Post 5780 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1999/00:53 ·
Hämta Doc ·
Genomförande av EG-direktiv om biocidprodukter och innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer, m.m.
Ansvarig myndighet: Miljödepartementet
Dokument: Prop. 53
Regeringens proposition
1999/2000:53
Genomförande av EG-direktiv om biocidprodukter
och innesluten användning av genetiskt modifierade
mikroorganismer, m.m.
Prop.
1999/2000:53
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 januari 2000
Göran Persson
Kjell Larsson
(Miljödepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I denna proposition föreslås de lagändringar som behövs för genomföran-
det av två EG-direktiv, nämligen dels det s.k. biociddirektivet (direktiv
98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden), dels ett änd-
ringsdirektiv om innesluten användning av genetiskt modifierade mikro-
organismer (direktiv 98/81/EG). De båda direktiven föranleder ändringar
i 13 och 14 kap. miljöbalken och i lagen (1988:868) om brandfarliga och
explosiva varor.
Definitionen av kemiskt bekämpningsmedel i miljöbalken behöver
ändras. Vidare bör bestämmelsen om produktinformation i miljöbalken
justeras så att den omfattar alla de förfaranden som innebär att ett be-
kämpningsmedel släpps ut på marknaden. En motsvarande ändring före-
slås i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Reglerna om godkän-
nande av bekämpningsmedel i 14 kap. miljöbalken behöver ändras. Änd-
ringarna avser villkor för godkännande av bekämpningsmedel.
I fråga om genteknik föranleder ändringsdirektivet en ändrad definition
i 13 kap. miljöbalken av vad som menas med innesluten användning.
Propositionen innehåller också ett förslag om 10 kap. 3 § andra stycket
miljöbalken.
Lagändringarna föreslås träda i kraft, i fråga om 10 kap. 3 § miljöbal-
ken den 1 april 2000, i fråga om 13 kap. 5 § miljöbalken den 5 juni 2000,
och i övrigt den 13 maj 2000.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 4
2.1 Förslag till lag om ändring i miljöbalken 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brand-
farliga och explosiva varor 7
3 Ärendet och dess beredning 8
4 Bakgrund 8
5 Den lagtekniska lösningen 9
5.1 Definitionen av kemiskt bekämpningsmedel 9
5.2 Kriteriet om utsläppande på marknaden 11
5.3 Villkor för godkännande av bekämpningsmedel 12
5.4 Definitionen av innesluten användning 14
5.5 Återinförandet av bestämmelsen i 10 kap. 3 § andra stycket
miljöbalken 16
5.6 Ikraftträdande 16
6 Konsekvenser 16
7 Författningskommentar 18
7.1 Förslaget till ändring i miljöbalken 18
7.2 Förslaget till ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga
och explosiva varor 18
Bilaga 1 Promemorians lagförslag 20
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna 23
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 24
Bilaga 4 Lagrådets yttrande 27
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000 28
Rättsdatablad 29
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i miljöbalken,
2. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva
varor.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 §, 13 kap. 5 § samt 14 kap. 5, 8, 14
och 15 §§ miljöbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 kap. Förorenade områden
3 §
Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling
av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som
förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då
borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt
2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärva-
re som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anlägg-
ning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden
eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv
av tomträtt.
Första stycket tillämpas inte när
en bank har förvärvat en fastighet
för att skydda fordran enligt 2 kap.
8 § bankrörelselagen (1987:617).
13 kap. Genteknik
5 §
Med innesluten användning avses
en verksamhet där någon modifie-
rar organismer genetiskt eller od-
lar, förvarar, använder, transporte-
rar, destruerar eller gör sig kvitt
sådana genetiskt modifierade orga-
nismer och där fysiska hinder, eller
en kombination av fysiska och ke-
miska eller biologiska hinder, an-
vänds för att begränsa dessa orga-
nismers kontakt med allmänheten
och miljön.
Med innesluten användning avses
en verksamhet där någon modifie-
rar organismer genetiskt eller od-
lar, förvarar, använder, transporte-
rar, destruerar eller gör sig kvitt
sådana genetiskt modifierade orga-
nismer och där specifika inneslut-
ningsåtgärder används för att be-
gränsa dessa organismers kontakt
med allmänheten och miljön.
14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer
5 §
Med kemiskt bekämpningsmedel avses en kemisk produkt som är avsedd
för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer,
däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa
eller skada på egendom.
Som kemiskt bekämpningsmedel
skall inte anses
1. kemiska produkter som är av-
sedda att användas vid beredning
av livsmedel, läkemedel eller foder,
2. färger, fernissor, tjäror och
andra kemiska produkter som är
avsedda att huvudsakligen begag-
nas för andra ändamål än som av-
ses i första stycket, om de inte ge-
nom särskild benämning eller på
något annat sätt anges vara avsed-
da som bekämpningsmedel.
8 §
Den som yrkesmässigt tillverkar,
för in till Sverige eller överlåter en
kemisk produkt eller bioteknisk or-
ganism skall genom märkning eller
på annat sätt lämna de uppgifter
som behövs till skydd för männi-
skors hälsa eller miljön (produkt-
information).
Den som tillverkar, till Sverige för
in eller på marknaden släpper ut
en kemisk produkt eller bioteknisk
organism, skall genom märkning
eller på annat sätt lämna de upp-
gifter som behövs till skydd för
människors hälsa eller miljön
(produktinformation).
14 §
Ett godkännande får lämnas om medlet är godtagbart från hälso- och
miljöskyddssynpunkt och behövs för de bekämpningsändamål som anges
i 5 eller 6 §.
Är ett kemiskt eller biologiskt be-
kämpningsmedel redan godkänt i
ett annat medlemsland inom Euro-
peiska unionen eller i ett land inom
Europeiska ekonomiska samarbets-
området i enlighet med rådets di-
rektiv 91/414/EEG av den 15 juli
1991 om utsläppande av växt-
skyddsmedel på marknaden, senast
ändrat genom kommissionens di-
rektiv 97/73/EG skall, om sökan-
den begär det, medlet godkännas,
om jordbruks-, växtskydds- och
miljöförhållanden som är rele-
vanta för användningen av medlet
är jämförbara.
Ett godkännande får också läm-
nas om förutsättningarna för god-
kännande är uppfyllda enligt rå-
dets direktiv 91/414/EEG av den
15 juli 1991 om utsläppande av
växtskyddsmedel på marknaden,
senast ändrat genom kommissio-
nens direktiv 1999/80/EG, eller
enligt Europaparlamentets och rå-
dets direktiv 98/8/EG av den 16
februari 1998 om utsläppande av
biocidprodukter på marknaden.
Ett godkännande får meddelas för högst fem år. Om det finns särskilda
skäl får dock ett godkännande meddelas för högst tio år.
15 §
Ansökan om godkännande av ett
kemiskt eller biologiskt bekämp-
ningsmedel skall göras hos den
myndighet som regeringen be-
stämmer av den som ansvarar för
att produkten först släpps ut på
marknaden inom Europeiska unio-
nen eller Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Den som
ansöker om godkännande skall ha
ett fast kontor inom gemenskapen
eller EES.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om godkän-
nande av kemiska eller biologiska
bekämpningsmedel.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om de uppgif-
ter som skall lämnas i samband
med ansökan om godkännande.
Gäller ansökan ett bekämpnings-
medel som redan är godkänt i ett
annat medlemsland inom Europe-
iska unionen eller i ett land inom
EES och den sökande begär det,
får krav på upprepning av redan
genomförda tester och analyser
inte ställas, om jordbruks-, växt-
skydds- och miljöförhållanden som
är relevanta för användningen av
medlet är jämförbara.
_________
Denna lag träder i kraft, i fråga om 10 kap. 3 § den 1 april 2000, i fråga
om 13 kap. 5 § den 5 juni 2000, och i övrigt den 13 maj 2000.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om
brandfarliga och explosiva varor
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1988:868) om brandfarliga och ex-
plosiva varor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
Den som tillverkar, importerar
eller överlåter brandfarliga eller
explosiva varor skall genom märk-
ning eller på annat sätt lämna de
uppgifter som är av betydelse från
brand- och explosionssynpunkt
(varuinformation).
Den som tillverkar, importerar
eller annars för in till Sverige,
eller på marknaden släpper ut
brandfarliga eller explosiva varor
skall genom märkning eller på
annat sätt lämna de uppgifter som
är av betydelse från brand- och
explosionssynpunkt (varuin-
formation).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela närmare föreskrifter om varuinformation.
_____________
Denna lag träder i kraft den 13 maj 2000.
3 Ärendet och dess beredning
Detta lagstiftningsärende föranleds av att det inom Regeringskansliet har
pågått arbete med att i den svenska lagstiftningen genomföra två EG-
direktiv. Det ena är biociddirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets
direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidpro-
dukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1, Celex 398L0008). Det
andra är rådets direktiv 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av
direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade
mikroorganismer (EGT L 330, 5.12.1998, s. 13, Celex 398L0081).
I allt väsentligt kommer direktiven att kunna genomföras i
förordningar som regeringen meddelar och i myndighetsföreskrifter. För
genomförandet av direktiven behövs dock några ändringar i miljöbalken
och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, varför det
inom Miljödepartementet har utarbetats en promemoria om de
lagändringar som anses nödvändiga. Promemorians lagförslag finns i
bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning av
remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i
Miljödepartementet (dnr M1999/4714/R). Remissinstansernas
synpunkter på promemorians förslag redovisas i allt väsentligt under
respektive avsnitt i denna proposition.
Lagförslagen har remitterats till Lagrådet. Lagrådsremissens lagförslag
återges i bilaga 3. Lagrådets yttrande återges i bilaga 4. Lagförslaget har
justerats i enlighet med yttrandet. Därutöver har i lagtexten gjorts en re-
daktionell ändring.
Beträffande 10 kap. 3 § miljöbalken innebär propositionen att en tidi-
gare bestämmelse återinförs i lagtexten. Återinförandet avser paragrafens
andra stycke och följer av att den bestämmelsen i ett tidigare lagstift-
ningsärende föll bort i den redaktionella hanteringen och därför har upp-
hört att gälla utan att detta varit avsett.
4 Bakgrund
Med växtskyddsmedelsdirektivet, dvs. direktiv 91/414/EEG om utsläpp-
ande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1,
Celex 391L0414) infördes harmoniserande bestämmelser om bekämp-
ningsmedel som används i jordbruket. De svenska bestämmelserna finns
i 14 kap. miljöbalken, i förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel
och i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12 och 1998:8).
Med direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden
(biociddirektivet) införs liknande bestämmelser om bekämpningsmedel
avsedda för andra ändamål än användning i jordbruket. Direktivet skall
ha genomförts i den svenska lagstiftningen senast den 13 maj 2000.
Biociddirektivet innebär att ett gemensamt regelverk liknande det som
i dag gäller för växtskyddsmedel skall byggas upp även för andra be-
kämpningsmedel. Många typer av biocider har sedan länge granskats i
Sverige. I allt väsentligt innehåller miljöbalken därför redan de lagbe-
stämmelser som behövs. I den mån de krav som skall gälla enligt direkti-
vet inte har tagits in i balken, finns bemyndiganden för regeringen att
meddela de föreskrifter som är nödvändiga. Regeringen har också möj-
lighet att i sin tur utse en myndighet att meddela föreskrifter.
Genomförandet av biociddirektivet kommer därför nästan helt att
kunna ske genom att regeringen utfärdar en förordning som kompletteras
med föreskrifter som meddelas av Kemikalieinspektionen. Det arbetet
pågår och beräknas vara slutfört i april 2000.
I några avseenden föranleder dock biociddirektivet justeringar i miljö-
balken och i ett avseende i lagen (1988:868) om brandfarliga och explo-
siva varor. I denna proposition behandlas enbart dessa justeringar.
Bestämmelser om genteknik finns i 13 kap. miljöbalken. Bestämmel-
serna avser både innesluten användning och avsiktlig utsättning av gene-
tiskt modifierade organismer, inklusive mikroorganismer. Med de be-
myndiganden som regeringen har enligt 2, 9, 11 och 14–18 §§ innehåller
miljöbalken de bestämmelser som behövs för genomförande av rådets
direktiv 98/81/EG om ändring av direktiv 90/219/EEG om innesluten
användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Direktivet skall
vara genomfört i den svenska lagstiftningen senast den 5 juni 2000. Detta
kommer att ske genom en förordning som regeringen utfärdar och genom
myndighetsföreskrifter. Arbetet med genomförandet pågår och beräknas
vara slutfört i maj 2000.
Ändringsdirektivet är ett led i ett inom Europeiska unionen pågående
arbete med att ändra direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av
genetiskt modifierade mikroorganismer och direktiv 90/220/EEG om
avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
I ett avseende föranleder ändringsdirektivet en justering i miljöbalken.
5 Den lagtekniska lösningen
Biociddirektivet föranleder förslag till ändringar i 14 kap. 5, 8, 14 och
15 §§ miljöbalken samt 10 § lagen (1988:868) om brandfarliga och ex-
plosiva varor. Ändringsdirektivet om innesluten användning av genetiskt
modifierade mikroorganismer föranleder ett förslag till ändring i 13 kap.
5 § miljöbalken.
5.1 Definitionen av kemiskt bekämpningsmedel
Regeringens förslag: De undantag från vad som avses med kemiskt
bekämpningsmedel och som räknas upp i 14 kap. 5 § andra stycket
miljöbalken skall utgå. Undantag som stämmer överens med växt-
skyddsmedels- och biociddirektiven skall i stället föreskrivas av reger-
ingen eller bestämmas i myndighetsföreskrifter.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Kemikalieinspektionen har tillstyrkt promemori-
ans förslag. Kemikontoret har förklarat sig inte ha något att invända mot
förslaget. Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Skogsstyrel-
sen, Arbetarskyddsstyrelsen, Gentekniknämnden och Svensk handel har
inte haft några synpunkter.
Livsmedelsverket har anfört i huvudsak följande. Material och produk-
ter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel bör regleras inom
ramen för livsmedelslagstiftningen. Verket avser att föreslå en ändring i
livsmedelslagstiftningen med sådant innehåll. Skälet för detta är att EG-
direktiv på området rör både livsmedelslagen och miljöbalken. De be-
stämmelser varigenom direktiven genomförs kan för närvarande komma
att bli föremål för tillämpning enligt både livsmedelslagen och miljöbal-
ken. Detta innebär bl.a. att skilda domstolsförfaranden och skilda
straffrättsliga bestämmelser kan aktualiseras beträffande ett EG-direktiv.
Att EG-direktiven har en mer komplicerad avgränsning än vad som gäller
enligt nuvarande svenska bestämmelser hindrar inte att det på lagnivå är
nödvändigt att göra avgränsningar mellan miljöbalken och annan lagstift-
ning. Verket förordar därför att i vart fall den avgränsning som anges i
nuvarande 14 kap 5 § andra stycket 1 miljöbalken skall behållas såvitt
avser produkter som används vid beredning av livsmedel. Sistnämnda
produkter skall således inte anses ingå i miljöbalkens
tillämpningsområde utan i stället omfattas av livsmedelslagen.
Skälen för regeringens förslag: Biociddirektivet är tillämpligt på bl.a.
kemiska bekämpningsmedel enligt den definition som finns i 14 kap. 5 §
första stycket miljöbalken. Paragrafens andra stycke innehåller en upp-
räkning som innebär att vissa kemiska produkter inte omfattas av be-
stämmelserna om kemiska bekämpningsmedel. Genom uppräkningen
undantas produkter på vilka biociddirektivet är tillämpligt. Bestämmelsen
behöver därför ändras.
Biociddirektivets tillämpningsområde är avgränsat, dels genom en
definition i direktivets artikel 2 som i sin tur hänvisar till en förteckning
över 23 produkttyper och en vägledande beskrivning för varje
produkttyp, dels genom att direktivets artikel 1 innehåller en förteckning
över EG-rättsakter som bl.a. rör vissa biocidprodukter och på vilka
biociddirektivet inte skall tillämpas. Den komplicerade avgränsningen
gör att det inte är lämpligt att bestämma de svenska reglernas
tillämpningsområde i 14 kap. 5 § andra stycket miljöbalken. Paragrafens
första stycke anger ramen för tillämpningen. De detaljerade undantagen
bör göras i en förordning eller, om detaljeringsgraden föranleder det, i
myndighetsföreskrifter. Bemyndiganden finns i 14 kap. 16 och 24 §§
miljöbalken. Som framgår nedan, föreslås också en justering av 14 kap.
14 § miljöbalken.
Beträffande det som Livsmedelsverket har anfört gör regeringen följan-
de överväganden. Kemiska produkter som är avsedda att användas vid
beredning av livsmedel utgör en av många produktgrupper som i biocid-
direktivet räknas upp såväl i artikel 2 om direktivets räckvidd som i bila-
ga V om vad som avses med en biocidprodukt. Tillämpningsområdet för
bestämmelserna i 14 kap. miljöbalken om kemiska bekämpningsmedel
kommer att behöva avgränsas i många avseenden som föranleds av bl.a.
EG-lagstiftningen. Detta gäller alltså inte enbart bekämpningsmedel som
är avsedda för användning i livsmedelssammanhang. De detaljerade av-
gränsningar som behövs bör genomföras i förordning eller myndighetsfö-
reskrifter med stöd av bemyndigande i miljöbalken.
Slutsatsen är alltså att 14 kap. 5 § andra stycket miljöbalken bör, i lik-
het med vad som föreslogs i promemorian, ändras så att undantagen i
fråga om vad som avses med kemiskt bekämpningsmedel utgår ur lag-
texten. Undantag som stämmer överens med växtskyddsmedels- och bio-
ciddirektiven bör i stället föreskrivas av regeringen eller bestämmas i
myndighetsföreskrifter.
5.2 Kriteriet om utsläppande på marknaden
Regeringens förslag: Bestämmelsen om produktinformation i 14 kap.
8 § miljöbalken justeras så att den omfattar alla förfaranden som enligt
EG-rätten innebär att ett bekämpningsmedel släpps ut på marknaden.
Bestämmelsen om varuinformation i 10 § lagen (1988:868) om brand-
farliga och explosiva varor justeras på liknande sätt.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens men har en
annan utformning.
Remissinstanserna: Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Arbetar-
skyddsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Gentekniknämnden,
Sprängämnesinspektionen och Kemikontoret har inte haft några invänd-
ningar mot förslaget. Kemikalieinspektionen har anfört att den i prome-
morian föreslagna lydelsen blir ganska tung samt att ordföljden därför
skulle kunna ändras till ”...eller släpper ut på marknaden genom att för-
vara, saluhålla, överlåta eller på annat sätt tillhandahålla den...” Livsme-
delsverket har anfört att begreppet införsel normalt förbehålls handeln
mellan EU:s medlemsstater och begreppet import avser handeln med
tredje land samt att det är angeläget att även det senare omfattas av kra-
vet. Svensk handel har anfört att informations- och märkningsplikt bör
endast åläggas tillverkaren och importören av en vara och att detaljist-
ledets ansvar endast bör avse att, utan straffansvar, tillhandahålla den
information som presenteras av tillverkaren eller importören.
Skälen för regeringens förslag: Biociddirektivet innehåller, liksom
växtskyddsmedelsdirektivet, bestämmelser som är knutna till att en pro-
dukt eller ett ämne släpps ut på marknaden. I direktivens mening sker ett
utsläppande på marknaden när någon mot betalning eller gratis tillhanda-
håller produkten. Senare lagring av produkten anses också som utsläpp-
ande på marknaden, såvida det inte är fråga om lagring som följs an-
tingen av bortskaffande eller av utförsel från gemenskapens tullområde.
Import från ett land utanför gemenskapens tullområde anses liktydigt
med utsläppande på marknaden.
Ett grundläggande krav på att ett bekämpningsmedel måste vara god-
känt finns i 14 kap. 13 § miljöbalken. Där anges bl.a. att ett medel inte
får släppas ut på marknaden utan att vara godkänt. Enligt regeringens
proposition om miljöbalken är uttrycket släppas ut på marknaden avsett
att ha samma innebörd som i EG-rätten. De kriterier som räknas upp i 14
kap. 13 § miljöbalken täcker in all den hantering som enligt
biociddirektivet är utsläppande på marknaden. De avgränsningar som är
nödvändiga kan göras inom ramen för de bemyndiganden som
regeringen har enligt 14 kap. 16 och 24 §§ miljöbalken.
Bestämmelsen om produktinformation i 14 kap. 8 § miljöbalken gäller
däremot endast yrkesmässig tillverkning, införsel eller överlåtelse. Efter-
som biociddirektivet innehåller bestämmelser om produktinformation
och som är knutna till begreppet utsläppande på marknaden, behöver
miljöbalkens bestämmelse justeras. Det bör nämligen inte råda någon
tvekan om att de skyldigheter som införs för genomförande av direktivet
gäller i minst samma utsträckning som direktivet föreskriver.
Därför föreslås att 14 kap. 8 § miljöbalken ändras så att all hantering
som är utsläppande på marknaden omfattas av skyldigheten att ge pro-
duktinformation. Jämfört med promemorian föreslår regeringen en ut-
formning av bestämmelsen som endast innebär att den kompletteras med
uttrycket släpper ut på marknaden.
Kraven på produktinformation varierar med hänsyn till de informa-
tionsbehov som olika produkter ger upphov till. Frågan om vilka krav
som kommer att ställas och som behövs med anledning av biociddirekti-
vets definition samt om vilket ansvar som skall kunna utkrävas av de
olika aktörerna är beroende av de föreskrifter som meddelas med stöd av
bemyndigandet i 14 kap. 24 § miljöbalken.
Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor är tillämplig på
bl.a. kemiska produkter som är brandfarliga eller explosiva. Biociddirek-
tivet omfattar bekämpningsmedel som kan vara brandfarliga eller explo-
siva. Direktivets bestämmelser om information gäller alltså även dessa
produkter. Bestämmelsen om varuinformation i 10 § lagen om brandfar-
liga och explosiva varor gäller däremot endast tillverkning, import och
överlåtelse. För att undvika oklarheter bör den specifika bestämmelsen
om information som behövs från brand- och explosionssynpunkt inte ha
en snävare räckvidd än den motsvarande bestämmelsen i miljöbalken.
Med hänsyn till lagens uppbyggnad bör begreppet import behållas i be-
stämmelsen.
Därför föreslås att 10 § lagen om brandfarliga och explosiva varor änd-
ras så att all hantering som är utsläppande på marknaden omfattas av
skyldigheten att ge varuinformation.
5.3 Villkor för godkännande av bekämpningsmedel
Regeringens förslag: Bestämmelserna i 14 kap. 14 och 15 §§ miljö-
balken ändras. Bestämmelserna anger vissa villkor för godkännande av
bekämpningsmedel, inklusive krav som ställs på den som ansöker om
godkännande och på innehållet i en ansökan. Ändringarna innebär att
ett bekämpningsmedel får godkännas om förutsättningarna för god-
kännande är uppfyllda enligt växtskyddsmedelsdirektivet eller biocid-
direktivet och att de närmare villkor för godkännande som följer av di-
rektiven får föreskrivas av regeringen eller av en myndighet som rege-
ringen bestämmer.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon invändning
mot promemorians förslag. Livsmedelsverket har dock hänvisat till det
som verket anfört om avgränsning mot produkter som används i livsme-
delssammanhang (se avsnitt 5.1).
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 14 kap. 14 och
15 §§ miljöbalken anger grundläggande villkor för godkännande av be-
kämpningsmedel. Mer detaljerade villkor följer av såväl biociddirektivet
som växtskyddsmedelsdirektivet. Regeringen har i 14 kap. 16 och 24 §§
bemyndiganden att meddela de föreskrifter som behövs med anledning
av direktiven.
En bestämmelse om erkännande av godkännanden som meddelats i
andra EU-länder finns i 14 kap. 14 § andra stycket miljöbalken. Där
framgår att ett växtskyddsmedel skall godkännas om det enligt växt-
skyddsmedelsdirektivet är godkänt i ett annat medlemsland i Europeiska
unionen och vissa villkor i fråga om bl.a. jämförbara förhållanden är upp-
fyllda. Som bestämmelsen är utformad, gäller denna förutsättning för
godkännande oavsett om det allmänna kravet på godtagbarhet och behov
som anges i paragrafens första stycke är uppfyllt. I praktiken är dock
detta inte ett problem, eftersom kravet på godtagbarhet och behov ingår i
den prövning som skall göras enligt växtskyddsmedelsdirektivet.
I fråga om ömsesidigt erkännande och andra villkor för godkännande
innehåller biociddirektivet bestämmelser som liknar växtskyddsmedels-
direktivets. Förutsättningarna för godkännande är dock inte identiska i de
två direktiven. Biociddirektivet ställer också upp krav som är så detalje-
rade att de inte lämpligen bör genomföras i den ramlagstiftning som 14
kap. miljöbalken utgör. I stället bör genomförandet i detaljerna ske med
stöd av de bemyndiganden som regeringen har.
Med hänsyn till att villkoren för godkännande av bekämpningsmedel
skall stämma överens med antingen växtskyddsmedelsdirektivet eller
biociddirektivet och då villkoren ser olika ut i direktiven, bör 14 kap.
14 § andra stycket miljöbalken ändras. En ny lydelse föreslås. Den inne-
bär att den nuvarande hänvisningen till växtskyddsmedelsdirektivets
regler om ömsesidigt erkännande utgår. I stället föreskrivs mer allmänt
att ett bekämpningsmedel får godkännas om förutsättningarna för god-
kännande är uppfyllda enligt växtskyddsmedelsdirektivet eller biocid-
direktivet. Detta inbegriper reglerna om ömsesidigt erkännande. Försla-
get innebär också ett specifikt bemyndigande för regeringen att meddela
de föreskrifter om godkännande som behövs med anledning av direkti-
ven. I enlighet med vad Lagrådet har anfört (se nedan) föreslår reger-
ingen att bemyndigandet placeras i 15 §.
Bestämmelserna i 14 kap. 15 § miljöbalken innehåller detaljerade före-
skrifter i första stycket om den som skall ansöka om godkännande samt i
andra stycket om erkännande av tester och analyser som gjorts i samband
med ett tidigare godkännande i ett annat EU-land. Även här gäller att
reglerna i biociddirektivet skiljer sig något från sina motsvarigheter i
växtskyddsmedelsdirektivet. Av samma skäl som för 14 § bör de specifi-
ka bestämmelserna rörande den som ansöker om godkännande och om
erkännande av tidigare gjorda tester och analyser föreskrivas med stöd av
de bemyndiganden som regeringen har. Lagrådet har pekat på att reger-
ingen med stöd av 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen får be-
sluta om sådana förfaranderegler som var en ansökan om godkännande
skall göras samt vad som skall gälla beträffande sökanden och de upp-
gifter som skall lämnas i samband med en ansökan. Jämfört med lagråds-
remissens förslag föreslår regeringen därför att de nuvarande bestämmel-
serna i 15 § utgår och ersätts med det bemyndigande som i lagrådsremis-
sen föreslogs i 14 § andra stycket sista meningen.
5.4 Definitionen av innesluten användning
Regeringens förslag: Definitionen av begreppet innesluten använd-
ning i 13 kap. 5 § miljöbalken ändras. Ändringen innebär att all inne-
sluten användning som omfattas av direktiv 90/219/EEG om inneslu-
ten användning av mikroorganismer kommer att kunna omfattas av de
svenska bestämmelser om innesluten användning som meddelas med
stöd av miljöbalken.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Arbetarskyddsstyrelsen har anfört i huvudsak att,
om det är nödvändigt att ändra miljöbalkens bestämmelse, bör den orda-
lydelse väljas som helt överensstämmer med direktivets. Skälet för detta
är att den lydelsen gör det lättare att ställa de krav på innesluten använd-
ning som kan anses nödvändiga. Fiskeriverket har betonat vikten av att
de krav om t.ex. hinder som kan ställas upp inom ramen för det förord-
ningsarbete som pågår för genomförande av direktivet ger en tydlig
grund för att som specifik inneslutningsåtgärd kunna ställa krav på fy-
siskt hinder. Naturvårdsverket har anfört att verket stöder promemorians
förslag samt att den föreslagna definitionen medför nya krav på utform-
ningen av förordningar och myndighetsföreskrifter. Jordbruksverket har
anfört att promemorians förslag inte är förenlig med den nuvarande defi-
nitionen av innesluten användning i direktiv 90/220/EEG om avsiktlig
utsättning av genetiskt modifierade organismer. Verket har föreslagit att
den nuvarande definitionen i miljöbalken bibehålls för de organismer
som faller inom verkets ansvarsområde. Kemikalieinspektionen har anfört
att ordet ”specifikt” i promemorians förslag är överflödigt eftersom de
avsedda hindren specificeras i bestämmelsen.
Skälen för regeringens förslag: Vad som avses med innesluten an-
vändning definieras i 13 kap. 5 § miljöbalken. Där sägs att med inneslu-
ten användning avses en verksamhet där någon modifierar organismer
genetiskt eller odlar, förvarar, använder, transporterar, destruerar eller
gör sig kvitt sådana genetiskt modifierade organismer och där fysiska
hinder, eller en kombination av fysiska och kemiska eller biologiska hin-
der, används för att begränsa dessa organismers kontakt med allmänheten
och miljön.
Definitionen stämmer överens med den motsvarande tidigare definitio-
nen i direktiv 90/219/EEG. Ändringsdirektivet innebär dock att definitio-
nen skall ändras. I fortsättningen avses med innesluten användning av
mikroorganismer varje verksamhet där mikroorganismer modifieras ge-
netiskt eller där man odlar, förvarar, transporterar, destruerar, blir kvitt
eller på annat sätt använder sådana genetiskt modifierade mikroorganis-
mer och där specifika inneslutningsåtgärder används för att begränsa
dessa mikroorganismers kontakt med allmänheten och miljön. Den sak-
liga skillnaden finns i beskrivningen av vilka åtgärder som vidtas för att
begränsa organismernas kontakt med allmänheten och miljön. Den nuva-
rande definitionen innebär att en verksamhet anses som innesluten an-
vändning först när verksamhetsutövaren använder sig av ett fysiskt
hinder eller kombinerar det fysiska hindret med ett kemiskt eller
biologiskt hinder. Den nya definitionen innebär att en verksamhet kan
anses som en innesluten användning även om enbart kemiska eller
biologiska hinder används.
Direktiv 90/219/EEG och ändringsdirektivet är s.k. minimidirektiv. På
verksamheter som omfattas av direktiven, måste den svenska lagstift-
ningen ställa minst de krav som följer av direktiven.
Ett motiv för upprätthållande av definitionen att ett fysiskt hinder
måste användas för att en verksamhet skall anses vara innesluten använd-
ning, är att denna snäva definition i praktiken innebär strängare krav på
vilka hinder som får användas. Det är dock inte uteslutet att verksamheter
kan förekomma som innebär innesluten användning utan att fysiska hin-
der används och som därför skulle falla utanför de svenska bestämmel-
sernas tillämpningsområde i strid med direktivens minimikrav.
Bestämmelsen i 13 kap. 5 § miljöbalken är en definition. Vad som
krävs av en verksamhet är beroende av de föreskrifter som meddelas med
stöd av bemyndigandena i balken. Närmare avvägningar om vilka krav
på hinder som bör gälla kan alltså göras inom ramen för det pågående
arbetet med att i förordning och myndighetsföreskrifter genomföra
ändringsdirektiv 98/81/EG. Miljöbalkens definitionen bör däremot inte
vara så snäv att verksamheter som omfattas av direktiven om innesluten
användning faller utanför de svenska bestämmelsernas räckvidd.
Definitionen i 13 kap. 5 § miljöbalken bör anpassas till direktivets defini-
tion.
Det som Naturvårdsverket och Fiskeriverket fört fram som angeläget
bör beaktas inom ramen för arbetet med att i förordning och i myndig-
hetsföreskrifter genomföra ändringsdirektivet. Direktiv 90/220/EEG om
avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer är också föremål
för översyn. Ett förslag till ändring har tagits fram. Enligt det förslaget
kommer också den bestämmelse som hänvisar till innesluten användning
att ändras så att definitionerna blir likalydande i de båda direktiven. Om
det behöver ställas krav under övergångsperioden, kan det ske med stöd
av bemyndigandena i balken. Det är inte lämpligt att, som Jordbruksver-
ket föreslagit, i lagens definition särbehandla vissa verksamheter.
Till skillnad från promemorians förslag, finner regeringen att definitio-
nen bör formuleras på samma sätt som i direktivet, varför Arbetarskydds-
styrelsens och Kemikalieinspektionens synpunkter beaktats.
5.5 Återinförandet av bestämmelsen i 10 kap. 3 § andra
stycket miljöbalken
Regeringens förslag: Bestämmelsen i 10 kap. 3 § andra stycket miljö-
balken i dess lydelse före den 1 januari 2000 återinförs.
Skälen för regeringens förslag: I ett tidigare lagstiftningsärende
(prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2, rskr. 1999/2000:117) gjordes
bl.a. en ändring i 10 kap. 3 § miljöbalken. Ändringen trädde i kraft den 1
januari 2000, se lagen (1999:1231) om ändring av miljöbalken. Genom
ändringen fick paragrafens första stycke en ny lydelse. I lagstiftnings-
ärendet föll andra stycket bort i den redaktionella hanteringen och har
därför upphört att gälla utan att detta varit avsett. Bestämmelsen bör
därför återinföras.
5.6 Ikraftträdande
Regeringens förslag: Lagändringarna träder i kraft, i fråga om 10 kap.
3 § miljöbalken den 1 april 2000, i fråga om 13 kap. 5 § miljöbalken
den 5 juni 2000, och i övrigt den 13 maj 2000.
Promemorians förslag innehåller ingen uppgift om tidpunkt för
ikraftträdande.
Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan om ikraftträdande.
Skälen för regeringens förslag: De lagar och författningar som be-
hövs för att följa direktiven skall enligt biociddirektivet ha satts i kraft
senast den 13 maj 2000 och enligt ändringsdirektivet om genetiskt modi-
fierade mikroorganismer senast den 5 juni 2000. Lagändringarna bör
alltså träda i kraft senast vid dessa tidpunkter. I fråga om 10 kap. 3 §
miljöbalken bör återinförandet träda i kraft så snart som möjligt.
6 Konsekvenser
Regeringens bedömning: De föreslagna lagändringarna behövs för att
de svenska bestämmelserna inte skall komma i konflikt med EG-lag-
stiftningen. Därutöver betyder ändringarna om villkor för godkännan-
de av bekämpningsmedel att preciseringen av vilka villkor som skall
gälla kommer att framgå av föreskrifter som meddelas med stöd av
bemyndigandena i balken. Ändringarna är lagtekniska och får inte
några samhällsekonomiska konsekvenser.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inte gett uttryck för någon annan bedömning.
Dock har Naturvårdsverket och Fiskeriverket pekat på vissa konsekven-
ser i fråga om förordning och myndighetsföreskrifter (se avsnitt 5.4)
Skälen för regeringens bedömning: För att de svenska bestämmel-
serna inte skall strida mot biociddirektivet är det nödvändigt att undanta-
gen i 14 kap. 5 § andra stycket miljöbalken utgår. Undantagen kommer
att ersättas med de detaljerade undantag som föranleds av växtskyddsme-
dels- och biociddirektiven. Det arbetet pågår och kommer att beredas
särskilt. De nya undantagen kommer att införas samtidigt med den före-
slagna ändringen i miljöbalken.
Ändringen i 14 kap. 8 § miljöbalken medför att miljöbalkens bestäm-
melse om produktinformation inte kommer i konflikt med de krav som
både växtskyddsmedelsdirektivet och biociddirektivet ställer på informa-
tion och uppgiftslämnande. De kraven avser inte enbart tillverkning, in-
försel och överlåtelse, utan alla förfaranden som innebär ett utsläppande
på marknaden. Utvidgningen av skyldigheterna gäller samma aktörer
som redan berörs av den nuvarande bestämmelsen. Skillnaden är att den
skyldigheten formellt kommer att kunna avkrävas i ett något tidigare
stadium, t.ex. redan vid saluhållandet. I det arbete som nu pågår för att i
förordning och myndighetsföreskrifter genomföra biociddirektivet, görs
en översyn i fråga om de mer detaljerade kraven på uppgiftslämnande
och information. Det arbetet kommer att beredas särskilt.
Ändringarna i 14 kap. 14 och 15 §§ miljöbalken innebär inga sakliga
skillnader andra än att de specifika villkor och krav som avser
växtskyddsmedel flyttas från miljöbalken till en förordning som reger-
ingen kommer att föreskriva med stöd av 14 kap. miljöbalken. Förord-
ningen kommer också att innehålla de specifika villkor och krav som be-
hövs för genomförande av biociddirektivet. Förslaget till förordning
kommer att beredas särskilt.
Ändringen i 13 kap. 5 § miljöbalken medför endast att definitionen av
begreppet innesluten användning inte utgör hinder för de föreskrifter som
kan bli nödvändiga för genomförandet av direktiv 98/81/EG. Definitio-
nen utgör inte heller hinder mot att meddela strängare föreskrifter än vad
som följer av direktiven om innesluten användning av genetiskt modifie-
rade mikroorganismer. Det är dessa föreskrifter – och inte definitionen –
som får betydelse för den som bedriver en verksamhet där genetiskt mo-
difierade mikroorganismer förekommer. Ändringen i sig innebär alltså
ingen praktisk eller ekonomisk konsekvens för verksamhetsutövarna.
Ändringen i 10 § lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva va-
ror medför att oklarheter undviks och att bestämmelsen inte kommer i
konflikt med biociddirektivets krav på information och uppgiftslämnan-
de. Jämfört med vad som gäller i dag kommer skyldigheten att lämna
varuinformation att kunna avkrävas i ett något tidigare stadium, t.ex. re-
dan vid saluhållandet. Detta torde inte medföra någon samhällsekono-
misk kostnad av betydelse.
De nu föreslagna lagtekniska ändringarna har alltså inte någon annan
samhällsekonomisk betydelse än att de ger utrymme för att genomföra de
ifrågavarande EG-direktiven.
7 Författningskommentar
7.1 Förslaget till ändring i miljöbalken
10 kap. 3 §
Ändringen innebär att bestämmelsen i andra stycket återinförs med den
lydelse som gällde före den 1 januari 2000.
13 kap. 5 §
Paragrafens lydelse motsvarar definitionen av innesluten användning i
direktiv 98/81/EG. Se i övrigt allmänmotiveringen i avsnitt 5.4.
14 kap. 5 §
Ändringen innebär att andra stycket upphör att gälla. Undantagen från
svenska bestämmelser om kemiska bekämpningsmedel får i stället preci-
seras i förordning eller myndighetsföreskrifter.
14 kap. 8 §
Ändringen innebär att uttrycket ”släpper ut på marknaden” förs in i be-
stämmelsen. De närmare preciseringar av vad som enligt biociddirektivet
anses omfattas av begreppet får specificeras i förordning eller i myndig-
hetsföreskrifter med stöd av bemyndigandet i 14 kap. 24 § miljöbalken.
14 kap. 14 §
Ändringen innebär att hänvisningen till växtskyddsmedelsdirektivet
kompletteras med en hänvisning till biociddirektivet. Med stöd av be-
myndigandet kommer de villkor för godkännande av bekämpningsmedel
som anges i den nuvarande lydelsen i fortsättningen att framgå av förord-
ning och myndighetsföreskrifter.
14 kap. 15 §
De närmare villkor om godkännande som följer av växtskyddsmedels-
och biociddirektiven kommer i fortsättningen att framgå av förordning
eller myndighetsföreskrifter med stöd av bemyndigandet.
7.2 Förslaget till ändring i lagen (1988:868) om
brandfarliga och explosiva varor
10 §
Ändringen, som motiveras i avsnitt 5.2, innebär att uttrycket ”släpper ut
på marknaden” förs in i bestämmelsen. De närmare preciseringar av vad
som anses omfattas av begreppet får specificeras i förordning eller i
myndighetsföreskrifter med stöd av bemyndigandet i andra stycket.
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § samt 14 kap. 5, 8, 14 och 15 §§
miljöbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 kap. Genteknik
5 §
Med innesluten användning avses
en verksamhet där någon modifie-
rar organismer genetiskt eller od-
lar, förvarar, använder, transporte-
rar, destruerar eller gör sig kvitt
sådana genetiskt modifierade orga-
nismer och där fysiska hinder, eller
en kombination av fysiska och ke-
miska eller biologiska hinder, an-
vänds för att begränsa dessa orga-
nismers kontakt med allmänheten
och miljön.
Med innesluten användning avses
en verksamhet där någon modifie-
rar organismer genetiskt eller od-
lar, förvarar, använder, transporte-
rar, destruerar eller gör sig kvitt
sådana genetiskt modifierade orga-
nismer och för att begränsa dessa
organismers kontakt med allmän-
heten och miljön använder ett spe-
cifikt fysiskt, kemiskt eller biolo-
giskt hinder eller en kombination
av sådana hinder.
14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer
5 §
Med kemiskt bekämpningsmedel avses en kemisk produkt som är avsedd
för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer,
däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa
eller skada på egendom.
Som kemiskt bekämpningsmedel
skall inte anses
1. kemiska produkter som är av-
sedda att användas vid beredning
av livsmedel, läkemedel eller foder,
2. färger, fernissor, tjäror och
andra kemiska produkter som är
avsedda att huvudsakligen begag-
nas för andra ändamål än som av-
ses i första stycket, om de inte ge-
nom särskild benämning eller på
något annat sätt anges vara avsed-
da som bekämpningsmedel.
8 §
Den som yrkesmässigt tillverkar,
för in till Sverige eller överlåter en
kemisk produkt eller bioteknisk or-
ganism skall genom märkning eller
på annat sätt lämna de uppgifter
som behövs till skydd för männi-
skors hälsa eller miljön (produkt-
information).
Den som tillverkar en kemisk pro-
dukt eller bioteknisk organism, för
in en sådan produkt till Sverige
eller, genom att förvara, saluhålla,
överlåta eller på annat sätt tillhan-
dahålla den, släpper ut en sådan
produkt på marknaden, skall ge-
nom märkning eller på annat sätt
lämna de uppgifter som behövs till
skydd för människors hälsa eller
miljön (produktinformation).
14 §
Ett godkännande får lämnas om medlet är godtagbart från hälso- och
miljöskyddssynpunkt och behövs för de bekämpningsändamål som anges
i 5 eller 6 §.
Är ett kemiskt eller biologiskt
bekämpningsmedel redan godkänt i
ett annat medlemsland inom Euro-
peiska unionen eller i ett land inom
Europeiska ekonomiska samarbets-
området i enlighet med rådets di-
rektiv 91/414/EEG av den 15 juli
1991 om utsläppande av växt-
skyddsmedel på marknaden, senast
ändrat genom kommissionens di-
rektiv 97/73/EG skall, om sökan-
den begär det, medlet godkännas,
om jordbruks-, växtskydds- och
miljöförhållanden som är rele-
vanta för användningen av medlet
är jämförbara.
Ett godkännande får också läm-
nas om förutsättningar för god-
kännande är uppfyllda enligt rå-
dets direktiv 91/414/EEG av den
15 juli 1991 om utsläppande av
växtskyddsmedel på marknaden,
senast ändrat genom kommissio-
nens direktiv 1999/80/EG, eller
Europaparlamentets och rådets di-
rektiv 98/8/EG av den 16 februari
1998 om utsläppande av biocid-
produkter på marknaden. Reger-
ingen eller den myndighet som re-
geringen bestämmer meddelar de
föreskrifter om godkännande som
behövs med anledning av direkti-
ven.
Ett godkännande får meddelas för högst fem år. Om det finns särskilda
skäl får dock ett godkännande meddelas för högst tio år.
15 §
Ansökan om godkännande av ett
kemiskt eller biologiskt bekämp-
ningsmedel skall göras hos den
myndighet som regeringen be-
stämmer av den som ansvarar för
att produkten först släpps ut på
marknaden inom Europeiska unio-
nen eller Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Den som
ansöker om godkännande skall ha
ett fast kontor inom gemenskapen
eller EES.
Ansökan om godkännande av ett
kemiskt eller biologiskt bekämp-
ningsmedel skall göras hos den
myndighet som regeringen be-
stämmer.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om de uppgif-
ter som skall lämnas i samband
med ansökan om godkännande.
Gäller ansökan ett bekämpnings-
medel som redan är godkänt i ett
annat medlemsland inom Europe-
iska unionen eller i ett land inom
EES och den sökande begär det,
får krav på upprepning av redan
genomförda tester och analyser
inte ställas, om jordbruks-, växt-
skydds- och miljöförhållanden som
är relevanta för användningen av
medlet är jämförbara.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vem som
skall göra en ansökan om godkän-
nande och om de uppgifter som
skall lämnas i samband med en an-
sökan.
Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga
och explosiva varor
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1988:868) om brandfarliga och ex-
plosiva varor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
Den som tillverkar, importerar
eller överlåter brandfarliga eller
explosiva varor skall genom märk-
ning eller på annat sätt lämna de
uppgifter som är av betydelse från
brand- och explosionssynpunkt
(varuinformation).
Den som tillverkar brandfarliga
eller explosiva varor, för in sådana
varor till Sverige eller genom att
förvara, saluhålla, överlåta eller
på annat sätt tillhandahålla dem,
släpper ut sådana varor på mark-
naden, skall genom märkning eller
på annat sätt lämna de uppgifter
som är av betydelse från brand-
och explosionssynpunkt (varuin-
formation).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela närmare föreskrifter om varuinformation.
Förteckning över remissinstanserna
Följande remissinstanser har anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig
över promemorians förslag: Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Fiskeri-
verket, Skogsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Ar-
betarskyddsstyrelsen, Sprängämnesinspektionen, Gentekniknämnden,
Kemikontoret och Svensk handel.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § samt 14 kap. 5, 8, 14 och 15 §§
miljöbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 kap. Genteknik
5 §
Med innesluten användning avses
en verksamhet där någon modifie-
rar organismer genetiskt eller od-
lar, förvarar, använder, transporte-
rar, destruerar eller gör sig kvitt
sådana genetiskt modifierade orga-
nismer och där fysiska hinder, eller
en kombination av fysiska och ke-
miska eller biologiska hinder, an-
vänds för att begränsa dessa orga-
nismers kontakt med allmänheten
och miljön.
Med innesluten användning avses
en verksamhet där någon modifie-
rar organismer genetiskt eller od-
lar, förvarar, använder, transporte-
rar, destruerar eller gör sig kvitt
sådana genetiskt modifierade orga-
nismer och där specifika inneslut-
ningsåtgärder används för att be-
gränsa dessa organismers kontakt
med allmänheten och miljön.
14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer
5 §
Med kemiskt bekämpningsmedel avses en kemisk produkt som är avsedd
för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer,
däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa
eller skada på egendom.
Som kemiskt bekämpningsmedel
skall inte anses
1. kemiska produkter som är av-
sedda att användas vid beredning
av livsmedel, läkemedel eller foder,
2. färger, fernissor, tjäror och
andra kemiska produkter som är
avsedda att huvudsakligen begag-
nas för andra ändamål än som av-
ses i första stycket, om de inte ge-
nom särskild benämning eller på
något annat sätt anges vara avsed-
da som bekämpningsmedel.
8 §
Den som yrkesmässigt tillverkar,
för in till Sverige eller överlåter en
kemisk produkt eller bioteknisk or-
ganism skall genom märkning eller
på annat sätt lämna de uppgifter
som behövs till skydd för männi-
skors hälsa eller miljön (produkt-
information).
Den som tillverkar en kemisk pro-
dukt eller bioteknisk organism, för
in en sådan produkt till Sverige
eller släpper ut en sådan produkt
på marknaden, skall genom märk-
ning eller på annat sätt lämna de
uppgifter som behövs till skydd för
människors hälsa eller miljön
(produktinformation).
14 §
Ett godkännande får lämnas om medlet är godtagbart från hälso- och
miljöskyddssynpunkt och behövs för de bekämpningsändamål som anges
i 5 eller 6 §.
Är ett kemiskt eller biologiskt be-
kämpningsmedel redan godkänt i
ett annat medlemsland inom Euro-
peiska unionen eller i ett land inom
Europeiska ekonomiska samarbets-
området i enlighet med rådets di-
rektiv 91/414/EEG av den 15 juli
1991 om utsläppande av växt-
skyddsmedel på marknaden, senast
ändrat genom kommissionens di-
rektiv 97/73/EG skall, om sökan-
den begär det, medlet godkännas,
om jordbruks-, växtskydds- och
miljöförhållanden som är rele-
vanta för användningen av medlet
är jämförbara.
Ett godkännande får också läm-
nas om förutsättningarna för god-
kännande är uppfyllda enligt rå-
dets direktiv 91/414/EEG av den
15 juli 1991 om utsläppande av
växtskyddsmedel på marknaden,
senast ändrat genom kommissio-
nens direktiv 1999/80/EG, eller
enligt Europaparlamentets och rå-
dets direktiv 98/8/EG av den 16
februari 1998 om utsläppande av
biocidprodukter på marknaden.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela de föreskrifter om god-
kännande som behövs.
Ett godkännande får meddelas för högst fem år. Om det finns särskilda
skäl får dock ett godkännande meddelas för högst tio år.
15 §
Ansökan om godkännande av ett
kemiskt eller biologiskt bekämp-
ningsmedel skall göras hos den
myndighet som regeringen be-
stämmer av den som ansvarar för
att produkten först släpps ut på
marknaden inom Europeiska unio-
nen eller Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Den som
ansöker om godkännande skall ha
ett fast kontor inom gemenskapen
eller EES.
Ansökan om godkännande av ett
kemiskt eller biologiskt bekämp-
ningsmedel skall göras hos den
myndighet som regeringen be-
stämmer.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om de uppgif-
ter som skall lämnas i samband
med ansökan om godkännande.
Gäller ansökan ett bekämpnings-
medel som redan är godkänt i ett
annat medlemsland inom Europe-
iska unionen eller i ett land inom
EES och den sökande begär det,
får krav på upprepning av redan
genomförda tester och analyser
inte ställas, om jordbruks-, växt-
skydds- och miljöförhållanden som
är relevanta för användningen av
medlet är jämförbara.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vem som
skall göra en ansökan om godkän-
nande och om de uppgifter som
skall lämnas i samband med en an-
sökan.
_________
Denna lag träder i kraft, i fråga om 13 kap. 5 § den 5 juni 2000, och i
övrigt den 13 maj 2000.
Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga
och explosiva varor
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1988:868) om brandfarliga och ex-
plosiva varor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
Den som tillverkar, importerar
eller överlåter brandfarliga eller
explosiva varor skall genom märk-
ning eller på annat sätt lämna de
uppgifter som är av betydelse från
brand- och explosionssynpunkt
(varuinformation).
Den som tillverkar, importerar, till
Sverige för in eller på marknaden
släpper ut brandfarliga eller explo-
siva varor, skall genom märkning
eller på annat sätt lämna de upp-
gifter som är av betydelse från
brand- och explosionssynpunkt
(varuinformation).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela närmare föreskrifter om varuinformation.
_____________
Denna lag träder i kraft den 13 maj 2000.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-12-16
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,
regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 9 december 1999 (Miljödepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i miljöbalken,
2. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva
varor.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Egon Abresparr.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i miljöbalken
14 och 15 §§
Både 14 och 15 §§ innehåller bemyndiganden med avseende på regler-
ingen av godkännande av bekämpningsmedel. Det bemyndigande som
finns i den föreslagna 14 § andra stycket sista meningen har stöd i 8 kap.
7 § regeringsformen och är nödvändigt för att regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer skall få meddela föreskrifter om
villkoren för godkännande. Vad som däremot sägs i 15 § första och andra
styckena åsyftar sådana förfaranderegler som regeringen får besluta med
stöd av sin restkompetens i 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen.
Se Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 2 u.
1989, s. 168 f. De föreslagna föreskrifterna i 15 § är därför överflödiga.
En lämplig ordning vore att placera bemyndigandet i 14 § andra stycket
sista meningen i stället i 15 §. Paragrafen skulle förslagsvis kunna få följ-
ande lydelse: "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer får meddela föreskrifter om godkännande av kemiska eller biologis-
ka bekämpningsmedel."
Förslaget till lag om ändring i lagen om brandfarliga och explosiva
varor
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Miljödepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wärnersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Larsson
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:53 Genomförande av EG-
direktiv om biocidprodukter och innesluten användning av genetiskt
modifierade mikroorganismer, m.m.
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande
Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler
Lag om ändring i
miljöbalken
14 kap. 15 §
391L0414, 398L0008,
398L0081
Lag om ändring i lagen
(1988:868) om brand-
farliga och explosiva
varor
398L0008
Prop. 1999/2000:53
2
1
Prop. 1999/2000:53
Bilaga 1
Prop. 1999/2000:53
Bilaga 1
Prop. 1999/2000:53
Bilaga 2
Prop. 1999/2000:53
Bilaga 3
Prop. 1999/2000:53
Bilaga 3
Prop. 1999/2000:53
Bilaga 4
Prop. 1999/2000:53
Prop. 1999/2000:53