Post 5748 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1999/00:87 ·
Hämta Doc ·
Obligatorisk mammaledighet Prop. 1999/2000:87
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Prop. 87
Regeringens proposition
1999/2000:87
Obligatorisk mammaledighet
Prop.
1999/2000:87
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 mars 2000
Göran Persson
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).
Lagändringen genomför bestämmelsen i artikel 8.2 i Europeiska
gemenskapernas råds direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida,
nyligen har fött barn eller ammar. Ändringen innebär att två veckor skall
vara obligatoriska av den i föräldraledighetslagen föreskrivna
mammaledigheten om minst sju veckor före den beräknade tidpunkten
för förlossningen och sju veckor efter förlossningen, förutsatt att
arbetstagaren inte är ledig på annan grund under den ifrågavarande
tvåveckorsperioden.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2000.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) 4
3 Ärendet och dess beredning 5
4 Gällande rätt 6
4.1 Direktivet 6
4.2 Föräldraledighetslagen 6
5 Genomförande av bestämmelsen om obligatorisk mammaledighet 7
6 Ikraftträdande 9
7 Författningskommentar 9
Bilaga 1 Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om
åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen
för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller
ammar 10
Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian 18
Bilaga 3 Promemorians lagförslag 19
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 20
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2000 22
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).
2 Förslag till lag om ändring i
föräldraledighetslagen (1995:584)
Härigenom föreskrivs att 4 § föräldraledighetslagen (1995:584) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
En kvinnlig arbetstagare har rätt
till hel ledighet i samband med sitt
barns födelse under en
sammanhängande tid av minst sju
veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och
sju veckor efter förlossningen.
Hon har också rätt att vara ledig
för att amma barnet.
En kvinnlig arbetstagare har rätt
till hel ledighet i samband med sitt
barns födelse under en
sammanhängande tid av minst sju
veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och
sju veckor efter förlossningen. Om
hon inte är ledig på annan grund
skall två veckor av denna
mammaledighet vara obligatoriska
under tiden före eller efter
förlossningen.
Arbetstagaren har också rätt att
vara ledig för att amma barnet.
Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning
betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10–15 §§.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.
3 Ärendet och dess beredning
Rådet antog den 19 oktober 1992 direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att
förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är
gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Direktivet finns i bilaga 1. I
artikel 8.2 i direktivet föreskrivs en obligatorisk mammaledighet om
minst två veckor.
Europeiska kommissionen överlämnade först den 30 december 1998
en formell underrättelse och sedan den 6 augusti 1999 ett motiverat
yttrande till Sverige i fråga om genomförandet av artikel 8.2 i direktivet.
Kommissionen anförde att den obligatoriska mammaledighet som
föreskrivs i artikel 8.2 inte har genomförts i svensk rätt, vilket innebär att
svensk lag strider mot direktivet.
Regeringen svarade kommissionen, i anledning av det motiverade
yttrandet, den 30 september 1999 då regeringen sammanfattningsvis
förklarade sig beredd att ta initiativ till att införa två veckors obligatorisk
mammaledighet i svensk lag.
I en departementspromemoria som upprättats inom
Näringsdepartementet, Obligatorisk mammaledighet, Ds 1999:76,
föreslås att det i föräldraledighetslagen (1995:584) införs två veckors
obligatorisk mammaledighet. En sammanfattning av promemorian finns i
bilaga 2 och promemorians lagförslag finns i bilaga 3.
Promemorian sändes den 17 december 1999 tillsammans med en
inbjudan till ett remissammanträde till Stockholms tingsrätt,
Statskontoret, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket,
Arbetsgivarverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet,
Arbetarskyddsstyrelsen, Rådet för arbetslivsforskning, Arbetsdomstolen,
ILO-kommittén, Jämställdhetsombudsmannen, Svenska
arbetsgivareföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Lands-
tingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers
Centralorganisation, Sveriges Advokatsamfund och
Försäkringskasseförbundet. Remissammanträdet hölls den 17 januari
2000. Vid remissammanträdet var närvarande Stockholms tingsrätt,
Riksförsäkringsverket, Arbetsgivarverket, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Arbetslivsinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsdomstolen, ILO-
kommittén, Svenska arbetsgivareföreningen, Landstingsförbundet,
Svenska Kommunförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation,
Försäkringskasseförbundet och Lärarnas Riksförbund. Skriftliga
remissyttranden samt protokoll från remisssammanträdet finns att tillgå i
Näringsdepartementet (dnr EUN1999/13260/ARM).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 10 februari 2000 att inhämta Lagrådets
yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande
finns i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
4 Gällande rätt
4.1 Direktivet
Av ingressen till direktivet framgår att gravida arbetstagare och
arbetstagare som nyligen fött barn eller ammar i flera avseenden utgör en
särskilt utsatt riskgrupp. Direktivet innehåller bestämmelser som
förpliktar medlemsstaterna att vidta åtgärder till skydd för dessa
arbetstagares säkerhet och hälsa. Direktivet, som är ett minimidirektiv,
föreskriver huvudsakligen följande. Vissa slag av arbetsuppgifter kan
medföra en särskild risk för att gravida arbetstagare och arbetstagare som
nyligen fött barn eller ammar kan komma att exponeras för farliga
agenser, arbetsprocesser eller arbetsförhållanden. Dessa risker måste
följaktligen bedömas, och resultatet meddelas till de kvinnliga
arbetstagarna eller deras representanter. Gravida arbetstagare och
arbetstagare som nyligen fött barn eller ammar får inte utföra
arbetsuppgifter som kan äventyra deras säkerhet och hälsa. Sådana
arbetstagare skall inte kunna åläggas nattarbete.
Det råder ett förbud mot uppsägning av skäl som hänger samman med
dessa arbetstagares tillstånd. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar
måste vidare vara förbundna med bibehållna rättigheter enligt
anställningsavtalet, inklusive bibehållen lön eller skälig ersättning.
Artikel 8.1 föreskriver att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga
åtgärder för att säkerställa att arbetstagarna i fråga är berättigade till
sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före
eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Av
artikel 8.2 framgår att av denna ledighet skall minst två veckor vara
obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell
lagstiftning eller praxis.
Enligt slutbestämmelserna skulle direktivet vara genomfört i
medlemsstaterna senast den 19 oktober 1994. Enligt kommissionens
mening har Sverige inte genomfört artikel 8.2 i direktivet.
4.2 Föräldraledighetslagen
Föräldraledighetslagen (1995:584) tillkom som ett resultat av dels en
modernisering av den gamla lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn m.m., dels en anpassning av de svenska reglerna till direktiv
92/85/EEG.
Kvinnliga arbetstagare hade enligt den gamla lagen rätt till hel ledighet
i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen. För att
uttryckligen uppfylla direktivets krav i artikel 8.1 på sammanhängande
ledighet under minst 14 veckor under tiden före den beräknade
tidpunkten för förlossningen eller efter förlossningen, förlängdes rätten
till ledighet till minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för
förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Bestämmelsen trädde i
kraft den 1 juli 1995 och finns i 4 § första stycket föräldraledighetslagen.
När det gällde direktivets krav i artikel 8.2 på obligatorisk
mammaledighet i samband med förlossning ansågs i förarbetena till
föräldraledighetslagen (prop. 1994/95:207 sid. 24 f), att det inte fanns
skäl att införa en regel om obligatorisk mammaledighet.
Ställningstagandet motiverades på följande sätt. Utredningen om
ledighetslagstiftningen (SOU 1994:41) hade under sitt arbete inte funnit
något som tydde på att problem förelåg för gravida arbetstagare eller
arbetstagare som nyligen fött barn eller som ammade att få ledighet. Det
hade inte heller tidigare i lagstiftningsarbetet framförts något allmänt
krav på obligatorisk ledighet i samband med barns födelse.
Föräldraledighetslagen tillerkände arbetstagarna rätt till ledighet enligt
där närmare angivna regler och det hade inte framkommit något som
tydde på att detta regelverk inte fungerade på avsett sätt. Därför var det
för svenska förhållanden främmande och omotiverat med en regel om
obligatorisk ledighet. Ungefär 98 procent av alla kvinnliga arbetstagare
som fött barn var lediga i anslutning till förlossningen och övriga antogs
vara sjukskrivna. Det fanns sålunda en svensk praxis som innebar att
kvinnliga arbetstagare som nyligen fött barn verkligen utnyttjade den rätt
till ledighet som lagstiftaren tillerkände dem, varför svensk nationell
lagstiftning i förening med praxis redan uppfyllde direktivets krav i
denna del.
Någon bestämmelse om obligatorisk mammaledighet motsvarande
artikel 8.2 i direktivet finns således inte i föräldraledighetslagen.
5 Genomförande av bestämmelsen om
obligatorisk mammaledighet
Regeringens förslag: Om en kvinnlig arbetstagare inte är ledig på
annan grund skall två veckor av den mammaledighet som anges i
föräldraledighetslagen vara obligatoriska under tiden före eller efter
förlossningen.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Promemorian har dock inte beaktat att den kvinnliga
arbetstagaren kan vara ledig i samband med förlossningen på annan
grund än föräldraledighet.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig
tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Flera av
remissinstanserna anser att Sverige i praktiken lever upp till direktivets
regel eftersom de flesta mammor är lediga minst två veckor i samband
med förlossningen, varför någon obligatorisk mammaledighet enligt
direktivet inte är nödvändig i Sverige. Svenska arbetsgivareföreningen
motsätter sig att förslaget genomförs eftersom den anser att direktivet är
genomfört i praxis och att Sverige ytterst bör låta EG-domstolen pröva
frågan om Sverige har genomfört direktivet eller ej. Såvitt avser regelns
utformning påpekar flera remissinstanser att en kvinnlig arbetstagare kan
vara ledig i samband med förlossningen på annan grund än
föräldraledighet och menar att om kvinnan t.ex. är sjukskriven eller tar ut
semester i stället för föräldraledighet uppfyller hon direktivets krav på
ledighet i sak, varför hon inte skall tvingas ta ut föräldraledighet.
Stockholms tingsrätt anser att med hänsyn till att direktivet är ett
arbetsmiljödirektiv med bestämmelser om skydd för kvinnliga
arbetstagare borde den obligatoriska ledigheten regleras i
arbetsmiljölagen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 8.2 i direktivet skall
medlemsstaterna föreskriva en obligatorisk mammaledighet i minst två
veckor under tiden före eller efter förlossningen. Kommissionen har i det
motiverade yttrandet anfört att två veckors obligatorisk barnledighet är
nödvändig för moderns och barnets hälsa och säkerhet, och för att
säkerställa att kvinnor inte tvingas att arbeta in i det sista, eller återvända
till arbetet alltför tidigt. Kommissionen har vidare anfört att genom
bestämmelsen garanteras också att kvinnor som själva vill arbeta tills
graviditeten är mycket framskriden, eller vill återvända till arbetet
mycket snart, av hälsoskäl måste ta en ledighet på minst två veckor.
Den svenska föräldraledighetslagstiftningen är rättighetsbaserad och är
ingen tvångslagstiftning. Sverige har en generös
föräldraledighetslagstiftning. I princip varje kvinnlig arbetstagare i
Sverige är mammaledig i samband med sitt barns födelse under en längre
period än två veckor. Därtill kommer att även fäder har rätt till ledighet
med ersättning under tio dagar i samband med barns födelse för att
närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Eftersom
fäder i Sverige utnyttjar denna ledighet i stor omfattning, gynnas både
barnets och moderns hälsa. Kvinnor och män i Sverige tar ansvar för sin
och sitt barns hälsa och rätten till ledighet i samband med förlossning har
full acceptans i svenskt samhällsliv.
För att uttryckligen genomföra direktivets regel om obligatorisk
ledighet anser dock regeringen att en sådan regel bör införas i svensk rätt.
Med hänsyn till att direktivets bestämmelse i artikel 8.1 om barnledighet
är genomförd i föräldraledighetslagen anser regeringen att
genomförandet av obligatoriet i artikel 8.2 också skall ske i denna lag.
Artikeln genomförs enklast genom ett tillägg i bestämmelsen om
mammaledighet i 4 § första stycket. Som flera av remissinstanserna
påpekat måste det avgörande vara att den kvinnliga arbetstagaren är ledig
i samband med förlossningen och det kan knappast spela någon roll vad
för slags ledighet det är fråga om. Hon kan exempelvis ta ut semester,
nyttja havande-skapspenning, vara sjukskriven eller om hon är lärare ha
ferier. Den kvinna som är ledig i två veckor under den tid om
sammanlagt 14 veckor som 4 § första stycket föreskriver bör anses
uppfylla direktivets krav på ledighet i sak. Det är alltså bara för det fall
den kvinnliga arbetstagaren inte är ledig på annan grund som det bör
föreskrivas att av den stadgade mammaledigheten i 4 § första stycket
skall två veckor vara obligatoriska. När det gäller förläggningen av de två
obligatoriska veckorna går det inte att entydigt utläsa av artikeln om den
kvinnliga arbetstagaren är skyldig att vara mammaledig i direkt
anslutning till tidpunkten för förlossningen. Därför har artikelns
formulering ”under tiden före eller efter förlossnin-
gen” valts i lagtexten.
6 Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2000.
7 Författningskommentar
4 §
Bestämmelsen har behandlats i föregående avsnitt.
Första stycket har tillförts en regel om två veckors obligatorisk mam-
maledighet. Av rätten till 14 veckors mammaledighet skall kvinnan ta ut
två veckors ledighet före eller efter förlossningen. Denna skyldighet
gäller dock inte om den kvinnliga arbetstagaren är ledig på annan grund,
t.ex. semester eller sjukskrivning, under den ifrågavarande perioden.
Vissa redaktionella ändringar har därutöver gjorts.
Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992
om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på
arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen
har fött barn eller ammar
Sammanfattning av promemorian
Den 19 oktober 1992 antog Europeiska gemenskapernas råd direktiv
92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på
arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller
ammar. I artikel 8.1 i direktivet föreskrivs att medlemsstaterna skall vidta
nödvändiga åtgärder för att säkerställa att gravida arbetstagare samt
arbetstagare som nyligen har fött barn eller ammar är berättigade till
sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före
eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Av
artikel 8.2 framgår vidare att av denna barnledighet skall minst två
veckor vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen enligt
nationell lagstiftning eller praxis. Direktivet har i allt väsentligt
genomförts i svensk rätt genom föräldraledighetslagen (1995:584).
Någon sådan obligatorisk ledighet som stadgas i artikel 8.2 i direktivet
finns dock inte i svensk lag.
Europeiska kommissionen anser att Sverige inte uppfyllt sina
skyldigheter enligt artikel 8.2 i direktivet, eftersom Sverige inte
föreskrivit minst två veckors obligatorisk mammaledighet i den
nationella lagstiftningen.
I promemorian föreslås en ändring i föräldraledighetslagen som
genomför bestämmelsen i artikel 8.2 i direktivet. Lagändringen innebär
att två veckor skall vara obligatoriska av den i föräldraledighetslagen
föreskrivna mammaledigheten om minst sju veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.
Promemorians lagförslag
Härigenom föreskrivs att 4 § föräldraledighetslagen (1995:584) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
En kvinnlig arbetstagare har rätt
till hel ledighet i samband med sitt
barns födelse under en
sammanhängande tid av minst sju
veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och
sju veckor efter förlossningen.
Hon har också rätt att vara ledig
för att amma
barnet.Mammaledighet behöver
inte vara förenad med att
föräldrapenning betalas ut.Vid
ledighet för att amma barnet gäller
inte 10–15 §§.
En kvinnlig arbetstagare har rätt
till hel ledighet i samband med sitt
barns födelse under en
sammanhängande tid av minst sju
veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och
sju veckor efter förlossningen. Av
denna ledighet skall två veckor
vara obligatoriska under tiden
före eller efter förlossningen.
En kvinnlig arbetstagare har
också rätt att vara ledig för att
amma barnet.Mammaledighet
behöver inte vara förenad med att
föräldrapenning betalas ut. Vid
ledighet för att amma barnet gäller
inte 10–15 §§.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
Härigenom föreskrivs att 4 § föräldraledighetslagen (1995:584) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
En kvinnlig arbetstagare har rätt
till hel ledighet i samband med sitt
barns födelse under en
sammanhängande tid av minst sju
veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och
sju veckor efter förlossningen.
Hon har också rätt att vara ledig
för att amma barnet.
En kvinnlig arbetstagare har rätt
till hel ledighet i samband med sitt
barns födelse under en
sammanhängande tid av minst sju
veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och
sju veckor efter förlossningen. Om
hon inte är ledig på annan grund
skall två veckor av denna
mammaledighet vara obligatoriska
under tiden före eller efter
förlossningen.
Arbetstagaren har också rätt att
vara ledig för att amma barnet.
Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning
betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10–15 §§.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-02-22
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 10 februari 2000 (Näringsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Helga Hullmann.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Thalén, Winberg, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,
Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Rosengren
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:87 Obligatorisk
mammaledighet
Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn
eller ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).
Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligan har fött barn
eller ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).
Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn
eller ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).
Prop. 1999/2000:87
21
1
Bilaga 1
Prop. 1999/2000:87
Bilaga 2
Prop. 1999/2000:87
Bilaga 3
Prop. 1999/2000:87
Bilaga 4
Prop. 1999/2000:87
Bilaga 5
Prop. 1999/2000:87
22
1
Prop. 1999/2000:87