Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1999/2000:12 Statlig förvaltning av premiepensionsmedel, m.m. Prop. 1999/2000:12 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 oktober 1999 Lena Hjelm-Wallén Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att det statliga fondbolaget för förvaltning av premiepensionsmedel i det reformerade pensionssystemet skall avveck- las. Det föreslås att sjunde fondstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) skall överta fondbolagets uppgift. Förutom Premiesparfon- den för dem som inte anmält något annat val till Premiepensionsmyndig- heten, skall sjunde fondstyrelsen även förvalta medlen för dem som ak- tivt valt just den förvaltaren. Detta skall ske i en särskild fond, Premie- valsfonden. Sjunde fondstyrelsen skall särredovisa förvaltningen av de båda fon- derna. Var och en av fonderna skall alltså endast belastas med kostnader för sin egen förvaltning. I propositionen föreslås också att den enskilde inte skall få placera premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder där medel kan delas ut till andra än fondandelsägarna. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 8 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten 10 3 Ärendet och dess beredning 11 4 Bakgrund 13 5 Statlig förvaltning av premiepensionsmedel 15 5.1 Avveckling av det statliga fondbolaget 15 5.2 Aktivt val av förvaltning hos sjunde fondstyrelsen 15 5.3 Avtal om prisreduktion på förvaltartjänsten även för sjunde fondstyrelsen 24 6 Skall premiepensionsmedel kunna förvaltas i s.k. ideella fonder? 26 7 Vissa lagtekniska justeringar 28 8 Ekonomiska konsekvenser 29 9 Författningskommentar 30 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 30 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 32 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten 33 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser..............................................34 Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.....................................................35 Bilaga 3 Lagrådets yttrande.....................................................................42 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1999 45 Rättsdatablad 46 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten, 4. bemyndigar regeringen att avveckla det statliga fondbolaget (avsnitt 5.1). 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden Härigenom föreskrivs att 1, 43 a–43 e och 43 g §§ lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav- gifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till Allmänna pen- sionsfonden, skall förvaltas av första–sjätte fondstyrelserna. De medel som enligt 8 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension förs till Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden skall förvaltas av sjunde fondstyrelsen. De medel som enligt 8 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension förs till Premiesparfonden och Premie- valsfonden inom Allmänna pen- sionsfonden skall förvaltas av sjunde fondstyrelsen. Bestämmelser finns om första-tredje fondstyrelserna i 2–16, 21– 25, 44 och 45 §§, om fjärde–sjätte fondstyrelserna i 26, 28–37, 39, 43, 44 och 45 §§ samt om sjunde fondstyrelsen i 43 a–45 §§. 43 a § Sjunde fondstyrelsen skall för- valta en särskild fond inom All- männa pensionsfonden, Premie- sparfonden. Fonden skall förvaltas för de ändamål som framgår av bestäm- melserna om premiepension i la- gen (1998:674) om inkomstgrun- dad ålderspension. Fondstyrelsen skall i sin förvaltning handla ute- slutande i pensionsspararnas in- tresse. Fondstyrelsen skall ta emot me- del till och betala ut medel från fonden enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten läm- nar. Sjunde fondstyrelsen skall för- valta två fonder inom Allmänna pensionsfonden, Premiesparfonden och Premievalsfonden. Fonderna skall förvaltas för de ändamål som framgår av bestäm- melserna om premiepension i la- gen (1998:674) om inkomstgrun- dad ålderspension. Fondstyrelsen skall i sin förvaltning handla ute- slutande i pensionsspararnas intresse. Fondstyrelsen får ur vardera av Premiesparfonden och Premie- valsfonden ta ut medel för de för- valtningskostnader som uppkom- mit för den fonden. Om kostna- derna avser både Premiesparfon- den och Premievalsfonden skall de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Fondstyrelsen skall ta emot me- del till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar. 43 b § Premiesparfonden skall vara in- delad i fondandelar. Alla fond- andelar skall vara lika stora. Premiesparfonden och Premie- valsfonden skall vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond skall vara lika stora. Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondande- lar. Fondens tillgångar skall värderas med ledning av gällande marknads- värde. Fondstyrelsen skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och under- rätta Premiepensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs fonden, skall fondstyrelsen utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur fonden, skall det ske genom inlösen av fond- andelar. När medel tillförs en fond, skall fondstyrelsen utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur en fond, skall det ske genom inlösen av fond- andelar. 43 c § Fondstyrelsen skall förvalta fondmedlen så att den totala risk- nivån är låg, samtidigt som medlen ger så god avkastning som möjligt. Fondstyrelsen får inte förvärva så många aktier i ett svenskt aktie- bolag att röstetalet för dem till- sammans med fondstyrelsens öv- riga aktier i samma bolag över- stiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Fondstyrelsen skall förvalta fondmedlen så att de ger så god avkastning som möjligt. För för- valtningen av Premiesparfonden gäller dessutom att den totala risknivån skall vara låg. Fondstyrelsen får inte förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med fond- styrelsens övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bo- laget. 43 d § Fondstyrelsen får rösta för aktier som den förvärvat till Premie- sparfonden endast när kravet på avkastning enligt 43 c § första stycket eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Fondstyrelsen får rösta för så- dana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till fonderna endast när kravet på avkastning enligt 43 c § första stycket eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. 43 e § Följande bestämmelser i lagen (1990:1114) om värdepappers- fonder, och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa be- stämmelser, skall gälla för för- valtningen av Premiesparfonden: Följande bestämmelser i lagen (1990:1114) om värdepappers- fonder, och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa be- stämmelser, skall gälla för för- valtningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden: – 6 a § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Fi- nansinspektionen, – 7 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond, – 9 och 10 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, – 12 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m., – 13 § första stycket 2–4 och andra stycket om förbud mot att ta upp lån m.m., – 17–22 §§, 23 § första stycket 2 och 3 samt 24–25 §§ om placering av medel i en värdepappersfond, – 26–29 §§ om information om en värdepappersfond, – 32 § första stycket om inlösen av fondandelar, och – 47 § om skadestånd. Vid tillämpningen av de be- stämmelser och föreskrifter som anges i första stycket skall Pre- miesparfonden anses som en vär- depappersfond och Premiepen- sionsmyndigheten som fondan- delsägare. Vad som sägs om fond- bolag skall avse sjunde fondstyrel- sen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 47 § om skade- stånd, medge undantag från de bestämmelser som anges i första stycket. Ett beslut enligt detta stycke som meddelats av en annan myndighet än regeringen, får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam- marrätten. Vid tillämpningen av de be- stämmelser och föreskrifter som anges i första stycket skall Premie- sparfonden och Premievalsfonden anses som värdepappersfonder och Premiepensionsmyndigheten som fondandelsägare. Vad som sägs om fondbolag skall avse sjunde fondstyrelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 47 § om skade- stånd, föreskriva avvikelser och medge undantag i det enskilda fallet från de bestämmelser som anges i första stycket. 43 g § Fondstyrelsen skall ingå samar- betsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Premiepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3, 4 och 6. Sjunde fondstyrelsen skall ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Premiepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3–6. Fondbestämmelserna för Pre- miesparfonden och Premievals- fonden får inte medge att medel delas ut till någon annan än Pre- miepensionsmyndigheten. Fond- styrelsen får inte heller genom Premiesparfonden eller Premie- valsfonden utöva sådan närings- verksamhet som avses i 3 § lagen (1990:1114) om värdepappers- fonder. Premiepensionsmyndighe- ten får dock, efter att ha inhämtat yttrande från Finansinspektionen, medge att värdeutvecklingen för fonderna eller en av dem får vara beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god riskspridning uppnås i fonden. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 3 §§ lagen (1998:674) om in- komstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fast- ställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket från Riksgälds- kontoret till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §, el- ler 2. Premiesparfonden inom All- männa pensionsfonden. 2. Premiesparfonden eller Pre- mievalsfonden inom Allmänna pensionsfonden. Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en- ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyn- dighetens livränteverksamhet. 3 § Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till fonder som har an- mälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas av fondförvaltare som 1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om vär- depappersfonder, 2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten, 3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionsspa- rare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i premiepensionssystemet, 4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar, 5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och 6. har åtagit sig att för varje år till myndigheten rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per fon- dandel, med angivande av hur stor del som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna. Medlen får inte placeras i så- dana fonder som avses i 3 § lagen om värdepappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket. Medlen får inte placeras i fon- der som enligt de för fonden gäl- lande bestämmelserna kan dela ut medel till andra än andelsägarna. Medlen får inte heller placeras i sådana fonder som avses i 3 § la- gen om värdepappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket. Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från Fi- nansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeutveck- ling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god riskspridning uppnås i fonden. Premiepensionsmyndigheten får bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får registreras för en fondförvaltare. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:710) med vissa bestämmel- ser om Premiepensionsmyndigheten skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från de bestäm- melser som anges i 2 § första stycket samt 5 § första och andra styckena. Ett beslut enligt denna paragraf som meddelats av en an- nan myndighet än regeringen, får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam- marrätten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva avvikelser och medge undantag i det enskilda fallet från de bestämmelser som anges i 2 § första stycket samt 5 § första och andra styckena. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 3 Ärendet och dess beredning Huvuddelen av reglerna för det reformerade ålderspensionssystemet trädde i kraft den 1 januari 1999. Vissa delar av regelsystemet, bl.a. reg- lerna för uttag av pension, träder emellertid i kraft först den 1 januari 2001. Dessutom finns det ett flertal mer detaljerade ikraftträ- dande- och övergångsbestämmelser till den nya lagstiftningen (prop. 1997/98:151 och 152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315 och 320). Större delen av det nya ålderspensionssystemet är ett fördelningssys- tem där den förvärvsarbetande delen av befolkningen finansierar de lö- pande pensionerna. Därutöver skall en mindre del byggas upp som ett fonderat premiereservsystem, där den enskilde själv får välja förvaltare för sina pensionsmedel. Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) skall utgöra en buffert i för- delningssystemet. AP-fonden utnyttjas dessutom inom premiepensions- systemet på så sätt att en ny sjunde fondsstyrelse inom fonden skall för- valta medlen för dem som inte anger nåt annat val av fond för sitt spa- rande. Den nyinrättade Premiepensionsmyndigheten (PPM) sköter försäk- ringsfunktionen i premiepensionssystemet. PPM anmälde i december 1998 till regeringen att de första fondvalen som de enskilda skall göra och den första överföringen av premiepensionsmedel från Riksgälds- kontoret till fondförvaltare inte kommer att kunna ske under år 1999 så som då angavs i reglerna för premiepensionssystemet. Anledningen till detta var att det kontoadminstrativa datasystem som bl.a. skall hantera dessa val inte kunnat levereras till PPM i tid. Datasystemet är nu under leverans till myndigheten. Riksdagen antog i juni 1999 regeringens för- slag till vissa ändringar bl.a. i ikraftträdande- och övergångsreglerna för systemet. Enligt de nya reglerna skall den första överföringen av premie- pensionsmedel till förvaltare ske före utgången av år 2000 (prop. 1998/99:98, bet. 1998/99:SfU12, rskr. 1998/99: 247). I juli 1999 färdigställdes inom Finansdepartementet en promemoria om AP-fondernas organisation och placeringsregler i det reformerade pen- sionssystemet (Ds 1999:38). Förslagen i promemorian bygger på en överenskommelse mellan representanter för de fem riksdagspartier (m, c, fp, kd och s) som står bakom pensionsöverenskommelsen. Dessa repre- sentanter bildar den s.k. Genomförandegruppen. Promemorians förslag, som innebär att den nuvarande lagen (1983:1092) med reglemente för AP-fonden (APR) ersätts med en ny lag om AP-fonderna, syftar till att anpassa regelverket för AP-fonden till det reformerade ålderspensions- systemet och till de krav som utvecklingen på kapitalmarknaderna ställer på en effektiv och säker kapitalförvaltning. Reglerna för sjunde fondsty- relsens verksamhet föreslås i promemorian i allt väsentligt bli oföränd- rade. Därutöver föreslås att det statliga fondbolag, som också bildats inom ramen för det nya pensionssystemet, skall avvecklas och att det i stället skall vara möjligt med aktiva val till sjunde fondstyrelsen inom ramen för premiepensionssystemet. Promemorians regler för AP-fonderna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. För att möjliggöra val till den statliga förvaltaren av pre- miepensionsmedel under hösten år 2000 föreslås emellertid att reglerna som rör den förvaltaren skall träda i kraft redan den 1 januari 2000. Be- redningen av lagstiftningsärendet i den delen måste således fortsätta före övriga delar. De lagförslag som lämnas i denna proposition avser därför ändringar i den nu gällande APR. De av promemorians förslag om sjunde fondstyrelsen som av nyss angivna skäl inte behöver träda i kraft redan den 1 januari 2000 – t.ex. rörande myndighetens ledning och verksam- hetsplan – bereds tillsammans med de delar av promemorian som gäller övriga fondstyrelser. Promemorian om AP-fonderna har remitterats. I bilaga 1 finns en för- teckning över de remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi1999/2450). PPM har i en skrivelse som kom in till Finansdepartementet den 30 juni 1999 föreslagit en lagändring som innebär att premiepensions- medel inte skall få placeras i s.k. ideella fonder där medel kan delas ut till andra än andelsägarna. Skrivelsen har remitterats. Remissvaren finns till- gängliga i lagstiftningsärendet (Fi1999/2394). Vid sidan av remissinstan- serna har Frivilligorganisationernas Insamlingsråd yttrat sig i saken. Rådet har i en skrivelse som kom in till departementet den 21 september 1999 anfört att ideella fonder bör vara tillåtna inom premiepensionssys- temet. I propositionen behandlas också ett förslag från Svenska Bankföre- ningen, Fondbolagens Förening och Sveriges Försäkringsförbund om att PPM, utan hinder av sekretess, skall få lämna uppgifter om en enskilds fondval till förvaltaren av fonden. Förslagen i denna proposition har utarbetats efter samråd med Genom- förandegruppen. Lagrådet Regeringen beslutade den 16 september 1999 att inhämta Lagrådets ytt- rande över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. I förhållande till lagrådsremissen har också vissa redaktionella ändringar gjorts i lag- texten. Lagrådets yttrande behandlas i författningskommentaren (avsnitt 9). 4 Bakgrund Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för en reform av det all- männa pensionssystemet skall en eller flera statliga kapitalförvaltare in- rättas för att ta emot premiepensionsmedel för förvaltning från personer som vill välja en sådan lösning (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Efter riksdagens bemyndigande bildade regeringen i detta syfte ett statligt fondbolag, Statens Premiefond AB (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). En sådan statlig kapitalförvaltare skall enligt nyssnämnda riktlinjer verka på strikt mark- nadsmässiga villkor och således i konkurrens med övriga aktörer inom premiepensionssystemet. Syftet är att uppnå neutralitet i förhållande till de privata fondförvaltare som verkar i systemet. Statens Premiefond AB har efter en genomgång av sina ekonomiska utsikter funnit att bolagets ekonomiska prognos är dålig och att verksam- heten därför inte bör drivas vidare. Regeringen har instämt i detta och aviserade, efter samråd med representanter för de riksdagspartier som står bakom pensionsöverenskommelsen, under våren 1999 att Statens Premiefond AB bör avvecklas. Beträffande den närmare utformningen av förvaltningen av premiepen- sionsmedel för dem som inte gör ett aktivt val, de s.k. icke-väljarna, gjorde regeringen bl.a. följande uttalanden i förarbetena till lagstiftningen om det nya pensionssystemet (prop. 1997/98:151 s. 421f.). "För att förvaltningen inom AP-fonden skall vara jämförbar och likvärdig med de andra premiereservalternativen bör det så långt som möjligt gälla samma regler för de olika alternativen. Det nu sagda leder fram till att det bör tillskapas ett ‘syntetiskt fondbolag’ och en ‘syntetisk värdepappersfond’ inom AP-fonden. Sjunde fondstyrelsen bildar ‘fondbolaget’, och de medel som styrelsen förvaltar utgör ‘värdepappers- fonden’. De medel som sjunde fondstyrelsen skall förvalta skall – för att tydlig- göra separationen från övriga medel inom AP-fonden – betecknas som en sär- skild fond inom AP-fonden. Denna fond kan som utredningen föreslagit be- nämnas ‘Premiesparfonden’. För att uppnå likvärdiga regler för förvaltningen av premiereservmedel bör reglerna i lagen om värdepappersfonder göras tillämpliga för sjunde fondstyrel- sen och dess verksamhet. Fondstyrelsen bör också stå under tillsyn av Finansin- spektionen. Detta innebär bl.a. att fondstyrelsen är skyldig att upprätta fondbe- stämmelser som skall godkännas av inspektionen, att fondstyrelsen skall upp- rätta de informationshandlingar som ett fondbolag skall upprätta, nämligen in- formationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse. Dessutom skall pla- ceringsbestämmelserna i lagen om värdepappersfonder gälla. Sjunde fondsty- relsen skall också uppfylla de särskilda krav som skall ställas på fondbolagen i premiepensionssystemet [---]. Av praktiska skäl kan eller behöver vissa av bestämmelserna i lagen om vär- depappersfonder inte tillämpas på sjunde fondstyrelsen. Det gäller t.ex. be- stämmelserna om tillstånd till fondverksamhet och om förvaringsinstitut. Vidare bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att medge undantag från lagens bestämmelser för sådana fall där det visar sig att bestämmelserna inte kan tillämpas på ett ändamålsenligt sätt. På samma sätt som i vanlig fondverksamhet bör samtliga kostnader för för- valtningen i Premiesparfonden tas ur de förvaltade medlen. Lagstiftningen om värdepappersfonder bygger på att fonden är en särskild förmögenhetsmassa som skall hållas avskild från fondbolagets förmögenhet, vilket innebär att fond- förmögenheten minskar när fondbolaget tar ut kostnadsersättning. Detta förhål- lande får rent praktiskt åstadkommas med hjälp av särredovisning av premie- pensionskapitalet i sjunde fondstyrelsens verksamhet. En belastning motsvarande det avkastningskrav som ställs på det statliga fondbolaget enligt vad som tidigare sagts [---] bör av neutralitetsskäl upp- komma hos den sjunde AP-fondstyrelsen. Vid sidan av lagen om värdepappersfonder bör vissa av de gemensamma be- stämmelserna i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfon- den gälla även för sjunde fondstyrelsen. Dessutom krävs vissa särregler för den nya fondstyrelsen i syfte att nå större likhet med övrig förvaltning inom pre- miepensionssystemet. Följande ordning bör gälla. Bestämmelserna i AP-fondsreglementet om sty- relsearbete, delegation m.m. samt redovisning och revision bör även gälla för den nya styrelsen. Även ansvaret för uppföljning och utvärdering av verksamheten bör utfor- mas på samma sätt som för övriga fondstyrelser. Regeringen bör således fast- ställa fondstyrelsens balansräkning, utvärdera medelsförvaltningen samt över- lämna årsredovisningen och utvärderingen till riksdagen. Sjunde fondstyrelsen skall, som framgått, dessutom stå under tillsyn av Fi- nansinspektionen på samma sätt som skall gälla för det statliga fondbolaget. Regeringen skall i sin utvärdering undersöka om fondstyrelsen uppfyller de riktlinjer som ställts upp för verksamheten och om verksamheten bedrivs effek- tivt. Finansinspektionens tillsyn skall således endast avse förhållanden som rör reglerna i lagen om värdepappersfonder." 5 Statlig förvaltning av premiepensionsmedel 5.1 Avveckling av det statliga fondbolaget Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att avveckla det stat- liga fondbolaget, Statens Premiefond AB. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker för- slaget eller lämnar det utan erinran. Svenska Bankföreningen, Fondbola- gens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen anser att ett statligt fondbolag är att föredra framför att sjunde fondstyrelsen inom AP-fonden övertar det statliga fondbolagets uppgifter. Skälen för regeringens förslag: Under den fortsatta uppbyggnaden av premiepensionssystemet har det framkommit att verksamheten i det statliga fondbolaget är förenad med stora svårigheter. Kapitalbehovet är svårbedömt, men kan antas vara betydande på grund av de stora kostna- derna för att starta fondverksamhet utan befintliga kanaler till pensions- spararna. I en sådan situation krävs stora resurser för marknadsföring. Detta är huvudskälet till att det kan antas bli svårt för det statliga fond- bolaget att nå lönsamhet inom rimlig tid. Bolaget har därför dragit slut- satsen att verksamheten inte bör drivas vidare. Regeringen har instämt i bolagets bedömning och aviserade redan un- der våren 1999, efter samråd med Genomförandegruppen, att Statens Premiefond AB bör avvecklas. Det finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att avveckla bolaget. Det överskott som uppstår vid avvecklingen skall tillfalla statskassan. 5.2 Aktivt val av förvaltning hos sjunde fondstyrelsen Regeringens förslag: Förutom att i Premiesparfonden förvalta med- len för dem som inte anmält något annat val av fond till Premiepen- sionsmyndigheten, de s.k. icke-väljarna, skall sjunde fondstyrelsen i en ny fond, Premievalsfonden, förvalta medlen för dem som aktivt valt den förvaltningen. Fondstyrelsen skall särredovisa Premiesparfonden och Premievals- fonden, dvs. var och en av fonderna skall endast belastas med kost- nader för sin egen förvaltning. Målet för placeringsverksamheten hos sjunde fondstyrelsen skall vara att uppnå så god avkastning som möjligt. För förvaltningen av icke-väljarnas medel skall dessutom gälla att den totala risknivån skall vara låg. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Riksgäldskontoret, Kammarkolle- giet och Svenska Arbetsgivareföreningen menar att namnet på den stat- liga förvaltaren inom AP-fonden, ”Sjunde AP-fonden”, är olämpligt. Vissa remissinstanser, bl.a. Landsorganisationen i Sverige, Pensionärer- nas Riksorganisation och Kooperativa förbundet ifrågasätter bestämmel- serna om begränsning av inflytandet och utövande av rösträtt. I några remissyttranden – däribland de från Riksbanken, Riksgäldskontoret och Riksförsäkringsverket – föreslås att den statliga förvaltningen bör ske i s.k. generationsfonder. Finansinspektionen anser att de bestämmelser om förvaringsinstitut som gäller för fondbolag skall gälla också för sjunde fondstyrelsen. Statskontoret, Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäk- ringsförbund, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen och Svensk Handel avstyrker förslaget i dess huvudsakliga delar. Skälen för regeringens förslag Även aktiva väljare hos sjunde fondstyrelsen Som redan angetts skall det, enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för det reformerade ålderspensionssystemet, finnas en eller flera statliga kapitalförvaltare för dem som vill välja en sådan lösning för sina premie- pensionsmedel. När det statliga fondbolaget avvecklas uppkommer frå- gan vilken statlig förvaltare som skall träda i bolagets ställe för att upp- fylla kraven i riktlinjerna. En lösning bör väljas där förutsättningarna att nå kostnadstäckning är betydligt större än vad som var fallet med det statliga fondbolaget. En förvaltning inom ramen för AP-fonden uppfyller kraven i riktlinjerna för pensionsreformen och ger möjlighet till en sådan kostnadstäckning. Skillnaden i förhållande till det statliga fondbolaget består främst i stor- driftsfördelar, dvs. att de fasta kostnaderna för verksamheten kan spridas på en betydligt större volym förvaltat kapital om de aktiva väljarnas me- del placeras hos den förvaltare som skall förvalta medlen för dem som inte gjort något aktivt val. Att även medel för dessa aktiva väljare place- ras hos samma förvaltare innebär dessutom lägre kostnader för icke-väl- jarna, eftersom de fasta kostnaderna då kommer att spridas på fler pen- sionssparare. Av dessa skäl bör förvaltningen för dem som vill välja en statlig lösning ske inom ramen för AP-fonden hos sjunde fondstyrelsen. I detta sammanhang är det viktigt att understryka att de kostnader som kommer att vara direkt hänförliga till de aktiva väljarnas medel måste hållas på en nivå som gör att förvaltningen inte går med underskott. Det statliga fondbolagets problem orsakades till stor del av höga förväntade marknadsföringskostnader. Det är således angeläget att den statliga pre- miepensionsförvaltarens kostnader som uppkommer för t.ex. marknads- föring är anpassade till de intäkter som genereras från de aktiva väljarna. Det kan anmärkas att fondstyrelsens marknadsföring endast får avse den här avsedda förvaltningen för de aktiva väljarna. En särskild fond, Premievalsfonden, för väljarnas medel Premiepensionsmedlen för dem som aktivt väljer att placera hos sjunde fondstyrelsen skall hållas åtskilda från de medel som fondstyrelsen för- valtar för icke-väljarna. Det starkaste skälet för detta är att det är väsent- ligt att respektive kollektiv av pensionssparare bär sina egna kostnader. Målet för förvaltningen bör inte heller vara detsamma för de aktiva väl- jarnas medel som för icke-väljarnas. Förvaltningen för dessa aktiva väljare bör därför ske i en ny, särskild fond hos sjunde fondstyrelsen. Fonden bör benämnas ”Premievalsfon- den”. Rent praktiskt får en uppdelning av dessa premiepensionsmedel åstad- kommas genom att kapital för aktiva väljare och för icke-väljare särredo- visas i verksamheten hos sjunde fondstyrelsen. De närmare kraven på en sådan särredovisning kommenteras i det följande under rubriken Undvi- kande av korssubventionering mellan väljarnas och icke-väljarnas medel. Enligt riktlinjerna för pensionsreformen skall, som tidigare nämnts, den statliga kapitalförvaltaren verka på lika villkor som och i full konkur- rens med de privata förvaltarna. För att förvaltningen för dem som aktivt väljer en statlig förvaltare skall vara jämförbar och likvärdig med de pri- vata alternativen inom premiepensionssystemet bör det därför gälla samma regler för den delen av den statliga förvaltningen som för den privata förvaltningen. I bakgrundsavsnittet (avsnitt 4) har redogjorts för nu gällande regler som innebär att sjunde fondstyrelsen skall tillämpa flertalet av de be- stämmelser som gäller för värdepappersfonder och att fondstyrelsen där- för är att se som ett "syntetiskt fondbolag". På samma sätt är den befint- liga Premiesparfonden en ”syntetisk värdepappersfond”. Detta skall allt- jämt gälla. Vikten av konkurrensneutralitet mellan de olika förvaltningsalternati- ven inom premiepensionssystemet gör att även medlen för dem som valt Premievalsfonden hos den statliga förvaltaren bör utgöra en sådan "syntetisk värdepappersfond". För förvaltningen av Premievalsfonden bör följaktligen samma regler i lagen (1990:1114) om värdepappersfon- der gälla som enligt nuvarande ordning gäller för sjunde fondstyrelsens förvaltning av Premiesparfonden. Det sagda innebär att sjunde fondsty- relsen är att anse som ett fondbolag och de förvaltade medlen som värde- pappersfonder endast i den meningen att verksamheten skall följa vissa, särskilt angivna bestämmelser i lagen om värdepappersfonder. En synte- tisk värdepappersfond behöver därför t.ex. inte vara öppen för allmänhe- ten i den bemärkelse som krävs i den lagen. Finansinspektionen har framhållit att de bestämmelser om förvarings- institut som gäller för värdepappersfonder bör tillämpas för sjunde fondstyrelsen. Det kan dock konstateras att de säkerhets- och kontroll- funktioner som normalt utövas av ett förvaringsinstitut i förhållande till ett fondbolag inte behövs eftersom förvaltaren i fråga utgör en statlig myndighet som kontrolleras tillfredsställande i annan ordning. Under remissbehandlingen har frågan väckts, om inte den statliga för- valtningen av premiepensionsmedel borde kunna ske i s.k. generations- fonder. Med detta uttryck avses fonder som vänder sig till särskilda ål- dersgrupper. Syftet med sådana fonder är att bättre kunna beakta att pen- sionssparare av olika ålder generellt sett har olika lång placeringshori- sont. Placeringar i aktier förväntas ge en högre avkastning än placeringar i räntebärande instrument. Samtidigt är risken för upp- och nedgångar i värdet hög på kort sikt. På längre sikt avtar denna risk. Vid en tillbaka- blick kan det konstateras att aktier under långa placeringsperioder haft en högre avkastning än räntebärande placeringar utan att risken varit högre. Placeringshorisonten är viktig för bedömningen av risken i en placering. För en yngre sparare med längre tid kvar till pensionsuttaget kan därför förvaltningen ha en relativt sett högre aktieandel än för en äldre sparare för vilken kortsiktigt stora svängningar på aktiemarknaden skulle få stora konsekvenser för pensionsuttaget. Samtidigt skulle en allt för låg aktiean- del för den yngre generationen innebära väsentligt lägre förväntad pen- sion. Enligt remissinstanserna finns det skäl att ge den statliga förvaltaren möjlighet att ta hänsyn till pensionsspararnas placeringshorisont genom att erbjuda olika fonder till pensionssparare beroende på deras ålder, s.k. generationsfonder. I likhet med remissinstanserna anser regeringen att det i sig finns goda skäl att göra det möjligt för sjunde fondstyrelsen att erbjuda såväl icke- väljarna som dem som aktivt valt statlig förvaltning av premiepensions- medlen placering i generationsfonder. För de personer som först tar ut pension från det nya pensionssystemet kommer premiepensionens andel av den totala pensionen att vara mycket liten. Konsekvenserna av sväng- ningar i marknadsvärden får därmed begränsade effekter på den pension som betalas ut. Behovet av generationsfonder är därför mindre på kort än på lång sikt. Det är mycket angeläget att de första fondvalen för de enskilda kan ske före utgången av år 2000. Inrättandet av generationsfonder skulle kräva ytterligare bearbetning av de datasystem hos PPM som skall hantera bl.a. dessa fondval och som är under leverans till myndigheten. Detta merar- bete är en olämplig belastning för myndigheten under det nuvarande in- tensiva uppbyggnadsarbetet. Regeringen lämnar därför inte nu något förslag om att göra det möjligt för sjunde fondstyrelsen att inrätta generationsfonder. Frågan bör i stället övervägas ytterligare och regeringen avser att, efter samråd med Genom- förandegruppen, återkomma till riksdagen i denna del. Inrättandet av generationsfonder bygger på kunskap om åldersfördel- ningen hos pensionsspararna. I detta sammanhang finns det skäl att poängtera att de nuvarande bestämmelserna om sekretess för en uppgift om en enskilds placering av premiepensionsmedel alltjämt bör gälla. Denna ordning överensstämmer med vad som i allmänhet gäller om sek- retess för uppgifter om en enskilds ekonomiska angelägenheter. Några starka intressen som talar för att den allmänna regeln skall frångås finns inte. Tvärtom kan det antas att ett slopande av sekretessen skulle leda till att en jämförelse av avgifterna för olika fonder försvåras av s.k. hel- kundserbjudanden o.d. De skäl som regeringen redovisade när den aktuella sekretessbestäm- melsen infördes – dvs. hänsynen till den enskildes integritet och risken för att denne påverkas i sitt val av fonder på ett olämpligt sätt – är således fortfarande giltiga (prop. 1997/98:151 s. 509f.). Det behov av ytterligare information om premiepensionen till den enskilde, som branschorganisa- tionerna pekat på som argument för att slopa sekretessen mellan PPM och den förvaltare som den enskilde valt, kan tillfredsställas genom att den enskilde själv bryter sekretessen för de aktuella uppgifterna gentemot förvaltaren. Sjunde fondstyrelsen skall stå under Finansinspektionens tillsyn. Detta skall självfallet gälla även förvaltningen i Premievalsfonden av de aktiva väljarnas medel. På sätt som framgår i det följande skall all verksamhet hos den sjunde fondstyrelsen dessutom följas upp och utvärderas av rege- ringen. Finansinspektionens tillsyn skall emellertid i princip bara avse förhållanden som rör tillämpning av reglerna i lagen om värdepappers- fonder jämte de föreskrifter som inspektionen meddelat i anslutning till dessa regler. Det ankommer på inspektionen att inom de ramarna slå fast det närmare innehållet i tillsynen. Några remissinstanser har hävdat att det nuvarande namnet på den statliga förvaltaren av premiepensionsmedel, ”sjunde fondstyrelsen”, är mindre lämpligt. Regeringen kan konstatera att ”sjunde fondstyrelsen” är ett namn som redan blivit väl inarbetat i flera sammanhang. Redan av detta skäl bör namnet kvarstå. Undvikande av korssubventionering mellan väljarnas och icke-väljarnas medel I likhet med vad som gäller för de privata förvaltarna av premiepen- sionsmedel bör samtliga kostnader för förvaltningen av Premiesparfon- den och Premievalsfonden tas ur de förvaltade medlen. Huvudskälet till att förvaltningen av medlen i Premiesparfonden bör redovisas fristående från medlen i Premievalsfonden är att det är väsent- ligt att varje del av sjunde fondstyrelsens verksamhet bär sina egna kost- nader. Av konkurrensskäl är det viktigt att det inte förekommer någon korssubventionering mellan väljar- respektive icke-väljarkollektivet. Det är inte godtagbart att exempelvis marknadsföringskostnader för att locka aktiva väljare till Premievalsfonden hos sjunde fondstyrelsen slås ut på icke-väljarnas medel. Därmed blir det väsentligt för fondstyrelsen att noggrant skilja ut vilka kostnader som hänför sig till respektive kollektiv av premiepensionssparare. En sådan uppdelning av kostnaderna uppnås alltså bäst genom att de två förmögenhetsmassorna förvaltas i två skilda fonder hos fondstyrelsen. Vad gäller fördelningen av fondstyrelsens förvaltningskostnader på väljar- respektive icke-väljarkollektivet skall följande gälla. Särkostna- der, t.ex. marknadsföringskostnader för förvaltningen av väljarnas medel i Premievalsfonden, skall endast belasta medlen i just den fonden. Kost- nader som är gemensamma för hela förvaltningen, t.ex. vissa gemen- samma rörliga förvaltningskostnader och fasta kostnader för exempelvis lokaler och viss personal, skall fördelas mellan fonderna. Fördelningen skall ske på ett skäligt sätt. Att fondstyrelsen t.ex. vid upphandling av förvaltartjänsten kan dra nytta av stordriftsfördelar och på så vis minska kostnaderna för förvaltningen av väljarnas medel innebär inte att det sker någon korssubventionering mellan de båda pensionsspararkollektiven. Liknande stordriftsfördelar utnyttjas regelmässigt av fondförvaltare som ingår i finansiella företagsgrupper. Som nyss angetts skall kostnaderna för förvaltningen, på samma sätt som sker hos de privata fondförvaltarna på marknaden, tas ur de förval- tade medlen. I likhet med vad som gäller för de privata aktörerna skall de fondbestämmelser som sjunde fondstyrelsen upprättar för var och en av fonderna ange vilka grunder som gäller för beräkningen av ersättning från fonden. Finansinspektionens föreskrifter för hur avgiften skall anges skall också iakttas. Fondbestämmelserna, som skall godkännas av inspektionen, skall vara skäliga för pensionsspararna. Det sagda innebär att sjunde fondstyrelsen för var och en av fonderna skall fastställa en förvaltningsavgift. Fondbestämmelserna för respektive fond skall ange den högsta avgift som får tas ut. Avgiften skall anges som en årlig procentuell andel av fondens värde. Den av förvaltaren fast- ställda avgiften tas sedan regelbundet ur fondförmögenheten för att täcka uppkomna kostnader. När storleken på avgiften i en fond bestäms skall fondstyrelsen beakta att avgiften endast skall täcka sådana kostnader som avser förvaltningen av just den fonden. På samma sätt skall kostnadsuttaget från respektive fondförmögenhet separeras. Det bör införas en särskild regel i APR som slår fast den grundläg- gande princip som nu beskrivits om att korssubventionering inte får före- komma. Det bör påpekas att kravet att de båda delarna av verksamheten hos sjunde fondstyrelsen skall hållas på angivet sätt åtskilda inte hindrar att t.ex. samma personal utnyttjas för hela förvaltningen. Regeln be- handlas också i författningskommentaren (avsnitt 9). Den särredovisning av förvaltningen som nu beskrivits skall gälla också för den årsredovisning som fondstyrelsen skall lämna enligt bestämmelserna i APR. Att förvaltningen av de båda statliga fonderna skall särredovisas blir väsentligt också genom att sjunde fondstyrelsen – i enlighet med lagen om värdepappersfonder – för var och en av fonderna skall avge dels en årsberättelse, dels en halvårsredogörelse. Dessa handlingar skall lämnas till Finansinspektionen. Av dessa handlingar skall det gå att bedöma ut- vecklingen och ställningen i respektive fond. De skall var och en inne- hålla bl.a. förvaltningsberättelse, balansräkning och resultaträkning. Vi- dare skall för var och en av fonderna lämnas uppgift om fondens innehav med marknadsvärdet angivet. Kravet på särredovisning påverkar även den kvartalsrapportering som sjunde fondstyrelsen skall upprätta och inge till Finansinspektionen (se inspektionens föreskrifter FFFS 1998:10). Det är likaså av stor vikt att de revisorer som regeringen skall utse att granska den statliga förvaltningen av premiepensionsmedel särskilt vakar över att förvaltningen särredovisas och att det inte förekommer någon korssubventionering mellan Premiesparfonden och Premievalsfonden. Placeringsbestämmelser för Premievalsfonden Utöver vad som följer av lagen om värdepappersfonder är det inte nöd- vändigt med någon särskild reglering av placeringsverksamheten i Pre- mievalsfonden. Tvärtom poängteras det i riksdagens riktlinjer för pen- sionsreformen att en statlig kapitalförvaltare för dem som vill välja en sådan lösning för sina premiepensionsmedel måste verka på strikt mark- nadsmässiga villkor och i konkurrens med övriga aktörer inom premie- pensionssystemet (prop. 1993/94:250, s. 119f.). Någon skillnad i place- ringsregler i förhållande till vad som gäller för de privata kapitalförval- tare som verkar i premiepensionssystemet får således enligt dessa rikt- linjer i princip inte förekomma. Samma placeringsbestämmelser som tillämpas för de privata fondbolagen, dvs. reglerna i lagen om värdepap- persfonder, skall därför fullt ut gälla för all förvaltning hos sjunde fondstyrelsen. Kravet på neutralitet mellan de olika valalternativen för placering av premiepensionsmedlen innebär också att det inte, i motsats till vad som är fallet för icke-väljarnas medel, bör ställas upp något krav på låg risk för förvaltningen av Premievalsfonden. Placeringsinriktningen för Pre- miesparfonden beskrivs i propositionen om det reformerade ålderspen- sionssystemet (prop. 1997/98:151 s. 422f.). I fråga om avkastningskrav bör emellertid ett gemensamt mål gälla för hela förvaltningen hos sjunde fondstyrelsen. Utöver de placeringsbe- stämmelser som gäller för värdepappersfonder bör det därför för fond- styrelsen finnas en särskild regel om att även förvaltningen av väljarnas medel bör ge så god avkastning som möjligt. I AP-fondspromemorian föreslogs en helt ny lag om AP-fonderna. För de föreslagna första–fjärde AP-fonderna och nuvarande sjunde fondstyrelsen föreslogs bl.a. ett ge- mensamt, lagfäst krav på långsiktigt hög avkastning. Det kravet innebär i princip detsamma som motsvarande del av det nu gällande målet för sjunde fondstyrelsens placeringsverksamhet för Premiesparfonden, dvs. att fondmedlen skall ge så god avkastning som möjligt. Eftersom de för- slag som lämnas i denna proposition inte innebär en helt ny lag för sjunde fondstyrelsen utan ändringar i den befintliga APR, bör avkast- ningskravet tills vidare kvarstå oförändrat. I samband med den fortsatta beredningen av AP-fondspromemorian avser regeringen att göra en samlad översyn av målen för placeringsverksamheten för hela AP-fon- den. Det bör understrykas att, på samma sätt som för dem som väljer att placera sina premiepensionsmedel i en värdepappersfond som förvaltas av ett privat fondbolag, de enskilda pensionsspararna står för den finan- siella risken för förvaltningen hos sjunde fondstyrelsen. Det är utveck- lingen på den finansiella marknaden och skickligheten hos förvaltaren som avgör värdeutvecklingen i fonden. Det förhållandet att förvaltningen sköts av en fondstyrelse inom ramen för AP-fonden innebär således inte någon garanti för fondandelarnas värde. Begränsning av inflytandet Sjunde fondstyrelsen får enligt gällande regler inte äga mer än fem pro- cent av rösterna i ett svenskt aktiebolag. Bestämmelsen syftar huvudsak- ligen till att motverka ett alltför stort statligt ägande i det privata närings- livet. Den bör därför gälla även för förvärv av aktier till Premievalsfon- den. För privata fondbolag gäller begränsningsregeln även för förvärv av aktier i utländska företag. För fondbolag som förvaltar mer än en värde- pappersfond gäller regeln det sammanlagda aktieinnehavet för fonderna. Som poängterats tidigare skall det för sjunde fondstyrelsen så långt möj- ligt gälla samma regler som för de privata, konkurrerande aktörerna i premiepensionssystemet. Begränsningen för aktieförvärv till fem procent i ett och samma bolag bör därför gälla för fondstyrelsens sammanlagda förvärv av aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag. Den s.k. femprocentsregeln är föremål för översyn vad gäller vissa pri- vata finansiella företag. I en nyligen avlämnad proposition har regeringen föreslagit att den begränsningsregeln skall avskaffas för försäkringsbolag och understödsföreningar (prop. 1998/99:142). Begränsningen för fondstyrelsen syftar som nyss sagts främst till att begränsa det statliga ägandet i svenskt näringsliv. Även om regeln ändras för vissa finansiella företag bör den därför stå kvar för sjunde fondstyrelsen i fråga om dess förvärv i svenska aktiebolag. Utövandet av rösträtt Enligt gällande bestämmelser begränsas sjunde fondstyrelsens rätt att rösta för placeringsaktier till situationer där andra möjligheter att tillgo- dose pensionsspararnas intressen av en god och trygg avkastning eller att trygga placeringarnas säkerhet inte står till buds. Denna begränsningsre- gel bör, mot bakgrund av sitt syfte, gälla också i fråga om de aktier som förvärvas till Premievalsfonden. Övriga bestämmelser som rör Premievalsfonden Samma gemensamma bestämmelser i APR som idag gäller för övriga AP-fondsstyrelser och för sjunde fondstyrelsens förvaltning av Premie- sparfonden bör naturligen gälla även den föreslagna förvaltningen i Pre- mievalsfonden. De bestämmelser som avses gäller styrelsearbete, möj- lighet till delegation, vissa regler för förvaltningen samt reglerna för re- dovisning och revision. Regeringen avser att återkomma bl.a. till frå- gorna om redovisning och revision i det fortsatta arbetet med att refor- mera AP-fondens organisation och placeringsregler. Den nuvarande möjligheten för sjunde fondstyrelsen att uppdra viss förvaltning åt externa kapitalförvaltare bör gälla för all statlig förvaltning av premiepensionsmedel. Sådan extern förvaltning tillåts med stöd av bestämmelser i APR och behöver därför formellt inte godkännas av Finansinspektionen. Även den delen av förvaltningen skall emellertid utföras i linje med de mål för placeringsverksamheten som fondstyrelsen själv fastställer. Som redan antytts skall regleringen i APR av ansvar för uppföljning och utvärdering av verksamheten gälla också för förvaltningen hos sjunde fondstyrelsen. Regeringen skall i sin utvärdering undersöka om fondstyrelsen uppfyller de riktlinjer som ställts upp för verksamheten och om verksamheten bedrivs effektivt ( se prop. 1997/98:151 s. 422). Rege- ringens utvärdering skall omfatta all verksamhet hos fondstyrelsen, såle- des även sådan förvaltning som uppdragits åt externa förvaltare. Det är slutligen viktigt av sjunde fondstyrelsen för var och en av Pre- miesparfonden och Premievalsfonden fastställer närmare mål för place- ringsverksamheten. 5.3 Avtal om prisreduktion på förvaltartjänsten även för sjunde fondstyrelsen Regeringens förslag: Sjunde fondstyrelsen skall, i likhet med de pri- vata fondförvaltarna, åta sig att inte ta ut högre avgifter för förvalt- ningen än vad som godtagits av Premiepensionsmyndigheten. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker för- slaget eller lämnar det utan erinran. Sjunde fondstyrelsen inom AP-fon- den pekar bl.a. på att ett avtal om prisreduktion innebär en betydande affärsrisk för fondstyrelsen. Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen förklarar att de inte kan ta ställning till förslaget innan PPM bestämt hur prisreduktionen skall fördelas mellan pensionsspararna. Skälen för regeringens förslag: Som framgått skall det för sjunde fondstyrelsen så långt möjligt gälla samma regler som för de privata fondförvaltarna inom premiepensionssystemet. Den konkurrensneutrali- tet som därmed uppnås blir än mer väsentlig om den statliga förvaltaren, i enlighet med förslaget i avsnitt 5.2, skall förvalta också premiepen- sionsmedlen för dem som aktivt vill placera sina medel hos just den för- valtaren. Nuvarande regler innebär att sjunde fondstyrelsen bl.a. skall ingå ett s.k. samarbetsavtal med PPM och i övrigt göra samma åtaganden gentemot myndigheten som de privata fondförvaltarna. För sjunde fondstyrelsen görs enligt gällande bestämmelser dock ett undantag. Kra- vet för övriga förvaltare att, med eller utan särskild prisreduktion, inte ta ut avgifter utöver vad som godtagits av PPM gäller inte för fondstyrel- sen. Reglerna för förvaltarnas deltagande i premiepensionssystemet bör så långt möjligt vara enhetliga. Kravet att en förvaltare avtalar med PPM om en prisreducering för förvaltartjänsten bör i princip gälla även för sjunde fondstyrelsen när uppdraget för den förvaltaren utvidgas till att avse även medlen för dem som vill välja en statlig lösning. På så sätt upprätthålls kravet på konkurrensneutralitet mellan förvaltarna i premie- pensionssystemet. Det förhållandet att sjunde fondstyrelsen omfattas av kravet på en pris- reduktion medför att avgifterna redovisas på ett enhetligt sätt i det infor- mationsmaterial som PPM skall sprida till pensionsspararna. Prisreduk- tionen bör därför inte inskränkas till medlen för dem som aktivt väljer den statliga förvaltningen utan bör även gälla förvaltningen av icke-väl- jarnas medel. En diskussion har förts om utformningen av en prisreduktion. Rege- ringen uttalade i propositionen Inkomstgrundad ålderspension, m.m. att en reduktion skall komma de enskilda till del och att den bör fördelas mellan dem för vilkas räkning medel under den tid som prisreduktionen avser har varit placerade i den aktuella fonden (prop. 1997/98:151, s. 414). Denna av regeringen förespråkade fördelningsmetod är emeller- tid inte lagfäst. PPM:s styrelse beslutade den 1 september i år en metod för fördel- ningen av prisreduktionen. Pensionsspararen skall, enligt den metoden, för varje fond i vilken PPM har förvärvat fondandelar för spararens räk- ning tillföras medel som svarar mot den rabatt som dennes individuella val gett upphov till. Återstående medel skall fördelas mellan samtliga pensionssparare i förhållande till värdet på varje sparares premiepen- sionskonto, oavsett vilken eller vilka fonder som den enskilda spararen valt. Den modell för återföring av prisreduktionen till de enskilda som PPM valt avviker således delvis från den som regeringen förespråkade i nyss- nämnda proposition. Återföringsfrågan är komplicerad och samtidigt betydelsefull för konkurrensförhållandena på fondmarknaden. Rege- ringen kommer därför att noga följa utfallet av den återföring som PPM nu har beslutat om. 6 Skall premiepensionsmedel kunna förvaltas i s.k. ideella fonder? Regeringens förslag: Premiepensionsmedel får inte placeras i fonder som enligt de för fonden gällande bestämmelserna kan dela ut medel till andra än andelsägarna. Premiepensionsmyndighetens förslag överensstämmer med rege- ringens förslag. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget och Fi- nansinspektionen har inget att erinra mot detsamma. Fondbolagens Fö- rening, Svenska Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund avvi- sar förslaget. Skälen för regeringens förslag: Premiepensionssystemet bygger på att den enskilde själv kan välja placering för sina premiepensionsmedel. Medlen får placeras i värdepappersfonder som anmälts till PPM och som förvaltas av fondförvaltare med rätt att utöva fondverksamhet i Sverige enligt lagen om värdepappersfonder. Förutom i värdepappersfonder som förvaltas av svenska fondbolag kan premiepensionsmedlen placeras i utländska fondföretag. Enligt förslag i denna proposition skall den en- skilde dessutom ha möjlighet att aktivt välja en särskild fond hos den statlig förvaltaren, sjunde fondstyrelsen inom AP-fonden. I de fondbestämmelser som Finansinspektionen skall godkänna för varje enskild fond skall det anges om utdelning skall ske och, om så är fallet, grunderna och sättet för utdelning. Enligt den numera upphävda lagen (1983:890) om allemanssparande fick fondbestämmelserna för en allemansfond ange att ett belopp om högst två procent av fondens värde skulle delas ut till viss stiftelse, trossamfund eller annan sammanslutning. Detta förutsatte dock att mottagaren var en svensk juridisk person och inte hade till syfte att tillgodose medlemmarnas eller andra enskildas ekonomiska intressen. Syftet med bestämmelsen var att möjliggöra ett fondsparande med ideella inslag där spararen avstod från en del av av- kastningen till förmån för en ideell organisation. Fonder med sådan in- riktning har därför kommit att benämnas ideella fonder. Ideella fonder skall inte förväxlas med s.k. etiska fonder. Sistnämnda beteckning används i dag för fonder vars placeringsinriktning är sådan att den antingen inriktas på speciella kategorier av företag – t.ex. företag som sysslar med medicinsk forskning eller miljövänlig produktion – eller undviker placeringar i vissa kategorier av företag som t.ex. företag inom tobaks- eller vapenindustrin. Ideella fonder kan vara etiska fonder genom sin placeringsinriktning, men behöver inte vara det. Lagen om värdepappersfonder innehåller inte någon motsvarande be- gränsning i fråga om utdelning av medel till andra än delägare i fonden. Inte heller finns det någon annan civil- eller näringsrättslig reglering av möjligheterna till sådan utdelning. Inom socialförsäkringsrätten gäller som grundläggande princip, att den enskildes rätt till försäkringsersättning inte får utmätas. Den enskilde får inte heller överlåta sin rätt till sådan ersättning innan den är tillgänglig för lyftning (20 kap. 6 § lagen [1962:381] om allmän försäkring). För det reformerade pensionssystemets del kommer principen till uttryck i 15 kap. 16 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Där anges också uttryckligen att regeln gäller tillgodohavande på premie- pensionskonto. Dessa bestämmelser har i första hand ett socialt syfte, dvs. de syftar till att skydda de förmåner som de försäkrade har enligt lagstiftningen. Ge- nom överlåtelseförbudet motverkas också att den enskilde försätter sig i en sådan situation att han eller hon behöver ytterligare stöd från det all- männa för sin försörjning. De grundläggande principer för pensionssystemet som nu beskrivits markerar att premiepensionssystemet är ett slutet ekonomiskt system, dvs. att det varken skall skjutas till ytterligare penningmedel till systemet eller användas medel från detta för andra ändamål än sådana som slutligt syftar till pensionsutbetalningar. Att premiepensionssystemet är upp- byggt på detta sätt framgår också på andra sätt. Det skall t.ex. inte vara möjligt för den enskilde att göra några extra insättningar på sitt premie- pensionskonto. PPM:s verksamhet skall finansieras genom avgifter från de enskilda och därför inte redovisas i statsbudgeten. Premiepensionsystemet bygger på att den enskilde skall ha ett stort och varierat urval av fonder att välja mellan. Även detta är således ett viktigt krav för systemets funktion. Regeringen anser emellertid att principen om att premiepensionssystemet skall vara ett slutet ekonomiskt system är så grundläggande för systemets funktion och legitimitet hos de enskilda att den bör fälla utslaget. De fonder där en del av fondförmögenheten används för andra ändamål än utbetalningar till andelsägarna bör därför inte tillåtas i premiepensionssystemet. Den enskilde skall alltså inte ha möjlighet att placera sina premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder. 7 Vissa lagtekniska justeringar Regeringens förslag: Ett beslut att inte medge sjunde fondstyrelsen undantag från skyldigheten att tillämpa vissa av bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder skall inte kunna överklagas. Detsamma skall gälla för beslut i fråga om Premiepensionsmyndighetens skyl- dighet att tillämpa vissa regler för försäkringsverksamheten och årsre- dovisningen. Promemorian innehåller inte något förslag om överklagandeförbud. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter nuva- rande bestämmelser som ger sjunde fondstyrelsen respektive PPM rätt att överklaga ett avgörande om undantag från skyldigheten att tillämpa vissa regler som gäller för värdepappersfonder respektive regler för försäk- ringsverksamheten och redovisningen. Kammarrätten pekar på att reg- lerna i denna del inte har granskats av Lagrådet. Regeringens förslag har beretts med sjunde fondstyrelsen inom AP- fonden, PPM och Finansinspektionen, som inte haft någon erinran mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts (se avsnitt 5.2.) är sjunde fondstyrelsen ett ”syntetiskt fondbolag” och de medel som den skall förvalta ”syntetiska värdepappersfonder”. Med detta avses att fondstyrelsen är ett fondbolag och de förvaltade medlen fonder endast i den bemärkelsen att för dem skall vissa, särskilt angivna bestämmelser i lagen om värdepappersfonder gälla. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från denna skyldighet för fondstyrelsen att tillämpa vissa bestämmelser. För PPM gäller en skyl- dighet dels att i sin försäkringsverksamhet tillämpa vissa, särskilt an- givna bestämmelser i försäkringsrörelselagen (1982:713), dels att för sin redovisning tillämpa vissa av bestämmelserna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Även här får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från skyldigheten att tillämpa bestämmelserna i fråga (jfr. Lagrådets yttrande i prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspensionsion, m.m., Bilagor s. 156ff.). Regeringen delar i huvudsak de synpunkter som kammarrätten fört fram. Den prövning som i dessa fall sker hos regeringen eller den myn- dighet som regeringen bemyndigar kan innefatta såväl normgivning som, i vissa fall, beslut i ett förvaltningsärende. Detta bör framgå tydligt och bestämmelserna i fråga bör av det skälet justeras. Oavsett vilken pröv- ning som ett sådant avgörande innebär, bör en myndighets beslut i en fråga som rör en annan myndighets inre verksamhet normalt inte kunna överklagas. Nuvarande överklagandebestämmelser saknar praktisk bety- delse. Bestämmelserna bör därför utgå. De nu angivna ändringarna behandlas också i författningskommentaren (avsnitt 9). 8 Ekonomiska konsekvenser Så som beskrivits i avsnitt 6 finns det flera särdrag hos premiepensions- systemet som innebär att det är ett slutet ekonomiskt system. Systemet skall vara självfinansierat och kostnaderna för PPM:s verksamhet skall finansieras genom avgifter från pensionsspararna. Några ekonomiska medel utöver medel som motsvarar spararnas premiepensionsrätt skall inte tillföras systemet. De förslag som redovisas i denna proposition innebär därför inte några förändringar i statsbudgeten. Förslaget att sjunde fondstyrelsen inom AP-fonden skall förvalta även medel för dem som vill välja en statlig förvaltare och att den förvaltningen skall ske i en särskild fond påverkar i viss mån fondstyrelsens behov av ekonomiska resurser. Regeringen uppskattar att uppbyggnaden av och förvaltningen hos sjunde fondstyrelsen kommer att t.o.m. år 2000 totalt kräva ett upp- låningsbehov för anläggningstillgångar om 22 miljoner kronor och en räntekontokredit om 49,3 miljoner kronor. Regeringen bedömer att de ekonomiska konsekvenserna av förslagen i denna proposition ryms inom dessa ramar. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 1 § Av bestämmelsen följer bl.a. att de penningmedel som förs till AP-fon- den skall förvaltas av de olika fondstyrelserna. Ändringen i andra stycket är en följd av att sjunde fondstyrelsen utöver Premiesparfonden skall förvalta ytterligare en fond, Premievalsfonden. I sistnämnda fond skall medlen förvaltas för dem som aktivt valt placering för sina premiepensionsmedel hos fondstyrelsen. 43 a § Bestämmelsen behandlar den löpande statliga förvaltning av premiepen- sionsmedlen som avses i 8 kap. 2 och 4 §§ LIP. Ändringarna i första stycket innebär att sjunde fondstyrelsen utöver Premiesparfonden skall förvalta medlen också för dem som aktivt valt att placera medlen hos den förvaltaren. De aktiva väljarnas medel skall för- valtas i en särskild fond, Premievalsfonden. Till följd av förslaget att fondstyrelsen skall förvalta två olika fonder, har i det nya tredje stycket lagts till en väsentlig förutsättning för den statliga förvaltningen, nämligen att var och en av dessa fonder bara får belastas med kostnader för den egna förvaltningen. Det skall således inte förekomma någon korssubventionering mellan väljarnas och icke-väljar- nas medel. Ur Premiesparfonden får endast tas medel för att täcka kost- nader som avser förvaltningen av just den fonden. Motsvarande ordning gäller för Premievalsfonden. Av bestämmelsen i tredje stycket följer också att kostnader som är gemensamma för förvaltningen av Premiesparfonden och Premievals- fonden skall fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sådana kost- nader kan t.ex. vara lokal- och personalkostnader. Att det inte får förekomma någon korssubventionering mellan väljar- nas och icke-väljarnas medel innebär inte att sjunde fondstyrelsen i sin förvaltning är förhindrad att utnyttja de stordriftsfördelar som finns i fondverksamhet. Innebörden av detta har behandlats i avsnitt 5.2. Ändringarna i andra stycket och det nya fjärde stycket är av rent språkligt slag och en följd av den statliga förvaltningen skall ske i två olika fonder. 43 b § Paragrafen innehåller regler om uppdelningen i fondandelar och inlösen av fondandelar i de fonder som sjunde fondstyrelsen skall förvalta. Även ändringarna i denna paragraf är en följd av att fondstyrelsens förvaltning, förutom i Premiesparfonden, skall ske i ytterligare en fond, Premievalsfonden. 43 c § I paragrafens första stycke behandlas målet för placeringsverksamheten hos sjunde fondstyrelsen. Bestämmelsen har justerats så att kravet på att förvaltningen skall ge så god avkastning som möjligt skall gälla också förvaltningen för dem som valt placering av premiepensionsmedlen i Premievalsfonden. I andra stycket finns en motsvarighet till den s.k. femprocentsregeln, som gäller för vissa finansiella företag. Bestämmelsen har ändrats så att den – i likhet med vad som gäller bl.a. för fondbolag – avser inte endast förvärv av aktier i svenska aktiebolag utan också aktier i utländska aktie- bolag. En justering har också gjorts så att begränsningen av det tillåtna innehavet i ett och samma bolag – på motsvarande sätt som för ett fond- bolag som förvaltar flera värdepappersfonder – avser sjunde fondstyrel- sens totala innehav av aktier. Fondstyrelsens aktieinnehav för Premie- sparfonden får således inte tillsammans med innehavet för Premievals- fonden överstiga fem procent. 43 d § Bestämmelsen behandlar en långtgående inskränkning av ägarinflytandet för sjunde fondstyrelsen. En justering har skett så att det tydligt framgår att bestämmelsen endast tar sikte på utövandet av rösträtt för aktier i svenska aktiebolag. Inskränkningen av ägarinflytandet skall gälla även för förvaltningen av Premievalsfonden och har ändrats i enlighet med detta. 43 e § Paragrafen anger genom hänvisningar vilka av bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder (jämte föreskrifter som meddelats med stöd av dessa) som skall gälla för den statliga förvaltningen av premiepensions- medel. Ändringarna i första och andra styckena är en följd av att den statliga förvaltningen, förutom i Premiesparfonden, skall ske i ytterligare en fond, Premievalsfonden. I tredje stycket behandlas en möjlighet för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att medge sjunde fondstyrelsen undantag från de bestämmelser som räknas upp i paragrafens första stycke. Behov av en sådan åtgärd kan uppkomma såväl för den löpande förvaltningsverksamheten som i fråga om en enskild förvaltningsåtgärd. Bestämmelsen i tredje stycket anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bemyndigar får såväl föreskriva avvikelser från från de aktuella bestämmelserna som medge undantag i ett enskilt fall. Det först- nämnda fallet innebär normgivning och det sistnämnda utgör ett beslut i förvaltningsärende. En tvist mellan myndigheterna om undantagen får lösas på annat sätt än genom överklagande. Bestämmelsen om överkla- gande har tagits bort. 43 g § I paragrafen anges att sjunde fondstyrelsen skall ingå avtal om det prak- tiska samarbetet (samarbetsavtal) med PPM och i övrigt göra åtaganden som krävs av de privata fondförvaltarna. Ändringen i första stycket, som kommenterats närmare i avsnitt 5.3, innebär att även sjunde fondstyrelsen skall avtala med PPM om priset på förvaltartjänsten. Lagrådet har påpekat att förbudet i 8 kap. 3 § LIP mot att placera premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder och, utan särskilt tillstånd, i s.k. nationella fonder enligt ordalydelsen inte omfattar Premiesparfonden och Premievalsfonden. I enlighet med Lagrådets förslag har därför i ett nytt andra stycke lagts till ett förbud för sjunde fondstyrelsen att dels utforma fondbestämmelserna för de fonder som den förvaltar så att me- del kan delas ut till andra än PPM, dels att inrätta fonderna eller någon- dera av dem som en sådan fond som avses i 3 § lagen om värdepappers- fonder om inte tillstånd getts för en s.k. indexfond. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2000. Så som Lagrådet påpe- kat skulle en särskild övergångsbestämmelse för äldre överklaganden av beslut om undantag för sjunde fondstyrelsen från skyldigheten att tillämpa vissa bestämmelser i lagen om värdepappersfonder sakna prak- tisk betydelse. Det har därför inte tagits in en sådan övergångsbestäm- melse. 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 8 kap. 2 § I paragrafen anges hos vilka förvaltare som kapitalförvaltningen av pre- miepensionsmedel kan ske. Ändringen i första stycket innebär att den statliga förvaltningen av premiepensionsmedel skall ske i två olika fonder. Förutom i Premiespar- fonden för de pensionssparare som inte anmält något val av fond till PPM, skall den statliga förvaltningen av premiepensionsmedel ske i en annan särskild fond, som skall benämnas Premievalsfonden. I sistnämnda fond skall medlen förvaltas för dem som aktivt valt just den statliga pla- ceringen. Att medlen för dem som inte anmält något val av fond skall placeras i Premiesparfonden följer av bestämmelserna i 8 kap. 4 § andra och tredje styckena denna lag. 8 kap. 3 § Bestämmelsen behandlar de krav som ställs på de privata fondförvaltarna för deltagande i premiepensionssystemet och anger vissa begränsningar i fondutbudet. I andra stycket har lagts till ett förbud mot att placera premiepen- sionsmedlen i s.k. ideella fonder, dvs fonder där en del av fondvärdet får delas ut till andra än andelsägarna i fonden. De bestämmelser som avses med uttrycket ”de för fonden gällande bestämmelserna” kan vara såväl de fondbestämmelser som Finansinspektionen skall godkänna för varje enskild fond som, i fråga om utländska fondförvaltare, andra regler som på motsvarande sätt reglerar fondens verksamhet. Motiven för ett förbud mot placeringar i ideella fonder har behandlats i avsnitt 6. 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten 11 § På motsvarande sätt som 43 e § APR behandlar denna bestämmelse en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att medge undantag från vissa bestämmelser. De aktuella bestämmelserna är dels vissa regler i försäkringsrörelselagen, dels vissa regler om årsre- dovisning. Även här kan ett undantag från bestämmelserna krävas såväl för den löpande verksamheten hos PPM som beträffande en särskild åt- gärd som myndigheten skall vidta. Inte heller de avgöranden som avses i denna paragraf bör kunna överklagas. Paragrafen har justerats i enlighet med ändringarna i 43 e § tredje stycket APR. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2000. Lagrådet har framfört samma invändningar mot den övergångsbestämmelse som föreslogs i lagrådsremissen som riktats mot förslaget till övergångsbestämmelse för ändringarna i APR. En särskild övergångsbestämmelse för överklagan- den av beslut om undantag för PPM från skyldigheten att tillämpa vissa bestämmelser för försäkringsverksamheten och årsredovisningen saknar praktisk betydelse. Det har därför, på Lagrådets inrådan, inte tagits in någon sådan bestämmelse. Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian AP-fondernas organisation och placerings- regler i det reformerade pensionssystemet (Ds 1999:38) vad gäller avsnitten 2 och 7 (i de delar som rör Sjunde AP-fonden), 11 (Statlig förvaltning av premiepensions- medel) samt 14 (i den del som rör Sjunde AP-fonden) Sveriges Riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stock- holm, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Justi- tieombudsmannen, Riksförsäkringsverket, Statskontoret, Kammarkolle- giet, Premiepensionsmyndigheten, Allmänna pensionsfonden, sjunde fondstyrelsen, OM Stockholmsbörsen AB, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges För- säkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Pensionärernas Riksorgani- sation, Sveriges Pensionärsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Koope- rativa förbundet, Svensk Handel. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden Härigenom föreskrivs att 1, 43 a–43 e och 43 g §§ lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav- gifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till Allmänna pen- sionsfonden, skall förvaltas av första–sjätte fondstyrelserna. De medel som enligt 8 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension förs till Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden skall förvaltas av sjunde fondstyrelsen. De medel som enligt 8 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension förs till Premiesparfonden och Premie- valsfonden inom Allmänna pen- sionsfonden skall förvaltas av sjunde fondstyrelsen. Bestämmelser finns om första-tredje fondstyrelserna i 2–16, 21– 25, 44 och 45 §§, om fjärde–sjätte fondstyrelserna i 26, 28–37, 39, 43, 44 och 45 §§ samt om sjunde fondstyrelsen i 43 a–45 §§. 43 a § Sjunde fondstyrelsen skall för- valta en särskild fond inom All- männa pensionsfonden, Premie- sparfonden. Fonden skall förvaltas för de ändamål som framgår av bestäm- melserna om premiepension i la- gen (1998:674) om inkomstgrun- dad ålderspension. Fondstyrelsen skall i sin förvaltning handla ute- slutande i pensionsspararnas in- tresse. Fondstyrelsen skall ta emot me- del till och betala ut medel från fonden enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten läm- nar. Sjunde fondstyrelsen skall för- valta två fonder inom Allmänna pensionsfonden, Premiesparfonden och Premievalsfonden. Fonderna skall förvaltas för de ändamål som framgår av bestäm- melserna om premiepension i la- gen (1998:674) om inkomstgrun- dad ålderspension. Fondstyrelsen skall i sin förvaltning handla ute- slutande i pensionsspararnas intresse. Fondstyrelsen får ur Premie- sparfonden och Premievalsfonden ta ut medel för de förvaltnings- kostnader som uppkommit för fon- den. Om kostnaderna avser både Premiesparfonden och Premie- valsfonden skall de fördelas mel- lan fonderna på ett skäligt sätt. Fondstyrelsen skall ta emot me- del till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar. 43 b § Premiesparfonden skall vara in- delad i fondandelar. Alla fond- andelar skall vara lika stora. Premiesparfonden och Premie- valsfonden skall vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar skall vara lika stora. Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondande- lar. Fondens tillgångar skall värderas med ledning av gällande marknads- värde. Fondstyrelsen skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och under- rätta Premiepensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs fonden, skall fondstyrelsen utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur fonden, skall det ske genom inlösen av fond- andelar. När medel tillförs en fond, skall fondstyrelsen utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur en fond, skall det ske genom inlösen av fond- andelar. 43 c § Fondstyrelsen skall förvalta fondmedlen så att den totala risk- nivån är låg, samtidigt som medlen ger så god avkastning som möjligt. Fondstyrelsen får inte förvärva så många aktier i ett svenskt aktie- bolag att röstetalet för dem till- sammans med fondstyrelsens öv- riga aktier i samma bolag över- stiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Fondstyrelsen skall förvalta fondmedlen så att de ger så god avkastning som möjligt. För för- valtningen av Premiesparfonden gäller dessutom att den totala risknivån skall vara låg. Fondstyrelsen får inte förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med fond- styrelsens övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bo- laget. 43 d § Fondstyrelsen får rösta för aktier som den förvärvat till Premie- sparfonden endast när kravet på avkastning enligt 43 c § första stycket eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Fondstyrelsen får rösta för så- dana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till fonderna endast när kravet på avkastning enligt 43 c § första stycket eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. 43 e § Följande bestämmelser i lagen (1990:1114) om värdepappers- fonder, och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa be- stämmelser, skall gälla för för- valtningen av Premiesparfonden: Följande bestämmelser i lagen (1990:1114) om värdepappers- fonder, och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa be- stämmelser, skall gälla för för- valtningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden: – 6 a § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Fi- nansinspektionen, – 7 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond, – 9 och 10 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, – 12 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m., – 13 § första stycket 2–4 och andra stycket om förbud mot att ta upp lån m.m., – 17–22 §§, 23 § första stycket 2 och 3 samt 24–25 §§ om placering av medel i en värdepappersfond, – 26–29 §§ om information om en värdepappersfond, – 32 § första stycket om inlösen av fondandelar, och – 47 § om skadestånd. Vid tillämpningen av de be- stämmelser och föreskrifter som anges i första stycket skall Pre- miesparfonden anses som en vär- depappersfond och Premiepen- sionsmyndigheten som fondan- delsägare. Vad som sägs om fond- bolag skall avse sjunde fondstyrel- sen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 47 § om skade- stånd, medge undantag från de bestämmelser som anges i första stycket. Ett beslut enligt detta stycke som meddelats av en annan myndighet än regeringen, får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam- marrätten. Vid tillämpningen av de be- stämmelser och föreskrifter som anges i första stycket skall Premie- sparfonden och Premievalsfonden anses som värdepappersfonder och Premiepensionsmyndigheten som fondandelsägare. Vad som sägs om fondbolag skall avse sjunde fondstyrelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 47 § om skade- stånd, föreskriva avvikelser eller medge undantag i det enskilda fallet från de bestämmelser som anges i första stycket. 43 g § Fondstyrelsen skall ingå samar- betsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Premiepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3, 4 och 6. Fondstyrelsen skall ingå samar- betsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Premiepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3–6. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Beslut enligt 43 e § tredje stycket som har meddelats före ikraftträdandet skall överklagas enligt äldre bestämmelser. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 3 §§ lagen (1998:674) om in- komstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fast- ställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket från Riksgälds- kontoret till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §, el- ler 2. Premiesparfonden inom All- männa pensionsfonden. 2. Premiesparfonden eller Pre- mievalsfonden inom Allmänna pensionsfonden. Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en- ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyn- dighetens livränteverksamhet. 3 § Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till fonder som har an- mälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas av fondförvaltare som 1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om vär- depappersfonder, 2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten, 3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionsspa- rare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i premiepensionssystemet, 4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar, 5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och 6. har åtagit sig att för varje år till myndigheten rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per fon- dandel, med angivande av hur stor del som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna. Medlen får inte placeras i så- dana fonder som avses i 3 § lagen om värdepappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket. Medlen får inte placeras i fon- der som enligt de för fonden gäl- lande bestämmelserna kan dela ut medel till andra än andelsägarna. Medlen får inte heller placeras i sådana fonder som avses i 3 § la- gen om värdepappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket. Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från Fi- nansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeutveck- ling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god riskspridning uppnås i fonden. Premiepensionsmyndigheten får bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får registreras för en fondförvaltare. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:710) med vissa bestämmel- ser om Premiepensionsmyndigheten skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från de bestäm- melser som anges i 2 § första stycket samt 5 § första och andra styckena. Ett beslut enligt denna paragraf som meddelats av en an- nan myndighet än regeringen, får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam- marrätten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva avvikelser eller medge undantag i det enskilda fallet från de bestämmelser som anges i 2 § första stycket samt 5 § första och andra styckena. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Beslut enligt 11 § som har meddelats före ikraftträdandet skall överklagas enligt äldre bestämmel- ser. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-09-27 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin. Enligt en lagrådsremiss den 16 september 1999 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 2. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders- pension, 3. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Johan Lundström. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för Allmänna pen- sionsfonden 43 g § Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse som hindrar sjunde fond- styrelsen att utforma fondbestämmelserna för Premiesparfonden eller Premievalsfonden eller båda så att medel kan delas ut till andra än Pre- miepensionsmyndigheten eller att inrätta fonderna eller någondera som sådan fond som avses i 3 § lagen om värdepappersfonder. Detta följer av att de bestämmelser som finns i 8 kap. 3 § andra-fjärde styckena lagen om inkomstgrundad ålderspension enligt ordalydelsen inte omfattar Pre- miesparfonden och Premievalsfonden. Såvitt angår andra och tredje styckena framgår detta av att andra stycket inleds med ordet "Medlen" i bestämd form (konstaterandet avser både föreslagen och gällande ly- delse). Ordet måste syfta på något som framgår av första stycket, när- mare bestämt på vad som överförs enligt 2 § första stycket 1. Frågan skulle kunna regleras genom att andra-fjärde styckena i 8 kap. 3 § lagen om inkomstgrundad ålderspension bröts ut till en a-paragraf och ordet "Medlen" byttes mot ett mera generellt uttryck. Därvid skulle emellertid framgå, av 2 § i samma kapitel att Premiepensionsmyndighe- ten skall föra över medel till Premiesparfonden och Premievalsfonden och av den nya a-paragrafen att myndigheten inte fick göra det, om sjunde fondstyrelsen förfarit på nyss nämnt sätt. Det anförda visar att en reglering i stället får tas in i lagen med reglemente för Allmänna pen- sionsfonden, närmast i dess 43 g §, som ett förbud för fondstyrelsen att vidta någon av de nämnda åtgärderna. Lagrådet förordar därför att i 43 g § förs in ett nytt andra stycke av för- slagsvis följande lydelse: "Fondbestämmelserna för Premiesparfonden och Premievalsfonden får inte medge att medel delas ut till någon annan än Premiepensionsmyn- digheten. Sjunde fondstyrelsen får inte heller genom Premiesparfonden eller Premievalsfonden utöva sådan näringsverksamhet som avses i 3 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Premiepensionsmyndigheten får dock, efter att ha inhämtat yttrande från Finansinspektionen, medge att värdeutvecklingen för fonderna eller en av dem får vara beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god riskspridning uppnås i fonden." Övergångsbestämmelsen Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen skall beslut enligt 43 e § tredje stycket som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. De äldre bestämmelser som avses och som i lagråds- remissen föreslås skola upphävas innebär att ett beslut enligt nämnda stycke som meddelats av en annan myndighet än regeringen får överkla- gas hos allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Som skäl för att nämnda bestämmelser skall upphöra att gälla anförs att en myndighets beslut i en fråga som rör en annan myndighets inre verk- samhet normalt inte bör kunna överklagas. För att uppnå en sådan effekt skulle egentligen en uttrycklig regel, som frånkände beslut enligt 43 e § tredje stycket överklagbarhet, ha behövts i lagen. En regel av det sistnämnda slaget är av vissa skäl dock inte erforderlig. Det har att göra med att sjunde fondstyrelsen är den enda intressenten i ärenden rörande dessa beslut. Som statlig myndighet kan styrelsen inte utan uttryckligt författningsstöd överklaga en annan statlig myndighets beslut. Den princip som här tillämpas har utbildats i förvaltningsrättslig praxis och motiveras med att de statliga myndigheterna har att tillvarata samma allmänna intresse. Se bl.a. Strömberg, Allmän förvaltningsrätt, 19 u. 1998, s. 194. Det kan således konstateras att de överklaganderegler som föreslås skola upphävas i själva verket saknar praktisk betydelse. Vid föredragningen inför Lagrådet upplystes att reglerna hittills aldrig varit aktuella att tillämpa. Mot bakgrund av vad nu anförts kommer den föreslagna övergångsbe- stämmelsen inte att fylla någon praktisk funktion. Bestämmelsen bör där- för utgå. Förslaget till lag om ändring i lagen med vissa bestämmelser om Premie- pensionsmyndigheten Övergångsbestämmelsen Eftersom Premiepensionsmyndigheten i likhet med sjunde fondstyrelsen är en statlig myndighet, bör den föreslagna övergångsbestämmelsen utgå av samma skäl som anförts ovan beträffande motsvarande bestämmelse i förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för Allmänna pen- sionsfonden. Förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstgrundad ålderspension Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1999 Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm Föredragande: statsrådet Ringholm Regeringen beslutar proposition 1999/2000:12 Statlig förvaltning av premiepensionsmedel, m.m. Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp- häver eller upprepar ett normgivnings- bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EG- regler Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 43 e § Lag (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndig- 11 § heten Lagen omtryckt 1991:1857. Senaste lydelse 1998:1771. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1999:391. Lagen omtryckt 1991:1857. Senaste lydelse 1998:1771. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1998:711. Senaste lydelse 1999:391. Prop. 1999/2000:12 17 Prop. 1999/2000:12 1 Prop. 1999/2000:12 Prop. 1999/2000:12 Bilaga 1 Prop. 1999/2000:12 Bilaga 2 Prop. 1999/2000:12 Bilaga 3 Prop. 1999/2000:12 Prop. 1999/2000:12 46 1 46 1