Post 5825 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1999/00:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2000
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/17
Totalförsvar
6
Förslag till statsbudget för 2000
Totalförsvar
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 9
2 Utgiftsområde 6 Totalförsvar 13
2.1 Omfattning 13
2.2 Utgiftsutvecklingen 14
2.3 Resultatbedömning 16
2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 16
2.3.2 De viktigaste insatserna inom området 17
2.3.3 Effekter av insatserna 18
2.3.4 Regeringens slutsatser 18
2.4 Beredskapskredit för totalförsvaret 21
2.5 Samordning och kontroll av underrättelsetjänsten 21
2.6 Samarbete för europeisk flygforskning 22
2.7 Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet 23
3 Det militära försvaret 25
3.1 Omfattning 25
3.2 Utgiftsutveckling 25
3.3 Resultatbedömning 27
3.3.1 Resultatbedömning av verksamheten i programmen 27
3.3.2 Verksamheten i grundorganisationen 36
3.3.3 Tillståndet i krigsorganisationen 37
3.3.4 Bedömning av Försvarsmaktens förmåga i olika avseenden 38
3.3.5 Sammanfattning 38
3.4 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser 38
3.5 Bedömning av personalkonsekvenser 39
3.6 Inriktning av Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden 39
3.7 Anslag 39
4 Vissa funktioner inom det civila försvaret 53
4.1 Omfattning 53
4.2 Utgiftsutvecklingen 53
4.3 Resultatbedömning 54
4.4 Förändrad inriktning 56
4.5 Inriktning och prioriteringar 56
4.6 Revisionens iakttagelser 58
4.7 Bedömning av personalkonsekvenser 58
4.8 Anslag 58
5 Kustbevakningen och nämnder m.m. 85
5.1 Omfattning 85
5.2 Revisionens iakttagelser 85
5.3 Bedömning av personalkonsekvenser 85
5.4 Anslag 85
6 Totalförsvarsgemensam verksamhet 95
6.1 Omfattning 95
6.2 Utgiftsutveckling 95
6.3 Resultatbedömning 95
6.4 Revisionens iakttagelser 95
6.5 Bedömning av personalkonsekvenser 95
6.6 Icke anslagsfinansierade myndigheter 95
6.7 Anslagsfinansierade myndigheter m.m. 97
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 11
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen 14
Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen per verksamhetsområde 19
Tabell 2.3 Större förändringar av anslag inom utgiftsområdet mellan åren 1999 och
2000 20
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen 25
Tabell 3.2 Anslagsutvecklingen 39
Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet 44
Tabell 3.4 Anslagsutvecklingen 45
Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen 47
Tabell 3.6 Investeringsplan 50
Tabell 3.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 51
Tabell 4.1.Utgiftsutvecklingen 53
Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen 58
Tabell 4.3 Investeringsplan 62
Tabell 4.4 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 62
Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen 63
Tabell 4.6 Bemyndigande om ekomomiska förpliktelser 65
Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen 65
Tabell 4.8 Investeringsplan 67
Tabell 4.9 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 67
Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen 68
Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen 70
Tabell 4.12 Anslagsutvecklingen 72
Tabell 4.13 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 73
Tabell 4.14 Anslagsutvecklingen 74
Tabell 4.15 Offentligrättslig verksamhet 75
Tabell 4.16 Investeringsplan 75
Tabell 4.17 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 76
Tabell 4.18 Anslagsutvecklingen 77
Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen 78
Tabell 4.20 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 79
Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen 80
Tabell 4.22 Offentligrättslig verksamhet 83
Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen 85
Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen 85
Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet 86
Tabell 5.4 Investeringsplan 87
Tabell 5.5 Anslagsutvecklingen 88
Tabell 5.6 Anslagsutvecklingen 90
Tabell 5.7 Anslagsutvecklingen 90
Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen 90
Tabell 5.9 Uppdragsverksamhet 91
Tabell 5.10 Anslagsutvecklingen 92
Tabell 5.11 Offentligrättsligverksamhet 93
Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen 95
Tabell 6.3 Investeringsplan 97
Tabell 6.2 Uppdragsverksamhet 97
Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen 97
Tabell 6.5 Uppdragsverksamhet 99
Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen 100
Tabell 6.7 Uppdragsverksamhet 102
Tabell 6.8 Anslagsutvecklingen 103
Tabell 6.9 Anslagsutvecklingen 104
Tabell 6.10 Uppdragsverksamhet 105
Tabell 6.11 Anslagsutvecklingen 106
Tabell 6.12 Uppdragsverksamhet 107
Tabell 6.13 Investeringsplan 108
Tabell 6.14 Anslagsutvecklingen 108
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. för år 2000 bemyndigar regeringen att
utnyttja en kredit om 40 000 000 000
kronor i Riksgäldskontoret om krig,
krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger (avsnitt 2.4),
2. godkänner avtalet den 3 maj 1999 om ett
samarbete för europeisk flygforskning,
bilaga 1 och 2 (avsnitt 2.6),
3. godkänner att det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet skall fortsätta på
oförändrad ekonomisk nivå under år 2000
(avsnitt 2.7),
4. godkänner förslaget till inriktning för
förbandsverksamhet (avsnitt 3.7),
5. godkänner förslaget till inriktning för
incidentinsatser (avsnitt 3.7),
6. godkänner förslaget till inriktning för stöd
till samhället (avsnitt 3.7),
7. godkänner förslaget till inriktning för
beredskap (avsnitt 3.7),
8. godkänner förslaget till inriktning för
anskaffning av materiel och anläggningar
samt för forskning och teknikutveckling
(avsnitt 3.7),
9. godkänner förslaget till investeringsplan
m.m. för Försvarsmakten för perioden
2000-2002 (avsnitt 3.7),
10. bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget A3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge
beställningar av materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling så att
behovet av anslagsmedel efter budgetåret
2000 för dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst
76 521 452 000 kronor (avsnitt 3.7),
11. godkänner förslaget till investeringsplan för
Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt
avser funktionen Civil ledning, för perioden
2000 - 2002 (avsnitt 4.8),
12. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B1 Funktionen Civil
ledning, genomföra beställningar av
kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder, skyddade
ledningsplatser och signalskydd så att
behovet av anslagsmedel efter år 2000 för
dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 132 000 000 kronor (avsnitt 4.8),
13. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B2 Funktionen
Försörjning med industrivaror, godkänna
avtal om nya beredskapsåtgärder så att
behovet av anslagsmedel efter år 2000 för
dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 360 000 000 kronor (avsnitt 4.8),
14. bemyndigar regeringen att för år 2000 låta
Statens räddningsverk ta upp lån i
Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar intill ett
sammanlagt belopp om 1 240 000 000
kronor (avsnitt 4.8),
15. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge
beställningar av skyddsrum och
ledningsplatser m.m. så att behovet av
anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst
490 000 000 kronor (avsnitt 4.8),
16. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B6 Funktionen Hälso-
och sjukvård m.m. godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till
högst 25 000 000 kronor (avsnitt 4.8),
17. bemyndigar regeringen att för år 2000 låta
Socialstyrelsen ta upp lån i
Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar intill ett
sammanlagt belopp om 445 000 000 kronor
(avsnitt 4.8),
18. fastställer ett avgiftsuttag för
teleberedskapsavgiften, såvitt avser
funktionen Telekommunikationer m.m., till
sammanlagt 100 000 000 kronor under år
2000 (avsnitt 4.8),
19. godkänner förslaget till investeringsplan för
Post- och telestyrelsen, såvitt avser
funktionen Telekommunikationer m.m.,
för perioden 2000 - 2002 (avsnitt 4.8),
20. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B7 Funktionen
Telekommunikationer m.m., godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustningar och anläggningar för
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till
högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.8),
21. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B9 Funktionen
Transporter, godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustningar och anläggningar för
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till
högst 85 000 000 kronor (avsnitt 4.8),
22. fastställer ett avgiftsuttag för
elberedskapsavgiften, såvitt avser
funktionen Energiförsörjning, till ett
belopp om sammanlagt 200 000 000 kronor
under år 2000 (avsnitt 4.8),
23. godkänner förslaget till investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden 2000-2002
(avsnitt 5.4),
24. godkänner förslaget till nytt effektmål för
Kustbevakningen (avsnitt 5.4),
25. bemyndigar regeringen att tillgodose
Försvarets materielverks behov av
rörelsekapital, intill ett sammanlagt belopp
om högst 30 000 000 000 kronor för år
2000, genom en kredit i Riksgäldskontoret
(avsnitt 6.6),
26. godkänner förslaget till investeringsplan för
Försvarets materielverk för perioden 2000-
2002 (avsnitt 6.6),
27. för budgetåret 2000 anvisar anslag under
utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande
uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
Anslagsbelopp
A1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ramanslag
19 543 954
A2
Fredsfrämjande truppinsatser
ramanslag
900 083
A3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
ramanslag
22 340 782
B1
Funktionen Civil ledning
ramanslag
437 983
B2
Funktionen Försörjning med industrivaror
ramanslag
57 151
B3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
ramanslag
691 677
B4
Funktionen Psykologiskt försvar
ramanslag
18 523
B5
Funktionen Ordning och säkerhet
ramanslag
22 276
B6
Funktionen Hälso- och sjukvård
ramanslag
80 725
B7
Funktionen Telekommunikationer m.m.
ramanslag
195 000
B8
Funktionen Postbefodran
ramanslag
11 000
B9
Funktionen Transporter
ramanslag
143 023
B10
Funktionen Energiförsörjning
ramanslag
211 000
C1
Kustbevakningen
ramanslag
439 996
C2
Nämnder m.m.
ramanslag
12 359
C3
Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred
och andra naturolyckor m.m.
ramanslag
25 000
C4
Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
ramanslag
20 000
C5
Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
ramanslag
526 489
C6
Sprängämnes inspektionen
ramanslag
16 441
D1
Totalförsvarets pliktverk
ramanslag
237 834
D2
Försvarshögskolan
ramanslag
27 602
D3
Försvarets radioanstalt
ramanslag
428 494
D4
Försvarets forskningsanstalt
ramanslag
130 038
D5
Flygtekniska försöksanstalten
ramanlsag
37 988
D6
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
obetecknat anslag
93 196
Summa
46 648 614
2 Utgiftsområde 6 Totalförsvar
2.1 Omfattning
Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om
totalförsvar och höjd beredskap definierat
totalförsvar som verksamhet som behövs för att
förbereda Sverige för krig. Under högsta
beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet
som då skall bedrivas. Totalförsvar består av
militär verksamhet (militärt försvar) och civil
verksamhet (civilt försvar). Totalförsvar avser
således en verksamhet och inte en organisation.
Totalförsvars-resurserna skall enligt lagen
utformas så att de även kan användas vid
internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser och stärka samhällets förmåga att
förebygga och hantera svåra påfrestningar på
samhället i fred. Med totalförsvarsresurser avses
alla de resurser som finns inom
totalförsvarsverksamhet.
I utgiftsområdet ingår också verksamhet som
bedrivs av Kustbevakningen, Statens
räddningsverk avseende fredsräddningstjänst,
vissa nämnder samt ansvaret för frågor avseende
brandfarliga och explosiva varor.
De myndigheter som verkar inom
utgiftsområdet är Försvarsmakten,
Överstyrelsen för civil beredskap,
Civilbefälhavarna, Styrelsen för
psykologiskt försvar, Statens räddningsverk,
Kustbevakningen, Överklagandenämnden för
totalförsvaret, Totalförsvarets chefsnämnd samt
vissa mindre nämnder,
Sprängämnesinspektionen, Försvarets
materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarets
forskningsanstalt, Totalförsvarets pliktverk,
Försvarshögskolan och Flygtekniska
försöksanstalten. Vidare finansieras inom
utgiftsområdet vissa beredskapsåtgärder hos
myndigheter vars verksamhet i övrigt finansieras
inom andra utgiftsområden.
Till grund för den verksamhet som skall
bedrivas inom totalförsvaret under perioden
1997–2001 ligger 1996 års försvarsbeslut (prop.
1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36,
bet. 1996/97:UFöU1, rskr. 1996/97:109).
Beslutet omfattade statsmakternas
ställningstagande till den närmare inriktningen
för det militära försvarets krigsorganisation, det
militära försvarets grundorganisation i fred samt
den närmare inriktningen av det civila försvarets
verksamhet i krig och fred. Förslag om den
närmare inriktningen av verksamheten för
respektive budgetår lämnar regeringen årligen i
den ekonomiska vårpropositionen och budget-
propositionen.
En säkerhetspolitisk kontrollstation
genomfördes våren 1999 (prop. 1998/99:74
Förändrad omvärld – omdanat försvar, bet.
1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet.
1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222). Riksdagen
beslutade därigenom om en ändrad inriktning av
totalförsvaret och de ekonomiska
planeringsramarna.
Under våren 1999 uppdrog regeringen åt
Överstyrelsen för civil (ÖCB) beredskap att
inkomma med en analys med anledning av
kontrollstationspropositionen. ÖCB redovisade
den 17 maj 1999 en analys avseende
konsekvenser vid en väsentlig reducering av
beredskapsför-beredelserna för ett väpnat
angrepp i form av invasionshot. Vidare uppdrog
regeringen åt
Försvarsmakten att redovisa ett förslag till
planering för perioden 2000 – 2004 som innebar
en utveckling mot en struktur som består av en
insatsorganisation av krigsförband och
kompetenser som tillgodoser förmågan att redan
i grundberedskap lösa försvarsuppgifterna. Den
19 maj 1999 redovisade Försvarsmakten ett
förslag till en framtida struktur och till följd av
detta förslag redovisade Försvarsmakten den 15
juni 1999 även ett förslag till reviderad
materielplan.
Mot bakgrund av slutsatserna i den
säkerhetspolitiska kontrollstationen avser
regeringen att återkomma under hösten till
riksdagen med en proposition som skall omfatta
förslag till omstrukturering och förändring av
totalförsvaret.
Riksdagens revisorer har med en skrivelse den
1 juni 1999 till regeringen lämnat vissa förslag
om vilken information budgetpropositionen bör
innehålla. Regeringen vill med anledning härav
anföra följande. När regeringen avlämnar en
budgetproposition väcks ett ärende i riksdagen.
Regeringen tar därför fasta på de önskemål som
kommit till uttryck i utskottsbetänkanden och
riksdagsbeslut när det gäller arten och
omfattningen av den information som bör
lämnas i budgetpropositionen.
2.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
Utfall
19981
Anslag
1999 2
Utgifts-
prognos
1999
Förslag
anslag
2000
Beräknat
anslag
2001
Beräknat
anslag
20023
42 399
44 108
44 654
46 648
46 061
45 129
1 I utfallet inkluderas 5 miljoner kronor från s.k. äldreanslag.
2 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
3 Inklusive ett omställningsbidrag om 3 miljarder kronor.
Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall
I enlighet med vad riksdagen och regeringen
beslutat har Försvarsmakten vidtagit åtgärder för
att söka komma till rätta med de allvarliga
problem som uppstod inför budgetåret 1998
avseende planering av ekonomi och verksamhet.
Mot bakgrund av omvärldsläget, har riksdagen
bifallit regeringens förslag om en viss sänkning
av beredskapskraven i förhållande till 1996 års
försvarsbeslut (prop. 1997/98:84, bet.
1997/98:FöU11, rskr. 1997/98:268).
Regeringens bedömning är att Försvarsmaktens
förmåga att lösa huvuduppgifterna enligt 1996
års försvarsbeslut och de uttryckta kraven på
beredskap sammantaget är godtagbar.
Regeringen bedömer vidare att Försvarsmakten
har genomfört verksamheten under år 1998 i
huvudsak i enlighet med ställda krav. Regeringen
vill också betona att de åtgärder som vidtagits
under år 1998 ligger väl i linje med den
omprövning av Försvarsmaktens verksamhet
som inletts genom regeringens proposition
1998/99:74 och riksdagens beslut med anledning
av detta.
Omstruktureringen av Försvarsmaktens
grundorganisation enligt 1996 års försvarsbeslut
har genomförts på ett sådant sätt att en tidigare
sluttidpunkt än planerat uppnås i vissa fall.
Under år 1998 blev utgifterna under
utgiftsområdet cirka en miljard kronor högre än
vad som anvisats. De högre utgifterna är i
huvudsak hänförliga till anslaget A1
Försvarsmakten och beror i huvudsak på
problemen i Försvarsmaktens planering.
Utgiftsprognosen för år 1999 för utgiftsområdet
visar att utgifterna kommer att överstiga anvisat
belopp med cirka 544 miljoner kronor. (Detta
belopp beräknas bli täckt av anslagssparande,
reservationer och tilldelade anslagskrediter.)
Vad gäller det civila försvaret har
förskjutningar av planerade investeringar samt
senareläggning av utbetalningar avseende tidigare
gjorda investeringar medfört ett anslagssparande.
Regeringen avser att återkomma i samband
med 2000 års vårproposition angående
kvarstående frågor avseende statliga
ålderspensionsavgifter för totalförsvarspliktiga.
Förändringar
Riksdagen beslutade under våren 1998 i enlighet
med regeringens proposition 1997/98:83
Förändrad styrning av Försvarsmakten. Den
förändrade styrningen genomförs från och med
budgetåret 1999. Den återrapportering som
regeringen gör i föreliggande proposition för
budgetåret 1998 är den sista där
resultatredovisningen görs i den gamla
programstrukturen.
Regeringen redovisade i proposition
1997/98:84 Försvarsmaktens ekonomi och
verksamhet år 1998 m.m. åtgärder med
anledning av problemet med Försvarsmaktens
ekonomi och planering. Som nyss nämnts
beslutade riksdagen att på regeringens förslag
ändra det övergripande målet för
Försvarsmaktens beredskap. Förändringen
innebär att Försvarsmaktens beredskap skall
medge att utvalda delar av organisationen inom
ett år efter beslut har uppnått full krigsduglighet.
Kravet gällde tidigare huvuddelen av
organisationen.
Av propositionen Förändrad omvärld –
omdanat försvar (prop. 1998/99:74, bet.
1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet.
1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222) framgår
vidare
- att ett omställningsbidrag behövs för att
hantera de kostnader som hänger samman
med strukturförändringar inom
Försvarsmaktens krigs- och
grundorganisation vilka skall påbörjas och
genomföras under innevarande
försvarsbeslutsperiod samt för de
förskjutningar av materielleveranser som
genomförs för att lösa resursproblem före
år 2002. Inriktningen är att
omställningsbidraget anslås med 3 miljarder
kronor år 2002 och 1 miljard kronor år
2003. Regeringen bedömer att minst 1
miljard kronor kan frigöras, genom främst
minskade värn- och civilpliktsvolymer
under åren 2000 och 2001 samt
minskningar inom Försvarsmaktens krigs-
och grundorganisation, för att hantera
problemen under innevarande
försvarsbeslutsperiod.
- att försvarets priskompensationssystem
skall vara jämförbart med vad som gäller för
den övriga statsförvaltningen, vilket bl.a.
innebär att uppräkningen av
materielandelen av Försvarsmaktens anslag
med 1,5 procent utöver den gängse pris-
och löneomräkningen, den s.k.
teknikfaktorn, utgår fr.o.m. år 2000,
- att någon ytterligare uppföljning av
anslagsförordningen inte kommer att ske,
- att en satsning på såväl beredskap som
kunskaper inom NBC-området är
nödvändig,
- att IT-relaterade hot måste
uppmärksammas på stor bredd i samhället
såväl inom totalförsvaret som inom annan
samhällsverksamhet och
- att på sikt ökade resurser bör kunna avdelas
för internationell verksamhet vilket medger
en ökad förmåga att bidra med försvars-
resurser i fredsfrämjande och humanitär
verksamhet.
Mål
Målen för verksamheterna inom utgiftsområdet
är att:
Det militära försvaret
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
- stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar i fred.
Det civila försvaret
- värna civilbefolkningen, trygga en
livsnödvändig försörjning, säkerställa de
viktigaste samhällsfunktionerna och bidra
till
Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat
angrepp och krig i vår omvärld,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
- stärka samhällets förmåga att förebygga och
hantera svåra påfrestningar på samhället i
fred.
Övrig verksamhet
- verka för att förebygga olyckor i samhället
och begränsa skador vid sådana olyckor
genom bl. a. information, utbildning,
övning, uppföljning och tillsyn (Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor),
- bedriva sjöövervakning (kontroll- och
tillsynsverksamhet) och
miljöräddningstjänst i syfte att begränsa
brottsligheten och öka säkerheten till sjöss
samt ha en hög beredskap för
sjöräddningstjänst (Kustbevakningen) och
- begränsa och förebygga olyckor i samband
med brandfarliga och explosiva varor
(Sprängämnesinspektionen).
Prioriteringar
Försvarsmakten skall under år 2000 prioritera
åtgärder för att förbereda och genomföra en
snabb omställning av grund- och
krigsorganisationen i enlighet med beslut om nya
ekonomiska ramar för det militära försvaret.
En viktig del i att öka Försvarsmaktens
internationella förmåga utgörs av Sveriges
deltagande i planering och översynsprocessen
(PARP) inom ramen för PFF. Sverige har sedan
samarbetet inleddes år 1995 antagit 35
samverkansmål och 10 initiala partnerskapsmål.
Processen syftar till att identifiera och utveckla
samverkansförmågan för förband som
partnerländerna i princip, efter beslut i varje
enskilt fall, skulle kunna ställa till förfogande för
Nato-ledda fredsfrämjande
insatser. Utvecklingen av internationella
samverkansförmågor kommer fortsatt att ha hög
prioritet.
Inom det civila försvaret skall arbetet med att
anpassa verksamheten till det nya
säkerhetspolitiska läget prioriteras.
Funktionsansvariga myndigheter skall med
utgångspunkt i en önskvärd förmåga genomföra
analyser över vilka åtgärder som kan anstå till en
anpassningsperiod. Mot bakgrund av detta skall
förmåga för respektive funktion fastställas.
Inom Statens räddningsverks område skall
arbetet med att förebygga bränder och andra
olyckor inom räddningstjänstens område
prioriteras. Miljökonsekvenserna vid olyckor och
räddningstjänstinsatser skall beaktas.
Räddningsverket skall fortsätta att upprätthålla
beredskap för internationella hjälpinsatser.
Sprängämnesinspektionen skall öka
informationsinsatserna angående pyrotekniska
varor.
Kustbevakningen skall under året prioritera
kontroll av yttre gräns och fiskerikontroll.
2.3 Resultatbedömning
2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området
Inför budgetåret 1998 hade som tidigare
framgått allvarliga problem uppstått i Försvars-
maktens ekonomi och planering. I
regleringsbrevet för år 1998 föreskrev regeringen
att
Försvarsmakten skulle iaktta stor restriktivitet
med kostnadsdrivande åtgärder. Som tidigare
nämnts medgav riksdagen att kraven på
beredskap inom Försvarsmakten skulle sänkas.
Vidare informerade regeringen om
reduceringsåtgärder som främst skulle beröra
plikttjänstgöringen och materielanskaffningen.
Åtgärderna tog till största delen sikte på
budgetåret 1998.
I regleringsbrevet för år 1999 har regeringen
angett att det krävs fortsatta rationaliseringar och
förändringar i Försvarsmaktens verksamhet
under år 1999 för att balans skall kunna nås
mellan uppgifter och resurser.
Regeringens proposition Förändrad styrning
av Försvarsmakten m.m. (prop. 1997/98:83)
innehöll förslag till inriktning av en förändrad
styrning av Försvarsmakten, som godkändes av
riksdagen. Den förändrade styrningen av
Försvarsmakten genomförs från och med
budgetåret 1999. Regeringen har i proposition
1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat
försvar redovisat en metod för hur sambandet
mellan hotbildsförändringar och
totalförsvarsresusernas utveckling kan förklaras.
I 1996 års försvarsbeslut fastställdes målen för
och utformningen av det militära försvarets
krigsorganisation. Det har därefter varit en
uppgift för regeringen att närmare besluta om
Försvarsmaktens beredskap. Försvarsutskottet
har i bet. 1998/99:FöU1 förutsatt att regeringen
utvecklar resultatredovisningen när det gäller
förändringar i krigsdugligheten relaterat till
Försvarsmaktens huvuduppgifter och
regeringens redovisning av Försvarsmaktens
beredskap. Regeringens sammantagna
bedömning är att tillståndet i
krigsorganisationen var godtagbart i förhållande
till de ställda kraven. En utgångspunkt för denna
bedömning är att riksdagen medgivit att vissa
delar av krigsorganisationen kan undantas från
kravet på förmåga att kunna uppnå full
krigsduglighet inom ett år.
Omstruktureringen av grundorganisationen
har fortsatt i enlighet med 1996 års
försvarsbeslut. Försvarsmakten bedömer att
sluttidpunkten kommer att kunna uppnås
tidigare i vissa fall. Under år 1998 har rationalitet,
officerarnas kompetensutveckling och kvaliteten
i utbildningen prioriterats högre än
upprätthållandet av krigsförbandens omedelbara
förmåga. Regeringen konstaterar att målet för
avvecklingen av personal för år 1998 överstigits.
Under år 1998 har 20 885 värnpliktiga genomfört
grundutbildning. Utbildningen har genomförts
med gott resultat. Fortsättningsutbildning har
genomförts i liten utsträckning och har i stort
endast omfattat utbildning av reservofficerare.
Regeringen bedömer att årets verksamhet har
inneburit att huvuddelen av krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav har vidmakthållits
jämfört med år 1997 vid de enheter där
verksamhet genomförts. Regeringen avser att
under hösten 1999 förelägga riksdagen förslag
om fortsatt omstrukturering av
grundorganisationen.
Den internationella dimensionen av den
svenska säkerhetspolitiken är fortsatt betydande
genom deltagande i internationella fredsfräm-
jande och humanitära insatser och förberedelser
för sådana insatser.
Försvarsministrarna i Frankrike, Italien,
Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland
undertecknade i juli 1998 en avsiktsförklaring
som syftar till att underlätta en omstrukturering
av den europeiska försvarsindustrin. Konkreta
åtgärder med stöd av avsiktsförklaringen väntas
kunna föreläggas försvarsministrarna under år
1999.
Vad gäller det civila försvaret har riksdagen
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr
1998/99:78) uttalat oro för brister i
delfunktionen Elförsörjning. Mot bakgrund av
bl. a. Försvarsutskottets betänkande har
regeringen beslutat om en funktionsgenomgång
när det gäller delfunktionen Elförsörjning.
En särskild utredare skall analysera och lämna
förslag till vissa principer för att åstadkomma en
förbättrad helhetssyn när det gäller planeringen
för civilt försvar och beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Ändrade uppgifter som följer av
omvärldsförändringar ställer förändrade krav på
Kustbevakningens verksamhet. Det svenska EU-
medlemskapet och det kommande
Schengensamarbetet har också stor betydelse i
detta sammanhang. Mot denna bakgrund och för
att öka effektiviteten och finna
rationaliseringsvinster har regeringen den 9
september 1999 uppdragit åt Statskontoret att
genomföra en granskning av Kustbevakningens
organisation.
Från och med den 1 januari 1999 överfördes
ansvaret för frågor avseende brandfarliga och
explosiva varor från Näringsdepartementet till
Försvarsdepartementet. Regeringen beräknar
därför utgifterna för myndigheten från och med
budgetåret 2000 under utgiftsområde 6
Totalförsvar. Därmed sammanförs flera
myndighetsuppgifter inom räddningsområdet
och de skade- och olycksförebyggande
områdena. Fortifikationsverket har den 1 januari
1999 överförts från utgiftsområde 6 Totalförsvar
till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning.
Som en följd av genomförandet av vissa EG-
direktiv har riksdagen under år 1999 antagit
lagstiftning inom kemikalieolycksområdet som
bl.a. berör Statens räddningsverk,
Sprängämnesinspektionen och
räddningstjänsten. Som anfördes i proposition
1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat
försvar avser regeringen att låta genomföra en
översyn av räddningstjänstlagen och
följdförfattningar.
2.3.2 De viktigaste insatserna inom
området
Värnpliktsutbildningen har genomförts med gott
resultat. Under år 1998 har 20 885 värnpliktiga
genomfört grundutbildning.
Fortsättningsutbildningen har dock i stort sett
enbart omfattat utbildning av reservofficerare.
Förnyelsen av Försvarsmaktens
materielsystem har fortsatt. Under år 1998 och
hittills under år 1999 har Försvarsmakten tillförts
t.ex. stridsvagnar, stridsfordon,
pansarbandvagnar, luftvärnsrobotsystem,
flygburet spaningsradarsystem och
signalspaningsflygplan. Vidare har leverans av
delserie 2 av JAS 39 Gripen fortsatt.
Under år 1998 och år 1999 har Sverige deltagit
i internationella fredsfrämjande truppinsatser,
bl.a. i forna Jugoslavien (SFOR och Unpredep)
och Västsahara (Minurso). Regeringen har den
26 augusti 1999 beslutat om ett svenskt
deltagande i en fredsfrämjande insats i Kosovo.
Stödet till de baltiska nationerna har fortsatt
genom bl.a. den fredsbevarande bataljonen
Baltbat och den baltiska försvarshögskolan
Baltdefcol, men också genom tre
minröjningsoperationer i Baltikum.
Snabbinsatsstyrkan Swerap har utbildats och
ställts i beredskap. Det svenska engagemanget
inom Partnerskap för fred (PFF) har utvecklats
med deltagande i bl.a. Cooperative Jaguar 99 och
Cooperative Bear 98. För första gången har
Sverige också arrangerat en övning i PFF:s anda
på svenskt territorium, Nordic Peace.
Gränssättande faktorer för verksamheterna
inom det civila försvaret är främst tillgången till
telekommunikationer, elförsörjning och
datorstöd. Mot bakgrund av detta har
myndigheterna aktivt arbetat med att inom resp.
funktion minska sårbarheten främst vad gäller
elförsörjningen. Vad gäller funktionen
Telekommunikationer m.m. har reservkraftverk
beställts och fördelats mellan operatörerna.
Sårbarheten vid långa elavbrott har därmed
minskat.
Vidare kan nämnas att funktionen
Telekommunikationers deltagande i övningen
"Nordic Peace" med ett GSM-nät verifierar
förmågan att utnyttja mobila basstationer vid
väpnade konflikter. Utbildningar och övningar
har förbättrat förmågan att utföra reparationer
inom funktionen Energiförsörjning vid insatser
med NBC-stridsmedel.
Verksamheten vid Kustbevakningen har under
år 1998 fått en allt tydligare internationell prägel.
Det svenska EU-medlemskapet och det
kommande Schengensamarbetet har inneburit
att yttre gränskontroll och fiskerikontroll getts
ökad betydelse.
Vid räddningsskolorna under Statens
räddningsverk har under år 1998 15 procent fler
elever ur den kommunala räddningstjänsten
genomgått räddningstjänstutbildning än vad som
skedde under år 1997. Inom ramen för
räddningsverkets internationella hjälpverksamhet
har elva katastrof- och återuppbyggnadsinsatser
genomförts.
2.3.3 Effekter av insatserna
Regeringens bedömning av det samlade
resultatet av den militära verksamheten är att
landet kan försvaras mot ett väpnat angrepp.
Kravet på full krigsduglighet inom en
tolvmånadersperiod (kortsiktig anpassning) för
militärt försvar uppfylls av de delar av
krigsorganisationen som omfattas av detta krav.
Regeringen bedömer däremot att det
fortfarande finns brister i Försvarsmaktens
förmåga till långsiktig anpassning till ett
förändrat omvärldsläge. Den främsta orsaken är
den minskade omfattningen av
förbandsverksamheten.
Försvarsmakten kan upprätthålla den
territoriella integriteten och beredskapen för
incidentinsatser är godtagbar. Förmågan att
planera för, organisera och genomföra
internationell verksamhet är god, även om vissa
brister kvarstår vad gäller interoperabilitet.
Förmågan att stödja samhället vid svåra
påfrestningar i fred är god.
Regeringen bedömmer utifrån
funktionsansvariga myndigheters redovisningar,
att förmågan inom huvuddelen av det civila
försvarets funktioner vid utgången av år 1998 var
godtagbar. Flera funktioner uppvisar brister när
det gäller att lösa uppgifterna vid ett angrepp
med kemiska stridsmedel. Förbättringar har
skett inom funktionerna Civil ledning och
Telekommunikationer m.m. men brister kvarstår
dock och funktionernas förmågor är ej
godtagbara. Orsaken till detta är att åtgärder som
vidtas inom
dessa funktioner är både omfattande och
tidskrävande.
Regeringen bedömer att Kustbevakningens
verksamhet motsvarar de krav som ställts på
myndigheten i syfte att begränsa brottsligheten
och öka säkerheten till sjöss.
Regeringen bedömer att verksamheten vid
Räddningsverket motsvarar de krav som ställts i
syfte att inom myndighetens
verksamhetsområde förebygga olyckor i
samhället och begränsa skadorna när sådana
olyckor ändå inträffar.
2.3.4 Regeringens slutsatser
Den fortsatta inriktningen av verksamheten
inom utgiftsområdet påverkas av de
ställningstaganden som gjorts i samband med
den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999
samt den särskilda proposition som regeringen
avser att lämna till riksdagen senare i år och
riksdagens beslut med anledning härav.
Den översyn av det säkerhetspolitiska läget
som Försvarsberedningen för närvarande
genomför kommer att rapporteras till regeringen
under hösten 1999. Regeringen kan i samband
med ovannämnda särskilda proposition komma
att lämna förslag till förändrad inriktning av
verksamheten inom utgiftsområdet beroende på
översynens resultat.
Åtgärder som syftar till att bibehålla balans i
Försvarsmaktens ekonomi och planering skall
även i fortsättningen prioriteras. Dessutom
kommer arbetet med att utveckla den förändrade
styrningen av Försvarsmakten att fortsätta.
Internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser och övrig internationell verksamhet, t.ex.
inom ramen för PFF, skall även under
budgetåret 2000 ges hög prioritet.
Det civila försvaret skall anpassas till det nya
säkerhetspolitiska läget.
2000-frågan
Regeringen (Näringsdepartementet) har i
skrivelser till riksdagen i december 1998 och maj
1999 lämnat lägesrapporter beträffande IT-
omställningen i samhället inför år 2000 (skr.
1998/99:40 och skr. 1998/99:111). I skrivelsen
1998/99:111 anger regeringen att det har
genomförts och pågår omfattande insatser för att
klara IT-omställningen. Bedömningen är att
Sverige är väl förberett, även i ett internationellt
perspektiv, men det går ändå inte att utesluta att
det kan bli störningar.
Enligt förordningen (1997:30) om översyn av
statliga myndigheters informationssystem skall
de statliga myndigheterna upprätta en plan för
det anpassningsarbete som behöver genomföras
samt rapportera till Statskontoret hur arbetet
fortskrider.
Omställningen av de statliga myndigheternas
egna IT-system skulle vara färdig den 1 juni
1999. Ett 20-tal myndigheter har rapporterat
förseningar. Berörda myndigheter har fått i
uppdrag att intensifiera arbetet med att återta de
förseningar som uppstått.
När det gäller Försvarsdepartementets
ansvarsområde har läget i omställningsarbetet
vad avser Försvarsmakten och i fråga om
räddningstjänsten redovisats i de nämnda
skrivelserna till riksdagen. En redovisning av
läget när det gäller samtliga myndigheter lämnas i
det följande under respektive anslag.
Regeringen beslutade den 4 mars 1999 att
departementen skall tillse att det inom respektive
ansvarsområde finns en tillräcklig
krishanteringsförmåga inför millenieskiftet. I
den följande redovisningen redogörs för hur
resurser inom Försvarsmakten skall kunna
utnyttjas till stöd för viktiga samhällsfunktioner
vid eventuella störningar i IT-systemen och för
det stöd som lämnas av Överstyrelsen för civil
beredskap för länsstyrelsernas uppbyggnad av
krishanteringsförmåga.
Regeringen bedömer att förberedelserna inom
Försvarsdepartementets ansvarsområde
beträffande IT-omställningen inför år 2000 i allt
väsentligt är tillfredsställande.
Kommentarer till utgiftsutvecklingen
En jämförelse mellan anvisade anslag för år 1999
och prognosticerat utfall för år 2000 visar att
utgifterna beräknas överstiga tilldelade anslag
med 544 miljoner kronor. I utgiftsprognosen
ingår dock utnyttjande av anslagssparande från
tidigare år. På tilläggsbudget i samband med den
ekonomiska vårpropositionen för år 1999 har
cirka 96 miljoner kronor omfördelats inom
utgiftsområdet. Framförallt överfördes medel till
det nya anslaget C5 Statens räddningverk:
Samhällets skydd mot olyckor för att täcka
räddningsverkets utgifter för
förvaltningskostnader och kostnader med
anledning av fredsräddningstjänst
Anvisade anslag för år 1999 och föreslagna
anslag för år 2000 skiljer sig åt såtillvida att
anslagen för år 2000 är beräknade i 2000 års
prisläge i enlighet med den gängse pris- och
löneomräkningsmodellen.
Vidare har det för mer än hälften av anslagen
gjorts en teknisk justering med totalt cirka 1 386
miljoner kronor avseende kompensation för den
premie som myndigheterna betalar för de statliga
avtalsförsäkringarna sedan år 1998.
De statliga ålderspensionsavgifterna inom
utgiftsområdet har justerats ned till ca 1,4
miljoner kronor år 2000, 1,1 miljoner kronor för
år 2001 och 1,1 miljoner kronor för år 2002.
År 2002 minskas den ekonomiska ramen för
utgiftsområde 6 Totalförsvar med 4 miljarder
kronor jämfört med den ram för 2001 som
godkändes av riksdagen våren 1998, exlusive den
materielförskjutning som riksdagen beslutade
1996. År 2002 anslås ett omställningsbidrag med
3 miljarder kronor.
Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen per verksamhetsområde
Miljoner kronor (löpande priser)
Utfall
19981
Anslag
19992
Utgiftsprognos
1999
Förslag
anslag
2000
Beräknat
anslag
2001
Beräknat3
anslag
2002
A Det militära försvaret
38 626
39 836
40 149
42 785
42 035
40 648
B Vissa funktioner inom civilt försvar
2 365
2 400
2 566
1 868
2 006
2 407
C Kustbevakningen och nämnder m.m.
443
912
960
1 040
1 055
1 094
D Totalförsvarsgemensam verksamhet
965
959
985
955
965
980
Totalt för utgiftsområde 6
42 399
44 108
44 654
46 648
46 061
45 129
1 I utfallet inkluderas 5 miljoner kronor från s.k. äldre anslag.
2Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
3 Inklusive ett omställningsbidrag om 3 miljarder kronor.
Tabell 2.3 Större förändringar av anslag inom utgiftsområdet mellan åren 1999 och 2000
Miljoner kronor
Anslag
Premie-
kompensation
Omföring inom
utgiftsområdet
Omföring
till/från
utgiftsområdet
Förslag anslag
år 2000
A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
1 087
-1 4024
-56
19 544
A2 Fredsfrämjande truppinsatser
–
105
4005
900
A3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
267
1 7024
–
22 341
Summa
1 354
405
395
–
B1 Funktionen Civil ledning
5
-58
–
438
B2 Funktionen Försörjning med industrivaror
1
-50
–
57
B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
3
-256
–
692
B4 Funktionen Psykologiskt försvar
1
-2
–
18
B5 Funktionen Ordning och säkerhet
1
-11
–
22
B6 Funktionen Hälso- och sjukvård
1
-50
–
81
B8 Funktionen Postbefodran
–
-7
–
11
B9 Funktionen Transporter
1
-63
–
143
B10 Funktionen Energiförsörjning
–
-14
–
211
Summa
9
-511
–
–
C1 Kustbevakningen
3
20
–
440
C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
16
92
–
527
Summa
19
112
–
–
D3 Försvarets radioanstalt
–
–
-33
428
D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
–
–
-94
93
Summa
–
–
-12
–
Summa utgiftsområde
7
6
383
–
1 Anslagen har justerats avseende kompensation för statliga avtalsförsäkringar med ett belopp som understiger 1 miljon kronor. Se vidare under respektive anslagsavsnitt.
2 Omföring till UO 1 Rikets styrelse
3 Omföring till anslagen A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. samt B3 Funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst.
4 Justering mellan anslagen med anledning av Försvarsmaktens underlag av den 15 juni 1999.
5 Omföring från UO2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
6 Omföring till UO1 Rikets styrelse och UO4 Rättsväsendet.
7 Totala beloppet för premiekompensationen för UO6 är 1 386 miljoner kronor.
2.4 Beredskapskredit för
totalförsvaret
Regeringens förslag: Att riksdagen för år 2000
bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit om
40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret.
Krediten skall kunna utnyttjas om krig, krigsfara
eller andra utomordentliga förhållanden
föreligger.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen
bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit i
Riksgäldskontoret om 40 miljarder kronor för
budgetåret 1999 om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger.
Regeringen anser att ett motsvarande
bemyndigande, avseende samma belopp, bör
lämnas för budgetåret 2000.
Beredskapskrediten skall säkerställa att en
nödvändig beredskapshöjning inte förhindras
eller fördröjs därför att regeringen inte
disponerar erforderliga betalningsmedel.
Krediten är beräknad att täcka de utgifter som
motsvarar en månads beredskapshöjande
verksamhet. Krediten är beräknad att utnyttjas i
ungefär lika delar mellan militärt och civilt
försvar.
Om beredskapskrediten utnyttjas, avser
regeringen att återkomma till riksdagen med
redovisning av behovet av medel för den
fortsatta verksamheten.
2.5 Samordning och kontroll av
underrättelsetjänsten
Regeringens bedömning: Regeringen anser att det
finns behov av en funktion för samordning av
underrättelseverksamheten och avser att inrätta
ett särskilt organ för detta i Regeringskansliet.
Regeringen avser också att låta förstärka
Försvarets underrättelsenämnd.
Utredningens förslag: 1996 års
Underrättelsekommitté har i betänkandet
Underrättelsetjänsten – en översyn (SOU
1999:37) lämnat förslag avseende den militära
underrättelsetjänsten.
Underrättelsekommittén har bl.a. föreslagit
att det inom Regeringskansliet inrättas en
samordningsfunktion för underrättelsefrågor
bestående av en departementsövergripande
beredningsgrupp på statssekreterarnivå stödd av
ett samordningssekretariat för
underrättelsefrågor.
Samordningsfunktionen skall enligt
Underrättelsekommitténs förslag ha i uppgift att
regelbundet följa utvecklingen av
underrättelsetjänstens bevakning av säkerhetshot
mot Sverige och göra bedömningar av
underrättelseunderlaget i vid mening.
Samordningsfunktionen skall medverka till att
underrättelsetjänstens olika organ får den
kontinuerliga inriktning av sitt arbete som svarar
mot Sveriges säkerhetspolitiska behov.
Samordningsfunktionen skall bevaka kvaliteten i
underrättelsetjänstens arbete och vid behov
föreslå förändringar av gällande prioriteringar
och därav föranledda resursbehov för
underrättelsetjänsten. Beredningsgruppen med
dess sekretariat skall vara rådgivande till
regeringen och vid behov kunna förbereda
initiativ till allmänna eller särskilda beredningar
eller beslut av regeringen.
Underrättelsekommittén har i enlighet med
sitt uppdrag också studerat hur Försvarets
underrättelsenämnds insyn i och kontroll av
underrättelsetjänsten har fungerat. Kommittén
har funnit att den har fungerat väl. Kommittén
föreslår likväl vissa förändringar beträffande
nämnden. Den bör enligt kommitténs mening
förstärkas med någon ledamot som har
sakkunskap i underrättelsefrågor och
säkerhetspolitiska frågor.
Underrättelsekommittén föreslår också att
nämndens sekretariat förstärks.
Underrättelsekommittén anser vidare att
underrättelseverksamheten bör lagregleras. I den
lag som föreslås anges grunderna för den
underrättelseverksamhet som skall bedrivas av
Försvarsmakten och de myndigheter som
regeringen bestämmer.
Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser som yttrat sig över
förslaget om inrättande av en
samordningsfunktion har biträtt eller tillstyrkt
förslaget. Bland det tjugotal instanser som
lämnat sådana yttranden ingår Försvarsmakten
och Försvarets radioanstalt. Ingen remissinstans
har avstyrkt eller framfört kritik mot förslaget.
Några remissinstanser, bland dem Försvarets
radioanstalt, har avgivit yttranden över förslaget
om förstärkning av Försvarets
underrättelsenämnd. Dessa instanser har biträtt
eller anslutit sig till förslaget.
Skälen för regeringens bedömning:
Regeringen konstaterar att det finns behov av en
förstärkt samordning av
underrättelseverksamheten. Regeringen avser
därför att inrätta ett särskilt organ bestående av
en beredningsgrupp på statssekreterarnivå och
ett samordningssekretariat för detta i
Regeringskansliet. Regeringen har i
budgetarbetet överfört medel från utgiftsområde
6 (anslaget A1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. samt anslaget D3 Försvarets
radioanstalt) till utgiftsområde 1 Rikets styrelse
för att en sådan samordningsfunktion skall
kunna inrättas fr.o.m. den 1 januari 2000.
Samordningsfunktionens utformning och
närmare uppgifter bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Regeringen anser också att Försvarets
underrättelsenämnd bör förstärkas och har
genom omprioriteringar inom anlaget C2
Nämnder m.m. beräknat medel för att
möjliggöra en förstärkning av nämnden fr.o.m.
den 1 januari 2000.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen
i en särskild proposition avseende det förslag till
lagreglering av underrättelsetjänsten som
Underrättelsekommittén lämnat.
2.6 Samarbete för europeisk
flygforskning
Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner
avtalet den 3 maj 1999 om ett samarbete för
europeisk flygforskning.
Bakgrund
Efter regeringens bemyndigande undertecknade
Flygtekniska försöksanstalten den 11 oktober
1994 ett samarbetsavtal mellan
flygforskningsinstituten i Sverige, Frankrike,
Italien, Nederländerna, Spanien, Storbritannien
och Tyskland. Genom avtalet formulerades en
avsiktsförklaring att inleda ett fördjupat
samarbete. Vidare etablerades "Association of
European Research Establishments in
Aeronautics" (Aerea) – en informell
samarbetsorganisation mellan instituten. Inom
ramen för Aerea-samarbetet har instituten
samverkat avseende civil flygforskning och
rymdforskning genom olika forsknings- och
teknologiutvecklingsprojekt inom såväl EU som
inom Garteur, dvs. det speciella samarbete på
regeringsnivå mellan Frankrike, Storbritannien,
Tyskland, Nederländerna, Spanien och Sverige
som syftar till att stärka samarbetet inom
flygteknisk forskning. Vidare har samarbetet
inom Aerea, som numera benämns endast Erea,
även genomförts på bilateral nivå.
Ärendet och dess beredning
Efter förhandlingar mellan företrädare för
flygforskningsinstituten har enighet nåtts om
lydelsen av ett tilläggsavtal till 1994 års
samarbetsavtal med innebörd att Erea erhåller
status som en nederländsk juridisk person. Den
är registrerad i det nederländska handelsregistret
och kan närmast liknas vid en svensk ekonomisk
förening. Dess uppgift är att för institutens
räkning bevaka marknaden för
forskningsuppdrag, genom avtal med
uppdragsgivare knyta forskningsuppdrag till de
samverkande europeiska flygforskningsinstituten
samt vidare sprida kännedom om den samlade
tekniska kompetens som instituten
representerar. Någon forskningsverksamhet
kommer inte att bedrivas av Erea. Liksom
tidigare ligger ansvaret för sådan verksamhet helt
och hållet vid de enskilda forskningsinstituten.
Varje institut avgör själv om och i vilken
utsträckning det önskar delta i ett visst
forskningsprojekt. De avtal som ingås binder
bara Erea och inte instituten. Institutens
medverkan i ett visst forskningsprojekt regleras
genom kontrakt som upprättas mellan Erea och
respektive institut som anmält intresse att delta. I
dessa kontrakt preciseras bl.a. det enskilda
institutets tekniska och ekonomiska del i aktuellt
projekt.
Genom tilläggsavtalet omfattar institutens
samverkansområden numera även
försvarsrelaterad flygforskning.
Ekonomiskt begränsas institutens ansvar till
insatt kapital, i detta fall en årlig avgift för Ereas
administration. Därutöver ansvarar varje institut
för de kostnader som uppkommer vid institutets
deltagande i gemensamma arrangemang.
Samarbetsavtalet och tilläggsavtalet finns i
bilagorna 1 och 2.
Regeringen beslutade den 29 april 1999 att
tilläggsavtalet till samarbetsavtalet den 11
oktober 1994 mellan europeiska
flygforskningsinstitut skulle undertecknas under
förutsättning av riksdagens godkännande. För
svensk del innebär nämligen avtalet att en viss del
av Flygtekniska försöksanstaltens
förvaltningsuppgifter överlämnas till en utländsk
inrättning i den mening som avses i 10 kap. 5 §
fjärde stycket regeringsformen.
Undertecknandet skedde den 3 maj 1999.
Skälen för regeringens förslag: Erea-
samarbetet innebär att instituten samverkar för
att utveckla en hög europeisk flygteknisk
kompetens genom ett effektivt utnyttjande av
institutens samlade resurser. Detta är nödvändigt
för att öka konkurrenskraften för europeisk
flygforskning och teknologiutveckling.
Effektiviseringen av de olika institutens
verksamheter skall bl.a. ske genom Ereas
aktiviteter för att knyta forskningsuppdrag till
instituten men även genom en samordning av
befintliga forskningsresurser varigenom
dubbelarbete mellan instituten undviks.
Målsättningen för samarbetet är att stärka
teknologibasen för europeisk flygindustri och att
kunna förse flygindustrin och andra intressenter
med efterfrågad teknologi. Det är av svenskt
intresse att Flygtekniska försöksanstalten deltar i
Erea-samarbetet för att därigenom vara delaktig i
den gemensamma effektiviseringen av europeisk
flygteknisk forskning. Sverige får därigenom
möjlighet att upprätthålla och utveckla
teknologiområden som är av stor betydelse för
svensk industri.
Flygforskningsinstitutens samverkan ligger
vidare väl i linje med den multinationella,
europeiska samverkan som uttalats i den
avsiktsförklaring om åtgärder för att underlätta
omstruktureringen av europeisk försvarsindustri,
vilken undertecknades den 6 juli 1998 av
försvarsministrarna i Frankrike, Italien, Spanien,
Storbritannien, Tyskland och Sverige, det s.k.
sexnationssamarbetet.
Enligt regeringens bedömning strider inte
flygforskningsinstitutens samverkan mot EG:s
konkurrensregler, då samarbetet bedöms falla in
under de s.k. gruppundantagen.
Förslaget föranleder inte något behov av
utökning av anslaget till Flygtekniska
försöksanstalten.
2.7 Det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet
Regeringens förslag: Det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet skall fortsätta på
oförändrad ekonomisk nivå under år 2000.
Skälen för regeringens förslag: Sedan sex år
tillbaka har det funnits ett nationellt flygtekniskt
forskningsprogram som finansierats genom att
staten och industrin har avsatt 30 miljoner
kronor vardera per år för att skapa ett
konstruktivt samarbete mellan företag, institut
samt universitet och högskolor.
Forskningsprogrammet, som riksdagen senast
tog ställning till i forskningspolitiska
propositionen (prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) och
budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1,
bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:109), löper ut
under innevarande budgetår. Regeringen anser
att det är angeläget att staten medverkar till att
skapa förutsättningar för sådana mekanismer
som innebär att universitet och högskolor samt
företag och myndigheter samverkar och
därigenom bl.a. ger intressenterna förutsättning
att skapa nischer för deltagande i internationella
forskningsprogram. I förhållande till anvisade
medel erhålles en mycket positiv effekt av
programmets samverkan inom olika
flygrelaterade tekniska forskningsområden och
eftersom programmets innehåll förnyas
dynamiskt så förtjänar det även fortsättningsvis
statligt stöd. Medverkande industrier är positiva
till en förlängning och till fortsatt finansiering på
samma ekonomisk nivå som hittills. Regeringen
bedömer att det nationella flygtekniska
forskningsprogrammets finansiering som förut
bör delas lika mellan staten och industrin.
Regeringen avser att föreskriva att statens
utgifter för det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet belastar sjätte
utgiftsområdets anslag A3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling och
tjugofjärde utgiftsområdets anslag D1 Teknisk
forskning och utveckling. Programmet bör
regelbundet utvärderas och förnyad ställning bör
fortsättningsvis tas i de återkommande
forskningspolitiska propositionerna.
3 Det militära försvaret
3.1 Omfattning
Försvarsmaktens resurser skall kunna
användas för att:
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden
och
- stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar i fred.
Försvarsmaktens verksamhet finansieras över
anslagen A1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m., A2 Fredsfrämjande truppinsatser samt A3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling.
3.2 Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
Utfall
1998
Anslag
1999 1
Utgifts-
prognos
1999
Förslag
anslag
2000
Beräknat
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
38 626
39 836
40 149
42 785
42 035
40 648
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall
Under år 1998 har cirka 20 800 värnpliktiga
genomfört grundutbildning. Utbildningen har
genomförts med gott resultat. Fortsättnings-
utbildning har genomförts i liten utsträckning
och har i stort sett enbart omfattat utbildning av
reservofficerare.
Följande viktigare övningar har genomförts
- stabstjänstövning med en armé-
fördelning, inkluderande lednings-
förband och nytt ledningssystem,
- planering och genomförande av
Partnerskap för Fred (PFF)-övning
Nordic Peace 98,
- samövning med olika civila lednings-
nivåer samt en
- internationell övningsverksamhet inom
ramen för PFF med deltagande i bl.a.
Baltic Challenge 98, Cooperative Jaguar
98 och Cooperative Bear 98.
Försvarsmakten har deltagit med en bataljon
om ca 400 soldater i en multinationell brigad i
Bosnien-Hercegovina. Engagemanget i Makedo-
nien utökades till ett skyttekompani om ca 100
personer. En minröjningsenhet har ställts till
FN:s förfogande i Västsahara. Snabbinsats-
styrkan Swerap (Swedish rapid reaction force)
har utbildats och ställts i beredskap.
Försvarsmakten har vidare genomfört tre
minröjningsinsatser i Baltikum.
Av de materielsystem som tillförts För-
svarsmakten kan följande nämnas
- stridsvagn 121 och 122 (pågående),
- stridsfordon 90 (pågående),
- pansarbandsvagn 401 och 501
(pågående),
- krigsbro 5 (pågående),
- robotsystem RBS 90 (avslutad),
- ubåt av typ Gotland (avslutades under år
1999),
- minröjningsfartyg av typ Styrsö (avslutas
under år 1999),
- båtar till amfibiebataljon (pågående),
- pansrade fordon till brigadledningar i
kustartilleribrigader (pågående),
- materiel till stabskompanier i de rörliga
KA-brigadledningarna (pågående),
- ledningsbåt till kustartilleribrigad-
ledningarna (pågående),
- JAS 39 Gripen delserie 2 (pågående),
- materielanskaffning för försvarets telenät
och taktiskt radionät (pågående),
- flygburet spaningsradarsystem FSR 890
(pågående),
- signalspaningsflygplan S 102B
(avslutades under år 1999),
- ledningssystem för flygstridskrafterna
(pågående),
- omsättning av flygstridskrafternas
stridsledningscentraler från Stril 60 till
StriC (pågående),
- motorbyte och modifiering av flygplan
SK 60 (pågående).
Den omstrukturering av Försvarsmaktens
grundorganisation som beslutades i 1996 års
försvarsbeslut har genomförts på ett sådant sätt
att tidigare sluttidpunkter än planerat (i allmän-
het år 1998 eller år 1999) uppnås. Under år 1998
har 185 yrkesofficerare utöver vad som planerats
lämnat Försvarsmakten.
Mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden
och med beaktande av den ekonomiska situatio-
nen inom Försvarsmakten medgav, som nämnts i
avsnitt 2.2, riksdagen under år 1998 en sänkning
av beredskapskraven i förhållande till dem som
gällde enligt 1996 års försvarsbeslut. Redovis-
ningen i det följande sker mot denna bakgrund,
innebärande att årets resultat visar på såväl en
bibehållen beredskap och krigsduglighet, men
också att förmågan i vissa fall vidmakthållits på
en lägre nivå eller har nedgått i förhållande till
föregående år. Regeringen vill också betona att
de åtgärder som vidtagits under år 1998 ligger i
linje med den omprövning av inriktningen av
Försvarsmaktens verksamhet som inletts genom
regeringens proposition 1998/99:74 Förändrad
omvärld – omdanat försvar och riksdagens beslut
med anledning av denna (bet. 1998/99:FöU5,
rskr. 1998/99:224). Regeringen har i nämnda
proposition lagt grunden för en process som
innebär en ytterligare anpassning av det militära
försvarets struktur till utvecklingen i omvärlden.
Regeringens bedömning är att
Försvarsmaktens förmåga att lösa
huvuduppgifterna enligt 1996 års försvarsbeslut
sammantaget är godtagbar. Regeringen bedömer
vidare att Försvarsmakten har genomfört
verksamheten under år 1998 i enlighet med
ställda krav.
Förändringar
Riksdagen beslutade under våren 1998 om för-
ändrad styrning av Försvarsmakten (prop.
1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr.
1997/98:269). Den förändrade styrningen
genomförs från och med budgetåret 1999. Den
återrapportering som regeringen gör i före-
liggande proposition för budgetåret 1998 är den
sista där resultatredovisning görs i den gamla
programstrukturen.
Den 7 maj 1998 uppdrog regeringen åt
Försvarsmakten att lämna underlag för den
säkerhetspolitiska kontrollstationen. Uppdraget
redovisades den 12 oktober 1998. Regeringen
beslutade den 24 september 1998 att
Försvarsmakten som grund för sin planering
skall utgå från anvisade ramar vilket inkluderar
ett borttagande av priskompensation med
teknikfaktorn. Grundat på detta beslut inkom
Försvarsmakten med en kompletterande
redovisning den 13 november 1998. Denna
utgjorde ett underlag för arbetet med
kontrollstationen som ledde fram till riksdagens
beslut härom.
Struktur för återrapportering
Verksamhetsåret 1998 styrdes och återrapporte-
rades i då rådande programstruktur. I det
följande redovisar därför regeringen verksam-
hetens resultat i programtermer. Dessutom
redovisas verksamheten i grundorganisationen
samt tillståndet i krigsorganisationen.
Redovisningen är kopplad till de uppgifter för
det militära försvaret som riksdagen beslutade
om i 1996 års försvarsbeslut.
Prioriteringar
Försvarsmakten skall under år 2000 prioritera
åtgärder för att förbereda och genomföra en
snabb förändring i enlighet med vad riksdagen
beslutat.
En viktig åtgärd för att öka Försvarsmaktens
internationella förmåga utgör Sveriges
deltagande i planerings- och översynsprocessen
(PARP) inom ramen för PFF. Sverige har sedan
samarbetet inleddes år 1995 antagit 35
samverkansmål och 10 initiala partnerskapsmål.
Processen syftar till att identifiera och utveckla
samverkansförmågan för förband som
partnerländerna i princip efter beslut i varje
enskilt fall skulle kunna ställa till förfogande för
Nato-ledda fredsfrämjande insatser.
Utvecklingen av den internationella
samverkansförmågan kommer fortsatt att ha hög
prioritet.
3.3 Resultatbedömning
Vid bedömningen av Försvarsmaktens resultat
har följande bedömningsgrunder tillämpats:
- god: resurserna (kapaciteten) motsvarar
eller överstiger behovet och uppgifterna
kan lösas,
- godtagbar: brister och störningar
nedsätter handlingsförmågan men
uppgifterna kan i huvudsak lösas,
- ej godtagbar: svåra brister vilka leder till
att uppgifterna inte kan lösas,
- kritiskt: verksamheten är nära
sammanbrott.
3.3.1 Resultatbedömning av
verksamheten i programmen
I bedömningen av programmens resultat har
hänsyn tagits till de sänkta beredskapskrav som
riksdagen och regeringen beslutade om under år
1998.
Program 1. Operativa lednings- och
underhållsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift att utöva eller möjliggöra
operativ ledning och operativ underhållstjänst.
I programmet ingår bl.a. högkvarteret, tre
militärområdesstaber med stabs- och
sambandsförband m.m., tre
underhållsregementen,
militärområdestransportbataljoner och
militärområdessäkerhetskompanier.
Resultatbedömning
Grundutbildning inom programmet har bl.a.
omfattat värnpliktiga till militärpolisenheter,
enheter ur militärområdessambandsbataljon och
militärområdestransportbataljoner samt enskilda
värnpliktiga till
militärområdesreparationskompanier,
militärområdesförråds- och
militärområdesförsörjningskompanier.
Nödvändig personalomsättning i
ledningsförbanden har skett och huvuddelen av
de grundutbildade värnpliktiga vid
underhållsförbanden har krigsplacerats vid dessa.
Totalt har avgångarna varit låga.
Fortsättningsutbildning har skett i liten
omfattning och personalutbildning har
begränsats till högt prioriterade behov. Jämfört
med föregående år har personalutbildningen
minskat med ca 50 procent. Kunskapsnivån och
förmågan att föra förband i fält har därmed
sjunkit.
Krigsförberedelseverksamheten har
genomförts på en låg nivå. En
fördelningsstabsövning har genomförts, liksom
kris- och krigsspel samt övningar på högre och
lägre regional nivå. Den operativa planeringen
har vidmakthållits.
Verksamheten vid underhållsregementena har
i första hand omfattat stöd till
förbandsverksamheten, avveckling av
krigsmateriel, omstrukturering och
omförrådsställning. Integrering och
förberedelser för integrering av
mark-, sjö- och flygstridskrafternas
underhållsorganisationer har genomförts, liksom
stora rationaliseringar inom förråds- och
verkstadstjänsten. Planering och förberedelser
för omförrådsställning till central- och
arsenalförråd har påbörjats. En
försvarsmaktsgemensam struktur för ledning
och samordning av materielavveckling har
utarbetats.
Omfattande åtgärder har vidtagits för att
förhindra intrång i Försvarsmaktens vapen- och
mobiliseringsförråd. Ett flertal kontroller
avseende vapen- och ammunitionsförvaring har
skett. Under år 1998 har arbetet med att utöka
åtgärderna för att förhindra tillgrepp av
stöldbegärliga vapen och ammunitionseffekter
inom Försvarsmakten fortsatt. Skärpta regler för
hantering, förvaring och transport av vapen och
ammunition har fastställts och prov och försök
med säkerhetsmateriel har genomförts. Bland
materiella förbättringar kan nämnas fasta larm,
vapenboxar, patronlägeslås och
säkerhetscontainrar. Anskaffningar har i flera fall
påbörjats. Regeringen konstaterar att antalet
vapenförluster ökat från 18 förkomna
eldhandvapen under år 1997 till 28 år 1998. De
två uppmärksammade stölderna i Norrtälje och
Strängnäs svarade för 17 av de 28. En del av dessa
vapen har sedermera återfunnits. Antalet
förluster vid inbrott hos hemvärnsmän har
minskat från 11 vapen till 8 vapen. Regeringen
ser allvarligt på alla dessa förluster och står fast
vid målsättningen att antalet förluster skall
nedbringas till noll.
Försvarsmakten skall enligt 1996 års
försvarsbeslut avveckla sitt innehav av
truppminor. Avvecklingen sker genom
destruktion och skall vara avslutad senast år
2001.
För närvarande pågår destruktion av
truppmina 10. Under år 1999 avses vidare
truppmina 11 samt trampminorna 41 och 49B
destrueras. Trådminor är planerade att destrueras
under år 2000.
Destrueringen går enligt plan och bedöms
klaras av inom avsatt tid. Cirka 1 miljon
truppminor har hittills avvecklats.
Stabssamtal har genomförts med Ryssland,
Tjeckien, Frankrike, Lettland, USA, Danmark,
Estland och Litauen. Högkvarteret och
militärområdesstaberna har svarat för planering
och genomförande av respektive medverkat i ett
antal övningar med internationellt deltagande:
Cooperative Chance, Baltic Challenge,
Cooperative Baltic Eye, Cooperative Bear, Open
Spirit, Nordic Peace 98, Cooperative Jaguar 98
och Baltops 98. Fyra inspektioner (i Ryssland,
Vitryssland, Turkiet och Uzbekistan) enligt
Wiendokumentet 94 har genomförts.
Beredskap enligt Försvarsmaktens
beredskapsorder har upprätthållits.
Driftsättningen av Försvarsmaktens nya
operativa ledningssystem IS Orion har ännu inte
kunnat genomföras. Förseningen innebär ökade
kostnader och att Försvarsmakten inte har
kunnat ersätta det gamla operativa
ledningssystemet Leo. Det har förekommit
allvarliga brister i Orionprojektet. Åtgärder har
därför vidtagits från regeringens sida.
Försvarsdepartementet har under våren 1999
lämnat en särskild redovisning till
försvarsutskottet om detta och om läget i
projektet. Det är angeläget att Försvarsmakten
snarast kommer till en lösning på den uppkomna
situationen. Regeringen kommer att även
fortsättningsvis följa projektet och de frågor som
knyter an till detta. Frågan om vilka
konsekvenser förseningarna innebär för
Försvarsmaktens operativa förmåga och för
annan viktig verksamhet kommer därvid att
ägnas särskild uppmärksamhet. Regeringen avser
att hålla utskottet informerat också i dessa
hänseenden.
Årets verksamhet har inneburit att
ledningsförbandens förmåga att klara ställda krav
har vidmakthållits. Underhållsförbandens
förmåga har däremot sjunkit.
Grundutbildningen av värnpliktiga har uppnått
planerad kvalitetsnivå.
Regeringen bedömer läget inom programmet
som godtagbart.
Program 2. Fördelningsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift att leda och understödja
armébrigadernas strid.
I programmet ingår bland annat tre
fördelningsstaber med betjäningsförband, tre
artilleriregementsstaber med
fördelningsartilleribataljoner samt ca 75
fristående bataljoner och ca 115 fristående
kompanier innefattande bl.a. jägarförband,
luftvärnsförband och fältsjukhus.
Resultatbedömning
Under året har ca 20 kompanienheter ingående i
funktionerna ledning, samband, fältarbeten,
artilleri, luftvärn, underrättelser, sjukvård och
underhåll utbildats och tillförts
krigsorganisationen. Fortsättningsutbildningen
har omfattat delar av kompanier eller enskilda
specifika befattningar. Samträning av
ledningsförbanden inom en arméfördelning har
genomförts. Krigsförberedelseverksamheten har
varit begränsad. Krigsförbandens materiella
status har hållits på en låg nivå.
Materielleveranserna har omfattat ammunition
till haubits 77, dragbilar till stridsvagnssläp, samt
telesystem 9000-materiel. Detta har inneburit en
förbättrad förmåga inom lednings- och
sambandsområdet samt en ökad eldkraft inom
artilleriet.
Regeringen bedömer att årets verksamhet har
inneburit att huvuddelen av krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav har vidmakthållits
jämfört med år 1997 vid de enheter där
verksamhet genomförts. En genomgående brist
är samträning i kompani- och bataljonssystem.
Samtliga enheter kan dock efter kompletterande
utbildning nå ställda krav på krigsduglighet.
Grundutbildningen av de värnpliktiga i
förbanden har bedöms i huvudsak ha nått
uppsatta kvalitetsmål.
Regeringen bedömer läget inom programmet
som godtagbart.
Program 3. Försvarsområdesförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift att leda territoriell
verksamhet, skydda för totalförsvaret viktiga
resurser, försvara vissa infallsportar samt leda
mobilisering och transporter. I programmet
ingår för närvarande 13 försvarsområdesstaber,
förband för stads- och gränsstrid, luftvärns- och
ingenjörsförband, hemvärnsförband m.m.
Sammanlagt omfattar programmet ca 242 000
personer, varav ca 86 000 i hemvärnet.
Resultatbedömning
Under året har fem kompanier utbildats.
Fortsättningsutbildningen har genomförts i
begränsad utsträckning och omfattat personal i
specifika befattningar. Detta har fått negativa
konsekvenser för personalens kompetens och
förmågan att föra förband i fält.
Tre månaders grundutbildning av värnpliktiga
för placering i hemvärnet har genomförts och
145 värnpliktiga har fullföljt utbildningen. En
översyn av rekryteringen till denna verksamhet
görs av 1998 års pliktutredning (dir. 1997:106
och dir. 1998:49).
Krigsförbanden, vars materiella status hållits
på en låg nivå, tillförs nu efterhand modern
materiel.
Vad avser hemvärns- och frivilligutbildningen
har av ekonomiska skäl verksamhet ställts in.
Grundutbildningen av värnpliktiga har nått
uppsatta kvalitetsmål.
Regeringens bedömning är att läget inom
programmet är godtagbart.
Program 4. Armébrigadförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift att föra anfallsstrid.
I programmet ingår för närvarande fyra
infanteribrigader, tre norrlandsbrigader samt sex
mekaniserade brigader.
Resultatbedömning
Under året har 40 kompanier och vissa fristående
plutoner utbildats. Fortsättningsutbildningen har
enbart omfattat specifika befattningar.
Grundutbildningsvolymen har varit för liten för
att möjliggöra omsättning av samtliga
underavdelningar inom brigaderna.
Grundutbildningen av värnpliktiga har nått
uppsatta kvalitetsmål. Utbildning av
krigsförbandens personal har kunnat genomföras
på en godtagbar nivå. Utbildningen avseende ett
nytt ledningssystem har lett till en ökad
kompetens inom funktionerna ledning och
samband. Luftvärnsförbanden har inte fullt ut
kunnat prioriteras i enlighet med de höga
operativa krav som ställs på denna funktion. Den
försöksverksamhet som bedrivits vid brigaderna
har genomförts med gott resultat.
Krigsförberedelseverksamheten har bedrivits på
en mycket låg nivå. Mobiliserings- och
krigsplanläggningen har legat på en miniminivå.
Krigsförbandens materiella status har hållits på
en låg nivå.
Materieltillförseln har bl.a. omfattat
nyanskaffning av granaten STRIX, leveranser av
stridsfordon 90 och stridsvagn 121, materiel för
utbildningsstöd till stridsvagn 121/122 och
sambandssystem TS 9000.
Medverkan har skett i de internationella
övningarna Baltic Challenge, Nordic Peace och
Combined Endeavour.
Regeringens bedömning är att läget inom
programmet är godtagbart.
Program 5. Marina lednings- och
underhållsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med uppgift att
leda och understödja de marina krigsförbanden.
I programmet ingår bl.a. fyra
marinkommandon, ett marindistrikt, en rörlig
marin ledningsgrupp och åtta
underhållsbataljoner samt fyra marina
stridssjukhus.
Resultatbedömning
Övningen SamMarin 1998 har genomförts under
ledning av marinkommando Ost med deltagande
från Marincentrum, marinkommando Syd samt
andra marina förband och flygförband. Detta har
inneburit att underhållsförbandens och den
rörliga underhållsledningens förmåga har
utvecklats jämfört med år 1997.
Grundutbildningen och personalutbildning
(nivå- och kompetenshöjande) har genomförts
planenligt och till föreliggande kravnivå.
Marinkommando Syd har genomfört en
omfattande räddningsövning med
hemvärnspersonal. Marinkommandona har
understött minröjningsoperationerna i Baltikum
samt PFF-övningar. Vidare har
Marinkommando Ost deltagit i Nordic Peace 98.
Samverkan med civila regionala myndigheter
samt kommuner har genomförts planenligt och
stöd till det civila samhället har lämnats vid ca 50
tillfällen i samband med bl.a. sjöräddning,
räddningstjänst och internationella arrangemang.
Marinkommando Väst har bl.a. understött
frivilligorganisationer och krisgrupp i samband
med brandkatastrofen på Hisingen i Göteborg i
oktober 1998.
Regeringen bedömer att krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav har vidmakthållits
avseende ledningsförband och utvecklats
avseende underhållsförband.
Sammantaget bedömer regeringen att
förmågan att klara ställda krav är god.
Program 6. Försvarsmaktens helikopterförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband för bl.a.
pansarvärn, ubåtsjakt och spaning mot ytmål,
flygräddning samt transporter.
I programmet ingår bl.a. en arméflygbataljon,
två marina helikopterdivisioner och sex
flygräddningsgrupper.
Resultatbedömning
Under året har omorganiseringen av
helikopterverksamheten slutförts. All helikopter-
verksamhet är därmed sammanförd inom ett
program. Försvarsmaktens helikopterflottilj är
organiserad på Malmen i Linköping. Den 1
januari 1999 omorganiserades också, i enlighet
med regeringens och riksdagens tidigare beslut,
de fredstida arméflygbataljonerna, de marina
helikopterdivisionerna och flygräddnings-
grupperna till Norrlands, Svea, Göta och
Östgöta helikopterbataljoner. Bataljonerna är
lokaliserade till Boden, Haninge (Berga,)
Ronneby (Kallinge) respektive Linköping
(Malmen). Inom Göta helikopterbataljon finns
en enhet i Göteborg (Säve).
Under året har brister på teknisk personal och
reservdelar tidvis minskat helikoptrarnas
tillgänglighet. På grund av tekniska problem och
en minskad flygtid har vidare flygtidsnormerna
för besättningarna till de tunga helikoptrarna inte
kunnat hållas. För de markoperativa
helikopterförbanden har emellertid samövning
med norrlandsförband gett bra resultat. För de
sjöoperativa helikopterförbanden har
utvecklingen däremot gått i negativ riktning i
och med att samövning med marina förband inte
har kunnat genomföras i erforderlig
utsträckning. När det gäller helikopter 10-
förbanden (flygräddningen) har teknikerbristen
och vissa materielbrister medfört att
flygtidsproduktionen blivit mindre än planerat.
Sammantaget har resultatmålen i allt väsentligt
uppnåtts. Med utgångspunkt i beslutade
beredskapssänkningar uppdrog regeringen i 1998
års regleringsbrev åt Försvarsmakten att minska
flygtiden inom programmet med en månad per
flygenhet. I delårsrapporten redovisar
Försvarsmakten fortsatta problem med
helikopter 10-förbanden. Problemen gäller
tillgängligheten och bristen på teknisk personal.
Regeringen konstaterar att krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav har sjunkit i
förhållande till föregående år. Detta beror
huvudsakligen på den låga flygtidstilldelningen,
materielbristerna och bristen på samövning. Ett
undantag från den negativa trenden utgör dock
pansarvärnshelikopterförbanden, vilka har
bibehållit förmågan att klara ställda krav. I
sammanhanget anmäler Försvarsmakten också
att den låga flygtidstilldelningen och
materieltillgängligheten har medfört att
förmågan hos personalen närmar sig en för
flygsäkerheten kritisk nivå. I årsredovisningen
anmäler myndigheten att detta förhållande har
blivit föremål för särskild uppföljning inom
Försvarsmakten. I delårsrapporten redovisar
myndigheten att ett åtgärdsprogram har inletts
för att höja tillgängligheten hos helikopter 10.
Åtgärderna avser bl.a. en översyn av
organisation, tillsynstider och dimensionering av
reservmateriellagren. Försvarsmakten kan redan
konstatera en viss förbättring av läget.
Regeringen kommer att följa säkerhetsläget och
vaka över att Försvarsmakten, bl.a. genom sin
säkerhetsinspektion, vidtar sådana åtgärder att
personalens säkerhet inte äventyras.
Den tidigare påbörjade pilotutbildningen har
fullföljts. Av ekonomiska skäl har däremot den
grundläggande utbildningen av piloter under år
1998 fått ställas in, vilket lett till att
vakanssituationen inom helikopterverksamheten
kvarstår.
När det gäller stöd till samhället kan följande
anföras. Försvarsmaktens avtal med
Västerbottens läns landsting om sjuktransporter
med helikopter har förnyats. Försvarsmakten har
vidare avtal med Sjöfartsverket på fem orter om
helikopter i beredskap för räddning. Samverkan
med civila myndigheter har utvecklats vidare.
Detta gäller bl.a. samverkan med polisen i fråga
om eftersökning av försvunna personer och att
Försvarsmakten tillsammans med Sjöfartsverket
har effektiviserat den avtalade
räddningsverksamheten. I sammanhanget skall
insatserna i samband med brandkatastrofen i
Göteborg i oktober 1998 framhållas. Samverkan
med de civila myndigheterna fungerade då
mycket bra i enlighet med
nödhelikoptersystemet. Avslutningsvis kan
noteras att antalet uppdrag för bl.a. räddning och
ambulanstransport med helikopter under år 1998
hade ökat till 680, mot förra årets 243 uppdrag.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att
det finns problem inom helikopterförbanden. De
beror bl.a. på materielbrister, brist på tekniker
och piloter samt otillräcklig flygtid. Likaså
påverkar utebliven samövning ett antal förbands
förmåga i negativ riktning. Krigsdugligheten är
för flera förband otillräcklig. Regeringen anser
att de brister inom väsentliga personalkategorier
som redovisats är allvarliga. Teknikerbristerna
avser inte bara detta program. Regeringen
behandlar teknikerfrågan samlat under program
9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband.
Sedan tidigare har Försvarsmakten i uppdrag att
fortsätta de påbörjade och planerade åtgärderna
för att komma till rätta med bl.a. pilotbristerna.
Försvarsmakten skall redovisa uppdraget i
årsredovisningen för år 1999. Trots bristerna
bedömer regeringen läget inom programmet
som godtagbart.
Program 7. Stridsfartygsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift att övervaka och bekämpa
mål på och under havsytan.
I programmet ingår bl.a. två ytstridsflottiljer
med sex korvetter, sex robotbåtar och tolv
patrullbåtarsamt tre minkrigsavdelningar med
bl.a. sju minröjningsfartyg av typ Landsort, fyra
minröjningsfartyg av typ Styrsö och två
minfartyg. Dessutom ingår en ubåtsflottilj med
nio ubåtar, varav två i materielberedskap samt ett
ubåtsräddningsfartyg.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att
stridsfartygsförbanden har slutfört utbildningen
av besättningar med godkänt resultat och att
förbandsutbildningen av besparingsskäl har
avslutats 45 dagar tidigare än föregående år.
Vidare har ytstridsförbanden övat mer i den egna
regionen, vilket minskat antalet samövningar.
Detta har medfört vissa besparingar men också
minskad kompetens för främst befälet.
Stridsfartygsförbanden har haft problem med att
bibehålla nödvändigt antal officerare.
Ubåtsjaktutbildningen har genomförts med
låg ambitionsnivå. Minkrigsförbanden har
prioriterat sin verksamhet mot förmåga att söka
efter, lokalisera, identifiera och oskadliggöra
föremål på havsbottnen. Tre minröjningsinsatser
har genomförts i Baltikum. Förmågan att minera
har nedprioriterats.
Örlogsskolorna har genomfört
värnpliktsutbildning i en delvis ny organisation
och har fått ta emot fler värnpliktiga än planerat.
Detta tillsammans med vissa vakanser har
medfört att några yrkesutbildningar har fått
ställas in.
HMS Carlskrona har avslutat
utbildningsexpeditionen med gott resultat. Vissa
åtgärder har vidtagits med HMS Carlskrona för
att öka fartygets interoperabilitet. Marina
fartygsförband har deltagit i ett flertal PFF-
övningar. Örlogsbesök har ägt rum i bl.a. Baltijsk
och Riga.
Första ubåtsflottiljen har genomfört
ubåtsräddningsövning med Danmark samt ett
örlogsbesök i Polen. Som ett led i att utveckla ett
ubåtsräddningsavtal med Polen, genomfördes en
svensk ubåtsräddningsövning i Gdanskbukten
med polska observatörer.
På materielsidan kan bl.a. nämnas att
modifiering av lätt torped 45 har slutförts och
vapenmodifieringar på ubåt av typ Näcken
genomförts. Det nya ubåtssystemet av typ
Gotland har haft tekniska problem. Dessa har
dock åtgärdats under år 1999 och ubåtssystemet
har levererats till Försvarsmakten under hösten
1999. Dessutom har minröjningsfartyg av typ
Styrsö levererats.
Regeringen bedömer att krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav i stort har
vidmakthållits. Förmågan till ubåtsjakt har
minskat men är i förhållande till ställda krav
godtagbar. Förmågan till minröjning och
deltagande i internationella insatser har ökat och
är enligt regeringens bedömning god.
Program 8.Kustförsvarsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift att försvara s.k. infallsportar,
marina basområden och skärgårdsområden.
I programmet ingår bland annat fyra
marinregementen, en rörlig
kustartilleribrigadledning, sex
kustförsvarsförband, sex amfibiebataljoner, tre
kustartilleribataljoner och ett tungt
kustrobotbatteri.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att
kustförsvarsförbanden av besparingsskäl har
slutfört utbildning av förband 30 dagar tidigare
än normalt. Värnpliktsutbildningen har
genomförts med gott resultat bl.a. tack vare de
värnpliktigas höga motivation.
Fortsättningsutbildning har genomförts med en
amfibiebataljonstab samt med del av ett
underhållsförband och ett sjukvårdsförband.
Kustartilleriets stridsskola har genomfört
gemensam fackutbildning av officerare. Detta
har bl.a. lett till att förmågan till rörligt
kustförsvar, skydd av basområde samt förmåga
till samverkan med stridsfartygsförband har ökat
jämfört med föregående år.
Vid KA 1 har ledningsträningsanläggningen
slutbesiktigats. På materielsidan kan nämnas att
bl.a. fyra stridsbåtar och en bevakningsbåt har
levererats till förbanden. Huvuddelen av
materielen till ett brigadstabskompani har nu
levererats och amfibiebataljonernas
mörkerkapacitet har förbättrats.
Kompanienheter ur amfibieförbanden vid
KA 1, KA 2 och KA 4 har deltagit i PFF-
övningarna Cooperative Jaguar och Baltic
Challenge med gott resultat.
Kustförsvarsförband ur främst KA 1 och KA 3
har deltagit i övningen Nordic Peace 98 på
Gotland.
Kustförsvarsförbanden har också lämnat stöd
till det civila samhället i form av
sjöräddningsuppdrag.
Regeringen bedömer att krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav är god.
Program 9. Flygvapnets lednings- och
underhållsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift att leda och betjäna
flygförband.
I programmet ingår för närvarande bl.a. tre
flygkommandostaber, två vädercentraler, sex
stridslednings- och luftbevakningsbataljoner och
16 basbataljoner. I programmet ingår även
försvarets telenät.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att Försvarsmakten har
fortsatta svårigheter att producera planerad
flygtid. Huvudorsakerna till detta problem är
enligt myndigheten att många flygtekniker
lämnar
Försvarsmakten och att det fortfarande är en
brist på radarjaktledare.
Systemet med flygburen spaningsradar (FSR
890) fortsätter att utvecklas och samtliga sex
beställda flygplan har levererats. Likaså fortsätter
leveranserna av de nya stridsledningscentralerna,
StriC. Under år 1998 och hittills i år har två nya
anläggningar levererats. Försvarets telenät
utvecklas fortlöpande, bl.a. genom fortsatt
materielanskaffning, varvid tillgängligheten ökar
och underhållskostnaderna minskar.
Anskaffningen av ledningssystem för
flygstridskrafterna har fortsatt, liksom
utbyggnaden av lednings- och
kommunikationssystem för JAS 39 Gripen vid
huvudbaser och flottiljflygplatser.
Krigsförbandens förmåga att klara ställda krav
har i stort sett vidmakthållits. Inom vissa
funktioner, främst basbataljonerna, har
krigsdugligheten dock sjunkit jämfört med
föregående år. Nedgången beror främst på få
övningstillfällen.
Regeringen anser att det allvarligaste
problemet inom programmet är avgångarna av
tekniker till civil verksamhet. Under år 1998
lämnade drygt 120 tekniker Försvarsmakten
medan endast 22 färdigutbildades. För att
försöka minska avgångarna har fr.o.m. den 1
januari 1999 marknadslönetillägg införts för
tekniska officerare i flygtidsproduktion.
Försvarsmakten har också tillsatt en utredning
om teknikerkompetens. Regeringen avser att
noga följa utvecklingen i denna fråga och har
därför uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa
vidtagna åtgärder och resultatet av dessa i såväl
delårsrapporten för år 1999 som i
årsredovisningen. I delårsrapporten redovisar
Försvarsmakten bl.a. att den nämnda
utredningen om teknikerkompetens inom
flygvapnet är slutförd. I denna lämnas exempel
på fortsatta åtgärder såsom strukturförändringar
för yrkesofficerare i teknisk tjänst och
förbättrade rekryterings- och
utbildningsmöjligheter. Utredningen bereds nu
inom Försvarsmakten. När det gäller
radarjaktledarutbildningen konstaterar
regeringen att Försvarsmakten har vidgat
rekryteringen till denna yrkeskategori. En ny
simulator för utbildning av radarjaktledare har
också tagits i bruk vid F 20 i Uppsala.
Mot bakgrund av att åtgärder för att rätta till
bristerna redan har inletts anser regeringen att
läget inom programmet kan godtas.
Program 10. JAS 39-förband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med uppgift för
luftförsvaret, attackförmågan och
underrättelseinhämtningen.
I programmet ingår numera två divisioner JAS
39 Gripen.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att flygtidsuttaget för det
under år 1998 krigsorganiserade 39-förbandet
ligger under planerad nivå. Detta beror enligt
Försvarsmakten på brist på flygtekniker och
inskolade instruktörer. Hittills har ungefär 30
piloter flugits in på JAS 39-systemet. För att
fullfölja ombeväpningen till JAS 39 Gripen
erfordras, enligt myndigheten, åtgärder bl.a. för
att fylla upp personalvakanserna. Regeringen
utgår härvidlag från att Försvarsmakten vidtar de
åtgärder som behövs för att ombeväpningen till
JAS 39 Gripen skall kunna fullföljas enligt
myndighetens planering. En övning med JAS 39
Gripen i luftförsvarsrollen har genomförts med
bra resultat. Det finns dock ännu inte underlag
för att krigsduglighetsvärdera de två JAS 39
Gripendivisionerna.
Krigsförbandets materiella status har
vidmakthållits på en hög nivå. JAS 39 Gripen
delserie 2 har fortsatt att levereras, liksom den
tvåsitsiga versionen JAS 39 B. Totalt har 66
flygplan JAS 39 Gripen och 3 flygplan JAS 39
Gripen B levererats till Försvarsmakten.
Integration av robot 99 har inletts.
Regeringen konstaterar att införandet av JAS
39 Gripen i Försvarsmakten fortsätter i stort sett
enligt planerna. Pilotfrågorna skall bedömas i ett
samlat Försvarsmaktssammanhang. Regeringen
återkommer nedan till detta under program 11.
Övriga stridsflygförband.
Program 11. Övriga stridsflygförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift för luftförsvaret,
attackförmågan och underrättelseinhämtningen.
I programmet ingår för närvarande åtta JA 37
divisioner, varav en med sänkt beredskapskrav
från och med den 1 januari 1999, och två AJS 37
divisioner. Flygning med J35-divisionen
avslutades år 1998.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att flygtidsuttaget ligger
betydligt under det planerade och att samtliga
flottiljer ligger under tilldelad flygtid. Detta har
inneburit att flygförbanden inte har nått uppsatta
produktionsmål. Den främsta orsaken till
underutnyttjandet är fortsatt otillräckliga
produktionsförutsättningar. En viktig orsak till
detta är att tekniker har lämnat Försvarsmakten.
Även saneringen efter prov med ett nytt
avisningsmedel för flygplan har tagit resurser
från flygtidsproduktionen under år 1998. Till
detta kommer att bristen på piloter vid några
divisioner börjar bli begränsande för förmågan
att genomföra den planerade fredsverksamheten.
Detta leder i sin tur till minskad effekt i
krigsorganisationen. Under åren 1998 och 1999
har ungefär 40 piloter gått över till civilflyget.
Ytterligare ett antal piloter har aviserat att de
tänker gå över till civil anställning. Det kan
nämnas att det årligen utbildas ungefär 20 nya
piloter. Antalet övningar har av ekonomiska skäl
blivit mycket få. Med utgångspunkt i beslutade
beredskapssänkningar uppdrog regeringen åt
Försvarsmakten i 1998 års regleringsbrev att
minska flygtiden inom programmet med en
månad per flygenhet.
Den pågående ombeväpningen till JAS 39
Gripen ledde till att flygning med den
kvarvarande AJS 37-divisionen vid F 7 i Såtenäs
avbröts i förtid till förmån för flygning med JAS
39 Gripen. Vid F 10 i Ängelholm avslutades
flygning med J 35 Draken under år 1998. 35-
systemet kommer att avvecklas helt under
innevarande år. Systemutvecklingen och
modifieringen av JA 37 har fortsatt, liksom
integreringen av robot 99 på JA 37. För att
vidmakthålla telekrigförmågan har modifieringen
av flygplan SK 37 fortsatt och flygplanet tillförs
telestörsystem.
Regeringen konstaterar att teknikerbrist, en
allt tydligare pilotbrist och brist på övningar i sig
orsakar problem för stridsflygförbanden.
Regeringen har behandlat teknikerfrågan under
program 9. Flygvapnets lednings- och
underhållsförband. Pilotfrågan måste enligt
regeringens mening ses i såväl ett kortsiktigt som
ett långsiktigt perspektiv. I det kortsiktiga
perspektivet gäller att Försvarsmakten sedan
tidigare har regeringens uppdrag att i 1999 års
delårsrapport och årsredovisning redovisa
vidtagna åtgärder för att säkerställa
myndighetens behov av piloter för
stridsflygförbanden. I delårsrapporten anför
Försvarsmakten att myndigheten har vidtagit en
rad åtgärder för att förbättra läget. Bland annat
utnyttjas utbildningssystemet maximalt och en
personalplanerare för piloter har tillsatts. Vidare
pågår en översyn av pilotlönerna med hänsyn till
de löner som erbjuds på den civila marknaden.
Regeringen avser att noga följa utvecklingen i
denna fråga. För att söka finna lösningar i även
det litet mer långsiktiga perspektivet har
Försvarsdepartementet initierat ett nordiskt
samarbete på departmentsnivå för att belysa
möjligheterna att hitta en samnordisk lösning på
frågor om försvarets piloter. En viktig aspekt här
är hur de civila flygbolagens behov av piloter kan
tillgodoses.
Regeringen konstaterar sammantaget att
krigsförbandens förmåga att klara ställda krav
har vidmakthållits jämfört med föregående år
och att krigsdugligheten, trots de redovisade
problemen, i vissa delar har kunnat förbättras.
Läget inom programmet är enligt regeringens
mening godtagbart.
Program 12. Transportflygförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med
huvudsaklig uppgift inom
flygtransportverksamheten och signalspaningen.
I programmet ingår bl.a. fyra centrala
transportflygdivisioner (varav ett signalspanings-
förband) och fyra regionala transportflyg-
divisioner.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att flygtidsuttaget har
blivit lägre än beräknat. Detta beror enligt
Försvarsmakten bl.a. på brist på teknisk personal.
Regeringen har behandlat teknikerfrågan under
program 9. Flygvapnets lednings- och
underhållsförband. Försvarsmakten anmäler att
ett fortsatt lågt flygtidsuttag på sikt kan försämra
kvaliteten på besättningarna. Av ekonomiska
skäl har antalet övningar blivit få, vilket har lett
till att ställda mål inte har uppnåtts.
Transportflygningar med Tp 84 har under året
genomförts till Bosnien-Hercegovina,
Makedonien, Sahara och Honduras. Regeringen
vill framhålla att
Försvarsmakten genom att delta i dessa
internationella insatser har vidmakthållit ett antal
Tp 84-besättningars förmåga att operera utanför
Sverige. Detta är värdefullt för Sveriges förmåga
till internationella militära insatser. Regeringen
noterar vidare att krigsförbandens förmåga att
klara ställda krav har vidmakthållits jämfört med
föregående år.
Ytterligare ett signalspaningsflygplan S 102B
har anskaffats under år 1998 och omsättningen
av signalspaningsförbandet har slutförts. System
S 102 är därmed operativt och Tp 85 har
avvecklats. Regeringen vill också peka på att
transportflygförbanden har utvecklat sin
interoperabilitet på motmedelsområdet.
Sammantaget bedömer regeringen att läget inom
programmet är godtagbart.
Avslutningsvis vill regeringen informera
riksdagen om att Försvarsmakten i december
1998 hemställde hos regeringen att den planerade
flyttningen till Uppsala av signal- och
radarspaningen på Malmen och de särskilda
flygtransportresurserna på Bromma inte borde
genomföras. Myndigheten motiverade sin
framställning med att investeringarna skulle
kosta betydligt mer än vad som ursprungligen
var kalkylerat. Mot denna bakgrund gav
regeringen inte myndigheten något uppdrag att
fullfölja flyttningen i 1999 års regleringsbrev.
Frågan om de särskilda flygtransportresursernas
lokalisering prövas i beredningen av höstens
särproposition om totalförsvaret.
Program 13. För krigsorganisationen
gemensamma resurser
Programmets innehåll
Programmet innehåller verksamheter som inte
kan fördelas på övriga program. I programmet
ingår vissa för Försvarsmaktens
krigsorganisation gemensamma funktioner, t.ex.
Försvarets sjukvårdscentrum, Försvarsmaktens
underhålls-centrum och Försvarets
krigsspelscentrum. I programmet ingår också
olika gemensamma projekt, t.ex. 2000-
anpassning av IT-system och Försvarsmaktens
officersutbildning. Programmet omfattar även de
frivilliga försvarsorganisationernas utbildning
samt uppdrag till stödjande myndigheter. Under
programmet redovisas också Försvarsmaktens
miljöarbete och myndighetens stöd till samhället.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att utbildningen under
året har inneburit att personalens kompetens
inom markstridskrafterna har bibehållits på en
godtagbar nivå. När det gäller de marina
krigsförbanden har utbildningen under året
inneburit att uppfyllnaden av personal har
kunnat ske till antalet, men inte avseende
kompetens. Nedskärningarna i
specialistutbildningen inom flygstridskrafterna
har fått till följd att rätt utbildad personal i alltför
stor utsträckning saknas. Detta leder till en
otillfredsställande situation för personalen och
bidrar ytterst till att öka avgångsbenägenheten,
speciellt bland yngre officerare.
Regeringen bedömer sammantaget att stödet
till krigsförbanden varit godtagbart.
Försvarsmakten har redovisat sin bedömning
av läget den 1 juni 1999 vad gäller 2000-
säkringsarbetet avseende system som har
väsentlig betydelse för egen och annans
verksamhet. Enligt redovisningen räknar
Försvarsmakten med att, trots eventuella
störningar i egen verksamhet eller störningar i
omgivningen, kunna uppfylla alla sina
skyldigheter mot andra myndigheter, lämna stöd
till samhället enligt räddningstjänstlagen
(1986:1102) samt ha erforderlig militär förmåga
såväl före som efter millennieskiftet.
Försvarsmaktens miljöarbete
Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens
aktiva miljöarbete har fortsatt. Miljöutbildningen
har således fortsatt och ytterligare ett antal
regionala och lokala förband fått tillgång till
miljöutbildad personal. Arbetet med att begränsa
utsläppen av fossila bränslen har fortsatt och
utsläppen av koldioxid från drivmedel har
minskat betydligt. Utvecklingen av blyfri
ammunition fortsätter och under år 1998 har
prov med blyfri ammunition genomförts vid två
infanteribrigader. I december 1998 kunde
regeringen fastställa riktlinjer för miljöanpassad
försörjning med försvarsmateriel.
I juli 1998 lämnade regeringen uppdrag till
Försvarsmakten med utgångspunkt i 1998 års
miljöproposition. Försvarsmakten fick ett
särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar
utveckling. Myndigheten skall också utarbeta
underlag för sektorsmål. Försvarsmakten har
definierat sektorn till att omfatta den egna
myndigheten, Fortifikationsverket, Försvarets
materielverk, Försvarshögskolan, Försvarets
radioanstalt, Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten. Preliminära
redovisningar har gjorts till Naturvårdsverket
om Försvarsmaktens syn på sektorsansvaret och
med förslag till sektorsmål avseende utsläpp i luft
och vatten. Uppdraget skall redovisas till
regeringen i oktober 1999.
Även internationellt har Försvarsmakten
fortsatt ett aktivt arbete. Tillsammans med den
amerikanska försvarsmakten har myndigheten,
inom ramen för de två ländernas samarbetsavtal
på försvarsmiljöområdet, utarbetat en handbok
för miljöhänsyn i materielanskaffningsprocessen.
Samarbetet med de nordiska staternas försvars-
makter avser bl.a. miljöledningssystem. På
regeringens uppdrag driver Försvarsmakten
projekt inom ramen för den s.k.
Östersjömiljarden i Estland, Lettland och
Litauen tillsammans med USA.
Avslutningsvis vill regeringen peka på att
Försvarsmakten har bistått Regeringskansliet i
det fortsatta försvarsmiljöarbetet inom EAPR.
Stöd till samhället
Försvarsmakten har enligt regeringens mening
omfattande resurser som kan utnyttjas för att
stödja samhället i fred. Under år 1998 har stöd
till samhället lämnats bl.a. enligt avtal med
ansvariga räddningstjänstorgan. Detta gäller
framförallt räddningshelikopterberedskap.
Försvarsmakten har också lämnat stöd efter
anmodan från räddningsledare, bl.a. vid
eftersökning av försvunna personer, bekämpning
av skogsbränder och i samband med omfattande
snöoväder. Sammantaget har Försvarsmakten
genomfört över 300 insatser med flygplan,
helikoptrar, fartyg och trupp som stöd till
samhället.
Genom främst planering, samordning och
samverkan, utbildning och övningar har
Försvarsmakten utvecklat förmågan att stödja
samhället vid räddningstjänst och svåra
påfrestningar. Regeringen noterar också att
personalens och organisationens medvetenhet
om denna Försvars-maktens uppgift har ökat
under året.
Regeringen bedömer att Försvarsmaktens
stöd vid olika slag av räddningstjänst fungerar
bra och att Försvarsmaktens förmåga att kunna
stödja samhället i fred är god.
Program 14. För grundorganisationen
gemensamma resurser
Programmets innehåll
Verksamheter inom programmet, som inte
direkt sammanhänger med utvecklingen av
krigsorganisationen, skall stödja
grundorganisationen så att verksamhetsmålen
kan nås.
Programmet innehåller utbildningshjälpmedel,
t.ex simulatorer och
ledningsträningsanläggningar samt forskning
och teknikutveckling. Dessutom innehåller
programmet uppdrag till stödjande myndigheter,
vidareutveckling av ekonomi- och
personaladministrativa system samt
forskningsverksamhet.
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att stödet till
grundorganisationen har varit godtagbart. Under
året har insatser gjorts för att uppnå en tydligare
överensstämmelse mellan forskning och
teknikutveckling och Försvarsmaktens framtida
behov. Den direkta effekten av insatserna för
Försvarsmaktens krigsorganisation uppstår först
på längre sikt och är därmed svår att mäta.
Regeringen avser vidta åtgärder för att förbättra
möjligheten att följa upp resultaten av
försvarsforskningen.
Program 15. Internationell verksamhet
Programmets innehåll
Programmet omfattar verksamhet för att
Försvarsmakten skall kunna delta i
fredsfrämjande och humanitära insatser som
Sverige medverkar i och kommer att medverka i.
Insatserna utomlands finansieras vad gäller trupp
via anslaget A2 Fredsfrämjande truppinsatser.
För militärobservatörer, civilpoliser och andra
enskilda, sker finansiering via utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
samt via utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Programmet omfattar även svensk medverkan
i Partnerskap för fred (PFF) med förband och
enskilda personer i kurser, seminarier och
övningar i enlighet med Sveriges individuella
partnerskapsprogram.
Programmet innefattar också svensk
medverkan i Multinational United Nations
Stand-by Forces High Readiness Brigade
(Shirbrig) samt verksamhet inom ramen för
Sveriges observatörsskap i Västeuropeiska
unionen (VEU). Inom programmet kan också
stöd lämnas till de baltiska länderna.
Vidare omfattar programmet verksamhet i
syfte att utveckla såväl det multilaterala
(Nordcaps, Nordisk fredsfrämjande brigad
m.m.) som det bilaterala nordiska
totalförsvarsrelaterade samarbetet samt det
säkerhetsfrämjande samarbetet med Polen,
Estland, Lettland och Litauen. Programmet
omfattar även multilateralt och bilateralt
samarbete med Ryssland och OSS.
Resultatbedömning
Inom Försvarsmakten har arbetet med att
förbättra förutsättningarna för att kunna delta i
fredsfrämjande och humanitära insatser och i det
internationella samarbetet fortsatt.
Försvarsmakten bedömer att snabbinsatsstyrkan
Swerap behöver utvidgas med fler
manöverkompanier för att uppnå önskvärd
uthållighet och effekt. Regeringen har i
regleringsbrev för år 1999 gett uttryck för en
liknande uppfattning och bedömer att Swerap
inför en insats kan komma att behöva
kompletteras med lämpliga enheter.
Utveckling av minröjningsförmågan samt
civil-militär samverkan i internationella
fredsfrämjande och humanitära intsatser har
fortsatt.
PFF-verksamheten har genomförts enligt plan
och Sverige har för första gången arrangerat en
övning i PFF:s anda på svenskt territorium
(Nordic Peace 98). Genom Partnership for
Peace Training Centre har Sverige aktivt bidragit
till att fördjupa samarbetet inom PFF.
Försvarsmakten har helt eller delvis uppfyllt
de samverkansmål som Sverige antagit inom
ramen för PFF. Implementeringen av dessa och
de initiala partnerskapsmål som antagits under år
1999 fortsätter.
Försvarsmakten har under året genomfört
officersutbildning av officerare från Estland,
Lettland och Litauen samt observatörskurser och
PFF-kurser med deltagare från ett flertal länder.
Humanitära organisationer har getts särskild
utbildning. Försvarsmakten medverkar i arbetet
med att starta och driva den baltiska
försvarshögskolan Baltdefcol (Baltic Defence
College). Stödet till den baltiska fredsbevarande
bataljonen Baltbat samt den baltiska marina
styrkan Baltron har fortsatt.
I syfte att förbättra möjligheterna att
genomföra och delta i internationellt samarbete
med kort varsel, samt att förbättra möjligheterna
att med kort varsel ta egna initiativ inom det
internationella samarbetet på försvarsområdet,
har för budgetåret 1998 drygt 15 miljoner kronor
av anslaget A1 Försvarsmakten stått till
regeringens disposition. Anslagsmedlen har bl.a.
använts till att genomföra verksamhet inom
ramen för PFF, t.ex. ett möte på
statssekreterarnivå i Visby rörande PFF-
samarbetet i östersjöområdet och ett möte i
Warszawa rörande implementeringen av
miljöriktlinjer inom försvarsområet.
Anslagsmedlen har också utnyttjats till att
finansiera stöd till Estland, Lettland och Litauen
inom försvarsområdet.
3.3.2 Verksamheten i
grundorganisationen
Omstruktureringen av grundorganisationen har
fortsatt i enlighet med 1996 års försvarsbeslut.
Försvarsmakten bedömer i årsredovisningen för
år 1998 att sluttidpunkterna för avveckling
kommer att kunna hållas. I flera fall kommer
avvecklingen att kunna slutföras före angiven
tidpunkt. Försvarsmakten anmäler samtidigt
några osäkerheter som rör behovet av
miljöåtgärder och den ändrade inriktningen för
förrådsställning av krigsmateriel. Detta kan
komma att påverka sluttidpunkterna för viss
avveckling av förnödenheter samt mark,
anläggningar och lokaler. Sammantaget kan
regeringen i denna del konstatera att merparten
av mark, anläggningar och lokaler har avvecklats
under år 1998 eller kommer att ha avvecklats före
utgången av innevarande år.
Under år 1998 har rationalitet, officerarnas
kompetensutveckling och kvaliteten i
utbildningen prioriterats högre än
upprätthållandet av krigsförbandens omedelbara
förmåga. Värnpliktsutbildningen har genomförts
med gott resultat. Försvarsmakten har dock inte
lyckats att sänka andelen avgångar hos
värnpliktig personal under grundutbildningen. I
stället har denna ökat något, från 14,3 till 15
procent. Tillsammans med Totalförsvarets
pliktverk arbetar Försvarsmakten med att
försöka minska avgångarna. Tillförsel av ny
materiel och utrustning har enligt
Försvarsmakten under året gett positiva effekter
och höjt motivationen bland såväl värnpliktiga
som befäl.
Regeringen kan konstatera att ca tio procent
fler officerare än förväntat har lämnat
Försvarsmakten. Bland avvecklingsåtgärderna
har främst särskild pension med beredskapsavtal
överskridit det planerade antalet, men även
uppsägningar på grund av arbetsbrist och
flygförarnas möjlighet till flexibel pensionsålder
har gett höga avgångstal. Att avgångarna blivit
förhållandevis många beror enligt
Försvarsmakten bl.a. på osäkerheterna i samband
med förbandsnedläggningar och
omorganisationer. Regeringen noterar att
kostnaderna för avvecklingen i vissa fall
överstiger budgeterade värden. Detta beror
enligt Försvarsmakten på att kostnaderna för att
avveckla personal, framförallt genom särskild
pension med beredskapsavtal, har blivit större än
beräknat. Personalavvecklingen har inte påverkat
åldersstrukturen i någon nämnvärd utsträckning.
Dock har antalet anställda i åldern 55-60 år
minskat avsevärt. Sammantaget bedömer
regeringen att personalmålet i försvarsbeslutet år
1996 kommer att nås med god marginal.
Under år 1999 har tendensen bestått. I
delårsrapporten redovisar Försvarsmakten att
antalet officerare som har lämnat
Försvarsmakten genom särskild pension med
beredskapsavtal är fortsatt högt. Myndigheten
bedömer att målet för år 1999 sannolikt kommer
att överskridas. Även för de kommande två åren
kommer ett relativt stort antal avgångar att ske.
När det gäller officerare som lämnar
Försvarsmakten spontant eller genom pensioner
eller uppsägningar på grund av arbetsbrist är
antalet ungefär som det planerade. Avseende civil
personal beräknar
Försvarsmakten att målsättningen nås.
Försvarsmaktens aktiva arbete med att öka
andelen kvinnliga totalförsvarspliktiga som
genomför värnplikt och kvinnliga officerare
fortsätter, bl.a. driver Försvarsmaktens
Rekryteringscentrum ett projekt där unga
kvinnor under en helg får pröva på livet som
värnpliktig. Under hösten 1999 skall 600
genomföra kursen. Omkring 2 500 kvinnor har
anmält intresse.
Två undersökningar i syfte att utreda orsaker
till avgångar bland kvinnliga värnpliktiga och
kvinnliga officerare samt förekomsten av sexuella
trakasserier genomförs för närvarande i
Försvarsmakten.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att
verksamheten i grundorganisationen har
bedrivits på ett godtagbart sätt.
3.3.3 Tillståndet i krigsorganisationen
I 1996 års försvarsbeslut fastställdes målen för
och utformningen av det militära försvarets
krigsorganisation. Det har därefter ankommit på
regeringen att närmare besluta om Försvars-
maktens beredskap.
Riksdagen har i bet. 1998/99:FöU1, rskr.
1998/99: 74 förutsatt att regeringen utvecklar
resultatredovisningen när det gäller förändringar
i krigsdugligheten relaterad till Försvarsmaktens
huvuduppgifter och regeringens redovisning av
Försvarsmaktens beredskap.
Bedömningen av Försvarsmaktens möjligheter
att lösa de huvuduppgifter som riksdagen
beslutade i 1996 års försvarsbeslut är beroende av
rådande omvärldsläge. Det är därför enligt
regeringens uppfattning förenat med svårigheter
att på ett entydigt sätt kontinuerligt relatera
förändringar i krigsdugligheten hos
Försvarsmaktens krigsförband till möjligheterna
att lösa huvuduppgifterna. Regeringen redovisar
dock årligen en övergripande bedömning av
Försvarsmaktens samlade förmåga grundad på en
analys av Försvarsmaktens kvalificerat hemliga
återrapportering i årsredovisningen.
Regeringen beslutar om vilken beredskapsnivå
som skall gälla för Försvarsmakten på grundval
av riksdagens inriktning. Beslutet är hemligt.
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har
därför i särskild ordning informerat
försvarsutskottet om detta beslut.
Regeringens sammantagna bedömning är att
tillståndet i krigsorganisationen var godtagbart.
En utgångspunkt för denna bedömning är, som
redovisats tidigare, att riksdagen medgivit att
vissa delar av krigsorganisationen undantas från
kravet på förmåga att kunna uppnå full
krigsduglighet inom ett år.
3.3.4 Bedömning av Försvarsmaktens
förmåga i olika avseenden
I beslutet om en förändrad styrning och
uppföljning av Försvarsmaktens verksamhet
betonade riksdagen betydelsen av att den
operativa förmågan kan relateras till
Försvarsmaktens huvuduppgifter och
krigsorganisationens utformning. Regeringen
har i kontrollstationsarbetet introducerat en
metod för att kunna relatera den närmare
utformningen av det militära försvaret till de
övergripande försvarspolitiska målen. Modellen
går ut på att förklara sambandet mellan de
uppgifter som riksdagen och regeringen
fastställer och de krigsförband som organiseras.
Därmed görs en tydlig koppling till
omvärldsutveckling och krav på operativa
förmågor. Metoden bygger på
försvarsberedningens rapport Förändrad
omvärld – omdanat försvar (Ds 1999:2) och har
närmare redovisats i proposition 1998/99:74
Förändrat omvärld – omdanat försvar.
Regeringen avser att tillämpa denna metod i
den proposition som avses lämnas till riksdagen i
november 1999 angående Försvarsmaktens
framtida struktur. Metoden kommer också att
ligga till grund för den framtida
återrapporteringen till riksdagen.
Försvarsmaktens årsredovisning för år 1998 är
dock gjord mot de huvuduppgifter som
riksdagen beslutade om i 1996 års försvarsbeslut
och den styrningsmodell som tidigare tillämpats.
Nedan redovisas därför regeringens
sammanvägda bedömning av hur
Försvarsmakten har uppfyllt sina mål i
förhållande till dessa huvuduppgifter.
Försvar mot väpnat angrepp
De utvalda krigsförbanden kan med tillräcklig
säkerhet uppnå full krigsduglighet under en
tolvmånadersperiod. Övriga förband har dock
sådana materiella och personella brister att det
krävs längre tid än tolv månader att uppnå full
krigsduglighet. Med den begränsade målsättning
för försvar mot väpnat angrepp som
statsmakterna tills vidare lagt fast för
Försvarsmakten är förmågan till försvar mot
väpnat angrepp godtagbar.
Territoriell integritet
Förmågan att upprätthålla den territoriella
integriteten är godtagbar.
Internationell verksamhet
Förmågan att planera för, organisera och
genomföra fredsfrämjande operationer, PFF-
verksamhet och övrig internationell verksamhet
är god. Brister finns i interoperabiliteten, främst
avseende militär fackengelska, internationella
stabsrutiner och teknisk materiel för samband
och ledning.
Stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred
Förmågan att ge stöd till samhället vid svåra
påfrestningar i fred är god.
Anpassning
Vissa förband har, som framgår ovan, medgivits
en så låg krigsduglighet att såväl materiella som
personella brister bedöms kvarstå i sådan
utsträckning att de inte med tillräcklig säkerhet
kan uppnå full krigsduglighet under en
tolvmånadersperiod. Arbetet med att utveckla
den långsiktiga anpassningsförmågan har
påbörjats och en grund har lagts för det fortsatta
utvecklingsarbetet.
3.3.5 Sammanfattning
Regeringen bedömer att Försvarsmaktens
förmåga att lösa sina huvuduppgifter
sammantaget är godtagbar. Beredskap och
försvarsförmåga uppfyller de krav som
statsmakterna ställt.
3.4 Regeringens bedömning med
anledning av revisionens
iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) anser att
årsredovisningen har upprättats i enlighet med
förordningen (1996:882) om myndigheters
årsredovisning m.m., regleringsbrev och övriga
beslut för myndigheten, men lämnar invändning
avseende balansräkningsposten Beredskapslager.
Riksrevisionsverket anser att
balansräkningsposten Beredskapslager är
redovisad med ett för lågt värde.
Riksrevisionsverket bedömer att orsaken till
detta är brister i rutiner för invärdering och
aktivering av krigsmateriel. Genomtänkta
direktiv för arbetet med att invärdera och i
bokslutet aktivera krigsmateriel saknas enligt
RRV. Vidare konstaterar RRV att det redovisade
värdet av beredskapstillgångar inte avser värde
per den 31 december 1998 samt att all materiel
inte medräknats. Försvarsmakten har i bokslutet
inte aktiverat anskaffningar gjorda under året
eller genomfört någon avskrivning för 1998.
Regeringen ser allvarligt på att
Försvarsmakten erhållit en invändning och anser
att en korrekt invärdering av Försvarsmaktens
tillgångar är av stor vikt. Regeringen har den 10
juni 1999 ålagt Försvarsmakten att redovisa de
direktiv och rutiner för invärdering och
aktivering i bokföringen av krigsmateriel som
har arbetats fram sedan år 1996 hos
myndigheten, för att gälla fr.o.m.
årsredovisningen för år 1998 då
bokföringsförordningens (1979:1212) regler för
rättvisande redovisning av anläggningstillgångar
infördes för Försvarsmakten. Försvarsmakten
har i samband med delårsrapporten år 1999
redovisat nämnda direktiv och rutiner.
Regeringen beslutade vidare att Försvarsmakten i
tredje kvartalsrapporten år 1999 skall redovisa ett
rättvisande och fullständigt resultat av
invärderingen av den krigsmateriel som
anskaffades under år 1998.
Ett arbete med system- och rutinutveckling
för att åstadkomma en rättvisande redovisning
pågår inom Försvarsmakten med stöd av
Försvarets materielverk. Detta arbete bör ges
hög prioritet.
Genom ovan angivna åtgärder bedömer
regeringen att det i årsredovisningen för år 1999
kommer att finnas en rättvisande redovisning
över krigsmateriel.
3.5 Bedömning av
personalkonsekvenser
Regeringen avser återkomma senare i höst i den
ovan angivna särproposition om totalförsvaret
med en bedömning av personalkonsekvenser
med anledning av förändringarna inom Försvars-
makten.
3.6 Inriktning av Försvarsmaktens
förmågor i olika avseenden
Regeringen avser inte att i denna proposition
föreslå några ändringar i de operativa förmågor
som riksdagen beslutat om våren 1999 (prop.
1998/99:74 bet. 1998/99:FöU5, rskr.
1998/99:224). Regeringen kan dock återkomma i
propositionen i november 1999 med förslag till
ändringar.
3.7 Anslag
A1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
Tabell 3.2 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
38 093 772
Anslags-
kredit
364 895
1999
Anslag
19 384 738
Utgifts-
prognos
18 575 000
2000
Förslag
19 543 954
2001
Beräknat
18 773 191
1
2002
Beräknat
17 254 495
2
1 Motsvarar 18 389 143 tkr i 2000 års prisläge
2 Motsvarar 16 548 935 tkr i 2000 års prisläge
Anslaget omfattar verksamheterna
förbandsverksamhet, incidentinsatser och stöd
till samhället samt beredskap.
Utgifterna under det tidigare anslaget A1
Försvarsmakten beräknas fr.o.m. år 1999 under
anslaget A1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. och anslaget A3 Utveckling och
investeringar. En jämförelse mellan utfall år 1998
och anslag år 1999 i tabellen ovan blir därför inte
rättvisande. Tillgängliga medel för år 1998
överskreds med ca 365 miljoner kronor genom
ianspråktagande av anslagskrediten, vilket
minskar utgiftsutrymmet för år 1999 med
samma belopp. Utnyttjandet av anslagskrediten
hänför sig i sin helhet till materieldelen av det
tidigare anslaget A1. Regeringen bedömmer att
det, med hänsyn tagen till den ingående
anslagskrediten, kan uppstå ett anslagssparande
om ca 445 miljoner kronor.
Regeringen har under år 1999 ställt 25
miljoner kronor av anslaget till regeringens
disposition. Regeringen avser använda beloppet
för sådan verksamhet som ej kunnat förutses i
budgetpropositionen för år 1999. Det rör bl.a.
verksamhet inom ramen för PFF samt stöd till
Estland, Lettland och Litauen inom
försvarsområdet. Svenska myndigheters ökade
internationella samarbete samt Sveriges ökade
internationella engagemang, t.ex. genom
ordförandeskapet i EU, ställer ökade krav på
denna typ av verksamhet.
Regeringens överväganden och slutsatser
Regeringens förslag: Inriktningen för
förbandsverksamheten skall vara följande:
Verksamheten avseende de utvalda delarna av
krigsorganisationen som regeringen har beslutat
om skall prioriteras.
Inriktningen för incidentinsatser skall vara
följande: Försvarsmakten skall genomföra
incidentinsatser, dvs. upptäcka, ingripa och
avvisa varje form av kränkning av svenskt
territorium för att hävda rikets territoriella
integritet i luften, till sjöss och på marken, med
de förband och enheter som har beredskap för
detta ändamål.
Inriktningen för stöd till samhället skall vara
följande: Försvarsmakten skall, vid sidan av sin
skyldighet att medverka i räddningstjänst enligt
räddningstjänstlagen (1986:1102), i första hand
med grundorganisationens resurser kunna stödja
samhället vid svåra påfrestningar i fred och
därvid kunna ställa resurser till förfogande
Inriktningen för beredskap skall vara följande:
Försvarsmakten skall säkerställa att utvalda
förband kan öka förmågan så att full
krigsduglighet kan uppnås inom ett år och ha
erforderlig grundförmåga för
beredskapsuppgifterna. Beredskap, organisation
och planläggning skall vidare medge att
Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan
anpassas, dvs. utökas eller förändras för att
motsvara framtida krav och behov.
Åtgärder som ökar Försvarsmaktens förmåga
att kunna genomföra internationella insatser
skall prioriteras. Försvarsmakten skall också
utveckla övriga delar av sitt internationella
engagemang.
Regeringens bedömning: De två viktigaste
frågorna för Försvarsmakten i miljöarbetet är
myndighetens sektorsansvar för ekologiskt
hållbar utveckling och införandet av
miljöledningssystem.
Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Verksamheterna förbandsverksamhet,
incidentinsatser och stöd till samhället
Resultatbedömning för år 1999
Genom relativt stora, mellan militärområdena
samordnade, slutövningar har i år, jämfört med
de närmast föregående åren, främst yrkeso-
fficerarnas kompetens avseende truppföring och
de berörda förbandens förmåga kunnat
förbättras.
Grundutbildning av värnpliktiga för
krigsplacering i krigsorganisationen samt
utbildning av hemvärnsförband under
utbildningsåret 1998/99 är i allt väsentligt
slutförd och kvalitetsmålen har uppnåtts.
Försvarsmaktens helikopterflottilj med fyra
bataljoner har nu verkat i sex månader med i
stort sett goda erfarenheter. HMS Carlskrona
har genomfört utbildningsexpedition 1998/99
med gott resultat. Vid flygförbanden, utom för
flygplan SK 60, har produktionen av flygtid i
stort genomförts enligt plan trots en fortsatt
besvärande brist på tekniker. Fortfarande
kvarstår problemet med avgångar av piloter till
den civila marknaden. Avvikelser i förhållande
till årets mål finns främst som kvantitativa brister
på grund av avgångar av värnpliktiga och fast
anställd personal.
Incidentinsatser har genomförts då behov har
uppstått. Målen för insatsförmågan i nuvarande
omvärldsläge bedöms vara uppfyllda. Inga
avvikelser finns i förhållande till årets mål.
Verksamheten inom verksamhetsgrenen Stöd
till samhället har bedrivits i enlighet med
fastställda mål. Som exempel på insatser kan
nämnas att vaktstyrkor och hemvärn vid ett antal
tillfällen har deltagit i eftersökning av försvunna
personer med gott resultat och att
helikopterförbanden har genomfört ett stort
antal uppdrag som stöd till polisen och
räddningstjänsten.
Slutsatser
Försvarsmaktens förbandsverksamhet skall
bedrivas i enlighet med den inriktning som
riksdagen har beslutat om i maj 1999 (prop.
1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5 rskr.
1998/99:224).
Regeringen avser, som nämnts tidigare, att
senare i höst lämna en proposition till riksdagen
om Försvarsmaktens framtida inriktning som
även påverkar inriktningen för år 2000.
Propositionen kommer att innehålla förslag till
förändringar av Försvarsmaktens verksamhet
och organisation. Regeringen lämnar därför i
förevarande proposition endast begränsade
förslag till riksdagen när det gäller inriktningen
av stridskrafternas utveckling.
Verksamheten avseende de utvalda delarna av
krigsorganisationen som regeringen har beslutat
om bör prioriteras.
I fråga om inriktningen av stridskrafterna för
år 2000 anser regeringen att det är viktigt att
Försvarsmakten fortsätter och om möjligt
slutför den avveckling av krigsförband, materiel
och anläggningar som beslutades i 1996 års
försvarsbeslut. Härutöver bör Försvarsmakten så
långt det är möjligt vidta förberedelser enligt den
övergripande inriktning riksdagen beslutade om i
maj 1999 (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5,
rskr. 1998/99:224).
Det är vidare viktigt att Försvarsmakten
fortsätter att prioritera verksamhet som leder till
att personalens kompetens fortsatt kan ökas. För
att uppnå detta är det angeläget med övningar på
högre förbandsnivå och samövningar mellan
olika förbandstyper.
Inom markstridskrafterna fortsätter
leveranserna av moderna stridsfordon. Vid
förbandsutbildningen inom markstridskrafterna
bör särskild vikt läggas vid utbildningen av
mekaniserade förband samt utbildning inom
funktioner för att öva hela system.
Inom sjöstridskrafterna är det angeläget att
ubåtssystemet av typ Gotland tas i drift så att
utbildningen av besättningar samt
taktikutveckling kan påbörjas. Vidare bör
underhållsförbanden fortsätta att utvecklas mot
större rörlighet och flexibilitet. Även leveranser
av materiel till rörlig amfibiebrigadledning
fortsätter.
Inom flygstridskrafterna är det angeläget att
ombeväpningen till JAS 39 Gripen fortsätter.
Det är vidare angeläget att fortbildningen och
taktikutvecklingen inom de nya
Gripendivisionerna fortsätter. Vidare bör den
första gruppen flygburen spaningsradar (FSR
890) organiseras. Det är också viktigt att
Försvarsmakten fortsätter arbetet med att
förbättra teknikersituationen inom främst
flygförbanden och helikopterförbanden med
utgångspunkt i den utredning som myndigheten
har gjort.
Regeringen avser som framgår av avsnitt 2.5
att inrätta ett särskilt samordningsorgan i
Regeringskansliet för underrättelsetjänsten och
har vid beräkningen av anslaget beaktat behovet
av finansiering av denna funktion.
Under anslaget A1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. beräknas även belopp för de
frivilliga försvarsorganisationernas utbildnings-
verksamhet. För utbildningsverksamheten år
2000 har regeringen beräknat ett belopp om
117 300 000 kronor. Denna beräkning
inkluderar, i enlighet med givna uppdrag i 1998
års regleringsbrev, en omfördelning mellan
anslaget A1 och D6 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom totalförsvaret. För
övrigt stöd till frivilliga försvarsorganisationer
inom totalförsvaret, se
avsnitt 6.7.
Frivilligutbildningen inriktas mot att
vidmakthålla utbildningen för de frivilliga
försvars-organisationerna på en sådan nivå att
kvaliteten i utbildningen leder till godtagbar
kunskap och förmåga i krigsbefattningar samt
leder till en god rekrytering i förhållande till
krigsorganisationens behov. Försvarsmakten
stödjer och bistår
frivilligorganisationerna så att deras verksamhet
bidrar till att vidmakthålla en stark försvarsvilja,
ger försvarsverksamheten en bred förankring
samt så att de resurser som avdelas för
frivilligverksamhet kan nyttjas effektivt.
Regeringen har i enlighet med 1996 års
försvarsbeslut under senare år tilldelat medel för
att skapa förutsättningar för de frivilliga
försvarsorganisationerna att genom samarbete
med de baltiska länderna stödja dessa länders
uppbyggnad av ett försvar under demokratisk
kontroll.
Av regeringens budgetproposition för år 1999
(prop. 1998/99:1) utgiftsområde 6 Totalförsvar
framgår att regeringen avsåg att låta undersöka
om det finns intresse och behov av liknande stöd
hos andra länder i Östersjöområdet. De frivilliga
försvarsorganisationerna tilldelades år 1999
medel för kartläggningen av detta behov.
Redovisning skall ske till regeringen senast den
15 oktober 1999.
Regeringen avser tilldela medel även år 2000
för de frivilliga försvarsorganisationernas
verksamhet i de baltiska länderna samt Polen och
Ryssland.
Inriktningen när det gäller incidentinsatser
skall vara att Försvarsmakten skall genomföra
sådana för att hävda Sveriges territoriella
integritet. Detta innebär bl.a. att Försvarsmakten
med förband och enheter i beredskap för detta
ändamål och övriga förband som är tillgängliga
skall kunna upptäcka, ingripa mot och avvisa
kränkningar av territoriet.
Regeringen vill i fråga om uppgiften att stärka
samhället vid svåra påfrestningar i fred framhålla
att totalförsvarsresurserna i extraordinära lägen
skall kunna stärka det normala fredssamhällets
förmåga att hantera risker och störningar. Olika
aspekter på användningen av
totalförsvarsresurser vid svåra påfrestningar
måste därför beaktas i planeringen inom
totalförsvaret. En helhetssyn skall eftersträvas
för att på ett effektivt sätt kunna utnyttja
samhällets samlade resurser för att hantera hot
och risker såväl i fred som krig.
Inriktningen skall vara att Försvarsmakten
skall beakta uppgiften att stärka samhället vid
svåra påfrestningar i fred vid den närmare
utformningen av försvarsresurserna. Försvars-
makten skall även vidta förberedelser som
underlättar ett snabbt och smidigt
resursutnyttjande. Regeringen vill således peka
på att Försvarsmakten, vid sidan om
skyldigheten att medverka i räddningstjänst
enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), i första
hand genom grundorganisationens resurser skall
kunna stärka samhället vid svåra påfrestningar i
fred och därvid kunna ställa resurser till
förfogande. Uppgiften att stärka samhället vid
svåra påfrestningar i fred skall dock inte vara
dimensionerande för Försvarsmakten.
Det är enligt regeringens mening vidare
angeläget att Försvarsmakten fortsätter att
utveckla förmågan att även i övrigt kunna lämna
stöd till samhället inom skilda områden. Särskild
vikt bör enligt regeringen därvid läggas vid stöd
till räddningstjänsten, polisen och till sjukvården.
Arbetet bör bedrivas i nära samverkan med
berörda myndigheter. Stöd bör i rimlig
utsträckning kunna lämnas i sådana situationer
där den ansvariga civila myndighetens ordinarie
personella och materiella resurser inte räcker till
eller där myndigheten helt saknar egna sådana
resurser. Regeringen vill här erinra om att
Försvarsmakten i regleringsbrevet har
regeringens uppdrag att fortsätta
ansträngningarna att få till stånd avtal med
sjukvårdshuvudmännen om sjuktransporter med
helikopter.
När det gäller utformningen av
Försvarsmaktens framtida grundorganisation
följer detta arbete den inriktning som regeringen
redovisade för riksdagen i prop. 1998/99:74. I
maj 1999 redovisade Försvarsmakten ett förslag
till regeringen om dimensionering av
grundorganisationen. Senare samma månad
beslutade regeringen också om riktlinjer för det
fortsatta arbetet och bestämde bl.a. vilka
försvarspolitiska, ekonomiska, regionalpolitiska
och miljöpolitiska aspekter som därvidlag skall
beaktas. Arbetet bedrivs i nära samverkan mellan
Försvarsdepartementet och Försvarsmakten.
Regeringen avser att i särpropositionen om
totalförsvaret senare i höst återkomma till
riksdagen med förslag om den framtida
utformningen av Försvarsmaktens
grundorganisation.
I fråga om de totalförsvarspliktiga konstaterar
regeringen att andelen avgångar under
grundutbildning inom Försvarsmakten inte har
minskat jämfört med föregående budgetår utan
tvärtom ökat något. Försvarsmakten har i
samverkan med Totalförsvarets pliktverk
genomfört olika projekt för att minska
avgångarna. En minskning av avgångarna har
skett vid förband där särskilda insatser gjorts.
Regeringen avser att ge myndigheterna i uppdrag
att fortsätta sitt arbete med att minska
avgångarna under grundutbildningen.
Regeringen har gett Riksrevisionsverket i
uppdrag att göra en granskande uppföljning av
delar av sin tidigare granskning av förmåner,
formerna för lönebildning och tillämpning av
avtal. Uppdraget skall redovisas den 31 mars
2000.
I fråga om miljöarbetet anser regeringen att
det är angeläget att Försvarsmakten fortsätter att
systematiskt genomföra detta arbete i enlighet
med den inriktning som statsmakterna har lagt
fast.
Av särskild betydelse är det sektorsansvar för
ekologiskt hållbar utveckling som regeringen i
juli 1998 ålade bl.a. Försvarsmakten. Detta
ansvar utgör en grundläggande inriktning för
myndighetens fortsatta arbete och för
miljöarbetet inom sektorn. I ansvaret ligger att
utarbeta samt redovisa förslag till sektorsmål och
åtgärder. Arbetet med sektorsmål m.m. pågår
och förslagen skall redovisas till regeringen den 1
oktober 1999.
En annan huvudpunkt är införandet av
miljöledningssystem. Försvarsmakten har
regeringens uppdrag att senast år 2000 införa
miljöledningssystem. Systemet skall uppfylla
minst kraven enligt standarden ISO 14001
kompletterat med kraven på offentlig
redovisning enligt den europeiska standarden
EMAS.
Regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer
för Försvarsmakten för att begränsa effekterna
av skott- och flygbuller. Regeringen har fortsatt
detta slag av miljöstyrning genom att i december
1998 besluta om riktlinjer för miljöanpassad
försörjning av försvarsmateriel. Försvarsmakten
och Försvarets materielverk skall successivt
genomföra dessa senare riktlinjer så att de kan
tillämpas fullt ut senast år 2001.
Andra betydelsefulla delar i Försvarsmaktens
miljöarbete är bl.a. att fortsätta
miljöutbildningen inom hela organisationen,
fortsätta avveckla användningen av ämnen som
bryter ned ozonskiktet, fortsätta begränsa
effekterna av skott- och flygbuller samt att
miljösanera skadade områden i enlighet med den
av myndigheten upprättade planen.
Inom ramen för Försvarets forskningsanstalts
forskning inom verksamhetsgrenen Försvars-
och säkerhetspolitik redovisade
Forskningsanstalten i mars 1999 rapporten Det
framtida försvaret och miljön. Rapportens första
del behandlar miljöanpassade framtida militära
strukturer och redovisar olika möjligheter att i
framtiden utforma alternativ till dagens försvar
som innebär mindre total miljöpåverkan. I
rapportens andra del behandlas
miljökonsekvensbeskrivningar på främst en
strategisk nivå, dvs. i policysammanhang, planer
och program. Rapporten har remissbehandlats.
Remissinstanserna är i huvudsak positiva till
rapporten.
Regeringen anser att rapporten bör kunna
utgöra ett underlag i Försvarsmaktens långsiktiga
miljöarbete. Rapporten bör därför beaktas i
myndighetens fortsatta arbete.
Regeringen anser att det är angeläget att
Försvarsmakten, i den utsträckning resurserna
medger, aktivt deltar i internationellt
försvarsmiljöarbete och verkar för att utveckla
dessa frågor. Försvarsmakten bör således bl.a.
fortsätta att utveckla det nordiska samarbetet
och samarbetet med det amerikanska försvaret.
Myndigheten skall vidare fortsätta att på
regeringens uppdrag genomföra
försvarsmiljöprojekt i bl.a. de baltiska staterna.
På regeringens uppdrag skall Försvarsmakten
vidare tillsammans med det amerikanska
försvaret under hösten 1999 inom ramen för det
euro-atlantiska partnerskapsrådet, EAPR,
genomföra en internationell konferens om
miljöhänsyn i materielanskaffningsprocessen.
Slutligen vill regeringen ta upp frågan om
statsflyg och charterflyg för statschefens och den
högsta civila och militära ledningens resor.
Försvarsmakten svarar för den operativa
driften av de flygplan som staten anskaffat för
statschefens och den högsta civila och militära
ledningens resor. Försvarsmakten samordnar
också beställningar av flygningar med dessa
statsflygplan.
Statsflygutredningen (SB 1997:02) har utrett
frågor om statsflyg och charterflyg för
statschefens och den högsta civila och militära
ledningens resor och redovisat sina synpunkter
och förslag i betänkandet Användningen av vissa
statsflygplan, m.m. (SOU 1998:81). Betänkandet
har remissbehandlats. Användningen av statsflyg
och charterflyg vid flygtransporter för
regeringen har också diskuterats i riksdagen vid
konstitutionsutskottets granskning av
statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning (bet.
1998/99:KU25 s. 127).
På grundval av Statsflygutredningens
betänkande och remissyttrandena avser
regeringen att skärpa kraven på dokumentation
vid de flygtransporter som det här gäller för att
förbättra förutsättningarna för kontroll och
uppföljning.
Vidare har regeringen kommit fram till att en
sammanhållen administration för användning av
statsflyg och upphandling av charterflyg kan ge
effektivitetsvinster. Formerna för en sådan
samordning övervägs inom Regeringskansliet.
Dessa och andra frågor om flygplan för
statschefens och den högsta civila och militära
ledningens resor kan regleras i en förordning
som ersätter det regeringsbeslut i ämnet som
finns i dag (regeringens beslut den 12 september
1996, dnr SB1996/5375). Regeringen planerar att
besluta en sådan förordning under hösten.
Statsflygutredningen analyserar även behovet
av en ökad transportkapacitet. Inte minst med
anledning av det svenska ordförandeskapet i EU
år 2001 har en utökning aktualitet.
Frågan om vilka flygplan som skall finnas i
statens ägo för detta ändamål övervägs inom
Regeringskansliet.
Verksamheten Beredskap
Resultatbedömning för år 1999
Beredskapen för nationella insatser är generellt
sett sänkt. Mobiliseringsberedskapen är sänkt
och differentierad i och med att förband har
erhållit olika lång mobiliseringsförberedelsetid.
Insatsberedskapen har förändrats till att uppfylla
kraven i det hemliga regeringsbeslut som fattades
i juni 1998. Målen för den upprätthållna
beredskapen för nationella insatser i nuvarande
omvärldsläge bedöms sammantaget vara
uppfyllda.
Beredskapen för insatser till stöd för det civila
samhället har efterhand förbättrats. Utökad
samverkan sker mellan militära förband och
kommunerna. Flygtransportförbanden (Tp-84)
har genomfört fullskaleprov med storskalig
släckningsutrustning.
Snabbinsatsstyrkan Swerap har vidmakthållits.
Förberedelser för en utvidgning av styrkan i
enlighet med regeringens intentioner har
vidtagits. Omfattande planering och
förberedelser för en insats i Kosovo har
genomförts.
Försvarsmakten har deltagit i flera
internationella övningar, bl.a. Baltops, Barents
Peace 99 samt i Washington Summit. Även
nationella övningar med inriktning mot
internationella insatser har genomförts med goda
resultat och med deltagande förband ur mark-,
sjö- och flygstridskrafterna.
Arbetet med studier rörande AJS 37 Viggen-
systemets deltagande vid internationella insater
har intensifierats.
Utbildning av personal i ammunitions- och
minröjning för internationella insatser har skett i
betydande omfattning. Regeringen bedömer att
det är viktigt att basen för rekrytering av
personal inom detta område till fredsfrämjande
och humanitära uppdrag är stor.
Prov och försök med olika typer av utrustning
för detektering och röjning av minor har
genomförts.
Slutsatser
Det är en uppgift för regeringen att besluta om
vilken beredskap som skall upprätthållas, bl.a.
avseende vilka förband som inte behöver uppnå
full krigsduglighet inom ett år.
Försvarsmakten skall upprätthålla en sådan
beredskap som framgår av ett hemligt
regeringsbeslut.
Regeringen konstaterade i prop. 1998/99:74
Förändrad omvärld – omdanat försvar att
deltagande i internationellt säkerhetssamarbete
har blivit en allt viktigare uppgift för det militära
försvaret. Försvarsmakten bör därför prioritera
åtgärder för att öka sin internationella
insatsförmåga.
Försvarsmakten skall ha förmåga att varaktigt
kunna delta i fredsfrämjande insatser med
självständiga enheter upp till bataljons styrka.
Stabsofficerare skall utbildas för att kunna
bemanna befattningar i relevanta staber i
samband med att Sverige deltar i fredsfrämjande
insatser under Natos eller VEU:s ledning.
Regeringen bedömer att EU:s arbete för att
förbättra sin krishanteringsförmåga kan komma
att innebära utökade uppgifter för svenska
myndigheter, bl.a. vid representationen i Bryssel.
Utvecklingen av Partnership for Peace
Training Centre och den datorstödda
ledningsträningsanläggningen vid centrumet
skall fortsätta.
Regeringen har i prop. 1998/99:74 närmare
utvecklat principerna och förutsättningarna för
anpassningsdoktrinen och hur den avses bli
tillämpad. Försvarsutskottet har anfört (bet.
1998/99:FöU5) att förmågan till anpassning även
fortsättningsvis bör ha en central betydelse vid
totalförsvarets utformning. Det är nu en uppgift
för Försvarsmakten att fullfölja denna planering.
Regeringen anser att beredskapen för att
genomföra incidentinsatser i stort bör motsvara
nivån för år 1999.
Enligt regeringens mening skall
Försvarsmakten ha en sådan beredskap att den
med sina resurser kan stärka samhället vid svåra
påfrestningar i fred.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
145 775
148 424
-2 650
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 1999
81 500
77 000
4 500
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Det underskott som uppstått i den
avgiftsbelagda verksamheten år 1998 hänför sig
till resultatområdena extern
transportverksamhet, extern
verkstadsverksamhet och
marketenteriverksamhet.
Under år 1999 redovisas endast extern
verkstadsverksamhet och
personalbutiksverksamhet som särskilda
resultatområden, vilket påverkar jämförbarheten
mellan åren i tabell 3.3. I prog-nosen för år 1999
ingår inte heller de av Försvarets materielverk
förmedlade interna uppdragen inom
resultatområdet extern verkstadsverksamhet,
vilket tidigare varit fallet. Prognostiserade
kostnader respektive intäkter inom
resultatområdet personalbutiksverksamhet ökar
p.g.a. att Swedint:s personalbutiksverksamhet
fr.o.m. år 1999 redovisas inom detta
resultatområde. Underskottet inom extern
transportverksamhet och
marketenteriverksamhet från år 1998 kommer
att belasta anslaget A1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
Från och med år 2000 kommer även
resultatområdena extern verkstadsverksamhet
och personalbutiksverksamhet att upphöra och
verksamheten redovisas mot anslag. Totalt
budgeteras 149 500 000 kronor för de tidigare
resultatområdena som intäkt under anslag.
Därtill kommer intäkter för försäljning av
övertalig materiel, reservmateriel, drivmedel samt
inkomster från kursavgifter m.m. avseende PFF-
verksamhet om ca 127 000 000 kronor.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan
beräknar regeringen medlen för anslaget A1 till
19 543 954 000 kronor för budgetåret 2000.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
19 384 738
Pris- och löneomräkning
-113 823
Premiekompensation
1 086 820
Överföring inom UO6
-1 401 700
Överföringar utanför UO6
-4 700
Ålderspensionsavgifter
-2 574
Övriga justeringar
595 193
Förslag 2000
19 543 954
Den tekniska justeringen av anslaget A1 med
totalt 1 086 820 000 kronor avser kompensation
för den premie som myndigheten betalar för
statliga avtalsförsäkringar sedan år 1998. Av
beloppet avser 43 948 000 kronor kompensation
för högre kostnader för myndighetens uppdrag
till Totalförsvarets pliktverk och
Försvarshögskolan.
A2 Fredsfrämjande truppinsatser
Tabell 3.4 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
472 162
Anslags-
sparande
290 609
1999
Anslag
392 376
Utgifts-
prognos
775 000
2000
Förslag
900 083
2001
Beräknat
401 517
1
2002
Beräknat
408 319
2
1 Motsvarar 395 083 tkr i 2000 års prisnivå
2 Motsvarar 395 083 tkr i 2000 års prisnivå
Regeringens överväganden
Anslagssparandet från år 1998 beräknas bli
utnyttjat under innevarande år för att finansiera
svenska truppinsatser i Bosnien-Hercegovina
och Kosovo. Regeringen föreslår i dag på
tilläggsbudgeten till statsbudgeten för år 1999 att
100 miljoner kronor förs till anslaget för att
finansiera dessa insatser.
Regeringens bedömning: Försvarsmakten skall
delta med en bataljon i en multinationell
fredsstyrka i Kosovo.
Sverige skall fortsatt ställa resurser till SFOR:s
förfogande i Bosnien-Hercegovina.
Resultbedömning
Sverige har under år 1998 deltagit i tre
fredsfrämjande truppinsatser: den Nato-ledda
multinationella fredsstyrkan SFOR
(Stabilization Force) i Bosnien-Hercegovina,
Minurso (United Nations Mission for the
Referendum in Western Sahara) och FN:s
preventiva mission Unpredep (United Nations
Preventive Deployment Force) i Makedonien.
Nato har i enlighet med beslut av FN:s
säkerhetsråd lett en multinationell fredsstyrka i
Bosnien-Hercegovina sedan december 1995.
Sverige har deltagit i den nordisk-polska
brigaden inom denna styrka. Enligt fredsavtalet
för Bosnien-Hercegovina är SFOR:s uppgift dels
att genomföra militära uppgifter i syfte att
avskräcka de före detta krigförande parterna från
att ta till militära medel, dels att understödja
genomförandet av avtalet i sin helhet, t.ex. stöd
till den Höge representanten för att samordna
genomförandet av fredsavtalet samt stöd till
OSSE för att genomföra val och till UNHCR
för att genomföra återflyttning.
FN:s säkerhetsråd gav i resolution 1174 den
15 juni 1998 ett förlängt bemyndigande samt
mandat för den multinationella fredsstyrkan
SFOR. Mandatet gällde fram till den 20 juni
1999. FN:s säkerhetsråd har sedan i resolution
1247 den 18 juni 1999 gett ett förlängt
bemyndigande samt mandat för den
multinationella fredsstyrkan SFOR till den 21
juni 2000.
Regeringen beslutade den 12 december 1998
att med stöd av riksdagens beslut i tilläggsbudget
för år 1998 ställa en väpnad styrka om högst 530
personer till SFOR:s förfogande som ett svenskt
bidrag till insatserna för att fullfölja
genomförandet av fredsöverenskommelsen för
Bosnien-Hercegovina. Detta beslut innebar en
utökning av kontingenten med ett
sjukvårdskompani. Sjukvårdskompaniet har till
uppgift att leda sjuktransporter, ge kvalificerad
första hjälp samt genomföra sjuktransporter och
hygienunderstöd till de olika bataljonerna inom
brigadområdet. Detta innebär bl.a. att kompaniet
med delar ingår i en helikopterburen akutstyrka,
en fordonsburen räddningsstyrka och en
ledningscentral. I den svenska kontingenten
ingår även enheter för ammunitions- och
minröjning. De utför arbeten inom bataljons och
brigads ram.
FN:s mission för folkomröstning i Västsahara
(Minurso) upprättades år 1991. Missionen skall
bl.a. övervaka och genomföra en folkomröstning
som avgör huvuvida Västsahara skall vara
självständigt eller integreras med Marocko. En
förutsättning för att genomföra denna
folkomröstning var enligt FN:s bedömning att
ammunitions- och minröjning dessförinnan
kunde ske. Sverige erhöll därför en förfrågan från
FN om att delta i Minurso med
minröjningsförband och regeringen uppdrog den
23 april 1998 åt Försvarsmakten att ställa ett
minröjningskompani om 75 man till FN:s
förfogande. Förbandets uppgift var i huvudsak
att underlätta gruppering av tillkommande FN-
förband. Den svenska enheten fanns i området
mellan juni och oktober 1998 och röjde ca 47 000
kvadratmeter yta.
En preventiv närvaro av FN-trupp har funnits
i Makedonien sedan januari 1993. Unpredep har
haft till huvuduppgift att övervaka och
rapportera om händelser längs Makedoniens
gränser - i första hand mot Förbundsrepubliken
Jugoslavien och Albanien - som skulle kunna
äventyra landets säkerhet, samt att genom sin
närvaro vid gränsen avskräcka från hot och
förhindra sammanstötningar. Unpredeps
truppstyrka var fördelad på en nordisk och en
amerikansk bataljon, samt en mindre indonesisk
ingenjörsenhet.
Genom ett utökat mandat som FN:s
säkerhetsråd antog den 21 juli 1998 utvidgades
missionens truppelement från 750 till 1 050
personer. Regeringen beslutade den 13 augusti
1998 att förlänga det svenska deltagandet i
Unpredep och den 3 september 1998 beslutade
regeringen att den svenska truppkontingenten
skulle utökas från 42 till 112 personer,
omfattande ett skyttekompani m.m. Efter att
FN:s säkerhetsråd den 28 februari 1999 inte
kunnat enas om ett förlängt bemyndigande
avslutades den första rent förebyggande
missionen i FN:s historia. Sverige har deltagit
med trupp inom ramen för det nordiska
samarbetet från januari 1993 till missionens
upphörande.
Svenska förband i utlandet har som stöd till
samhället utfört civil-militär samverkan (Cimic)
dels som militärt genomförda civila projekt och
dels som stöd till civila insatser genomförda av
civila organisationer.
Slutsatser
Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-
Hercegovina har förlängts till den 21 juni 2000.
Inom Nato pågår för närvarande ett
omstruktureringsarbete som syftar till att minska
SFOR-styrkan men samtidigt öka flexibiliteten
för de förband som blir kvar. Regeringen
beslutade den 16 augusti 1999 att den
överenskommelse som reglerar samarbetet inom
den nordisk-polska brigaden skall sägas upp.
Regeringen har för avsikt att senare besluta om
avveckling av hittillsvarande bataljon. Regeringen
bedömer det fortsatt viktigt att delta i SFOR-
insatsen och har, efter dialog med de andra
nordiska länderna, till Nato anmält intresse av att
delta med ett Cimic-förband med ca 50 personer,
företrädesvis i samarbete med Finland.
Alternativ till deltagande, i samma
storleksordning och till högst samma kostnad
som Cimic-förbandet, övervägs. En sådan insats
kan påbörjas tidigt under år 2000.
Civil-militär samverkan genomförs av den
svenska bataljonen i SFOR främst som stöd till
hjälporganisationer i området. Denna typ av
organisationer har stor överblick och god
kontinuitet och har därför större möjligheter än
truppenheter att prioritera och kanalisera
hjälpinsatser. Regeringen bedömer därför att
detta arbetssätt är ändamålsenligt. I ett konflikt-
område är det, inte minst ur säkerhetssynpunkt,
viktigt att våra förband har ett gott förhållande
till civilbefolkningen.
Vad avser insatser i Västsahara (Minurso)
konstaterar regeringen att förbandet - trots att
den ursprungliga genomförandeplanen blev
förskjuten - kunde utföra den förelagda
uppgiften. Oklarheter mellan Minurso och de
marockanska myndigheterna har försenat och
försvårat förbandets verksamhet. Ett för svenska
förband ovanligt klimat medför stora krav på
anpassning av utrustningen inklusive
nyanskaffning.
Riksdagen har den 14 juni 1999 medgett att
regeringen ställer en väpnad styrka till
förfogande som ett svenskt bidrag till en
internationell fredsstyrka i Kosovo (prop.
1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr.
1998/99:252). Den 26 augusti 1999 beslutade
regeringen om ett sådant svenskt bidrag.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan
beräknar regeringen medlen för anslaget A2 till
900 083 000 kronor för budgetåret 2000.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
392 376
Pris- och löneomräkning
2 707
Ökat resursbehov
400 000
Överföring inom UO6
105 000
Förslag 2000
900 083
A3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling
Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Anslag
20 058 828
1
Utgifts-
prognos
20 799 000
2000
Förslag
22 340 782
2001
Beräknat
22 860 100
2
2002
Beräknat
19 985 059
3
1 Varav 6 828 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.
2 Motsvarar 22 392 419 tkr i 2000 års prisnivå.
3 Motsvarar 19 167 797 tkr i 2000 års prisnivå.
Anslaget, som tidigare benämnts A3 Utveckling
och investeringar, omfattar utveckling,
anskaffning, vidmakthållande och avveckling av
materiel, anskaffning, vidmakthållande och
avveckling av anslagsfinansierade anläggningar
samt forskning och teknikutveckling. Anslaget
används också för finansiering av det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet.
Anslaget uppfördes på statsbudgeten år 1999
genom en uppdelning av det tidigare anslaget A1
Försvarsmakten. Något utfall från år 1998
föreligger därför inte. Verksamhetens resultat
redovisas under respektive program (avsnitt
3.3.1).
Utgiftsprognosen för år 1999 visade vid årets
början mot ett överutnyttjande om cirka 1 400
miljoner kronor. Regeringen beslutade den 4
mars 1999 att för verksamheten under år 1999
skall inriktningen vara att de i regleringsbrevet
angivna anslagskrediterna skall gälla.
Verksamhetsplaneringen har därefter, främst vad
avser materielanskaffningen, reviderats.
Omförhandlingar av liggande beställningar har
genomförts mellan Försvarsmakten, Försvarets
materielverk och försvarsindustrin.
Utgiftsprognosen för år 1999 visar nu att en
anslagskredit om cirka 640 miljoner kronor
kommer att behöva utnyttjas.
Regeringens överväganden
Regeringens förslag: Försvarsmaktens
materielanskaffning skall inriktas så att den blir
en integrerad del i ett anpassningsförsvar. Vidare
skall krav på Försvarsmaktens
internationalisering uppmärksammas vid
materielanskaffning
Försvarsmaktens materielanskaffning skall
inriktas mot en ökad satsning på materielsystem
som ger förmåga till informationsinhämtning
och som medger utveckling av
ledningsförmågan. I en anpassningssituation
skall serieanskaffning i första hand planeras.
Utveckling och anskaffning av demonstratorer
och prototyper skall utökas.
Internationellt samarbete skall eftersträvas.
Materielsystem som inte erfordras efter år
2004 skall avvecklas så fort som möjligt.
Inhemsk fortifikatorisk kompetens skall
upprätthållas.
Forskning och teknikutveckling skall inriktas
mot att utveckla Försvarsmaktens
anpassningsförmåga. Vidare skall forskning och
teknikutveckling som syftar till att stödja
Försvarsmaktens förmåga att delta i
internationella insatser utvecklas.
Materiel
Anslagsposten omfattar utveckling, anskaffning,
vidmakthållande och avveckling av materiel. I
utveckling och anskaffning ingår främst studier,
utveckling, framtagning av prototyper och
demonstratorer samt serieanskaffning.
Vidmakthållande innefattar bl.a. underhåll,
modifiering och renovering av materiel samt
anskaffning av reservdelar. Avveckling innefattar
avyttring, skrotning, destruering m.m.
Därutöver ingår kostnader för Försvarets
materielverk, internationellt samarbete,
kapitalkostnader m.m.
Anskaffningar av omfattande materielsystem
styrs med objektsramar. Regeringen återkommer
i höstens särproposition om totalförsvaret med
en beskrivning av objektsramarna.
Resultatinformation för år 1999
Materielanskaffningen har första halvåret 1999 i
allt väsentligt genomförts enligt plan. Till
Försvarsmakten har 13 flygplan JAS 39 Gripen
levererats. Totalt är nu 69 flygplan överlämnade
till Försvarsmakten varav tre stycken är tvåsitsiga
JAS 39 B. Till Swerap har sambandsmateriel,
pansarvärnsrobotar och sjuktransportinredning
till transportfordon levererats. Till
armébrigaderna är i princip samtliga stridsvagnar
av modell 121 och hälften av antalet stridsvagnar
av modell 122 levererade. Vinschar till
helikopterförbanden har levererats. Leverans av
båtar till kustförsvarsförbanden har skett.
Lednings- och informationssystem till marina
lednings- och underhållsförband har anskaffats.
Slutsatser
Försvarsmaktens förslag den 19 maj 1999 om
framtida struktur för Försvarsmakten,
riksdagens beslut med anledning av regeringens
proposition 1998/99:74 Förändrad omvärld –
omdanat försvar och det förslag till materielplan
som Försvarsmakten lämnade den 15 juni 1999
innebär omfattande förändringar för
Försvarsmaktens materielförsörjning.
Regeringen återkommer i höstens särproposition
med ett detaljerat förslag till inriktning av
materielanskaffningen.
Vad gäller Försvarsmaktens
materielförsörjning under år 2000 vill regeringen
emellertid ange följande utgångspunkter.
Förändringen av Försvarsmakten leder till
såväl behov av materiell förnyelse som
reduceringar i planerade materielanskaffningar.
En del av den framtida förnyelsen bör enligt
regeringens uppfattning läggas på materielsystem
som ger ökad förmåga till
informationsinhämtning och en utvecklad
ledningsförmåga som kan bearbeta och omsätta
informationen så att rätt vapensystem kan sättas
in vid rätt tidpunkt. Detta bör enligt regeringen
läggas till grund för den fortsatta inriktningen
och leder till att vissa vapensystem kan minskas
antalsmässigt.
Regeringen anser att Försvarsmaktens
materielanskaffning ytterligare bör anpassas så
att den blir en integrerad del i ett
anpassningsförsvar. Serieanskaffning bör i första
hand planeras för en anpassningssituation. För
att bibehålla och utveckla nödvändiga
kompetenser anser regeringen att det är viktigt
med en ökad satsning på utveckling och
anskaffning av demonstratorer och prototyper.
De höga kostnaderna för utveckling av
tekniskt komplicerade materielsystem och det
förhållandet att Försvarsmaktens
materielanskaffning framgent inte kommer att
vara tillräcklig som hemmamarknad för en
utvecklande försvarsindustri av dagens
omfattning innebär enligt regeringens
uppfattning att internationellt samarbete bör
eftersträvas. Den materiella förnyelsen skall bidra
till att successivt öka Försvars-maktens
internationalisering vilket bl.a. inkluderar arbetet
mot ökad interoperabilitet som bedrivs inom
ramen för PFF.
De materielsystem som Försvarsmakten
bedömer inte kommer att efterfrågas efter år
2010 bör bibehållas på dagens kvalitativa nivå
eller successivt avvecklas medan de
materielsystem som inte erfordras efter år 2004
bör avvecklas så fort som möjligt för att skapa
utrymme för förnyelse.
Under budgetåret 2000 kommer leveranser att
genomföras av materiel, vapen,
underhållsutrustning m.m. till stridsvagn
121/122 Leopard, stridsfordon 90, stridsfartyg,
ubåtar, torpeder, JAS 39 Gripen, flygburen
spaningsradar FSR 890 och till
stridsledningscentraler. Därutöver genomförs
vidmakthållande av befintlig materiel samt
avveckling av en stor mängd utgående materiel.
I enlighet med riksdagens beslut år 1982 om
riktlinjer för utveckling och anskaffning av
JAS 39 Gripensystemet skall regeringen årligen
redovisa läget inom projektet för riksdagen
(prop. 1981/82:102, bil. 2, bet. 1981/82:FöU18,
rskr. 1981/82:374). I den redovisning av
objektsramar som sker i särpropositionen om
totalförsvaret i höst återkommer regeringen med
en sådan redovisning.
Anslagsfinansierade anläggningar
Anslagsposten omfattar främst anskaffning,
vidmakthållande och avveckling av
fortifikatoriskt skyddade anläggningar av
betydelse för Försvarsmaktens lednings- och
underrättelsefunktioner.
Resultatinformation för år 1999
Investeringar i anläggningar har beroende på de
förestående förändringarna inom
Försvarsmakten genomförts med lägre
ambitionsnivå än vad som planerats i
Försvarsmaktens anläggningsplan för år 1999.
Under året har inga större nybyggnationer
påbörjats. Om- och tillbyggnad av bl.a.
bascentral, stabsanläggning och
stridsledningscentral har skett. Tillbyggnad av en
stridsledningscentral har avbrutits.
Slutsatser
Tillgång till fortifikatoriskt skyddade
anläggningar är av stor vikt för att säkerställa
Försvars-maktens förmåga att kunna bedriva
operativ och taktisk ledning.
Verksamheten skall inriktas mot att
fortifikatorisk baskompetens och teknik
utvecklas för att motsvara insatsorganisationens
framtida behov av fortifikatoriskt skyddade
anläggningar. Kompetens skall därutöver finnas
för att säkerställa ombyggnad,
hotbildsanpassning, drift och underhåll av
befintliga anläggningar.
Regeringen ser det som angeläget att
anläggningstekniken utvecklas i takt med
förändringar i de säkerhetspolitiska
bedömningarna. Verksamheten skall säkerställa
möjlighet att tillvarata erfarenheter från
forskning och teknikutveckling på nationell och
internationell nivå.
Försvarsmakten har i avvaktan på riksdagens
beslut om förändringar i Försvarsmaktens
organisation och verksamhet nu inte planerat
några beställningar för år 2000 avseende
regeringsobjekt.
Forskning och teknikutveckling
Anslagsposten omfattar forskning och
teknikutveckling som inte är direkt knutna till
särskilda materielobjekt.
Resultatinformation för år 1999
Verksamheten bedrivs för att i första hand bidra
till utvecklingen av Försvarsmaktens
anpassningsförmåga samt att stödja
Försvarsmaktens förmåga att delta i
internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser.
Återrapportering för år 1999 sker först i
årsredovisningen där återredovisningskraven
skärpts jämfört med år 1998.
Slutsatser
Investeringar i forskning och teknikutveckling
skall främst syfta till att utveckla
Försvarsmaktens framtida förmåga att kunna
lösa fastställda huvuduppgifter samt till att
Försvarsmakten upprätthåller erforderlig
anpassningsförmåga mot förändrade
förutsättningar såsom nya hot, ny
teknikutveckling och nya uppgifter.
Följande områden skall prioriteras
- forskning och analyser inriktade mot att
tidigt identifiera nya utvecklingsmönster
som kan innebära förändrade krav på
utformning av försvaret och ge underlag
för anpassningsåtgärder,
- forskning och teknikutveckling som
syftar till att stödja Försvarsmaktens
förmåga att delta i internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser.
Försvarsmakten skall vid beställning av
forskning och teknikutveckling ta hänsyn till de
faktorer som påverkar eller påverkas av
informations- eller NBC-krigföring.
Forskning och teknikutveckling skall även
inriktas mot att utveckla kompetenser inom
områden där Sverige har konkurrensfördelar
samt mot att länka samman civil forskning och
teknikutveckling med försvarets behov.
Vidare bör samverkansformer mellan utförare
inom forskning och teknikutveckling, användare
och industri utvecklas.
Regeringen beslutade i juni 1999 om ett
uppdrag till Försvarets materielverk som syftar
till att ange vilka strategiska kompetenser som
Sverige måste ha tillgång till och hur dessa ska
säkras.
Övrigt
Resultatinformation för år 1999.
Under våren 1999 har omförhandlingar mellan
Försvarets materielverk och försvarsindustrin
genomförts. Syftet med dessa var att i pågående
beställningar finna lösningar, både finansiella och
förändringar i leveranstakter som möjliggör att
ekonomiskt utrymme skapas för angelägna
utvecklingsprojekt. Omförhandlingarna har
resulterat i att visst utrymme kunnat skapas
genom förskjutningar av planerade leveranser.
Regeringen har därmed bl.a. kunnat besluta om
anskaffning av varnings- och motverkanssystem
till JAS 39 Gripen och anskaffning av ytterligare
två kustkorvetter av typen Visby.
För att underlätta en omstrukturering av den
europeiska försvarsindustrin har
försvarsministrarna i Frankrike, Italien, Spanien,
Storbritannien, Sverige och Tyskland den 6 juli
1998 undertecknat en avsiktsförklaring. Med
stöd av avsiktsförklaringen har företrädare för de
sex länderna förhandlat om konkreta åtgärder
och överenskommelser. Förslag härom väntas
kunna föreläggas försvarsministrarna under år
1999 och kunna träda i kraft under år 2000. Den
första artillerilokaliseringsradarn, som utvecklats
gemensamt mellan Norge och Sverige har
levererats. Studiefasen slutförs för en gemensam
utveckling och anskaffning inom Norden av en
ny ubåt.
Sverige har tillsammans med Danmark,
Finland och Norge undertecknat ett avtal om
samverkan inför en eventuell samordnad
anskaffning av ett nordiskt helikoptersystem.
Under året har ett nytt bilateralt avtal ingåtts
med Grekland.
Med USA har bl.a. ingåtts ett forskningsavtal
samt ett avtal om växelutbyte av ingenjörer.
Regeringen har förhandlat fram ett avtal om
anslutning till det samarbete som hittills
bedrivits mellan WEAG-länderna på området för
försvarsforskning och försvarsteknologi. Avtalet
har förelagts riksdagen för beslut.
Konsekvenserna för försvarsindustrin av den
planerade omstruktureringen av Försvarsmakten
med tillhörande förändringar i
materielanskaffningen kommer att beskrivas i
regeringens särproposition om totalförsvaret
under hösten 1999. Regeringen har gett
Försvarets materielverk i uppdrag att i
samverkan med Försvarsmakten och Försvarets
forskningsanstalt senast den 15 september 1999
redovisa ett underlag för en sådan bedömning.
Den exportstödjande verksamheten har under
året koncentrerats till stöd för projekten JAS 39
Gripen, flygburna radarn Erieye, stridsbåt 90 och
stridsfordon 90. Stödet har bedrivits samordnat
och aktivt från såväl Regeringskansliet som
myndigheterna. En översyn av om det nuvarande
exportstödet till svensk försvarsindustris
exportansträngningar och internationella
samverkan är tillräckligt har initierats inom
Regeringskansliet.
Investeringsplan
Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan m.m. för Försvarsmakten
för perioden 2000-2002 (tabell 3.6).
Tabell 3.6 Investeringsplan
Tusental kronor
Prognos
1999
Budget
2000
Beräknat
2001
Beräknat
2002
Materiel
19 743 000
21 306 101
21 141 948
17 943 420
Forskning och
teknikutveckling
797 000
847 502
827 061
815 824
Anläggningar
259 000
187 178
156 166
141 309
Summa investeringar
20 799 000
22 340 782
22 125 175
18 900 553
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att i fråga om ramanslaget A3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2000 för dessa och tidigare
beställningar tillsammans uppgår till högst 76 521 452 000 kronor.
Tabell 3.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1998
utfall
1999
prognos
2000
beräknat
2001
beräknat
2002 –
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
80 397 800
77 758 000
83 437 485
–
–
Nya förpliktelser
17 936 500
25 405 900
14 522 137
–
–
Infriade förpliktelser*
-20 576 300
-22 140 900
-21 438 170
-23 562 751
-52 958 701
Utestående förpliktelser vid årets slut
77 758 000
81 023 000
76 521 452
–
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
89 063 200
90 051 400
76 521 452
–
–
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan beräknar
regeringen medlen för anslaget A3 till
22 340 782 000 kronor för budgetåret 2000.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
20 052 000
Pris- och löneomräkning
589 538
Premiekompansation
267 244
Överföring inom UO6
1 702 000
Övriga justeringar
-270 000
Förslag 2000
22 340 782
Den tekniska justeringen av anslaget A3 med
totalt 267 244 000 kronor avser kompensation
för den premie som myndigheterna betalar för
de statliga avtalsförsäkringarna sedan år 1998.
Hela beloppet avser kompensation för högre
kostnader för myndighetens uppdrag till
Försvarets materielverk, Försvarets
forskningsanstalt, Flygtekniska försöksanstalten
och Fortifikationsverket.
4 Vissa funktioner inom det civila försvaret
4.1 Omfattning
Det civila försvaret omfattar all
samhällsverksamhet som skall bedrivas i krig. I
fred är civilt försvar verksamhet som genomförs
för att höja samhällets förmåga att motstå ett
väpnat angrepp. Det civila försvaret är därmed
inte en organisation utan verksamhet som ett
flertal aktörer genomför i syfte att komplettera
det fredstida samhällets förmåga.
För att möjliggöra styrning av de fredstida
beredskapsförberedelserna är civilt försvar
uppdelat i 18 funktioner, dvs. samhällssektorer
som är särskilt viktiga i en krigssituation. För
varje funktion finns en central myndighet som
har ansvar för att bl.a. samordna verksamheten
inom funktionen. Inom respektive funktion
ingår ofta ett antal myndigheter. För att få en
bild av funktionens förmåga måste därför
verksamhet som bedrivs inom flera
myndigheters ansvarsområden vägas samman.
Det är den funktionsansvariga myndigheten som
skall utvärdera funktionens samlade förmåga.
4.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 4.1.Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
Utfall
19981
Anslag
19992
Utgifts-
prognos
1999
Förslag
anslag
2000
Beräknat
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
2 365
2 400
2 566
1 868
2 006
2 407
1 I utfallet inkluderas 5 miljoner kronor från s.k. äldre anslag.
2 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall
Av de 18 funktionerna ingår tio i den civila
ekonomiska planeringsramen och tilldelas medel
inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för att
genomföra vissa beredskapsåtgärder. Vad gäller
resterande åtta funktioner utgör kostnader för
verksamhet som avser civilt försvar en del i
respektive funktionsansvarig myndighets
ordinarie anslag. Speciella medel för verksamhet
som avser civilt försvar tilldelas därmed inte
dessa funktioner.
Den civila ekonomiska planeringsramen är ett
långsiktigt planeringsinstrument där
anslagstilldelningen för de olika funktionerna
avvägs och prioriteras år för år. Ramen skall ses
som en helhet där förändringar i
medelstilldelningen för en funktion påverkar
övriga funktioner.
Verksamheten inom det civila försvaret har för
år 1998 genomförts inom givna ekonomiska
ramar. I de flesta fall avser verksamheten
beredskapsinvesteringar i t.ex. beredskapslager,
investeringar i tekniskt ledningsstöd och
skyddsrum, vilket i många fall innebär
långsiktiga avtal där anslag binds för framtida
utbetalningar.
Den civila ekonomiska planeringsramen
uppgick för år 1998 till 2 539 miljoner kronor.
Det ekonomiska utfallet för verksamhet inom
alla 18 funktionerna uppgick för år 1998 till 2 407
miljoner kronor varav 2 365 miljoner kronor
avsåg verksamhet inom den civila ekonomiska
planeringsramen. Av beloppet 2 365 avsåg 587
miljoner kronor medel till kommuner och
landsting. Det anslagssparande som uppkommit
beror på vissa tidsförskjutningar i
betalningsutfallet till följd av olika faktorer som
myndigheterna inte kan påverka. Beloppen är
delvis via olika avtal bundna att utnyttjas under
främst år 1999.
Vad gäller långsiktiga förpliktelser där
funktionerna tilldelats bemyndiganden har avtal
tecknats som medför betalningar om
sammanlagt 1 722 miljoner kronor efter år 1998.
Detta innebär att den civila ekonomiska
planeringsramen är intecknad med motsvarande
belopp. Av beloppet beräknas 690 miljoner
kronor falla till utbetalning redan år 1999 och
523 miljoner kronor under år 2000.
Tidigare tilldelades funktionerna
reservationsanslag vilka fr.o.m. budgetåret 1997
redovisas som äldreanslag. I syfte att renodla
finansieringen inom funktionerna har utgående
reservationer för funktionerna Civil ledning och
Försörjning med industrivaror om sammanlagt
222 miljoner kronor dragits in från den
ekonomiska ramen under år 1998. Finansiering
av bundna avtal skall därmed ske över tilldelat
ramanslag. Utöver detta har 324 miljoner kronor
avseende försäljningsinkomster till följd av
utförsäljning av beredskapslager betalats in till
statskassan och redovisats på inkomsttitel.
Förändringar
Den 1 januari 1998 övertog Statens
energimyndighet ansvaret för funktionen
Energiförsörjning från Närings- och
teknikutvecklingsverket. Under år 1998 har
ansvaret för delfunktionen Järnvägstransporter
övergått från Statens järnvägar till Banverket.
I propositionen Förändrad omvärld –
omdanat försvar bedömde regeringen det
säkerhetspolitiska läget som gynnsamt. Med
anledning av propositionen godkände riksdagen
en förändrad inriktning för det civila försvaret
(prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr.
1998/99:224). Av propositionen framgår att det
civila försvaret genom en tillräcklig hög
grundberedskap alltid skall ha en förmåga som
skapar handlingsfrihet att hantera förändrade
förutsättningar i framtiden. Grundberedskapen
skall medge att förmågan kan öka under ett år,
under fem år och under en tioårsperiod. Mot
bakgrund av det gynsamma säkerhetspolitiska
läget anser regeringen att den civila ekonomiska
planeringsramen kan reduceras för åren 2000 och
2001.
Regeringen har i regleringsbrev för år 1999
uppdragit åt samtliga funktionsansvariga
myndigheter att begränsa
beredskapsinvesteringar som syftar till att
åstadkomma en förmåga inför ett invasionshot.
Mot bakgrund av detta har 100 miljoner kronor
från den ekonomiska planeringsramen ställts till
regeringens disposition och ytterligare 100
miljoner kronor dragits in från planeringsramen
som en besparing.
Prioriteringar
Det nämnda riksdagsbeslutet innebär
förändringar för det civila försvaret. För år 2000
har bl.a. följande tillkommit:
- analyser avseende vilka
beredskapsåtgärder som kan anstå till en
anpassningsperiod,
- omstrukturering av beredskapslager och
- ominriktning vad avser
skyddsrumsproduktion.
4.3 Resultatbedömning
I 1996 års försvarsbeslut angavs att målet för det
civila försvaret skulle vara att:
- värna civilbefolkningen, trygga en
livsnödvändig försörjning, säkerställa de
viktigaste samhällsfunktionerna och
bidra till Försvarsmaktens förmåga vid
väpnat angrepp och vid krig i vår
omvärld,
- kunna genomföra internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser
och
- stärka samhällets samlade förmåga att
möta svåra nationella påfrestningar i fred.
Utifrån det övergripande målet som angavs i
1996 års försvarsbeslut har ambitionsnivåer för
funktionerna inom det civila försvaret fastställts,
s.k. funktionsmål.
Vid bedömning av funktionernas förmåga har
myndigheterna beaktat kriterier såsom
- krigsorganiseringstid (omställningstid),
- kapacitet inom funktionen och
- sårbarhet samt gränssättande faktorer
(uthållighet).
Varje funktionsansvarig myndighet bedömer
utifrån detta och de speciella förutsättningar som
gäller för funktionen om uppgifterna kan lösas i
en given situation. I nuläget bedöms förmågan
både i förhållande till nuvarande omvärldsläge
och i förhållande till ett förändrat omvärldsläge
(se nedan vid förmågan inom det civila
försvaret). Bedömningen sker i termerna:
- god – resurserna (kapaciteten) motsvarar
eller överstiger behovet och uppgifterna
kan lösas,
- godtagbar – brister och störningar
nedsätter handlingsförmågan men
uppgifterna kan i huvudsak lösas,
- ej godtagbar – svåra brister vilket leder till
att uppgifterna för funktionen inte kan
lösas och
- kritiskt – verksamheten är nära
sammanbrott.
Verksamhet som bedrivs inom respektive
funktion syftar till att uppnå funktionsmålen
(effektmål). Nuvarande mål anger ett önskat läge
vid utgången av innevarande
totalförsvarsbeslutsperiod, dvs. år 2001.
Redovisade prestationer för respektive funktion
skall därmed successivt leda till det önskade
målet så att förmågan förbättras år från år. Med
utgångspunkt i den faktiska förmågan vid utgång
av budgetåret görs bedömningen om funktionen
kommer att kunna ha en god förmåga vid
utgången av totalförsvarsbeslutsperioden.
Kapaciteten inom civilt försvar påverkas dels
av funktionens egna resurser och sårbarhet, dels
av andra funktioners resurser. Gränssättande
faktorer för funktionerna inom det civila
försvaret är tillgängligheten till bl.a. el,
telekommunikationer och datorstöd samt
effekter av NBC-stridsmedel. Då förmågan
inom det civila försvaret bygger på det fredstida
samhällets kapacitet har förändringar i samhället
stor påverkan på inriktningen av
beredskapsåtgärder och ytterst på förmågan för
civilt försvar.
Utvecklingen inom det svenska näringslivet
och den svenska industrin kännetecknas framför
allt av internationaliseringen, vilket bl.a.
resulterat i ett ökat importberoende för svensk
del. Detta påverkar arbetet inom
försörjningsberedskapen.
Exempel på faktorer som har stor påverkan på
funktionen Telekommunikationer m.m. är
intrång och manipulation av informationssystem.
Detta är ett hot som växer i takt med samhällets
ökade beroende av väl fungerande
informationssystem. Utöver detta kan
elektromagnetiska vapen, så som högeffekt
pulsad mikrovågsstrålning, utgöra ett hot.
Avregleringen av elmarknaden samt beroendet
av regionala och lokala elföretags förmågor är
faktorer som har stark påverkan på funktionen
Energiförsörjning.
De åtgärder som myndigheter med uppgifter
inom det civila försvaret vidtagit syftar till att
uppnå en förmåga så att samhället kan motstå
hot i nuvarande omvärldsläge, men också ha en
förmåga att på längre sikt kunna motstå ett
angrepp där omvärlden har förändrats. För år
1997 bedömde regeringen i budgetpropositionen
för år 1999 (prop. 1998/99:1) att förmågan inom
det civila försvaret vid påfrestningar i nuvarande
omvärldsläge var godtagbar inom huvuddelen av
funktionerna. Inom funktionerna Civil ledning
och Telekommunikationer m.m. fanns dock
brister. Vad avser bedömning av förmågan vid
angrepp med iståndsatta styrkor i ett förändrat
omvärldsläge bedömde regeringen att förmågan
inte var godtagbar vid utgången av år 1997.
En godtagbar förmåga vid påfrestningar i
nuvarande omvärldsläge innebär att samtliga
uppgifter enligt 1996 års försvarsbeslut skall
kunna lösas. Funktionerna skall ha en förmåga
att möta ett väpnat angrepp som antas ske med
begränsade styrkor. Angreppet kan ske mot
begränsade geografiska mål eller mot vitala
samhällsfunktioner som t.ex. ledningssystem,
elförsörjning eller transporter och med högt
risktagande från angriparens sida. Totalförsvaret
får en mycket kort förvarning.
Regeringen bedömer utifrån
funktionsansvariga myndigheters redovisningar
att förmågan inom huvuddelen av det civila
försvarets funktioner vid utgången av år 1998 var
godtagbar. Flera funktioner uppvisar brister när
det gäller att lösa uppgifterna vid ett angrepp
med kemiska stridsmedel. Förbättringar har
skett inom funktionerna Civil ledning och
Telekommunikationer m.m. men brister kvarstår
dock och funktionernas förmågor är ej
godtagbara. Orsaken till detta är att åtgärder som
vidtas inom dessa funktioner är både omfattande
och tidskrävande. Infrastrukturfunktionerna
uppvisar även brister vad gäller bevakning och
skydd av vitala anläggningar och objekt.
Angreppshot med iståndsatta styrkor i ett
förändrat omvärldsläget innebär att angreppet är
av större kvantitativ och eventuellt kvalitativ
omfattning jämfört med ett angrepp i nuvarande
omvärldsläge. Angreppet sker huvudsakligen
med flyg- och markstridskrafter där förmågan
hos angriparen har ökat till följd av bl.a. materiell
komplettering. I planeringen mot denna form av
angrepp ingår en ettårig anpassningsperiod.
Som tidigare nämnts bedömde regeringen i
1999 års budgetproposition att den samlade
förmågan till civilt försvar inte var godtagbar vid
angrepp i ett förändrat omvärldsläge. Den
samlade förmågan, med undantag av
elförsörjningen, bedömdes emellertid vara
godtagbar vid utgången av
försvarsbeslutsperioden.
Som regeringen redovisade i 1999 års
budgetproposition är det i nuläget inte möjligt
att helt säkerställa en säker elförsörjning.
Regeringen uppdrog därför åt samtliga
funktionsansvariga myndigheter den 10
december 1998 att vidta åtgärder för att inom
respektive funktion minska konsekvenserna av
störningar i elförsörjningen. Under respektive
funktion redovisas mer i detalj de åtgärder som
vidtagits för att minska sårbarheten vad gäller
elförsörjning samt andra åtgärder för att
förbättra respektive funktions förmåga och
därmed förmågan inom det civila försvaret.
Mot bakgrund av bl.a. Försvarsutskottets
betänkande 1998/99:FöU1 har regeringen vidare
beslutat om en funktionsgenomgång när det
gäller delfunktionen Elförsörjning. Regeringen
har även uppdragit åt Överstyrelsen för civil
beredskap att senast den 1 mars 2000 redovisa i
vilken utsträckning sårbarheten hos den civila
infrastrukturen, främst vad gäller
telekommunikationer, elförsörjning och
datasystemen, kan bedömas vara gränssättande
för totalförsvarsförmågan vid olika antaganden
om de resurser som en angripare kan sätta in.
Regeringen har även beslutat om en
uppföljning av den tidigare genomförda
funktionsgenomgången vad gäller
Telekommunikationer m.m.
Att bedöma det civila försvarets förmåga är
förenat med stora osäkerheter då funktionernas
ömsesidiga beroende påverkar bedömningen.
Regeringen anser emellertid att en mer
preciserad bedömning av förmågan till civilt
försvar i ett förändrat omvärldsläge bör kunna
lämnas efter redovisning av ovan nämnda
uppdrag.
Myndigheter inom civilt försvar har arbetat
med förtroendeskapande internationella
kontakter samt deltagit i samarbetet inom ramen
för Partnerskap för fred. Samarbetet med
Östersjöstaterna har utvecklats med bl.a.
seminarier för kunskapsutbyte.
4.4 Förändrad inriktning
Våren 1999 beslutade regeringen i propositionen
Förändrad omvärd – omdanat försvar (prop.
1998/99:74) om det övergripande målet för det
civila försvaret och utformningen av resurserna
(se avsnitt 2).
Målet från 1996 års försvarsbeslut har därmed
modifierats. Någon förändring av
funktionsmålen har emellertid inte skett då dessa
är utformade utifrån det allmänna syftet med
funktionerna, dvs. verksamhet som behövs för
att förbereda Sverige för krig [lag (1992:1403)
om totalförsvar och höjd beredskap].
I den proposition som låg till grund för
riksdagens beslut anger regeringen att resurserna
inom det civila försvaret skall i allmänhet, när så
är möjligt, anpassas till och kunna ingå vid
internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser. Dessa resurser skall även kunna
användas vid svåra påfrestningar på samhället i
fred. Riksdagen har i dessa delar godkänt
regeringens förslag (prop. 1998/99:74, bet.
1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224.).
Av propositionen framgår vidare att det civila
försvarets förmåga skall relateras till olika
tidsperspektiv. Det måste alltid finnas en viss
grundförmåga i samhället och sedan skall denna
förmåga kunna öka under perioder om ett år,
fem år och tio år.
Mot bakgrund av den väsentligt nedtonade
beredskapen mot invasion anger regeringen i
nämnda proposition att en ominriktning av den
särskilda beredskapspolisorganisationen bör ske.
Antalet utbildade totalförsvarspliktiga avsedda
för denna bör sänkas från 5 000 till 1 500 under
försvarsbeslutsperioden. Någon utbyggnad av
den allmänna beredskapspolisorganisationen bör
inte ske under försvarsbeslutsperioden.
Generellt bör enligt regeringen funktionerna
inom det civila försvaret eftersträva metoder för
att åstadkomma en hög grad av flexibilitet. Vissa
av de åtgärder som syftar till att åstadkomma en
grundläggande robusthet inom viktiga
infrastrukturområden måste emellertid
genomföras i samband med samhällets
långsiktiga investeringar i dessa.
Regeringen anser att åtgärder främst vad gäller
försörjningsberedskapen samt
skyddsrumsbyggande kan minska väsentligt. När
det gäller försörjningsberedskapen skall
myndigheterna påbörja eller, där så redan sker,
fortsätta förändringsarbetet i syfte att minska
lagerhållningen. Mot bakgrund av de förändrade
krav som ställs på det civila försvarets förmåga
anser regeringen att den civila ekonomiska
planeringsramen kan reduceras för åren 2000 och
2001.
4.5 Inriktning och prioriteringar
Riksdagen beslutade med anledning av
regeringens förslag i propositionen Förändrad
omvärld – omdandat försvar att det civila
försvaret skall anpassas till det nya
säkerhetspolitiska läget. För det civila försvaret
skall omfattningen av förberedelserna när det
gäller väpnat angrepp minskas, men nya inslag
som kan följa av andra former av väpnat angrepp
än invasion måste uppmärksammas. Regeringen
redovisade som skäl för ovan nämnda inriktning
att för uppgiften försvar mot väpnat angrepp
skall det civila försvaret säkerställa att det finns
en tillräcklig grundberedskap som skapar
handlingsfrihet att hantera förändrade
förutsättningar i framtiden.
Mot bakgrund av dessa allmänna grunder
redovisar regeringen i det följande den inriktning
som för år 2000 bör gälla för det civila försvarets
planering.
Funktionerna inom det civila försvaret har
hittills arbetat utifrån en anpassningsperiod om
ett år och myndigheterna har redovisat planer
över vilka åtgärder som skulle kunna genomförs
under anpassningsåret. Omfattningen av
åtgärder som kunnat skjutas på framtiden har
emellertid varit begränsad. Regeringen bedömde
i ovan nämnda proposition att det civila försvaret
utifrån en grundförmåga skall kunna genomföra
anpassningsåtgärder inom en period av fem till
tio år. Detta kommer att innebära att betydligt
fler beredskapsåtgärder kan skjutas på framtiden.
Som nämnts har funktionsmyndigheterna
inom det civila försvaret redovisat en förmåga i
förhållande till ett önskvärt läge år 2001, dvs. en
förmåga vid utgången av försvarsbeslutsperioden
efter en 12 månaders anpassningsperiod. Den av
regeringen föreslagna och av riksdagen godkända
förlängda anpassningsperioden medför att
flertalet funktioner under kommande år kan dra
ner på sin verksamhet och likväl – mot bakgrund
av att anpassningsperioden har förlängts till fem
till tio år – ha en tillräcklig förmåga. Detta kräver
att grundförmågan, dvs förmågan från vilken en
ökning skall ske, fastställs för respektive
funktion.
Regeringen anser att med utgångspunkt i en
bedömning av vilken förmåga som med den nya
inriktningen är önskvärd i olika tidsperspektiv,
skall respektive funktion analysera och redovisa
vilka åtgärder som kan anstå till nämnda
anpassningsperioder. Utifrån detta skall
grundförmåga som medger önskad
handlingsfrihet för framtiden fastställas för
respektive funktion. Grundförmågan skall vara
den nivå från vilken varje funktion utgår när
anpassning påbörjas. Regeringen anser att
funktionsansvariga myndigheter aktivt skall
arbeta med detta från och med år 2000.
Det är av stor vikt att relationen
grundförmåga – anpassningsåtgärder – önskvärd
förmåga redovisas på ett tydligt sätt. Målet för
det civila försvaret skall mot bakgrund av detta
brytas ner så att en önskvärd förmåga, dels efter
en anpassning om fem år, dels en förmåga efter
en anpassning om tio år kan fastställas.
Regeringen anser därför att arbetet med att
utveckla mål- och resultatstyrningen inom civilt
försvar skall fortsätta så att ovan nämnda
förhållande tydligt framgår av myndigheternas
redovisningar.
Det internationella förtroendeskapande
arbetet bör ytterligare utvecklas för att öka
erfarenhetsutbytet i frågor som rör sätt att
hantera det vidgade säkerhetsbegreppet,
planeringen av civilt försvar samt i syfte att
utveckla den civil-militära samverkan i ett
internationellt perspektiv.
Det bilaterala samarbetet bör fördjupas så att
det omfattar mer praktiskt utbyte i form av t.ex.
seminarier, expertstöd och
utbildningsaktiviteter.
Övrigt
Överstyrelsen för civil beredskap har på
regeringens uppdrag redovisat "Årsbok Civilt
försvar" för år 1998. Dokumentet bygger på
underlag från samtliga funktionsansvariga
myndigheter och då inte endast de som ingår i
den civila ekonomiska planeringsramen.
Regeringen bedömer att årsboken är informativ
och att dokumentet utgör ett bra underlag för
regeringens bedömning av förmågan inom civilt
försvar. Arbetet med dokumentet bör enligt
regeringen fortsätta.
I propositionen Förändrad omvärld –
omdanat försvar aviserade regeringen att en
särskild utredare skall utses för att analysera och
lämna förlag till vissa principer för att
åstadkomma en förbättrad helhetssyn. Formerna
för att på ett effektivt och rationellt sätt kunna
möta ett bredare spektrum av hot och risker skall
successivt utvecklas. Utgångspunkten borde
härvid vara en förbättrad helhetssyn. Regeringen
angav vidare att vad gäller IT-säkerhetsarbetet
och skyddet mot informationskrigföring måste
samordningen mellan myndigheter m.m.
förbättras. Regeringen har i enlighet med det
som angavs i ovan nämnda proposition i juni
1999 beslutat om direktiv (dir. 1999:63) för en
särskild utredare. Enligt direktiven skall en
delrapport avseende frågor som rör IT-säkerhet
och skydd mot informationskrigföring lämnas
under år 2000. Uppdraget skall slutredovisas den
1 februari år 2001.
Säkerhetsfrågor är av stor vikt, inte minst för
tilliten till den nya tekniken. Statskontorets
rapport Sammanhållen strategi för samhällets IT-
säkerhet (1998:18) har remissbehandlats och
Regeringskansliet bereder för närvarande
förslagen. Regeringen anser att IT-säkerhet
måste ses i ett större sammanhang. IT-säkerhet
är en viktig del i samhällets skydd mot bl. a.
informationsoperationer och
informationskrigföring. Inom dessa områden
avser regeringen att återkomma till riksdagen.
Flera förslag inom området har dock redan
presenterats i regeringens proposition
1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat
försvar.
Regeringen har vidare, påbörjat en översyn av
lednings- och samordningsfrågorna inom det
civila försvaret. Regeringen uppdrog den 23 juni
1999 åt Överstyrelsen för civil beredskap att i
samverkan med Civilbefälhavarna i Södra,
Mellersta och Norra civilområdena samt berörda
myndigheter redovisa förslag till utformning av
ledningsstruktur för övergripande
områdesledning inom det civila försvaret.
Uppdraget skall redovisas den 1 oktober 1999.
Överstyrelsen har i planeringsunderlaget för
år 2000 avseende det civila försvaret, föreslagit
att medel skall avsättas för byggande av
kommunala ledningsplatser. Mot bakgrund av
den ovan nämnda utredningen samt översynen
vad gäller ledning inom civilt försvar tar
regeringen inte ställning i denna fråga.
Regeringen uppdrog den 27 maj 1998 åt
Överstyrelsen för civil beredskap respektive
Statens räddningsverk att redovisa principer för
skydd och tekniskt stöd m.m. vid höjd
beredskap för centrala beredskapsmyndigheter. I
slutet av år 1998 inkom myndigheterna med
redovisningar. Regeringen anser att materialet är
väl genomarbetat men att en översyn av
förslagen bör ske mot bakgrund av den
förändrade inriktning för det civila försvaret där
anpassningsåtgärder skall genomföras under
olika tidsperioder.
4.6 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverkets granskning avser den
verksamhet som den enskilda myndigheten
bedriver för de anslagsmedel som tilldelats
verksamheten. För funktionerna inom det civila
försvaret innebär detta att granskningen avser
funktionsansvariga myndigheters egen
verksamhet och inte all verksamhet som bedrivs
inom funktionen. Vad gäller funktionerna inom
verksamhetsområde B och de delar som avser
beredskapsverksamhet har revisionen inte haft
några invändningar i revisionsberättelsen för år
1998.
4.7 Bedömning av
personalkonsekvenser
Regeringen återkommer med en bedömning av
personalkonsekvenser i särpropositionen under
hösten 1999.
4.8 Anslag
B1 Funktionen Civil ledning
Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
388 748
Anslags-
sparande
227 383
1
1999
Anslag
491 020
Utgifts-
prognos
549 712
2000
Förslag
437 983
2001
Beräknat
471 943
2
2002
Beräknat
513 374
3
1 3 500 tkr (ÖCB) har ställts till regeringens disposition. 5 890 tkr (CB) har förts bort
som ett indrag
2 Motsvarar 462 207 tkr i 2000 års prisnivå.
3 Motsvarar 492 207 tkr i 2000 års prisnivå
Inom funktionen Civil ledning har
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB),
civilbefälhavarna (CB), länsstyrelserna och
kommunstyrelserna uppgifter. Anslaget B1
Funktionen Civil ledning avser verksamhet som
bedrivs av ÖCB som är funktionsansvarig
myndighet och av CB. ÖCB har även ett
samordningsansvar vad gäller övergripande
frågor för det civila försvaret. Sedan år 1999 har
ÖCB det övergripande ansvaret för
frivilligfrågor inom det civila försvaret.
Den investeringstunga verksamhet som
Överstyrelsen bedriver har en ojämn
utbetalningsprofil över åren, till stor del
beroende av andra aktörers medverkan eller
beslut. Som exempel kan nämnas förstärkningar
av ledningsplatser som sker hos andra
myndigheter än ÖCB, vilket försvårar
planeringen och innebär att vissa förskjutningar i
genomförandet kan uppstå. Det anslagssparande
som finns är till stor del intecknat för
utbetalningar under kommande år.
Regeringen beslutade den 23 juni 1999 att
3 500 000 kronor av anslagssparandet skulle
ställas till regeringens disposition.
Civilbefälhavarna redovisar anslagssparanden
till följd av minskad övningsverksamhet och
vakanser. Större delen av anslagssparandet har
avsatts för verksamhet under år 1999 då det
tilldelade beloppet i regleringsbrevet minskades
med samma belopp. Den 2 september 1999
beslutade regeringen att 5 890 000 kronor av
anslagssparandet skulle föras bort som ett indrag.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
En viktig uppgift inom ramen för Överstyrelsens
samordningsansvar är att tillgodose att en
helhetssyn präglar det civila försvaret. Under år
1998 har ÖCB utvecklat sin samordningsroll
genom en ökad satsning på bl.a.
omvärldsanalyser och planering samt
uppföljning, vilka ännu inte är utförda i full
utsträckning.
I arbetet med att höja datasystemsäkerheten
hos myndigheter inom det civila försvaret har
ÖCB under de senare åren genomfört analyser
av säkerhetsnivån i samhällsviktiga datasystem.
Analyserna har bl.a. utgjort underlag för
Föreskrifter om grundsäkerhet för
samhällsviktiga datasystem hos
beredskapsmyndigheter. Föreskrifterna utgör ett
led i arbetet med att stärka säkerheten i de
datasystem som är av betydelse för förmågan för
bl.a. funktionen Civil ledning att vid en given
situation kunna lösa givna uppgifter
Överstyrelsen har under år 1998 deltagit i
multilateral förtroende- och säkerhetsskapande
verksamhet inom ramen för Partnerskap för fred
och Östersjöstaternas råd (CBSS) samt inom
organisationer som t.ex. Nato/EAPC och EU,
rörande gemensam säkerhet och civil
krishantering. Sedan den 1 september 1998
utvecklingstjänstgör en tjänsteman från ÖCB
vid Natos Civil Emergency Planning
Directorate. Samarbetet inom Nato/EAPC vad
avser frågor om civil krishantering har kraftigt
ökat både i omfattning och betydelse.
Överstyrelsen har även deltagit i det bilaterala
erfarenhetsutbytet och samarbetet angående t.ex.
suveränitetsstöd, uppbyggnad av demokratiska
försvarsstrukturer och organisation av civil
beredskap. Det bilaterala samarbetet med bl.a.
länderna i Östersjöområdet har omfattat såväl
kontaktutbyte och nätverksbyggande som mer
praktiska samarbetsprojekt och aktiviteter.
Målet för funktionen Civil ledning är att
ledning skall kunna utövas under höjd
beredskap. Ledning skall härvid kunna utövas
från fredsarbetsplats samt i förekommande fall
från särskild krigsuppehållsplats. De resurser och
den beredskap som skapas skall också kunna
utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och för internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser.
Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
en icke godtagbar förmåga – dvs. det fanns
brister och störningar vad gäller förmågan att vid
en given situation kunna lösa uppgiften.
Förmågan inom funktionen Civil ledning är
beroende av att det hos centrala myndigheter,
länsstyrelser och kommuner finns utbildad och
övad personal samt tillgång till tekniskt
ledningsstöd. Det civila ledningssystemet måste
anpassas och hållas aktuellt utifrån strukturella
förändringar av regioner, organisationer m.m.
Påverkande faktorer är bl.a. förändringar inom
Försvarsmakten.
Gränssättande för funktionens förmåga är
bl.a. att det finns en väl fungerande elförsörjning.
I syfte att minska konsekvenserna av störningar i
elförsörjningen har ÖCB i arbetet med
utbyggnaden av ledningsplatser vid berörda
myndigheter låtit installera anläggningar med
reservkraft och avbrottsfri kraft. Dessa
anläggningar skall klara ett bortfall i sju dygn.
Vid utgången av år 1998 har ledningsplatser med
anläggningar för reservkraft och avbrottsfri kraft
färdigställts vid ÖCB, två CB-kanslier och tolv
länsstyrelser. Kvarstående utbyggnad planeras
vara slutförd senast under år 2001.
Utbyggnaden av ledningsplatser har medfört
att myndigheterna ges god förmåga att med en
operativ kärna upprätthålla verksamheten vid
störningar i elförsörjningen.
För att ledning skall kunna utövas under höjd
beredskap har ledningsförmågan från
fredsarbetsplats förbättrats vid ytterligare fyra
länsstyrelser genom åtgärder som ÖCB vidtagit.
Vid utgången av år 1998 kan ledning därmed
utövas vid tolv länsstyrelser och två CB-kanslier
med avseende på fysiskt skydd och
telesäkerhetsåtgärder. Förstärkning av
ledningsförmågan kommer att vara slutförd vid
17 regionala myndigheter av totalt 21 vid
utgången av år 1999.
Robusta system för kommunikation vid höjd
beredskap är en förutsättning för att ledning
skall kunna utövas. Överstyrelsen har under år
1998 fortsatt den tekniska utvecklingen av
ledningsstödsystemet Elvira (Effektiv ledning
från vision till realitet) och under år 1998 har
systemet testats i ordinarie miljö och med
ordinarie personal vid länsstyrelserna i Uppsala
och Halmstad. Resultatet av dessa tester är enligt
ÖCB positivt. I slutet av år 1999 skall
ledningssystemet införas i kärnkraftslänen, dvs.
Uppsala, Kalmar, Skåne och Hallands län.
I syfte att säkerställa funktionens skydd mot
NBC-stridsmedel har ÖCB, genom uppdrag
främst till Statens räddningsverk, anskaffat viss
materiel för NBC-skydd enligt en fastställd
flerårig plan. Det som återstår är att bygga upp
kompetens inom området samt att kontinuerligt
vidmakthålla denna.
Civilbefälhavarna har genomfört åtgärder för
att förbättra beredskapsrapporteringen och
uppföljningen inom samordning av civilt försvar.
Under år 1998 har CB medverkat i arbetet med
ominriktningen av totalförsvaret samt
utbyggnaden av ledningsplatserna.
Civilbefälhavarna har medverkat vid
utvecklingen av ledningsstödssystemet Elvira.
Vidare har ett operativt studie- och
planeringsarbete genomförts i samverkan med
militärområdesstaberna och länsstyrelserna samt
med de samverkande myndigheterna.
Länsstyrelsernas verksamhet inom funktionen
Civil ledning har i stort genomförts. Den ökade
integrationen av uppgifter inom länsstyrelserna
medför att andelen personer som har beredskap
som deluppgift ökar. Denna trend kan vara
positiv genom att beredskapsfrågorna får en
större bredd inom myndigheten och att den
bygger på en befintlig kompetens för
fredsverksamheten i olika samhällssektorer.
Överstyrelsen har inlett ett långsiktigt stöd till
länsstyrelserna i syfte att förbättra kommunens
beredskap. Projektet kallas KUB (kommunens
beredskap).
Överstyrelsen har tecknat avtal i syfte att
minska sårbarheten i kommunernas
vattenförsörjning. Beroendet av el är stort för
vattenförsörjning varför satsningar på reservkraft
är en av de viktigaste åtgärderna.
Överstyrelsen utvecklar stödet till
kommunernas ledning med avseende på
förstärkning av fysiskt skydd, telesäkerhet och
elsäkerhet. Viss försöksverksamhet har påbörjats
tillsammans med Statens räddningsverk för att ta
fram en ledningsanalys för kommuner.
På regeringens uppdrag arbetar Överstyrelsen
med att stödja länsstyrelsernas
ledningsförberedelser inför år 2000. Genom att
ett antal scenarier tagits fram som beskriver
händelser som kan få stor påverkan på samhället
kan länsstyrelserna öva beslutsprocessen och
förmågan att hantera de problem som kan
uppstå. Överstyrelsen har gett råd om IT-
säkerhet, sett över behov av reservkraft samt fört
diskussioner om hur de kris- och krigsviktiga
företagen skall stödjas. Viktiga delar i arbetet är
erfarenhetsutbyte och att se till att det finns
nödvändiga beredskapsplaner.
Överstyrelsen har även arbetat med att se över
och anpassa myndighetens egna IT-system inför
år 2000 (se avsnitt 2).
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelserna för år 1998
avseende ÖCB och Civilbefälhavarna. Vid
Riksrevisionsverkets granskning av 1999 års
delrapport har CB N erhållit en invändning då
RRV uppmärksammat smärre felaktigheter i
bokföringen. Regeringen kommer uppmana
myndigheten att se över dessa bokföringsrutiner.
Slutsatser
Regeringen bedömer att de åtgärder som
vidtagits i syfte att förbättra funktionens
förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt.
Vid utgången av år 1998 bedömdes dock att
funktionen fortfarande inte har en godtagbar
förmåga i förhållande till totalförsvarsbeslutets
mål för år 2001. Det gäller både förmågan att lösa
de viktigaste uppgifterna vid påfrestningar i
nuvarande omvärldsläge och vid ett förändrat
omvärldsläge.
Regeringen bedömer att länsstyrelsernas
förmåga inom funktionen Civil ledning har
utvecklats på ett bra sätt mot bakgrund av de
åtgärder som ÖCB respektive länsstyrelserna
själva vidtar. Om redovisade planer följs bör
ledningsförmågan vara god inom samtliga
länsstyrelser vid utgång av
försvarsbeslutsperioden.
Mot bakgrund av att funktionen hade en icke
godtagbar förmåga vid utgången av år 1998 har
ÖCB redovisat en plan över vilka åtgärder som
bedöms vara nödvändiga att genomföra för att
funktionen skall ha en god förmåga vid utgång av
försvarsbeslutsperioden.
Planen omfattar bl.a.:
- Utbildning av personal.
- Utveckling och samordning av tekniskt
ledningsstöd då det gäller anskaffning av
kommunikationsutrustning som ej är
beroende av de markbundna publika
näten samt möjlighet att försörja hela
länsstyrelsen med reservkraft.
- Anskaffning av IT- och
signalskyddsmateriel, bl.a. GSM-krypto
samt signalskyddsutrustning för
kryptering av data.
- Förstärkning av ledningsförmågan vid
återstående sex regionala myndigheter.
- Förstärkning av IT-säkerheten på
samtliga nivåer inom funktionen Civil
ledning.
- Uppbyggnad och vidmakthållande av
kompetensen inom uppgiften NBC-
skydd för funktionen.
Överstyrelsens redovisade inriktning för
funktionen är enligt regeringens bedömning väl
avvägd. Regeringen bedömer att om planerade
aktiviteter genomförs kommer funktionen att
uppnå en god förmåga vid
försvarsbeslutsperiodens utgång. Regeringen
bedömer dock att vissa åtgärder kan ta mer än
två år att genomföra och att en god förmåga
därmed kan komma att uppnås först efter
utgången av försvarsbeslutsperioden.
Regeringen har i propositionen Förändrad
omvärld – omdanat försvar anfört att med en
utgångspunkt i en grundförmåga skall en
anpassning och därmed uppbyggnad av
förmågan inom det civila försvaret kunna ske
inom en period på fem till tio år. I propositionen
angav regeringen emellertid att åtgärder avseende
ledningsförmågan inom civilt försvar inte kan
anstå till en anpassningsperiod.
Regeringen anser att – mot bakgrund av den i
propositionen angivna anpassningsperioden –
prioriteringar skall göras av vilka åtgärder som är
nödvändiga för att funktionen skall uppvisa en
godtagbar förmåga vid försvarsbeslutsperiodens
slut.
Civilbefälhavarnas organisation och
verksamhet är under utredning i samband med
översynen av lednings- och samordningsfrågorna
inom det civila försvaret. I väntan på resultatet
från denna översyn skall civilbefälhavarnas
verksamhet bedrivas i enlighet med inriktningen
i den nyss nämnda propositionen.
Regeringen har i enlighet med 1996 års
försvarsbeslut under senare år avdelat medel för
att skapa förutsättningar för de frivilliga
försvarsorganisationerna att genom samarbete
med de baltiska länderna stödja dessa länders
uppbyggnad av ett försvar under demokratisk
kontroll. Av regeringens budgetproposition för
1999 utgiftsområde 6 Totalförsvar (prop.
1998/99:1) framgår att regeringen avsåg att låta
undersöka om det finns intresse och behov av
liknande stöd hos andra länder i
Östersjöområdet. De frivilliga
försvarsorganisationerna tilldelades år 1999
medel för kartläggning av detta behov.
Redovisning skall ske till regeringen senast den
15 oktober 1999.
Regeringen avser att tilldela medel även år
2000 för de frivilliga försvarsorganisationernas
verksamhet i de baltiska länderna samt Polen och
Ryssland.
Regeringen har i prop. 1998/99:124 Staten och
trossamfunden – stöd, medverkan inom
totalförsvaret, m.m. föreslagit att ÖCB fr.o.m. år
2000 skall ta över det centrala lednings- och
samordningsansvaret för trossamfundens
verksamhet inom totalförsvaret från Svenska
kyrkan. Riksdagsbehandling av ovan nämnda
proposition sker hösten 1999. I nuläget anslås
medel för kyrklig beredskap inom utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Regeringen avser att efter riksdagens behandling
av ovan nämnda proposition, återkomma till
riksdagen vad gäller finansiering av ökade
kostnader vid ÖCB till följd av den nya
uppgiften.
Investeringsplan
Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil
beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 2000–2002 (tabell 4.3).
Tabell 4.3 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1998
Prognos
1999
Budget
2000
Beräknat
2001
Beräknat
2002
Skyddade ledningsplatser
172,3
79,3
53,0
40,0
0
0
Telesäkringsåtgärder
107,2
57,2
15,0
13,0
12,0
10,0
Elvira
219,0
60,0
39,0
43,0
42,0
35,0
Summa investeringar
498,5
196,5
107,0
96,0
54,0
45,0
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget B1
Funktionen Civil ledning, genomföra beställningar av kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder, skyddade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter år
2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 132 000 000 kronor .
Tabell 4.4 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1998
utfall
1999
prognos
2000
beräknat
2001
beräknat
2002 –
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
90 100
102 600
78 600
–
–
Nya förpliktelser
40 900
75 000
91 500
–
–
Infriade förpliktelser1
-28 400
-99 000
-39 000
-85 000
-47 100
Utestående förpliktelser vid årets slut
102 600
78 600
131 100
–
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
166 000
124 000
132 000
–
–
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
491 020
Pris- och löneomräkning
364
Premiekompensation
5 111
Överföring inom UO6
-57 806
Övriga justeringar
-706
Förslag 2000
437 983
I anslagsbeloppet ingår fr.o.m. år 2000 medel till
frivilliga försvarsorganisationer för deras
utbildning av personal inom kommunernas
krigsorganisationer. Se vidare anslaget B3
Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.
Den tekniska justeringen av anslaget B1 med
totalt 5 111 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Av beloppet
avser 2 958 000 kronor kompensation för högre
kostnader för myndighetens uppdrag till
Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan och
Försvarets forskningsanstalt.
B2 Funktionen Försörjning med
industrivaror
Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
86 086
Anslags-
sparande
99 000
1
1999
Anslag
108 795
Utgifts-
prognos
111 500
2000
Förslag
57 151
2001
Beräknat
60 662
2
2002
Beräknat
89 229
3
1. 3 000 tkr har ställts till regeringens disposition.
2 Motsvarar 59 667 tkr i 2000 års prisnivå
3 Motsvarar 86 267 tkr i 2000 års prisnivå
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är
funktionsansvarig myndighet. Inom funktionen
har även länsstyrelserna uppgifter. Anslaget B2
avser den verksamhet som ÖCB genomför.
Anslagssparandet för budgetåret 1998 beror
på att ominriktningen av verksamheten i enlighet
med de nya planeringsförutsättningarna, dvs.
minskad lagring och mindre kapitalintensiva
beredskapsavtal, gått snabbare än beräknat.
Behovet av anslagsmedel har därvid minskat.
Av anslagssparandet är knappt 70 miljoner
kronor intecknat och avser redan ingångna
beredskapsavtal. Beloppet avser vidare medel för
att täcka realisationsförluster vid utförsäljning av
beredskapslager.
Den 23 juni 1999 beslutade regeringen att
ställa 3 miljoner kronor till regeringens
disposition.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Målet för funktionen är att produktion av varor
och tjänster möjliggörs under en
anpassningsperiod inför ett angreppshot med
iståndsatta styrkor. Funktionen omfattar
produktion av varor och tjänster vilka behövs för
totalförsvarets försörjning vid ett väpnat
angrepp. Grunden för funktionens verksamhet
utgörs av de resurser näringslivet förfogar över i
fred samt de beredskapsförberedelser som
genomförs för att komplettera dessa resurser.
Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
Försörjning med industrivaror en ej godtagbar
förmåga.
Den mest kritiska faktorn för funktionens
förmåga är utvecklingen av det svenska
näringslivet. Svenskt näringsliv och svensk
industri har kommit att påverkas av den allt
starkare internationaliseringen. Inom flera
branscher återstår endast tillverkning inom ett
relativt smalt segment varför svensk industri allt
mer blivit beroende av import av rå- och
insatsvaror, specialkomponenter och reservdelar.
Ledtiderna i handeln minskar, vilket medför
ökade krav på logistisk precision.
Produktionsenheter i många länder är så
specialiserade att de är ömsesidigt beroende av
varandra för att en produkt skall kunna
tillverkas. Inom vissa branscher, främst
elektronik-, verkstads- och kemiområdena, har
den nationella och internationella integrationen
gått särskilt långt. Det medför att det är svårt att
ange vilka produktionsresurser som kommer att
finnas tillgängliga när ett ev. krisbehov skall
omsättas i produktion.
En annan faktor som kan komma att påverka
beredskapen är att länsstyrelserna på grund av
begränsade ekonomiska resurser avsätter mindre
resurser för området.
Gränssättande för funktionens förmåga är
bl.a. den framtida begränsade industriella
kapaciteten i Sverige till viss del föranledd av att
den accelererande integrationen medför att för
totalförsvaret angelägna produktionsresurser,
eller delar av dem, i många fall flyttas till andra
länder. Detta medför även att nödvändig
kompetens för service och underhåll av
strategiska system och övrig materiel inte finns
att tillgå i den omfattning som erfordras för att
säkerställa krisbehoven.
Denna utveckling medför att Överstyrelsen
även i fortsättningen kommer att intensifiera
arbetet med att bygga upp nätverk med viktiga
företag och organisationer, såväl nationellt som
internationellt, i syfte att tidigt få signaler om
förändringar på marknaden så att olika
beredskapsåtgärder hinner vidtas för att
anpassningsplanering skall kunna genomföras.
En fortsatt analys av EU-medlemskapets
betydelse för försörjningsberedskapen kommer
att göras.
Överstyrelsen har genomfört ett antal risk
managementanalyser med för totalförsvaret
viktiga företag. Dessa analyser visar var företagen
har de svaga punkterna i sina produktflöden där
elförsörjningen i många fall är en gränssättande
faktor. Verksamheten under 1998 har inriktats
mot omvärlds- och sårbarhetsanalyser. Särskilda
modeller har utvecklats och vidare har analyser
gjorts av vissa branscher, som är särskilt utsatta
för den ökande internationaliseringen. Vidare har
omfattande arbete nedlagts på att utarbeta ett
särskilt analys- och beslutssystem. Avseende
elförsörjningen innebär detta att företagen görs
uppmärksamma på sårbarheten. För att minska
sårbarheten krävs installation av reservkraft. Det
bedöms till följd av den höga
strömförbrukningen i de flesta fall dock inte vara
ekonomiskt försvarbart att installera reservkraft
för att upprätthålla produktion. Störningar i
elförsörjningen får därför generellt sett allvarliga
konsekvenser för funktionens förmåga.
Verksamheten under 1998 har inriktats mot
omvärlds- och sårbarhetsanalyser. Särskilda
modeller har utvecklats och analyser har gjorts av
vissa branscher, som är särskilt utsatta för den
ökande internationaliseringen. Vidare har ett
omfattande arbete nedlagts på att utarbeta ett
särskilt analys- och beslutssystem. Satsningen på
det internationella samarbetet fortsätter.
Den övning med Försörjningskommissionen
och representanter för näringslivet som
genomfördes under år 1997 medförde att ett
antal uppslag presenterades av hur
anpassningsåtgärder skall kunna genomföras.
Överstyrelsen har arbetat vidare utifrån dessa
uppslag.
Arbetet med att förnya och anpassa
Försörjningskommissionen till de nya
förutsättningarna fortsätter.
Ett utvecklingsarbete har påbörjats i syfte att
studera vad funktionen kan bidra med vid
internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser.
Under året har ett omfattande arbete
genomförts för att omförhandla äldre
beredskapsavtal till mindre kostnadskrävande
beredskaps-/samarbetsavtal vilka har som
främsta syfte att säkerställa att funktionen får
angelägen information om utvecklingen på
marknaderna. Ett stort antal av de äldre
beredskapsavtalen har ej förlängts i och med att
berörda branscher ej kan anses som prioriterade.
Utförsäljningen av beredskapslagrade rå- och
insatsvaror fortsätter i syfte att uppnå
försvarsbeslutets målsättning, som innebär att
beredskapslagret skall ha minskats med 300 000
tkr bokfört värde vid utgången av innevarande
försvarsbeslutsperiod.
Slutsatser
Verksamhetsmålen för år 1998 har i stort nåtts.
Kunskapen om 1996 års försvarsbeslut och dess
konsekvenser påverkar i allt större utsträckning
den verksamhet som bedrivs inom funktionen.
Arbetet med att genomföra intentionerna i
försvarsbeslutet går planenligt. Förmågan i
nuvarande omvärldsläge är godtagbar.
Måluppfyllelsen i förhållande till funktionens
mål är dock inte godtagbar vid angrepp med
iståndsatta styrkor. Detta beror framförallt de
nyss nämnda faktorerna, som
omvärldsutvecklingen, där ÖCB endast med
mycket kostsamma beredskapsåtgärder kan
påverka funktionens förmåga, men det beror
också på bl.a. utförsäljningen av beredskapslager.
Målsättningen vad gäller funktionens förmåga
beräknas dock i huvudsak kunna uppnås vid
utgången av försvarsbeslutsperioden år 2001. En
viss osäkerhet kvarstår dock vad gäller
elektronik-, kemi- och verkstadsområdena.
Överstyrelsen har redovisat en plan över vilka
åtgärder som bedöms vara nödvändiga att
genomföra för att funktionen så långt möjligt
skall ha en god förmåga vid utgången av
försvarsbeslutsperioden. Planen omfattar bl.a.
fortsatt uppbyggnad av nätverk med viktiga
organisationer och företag. I denna plan ingår
även in analys av EU:s utveckling och hur den
påverkar försörjningsberedskapen.
Regeringen bedömer mot bakgrund av 1996
års försvarsbeslut att de åtgärder ÖCB avser att
vidta utgör en rimlig avvägning med hänsyn till
den förändrade hotbilden och
omvärldsförändringarna.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget B2
Funktionen Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet
av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst
360 000 000 kronor
Tabell 4.6 Bemyndigande om ekomomiska förpliktelser
Tusental kronor
1998
utfall
1999
prognos
2000
beräknat
2001
beräknat
2002 –
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
6 200
7 100
25 900
–
–
Nya förpliktelser
4 400
22 400
22 400
–
–
Infriade förpliktelser1
-3 500
-3 600
-12 900
-23 600
-11 800
Utestående förpliktelser vid årets slut
7 100
25 900
35 400
–
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
130 000
69 000
36 000
–
–
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
108 795
Pris- och löneomräkning
425
Premiekompensation
151
Överföring inom UO6
-50 220
Övriga justeringar
-2 000
Förslag 2000
57 151
Anslagsnivåerna för kommande budgetår, 2001
och 2002, beräknas på anslagsramen för år 2000.
Den tekniska justeringen av anslaget B2 med
totalt 151 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.
B3 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst
Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
1 246 863
Anslags-
sparande
9 900
1999
Anslag
967 141
1
Utgifts-
prognos
864 500
2000
Förslag
691 677
2001
Beräknat
758 869
2
2002
Beräknat
946 784
3
1 Anslaget minskat med 86 390 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.
2 Motsvarar 744 401 i 2000 års prisnivå.
3 Motsvarar 910 401 i 2000 års prosnivå.
Statens räddningsverk är funktionsansvarig
myndighet. Funktionen omfattar åtgärder för
tillhandahållande och iordningställande av
skyddsrum och skyddade utrymmen, åtgärder
för varning, utrymning och inkvartering,
information om självskydd m.m. Funktionen
omfattar även åtgärder inom räddningstjänsten,
främst avseende den kommunala
räddningstjänstens förmåga under höjd
beredskap. Viktiga åtgärder inom detta område
är byggande av räddningscentraler, utbildning av
totalförsvarspliktiga räddningsmän samt
anskaffning av särskild materiel för höjd
beredskap. Anslagssparandet om 9 900 000
kronor från budgetåret 1998 beror på att färre
ledningsplatser färdigställts än beräknat.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Målet för funktionen är att verksamheten skall
bedrivas så att skador till följd av krigshandlingar
skall förhindras eller begränsas i första hand på
människor och i andra hand på egendom och
miljön. Verksamheten skall även bedrivas så att
de resurser och den beredskap som skapas också
skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred och för internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser.
Förmågan inom funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst är
beroende av att befolkningen inom riskutsatta
områden har tillgång till skyddsrum och andra
former av fysiskt skydd samt att den kommunala
räddningstjänsten för höjd beredskap har
erforderlig materiel samt utbildad och övad
personal. För att minska konsekvenser av
störningar i elförsörjningen är kommunernas
räddningscentraler och cirka hälften av landets
större brandstationer utrustade med
reservelverk. Varningssystemen och större
skyddsrum är försedda med olika typer av
reservkraft.
Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
i förhållande till försvarsbeslutets mål för år 2001
sammantaget en godtagbar förmåga vid
påfrestningar i nuvarande omvärldsläge. Brister
fanns dock vad gäller förmågan mot icke
konventionella vapen. Förmågan vid ett
förändrat
omvärldsläge med iståndsatta styrkor var icke
godtagbar.
Under år 1998 har 286 nya skyddsrum
färdigställts med 23 000 platser.
Underhållsbesiktning har utförts i 5 500
skyddsrum och av de totala antalet skyddsrum
hade vid årets slut cirka 75 procent genomgått
besiktningsprogrammet. Totalt finns nu i landet
cirka 7 390 000 skyddsrumsplatser. Arbetet med
införandet av det nya systemet för skyddade
utrymmen har fortsatt.
Utbildning av räddningsmän för
kommunernas räddningstjänst vid höjd
beredskap har fortsatt. Under år 1998 har cirka 1
000 totalförsvarspliktiga utbildats. Totalt finns
cirka 3 200 färdigutbildade totalförsvarspliktiga
för krigsplacering i räddningstjänsten, vilket
motsvarar 21 procent av det kommunala
behovet. Anskaffningen av materiel för
räddningstjänsten under höjd beredskap har
fortsatt och motsvarar i genomsnitt 60 procent
av räddningstjänstens behov, dock med stora
variationer mellan olika materielslag och mellan
enskilda kommuner.
Sex nya räddningscentraler för kommunernas
räddningstjänst under höjd beredskap har
färdigställts under året. Det totala antalet
räddningscentraler uppgick vid utgången av år
1998 till 97. Dessa täcker ledningsbehovet för
räddningstjänsten under höjd beredskap i 139
kommuner.
Arbetet med att införa ett nytt
manöversystem för utomhusvarning har fortsatt
och upphandling har genomförts för sex län.
Beredskapsinvesteringar
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2000 låta Statens räddningsverk ta
upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om
1 240 000 000 kronor.
Tabell 4.8 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1998
Prognos
1999
Budget
2000
Beräknat
2001
Beräknat
2002
Räddningsmateriel
1 189
842
101
87
79
80
Varningsutrustning
157
11
50
47
47
2
Summa investeringar
1 346
853
151
134
126
82
Lån
493
–
151
134
126
82
Anslag
853
853
–
–
–
–
Summa finansiering
1 346
853
151
134
126
82
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget B3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och
ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar
uppgår till högst 490 000 000 kronor.
Tabell 4.9 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1998
utfall
1999
prognos
2000
beräknat
2001
beräknat
2002 –
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
568 600
446 700
351 700
–
–
Nya förpliktelser
300 700
225 000
136 000
–
–
Infriade förpliktelser1
-422 600
-320 000
-280 000
-145 000
-110 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
446 700
351 700
270 700
–
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
1 285 000
540 000
490 000
–
–
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser, samt återlämnade, ej ianspråktagna bemyndiganden.
Slutsatser
De brister som fanns inom funktionen vid
ingången av år 1998 har under året minskat
genom ovan beskrivna åtgärder. Nuvarande
inriktning innebär att uppbyggnaden av
räddningstjänsten för höjd beredskap skall vara
klar år 2007.
Vid utgången av år 1998 uppvisade
funktionen i förhållande till försvarsbeslutets mål
för år 2001 sammantaget en godtagbar förmåga
vid påfrestningar i nuvarande omvärldsläge. Det
finns dock fortfarande brister vad gäller
förmågan mot icke konventionella vapen.
Förmågan vid ett förändrat omvärldsläge med
iståndsatta styrkor är ej godtagbar. Bristerna
hänför sig främst till räddningstjänstens tillgång
till ledningsplatser, materiel och utbildad
personal. Vissa kvarstående brister finns även vad
gäller antalet skyddsrumsplatser, även om dessa
brister reducerats väsentligt med anledning av
införandet av nya skyddsrumsområden.
Regeringen har i propositionen Förändrad
omvärld – omdanat försvar (prop.1998/99:74,
bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224) anfört att
den förändrade hotbilden medför att bl.a.
skyddsrumsbyggandet kan minska väsentligt.
Regeringen avser att inrikta
skyddsrumsbyggandet till att endast omfatta
produktion i samband med ny- och ombyggnad
av byggnader och hänskjuta produktion av
bristtäckningsskyddsrum till en
anpassningsperiod. Nuvarande brist på
skyddsrumsplatser inom skyddsrumsområden
kommer därmed i allt väsentligt att kvarstå för
åtgärdande under en anpassningsperiod.
Härutöver begränsas de statliga insatserna vid
åtgärder efter underhållsbesiktning av
skyddsrum till att endast avse skyddsrum
belägna i skyddsrums-områden. Åtgärder för att
modernisera m.m. skyddsrum belägna utanför
skyddsrumsområden hänförs därmed till en
anpassningsperiod.
I funktionen beräknas även belopp för de
frivilliga försvarsorganisationernas
utbildningsverksamhet. För
utbildningsverksamheten år 2000 har regeringen
beräknat ett belopp om 64 141 miljoner kronor
varav för Arbetsmarknadsstyrelsen 23 830
miljoner kronor. Från och med år 2000 ingår i
Arbetsmarknadsstyrelsens belopp endast medel
till frivilliga försvarsorganisationer för deras
utbildning av personal inom näringslivets
krigsorganisation. För motsvarande utbildning
inom kommuner och landsting beräknas medel
inom anslaget B1 Funktionen Civil ledning
respektive anslaget B6 Funktionen Hälso- och
sjukvård i krig m.m.
Den totala beräkningen av medel för de
frivilliga försvarsorganisationernas
utbildningsverksamhet inkluderar i enlighet med
givna uppdrag i 1998 års regleringsbrev, en
omfördelning mellan anslaget B3
Befolkningsskydd och räddningstjänst och D6
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret. För övrigt stöd till de frivilliga
försvarsorganisationerna inom totalförsvaret, se
avsnitt 6.
Frivilligutbildningen inriktas mot att
vidmakthålla utbildningen för de frivilliga
försvarsorganisationerna på en sådan nivå att
kvaliteten i utbildningen leder till godtagbar
kunskap och förmåga i krigsbefattningar samt till
en god rekrytering i förhållande till
krigsorganisationens behov. Myndigheterna
stödjer och bistår de frivilliga
försvarsorganisationerna så att deras verksamhet
bidrar till att vidmakthålla en stark försvarsvilja,
ger försvarsverksamheten en bred förankring
samt så att de resurser som avdelas för
frivilligverksamhet kan nyttjas effektivt.
Sammantaget innebär regeringens bedömning
att nuvarande inriktning med tillägg för vad som
ovan anförts om skyddsrumsverksamhet bör
gälla för år 2000.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
967 1411
Pris- och löneomräkning
1 278
Premiekompensation
3 287
Ålderspensionsavgift
-38
Överföring inom UO6
-255 983
Övriga justeringar
-24 008
Förslag 2000
691 677
1 Inklusive ändring på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
år 1999.
Den tekniska justeringen av anslaget B3 med
totalt 3 287 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Av beloppet
avser 1 393 000 kronor kompensation för högre
kostnader för myndighetens uppdrag till
Totalförsvarets pliktverk och Försvarets
forskningsanstalt.
B4 Funktionen Psykologiskt försvar
Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
13 244
Anslags-
sparande
8 556
1
1999
Anslag
19 317
Utgifts-
prognos
23 248
2000
Förslag
18 523
2001
Beräknat
18 693
2
2002
Beräknat
21 108
3
1. 500 000 kronor har förts till regeringens disposition.
2 Motsvarar 18 372 tkr i 2000 års prisnivå.
3 Motsvarar 20 372 tkr i 2000 års prisnivå.
Styrelsen för psykologiskt försvar är
funktionsansvarig myndighet.
Anslaget avser verksamhet som Styrelsen för
psykologiskt försvar genomför, såsom att
bedriva verksamhet inom forskning,
beredskapsplanläggning och utbildning samt
information om säkerhetspolitik och
totalförsvar. Anslaget omfattar även utgifter för
information om civilbefolkningens möjligheter
att inom folkrättens ramar ge en ockupant
motstånd och uppgifter med anknytning till
beredskapsplanläggning inom radio- och TV-
området. I anslaget ingår även belopp för
Styrelsens uppgifter när det gäller beredskap
inför svåra påfrestningar på samhället i fred.
Anslagssparandet från år 1998 uppgår till ca 8,6
miljoner kronor. I detta belopp ingår bl.a. medel
för försenade projekt, vilka avses genomföras
kommande år samt medel planerade att utnyttjas
till myndighetens IT-satsning fram till år 2001.
Av anslagssparandet har 500 000 kronor ställts
till regeringens disposition.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Målet för funktionen Psykologiskt försvar avser
konkret och fullständig myndighetsinformation
och en snabb och korrekt nyhetsförmedling
under höjd beredskap. Funktionens resurser
skall även kunna användas vid svåra påfrestningar
på samhället i fred och vid internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser.
Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
en godtagbar förmåga i förhållande till önskvärd
förmåga år 2001.
Förmågan inom funktion Psykologiskt
försvar är beroende av att beredskapen är god
inom centrala myndigheter, civilbefälhavarna,
länsstyrelser, landsting och kommuner bl.a.när
det gäller förekomst av befattning som
informationsansvarig, upprättande av planer för
informationsberedskap och övningsverksamhet.
Likaså är det betydelsefullt att beredskapsläget
vad beträffar personella och tekniska resurser, är
tillfredsställande. Även beredskapsläget inom
mediaområdet, politiska partier, Svenska kyrkan
och de frivilliga försvarsorganisationerna är av
vikt för att Styrelsen skall kunna verka för att
funktionsmålet uppnås.
Under år 1998 har Styrelsen, för att kunna
säkerställa en väl fungerande
beredskapsorganisation, rekryterat personal till
organisationen, upprättat åtgärdsplaner samt
vidtagit erforderliga åtgärder vid fredsarbetsplats
och ny krigsuppehållsplats. På grund av
omprioriteringar i verksamheten har dock inte
informations- och utbildningsmöten hållits i
planerad omfattning.
Styrelsen har fortsatt påbörjade studier i
informationskrigföring samt även initierat ny
forskning i ämnet. Styrelsen har även redovisat
ett ökat intresse hos övriga myndigheter,
organisationer av forskning inom IT-området.
Genom forskning och studier samt skilda
utbildningsinsatser har myndigheten medverkat
till att förbättra kunskapen om de krav och
behov som ställs inom
informationsberedskapens område.
Sårbarhetsstudier inom medieområdet har
försenats men avses påbörjas under innevarande
år.
Styrelsen har, tillsammans med andra
totalförsvarsmyndigheter, medverkat till en
förbättring av allmänhetens kunskaper om
totalförsvaret, varvid Styrelsen särskilt inriktat
sig på information till ungdomar.
Funktionens speciella tyngdpunkt på
informations- och kommunikationsverksamhet
medför att funktionens kapacitet och
ledningsförmåga är ytterst känslig för
sårbarheter inom områdena el-, tele- och
datorförsörjning. I syfte att minska
konsekvenserna av störningar i elförsörjningen
har Styrelsen rekommenderat berörda
myndigheter, media och organisationer att vidta
åtgärder (reservkraft, alternativförfaranden osv.)
med tanke på allmänhetens behov av information
vid olika former av störningar i samhället.
Tidningar och tidskrifter har dock f.n. små
möjligheter för produktion och distribution vid
händelse av elavbrott.
Regeringens bedömning är att läget för
funktionen är godtagbart. Planeringen bör
inriktas mot att så långt möjligt minska effekter
av störningar i elförsörjningen.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser.
Riksrevisionsverket bedömer att Styrelsens
årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande.
Styrelsen bör dock vidareutveckla sin förmåga att
analysera resultat av utförd verksamhet.
Slutsatser
Vid utgången av år 1998 bedömdes funktionens
förmåga vara godtagbar, såväl med nuvarande
omvärldsläge som i en förändrad omvärld.
Sammantaget innebär regeringens bedömning
att nuvarande inriktning av verksamheten bör
gälla även för år 2000.
Styrelsen har redovisat en plan över vilka
åtgärder som bedöms vara nödvändiga att
genomföra för att funktionen skall ha en god
förmåga vid utgång av
totalförsvarsbeslutsperioden. Planen innehåller
en konkretisering av funktionsmålet. Detta
innebär att uppgifter inom funktionen på ett
bättre sätt skall möjliggöra en uppföljning av
frågor om tillgänglighet och utbildad personal,
genomförande av planer och förekomsten av
teknisk utrustning för kommunikation och
samband.
Regeringen bedömer att de åtgärder som
vidtagits för att förbättra funktionens förmåga
har genomförts på ett godtagbart sätt och att den
av Styrelsen redovisade inriktningen av åtgärder
fram till år 2001, kan anses tillfredsställande.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
19 317
Pris- och löneomräkning
1 123
Premiekompensation
523
Överföring inom UO6
-2 286
Övriga justeringar
-154
Förslag 2000
18 523
Den tekniska justeringen av anslaget B4 med
totalt 523 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.
B5 Funktionen Ordning och säkerhet
Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
14 776
Anslags-
sparande
42 168
1999
Anslag
31 517
Utgifts-
prognos
40 200
2000
Förslag
22 276
2001
Beräknat
22 411
1
2002
Beräknat
33 243
2
1 Motsvarar 22 000 tkr i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 32 000 tkr i 2000 års prisnivå.
Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig
myndighet. Anslaget bekostar utbildning och
utrustning av beredskapspolisen. Övrig civil
försvarsverksamhet inom funktionen finansieras
under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslag A1
Polisorganisationen.
Anslagssparandet från år 1998 har uppkommit
p.g.a. att utbildningen av beredskapspolisen inte
varit av sådan omfattning som angavs i 1996 års
försvarsbeslut. Av tilldelat belopp för budgetåret
1999 har därför 10 000 000 kr ställts till
regeringens disposition och av resterande belopp
på anslaget har 20 000 000 kr förts bort som en
indragning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Målet för funktionen är att under höjd beredskap
snabbt kunna ge skydd åt totalförsvarsviktiga
anläggningar, kunna upprätthålla allmän ordning
och säkerhet i samhället och kunna lämna
allmänheten skydd och hjälp.
Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
en godtagbar förmåga.
Förmågan inom funktionen är beroende av att
såväl den ordinarie polisen som
beredskapspolisen är välutbildad och försedd
med en ändamålsenlig utrustning samt att
verksamheten kan ledas från platser med ett
fullgott skydd.
Gränssättande för funktionens förmåga är
bl.a. en väl fungerande elförsörjning. Försvarets
forskningsanstalt (FOA) har i samverkan med
Rikspolisstyrelsen genomfört en studie om
polismyndigheternas ledningsförmåga i nukleärt,
biologiskt eller kemiskt (NBC) påverkad miljö.
När det gäller elförsörjningen visar studien att
centralorten vid alla polismyndigheter utom en
har tillgång till avbrottsfri kraft för vitala system
och att samtliga polismyndigheters
ledningscentraler har batteribackup till
polisradiosystemet. Bedömningen är att ett
avbrott på ca ett dygn inte påverkar förmågan att
bedriva verksamhet. Vid ett avbrott upp mot en
vecka bör övervägas om verksamheten skall
flyttas till ett alternativt polishus med
ledningsresurser.
I 1996 års totalförsvarsbeslut var inriktningen
att under perioden utöka
beredskapspolisorganisationen till att omfatta
15 000 beredskapspoliser, varav en allmän del på
10 000 och en särskild på 5 000.
Under år 1998 har utbildning av personal till
den särskilda beredskapspolisen ägt rum vid fyra
militära förband. Totalt utbildades 216 polismän
till chefer och 378 civilpliktiga. Ett 70-tal
civilpliktiga beviljades uppskov men i övrigt
följer utbildningen den uppgjorda planen.
Tidigare under försvarsbeslutsperioden har inte
utbildats några särskilda beredskapspoliser.
Under år 1999 planeras att utbilda ytterligare 102
polismän till chefer och 823 civilpliktiga.
Rikspolisstyrelsen beslutade om slutligt
utrustningsalternativ för den särskilda
beredskapspolisen och anskaffades
uniformspersedlar för 1 000 sådana poliser.
Under våren år 1999 levererades ytterligare 2 000
uniformsuppsättningar.
I samarbete med ÖCB har ett arbete inletts
för att förbättra telekommunikationssäkerheten
från ledningscentralerna.
Slutsatser
Rikspolisstyrelsen har vid utgången av år 1998
bedömt funktionens sammantagna
beredskapsförmåga i nuvarande omvärldsläge
som godtagbar. Regeringen delar den
bedömningen. Bedömningen är densamma som
vid utgången av år 1997. Genom att reducera
utbyggnaden av beredskapspolisorganisationen
har emellertid förmågan att fullgöra uppgifter i
ett läge av höjd beredskap begränsats, särskilt när
det gäller att skydda totalförsvarsviktiga
anläggningar.
I maj år 1999 beslutade riksdagen i enlighet
med regeringens proposition 1998/99:74
Förändrad omvärld – omdanat försvar. Det
innebar en ominriktning av den särskilda
beredskapspolisorganisationen. Antalet
civilpliktiga som under försvarsbeslutsperioden
skall utbildas till särskilda beredskapspoliser
sänktes från 5 000 till 1 500 personer. Någon
utbyggnad av den allmänna
beredskapspolisorganisationen skall inte ske
under försvarsbeslutsperioden.
När det gäller utrustning av beredskaps-
polisorganisationen framgår av propositionen att
inköp bör begränsas till att omfatta främst
personlig utrustning och i fråga om skjutvapen
till den särskilda beredskapspolisen bör endast
anskaffas vad som behövs för utbildnings- och
övningsändamål. En fullständig beväpning bör
kunna anstå till ett anpassningsskede.
Med hänsyn till det mål som numera gäller för
utbildningen till den särskilda beredskaps-
polisorganisationen bedömer regeringen att de
åtgärder som hittills vidtagits och som planeras
för de närmaste åren är tillräckliga.
Utrustningsläget bedöms som gott.
I polisväsendets årsredovisning för år 1998 har
Rikspolisstyrelsen bedömt funktionens
ledningsförmåga från skyddat utrymme och
förmågan vid längre el- och telebortfall som icke
godtagbar. Även FOA har i den studie som
refererats tidigare inventerat och sammanställt
nuvarande skydd och tekniskt stöd vid
polismyndigheternas ledningscentraler och
funnit vissa brister.
Rikspolisstyrelsen har redovisat en plan över
vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga att
genomföra för att funktionen skall ha en god
förmåga vid utgången av
försvarsbeslutsperioden. Av den framgår bl.a.
- att Rikspolisstyrelsen har tillsatt en
arbetsgrupp med uppgift att lämna
förslag på information, utbildning och
utrustning i syfte att säkra polisens
förmåga att bedriva verksamhet i NBC-
påverkad miljö.
- att Rikspolisstyrelsen vidtar åtgärder för
att öka säkerheten vid
ledningscentralerna, bl.a. när det gäller
telekommunikationssäkerheten genom
en uppkoppling mot Försvarets telenät.
Åtgärderna beräknas vara slutförda
senast vid utgången av år 2001.
Sammantaget bedömer regeringen att
inriktningen av verksamheten är god. Anslaget
för år 2000 föreslås uppgå till 22 276 000 kronor.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
22 000 000 kronor respektive 32 000 000 kronor.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
31 517
Pris- och löneomräkning
-460
Premiekompensation
1 449
Ålderspensionsavgift
827
Överföring inom UO6
-11 057
Förslag 2000
22 276
Den tekniska justeringen av anslaget B5 med
totalt 1 449 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Hela beloppet
avser kompensation för högre kostnader för
myndighetens uppdrag till Totalförsvarets
pliktverk.
B6 Funktionen Hälso- och sjukvård
m.m.
Tabell 4.12 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
78 630
Anslags-
sparande
219 348
1
1999
Anslag
129 665
2
Utgifts-
prognos
211 921
2000
Förslag
80 725
2001
Beräknat
82 454
3
2002
Beräknat
146 915
4
1 2 000 tkr har ställts till regeringens disposition.
2 Anslaget minskat med 2 500 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.
3 Motsvarar 80 725 tkr i 2000 års prisnivå
4 Motsvarar 140 725 tkr i 2000 års prisnivå
Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet.
Från anslaget bekostas utgifter för bl.a.
investeringar och drift av beredskapslager för
den civila hälso- och sjukvårdens
krigsorganisation samt för utbildning (inkl.
frivilligorganisationer) av sådan personal som
skall tjänstgöra inom den civila hälso- och
sjukvårdens krigsorganisation.
En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar på ett anslagssparande på
221,3 miljoner kronor, vilket till stor del
förklaras av ändrade planeringsförutsättningar
med utförsäljning av beredskapslager. Som en
följd härav har 47 miljoner kronor av tilldelade
medel för budgetåret 1999 ställts till regeringens
disposition och 25,5 miljoner kronor förts bort
som en indragning. Av anslagssparandet om
221,3 miljoner kronor har 2 miljoner ställts till
regeringens disposition. Anslagssparandet i
övrigt är intecknat av redan gjorda åtaganden.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Målet för funktionen är att hälso- och sjukvård,
socialtjänst, miljö- och hälsoskydd samt
smittskydd skall bedrivas så att under höjd
beredskap varje skadad eller sjuk ges medicinskt
acceptabel behandling och vård, de
grundläggande livsbetingelserna tryggas samt att
smittspridning och uppkomst av epidemier så
långt möjligt förebyggs och att verkningarna av
radioaktivt nedfall begränsas. Verksamheten skall
även bedrivas så att de resurser och den
beredskap som skapas också skall kunna
utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och för internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser.
Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
en godtagbar förmåga.
Förmågan inom funktionen bygger i
huvudsak på landstingens och kommunernas
resurser samt att det finns ett väl utvecklat
ledningssystem och kompetent personal.
Gränssättande faktorer för funktionens
förmåga är den omstrukturering som hälso- och
sjukvården genomgår med bl.a. minskade
vårdplatser. Andra gränssättande områden är N-,
B- och C-beredskapen, ledning, kompetens samt
funktionssäkerhet.
Under år 1998 har Socialstyrelsen:
- genomfört studier över dimensionerande
krigsfall och patientbelastning och i
samband därmed moderniserat det s.k.
Bermed-systemet
- fortsatt att utveckla informations- och
ledningssystem (Swede) för akuta
sjukvårdsinsatser inom och mellan
landstingen
- minskat lagren av läkemedel genom
utförsäljning, medan lagren av
sjukvårdsmateriel för krigsbehovet hållits
intakt
- beviljat 15 av landets ca 90 akut- och
närsjukhus bidrag för att bygga ut den
tekniska funktionssäkerheten så att 61 av
dessa nu har en reservkraft på minst 65-
70 % av maximal effekt
- integrerat personalförsörjningssystemet
Integer med Pliktverkets system PLIS
- fortsatt att förbättra beredskapen vid N-,
B- och C-incidenter bl.a. genom bidrag
till landstingen för att bygga upp fasta
eller rörliga saneringsenheter
- för smittskyddet lämnat bidrag till att
bygga upp resurser för diagnos, vård och
transport av patienter med höggradigt
smittsamma sjukdomar och inom C-
området knutit till sig en medicinsk
expertgrupp.
Vad gäller år 2000-omställningen har
Socialstyrelsen regeringens uppdrag att följa och
analysera anpassningsarbetet inom hälso- och
sjukvårdsområdet samt att påpeka på brister där
sådana upptäcks. Socialstyrelsen har upphandlat
60 reservkraftsaggregat, som landstingen skall få
möjlighet att låna för millenieskiftet.
Socialstyrelsens regionala enheter genomför
vidare en granskning av sjukvårdshuvudmännens
arbete av anpassningsarbetet inför år 2000.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramslaget B6
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser
beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare avtal och
beställningar uppgår till högst 25 000 000 kronor.
Tabell 4.13 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1998
utfall
1999
prognos
2000
beräknat
2001
beräknat
2002 –
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
15 000
23 200
–
–
Nya förpliktelser
15 000
23 000
20 000
–
–
Infriade förpliktelser1
0
-14 800
-20 000
-22 200
-1 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
15 000
23 200
23 200
–
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
15 000
25 000
25 000
–
–
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Beredskapsinvesteringar
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar
regeringen att för år 2000 låta Socialstyrelsen ta
upp lån i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt
belopp om 445 000 000 kronor.
Slutsatser
Funktionen bedömdes vid utgången av år 1998
sammantaget ha en godtagbar förmåga i
förhållande till försvarsbeslutets mål för år 2001.
Detta gällde både förmågan att lösa de viktigaste
uppgifterna vid påfrestningar i nuvarande
omvärldsläge och förmågan att lösa de viktigaste
uppgifterna efter ett års anpassningsperiod vid
ett förändrat omvärldsläge med iståndsatta
styrkor. Funktionens förmåga har inte
förändrats i förhållande till året innan.
Omfattande strukturförändringar under
senare tid inom den civila hälso- och sjukvården
har lett till minskade marginaler för
extraordinära situationer. Inom t.ex. de icke
opererande verksamheterna vid sjukhusen har
marginalerna att klara en ökad belastning i
huvudsak försvunnit. Marginalerna inom den
opererande verksamheten har även reducerats i
betydande omfattning. Detta är faktorer som
påverkar förmågan att nå uppsatta mål.
Socialstyrelsen har redovisat en plan över vilka
åtgärder som bedöms vara nödvändiga att
genomföra för att funktionen skall ha en god
förmåga vid utgången av
försvarsbeslutsperioden. Planen omfattar bl.a.:
- att fullfölja arbetet med nya
krigsorganisation för hälso- och
sjukvården
- att påbörja införande av ledningssystemet
Swede hos landstingen
- fortsatta bidrag för uppbyggnad av hälso-
och sjukvårdens sambandssystem.
- fortsatt reducering och omstrukturering
av funktionens beredskapslager
- bidrag till sjukvårdshuvudmännen för
uppbyggnad av den tekniska
funktionssäkerheten
- fortsatt drift av
personalförsörjningssystemet
PLIS/Integer
- genomföra centrala utbildningskurser
avsedda för svåra påfrestningar på
samhället i fred och vid krig
- bidrag till landsting och kommuner för
utbildning och övning
- utbildningsuppdrag till frivilliga
försvarsorganisationer
- ökad förmåga att delta i internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser
- utveckling och stöd av
beredskapsresurser vid
Smittskyddsinstitutet och vid Linköpings
universitetssjukhus för
extremt smittsamma sjukdomar.
Därutöver har Socialstyrelsen, mot bakgrund
av de ändrade planeringsförutsättningarna för
totalförsvaret, föreslagit en ändrad inriktning av
funktionen mot en ökad satsning på kunskaps-
och forskningscentra inom allmän
katastrofmedicin, strålmedicin för katastrofer,
försvarsmikrobiologi och -virologi, internationell
katastrofhälsovård samt katastroftoxikologi.
Sammantaget bedömer regeringen att
inriktningen är lämplig.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
132 165
Pris- och löneomräkning
-1 930
Premiekompensation
580
Överföring inom UO6
-50 090
Förslag 2000
80 725
I anslagsbeloppet ingår fr.o.m. år 2000 medel till
frivilliga försvarsorganisationer för deras
utbildning av personal inom landstingens
(motsvarande) krigsorganistioner. Se vidare
anslaget B3 funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.
Den tekniska justeringen av anslaget B6 med
totalt 580 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Hela beloppet
avser kompensation för högre kostnader för
myndighetens uppdrag till Totalförsvarets
pliktverk.
B7 Funktionen
Telekommunikationer m.m.
Tabell 4.14 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
151 805
Anslags-
sparande
96 484
1
1999
Anslag
197 606
Utgifts-
prognos
264 100
2000
Förslag
195 000
2001
Beräknat
198 705
2
2002
Beräknat
202 679
3
1 30 000 tkr har ställts till regeringens disposition
2 Motsvarar 195 000 tkr i 2000 års prisnivå
3 Motsvarar 195 000 tkr i 2000 års prisnivå.
Post- och telestyrelsen (PTS) är
funktionsansvarig myndighet för funktionen
Telekommunikationer m.m. Post- och
telestyrelsen upphandlar åtgärder för att
tillgodose samhällets behov av uthålliga
telekommunikationer i krig och mot fredstida
hot. En offentligrättslig avgift tas ut av
teleoperatörerna i enlighet med
Teleförordningen (1997:339) för finansiering av
åtgärder mot allvarliga fredstida hot och
påfrestningar på telekommunikationsområdet.
En jämförelse mellan budget och utfall visar ett
anslagssparande om 96 484 tkr. Då operatörerna
själva vidtar åtgärder i sina nät, tar Post- och
telestyrelsen tillfället i akt att vidta
kompletterande beredskapsåtgärder. Detta
minskar statens kostnader totalt sett, men i
gengäld belastas inte alltid anslaget det år
utgiften budgeteras varvid ett anslagssparande
uppstår.
Regeringen har i enlighet med
teleförordningen (1997:339) fattat beslut
(K97/4869/SM samt K97/4513/1) om att det
samlade uttaget skall uppgå till 100 miljoner
kronor för år 1998/99.
Av anslagssparandet har 30 miljoner kronor
ställts till regeringens disposition.
Regeringen överväganden
Resultatbedömning
Målet är att verksamheten inom funktionen
Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så att
totalförsvarets behov av teletjänster under höjd
beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även
bedrivas så att de resurser och den beredskap
som skapas skall kunna utnyttjas under svåra
påfrestningar på samhället i fred. Funktionen
Telekommunikationer m.m. är prioriterad.
För att uppnå funktionsmålet har följande
åtgärder vidtagits under år 1998:
- En ny bergrumsanläggning och
ombyggnad av två äldre anläggningar har
slutförts under budgetåret.
- Åtgärder på det fasta telenätet har under
året utförts för att förbättra säkerheten i
Göteborg och Malmö. Dessa åtgärder
kommer att pågå ytterligare i ett par år.
- I två städer har förstärkta anslutningar av
stadsnät till teleanläggningar i berg
upphandlats, vilket bl.a. förbättrar
säkerheten för Internet infrastruktur.
- Kringbyggnad av stora sårbara
teleanläggningar har genomförts på tre
ställen.
- Tretton hopkopplingspunkter mellan
transmissionsnät är klara. Med hjälp av
dessa skall operatörer kunna utnyttja
varandras transmission vid skador i nät.
Gränssättande för funktionens förmåga är
tillgängligheten till samhällets elförsörjning.
Telekommunikationer är vidare mycket sårbara
för sabotage och angrepp från luften. Vid en stor
insats av sabotage, informationskrigföring och
precisionsstyrda bomber och robotar är risken
stor att telekommunikationerna lamslås.
Möjligheterna att prioritera totalförsvarsviktiga
abonnenters teletrafik är f.n. små. Större
teleanläggningar (t.ex. lokalstationer) har
reservkraft i form av fasta dieselanläggningar
med bränsle för några dygn. Av kommersiella
skäl förser teleoperatörerna mindre
teleanläggningar - utflyttade abonnentsteg för
fast telefoni och basstationer i mobilnäten - med
batterireserv för några timmars drift vid
elavbrott. Under år 1998 upphandlade PTS
sammanlagt drygt 1600 mindre reservelverk för
att kunna upprätthålla teletrafik vid långvariga
elavbrott. Efter utvärdering av denna första
anskaffning övervägs ytterligare anskaffning.
Regeringen bedömer att de åtgärder som
vidtagits i syfte att förbättra funktionens
förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Regeringens förslag: Att riksdagen fastställer ett
avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt
avser funktionen Telekommunikationer m.m.,
till sammanlagt 100 000 000 kronor under år
2000.
Tabell 4.15 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
100 022
100 000
22
Prognos 1999
100 000
100 000
0
Budget 2000
100 000
100 000
0
Investeringsplan
Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen,
såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m., för perioden 2000–2002 (tabell 4.16).
Tabell 4.16 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1998
Prognos
1999
Budget
2000
Beräknat
2001
Beräknat
2002
Fullträffskyddade
teleanläggningar
241 210
90 210
90 000
15 000
36 000
10 000
Nätåtgärder
528 620
99 620
132 000
145 000
72 000
80 000
Prioriteringssystem
130 000
-
-
30 000
70 000
30 000
Reservkraft
68 357
16 357
22 000
0
10 000
20 000
Summa investeringar
968 187
206 187
244 000
190 000
188 000
140 000
Anslag
968 187
206 187
244 000
190 000
188 000
140 000
Summa finansiering
968 187
206 187
244 000
190 000
188 000
140 000
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget B7
Funktionen Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustning och anläggningar för beredskapsåtgäder så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för
dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 150 000 000 kronor.
Tabell 4.17 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1998
utfall
1999
prognos
2000
beräknat
2001
beräknat
2002 –
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
14 823
297 911
125 348
–
–
Nya förpliktelser
399 591
49 918
126 500
–
–
Infriade förpliktelser1
-116 503
-222 481
-106 500
-140 000
-10 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
297 911
125 348
145 348
–
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
357 000
130 000
150 000
–
–
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1998
avseende myndigheten inom
verksamhetsområdet.
Slutsatser
Funktionens förmåga att motstå ett väpnat
angrepp bedöms ännu icke godtagbar.
Funktionens förmåga att klara svåra
påfrestningar på samhället i fred bedöms ännu
icke godtagbar.
Funktionens förmåga i ett förändrat
omvärldsläge anses inte vara godtagbar.
Myndigheten har redovisat en plan över vilka
åtgärder som bedöms vara nödvändiga att
genomföra för att funktionen skall ha en god
förmåga vid utgången av
försvarsbeslutsperioden. Planen omfattar:
- förstärkning av nätstrukturen kring
fullträffskyddade anläggningar i
storstäderna
- fullträffskyddade teleanläggningar i berg,
en ny och en ombyggnad
- prioritet för samhällsviktiga funktioner i
fasta och mobila telenät
- intrångsanalys och skyddsåtgärder mot
dataintrång inkl. incidenthantering för
telefunktionen
- skyddsåtgärder för internet och IP-trafik
- initiera och medverka i fortsatt
utbyggnad av optokabel mot perifera
delar av landet
- funktionsövningar och samverkan.
Regeringen bedömer att inriktningen är
lämplig.
Regeringens bedömning är att med nuvarande
ekonomiska förutsättningar kommer
telekommunikationernas sårbarhet i inför både
allvarliga störningar i fred och vid höjd
beredskap att vara i huvudsak godtagbar inom
några år. Bedömningen är dock osäker eftersom
utvecklingen inom området går mycket fort och
skyddet kan behövas anpassa därefter.
Regeringen har därför beslutat att ge
Överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att
genomföra en uppföljning av 1996 års
funktionsgenomgång av funktionen
Telekommunikationer.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
197 606
Pris- och löneomräkning
-2 885
Överföring inom UO6
279
Förslag 2000
195 000
B8 Funktionen Postbefordran
Tabell 4.18 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
12 990
Anslags-
sparande
9 116
1
1999
Anslag
18 239
Utgifts-
prognos
15 100
2000
Förslag
11 000
2001
Beräknat
11 209
2
2002
Beräknat
16 630
3
1. 2 000 tkr ställts till regeringens disposition.
2 Motsvarar 11 000 tkr i 2000 års prisnivå.
3 Motsvarar 16 000 tkr i 2000 års prisnivå.
Post- och telestyrelsen (PTS) är
funktionsansvarig myndighet. Post- och
telestyrelsen upphandlar bl.a. tjänster,
utrustningar och anläggningar för att trygga
samhällets behov av uthållig postbefordran under
höjd beredskap.
Av tilldelade medel för budgetåret 1999 har
10 000 000 kr förts bort som en indragning. Av
anslagssparandet har 2 000 000 kr ställts till
regeringens disposition.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Målet för funktionen Postbefordran är att
verksamheten skall bedrivas så att totalförsvarets
behov av postal kommunikation samt
postgiroverksamhet skall kunna tillgodoses
under höjd beredskap. Verksamheten skall
bedrivas så att de resurser och den beredskap
som skapas skall kunna utnyttjas vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Gränssättande för funktionen är att den
centralisering och automatisering som Posten
AB genomfört har ökat sårbarheten både för
postbefordran av brev och paket och för
postkontorens betalningstjänst. En övergång till
manuell hantering är inte längre möjlig i dessa
verksamheter.
Följande åtgärder har vidtagits under år 1998:
- Reservkraft har anskaffats för
postterminalerna i Stockholm
(Tomteboda och Årsta), Arlanda,
Göteborg och Malmö. PTS och Posten
AB har delat på anskaffningskostnaden.
Posten AB ansvarar för drift och
underhåll.
- En funktionsövning har genomförts i
Post- och telestyrelsens regi.
- Övningar med driftvärnet har
genomförts i planerad omfattning
- Postgirots datacentral har flyttats till
skyddat utrymme i berganläggning.
- Alla Postens terminaler för sortering av
brev och elektronisk postdistribution har
under åren 1997 och 1998 försetts med
reservkraft. Investeringskostnaderna har
delats mellan Post- och telestyrelsen och
Posten Brev. Eventuellt kommer en
komplettering av reservkraften att ske
under år 1999 för terminalen i Årsta.
Den är f.n. under utbyggnad.
Sammantaget innebär dessa åtgärder att
funktionens säkerhet vid höjd beredskap och
vid svåra påfrestningar på samhället i fred har
ökat.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1998
avseende myndigheten inom
verksamhetsområdet.
Slutsatser
Regeringens bedömning är att verksamheten och
de åtgärder som vidtagits i syfte att förbättra
funktionens förmåga har genomförts på ett
godtagbart sätt.
Myndigheten har redovisat att
övningsverksamhet bedöms vara nödvändig att
genomföra för att funktionen skall ha en god
förmåga vid utgången av
försvarsbeslutsperioden.
Regeringen bedömer att inriktningen är
lämplig och att funktionens förmåga i nuvarande
omvärldsläge är godtagbar. Reservkraft och
dubblering av teleanslutningar kan införas för
prioriterade postkontor för att funktionens
förmåga skall vara godtagbar i ett förändrat
omvärldsläge.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
18 239
Pris- och löneomräkning
-266
Överföring inom UO6
-6 973
Förslag 2000
11 000
B9 Funktionen Transporter
Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
195 975
Anslags-
sparande
23 746
1
1999
Anslag
208 714
Utgifts-
prognos
218 709
2000
Förslag
143 023
2001
Beräknat
165 998
2
2002
Beräknat
207 687
3
1. 2 000 tkr har ställts till regeringens disposition.
2 Motsvarar 163 023 tkr i 2000 års prisnivå.
3 Motsvarar 200 023 tkr i 2000 års prisnivå.
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är
funktionsansvarig myndighet. Funktionen
omfattar delfunktionerna
- Väghållning (Vägverket),
- Järnvägstransporter och Banhållning
(Banverket),
- Sjötransporter (Sjöfartsverket),
- Flygtransporter (Luftfartsverket),
- Landsvägstransporter och
Transportsamordning (ÖCB).
Dessutom ingår transporter av farligt gods på
väg och järnväg för vilket Statens räddningsverk
ansvarar.
Anslagssparandet uppgick vid utgången av år
1998 till knappt 24 miljoner kronor, vilket bl.a.
beror på senareläggning av investeringar och
leverans av materiel inom funktionen.
Regeringen har som en indragning från anslaget
B9 Transporter fört bort 4 miljoner kronor som
beräknats för Banverket och 6 miljoner kronor
som beräknats för Luftfartsverket på grund av att
investeringar direkt avsedda för invasionshot har
begränsats. Av anslagssparandet har 2 miljoner
kronor ställts till regeringens disposition.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning av delfunktionerna
Målet för funktionen är att verksamheten skall
bedrivas så att under höjd beredskap
Försvarsmaktens och totalförsvarets behov i
övrigt kan tillgodoses. Verksamheten skall också
bedrivas så att de resurser och den beredskap
som skapas inom funktionen transporter även
skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred och för internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser.
Förmågan för funktionen sammantaget
bedöms som godtagbar i förhållande till
önskvärd förmåga år 2001.
När det gäller delfunktionen
Transportsamordning bedöms förmågan som
godtagbar. Handlingsberedskapen i ett förändrat
omvärldsläge har förbättrats genom
anpassningsplanering. För att förmågan skall vara
god krävs ytterligare utbildning och övning samt
att osäkerheten kring vissa byggnadsåtgärder i
anslutning till en anpassningsperiod skingras.
Vad avser Landsvägstransporter bedöms
förmågan som godtagbar. Transportföretagen
har en god grundberedskap att utföra transporter
och vägtrafikombuden har godtagbar förmåga att
lösa sina uppgifter. Förbättringar har skett
beträffande NBC-skydd och
handlingsberedskapen inför ett angreppshot i ett
förändrat omvärldsläge förbättrats genom arbete
med anspassningsplan. Bristen på tunga
transportfordon vid höjd beredskap kvarstår
dock.
För delfunktionen Väghållning bedöms
förmågan som godtagbar. Ledningsförmågan i
nuvarande omvärldsläge har getts ökad
kristålighet genom investeringar i Vägverkets
radiosystem 90. Ledningsförmågan vid ett
angreppshot i ett förändrat omvärldsläge har
förbättrats genom arbete med anpassningsplan.
Utbildning har skett av anställda vid
myndigheten. Vad avser Järnvägstransporter och
Banhållning bedöms förmågan som godtagbar.
Ledningsförmågan och kapaciteten har
vidmakthållits och telenätet blivit mer robust.
Handlingsberedskapen vid ett angreppshot i ett
förändrat omvärldsläge har förbättrats genom
anpassningsplanering. Utbildning har skett av
civilpliktiga och anställda. Brister kvarstår vad
gäller reservanläggningar vid elbortfall.
Delfunktionen Flygtransporter bedöms ha en
godtagbar förmåga vid ett angreppshot i
nuvarande omvärldsläge såväl som ett
angreppshot i ett förändrat omvärldsläge.
Ledningsförmågan har förbättrats, liksom NBC-
skyddet. Uppbyggnaden av flygsystemet har
genomförts som planerat.
Utbildning för civilpliktiga har genomförts i
relativt stor omfattning och även anställda vid
myndigheten och K-företag har utbildats. Den
inhemska underhållskompetensen för flygplan
och helikoptrar har förbättrats. Det kvarstår
dock ytterligare utvecklingsbehov vad avser
utbyggnaden av mark- och ledningssystem.
Delfunktionen Sjötransporter har en
godtagbar förmåga att fullfölja sina uppgifter vid
såväl påfrestningar i nuvarande omvärldsläge som
vid angreppshot med iståndsatta styrkor i ett
förändrat omvärldsläge. Ledningsförmågan har
vidmakthållits under året och
handlingsberedskapen har ökat genom
anpassningsplanering.
Tillgången till fartygstransporter vid
påfrestningar är en osäkerhetsfaktor beroende på
sjöfartsnäringens ökande internationalisering
och utflaggning av svenska fartyg.
Generellt sett har beroendet av el-, tele- och
datorstöd ökat inom transportsektorn. Det
märks vad gäller lasthantering och
varudistribution inom alla trafikslagen.
Överstyrelsen för civil beredskap förutser inga
för samhället verkligt allvarliga problem inom
transportsektorn i samband med sekelskiftet.
Många mindre störningar kan dock förväntas
leda till nedsatt effektivitet i transportsektorn.
Detta kan indirekt innebära vissa
välfärdsförluster för det svenska samhället
genom t.ex dämpad utrikeshandel och vissa
inställda fritidsresor. Störningarna antas inte leda
till fara för människors liv och hälsa. Risken kan
enligt ÖCB rangordnas enligt följande i fallande
ordning: järnväg- och banhållning, väghållning,
sjötransporter och flygtransporter.
Funktionen Transporter har initierat samt
deltagit i nordiskt samarbete och PFF-
samarbetet. Detta har lagt grund för att delta i
det förtroendeskapande arbetet inom
totalförsvarets internationella uppgifter.
Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, ifråga om ramanslaget B9
Funktionen Transporter, godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och
anläggningar för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 85 000 000 kronor.
Tabell 4.20 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1998
utfall
1999
prognos
2000
beräknat
2001
beräknat
2002 –
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
10 000
10 000
105 000
–
–
Nya förpliktelser
10 000
105 000
5 000
–
–
Infriade förpliktelser1
-10 000
-10 000
-35 000
-25 000
-60 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
10 000
105 000
85 000
–
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
20 000
115 000
85 000
–
–
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Slutsatser
Funktionen bedöms ha en god grundberedskap
då merparten av samhällets transportresurser kan
utnyttjas för att tillgodose totalförsvarets behov i
olika krissituationer. Samtliga delfunktioners
förmåga bedöms som godtagbar för att hantera
påfrestningar i nuvarande omvärldsläge och för
att hantera ett eventuellt angreppshot i ett
förändrat omvärldsläge. Verksamhetsmålen för
funktionen transporter har i stort uppnåtts.
Mot bakgrund av redovisade insatser och den
verksamhet som bedrivits under år 1999
föreligger behov att uppmärksamma följande
frågor år 2000 i syfte att ytterligare stärka
funktionens förmåga.
Identifierade brister inom funktionen finns
främst hos ledningssystemet för flygtransporter,
tungtransporter på landsväg under höjd
beredskap, förmåga till inhemskt underhåll av
flygplan och helikoptrar, reservkraft för
järnvägens verkstäder samt tillgången på
snabbmonterad reservbromateriel inom
väghållningen. Under de kommande åren
fortsätter arbetet med att åtgärda dessa brister.
För att uppnå god förmåga inom funktionen
krävs även omfattande utbildnings- och
övningsverksamhet. Vad avser
Järnvägstransporter och Banhållning bör
åtgärder vidtas för att hantera brister vad gäller
reservanläggningar vid elbortfall.
Beträffande delfunktionen Flygtransporter
bör åtgärder vidtas för att ytterligare utveckla
ledningsförmågan. För Sjötransporter bör mot
bakgrund av den ökade internationaliseringen
närmare undersökas möjligheter att säkerställa
tillgången till fartygstransporter vid
påfrestningar. Utbildning och
övningsverksamhet bör genomföras inom
delfunktionen Transportsamordning.
Regeringen avser att pröva om det är lämpligt
att ge Vägverket ansvar för verksamhetsgrenen
landsvägstransporter i syfte att förtydliga ansvar,
befogenheter och skyldigheter inom
landsvägssektorn. Vägverket är också
sektorsmyndighet.
Regeringen avser att följa överförandet av
beredskapsansvaret för delfunktionen
Järnvägstransporter från Statens järnvägar till
Banverket och eventuella konsekvenser med
anledning av denna förändring.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
208 714
Pris- och löneomräkning
-3 047
Premiekompensation
23
Överföring inom UO6
-62 667
Förslag 2000
143 023
Den tekniska justeringen av anslaget B9 med
totalt 23 000 kronor avser kompensation för den
premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Hela beloppet
avser kompensation för högre kostnader för
myndighetens uppdrag till Överstyrelsen för
civil beredskap.
B10 Funktionen Energiförsörjning
Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
171 088
Anslags-
sparande
153 465
1
1999
Anslag
228 232
Utgifts-
prognos
267 000
2000
Förslag
211 000
2001
Beräknat
214 931
2
2002
Beräknat
229 540
3
1.3 000 tkr har ställts till regeringens disposition.
2 Motsvarar 211 000 tkr i 2000 års prisnivå.
3 Motsvarar 221 000 tkr i 2000 års prisnivå.
Funktionen Energiförsörjning är indelad i två
delfunktioner. Statens energimyndighet är
funktionsansvarig myndighet och ansvarar även
för delfunktionen Bränsle- och
drivmedelsförsörjning. Affärsverket svenska
kraftnät (Svenska kraftnät) ansvarar för
delfunktionen Elförsörjning. Vidare har
Elsäkerhetsverket och Statens
kärnkraftsinspektion uppgifter inom funktionen.
Anslaget används för beredskapsinsatser inom
energiområdet som syftar till att inför höjd
beredskap dels vidmakthålla och utveckla
handlingsberedskapen för att möta störningar i
energiförsörjningen, dels minska känsligheten
för störningar inom elförsörjningsområdet.
Anslaget används främst för ersättningar som
beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288) och
för myndighetsutövning enligt nämnda lag.
Huvudprincipen är att elföretagen är skyldiga att
mot ersättning vidta beredskapsåtgärder som
beslutas med stöd av elberedskapslagen.
Finansiering sker i huvudsak via
elberedskapsavgiften, som är en offentligrättsligt
reglerad avgift. Vidare bekostar anslaget
beredskapsinsatser för dammsäkerhet.
Anslagssparandet från år 1998 uppgick till ca
153 miljoner kronor och sammanhänger bl.a.
med de stora organisatoriska förändringarna som
skett inom området. Verksamheten har
påverkats av förändringar som följt av
elmarknadsreformen och av överföringen av
Närings- och teknikutvecklingsverkets uppgifter
inom energiberedskapen till den nyinrättade
Statens energimyndighet. För Svenska kraftnäts
del beror anslagssparandet främst på att åtgärder
i elnätet och vid andra anläggningar t.ex.
produktionsanläggningar i elsystemet inte
fördelas jämnt över åren. Av anslagssparandet
har 3 miljoner kronor ställts till regeringens
disposition.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Målet för funktionen Energiförsörjning är att
verksamheten inom funktionen skall bedrivas så
att under höjd beredskap totalförsvarets och det
övriga samhällets behov av elkraft och annan
energi kan tillgodoses. Verksamheten skall även
bedrivas så att de resurser och den beredskap
som skapas också kan utnyttjas vid svåra
påfrestningar på samhället i fred och i
internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser. Åtgärderna inom funktionen skall
säkerställa åtaganden om försörjningsberedskap
inom energiområdet som följer av IEP-avtalet
och medlemskapet i EU.
Förmågan inom funktionen är beroende av att
anläggningar för elproduktion, överföring och
distribution samt anläggningar för
driftövervakning kan hållas intakta och att
resurser finns för bevakning vid och reparationer
av elförsörjningens objekt.
Förmågan inom funktionen är vidare
beroende av fjärrvärmesystemens förmåga att
producera värme vid elbortfall, reservkraft hos
abonnenterna och för drivmedelsdistribution.
Inom funktionen har fortsatt verksamhet
bedrivits för att under höjd beredskap
totalförsvarets och det övriga samhällets behov
av elkraft och annan energi skall kunna
tillgodoses samt för att de resurser och den
beredskap som skapas också kan utnyttjas vid
svåra påfrestningar på samhället i fred och i
internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser.
För funktionssamordning av
beredskapsarbetet inom funktionen har
verksamhetsåret 1998 präglats av utarbetandet av
samarbets- och samverkansformer i enlighet med
verksamhetsmålen. Under året har bl.a. arbete
med att skapa förutsättningar för att tidigt kunna
genomföra beredskapsåtgärder i främst
kraftvärmeverk under ny- och ombyggnad
konkretiserats för att bl.a. möjliggöra drift i
separata system (s.k. ö-drift), dödnätsstart och
produktion av el utan värmedistribution.
Energimyndigheten har arbetat med hur ett
regionalt krissamarbete med grannländerna bör
kunna hanteras inom energiområdet. Under år
1999 kommer samarbetet att utvecklas och en
projektplan att utarbetas. Svenska kraftnät har i
samarbete med stamnätsföretag och
beredskapsmyndigheter i de nordiska
grannländerna analyserat förutsättningar för
harmonisering av och samarbete inom
elberedskapen i Norden. Under åren 1999 och
2000 avses studierna omsättas till praktiska
åtgärder.
Energimyndigheten har verkat för att öka
kompetensen hos personalen när det gäller
energisystemet som helhet och att öka
kännedomen om beredskapsaspekterna av den
omställning av energisystemet som pågår. Inom
ramen för detta arbete har myndigheten ökat
sina insatser för omvärldsbevakning. För att
undvika allvarliga störningar i
energiförsörjningen i samband med skiftet till år
2000 har samverkan skett med Svenska kraftnät,
Överstyrelsen för civil beredskap, länsstyrelser,
kommunförbundet med flera angående åtgärder
för att säkra bl.a. värmeförsörjningen. Vad
beträffar elförsörjningen har Svenska kraftnät
genomfört åtgärder för att klara övergången till
år 2000 utan störningar. Härvid har samverkan
skett såväl inom kraftbranschen i Sverige som
med stamnätsföretagen i Norden.
Verksamhet inom delfunktionen Bränsle- och
drivmedel har bedrivits för att säkerställa att
under höjd beredskap totalförsvarets och det
övriga samhällets behov av drivmedel och bränsle
skall kunna tillgodoses. Verksamheten inom
delfunktionen inriktas mot ledning och
samordning av beredskapsförberedelser. Insatser
har vidare genomförts för att säkra
drivmedelsförsörjningen vid elavbrott. Arbetet
rörande värmeförsörjning vid långvariga
elavbrott har drivits vidare. Vidare har
lagringsskyldigheten för krigssituationer
fastställts för ett 30-tal värmeverk och
kraftvärmeverk efter individuell prövning.
En modernisering och EU-anpassning av
systemet för drivmedelsransonering har
påbörjats. De nya målsättningarna innebär att
prestationsmålen överensstämmer med IEA-
kraven, dvs. en möjlig konsumtionsdämpning
med upp till 15 procent. De vanligaste åtgärderna
är sparkampanjer, helgtrafikförbud, hastighets-
begränsningar och kvotering av drivmedel i
handelsledet. Ransonering av drivmedel planeras
främst för en allvarlig kris eller en krigssituation.
Målet är ett robust, lätthanterligt,
användarvänligt och relativt teknikoberoende
system.
Insatser i enlighet med verksamhetsmålen har
bedrivits för beredskapslagring av oljeprodukter
för att tillgodose totalförsvarets behov och för
att produkter skall finns tillgängliga för
prioriterade användare i händelse av krig.
Tillgängligheten av drivmedel vid längre
strömavbrott har blivit avsevärt bättre under år
1998. Den s.k. pool-organisationen för
drivmedelsdistribution från oljedepåer till vissa
prioriterade bensinstationer har setts över och
övats. Fredskrislagringen av oljeprodukter har
granskats av ett oberoende revisionsföretag.
Verksamhet inom delfunktionen
Elförsörjning har bedrivits för att säkerställa att
under höjd beredskap totalförsvarets och övriga
samhällets behov av elkraft skall kunna
tillgodoses. År 1998 har varit det första hela
kalenderåret under vilket de nya
förutsättningarna för beredskapsplanering har
kunnat genomföras i praktiken. Utveckling av
organisationens kompetens har genomförts i
planerad omfattning. I enlighet med
verksamhetsmålen har insatser genomförts för
att organisationen för att administrera
beredskapsåtgärderna på central och regional
nivå skall vara fullt etablerad.
Krigsorganisationens struktur har fastställts men
bemanningen är inte slutförd.
En översyn av grundutbildning för personal i
krigsorganisationen pågår i enlighet med
verksamhetsmålen. Översynen skall ge ökad
insikt om och förståelse för resurs- och
kompetensbehov inom olika verksamheter i
organisationen. Utbildning av civilpliktiga har
genomförts i planerad omfattning. Förstudier
och projektering av ledningsplatser har gjorts för
att säkra en god ledningsförmåga. Med
elberedskapslagens tillkomst har företagens
beredskapsplanläggningsskyldighet reglerats.
Branschens strukturförändring och andra
förändringar vid elföretagen efter
elmarknadsreformen sker i snabb takt vilket
påverkar förutsättningarna för
beredskapsplanläggningen. Insatser har
genomförts för att underlätta och stimulera
företagens arbete med
beredskapsplanläggningen. Under år 1999
kommer ytterligare åtgärder att vidtas bl.a. för
att öka elföretagens kunskaper om
anmälningsskyldigheten enligt
elberedskapslagen. Förändringar inom
elproduktionen kommer att utvärderas från
beredskapssynpunkt.
Underlag för incidentrapportering inom
elförsörjning har tagits fram. Ett
anläggningsregister med bevakningsunderlag har
också tagits fram för att snabbt få underlag och
överblick över skydd och bevakningsåtgärder vid
skyddsobjekten.
Arbete pågår med frågor som rör teknisk
utrustning och skydd, samt i vissa fall ersättning
av personell bevakning. Likaså pågår arbete med
framtagning av hjälpmedel som skall försvåra
sabotage vid elförsörjningens anläggningar. I
enlighet med verksamhetsmålen har insatser
genomförts för att upprätthålla och återupprätta
en fungerande elförsörjning till prioriterade
användare i samband med svåra störningar i
elförsörjningen. En elförsörjningsstudie har
påbörjats som rör de samhällsviktiga
funktionerna tele, information, järnvägs- och
flygtransporter samt postbefordran.
Insatser har genomförts för att skapa
förutsättningar för övergång till och drift av
elförsörjningssystemet i separata delsystem. Ett
antal ö-driftsprojekt har startats under år 1998.
Projekten är ännu ej helt avslutade eftersom bl.a.
tekniska åtgärder i systemet inte har genomförts
i full omfattning. Vad beträffar ersättning för
reservaggregat, skyddsåtgärder vid anläggningar
m.m. har Svenska kraftnät konstaterat att det
finns behov av branschgemensamma
bedömningar inom ett antal områden t.ex.
beträffande driftcentralers fredstida uthållighet,
kommunikationsmöjligheter och skyddsnivå.
För att om möjligt etablera en sådan syn har en
studie påbörjats. För att säkra tillgång till
gasturbiner för bl.a. start av separata delsystem
(ö-drift) har särskilda avtal slutits med
anläggningsägarna för åren 1998 och 1999.
Svenska kraftnät arbetar med att finna lösningar
för att långsiktigt säkra tillgången till gasturbiner.
Lagringsskyldiga företag har upprätthållit lager
av bränslen för elproduktion i krig i den
omfattning som har beslutats. Kapitalkostnader
samt kostnader för tillsyn, varmhållning m.m.
har finansierats via elberedskapsavgiften. Insatser
har genomförts i enlighet med
verksamhetsmålen rörande åtgärder för att
minska risken för svåra påfrestningar genom
dammbrott.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Regeringens förslag: Att riksdagen fastställer ett
avgiftsuttag för elberedskapsavgiften, såvitt avser
funktionen Energiförsörjning, till ett belopp om
sammanlagt 200 000 000 kronor under år 2000.
Tabell 4.22 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Utfall 1998
200 000
Prognos 1999
200 000
Budget 2000
200 000
Slutsatser
Regeringens bedömning är att de åtgärder som
vidtagits i syfte att förbättra funktionens
förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt.
Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Den
pågående och planenliga uppbyggnaden av
verksamheten medför förbättringar av
samordningsförmågan under störda
förhållanden. Den fredstida förmågan till
funktionssamordning fungerar tillfredsställande
och under rådande omvärldsläge görs
bedömningen att förmågan till
funktionssamordning är godtagbar.
Oljelagringen uppfyller de internationella
kraven enligt IEA/EU. Sveriges medverkan i
IEA:s övning hösten 1998 visade att förmågan
att möta en oljekris i fred är god. Vidare har den
befintliga distributionsorganisationen kapacitet
att förflytta erforderliga mängder drivmedel till
prioriterade stationer som är försedda med
reservkraftsuttag för drift vid elavbrott. De
förbrukningsdämpande åtgärder som finns
förberedda uppfyller de krav som ställs.
Förmågan
inom delfunktionen bränsle- och
drivmedelsförsörjning kan därmed anses vara
godtagbar. Vid höjd beredskap medför dock
avsaknaden av en övad beredskapsorganisation
vissa begränsningar. Avseende delfunktionen
Elförsörjning görs bedömningen vad beträffar
påfrestningar i nuvarande omvärldsläge att den
snabba avställningen av reservkraftproduktion på
kort sikt kräver en dialog med elbranschen om
olika tänkbara lösningar vid effekttoppar, något
som också har påbörjats. På sikt kan marknadens
krav på
leveranstrygghet medföra lösningar vad avser
fredstida effektbristsituationer. Med hänsyn till
de förutsättningar som gäller för elförsörjningen
vid höjd beredskap bör utvecklingen följas. Vad
beträffar angreppshot i ett förändrat
omvärldsläge finns i dagsläget vissa
materielbrister samt vissa brister i skydd och
bevakning. Efter en anpassningsperiod på ett år
torde dock delfunktionens förmåga kunna vara
godtagbar.
Mot bakgrund av de överväganden som
redovisats av regeringen i budgetpropositionen
för 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 6,
Totalförsvar, Funktionen Energiförsörjning) och
i regeringens proposition 1998/99:74 samt
Försvarsutskottets betänkande 1998/99:FöU1
har regeringen beslutat att en
funktionsutvärdering såvitt avser delfunktionen
Elförsörjning skall genomföras under år 1999.
Vid anslagsberäkningen för funktionen
Energiförsörjning har hänsyn tagits till
anslagssparandet under anslaget.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
228 232
Pris- och löneomräkning
-3 332
Överföring inom UO6
-13 900
Förslag 2000
211 000
5 Kustbevakningen och nämnder m.m.
5.1 Omfattning
Verksamhetsområdet omfattar
Kustbevakningen, vissa mindre nämnder,
Överklagandenämnden för totalförsvaret,
Totalförsvarets chefsnämnd, bidrag till Svenska
Röda korset och bidrag till Centralförbundet
Folk och Försvar, förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor samt
ersättning för verksamhet vid räddningstjänst.
Från och med år 1999 omfattar
verksamhetsområdet även anslaget C5 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor, se
avsnitt 4.5 B3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.
Anslaget C6 Sprängämnesinspektionen ingår
från och med budgetåret 2000 i
verksamhetsområdet.
Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
Utfall
1998
Anslag
1999 1
Utgifts-
prognos
1999
Förslag
anslag
2000
Beräknat
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
443
912
960
1 040
1 055
1 095
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
De verksamheter som bedrivs inom
verksamhetsområdet har olika karaktär, vilket
innebär att en sammantagen bedömning av
verksamhetsområdet inte kan göras. En närmare
beskrivning av utgiftsutvecklingen,
resultatbedömningen m.m. ges därför under
respektive anslag.
5.2 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte lämnat invändning
mot någon av myndigheterna som ingår under
verksamhetsområdet. Eventuella kommentarer
från Riksrevisionsverket behandlas under
respektive myndighet.
5.3 Bedömning av
personalkonsekvenser
Regeringen återkommer med en bedömning av
personalkonsekvenser i särpropositionen under
hösten 1999.
5.4 Anslag
C1 Kustbevakningen
Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
385 395
Anslags-
sparande
12 600
1999
Anslag
438 070
Utgifts-
prognos
450 670
2000
Förslag
439 996
2001
Beräknat
444 162
1
2002
Beräknat
472 341
2
1 Motsvarar 437 391 tkr i 2000 års prisnivå
2 Motsvarar 457 647 tkr i 2000 års prisnivå
Kustbevakningen har till uppgift att utföra
sjöövervakning och annan kontroll- och
tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till
sjöss.
Inför budgetåret 1999 beslutade regeringen att
ändra budgeteringsprinciperna för anslaget.
Ändringen medförde att 85 miljoner kronor
ställdes till regeringens disposition. Syftet var att
anpassa anslagstilldelningen till avskrivningstiden
för investeringarna. Anslagssparandet motsvarar
för år 1998 ca tre procent av anslaget. Dessa
medel används i verksamheten.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Målsättningen med Kustbevakningens
sjöövervakningsverksamhet är att, förutom
service till allmänhet och fiskerinäring m.fl.,
utföra uppgifter inom olika
verksamhetsområden som en integrerad del i
andra myndigheters myndighetsutövning.
Kustbevakningen har tilldelats en samverkande
roll med eget ansvar för den maritima delen av
respektive verksamhet samt har ett eget ansvar
för miljöräddningstjänsten till sjöss.
Målsättningen med miljöräddningstjänsten till
sjöss är att tidigt kunna bekämpa utsläpp för att
härigenom minimera såväl kostnader som skador
på den marina miljön. Härutöver skall
Kustbevakningen ha en hög beredskap för
sjöräddning.
Kustbevakningen har lämnat tekniskt stöd
och genomfört utbildning m.m. till de baltiska
länderna inom ramen för det säkerhetsfrämjande
stödet till Central- och Östeuropa.
Kustbevakningens ständiga närvaro till sjöss,
såväl med fartyg som med flygplan, skapar
förutsättningar för hög beredskap och därmed
tidiga insatser både vad gäller miljöräddning och
sjöräddning samt har en preventiv inverkan vad
gäller brottsligheten till sjöss. Kustbevakningen
har i enlighet med regleringsbrevet för år 1998
prioriterat de delar av verksamheten som
anknyter till EU-medlemskapet och den
kommande Schengenanslutningen. Detta gäller
framförallt yttre gräns- och fiskerikontroll.
Målsättningarna avseende utförda
prestationer, mätt som nyttjandegrad av flyg och
utförda kontoller och bekämpningsgrad av
utsläpp m.m., har nåtts.
Kustbevakningen har tidigare tagit fram en
miljöpolicy för myndighetens verksamhet. För
närvarande pågår ett arbete med att införa ett
internt miljöledningssystem. Som ett led i detta
presenterade myndigheten i början av året för
regeringen sitt förslag till prioriteringsordning
för myndighetens fortsatta miljöarbete.
Kustbevakningen har sett över och anpassat de
verksamhetskritiska IT-systemen inför år 2000.
Myndigheten bedömer att verksamheten
kommer att kunna bedrivas utan att allvarliga
störningar vid millenieskiftet kommer att
inträffa. Vad avser beredskap inom
verksamhetsområdet mot allvarliga störningar
har Kustbevakningen normalt en hög beredskap.
Denna bedöms räcka kompletterad med
beredskapshöjningar i några avseenden.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
3 546
26 100
-23 600
(varav tjänsteexport)
–
–
–
Prognos 1999
2 700
16 000
-13 300
(varav tjänsteexport)
–
–
–
Budget 2000
3 000
–
–
(varav tjänsteexport)
–
–
–
1 Kustbevakningen utför uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande
myndigheter och andra uppdragsgivare. Tjänster som tillhandahålls samverkande
myndigheter är normalt avgiftsfria.
2 Myndigheten får disponera intäkterna.
Investeringsplan
Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2000-2002(tabell 5.4).
Tabell 5.4 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1998
Prognos
1999
Budget
2000
Beräknat
2001
Beräknat
2002
KBV 201-202
256,0
–
–
–
125,0
131,0
Flygplan
135,0
–
–
–
–
10,0
Övriga
190,9
26,4
41,2
40,4
33,7
21,1
Summa investeringar
581,9
26,4
41,2
40,4
158,7
162,1
Lån
581,9
26,4
41,2
40,4
158,7
162,1
Summa finansiering
581,9
26,4
41,2
40,4
158,7
162,1
Slutsatser
Regeringens förslag: Kustbevakningen skall ha
följande nya effektmål. Kustbevakningen skall
bedriva kontroll av fisket till sjöss samt en
samordnad landnings- och kvalitetskontroll i
syfte att säkerställa att artrelaterade fiskekvoter
inte överskrids. Kontrollen skall vidare ha en
preventiv verkan mot brott mot andra
fiskeribestämmelser.
Regeringen anser att Kustbevakningens
verksamhet under budgetåret 1998 bedrivits i
enlighet med de krav som ställts.
Inom ramen för den gemensamma
fiskeripolitiken inom den europeiska unionen
utför Kustbevakningen kontrollen till sjöss samt
landningskontroll i hamn av främst
konsumtionsfisk samt s.k. industrilandningar.
Från och med budgetåret 2000 kommer
Kustbevakningen även att utföra
kvalitetskontroll vid landning (se utgiftsområde
23, Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, avsnitt C Fiske).
Betydelsen av att Sverige fullgör sina
åligganden inom den gemensamma
fiskeripolitiken bör även framgå av effektmålen
för Kustbevakningen. Ett nytt effektmål för
Kustbevakningens verksamhet bör därför införas
i enlighet med förslaget ovan.
Övriga effektmål för Kustbevakningen
framgår av 1996/97 års budgetproposition, (prop
1996/97:1, bet. 1996/97;FöU1, rskr.
1996/97:108).
EU-medlemskapet och den kommande
Schengenanslutningen ställer krav på förändring
av Kustbevakningens verksamhet. Mot denna
bakgrund och i syfte att åstadkomma en så
kostnadseffektiv verksamhet som möjligt har
regeringen den 9 september 1999 uppdragit åt
Statskontoret att genomföra en utvärdering av
Kustbevakningens organisation och
arbetsrutiner. Statskontoret skall redovisa
uppdraget senast den 25 februari år 2000.
Regeringen gav i slutet av mars 1999
Kustbevakningen i uppdrag att tillsammans med
Försvarsmakten utarbeta ett gemensamt förslag
till hur Kustbevakningens möjligheter att
samverka med Försvarsmakten och utnyttja dess
resurser skall kunna öka. I myndigheternas
gemensamma rapport som överlämnades i maj
1999 har samordningsmöjligheterna översiktligt
redovisats. Mot bakgrund av denna rapport
beslutade regeringen i början av juli 1999 att ge
Kustbevakningen och Försvarsmakten i uppdrag
att utarbeta en konkret redovisning av beräknade
effektivitetsvinster, besparingar och eventuella
investeringsbehov. Uppdraget skall slutredovisas
senast den 15 november 1999.
För att underlätta styrningen av
Kustbevakningens verksamhet avser regeringen
att vidareutveckla mål- och resultatstyrningen.
Personalsituationen i Kustbevakningens
linjeorganisation med stora vakanser och en
åldersmässigt regressiv åldersstruktur föranleder
omedelbara åtgärder. Regeringen tillförde år
1999 engångsvis 20 miljoner kronor. Regeringen
gör nu bedömningen att KBV även år 2000 bör
tillföras 20 miljoner kronor engångsvis. Pengarna
skall användas för utgifter hänförliga till
rekryterings- och utbildningsändamål.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
438 070
Pris- och löneomräkning
3 720
Premiekompensation
2 582
Överföring inom UO6
20 000
Övriga justeringar
-24 376
Förslag 2000
439 996
Den tekniska justeringen av anslaget C1 med
totalt 2 582 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.
C2 Nämnder m.m.
Tabell 5.5 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
10 055
Anslags-
sparande
5 807
1999
Anslag
12 020
Utgifts-
prognos
5 500
2000
Förslag
12 359
2001
Beräknat
12 558
1
2002
Beräknat
12 768
2
1 Motsvarar 12 359 tkr i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 12 359 tkr i 2000 års prisnivå.
Anslaget omfattar vissa mindre nämnder,
Överklagandenämnden för totalförsvaret,
Totalförsvarets chefsnämnd, bidrag till Svenska
Röda Korset och bidrag till Centralförbundet
folk och försvar.
Anslagssparandet från år 1998 under anslaget
C2 är till största delen från
Överklagandenämnden för totalförsvarets
verksamhetsområde. Regeringen har den 23 juni
1999 beslutat att ställa 3 037 000 kronor av
nämndens anslagssparande till regeringens
disposition.
Beräkning av anslaget 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
12 020
Pris- och löneomräkning
47
Premiekompensation
292
Förslag 2000
12 359
Den tekniska justeringen av anslaget C2 med
totalt 292 000 kronor avser kompensation för
den premie som Överklagandenämnden för
totalförsvaret och Totalförsvarets chefsnämnd
betalar för statliga avtalsförsäkringar sedan år
1998.
Vissa mindre nämnder
Utgifterna för vissa mindre nämnder avser
verksamheterna vid Riksvärderingsnämnden, de
lokala värderingsnämnderna,
fiskeskyddsnämnder inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde,
Försvarets underrättelsenämnd och
Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar.
Regeringen anser som framgår av avsnitt 2.5
att Försvarets underrättelsenämnd bör förstärkas
och har beräknat medel för detta.
Regeringen beräknar utgifterna för vissa
mindre nämnder till 1 460 000 kronor för
budgetåret 2000.
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Överklagandenämnden för totalförsvaret styrs
av förordningen (1995:625) med instruktion för
Överklagandenämnden för totalförsvaret och
övrig lagstiftning som ger rätt att överklaga
beslut i ärenden för totalförsvarspliktiga samt
beslut om anställning m.m. inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde för
annan personal.
Överklagandenämnden skall även pröva
överklaganden av de allmänna
försäkringskassornas anställningsbeslut.
Resultatinformation
Målet för nämndens verksamhet är att med stöd
av gällande lagar och den praxis som nämnden
tillämpar avgöra överklagade pliktärenden i sådan
tid att den som klagar får besked innan han eller
hon skall rycka in till tjänstgöring.
Överklaganden i anställningsärenden skall
normalt vara avgjorda senast tre månader efter
den dag då ärendet kommit in till nämnden.
Antalet ärenden hos nämnden har minskat de
senaste åren. Det förklaras av att
repetitionsövningarna har minskat i förhållande
till tidigare och av att allt färre skrivs in för och
kallas till in grundutbildning. Av sammanlagt 1
492 registrerade ärenden under år 1998 var 1 430
pliktärenden. Dessa var till största del
uppskovsärenden.
Slutsatser
Regeringen bedömer att målen för
Överklagandenämnden för totalförsvaret har
uppfyllts.
Regeringen beräknar utgifterna för
Överklagandenämnden för totalförsvaret för
budgetåret 2000 till 4 362 000 kronor.
Totalförsvarets chefsnämd
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Målet för Totalförsvarets chefsnämnd är att
verka för samordning av viktiga centrala
myndigheters verksamhet inom totalförsvaret i
fred. Under år 1998 har chefsnämden, utöver
den gängse verksamheten, genom enskilda
ledamöter och kanslichefen medverkat eller
deltagit i konferenser m.m.
Slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten har
bedrivits på ett sådant sätt att målet har uppnåtts
under året. Regeringen beräknar utgifterna för
Totalförsvarets chefsnämnd till 975 000 kronor
år 2000.
Bidrag till Svenska Röda korset
Svenska Röda Korset får bidrag av staten för att
organisera en nationell upplysningsbyrå som
främst i krig skall bedriva verksamhet enligt
folkrättsliga konventioner som syftar till att
underlätta kontakten med och återfinnandet av
krigsfångar och civilinternerade.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Svenska Röda Korset har under år 1998 bedrivit
verksamhet som motsvarar målet för
statsbidraget.
Slutsatser
Regeringen beräknar bidrag till Svenska Röda
korset till 525 000 kronor år 2000.
Bidrag till Centralförbundet Folk och
Försvar
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Av Centralförbundets Folk och Försvar
årsberättelse framgår att en omfattanden
verksamhet bedrivits med
informationskonferenser, kurser, studieresor och
studiebesök om säkerhetspolitik och
totalförsvarsrelaterade frågor. Verksamheten
syftar till att utveckla intressegemenskapen
mellan medborgarna och totalförsvaret.
Slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten
motsvarar målet för statsbidraget.
Regeringen beräknar bidrag till
Centralförbundet Folk och Försvar till 4 165 000
kronor för år 2000.
C3 Statens räddningsverk:
Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor
Tabell 5.6 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
28 405
Anslags-
sparande
6 557
1999
Anslag
25 000
Utgifts-
prognos
31 577
2000
Förslag
25 000
2001
Beräknat
25 000
1
2002
Beräknat
25 000
2
1 Motsvarar 25 000 tkr i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 25 000 tkr i 2000 års prisnivå.
Under anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, utbetalas ersättning till
kommuner för åtgärder som vidtas för att
förebygga jordskred och andra naturolyckor.
Medel utbetalas enligt de grunder som anges i
1986 års kompletteringsproposition (prop.
1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11, rskr.
1985/86:345, prop. 1985/86:150, bet.
1985/86:FiU29, rskr. 1985/86:361) om
förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor.
Under budgetåret 1998 har totalt 24 300 000
kronor beviljats till tolv kommuner för
skredförebyggande åtgärder och 700 000 kronor
beviljats till tre kommuner för förebyggande
åtgärder mot översvämningar.
C4 Statens räddningsverk:
Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
Tabell 5.7 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
19 246
Anslags-
sparande
7 964
1999
Anslag
20 000
Utgifts-
prognos
27 964
2000
Förslag
20 000
2001
Beräknat
20 000
1
2002
Beräknat
20 000
2
1 Motsvarar 20 000 tkr i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 20 000 tkr i 2000 års prisnivå.
Under anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, utbetalas vissa ersättningar till
följd av uppkomna kostnader vid genomförda
räddningsinsatser, oljebekämpningsinsatser m.m.
till sjöss samt för utredning av vissa allvarliga
olyckor. Det statliga finansieringsansvaret är
styrt av räddningstjänstlagen (1982:1102).
Oförutsedda händelser kan medföra att
utgifterna inte ryms inom den maximala
kreditmöjligheten. I de fall ett riksdagsbeslut inte
hinner inväntas bör detta ramanslag utgöra ett av
de anslag som får överskridas i enlighet med
regeringens förslag om utgiftsbemyndiganden i
den reviderade finansplanen.
Under budgetåret 1998 har ersättning lämnats
till sju kommuner. Två kommuner har fått
ersättning i samband med skogsbränder och två
kommuner har fått ersättning i samband med
olyckor vid transport av farligt gods. Ersättning i
samband med översvämning, jordskred
respektive industriolycka har utbetalats till tre
kommuner. De största enskilda utbetalningarna
har skett till Bräcke kommun, 3 miljoner kronor
med anledning av en olycka vid transport av
farligt gods samt till Hudiksvalls och Östersunds
kommuner, 2,9 respektive 2,8 miljoner kronor,
med anledning av skogsbränder.
C5 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor
Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
–
1
Anslags-
sparande
1 647
1999
Anslag
417 103
2
Utgifts-
prognos
439 400
2000
Förslag
526 489
2001
Beräknat
536 722
3
2002
Beräknat
547 530
4
1 Nytt anslag från och med budgetåret 1999. Till och med år 1998 har utgifter för
fredsräddningstjänsten beräknats under anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.
2 Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999 ökades anslaget med 88 890 000 kronor.
3 Motsvarar 526 489 tkr i 2000 års prisnivå.
4 Motsvarar 526 489 tkr i 2000 års prisnivå.
Under anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, ingår fredstida verksamhet inom
räddningstjänstområdet inklusive olycks- och
skadeförebyggande åtgärder. Till och med
budgetåret 1998 har denna verksamhet beräknats
under anslaget B3 Befolkningsskydd och
räddningstjänst. Från och med budgetåret 1999
har anslagen delats upp för att erhålla en mer
enhetlig redovisning. Räddningsverkets
verksamhet för höjd beredskap beräknas därmed
på anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst och den fredstida
verksamheten under anslaget C5 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Samhällets räddningstjänst skall trygga
människors liv, personliga säkerhet och hälsa
samt hindra eller begränsa skador på miljö och
egendom. I hela landet skall allmänheten
tillförsäkras en rimlig säkerhetsnivå i förhållande
till den
lokala riskbilden.
Räddningsverket har i samarbete med Svenska
kommunförbundet genomfört utvecklingsarbete
för att förbättra mål- och resultatstyrningen
inom den kommunala räddningstjänsten. I syfte
att bidra till ett förbättrat underlag för den
långsiktiga planeringen för samhällets skydd mot
olyckor har Räddningsverket utarbetat ett samlat
handlingsprogram för ett säkrare samhälle.
Formerna för att förbättra länsstyrelsernas och
kommunernas arbete med riskhantering har
utvecklats. En expertgrupp till stöd för
länsstyrelserna i bedömningar om säkerhetskrav i
samhällsplaneringen har inrättats. Arbetet med
att genomföra brandutredningar har fortsatt.
Vid räddningsskolorna har totalt 1 366 elever
ur den kommunala räddningstjänsten genomgått
räddningstjänstutbildning, vilket är en ökning
med 15 procent jämfört med år 1997. Härutöver
har 6 923 elever genomgått fort- och
vidareutbildning, vilket är ett något större antal
än år 1997. Utbildningen inom
sotningsverksamheten har varit på samma nivå
som år 1997, vilket innebär att 209 elever
utbildats år 1998.
Utvecklingsarbete har bedrivits för att
begränsa miljöeffekterna vid olyckor med farliga
ämnen. Föreskriftsarbete, samordning och
utbildningsverksamhet har skett inom området
transport av farligt gods. Uppbyggnaden av
mobila miljöskyddsförråd placerade på sju olika
platser i landet har inletts. De mobila
miljöskyddsförråden kommer att utgöra en
väsentlig förstärkning av räddningstjänstens
förmåga att bekämpa olika typer av
kemikalieolyckor. Översiktliga riskzonkartor för
översvämnings- och skredkänsliga områden har
upprättats i 13 kommuner.
Arbetet med att förbättra varningssystem runt
kärnkraftverken har fortsatt.
Utbildning och information till allmänheten
för att stärka den enskilda människans förmåga
att förebygga och agera vid olyckor har
genomförts.
Räddningsverket har i samarbete med
länsstyrelserna följt upp den kommunala
räddningstjänstens förberedelser inför IT-
omställningen år 2000. Mot bakgrund av
resultatet av uppföljningen bedömer
Räddningsverket att såväl den kommunala som
den statliga räddningstjänsten kommer att
fungera i normal omfattning. Räddningsverket
kommer att ha särskild beredskap inför
millennieskiftet.
Inom ramen för Räddningsverkets
internationella hjälpverksamhet har elva
katastrof- och återuppbyggnadsinsatser
genomförts. De enskilda insatserna har liksom år
1997 varit av mindre omfattning än tidigare år.
Räddningsverkets insatser för att bygga upp
räddningstjänsten i de baltiska staterna har
fortsatt.
Beredskapen för räddningsinsatser vid stora
naturolyckor har kompletterats med en styrka
för indikerings-, sanerings- och skyddsåtgärder i
samband med hantering av kemiska vapen.
Räddningsverket har även påbörjat arbetet med
att utveckla förmågan vid insatser som omfattar
humanitär minröjning.
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1998
avseende Räddningsverket.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.9 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
142 959
153 800
-10 841
(varav tjänsteexport)
–
–
–
Prognos 1999
174 200
176 557
-2 357
(varav tjänsteexport)
(8 000)
(7 850)
(150)
Budget 2000
175 200
178 850
-3 650
(varav tjänsteexport)
(7 700)
(7 550)
(150)
Slutsatser
Regeringen bedömer att målen för verksamheten
i huvudsak uppnåtts under år 1998. Samhällets
räddningstjänst skall medge effektiva
räddningstjänstinsatser under kostnadseffektiva
former. I detta arbete är det viktigt att så långt
som möjligt förebygga och begränsa skador vid
olyckor samt att beakta miljökonsekvenserna vid
olyckor och räddningstjänstinsatser.
Genom information till och utbildning av
allmänheten kan den enskilda människans
förmåga att hantera vardagens olycksrisker
stärkas och på så sätt bidra till att antalet olyckor
kan minska och att konsekvenserna av olyckor
begränsas.
I insatserna i arbetet med att minska antalet
bränder spelar brandutredningar en viktig roll.
Även på andra områden är det viktigt att
prioritera förebyggande åtgärder. Det
förebyggande arbetet bör ske i nära samarbete
med myndigheter som har angränsande
uppgifter till Räddningsverkets och
räddningstjänstens område, bl.a. vad gäller
kemikalieolyckor inklusive
transport av farligt gods.
Det hittills genomförda arbetet med att
utveckla de baltiska staternas räddningstjänster
och beredskap mot kemikalieolyckor har lämnat
väsentliga bidrag till säkerhetsfrämjande
samarbete och en miljömässigt hållbar utveckling
i
regionen.
Räddningsverket skall fortsätta att
upprätthålla beredskap för att kunna genomföra
internationella hjälpinsatser.
Beräkning av anslaget 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
417 1031
Pris- och löneomräkning
967
Premiekompensation
16 316
Överföring inom UO6
92 103
Förslag 2000
526 489
1 Inklusive ändring på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Den tekniska justeringen av anslaget C5 med
totalt 16 316 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.
C6 Sprängämnesinspektionen
Tabell 5.10 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
14 322
Anslags-
sparande
8 724
1999
Anslag
15 207
Utgifts-
prognos
19 850
2000
Förslag
16 441
2001
Beräknat
16 688
1
2002
Beräknat
16 947
2
1 Motsvarar 16 441 tkr i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 16 441 tkr i 2000 års prisnivå.
Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central
förvaltningsmyndighet för frågor som rör
brandfarliga och explosiva varor. Till och med
budgetåret 1999 beräknas utgifterna för
myndigheten under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Från och med den 1 januari 1999 överfördes
ansvaret för frågor avseende brandfarliga och
explosiva varor från
Näringsdepartementet till
Försvarsdepartementet. Regeringen beräknar
därför utgifterna för myndigheten från och med
budgetåret 2000 under utgiftsområde 6
Totalförsvar. Därmed sammanförs flera
myndighetsuppgifter inom räddningsområdet
och de skade- och olycksförebyggande
områdena. Anslagssparandet från år 1998 beror
på ökade intäkter som disponeras av
inspektionen, t.ex. från förlagsverksamheten,
samt genom att några vakanser av olika skäl inte
kunnat tillsättas. En stor del av det ackumulerade
anslagssparandet skall användas till punktinsatser
för den fortsatta uppbyggnaden av IT-stödet,
internationellt arbete och information. Den 23
juni 1999 beslutade regeringen att 2 800 000
kronor av anslagssparandet skulle ställas till
regeringens disposition.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Sprängämnesinspektionens del av effektmålen
som angavs i budgetpropositionen (prop.
1998/99:1) under utgiftsområde 24 är att
förebygga att personer, egendom och miljö
kommer till skada vid hantering av brandfarliga
och
explosiva varor.
Dessutom skall inspektionen hålla en hög
servicenivå och utnyttja den nya
informationstekniken för att öka tillgängligheten
samt fortsätta arbetet vad avser problemen med
pyrotekniska varor.
Verksamheten är uppdelad i
verksamhetsgrenarna regelarbete,
tillsynsverksamhet, tillståndsgivning,
godkännande, utredningar, extern utbildning och
förlagsverksamhet.
Under år 1998 har SÄI
- utfärdat föreskrifter och medverkat i
nationellt och internationellt
standardiseringsarbete, bl.a. arbete som
är EU-reglerat, för att säkerställa en säker
hantering och import av brandfarliga och
explosiva varor under förutsättning att
det inte hindrar den tekniska
utvecklingen eller handeln med andra
länder,
- byggt upp en hemsida på internet för att
sprida information snabbare och lättare,
- genomfört tillsyner och lämnat teknisk
information samt avgjort överklagande-
ärenden,
- hanterat tillståndsansökningar och
redovisat ansökningar, utfärdade
tillstånd, handläggningstider samt
medelkostnad för tillstånd,
- godkänt explosiva varor och
förvaringsutrymmen för sådana varor
samt säkerhetsanordningar för gasflaskor
m.m.,
- fortsatt arbetet med att utarbeta statistik
om olycksorsaker och dess konsekvenser
i syfte att öka kunskapen om
olycksorsaker och risker samt för att
återföra erfarenheter till arbetet med
regler och standardisering samt till andra
områden av betydelse för brand- och
explosion-
säkerheten,
- medverkat i utbildningar som syftar till
att höja kunskapsnivån hos både de
lokala tillsynsmyndigheterna och hos
dem som hanterar brandfarliga och
explosiva varor,
- byggt upp ett datorstött register över
godkända nöjesfyrverkerier.
En enkätundersökning som genomfördes
under år 1997 visar att avnämarna angett att de är
nöjda med Sprängämnesinspektionens arbete.
Det är otillfredsställande att de redovisade
kvantitativa resultatmåtten inte analyseras på ett
tydligare sätt och kopplats till målen.
Målformuleringarna återspeglar väl
verksamheten men det saknas fortfarande en
tydlig koppling mellan mål och redovisade
resultat.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.11 Offentligrättsligverksamhet
Tusental kronor
Offentligrättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)
Intäkter som får
disponeras
Utfall 1998
14 830
2 263
Prognos 1999
15 500
1 700
Budget 2000
17 650
1 700
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1998.
Slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten under år
1998 har genomförts med gott resultat och med
hög måluppfyllnad.
Regeringen anser det angeläget att
Sprängämnesinspektionen
- fullföljer den påbörjade IT-satsningen.
Sprängämnesinspektionen avser att
införa datorstöd för register över andra
godkända explosiva varor än fyrverkerier
(register över nöjesfyrverkerier infördes
år 1998), utveckla myndighetens
hemsida, skapa rutiner för att sprida
ytterligare information, förbättra system
för ekonomihantering och fakturering,
- slutför arbetet med att bygga upp en
databas med information om olyckor och
tillbud med brandfarliga varor för att
kunna bedöma Sprängämnes-
inspektionens förebyggande åtgärders
inverkan på säkerheten,
- ökar utbildningsinsatsen om brandfarliga
varor hos lokala myndigheter,
- bygger upp datorbaserade rutiner för
överföringstillstånden,
- följer upp utredningen om en översyn av
pyrotekniska varor (redovisas den 1
november 1999),
- i samverkan med berörda myndigheter
skapar rutiner för att uppfylla de ökade
tillsynskraven som följer vid
genomförandet av Seveso II direktivet
när detta införlivas i svensk rätt.
Regeringen avser att uppdra åt Sprängämnes-
inspektionen att göra en fördjupad prövning
enligt förordningen om myndigheters
årsredovisningar m.m. Denna prövning skall
genomföras under år 2000 och redovisas den 15
januari 2001.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
15 207
Pris- och löneomräkning
84
Premiepensionskompensation
1 150
Förslag 2000
16 441
Den tekniska justeringen av anslaget C6 med
totalt 1 150 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.
6 Totalförsvarsgemensam verksamhet
6.1 Omfattning
Verksamheten har till huvudsaklig uppgift att
stödja övriga verksamhetsområden inom
utgiftsområdet. Den finansieras till största del
genom avgifter men även till del av anslag över
stats-
budgeten.
I verksamhetsområdet ingår myndigheterna
Försvarets materielverk, Totalförsvarets
pliktverk, Försvarshögskolan, Försvarets
radioanstalt, Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten samt anslaget D6
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret.
6.2 Utgiftsutveckling
Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
Utfall
1998
Anslag
1999 1
Utgifts-
prognos
1999
Förslag
anslag
2000
Beräknat
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
965
959
985
955
965
980
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.
6.3 Resultatbedömning
Regeringen bedömer att de i
verksamhetsområdet ingående myndigheterna i
huvudsak har nått de myndighetsvisa mål som
riksdagen har godkänt. Ytterligare
resultatbedömning redovisas under respektive
myndighet.
6.4 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte lämnat invändning
mot någon av myndigheterna som ingår under
verksamhetsområdet. Eventuella kommentarer
från Riksrevisionsverket behandlas under
respektive myndighet.
6.5 Bedömning av
personalkonsekvenser
Regeringen återkommer med en bedömning av
personalkonsekvenser i särpropositionen under
hösten 1999.
6.6 Icke anslagsfinansierade
myndigheter
Försvarets materielverk
Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad
central förvaltningsmyndighet med uppgift att
anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och
förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten
samt att inom detta område stödja Försvars-
maktens verksamhet. Verksamheten leds av en
styrelse med fullt ansvar. Myndigheten biträder
Försvarsmakten i fråga om långsiktig
materielförsörjningsplanering samt
materielsystem-kunskap. Försvarets materielverk
får inom sitt verksamhetsområde även
tillhandahålla tjänster åt andra myndigheter.
Försvarets materielverk skall genom en
kostnadseffektiv, affärsmässig och säker
materielförsörjning bidra till att stärka den
samlade försvars-förmågan. Materielverket skall
anpassa verksamheten till förändrade
förutsättningar under försvarsbeslutsperioden.
Av särskild betydelse är härvid att bistå
Försvarsmakten i dess planering för förmåga till
anpassning och ökad interoperabilitet samt att
öka och fördjupa det internationella samarbetet
inom försvarsmaterielområdet och underlätta
svensk försvarsindustris deltagande i
internationella samarbetsprojekt.
Försvarets materielverk behöver ett
rörelsekapital för finansiering av dels
upparbetade kostnader avseende ej slutförda
prestationer, dels utestående förskott till
försvarsindustrin och till den interna
verksamheten. Behovet bör tillgodoses genom en
kredit i Riksgäldskontoret.
Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar
regeringen att tillgodose Försvarets
materielverks behov av rörelsekapital, intill ett
sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000
kronor för budgetåret 2000, genom en kredit i
Riksgäldskontoret.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Flera aktörer – både i och utanför Sverige –
bidrar till att skapa den materiella
försvarsförmågan. Försvarets materielverks
insats i materielförsörjningsprocessen är att på
uppdrag av Försvarsmakten föreslå tekniska
lösningar utifrån operativa och taktiska krav,
samordna de nödvändiga resurserna, genomföra
projektledning och affärsmässig upphandling, ge
stöd avseende inriktning och drift, samt avveckla
materiel.
I materielprocessens första del, studier av
framtida tekniska systemutformningar, har
Materielverket under år 1998 medverkat främst
genom att
- genomföra forskning och
teknikutveckling enligt inriktning från
Försvarsmakten, genom uppdrag till
industrin samt till Försvarets
forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten,
- vid tre tillfällen (mot normalt ett tillfälle
per år) lämna stöd till Försvarsmaktens
översyn av materielplanen, varvid
samtliga materielsystem analyserades.
Inför anskaffningen av materiel omvandlar
Materielverket Försvarsmaktens operativa och
taktiska krav till tekniska kravspecifikationer,
samt utarbetar en anskaffningsstrategi och
genomför en upphandling för varje enskilt
materielobjekt. Under år 1998 har Materielverket
lagt 5 535 beställningar till industrin, varav 865
på mer än en miljon kronor.
Materielverkets verifierings- och
provningsverksamhet syftar till att säkerställa att
den produkt industrin utvecklar och producerar
svarar mot Försvarsmaktens behov, och att
produktens verkliga prestanda kan utnyttjas.
Under år 1998 har 66 flygprovprogram, 54
markprovprogram och 98 skjutprogram
genomförts.
Genom produkt- och teknikstöd för
modifieringar samt föreskrifter, instruktioner
och utbildning skapar Materielverket
förutsättningar för att all materiel som har
levererats till Försvarsmakten fungerar och kan
hanteras på ett korrekt sätt. Under år 1998 har
Materielverket bl.a. gett ut 1 956 tekniska order
som skall styra underhåll och modifiering av
Försvarsmaktens materiel och förnödenheter.
Materielverket har under år 1998 förbättrat
sin förmåga att göra ekonomiska prognoser och
hålla avtalade leveranstider. En fortsatt
förbättring eftersträvas under år 1999.
Materielverket har initierat ett
utvecklingsprojekt som syftar till ett ensat kund-
och flödesorienterat arbetssätt, en ny och
förenklad styrmodell och en anpassning av
resurserna och kompetenserna till en förändrad
materielförsörjningsprocess och en förväntad
minskad efterfrågan från Försvarsmakten.
Materielverket har utarbetat en handlingsplan
för att införa ett miljöledningssystem.
Huvuddelen av personalen har utbildats i frågor
kring försvarssektorns miljöpåverkan.
Materielverket har, enligt sin egen bedömning
liksom enligt Statskontorets, ett tillfredsställande
grepp om sin 2000-säkring. Samtliga
verksamhetskritiska system har säkrats före 1 juli
1999.
En kundenkät i slutet av år 1998 visar att
verksamheten på en femgradig skala får betyget
3,5 jämfört med 3,3 för år 1997.
Investeringsplan
Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets
materielverk för perioden 2000-2002 (tabell 6.3).
Tabell 6.3 Investeringsplan
Miljoner kronor
Prognos
1999
Budget
2000
Beräknat
2001
Beräknat
2002
Investeringar > 1 Mkr,
varav
142
82
89
70
- Provplatser
85
29
31
12
- IT-utveckling
51
49
56
56
- Övrigt
6
4
2
2
Investeringar < 1 Mkr
42
30
30
30
Summa investeringar
184
112
119
100
Lån i Riksgäldskontoret
184
112
119
100
Summa finansiering
184
112
119
100
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 6.2 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
23 010 000
22 943 000
67 000
(varav tjänsteexport)
(24 000)
(13 800)
(10 200)
Prognos 1999
20 047 000
20 026 000
21 000
(varav tjänsteexport)
(7 100)
(6 900)
(10 200)
Budget 2000
20 995 000
20 995 000
0
(varav tjänsteexport)
(14 200)
(13 000)
(1 200)
Försvarets materielverk får disponera
intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.
Slutsatser
Regeringen bedömer att resultatet av
Försvarets materielverks verksamhet under år
1998 är i
huvudsak gott och att den av Materielverket
initierade anpassningen av organisation och
arbetssätt till en förändrad
materielförsörjningsprocess och en bedömd
minskad efterfrågan från Försvarsmakten är
ändamålsenlig.
6.7 Anslagsfinansierade myndigheter
m.m.
D1 Totalförsvarets pliktverk
Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
244 586
Anslags-
sparande
8 930
1999
Anslag
235 900
Utgifts-
prognos
242 300
2000
Förslag
237 834
2001
Beräknat
241 665
1
2002
Beräknat
245 723
2
1 Motsvarar 237 834 tkr i 2000 års prisnivå
2 Motsvarar 237 834 tkr i 2000 års prisnivå
Totalförsvarets pliktverk är en till största delen
anslagsfinansierad myndighet vars huvudsakliga
uppgifter är att mönstra, skriva in och krigs-
placera totalförsvarspliktiga.
Målet för Totalförsvarets pliktverk är att ge
myndigheter och andra som har
bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och
service avseende bemanning med
totalförsvarspliktiga som skrivs in för civilplikt
eller värnplikt samt i fråga om redovisning av
annan personal inom total-försvaret.
Totalförsvarets pliktverk skall även lämna stöd
och service till utbildningsanordnarna i fråga om
totalförsvarspliktigas tjänstgöring.
Anslagssparandet från år 1998 avses att bli
utnyttjat under innevarande år huvudsakligen för
kostnader hänförliga till införandet av Total-
försvarets pliktverks nya informationssystem
samt för åtgärder inför milleniumskiftet.
Det förändringsarbete som pågår inom
utgiftsområdet kommer att innebära merarbete
för Totalförsvarets pliktverk då ett antal total-
försvarspliktiga kommer att få ändrade
inskrivningsbeslut. En del av anslagssparandet
kommer enligt Totalförsvarets pliktverk att
behöva tas i anspråk för detta ändamål.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Mönstring, antagningsprövning
och grundutbildning
Totalförsvarets pliktverk mönstrade och
antagningsprövade 50 288 personer varav 614
kvinnor under år 1998. 24 824 män och 341
kvinnor skrevs in till värnplikt och 3 338 män
och
7 kvinnor skrevs in till civilplikt. Övriga skrevs
in till utbildningsreserven, var inte
tjänstgöringsskyldiga eller, i samband med
antagningsprövning av kvinnor, samtyckte inte
till inskrivning.
Totalförsvarets pliktverk har inte skrivit in
totalförsvarspliktiga till det civila försvaret enligt
det anmälda behovet. Skälet är att de
bemanningsansvariga myndigheterna och
utbildningsanordnarna haft svårigheter att
inkomma med beställningar till Totalförsvarets
pliktverk med tillräcklig framförhållning för att
möjliggöra inskrivning av rätt antal
totalförsvarspliktiga. En dialog har påbörjats
mellan Totalförsvarets pliktverk och
bemanningsansvariga myndigheter och
utbildningsanordnare för att åtgärda problemet.
Målet att 70 procent av de totalförsvarspliktiga
som skrivs in för grundutbildning skall påbörja
sin utbildning under påföljande år har ej kunnat
uppnås. Endast 65 procent av de inskrivna under
år 1998 kommer att påbörja sin utbildning under
år 1999. En av orsakerna är att en ökande andel
av gymnasisterna avslutar studierna senare än vid
19 års ålder. Diskussioner mellan
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och
Total-försvarets pliktverk har påbörjats för att
utveckla verksamhetsmålet.
Totalförsvarets pliktverk har som mål att i
samverkan med Försvarsmakten och andra
utbildningsanordnare medverka till ett minskat
antal förändringar av inskrivningsbeslut. Målet
har inte kunnat uppnås, delvis beroende på beslut
om ändrade utbildningsvolymer för Försvars-
makten våren 1998. Beslutet innebar förändrade
inskrivningsbeslut för ca 5 000
totalförsvarspliktiga.
Verksamhetsmålet att avvikelserna från
inryckandebehovet inte får vara mer än fem
procent i förhållande till beställt behov har inte
uppnåtts avseende Försvarsmakten där
avvikelsen uppgick till 9,6 procent.
Totalförsvarets pliktverk anför att ovan nämnda
beslut att
reducera utbildningsvolymen till 17 500
totalförsvarspliktiga som genomför värnplikt
kom vid en tidpunkt där möjligheterna att
genomföra nödvändiga åtgärder var begränsade,
vilket medförde svårigheter att uppfylla
verksamhetsmålet.
Totalförsvarets pliktverk har i samverkan med
utbildningsanordnarna minskat andelen avgångar
under grundutbildning vid de förband där
specifika åtgärder har vidtagits.
Personärenden
Totalförsvarets pliktverk uppfyller
verksamhetsmålet att handläggningstiden för ett
person-
ärende inte skall överstiga 20 arbetsdagar och
målet att mikrofilmningen av det centrala
läkarhandlingsarkivet skall vara genomförd till 70
procent.
Övrig verksamhet
Efter att de öppna delarna av Totalförsvarets
pliktverk informationssystem (PLIS) driftsattes
utarbetade myndigheten under den senare delen
av år 1998 en arbetsplan och budget m.m. för
utvecklingen av den delen av
informationssystemet som skall hantera
personalredovisningen av krigsorganisationen
(PLIS 2). Totalförsvarets pliktverk hemställde
den 14 december 1998 till regeringen att få
slutföra utvecklingsarbetet enligt denna plan.
Regeringen remitterade ärendet till
Överstyrelsen för civil beredskap och
Försvarsmakten som inte ansåg sig kunna
precisera sina krav på systemet och föreslog att
man skulle avbryta eller begränsa utvecklingen av
systemet till dess att den nu påbörjade
förändringen av totalförsvaret har kommit
längre.
Regeringen fattade beslut den 27 maj 1999 att
inte vidta någon åtgärd med anledning av
Totalförsvarets pliktverk hemställan. Det är
uppdragsgivarna som måste identifiera behovet
samt de säkerhetsmässiga och funktionella krav
som skall finnas på systemet och hur
finansiering, med avgifter, kan ske.
Regeringen anser att berörda myndigheter
(Överstyrelsen för civil beredskap, Försvars-
makten och Totalförsvarets pliktverk) inom
ramen för den ordinarie uppdragsprocessen
måste komma överens om inriktning och
omfattning m.m. avseende
informationssystemstödet.
Totalförsvarets pliktverk avbröt, efter dialog
med uppdragsgivarna, den fortsatta utvecklingen
av informationssystemet vid månadsskiftet
maj/juni 1999.
Under våren 1999 utarbetades en säker
teknisk plattform som enligt Totalförsvarets
pliktverk är generell och inte verksamhets- eller
applikationsspecifik. Enligt verket är den
ackrediteringsbar för öppen, hemlig och
kvalificerat hemlig information. För närvarande
pågår diskussioner med Försvarsmakten om att
fortsätta detta utvecklingsarbete.
Totalförsvarets pliktverk planerar att under
september/oktober 1999 ha säkrat alla sina olika
system inför milleniumskiftet. Under hösten
skall även en säker verksamhetsplan presenteras.
Exempel på åtgärder som kan bli aktuella inför
milleniumskiftet är att tidigarelägga kallelser till
mönstring och tidigarelägga inkallelser till
grundutbildning för totalförsvarspliktiga.
Stöd till krigsorganisationen
Enligt Totalförsvarets pliktverk har stödet till
krigsorganisationen genomförts enligt
uppdragsgivarnas önskemål. Försvarsmakten
anför ingen avvikande uppfattning i sin
årsredovisning. Försvarsmakten är
Totalförsvarets pliktverk största uppdragsgivare
och med anledning av det redan anförda
bedömer regeringen att den avgiftsbelagda
verksamheten under verksamhetsgrenen bedrivs
med tillfredsställande resultat. Antalet kallade till
repetitionsutbildning har minskat kraftigt.
Beroende på att beredskap och kompetens måste
upprätthållas har inte Totalförsvarets pliktverk
kostnader inom verksamhetsgrenen minskat i
samma omfattning.
Konsultverksamhet
Enligt Totalförsvarets pliktverk har stödet till
krigsorganisationen genomförts enligt
uppdragsgivarnas önskemål. Försvarsmakten
anför ingen avvikande uppfattning i sin
årsredovisning.
Försvarsmakten är Totalförsvarets pliktverk
största uppdragsgivare och med anledning av det
redan anförda bedömer regeringen att den
avgiftsbelagda verksamheten under
verksamhetsgrenen bedrivs med tillfredsställande
resultat.
Internationell verksamhet
Regeringen gav den 10 april 1997 Totalförsvarets
pliktverk uppdrag att bidra till att en
pliktverksfunktion byggs upp i Lettland och
Litauen.
Sedan mars 1998 ingår även Estland i projektet.
Uppdraget innebär att skapa funktioner för
personregistrering, inskrivning samt för kallelse
till och redovisning under grundutbildning.
Regeringen gav den 15 juli 1999 Total-
försvarets pliktverk i uppdrag att påbörja en
kravanalys för krigsplacering och mobilisering
som en fortsättning på projektet.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 6.5 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
64 600
59 400
5 200
(varav tjänsteexport)
(0)
(0)
(0)
Prognos 1999
79 800
77 300
2 500
(varav tjänsteexport)
(0)
(0)
(0)
Budget 2000
71 000
70 000
1 000
(varav tjänsteexport)
(0)
(0)
(0)
Huvuddelen av den avgiftsfinansierade
verksamheten avser tjänster Totalförsvarets
pliktverk lämnar till Försvarsmakten även om
tjänsterna till civila kunder ökar.
Totalförsvarets pliktverk får disponera
intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket påpekar att Totalförsvarets
pliktverk inte lånefinansierar de personal-
kostnader inom PLIS-projektet som rör egen
personal som är utlånad till projektet. Total-
försvarets pliktverk har anfört att detta kommer
att beaktas.
Riksrevisionsverkets påpekande föranleder
ingen ytterligare åtgärd från regeringens sida då
Totalförsvarets pliktverk har fattat beslut om att
avbryta den fortsatta utvecklingen av
informationssystemet.
Slutsatser
Regeringen bedömer att målet som riksdagen har
godkänt för Totalförsvarets pliktverk har
uppfyllts och att resultatet av verksamheten är
godtagbart. Totalförsvarets pliktverk har uppfyllt
regeringens verksamhetsmål i stort med
undantag för vissa av de verksamhetsmål som
ryms under verksamhetsgrenen Mönstring,
antagningsprövning och grundutbildning.
Möjligheten att uppfylla dessa mål har bl.a.
påverkats av beslut som fattats av statsmakterna
eller Försvarsmakten avseende förändrade
utbildningsvolymer m.m.
Regeringen avser dock att begära en närmare
analys av Totalförsvarets pliktverk och Försvars-
makten av andelen avgångar under
grundutbildningen.
Regeringen bedömer att den avgiftsbelagda
verksamheten bedrivs enligt uppdragsgivarnas
önskemål och därmed når ett tillfredsställande
resultat.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
235 900
Pris- och löneomräkning
1 934
Förslag 2000
237 834
För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.
D2 Försvarshögskolan
Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
30 765
Anslags-
sparande
10 319
1999
Anslag
26 357
Utgifts-
prognos
30 057
2000
Förslag
27 602
2001
Beräknat
28 046
1
2002
Beräknat
28 515
2
1 Motsvarar 27 602 tkr i 2000 års prisnivå
2 Motsvarar 27 602 tkr i 2000 års prisnivå
Försvarshögskolan bildades den 1 januari 1997
genom en sammanslagning av tidigare
Militärhögskolan och Försvarshögskolan. Det
över-gripande målet för Försvarshögskolan är att
genom utbildning och forskning stödja
totalförsvarets kompetensuppbyggnad och
chefsutveckling av såväl militär som civil
personal. Försvarshögskolans verksamhet
finansieras huvudsakligen genom avgifter.
Myndigheten har ett, i förhållande till anslaget,
stort utgående anslagssparande från år 1998. I
syfte att stärka utbildningens vetenskapliga
grund tillfördes anslaget medel år 1998, bl.a. för
inrättade av en professur för varje institution.
Några av professurerna blev inte tillsatta under år
1998, vilket medfört att anslagsmedel inte
utnyttjats. Verksamhet och resursutnyttjande
inom den tidigare Försvarshögskolan har under
både år 1997 och år 1998 legat på en lägre nivå än
vad som budgeterats, vilket också medfört en
lägre anslagsförbrukning.
Regeringen har den 23 juni 1999 samt den 2
september 1999 fattat beslut om att ställa
sammanlagt 6 619 000 kronor av
anslagssparandet till regeringens disposition.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Utbildning
Försvarshögskolans utbildningsverksamhet
omfattar ca 81 procent av skolans totala
verksamhet. Utbildningsverksamheten
finansieras till 3 procent genom anslag och till 97
procent genom
avgifter.
Utbildningsverksamheten är uppdelad i
verksamhetsområdena Högre chefsutbildning
för totalförsvaret (till 68 procent
anslagsfinansierad), Militär chefs- och
specialistutbildning samt Civil chefs- och
specialistutbildning. Den militära chefs- och
specialistutbildningen omfattar ca 95 procent av
verksamheten.
Kurser har genomförts inom samtliga
verksamhetsområden. Den militära chefs- och
specialistutbildningen har under året förändrats
både till form och till innehåll. Utbildningen har
lagts upp i program, enligt den modell som gäller
för civila högskolor. Utbildningen i programmen
har vidare inriktats mot att i ett tidigare skede
öka officerarnas kompetens. Ett civilt
totalförsvarsprogram, omfattande 80 poäng, har
under året skapats med målgruppen kvalificerade
handläggare inom hela totalförsvarsområdet.
Utbildningen beräknas starta under våren 2000.
Totalförsvarsutbildningen har i ökad
utsträckning anpassats till den breddade
hotbilden och
Sveriges ökade integration med övriga Europa.
Inom den avgiftsfinansierade utbildningen är
Försvarsmakten den störste beställaren. För-
svarsmakten bedömer i sin årsredovisning för år
1998 att den pågående ominriktningen inom
myndigheten har fått genomslag i
Försvarshögskolans utbildningar.
Måluppfyllelsen för
kurserna inom verksamhetsområdet Militär
chefs- och specialistutbildning bedöms som god.
För den anslagsfinansierade delen av Högre
chefsutbildning för totalförsvaret bedöms mål-
uppfyllelsen under år 1998 vara god. Under 1999
har nämnda utbildning övergått till att vara helt
avgiftsfinansierad.
Regeringen gör med ovanstående som grund
bedömningen att Försvarshögskolan har
anpassat utbildningen efter beställarnas behov
och förändringar i omvärlden, t.ex. den breddade
hotbilden. Genom detta ökar möjligheten att
uppnå avsedd effekt med utbildningen.
Forskning
Försvarshögskolans forsknings- och
utvecklingsverksamhet omfattar ca 19 procent av
skolans totala verksamhet. Finansieringen sker
till 41 procent genom anslag och till 59 procent
genom avgifter.
Under år 1998 har den anslagsfinansierade
forskningen och utvecklingen till övervägande
delen varit inriktad på att bygga upp och stärka
skolans vetenskapliga grund. Professurer har
inrättats för skolans samtliga sex institutioner. I
syfte att effektivisera handledningen av
doktorander har ett handledarkollegium skapats.
Tillsammans med det amerikanska
försvarsdepartementets program för
ledningsforskning har skolan anordnat "Fourth
International Command and Control Research
and Technology Symposium". Utöver
uppbyggnaden av skolans vetenskapliga grund
har forskning inom säkerhetspolitik och
militärhistoria bedrivits inom sju
forskningsprogram. Försvarshögskolan svarar
genom informationskrigskansliet för
sekretariatstjänsten till regeringens arbetsgrupp
för skydd mot informationskrigföring (AgIW).
Den avgiftsfinansierade forskningen har under
år 1998 bedrivits på uppdrag av Försvarsmakten,
Överstyrelsen för civil beredskap, Försvarets
materielverk samt Statens räddningsverk. Ett
ledningslaboratorium invigdes i september 1998
och möjliggör en ökning av forskningen inom
ledningsområdet, bl.a. det internationellt
uppmärksammade projektet Rörlig operativ
Ledningsfunktion (ROLF). I övrigt bedrivs ett
flertal projekt inom området Urval och ledarskap
vilka bidrar till förbättrad forskningsanknytning
av undervisningen vid skolan.
Under det första halvåret 1999 har professorer
eller adjungerade professorer tillsatts vid de
institutioner som vid 1998 års slut hade vakanta
tjänster. Institutionerna har fortsatt arbetet med
att stärka undervisningens
forskningsanknytning.
Regeringen bedömer att den vetenskapliga
grunden inom skolans verksamhetsområde har
förstärkts bl.a. genom inrättandet av professurer.
Arbetet med att bygga upp grundforskningen är
prioriterat för att Försvarshögskolans, och
regeringens, inriktning att utbildningen vid
skolan skall erhålla akademisk status. Regeringen
bedömer att nu pågående forskningsprojekt
inom den anslagsfinansierade forskningen
behandlar relevanta områden inom försvars- och
säkerhetspolitiken. Regeringen anser vidare att
forskningsprojekten i ökad utsträckning än
tidigare kan inriktas mot de specifika
informationsbehov som regeringen har.
Inom den avgiftsfinansierade forskningen är
Försvarsmakten den störste beställaren. För
svarsmakten bedömer i sin årsredovisning för år
1998 att uppdragen till Försvarshögskolan i
huvudsak har genomförts enligt beställning.
Vissa förseningar har uppstått under år 1998,
men projekten beräknas vara slutförda under år
1999. Regeringen gör ingen annan bedömning än
Försvarsmakten och konstaterar därmed att de
beställda forskningsuppdragen har behandlat
relevanta områden och uppnått avsedd kvalitet.
Internationell verksamhet
Försvarshögskolan har ett utbyte med de
nordiska försvarshögskolorna såväl vad avser
elever, lärare och forskare. Ett flertal PFF-kurser
har genomförts under både år 1998 och första
halvåret 1999 med deltagare från främst Central-
och Östeuropa. Stöd till PFF-utbildning "The
Swedish Total Defence Concept" vid
Överstyrelsen för civil beredskap har lämnats.
Försvarshögskolan är under år 1999 svenskt
kontaktorgan för deltagande i Konsortiet av
försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut
inom ramen för PFF. Skolan har också,
tillsammans med Försvarets forskningsanstalt,
deltagit i utvecklandet av ett nordiskt
säkerhetspolitiskt forskningsprogram.
Försvarshögskolan stöder genom bl.a.
lärarkompetens uppbyggnaden av den för de
baltiska
länderna gemensamma försvarshögskolan, "Baltic
Defence College".
Övrigt
Högskoleverket genomförde under år 1998 en
granskning i syfte att bedöma om den
nivåhöjande officersutbildningen samt det civila
utbildningsprogrammet vid Försvarshögskolan
förhåller sig till likartad utbildning inom den
civila högskolan vad avser nivå och kvalitet.
Resultatet av bedömningen är att utbildningen
har samma nivå och kvalitet som vid en civil
högskola. Högskoleverket anser dock att
Försvarshögskolan bör vidareutveckla ett antal
strukturella förhållanden i fråga om
lärarkompetens och kompetensmiljö,
utbildningarnas innehåll och pedagogik m.m.
Regeringen bedömer att Högskoleverkets
granskning är ett viktigt steg mot att
akademisera och meritvärdera framför allt
officersutbildningen.
Försvarshögskolan har under år 1998 tillämpat
en ny ekonomisk styrmodell med gott resultat.
Syftet med modellen är att i ökad utsträckning
kunna följa det ekonomiska utfallet för en
enskild aktivitet.
Försvarshögskolan har under år 1998 påbörjat
ett internt miljöarbete enligt direktiv givna i
regleringsbrevet. Miljöarbetet skall färdigställas
under år 1999.
Försvarshögskolan har löpande sett över de
interna IT-systemen inför år 2000. Skolan har
inte några egenutvecklade system, utan använder
gängse ekonomi- och personalsystem för den
statliga förvaltningen.
Ekonomistyrningsverket (ESV) har i den
årliga EA-värderingen gett Försvarshögskolan
EA-värdet CC, vilket innebär omdömet "Ej
tillfredsställande". Enligt ESV är orsaken ett
flertal ej uppfyllda kriterier i myndighetens
ekonomiadministrativa rutiner. Regeringen ser
allvarligt på dessa brister och avser att följa upp
resultatet av Försvarshögskolans åtgärder för att
komma till rätta med bristerna i dessa avseenden.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 6.7 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
241 242
234 839
6 403
(varav tjänsteexport)
–
–
–
Prognos 1999
259 850
259 850
0
(varav tjänsteexport)
–
–
–
Budget 2000
274 700
261 900
12 800
(varav tjänsteexport)
–
–
–
Försvarshögskolan disponerar intäkterna från
den avgiftsfinansierade verksamheten.
Slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten under
budgetåret 1998 har genomförts med gott
resultat och med hög måluppfyllnad. Regeringen
anser därför att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för år 2000.
Den ökade satsningen på grundforskning för
att stärka den vetenskapliga grunden i
utbildningen skall alltjämt prioriteras. Den är ett
viktigt och nödvändigt medel i
Försvarshögskolans strävan att akademisera
utbildningen samt för att skolan skall kunna leva
upp till sin roll inom
totalförsvaret.
Inför Försvarsmaktens och övriga
totalförsvarets nu påbörjade ominriktning är det
nödvändigt att Försvarshögskolan anpassar både
utbildningarnas upplägg och innehåll till
förändringarna. Arbetet under år 1998 och första
halvåret 1999 tyder på att en sådan process har
inletts med gott resultat.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan
beräknar regeringen medlen för
Försvarshögskolan till 27 602 000 kronor för år
2000.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
26 357
Pris- och löneomräkning
150
Premiekompensation
435
Överföringar inom UO6
100
Övriga justeringar
560
Förslag 2000
27 602
För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.
Den tekniska justeringen av anslaget D2 med
totalt 435 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för de
statliga avtalsförsäkringar sedan år 1998. Hela
beloppet avser kompensation för högre
kostnader för myndighetens uppdrag till
Totalförsvarets pliktverk.
D3 Försvarets radioanstalt
Tabell 6.8 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
427 258
Anslags-
sparande
2 864
1999
Anslag
434 640
Utgifts-
prognos
431 778
2000
Förslag
428 494
2001
Beräknat
431 243
1
2002
Beräknat
438 818
2
1 Motsvarar 423 974 tkr i 2000 års prisnivå
2 Motsvarar 423 974 tkr i 2000 års prisnivå
Försvarets radioanstalt (FRA) är en central
förvaltningsmyndighet med uppgift att bedriva
signalspaning. Verksamheten bedrivs enligt den
inriktning som regeringen, Försvarsmakten och
övriga uppdragsgivare anger. FRA skall också
utveckla teknisk materiel och metoder som
behövs för denna verksamhet.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Mål för inriktningen av verksamheten har
angivits i ett hemligt regeringsbeslut.
Verksamheten har genomförts i enlighet med
den av regeringen beslutade inriktningen.
Regeringen bedömer att inget
produktionsbortfall kommer att ske vid FRA
med anledning av anpassning av
informationssystem till år 2000.
1996 års Underrättelsekommitté
1996 års Underrättelsekommitté har under våren
1999 lämnat sitt betänkande
Underrättelsetjänsten - en översyn (SOU
1999:37) (se avsnitt 2.5 Samordning och kontroll
av underrättelsetjänsten). Kommittén har inte
föreslagit någon förändrad organisation eller
någon förändring av den grundläggande
verksamheten vid FRA. Kommittén föreslår att
en samordningsfunktion för
underrättelsetjänsten skall inrättas i
Regeringskansliet. Samordningsfunktionen skall
bl.a. medverka till att underrättelsetjänsten får en
inriktning i sitt arbete som svarar mot de
säkerhetspolitiska behoven. Enligt kommittén
bör kostnaderna för samordningsfunktionen
finansieras genom överföring av medel från FRA
och Försvarsmakten.
Försvarets underrättelsenämnd
Försvarets underrättelsenämnd har i yttrande
över FRA:s budgetunderlag bl.a. framhållit att
den prioritering av underrättelsetjänsten, som
gjorts i försvarsbeslutet och i den pågående
säkerhetspolitiska kontrollstationen, kommer till
uttryck i de ekonomiska resurser som föreslås
för FRA.
Slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten skall
fortsätta i huvudsak i enlighet med den
föreslagna inriktningen.
Regeringen avser som framgår av avsnitt 2.5
att inrätta ett särskilt samordningsorgan i
Regeringskansliet för underrättelsetjänsten och
har vid beräkningen av anslaget för FRA beaktat
behovet av finansiering av denna funktionen.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
434 640
Pris- och löneomräkning
2 197
Övriga justeringar
-4 843
Överföring till UO1
-3 500
Förslag 2000
428 494
D4 Försvarets forskningsanstalt
Tabell 6.9 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
131 356
Anslags-
sparande
7 410
1999
Anslag
129 934
1
Utgifts-
prognos
129 934
2000
Förslag
130 038
2001
Beräknat
132 059
2
2002
Beräknat
134 206
3
1 Anslaget minskas med -6 828 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.
2 Motsvarar 130 038 tkr i 2000 års prisnivå
3 Motsvarar 130 038 tkr i 2000 års prisnivå
Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak
avgiftsfinansierad myndighet med uppgift att
bedriva forskning och utredningsarbete för
totalförsvaret samt till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet.
I anslagssparandet ingår ett överskott om
6 828 000 kronor från de under år 1998
engångsvis tilldelade medlen för sanering i
Ursvik om 10 000 000 kronor. Till följd av
förslag på tilläggsbudget i samband med den
ekonomiska vårpropositionen 1999 minskades
anslaget för år 1999 med 6 828 000 kronor.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen och det
ökade internationella samarbetet innebär
förändringar även för inrikningen av
försvarsforskningen. Behovet av såväl nationell
som internationell samverkan inom forskningen
samt mellan forskning, industri och användare
har ökat. Regeringen beslutade i april 1999 att en
särskild utredare skulle tillkallas (dir. 1999:33)
för att lämna förslag till organisation och
verksamhetsformer för en ny myndighet inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde,
d.v.s. hur en sammanslagning mellan Försvarets
forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten skulle kunna genomföras.
Regeringen beslutade i juni 1999 om ett uppdrag
till Försvarets materielverk som syftar till att
ange vilka strategiska kompetenser som Sverige
måste ha tillgång till och hur dessa skall säkras.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Försvarets forskningsanstalt skall enligt
försvarsbeslutet år 1996, med beaktande av krav
på relevans och vetenskaplig kvalitet, bedriva
forskning och utredningsarbete för totalförsvaret
samt till stöd för nedrustning och internationell
säkerhet.
Måluppfyllelse avseende relevans och kvalitet inom
avgiftsfinansierad verksamhet
När det gäller den avgiftsfinansierade delen av
verksamheten (ca 580 miljoner kronor år 1998)
så innebär en väl fungerande dialog med
uppdragsgivarna att relevansen beaktas.
Försvars-makten anger att kvaliteten på
levererade tjänster är god. De av
Forskningsanstalten redovisade
kvalitetsindikatorerna visar också på en positiv
trend. Dessutom genomförs varje år en
utvärdering med hjälp av internationella
expertgrupper för att granska kvaliteten på
verksamheten inom något område vid
Forskningsanstalten. Avdelningen för NBC-
skydd granskades år 1996, avdelningen för
försvarsanalys granskades år 1997. Under år 1998
har kvaliteten inom avdelningen för
ledningssystemteknik granskats. Regeringens
bedömning är att relevansen är godtagbar inom
hela den avgiftsfinansierade verksamheten och
att kvaliteten är god inom de av internationell
expertis granskade områden. Kvaliteten skall
även fortsättningsvis granskas med
återkommande expertbedömningar.
Måluppfyllelse avseende relevans och kvalitet inom
anslagsfinansierad verksamhet
När det gäller den anslagsfinansierade delen av
verksamheten finns inte den inbyggda
mekanismen för att säkra relevansen som
avgiftsfinansiering innebär. Dialogen med
avnämarna, huvudsakligen Regeringskansliet
(Försvarsdeparte-mentet), har dock successivt
förbättrats. Anslaget fördelas på två
verksamhetsområden, nämligen Försvars och
säkerhetspolitik (ca 46 miljoner kronor år 1998)
samt Skydd mot NBC-stridsmedel (ca 84
miljoner kronor år 1998).
Inom verksamhetsgrenen Försvars- och
säkerhetspolitik, där forskningen utförs för
regeringens behov, bedrevs under år 1998 ett 30-
tal forskningsprojekt. Studier genomfördes
avseende försvarets möjlighet till anpassning,
öststaterna, europeiska säkerhetsstrukturer,
internationella insatser och hot och risker mot
samhället samt krishantering. Studierna inom
dessa område utgör en grund för
anpassningsförmågan genom att
omvärldsbevakning, analyser och värdering
kopplas till tekniska möjligheter. Inom området
har sedan några år tillbaka en dialog och
inriktning av verksamheten etablerats mellan
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och
Forskningsanstalten. En granskning av
verksamheten genomfördes under år 1997 av en
expertgrupp som ansåg att avdelningen bedriver
värdefull forskning med hög kompetens där man
förenar mycket god kundkontakt med ett
vetenskapligt och oberoende arbetssätt.
Regeringen bedömer mot bakgrund av
ovanstående att Försvarets forskningsanstalt
lever upp till målsättningen om relevans och
kvalitet inom detta område.
Inom den i huvudsak anslagsfinansierade
verksamhetsgrenen Skydd mot NBC-
stridsmedel där forskningen utförs för
regeringens och totalförsvarets behov, bedrevs
under år 1998 verksamhet inom såväl
hotbildsanalys som skyddsforskning.
Forskningen har syftat till att lämna underlag till
regeringen, att förbättra totalförsvarets kunskap
om och beredskap mot NBC-stridsmedel och
NBC-terrorism, att kunna bidra till
internationella fredsfrämjande aktiviteter samt
att reducera potentiella risker och effekter vid
kärnolyckor och kemikalieolyckor. Under
budgetåret 1995/96 gjordes en internationell
expertgranskning av verksamheten skydd mot B-
och C-stridsmedel som visade att den
vetenskapliga kompetensen och kvaliteten ligger
på en mycket hög nivå men att kopplingen till
kundernas behov behövde förbättras. Under år
1998 lät Forskningsanstalten genomföra en
utredning av N-området. Utredningen pekade
särskilt på vikten av att se över inriktning och
ledning av forskningen, att säkerställa
kontinuitet i kompetensen inom ett antal för
försvar och internationell säkerhet viktiga
områden samt att i ökande grad nyttiggöra och
finansiera forskningen som en nationell resurs.
Inom huvuddelen av NBC-forskningen har
Forskningsanstalten att på eget ansvar inrikta
forskningen inom de ramar som regleringsbrevet
anger. Regeringen har dock under år 1998
förtydligat verksamhetens inriktning i
regleringsbrevet. Inriktningen understöds av en
beredningsprocess med berörda myndigheter.
Den 1 mars 1999 redovisades utredningen
"Sveriges förmåga till skydd mot
massförstörelsevapen mot bakgrund av den
internationella utvecklingen". Regeringen
återkommer till riksdagen i dessa frågor i den
tidigare nämnda särpropositionen under hösten
år 1999. Regeringen bedömer att kvaliteten inom
området är god men att fortsatta insatser är
nödvändiga för att öka relevansen.
Beredningsprocessen inom NBC-området måste
dock utvecklas och en forskningsstrategi bör
utarbetas.
Forskningsanstalten skall enligt
regleringsbrevet verka för att synergieffekter
mellan civil och militär forskning samt nationell
och internationell forskning tillvaratas. I
samverkan med uppdragsgivarna inom
totalförsvaret skall Forskningsanstalten
dessutom verka för att forskningen nyttiggörs
även för samhällssektorer utanför totalförsvaret.
Regeringen bedömer att stora ansträngningar
görs när det gäller dessa mål, men att insatserna
för att nyttiggöra forskningen utanför
totalförsvaret bör öka.
Övrigt
Forskningsanstalten har återredovisat ett
uppdrag om införande av miljöledningssystem.
Regeringen bedömer att detta arbete är väl
genomfört och förutsätter att miljöarbetet även
fortsättningsvis kommer att bedrivas med hög
ambition.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 6.10 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
595 847
595 847
0
(varav tjänsteexport)
(3 467)
(3 467)
(0)
Prognos 1999
545 000
545 000
0
(varav tjänsteexport)
(3 000)
(3 000)
(0)
Budget 2000
598 660
598 660
0
(varav tjänsteexport)
(3 000)
(3 000)
(0)
Resultaträkningen visar att intäkterna av
myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet
har ökat något i förhållande till år 1997.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Försvarets forskningsanstalt har sedan början av
1990-talet vidtagit omfattande
rationaliseringsåtgärder bland annat genom
nedskärning av administrativt, tekniskt stöd och
hyreskostnader. Dessa effektiviseringsåtgärder
skulle med början från och med den 1 januari
1997 innebära besparingar motsvarande 25
miljoner kronor från och med den 1 januari
1998. Forskningsanstalten visade i
årsredovisningen år 1997 att besparingsmålet
hade uppnåtts per den 31 december 1997. Under
år 1998 skulle det mål som uppnåddes den 31
december 1997 upprätthållas.
Riksrevisionsverket ansåg dock inte att
Försvarets forskningsanstalt i årsredovisningen
för år 1998 gav en rättvisande återrapportering av
hur besparingsmålet på 25 miljoner kronor hade
uppnåtts, främst eftersom timpriset för
debiterbar tid visade en stigande trend och
antalet debiterbara timmar hade minskat trots att
antalet årsarbetskrafter hade ökat.
I en uppföljningsdialog med
Forskningsanstalten, sammanställd i en
promemoria som finns i akten i detta ärende och
som RRV tagit del av, har det framkommit att
minskningen av antal debiterbara timmar i
huvudsak beror på en omdefinition av begreppet
"debiterbar tid". I ökningen av icke-debiterbar tid
ingår också en rad åtgärder som kan innebära
ökad effektivitet på sikt såsom satsning på
kvalitetsarbete, kompetensutveckling samt
kostnader för ett antal avgångar. Dessutom har
Forskningsanstalten under år 1998 höjt lönerna
för särskilt konkurrensutsatta grupper samtidigt
som Forskningsanstalten under året har
upprätthållit i stort sett oförändrade
genomsnittliga timpriser.
Riksrevisionsverket påpekar vidare att de
kostnaderna och intäkterna som anges i
resultatredovisningen inte stämmer med de
finansiella delarna i årsredovisningen.
Regeringen bedömer att Forskningsanstaltens
arbete med effektivisering sedan början av 1990-
talet har gett goda resultat samt att
besparingsmålet som uppnåddes år 1997, i
huvudsak har upprätthållits under år 1998.
Regeringen kommer dock fortsättningsvis att
begära in tydligare redovisning avseende
effektiviseringsarbetet och utvecklingen av
Forskningsanstaltens omkostnader, åtgärder
med anledning av EA-värderingen samt
överensstämmelse i redovisningen mellan
resultatdelarna och de finansiella delarna.
Slutsatser
De av riksdagen fastställda målen avseende
relevans och kvalitet har uppfyllts för såväl den
avgiftsfinansierade delen av verksamheten som
för den anslagsfinansierade verksamheten,
försvars- och säkerhetspolitisk forskning.
När det gäller den anslagsfinansierade
verksamheten inom NBC-området bedömer
regeringen att fortsatta insatser är nödvändiga
för att öka relevansen, samt att
beredningsprocessen inom NBC-området bör
utvecklas och att en forskningsstrategi bör
utarbetas.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
129 352
Pris- och löneomräkning
786
Överföring inom UO6
-100
Förslag 2000
130 038
För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.
D5 Flygtekniska försöksanstalten
Tabell 6.11 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
29 336
Anslags-
sparande
9 732
1999
Anslag
37 367
Utgifts-
prognos
46 000
2000
Förslag
37 988
2001
Beräknat
38 564
1
2002
Beräknat
339 168
2
1 Motsvarar 37 988 tkr i 2000 års prisnivå
2 Motsvarar 37 988 tkr i 2000 års prisnivå
Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak
avgiftsfinansierad myndighet med uppgift att
främja utvecklingen av flygtekniken i landet.
Verksamheten leds av en styrelse med fullt
ansvar.
Anslaget för år 1999 ökades med 5 miljoner
kronor beroende på kompensation för
hyreshöjningar. Hyreshöjningen beror på ett
försenat genomförande av omläggningen till det
nya hyresvärderingssystem som skulle vara
kostnadsneutralt för myndigheterna.
Den internationella utvecklingen inom
flygteknikområdet kan på sikt innebära
väsentliga förändringar för svensk flygteknisk
utveckling och forskning. Forsknings- och
teknologiprogrammen genomförs i ett utvecklat
samspel mellan myndigheter, forskningsutförare
och industri. Flygtekniska försöksanstalten är
aktiv vad gäller internationell
forskningssamverkan inom bland annat
"Association of European Research
Establishment in Aeronautics" (Erea) som är en
samarbetsorganisation mellan
flygforskningsinstituten i Europa (se avsnitt 2.6).
Regeringen beslutade i april 1999 att en särskild
utredare skulle tillkallas (dir. 1999:33) för att
lämna förslag till organisation och
verksamhetsformer för en ny myndighet inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde,
d.v.s. hur en sammanslagning mellan Försvarets
forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten kan genomföras. Regeringen
beslutade i juni 1999 om ett uppdrag till
Försvarets materielverk som syftar till att ange
vilka strategiska kompetenser som Sverige måste
ha tillgång till.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Enligt försvarsbeslutet år 1996 har Flygtekniska
försöksanstalten till uppgift att främja
utvecklingen av flygtekniken inom landet.
Utöver detta ställs i regleringsbrevet bland annat
krav på att Flygtekniska försöksanstalten skall
bedriva forskning med beaktande av krav på
relevans och kvalitet samt att bygga upp egen
kompetens för att tillgodose framtida behov.
Måluppfyllelse avseende främjande av flygtekniken
inom landet.
Verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten
är koncentrerad på forskning och utveckling
inom flygteknikområdet och verksamheten
utformas genom uppdrag från främst svenska
men även utländska uppdragsgivare. Regeringen
konstaterar att Flygtekniska försöksanstaltens
verksamhet under år 1998 har främjat
utvecklingen av flygtekniken inom landet.
Måluppfyllelse avseende relevans och kvalitet
Avgiftsfinansiering skapar förutsättning för en
väl fungerande dialog med uppdragsgivarna som
i sin tur innebär att relevansen beaktas. Detta
indikeras också i den under år 1998 genomförda
kundundersökningen. En kvalitetsgranskning av
verksamhetsgrenen Hållfasthet genomfördes av
en internationell expertgrupp år 1997.
Granskningen som visade att Försöksanstalten
levererar resultat av hög kvalitet redovisades i
Budgetpropositionen för 1999. Regeringen
bedömer att kvaliteten är fortsatt god inom
verksamhetsgrenen Hållfasthet men har inte
möjlighet att bedöma kvaliteten för hela
Försöksanstaltens verksamhet. Kvaliteten skall
granskas teknikområde för teknikområde med
återkommande expertbedömningar. Under år
1999 har en granskning av verksamhetsgrenen
Experimentell aerodynamik inletts.
Försöksanstalten skall enligt regleringsbrevet
för år 1998 verka för att synergieffekterna mellan
militär och civil forskning samt nationell och
internationell forskning tillvaratas, till att
konkurrenskraftiga priser tillgodose kundernas
behov samt att bygga upp kompetens för
framtida behov. Regeringens bedömning är att
priserna är konkurrenskraftiga, att kundernas
behov av forskning tillgodoses samt att
Försöksanstalten genom det anslag den erhåller
tillsammans med egna ansträngningar för att få
forskningsfinansiering har godtagbara
möjligheter till långsiktig kompetensutveckling.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 6.12 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1998
131 803
131 803
0
(varav tjänsteexport)
(22 967)
(20 602)
(2 365)
Prognos 1999
148 710
148 710
0
(varav tjänsteexport)
(15 000)
(13 000)
(2 000)
Budget 2000
152 000
152 000
0
(varav tjänsteexport)
(20 000)
(18 000)
(2 000)
Resultaträkningen visar att intäkterna av
myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet
har ökat med elva procent i förhållande till år
1997. Resultatökningen av den
avgiftsfinansierade verksamheten gäller dels
verksamhetsgrenen Vindkraft och miljö, dels
verksamhetsgrenen Aerodynamik och dels den
nya verksamhetsgrenen Simuleringscenter.
Försöksanstaltens investeringsvolym fortsatte
att öka under år 1998. Två tredjedelar av
investeringsvolymen (82,6 miljoner kronor)
rörde vindtunnelsatsningar och en tredjedel
rörde ett s.k. simuleringscenter, vilket finansieras
enligt särskilda avtal med Försvarsmakten.
Investeringar enligt plan uppgick till 75,8
miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att
de avgiftsfinansierade investeringarna avseende
simuleringscenter genomförts snabbare än
planerat.
Timtaxorna har under år 1998 höjts med tre
procent medan vindtunneltaxorna hållits
oförändrade. Nettokostnaden för central
administration har sjunkit från 17 procent till 16
procent.
Sedan början av 1990-talet har
Försöksanstalten genomfört omfattande
rationaliseringar i verksamheterna i kombination
med personalreduceringar inom främst
administration. En rad åtgärder under år 1998
har beräknats medföra en årlig
nettokostnadsbesparing om fyra till fem procent.
Investeringsplan
Flygtekniska försöksanstaltens investeringsplan för perioden 1999-2001.
Tabell 6.13 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1998
Prognos
1999
Budget
2000
Beräknat
2001
Beräknat
2002
Ställbar dysa
24
16
8
0
0
0
Kompressor
75
70
5
0
0
0
Simulering
56
33
3,5
6,5
6,5
6,5
Övriga objekt
65
0
35
10
10
10
Summa investeringar
220
119
51,5
16,5
16,5
16,5
Lån
220
119
51,5
16,5
16,5
16,5
Summa finansiering
220
119
51,5
16,5
16,5
16,5
Slutsatser
Regeringen bedömer att det av riksdagen
fastställda målet har uppfyllts och att resultatet
av verksamheten är mycket gott. Regeringen
bedömer att målen i regleringsbrevet avseende
relevans och kvalitet uppfylls godtagbart samt att
uppfyllande av målet att bygga upp egen
kompetens för att tillgodose framtida behov
möjliggörs genom det anslag myndigheten
erhåller. Regeringen avser låta Försöksanstalten
granska kvaliteten inom övriga
verksamhetsgrenar med expertbedömningar.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
37 367
Pris- och löneomräkning
621
Förslag 2000
37 988
För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.
D6 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom
totalförsvaret
Tabell 6.14 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998
Utfall
101 969
Anslags-
sparande
0
1999
Anslag
102 396
Utgifts-
prognos
102 545
2000
Förslag
93 196
2001
Beräknat
93 196
1
2002
Beräknat
93 196
2
1 Motsvarar 93 196 tkr i 2000 års prisnivå
2 Motsvarar 93 196 tkr i 2000 års prisnivå
Anslaget omfattar utgifter för stöd till den
verksamhet som anges i förordningen (1994:524)
om frivillig försvarsverksamhet.
Härutöver tilldelas de frivilliga
försvarsorganisationerna för sin
utbildningsverksamhet belopp från anslagen A1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., B3
Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst samt B6 Funktionen Hälso- och
sjukvård m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas
belopp under anslaget B3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst. Inför
tilldelning år 2000 har medel omfördelats mellan
ovanstående anslag och anslaget D6 Stöd till
frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret.
Verksamher
De frivilliga försvarsorganisationer som anges
i bilaga till förordningen (1994:524) om frivillig
försvarsverksamhet får bidrag för den del av
deras verksamhet som främjar totalförsvaret och
som omfattar ledning och administration,
försvarsupplysning och rekrytering.
Myndigheterna Försvarsmakten och Över-
styrelsen för civil beredskap disponerar och
fördelar beloppen för stöd till de frivilliga
försvarsorganisationerna. Försvarsmakten och
Över-styrelsen för civil beredskap skall i
respektive årsredovisning för år 1999 redovisa de
frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation och slutsatser
De frivilliga försvarsorganisationerna utgör
genom sitt starka engagemang och sin breda
kompetens inom skilda områden i samhället en
viktig resurs för landets försvar. Stödet skall även
fortsättningsvis lämnas till de frivilliga
försvarsorganisationerna så att deras verksamhet
främjar försvarsviljan och ger
försvarsverksamheten en bred förankring.
Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999
102 396
Överföring inom UO6
-9 200
Förslag 2000
93 196
För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
2
11
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
20
19
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
22
23
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
44
51
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
62
62
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
78
79
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
80
83
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
86
85
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
92
93
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
108
107
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
62
109
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
110
111