar användares och potentiella användares intressen i de insatser som görs. För tjänster och produkter i form av utredningar, system och stöd av olika slag måste det ske en kontinuerlig anpassning till användarnas behov och efterfrågan. Regeringen bedömer det som viktigt att myndigheter som har ett nära samarbete i vissa frågor (statistik och prognoser, utredningar och analyser) utvecklar detta samarbete ytterligare. Regeringen ser det som väsentligt för statsförvaltningens utveckling att en helhetssyn eftersträvas för verksamheterna inom området. Tabell 10.2 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor Utfall 1998 Anslag 19991 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 A Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning 785,7 888,9 880,1 815,3 819,2 887,0 B Det finansiella systemet 606,8 751,0 639,4 655,9 683,7 688,5 C Särskilda finansierings- och garantiåtaganden 573,1 48,7 68,5 83,7 95,1 76,4 D Riksdagens revisorer 15,1 18,7 20,1 23,5 25,4 25,8 E Premiepensionssystemet Totalt för utgiftsområde 2 1980,7 1 707,3 1608,1 1578,3 1623,4 1677,8 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 11 Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning 11.1 11.1 Omfattning Verksamhetsområdet Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning omfattar myndigheter med stabsfunktion eller som annars har en central betydelse för hur statsförvaltningen bedrivs, utvecklas och effektiviseras, följs upp och kontrolleras. Verksamhetsområdet består av Ekonomiska rådet, Ekonomistyrningsverket (ESV), Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet (KI), Nämnden för offentlig upphandling (NOU), Riksrevisionsverket (RRV), Statens kvalitets- och kompetensråd, Statens fastighetsverk (SFV), Statistiska centralbyrån (SCB), Statskontoret, anslag för utvecklingsarbete samt Riksgäldskontorets (RGK) garanti-, kassahållnings-, inlånings- och utlånings- verksamhet. 11.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 3.1Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 19992 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 785,7 888,9 880,1 815,3 819,2 887,0 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Inklusive 123,4 mkr på anslaget Kontrollfunktionen i staten, som finns uppfört på statsbudgeten 1999, men ej fr.o.m. år 2000. Förändringar 1998 och 1999 Den 1 januari 1999 avvecklades Statens förnyelsefonder och samtidigt bildades Statens kvalitets- och kompetensråd, en ny myndighet för kvalitetsutvecklings- och kompetensförsörjningsfrågor. Mot bakgrund av den översyn av styrning och inriktning av Statskontorets verksamhet som gjordes 1998 har Statskontoret genomfört en omorganisation. Syftet är att stärka Statskontorets roll som regeringens utvärderingsorgan. Avvecklingen av Statens Lokalförsörjningsverk har slutförts. 11.3 Resultatbedömning 11.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Målen för verksamhetsområdet Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning är: – Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och i det allmännas intresse. Detta skall bl.a. ske genom granskning, metodutveckling, utvärdering och kontinuerlig omprövning av statlig verksamhet. – Statsfinanserna och statens egendom skall förvaltas och hanteras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom bl.a. tillförlitliga prognoser och analyser skall beslutsfattare erbjudas information om den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. – Officiell statistik och annan statlig statistik skall bidra till att öka kunskapen om tillstånd, utveckling och samband i samhället i stort. – Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom tillhandahållande av system, tjänster, normgivning och metodutveckling. Regeringen gör bedömningen, utifrån de resultat som redovisats och med hänsyn till vad som kan antas påverka verksamhetsområdet under de närmaste åren, att verksamheternas inriktning i huvudsak bör ligga fast. Visst pågående arbete med utredningar och verksamhetsöversyn gör dock att vidareutveckling och anpassning av inriktning och verksamheter kan komma att bli aktuell. Bland pågående utredningar kan nämnas utredningen om NOU och de statliga insatserna inom upphandlingsområdet samt utvärdering av statistikreformen. Statistikområdet har i hög grad påverkats av EU-medlemskapet, med krav på anpassning av medlemsländernas statistik. Det fördjupade samarbetet inom unionen och den pågående utvidgningen leder till att Europeiska kommissionen fortlöpande ställer krav på uppbyggnad av ny statistik. Regeringen konstaterar att kvalitetsutvecklingen inom statistiken har varit övervägande positiv. Dock indikerar vissa SCB-studier att kvalitetsförbättringstakten minskar. 11.3.2 De viktigaste statliga insatserna Under de senaste åren har flera förändringar genomförts vad gäller strukturen för myndigheterna inom utgiftsområdet, för att bl.a. kunna ge statliga myndigheter stöd av hög kvalitet. Exempelvis har Riksrevisionsverkets uppgifter renodlats. Samtidigt har den nya myndigheten Ekonomistyrningsverket inrättas, med uppgift att arbeta för en effektiv ekonomistyrning inom staten. Efter avvecklingen av Lokalförsörjningsverket är det numera Statskontoret som har ansvar för att bl.a. utföra analyser av lokalanvändning och lokalkostnader i staten som underlag för en effektivisering av den statliga lokalförsörjningen. Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades den 1 januari 1999. Rådets uppgift är att stödja myndigheterna i kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning, som är nödvändig för uppfyllande av målet att statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och i det allmännas intresse. Rådet har en viktig roll i genomförandet av regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram. En effektiv statsförvaltning kan bl.a. åstadkommas genom kontinuerlig granskning, utvärdering och omprövning av den statliga verksamheten. Omfattningen av uppdraget för den statliga revisionsverksamheten har utökats genom att antalet revisionsobjekt har ökat de senaste åren. RRV:s årliga revision har granskat och lämnat revisionsberättelse för ca 300 myndigheter och organisationer. RRV:s effektivitetsrevision har avlämnat 12 egeninitierade granskningar och 16 regeringsinitierade revisioner. Granskningarna har främst inriktats på statsfinansiellt betydelsefulla frågor inom områden som socialförsäkring, utbildning, försvar och rättsväsende. ESV har löpande försett regeringen med information om bl.a. utfall och prognoser för statens inkomster och utgifter. ESV har också bedrivit ett omfattande arbete med utveckling och normering inom ekonomistyrningsområdet. Arbetet har resulterat i skrifter, rådgivning och utbildningar. ESV har även tillhandahållit ekonomi- och personaladministrativa system till statliga myndigheter. Statskontoret har till regeringen redovisat ca 40 utrednings- och utvärderingsuppdrag. Dessa har utgjort ett led i regeringens arbete med att ompröva, styra och effektivisera statlig verksamhet. Statskontorets inköpssamordning inom IT-området har, enligt Statskontorets bedömning, lett till att den offentliga sektorns kostnader minskats med 400 miljoner kronor årligen. För en kostnadseffektiv hantering och förvaltning av statsfinanserna är tillförlitliga prognoser och analyser nödvändigt. I och med införandet av ett utgiftstak för den offentliga sektorn har kraven på utfalls- och prognosinformationen höjts väsentligt. Det är därför viktigt att prognosverksamheten har hög precision och förmåga att kunna analysera de avvikelser som förekommer. Hos flera av utgiftsområdets myndigheter pågår viktiga utvecklingsinsatser inom detta område. Arbetet med VESTA-projektet (Verktyg för ekonomistyrning i staten), vilket syftar till att skapa ett integrerat statligt system för prognoser, budgetering, koncernredovisning, resultatstyrning och betalningsinformation, har fortsatt planenligt under 1998. Vissa framtida utvecklingsinsatser beskrivs närmare i volym 1, avsnitt 9, Ekonomisk styrning. Riksdagen har beslutat att en registerbaserad folk- och bostadsräkning skall genomföras. För att fullfölja projektet har ytterligare 100 miljoner kronor anslagits för investeringar i bl.a. lägenhetsregister och folkbokföring på lägenheter. SCB, Lantmäteriverket, Riksskatteverket, de lokala skattemyndigheterna och kommunerna medverkar i projektet. Ett arbete pågår inom en av regeringen tillsatt delegation för ekologiskt hållbar upphandling, som har till uppgift att driva på arbetet att utveckla miljöanpassad upphandling. Delegationen skall slutredovisa sitt arbete i december 1999. NOU gjorde 1997 en utvärdering av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Utvärderingen visade bl.a. att regelefterlevanden var bristfällig på många håll. En rad åtgärder har därför vidtagits för att komma tillrätta med problemen. NOU har bl.a. haft regeringens uppdrag att kartlägga vilka statliga bolag som kan anses utgöra upphandlande enheter samt att analysera konsekvenserna av de förändringar i EG-fördraget som Amsterdamfördraget medför beträffande möjligheterna att ställa miljökrav vid offentlig upphandling. NOU har fastställt en tillsynsstrategi för att åstadkomma bättre regelefterlevnad vid offentlig upphandling genom aktiva tillsynsåtgärder och initierat några tillsynsprojekt i samma syfte. 11.3.3 Effekter av de statliga insatserna Prestationer och effekter av den verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdet finner man i stor utsträckning inom statsförvaltningen. Effektivisering och utveckling av den statliga förvaltningen syftar dock i vidare bemärkelse till utveckling och effektivisering av all statlig verksamhet. RRV:s uppföljning visar att huvuddelen av invändningarna i verkets revisionsberättelser åtgärdats inom ett år. De invändningar som inte åtgärdats är med några undantag av den karaktären att de inte kan åtgärdas i efterhand. Effektivitetsrevisionens granskningar har legat till grund för en lång rad åtgärder från både regeringens och myndigheternas sida. (Vissa exempel anges under anslag A2 RRV.) Arbetet med att åstadkomma bättre prognoser är viktigt för regeringens möjligheter att ha kontroll över de statliga utgifterna. Den ekonomiska statistiken ligger bland annat till grund för prognoserna och regeringen bedömer därför att statistikens kvalitet fortlöpande bör förbättras, men också att statistiken bör bli mer tillgänglig för aktörer som har behov av att använda den. För flera av myndigheterna inom verksamhetsområdet anser regeringen att en fortsatt utveckling behövs vad gäller den resultatinformation som redovisas. För att en bra bedömning av verksamheternas inriktning skall kunna göras är det angeläget att analyser och bedömningar i form av effektinformation utvecklas vidare. 11.3.4 Regeringens slutsatser Regeringen anser att verksamheterna inom området Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning har en viktig roll i arbetet med att vidareutveckla den statliga förvaltningen samt att bl.a. ge riksdag, regering och andra aktörer relevant och tillförlitligt beslutsunderlag. Regeringen gör den samlade bedömningen att måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet under 1998 har varit tillfredsställande. 11.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet. 11.5 Anslagsavsnitt A1 Konjunkturinstitutet Tabell 3.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 35 812 Anslags- sparande 1 051 1999 Anslag 37 640 Utgifts- prognos 38 614 2000 Förslag 40 002 2001 Beräknat 42 258 1 2002 Beräknat 42 949 2 1 Motsvarar 41 602 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 41 602 tkr i 2000 års prisnivå. Regeringens överväganden De övergripande målen för Konjunkturinsti- tutets (KI:s) verksamhet för budgetåret 1998 har varit att utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser av den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet samt att aktivt bidra till att den ekonomiska statistiken håller en god kvalitet. Verksamhetsmålen har bland annat inneburit att utveckla analysen och metoderna för de medelfristiga beräkningarna samt för de finansiella marknaderna och den internationella ekonomiska utvecklingen. Resultatbedömning Konjunkturinstitutet utvärderar numera systematiskt prognosernas träffsäkerhet med en löpande uppföljning av tidigare prognoser. Särskilda studier av träffsäkerheten i prognoserna har också genomförts. KI:s prognoser står sig väl i såväl svensk som internationell jämförelse men träffsäkerheten i prognoserna har inte nämnvärt ökat över tiden. Tillförlitligheten för prognoserna för åren 1997 och 1998 har dock varit mycket god. Som ett led i arbetet med att öka prognosprecisionen under de senaste åren kan nämnas framtagandet av månatliga konjunkturbarometrar och kortsiktsindikatorer. KI tillfördes efter beslut av Riksdagen ett resurstillskott för år 1998. Detta har bland annat använts för att förbättra metoderna för de medelfristiga beräkningarna och för att öka utrymmet för analyser av såväl den internationella som den finansiella utvecklingen, samt för att förstärka den makroekonomiska kompetensen. Dessutom höjdes basresurserna för miljöräkenskaper. En genomgripande organisationsförändring har också genomförs under förra året. En viss metodutveckling avseende de medelfristiga beräkningarna har genomförts under året men analysen bör kunna utvecklas vidare. Bevakningen av de finansiella marknaderna har också utökats. Nya analysmetoder har introducerats för räntebärande instrument och reala växelkurser. Arbetet med att utarbeta en ny ekonometrisk modell påbörjades under förra året. Den miljöekonomiska modellen har vidareutvecklats samtidigt som scenarier för Långtidsutredningen utarbetats. KI har i sitt budgetunderlag föreslagit en förändring för perioden 2000 och framåt. Det gäller en utvidgning av konjunkturbarometrarna som föreslås bli betydligt mer heltäckande än idag. I december 1997 tilldelades myndigheten utredningsresurser för att utreda förutsättningarna för en utvidgning av tjänstebarometern. Slutresultaten redovisades i december 1998. Tjänstesektorn står för drygt 40 % av Sveriges BNP men trots detta täcker den nuvarande tjänstebarometern endast 40 % av den privata tjänstesektorn. Stora kunskapsluckor kvarstår således om en mycket stor andel av Sveriges totala ekonomi. Tjänste- barometern har varit i funktion sedan 1990. Konjunkturbarometern har blivit ett allt viktigare instrument i prognosarbetet och den används av allt fler aktörer. En utvidgning av konjunkturbarometern sammanhänger också i viss omfattning med den förbättring av den ekonomiska statistiken som SCB (Nationalräkenskaperna) ansvarar för. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Verksamheten omfattar bland annat försäljning av statistiktjänster och utredningsuppdrag till främst regeringskansliet och olika organisationer. Institutet bedömer att volymen på de externa utredningsuppdragen minskar något under de närmaste åren. Tabell 3.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 3 252 3 228 24 Prognos 1999 2 500 2 500 0 Budget 2000 2 500 2 500 0 Slutsatser Mot bakgrund av att en genomgripande organisationsförändring genomfördes under 1998 inriktar sig regeringens myndighetsstyrning på att följa upp det förändringsarbete som påbörjats på KI. På sikt bör de vidtagna förändringarna leda till att träffsäkerheten i prognoserna ökar. Tabell 3.4 Beräkning av anslaget för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 37 640 Pris- och löneomräkning 170 Justering av premier 2 192 Förslag 2000 40 002 Under de närmaste åren kommer fokus alltmer att inriktas på analyser av bristsituationer på arbetsmarknaden som ett sätt att avgöra den svenska ekonomins tillväxtpotential. Analysen av BNP-utvecklingen kommer alltmer att ta sin utgångspunkt i den svenska ekonomins utbudssida, varvid en väsentligt ökad kunskap om tjänstesektorn (som bl. a involverar bristsituationer) krävs. Inom EU pågår för närvarande en utbyggnad av barometrarna till att omfatta fler delar av tjänstesektorn. En utvidgning av tjänstebarometern i Sverige skulle förbättra möjligheterna att göra prognoser över svensk ekonomi och göra jämförelser med andra länder. Genom att tjänstebarometern blir mer heltäckande kan också prognosprecisionen öka samtidigt som vändpunkter kan upptäckas tidigare. Regeringen anser därför att myndigheten bör tillföras sammanlagt 1,6 miljoner kronor för en utbyggnad av tjänstebarometern. Till följd av det ansträngda budgetläget år 2000 tillförs dock institutet budgetmedel först från och med år 2001. Ökningen finansieras genom omföring av medel inom utgiftsområdet. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 2 192 000 kronor. A2 Riksrevisionsverket Tabell 3.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 153 181 1 Anslags- sparande 17 356 1999 Anslag 132 978 Utgifts- prognos 141 550 2000 Förslag 156 106 2001 Beräknat 158 499 2 2002 Beräknat 161 026 3 1 Första halvåret 1998 inkluderas den verksamhet som 1998-07-01 överfördes till Ekonomistyrningsverket. 2 Motsvarar 156 106 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 156 106 tkr i 2000 års prisnivå. Den 1 juli 1998 fördes de av Riksrevisionsverkets (RRV) verksamheter som inte hör till revisionen över till det nybildade Ekonomistyrningsverket (ESV). RRV blev därmed en renodlad revisionsmyndighet. Av anslagsutfallet för 1998 är 131,8 miljoner kronor hänförliga till RRV i sin nuvarande form. På motsvarande sätt gäller att nuvarande RRV:s del av anslagssparandet är 15,1 miljoner kronor. Anslagssparandet förklaras av osäkerheter om anslagsnivå i samband med delningen av RRV samt att RRV erhållit regeringsuppdrag med särskild finansiering. Regeringen har beslutat att RRV får behålla anslagssparandet för att bland annat finansiera utvecklingen av IT-stöd för revisionen samt för kompetensutveckling. Större delen av det ingående anslagssparandet från 1998 beräknas förbrukas under 1999. Regeringens överväganden Resultatbedömningen för RRV är avgränsad till den renodlade revisionsmyndigheten RRV. Resultatbedömningen för de verksamheter som överfördes till ESV görs under anslaget A3 Ekonomistyrningsverket. Resultatbedömning År 1998 uppgick de totala kostnaderna för RRV:s verksamhet till 192,3 miljoner kronor. De totala intäkterna av avgifter blev 68,7 miljoner kronor. Vid utgången av 1998 hade myndigheten 279 personer anställda. Nedan görs en resultatbedömning per verksamhetsgren. Årlig revision Den årliga revisionens omfattning uppgick till knappt hälften (49 %) av RRV:s totala kostnader. Under året har den årliga revisionen omfattat granskning av årsredovisningar för räkenskapsåret 1997 samt en översiktlig granskning av delårsrapporter per 1998-06-30. Totalt innebar detta att RRV reviderade 266 myndigheter och fyra affärsverk. Därutöver var personal från RRV revisorer eller medrevisorer i 102 statliga bolag, 116 stiftelser samt 44 övriga objekt, bl.a. kyrkosamfund. Tabell 3.6 Antalet revisionsobjekt 1994/95 1995/96 1997 1998 Affärsverk 4 4 4 4 Myndigheter 285 289 270 266 Statliga bolag 80 98 105 102 Stiftelser 41 50 100 1161 Övriga 39 37 37 44 Summa 449 478 516 532 1 Varav ca 60 stiftelser med s.k. anknuten förvaltning till statliga myndigheter. Ett viktigt verksamhetsmål för den årliga revisionen är att kvaliteten i revisionen skall vara hög. RRV har under 1998 påbörjat ett arbete med certifiering (kvalitetssäkring) av revisorer inom den årliga revisionen. Ett annat verksamhetsmål för den årliga revisionen är att produktiviteten i revisionsarbetet skall vara hög. Förändringen över tiden av genomsnittskostnaden för en revisionsberättelse visar kostnadsproduktiviteten inom den årliga revisionen. Genomsnittskostnaden för revisionen har minskat under perioden 1994/95–1998. Den förbättrade produktiviteten förklaras främst av att den årliga revisionen i ökad utsträckning kunnat ta hänsyn till det arbete som genomförts av myndigheternas internrevision, insatser för rådgivning och stöd har minskat och revisionsarbetet bedrivs effektivare. Den obligatoriska delårsrapporten har också haft betydelse då den inneburit att fel upptäcks i ett tidigt skede och kan åtgärdas i god tid före budgetårets slut utan resurskrävande insatser från revisionens sida. Effektivitetsrevision Effektivitetsrevisionens omfattning uppgick till 17 procent av RRV:s totala kostnader. Ett viktigt verksamhetsmål för effektivitetsrevisionen är att granskningarna i första hand skall inriktas mot områden av stor statsfinansiell betydelse och områden som har stor betydelse för ekonomins och förvaltningens funktionssätt. Exempel på områden som varit föremål för effektivitetsrevision under 1998 är skatteförvaltningens kontrollverksamhet, försvaret, miljöpolitiska styrmedel, lokal skolutveckling och lönebidrag. RRV har under 1998 avlämnat tolv rapporter från den egeninitierade effektivitetsrevisionen. Verksamhetsmålet i regleringsbrevet var minst ett femtontal. En förklaring till att målet ej har uppfyllts är att regeringsuppdragen tagit kompetens och resurser i anspråk. Även granskningarnas svårighetsgrad och omfattning har ökat. Ett kvantitativt mål för antalet rapporter är enligt regeringens bedömning ett begränsat styrmedel eftersom det inte tar hänsyn till komplexitet och omfattning. Ett sådant mål kan dessutom leda till att angelägna granskningar nedprioriteras eller skjuts på framtiden. Regeringen har därför i regleringsbrevet för 1999 tagit bort målet om antalet rapporter från effektivitetsrevisionen. Istället utvecklar RRV ett system för uppföljning av effektivitetsrevisionen med bland annat resultat- och kvalitetsindikatorer. Ett annat verksamhetsmål för RRV har varit att alla utgiftsområden skall vara föremål för granskning inom en treårsperiod. Inkluderas regeringsuppdragen klarade RRV detta mål. RRV:s redovisning visar att effektivitetsrevisionens granskningar ensamma eller kompletterat med ytterligare utredningar har bidragit till en lång rad åtgärder från både regeringens och myndigheternas sida. Nedan följer några exempel. Inom totalförsvarets område har regeringen fattat ett antal beslut för att tillvarata besparingsmöjligheter inom värnpliktsutbildningen. Vidare har regeringen föreslagit en halvering av civilpliktsutbildningen. Regeringen har även uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa myndighetens åtgärder avseende formerna för lönebildning. Inom socialförsäkringsområdet har regeringen föreslagit förändringar av reglerna för bidragsförskott. Inom miljöområdet har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att bl.a. utarbeta förslag till kriterier för arbetet med skydd av skogsmark. Dessutom har miljöbalkens utformning ändrats. När det gäller myndighetsåtgärder inom områden där effektivitetsgranskningar skett kan dessa exemplifieras med att Riksskatteverkets samverkan med skattemyndigheter i andra länder förbättrats och att Industrifonden skärpt kraven på näringspolitiskt tillskott, dvs. att Industrifondens stöd skall vara en nödvändig förutsättning för det aktuella företagets beslut att investera eller expandera. Direkt regeringsstöd Med direkt regeringsstöd avses särskilda regeringsuppdrag, löpande råd och stöd till regeringen samt RRV:s arbete med remisser. Omfattningen av detta uppgick till 16 procent av RRV:s totala kostnader. Under 1998 har RRV totalt slutfört 16 regeringsuppdrag varav fyra ingick i regeringens satsning på kontrollfunktionen i staten. År 1997 uppgick antalet slutförda regeringsuppdrag till 20 stycken. RRV har under 1998 yttrat sig över totalt 165 offentliga utredningar jämfört med 190 stycken år 1997. Totalkostnaden för remissvaren har minskat från 7,1 miljoner kronor 1997 till 5,1 miljoner kronor 1998. Styckkostnaden har minskat från 38 000 kronor 1997 till 31 000 kronor 1998. Därmed har RRV uppfyllt verksamhetsmålet att den totala kostnaden för remissvar inte får öka. Internationell verksamhet Den internationella verksamhetens omfattning uppgick till 18 procent av RRV:s totala kostnader. RRV är engagerad i flera internationella organisationer. Under 1998 har RRV inom ramen för INTOSAI (den internationella organisationen för nationella revisionsorgan) färdigställt INTOSAI Code of Ethics, ett dokument som grund för ett etiskt grundat förhållningssätt för nationella revisionsorgan. RRV:s tjänsteexport utgörs i huvudsak av biståndsprojekt på uppdrag av Sida. Tjänsteexporten syftar bland annat till att bidra till Sveriges biståndspolitiska mål. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Under 1998 har långtidskontrakterad personal arbetat i Moçambique, Namibia, Zimbabwe och Botswana. RRV har haft korttidsuppdrag i Ryssland, Litauen och Moldavien. Den främsta förklaringen till att den internationella verksamhetens omfattning minskat 1998 är att Moçambiqueprojektet överförts till ESV samt att långtidsuppdragen i Namibia och Botswana avslutats under året. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.7 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Miljoner kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt- kostnad) Utfall 1998 (varav tjänsteexport) 63,9 (24,4) 63,8 (25,0) 0,1 (-0,6) Prognos 1999 (varav tjänsteexport) 62,0 (16,5) 64,5 (17,5) -2,5 (-1) Budget 2000 (varav tjänsteexport) 54,0 (16,5) 55,5 (17) -1,5 (-0,5) Utfallet 1998 avser endast den renodlade revisionsmyndigheten RRV. RRV:s avgiftsbelagda uppdragsverksamhet beräknas uppgå till 54 miljoner kronor år 2000. Därutöver erhåller RRV avgiftsintäkter enligt 4 § avgiftsförordningen (t.ex. försäljning av publikationer samt resurssamordning med ESV och Kommerskollegiet) vilka för 1998 uppgick till 5,6 miljoner. Sammantaget motsvarar avgiftsintäkterna ca 30 procent av verkets omslutning. Myndigheter vars verksamhet till minst hälften finansieras med avgifter betalar för den årliga revisionen. Detsamma gäller i huvudsak för affärsverk, bolag och stiftelser. För år 2000 beräknas dessa intäkter till 25,5 miljoner kronor. Avgiftsintäkter för regeringsuppdrag beräknas till 20 miljoner kronor år 1999 för att därefter minska till 12 miljoner kronor år 2000. Minskningen förklaras främst av att projektet Kontrollfunktionen i staten till stor del avslutas under 1999. Viss verksamhet kommer dock att bedrivas även år 2000 och därmed kommer RRV även att få en del intäkter från kontrollprojektet detta år. Slutligen har RRV avgiftsintäkter för internationella uppdrag, i tabell 3.7 benämnda tjänsteexport, vilka för år 2000 beräknas bli 16,5 miljoner kronor. Slutsatser RRV har, i enlighet med riksdagens och regeringens beslut, omvandlats till en renodlad revisionsmyndighet. Detta har stärkt revisionen och förtydligat dess oberoende ställning. I kombination med RRV:s kvalitetssäkringsarbete kommer detta att ge långsiktiga positiva effekter på revisionens kvalitet vilket i sin tur bidrar till att höja effektiviteten i hela statsförvaltningen och förbättra kvaliteten på statens redovisning. Regeringen bedömer att RRV klarat sina åtaganden under 1998. Revisionen har genomförts instruktionsenligt och målen för verksamheten har i huvudsak uppnåtts. RRV har därmed på det sätt som var tänkt bidragit till målet att statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och i det allmännas intresse. Tabell 3.8 Beräkning av anslaget för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 132 978 Pris- och löneomräkning + 761 Lokalkostnadsbesparing - 300 Nivåhöjning pga. ändrad finansieringsbild + 6 500 Justering av premier + 16 167 Förslag 2000 156 106 Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 156 106 000 kronor. I beräkningen har hänsyn tagits till tidigare beslutad lokalkostnadsbesparing på 300 000 kronor. Förslaget inkluderar en förstärkning med 6 500 000 kronor som kompensation för det minskade bidrag till RRV:s centrala ledningskostnader som flytten av den avgiftsfinansierade verksamheten till ESV innebar. En utomstående granskning har visat att RRV har jämförelsevis låga administrativa kostnader. Förstärkningen finansieras genom omprioriteringar inom Finansdepartementets ansvars-område. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 16 167 000 kronor. För budgetåret 2000 har 530 000 kronor budgeterats under anslaget A13 Utvecklingsarbete för försöksverksamhet med ett externt vetenskapligt råd i syfte att bidra till kvalitetssäkring av den verksamhet som bedrivs inom effektivitetsrevisionen. A3 Ekonomistyrningsverket Tabell 11.9 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 22 076 1 Anslags- sparande 4 199 1999 Anslag 55 550 Utgifts- prognos 55 190 2000 Förslag 60 960 2001 Beräknat 61 895 2 2002 Beräknat 62 881 3 1 Avser perioden 1998-07-01 - 1998-12-31. 2 Motsvarar 60 960 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 60 960 tkr i 2000 års prisnivå. Ekonomistyrningsverket (ESV) bildades den 1 juli 1998. Motsvarande verksamhet bedrevs tidigare vid Riksrevisionsverket (RRV) samt Statens pensionsverk (SPV). Anslagsutfallet och anslagssparandet i tabell 3.9 avser den verksamhet som bedrivits inom ESV under andra halvåret 1998. Den finansiella redovisningen av motsvarande verksamhet under första halvåret redovisas under anslaget A2 Riksrevisionsverket och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Anslagssparandet för andra halvåret 1998 förklaras av att det funnits ett stort antal vakanser under uppbyggnadsskedet. Regeringen har beslutat att ESV skall behålla anslagssparandet så att bl.a. de verksamheter som senarelagts skall kunna genomföras med bibehållen ambitionsnivå. Det gäller bl.a. verkets medverkan i utvecklingsarbetet i anslutning till VESTA-projektet. Prognosen för 1999 innebär att ESV förbrukar 1 500 000 kronor av anslagssparandet under räkenskapsåret. Resterande anslagssparande beräknas förbrukas under år 2000. Regeringens överväganden Resultatbedömning Resultatbedömningen omfattar både den verksamhet som bedrivits inom ESV under andra halvåret 1998, och motsvarande verksamhet inom RRV och SPV under första halvåret. Verksamhetsområdet Information om statlig ekonomi har till uppgift att leverera aktuell, tillförlitlig och relevant information om den statliga ekonomin. Arbetet inom verksamhetsområdet har omfattat såväl löpande produktion av information om statlig ekonomi som vidareutveckling av metoder, tekniker och presentationsformer vad avser informationen. Den löpande produktionen har under året omfattat bl.a. prognoser, statsbudgetens månads- och årsutfall, underlag till nationalräkenskaperna vad gäller statens verksamhet samt underlag till årsredovisningen för staten. Regeringen bedömer att informationen om den statliga ekonomin håller en hög kvalitet. Exempelvis visar en utredning som genomfördes under 1998 att avvikelserna mellan prognos och utfall är relativt små. Utvecklingsarbetet har varit inriktat på bl.a. vidareutveckling av analyserna i anslutning till prognoserna, förlängning av prognoshorisonten så att prognoserna kan omfatta hela den treåriga perioden för utgiftstaket samt bedömning av behov och möjligheter att löpande under året följa upp statsbudgetens utfall på en nivå under anslag. Regeringen bedömer att de genomförda och påbörjade utvecklingsinsatserna skapar förutsättningar för ökad aktualitet, tillförlitlighet och relevans vad avser informationen om den statliga ekonomin. Verksamhetsområde Resultatstyrning och finansiell styrning har till uppgift att genom metodutveckling, regler och stöd vidareutveckla och förbättra den ekonomiska styrningen i staten. Insatserna skall riktas mot både regering och myndigheter. Inom ramen för verksamhetsområdet har föreskrifter utfärdats till olika ekonomiadministrativa förordningar. Utvecklingsarbetet har kretsat kring frågeställningar som berör såväl resultatstyrning som finansiell styrning. Exempel på områden som varit föremål för utvecklingsarbete är informationsinnehållet i regleringsbreven, regeringens resultatinformation till riksdagen samt koncernredovisningen i staten. Regeringen bedömer att de insatser som genomförts inom verksamhetsområdet under 1998 har bidragit till en positiv utveckling av den ekonomiska styrningen av den statliga verksamheten. Samtidigt kan regeringen konstatera att delar av det angelägna utvecklingsarbetet inom området inte har kunnat genomföras i den takt som är önskvärd. Orsaken till det är att verksamhetsområdet haft stora vakanser i anslutning till omorganisationen. Verksamhetsområde Ekonomi- och personaladministrativa system har till uppgift att tillhandahålla ekonomi- och personaladministrativa system med tillhörande stödtjänster till statliga myndigheter. Arbetet har under 1998 varit inriktat på bl.a. implementering och uppgradering av systemen vid ett stort antal myndigheter, utfasning av det stordatorbaserade systemet Cosmos, 2000- säkring av systemen samt utbildnings- och konsultinsatser i anslutning till systemen. Därutöver har ESV under 1998 startat ESV AGRESSO Driftservice i syfte att erbjuda mindre och medelstora myndigheter utvidgat stöd inom det ekonomiadministrativa området. Verksamheten inom det personaladministrativa området har omstrukturerats i enlighet med strategin att staten i fortsättningen inte skall utveckla egna nya system. Regeringen bedömer att de insatser som genomförts under 1998 bidragit till att flertalet myndigheter har väl fungerande ekonomi- och personaladministrativa system. En enkätstudie som genomfördes under 1998 visar bl.a. att de myndigheter som använder ekonomisystemet Agresso gav såväl systemet som ESV ett gott betyg. ESV:s internationella verksamhet omfattar dels medverkan i olika internationella organisationer och nätverk, dels tjänsteexport. Tjänsteexporten riktades under 1998 till bl.a. Moçambique, Ryssland och Sydafrika. Budget för avgiftsfinansierad verksamhet Tabell 11.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 1 125 939 114 530 11 409 (varav tjänsteexport) (6 960) (6 452) (508) Prognos 1999 230 000 214 000 16 000 (varav tjänsteexport) (17 000) (16 200) (800) Budget 2000 187 374 188 374 -1000 (varav tjänsteexport) (15 000) (15 000) 0 1 Uppgifterna avseende utfall 1998 avser perioden 1998-07-01 - 1998-12-31 Uppgifterna avseende utfallet för 1998 avser endast andra halvåret 1998. Intäkterna och kostnaderna för motsvarande verksamhet under första halvåret var 80 700 000 kronor respektive 81 800 000 kronor för den verksamhet som bedrevs inom RRV, och 30 008 000 kronor respektive 33 210 000 kronor för den verksamhet som bedrevs inom SPV. Avgiftsintäkterna motsvarar ca 83 procent av verkets omslutning. Slutsatser Genom bildandet av ESV har förutsättningar ytterligare förbättrats för den ekonomiska styrningen i staten. Regeringen bedömer att det arbete med uppbyggnad av verket som genomförts under 1998 har skapat en god grund att arbeta vidare ifrån. Målen för verksamheten ligger fast. Tabell 3.11 Beräkning av anslaget för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 55 550 Pris- och löneomräkning + 426 Justering av premier + 4 984 Förslag 2000 60 960 Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 60 960 000 kronor. För 2001 och 2002 har anslaget beräknats till 61 895 000 kronor respektive 62 881 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premier för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 4 984 000 kronor. A4 Statskontoret Tabell 3.12 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 66 960 Anslags- sparande 9 947 1999 Anslag 64 597 Utgifts- prognos 69 000 2000 Förslag 73 065 2001 Beräknat 74 2261 2002 Beräknat 75 4482 1 Motsvarar 73 065 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 73 065 tkr i 2000 års prisnivå. Statskontoret har under 1998 utnyttjat cirka 2 miljoner kronor av sitt anslagssparande mot planerade 3,4 miljoner kronor. Den avgiftsfinansierade inköpssamordningen redovisar för 1998 ett överskott på drygt 19 miljoner kronor till följd av fortsatt kraftig ökning av försäljningen av persondatorer. Regeringens överväganden Resultatbedömning Statskontorets del av effektmålen inom utgiftsområde 2 är att bidra till en ökad effektivitet i statsförvaltningen, bidra till utvecklingen av den elektroniska infrastrukturen för data- och telekommunikation, erbjuda myndigheterna stöd på IT- och teleområdet avseende inköpssamordning och tillhandahållande av ramavtal som skapar bättre villkor och leder till sänkta kostnader samt att med hjälp av statistik öka kunskapen om den statliga förvaltningen. Statskontoret har under budgetåret lämnat regeringen stöd i arbetet med att utvärdera, ompröva, effektivisera och styra statlig och statligt finansierad verksamhet. Efterfrågan är hög och myndigheten tvingas varje år avvisa ett flertal förfrågningar. Uppdragen har bl.a. berört regeringens utvärdering och omprövning av statlig och statligt finansierad verksamhet, regeringens resultatstyrning och uppföljning samt förutsättningarna för förvaltningen att ta till vara svenska intressen i EU-arbetet. Ett viktigt uppdrag på IT-området har varit att lämna samlade bedömningar av myndigheternas arbete för att 2000-säkra informationssystemen inför övergången till år 2000. Statskontoret erbjuder myndigheterna stöd på IT- och teleområdet avseende inköpssamordning. Försäljningen över de avtal myndigheten tecknar har ökat kraftigt de senast tre åren och uppgick 1998 till 4 miljarder kronor. Ökningen förklaras bl. a. av att kommuner och landsting fr.o.m. 1998 fick möjlighet att utnyttja avtalen. Statskontorets mätningar av hur uppdragsgivarna bedömer kvaliteten i avslutade uppdrag visar att kvaliteten 1998 sjunkit jämfört med de nivåer som redovisades för 1997 och att den även är något lägre än motsvarande siffra för 1996. Av uppdragsgivarna gör 78% bedömningen att Statskontorets insats var bra eller mycket bra jämfört med 85% för år 1997. Statskontoret har analyserat de bakomliggande orsakerna till resultaten. Myndigheten har inlett ett arbete för att bl.a. bättre säkra kvaliteten i uppdragen samt stärka den ekonomiska uppföljningen på uppdragsnivån. Regeringen anser att det är värdefullt att Statskontoret arbetar med systematisk verksamhetsutveckling med utgångspunkt i uppdragsgivarnas uppfattning om kvaliteten hos myndighetens tjänster. Regeringens bedömning är att Statskontoret uppnått ett tillfredsställande resultat under budgetåret. Regeringen utgår från att kvaliteten i verksamheten nu kontinuerligt förbättras. Tabell 3.13 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader1 Resultat (intäkt - kostnad) SPAR-avgifter Utfall 1998 7 183 0 0 7 183 Prognos 1999 8 000 0 0 8 000 Budget 2000 8 300 0 0 8 300 Landstings- avtalen Utfall 1998 8 633 0 0 8 633 Prognos 1999 8 605 0 0 8 605 Budget 2000 7 650 0 0 7 650 1 Kostnaderna för SPAR belastar anslaget A4. Kostnaderna för landstingsavtalen belastar anslaget A5. Statskontoret svarar för kanslifunktionen för Statens personadressregisternämnd (SPAR) liksom för administrationen av vissa avtal som slutits mellan Statens förhandlingsnämnd och vissa landsting (”landstingsavtalen”). Tabell 3.14 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Inköpssamordning Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 41 841 22 685 19 156 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Prognos 1999 34 000 33 990 10 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Budget 2000 34 000 34 000 0 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Statskontorets kostnader för inköpssamordningen finansieras genom avgifter som tas ut av de leverantörer som myndigheten träffar avtal med. Slutsatser Målen för verksamheten ligger fast. Statskontoret skall fortsätta att utveckla och stärka sin roll som regeringens stabsorgan för utvärderingar av den statliga förvaltningen och därmed kvaliteten i verksamheten. Det är mycket värdefullt att myndigheten arbetar med systematisk verksamhetsutveckling i syfte att kontinuerligt höja kvaliteten. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensationen för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 5 944 000 kronor. Tabell 3.15 Beräkning av anslaget för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 64 597 Lokalkostnadsbesparing enligt tidigare beslut - 1 081 Justering av premier +5 944 Pris- och löneomräkning +3 605 Förslag 2000 73 065 Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 73 065 000 kronor. För 2001 och 2002 har anslaget beräknats till 74 226 000 kronor respektive 75 448 000 kronor. A5 Täckning av merkostnader för lokaler Tabell 3.16 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 16 699 Anslags- sparande 6 775 1999 Anslag 17 000 Utgifts- prognos 16 827 2000 Förslag 16 400 2001 Beräknat 8 800 1 2002 Beräknat 0 1 Motsvarar 8 628 tkr i 2000 års prisnivå. De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler som staten har betalningsansvaret för till dess avtalen går att avveckla. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att upplåta lokalerna i andra hand. Statskontoret disponerar anslaget. Regeringens överväganden Det besparingsmål som regeringen fastställde för anslaget för år 1998 har uppfyllts. Med hänsyn till innevarande års besparingskrav bör belastningen på anslaget bli högst ca. 19,5 miljoner kronor. Utgiftsprognosen indikerar att Statskontoret kommer att uppnå även detta mål. I tilläggsbudget för innevarande budgetår överfördes 3,5 miljoner kronor från anslaget till anslaget för avveckling av Lokalförsörjningsverket. Anslagssparandet får kvarstå eftersom anslaget bör innehålla en reserv för återställningskostnader som kan bli aktuella då hyresavtalen löper ut. Slutsatser För budgetåret 2000 föreslår regeringen ett anslag på 16,4 miljoner kronor. För 2001 och 2002 har anslaget beräknats till 8,8 miljoner kronor respektive 0 kronor. A6 Statistiska centralbyrån Tabell 3.17 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 329 454 Anslags- sparande 10 554 1999 Anslag 355 127 1 Utgifts- prognos 356 000 2000 Förslag 384 772 2001 Beräknat 390 106 2 2002 Beräknat 394 757 3 1 Varav 2 000 tkr på tilläggsbudget i statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med 1999 års ekonomiska vårpropositon. 2 Motsvarar 384 622 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 383 572 tkr i 2000 års prisnivå. Statistiska centralbyråns (SCB) mål är att bidra till ökad kunskap om tillstånd, utveckling och samband i samhället i stort genom statistik grundad på vetenskapliga metoder. SCB:s verksamhet omsluter ca 700 miljoner kronor och finansieras till ca 50 procent med avgifter. Vid utgången av 1998 var anslagssparandet 10 miljoner kronor vilket i stort sett motsvarar förseningar i statistikproduktionen. SCB får disponera hela anslagssparandet. Merparten av medlen kommer att finansiera inarbetning av förseningarna. Överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten var 22 miljoner kronor. Under 1999 har 2,7 miljoner kronor av anslaget ställts till regeringens disposition. Regeringens överväganden Resultatbedömning Den löpande statistikproduktionen har genomförts enligt planerna. Förseningarna i produktionen har dock ökat något under året. Särskilda insatser har gjorts och pågår för att förbättra den ekonomiska statistiken i enlighet med regeringens krav. Ansvaret för statistiken över EU:s interna handel (Intrastat) har den 1 januari 1999 tagits över från Tullverket. Anpassningar av statistiken till de krav som är beslutade inom EU har genomförts. Statistikens tillgänglighet och flexibilitet har successivt ökat som resultat av bl.a. övergång till databasbaserad statistikproduktion, nya statistiska databaser och ökad publicering via Internet. Förvaltningsuppgifterna har fullföljts enligt intentionerna. Kvalitetsutvecklingen har varit övervägande positiv. Vissa SCB-studier indikerar dock att förbättringstakten avtog under 1998. Myndighetens ekonomi är god efter tidigare års obalans mellan intäkter och kostnader. Besparingskraven har uppnåtts och anslagssparandet har ökat. Underlag som SCB har tagit fram indikerar en produktivitetstillväxt på ca 4 procent från 1997 till 1998. Tabell 3.18 Utveckling för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor 1995/96 18 mån 1996 1997 1998 Intäkter 485 000 338 800 377 800 369 000 Kostnader 490 800 349 400 384 2001 346 600 Resultat - 5 800 - 10 400 - 6 400 22 400 Ack. överskott 28 200 . . 13 800 36 200 1 Inkl. extraordinära omstruktureringskostnader på ca 15 mkr. Den avgiftsfinansierade verksamhetens intäkter har under 1998 minskat med 2 procent. Samtidigt har kostnaderna minskat med 10 procent vilket innebär att resultatet har förbättrats betydligt jämfört med de närmast föregående åren. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.19 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverk- samhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt-kostnad) Utfall 1998 369 000 346 600 22 400 Prognos 1999 368 000 363 000 5 000 Budget 2000 375 000 375 000 0 SCB bedömer att en viss fortsatt ökning av den avgiftsfinansierade verksamheten är trolig. En förutsättning är att man kan behålla nivån på uppdragen från de stora statistikkunderna och tjänsteexporten. Slutsatser Regeringen bedömer att SCB i allt väsentligt har nått upp till de mål som gäller för verksamheten. Det är positivt att den löpande statistikproduktionen har fullföljts enligt planerna och att myndighetens ekonomi nu är i balans. Det är angeläget att kvaliteten i statistikprodukterna är hög och att det sker en fortlöpande förbättring. Målen för verksamheten ligger fast. Ekonomisk statistik, uppbyggnad av ett yrkesregister och förberedelser för en registerbaserad folk- och bostadsräkning är verksamheter som skall prioriteras. God tillgänglighet till information är nödvändigt för att kunna bevara och utveckla demokratin. För att öka tillgängligheten till SCB:s statistiska databaser via Internet avser regeringen att uppdra åt SCB att påbörja ett arbete som syftar till fri tillgång till dessa databaser. Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 355 127 Pris- och löneomräkning + 1 822 Yrkesregister + 6 000 Justering av premier + 30 861 Lokalkostnadsbesparing enligt tidigare beslut -7 038 Engångsbelopp under 1999 - 2 000 Förslag 2000 384 772 Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 384 772 000 kronor. Beräkningarna inkluderar en förstärkning med 6 miljoner kronor för uppbyggnad av ett yrkesregister. Förstärkningarna finansieras genom att anslaget A13 Utvecklingsarbete under utgiftsområde 2 minskas med 2 miljoner kronor, anslaget B1 Riksförsäkringsverket under utgiftsområde 10 minskas med 1 miljon kronor, anslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m. under utgiftsområde 14 minskas med 2 miljoner kronor och anslaget E2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. under utgiftsområde 16 minskas med 1 miljon kronor. Vid beräkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 30 861 000 kronor. Anslaget för år 2001 har beräknats till 390 106 000 kronor. Anslaget för år 2002 har beräknats till 394 757 000 kronor. Beräkningarna för 2002 inkluderar en engångsvis neddragning av anslaget med drygt 1 miljon kronor för att finansiera kostnaderna för den registerbaserade folk- och bostadsräkningen. A7 Folk- och bostadsräkning Tabell 3.21 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 21 491 Anslags- sparande 116 377 1999 Anslag 70 000 Utgifts- prognos 15 000 2000 Förslag 13 000 2001 Beräknat 10 000 2002 Beräknat 78 000 Det stora anslagssparandet vid utgången av 1998 förklaras av att förberedelserna för en registerbaserad folk- och bostadsräkning är kraftigt försenade. Regeringens överväganden Riksdagen beslutade år 1995 att det skall genomföras en registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 och att denna skall föregås av en försöksverksamhet i Gävle och delar av Stockholm (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Försöksverksamheten har genomförts och utvärderats. Utvärderingen visade att uppläggningen av lägenhetsregistret i försöksområdena har fungerat bra medan folkbokföringen har inneburit vissa problem genom att en mindre del av befolkningen inte har kunnat folkbokföras på lägenheter. Dessa problem bedöms emellertid vara av övergående karaktär och kunna lösas bl.a. genom att skapa stabila lägenhetsbeteckningar. Regeringen lämnade i tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 förslag om ytterligare medel för verksamheten och förslag om medel för uppbyggnad av ett yrkesregister. Vidare informerade regeringen att genomförandet av den första registerbaserade folk- och bostadsräkningen kommer att försenas. Riksdagen godkände regeringens förslag (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning om uppläggning av ett yrkesregister, ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenheter samt den reglering som behövs för att genomföra en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Slutsatser Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 13 miljoner kronor. Anslaget för år 2001 har beräknats till 10 miljoner kronor. Anslagsnivån är beräknad utifrån antagandet att det stora anslagssparandet förbrukas under år 2000 och 2001. Anslaget för 2002 har beräknats till 78 miljoner kronor. A8 Kammarkollegiet Tabell 3.22 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 24 951 Anslags- sparande 8 530 1999 Anslag 24 256 Utgifts- prognos 29 185 2000 Förslag 32 889 2001 Beräknat 33 408 1 2002 Beräknat 33 954 1 1 Motsvarar 32 889 kr i 2000 års prisnivå. Kollegiets verksamhet är numera till största delen (drygt 80 procent) finansierad via avgifter och andra ersättningar. När det gäller den anslagsfinansierade delen skedde under 1998 en viss minskning av det stora anslagssparandet. Under 1999 förväntas anslagssparandet i princip förbrukas eftersom kollegiet för närvarande har flera uppgifter som inte finansieras inom den ordinarie ramen. Regeringens överväganden Resultatbedömning I årsredovisningen för 1998 redovisas kollegiets verksamhet under 14 verksamhetsgrenar grupperade inom två områden, Myndighetsuppgifter och Uppdragsverksamhet. Sammantaget har kollegiet uppnått ett gott resultat i verksamheten även under 1998. Myndighetsuppgifter Arvsfondsärendena har av kollegiet hanterats inom uppsatta normtider och fastigheternas försäljningsvärden har överstigit värderingarna. Totalt sett har dock fonden tillförts mindre kapital än 1997 (ca 25 procent mindre). Inom de tre rättsliga verksamhetsgrenarna Arvs-, gåvo- och stämpelskatt, Stiftelserätt och Vattenrätt har kollegiet på ett tillfredsställande sätt bidragit till målet att upprätthålla en konsekvent rätts- tillämpning. Auktorisationsprövningen av tolkar och översättare har kollegiet inriktat på de språkgrupper där samhällsbehoven varit störst. De garantier som reseföretagen ställt på kollegiets uppmaning har i samtliga fall där de behövt tas i anspråk täckt resenärernas krav. Kollegiet har dessutom utvecklat tillsynsverksamheten på området. När det gäller kollegiets roll som kanslifunktion till nämndmyndigheter bedöms stödet i samtliga fall ha bidragit till ett gott resultat för nämnderna. Verksamhetsgrenen Inköpssamordning startades under budgetåret. Uppbyggnadsarbetet har fungerat bra och verksamheten har fått en bra start. Uppdragsverksamhet Även när det gäller verksamhetsområdet Uppdragsverksamhet är bilden i stort positiv. Verksamhetsgrenen Administrativ service kan för andra året i rad uppvisa en mindre vinst. Utvecklingen inom Det statliga försäkringssystemet är god för samtliga försäkringsslag. Det ekonomiska resultatet är positivt, även inom verksamhetsskyddet som fått bära delar av kostnaderna för hallandsåsskadan under budgetåret. Avkastningen inom Fondförvaltningens aktiekonsortium överstiger jämförelseindex för femte året i rad och räntekonsortiets genomsnittliga avkastning för den senaste femårsperioden ligger också över sitt jämförelseindex. Ett av målen för verksamhetsgrenen Fordringsbevakning är att avgiftsintäkterna skall täcka minst 70 procent av verksamhetens kostnader över tiden. Under 1998 uppnådde kollegiet endast en kostnadstäckning på 60 procent. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.23 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 135 680 122 014 13 666 Prognos 1999 136 100 124 400 11 700 Budget 2000 126 900 116 900 10 000 Slutsatser De senaste åren har regeringen framhävt kollegiets roll att fungera som stabsorgan med kapacitet att snabbt och flexibelt kunna ta emot och avveckla verksamheter inom olika områden. Det är viktigt att kollegiet fortsätter att utveckla sin organisation och kompetens så att myndigheten även i framtiden kan klara denna svåra uppgift med gott resultat. I kollegiets roll som stabsmyndighet ligger även att ge stöd och service åt de små myndigheterna samt att ta ett särskilt ansvar för att bevaka dessa myndigheters intressen i olika sammanhang. En annan viktig uppgift för kollegiet är att utgöra det statliga egenregialternativet när det gäller vissa verksamheter som staten har ett intresse att bedriva vid sidan av den privata sektorn, t.ex försäkringar, fondförvaltning och inkassoverksamhet. När det gäller kollegiets nya uppgift att ansvara för samordningen av den statliga upphandlingen börjar denna verksamhet nu finna sina former. Det är således nu möjligt att närmare bestämma en permanent finansiering av inköpssamordningen. Från och med år 2000 kommer verksamheten att finansieras via de provisioner som de upphandlingsansvariga myndigheterna tar ut av leverantörerna i samband med utnyttjandet av de för staten gemensamma ramavtalen. Tabell 3.24 Beräkning av anslaget för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 24 256 Pris- och löneomräkning 109 Överföring från uo 4, anslaget F7 3 000 Överföring från uo 17, anslaget K1 50 Justering av premier 5 474 Förslag 2000 32 889 Kammarkollegiets anslag för 2000 inkluderar en överföring på 3 000 000 kronor från anslaget F7 Diverse kostnader för rättsväsendet inom utgiftsområde 4. Överföringen motiveras av att anslaget F7 föreslås avvecklas och att kollegiet i så fall tillförs medel från anslaget i proportion till myndighetens belastning på anslaget. Överföringen från anslaget K1 Stöd till trossamfund inom utgiftsområde 17 förklaras av kollegiets nya uppgift att fastställa begravningsavgift för personer som inte tillhör Svenska kyrkan. Vid anslagsberäkningen har dessutom en teknisk justering gjorts. Justeringen har genomförts för att korrigera den kompensation för premierna i avtalsförsäkringarna som tidigare lagts in i anslaget. Anslaget för 2001 har beräknats till 33 408 000 kronor och för år 2002 till 33 954 000 kronor . A9 Nämnden för offentlig upphandling Tabell 3.25 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 8 150 Anslags- sparande 1 075 1999 Anslag 6 427 Utgifts- prognos 7 503 2000 Förslag 7 637 2001 Beräknat 7 247 1 2002 Beräknat 7 363 2 1 Motsvarar 7 137 tkr i 2000 års prisnivå 2 Motsvarar 7 137 tkr i 2000 års prisnivå Nämnden för offentlig upphandling (NOU) hade vid utgången av 1998 ett anslagssparande på 1 075 000 kronor. Anslagssparandet har använts på det sätt som regeringen angav i budgetpropositionen för 1995, nämligen för bl.a. finansiering av extra anställd personal och viss statistikinsamling. Anslagssparandet beräknas komma att förbrukas under 1999. Regeringens överväganden Resultatbedömning Det övergripande målet för NOU har varit att verka för att offentlig upphandling sker affärsmässigt, effektivt och i enlighet med lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), EG:s rättssystem på området och WTO- överenskommelsen vad avser offentlig upphandling. NOU har i allt väsentligt uppnått de i regleringsbrevet uppsatta målen för sin verksamhet. Inom verksamhetsområdet Tillsyn skall ökad efterlevnad av regelsystemet bland upphandlande enheter nås. NOU har under året, som en uppföljning av 1997 års utvärdering av LOU, fastställt en tillsynsstrategi för att åstadkomma bättre regelefterlevnad genom aktiva tillsynsåtgärder. Vidare har NOU gjort en inledande kartläggning av olika typer av brister som har kunnat konstateras i framför allt rättsfall och NOU:s ärenden. Kartläggningen utgör underlag för inriktningen av den egeninitierade tillsynen. I syfte att förbättra regelefterlevnaden har NOU initierat några tillsynsprojekt, bl.a. hur kommunala bolag följer LOU. Tillsynsinsatser har även genomförts på landstingsägda sjukhus. Regelefterlevnaden har också kontrollerats i särskilt utvalda ärenden, nämligen i klagomålsärenden som tar upp frågor av mer allmänt eller principiellt intresse samt i vissa uppföljningar. Ett tiotal statliga myndigheter har berörts av sådana ärenden, ett trettiotal kommuner, ett par kommunala bolag samt några landsting och landstingsägda bolag. Effekterna på regelefterlevnaden i stort är visserligen svåra att bedöma men de initiativ som NOU har tagit kombinerat med de regeringsuppdrag som NOU har haft, bl.a. att kartlägga vilka statliga bolag som kan anses utgöra upphandlande enheter, torde ha bidragit till en bättre regelefterlevnad. Tillsynsverksamheten har prioriterats enligt regeringens direktiv. Inom verksamhetsområdet Utveckling skall NOU bl.a. vidta åtgärder för en effektivare upphandling. Resultatet är tillfredsställande. Inom verksamhetsområdet Information är målet att ambitionsnivån, särskilt när det gäller den individuella informationen, skall sänkas. Så har också skett. Informationen skall bl.a. lämnas i en praktisk vägledning. Denna vägledning är av flera skäl försenad. NOU har dock väsentligt effektiviserat informationsverksamheten, bl.a. med hjälp av IT. Översyn av verksamheten NOU är föremål för översyn. En särskild utredare har tillkallats med uppgift att utreda organisationen av NOU och vilken roll samt vilka uppgifter nämnden bör ha i framtiden med hänsyn till behovet av tillsyn av offentlig upphandling (dir. Fi 1998:08). Utredaren skall också göra en översyn av bestämmelserna i 6 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), som bl.a. avser upphandlingar under tröskelvärdena. Möjligheterna att effektivisera den offentliga upphandlingen skall vara utgångspunkt för utredningen. Beslut om tilläggsdirektiv för en parlamentarisk kommitté har fattats den 12 maj 1999 och utöver de tidigare direktiven skall den parlamentariska utredningen ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med upphandlingsfrågor i EU. Utredningen skall också bl.a bedöma vilka närmare avvägningar som en upphandlande enhet bör göra när enheten skall anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga och om enheten skall göra samma avvägningar oberoende av värdet på upphandlingen. Senast den 31 december 1999 skall utredaren lämna ett delbetänkande som bl.a. omfattar förslag om NOU:s framtida roll. Resultatet av tilläggsdirektiven skall redovisas senast i december 2000. Slutsatser Regeringen anser att inriktningen av NOU:s verksamhet skall vara oförändrad i avvaktan på resultatet av översynen av NOU:s framtida organisation, roll och uppgifter. Detta betyder bl.a. att tillsynsverksamheten skall prioriteras. Tabell 3.26 Beräkning av anslaget för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 6 427 Pris- och löneomräkning 327 Ökat resursbehov 500 Justering av premier 459 Förslag 2000 7 637 Ställningstagandet till NOU:s framtida organisationen kommer troligen att kunna göras under hösten 2000. Mot den bakgrunden är det olämpligt att NOU ingår avtal, som binder myndigheten under lång tid, t.ex. hyreskontrakt. För att undvika alltför stora negativa effekter på verksamheten har anslaget räknats upp engångsvis som kompensation för bl.a. en förväntad hyreshöjning. Ökningen har finansierats genom omprioriteringar mellan anslag inom utgiftsområde 2. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensationen för premierna för avtalsförsäkringar. Anslaget har tillförts 459 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget för 2000 uppgår till 7 637 000 kronor. För 2001 har anslaget beräknats till 7 247 000 kronor och för 2002 till 7 363 000 kronor. A10 Statens kvalitets- och kompetensråd Tabell 3.27 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 1 Anslags- sparande 1 1999 Anslag 10 000 Utgifts- prognos 7 500 2 2000 Förslag 10 184 2001 Beräknat 10 332 2 2002 Beräknat 10 486 3 1 Myndigheten inrättades den 1 januari 1999. 2 Utöver denna prognos beräknar rådet förbruka 3 000 tkr av äldre anslaget D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området, UO14. 3 Motsvarar 10 184 tkr i 2000 års prisnivå. Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades den 1 januari 1999 och är en central förvaltnings- myndighet med uppgift att stödja och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen. I samband med inrättandet av myndigheten avvecklades verksamheten vid Statens förnyelsefonder. Regeringens överväganden Resultatbedömning Statens kvalitets- och kompetensråds del av mål inom utgiftsområde 2 är att verka för att statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och i det allmänna intresset samt att myndigheterna skall erbjudas stöd av hög kvalitet. Det övergripande verksamhetsmålet för myndigheten under år 1999 är att bidra till att öka genomslagskraften av regeringens förvaltningspolitiska proposition vad gäller kvalitet, kompetens och etik. Myndigheten skall bland annat verka för att systematiskt kvalitetsarbete inom myndigheterna ökar samt utveckla och förmedla en gemensam basutbildning i förvaltningskunskap samt en kvalificerad aspirantutbildning för statsanställda. Myndigheten disponerar ett äldre anslag D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området, som vid ingången av år 1999 uppgick till knappt 47 miljoner kronor. Dessa medel har avsatts efter förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna. Anslaget skall användas för kostnader i samband med avvecklingen av Statens förnyelsefonder samt och i övrigt användas efter styrelsebeslut inom ramen för myndighetens verksamhetsområde. Myndighetens verksamhet skall huvudsakligen finansieras av anslagsmedel, men får i begränsad omfattning finansieras av avgiftsinkomster. Myndighetens avgiftsinkomster får bl.a. komma från uppdrag som myndigheten åtar sig för grupper av myndigheter eller icke-statliga organisationer, deltagaravgifter samt från försäljning av material. Myndigheten får även ta emot och disponera bidrag från icke-statliga finansiärer. Tabell 3.28 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 - Prognos 1999 10 Budget 2000 1 000 Avgiftsinkomsterna får disponeras av myndigheten. Slutsatser En jämförelse mellan tilldelat förvaltningsanslag för 1999 och prognostiserat utfall visar en skillnad på 2,5 miljoner kronor. Anledningen är att myndigheten är under uppbyggnad varför förvaltningsanslaget för år 1999 troligtvis inte kommer att förbrukas fullt ut under året. Den prognostiserade anslagsbehållningen på 2,5 miljoner kronor bedöms dock behövas för att klara utgifterna för år 2000 och 2001, varför ett förvaltningsanslag i den storleksordning som föreslagits för år 2000 bedöms vara nödvändigt. Statens kvalitets- och kompetensråd har en viktig funktion att fylla i rollen att stödja och främja kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen. Det är därför av stor vikt att myndigheten under uppbyggnadsskedet vidtar de åtgärder som krävs för att den skall kunna utöva sin roll så effektivt som möjligt. Det innebär bl.a. att rätt kompetens byggs upp, att kontaktnät med viktiga aktörer upprättas samt att en handlingsplan med specificerade och från andra myndigheter klart avgränsade aktiviteter utarbetas. Det är naturligt att det första halvåret av myndighetens verksamhet präglats av detta. Myndigheten har under den första delen av verksamhetsåret varit ett stöd i regeringens arbete med att utveckla kvalitetstänkandet i statsförvaltningen. A11 Vissa nämnder m.m. Tabell 3.29 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 1 286 Anslags- sparande 302 1999 Anslag 961 Utgifts- prognos 1 263 2000 Förslag 968 2001 Beräknat 983 1 2002 Beräknat 999 2 1 Motsvarar 968 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 968 tkr i 2000 års prisnivå. Flertalet nämnder handhar frågor inom det statliga arbetsgivarpolitiska området. Nämnderna kan därvid ha att pröva frågor om ersättningar som regleras i kollektivavtal, pröva tvistefrågor som rör tillämpningen av avtal, pröva frågor om disciplin-ansvar och avskedande beträffande innehavare av högre statliga anställningar etc. Från anslaget betalas utgifter – i regel arvoden till ledamöter och ersättare m.m. – för Statens tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor (i den mån Kammarkollegiet, som sedan den 1 januari 1999 utför kansligöromål åt nämnden, har behov av ytterligare medel för detta ändamål), Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Kontraktsdelegationen, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Statens utlandslönenämnd, Statens krigförsäkringsnämnd och Statens krigsskadenämnd. Från anslaget betalas även Sveriges bidrag till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet. Regeringens överväganden Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är hur arbetsbelastningen påverkar antalet sammanträden vid nämnderna eftersom de flesta arvoden utgår per sammanträde. Som en konskevens av kyrkans skiljande från staten upphör Statens tjänstebostadsnämnd fr.o.m. den 1 januari 2000. Prognosen för innevarande budgetår pekar mot att anslagna medel, inklusive anslagssparande kommer att förbrukas. Som en konsekvens av moderniseringen av beredskapslagstiftningen för försäkringsverksamhet under krig och krigstillstånd m.m. kommer Statens krigsskadenämnd att läggas ner från och med den 1 januari år 2000 (prop. 1998/99:85, bet. 1998/99:FiU18, rskr. 1998/99:226). Ansvaret för registrering av inträffade skador överförs till Finansinspektionen. Vidare kommer viss förstärkning av Statens krigsförsäkringsnämnd att behöva ske. Sammantaget uppstår dock inga statsfinansiella konsekvenser i och med att motsvarande resurser frigörs när Statens krigsskadenämnd läggs ner. A12 Ekonomiska rådet Tabell 11.30 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 1 492 Anslags- sparande 479 1999 Anslag 1 714 Utgifts- prognos 2 193 2000 Förslag 1 727 2001 Beräknat 1 752 1 2002 Beräknat 1 777 2 1 Motsvarar 1 727 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 727 tkr i 2000 års prisnivå. Kostnaderna för Ekonomiska rådet avser främst arvoden för Ekonomiska rådets ledamöter, arvoden för beställda forskningsuppsatser samt kostnader i samband med publicering och övrig presentation av forskningsresultaten. Vid utgången av budgetåret 1998 hade Ekonomiska rådet ett anslagssparande på 479 000 kronor. Detta förklaras av att arvoden i samband med 1998 års konferenser kom att betalas ut först under 1999. Enligt Ekonomiska rådets budgetprognos kommer anslagssparandet att tas i anspråk under innevarande budgetår. Regeringens överväganden Resultatbedömning Ekonomiska rådet är ett organ knutet till Finansdepartementet. Rådet består av sex nationalekonomiska forskare (en kvinna, fem män) förordnade av regeringen. Vidare är Konjunkturinstitutets generaldirektör adjungerad medlem. Det effektmål som rör Ekonomiska rådets verksamhet är: Tillförlitliga analyser och bedömningar av den samhällsekonomiska och den statsfinansiella utvecklingen. Ekonomiska rådets del av effektmålet är att ta initiativ till forskning och utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens utformning. Vidare skall Ekonomiska rådet bistå Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet med råd i vetenskapliga frågor. Genom sin verksamhet fungerar rådet som en länk mellan Finansdepartementet respektive Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forskningen. Ekonomiska rådet har under 1998 enligt regeringens bedömning uppfyllt sin del av effektmålet. Bland annat har tre konferenser arrangerats; The Political Economy of Labor Market Reform, Can Education Foster Growth?, och Risk Allocation and EMU. Rådet har också under 1998 arrangerat nio seminarier och tio möten på Finansdepartementet, där aktuella ämnen för den ekonomiska politiken behandlats. Rådet har vidare tagit fram en antologi om ekonomisk tillväxt som planeras att publiceras under hösten 1999. Regeringen anser att Ekonomiska rådets roll som initiativtagare till forskning är betydelsefull, liksom de lunchmöten, seminarier och konferenser som anordnats. Tillsammans tillhandahåller dessa aktiviteter ett gediget underlag för den ekonomiska politikens utformning. Rådet har också en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena makroekonomi, modellbyggande och miljöekonomi. Slutsatser Tabell 11.31 Beräkning av anslaget för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 1 714 Pris- och löneomräkning 13 Förslag 2000 1 727 Regeringen anser att Ekonomiska rådet skall bidra till målet om att statsfinanserna och statens egendom förvaltas och hanteras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, bl a genom prognoser och analyser av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 uppgår till 1 727 000 kronor. De beräknade anslagen för 2001 och 2002 är i fasta priser lika stora, vilket i löpande priser innebär 1 752 000 respektive 1 777 000 kronor. A13 Utvecklingsarbete Tabell 3.32 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 18 292 Anslags- sparande 52 040 1999 Anslag 24 170 Utgifts- prognos 30 000 2000 Förslag 17 570 2001 Beräknat 19 720 2002 Beräknat 17 370 Anslaget har ett stort anslagssparande från 1998. Anslagssparandet är planerat med anledning av genomförandet av det omfattande utvecklingsarbete som gäller statens budget, betalningar, redovisning m.m. Arbetet har presenterats i budgetpropositionen för 1998 (prop.1997/98:1, volym 2, sid. 41) och i Årsredovisning för staten 1998 (skr. 1998/99:150, sid. 126). En redovisning av utvecklingsbehov och framtida utvecklingsinsatser ges i volym 1, avsnitt 9, Ekonomisk styrning. Genomförandet av regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram har fördröjts vilket också påverkar anslagssparandet. Regeringens överväganden Resultatinformation Under 1998 har arbetet med det s.k. VESTA- projektet (Verktyg för Ekonomistyrning i Staten) fortsatt. Projektet behandlar både principiella frågeställningar rörande ekonomisk styrning i staten och de informationsteknologiska verktyg som krävs för att styrningen skall bli effektiv och ändamålsenlig. Under det gångna året har ett omfattande arbete lagts ned på att utveckla en modell för budgetering. För att ge ett underlag för en bred och öppen diskussion har ett antal promemorior presenterats. Då beslutsprocessen vad gäller den framtida utvecklingen av budgetprocessen visat sig ta längre tid än beräknat, har några av de planerade tunga systemtekniska investeringarna skjutits till år 2000. Detta förklarar till stor del det relativt stora anslagssparandet. För att förbättra tillgången till och möjligheterna att analysera information avseende statens finanser har den systemtekniska infrastrukturen för ett s.k. datalager upphandlats. Systemet, som är under införande, kommer i sin första version att innehålla budget, prognos och utfallsinformation i statsbudgettermer. I senare versioner kommer systemet även att innehålla redovisnings-, betalnings-, omvärlds- och resultatinformation. Under året har vidare tagits fram ett system för dokumenthantering avsett att stödja i första hand Finansdepartementets arbete i budgetprocessen. Den av regeringen aviserade översynen av mål och målstrukturer har påbörjats och kommer att genomföras under en två-årsperiod (prop. 1998/99:1, volym 1, s. 150). Den s.k. två- årsöversynen omfattar samtliga utgiftsområden och berör alla departement. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med representanter från samtliga departement som har till uppgift att utveckla resultatstyrningen inom ramen för översynen. Vissa kostnader för två-årsöversynen bekostas från anslaget. Förutom till VESTA och två-årsöversynen används anslaget till kompetensutveckling inom Regeringskansliet avseende den reformerade budgetprocessen. Regeringen bedömer att kunskaperna har ökat men att fortlöpande insatser behövs. Under 1999 har uppdrag lämnats till SCB att ta fram underlag avseende förmögenhetsfördelningen samt den offentliga konsumtionen. Materialet skall användas för regeringens fördelningspolitiska analyser. SCB skall publicera resultatet beträffande förmögenhetsfördelningen senast i februari 2000. SCB har också fått i uppdrag att ta fram statistik avseende andelen sysselsatta i åldern 20 – 64 år samt beräkna och publicera hur många personer som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag. Under 1999 bekostas från anslaget bl.a framtagandet av en antologi om tillväxtfrågor, arbete med en longitudinell simuleringsmodell och ett projekt om världsmarknadstillväxtens betydelse för svensk export. Anslaget används även för chefsutveckling enligt regeringens chefsprogram för myndighetschefer m.fl. (prop. 1997/98:136 s. 49 ff.) och till utbildningsinsatser för styrelser med fullt ansvar. Så gott som samtliga myndighetschefer och nya styrelser med fullt ansvar har utnyttjat regeringens utbildnings- och utvecklingsinsatser. En utvärdering av chefsprogrammet som genomfördes under hösten 1998 visar att chefsprogrammet är väl avvägt och att tidigare chefserfarenhet är viktigt både för att kunna vara myndighetschef och för att kunna utnyttja chefsprogrammet på bästa sätt. Utbildningsinsatserna för styrelseledamöter har också utvärderats under hösten 1998. Bland annat framkom att utbildningarna bör innehålla ett ökat inslag av förvaltningskunskap. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen har för budgetåret 1999 ett bemyndigande från riksdagen att göra ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst 50 miljoner kronor efter år 1999 för VESTA-projektets genomförande. Regeringen kommer inte att behöva utnyttja bemyndigandet under innevarande år. Bedömningen är dock att ett sådant bemyndigande behövs för år 2000. Slutsatser Användningen av anslaget kommer även under 2000 att domineras av VESTA-projektet. Inom ramen för regeringens arbete med att utveckla den statliga förvaltningen kommer åtgärder att vidtas för att åstadkomma en förbättrad och förstärkt styrning samt för att stödja myndigheternas arbete med att förbättra kvaliteten i deras arbete bl. a. genom att använda ny informationsteknik. Anslaget minskas år 2000 på grund av omfördelning av medel inom utgiftsområdet. A14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet Tabell 3.33 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall -28 127 1 1999 Anslag 1 Utgifts- prognos -1 873 1 2000 Förslag 1 2001 Beräknat 1 2002 Beräknat 1 1 Överskott som förs till inkomsttitel. Riksgäldskontorets verksamhet är delvis hänförlig till verksamhetsområde A Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning, delvis till verksamhetsområde B Det finansiella systemet. Inom verksamhetsområde A redovisas resultatet för Riksgäldskontorets garantiverksamhet, kassahållningsverksamhet och in- och utlåningsverksamhet. Resultatet för upplåning och statsskuldsförvaltning redovisas inom verksamhetsområde B (avsnitt 4). Riksdagen beslutade våren 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53) att, från den 1 januari 1997, införa en ny garantimodell för staten. Den nya modellen innebär i korthet att garantier skall prissättas enligt försäkringsmässiga principer, dvs. risken för ett infriande skall beräknas i varje garanti. Avgiften för garantin skall täcka den beräknade risken samt administrativa kostnader. Kostnaderna över en längre tidsperiod skall täckas av garantiverksamhetens intäkter. En för låg avgift utgör en statlig subvention och skall enligt den nya garantimodellen belasta ett anslag. Avgifter, återvinningar och eventuella subventionsmedel från anslag sätts in på räntekonto i Riksgäldskontoret. På så sätt byggs en reserv upp, vilken belastas vid infrianden. En övergripande beskrivning av statens totala garantigivning 1998 – inklusive Riksgäldskontoret – återfinns i regeringens skrivelse (skr. 1998/99:150) Årsredovisning för staten. Riksgäldskontoret förvaltar även garantier som utfärdats innan den nya garantimodellen togs i bruk. Dessa utgörs dels av äldre garantier som utfärdats av Riksgäldskontoret, dels av garantier utfärdade av andra myndigheter och som överfördes till Riksgäldskontoret den 1 januari 1998. Kostnaderna för garantier utfärdade av andra myndigheter belastar anslag inom respektive utgiftsområde. Kostnader för de garantier som Riksgäldskontoret utfärdat inom det garantisystem som gällde före 1997 belastar anslaget A14 Riksgäldskontoret garantiverksamhet. Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster till följd av dessa garantier. Anslaget får även användas för eventuella förluster som uppkommer i samband med Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk. Slutligen skall förvaltningskostnader förknippade med dessa garantier och lån belasta anslaget. Till anslaget förs verksamhetens intäkter, huvudsakligen influtna avgifter och återvunna medel. Överskottet i verksamheten förs mot inkomsttitel på statsbudgeten. Riksgäldskontorets garantiverksamhet skall genom bevakning, indrivning och annan hantering tillse att statens risk i samband med garantier begränsas, att statens rätt med anledning av garantier tryggas och att uppföljning och redovisning sker. Den nya garantimodellen bidrar till ett effektivt utnyttjande av statens resurser. Riksgäldskontoret skall även tillse att myndigheternas låneverksamhet bedrivs på ett effektivt sätt. Regeringens överväganden Resultatbedömning Riksgäldskontorets totala garantiåtaganden uppgick vid årsskiftet 1998/99 till 147,4 miljarder kronor, vilket i stort sett var detsamma som året innan. Under året ökade garantiåtaganden till infrastrukturprojekt med 12 miljarder kronor. Garantier inom området finansiering och fastigheter minskade under 1998 med 11 miljarder kronor. Det ekonomiska resultatet av Riksgäldskontorets garantiverksamhet framgår av följande tabell. Redovisade intäkter och kostnader är periodiserade. Tabell 3.34 Resultat av RGK:s garantiverksamhet budgetåren 1993/94 - 1998. Miljoner kronor 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 Intäkter 466 1 344 366 294 155 - varav äldre garantier 466 1 344 366 181 28 nya garantier - - - 113 127 Kostnader 81 1 020 51 9 16 - varav äldre garantier 81 1 020 51 9 10 nya garantier - - - 0 6 Resultat 385 324 315 285 139 Resultatet minskade under år 1998 med 146 miljoner kronor. Detta förklaras främst av en minskning av intäkter under 1998 som i huvudsak beror på lägre avgiftsintäkter från Stadshypoteks grundfond vilken minskat i storlek. Dessutom har avgifterna för pensionsgarantier sänkts. De ökade kostnaderna under året hänför sig till uppbyggnaden av det nya garantisystemet. Riksgäldskontorets lån med kreditrisk ökade under 1998 med 1,3 miljarder kronor genom ökad utlåning till SVEDAB (Svensk Danska Broförbindelsen AB). Vid årsskiftet 1998/99 uppgick utlåningen med kreditrisk till totalt ca 3,6 miljarder kronor. Slutsatser Riksgäldskontorets garantiportfölj består av ett mindre antal stora engagemang. Det ekonomiska resultatet kan därför inte förväntas ligga nära noll för varje enskilt år. Resultatet är direkt beroende av att avgifterna rätt avspeglar den risk som garantierna representerar. Om avgifterna motsvarar de förväntade kostnaderna bör kostnader och intäkter i enlighet med målet balanseras på sikt. Det årliga resultatet ger därför begränsad information om måluppfyllelse. Fokus bör istället ligga på en bedömning av formerna och metoderna för riskvärdering och prissättning. Mot bakgrund av att arbetet med utveckling av Riksgäldskontorets värderingsmodell inte är slutfört och att ytterligare erfarenheter bör vinnas anser regeringen att det finns skäl till att avvakta med en djupare utvärdering av Riksgäldskontorets värderingsmodell. Förutom att nya garantier beläggs med en korrekt avgift är det angeläget att gamla garantier värderas och att, om det är möjligt med hänsyn till befintliga avtal, en korrekt avgift debiteras och/eller kostnaden belastas anslag inom berört utgiftsområde. Regeringen anser mot denna bakgrund att det är väsentligt att det utvecklingsarbete som för närvarande genomförs av riskvärderingsmetoder och den inventering av gamla garantier som pågår fortskrider och om möjligt forceras. Tabell 3.35 Budget för den avgiftsbelagda garantiverksamheten, nya garantier Tusentals kronor Intäkter Kostnader Resultat 1 Utfall 1998 127 6 121 Prognos 1999 115 8 107 Budget 2000 128 7 121 1 Reserveras på räntekonto för täckning av infrianden. 11.6 Riksgäldskontorets kassahållningsverksamhet och in- och utlåningsverksamhet Kassahållningsverksamheten Riksgäldskontorets skall inom denna verksamhet verka för att betalningar till och från staten sker på ett kostnadseffektivt sätt. Genom daglig uppföljning av statens checkräkning skall statens räntekostnader till följd av felaktigheter och förseningar minimeras. Vidare skall Riksgäldskontoret genom förslag och initiativ till strukturella åtgärder bidra till att förbättra statens kassahållning. Den 1 juli 1998 övertog Riksgäldskontoret ansvaret för statens betalningssystem från RRV. Avsikten med överföringen av betalningsfunktionen var att uppnå en effektivare upplåning, låneförvaltning och likviditetsförvaltning. Regeringens överväganden Resultatbedömning och slutsatser Under 1998 noterades inga felaktiga betalningar. Regeringen bedömer att Riksgäldskontorets dagliga uppföljningar av de större in- och utbetalningarna på statsverkets checkräkning har medfört att myndigheterna förbättrat sina betalningsrutiner. Riksgäldskontorets strukturella insatser inom kassahållningsområdet koncentrerades under året i huvudsak på övertagandet av betalningssystemet från RRV. Enligt regeringens bedömning skedde överförandet av betalningssystemet utan problem och den därpå följande driften har fungerat utan anmärkning. Övertagandet av statens betalningssystem har medfört att Riksgäldskontorets tillgång till information förbättrats vilket förväntas leda till lägre finansieringskostnader. Effektiviteten i kassahållningen hos andra myndigheter bör också förbättras genom att de får möjlighet att vända sig till en och samma myndighet för att hantera finansiering, lividitetsförvaltning och betalningsförmedling. In- och utlåningsverksamheten Riksgäldskontorets skall inom denna verksamhet erbjuda statliga myndigheter och vissa statliga bolag långivnings- och placeringstjänster med god kvalitet och service som motsvarar kundernas efterfrågan. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Under 1998 ökade inlåningen med 16,3 miljarder kronor till totalt 99,5 miljarder kronor. Ökningen var främst en följd av att insättningarna i det nya pensionssystemet ökat samt att Insättningsgarantinämnden ökat behållningen på sitt konto. Utlåningen ökade med 14,3 miljarder kronor under 1998 och uppgick till 132 miljarder kronor vid årets slut. Regeringens överväganden Resultatbedömning och slutsatser Regeringen bedömer att Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet i huvudsak bedrivits i enlighet med det uppsatta målet att ge andra statliga myndigheter lån och placeringsmöjligheter till så goda villkor som möjligt utan att myndigheternas verksamheter subventioneras. Riksgäldskontoret genomför årligen en stickprovsenkät till in- och utlåningskunderna vad gäller kundernas uppfattning om verksamheten. 1998 års undersökning visar att kunderna, i likhet med tidigare år, har en positiv uppfattning om verksamheten. Service, produkt- och tjänsteutbud samt handläggningstiden har rönt en ökad uppskattning jämfört med föregående år. Verksamheten medförde ett överskott på 2,9 miljoner kronor under 1998, vilket innebar en minskning med 5,9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det minskade överskottet förklaras huvudsakligen av att avgifterna för utlåning till Centrala Studiestödsnämnden (CSN) sänktes fr.o.m. 1998. I enlighet med målet skall de avgifter som tas ut enbart täcka verksamhetens kostnader. Emellertid har verksamheten under de föregående budgetåren gett upphov till överskott. Som nämnts minskade dock överskottet i verksamheten under 1998. Som framgår av nedanstående budget beräknas balans uppstå 1999. Enligt Riksgäldskontorets budgetunderlag beräknas från och med år 2000 och de därpå följande åren överskott åter uppstå. Regeringen förutsätter dock att Riksgäldskontoret tillser att verksamhetens intäkter och kostnader balanseras över tiden. Tabell 3.36 Budget för in- och utlåningsverksamheten Tusentals kronor Intäkter Kostnader Resultat Utfall 1998 18 222 15 299 2 923 Prognos 1999 20 100 20 100 0 Budget 2000 21 600 18 177 3 483 11.7 Kontrollfunktionen i staten Från anslaget, som finns uppfört på statsbudgeten för 1999 med 85 miljoner kronor, betalas bidrag till projekt som syftar till att stärka kontrollen av medelsförvaltningen i staten. Regeringens bedömning För den offentliga sektorns legitimitet är det av fundamental betydelse att de skatter som riksdagen beslutat om inbetalas och att bidrag av olika slag endast utbetalas till dem som är berättigade samt att utbetalning då sker till rätt belopp. Kontrollen av statliga medel utgör ett prioriterat område för regeringens arbete. I 1996 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att förstärkningar av kontrollfunktionen i staten bedömdes som nödvändiga. I samma proposition aviserades även en avsikt att föreslå riksdagen att särskilda resurser skulle avsättas under en treårsperiod för att möjliggöra en sådan förstärkning. Mot denna bakgrund har riksdagen i syfte att stärka kontrollfunktionen i staten anvisat 305 miljoner kronor för kontrollinsatser under åren 1997 till 1999. Från anslaget skall även finansieras vissa insatser för bekämpning av ekobrottslighet. Berörda departement och myndigheter är ansvariga för att de statliga medlen inom deras områden hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. De ansvarar även för genomförandet av de projekt och verkställande av de åtgärder som regeringen beslutar. Härav följer att de åtgärder som hittills vidtagits eller planeras inom respektive departements ansvarsområde i första hand redovisas under berört utgiftsområde i denna proposition. Som bl. a. Statskontoret visat har olika myndigheter nått varierande resultat i utvecklingen av sin internkontroll. Avgörande för resultatet av medelskontrollen är inte i första hand hur mycket resurser som avsätts utan hur kontrollen genomförs. De av riksdagen särskilt anvisade kontrollresurserna ger regeringen en möjlighet att stimulera myndigheternas utvecklingsarbete genom att stödja utvecklingsprojekt. Resurserna ger också möjlighet att genomföra kartläggnings- och metodutvecklingsprojekt som ger förutsättningar för en förbättrad styrning och underlag för regeländringar. De ska däremot inte användas till att finansiera aktiviteter som myndigheterna redan erhåller medel för och kan självklart endast stödja en mindre del av det arbete som krävs inom statsförvaltningen för att förbättra hanteringen av statliga medel. Myndigheter och andra institutioner har erbjudits möjlighet att ansöka om projektbidrag för projekt som syftar till att stärka kontrollfunktionen i staten. Projekt som blivit aktuella för bidrag ur anslaget har det gemensamt att de rör sig inom områden där betydande risker finns för icke avsedd medelshantering vilket kan leda till betydande kostnader för staten. Hit hör bl.a. projekt som rör de individrelaterade bidragssystemen, projekt av sektorsövergripande karaktär samt projekt med inriktning mot kontroll av EU-medel. Hittills har under 1997 till 1999 sammanlagt ett 40-tal projekt beviljats bidrag, uppgående till totalt drygt 252 miljoner kronor. Det totala antalet ansökningar för de tre åren är ca 200 stycken. Bland de större projektbidragen finns bidrag till Riksförsäkringsverket (RFV) för ett projekt med syftet att säkerställa god kvalitet i försäkringskassornas ärendehandläggning. Ekobrottsmyndigheten har beviljats medel till sin ordinarie verksamhet och Generaltullstyrelsen för sitt arbete att införa nya arbetsmetoder i klarerings- och kontrollverksamheten. Sektorsövergripande insatser har prioriterats. Ett exempel på detta är ett projekt som ska utveckla kontrollrutiner vid utbetalning av bidrag från Centrala Studiestödsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetslöshetskassorna och försäkringskassorna. Projektet syftar till att utveckla system, metoder och rutiner för att uppnå en rationell, snabb och säker hantering av ärenden om stöd, bidrag och ersättningar. Projektet syftar även till att förbättra beslutsunderlaget och att förhindra att oförenliga utbetalningar sker från två eller flera bidrags- och stödsystem. Efter begäran från dessa myndigheter har regeringen beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska se över de rättsliga förutsättningarna för ett utökat informationsutbyte mellan dem. Andra myndigheter som erhållit projektbidrag är bl.a. Riksskatteverket (RSV), Riksrevisionsverket (RRV), Statens Jordbruksverk (SJV) och Socialstyrelsen. Av de projekt som beviljats bidrag 1999 är flertalet fortsättning på projekt från 1997 eller 1998. I inbjudan att söka medel för 1999 betonades att 1999 är det sista året som projektmedel kommer att beviljas och därför kommer i första hand väl avgränsade projekt att beviljas bidrag. Projekt som har fått bidrag för 1997 eller 1998 välkomnades att ansöka om ytterligare medel för 1999 om tidigare erfarenheter av projektet avses utnyttjas för att fördjupa och ytterligare konkretisera det fortsatta arbetet, exempelvis genom utarbetande av förslag till åtgärder för att komma till rätta med uppmärksammade problem. Sammanfattningsvis har tre olika typer av projekt fått bidrag. Majoriteten är projekt som rör en eller flera myndigheters arbete. Resultatet av sådana projekt blir förändringar i arbetssätt och rutiner som leder till effektiviseringar, bättre kontroll av hanteringen av statliga medel och Tabell 3.37 Beviljade kontrollprojekt per område Tusentals kronor 1997 1998 1999 Arbetslöshet 100 5 990 0 Bidrag till kommuner 0 1 200 0 Djurhälsa 0 0 1 000 Folkbokföring 3 000 2 760 2 761 Företagsstöd 2 000 0 0 Hantering av EU-medel 15 366 22 937 12 988 Informationsutbyte FK, CSN och A-kassa 5 000 1 250 2 010 Myndigheters interna arbete 4 100 0 1 950 Skatter och statliga fordringar 2 850 2 325 3 915 Socialförsäkring 25 000 30 125 17 137 Svart arbete 3 900 0 0 Tull 3 100 3 000 3 510 Utbildning 0 1 970 0 Utvärdering 0 0 2 000 Övrigt 705 300 500 Ekobrottsmyndigheten 7 000 30 000 30 000 Totalt 72 121 101 947 77 771 ofta även bättre service till medborgare och företag. Några projekt syftar i första hand till att direkt förändra regelverk och deras resultat är ett direkt beslutsunderlag till regeringen. Flera projekt innehåller även komponenter som syftar till att ta fram sådana beslutsunderlag. Den sista kategorin projekt syftar till att ta fram mer allmänna underlag för regeringens arbete med att stärka kontrollfunktionen i staten. Flertalet av RRV:s projekt är av denna karaktär och här kan nämnas att RRV i år fått medel för att upprepa det arbete som på regeringens uppdrag genomfördes 1996 med att kartlägga behovet att stärka kontrollen inom olika bidragssystem. Syftet är att ge regeringen en nulägesbild och visa vilka åtgärder som vidtagits sedan 1996. Hittills har totalt ett tjugotal projekt slutredovisats. Följande projekt har avslutats sedan Budgetpropositionen för år 1999. RFV har avslutat den andra delen av projektet Rätt ersättning. Syftet med projektet har varit att genomföra aktiviteter på nationell nivå och på varje enskild försäkringskassa för att minimera risken för fel, missbruk eller fusk i socialförsäkringen. Försäkringskassorna har tilldelats medel för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, samverkan med polis, åklagare, lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Projektet har en viktig del i att procentandelen fel i handläggningen har minskat och att försäkringskassans kunder ger den ett högre betyg. En rapporteringsrutin för fel och misstänkt fusk och en värderingstabell har tagits fram. Rutinen har tagits i drift under 1999 så det är för tidigt att kunna redovisa några resultat. En preliminär beräkning visar dock att projektet har inneburit minskade försäkringsutgifter om 63 miljoner kronor 1998. Projektet har beviljats ytterligare medel för år 1999. Riksskatteverket har avslutat ett projekt. Bosättningskontroll inom folkbokföringen, har bestått av fyra olika delprojekt på olika platser i landet med syfte att undersöka olika metoder för urval av kontrollobjekt. Projektet visar att den högsta träffsäkerheten uppnås i kontroller som sker efter adressunderrättelser från andra myndigheter. RSV överväger att utveckla ADB- stöd för hantering av adressinformation från andra myndigheter. Genom projektet har 1 400 personer fått ändrade folkbokföringsuppgifter och den direkta ekonomiska effekten av projektet är besparingar på drygt 3 miljoner kronor. Regeringen överväger att tilldela projektet ytterligare medel för att ta fram underlag till beslut om ökat informationssamarbete mellan RSV och Invandrarverket. Projektet Skatteupplag är i det närmaste slutfört. RSV har vid halvårsskiftet 1999 lämnat en lägesrapport där det bl.a. framgår att revision kommer att ha gjorts hos ca en fjärdedel av alla registrerade upplagshavare när projektet avslutas. Iakttagelser har gjorts som lett fram till bl.a. kompletterande information till upplagshavare och initiativ till vissa ändringar i lagstiftning och myndighetsföreskrifter. Slutrapport kommer att lämnas inom kort. Det arbete som bedrivs med ytterligare projektmedel som tilldelats i februari 1999 kommer att redovisas separat. Tullen har slutfört den tredje delen i sitt arbete med Riskanalysbaserade arbetsmetoder. Syftet med projektet har varit att utveckla och införa riskanalysbaserade arbetsmetoder. I detta har ingått att införa en förenklad klareringsmodell för import och export med automatklareringar och ett riskanalysbaserat kontrollurval. Resultatet av projektet är att 50 procent av alla ärenden automatklareras. 104 företag har tillfrågats om sina synpunkter på förändringen. Ingen allvarlig kritik har framkommit och hanteringen uppfattas ha snabbats upp. Tullen har beviljats medel för att fortsätta projektet och ytterligare effektivisera kontrollen och servicen till näringslivet. Riksrevisionsverket (RRV) har under året redovisat tre projekt. Syftet med projektet Kontrollen av inkomstskatter och hushållstransfereringar har varit att göra en bred kartläggning av kontrollens utformning inom olika myndighetsområden som ett underlag för regeringens och myndigheternas långsiktiga arbete med att motverka fel och fusk i välfärdssystemen. Inom olika myndighetsområden har förutsättningar och insatser för att motverka fel och fusk kartlagts. Projektet visar att såväl kunskaperna om fel och fusk som kontrollinsatserna fortfarande är bristfälliga och betonar att problemen med fel i hanteringen av välfärdssystemen behöver ägnas stor och kontinuerlig uppmärksamhet. Projektet pekar också på behov av en utveckling av regeringens styrning och lyfter fram ett antal grundkrav som måste uppfyllas för varje organisation. Syftet med projektet Skattekontrollen och pengarna har varit att granska de ekonomiska effekterna av skattekontrollen. RRV redovisar att den ekonomiska effekten av beskattningsbesluten är lägre än de direkta beloppsmässiga effekter som redovisas bland annat därför att uppbördsförluster har uppstått. Samtidigt betonar RRV att de samlade ekonomiska effekterna är högre än de direkta effekterna eftersom skattekontrollen ger preventiva effekter. RRV lämnar ett antal förslag till RSV och regeringen. Ett av förslagen är att avkastningskrav inte skall användas för att styra skattekontrollen. Rapporten har kommit till direkt användning i skatteförvaltningens arbete med en ny kontrollfilosofi för skattekontrollen. Syftet med projektet Utbildning och nätverk för internrevisorer har varit att stärka den interna kontrollen och styrningen i statsförvaltningen. Inom ramen för projektet har kurser och seminarier genomförts. Flertalet av de myndigheter som ska ha internrevisorer har deltagit. Enligt RRV:s bedömning har insatsen gett en väsentligt höjd nivå på yrkeskunskaper och förhållningssätt. RRV har beviljats medel för att fortsätta projektet. Socialstyrelsen har avslutat ett projekt om stimulansbidrag. Syftet med projektet har varit att ta fram förslag till konkreta förändringar för medelshanteringen av statliga stimulansbidrag inom Socialstyrelsens och Socialdepartementets område. Efter en redovisning av fyra olika stimulansbidrag lämnar projektet konkreta förslag på två olika modeller för utformning av stimulansbidrag. Statens jordbruksverk (SJV) har avslutat sex projekt. Syftet med samtliga projekt är att stärka hanteringen av EU-medel för att minska risken för sanktioner från EU. Syftet med projektet Utveckling av produktionsgrenskalkyler har varit att ta fram lönsamhetskalkyler för att kunna bedöma olika typer av bidragsansökningar. Sveriges Lantbruksuniversitet har valt att återuppta sitt arbete med att ta fram kalkyler vilket gör att projektet inte kommer att behöva slutföras. Syftet med projektet Förstärkt kontroll av exportbidrag har varit att öka kunskapen om hur kontrollen av exportbidrag kan förbättras. Mjölk- och sockersektorn har specialgranskats och metoder för riskanalys har vidareutvecklats. Projektet har också genomfört utbildningar av berörd personal vid Tullen och Jordbruksverket. Projektets resultat är först och främst att Jordbruksverkets kunskaper inom området har ökat vilket kommer att stärka den löpande kontrollen. Syftet med projektet Fondkoordinatorsprojektet har varit att samordna länsstyrelsernas rutiner och att uppnå en tillfredsställande kontrollnivå i de administrativa systemen för hantering av EU-stöd till jordbruket. Resultatet av projektet är att i samverkan med länsstyrelserna har gemensamma rutinbeskrivningar och checklistor tagits fram. Ytterligare ett resultat är att länsstyrelsernas stödhantering skall kvalitetssäkras genom årliga besök från Jordbruksverket. Syftet med Datafångstprojektet var att möjliggöra ADB- hantering av blanketten för ansökan om EU:s jordbruksstöd. Hittills har 13 länsstyrelser implementerat projektets resultat och besparingspotentialen beräknas till ca. 4 miljoner kronor per år. Syftet med projektet ADB-stött kontrollarbete har varit att öka effektiviteten och höja kvaliteten i kontrollen av exportbidrag. Ett ADB-system har tagits fram för överföring av data mellan Tullverket och SJV. Systemet leder bland annat till att kvaliteten i lämnade uppgifter höjs genom att automatiska kontroller genomförs. SJV beräknar att systemet möjliggör en tidsbesparing på upp till 4 000 timmar per år. Syftet med projektet Anpassning till EU:s kontroll och administrationskrav har varit att säkerställa att den svenska administrationen av exportbidrag och interventionsåtgärder står i överensstämmelse med EU:s krav. Resultat är att en rad åtgärder har vidtagits för att anpassa den svenska administrationen samtidigt som det har kunnat bekräftats att Sverige uppfyller EU:s krav. Projektet visar också på hur man i ett fortsatt arbete ska kunna ytterligare garantera säkerheten i hanteringen. Syftet med projektet Miljöstöd har varit att få en likformig tillämpning av reglerna för miljöstöden. Verksamheten har varit inriktad på att i samverkan med länsstyrelserna ta fram allmänna råd och föreskrifter för området samt stärka kontrollen genom utbildningsinsatser. Projektets resultat är att länsstyrelserna i mycket stor utsträckning följer och accepterar de regler som gäller och att risken för sanktioner från EU bedöms ha minskat. Slutsatser I de flesta projekten ingår metodutveckling och utbildningsinsatser. För att få ett långsiktigt resultat av dessa insatser fordrar de flesta projekten mellan ett och två år för sitt genomförande. Detta innebär att vissa projekt som beviljats medel 1999 kommer att avslutas först under hösten år 2000. Några projekt har också stoppats upp tillfälligt då myndigheterna saknar kapacitet att införa nya ADB-system. Regeringen avser mot denna bakgrund att i samband med kommande års budgetpropositioner närmare redovisa resultaten av avslutade projekt. För att sprida kunskaper från de olika kontrollprojekten till ansvariga departement och till andra myndigheter avser Finansdepartementet att anordna ett seminarium om kontrollfrågor. Vid seminariet avses generella frågor att behandlas och projekten kommer att få möjlighet att presentera sin verksamhet och sina resultat. Resultaten av de flesta projekten kräver en längre tid innan de fullt ut kan uppnås. Det är därför viktigt att projekten följs upp efter en tid för att bevaka att nedlagt utvecklingsarbete implementeras och att kunskap tas till vara i myndighetsarbetet eller i regeringens beredningsarbete. Regeringen har därför avsatt medel för utvärdering av enskilda projekt och verksamheten i sin helhet. Utvärderingen kommer att ske när flertalet projekt är avslutade. Den ska syfta till att följa upp enskilda projekt upp till 2 år efter deras avslutande för att på så sätt försäkra sig om att deras resultat tas till vara. Dessutom skall en självständig utvärdering göras för att få svar på frågan om verksamheten i sin helhet har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen avser sedan att lämna en samlad redovisning av verksamheten till riksdagen. Kontrollarbetet skall vara en integrerad del av myndigheternas verksamhet. För att bättre kunna följa och styra detta arbete avser regeringen att i regleringsbreven för fler myndigheter vidareutveckla verksamhetsmål och återrapporteringskrav rörande omfattningen av fusk och missbruk och insatser för att motverka felaktig användning av statliga medel. 11.8 Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk är en central för- valtningsmyndighet och förvaltar det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Det över-gripande målet för verket är att förvaltningen skall ske på ett sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet samtidigt som fastigheternas värden i vid mening bevaras. Regeringens överväganden Verksamhetsmålet för Statens fastighetsverk för budgetåret 1999 är att hyresgästerna skall ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler samt att verket skall uppfattas som en god och serviceinriktad hyresvärd. Resultatbedömning Statens fastighetsverk har genomfört sina instruktionsenliga uppgifter och uppfyllt de övergripande målen och verksamhetsmålen. Statens fastighetsverk skall i sin verksamhet uppnå ett resultat efter finansiella poster (före extraordinära poster inkl. eventuella reavinster vid fastighetsförsäljningar) som motsvarar en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital på 2,8 procent. Avkastningskravet bygger på ett antagande om hyresintäkter under året på ca 1,5 miljarder kronor (inkl. anslagsmedel om 50 miljoner kronor). Fastighetsverket har uppnått det uppställda avkastningskravet. Fastighetsverket har uppnått av regeringen ställt verksamhetsmål, nämligen att verket skall sträva efter att bibehålla en relation mellan det totala myndighetskapitalet och verkets totala omslutning för de fyra verksamhetsgrenarna på 50 procent, dvs. en soliditet på 50 procent. De fyra verksamhetsgrenarna är Inrikes hyresfastigheter, Utrikes hyresfastigheter, Bidragsfastigheter och Mark. Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget Tabell 11.38 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget Miljoner kronor År 1998 % År 1997 % Utnyttjande av låneram 4 850 69,2 4 800 68,6 Totala kostnader för verksamheten 1 619 1 525 Totala intäkter för verksamheten varav: 1 831 1 758 - intäkter av anslag 75 90 - intäker av hyrorr 1 562 1 452 - intäkter av bidrag 3 3 Resultat för verksamheten 212 233 Låneram Under förutsättning att soliditeten inte understi- ger 50 procent kommer enligt Fastighetsverket nya lån årligen att tas upp i Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar. För de närmaste åren kommer den av riksdagen beviljade låneramen om 7 miljarder kronor att utnyttjas i högre grad bl.a. beroende på den samnordiska ambassad- Investeringar och investeringsplan byggnationen i Berlin, Världskulturmuseets etablering i Göteborg samt ombyggnaden av regeringskansliets lokaler. Regeringen föreslår en oförändrad låneram om 7 miljarder kronor. Förändringar Statens fastighetsverk sålde i mars 1999 det fas- tighetsbestånd som Statens institutionsstyrelse hyrt av verket till Specialfastigheter Sverige AB för en köpeskilling om 492 miljoner kronor. Hela köpeskillingen har levererats in till staten. Arbetet med förberedelser inför millenie- skiftet pågår och största delen av Fastighetsverkets system hade säkrats vid 1998 års utgång. Slutsatser Statens fastighetsverks årsredovisning visar att myndigheten uppfyllt de krav regeringen ställt. Regeringen föreslår en oförändrad låneram om 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för budgetåret 2000. Tabell 3.39 Investeringsplan Miljoner kronor Anskaffat 1998 Prognos 1999 Budget 2000 Beräknat 2001 Beräknat 2002 Inrikes 238,9 264,0 282,0 230,6 269,4 Utrikes 74,0 69,0 25,1 10,0 10,0 Mark 2,0 2,3 2,0 2,0 2,0 Övrigt 13,7 - - - - Summa investeringar 328,7 335,3 309,1 242,6 281,4 11.9 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar Anslaget avseende restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar inrättades budgetåret 1992/93 för att riksdagen skulle få en uppfattning om hur mycket det eftersatta underhållet kostade för nämnda fastigheter. Beräkningar av det eftersatta underhållet gjordes 1992 för en tioårsperiod. Anslaget har årligen uppgått till 50 miljoner kronor. Statens fastighetsverk har utöver anslaget lagt ner ytterligare ca 50 miljoner kronor per år och finansierat detta med bl.a. sysselsättningsskapande medel samt medel från det egna resultatet. Den nuvarande anslagskonstruktionen är inte fullt rättvisande eftersom Statens fastighetsverk använder ett lika stort belopp som i beviljat anslag för restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar. Statens fastighetsverk har föreslagit att anslaget G 3 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar (inom ugtiftsområde 17) upphör och att verket får använda medel av sitt resultat vid restaurering av dessa fastigheter. Ambitionsnivån på underhålls och restaureringsarbetena för de kungliga slotten och rikets fästningar ligger fast. Statens fastighetsverk kommer i sin årsredovisning att ha en särskild redovisning av resultat och kostnader för dessa arbeten. Regeringen delar Fastighetsverkets uppfattning och föreslår att anslaget G 3 (inom utgiftsområde 17) upphör fr.o.m. budgetåret 2000. 11.10 Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en central förvalt- ningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Fortifikationsverkets verksamhet finansieras fullt ut med avgiftsin- komster. Verksamheten leds av en styrelse med fullt ansvar. Regeringens överväganden Målet för Fortifikationsverket är att fastigheterna skall förvaltas så att god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås, ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukarna konkurrenskraftiga villkor samt fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Fortifikationsverket skall inom ramen för målen anpassa sin verksamhet till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden. Hänsyn till miljö och kulturmiljövärden skall i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora fastighetsförvaltare. Resultatbedömning Regeringen bedömer att Fortifikationsverket beräknas uppnå det ekonomiska målet att minska kostnaderna för underhåll och drift av försvarsfastigheter med 540 miljoner kronor under perioden 1998 - 2001. Investeringar har skett i mindre omfattning än planerat på grund av att Försvarsmakten varit restriktiv med att teckna avtal om såväl ny- som ombyggnad. Produktionen har uppfyllt avtalade krav på funktion och ekonomi. Underhåll, fastighetsdrift och lokalvård har genomförts i den omfattning som överenskommits med brukarna. Verksamhetens totala intäkter har ökat med ca 10 procent under år 1998 från 3 miljarder kronor till 3,3 miljarder kronor. De totala kostnaderna har under samma år ökat från 1,8 miljarder kronor till 2,4 miljarder kronor, dvs. en ökning med ca 38 procent. Ökningen beror främst på övertagande av driftspersonal från Försvarsmakten m.fl. myndigheter. Resultat efter finansnetto har under 1998 minskat med ca 32 procent, från 1,2 miljarder kronor till 798 miljoner kronor, som en följd av försvarsbeslutet 1996. Statskapitalet uppgick till 8,9 miljarder kronor. Det invärderade fastighetsbeståndets värde ut- gör ett avkastningspliktigt statskapital. En ränta på 8 procent på detta kapital har betalats in till statsverket. Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget Tabell 11.40 Uppgifter om det ekonomiska läget Miljoner kronor År 1998 % År 1997 % Utnyttjande av låneram 2 318,9 56,2 1 891,8 64,4 Totala kostnader för verksamheten 2 415,5 1 756,7 Totala intäkter för verksamheten: 3 260,9 2 964,9 Resultat för verksamheten 845,4 1 208,2 Låneram Fortifikationsverket disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för budgetåret 1999 om 3 460 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler samt en låneram på 215 miljoner kronor för investeringar i anlägg- ningstillgångar för förvaltningsändamål. Redovisad plan för investeringar bygger på det investeringsbehov som angetts av brukarna – under förutsättning att försvarets verksamhet är oförändrad – som grund för åren 2000 – 2002. Osäkerheten är stor för såväl totalnivån som fördelningen mellan lånefinansierade investeringar och investeringar finansierade enligt betalplan. Osäkerheten gäller framför allt för senare delen av perioden. Investeringsplan Regeringen föreslår att låneramen för Fortifi- kationsverket i Riksgäldskontoret höjs till totalt 3 900 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därutöver föreslås att Fortifikationsverket får en låneram om 200 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Förändringar Verksamheten inom Försvarsmakten karaktäriseras av kraftiga förändringar i syfte att långsiktigt skapa ekonomisk balans inom försvaret. I samband med regeringens kommande försvarsproposition hösten 1999 avseende försvarets verksamhet bedöms stora förändringar komma att ske som påverkar Fortifikationsverkets framtida verksamhet. Dessa förändringar beräknas pågå under hela den period som verkets budget-underlag omfattar vilket innebär att underlaget är osäkert. Slutsatser Regeringen bedömer att myndigheten uppfyllt de krav regeringen ställt. Regeringen föreslår en låneram i Riksgäldskontoret om totalt 4,1 miljarder kronor för budgetåret 2000. Tabell 3.41 Investeringsplan Miljoner kronor Anskaffat 1998 Prognos 1999 Budget 2000 Beräknat 2001 Beräknat 2002 Summa investeringar 857,7 785 810 750 650 12 Det finansiella systeme 12.1 Omfattning Verksamhetsområde B Det finansiella systemet består av Finansinspektionen (FI), Insättningsgarantinämnden (IGN), Riksgäldskontorets (RGK) förvaltningskostnader, Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning samt Bokföringsnämnden (BFN). 12.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 606,8 751,0 639,4 655,9 683,7 688,5 De minskade utgifterna för verksamhetsområdet för år 2000 jämfört med anslag för år 1999 hänför sig till ett minskat anslag för Riksgäldskontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning. Regeringen föreslår vidare att Finansinspektionens anslag skall höjas från och med år 2000. Förändringar Riksdagen beslutade i maj 1998 att införa en ny modell för statsskuldsförvaltningen som bl.a. innebär att regeringen senast den 25 april varje år skall lämna en utvärdering av statsskuldsförvaltningen till riksdagen. En utvärdering enligt denna modell genomfördes för första gången under år 1999. Under år 1998 har staten förändrat sitt aktieinnehav inom det finansiella systemet bl.a. genom att byta aktier i Stockholm Fondbörs AB mot aktier i OM-gruppen AB. Dessutom har statens innehav i Värdepapperscentralen sålts under år 1999. Den första januari 1999 fick Riksbanken en mera självständig ställning genom ikraftträdandet av en omarbetad lagstiftning. Reglerna för bankaktiebolag har förenklats och stärkta informationskrav avseende kostnader i värdepappersfonder har trätt i kraft. En reformerad försäkringsrörelselagstiftning har beslutats från år 1999. Insättningsgarantinämnden fick ansvar även för investerarskyddet som trädde i kraft den 1 maj 1999. Prioriteringar - Under år 2000 kommer behandlingen av Banklagskommitténs betänkande och Finansmarknadsutredningens rapport att dominera lagstiftningsarbetet. Detta arbete syftar bl.a. till att utveckla den nuvarande institutsinriktade lagstiftningen till att bli mera funktionsinriktad. - Finansdepartementets förslag om ändrad organisation och förvaltning av AP- fondsystemet kommer att fortsätta beredas. - Reformeringen av försäkringsrörelselagstiftningen kommer att drivas vidare bl.a. genom en översyn av placeringsreglerna för försäkringsföretag och genom en översyn av associationsrättsliga frågor. - En översyn av värdepappersfondlagstiftningen kommer att inledas under år 2000. - Regeringen avser att fortsätta utveckla styrningen av myndigheter inom det finansiella systemet. 12.3 Resultatbedömning 12.3.1 Redovisning av tillståndet Även den svenska marknaden påverkades av den internationella finansiella turbulensen som följde av krisen i Asien och Ryssland. Krisen fick emellertid inte något egentligt genomslag i stabiliteten i de enskilda instituten. Till detta bidrog att institutens riskhantering och interna kontroll förbättrats under de senaste åren. Dock har ett antal fall med misstänkt insiderhandel uppdagats under 1998 och början av 1999. Stabilitetsläget i det svenska finansiella systemet får betecknas som tillfredsställande. En stabil makroekonomisk utveckling med låg inflation och låga räntor samt starka statsfinanser har bidragit till stabiliteten i de finansiella instituten. Företagens och hushållens ekonomiska situation och tillhörande skulduppbyggnad visar överlag inte på några tendenser till obalanser. För bankinstituten pekar åtskilliga indikatorer på en relativt god stabilitet. Utlåningsökningen ligger i nivå med expansionen i samhällsekonomin och kapitaltäckningen har hållits väl uppe. Kreditförlusterna är alltjämt små. Riskkoncentrationen i institutens tillgångar tenderar att minska. Exponeringen mot krisdrabbade regioner utomlands har dragits ner generellt. Även om det finns mindre gynnsamma inslag i bilden och de närmaste åren rymmer delvis nya strukturella förändringar som bidrar till ökad osäkerhet, såsom internationell omstrukturering och konkurrens samt hantering av millennieskiftet, får instituten i stort bedömas ha en god motståndskraft mot framtida påfrestningar. Den relativt stabila situationen i de enskilda instituten har varit ett viktigt bidrag till ett gott konsumentskydd. 12.3.2 Viktiga statliga insatser Inom ramen för målet att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd har regeringen fortsatt arbetet med att skapa goda förutsättningar för det finansiella systemet. Detta arbete syftar mer specifikt till att staten skall erbjuda ett modernt finansiellt regelverk, högkvalitativ finansiell tillsyn och ett gott konsumentskydd samt en modern finansiell infrastruktur. Arbetet med att förändra och utveckla lagstiftningen som reglerar det finansiella systemet har fortsatt under året. Reglerna för bankaktiebolag har förenklats i och med slopandet av bankaktiebolagslagen. Som huvudprincip gäller nu att bankaktiebolag regleras enligt samma principer som aktiebolag i allmänhet, dvs. enligt aktiebolagslagen. Kvarvarande behov av särreglering för att upprätthålla samhällets skyddsbehov inom banksektorn sker i bankrörelselagen. Riksdagen har vidare beslutat om en reformerad försäkringsrörelselagstiftning för att modernisera rörelsereglerna och renodla tillsynen av svenska försäkringsbolag. Den nya regleringen innebär att konsumenternas tillgång till information ökar. Vidare ökar förutsättningarna för bättre konkurrens och produktutveckling på försäkringsmarknaden. Under året har reglerna också skärpts beträffande information om de totala kostnaderna som belastar olika fonder. Ändringarna innebär att årlig information skall skickas till fondandelsägare och individuella pensionssparare. Ändringen berör lagen om värdepappersfonder och lagen om individuellt pensionssparande. Riksbanken som institution är en del av det finansiella systemet. Riksbanken har genom en omarbetad lagstiftning fått en mer självständig ställning. Inom ramen för arbetet med att utveckla och förändra lagstiftningen för det finansiella systemet deltar Sverige i en s.k. högnivågrupp inom EU för att förbättra den inre marknadens funktionssätt. Syftet med gruppens arbete är att harmonisera de finansiella marknaderna för att bl.a. gynna tillväxt och tillvarata konsumentperspektivet. Statens löpande tillsynsverksamhet avseende de finansiella instituten har under året bl.a. inriktats på att följa hur institutens riskhantering och interna kontroll sköts. Inom konsumentskyddsområdet har reglering och konsumentinformation på det finansiella området utvecklats. Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten har under året varit belastade av insiderundersökningar. För att förbättra möjligheterna för samhället att snabbt utreda och vidta åtgärder mot insiderhandel har regeringen initierat en översyn av insiderlagstiftningen. En aspekt av arbetet att reformera den finansiella infrastrukturen är att förändra statens ägarroll. Under år 1998 har statens aktier i Stockholms Fondbörs AB bytts till aktier i OM- gruppen AB (OM). Staten har dessutom köpt aktier i OM och äger för närvarande 7,7 procent. Staten har under år 1998 även sålt aktierna i Penningmarknadsinformation AB PMI. Dessutom trädde den nya lagstiftningen rörande kontoföring av finansiella instrument i kraft från den 1 januari 1999. I och med lagändringen avskaffades Värdepapperscentralens (VPC) ensamrätt på kontoföring av finansiella instrument. Statens innehav i VPC har som en konsekvens av bl.a. detta sålts under år 1999. Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. En ny modell för att utvärdera statsskuldsförvaltningen beslutades av riksdagen i maj 1998 (prop. 1997/98:154, bet. 1997/98:FiU29, rskr. 1997/98:253). I enlighet med denna modell lämnade regeringen den 22 april 1999 en utvärdering av upplåning och statsskuldsförvaltning för åren 1993/94 - 1998 till riksdagen (skr. 1998/99:104). Regeringen bedömer i skrivelsen att Riksgäldskontoret har uppfyllt målet för statsskuldspolitiken. 12.3.3 Effekter av de statliga insatserna Den finansiella lagstiftningen har ytterligare reformerats i syfte att skapa förutsättningar för bättre finansiella tjänster och större konkurrens. Statens roll som ägare i det finansiella systemet har gradvis omformats under året i och med förändringarna av statens aktieinnehav i bolag inom det finansiella området. Därigenom har staten bidragit till förändringen av den finansiella infrastrukturen. Statens tillsynsarbete har utvecklats och bidragit till stabiliteten i enskilda finansiella institut och till den förbättring av den interna kontrollen och riskhanteringen som skett under de senaste åren. Därmed har bidrag lämnats till att upprätthålla stabiliteten inom det svenska finansiella systemet. Ett gott konsumentskydd har framför allt upprätthållits genom den stabila situationen i det svenska finansiella systemet . 12.3.4 Regeringens slutsatser Regeringen gör den samlade bedömningen att måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet under 1998 har varit tillfredsställande. Generellt sett är det för tidigt att utvärdera några konkreta effekter av det lagstiftningsarbete som genomförts under år 1998 och i början av år 1999. De förändringar som gjorts, eller föreslagits, skapar emellertid bättre förutsättningar för en effektivisering av det finansiella systemet i syfte att öka konkurrensen och stärka konsumentskyddet. Arbetet med reformering och modernisering av det finansiella systemet fortsätter också i enlighet med de riktlinjer som lagts fast. Regeringen konstaterar att stabiliteten inom det finansiella systemet, trots Asienkrisen, har bestått i Sverige. En bidragande faktor till denna stabilitet är den pågående utvecklingen av den finansiella tillsynen. Regeringens översyn av den finansiella tillsynen har resulterat i ett förslag om att stärka Finansinspektionens resurser för att kunna möta de ökade krav som utvecklingen inom det finansiella systemet ställer. Statlig verksamhet inom det finansiella systemet har genomförts inom givna resursramar. 12.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet. 12.5 Anslagsavsnitt B1 Finansinspektionen Tabell 12.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 111 951 Anslags- sparande 4 701 1999 Anslag 118 697 Utgifts- prognos 123 398 2000 Förslag 130 411 2001 Beräknat 130 431 1 2002 Beräknat 132 558 2 1 Motsvarar 128 411 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 128 411 tkr i 2000 års prisnivå. Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn av finansiella institut. Finansinspektionen anvisas årligen ett ramanslag som skall täcka kostnaderna för verksamheten. Baserat på ramanslagets storlek tar Finansinspektionen årligen ut en obligatorisk tillsynsavgift av de institut som står under dess tillsyn samt ansökningsavgifter för prövning av olika typer av ärenden. Avgiftsinkomsterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida och skall motsvara storleken på Finansinspektionens ramanslag. Finansinspektionen hade ett anslagssparande på 4 701 000 kronor vid utgången av budgetåret 1998. Bakgrunden till anslagssparandet år 1998 är att lönemedel inte kunnat utnyttjas på grund av hög personalomsättning. Rekryteringssituationen har under första delen av år 1999 förbättrats varför inspektionen beräknar att anslagssparandet kommer att utnyttjas under de kommande två åren. Regeringen har beslutat att Finansinspektionen får behålla anslagssparandet. Regeringens överväganden Finansinspektionens uppdrag är att bidra till stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av enskilda finansiella institut och att verka för ett gott konsumentskydd. I tillsynen skall inspektionen dessutom beakta det finansiella systemets effektivitet. Avsnittet om regeringens överväganden vad gäller anslaget B1 Finansinspektionen är uppdelat i tre delar: resultatbedömning för 1998, redovisning av en översyn av Finansinspektionens uppdrag och resurser samt fortsatt arbete. 1. Resultatbedömning för 1998 Finansinspektionens arbete har under året framför allt varit inriktat mot risker och riskhantering i institutens verksamhet. Utöver denna operativa tillsyn har inspektionen lämnat analyser av tillståndet och utvecklingen inom det finansiella systemet samt kompletterat och uppdaterat sina föreskrifter och allmänna råd - bl.a. inom etikområdet i syfte att stärka kundernas ställning. Finansinspektionen har vidare vidtagit åtgärder så att den genomsnittliga handläggningstiden för olika tillståndsärenden har minskat utan att kvaliteten i handläggningen försämrats. Under året har Finansinspektionen också varit aktiv internationellt med bl.a. utveckling av den finansiella tillsynen och normgivningen. Finansinspektionen har under året även bedrivit tillsyn över institutens arbete med anpassning av sina IT-system till år 2000. Finansinspektionen är dessutom ansvarig myndighet för beredskapsfunktionen Finansiella tjänster. Målet är att under höjd beredskap kunna upprätthålla betalningssystemet i landet samt de mest angelägna tjänsterna i övrigt inom bank- och försäkringsväsendet. Finansinspektionen bedömer förmågan inom funktionen som godtagbar med reservation för funktionens beroende av el-, tele- och IT-tjänster. Regeringens analys av Finansinspektionens måluppfyllelse visar att alla verksamhetsmål utom ett uppfyllts. Den totala tid som avsatts för platsundersökningar på enskilda institut under år 1998 har minskat för alla tre verksamhetsområden (försäkringsmarknads-, kreditmarknads- och värdepappersmarknadsområdet - även om minskningen på försäkringsmarknadsområdet är liten). Denna utveckling uppfyller inte verksamhetsmålet att mer tid skall avsättas för platsundersökningsverksamhet jämfört med tidigare år. Regeringen är medveten om de svårigheter inspektionen har haft när det gäller rekrytering av kvalificerad personal men anser ändå att platsundersökningar, som utgör en central del av inspektionens kärnverksamhet, borde prioriterats i större utsträckning. Positivt är dock att kvaliteten på platsundersökningarna har förbättrats i förhållande till tidigare år, främst genom ett ökat utnyttjande av tillsynsmetoderna i de av myndigheten framtagna handböckerna. Enligt regleringsbrevet skall Finansinspektionen delta aktivt i det internationella arbetet med att utveckla regelverk och tillsynsmetoder. Analysen av inspektionens verksamhet visar att den internationella verksamheten tar en allt större andel av Finansinspektionens totala resurser i anspråk. Under år 1998 ökade exempelvis resursförbrukningen för den internationella verksamheten med 33 procent jämfört med år 1997. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 12.3 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Utfall 1998 111 476 5 699 Prognos 1999 119 700 5 510 Budget 2000 130 411 5 450 Regeringens slutsatser för år 1998 Finansinspektionens tillsyn visar att de svenska finansiella instituten är stabila och att den interna kontrollen och riskmedvetandet förbättrats under de senaste åren. Genom att se över sin regelgivning har inspektionen även bidragit till att förbättra marknadens insyn i de finansiella instituten liksom i dess externa information. Därmed förbättras marknadens möjligheter att korrekt värdera instituten, vilket bidrar till sektorns stabilitet. Finansinspektionen har också fortsatt arbetet med att följa institutens anpassning av IT-systemen till år 2000 på ett förtjänstfullt sätt. Finansinspektionens insatser vad gäller solvenstillsyn, operativ riskkontroll, normgivning samt löpande tillsyn bedöms ha bidragit till att upprätthålla stabiliteten i de finansiella instituten och därmed stabiliteten inom det finansiella systemet i Sverige. Stabiliteten i det finansiella systemet utgör i sig ett grundläggande konsumentskydd. Regeringen bedömer att Finansinspektionen har uppfyllt samtliga verksamhetsmål utom vad gäller en ökad prioritering av platsundersökningsverksamheten. Den bristande måluppfyllelsen inom platsundersökningsverksamheten satt i relation till den ökade resursåtgången inom den internationella verksamheten understryker vikten av att inspektionen analyserar den interna resursfördelningen. 2. Översyn av Finansinspektionens uppdrag och resurser Bakgrund I budgetpropositionen för 1994/95 aviserade regeringen att en långsiktig analys av ambitionsnivå och resursbehov för den finansiella tillsynen skulle genomföras. Översynen initierades i samband med Finansinspektionens fördjupade anslagsframställning för åren 1997–1999. Under år 1995 tillsattes emellertid en kommitté med uppdrag att göra en översyn av rörelse- och tillsynsreglerna för kreditinstitut och värdepappersbolag (Banklagskommittén, Fi 1995:09, Dir. 1995:86). För att regeringens översyn skulle kunna dra nytta av Banklagskommitténs mer genomgripande analys av den finansiella tillsynen har kommitténs huvudbetänkande inväntats. Banklagskommitténs huvudbetänkande (SOU 1998:160) presenterades i början av år 1999 och bereds för närvarande i regeringskansliet. Banklagskommitténs förslag innebär en väsentlig förändring av lagstiftningen som, om den genomförs, får konsekvenser för tillsynens inriktning. Regeringen bedömer att inga genomgripande förändringar av den finansiella tillsynen kan göras innan förslagen har analyserats klart. Därför har regeringen begränsat redovisningen i årets budgetproposition till en översyn av Finansinspektionens uppdrag och resurser med anledning av den fördjupade anslagsframställning. Syftet med översynen av Finansinspektionens uppdrag och resurser är att anpassa tillsynen, inom nuvarande institutionella ramar, till samhällets skyddsbehov utifrån de omvärldsförändringar som påverkar det finansiella systemet. 2.1. Finansinspektionens uppdrag och målformulering Det är främst två grundläggande skyddsintressen som påkallar reglering av den finansiella sektorn: stabilitet och konsumentskydd. Utifrån dessa intressen skall lagstiftning och tillsyn bidra till en väl fungerande effektiv finansiell sektor med högt allmänt förtroende. Stabilitet genom tillsyn Samhällets behov av stabilitet i det finansiella systemet är främst knutet till behovet av ett välfungerande betalningssystem. Att betalningar kan ske snabbt och med betryggande säkerhet är avgörande för effektiviteten i ekonomisk verksamhet. Till intresset för det finansiella systemets stabilitet hör även omsorgen om ett väl fungerande kreditväsende. De finansiella marknaderna utmärks av ett starkt inbördes beroende mellan systemets olika delar. Om ett institut av någon orsak hamnar i akut finansiell kris finns det risk att krisen sprider sig till andra institut och därmed sätter stabiliteten i hela det finansiella systemet på spel. Regeringen föreslår att den huvudsakliga uppgiften för Finansinspektionen skall vara att bidra till stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella institut. Stabilitet definieras som frånvaron av systemrisker. En viktig del av det fortsatta arbetet med styrning av Finansinspektionen är att bryta ner inspektionens uppdrag i logiska och mer uppföljningsbara mål. Bland annat Riksdagens revisorer har i en granskningspromemoria (Dnr 1997:59) påtalat behovet av och svårigheten i detta arbete. Finansinspektionens uppdrag tangerar delvis Riksbankens verksamhetsområde. Enligt regeringsformen har Riksbanken ansvar för penningpolitiken och enligt riksbankslagen skall Riksbanken främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken övervakar betalningssystemet och har därigenom ett ansvar för stabiliteten i det finansiella systemet i stort. Finansinspektionens ansvarsområde är stabiliteten i de enskilda instituten. Utifrån denna gränsdragning är givetvis en viss praktisk överlappning av uppdragen ofrånkomlig. En viss överlappning kan dock vara önskvärd i och med att bevakningen av det finansiella systemet därmed sker utifrån två delvis olika perspektiv. Det är viktigt att inspektionen samråder och utbyter information med Riksbanken där så är relevant. Effektivitetsbegränsningar Stabilitet i det finansiella systemet syftar ytterst till att systemet skall fungera effektivt och därmed bidra till bästa möjliga resursallokering för samhällsekonomin. Strävan efter stabilitet inom det finansiella systemet kan potentiellt komma i konflikt med effektiviteten i systemet. Finansinspektionen skall i sitt uppdrag att tillse systemets stabilitet därför alltid väga tillsynens stabilitetseffekter emot dess konsekvenser för effektiviteten i det finansiella systemet. Detta rör t.ex. behovet av mångfald och konkurrens. Det är huvudsakligen inspektionens regel- och tillståndsgivning som berörs av denna begränsning. Finansinspektionens tillsynsarbete skall även vägas mot den kostnad som regleringen för med sig; både i de enskilda instituten och på Finansinspektionen. Gränsdragningen mot Konkurrensverket på detta område innebär att huvudansvaret för effektivitet ligger hos Konkurrensverket även på det finansiella området. Finansinspektionen ansvarar endast för att beakta eventuella konkurrenseffekter i sin tillståndsgivning och reglering. Konsumentskydd Det pågår för närvarande flera översyner av konsumentskyddet inom det finansiella systemet. Dels övervägs konsumentskyddsaspekterna i beredningen av Banklagskommitténs huvudbetänkande, dels pågår den konsumentpolitiska utredningen (Konsumentpolitiken inför ett nytt sekel, Fi 1999:1). Konkreta och långsiktiga förslag på detta område måste därför invänta resultatet av detta arbete. I väntan på dessa resultat har ambitionen i regeringens översyn av Finansinspektionens uppdrag inom konsumentskyddsområdet varit att tydliggöra och renodla målen inom ramen för befintligt uppdrag. Utgångspunkten i detta arbete är att det finns ett fortsatt skyddsbehov för konsumenter på det finansiella området. Finansinspektionens tillsyn inom bank- och värdepappersmarknadsområdet motiveras främst, men inte uteslutande, av risker för instabilitet. Tillsynen inom försäkringsmarknadsområdet motiveras däremot framförallt av konsumentskydd. Konsumenter måste kunna lita på att försäkringsåtaganden är otvetydiga och alltid uppfylls. Skyddsbehovet för konsumenter inom det finansiella systemet kan generellt delas upp i fyra delar: - stabilitet i det finansiella systemet; - korrekt information och rådgivning; - tillgänglig klagomålshantering och tvistlösning; samt - olika ersättningssystem. I väntan på förslag och underlag från nyss nämnda översyner menar regeringen att Finansinspektionens huvudsakliga ansvar för konsumentskyddet är tillsynen av stabiliteten i enskilda finansiella institut. Utöver denna huvuduppgift skall inspektionen medverka till att utarbeta regler för bl.a. institutens information till allmänheten. Detta skall även fortsättningsvis ske i samarbete med Konsumentverket. Ansvarsuppdelningen är att Finansinspektionen utövar tillsyn över hur föreskrifter med stöd av näringsrättsliga regler i rörelselagstiftningen efterlevs. Konsumentverket/KO övervakar efterlevnaden av bl.a. marknadsföringslagen, avtalsvillkorslagen, konsumentkreditlagen och konsumentförsäkringslagen, vid behov efter samråd med Finansinspektionen. Samarbetet mellan Finansinspektionen och Konsumentverket är med tanke på myndigheternas olika kompetens och ansvarsområden av stor betydelse. Ett samarbetsavtal mellan Finansinspektionen och Konsumentverket har träffats som ytterligare kommer att stärka samarbetet. Information och rådgivning till konsumenter vad gäller institutens egna finansiella tjänster är ett huvudansvar för instituten själva. Opartisk information finns bl.a. att tillgå genom Konsumenternas bankbyrå, Konsumenternas försäkringsbyrå samt kommunal konsumentvägledning. Ett led i Finansinspektionens tillsyn är att kontrollera att en fungerande klagomålshantering finns inom instituten. Finansinspektionen har vidare ansvar för att behandla klagomålsärenden i enlighet med förvaltningslagens krav. Den princip som tills vidare bör gälla för Finansinspektionen är således att inspektionen inte agerar i enskilda konsumentärenden utan endast när en fråga av principiell vikt uppmärksammas. Tvistlösning i övrigt handhas av Allmänna reklamationsnämnden m.fl. nämnder samt av de allmänna domstolarna. Inom konsumentskyddsområdet finns även som ovan nämnts två olika garantisystem (insättningsgarantin och investerarskyddet) med syfte att skydda enskilda konsumenter mot stora ekonomiska förluster. Ansvaret för dessa system ligger på Insättningsgarantinämnden. 2.2. Finansinspektionens resurser Behov av förstärkt tillsyn Under andra hälften av 1990-talet har flera olika utredningar visat på behovet av en förstärkt finansiell tillsyn. Bakgrunden till dessa analyser var bl.a. bankkrisen i början av 1990-talet samt den utveckling som har präglat det finansiella systemet under det senaste årtiondet. Riksrevisionsverket (RRV) granskade Finansinspektionen i rapporten Statens tillsyn av den finansiella sektorn (RRV 1994:15). RRV ansåg att Finansinspektionens mål har låg precision och innehåller potentiella konflikter. Dessutom menade RRV att inspektionen är splittrad mellan alltför många arbetsuppgifter. Flera uppgifter är starkt efterfrågestyrda och riskerar att tränga ut mer centrala och långsiktiga tillsynsuppgifter. RRV menade att förhållandevis små resurser fokuseras på det som verket uppfattar vara inspektionens kärnverksamhet samtidigt som allt fler institut och verksamheter ställs under inspektionens tillsyn. RRV:s slutsats var att detta sammantaget försvårar Finansinspektionens möjlighet att bedriva en effektiv tillsyn. Riksdagens revisorer har granskat Finansinspektionen i granskningspromemorian Finansinspektionen och vissa frågor om inspektionens verksamhet (Dnr 1997:59). Revisorerna noterar i sin granskning den stora mängden tillsynsobjekt och anser att inspektionens tillsyn bör koncentreras till institut som kan vara av vikt för den finansiella stabiliteten. Banklagskommitténs betänkande pekar allmänt på att Finansinspektionens huvudansvar bör vara ansvar för stabilitet samt att dess uppdrag är disparat och att resurserna måste stärkas. I den Fördjupade anslagsframställningen (FAF) för åren 1997–1999 menar Finansinspektionen att utvecklingen inom det finansiella systemet ställer ökade krav på myndighetens arbete. Finansinspektionen menar att en förstärkning av analysfunktionen och den operativa tillsynen är nödvändig för att kunna utöva en effektiv tillsyn. Regeringens analys och förslag till en förstärkt tillsyn Den finansiella avreglering som präglade Västeuropa under 1980-talet förde med sig större kapitalrörlighet och friare kreditgivning. Internationaliseringen och den tekniska utveckling som följde har möjliggjort framväxten av fler och mer komplicerade finansiella produkter. Sparande i värdepappersfonder har växt fram som en ny sparform. En effekt av avregleringen har också blivit en ökad konkurrens i den finansiella sektorn och ett antal sammanslagningar av institut. Sammanslagningarna innebär bl.a. att bank-, värdepappers- och försäkringstjänster numera erbjuds av ett och samma institut, s.k. branschglidning. Sammantaget medför dessa utvecklingstendenser en allt mer effektiv resursallokering, men de ställer också nya krav på den finansiella tillsynen. Kunskap om nya finansiella produkter och riskhanteringssystemen kräver löpande kompetensutveckling. Gränsöverskridande transaktioner och sammanslagningar kräver att tillsynen samverkar internationellt. Ökad konkurrens kräver ett adekvat regelverk i förhållande till samhällets skyddsintressen. Den analys regeringen gjort visar att samhället även fortsättningsvis har starka skyddsintressen på det finansiella området. Huvudprincipen för den finansiella regleringen skall dock vara att finansiella institut i så stor utsträckning som möjligt skall verka under samma regler som andra företag. Särreglering skall vara motiverat utifrån ett väl definierat skyddsbehov. Flera av de centrala utvecklingstendenserna inom det finansiella systemet pekar på att behovet av finansiell tillsyn kommer att öka. Finansinspektionens tillsyn måste därför kontinuerligt förändras för att bidra till stabiliteten i den finansiella sektorn. Finansinspektionen möter framöver större krav både personellt och kompetensmässigt. 2.3 Slutsatser Finansinspektionens uppdrag och resurser Uppdrag Enligt regeringens förslag är Finansinspektionens uppdrag att: - bidra till stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella institut; - väga tillsynens stabilitetseffekter emot dess konsekvenser för effektiviteten i det finansiella systemet; - bidra till konsumentskyddet inom det finansiella systemet genom tillsyn av stabiliteten i enskilda finansiella institut, medverkan i utarbetandet av regler för institutens information samt kontroll av klagomålshantering och behandling av klagomål av principiell karaktär. Finansinspektionens viktigaste verktyg för att uppnå dessa mål är tillsyn av finansiella institut, regelgivning och tillståndsgivning. Dessa verksamheter utgör inspektionens kärnverksamhet. En central del av tillsynsarbetet av enskilda institut är de återkommande platsundersökningarna. Resurser Regeringen bedömer att utvecklingen inom det finansiella systemet kräver en förstärkning av inspektionens resurser. Därför föreslår regeringen att anslaget till Finansinspektionen varaktigt förstärks med 13 000 000 kronor från och med år 2000. Denna förstärkning motsvarar 14 heltidstjänster. Förstärkningen innefattar 2 500 000 kronor av den engångsförstärkning på 3 800 000 kronor som inspektionen fick för år 1999. Förstärkningen bör användas med huvudsaklig inriktning på tre områden: förstärkning på grund av ökade arbetsuppgifter, förstärkt operativ tillsyn samt förstärkt metodutvecklings- och utredningskompetens. Regeringen föreslår därför att Finansinspektionen skall tilldelas ett anslag på 130 411 000 kronor för år 2000. I höjningen ingår årets pris- och löneomräkning, en lokaljustering från omläggningen av statens lokalbidragssystem från år 1995, justering för engångskompensationen från år 1999 samt ovan behandlade förstärkning. Vid anslagsberäkningen har även en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 4 161 000 kronor. Tabell 12.4 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag år 1999 118 697 Pris- och löneomräkning 509 Lokalkostnadsjustering - 2 156 Justering för engångsförstärkning - 3 800 Förstärkning 13 000 Justering av premier 4 161 Förslag år 2000 130 411 Finansinspektionens anslagsnivå för 2001 och 2002 är 128 411 000 kronor i 2000 års prisnivå. 3. Fortsatt arbete Den långsiktiga analysen av ambitionsnivå för den finansiella tillsynen kommer att föras vidare bl.a. i beredningen av Banklagskommitténs betänkande. Eventuella ytterligare finansiella konsekvenser av förslagen kommer att behandlas i samband med beredningen av denna. Ett fortsatt arbete kommer också att ske i syfte att förfina de uppsatta målen för myndigheten. Som nämnts ovan är en viktig del av styrningsarbetet för Finansinspektionen att utveckla metoder för att följa upp resultaten och för att bättre kunna mäta graden av måluppfyllelse. Det skall dock understrykas att det är ett komplext och svåröverblickbart område där det är svårt att identifiera uppföljningsbara verksamhetsmål. Vidare fortsätter arbetet med att renodla inspektionens uppgifter. Flera av Finansinspektionens uppgifter berörs av de översyner som planeras inom regeringskansliet. Främst gäller det översyner av: - antal institut under tillsyn; - ansvaret för den finansiella statistiken; - ansvaret för bank- och försäkringsregistret; och - insiderlagstiftningen. Därtill kan Finansinspektionens ansvar för konsumentskydd komma att förändras till följd av förslag i samband med den konsumentpolitiska utredningen. Prövningen av Finansinspektionens uppgifter väntas medföra att personalresurser på sikt kan frigöras för att stärka myndighetens kärnverksamhet. Vidare kommer en översyn att ske av inspektionens system för uttag av avgifter samt system för uttag av ansökningsavgifter. B2 Insättningsgarantinämnden Tabell 12.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 3 290 Anslags- sparande 2 217 1999 Anslag 6 313 Utgifts- prognos 5 950 2000 Förslag 5 297 2001 Beräknat 8 112 1 2002 Beräknat 9 293 2 1 Motsvarar 7 974 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 8 974 tkr i 2000 års prisnivå. Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga insättningsgarantisystemet som skyddar insättningar om ett kreditinstitut går i konkurs. Det övergripande målet för IGN:s verksamhet är att på ett kostnadseffektivt sätt administrera insättningsgarantisystemet och skapa beredskap för att utbetalningar vid ersätt- ningsfall kan göras korrekt och inom uppställda tidsramar. Under slutet av år 1998 började nämnden förberedelser för ansvaret för investe- rarskyddet som trädde i kraft 1 maj 1999. IGN anvisas ett ramanslag för verksamhetens förvaltningskostnader. Motsvarande belopp av- räknas från de årliga avgifter som tas ut av de in- stitut som omfattas av insättningsgarantin och redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten. IGN:s verksamhet påverkar därför inte statsbud- getens saldo. IGN hade under budgetåret 1998 ett anslags- sparande på 2 217 000 kronor. Regeringen har beslutat att nämnden får behålla anslagssparandet eftersom dessa medel kommer att användas un- der kommande budgetår för att täcka nämndens beräknade resursbehov. Vid utgången av år 2000 beräknas anslagssparandet vara nere under 3 pro- cent av anslagsbeloppet. Regeringens överväganden Resultatinformation Tillståndet inom det finansiella systemet har varit stabilt under året och inga ersättningsfall har in- träffat. IGN har beräknat och debiterat de årliga av- gifterna samt betalat in föregående års anslags- belopp till inkomsttitel. Nämnden har fortsatt arbetet med att säkerställa garantins funktion vid ersättningsfall, bl.a. har avtal träffats om utbetal- ningar vid eventuella ersättningsfall via Bankgi- rosystemet. För att nämnden skall kunna för- stärka sin personal vid eventuella ersättningsfall har nämnden avtal med Riksbanken, Finansin- spektionen och Riksgäldskontoret om att låna in tjänstemän. Den s.k. beredskapsstyrkan som därigenom står till nämndens förfogande har un- der året genomgått utbildning och övning. Nämndens mål vad gäller samarbete med utländ- ska garantisystem har inte uppfyllts i och med att något avtal vid utgången av år 1998 inte hade träffats. Ett avtal mellan IGN och dess danska motsvarighet har träffats under mars 1999 och kontakter med ytterligare ett antal garantisystem pågår. Nämnden anser att det är särskilt angelä- get att träffa avtal med garantisystemet i Luxem- burg med vilket gemensamma intressen finns. IGN har under året utvärderat den externa förvaltningen av avgiftsmedel. Utvärderingen vi- sar att den externa förvaltningen inte uppfyllt nämndens förväntningar på förvaltningen. För- valtningen har dock uppfyllt förutsättningen att merkostnaden för den externa förvaltningen överträffas av en högre avkastning med 13 000 000 kronor. IGN anser att den externa förvaltningen varit för passiv. Nämnden kommer därför att se över placeringspolicyn och instruk- tionerna till förvaltarna. Under året har inga ersättningsfall inträffat varför nämnden fortsatt att bygga upp och ut- veckla systemet. En beredskapsstyrka finns etablerad som snabbt kan förstärka nämndens kansli. Avtal om utbetalningar vid eventuellt er- sättningsfall via Bankgirosystemet är utarbetat. Nämndens avgiftsuttag fonderas. Buffertkapita- let, som i dag uppgår till över 5 miljarder kronor, kommer att vara långsiktigt uppbyggt inom de närmaste åren. Avtal finns även för ytterligare upplåningsmöjlighet i Riksgäldskontoret. Sam- mantaget innebär dessa åtgärder att garantin är etablerad och trovärdig. Insättningsgarantin skyddar allmänhetens in- sättningar i banker och värdepappersbolag. Ga- rantin är därmed ett komplement till övriga kon- sumentskyddsregler som gäller inom det finansiella området. Risken för uttagsanstorm- ningar förutses dessutom minska i och med att garantin säkrar allmänhetens insättningar. Där- med förutses garantin även bidra till stabiliteten i det finansiella systemet, om än inverkan måste betraktas som relativt liten. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 12.6 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Utfall 1998 1 947 412 0 Prognos 1999 2 000 000 0 Budget 2000 2 000 000 0 Slutsatser Sammantaget bedömer regeringen att Insätt- ningsgarantinämnden till övervägande delen har uppfyllt sina verksamhetsmål. Samarbetet med utländska garantisystem har inte utvecklats så snabbt som eftersträvats men de mest vitala sam- arbetsavtalen bör kunna träffas under en nära framtid. Målet för den externa förvaltningen av avgiftsmedlen är uppfyllt, men som nämnden påpekar finns utrymme för att ytterligare effekti- visera förvaltningen. För budgetåret 2000 beräknar regeringen nämndens resursbehov till närmare 7 297 000 kronor, vilket är ett ökat behov på 983 000 kr från år 1999. Det ökande resursbehovet består dels av ökade kostnader för den externa förvalt- ningen till följd av att det förvaltade kapitalet ökar, dels av ökade förvaltningskostnader på grund av nämndens ansvar för investerarskyddet. Mot bakgrund av nämndens anslagssparande justeras dock anslaget engångsvis för år 1999 med - 1 016 000 kronor. I den engångsvisa juste- ringen ingår även en pris- och löneomräkning på 16 000 kronor. Tabell 12.7 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 6 313 Pris- och löneomräkning - 16 Engångsvis neddragning - 1 000 Förslag 2000 5 297 I fasta priser beräknas anslagsnivån för år 2001 till 7 974 000 kronor och för år 2002 till 8 974 000 kronor. Anslagsförstärkningarna ut- görs av ökade kostnader för nämndens externa förvaltning av avgiftsmedlen. B3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 71 045 Anslags- sparande 35 773 3 1999 Anslag 84 701 Utgifts- prognos 87 687 2000 Förslag 86 356 2001 Beräknat 87 674 1 2002 Beräknat 89 066 2 1 Motsvarar 86 356 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 86 356 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Varav 26 200 tkr till regeringens disposition enligt beslut 1997-11-27 och 1999-06-23 samt regleringsbrevet för 1998. Anslaget B3 disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- samt övriga förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret. Anslagssparandet är huvudsakligen planerat att täcka budgeterade underskott under kommande år samt för kostnader för inköp och utveckling av datasystem. Från och med innevarande budgetår har provisionskostnader i samband med upplåningen på de internationella kapitalmarknaderna flyttats från detta anslag. Dessa kostnader belastar nu anslaget C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning inom utgiftsområde 26. Anslaget B4, som redovisas nedan, avser kostnader för upplåning och låneförvaltning exklusive finansiella kostnader samt Riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader. Kostnader för räntorna på statsskulden redovisas under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor. Under verksamhetsområde A Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning redovisas Riksgäldskontorets garantiverksamhet, kassahållningsverksamhet och in- och utlåningsverksamhet (avsnitt 3.5 och 3.6). Riksdagen beslutade i maj 1998 (prop. 1997/98:154, bet. 1997/98:FiU29, rskr. 1997/98:253) att införa en ny modell för statsskuldsförvaltningen. Genom beslutet har en tydlig ansvarsfördelning mellan riksdag, regering och Riksgäldskontoret skapats, målet för statsskuldsförvaltningen preciserats och utvärderingen av förvaltningen av statsskulden lyfts fram. I lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning anges numera bl.a. att regeringen senast den 25 april varje år till riksdagen skall lämna en utvärdering av statsskuldsförvaltningen i form av en skrivelse. I enlighet med den nya ordningen lämnade regeringen en skrivelse (skr. 1998/99:104) med regeringens utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning under budgetåren 1993/94 – 1998. Regeringens överväganden Resultatbedömning och slutsatser Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret i huvudsak har uppfyllt sina verksamhetsmål. Målet för Riksgäldskontorets interna riskkontroll är att standarden på hanteringen av finansiella och administrativa risker skall motsvara vad som kan anses vara god marknadspraxis. Vidare skall Riksgäldskontoret tillse att hanteringen av de finansiella och administrativa riskerna senast vid utgången av 1999 uppfyller de för kontorets verksamhet relevanta krav som ställs i lagstiftning och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd gällande finansiella företag. RRV påvisade i revisionsrapporten för budgetåret 1994/95 brister i Riksgäldskontorets interna riskhantering. Under de senaste åren har Riksgäldskontoret vidtagit en rad åtgärder för att avhjälpa de påtalade bristerna och för att uppfylla verksamhetens mål. Exempelvis har rutiner stramats upp och ansvarsfördelningar tydligt klargjorts. Enligt regeringens bedömning har dessa åtgärder i hög grad bidragit till en ökad måluppfyllelse. Våren 1998 påbörjades, efter ett och ett halvt års försening, installationen av ett nytt datasystem för att förbättra den interna kontrollen. Detta arbete beräknas vara färdigt under hösten 1999. Avbrottet i införandet av det nya datasystemet har medfört att arbetet med att förstärka riskkontrollen försenats. Regeringen bedömer därför att Riksgäldskontoret ännu inte uppfyller det för verksamheten uppsatta målet. Regeringen avser att initiera en djupare studie av måluppfyllelsen inom riskkontrollverksamheten efter att det nya datasystemet har tagits i drift. Ett nytt hyreskontrakt kommer att tecknas snart. Det kommer troligen att innebära väsentligt ökade lokalkostnader. Hyreshöjningen beräknas rymmas inom pris- och löneomräkningen i kombination med besparingar som uppnåtts genom vidtagna interna effektiviseringar och rationaliseringar. Antalet årsarbetskrafter har minskat från 148 budgetåret 1994/95 och beräknas till 136 vid ingången av budgetåret 2000. Hela minskningen har skett inom administrationen samtidigt som antalet årsarbetskrafter inom andra verksamheter ökat. Under åren 1998 och 1999 erhöll Riksgäldskontoret medel för en extra satsning på Riksgäldsspar. Denna sparform riktar sig till hushållen. Efter det inledande uppbyggnadsskedet faller dessa extra medel bort från och med år 2000. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 2 607 000 kronor. Utöver sedvanliga pris- och löneomräkningar planeras ingen förändring av utgiftsnivån under de kommande åren. Anslaget, beräknat i fasta priser, är därför oförändrat under åren 2000 – 2002. Tabell 4.9 Beräkning av anslag för 2000 Tusentals kronor Anslag 1999 84 701 Pris- och löneomräkning 5 269 Justering av premier 2 607 Lokalkostnadsjustering -2 230 Bortfall av tillfällig nivåhöjning under 1998 och 1999 - 6 000 Återföring av engångsvis minskning av anslaget under 1999 2 008 Förslag 2000 86 356 Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 86 356 000 kronor. Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 87 674 000 kronor och för år 2002 till 89 066 000 kronor. B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 415 890 1999 Anslag 535 000 Utgifts- prognos 410 394 2000 Förslag 425 000 2001 Beräknat 450 000 2002 Beräknat 450 000 Anslaget avser andra kostnader för upplåning och låneförvaltning än finansiella kostnader och Riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader. Anslaget belastas huvudsakligen av kostnader för inköp av externa tjänster och system för upplåning och skuldförvaltning. Även andra kostnader för statens betalningssystem än driftkostnader belastar anslaget. Möjlighet till anslagssparande förekommer ej på detta anslag då outnyttjade medel på anslaget inte får föras över till följande budgetår. Anslaget B3, som redovisas ovan, avser förvaltningskostnader. Under B3 redogörs kortfattat för den nya modellen för statsskuldsförvaltningen och hur kostnaderna för den samlade förvaltningen redovisas. Regeringens överväganden Resultatbedömning och slutsatser Under år 2000 prognostiseras utgifterna bli 35 miljoner kronor högre än vad som antogs vid beräkningar inför budgetpropositionen för år 1999 och beräknas nu uppgå till 460 miljoner kronor. Anledningen är att aktuella prognoser pekar på en annan fördelning av utgifterna mellan åren 1999 och 2000. Under innevarande år beräknas utgifterna uppgå till 410 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor lägre än vad som tilldelats. Omfördelningen av kostnader mellan åren 1999 och 2000 förklaras främst av ersättningen till bankerna för inlösen av premieobligationer. När innehavaren löser in sin obligation betalar Riksgäldskontoret en provision till banken som ersättning för bankens arbete med inlösen. Under år 2000 förfaller premielånet 86:1. Detta lån innehåller en möjlighet för innehavaren att när som helst lösa in lånet. På grund av sjunkande räntor antas innehavarna inte utnyttja denna möjlighet i den omfattning som tidigare antagits. Premieobligationerna antas istället i stor utsträckning behållas till förfall. Detta innebär att Riksgäldskontoret nu beräknar att inlösenprovisionen för detta lån till stor del kommer att belasta år 2000, i stället för år 1999 som tidigare antogs. Den reducerade kostnaden för 1999 beror även på att utbetalda försäljningsprovisioner vid nyförsäljning av premieobligationer sjunker till följd av att kontorets egen andel av försäljningen har stigit. Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 425 miljoner kronor. För innevarande år avser regeringen att ge Riksgäldskontoret möjlighet till anslagssparande för att finansiera omfördelningen av kostnader mellan år 1999 och år 2000. Regeringen avser att se över villkoren för anslaget. Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 450 miljoner kronor och för år 2002 till 450 miljoner kronor. B5 Bokföringsnämnden Tabell 4.11 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 4 673 Anslags- sparande 1 752 1999 Anslag 6 297 Utgifts- prognos 6 200 2000 Förslag 8 822 2001 Beräknat 7 461 1 2002 Beräknat 7 610 2 1 Motsvarar 7 322 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 7 322 tkr i 1999 års prisnivå Bokföringsnämnden består av ordförande, vice ordförande och nio andra ledamöter. Kanslifunktionen fullgörs av Finansinspektionen. En jämförelse mellan budget och utfall år 1998 visar att nämnden har ett totalt anslagssparande på ca. 1 750 000 kronor. Regeringen har beslutat att Bokföringsnämnden får behålla anslagssparandet för att kunna möta det stora behov av kompletterande normgivning som blir följden av den nya bokföringslagen (prop. 1989/99:130). Regeringens överväganden Resultatbedömning Målet för Bokföringsnämnden är att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Bokföringsnämnden är statens expertorgan på redovisningsområdet. Nämnden utfärdar kompletterande normgivning, biträder Regeringskansliet i redovisningsfrågor, deltar i utredningar inom kommittéväsendet, yttrar sig över författningsförslag, avger yttranden till domstolar om vad god redovisningssed innebär i olika avseenden samt samarbetar med andra normgivande organ inom redovisningsområdet. Verksamhetsåret 1998 innebar en ökad fokusering på den kompletterande normgivningen. Nämnden har under året publicerat en rekommendation om enskilda näringsidkares bokföring samt två uttalanden i andra frågor. Vidare har nämnden färdigställt ett utkast till rekommendation om redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Förutom detta har nämnden biträtt regeringskansliet i arbetet med en ny bokföringslag (prop. 1998/99:130) samt avgett 24 remisyttranden (framför allt till regeringskansliet). Målet att främja god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning är enligt regeringens bedömning uppfyllt. Slutsatser Bokföringsnämndens arbete bör även fortsättningsvis inriktas på att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Behovet av råd och anvisningar på redovisningsområdet är stort och regeringen anser att nämndens arbete med egen normgivning bör intensifieras. Den nya bokföringslagen kommer att ställa krav på en omfattande kompletterande normgivning. Nämnden räknar med att det kommer att ta ca. tre år att gå igenom och anpassa den befintliga normgivningen till den nya lagen samt att utfärda nya normer med anledning av den nya lagen. Bland övriga angelägna projekt kan nämnas genomgång av Redovisningsrådets normgivning för att ta ställning till i vilken omfattning dessa normer skall tillämpas även av icke publika företag samt normgivning om fusioner. I och med att den nya bokföringslagen träder i kraft den 1 januari 2000 så får nämnden huvudansvaret för den kompletterande normgivningen i Sverige. Detta huvudansvar motiverar en permanent resursförstärkning med 1 000 000 kronor per år. Arbetet med anpassning av den befintliga normgivningen till den nya lagen samt den nya normgivning som behövs med anledning av den nya lagen motiverar vidare en tillfällig resursförstärkning med 1 500 000 kronor. Detta belopp bör i sin helhet tillföras nämnden för år 2000. Ökningen finansieras genom överföring från utgiftsområde 4. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 uppgår till 8 822 000 kronor. Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 7 461 000 kronor och för år 2002 till 7 610 000 kronor. Tabell 4.12 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 6 297 Pris- och löneomräkning 25 Ökat resursbehov 2 500 Förslag 2000 8 822 13 Särskilda finansierings- och garantiåtaganden 13.1 Omfattning Verksamhetsområde C Särskilda finansierings- och garantiåtaganden omfattar 3 anslag, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och Nordiska investeringsbanken (NIB) samt avgift för Stadshypotekskassans grundfond. EBRD:s syfte är att stödja omvandlingen till marknadsorienterad ekonomi i Central- och Östeuropa samt i de f.d. sovjetrepublikerna i Centralasien genom riskkapitalsatsningar och investeringar i finansiellt sunda projekt med påtaglig omvandlingseffekt. NIB är Nordens gemensamma finansieringsinstitution och har som syfte att stärka nordiskt samarbete och Nordens ekonomi genom att ge lån och garantier på bankmässiga villkor till offentliga och privata investeringsprojekt i Norden och till export av nordiskt intresse. I verksamhetsområdet ingår också åtaganden avseende Europeiska investeringsbanken (EIB), Världsbanken (IBRD) och en statsgaranti för Riksbankens lån till Brasilien. För NIB finns ett anslag uppfört på statsbudgeten för 1999. EIB är EU:s husbank med uppgift att erbjuda långfristig finansiering, framför allt till medlemsländer, till projekt som syftar till att uppfylla EU:s mål. Världsbankens syfte är att bidra till återuppbyggnad och utveckling i medlemsländerna genom att på olika sätt, inklusive egen finansiering, befrämja produktiva investeringar. Beloppen anges i förekommande fall i euro oavsett om de återfinns som ecu i den proposition det hänvisas till. För omräkning till svenska kronor används växelkurserna 1 euro=8,71 kronor respektive 1 US dollar=8,29 kronor genomgående. 13.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 573,1 48,7 68,5 83,7 95,1 76,4 13.3 Resultatbedömning Sveriges garantiåtagande i EIB uppgår sedan den 1 januari 1999 till ca 3,07 miljarder euro, eller ca 26,74 miljarder kronor. Bankens guvernörsråd beslutade i juni 1998 om en höjning av kapitalet från ca 540 till 871 miljarder kronor. Av höjningen betalades 6 procent in från bankens reserver, medan resten innebar en ökning av medlemsländernas garantiåtaganden. I samband med beslutet om kapitalhöjningen enades guvernörsrådet om en engångsutbetalning från banken till ägarna. Totalt uppgick denna utbetalning till 8,71 miljarder kronor, varav ca 285 miljoner kronor utbetalades till Sverige i november 1998. För IBRD gäller att det finansiella ansvaret har förts över från Riksbanken till Finansdepartementet. Den svenska andelen av bankens kapital uppgår till 0,97 procent. En selektiv kapitalhöjning, i vilken Sverige inte medverkade, ägde rum 1998. Sveriges samlade garantiåtagande gentemot IBRD uppgår till 1 696 200 000 US dollar, eller ca 14,06 miljarder kronor. Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU 27 Tilläggsbudget 1, rskr. 1998/99:249) att bemyndiga regeringen att för perioden 1999-2002 ställa ut en kreditgaranti till Riksbanken för bankens lån till Brasilien på högst 300 miljoner US dollar, eller ca 2,5 miljarder kronor, genom Banken för internationell betalningsutjämning (BIS). Riksgäldskontoret fastställer en avgift som motsvarar garantins förväntade ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet. Denna avgift betalar Riksbanken till Riksgäldskontoret, vilket medför att statsbudgeten inte förväntas belastas med några kostnader för garantin. 13.4 Anslagsavsnitt C1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond Tabell 5.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 80 000 Anslags- sparande 65 095 1999 Anslag 30 000 Utgifts- prognos 50 000 2000 Förslag 5 000 2001 Beräknat 16 400 2002 Beräknat 16 400 Stadshypotekskassans uppgift är att förvalta en återstående obligationsskuld som per 31 december 1998 uppgick till ca 54 miljarder kronor. När låneskulden är reglerad, vilket beräknas vara fallet år 2005, skall kassan likvideras. För att trygga utestående lån finns en grundfond i form av en statlig garantiförbindelse. Stadshypotekskassan betalar en årlig avgift för garantin till Riksgäldskontoret. Tidigare har avgiften finansierats genom utdelning på aktierna i Stadshypotek AB. I februari 1997 beslutade regeringen om försäljning av aktieinnehavet i Stadshypotek AB som staten tidigare övertagit från Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa. I samband med överflyttningen av aktieinnehavet i Stadshypotek AB åtog sig staten ansvaret för denna avgift. Regeringens överväganden Resultatinformation Stadshypotekskassans sammanlagda låneskulder får inte uppgå till mer än tio gånger summan av grundfonden och kassans egna fonder. Avgiften för garantin uppgår till en procent av fondens storlek. Från 1 juli 1999 uppgår grundfonden till 4 miljarder kronor. Grundfonden och den årliga avgiften minskar i samma takt som låneskulden avtar. Avgiften för 1999 betalades 31 juli och uppgick till 50 miljoner kronor. Under 1999 beräknas därmed ett anslagssparande om ca 20 miljoner kronor uppstå. Sparandet föreslås användas till delfinansiering av avgiften, som för år 2000 beräknas uppgå till 20 miljoner kronor. Anslaget har minskats år 2000 på grund av omfördelning inom utgiftsområdet. Anslaget för år 2000 föreslås till 5 miljoner kronor. Från år 2001 beräknas ackumulerat anslagssparande ha förbrukats och anslagsnivån vara i nivå med beräknad årlig avgift. Anslaget för år 2001 har beräknats till 16,4 miljoner kronor. Anslaget för år 2002 har beräknats till 16,4 miljoner kronor. C2 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken Tabell 13.3 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 0 Anslags- sparande 0 1999 Anslag 18 700 Utgifts- prognos 18 484 2000 Förslag 18 700 2001 Beräknat 18 700 2002 Beräknat 0 Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU 2, rskr. 1998/99:85) om svenskt deltagande i en grundkapitalhöjning. Den svenska andelen av kapitalet uppgår i och med höjningen till 34,9 procent. Den andel som skall betalas in, i lika stora rater under tre år med början 1999, uppgår till 2 075 641 euro, eller ca 18 miljoner kronor, per år. Riksdagen har samtidigt informerats om att ramen för NIB:s projektinvesteringslåneordning höjts från ca 17 till ca 29 miljarder kronor, utan att medlemsländernas garantiåtaganden har ändrats. Sveriges samlade garantiåtagande gentemot NIB uppgår till 1 737 306 000 euro, eller ca 15,132 miljarder kronor. Utdelning till aktieägarna sker normalt varje år. Sverige erhöll 1998 en utdelning om ca 14 336 500 euro, eller ca 125 miljoner kronor. Regeringens överväganden Den ökade efterfrågan på finansiering från NIB för såväl projekt inom Norden som internationellt visar att banken har en viktig funktion att fylla. Detta motiverar, enligt regeringens mening, att NIB:s ordinarie verksamhet ges möjlighet att expandera. NIB:s utlåning har bidragit till integrering över landgränserna och har därmed främjat sysselsättning och tillväxt i Norden. I många fall har NIB:s medverkan inte bara bidragit till att projekt kunnat genomföras, utan t.o.m. varit en förutsättning för att det överhuvudtaget kommit till stånd. Samtidigt har banken kunnat uppvisa en god och stabil avkastning på det insatta kapitalet. Detta har möjliggjort årliga utdelningar till ägarna. NIB:s verksamhet revideras i enlighet med stadgan av den av NIB upprättade kontrollkommittén, med deltagare från samtliga medlemsländer. Kontrollkommittén avger årligen sin revisionsberättelse till Nordiska ministerrådet. Några invändningar har inte framförts. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 uppgår till 18,7 miljoner kronor. Anslaget för år 2001 beräknas till 18,7 miljoner kronor. C3 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken Tabell 13.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 0 1999 Anslag 0 2000 Förslag 60 000 2001 Beräknat 60 000 2002 Beräknat 60 000 Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97: FiU 01, rskr. 1996/97:53) att Sverige skall medverka i en kapitalhöjning i Europeiska utvecklingsbanken och teckna andelar motsvarande 228 miljoner euro. Av den nya kapitalinsatsen skall 22,5 procent inbetalas i åtta lika stora rater över en period av åtta år. Sverige betalar således in 6 412 500 euro under vart och ett av åren 1998 - 2005. De första två inbetalningarna täcktes med kvarvarande medel av ett tidigare anslag för kapitalinsatser i EBRD. För inbetalningarna under vart och ett av åren 2000 - 2002 har regeringen beräknat 60 miljoner kronor i statsbudgeten. Sveriges garantiåtagande gentemot EBRD uppgår till 336 300 000 euro, eller ca 2,9 miljarder kronor. Regeringens överväganden Även om omvandlingen till marknadsekonomi har nått förhållandevis långt i vissa av de före detta planekonomier där EBRD är verksam, kvarstår enligt regeringens mening ett omfattande behov av det stöd som banken kan förmedla, särskilt vad gäller utvecklingen inom den privata sektorn. Banken har en viktig roll som långsiktig investerare och dess katalytiska effekt skall heller inte underskattas. Det är regeringens uppfattning att stöd genom EBRD är ett effektivt sätt att stödja omvandlingsprocessen i Central- och Östeuropa samt i f.d. Sovjetunionen. Bankens breda medlemskrets medför vidare att finansieringen av verksamheten fördelas mellan många länder istället för att i huvudsak få bäras av EU- länderna, vilket är fallet med många andra stödinsatser i regionen. EBRD är det enda internationella finansieringsorgan som i sin stadga har ett uttalat miljömandat. Inom ramen för sin verksamhet skall banken stödja en miljömässigt sund och hållbar utveckling. Regeringen anser att detta är ett särskilt viktigt inslag i bankens aktiviteter. EBRD har också ett särskilt politiskt mandat som innebär att stöd endast lämnas till länder som förbinder sig till flerpartisystem, pluralism och marknadsekonomi. EBRD revideras årligen av externt revisionsbolag. Löpande granskning av bankens verksamhet utförs av bankens arbetande styrelse i vilken Sverige såsom delägare har en företrädare. Under styrelsen finns en budget- och revisionskommitté som särskilt bevakar de finansiella aspekterna av verksamheten. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 uppgår till 60 miljoner kronor. Anslagen för år 2001 t.o.m. år 2005 beräknas till 60 miljoner kronor per år. 14 Riksdagens revisorer 14.1 Anslag D1 Riksdagens revisorer Tabell 14.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 15 146 Anslags- sparande 1 388 1999 Anslag 18 704 Utgifts- prognos 20 092 2000 Förslag 23 478 2001 Beräknat 25 445 1 2002 Beräknat 25 828 2 1 Motsvarar 25 078 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 25 078 tkr i 2000 års prisnivå. Riksdagens revisorer har enligt regeringsformen till uppgift att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Granskningarna avser främst effektivitetsrevision. Dessutom granskar revisorerna som externrevisorer Kungl. Slottsstaten och Kungl. Djurgårdens Förvaltning, riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän, Regeringskansliet samt Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Resultatbedömning Under verksamhetsåret 1998 har revisorerna beslutat om 6 förslag till riksdagen, 1 skrivelse till regeringen, 5 granskningsrapporter och 17 förstudier. 10 av dessa 17 förstudier har resulterat i beslut om fortsatt granskning. Flera av de förstudier som inte resulterat i fortsatt granskning har emellertid omfattat granskning av vissa delfrågor. I revisorernas årsredovisning lämnas varje år en redogörelse för behandlingen i riksdagen under året av revisorernas förslag. Revisorerna följer också upp förslag som lämnats till riksdagen under de två åren dessförinnan. Dessa uppföljningar innehåller en redovisning av riksdagsbehandlingen och åtgärder vidtagna av regering och myndigheter. Under den senaste treårsperioden har riksdagens utskott i sina betänkanden i huvudsak ställt sig bakom drygt fyra femtedelar av skrivelserna. Tillkännagivanden till regeringen har beslutats rörande knappt två tredjedelar av skrivelserna. I några fall har riksdagen avslagit revisorernas förslag med hänvisning till att utredningar tillsatts inom området eller att regeringen redan vidtagit åtgärder inom området. Av revisorernas årsredovisning framgår att produktionen av revisionsrapporter och skrivelser till riksdagen och regeringen legat på en väsentligt högre nivå under senare år än under 1980-talet. Under den senaste treårsperioden har antalet producerade rapporter ökat med mer än 50 % jämfört med motsvarande period för 10 år sedan. Under motsvarande tid har resurserna ökat med 15 %, vilket tyder på en klar ökning av produktiviteten. Revisorerna har också som externrevisorer granskat Sveriges Riksbank, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Riksdagens förvaltningskontor, Riksdagens ombudsmän (JO) och Regeringskansliet. Redogörelserna respektive revisionsberättelserna för 1998 avseende dessa organ innehöll inte några anmärkningar. Finansutskottets behandling av revisorernas årsredovisning Finansutskottet behandlade Riksdagens revisorers årsredovisning för 1998 i betänkande 1998/99:FiU22. Utskottet anförde därvid följande: "I förvaltningsberättelsen framhåller revisorerna olika svårigheter att mäta resultatet av verksamheten. Utskottet kan dock med tillfredsställelse notera att olika försök har gjorts i berättelsen att belysa såväl förändringar av produktiviteten i granskningsarbetet, effekterna av genomförda granskningar liksom den betydelse som granskningsprocessen i sig har. Utskottets bedömning är att revisorerna uppnått ett gott resultat under budgetåret 1998. Samtidigt anser utskottet att verksamhetsmålet för revisorerna bör utvecklas och konkretiseras i syfte att underlätta en framtida utvärdering av verksamheten. Utskottet har vid sin genomgång av redogörelsen i övrigt inte funnit något som påkallar särskilt uttalande från riksdagens sida." Riksdagens revisorer Av lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer framgår Riksdagens revisorers uppgift och uppdrag. Riksdagens revisorers övergripande mål är att främja ett effektivt utnyttjande av statliga insatser genom att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Verksamhetsmålet för Riksdagens revisorer är att verka för en god hushållning med statens medel och fästa uppmärksamheten på möjligheter att öka statens inkomster, att spara på statliga utgifter och att effektivisera den statliga förvaltningen. Revisorerna räknar med att cirka tolv granskningar kan genomföras och sex revisionsberättelser avges under år 2000. I budgetunderlaget har revisorerna hänvisat till riksdagens tidigare beslut om att förstärka resurserna med 5 miljoner kronor under treårsperioden 1999–2001 och yrkat på ett tillskott med 1,7 miljoner kronor för år 2000. Dessutom har revisorerna begärt kompensation med 1,08 miljoner kronor för vissa kostnadsökningar som sammanhänger med beslut som riksdagen fattat. I sin verksamhet visar revisorerna särskilt på tillämpning, utfall och effekter av tidigare fattade riksdagsbeslut inte minst i ett sammanhållet perspektiv. Förutom att kritiskt granska statliga insatser lämnar revisorerna även förslag till förbättringar. Revisorerna avser också att vidareutveckla samarbetet med utskotten i deras roll att följa upp beslut. Förvaltningsstyrelsens överväganden Förvaltningsstyrelsen har inga erinringar mot förslaget. Anslagsberäkning Tabell 14.2 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag år 1999 18 704 Pris- och löneomräkning 135 Resursförstärkning 2 780 Justering av premier 1 859 Förslag 2000 23 478 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 1 859 tkr. 15 Premiepensionssystemet 15.1 Omfattning Verksamhetsområdet Premiepensionssystemet in- nefattar Premiepensionsmyndigheten (PPM) som ansvarar för administrationen av premiepen- sionssystemet. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Det reformerade ålderspensionssystemet trädde i kraft 1 januari 1999. PPM:s verksamhet under det första året har utgjorts av uppbyggnaden av myndigheten och premiepensionssystemet. Det övergripande målet för PPM är att admi- nistrationen och förvaltningen av premiepensio- nerna skall bedrivas kostnadseffektivt och till nytta för pensionsspararna. I och med förseningen av det första fondvalet konstaterar regeringen att uppbyggnaden av ett system för hantering av premiepensionen inte har kunnats uppfyllas inom de tidsramar som riksdag och regering fastställt. Arbetet med att bygga upp Premiepensions- systemet har genomförts inom tilldelade resurs- ramar. Förändringar Mot bakgrund av förseningen har riksdagen be- slutat att det första fondvalet och medelsöverfö- ring inom premiepensionssystemet skall för- skjutas till år 2000 (prop. 1998/99:98, bet. 1998/99:SfU12, rskr. 1998/99:247). Beslutet in- nebär också ett antal andra lagändringar i syfte att förenkla uppbyggnadsarbetet för att ytterli- gare säkerställa att fondval kan ske under år 2000. Prioriteringar Under kommande budgetår är den främsta prio- riteringen inom premiepensionssystemet att det första fondvalet och medelsöverföring från Riks- gäldskontoret kan genomföras under år 2000. 15.2 Premiepensionsmyndigheten Tabell 15.1 Lån i Riksgäldskontoret Tusental kronor Utfall 1998 Beviljade 1999 Rörelsekapital 42 100 252 153 Anläggn.tillgångar 21 100 152 805 PPM skall vara försäkringsgivare för premiepen- sion i det reformerade ålderspensionssystemet som trädde i kraft den 1 januari 1999. Myndig- heten inledde sin verksamhet i juli 1998. När premiepensionssystemet trätt i full funktion kommer PPM:s huvudsakliga uppgifter vara att hantera individuella konton för pensionsmedel i olika värdepappersfonder, att besluta om och betala ut pensioner, att tillhandahålla efterlevan- deskydd samt att informera om premiepensions- systemet. PPM skall också ansvara för den tillfäl- liga förvaltningen av avgiftsmedel hos Riksgäldskontoret. Utgifterna för PPM:s administration skall täckas med avgifter som tas ut från de försäkra- des premiepensionskonton. Regeringen avser att reglera avgiftsuttaget genom en förordning som kommer att beredas under år 2000. Även utgif- terna för uppbyggnaden skall belasta pensionsmedlen. Regeringens överväganden Resultatbedömning Det reformerade pensionssystemet trädde i kraft 1 januari 1999. PPM:s verksamhet under det första året har till största delen utgjorts av upp- byggnaden av myndigheten och premiepensions- systemet. Uppbyggnadsarbetet sker huvudsakli- gen i projektform med betydande konsultstöd medan den löpande verksamheten sköts av en successivt framväxande linjeorganisation. Uppbyggnadsarbetet är organiserat i ett hu- vudprojekt samt ett antal mindre projekt. Hu- vudprojektet består av ett tiotal delprojekt varav ett är anskaffning av ett kontoadministrativt system. Den 21 december 1998 anmälde PPM till re- geringen att det första fondvalet och överföring av premiepensionsmedel inte skulle kunna ske under år 1999 i enlighet med lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension. Orsaken till förseningen var att det kontoadministrativa datasystem som skall administrera de enskilda pensionsspararnas val och byten av fonder inte skulle komma att levereras i tid. Mot bakgrund av förseningen har PPM på re- geringens uppdrag tagit fram en ny tidsplan för det första fondvalet samt utvecklat en åtgärds- plan som skall säkerställa att den nya tidsplanen fullföljs. Regeringen har vidare uppdragit åt Statskontoret att utvärdera PPM:s tids- och åt- gärdsplaner. Statskontoret konstaterade i sin ut- värdering att möjligheterna att genomföra det första fondvalet i enlighet med den nya tidspla- nen har förbättrats. Statskontoret rekommende- rade dock fortsatt noggrann uppföljning samt att PPM skall förbereda en reservplan för att und- vika ytterligare förseningar. Riksdagen har till följd av förseningen beslutat att det första fond- valet och medelsöverföring skall ske först under år 2000. En rad andra lagändringar är också be- slutade i syfte att förenkla uppbyggnadsarbetet för att ytterligare säkerställa att fondval kan ske under år 2000. Regeringen har dessutom uppdra- git åt PPM att utarbeta en reservplan samt upp- dragit åt Statskontoret att utvärdera PPM:s fort- satta rapporteringar om hur uppbyggnadsarbetet fortskrider. Mot bakgrund av förseningen av det första fondvalet konstaterar regeringen att uppbyggna- den av ett system för hantering av premiepensio- nen inte har kunnat uppfyllas inom de tidsramar som riksdag och regering fastställt. Därav följer att PPM inte uppfyllt sitt mål. Däremot har andra delar av uppbyggnadsar- betet fortskridit enligt tidsplanen. Myndigheten har under året utarbetat och fastställt en regle- ring av förhållandet mellan myndigheten och förvaltare i ett standardavtal. Vidare har PPM an- skaffat och påbörjat anpassning av lokaler för verksamheten i Stockholm, Söderhamn och Ljusdal. En linjeorganisation har inrättats där flertalet ledande befattningshavare och nyckel- personer nu är rekryterade. Vid halvårsskiftet år 1999 var ca 70 personer anställda vid myndighe- ten, varav ca 60% är kvinnor och 40% är män. PPM räknar med att huvuddelen av personal- styrkan skall finnas på plats under våren 2000. PPM har också medverkat i framtagandet av Riksförsäkringsverkets (RFV) information om det reformerade pensionssystemet. I samband med RFV:s information inrättade PPM även en första kundservicefunktion för att kunna ta emot frågor från allmänheten. Mot bakgrund av förseningen har PPM även inrättat en förstärkt projektorganisation för att arbeta med den centrala styrningen av uppbygg- nadsarbetet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 15.2 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1998 0 0 Prognos 1999 0 0 Budget 2000 0 148 000 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har givit PPM revi- sionsberättelse med invändning. RRV:s invänd- ning är att "styrelsen och generaldirektören har, i anslutning till att myndigheten inrättades, inte självständigt utvärderat möjligheterna att inom avsedd tid driftssätta det kontoadministrativa systemet, ett för verksamheten väsentligt sys- tem." PPM redovisar i en skrivelse till regeringen med anledning av RRV:s invändning i revisions- berättelsen att styrelsen och generaldirektören kommer att följa utvecklingen och vidta nöd- vändiga åtgärder för att det första fondvalet skall kunna ske enligt den nya tidsplanen. Förseningen av det första fondvalet var redan känd när RRV presenterade sin revisionsberät- telse och ett betydande antal åtgärder har därför redan hunnit att vidtas för att säkerställa att det första fondvalet skall kunna ske under år 2000. Regeringen bedömer därmed att inga ytterligare åtgärder är påkallade med anledning av RRV:s revisionsberättelse. Slutsatser Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att PPM inte uppfyllt sitt mål i och med förseningen av det första fondvalet. Orsaken är en försening i projektet att bygga upp det kontoadministrativa systemet. Regeringen bedömer att erforderliga åtgärder för att säkerställa ett fondval enligt den nya tidsplanen har vidtagits och inga ytterligare åtgärder är därför påkallade i detta läge. Rege- ringen avser emellertid att fortsättningsvis nära följa PPM:s uppbyggnadsarbete, bl.a. med hjälp av Statskontorets utvärderingar av PPM:s rap- porter om uppbyggnadens utveckling. Om det visar sig nödvändigt avser regeringen att vidta ytterligare åtgärder. I övrigt är regeringens bedömning att PPM:s uppbyggnadsarbete i stora drag följer den nya tidsplanen och att myndigheten på dessa områ- den har uppnått sina åtaganden. PPM:s kostnader kommer under år 2000 att finansieras på samma sätt som under innevarande år, med låneramar hos Riksgäldskontoret för rö- relsekapitalbehov och anläggningstillgångar. Skatteförvaltning och uppbörd 3 Förslag till statsbudget för 2000 Skatteförvaltning och uppbörd Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 117 2 Inledning 118 3 Skatteförvaltningen 119 3.1 Omfattning 119 3.2 Resultatbedömning 120 3.3 Särskilda frågor 123 3.4 Revisionens iakttagelser 126 3.5 Anslag 127 A 1 Riksskatteverket 127 A 2. Skattemyndigheterna 127 4 Tullverket 129 4.1 Omfattning 129 4.2 Resultatbedömning 130 4.3 Anslagsavsnitt 131 16 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen anför om punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering i skatteförvaltningen (avsnitt 3.3), 2. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt nedanstående uppställning. Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Riksskatteverket ramanslag 405 097 A2 Skattemyndigheterna ramanslag 4 389 494 B1 Tullverket ramanslag 1 127 027 Summa 5 921 618 17 Inledning Omfattning Utgiftsområdet omfattar skatteförvaltningen (Riksskatteverket och skattemyndigheterna) och Tullverket. Kontaktytorna mellan förvaltningarna Som regeringen konstaterade i budgetpropositionen för år 1999 har nya bestämmelser om punktskattekontroll avseende transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter trätt i kraft den 1 juli 1998. Bestämmelserna ersätter den provisoriska regleringen i den s.k. transportkontrollagen. Tullverket svarar för kontrollen och har bl.a. getts befogenhet att i vissa fall omhänderta skattepliktiga varor för utredning och att besluta om skatt på omhändertagna varor samt, om skatten inte betalas, föra talan vid domstol om förverkande av varorna. För att kontrollen skall fungera effektivt krävs en god samordning mellan skatteförvaltningen och Tullverket och regeringen förklarade sig ha för avsikt att noga följa hur samspelet fungerar och rapportera till riksdagen om detta så snart det finns tillräcklig erfarenhet av den nya ordningen. Gemensamma mått m.m. Det finns alltså viktiga beröringspunkter mellan de båda förvaltningarna och behovet av samordning har snarast ökat. Ett gemensamt mål för skatteförvaltningen och Tullverket har fr.o.m år 1999 också fastställts på utgiftsområdesnivå, nämligen att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt. Målet täcker emellertid inte hela verksamheterna - i fråga om Tullverket täcker det gemensamma målet bara den i dag mindre del av verksamheten som avser uppbörd av tull m.m. vid den yttre gränsen. Vad gäller skatteförvaltningen faller bl.a. folkbokföringen utanför det gemensamma målet. Mot den här bakgrunden anser regeringen liksom tidigare att det inte är meningsfullt att lämna en redovisning av dessa verksamheter i resultattermer på utgiftsområdesnivå. Däremot är det angeläget att den redovisning som lämnas för skatteförvaltningens respektive Tullverkets verksamhet utformas så att det underlättar jämförelser mellan de båda områdena och gör det möjligt att vid behov sammanställa uppgifterna till en helhetsbild av den verksamhet som finns representerad inom båda förvaltningarna. Det innebär bl.a. att återrapporteringen i de delar där det kan vara av betydelse så långt det är möjligt bör ske med enhetliga mått och definitioner. Under arbetet med årsredovisningen för år 1998 diskuterade RSV och Tullverket behovet av att utveckla en gemensam återrapportering. Myndigheterna fann att något sådant behov inte förelåg eftersom det redan nu finns möjligheter att redovisa de gemensamma frågorna på ett tillfredsställande sätt i respektive myndighets årsredovisning. Diskussio-nerna rörande områden där gemensamma mått och definitioner kan behövas fortsätter dock 18 Skatteförvaltningen 18.1 Omfattning Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala ledningen av dels skatteförvaltningen, dels exekutionsväsendet (jfr utgiftsområde 4 Rätts- väsendet, avsnitt 8 Kronofogdemyndigheterna). På regional nivå finns inom skatteförvaltningen fr.o.m den 1 januari 1999 tio skattemyndigheter med verksamhet vid skattekontor på sammanlagt 127 orter. Vid kontoren sköts förutom beskattning även folkbokföring och fastighetstaxering. För punktskatter och vissa uppgifter på mervärdesskattens område finns vid Skattemyndigheten i Gävle ett för hela landet gemensamt särskilt skattekontor i Ludvika. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Det direkta beloppsmässiga utfallet av offensiva åtgärder har förbättrats något (se nedan under Resultatinformation). Antalet beslut inom offen- siv granskning är i huvudsak oförändrat och den planmässiga revisionsverksamhetens omfattning har upprätthållits, medan antalet avslutade ur- valsrevisioner har fortsatt att minska. Resursåtgången har minskat inom alla funk- tioner i beskattningsverksamheten utom service, samt ökat något inom folkbokföringen. Anslagssparandet har minskat. Mål - Skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas med gällande skatteförfattningar. - Olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation ur folkbokföringen med god tillgänglighet. - Taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas och information om dessa tillhandahållas i enlighet med vad som åsyftas med gällande författningar. Förändringar Under 1999 slutförs övergången till en ny inre organisation av skattemyndigheterna inom ra- men för den nya regionindelningen. Skatte- brottsenheterna har påbörjat sin verksamhet vid årets början. Prioriteringar för 2000 Effektiviseringen av verksamheten med hjälp av förbättrat IT-stöd skall fortsätta. Det gäller bl.a. arbetet med att slutföra utvecklingen av skatte- kontosystemet. Uppbyggnaden av skattebrotts- enheterna skall slutföras. Styrning, uppföljning och utvärdering av kontrollverksamheten skall förbättras med utgångspunkt från den kontrollpolicy som RSV har slagit fast. 18.2 Resultatbedömning Utgångspunkter för bedömningen Resultatuppföljningsmodellen Utgångspunkten för resultatbedömningen är den uppföljningsmodell som RSV tagit fram (RSV Rapport 1995:2) och som även legat till grund för verksamhetsmålen och återrapporterings- kraven i regleringsbreven under senare år. Mo- dellen bygger på att graden av uppfyllelse av målet för beskattningsverksamheten bedöms utifrån kriterierna beskattningseffektivitet, upp- bördseffektivitet, kvalitet och produktivitet. Mo- dellen beskrevs och diskuterades närmare i mot- svarande avsnitt i budgetpropositionen för år 1999. Beskattningseffektiviteten uttrycker förhållan- det mellan debiterad skatt och rätt skatt. Det går av flera skäl inte att få någon säker kunskap om det förhållandet, utan bedömningen får i stället göras genom mätningar av sådana åtgärder (prestationer) som kan antas påverka det nämn- da förhållandet. Det kan vara fråga om dels åtgärder som stärker de skattskyldigas frivilliga medverkan, dels kontrollinsatser. Dessa insatser ger dels en direkt effekt i form av ändrade debi- teringar, dels en preventiv effekt. Hur stor den preventiva effekten är antas bl.a. bero på frek- vensen av olika kontrollåtgärder, dvs. risken för att felaktigheter upptäcks. Uppbördseffektiviteten uttrycker förhållandet mellan debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt. I målet att skatten skall betalas i rätt tid och ordning ligger emellertid också att betalnings- uppmaningar skall behöva skickas ut i så liten ut- sträckning som möjligt och att inkomstskatten i största möjliga utsträckning skall betalas under inkomståret som preliminär skatt. Att minska förekomsten av försenade och uteblivna skatte- betalningar har i regleringsbreven för de senaste åren ställts upp som ett för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet gemensamt verksam- hetsmål. Komplement till uppföljningsmodellen Inom RSV pågår arbete med att för flera nivåer i organisationen utveckla så kallade styrkort för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Styrkorten är en anpassad version av konceptet balanced scorecard. Syftet är främst att skapa ett bättre instrument för ledningens uppföljning av ett antal särskilt viktiga indikatorer. Dessa är val- da så att de avspeglar såväl ett internt och ett externt som ett historiskt (i huvudsak finansiellt) perspektiv och ett framtidsperspektiv (investe- ringar i kompetens och IT-stöd). Styrkortet lig- ger väl i linje med resultatuppföljningsmodellen och kan närmast ses som ett komplement till denna. Resultatinformation Beskattningseffektiviteten Det direkta beloppsmässiga utfallet av offensiva åtgärder har ökat jämfört med år 1997 på in- komstskattens område och är oförändrat på öv- riga områden. Kontrollfrekvensen, mätt som an- tal beslut i offensiv granskning i procent av antalet deklarationer inom olika områden, är oförändrad eller har ökat. Däremot har antalet avslutade urvalsrevisioner fortsatt att sjunka och är nu nere i knappt tre fjärdedelar av motsvarande antal 1995. Tabell 3.1 Direkt beloppsmässig effekt av offensiva åtgärder 1996-1998 Miljoner kronor 1996 1997 1998 Inkomsttaxering m.m. - årlig taxering 7 787 8 524 8 337 - omprövning 5 141 4 748 5 973 Summa inkomstskatt 12 928 13 272 14 310 Mervärdesskatt 3 225 2 451 2 302 Arbetsgivaravgifter 949 959 580 Punktskatter 83 258 281 Totalt 17 185 16 934 17 473 Tabell 3.2 Totalt antal ändringsbeslut samt därav beslut inom offensiv granskning Totalt Varav offensiv granskning Skatteslag Antal beslut 1998 Antal beslut 1998 I procent av dekl 1997 1998 Inkomst-skatt m.m. - vid årlig taxering 457 000 374 800 5,3 % 5,2 % - vid omprövning /omräkn 173 700 64 400 0,8 % 0,9% Summa inkomst- skatt m.m. 630 700 439 200 6,1 % 6,1 % Arbetsgivaravgift /källskatt 405 800 184 500 3,6 % 7,3% Mervärdesskatt 302 000 86 800 2,1 % 2,3 % Totalt 1 338 500 710 500 Uppbördseffektiviteten De totala uppbördsförlusterna har minskat från 0,6 till 0,5 % genom en påtaglig förbättring av uppbördseffektiviteten för juridiska personer. Minskningen motsvarar närmare en miljard kro- nor. Produktiviteten Uppgången i skatteförvaltningens totala produk- tivitet (exkl. fastighetstaxering) har brutits. Ut- vecklingen skiljer sig dock åt mellan verk- samhetsgrenar och funktioner: den s.k. skrivbordsgranskningen uppvisar en förbättring, medan den största nedgången avser revisioner. Tabell 18.3 Produktivitetsutvecklingen i beskattningsverksamheten Basår 1998 1995 1996 1997 1998 Revision 123 111 108 100 Skrivbordsgranskning 81 74 79 100 Övrig beskattning 99 106 111 100 Folkbokföring 96 92 100 100 Total produktivitet 105 101 105 100 Kvaliteten Kvaliteten mäts som rättslig kvalitet och kund- upplevd kvalitet. Det finns inga entydiga indika- tioner på förändringar i den rättsliga kvaliteten som helhet. Antalet omräkningar på grund av registreringsfel har minskat, vilket kan ses som positivt. Andelen taxeringsändringar som görs genom omprövning efter taxeringsperiodens ut- gång ökar. Antalet nedsättningar av belopp efter överlämnande för indrivning, som andel av an- talet deklarationer, ligger på oförändrad nivå. Av en enkätundersökning utförd under hösten 1998 framgår, vid en jämförelse med utfallet av en liknande undersökning 1996, att allmänhetens uppfattning om skattemyndigheterna är positiv och stabil över tiden: en majoritet av allmänheten har förtroende för myndigheterna. Vad gäller mera specifika frågor varierar andelen positiva respektive negativa svar åtskilligt mellan olika re- gioner. RSV:s sammanfattande bedömning RSV redovisar i årsredovisningen (ÅR) den sammanfattande bedömningen att skattemoral och betalningsmoral tycks ha förbättrats jämfört med 1996, medan å andra sidan RSV:s och de regionala myndigheternas resultat 1998 är sämre än 1997. Visserligen har skatteintäkterna ökat mer än vad som motsvarar den allmänna tillväxten, men kontrollverksamhetens omfattning sjunker trendmässigt sedan 1996. Enligt RSV har på grund av skattemyndigheternas ekonomiska situation den offensiva kontrollverksamheten fått stå tillbaka för den löpande ärendehanteringen. Taxeringsutfallet och uppbördsförlusterna är dock oförändrade, och den planmässiga kontrollen och serviceverksamheten har uppnått förväntade nivåer. Vidare sägs att det har funnits stora störningar i det löpande arbetet i samband med införandet av skattekontot, varför urvals- revision inom period- och årskontrollen inte har kunnat genomföras som avsett. För hela beskatt- nings-, uppbörds- och indrivningskedjan gäller att produktivitetsutvecklingen har bromsats upp. Andra granskningar av verksamheten I det här sammanhanget är också slutsatserna i den i anslutning till årsredovisningen för år 1997 lämnade rapporten Skattefel och skattefusk (RSV Rapport 1998:3) av stort intresse, liksom de granskningar som har gjorts av RRV och Riksdagens revisorer. Även flera specialstudier som RSV har gjort på uppdrag av regeringen bör vägas in i bedömningen. I rapporten Skattefel och skattefusk uttalar RSV bl.a. att den preventiva effekten av skatte- kontrollen är betydande, samtidigt som allmän- hetens och företagens tilltro till skattemyn- digheternas förmåga att bekämpa skattefusket inte är tillfredsställande. Särskilt inom revisions- verksamheten finns det produktivitetsproblem och det är svårt att upprätthålla tillräcklig frekvens och kvalitet på kontrollen av de minsta företagen. RSV har i enlighet med ett uppdrag i regle- ringsbrevet för år 1998 redovisat en bedömning av i vilken utsträckning ändringsfrekvensen i beskattningsverksamheten är ett uttryck för prioriteringar i kontrollverksamheten respektive en konsekvens av resurstilldelningen till verk- samheten i dess helhet. I sin rapport (1998-07- 02) konstaterar RSV att ändringsfrekvensen är en av flera indikatorer som bör användas vid bedömning av verksamheten och inte i sig ett resultatmått. För bedömning av den preventiva effekten är antalet utförda kontroller ett bättre mått. Ändringsfrekvensen är enligt RSV en funktion av prioriteringar inom kontrollverksamheten, framtvingade av resursläget för verk-samheten som helhet. I rapporten Skattekontrollen och pengarna (RRV 1999:7) lämnar RRV ett antal förslag vad gäller bl.a. inriktning, redovisning och analys av kontrollverksamheten. Av särskild betydelse i det här sammanhanget är RRV:s konstaterande att det samlade värdet av skattekontrollen är större än de direkta effekterna, eftersom skatte- kontrollen ger preventiva effekter, och att beho- vet av bättre skattekontroll på en rad olika områden inte i sin helhet kan tillgodoses inom befintliga resursramar. RRV konstaterar också att arbetssituationen vid de lokala skattekontoren är pressad, vilket bl.a. har lett till lägre ambitioner i delar av kontrollarbetet. I rapporten Svart arbete 4, Förslag (RRV 1998:36) sägs att skatteförvaltningens kontroll- verksamhet mot svart arbete bör skärpas. Den bör styras av en strategi som bygger på in- formationsinhämtning och analys. På det opera- tiva planet bör den skärpas genom en effektivare hantering av information. Sedan rutinerna ut- vecklats bör skatteförvaltningen tillföras resurser så att balans skapas mellan effektiv kontroll- verksamhet och verkligheten i ekonomin. Skatteutskottet instämmer i sitt betänkande (bet. 1998/99:14) med anledning av Riksdagens revisorers förslag (1998/99:RR3) angående re- sursförstärkning till skattemyndigheternas kon- trollverksamhet bl.a. i revisorernas bedömning att det finns tecken på att besparingskraven på skatteförvaltningen gått så långt att även kon- trollverksamheten berörs samt att det behövs ökad långsiktighet och kontinuitet och utredning om orsakerna till det stora anslagssparandet och en analys av resursbehovet framöver. Enligt ut- skottet bör förslaget jämte RRV:s rapport Skattekontrollen och pengarna samt RSV:s för- djupade resursanalys ingå i underlaget för rege- ringens överväganden om skattemyndigheternas resursbehov och skattekontrollens inriktning. Riksdagen har bifallit utskottets hemställan. Regeringens bedömning Regeringen gör inte någon annan bedömning av resultatet av verksamheten under 1998 än den som RSV har gjort. De uttalanden som har redovisats ovan har det gemensamt att de alla ger uttryck för en oro över effekten på skatteförvaltningens kontrollverk- samhet av den rådande resurssituationen. Även regeringen anser att det nu finns tydliga tecken på att kontrollverksamheten nått en kritisk punkt vad gäller bl.a. frekvens och kvalitet i delar av kontrollen. Inom skatteförvaltningen finns det fortfarande ett betydande anslagssparande men det är uppenbart att en vändpunkt nu har nåtts i fråga om förhållandet mellan resurstill- delning och resursförbrukning. För den löpande verksamheten, dvs. verksamhet som avser annat än tekniska och andra utvecklingsprojekt, har de senaste två åren redovisats ett underskott. Det bör dock understrykas att utvecklingen bl.a. vad gäller resursbehovet under de komman- de åren är svårbedömd. Det hänger bl.a. samman med att man ännu inte har kunnat ta hem de ra- tionaliseringsvinster som beräknats av skatte- kontosystemet m.fl. system, samtidigt som infö- randet av systemet övergångsvis har medfört ökade kostnader. Även som en följd av den nya regionindelningen har resursåtgången ökat över- gångsvis, medan rationaliseringsvinster kan tas hem först i ett senare skede. Trots det som nu har sagts står det enligt regeringens mening, bl.a. mot bakgrund av det underskott som redan uppkommit i den löpande verksamheten och förväntade lönenivåhöjningar, klart att det kan komma att krävas ett resurs- tillskott för att upprätthålla kontrollintensiteten på önskvärd nivå och skapa visst utrymme för särskilda satsningar när läget så kräver. RSV har för sin del gjort bedömningen att det krävs ett resurstillskott på 250 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Regeringen är bl.a. mot bak- grund av vad som nyss har sagts inte beredd att nu ta ställning till om RSV:s bedömning vad gäller resursnivån är riktig och inte heller till frågan från vilken tidpunkt eller i vilken takt resurser behöver tillföras, även om mycket talar för att läget resursmässigt är bekymmersamt inför år 2001. Regeringen avser att återkomma till saken i den ekonomiska vårpropositionen år 2000. Enligt regeringens mening bör det dock vara en utgångspunkt att kontrollverksamheten framöver skall kunna bedrivas på i huvudsak 1997 års nivå. Ett återställande av nivån i kontrollverksam- heten och andra önskvärda förbättringar i denna kan och bör enligt regeringens mening inte åstadkommas enbart genom att ytterligare resurser tillförs. Som RSV påpekat i rapporten Skattefel och skattefusk finns det i dag problem med bl.a. styrningen av verksamheten som måste åtgärdas. Även RRV har i de tidigare nämnda rapporterna pekat på behov av förbättringar på flera områden. För trovärdigheten i styrningen är det av största vikt att alla möjligheter till förbätt- ringar i det här hänseendet tas till vara. Detta bör enligt regeringens mening vara en prioriterad uppgift under det kommande året. 18.3 Särskilda frågor Kontrollverksamhetens inriktning RSV:s kontrollpolicy RSV har nyligen slagit fast en ny kontrollpolicy (RSV 186). Syftet är att den skall vara en stomme i ledningen och styrningen av kontrollen och den ersätter dokumentet ”Skattekontrollen - omfatt- ning och syfte” från år 1990. Ett viktigt underlag för översynen har varit den tidigare nämnda rap- porten Skattefel och skattefusk. En utgångspunkt för policyn är att majori- teten av medborgarna vill göra rätt för sig och att frivillig medverkan skall understödjas av väl utbyggd service och information. Utvecklingen i omvärlden skall följas och verksamheten anpas- sas till förändringar. För varje åtgärd som ak- tualiseras skall det mest effektiva angreppssättet väljas. Syftet med kontrollen är att förebygga och åtgärda fel och fusk, så att skatter och avgifter kan tas ut i den omfattning som statsmakterna beslutat. Kontrollen skall åstadkomma en pre- ventiv effekt så att medborgarnas förtroende för kontrollen upprätthålls. Målet är att medbor- garna skall uppfatta kontrollen som effektiv och rättssäker. Kontrollbehovet skall identifieras och priori- teringar göras på alla nivåer i organisationen, dvs. på nationell nivå, myndighetsnivå och kontors- nivå. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt företag som hanterar stora skatteunderlag och åt internationella transaktioner. Skattebrott skall bekämpas. Kontrollen skall inte göras mera omfattande, tidskrävande och ingående än vad förhållandena i det enskilda fallet motiverar. Preventiv effekt skall uppnås genom att kon- trollen är tidig, synlig, träffsäker och oförutsäg- bar. Ett bra kontrollresultat förutsätter att kon- trollen har inriktats i enlighet med det prio- riterade kontrollbehovet och innebär att den preventiva effekten har ökat och omfattningen av fel och fusk minskat. Riskanalyser Som framgått är bedömningen av risken för fel- aktigheter ett centralt inslag i RSV:s kontroll- policy som utgångspunkt för de prioriteringar som måste göras. På regeringens uppdrag har RSV i en rapport i december 1998 redovisat hur man genom förbättrad analys av skatteupp- börden, utbyggd underrättelseverksamhet eller andra åtgärder kan förbättra riskanalyserna i frå- ga om främst angrepp mot systemen för indi- rekta skatter. I rapporten konstateras att det finns behov av bättre uppföljningssystem samt förbättrat infor- mationsutbyte mellan skattemyndigheterna och RSV och inrättandet av en mera systematisk ana- lys- och informationsverksamhet inom RSV. Vi- dare behövs det enligt RSV ett gemensamt syn- sätt och gemensam strategi inom EU. RSV avi- serar ett antal förändringar i det operativa arbetet för att försvåra angrepp. Arbetet med att för- bättra riskanalyserna har efter det att rapporten lämnades fortsatt inom RSV i enlighet med di- rektiv som gavs i mars 1999. I rapporten föreslås också ett antal författ- ningsändringar, bl.a. vad gäller registerlagstift- ningen, för att förbättra förutsättningarna för ar- betet med riskanalyser. Förslaget bereds i denna del f.n. inom Regeringskansliet. Regeringens bedömning Regeringen instämmer i det som sägs i RSV:s kontrollpolicy. På viktiga punkter beaktas i do- kumentet erfarenheter av kontrollverksamheten under de gångna åren som redovisats bl.a. i rap- porten Skattefel och skattefusk. Policyn ligger också väl i linje med vissa av de påpekanden som gjorts av främst RRV i de tidigare nämnda rap- porterna. Det bör emellertid framhållas att policydoku- mentet snarast kan sägas ange ett förhållningssätt till kontrollverksamheten och att steget från po- licyn till konkret planering av verksamheten är ganska långt. Som redan framgått är det me- ningen att policyn skall ligga till grund för ar- betet på alla nivåer i organisationen. I linje med den tillämpning av resultatstyrningen som har valts inom RSV:s område skall det på lägre nivåer finnas ett utrymme för att ytterligare bryta ned och konkretisera riktlinjer och liknande som har antagits på en högre nivå. Detta är ett synsätt som regeringen inte har något att erinra mot. Det förtjänar dock att understrykas att det återstår att besvara frågan hur stort utrymme det bör finnas för planering m.m. på de olika nivåerna, eller med andra ord hur stort behovet är av central respektive regional styrning för att kontroll-resurserna skall utnyttjas så effektivt som möj-ligt. Regeringen vill för sin del särskilt betona det som sägs i policydokumentet om vad som krävs för att preventiv effekt skall uppnås genom kon- trollinsatserna. Att kontrollen skall vara tidig kan tyckas närmast självklart och har dessutom stor betydelse för det direkta beloppsmässiga utfallet men är inte desto mindre ett viktigt påpekande. Motsvarande kan sägas om att kontrollen skall vara träffsäker. Vad gäller synligheten har rege- ringen noterat att RSV de senaste åren vid flera tillfällen har valt att offentliggöra planerade in- satser främst på kapitalbeskattningens område och att detta av allt att döma har lett till ökad medverkan från de skattskyldigas sida. Att kontrollen skall vara oförutsägbar fram- står som särskilt viktigt mot bakgrund av de uppgifter som då och då förekommer i nyhets- medierna om ”kontrollfria zoner” i form av t.ex. fasta beloppströsklar för deklarationsgranskning- en. Det bör dock framhållas att motsvarande gäl- ler i fråga om alla kontrollformer. Regeringen vill också understryka vikten av att understödja viljan hos medborgarna att göra rätt för sig. RSV:s arbete med att utveckla ser- vicen och förenkla för medborgarna vid kontak- ter med skattemyndigheterna är en mycket vik- tig del i detta arbete. Utvecklingen av RSV:s IT- stödda service med bl.a. hemsida och service- telefon är enligt regeringens mening goda exempel på utvecklad service som slagit väl ut. Slutligen vill regeringen i detta sammanhang understryka det som sägs i policydokumentet om internationella transaktioner. Att ägna sär- skild uppmärksamhet åt dessa och att systematiskt arbeta för att förbättra förutsättningarna för samarbete med andra länder vad gäller kontrollinsatser kommer enligt regeringens bedömning att visa sig vara av alltmer avgörande betydelse såväl för Sverige som för andra länder när det gäller att skydda skattebaserna mot angrepp. Åtgärder för att underlätta och förbättra det internationella samarbetet på skatteområdet kommer därför också att vara prioriterade i det arbete som bedrivs inom Regeringskansliet. Punktskatteverksamheten Regeringens förslag: Punktskatteverksamheten inordnas organisatoriskt i Riksskatteverket. Den ändrade organisatoriska inplaceringen skall inte föranleda någon ändring vad gäller behörig dom- stol vid överprövning av RSV:s beslut i punkt- skattefrågor. Det finns inte något behov av att kunna väcka talan för det allmännas räkning mot RSV:s beslut. Statskontorets förslag: Statskontoret har på re- geringens uppdrag utrett frågan om punktskat- teverksamhetens organisatoriska inplacering i skatteförvaltningen. I rapporten Punktskatteor- ganisationen inom skatteförvaltningen (1999:19) redovisar Statskontoret bedömningen att det på sikt finns skäl att ändra den formella organi- sationen då den kraftigt avviker från den tillämpade. Med detta syftar Statskontoret på att styrningen, trots att det är Skattemyndigheten i Gävle som är beskattningsmyndighet på punkt- skatteområdet, i allt väsentligt sker direkt från RSV till det särskilda skattekontoret i Ludvika. Statskontoret ser två tämligen likvärdiga alter- nativ till dagens organisation: dels ett inordnande i RSV, dels inrättande av en särskild punkt- skattemyndighet. Båda alternativen är enligt Statskontoret förenade med praktiska och prin- cipiella för- och nackdelar. Genom inordnande i RSV blir organisationen tydligare internationellt, får en starkare ställning och viss ökad flexibilitet. Två invändningar mot detta alternativ är enligt Statskontoret att det strider mot tidigare renodling av RSV:s roll och mot strävandena efter enhetliga överklagandeför- faranden. Alternativet med en särskild punktskattemyn- dighet uppfyller enligt Statskontoret bättre den förvaltningspolitiska strävan efter renodling, ökad medborgarinsyn och enhetliga rättsprin- ciper som har kommit till uttryck såväl inom skatteförvaltningen som inom andra förvalt- ningsområden. Problemet kvarstår dock att nära- liggande och ömsesidigt beroende verksamhet ligger på olika myndigheter. Alternativet strider också mot ambitionen att få större och mer bärkraftiga skattemyndigheter. Statskontoret stannar för att föreslå att punkt- skatteverksamheten inordnas i RSV, eftersom man gör bedömningen att det alternativet ger praktiska fördelar för punktskatteverksamheten som helhet. Det bedöms vara marginellt kost- nadseffektivare än dagens organisation genom mer samordnad kompetens. Skälen för regeringens förslag: Verksamhetens organisatoriska inplacering De för- respektive nackdelar med alternativen som Statskontoret redogjort för är av mycket olika karaktär och svåra att väga mot varandra. Som Statskontoret anfört kan de båda alter- nativen ses som i huvudsak likvärdiga. Vid en samlad bedömning kommer regeringen till sam- ma slutsats som Statskontoret, dvs. att ett in- ordnande av punktskatteverksamheten i RSV är att föredra. Skälet till det är främst att den lös- ningen, som också Statskontoret framhållit, ger något större flexibilitet än en lösning med en särskild myndighet. Den ger också större flexibi- litet än dagens organisation, eftersom det sär- skilda skattekontoret vad gäller bemanning m.m. i praktiken har fungerat som en organisation skild från den regionala myndighet till vilken kontoret hör. De förhoppningar som tidigare funnits om att kunna åstadkomma flexibilitet genom att inordna verksamheten i den regionala myndigheten har sålunda inte infriats. Med punktskatteverksamheten inordnad i RSV öppnas viss möjlighet att förlägga persona- lens tjänstgöring på det sätt som bäst motsvarar behovet av punktskattekompetens bl.a. i sam- arbetet inom EU och vid andra internationella kontakter. Som framgår av utredningsuppdraget till Statskontoret är det dock en utgångspunkt att verksamheten även i fortsättningen skall vara i huvudsak lokaliserad till Ludvika. Överklagande och processföring I rapporten diskuteras också konsekvenserna av ett inordnande av verksamheten i RSV i fråga om överklagande och processföring. Statskontoret anser att behörig länsrätt och kammarrätt i punktskattemål bör vara desamma som i dag även efter organisationsförändringen. Vidare ifrågasätter Statskontoret behovet av ett särskilt förordnat allmänt ombud som skall kunna föra talan mot RSV:s beslut på punktskatteområdet. Fram till halvårsskiftet år 1993, när verksamhe- ten överfördes från RSV till den regionala skattemyndigheten, fanns ett sådant ombud. Regeringen delar Statskontorets uppfattning att prövningen av punktskattemål bör ligga kvar på de domstolar som handhar denna uppgift i dag. Vad gäller behovet av allmänt ombud kon- staterar regeringen i likhet med Statskontoret att punktskatteverksamheten kommer att handhas av ett litet antal personer som alla finns inom samma myndighet. Något behov av att kunna föra upp frågor till domstolsprövning för att främja en enhetlig rättstillämpning kan därför knappast finnas. De vidsträckta möjligheter som finns till omprövning av beslut i första instans ta- lar för att behovet av att kunna väcka talan för det allmännas räkning även i övrigt är ytterst be- gränsat. För detta talar också att RSV under de gångna åren knappast alls har funnit skäl att göra bruk av sin möjlighet att överklaga skattemyn- dighetens beslut. Regeringen anser mot den nu angivna bakgrunden att man bör kunna undvara möjligheten att väcka talan för det allmännas räk- ning mot RSV:s beslut på punktskatteområdet. Ikraftträdande En förändring av punktskatteverksamhetens or- ganisatoriska inplacering i enlighet med vad som nu har sagts bör enligt regeringens bedömning kunna genomföras med verkan fr.o.m. den 1 juli år 2000. Regeringen avser att snarast efter års- skiftet lägga fram förslag till de lagändringar som krävs för genomförandet och att i den ekono- miska vårpropositionen lämna förslag till de jus- teringar som krävs av anslagen till Riksskatte- verket respektive skattemyndigheterna. Bouppteckningar och arvsskatt I enlighet med ett uppdrag i regleringsbrevet för 1999 har Riksskatteverket tillsammans med Domstolsverket gjort en genomgång av de orga- nisatoriska konsekvenserna av det förslag som lämnas i Ärvdabalksutredningens delbetänkande Bouppteckningar och arvsskatt (SOU 1996:160) om en överflyttning från tingsrätterna till skatte- myndigheterna av uppgifterna att registrera bo- uppteckningar och vara beskattningsmyndighet i fråga om arvsskatt. Uppdraget har redovisats den 31 maj 1999 i rapporten Framtida organisation för bouppteckningsverksamheten. Sammanfatt- ningsvis har arbetet utmynnat i ett förslag om att förlägga verksamheten till en ort per region inom skatteförvaltningen, dvs. till sammanlagt tio or- ter. Genom datorisering, innefattande bl.a. an- vändning av förtryckta bouppteckningsblan- ketter, räknar man med att åstadkomma väsent- liga förenklingar för den enskilde. Den före- slagna lösningen bedöms redan på kort sikt kun- na ge vissa rationaliseringseffekter, av RSV upp- skattade till 20-25 procent av nuvarande resurs- åtgång. I ett senare skede bör det enligt RSV fin- nas förutsättning för ytterligare rationaliseringar. En överflyttning medför vissa övergångskost- nader, bl.a. för tekniskt utvecklingsarbete inom skatteförvaltningen. Rapporten remissbehandlas för närvarande och remisstiden går ut den 29 oktober 1999. Regeringen föreslår (jfr utgiftsområde 4 Rätts- väsendet, avsnitt 6.5.2) att riksdagen som sin mening ger till känna att boupptecknings- verksamheten förs över från domstolsväsendet till skatteförvaltningen. Den samlade bedöm- ningen redovisas att bouppteckningsverk- samheten har betydligt större möjligheter att utvecklas och effektiviseras inom skatteför- valtningen. Eftersom reformen kräver omfat- tande lagändringar kan den, konstaterar rege- ringen i skälen för förslaget, förväntas träda i kraft tidigast den 1 juli 2001. Regeringen räknar med att återkomma till frågan om bl.a. de eko- nomiska konsekvenserna av förslaget i den eko- nomiska vårproposition år 2000. Beredskapsfrågor Inriktningen på arbetet med beredskapsfrågor inom funktionen Skatte- och uppbördsväsende, som även omfattar Tullverket, är att funktionen skall ha önskvärd förmåga vid utgången av försvarsbeslutsperioden. För att alla myndigheter inom funktionen skall kunna fullgöra sina uppgifter på fredsar- betsplatserna krävs utbildad personal och en väl utvecklad infrastruktur. I den redovisning som RSV lämnat bedöms funktionens sammantagna förmåga vid utgången av år 1998 som godtagbar när det gäller påfrestningar i nuvarande om- världsläge. Regeringen gör inte någon annan be- dömning. Till planerade beredskapsåtgärder för år 1999 hör implementering och komplettering av en handledning i verksamhetsskydd där beredskap och fredstida påfrestningar ses i ett sammanhang. En annan åtgärd är identifiering av samhälls- viktiga ADB-system och avstämning mot de grundsäkerhetskrav som ställs på sådana system. En uppföljning av detta arbete planeras för år 2000. För att kunna verka under höjd beredskap är funktionen bl.a. beroende av säkra leveranser av el och teleförbindelser liksom möjlighet till re- servdrift för RSV:s datoranläggningar. Kostnaderna för beredskapsåtgärder inom RSV:s verksamhetsområde under år 1998 har be- räknats till drygt 1,3 miljoner kronor. Anslagstekniska frågor RSV föreslog i budgetunderlaget för perioden 1999-2001 att de tre ramanslagen inom verk- samhetsområdet, dvs. inom utgiftsområde 3 anslagen A1 Riksskatteverket och A2 Skatte- myndigheterna samt inom utgiftsområde 4 an- slaget E1 Kronofogdemyndigheterna skulle slås samman till ett ramanslag eller i vart fall föras samman i utgiftsområde 3. RSV:s förslag för- anledde ingen åtgärd från regeringens sida. Mot denna bakgrund har RSV i budgetunderlaget för perioden 2000-2002 återkommit till de anslags- tekniska frågorna och nu föreslagit att anslaget till RSV skall avskaffas och medlen på detta anslag fördelas mellan anslagen till skattemyn- digheterna respektive kronofogdemyndigheter- na. Regeringen konstaterar att såväl det nu aktu- ella som det tidigare förslaget innefattar en änd- rad fördelning av anslagsmedlen mellan stats- budgetens utgiftsområden. På riksdagens upp- drag görs för närvarande en utvärdering av den nya budgetprocessen, innefattande indelningen i utgiftsområden. Även regeringen har tagit ini- tiativ till en utvärdering av budgetprocessen. En- ligt regeringens mening bör resultatet av dessa utvärderingar avvaktas innan man tar ställning till RSV:s förslag. 18.4 Revisionens iakttagelser RRV:s revisionsberättelse avseende skatteför- valtningen och exekutionsväsendet innehåller inte någon invändning. Årsredovisningen (ÅR) bedöms som i allt väsentligt rättvisande. I revisionsrapporten rekommenderas att RSV vidtar åtgärder för att ytterligare förbättra redo- visningens koppling till mål och krav på åter- rapportering i regleringsbrevet. Enligt RRV bör RSV pröva i vilken utsträckning övrig resul- tatinformation har sådan betydelse för rege- ringens prövning av verksamheten att den skall tas med i årsredovisningen. RRV anser också att RSV i ÅR för 1999 bör påbörja en redovisning av kostnader och intäkter i enlighet med kraven i förordningen (1996:882) om myndigheters års- redovisning m.m. (i ÅR för 1998 redovisas enligt RRV kostnader blandade med utgifter). Vidare rekommenderas bl.a. att - RSV fördelar betalningsdifferensen i skattekontosystemet på skatteslag enligt metod som bör stämmas av med regeringen, - RSV säkerställer att redovisningen mot statsbudgeten sker på rätt inkomsttitel i rätt period och att - information om slutavräkningen av kommunalskattemedel lämnas i ÅR. Regeringen instämmer i att det i vart fall inför årsredovisningen för år 2000 kan finnas skäl att göra förändringar av det slag RRV varit inne på och avser att återkomma till den saken i reg- leringsbrevet för år 2000. Vad gäller redovis- ningen av betalningsdifferensen i skattekonto- systemet och vissa andra frågor som rör det systemet har RSV nyligen under sommaren lämnat ett förslag till Ekonomistyrningsverket om förändringar som RSV har ambitionen att genomföra med verkan fr.o.m. år 2000. Enligt vad regeringen erfarit ser ESV, efter vissa kom- pletteringar av förslaget, i princip inga svårigheter med hänsyn till gällande regler för statlig redovisning med den modell som RSV presenterat för löpande bokföring av fordringar och skulder m.m. 18.5 Anslag A 1 Riksskatteverket Tabell 4.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 421 580 Anslags- sparande 133 322 1999 Anslag 349 704 Utgifts- prognos 367 000 2000 Förslag 405 097 2001 Beräknat 411 874 2002 Beräknat 419 053 Under anslaget anvisas medel för RSV:s arbets- uppgifter som central myndighet inom såväl skatteförvaltningen som exekutionsväsendet (jfr utgiftsområde 4 Rättsväsendet, verksamhetsom- råde E Kronofogdemyndigheterna). Sammanlagt har i enlighet med regeringens beslut under 1995/96 och 1997 drygt 137 miljoner kronor förts bort från anslaget. Trots indragningen av medel ökade anslagssparandet något under 1997 men har därefter minskat med drygt 79 miljoner kronor under 1998. A 2. Skattemyndigheterna Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 4 370 886 Anslags- sparande 398 786 1999 Anslag 4 362 445 Utgifts- prognos 4 482 000 2000 Förslag 4 389 494 2001 Beräknat 4 455 342 2002 Beräknat 4 521 214 Även i fråga om skattemyndigheterna har rege- ringen vid flera tillfällen beslutat om indragning av medel från anslaget som en besparing. Sam- manlagt har under 1995/96 och 1997 i enlighet med regeringens beslut 51,5 miljoner kronor förts bort från anslaget. Under år 1997 minskade anslagssparandet med drygt 72 miljoner kronor och under år 1998 minskade det med närmare 84 miljoner kronor. Slutsatser Beräkning av anslaget A 1 Riksskatteverket för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 349 704 Pris- och löneomräkning 2 450 Lokalkostnadsjustering -73 Justering av premier 53 016 Förslag 2000 405 097 Beräkning av anslaget A 2 Skattemyndigheterna för 2000 Tusental kronor Anslag 1999 4 362 445 Pris- och löneomräkning 29 080 Lokalkostnadsjustering -73 362 Överföring till Riksarkivet -112 Justering av premier 71 443 Förslag 2000 4 389 494 De tidigare genererade betydande överskotten på anslagen inom skatteföraltningen har flera förklaringar. En viktig sådan är de betydande resurser som varit avsatta för utvecklingsprojekt och svårigheten att med någon större precision bedöma i vilken takt medel för utveckling på främst IT-området kommer att förbrukas. Som redan har framgått har nu en vändpunkt nåtts i fråga om förhållandet mellan resurstill- delning och resursförbrukning. Anslagsspa- randet har avvecklats i allt snabbare takt och den av RSV senast redovisade prognosen över me- delsförbrukningen tyder på att anslagssparandet såvitt gäller skattemyndigheterna kommer att avvecklas helt och att anslagskrediten kommer att behöva tas i anspråk i viss utsträckning under år 2001, medan det på anslaget till Riks- skatteverket fortfarande kan väntas finnas ett smärre sparande vid utgången av år 2002. Som också har framgått (se Regeringens bedömning i avsnitt 3.2 Resultatbedömning) avser regeringen att återkomma i den ekonomiska vårproposi- tionen år 2000 med en bedömning av resurs- behovet under år 2001 och följande år. Vid beräkningen av anslagen har en teknisk justering gjorts för att korrigera tidigare i ansla- gen inlagd kompensation för premierna för av- talsförsäkringarna. och definitioner kan behövas fortsätter dock. 19 Tullverket 19.1 Omfattning Tullverkets uppgift är att fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som tas ut vid import och export av varor. Verket svarar även för uppgiften att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. Dessa uppgifter skall utföras på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande av att en god service upprätthålls. Tullverket som tidigare bestod av Generaltullstyrelsen och självständiga regionala tullmyndigheter har under våren 1999 genomgått en omorganisation och utgör sedan den 1 juli en sammanhållen myndighet med ett huvudkontor samt en regional organisation omfattande sex tullregioner. Regionerna ansvarar för den operativa verksamheten inom sina respektive geografiska områden. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Antalet narkotikabeslag har under 1998 varit fortsatt högt. De beslagtagna kvantiteterna har ökat avseende de flesta typerna av narkotika. Beslagen av alkohol och tobak ligger på en fortsatt hög nivå. Beträffande uppbördsverksamheten har myndigheten hanterat fler ärenden under 1998 än föregående år men den sammanlagda uppbörden har minskat något. Uppbördsfordringarna vid årskiftet är mindre än föregående år vilket indikerar att uppbörden effektiviserats. Anslagssparandet har minskat. Mål – att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, – att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs, – att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Prioriteringar för år 2000 Inom kontrollverksamheten skall narkotikakontrollen ges fortsatt högsta prioritet. Hög prioritet skall även ges kontroller mot illegal införsel av alkohol och tobak. Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom tullverksamheten vilket omfattar bl.a. utveckling av nya arbetsmetoder, IT-utveckling, förenklingsarbete, information m.m. Vad gäller IT-området anser regeringen att Tullverket bör vara en av de ledande myndigheterna beträffande utveckling och användning av IT i verksamheten. Detta kräver investeringar i såväl ny teknik som i kompetensutveckling. De olika delarna i effektiviseringsarbetet stöder varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig tullverksamhet. 19.2 Resultatbedömning Inledning Tullverkets verksamhet är indelad i tre verksamhetsgrenar, uppbörd, in- och utförselrestriktioner samt övrig verksamhet. Två av dessa är direkt härledda ur Tullverkets mål. Tidigare fanns även en verksamhetsgren benämnd utrikeshandelsstatistik, men eftersom denna del av verkets verksamhet numera är reducerad till att omfatta endast handel med länder utanför EU har målet för Tullverket avseende detta fr.o.m. 1999 upphört att gälla. Regeringen har i regleringsbrevet för 1999 angivit ett antal verksamhetsmål direkt härledda ur Tullverkets mål. Tyngdpunkten för dessa är liksom tidigare inom områdena uppbörd, in- och utförselrestriktioner samt service. Som särskilt angelägna uppgifter i övrigt för Tullverket har regeringen angivit att verka för att en enhetlig tolkning görs av gällande lagar och bestämmelser, att verka för att systemen för transitering av varor får en hög tillförlitlighet samt att biträda Finansdepartementet och Utrikesdepartementet med analys av frågor inom respektive departements område som skall behandlas i arbetet inom EU. Vidare är det en särskilt angelägen uppgift för Tullverket att medverka vid förhandlingar i arbetet med internationella frågor inom sitt verksamhetsområde och att inom EU-arbetet verka för förenklingar av regler och procedurer, utvecklad IT-användning i tullprocesserna samt effektivisering av narkotikabekämpningen. Det är även särskilt angeläget att Tullverket såväl nationellt som internationellt medverkar i arbetet med att utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer för att effektivare bekämpa gränsöverskridande brottslighet såsom narkotika-, sprit- och tobakssmuggling samt ekonomisk och organiserad brottslighet. Vidare är det en särskilt angelägen uppgift att bistå Regeringskansliet med förberedelsearbetet inför Europeiska unionens framtida utvidgning, särskilt vad avser Estland, Lettland, Litauen och Polen. Regeringens bedömning Vad avser årsredovisningen har många av de tidigare bristerna åtgärdats och årsredovisningen för 1998 ger i många stycken bättre information än tidigare årsredovisningar. Trots detta är årsredovisningen fortfarande inte helt tillfredsställande. Ett exempel på detta är de mått på produktivitet som verket presenterar och där man samtidigt anger att mellan 55 och 75 procent av kostnaderna inom respektive verksamhetsgren inte ingår i produktivitetsmåttet. Någon uppfattning om hur produktiviteten som helhet utvecklats är svår att få med denna reservation. Som regeringen påpekade i föregående års budgetproposition bör årsredovisningen vara en utvecklad sammanställning av det material som det interna rapporteringssystemet kontinuerligt levererar. Regeringen har dock erfarit att ett arbete pågår inom Tullverket med att införa ett nytt ekonomisystem varför regeringen utgår från att svagheterna i den interna uppföljningen kommer att åtgärdas. Regeringen kan dock konstatera att verksamheten som helhet var effektivare under 1998 än under tidigare år i och med att resultatet är bättre och kostnaderna för verksamheten stigit endast marginellt. För uppbördsverksamheten redovisar Tullverket ett ökande antal ärenden och en något minskande uppbörd. Uppbörden av medel är dock effektivare än föregående år i och med att fordringarna vid årets slut har minskat från 1,7 procent till 0,1 procent av den debiterade uppbörden. Under 1998 har Tullverket infört ett nytt sätt att hantera klareringen. Systemet som kallas RISK bygger i korthet på att man med hjälp av riskanalysmetoder fördelar klareringsärenden i prioritetsgrupper där lågriskärenden kan automatklareras och ärenden med högre risk genomgår särskilda kontrollåtgärder. Med hjälp av detta menar Tullverket att en högre kvalitet och effektivitet uppnås i klareringsarbetet. Som exempel anger verket att träffprocenten för riskanalysbaserade fysiska undersökningar av varor visar en positiv trend. Mellan maj och december 1998 hade träffprocenten för dessa varuundersökningar stigit från 3 procent till 16 procent. Vad gäller Tullverkets kontrollverksamhet skall narkotikakontrollen enligt regleringsbrevet ges högsta prioritet. Antalet narkotikabeslag ligger på en fortsatt hög nivå och de beslagtagna kvantiteterna har ökat avseende de flesta narkotikaslagen. I tidigare budgetpropositioner har regeringen pekat på behovet av en fördjupad analys av narkotikabeslagen. Inom Tullverket pågår ett arbete med att utveckla en modell för att kunna mäta effektiviteten av beslagen. Beräkningsmodellen syftar till att kalkylera den samhällsekonomiska nyttan av beslagen av narkotika, alkohol och tobak. I regleringsbrevet för 1999 har regeringen uppdragit åt Tullverket att lämna en lägesredovisning av detta arbete. Regeringen ser positivt på arbetet som inletts och anser att detta bör fullföljas. Vad avser illegalt införd alkohol och tobak har Tullverket redovisat fortsatt höga beslagsmängder. Regeringen anser det väsentligt att Tullverket fortsätter sina ansträngningar att bekämpa denna typ av smuggling. Sammantaget konstaterar regeringen således att resultatet för 1998 är något bättre än föregående år men fortfarande kan redovisningen av resultatet utvecklas. Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse bedömt Tullverkets årsredovisning som i allt väsentligt rättvisande och lämnar ingen invändning. I en revisionspromemoria har Riksrevisionsverket redovisat iakttagelser som gjorts i samband med granskningen. RRV menar bl.a. att Tullverket behöver förbättra formerna för uppföljning och hur information om verksamhet och ekonomi bättre skall kunna redovisas. Informationsunderlaget behöver förbättras för att verksledningen skall få bättre möjligheter att styra och följa resursutnyttjandet. Detta bör även ge möjlighet att förbättra och förnya den externa redovisningen. RRV påpekar också att Tullverket bör koppla tidredovisningen till ekonomisystemet för att därigenom få ett bättre grepp om resursutnyttjandet. Tullverket menar i sitt svar till RRV att arbetet med en förbättrad verksamhetsstyrning pågår och avsikten är att detta skall resultera i en kontinuerlig uppföljning av produktivitet, resultat och kvalitet så att en mätning av effektiviteten i verksamheten så långt det är möjligt blir säkerställd. Vad gäller kopplingen mellan tidredovisningssystemet och ekonomisystemet menar Tullverket att detta bör göras som ett utvecklingsprojekt först efter det att ett nytt ekonomisystem införts och utvärderats. Regeringen instämmer i RRV:s slutsatser och vill därför i sammanhanget betona vikten av att utvecklingsarbetet avseende styrningen av verksamheten och resursallokeringen fortsätter och ges hög prioritet. Detta är nödvändigt för att uppnå den effektivitet som eftersträvas med den nya organisationen. 19.3 Anslagsavsnitt B1 Tullverket Tabell 19.1 Tusental kronor 1998 Utfall 1 071 244 Anslags- sparande 82 937 1999 Anslag 1 098 710 Utgifts- prognos 1 130 000 2000 Förslag 1 127 027 2001 Beräknat 1 154 195 1 2002 Beräknat 1 172 122 2 1 Motsvarar 1 137 092 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 137 092 tkr i 2000 års prisnivå. Tullverkets anslag för budgetåret 1998 var 1 056 929 000 kronor. Ingående anslagssparande var 97 252 000 kronor. Utgifterna uppgick till 1 071 244 000 kronor vilket innebär att anslagssparandet inför budgetåret 1999 var 82 937 000 kronor. Tullverket har således utnyttjat 14 miljoner kronor av anslagssparandet under budgetåret 1998. För innevarande år visar prognosen grundad på utfallet för de första sex månaderna att verket kommer att förbruka 1 130 000 000 kronor vilket innebär att ytterligare cirka 31 miljoner kronor av anslagssparandet kommer att tas i anspråk. Resterande 52 miljoner kronor beräknas balanseras över till år 2000. Regeringens överväganden Kontrollverksamheten Målet för den svenska narkotikapolitiken är att skapa ett narkotikafritt samhälle. Insatserna syftar därför till att begränsa såväl tillgång som efterfrågan på narkotika. Tullverkets roll i detta arbete är att stoppa tillförsel av narkotika i landet med hjälp av olika kontrollåtgärder vid gränsen. Regeringen anser att Tullverkets arbete med narkotikakontroll skall ges fortsatt högsta prioritet. Som nämnts redovisar Tullverket även stora beslagsmängder illegalt införd alkohol och tobak. Regeringen anser såväl av hänsyn till folkhälsan som av statsfinansiella skäl att också insatserna mot denna typ av smuggling skall ges fortsatt hög prioritet Utvecklingsarbetet inom tullverksamheten Med ökade krav på verksamheten pga. tillväxten i utrikeshandeln, det ökande resandet och ett ökat smugglingstryck måste Tullverket för att bli ännu effektivare kontinuerligt förnya sitt sätt att arbeta. Arbetsmetoderna måste effektiviseras ytterligare och resurserna måste koncentreras till de områden där de gör mest nytta. Ett sådant förnyelsearbete kräver även investeringar i bl.a. ny teknik vilket i sin tur medför ökat behov av kompetensutveckling. Inom Tullverket bedrivs redan ett utvecklingsarbete. Det tidigare nämnda RISK- projektet är ett exempel på detta. Projektet har vidareutvecklats och regeringen har erfarit att Tullverket under våren inlett ett arbete med ett nytt tullsystem kallat servicetrappan. Som grundläggande komponenter i detta arbete finns riskanalysarbetet och den förenklade klareringsmodellen som utvecklats inom RISK- projektet. Servicetrappan är enligt Tullverket ett antal möjligheter för företagen att sköta tullhanteringen kopplade till vissa förutsättningar som skall uppfyllas. Projektet är avsett att öka servicen mot företagen samt kvaliteten och effektiviteten i arbetet vilket även inkluderar verkets kontrollverksamhet. I sammanhanget vill regeringen återigen betona den betydelse som informationen till företagen har. För att den avsedda effekten skall uppnås måste tulldeklarationerna initialt vara riktiga och fullständiga och Tullverket har här en viktig uppgift att genom informationsinsatser underlätta för företagen så att detta uppnås. Information, service och kontroll är därmed komponenter som samverkar och som ger förutsättningar för en effektiv och säker uppbörd. Regeringen ser positivt på förändringsarbetet och anser att utvecklingen av tullverksamheten och arbetsmetoderna måste fortsätta. Självfallet måste arbetet stå i överensstämmelse med lagstiftningen och allmänna rättsliga principer och regeringen förutsätter att Tullverket beaktar detta i det fortsatta arbetet. Regeringen utgår även från att Tullverket gör de investeringar i bl.a. teknik och kompetensutveckling som är nödvändiga så att verksamheten ytterligare kan effektiviseras. IT-utvecklingen Nära länkat till utvecklingsarbetet är IT- verksamheten. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete är inte möjligt att bedriva utan ett effektivt stöd av informationsteknik (IT). Regeringen har i regleringsbreven ålagt Tullverket att rapportera om hur datoriseringen av tullverksamheten fortskrider och i den rapport som presenteras 1999 anger verket vad man genomfört under 1998, behovet av fortsatt IT-utveckling och fortsatt utveckling av tulldatasystemet såväl för anpassning till EU- systemen som övrig vidareutveckling. Tullverket behandlar även kostnader för drift och investeringar samt kostnader för den fortsatta IT-utvecklingen. Verket anger även att omställningen i samband med år 2000 i det närmaste är avslutad. Liksom föregående år anges i rapporten att ett antal tvingande systemrevisioner kommer att ta stora resurser i anspråk liksom det fortsatta utvecklingsarbetet. Regeringen har i regleringsbreven även angivit att Tullverket skall verka för att anslutningen av företag till tulldatasystemet (TDS) ökar. Att utnyttjandet av modern informationsteknik underlättas är ett nationellt intresse och det är fortsättningsvis angeläget att få en ännu större anslutningsgrad till TDS. Därför är det en viktig uppgift för Tullverket att tillse att systemet är attraktivt för företagen att ansluta sig till. Likaså är det väsentligt att det arbete som påbörjats avseende papperslös debitering (elektronisk tullräkning) utan dröjsmål fullbordas. Vikten av att använda informationsteknik i tullverksamheten kan inte nog understrykas och regeringen anser att det även fortsättningsvis är ytterst angeläget att Tullverket avsätter tillräckliga resurser för IT-utvecklingen. Tullverket bör vara en av de ledande myndigheterna vad gäller utveckling och användning av informationsteknik i verksamheten och ett av de ledande tullverken i Europa på detta område. Genom detta bidrar Tullverket även till IT-utvecklingen hos företagen. Regeringen konstaterar att mycket arbete redan sker inom Tullverket men ansträngningarna med detta måste - liksom med det övriga utvecklingsarbetet - fortsätta och regeringen förutsätter att detta ingår i Tullverkets långsiktiga strategi. Som beskrivits ovan kommer kraven på en rationell och effektiv tullhantering att öka och IT-investeringar tillsammans med det övriga utvecklingsarbetet och därav följande kompetensutveckling är strategiska framgångsfaktorer som bidrar till att möta dessa krav. Förenklingsarbete Ytterligare ett medel för att nå effektivitet i tullverksamheten är att underlätta arbetet genom förenklingar i regler och tullprocedurer. I föregående års budgetproposition påtalade regeringen vikten av att Tullverket tillsammans med andra myndigheter och med näringslivet utarbetar väl underbyggda förslag till förenklingar i EU:s lagstiftning att presenteras som svenska förslag i det fortsatta förhandlingsarbetet inom unionen. Regeringen påtalade även det nödvändiga i att Tullverket systematiskt granskar de egna tillämpningarna av såväl EU:s regler som det nationella regelverket i syfte att förenkla både för företagen och för verket självt. Tullverket har tidigare kritiserats för överreglering och att de egna tillämpningarna gått långt utöver vad som är nödvändigt för att upprätthålla syftet med lagstiftningen. Arbetet har enligt vad regeringen erfarit delvis påbörjats inom ramen för det s.k. Alfredprojektet. Regeringen konstaterar att Tullverket uppnått vissa resultat men att arbete återstår inte minst för att tillsammans med näringslivet åstadkomma förenklingar av gemenskapens regelverk. Enligt Tullverket skall detta ingå som ett element i den tidigare nämnda servicetrappan. Regeringen vill påpeka det angelägna i att detta arbete sker på ett strukturerat sätt utan dröjsmål och förutsätter att Tullverket gör detta i samråd med berörda näringslivsorganisationer. Tullverket - en myndighet I januari 1998 presenterades en utredning som utvärderade Tullverkets effektivitet mot bakgrund av bl.a. EU-medlemskapet. Utredningen om utvärdering av EU- medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation (”En gräns - en myndighet?” SOU 1998:18) drog bl.a slutsatsen att Tullverket idag är effektivare i sin kontrollverksamhet än man var före EU- medlemskapet. Trots detta fanns enligt utredningen potential för Tullverket att bli ännu effektivare. En genomgående linje i utredningen var att effektiviseringsarbetet skulle underlättas om Tullverket var en sammanhållen myndighet med en central och en regional nivå. En sådan förändring förutsatte dock att ordningen för överklagande av beslut i tullärende ändrades så att regionala tullmyndigheters beslut inte längre överklagas till Generaltullstyrelsen utan direkt till förvaltningsdomstol. Så har nu skett. Under våren har Tullverket genomfört den av utredningen förordade omorganisationen. Från att ha bestått av en chefsmyndighet och ett antal regionala tullmyndigheter har Tullverket nu blivit en sammanhållen myndighet med en strategisk nivå (huvudkontoret) och en regional organisation bestående av sex tullregioner. Syftet med omorganisationen har bl.a. varit att främja flexibilitet och effektivitet. Resurserna måste kunna koncentreras till de områden där trafiken är som mest intensiv. Fler personer kommer enligt Tullverket att arbeta inom kontrollverksamheten och färre inom administrationen. I den nya organisationen är Tullverkets huvudkontor ansvarigt för strategisk ledning samt policy- och normgivningsfrågor medan den regionala organisationen ansvarar för det operativa arbetet. Ett av syftena med att Tullverket nu blir en myndighet är således att tillämpningen av tullarbetet skall bli mer enhetligt - av såväl rättssäkerhetsskäl som effektivitetsskäl - gentemot dem som berörs av Tullverkets verksamhet (jfr prop. 1998/99:79). Det är således en uppgift för Tullverkets huvudkontor att ange övergripande riktlinjer under det att det praktiska tullarbetet utförs på den regionala nivån. En organisation med ett decentraliserat beslutsfattande är väsentlig för en modern effektiv verksamhet. Den nya organisationen gäller från den 1 juli 1999. Regeringen ser positivt på omorganisationen och det arbete som bedrivits för att få den nya organisationen att fungera. Samtidigt vill regeringen betona vikten av att arbetet med att förbättra och effektivisera verksamheten fortsätter. Schengen Sverige kommer enligt ett tidigare riksdagsbeslut att ansluta sig till Schengensamarbetet (prop. 1997/98:42, bet. 1997/98:JuU15, rskr. 1997/98: 181). Schengenkonventionen innebär att personkontrollen vid gränserna mellan de länder som deltar i samarbetet upphör och i samband med detta åtar sig länderna att kontrollera gränserna mot icke Schengenländer efter enhetliga regler. Den svenska anslutningen planeras ske under år 2000. Tullverkets huvudansvar är att kontrollera varuflödet. Schengensamarbetet påverkar inte direkt verkets arbete eller dess befogenheter men förutsättningarna för Tullverket att bedriva varukontroll påverkas genom åtgärder som andra myndigheter planerar. För att uppfylla Schengen-konventionens krav på personkontroll kommer det att bli nödvändigt att separera passagerarflödena avseende passagerare från Schengenländer och passagerare från icke Schengenländer. Detta innebär att ombyggnader vid vissa passagerarterminaler kommer att bli nödvändiga och har i vissa fall redan påbörjats. Enligt Tullverket är det dock den omfattande ombyggnad som Luftfartsverket påbörjat vid Arlanda flygplats som mest påverkar förutsättningarna att bedriva en effektiv varukontroll. Regeringen avser att återkomma till detta men vill redan nu betona vikten av att - när planeringen för verksamheten i det ombyggda Arlanda sker - Tullverket tillhandahåller såväl en god kontroll som en god service till dem som är beroende av verkets arbete. Ordförandeskapet i EU Under det första halvåret år 2001 kommer Sverige att vara ordförandeland i EU:s ministerråd. Stora krav kommer då att ställas på den svenska statsförvaltningen inte bara under denna period utan även under perioden före. Det kommer att krävas omfattande förberedelser och en vältrimmad organisation - arbeten som redan påbörjats. I förberedelsearbetet och under ordförandeskapsperioden accentueras Tullverkets viktiga uppgift att biträda Regeringskansliet med expertis i skilda sakfrågor, att analysera problemställningar och utarbeta underlag till ställningstaganden m.m. Det kan även bli aktuellt att Tullverket uppdras att hantera kontakterna med andra organ. Regeringen avser att återkomma i frågan avseende kraven på Tullverket i kommande regleringsbrev. Slutsatser Tillväxten i den internationella handeln, det ökande resandet och ett ökat smugglingstryck har gjort det nödvändigt för Tullverket att förnya sitt sätt att arbeta. Utvecklingen av arbetsmetoderna måste nu fortsätta, stödda av en vidareutveckling av informationstekniken inom tullverksamheten. Detta kräver investeringar i såväl ny teknik som i kompetensutveckling men regeringen anser att detta är nödvändigt för att Tullverket skall klara att möta kraven. Vikten av detta kan inte nog understrykas. Förenklingar av regler och procedurer är andra frågor som Tullverket måste arbeta med. I sin verksamhet är det också viktigt att Tullverket är lyhört för de förändringar som sker i trafikflödena. Sverige är beroende av en väl fungerande utrikeshandel och när handelsströmmarna förändras är det viktigt att Tullverket anpassar sig till detta och finns tillgängligt där trafiken väljer att etablera sig. Detta ligger väl i linje med det mål som understryker servicedimensionen i myndighetens arbete och som sätter dem som är beroende av Tullverkets tjänster i centrum. De olika komponenterna i effektiviseringsarbetet stöder varandra för att få en effektivare och mer ändamålsenlig tullhantering med smidiga tullrutiner som underlättar för svenskt näringsliv och bidrar till dess konkurrenskraft och som ger förutsättningar för en effektiv och säker uppbörd samt en effektiv kontrollverksamhet. Den omorganisation som Tullverket genomgått skall understödja detta arbete. Regeringen har beräknat anslaget för år 2000 till 1 127 027 000 kronor. I beräkningen har hänsyn tagits till en beslutad besparing på 10 miljoner kronor för år 2000. Vid beräkningen har även en teknisk justering av anslaget gjorts. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna i avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 27 634 000 kronor. Anslaget för år 2001 och 2002 har beräknats till 1 154 195 000 respektive 1 172 122 000 kronor. Tabell 19.2 Beräkning av anslaget för år 2000 Anslag 1999 1 098 710 Pris- och löneomräkning 14 921 Lokalkostnadsjustering enligt tidigare beslut - 4 238 Besparing - 10 000 Justering av premier 27 634 Förslag 2000 1 127 027 Uppgifter om medieanvändningen avser åldersgruppen 9-79 år. 2 Målformuleringen har utvecklats jämfört med budgetpropositionen för 1999. Övriga mål för utgiftsområdet är oförändrade. Jfr prop. 1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:SkU22, rskr. 1992/93:287. PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 2 7 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 8 19 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 10 11 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 12 13 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 16 15 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 22 21 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 6 23 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 28 29 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 36 35 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 50 49 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 56 55 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 60 59 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 90 89 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 102 103 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 106 107 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 110 109 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 114 113 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 116 117 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 118 22 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 128 127 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 134 133