Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5822 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 1999/00:1 · Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2000
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/14
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 18 Förslag till statsbudget för 2000 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 9 2 Lagförslag 11 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag 11 3 Inledning 13 3.1 Omfattning 13 3.2 Utgiftsutvecklingen 13 3.3 Resultatbedömning 14 3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 14 3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området 14 3.3.3 Effekter av de statliga insatserna 15 3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet 15 3.5 Skatteavvikelser 15 3.5.1 Skatteförmåner 16 3.5.2 Skattesanktioner 16 3.6 Utgiftsutvecklingen 17 4 Plan-, bygg- och bostadsväsendet 19 4.1 Omfattning 19 4.2 Utgiftsutveckling 19 4.3 Resultatbedömning 20 4.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 20 4.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området 21 4.3.3 Effekter av de statliga insatserna 22 4.3.4 Regeringens slutsatser 23 4.4 Revisionens iakttagelser 24 4.5 Anslag 25 5 Geoteknik 47 5.1 Omfattning 47 5.2 Revisionens iakttagelser 47 5.3 Anslag 47 6 Länsstyrelserna m.m. 51 6.1 Omfattning 51 6.2 Utgiftsutveckling 52 6.3 Revisionens iakttagelser 52 6.4 Anslag 52 6.5 Anslag 58 7 Lantmäteriverksamhet m.m. 59 7.1 Omfattning 59 7.2 Utgiftsutvecklingen 59 7.3 Resultatbedömning 60 7.4 Revisionens iakttagelser 61 7.5 Anslag 61 8 Stöd till ekologisk omställning och utveckling 65 8.1 Omfattning 65 8.2 Resultatbedömning 65 8.3 Anslag 66 Tabellförteckning Anslagsbelopp 10 Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen 13 Tabell 3.2 Skatteavvikelser, netto 16 Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen 17 Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen 19 Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen 25 Tabell 4.3 Beräkning av anslaget för år 2000 26 Tabell 4.4 Anslagsutvecklingen 26 Tabell 4.5 Antaganden om byggvolym 26 antal påbörjade lägenheter1 26 Tabell 4.6 Beräknade utbetalningar av räntebidrag - fördelat på ändamål och upplåtelseform 27 Tabell 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000 28 Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen 28 Tabell 4.9 Anslagsberäkning 29 Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen 29 Tabell 4.11 Offentligrättslig verksamhet - Resultatområde Äldre garantier 30 Tabell 4.12 Offentligrättslig verksamhet - Resultatområde Nya garantier 31 Tabell 4.13 Anslagsberäkning 31 Tabell 4.14 Anslagsutvecklingen 31 Tabell 4.15 Beräkning av anslaget för år 2000 31 Tabell 4.16 Anslagsutvecklingen 32 Tabell 4.17 Beräkning av anslaget för år 2000 33 Tabell 4.18 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 34 Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen 34 Tabell 4.20 Anslagsutvecklingen 36 Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen 36 Tabell 4.22 Anslagsutvecklingen 37 Tabell 4 23.Totala utgifter för bostadsbidrag samt antalet hushåll med bostadsbidrag i maj respektive år, 1990–1999 37 Tabell 4.24 Hushåll med bostadsbidrag under maj månad, 1995–1999 38 Tabell 4.25 Antal hushåll med hemmavarande barn och bostadsbidrag samt genomsnittlig boendekostnad, genomsnittlig utrymmesstandard och genomsnittlig preliminär bidragsgrundande inkomst, år 1998 39 Tabell 4.26 Procentuell fördelning efter avstämningsresultat. Samtliga hushåll, 1997 års bostadsbidrag 40 Tabell 4.27 Hushåll med bostadsbidrag, som någon gång under år 1997 fått socialbidrag, arbetslöshetsersättning eller studiebidrag 41 Tabell 4.28 Anslagsutvecklingen 44 Tabell 5.1 Anslagsutveckingen 47 Tabell 5.2 Uppdragsverksamhet 48 Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för år 2000 49 Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen 52 Tabell 6.2 Anslagsutvecklingen 52 Tabell 6.3 Offentligrättslig verksamhet 55 Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000 57 Tabell 6.5 Ramanslagets fördelning på ramposter för år 2000 57 Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen 58 Tabell 6.7 Beräkning av anslaget för år 2000 58 Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen 59 Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen 61 Tabell 7.3 Offentligrättlig verksamhet 62 Tabell 7.4 Uppdragsverksamhet 62 Tabell 7.5 Beräkning av anslaget år 2000 63 Tabell 7.6 Anslagsutvecklingen 63 Tabell 7.7 Beräkning av anslaget år 2000 64 Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen 65 Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen 66 Tabell 8.3 Bemyndiganden 68 Tabell 8.4 Anslagsutvecklingen 68 Diagramförteckning 6.1 Ramanslagets fördelning på verksamhetsgrenar 1997- 1998 (samtliga länsstyrelser) 53 6.2 Länsstyrelsernas finansiering 53 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner regeringens förslag om senareläggning av investeringsbidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet (avsnitt 4.3.4) 2. dels godkänner regeringens förslag om att bidrag avseende statligt räntestöd för reparation och underhåll inte utbetalas under år 2000, dels bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A2 Räntebidrag m.m. disponera högst 20 miljoner kronor för återstående utbetalningar avseende investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. under år 2000 (anslagsavsnitt A2 Räntebidrag m.m.), 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag(anslagsavsnitt A10 Bostadsbidrag), 4. godkänner regeringens förslag om ändrade regler för Fonden för fukt- och mögelskador, (anslagsavsnitt A8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador), 5. godkänner regeringens förslag om ändrad användning av delar av ramanslaget E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och om ändrade regler för statsbidrag till lokala investeringsprogram (anslagsavsnitt E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet), 6. bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget A6 Byggforskning, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 162 miljoner kronor under åren 2001 – 2004, 7. bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 600 miljoner kronor under åren 2001 och 2002, 8. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning. Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Boverket ramanslag 130 922 A2 Räntebidrag m.m. ramanslag 3 742 000 A3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ramanslag 13 197 A4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ramanslag 1 800 000 A5 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader ramanslag 24 816 A6 Byggforskning ramanslag 105 548 A7 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador ramanslag 40 000 A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ramanslag 7 000 A9 Bonusränta för ungdomsbosparande ramanslag 7 500 A10 Bostadsbidrag ramanslag 5 670 000 A11 Internationellt samarbete ramanslag 20 000 B1 Statens geotekniska institut ramanslag 24 078 C1 Länsstyrelserna m.m. ramanslag 1 798 370 C2 Regionala självstyrelseorgan obetecknat anslag 21 072 D1 Lantmäteriverket ramanslag 417 755 D2 Statens va-nämnd ramanslag 6 721 E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet ramanslag 1 758 000 E2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet ramanslag 5 089 Summa 15 592 068 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag Härigenom föreskrivs att 21, 21 a och 22 §§ lagen (1993:737) om bostads- bidrag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 21 § Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har upp- kommit samt till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört dock längst tolv månader. Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas eller upphöra från och med den månaden. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än an- sökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en an- sökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till försäkrings- kassan inom en månad från den dag den sökande fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen. Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 10–11 §§, och familjen dessförinnan har ansökt om eller får bostadsbidrag, får bidraget lämnas till och med den sjätte månaden efter dödsfallet. Bidrag får dock lämnas längst till och med den månad då familjen flyttar från bostaden. 21 a § Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas enligt denna lag. För sökande som har in- komst av näringsverksamhet skall denna inkomst antas vara minst lika hög som fastställts vid senaste taxeringsbeslut, om inte sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp. Vid tillämpningen av 21 § andra stycket skall bostadsbidraget dock be- räknas som om barnet fortfarande levde och grundas på barnets ekono- miska förhållanden månaden före dödsfallet. Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt till närmast jämna hundratal kronor. 22 § Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka. Belopp under 100 kronor skall inte betalas ut eller betalas tillbaka. Belopp under 200 kronor skall inte betalas ut eller betalas tillbaka. På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Riksförsäkringsverket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fort- farande vid dödsfall som inträffar före ikraftträdandet 3 Inledning 3.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelserna m.m., lantmäteriverksamhet m.m. samt stöd till ekologisk omställning och utveckling. 3.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 22 371 20 503 18 296 15 592 12 282 11 718 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Utgifterna för räntebidrag har fortsatt att minska under 1998 och minskningen beräknas fortsätta under de närmaste åren. Utgifterna för kreditgarantier ökade kraftigt under 1998, men bedöms minska betydligt under 1999. Utgifterna för bostadsbidrag, som steg kraftigt under 1990-talets första hälft, har därefter minskat successivt. Även antalet bidragstagare har minskat. Förändringar Den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som t.o.m. år 2002 bedrivs i Kalmar, Gotlands och Skåne län utvidgades den 1 januari 1999 till att även omfatta Västra Götalands län, som bildades den 1 januari 1998 genom sammanläggning av Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län. Vid länsstyrelserna inrättades den 1 januari 1999 särskilda miljöprövningsdelegationer. Plan- och bygglagen har ändrats den 1 januari 1999 (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr 1997/98:225) och bl.a. har grundläggande krav på estetisk hänsyn införts i lagstiftningen. Mål - Att alla skall ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar samt under jämlika och värdiga levnadsförhållanden. - Att en ekologisk hållbarhet skall vara grund vid planering och byggande. - Att genom stöd till kommunerna för investeringsprogram bidra till omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Jämfört med budgetpropositioinen för 1999 är målen för utgiftsområdet delvis omformulerade, dock utan att inriktningen därmed förändrats. Prioriteringar Arbetet med att stödja utvecklingen mot ekologisk hållbarhet har fortsatt hög prioritet. Fortsatta insatser skall göras för ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende. Arbetet med olika insatser för att sänka boendekostnaderna och för att undanröja hindren för ett ökat bostadsbyggande skall fortsätta. Huvuduppgifter för Lantmäteriverket är att fortsätta arbetet med att säkerställa ekonomisk balans och en rationell fastighetsbildning. 3.3 Resultatbedömning 3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska, framför allt på grund av lägre räntenivå. Utgifterna för kreditgarantier ökade kraftigt under år 1998, men bedöms minska betydligt under år 1999. Utgifterna för bostadsbidrag fortsätter att minska. Den fysiska planeringens betydelse för miljötillståndet och omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling uppmärksammas i olika sammanhang allt mer. Arbetet med att samordna fysisk planering med miljöpolitiken intensifieras därför i syfte att förebygga miljöproblem. Även internationellt, särskilt inom EU, har intresset för fysisk planering och stadsutveckling ökat påtagligt. Ökade krav på anpassning till en mer konkurrensutsatt situation kännetecknar byggsektorn. Det nationella arbetet med EU- kommissionens rapport – Competitiveness in the Construction Industry – fortsätter i syfte att utveckla den europeiska byggsektorn. Intresset från olika håll för miljö- och hälsoaspekter på byggandet och boendet är fortsatt stort. Det statliga lantmäteriet har under år 1998 hanterat de strukturella problemen på ett tillfredsställande sätt. Det ekonomiska resultatet är dock fortsatt otillfredsställande för vissa verksamhetsdelar. Nyproduktionen av bostäder är låg, särskilt vad gäller hyresbostäder. Boverket har därför fått regeringens uppdrag att analysera dels bostadsbyggnadsbehovet, dels vilka hinder som kan finnas för en ökad nyproduktion. Enligt Boverkets analys är behovet av nyproduktion av bostäder större i tillväxtområdena de närmaste åren än vad tidigare bedömningar visat. Det är angeläget att även i framtiden ha ett stort och starkt inslag av bostadsföretag som drivs utan vinstintresse och som ges förutsättningar att spela en central roll i bostadsförsörjningen och att dämpa hyresutvecklingen. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare med uppgift att dels belysa hur de allmännyttiga bostadsföretagen i ett längre perspektiv bör organiseras och skötas, dels utvärdera bruksvärdessystemet. Ett tidsbegränsat sanktionssystem har införts för att motverka att de kommunala bostadsföretagen säljs ut eller att pengar överförs från företagen till annan verksamhet i kommunerna. 3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området Statens stöd till bostadsbyggandet består av dels räntebidrag till flerbostadshus, dels statliga kreditgarantier för lån till bostadsinvesteringar. Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning pågår i Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län t.o.m. år 2002. I de fyra försökslänen har ansvaret för den regionala utvecklingen flyttats över från länsstyrelsen till direkt eller indirekt valda regionala självstyrelseorgan. På Gotland genomförs också ett parallellt försök med en mer samlad organisation av den statliga länsförvaltningen. Försöket har medfört att länsstyrelsen stärkt sin roll som sektorsövergripande förvaltningsmyndighet. Vid samtliga länsstyrelser inrättades den 1 januari 1999 särskilda miljöprövningsdelegationer för prövning enligt miljöbalken av tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Under våren 1999 har länsstyrelserna tillsammans med Svenska Kommunförbundet, Lantmäteriverket, Boverket och ett stort antal kommuner förberett utbildningssatsningar för att stimulera en ökad användning av geografiska data och informationssystem (GIS). Utbildningsprogrammets första etapp kommer att bedrivas under hösten 1999 och hela programmet kommer att slutföras under år 2001. Regeringen har aviserat en ny organisation för genomförande av mål 1 under den kommande strukturfondsperioden fr.o.m. år 2000 t.o.m. år 2006. Den nya organisationen innebär att beslutsgrupperna avvecklas och strukturfondsdelegationer inrättas vid de länsstyrelser som utses att vara förvaltningsmyndigheter. Dessa länsstyrelser blir därmed ansvariga för genomförandet av det nya målprogrammet och även ansvariga för utbetalning och rekvisition av strukturfondsmedel. Länsstyrelserna och, i försökslänen, självstyrelseorganen samordnar och driver arbetet med att ta fram regionala tillväxtavtal. Samtliga län har lämnat utkast till tillväxtavtal till regeringen. En redovisning av detta arbete lämnas under utgiftsområde 24 Näringsliv, avsnitt 4 Regional näringspolitik. Inom området samhällsplanering har insatserna under 1998 främst inriktats på det internationella planeringssamarbetet och på uppföljning och utveckling av planeringssystemet. Ett arbete har påbörjats med syfte att utveckla metoder för att bättre integrera miljöfrågor i den fysiska planeringen, främst i den kommunala översiktsplaneringen. Även ett arbete som rör hållbar stadsutveckling har påbörjats. Regeringen har under 1999 fördelat 1,4 miljarder kronor till de lokala investeringsprogrammen i 47 kommuner. 3.3.3 Effekter av de statliga insatserna Det statliga stödet till bostadsbyggandet skapar förutsättningar för förbättrade kreditvillkor för låntagarna. År 1998 uppnådde, med stöd av bostadsbidragen, 60 procent av antalet hushåll med hemmavarande barn och bostadsbidrag en utrymmesstandard som minst innebär att varje barn kan erbjudas ett eget rum. Bidrag lämnades till knappt 30 procent av det totala antalet hushåll med barn i landet. Sammanställda kunskaper och nya erfarenheter har givit en bättre beredskap och större möjligheter att på ett mer samlat sätt öka insatserna för att främja ett ekologiskt hållbart byggande. Övergången mot funktionsreglering i Boverkets Bygg- och konstruktionsregler har fortsatt. Därigenom kan byggkostnader sänkas med bibehållen kvalitet. Tillgången till digital landskapsinformation har ökat, vilket har bidragit till att skapa ett bättre och mer lättillgängligt beslutsunderlag för bl.a. samhällsplaneringsändamål, räddningstjänstinsatser, miljöövervakning, transportplanering samt för försvarsmakten. De investeringar som staten stöder genom statsbidragen till lokala investeringsprogram kommer att ge påtagliga miljöeffekter i form av bland annat minskade utsläpp av koldioxid och kväveoxider samt minskade utsläpp av näringsämnen till vattendragen och effektivare resursanvändning. I samband med investeringsprogrammen beräknar kommunerna att 11 500 nya årsarbeten skapas under åren 1998 t.o.m. 2001. 3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet En särskild delegation inrättades från och med den 1 juli 1998 för att tillfälligt hantera frågor om stöd till kommuner med stora åtaganden inom bostadsområdet. Delegationen finansieras inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I ett pågående flerårigt program för ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem ingår bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler samt ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme. Stöden utbetalas från utgiftsområde 21 Energi. 3.5 Skatteavvikelser Samhällets stöd inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande redovisas i huvudsak som anslag på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av de stöd som redovisas via anslag finns dock även stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av olika särregler i skattelagstiftningen. Dessa stöd brukar betecknas som saldopåverkande skatteavvikelser. De kan t.ex. syfta till att påverka hushållens och företagens inkomster eller priser. Skatteförmånerna kan vara motiverade av fördelningspolitiska eller andra skäl. Om en sådan förmån på budgetens inkomstsida avvecklas leder detta till en budgetförstärkning för den offentliga sektorn. Skatteavvikelsernas storlek har beräknats med den s.k. utgiftsekvivalentmetoden. Metoden innebär att den nettoberäknade skatteavvikelsen är lika med storleken på den skattefria transferering som fullt ut kompenserar den skattskyldige om skatteavvikelsen tas bort. Värdet på de aggregerade skatteavvikelserna bör tolkas med stor försiktighet. Nedan redovisas de skatteavvikelser som är direkt hänförbara till utgiftsområdet. Redovisningen avser de regler som gällde den 1 januari 1999. Tabell 3.2 Skatteavvikelser, netto Miljarder kronor 1999 2000 Avkastning småhus 5,84 8,25 Avkastning bostadsrätt 2,16 2,51 Reavinst på eget hem och bostadsrätt 1,64 1,64 ROT-reduktioner 1,41 - Försäljning av tomtmark och byggnader 0,07 0,07 Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrörelse 0,16 0,21 Räntekostnader för bostadsrättsföreningar -1,48 -1,57 Fastighetsskatt på hyreshus (bostadsdelen) -3,59 -3,73 Fastighetsskatt på lokaler -3,10 -3,27 Fastighetsskatt på industrienheter -1,43 -1,44 Summa 1,68 2,67 1 Positiva värden avser skatteförmån och negativa värden avser skattesanktion. 3.5.1 Skatteförmåner Avkastning småhus Avkastning från eget hem behöver ej tas upp till beskattning. Däremot utgår fastighetsskatt med 1,5 procent av taxeringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan på fastighetens marknadsvärde och fastighetsskatten. Avkastning bostadsrätt Bostadsrättsföreningen skall årligen ta upp en intäkt om 3 procent av fastighetens taxeringsvärde. Därutöver utgår fastighetsskatt på 1,5 pro-cent av taxeringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan på det sammanlagda marknadsvärdet av bostadsrätterna och den skatt som betalas. Reavinst på egnahem och bostadsrätt Endast halva reavinsten som eventuellt uppstår vid försäljning av egnahem och bostadsrätt tas upp till beskattning i inkomstslaget eget kapital. Resterande del av reavinsten utgör skatteavvikelse. Reavinsten kan fr.o.m. den 8 september 1993 under vissa omständigheter också skjutas upp. Vad avser denna möjlighet till uppskov motsvarar skatteavvikelsen en räntefri kredit. ROT-reduktioner Den 15 april 1996 återinfördes möjligheten att få skattereduktion på löneandelen av reparations- och förbättringsåtgärder på hyreshus och egnahem. Till skillnad från år 1993 och år 1994 gäller reduktionen även för bostadsrättsinnehavare. Möjligheten till ROT- reduktion skulle ha upphört den 31 december 1998 men riksdagen beslutade att förlänga perioden t.o.m. den 31 mars 1999 samt att höja storleken på den maximala skattereduktion som kan erhållas (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98: BoU10, rskr. 1997/98:306). Försäljning av tomtmark och byggnader Skatteavvikelsen gäller försäljning av tomtmark till icke-skattskyldiga och den obeskattade vinstmarginalen på byggnader som byggts i egen regi med uttagsbeskattning och som sålts vidare till icke skattskyldig person. Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrörelse Redovisningsskyldigheten inträder två månader efter det att fastigheten har tagits i bruk. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten. 3.5.2 Skattesanktioner Räntekostnader för bostadsrättsföreningar Avdragsrätten för räntor är begränsad och får ej överstiga den intäkt på 3 procent av taxeringsvärdet som föreningen skall ta upp till beskattning. Fastighetsskatt på hyreshus (bostadsdelen) Fastighetsskatten på hyreshusfastigheter (bostadsdelen) är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. Fastighetsskatt på lokaler Fastighetsskatten på lokaler är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en avvikelse. Fastighetsskatten på lokaler infördes år 1996 som en delfinansiering av EU-avgiften. Fastighetsskatt på industrienheter Fastighetsskatten på industrienheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en avvikelse. Fastighetsskatten på industrienheter infördes år 1996 som en delfinansiering av EU-avgiften. 3.6 Utgiftsutvecklingen Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Plan-, bygg- och bostadsväsendet 19 628 16 768 15 085 11 561 8 575 8 210 Geoteknik 22 23 25 24 24 25 Länsstyrelserna m.m. 1 696 1 778 1 820 1 819 1 839 1 858 Lantmäteriverksamhet m.m. 407 433 411 424 423 430 Stöd till ekologisk omställning och utveckling 617 1 500 955 1 763 1 420 1 196 Totalt för utgiftsområde 18 22 371 20 503 18 296 15 592 12 282 11 718 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 4 Plan-, bygg- och bostadsväsende 4.1 Omfattning Till verksamhetsområdet plan-, bygg- och bostadsväsendet hör utgifter för bl.a. räntebidrag, statliga kreditgarantier, bostadsbidrag, byggforskning och bidrag till fonden för fukt- och mögelskador samt förvaltningskostnader för myndigheterna Boverket, Statens bostads-kreditnämnd, Byggforskningsrådet och Fonden för fukt- och mögelskador. Antalet anställda vid myndigheterna uppgick den 31 december 1998 till totalt 264. 4.2 Utgiftsutveckling Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 19 628 16 768 15 085 11 561 8 575 8 210 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Utgifterna för räntebidrag blev nästan 1 300 miljoner kronor lägre än det på statsbudgeten anvisade beloppet år 1998 och beräknas år 1999 bli drygt 160 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Avvikelsen beror främst på ett bättre ränteläge än beräknat. Utgifterna för garantiverksamheten vid Statens bostadskreditnämnd blev nästan 1 200 miljoner kronor högre än det ursprungligen anvisade beloppet år 1998, men beräknas år 1999 bli ca 1 100 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Utgiftsökningen för år 1998 orsakades av ett kraftigt ökat antal skadeärenden. Att skadeutfallet under år 1999 bedöms bli lägre än vad som tidigare beräknats beror främst på det förbättrade ränteläget. Utgifterna för bostadsbidrag, som steg kraftigt under 1990-talets första hälft, har därefter genom riksdagens beslut om ändrade bestämmelser minskat successivt. Även antalet bidragstagare har minskat. Förändringar Med anledning av regeringens förslag i propositionen Kommunala bostadsföretag (prop. 1998/99:122, bet. 1998/99:BoU11, rskr. 1998/99:251) har riksdagen beslutat att en sanktion skall drabba kommuner som säljer aktier eller andelar i kommunala bostadsföretag så att kommunen förlorar det bestämmande inflytandet i företaget. Detsamma gäller vid utdelning från sådana bostadsföretag i de fall utdelningen överstiger en skälig avkastning. Sanktionen – som är tidsbegränsad och gäller under den tid den framtida utvecklingen av de kommunala bostadsföretagen utreds – innebär att det generella statsbidraget till kommunerna reduceras på visst sätt. En särskild utredare har tillkallats för att ta fram underlag för kommande beslut om allmännyttiga bostadsföretag. Dessutom skall utredaren utvärdera det s.k. bruksvärdessystemet. Prioriteringar Fortsatta insatser skall göras inom miljö- och hälsoriktigt byggande, boende och förvaltning med särskild inriktning på miljöanalys och livscykelkostnader. Häri ingår ett effektivt resursutnyttjande. Arbetet med olika insatser för att sänka boendekostnaderna och för att undanröja hindren för ett ökat bostadsbyggande skall fortsätta. Arbetet med att främja sänkta byggkostnader skall fortsätta. Sänkta byggkostnader bör inkludera kostnader under drifts- och underhållsskedet. Formerna för samhällsplaneringen på olika nivåer skall utvecklas. 4.3 Resultatbedömning 4.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Byggande och boende Utvecklingen i byggsektorn under 1990-talet mot ökade krav på anpassning till en mer konkurrensutsatt situation fortsätter. Under detta decennium har ett nytt system för subventioner till bostadsbyggandet införts, byggreglerna funktionsanpassats, byggandets offentliga kontrollsystem lagts om och vissa regleringar avvecklats. Byggherrens ansvar har förtydligats. Inom byggsektorn har ökad vikt lagts på miljö- och kvalitetsfrågor. En annan viktig fråga utgör betoning av resursanvändning och kostnader i förvaltningsledet. Förändringarna har skett under en tid med kraftigt vikande byggkonjunktur och mycket stor arbetslöshet i branschen. Det kan vidare konstateras att tillgängligheten och användbarheten har blivit sämre i nyproduktionen under 1990-talet. Bostäder i flerfamiljshus byggda från mitten av 1990-talet är i ökad utsträckning sämre vad avser tillgänglighet och därmed också svårare att bebo för människor med nedsatt rörlighet, hörsel och syn än de som byggdes i början av decenniet eller på 1980-talet. På många sätt är situationen i övriga EU- länder liknande. I detta sammanhang bör nämnas att EU-kommissionen lämnat förslag till en handlingsplan för bättre konkurrens i byggindustrin (The Competitivness of the Construction Industry). En ökad konkurrenskraft inom byggbranschen får positiv inverkan på andra branscher samt på sysselsättning och tillväxt. Beträffande miljöanpassningen bedöms t.ex. Nederländerna, Danmark och Tyskland ha kommit längre inom vissa områden än Sverige. Inom energiområdet visar Sverige särskilt bra resultat. Arbetet inom EU med byggproduktdirektivet har övergått i ett mer operativt skede. Tyngdpunkten ligger nu på att utarbeta vägledningsdokument till de internationella standardiseringsorganisationerna. Framsteg har skett på brandområdet. Arbetet med gemensamma konstruktionsregler har intensifierats. CE-märkta byggprodukter har kommit ut på marknaden och de första harmoniserade produktstandarderna är aviserade under år 1999. Som ett led i implementeringen av direktivet har Boverket givit ut en ny kungörelse, TEK 1, där de riktlinjer för europeiska tekniska godkännanden som för närvarande kan resultera i CE-märkning har förtecknats. Det europeiska intresset för en gemensam lösning av frågan med deklarationer av byggprodukternas miljöegenskaper är stort, eftersom olika nationella lösningar kan leda till handelshinder. I bostadsbeståndet finns ca 4,2 miljoner per- manenta bostäder. Bostadsstandarden i Sverige är i ett internationellt perspektiv hög och jämnt fördelad. Praktiskt taget alla bostäder har fullt modern utrustning. Trångboddhet i bemärkelsen att bostaden har mer än två boende per rum, kök och ett rum oräknade, är sällsynt. År 1993 var endast 3 pro- cent av hushållen i hyres- och bostadsrätt trång- bodda och trångboddheten i egnahem var nästan obefintlig. Den genomsnittliga bostadsytan per person var 43 m2 år 1993. Bostadsmarknadsläget varierar stort mellan olika regioner i landet. Boverket bedömer att bostadsproduktionen behöver öka de närmaste åren i storstadsområdena och i övriga tillväxtregioner. Resultaten från Boverkets bostadsmarknadsenkät 1999 visar att fler kommuner än för ett år sedan rapporterar bostadsbrist. I minst 30 kommuner råder det bostadsbrist, varav hälften ligger i Stockholms län. Antalet lägenheter lediga för uthyrning har minskat något i jämförelse med år 1998. Samtidigt har beståndet av lägenheter i de kommunala bolagen minskat genom bl.a. försäljningar och rivningar. Enligt SCB fanns det den 1 mars 1999 drygt 56 000 lägenheter som var lediga till uthyrning i allmännyttiga och privatägda fastigheter. Det motsvarar 3,7 procent av det aktuella beståndet. Merparten av de lediga lägenheterna finns i kommuner med mindre än 75 000 invånare. Bostadsbyggandet har varit mycket lågt de se- naste åren. Antalet påbörjade lägenheter har en- ligt SCB uppgått till i genomsnitt drygt 12 000 lägenheter årligen under åren 1993 – 1998. Hushållens kostnader för boendet ökade kraftigt i början av 1990-talet. Bostadskonsum- tionen som andel av disponibel inkomst har ökat och uppgick enligt nationalräkenskaperna år 1998 till i genomsnitt 30,9 procent. Motsvarande andel år 1990 var 24,7 procent. Boendekostnaderna var i februari 1999 för hyresrätt 0,3 procent högre medan kostnaderna för egnahem var 3,8 procent lägre jämfört med ett år tidigare. Det hittillsvarande utfallet av hyresförhandlingarna för år 1999 tyder på i genomsnitt oförändrade hyror. En mer långsiktig trend visar att boendekostnaderna för perioden januari 1995 till februari 1998 har ökat med i genomsnitt 2,5 procent per år i hyresrätt, men har minskat med 3,0 procent i egnahem. Den kraftiga nedgången av boendekostnaderna för egnahem förklaras huvudsakligen av sänkta räntekostnader. De totala utgifterna för bostadsbidrag har mellan åren 1995 och 1998 minskat från 9,2 miljarder kronor till 5,7 miljarder kronor, en minskning med 3,5 miljarder kronor eller 37,5 procent. Under samma period har antalet bidragstagare minskat med 240 000 hushåll, eller 41 procent. Förändringarna beror främst på riksdagens beslut om nya bestämmelser fr.o.m. år 1996 och år 1997. Länsstyrelsernas arbete med bostadsadministration Under år 1998 ökade det totala antalet bidragsbeslut kraftigt i jämförelse med föregående år, främst beroende på hanteringen av bidragen till energisparande åtgärder. Däremot ökade antalet bidragsbeslut avseende räntebidrag för om- och tillbyggnad av bostäder endast marginellt jämfört med föregående år. Betydande insatser har under året gjorts för att informera om främst bidragen till energisparande åtgärder. Regeringen bedömer att verksamheten sköts på ett effektivt sätt i flertalet län. Samhällsplaneringen Den fysiska planeringens betydelse för miljötillståndet och omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling ökar. En fysisk planering som samordnas med miljöpolitiken ger möjligheter att förebygga miljöproblem och att arbeta sektorsövergripande samtidigt som större hänsyn kan tas till lokala förhållanden. Arbetet med konsekvensanalyser och strategiska miljöbedömningar får allt större genomslag i den fysiska planeringen. Även stadsmiljö- och stadsutvecklingsfrågorna, inklusive trafik, externa handelsetableringar, trygghet, arkitektur och gestaltning, visas från flera håll ett ökat intresse. Berörda statliga myndigheter – främst Boverket, Byggforskningsrådet och Länsstyrelserna – har ett särskilt ansvar att stödja kommunerna och aktivt medverka i en utveckling av samhällsplaneringens former och arbetssätt. På kommunal nivå kan noteras att arbetet med översiktsplaner nu oftare innehåller visioner och att omvärldsperspektivet i planarbetet tycks bli viktigare. Kommunerna arbetar också för att integrera arbetet med Agenda 21 i översiktsplaneringen och med att få till stånd ett mer aktivt medborgarinflytande i översiktsplaneprocessen. Internationellt har intresset för fysisk planering och stadsutveckling ökat påtagligt. EU spelar en viktig roll i denna utveckling både genom påverkan på nationell politik och genom aktiviteter direkt riktade mot städer och kommuner. Arbetet med visioner och strategier i Östersjöområdet (VASAB 2010) har varit vägledande som exempel på både internationellt visionsarbete och transnationellt planeringssamarbete. Inom EU presenterades i maj 1999 ett förslag till ett europeiskt planeringsperspektiv (ESDP). ESDP:s principer omsätts redan nu i planeringssamarbete i Östersjö- respektive Nordsjöregionen inom ramen för gemenskapsinitiativet INTERREG II C. 4.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området Boverkets arbete med att vidareutveckla föreskrifter och allmänna råd mot ökad funktionsanpassning har fortsatt, bl.a. genom nya versioner av Boverkets Byggregler, Boverkets Konstruktionsregler och genom Boverkets handbok om användning av återvunnet byggmaterial. Boverket redovisade genom ett större antal publikationer och rapporter flera regeringsuppdrag som genomförts i samarbete med Byggforskningsrådet under samlingsnamnet Bygg för Hälsa och Miljö under år 1998. Redovisningen omfattade bl.a. sammanställning av goda exempel och kunskapssammanställningar om miljö- och hälsoriktigt byggande och boende. Resultaten presenterades av verket genom en konferensserie runt om i landet. Med anledning av regeringens förslag i propositionen Vissa byggfrågor m.m. beslutades vissa ändringar i byggnadslagstiftningen m.m. (prop. 1998/99:62, bet. 1998/99:BoU8, rskr. 1998/99:218). Riksdagen har bemyndigat regeringen att meddela föreskrifter om skärpta säkerhetskrav för det befintliga hissbeståndet. Bakgrunden är de tio rekommendationer som fogats som bilaga till hissdirektivet. Regeringen har nyligen gett Boverket i uppdrag att ta fram ytterligare underlag för att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall kunna föreskriva om skärpta krav på befintliga hissar i byggnader. Dessutom görs det tydligt att det är möjligt att ingripa mot eftersatt underhåll med stöd av plan- och bygglagen. Slutligen har riksdagen beslutat att undanta samtliga en- och tvåbostadshus från den återkommande obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem. Länsstyrelserna fattade under år 1998 beslut om räntebidrag för nyproduktion av knappt 12 300 lägenheter samt för ombyggnad av knappt 17 000 lägenheter (i projekt med ett bidragsunderlag på minst 50 000 kronor per lägenhet). Dessutom beviljades investeringsbidrag för produktion av äldrebostäder i 64 ärenden omfattande ca 2 000 lägenheter. Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. beviljades för ca 5 700 lägenheter. Statens bostadskreditnämnd beslutade år 1998 om nya kreditgarantier i 428 ärenden med ett garanterat belopp om 833 miljoner kronor (hänförligt till resultatområdet Nya garantier). Av det garanterade beloppet avsåg 57 procent nyproduktion av bostadsrättslägenheter och 26 procent nyproduktion av hyresrätter. Riksförsäkringsverket har i augusti år 1999 redovisat effekter och resultat av 1997 års bostadsbidragssystem. Utifrån de resultat som utvärderingen visar finner verket inga starka argument för att föreslå några större förändringar i nuvarande bostadsbidragssystem. Inom området samhällsplanering har insatserna under året främst riktats in på det internationella planeringssamarbetet och på uppföljning och utveckling av planeringssystemet. Ett arbete har också påbörjats med syfte att utveckla metoder för att bättre integrera miljöfrågor i den fysiska planeringen, främst i översiktsplaneringen. Även ett arbete om hållbar stadsutveckling har påbörjats. Uppbyggnaden av ett digitalt planeringsunderlag om hushållningen med mark och vatten fortsätter. Länsstyrelserna har aktivt arbetat med att ta fram underlag för att förbättra kunskaperna om mark- och vattenanvändningen till grund för kommunernas översiktsplanering. I övrigt har länsstyrelserna riktat in arbetet på frågor som är särskilt angelägna inom respektive län, t.ex. frågor om infrastrukturutbyggnad, stormarknader och vindkraft. Boverket har genomfört betydande utbildningsinsatser i samband med miljöbalkens ikraftträdande. Forskningen inom planering, byggande och förvaltning har inriktats mot kunskaps- och kompetensutveckling för bl.a. genomförandet av de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet. 4.3.3 Effekter av de statliga insatserna Byggreglernas utveckling mot ökad funktionsanpassning ger bättre förutsättningar till ökad återvinning, bättre inomhusklimat, ökad hushållning med energi, ökad säkerhet samt metoder och produkter till lägre kostnader. Reglernas funktionsanpassning leder generellt till att byggkostnader kan sänkas med oförminskad kvalitet genom större valfrihet men även uppmuntran till teknisk utveckling. Sammanställda kunskaper och nya erfarenheter beträffande ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende har givit en bättre beredskap och större möjligheter att på ett mer samlat och målinriktat sätt framledes öka insatserna för att främja ett ekologiskt hållbart byggande. Räntebidraget motsvarar en minskning av kapitalkostnaderna år 1998 med ca 12 200 kronor för en nyproducerad lägenhet på 90 m2 , vid en räntenivå på 5,0 procent. Statliga kreditgarantier medför både ökad kredittillgänglighet och förbättrade kreditvillkor för låntagarna. Kreditinstitutens kostnader blir lägre då kravet på kapitaltäckning bortfaller för sådan utlåning som sker mot säkerhet i form av statlig kreditgaranti. Härigenom skapas förutsättningar för lägre kapitalkostnader för kredittagaren. År 1998 uppnådde, med stöd av bostadsbidrag, 60 procent av antalet hushåll med hemmavarande barn och bostadsbidrag en utrymmesstandard, som minst innebär att varje barn kan erbjudas ett eget rum. Bidrag lämnades till knappt 30 procent av det totala antalet hushåll med barn i landet. För hushåll med hemmavarande barn täckte bostadsbidraget i genomsnitt ca 35 procent av den faktiska bostadskostnaden. Effekterna generellt av arbetet med att utveckla metoder och förmedla kunskaper i samhällsplaneringen är självfallet svåra att avläsa i ett kortsiktigt perspektiv. Arbetet med metodutveckling och kunskapsspridning om transporter och infrastruktur, om hälsa och säkerhet samt om bebyggelse- och grönstruktur bedöms öka kvaliteten i beslutsunderlaget och därigenom också leda till bättre beslut. Genomförandet av utbildningsinsatser om miljöbalken och dess tillämpning i planeringen har underlättat arbetet i kommunerna och på länsstyrelserna. Som ett resultat av aktiv information om INTERREG II C har ett stort antal kommuner, landsting och länsstyrelser medverkat i samverkansprojekt där minst tre medlemsländer deltar i syfte att pröva nya arbetsformer i frågor av betydelse för regional utveckling. 4.3.4 Regeringens slutsatser Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska de närmaste åren om den nuvarande räntenivån består. På längre sikt kommer utgifterna dock att öka i takt med att nya bidragsärenden tillkommer. Förlusterna inom kreditgarantisystemet bedöms ha kulminerat och väntas i framtiden bli lägre än vad som tidigare beräknats under förutsättning att det prognosticerade ränteläget består. Regeringen avser att under hösten 1999 påbörja en utvärdering av BKN:s verksamhet, bl.a. i syfte att belysa garantisystemets betydelse för bostadsförsörjningen. Prioriteringar för ett miljö- och hälsoriktigt byggande måste innehålla såväl kort- som långsiktiga mål. Arbetet med ökad kretsloppsanpassning av byggområdet måste inriktas mot att skapa underlag för miljöbedömning och bedömning av livscykelkostnader. Vidare måste även fortsättningsvis utgångspunkten vara att byggnader och anläggningar skall fungera för sitt ändamål dvs. avvägningar görs bl.a. mellan inomhus-, arbets- och utomhusmiljö. Grundprinciperna för det nya bostadsbidragssystemet är bra. De frågor som Riksförsäkringsverket lyfter fram i sin utvärdering av systemet kommer regeringen dock att ytterligare analysera. Måluppfyllelsen i bostadsbidragssystemet är, vad avser hushållens utrymmesstandard, i det närmaste oförändrad jämfört med föregående år. Systemets fördelningspolitiska profil har förstärkts marginellt. Förslag till senareläggning av investeringsbidrag Regeringens förslag: Införandet av bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet senareläggs med ett år till år 2001. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade på förslag i regeringens proposition (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) Bostadspolitik för hållbar utveckling om ett investeringsbidrag för merkostnader för investeringar som främjar ekologisk hållbarhet vid ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus i sammanhållna bostadsområden. Stödet skulle kunna lämnas fr.o.m. år 2000 inom en årlig ram på 250 miljoner kronor. Regeringen föreslår att införandet av investeringsbidraget senareläggs till år 2001. Detta mot bakgrund av den föreslagna förlängningen av lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (avsnitt 8.3) och de regelförändringar som föreslås för dessa program. Skälig avkastning för kommunala bostadsföretag Regeringens bedömning: Ett kommunalt bostadsföretag bör under år 2000 få lämna en utdelning om högst 7,5 procent på det av kommunen direkt tillskjutna kapitalet. Detsamma bör gälla utdelningar och aktieägartillskott som tillförs verksamheter inom samma koncern som inte huvudsakligen avser förvaltning av bostadsfastigheter. Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslutade i juni 1999 att – under den tid då den framtida utvecklingen av de kommunala bostadsföretagen utreds – införa ett nytt tidsbegränsat sanktionssystem som syftar till att motverka att de kommunala bostadsföretagen säljs ut eller att pengar förs över från företagen till annan verksamhet i kommunerna (prop. 1998/99:122, bet. 1998/99:BoU11, rskr. 1998/99:251, SFS 1999:608). Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att om en kommun använder sitt bestämmande inflytande i bostadsföretaget till att överföra en utdelning eller ett aktieägartillskott som överstiger en skälig avkastning på det ursprungliga aktiekapitalet, skall en minskning av kommunens generella statsbidrag ske. Begreppet ursprungligt aktiekapital motsvarar vad som enligt gällande praxis och tidigare motivuttalanden angetts som direkt tillskjutet kapital. Avsikten har alltså inte varit att ändra den avkastningsnivå som gällt tidigare. Regeringen har därefter i förordning (1999:610) om skälig avkastning vid utdelning från kommunala bostadsföretag föreskrivit att skälig avkastning under kalenderåret 1999 skall vara 5 procent. För att löpande säkerställa att den tillåtna avkastningen ligger på en rimlig nivå avser regeringen att varje år som sanktionslagstiftningen gäller ompröva vad som skall anses utgöra skälig avkastning. De tillfälliga reglerna trädde i kraft den 19 juni 1999 och tillämpas på ägarförändringar och beslut om frivillig likvidation till och med den 30 juni 2001 och på utdelningar och aktieägartillskott till och med den 30 juni 2002. Mot bakgrund av att det från flera håll framförts kritik mot gällande avkastningsnivå har det inom Regeringskansliet gjorts en översyn av vad som skall anses vara skälig avkastning för kommunala bostadsföretag när det gäller tillämpningen av det tillfälliga sanktionssystemet. Översynen Underlag om bland annat de kommunala bostadsföretagens kapital har inhämtats från Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Boverket och länsstyrelserna. Utifrån detta material kan man konstatera att den stora merparten av de kommunala bostadsföretagen inte lämnar någon utdelning över huvud taget. Under perioden 1991 – 1997 har i genomsnitt 82 procent av de kommunala bostadsföretagen inte lämnat någon utdelning till ägaren. Inkluderas de företag som lämnat maximalt 5 procent i utdelning i förhållande till aktiekapitalet ökar andelen till 87 procent. Det kan således fastslås att de kommunala bostadsföretagens utdelningar generellt har legat på mycket låg nivå under 1990 - talet. Som regeringen konstaterar i den nämnda propositionen har det riktats kritik mot nuvarande relativt restriktiva ordning. Den översyn som nu gjorts inom Regeringskansliet visar också att gällande regler i vissa fall påtagligt begränsar företagens möjligheter att överföra vinstmedel till sina ägare. Dessa fall är i och för sig inte vanligt förekommande men regeringen anser att det är viktigt att reglerna utformas så att ägaren ges möjlighet att få en rimlig avkastning på sitt tillskjutna kapital. Å andra sidan är det viktigt att en god soliditet byggs upp i de kommunala bostadsföretagen och att deras utdelningspolicy inte förändras på ett sätt som riskerar att undergräva den roll som allmännyttan har att dämpa hyresutvecklingen på marknaden. Mot bakgrund av att den av regeringen i maj tillsatta särskilda utredaren enligt sina direktiv skall göra en samlad analys av de regelverk som styr verksamheten i de kommunala bostadsföretagen och överväga om det behövs ett nytt regelverk, anser regeringen att det i dagsläget inte är lämpligt att göra några genomgripande förändringar av den praxis som hittills tillämpats (Dir. 1999:32). Regeringen avser dock att göra en justering som innebär att ett kommunalt bostadsföretag under år 2000 får lämna en utdelning motsvarande 7,5 procent på det av ägaren direkt tillskjutna kapitalet, vilket i dagsläget ungefärligen motsvarar den femåriga statsobligationsräntan med ett påslag på 2,5 procentenheter. Detsamma skall gälla om kommunen organiserat sin verksamhet i en koncern och det sker en förmögenhetsöverföring till ett annat bolag inom samma koncern som inte huvudsakligen ägnar sig åt förvaltning av bostäder. 4.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte lämnat några invändningar i revisionsberättelserna för år 1998 avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet. 4.5 Anslag A1 Boverket Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 129 520 Anslags- sparande 8 425 1999 Anslag 122 424 Utgifts- prognos 124 750 2000 Förslag 130 922 2001 Beräknat 133 064 1 2002 Beräknat 135 327 2 1 Motsvarar 130 922 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 130 922 tkr i 2000 års prisnivå. Boverket är en central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt, fysisk planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering av bostäder. Regeringens överväganden Resultatinformation Målen för Boverkets verksamhet med samhällsplanering och stadsutveckling var under år 1998 dels att initiera och stödja utvecklingen av effektiva och ändamålsenliga besluts- och planeringsprocesser enligt PBL och NRL, dels att utveckla metoder och förmedla kunskaper om hur den fysiska planeringen kan bidra till en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar stadsutveckling, en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, en god hushållning med naturresurser samt en balanserad regional utveckling. Målet inom byggande var att bidra till ett kostnadseffektivt och kretsloppsanpassat byggande som tillgodoser samhällets krav på kvalitet, hälsa, god miljö, säkerhet och tillgänglighet. Målet inom området Boende var att främja tillgången till bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader. Insatser inom området samhällsplanering som har haft goda effekter gäller arbetet med metodutveckling och kunskapsspridning om transporter och infrastruktur, om hälsa och säkerhet samt om bebyggelse- och grönstruktur. Boverkets nya reviderade Bygg- och Konstruktionsregler ger bl.a. ökad funktionsanpassning så att byggkostnader kan sänkas med oförminskad kvalitet genom större valfrihet men även uppmuntran till teknisk utveckling. Reglerna medger förbättringar i nyproduktionen beträffande möjligheterna till återvinning, gott inomhusklimat, ökad hushållning med energi och ökad säkerhet. Utifrån ett beslut vid det informella europeiska bostadsministermötet år 1997 i Amsterdam har Boverket varit arrangör för ett större europeiskt expertmöte i Malmö om nationella system för att främja ekologiskt hållbart byggande. Mötet gav en möjlighet att på ett samlat sätt jämföra länders olika system, synsätt och utgångspunkter för ett ekologiskt hållbart byggande. Inom verksamhetsområdet Boende kan vissa prestationer särskilt noteras. Såväl handläggningstiderna som ärendebalansernas ålder minskade under år 1998. Ärendebalansen vid årets slut hade dock ökat vilket beror på ökad ärendetillströmning och uppsägningar av extraanställd personal. Av intresse är vidare att precisionen i verkets prognoser förbättrades år 1998 i jämförelse med de två föregående budgetåren. Styckkostnaden per utbetalat bidrag har ökat. Detta sammanhänger med att antalet räntebidragsärenden enligt de äldre regelverken minskar kraftigt, samtidigt som verket har betydande fasta kostnader för de stordatorsystem i vilka dessa bidrag administreras. Under hösten 1998 inledde verket ett projekt i syfte att minska datorkostnaderna. Inom ramen för detta arbete sattes ett nytt datorsystem för bidragshantering i produktion den 1 april 1999. Slutsatser Regeringen bedömer att Boverkets verksamhet har bedrivits i enlighet med de av regeringen fastlagda riktlinjerna och att verket har utfört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter som följer av verksamhetsmålen. När det gäller verksamhetens inriktning de närmaste åren anser regeringen att verkets insatser inom områdena inomhusmiljö, ekologisk hållbarhet och arkitektonisk kvalitet i planering och byggande, tillgänglighet för äldre och personer med funktionshinder, stadsutveckling samt regional utveckling skall prioriteras. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 8 412 000 kronor. Anslaget för år 2000 har beräknats enligt följande: Tabell 4.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslaget 1999 122 424 Pris- och löneomräkning 86 Justering av premier 8 412 Förslag 2000 130 922 A2 Räntebidrag m.m. Tabell 4.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 10 814 271 Anslags- sparande 360 000 1999 Anslag 7 537 000 Utgifts- prognos 7 376 460 2000 Förslag 3 742 000 2001 Beräknat 1 971 000 2002 Beräknat 1 651 000 De utgifter som belastar anslaget avser statliga räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder samt för vissa underhålls- och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras vidare för bidrag till förvaltningsförluster, s.k. 33 §-ersättning, till kommuner. Regeringens överväganden Resultatinformation De mest betydelsefulla faktorerna för utfallet på anslaget är räntenivån och byggvolymen. Byggvolymen i sig påverkas av flera faktorer såsom ränteläge, utvecklingen av hushållens disponibla inkomster, arbetslöshet osv. Utgifternas utveckling är således i hög grad beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Budgetåret 1998 blev utgifterna ca 1,3 miljarder kronor lägre än vad som hade anvisats på statsbudgeten. För innevarande budgetår beräknas utgifterna bli ca 160 miljoner lägre än det anvisade beloppet. Den lägre anslagsbelastningen beror framför allt på att räntenivån har varit lägre än de antaganden som gjordes i budgetpropositionerna för 1998 och 1999. I budgetpropositionen för år 1998 antogs subventionsräntan i genomsnitt bli 6,5 procent under år 1998. Den faktiska subventionsräntan uppgick i genomsnitt till 5,21 procent detta år. I budgetpropositionen för 1999 antogs den genomsnittliga subventionsräntan bli 5,38 procent under det första halvåret och 5,48 procent under det andra halvåret 1999. Under det första halvåret var subventionsräntan i genomsnitt 4,36 procent. Känslighetsanalyser visar att i nuvarande ärendestock medför en ökning av subventionsräntan med 0,5 procentenheter att utgifterna ökar med ca 30 miljoner kronor på årsbasis. Bostadsproduktionen blev totalt något lägre år 1998 än vad som beräknades i budgetpropositionen för år 1999. Under år 1998 påbörjades nästan 12 000 lägenheter i nyproduktion och nästan 17 000 lägenheter i samband med ombyggnad. Detta innebär att antalet påbörjade lägenheter i nyproduktion blev ca 1 000 lägre än vad som beräknats, medan antalet påbörjade lägenheter i samband med ombyggnad blev ca 3 000 lägre i jämförelse med vad som antagits. Utgifterna för räntebidrag beräknas bli ca 20 miljoner kronor lägre per år, till följd av att bostadsproduktionen år 1998 blev något lägre än förväntat. Regeringens förslag för år 2000 samt de beräknade utgifterna för år 2001 och år 2002 baseras härutöver på ett antagande om att subventionsräntan i genomsnitt blir 5,26 procent under andra halvåret 1999 samt 5,25 procent under första halvåret och 5,43 procent under det andra halvåret år 2000. För åren 2001 och 2002 antas subventionsräntan i genomsnitt bli 5,45 procent respektive år. Den s.k. bopremien, som uttrycker marknadens bedömning av risken med att placera i bostadsobligationer i förhållande till att placera i statsobligationer, antas i genomsnitt vara 0,5 procent under hela perioden. Regeringens förslag baseras vidare på en förväntad bostadsproduktion enligt tabell 4.5 nedan. Tabell 4.5 Antaganden om byggvolym antal påbörjade lägenheter1 År Nybyggnad Ombyggnad 1999 14 300 20 000 2000 16 000 22 000 2001 18 500 25 000 2002 20 200 27 500 1 När det gäller ombyggnader har endast projekt med ett bidragsunderlag på minst 50 000 kronor per lägenhet beaktats. Känslighetsanalyser visar att om antalet påbörjade lägenheter i nyproduktion blir 10 000 fler år 1999 respektive år 2000 än vad som antagits enligt tabell 4.5, beräknas utgifterna för räntebidrag öka med ca 30 miljoner kronor år 2000 och med knappt 100 miljoner kronor år 2001. Den ungefärliga fördelningen av utgifterna för räntebidrag på upplåtelseformer framgår av tabell 4.6 nedan. Tabell 4.6 Beräknade utbetalningar av räntebidrag - fördelat på ändamål och upplåtelseform Miljarder kronor (löpande priser) Ändamål 1999 2000 Nyproduktion Hyresrätt 2,8 1,5 Bostadsrätt 1,8 1,0 Äganderätt 0,2 0,1 Summa 4,8 2,6 Ombyggnad Hyresrätt 1,9 0,8 Bostadsrätt 0,5 0,3 Äganderätt 0,04 0,0 Summa 2,5 1,1 TOTALT 7,3 3,7 Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt äldre regler svarar för ca 75 procent av utgifterna på anslaget år 1999. År 2000 beräknas denna andel uppgå till ca 60 procent. Av de totala utgifterna för räntebidrag avser ca 175 miljoner kronor år 1999 räntestöd vid förbättring av hyres- och bostadsrättshus, s.k. RBF-stöd. Vidare beräknas ca 20 miljoner kronor per år utbetalas för bidrag till s.k. 33 §- ersättning till kommuner. Räntebidrag enligt äldre system Ärendevolymen avseende räntebidrag enligt 1992 års och äldre regler minskar nu snabbt. Detta beror på att den garanterade räntan uppgår till ca 7 procent för ärenden med räntebidrag enligt 1991 års regler och äldre och till ca 5,5 procent för ärenden med räntebidrag enligt 1992 års regler, för andra upplåtelseformer än egnahem. För egnahem är den garanterade räntan ännu högre. Räntebidraget kommer därför att upphöra vid nästa tidpunkt för ändring av subventionsräntan vid den prognosticerade räntenivån för de närmaste åren. Av Boverkets bidragsstatistik framgår att antalet ärenden med räntebidrag enligt äldre regler år 1998 uppgick till ca 70 000 och att de år 1999 minskar till drygt 40 000 ärenden. År 2000 och år 2001 minskar volymen ytterligare till ca 20 000 respektive 7 000 ärenden. År 2002 återstår endast några hundra ärenden. Administrationen av dessa ärenden hanteras i stordatorsystem hos Boverket och är förenad med betydande fasta kostnader. Stordatorsystemen kommer därför att avvecklas när samtliga ärenden har avslutats. De totala kostnaderna för driften av dessa system beräknas år 2000 uppgå till ca 10 miljoner kronor, medan Boverkets avgiftsinkomster för den s.k. nettoaviseringsrutinen endast beräknas bli ca 0,3 miljoner kronor. Nettoaviseringsrutinen innebär att Boverket enligt avtal med kreditgivarna utbetalar räntebidragen till kreditgivarna, som i sin tur aviserar låntagarna för den del av räntekostnaderna som inte täcks av räntebidragen (dvs. nettoaviserar). Nettoavisering var t.o.m. år 1993 ett villkor för att räntebidrag skulle beviljas enligt 1991 års och äldre regler, men fr.o.m. år 1994 är rätten till bidrag inte beroende av nettoavisering (prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115). Mot bakgrund av ovanstående är det angeläget att genomföra administrativa förenklingar i syfte att minska kostnaderna för bidragsadministrationen. En sådan översyn har inletts. Ett led i detta arbete är att Boverket inte kommer att teckna några nya avtal med kreditgivarna om nettoaviseringar efter nu löpande avtalsperiod. Detta innebär att nettoaviseringsrutinen avvecklas fr.o.m. år 2000 och att räntebidragen under återstående bidragstid således kommer att utbetalas direkt till låntagarna på samma sätt som gäller för ärenden med räntebidrag enligt 1992 och 1993 års regler. Slutsatser Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska de närmaste åren om den nuvarande räntenivån består. På längre sikt kommer utgifterna dock att öka i takt med att nya bidragsärenden tillkommer Förslag om medelsdisposition Regeringens förslag: Bidrag avseende statligt räntestöd för reparation och underhåll, s.k. RBF- stöd, utbetalas inte under år 2000. Medel på anslaget A2 Räntebidrag m.m. får disponeras år 2000 för återstående utbetalningar avseende investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. med högst 20 miljoner kronor. Skälen för regeringens förslag: Besparing på det statliga räntestödet för reparation och underhåll (RBF-stöd) Omprioriteringar inom utgiftsområde 18 måste göras under år 2000. Regeringen aviserade därför i 1999 års ekonomiska vårproposition att inga utbetalningar görs under år 2000 avseende statligt räntestöd för reparation och underhåll, det s.k. RBF-stödet. Förslaget beräknas medföra att statens utgifter för detta stöd minskar med ca 112 miljoner kronor år 2000. Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. - återstående utbetalningar Riksdagen beslutade i december 1998 att investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. inte skall beviljas för ansökningar som inkommit till länsstyrelserna efter den 12 oktober 1998 (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Regeringen bedömde vid tidpunkten för budgetpropositionen för år 1999 att återstående utbetalningar för beviljade bidrag skulle komma att uppgå till ca 30 miljoner kronor. Boverket bedömde dock i sin prognos av den 27 januari 1999 att återstående utbetalningar skulle överstiga detta belopp. Riksdagen godkände regeringens förslag i 1999 års vårproposition, i den del som avsåg tilläggsbudget för år 1999, att ytterligare 40 miljoner kronor skulle tillföras anslaget (prop. 1998/99:100, utgiftsområde 18, bet. 1998/99: FiU27, rskr. 1998/99:249). Bidrag hade per den 31 augusti 1999 totalt beviljats med 138 miljoner kronor avseende en produktion av ca 5 700 lägenheter. Av detta hade totalt 79 miljoner kronor utbetalats. Vidare fanns det fortfarande ansökningar hos länsstyrelserna i vilka beslut ännu inte hade fattats. Regeringen bedömer att återstående utbetalningar kommer att uppgå till ca 20 miljoner kronor år 2000. Regeringen föreslår att upp till 20 miljoner kronor på anslaget A2 Räntebidrag m.m. får disponeras för att finansiera återstående utbetalningar avseende investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. under år 2000. Anslaget för år 2000 har sammanfattningsvis beräknats enligt följande (effekterna av respektive förändring är i vissa fall uppskattningar). Tabell 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag år 1999 7 537 000 Räntenivån - garanterade räntan överstiger subventionsräntan - 3 013 000 Upptrappning av garanterad ränta - 670 000 Lägre bostadsproduktion - 20 000 Ej utbetalning av RBF-stöd - 112 000 Återstående utbetalningar avseende investeringsbidrag till studentbostäder + 20 000 Förslag år 2000 3 742 000 A3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 11 856 Anslags- sparande 6 227 1999 Anslag 12 763 Utgifts- prognos 12 500 2000 Förslag 13 197 2001 Beräknat 13 416 1 2002 Beräknat 13 649 2 1 Motsvarar 13 197 tkr i 2000 års prisnivå 2 Motsvarar 13 197 tkr i 2000 års prisnivå Statens bostadskreditnämnd (BKN) lämnar kreditgarantier enligt förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder. Kreditgaranti kan även lämnas enligt förordningen (1993:1591) om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder (s.k. omfördelningsgaranti) samt enligt förordningen (1998:666) om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306). Den sistnämnda formen av kreditgaranti tillkom under budgetåret 1998 och finansieras, inklusive administrationskostnader, med medel från det under utgiftsområde 25 angivna anslaget för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Anslaget får användas för förvaltningskostnader som är hänförliga till resultatområdet Äldre garantier. Regeringens överväganden Resultatinformation Målet för verksamheten är en effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostäder. BKN:s verksamhet under budgetåret 1998 präglades av en ökad tillströmning av skadeärenden, samtidigt som antalet inkommande garantiärenden minskade. Under budgetåret 1998 inkom 702 skadeärenden och 431 garantiärenden, vilket kan jämföras med 514 skadeärenden och 551 garantiärenden under budgetåret 1997. Dessutom påbörjades handläggningen av ca 370 regressärenden, jämfört med ca 300 under föregående budgetår. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende BKN:s årsredovisning för budgetåret 1998. RRV har tidigare gjort bedömningen att BKN uppfyller kriterierna för att internrevision skall inrättas (prop. 1994/95:100, bil. 1) och har därför föreslagit att BKN skall omfattas av bestämmelserna i förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. Regeringen aviserade att man kommer att ta ställning till RRV:s förslag i denna del när resultatet av den uppföljning och analys av garantiverksamheten som nu genomförts föreligger. Regeringen konstaterar att det i ovan nämnda proposition uppställs två kriterier för att en myndighet skall omfattas av kravet på internrevision. Dels skall myndigheten ha en omfattande intern delegering av ansvar och befogenheter, dels skall myndigheten administrera stora medelsflöden. Vad gäller den interna delegeringen kan konstareras att alla väsentliga förvaltningsbeslut i BKN hanteras av sex handläggare och två beslutande chefer, varför kriteriet avseende en omfattande intern delegering inte kan anses vara uppfyllt. Regeringen lämnar därför RRV:s förslag i denna sak utan åtgärd. Slutsatser Regeringen bedömer att Statens bostadskreditnämnd har uppfyllt de verksamhetsmål som följer av regleringsbrevet när det gäller att, så långt regelverken medger detta, minimera kostnaderna för garantiförluster och administration. Verksamhetens inriktning är styrd av de författningar som avser att tillgodose det övergripande målet för verksamheten, nämligen en väl fungerande och effektiv garantigivning för finansiering av bostadsbyggande. Anslaget för år 2000 har beräknats enligt följande. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 254 000 kronor. Tabell 4.9 Anslagsberäkning Tusental kronor Anslag 1999 12 763 Pris- och löneområkning 180 Justering av premier 254 Förslag år 2000 13 197 A4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 2 696 535 Anslags- sparande 0 1999 Anslag 3 000 000 Utgifts- prognos 1 900 000 2000 Förslag 1 800 000 2001 Beräknat 600 000 2002 Beräknat 600 000 Garantiverksamheten är indelad i tre resultatområden; Äldre garantier, Nya garantier samt Kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden. Med äldre garantier avses garantier utfärdade t.o.m. 1996 samt omfördelningsgarantier. Med nya garantier avses i princip garantier utfärdade fr.o.m. 1997 som inte avser omfördelning av ränteutgifter. Kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden är ett nytt resultatområde fr.o.m. budgetåret 1998. Anslaget får användas för att täcka förluster till följd av statliga garantier för ny- och ombyggnad av bostäder inom resultatområdet Äldre garantier. Utgifterna för garantiförluster översteg under år 1998 det i budgetpropostitionen för år 1998 anvisade beloppet på 1 500 miljoner kronor. Med anledning av detta anvisades på tilläggsbudget för 1998 i samband med budgetpropositionen för 1999 ytterligare 1 015 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas anvisade medel vara tillräckliga för att täcka utgifterna. Med anledning av att utgifterna för garantiförluster under år 1998 översteg det anvisade beloppet med drygt 1 000 miljoner kronor inleddes ett arbete med syfte att öka tillförlitligheten i Statens bostadskreditnämnds prognoser avseende utgifter för infrianden av kreditgarantier. Arbetet har bedrivits i samarbete mellan BKN och Regeringskansliet. Även extern kompetens har anlitats. Den nya prognosmodell som utarbetats grundas på de kapitaliserade maximala betalnetton som långsiktigt kan genereras inom bostadsrättsföreningar med kreditgaranti. Den nya prog-nosmodellen har använts till den prognos som ligger till underlag för beräkningar av utgifter för kreditgarantier fr.o.m. år 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Garantistocken uppgick vid utgången av juni 1999 till 17 983 miljoner kr. Nytillskottet av garantier har fortsatt att minska. Garantistocken minskar även totalt sett och uppgick vid utgången av år 1998 till 20 024 miljoner kronor, varav 17 761 miljoner kronor avser Äldre garantier. De aktualiserade skadorna inom resultatområdet Äldre garantier under budgetåret 1998 avsåg ett totalt garanterat belopp om 3 526 miljoner kronor, vilket är en ökning med 146 procent i förhållande till motsvarande period år 1997. Inom resultatområdet Nya garantier lämnades beslut om ersättning i ett ärende med 0,3 miljoner kronor. Av de aktualiserade skadeärendena inom resultatområdet Äldre garantier under budgetåret 1998 står bostadsrätter för 83 procent av det garanterade beloppet, hyresrätter för 16 procent och egnahem för 1 procent. Av de aktualiserade skadeärendena utgjorde ackordsärenden 83 procent av det garanterade beloppet. Underskottet i garantiverksamheten inom resultatområdet Äldre garantier uppgick t.o.m. budgetåret 1998 till 5 985 miljoner kr. För budgetåret 1999 beräknar BKN att underskottet uppgår till 1 900 miljoner kr. Inkomsterna från garantiavgifter för ny- och ombyggnad, vilka tas ut årligen med 0,5 procent av garanterat belopp, uppgick budgetåret 1998 till knappt 101 miljoner kr inom resultatområdet Äldre garantier. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna uppgå till ca 80 miljoner kr inom resultatområdet. Regeringens förslag för år 2000 samt de beräknade utgifterna för år 2001 och år 2002 baseras på de ränteantaganden som ligger till grund för budgetpropositionen. BKN:s känslighets-analyser visar dock att nivån på skadeutfallet i hög grad är beroende av ränteläget. Efter beslut av riksdagen med anledning av regeringens proposition Bostadspolitik för hållbar utveckling (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) tillkom ytterligare ett resultatområde som närmast är att hänföra till Äldre garantier, nämligen Kreditgaranti för avlösen av kommunal borgen. Infrianden och administration för sådana garantier finansieras emellertid med medel från anslaget för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting under utgiftsområde 25. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Finansieringen av resultatområdet Nya garantier sker helt utanför statsbudgeten fr.o.m. år 1998. Detta resultatområde finansieras genom avgifter som skall täcka både garantiverksamheten och förvaltningskostnaderna. I tabellerna nedan redovisas budget för resultatområdena Äldre samt Nya garantier. Tabell 4.11 Offentligrättslig verksamhet - Resultatområde Äldre garantier Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1998 178 101 153 2 782 147 -2 680 994 Prognos 1999 225 80 000 1 862 000 - 1 782000 Budget 2000 0 50 000 1 850 000 1 800 000 Tabell 4.12 Offentligrättslig verksamhet - Resultatområde Nya garantier Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1998 0 10 137 2 488 7 649 Prognos 1999 0 13 600 18 100 -4 500 Budget 2000 0 17 400 26 200 -8 800 Slutsatser Statens utgifter för garantiförluster fortsätter att minska under följande budgetår under förutsättning att den prognosticerade räntenivån består. Anslaget för år 2000 har beräknats enligt följande. Tabell 4.13 Anslagsberäkning Tusental kronor Anslag 1999 3 000 000 Förbättrat ränteläge - 1 200 000 Förslag år 2000 1 800 000 A5 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader Tabell 4.14 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 22 591 Anslags- sparande 753 1999 Anslag 23 229 Utgifts- prognos 23 550 2000 Förslag 24 816 2001 Beräknat 25 188 1 2002 Beräknat 25 577 2 1 Motsvarar 24 816 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 24 816 tkr i 2000 års prisnivå. Byggforskningsrådet (BFR) har samordningsansvaret för forskning och utveckling som rör byggnader, anläggningar, byggd miljö, samhällsplanering, stadsutveckling samt energi- och miljöteknik för en bättre byggd miljö. BFR:s verksamhet inom förvaltningsanslaget A5 omfattar planering, initiering och samordning av FoU-insatser och experimentbyggande, handläggning av projektansökningar, internationellt samarbete samt informationsinsatser. Regeringens överväganden Resultatinformation Under år 1998 har 452 ansökningar om forskningsmedel med ett sökt belopp om totalt 259,8 miljoner kronor registrerats hos BFR. Antalet behandlade ansökningar under året uppgick till 437 stycken. Cirka 40 procent av inkomna ansökningar under år 1998 har beviljats till ett totalt belopp om 110,3 miljoner kronor. Genom samfinansiering av FoU-projekt har branschen bidragit med ytterligare 152 miljoner kronor. År 1998 användes cirka 20 procent av administrationsanslaget för internationellt samarbete. Information om forskning och forsknings- resultat sker genom flera kanaler såsom tidningen Byggforskning och tidningen Swedish Buildning Research, konferenser och seminarier samt presskonferenser. BFR har under år 1998 fortsatt sitt arbete med att utveckla och effektivisera sin administration Bland annat har den datorstödda projektadministrationen förbättrats. Slutsatser Regeringen bedömer att BFR:s verksamhet i allt väsentligt har bedrivits i enlighet med de av regeringen fastlagda riktlinjerna och att rådet har utfört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter som följer av verksamhetsmålen. Anslaget för år 2000 har beräknats enligt följande: Tabell 4.15 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 23 229 Pris- och löneomräkning 146 Justering av premie 1 441 Förslag 2000 24 816 A6 Byggforskning Tabell 4.16 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 158 587 Anslags- sparande 46 684 1999 Anslag 64 356 1 Utgifts- prognos 88 300 1 2000 Förslag 105 548 2001 Beräknat 107 606 2 2002 Beräknat 109 827 3 1 BFR disponerar under 1999 även en anslagspost på 50 miljoner kronor under E1- anslaget. Denna post ingår inte i tabellen. 2 Motsvarar 105 548 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 105 548 tkr i 2000 års prisnivå. De utgifter som belastar anslaget är bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete som rör byggnader, anläggningar, byggd miljö, samhällsplanering, stadsutveckling och energi- och miljöteknik för en bättre byggd miljö samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om bidrag för experimentbyggande m.m. Bidragen fördelas av Byggforskningsrådet. Regeringens överväganden Resultatinformation Det stöd BFR lämnar till satsningar på forskning och utveckling syftar till att främja den byggda miljöns kvalitet och långsiktiga hållbarhet. Under år 1998 har BFR:s forskningsstödjande verksamhet varit indelad i två huvudprogram; Bebyggelsen och Byggnaden. BFR har fortsatt satsningen på större samlade insatsområden. Under 1998 startades insatsområdet IT Bygg & Fastighet 2002. Under året har en vidareutveckling skett av de insatsområden som startades under åren 1996 och 1997, dvs. Staden som livsmiljö, Den hållbara staden och Det sunda huset. BFR har under en rad år haft i uppdrag att öka graden av samfinansiering och antalet samarbetsavtal med byggsektorns aktörer. Det utvecklade arbetet med branschens aktörer har lett till ett ökat intresse från näringslivet. Detta har varit positivt för beställarkompetensen, samverkan med högskolan samt givit positiva effekter för införlivandet av FoU-resultaten. Andelen samfinansiering från näringslivet är dock relativt liten. Andra statliga forskningsfinansiärer och myndigheter stod under år 1998 för dubbelt så stor andel av samfinansieringen som den andel som privata företag, privata ekonomiska föreningar, stiftelser, kommunala bolag och branschorganisationer stod för. Resultaten från den BFR-finansierade forskningen har under år 1998 bland annat resulterat i 78 doktorer och licentiater samt redovisats i cirka 500 institutionsrapporter, 281 vetenskapliga artiklar och 353 artiklar till vetenskapliga konferenser. Slutsatser Regeringen bedömer att näringslivets andel av samfinansierade projekt bör öka och att aktörerna inom plan-, bygg- och bostadssektorn i övrigt även i fortsättningen bör ta större ansvar för sin egen kunskapsförsörjning. Branschen bör i allt högre grad finansiera den del av byggforskningen som tillhör branschens intresseområde. Statens medverkan bör i huvudsak begränsas till FoU-insatser när det gäller frågor av särskilt samhällsintresse. BFR:s tillgängliga budget för FoU-projekt har minskat med cirka en tredjedel sedan år 1997. En fokusering och koncentration av verksamheten bör därför genomföras. Forsknings- och utvecklingsprojekt med sådan inriktning att resultat från projekten kan stödja regeringen i arbetet mot en hållbar utveckling skall prioriteras. Regeringen gör stora satsningar som syftar till en resurseffektiv och uthållig samhällsutveckling. Bland annat har medel avsatts till lokala investeringsprogram, där kommunerna har rollen som motor i utvecklingen. Målet med satsningarna är att de stora miljöproblemen skall vara lösta inom en generation, det så kallade generationsmålet. För att det högt ställda generationsmålet skall kunna nås krävs ny kunskap. Resultat från byggforskningen kan här komma att få en central betydelse. En viktig uppgift för byggforskningen är alltså att ta fram ny kunskap om vägar till det resurseffektiva och uthålliga samhället. Forskningen kring hållbar utveckling avser till stor del utveckling av nya, alternativa lösningar som kan användas vid nyproduktion av byggnader och anläggningar. För att få ett hållbart samhälle krävs dock även att de befintliga systemen och strukturerna ställs om, eftersom byggnader och annan infrastruktur har lång livslängd. En prioriterad uppgift för BFR är därför att stimulera forskning kring hur de befintliga byggnaderna och bebyggelsen samt den tekniska infrastrukturen kan ställas om till hållbarhet. Frågor som byggforskningen har att besvara är bland annat om det är realistiskt att uppnå generationsmålet och faktor tio, dvs. att erhålla en tiofaldig resurseffektivisering, i de befintliga strukturerna och i så fall vilka konsekvenser detta skulle få. Anslaget för år 2000 har beräknats enligt följande: Tabell 4.17 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 64 356 Pris- och löneomräkning 4 192 Omfördelning från anslaget E1 50 000 Omfördelning till UO 16 B 54 - 13 000 Förslag 2000 105 548 Byggforskningsanslaget minskades för år 1999 med 100 miljoner kronor, men förstärktes samtidigt genom en omdisponering av 50 miljoner kronor från anslaget E1. Även under år 2000 tillförs 50 miljoner kronor från anslaget E1. De omfördelade medlen skall från och med år 2000 ingå i byggforskningsanslaget A6 och användas till satsningar på forskning och utveckling som i likhet med byggforskningsanslaget syftar till att främja den byggda miljöns kvalitet och långsiktiga hållbarhet. BFR fick år 1993 i uppdrag av regeringen att ingå avtal om inrättandet av en ny institution vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, med inriktning mot byggnader och fastighetsförvaltning och med lokalisering i Gävle. Verksamheten vid Institutionen för byggd miljö påbörjades den 1 juli 1993 och finansieras via ett årligt basanslag från BFR. För att möjliggöra ett närmare samarbete mellan verksamheten vid Institutionen för byggd miljö i Gävle och Högskolan i Gävle, överförs ansvaret för verksamheten vid Institutionen för byggd miljö till Högskolan i Gävle. BFR befrias således från finansieringsansvaret för verksamheten vid Institutionen för byggd miljö. I konsekvens härmed överförs 13 miljoner kronor från anslaget A 6 Byggforskning till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, anslag B 54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anslagsposten 6 Högskolan i Gävle. Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser Möjligheten till långsiktiga åtaganden är av stor vikt för att forskningen skall hålla hög kvalitet och bedrivas effektivt. Regeringen föreslår därför att BFR får ingå avtal och fatta beslut rörande stöd till FoU-projekt som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 162 mkr under åren 2001–2004. Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget A7 Byggforskning, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 162 000 000 kronor under åren 2001–2004. Tabell 4.18 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Tusental kronor 1998 utfall 1999*** prognos 2000 beräknat 2001 beräknat 2002 beräknat 2003 beräknat 2004 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 196 400 189 100 81 300 Nya förpliktelser** 148 500 24 000 195 700 Infriade förpliktelser*,** 155 800 131 800 115 000 69 000 46 000 29 000 18 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 189 100 81 300 162 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 162 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. ** Inklusive förpliktelser som BFR enligt regeringsbeslut administerar för Byggkostnadsdelegationens räkning. *** BFR disponerar under 1999 en anslagspost på 50 miljoner kronor under E1-anslaget. Denna post ingår i tabellen. A7 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 28 100 1 Anslags- sparande 17 150 1999 Anslag 40 000 Utgifts- prognos 40 000 2000 Förslag 40 000 2001 Beräknat 40 000 2002 Beräknat 40 000 Målet för bidragsverksamheten är att motverka ohälsa till följd av fukt- och mögelskador i egnahem. Fonden för fukt- och mögelskador skall administrera det bidrag som lämnas för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem och att därigenom bidra till en god bostad för de ägare av egnahem som annars riskerar ohälsa till följd av fukt- och mögelskador. De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till kostnader för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Vidare får anslaget belastas med utgifter för kansli- och utredningskostnader. De mest betydelsefulla faktorerna som påverkar utgifterna för verksamheten är, förutom antalet ansökningar om bidrag, förknippade med gällande bestämmelser för beräkning av husägarens självrisk. Denna påverkas av det skadade husets ålder och det låneutrymme som finns tillgängligt i fastigheten. Husets ålder väger tungt vid beräkningen av självrisken. Enligt gällande bestämmelser skall beräkningen av husägarens självrisk göras på följande sätt. Metod 1: Självrisken är beroende av hur stor del av reparationskostnaden som huset kan bära i reparerat skick. Avgörande för beräkningen är fastighetens värde efter reparationen och hur stora lån som belastar fastigheten. Metod 2: Självrisken bestäms utifrån husets ålder och motsvarar en trettiondel av reparationskostnaderna multiplicerat med husets ålder. Den högsta självrisken enligt de båda metoderna skall väljas. Lägsta självrisk är aktuellt basbelopp. Regeringens överväganden Resultatinformation Antalet ärenden har under år 1998 ökat något, från 649 till 751. Antalet ansökningar under år 1999 beräknas inte överstiga 1 000 st. Från fondens tillkomst fram till den 31 december 1998 har sammanlagt ca 10 000 ansökningar om stöd kommit till fonden. Av dessa har ca 9 500 avgjorts slutligt. Ytterligare ca 130 ansökningar är delvis avgjorda, vilket i flertalet fall innebär att upphandling pågår. Antalet ärenden i vilka beslut ännu inte meddelats uppgår till ca 490 st. I dessa ärenden har tekniska undersökningar av skadornas art och omfattning inletts eller just genomförts. Av de 9 500 ärenden som har avgjorts sedan fondens tillkomst har ca 35 % lett till positiva beslut i den meningen att bidrag för reparationer har utbetalats eller att fonden har åtagit sig att betala ut bidrag. Det utbetalade bidragsbeloppen har sjunkit under senare tid. I medeltal har 132 000 kronor utbetalats i bidrag i de ärenden som bifallits sedan fondens tillkomst. För den senaste tolvmånadersperioden har motsvarande belopp minskat till 70 000 kronor. Under år 1998 har slutliga beslut om bidrag fattats i 243 ärenden. Antalet preliminära beslut med innebörden att fastighetsägaren har rätt till stöd, men där kostnaderna ännu är okända är vid årets utgång 202 st. Under år 1998 har 291 ansökningar avslagits och 146 ärenden avskrivits. Skälet till avslag är oftast att självrisken överstiger åtgärdskostnaden med följden att ansökan återkallas av fastighetsägaren. Slutsatser Förslag till ändrade regler Regeringens förslag: Den s.k. låneutrymmessjälvrisken – självrisk beräknad på kostnader som fastigheten kan bära genom ökad belåning – slopas och som en följd härav ändras också den återbetalningsregel som knyter an till marknadsvärdet. Minimisjälvrisken höjs från ett basbelopp till 50 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: En konsekvens av nuvarande regler i förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus m.m. är att antalet ansökningar och storleken av utbetalade bidrag inte är beroende av det faktiska åtgärdsbehovet räknat i antalet skadade hus, utan är en direkt följd av de regler för självrisk som återfinns i förordningen. Problemet som beskrevs i budgetpropositionen för innevarande år (prop. 1998/99:1, utgiftsområde 18) föranledde riksdagen att begära att regeringen skulle överväga frågan vilka regelförändringar som är möjliga att genomföra inom tillgängliga ekonomiska ramar och underställa riksdagen eventuella förslag i frågan (bet. 1998/99:BoU1, rskr. 1998/99:59). Fonden har på uppdrag av regeringen föreslagit ändring av stödreglerna enligt följande. Låneutrymmessjälvrisken avskaffas helt, lägsta självrisken ändras från ett basbelopp till 50 000 kronor. Som en följd av utmönstringen av låneutrymmessjälvrisken föreslås ändringar i reglerna om återbetalning vid försäljning. I huvudsak begränsas nuvarande bidragsgivning genom fonden av reglerna om ålders- och låneutrymmessjälvrisk. Dessutom finns en minimisjälvrisk som uppgår till ett basbelopp. Självrisken uppgår till det högsta av de angivna självriskbeloppen (5 §). Ålderssjälvrisken beräknas enligt vad som tidigare nämnts. Fukt- och mögelskador upptäcks ofta i samband med förvärvet av småhuset som då saknar låneutrymme. I de fall skadorna upptäcks när fastighetsägare bott en längre tid i huset finns oftast ett låneutrymme eftersom lånen amorterats av och fastighetens marknadsvärde som regel ökat. Sambandet mellan stort låneutrymme och god betalningsförmåga har dock visat sig vara svagt och därmed en mindre bra utgångspunkt för möjligheten att finansiera nödvändiga åtgärder. Även Byggkvalitetsutredningen (SOU1977:177) har föreslagit att låneutrymmet utmönstras som beräkningsgrund för självrisken. I sammanhanget bör också tilläggas att det i många fall kan vara svårt för fastighetsägaren att styrka att lånet använts till husförbättring. Som en följd av att låneutrymmessjälvrisken – som baseras på fastighetens marknadsvärde – slopas bör också motsvarande återbetalningsregel slopas. Enligt nu gällande regler (13 §) skall bidragsmottagaren om fastigheten säljs inom tre år från bidragsbeslutet återbetala viss del av bidraget om överskott uppkommer. Enligt gällande regler anses överskott ha uppkommit om försäljningssumman överstiger 80 % av det i bidragsbeslutet angivna marknadsvärdet med ett basbelopp eller om försäljningspriset överstiger vad fastighetsägaren lagt ned för att förvärva och förbättra fastigheten med mer än ett basbelopp. Eftersom självrisken enligt förslaget blir oavhängig fastighetens marknadsvärde bör inte detta läggas till grund för frågan om återbetalning. Slutligen bör minimisjälvrisken höjas från ett basbelopp till 50 000 kronor, vilket ligger väl i linje med fondens ursprungliga syfte att främst hjälpa de fastighetsägare som drabbas av höga oförutsedda kostnader. Denna höjning leder förutom till en mindre besparing på bidragssidan till administrativa vinster eftersom ett antal enklare ärenden kan avskrivas på ett tidigare stadium med bl.a. minskade konsultkostnader som följd. Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare bestämmelserna för stödet. A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Tabell 4.20 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 8 696 1 Anslags- sparande -28 1999 Anslag 7 000 Utgifts- prognos 7 000 2000 Förslag 7 000 2001 Beräknat 7 000 2002 Beräknat 7 000 De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder mot radon i småhus. Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsosynpunkt. Bidraget beviljas av Boverket. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. Den mest betydelsefulla faktorn för utgifternas utveckling är småhusägarnas intresse av att genom mätning av radongashalten i sina bostäder klarlägga radonsituationen och att vid radonförekomst över gränsvärdet ansöka om bidrag för att vidta åtgärder. Regeringens överväganden Resultatinformation Under budgetåret 1998 beslutades om bidrag i 829 ärenden. Det genomsnittliga bidraget uppgår till 10 726 kronor. Motsvarande uppgift för år 1998 var 805 beslutade ärenden med genomsnittligt bidrag på 10 169 kronor. Under år 1998 utbetalades 8 696 000 kronor. Anslagskrediten har belastats med 28 000 kronor under året. När det totala utbetalade beloppet dras från det totala beslutade bidraget visas vad som är intecknat. Det intecknade beloppet uppgår per den 31 juli 1999 till 4 800 000 kronor. En undersökning har genomförts för att utröna om alla beslutade bidrag faktiskt kommer att utbetalas. Under år 1999 har 1 300 000 kronor beslutats. Det utbetalade beloppet under år 1999 uppgår till ca 2 900 000 kronor. För närvarande är beslut om bidrag stoppat då det intecknade beloppet tillsammans med utbetalningarna är större än årets anslag. Ramen om 7 000 000 kronor per år de kommande åren innebär att med ett genomsnittligt bidrag om 10 300 kronor kan ca 675 ärenden per år utbetalas för åren 2000–2002. Slutsatser Regeringen gör bedömningen att vid oförändrat anslag kommer nya beslut om bidrag till radonåtgärder att kunna fattas under år 2000. A9 Bonusränta för ungdomsbosparande Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 5 092 1999 Anslag 6 000 Utgifts- prognos 6 000 2000 Förslag 7 500 2001 Beräknat 8 000 2002 Beräknat 8 000 År 1988 beslutade riksdagen att ett speciellt ungdomsbosparande skulle inrättas (prop. 1987/88:150 bil. 3, bet. 1987/88 FiU21, rskr. 1987/88:395). Lagen (1988:846) om ungdomsbosparande trädde i kraft i december 1988. Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå till och med det år spararen fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en minimiränta. När kontoinnehavaren har sparat under tre år och det sparade kapitalet uppgår till minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren berättigad till en årlig bonusränta på 3 procent från den tidpunkt sparandet började. Den som sparar har rätt att låna upp till tre gånger det sparade beloppet, dock efter sedvanlig kreditprövning. Det finns inga krav på att sparandet skall användas till att köpa bostad. Bonusräntan bekostas av staten och betalas ut då kontoinnehavaren begär det eller när lån erhålles. När bonusräntan betalas ut upphör kontots anslutning till ungdomsbosparandet. Regeringens överväganden Resultatinformation Under de första åren efter introduktionen år 1988 växte intresset att spara i ungdomsbosparandet kontinuerligt. Fram till början av år 1992 ökade antalet sparare. Under år 1992 nådde sparformen sin största omfattning med drygt 50 000 anslutna sparare. Under de följande åren pendlade antalet sparare mellan 45 000 och 50 000. Sedan mitten av år 1996 har antalet sparare minskat. Vid slutet av år 1998 var sammanlagt 37 157 personer anslutna till ungdomsbosparandet. Det samlade sparandet uppgick vid samma tidpunkt till 182 miljoner kronor. Ungdomsbosparkonton erbjuds för närvarande av tre banker och en sparkassa. Som mest har åtta banker och sparkassor varit anslutna. Slutsatser Aktuella beräkningar pekar på att uttagen ur denna sparform kommer att öka under de kommande åren med allt större utbetalningar av bonusränta som följd. Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 7,5 miljoner kronor. A10 Bostadsbidrag Tabell 4.22 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 5 749 257 Anslags- sparande –89 710 1999 Anslag 5 864 600 Utgifts- prognos 5 410 000 2000 Förslag 5 670 000 2001 Beräknat 5 670 000 2002 Beräknat 5 620 000 Anslaget disponeras för bostadsbidrag till barn- familjer och ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Målet för bostadsbidragen är att ge ekono- miskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bidragen utgör också en viktig del av det ekonomiska familjestödet (utgiftsområde 12). Detta stöd syftar främst till att ge en ekonomisk trygghet för barnfamiljer under den tid de har en stor för- sörjningsbörda. Utgifterna för bostadsbidrag är starkt beroen- de av inkomst-, boendekostnads- och arbetslös- hetsutvecklingen och därmed av den samhälls- ekonomiska utvecklingen i stort. Under budgetåret 1998 uppgick utgifterna för bostadsbidrag till knappt 5 750 miljoner kronor. Det innebär att anslaget detta år underskreds med ca 170 miljoner kronor eller 2,9 procent. Administrationen av bostadsbidragen sköts av de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäk- ringsverket (RFV) har som central förvaltnings- myndighet ansvar för tillsyn, uppföljning och ut- värdering av bostadsbidragen. Försäkrings- kassornas respektive RFV:s anslag tillhör ut- giftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp. Regeringens övervägande Resultatinformation Utgifterna för bostadsbidrag steg kraftigt under 1990-talets första hälft. Genom riksdagens beslut om ändrat regelsystem fr.o.m. år 1996, och framförallt fr.o.m. år 1997, har emellertid ut- gifterna minskat successivt. Även antalet bidragstagare har minskat. Tabell 4 23.Totala utgifter för bostadsbidrag samt antalet hushåll med bostadsbidrag i maj respektive år, 1990–1999 Löpande priser År Utgift (mkr/år) Antal (1000-tal) 1990 3 142 1 1991 5 065 328 1992 5 928 360 1993 7 164 441 1994 8 669 538 1995 9 221 576 1996 8 373 471 1997 6 195 365 1998 5 749 338 1999 5 410 2 304 Källa: Boverket, RFV 1 Statistik finns ej., 2 Beräknad. De totala utgifterna för bostadsbidrag har mellan åren 1995 och 1998 minskat från 9 221 miljoner kronor till 5 749 miljoner kronor i löpande priser, vilket är en minskning med 3 472 miljoner kronor eller ca 37,5 procent. För år 1999 beräk- nas utgifterna till ca 5 410 miljoner kronor, 6 procent lägre jämfört med föregående år. På sikt innebär ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och lägre räntor att utgifterna för bidraget ytterligare kommer att minska. Under perioden maj 1995 till maj 1998 har antalet bidragstagare minskat med ca 240 000 hushåll eller 41,5 procent. Minskningen har varit störst bland hushåll med gifta eller samman- boende föräldrar. Den gruppen har mer än halve- rats under den aktuella perioden. Även antalet bidragstagare bland unga hushåll utan barn har minskat successivt. Under maj månad år 1999 lämnades bostadsbidrag till 304 400 hushåll, varav 255 800 barnfamiljer och 48 600 hushåll utan barn. Det innebär att bostadsbidrag lämna- des till cirka 29 procent av det totala antalet hus- håll med barn i landet. Drygt 70 procent av bi- dragshushållen med hemmavarande barn bestod av ensamstående föräldrar. Av dem var ca 90 pro- cent kvinnor, en andel som varit i det närmaste oförändrad under senare år. Tabell 4.24 Hushåll med bostadsbidrag under maj månad, 1995–1999 Tusental 1995 1996 1997 1998 1999 Hushåll med hem- mavarande barn gifta/samboende ensamstående – kvinnor – män 193,3 191,9 1 1 173,9 166,3 21,6 105,5 156,4 18,4 85,5 153,8 17,1 68,5 147,6 15,6 Hushåll med enbart umgängesrättsbarn 42,5 41,3 29,0 26,9 24,1 Hushåll utan barn – ungdomar – övriga 90,4 58,1 67,7 – 56,1 – 54,5 – 48,6 – Totalt 576,2 470,8 365,4 337,8 304,4 Källa: RFV 1 Statistik finns ej. En övervägande del av antalet hushåll med bo- stadsbidrag bor numera i hyresrättslägenheter. I maj 1998 fördelades antalet bidragstagare per upplåtelseform enligt följande: 80 procent i hyresrätt, 10 procent i bostadsrätt och 10 pro- cent i småhus, lantbruksegendom eller annan boendeform. För hushåll med hemmavarande barn täckte bostadsbidraget i genomsnitt ca 35 procent av den faktiska bostadskostnaden per månad, för ensamstående kvinnor var mot- svarande andel knappt 38 procent och för ensam- stående män ca 30 procent. Även till gifta eller sammanboende med hemmavarande barn lämna- des bidrag med i genomsnitt ca 30 procent av bostadskostnaden. Effektmål Den mest generösa av de standardnormer som preciserats i fråga om en bostads utrymmes- standard innebär att varje barn skall kunna erbju- das ett eget rum, föräldrarna ett sovrum, kök och vardagsrum oräknade. Det innebär att t.ex. en familj med ett barn, enligt normen, skall bo i tre rum och kök. I nedanstående tabell redovisas för vissa kategorier bidragstagare antalet hushåll med bostadsbidrag, genomsnittlig boendekostnad – med respektive utan bostadsbidrag – samt genomsnittlig bidragsgrundande inkomst. Redovisningen avser 1998 års förhållanden. Av tabellen framgår också hur stor andel av dessa hushåll som uppfyller nämnda norm avseende utrymmesstandard. Inom parentes anges, be- träffande utrymmesstandard, förändringen i procentenheter från föregående år. Tabell 4.25 Antal hushåll med hemmavarande barn och bostadsbidrag samt genomsnittlig boendekostnad, genomsnittlig utrymmesstandard och genomsnittlig preliminär bidragsgrundande inkomst, år 1998 Hushåll med hem- mavarande barn Antal Genomsnittlig boendekostnad (kr/mån) Genomsnittlig utrymmesstandard, med bidrag (%) Genomsnittlig preliminär in- komst (kr/år) Utan bidrag1 Med bidrag Under norm Enligt norm Över norm Ensamstående 170 997 4 711 2 935 37 (+2) 50 (+/–0) 13 (–2) 125 230 – 1 barn 87 997 4 406 3 001 18 (+/–0) 64 (+1) 18 (–1) 125 185 – 2 barn 58 802 4 901 2 946 48 (+1) 41 (+/–0) 11 (–1) 130 279 – 3 + barn 24 198 5 358 2 669 77 (+1) 18 (–1) 5 (+/–0) 113 121 – kvinnor 153 815 4 727 2 905 38 (+1) 50 (+/–0) 12 (–1) 122 462 – män 17 182 4 561 3 207 26 (+1) 46 (+/–0) 28 (–1) 150 009 Gifta/samboende 85 478 5 114 3 556 53 (–2) 35 (+/–0) 12 (+2) 139 619 – 1 barn 20 067 4 569 3 316 18 (+1) 61 (+1) 21 (–2) 104 737 – 2 barn 30 287 5 041 3 577 50 (+3) 37 (–1) 13 (–2) 141 730 – 3 barn 35 124 5 489 3 676 77 (+5) 17 (–3) 6 (–2) 157 728 Källa: RFV 1 Före ytbegränsning. År 1998 uppnådde, med stöd av bostadsbidrag, knappt 60 procent av antalet hushåll med hem- mavarande barn en utrymmesstandard som minst innebär att varje barn kan erbjudas ett eget rum. Andelen är i det närmaste oförändrad jämfört med föregående år. Bland ensamstående hushåll bor män fortfarande rymligare än kvinnor. Generellt gäller att ju fler barn som finns i familjen, desto större andel hushåll med utrymmesstandard under norm. Den genomsnittliga, preliminära inkomsten för ensamstående föräldrar ökade marginellt under år 1998 till ca 125 000 kronor per år. Drygt 40 procent av kvinnorna och 23 procent av män- nen i dessa hushåll hade en inkomst som var lägre än denna nivå. Knappt 8 procent av kvin- norna och 5 procent av männen saknade bidrags- grundande inkomst. Den förändring mot lägre bidragsgrundande inkomst som kunde konstateras under år 1997 för gifta/samboende, oavsett antalet barn i familjen, fortsätter även under år 1998. Den genomsnittliga inkomsten för dessa hushåll minskade till knappt 140 000 kronor per år jäm- fört med drygt 150 000 kronor per år under år 1997. Riksförsäkringsverkets utvärdering av 1997 års regelsystem De viktigaste drivkrafterna bakom 1997 års sys- tem för bostadsbidrag var dels att bryta de senaste årens kraftiga utgiftsökning inom om- rådet, dels behovet av åtgärder för att öka kostnadskontrollen och motverka överut- nyttjande. Riksförsäkringsverket (RFV) har haft regeringens uppdrag att redovisa effekter och resultat av dessa bestämmelser. Verket har redo- visat uppdraget i två delrapporter – Bostads- bidrag till barnfamiljer och ungdomar respektive underhållsstöd till särlevande föräldrar (RFV anser 1997:8) och Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar, redovisning vad avser systemets tillämpning (RFV anser 1998:1) – och i en slutrapport Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar (RFV anser 1999:6). RFV konstaterar att de nya bestämmelserna i stort har infriat de uppsatta målen. Regelföränd- ringarna har åstadkommit avsedda utgifts- minskningar. Sedan år 1998 understiger utbetal- ningarna anslagna medel. Påverkan av samhällsförhållanden såsom arbetslöshet, antal födda barn m.m. anses inte ha haft så stor in- verkan på resultatet mellan studerade år. RFV konstaterar också att bidragen i stort sett för- blivit oförändrade för dem som kan antas vara mest beroende av inkomstförstärkningen, dvs. ensamförsörjare med låga inkomster som bor i hyreslägenhet. Besparingen i bostadsbidragen har burits framförallt av sammanboende föräldrar med högre ekonomisk bärkraft i relativt rymliga bostäder som de äger. Träffsäkerheten i systemet Det slutliga resultatet av avstämningen av 1997 års bidrag visar att för drygt 54 procent av samt- liga hushåll var skillnaden mellan preliminärt och slutligt bidrag som högst +/– 1 000 kronor. För drygt 78 procent var skillnaden som högst +/- 3 000 kronor. Av nedanstående tabell fram- går också att ca 45 procent av hushållen fått ytterligare utbetalning, medan ca 44 procent blivit återbetalningsskyldiga. Återbetalningarna är dock avsevärt fler i intervallen 1 000 kronor och däröver än motsvarande utbetalningar. Att andelen utbetalningar under 1 000 kronor är för- hållandevis stort förklaras av att bidraget avrun- das nedåt. Tabell 4.26 Procentuell fördelning efter avstämningsresul- tat. Samtliga hushåll, 1997 års bostadsbidrag Intervall (kr) Andel (%) Utbetalning 5 001– 2,2 3 001–5 000 2,3 1 001–3 000 8,9 100–1 000 32,5 Differens – 99 – + 99 9,9 Återbetalning 100–1 000 11,8 1 001–3 000 15,1 3 001–5 000 7,6 5 001– 9,7 Ensamstående har i större utsträckning fått en ytterligare utbetalning, medan sammanboende oftare haft en skuld. Bland ensamföräldrar har hälften av kvinnorna och något mindre än hälf- ten av männen fått ett för lågt bidrag. Hushåll utan barn visar en mer jämn fördelning mellan könen. Andelen återbetalningsskyldiga är större bland unga med studiemedel än utan. Fortfaran- de är dock de som får ytterligare bidrag fler än de som har ett återbetalningskrav. RFV anser att träffsäkerheten i det preliminära bidraget för år 1997 har varit god jämfört med taxerade inkomstuppgifter och pekar på att i ett system med preliminära bidrag, som bygger på uppskattningar av en kommande inkomst under ett helt år, kan total träffsäkerhet aldrig uppnås. Av systemets utformning följer, anför verket, att det råder en hög träffsäkerhet i det slutliga bo- stadsbidraget, då det sker en avstämning av bi- dragstagarens uppskattade inkomstuppgifter mot skattemyndighetens taxerade inkomst. Möjlig- heten att öka träffsäkerheten i det preliminära bostadsbidraget, så att det bättre stämmer öve- rens med det slutliga är, enligt verket, beroende av de uppgifter som hushållen själva lämnar till försäkringskassan vid ansökningstillfället och i vilken utsträckning hushållen anmäler inkomst- ändringar. RFV konstaterar att hushållen i ringa omfattning anmält inkomstförändringar, trots att de kände till bestämmelserna. Medan 80 pro- cent av hushållen vid avstämningen hade en differens mellan taxerad och beräknad inkomst på mer än 10 000 kronor, hade endast 26 procent anmält ändrad inkomst någon gång under året. Cirka 90 procent av hushållen som tillfrågats uppgav att de kände till att förändrad inkomst skall anmälas till försäkringskassan. 70 procent visste att denna anmälan skall göras omgående. Även felaktigt uppgivna kapitalinkomster utgör en betydande förklaring till konstaterade skill- nader mellan preliminärt och slutligt bostads- bidrag. Cirka 35 procent av bidragshushållen hade under året inkomster av kapital, men 98 procent uppgav inte någon sådan inkomst. Det är RFV:s bedömning att träffsäkerheten kommer att vara högre vid framtida avstäm- ningar, när hushållen ytterligare informerats och vant sig vid betydelsen av att anmäla inkomstför- ändringar. Avgift på återbetalningsbelopp Syftet med den avgift som återbetalningsskyldiga skall erlägga är främst att åstadkomma drivkraf- ter för hushållen att uppge rätt inkomst under bidragsåret. Mot bakgrund av bl.a. bristande in- formation till bidragstagarna har riksdagen för år 1997 beslutat (bet. 1998/99:BoU9, rskr. 1998/99:186) om befrielse från sådan avgift. En- dast åtta procent av bidragshushållen kände till att avgiften kunde undvikas genom att för högt erhållet bostadsbidrag betalades tillbaka före den 30 april 1998. Informationen till hushållen har förbättrats. RFV anser att avgiften på återbetalningsplik- tiga bidragsbelopp bör behållas. Det främsta skälet för detta är att bostadsbidraget annars blir ett räntefritt lån. Dessutom riskerar träffsäker- heten i systemet att försämras. Vad som däremot kan övervägas, menar verket, är att avgift tas ut först om skulden överstiger ett högre belopp än de 1 000 kronor som gäller för närvarande. Allmänhetens och bidragstagarnas attityder till bostadsbidragssystemet RFV har även kartlagt allmänhetens och bi- dragstagarnas åsikter om de nya bostadsbidragen. Resultaten visar att en majoritet i båda grupperna stödjer bostadsbidragssystemets nuvarande utformning. Fyra påståenden har besvarats: Andel positiva Jag tycker det är riktigt: Allmänhet Bidragstagare – att storleken på bidraget bestäms av hur mycket man tjänat under hela året, 70 % 52 % – att den inkomst man uppgett till försäkringskassan kontrolleras mot den taxerade inkomsten, 85 % 82 % – att man skall betala tillbaka hela eller delar av bidraget, om man tjänat mer än man har uppgett till försäkringskassan, 63 % 51 % – att man kan få extra bidrag i efterskott, om man tjänat mindre än man uppgett till försäkrings- kassan. 69 % 77 % Inom bidragsgruppen är stödet starkast hos dem som fått utbetalningsbelopp och något svagare bland dem som fått återbetalningsskuld. Särskilt starkt är stödet för att det genomförs en in- komstkontroll. Såväl allmänheten som bidrags- tagarna är starkt positiva till att inkomsterna kontrolleras, men de är inte lika intresserade av att kontrollen leder till åtgärder. En större andel i båda grupperna är positiv till att få mer bo- stadsbidrag utbetalt om man tjänat mindre än man uppgett, jämfört med den andel som är po- sitiv till att man kan bli återbetalningsskyldig. Mest tydligt är detta för bidragstagarna där en- dast hälften är positiva till att betala tillbaka, medan tre fjärdedelar är positiva till att få mer bostadsbidrag utbetalt, om man tjänat mindre än vad som anmälts till försäkringkassan. Socialbidrag, arbetslöshetsersättning eller studiebidrag Riksdagen beslutade (prop. 1998/99:77, bet. 1998/99:BoU9, rskr. 1998/99:186) våren 1999 om ändrade regler för eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag. Reglerna vidgar möjligheterna något för försäkringskassorna att efterge krav på återbetalning av bidrag för de personer som under överskådlig tid inte kan komma att full- göra sin återbetalningsskyldighet. Utgångspunkt för bedömningen om eftergift skall kunna beviljas, tas bl.a. i socialbidragssystemet. I nedan- stående tabell redovisas andelen bostadsbidrags- hushåll, som någon gång under år 1997 har fått socialbidrag eller arbetslöshetsersättning. (Grupperna är inte ömsesidigt uteslutande.) Dessutom framgår antalet hushåll med bostads- bidrag och studiebidrag samma år. Tabell 4.27 Hushåll med bostadsbidrag, som någon gång under år 1997 fått socialbidrag, arbetslöshetsersättning eller studiebidrag Hushåll Antal hus- håll med bostads- bidrag Andel med social- bidrag (%) Andel med arbetslös- hetsersätt- ning (%) Andel med studie- bidrag (%) Barnfamiljer 356 230 37 37 3 Ungdomar utan barn 85 975 36 19 48 Samtliga 442 205 37 33 11 Knappt 40 procent av det totala antalet hushåll med bostadsbidrag hade socialbidrag någon gång under år 1997 (i genomsnitt ca sju månader). Drygt 80 procent av dessa var familjer med barn. I vart tredje hushåll fick någon i familjen arbets- löshetsersättning i form av A-kassa, KAS eller ALU. Drygt 90 procent av dessa var barn- familjer. Knappt hälften av de ungdomar utan barn som fick bostadsbidrag hade också studie- bidrag. Motsvarande andel bland barnfamiljerna var endast 3 procent. Sammantaget anser RFV att det nya inkomst- prövningssystemet har klara fördelar vid jäm- förelse med tidigare bostadsbidragssystem. I det gamla systemet ökade kostnaderna kraftigt och möjligheterna att överutnyttja bidraget var stora. Utifrån de resultat som utvärderingen visat finner verket inga starka argument för att föreslå några större förändringar i nuvarande bostads- bidragssystem. Slutsatser Grundprinciperna för det nya bostadsbidrags- systemet är bra. RFV:s genomgång visar att det ökade ansvarstagande för individen som regeringen eftersträvade vid förändringen av tidigare system, fått stöd och ökad tyngd. Vidare stödjer en majoritet bland såväl allmänhet som bidragstagare bostadsbidragssystemets nuvaran- de utformning. Men det tar tid innan ett nytt system fungerar som avsett. Det är regeringens ambition att förändringar i trygghetssystemen tydligt skall tillkännages och kunna förstås av dem som berörs. Goda och väl genomförda informationsinsatser har därför stort värde. Regeringen delar RFV:s bedömning att resul- taten av verkets utvärdering inte föranleder några större förändringar i nuvarande bostads- bidragssystem. De frågor som verket lyfter fram i sin slutrapport kommer regeringen dock att ytterligare analysera. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Regeringen är medveten om att bostadsbidragen ger upphov till stora marginaleffekter och kommer därför att se över dessa i ett samlat perspektiv. Måluppfyllelsen i bostadsbidragssystemet har, när det gäller hushållens utrymmesstandard, varit i princip oförändrad under år 1998 jämfört med föregående år. Systemets fördelningspolitiska profil har förstärkts marginellt. Bostadsbidragssystemet gör ingen åtskillnad mellan kvinnor och män. De olikheter som kan konstateras bl.a. i fråga om antal bidragstagare och bidragsnivåer beror i första hand på att fler ensamstående kvinnor än män har hemmavaran- de barn och att den bidragsgrundande årsin- komsten skiljer sig mycket mellan de båda grup- perna. Mot bakgrund av ovanstående, och med hän- syn till följande förslag till regeländringar, före- slår regeringen att 5 670 000 000 kronor anvisas för anslaget A10 Bostadsbidrag för år 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till 5 670 000 000 kronor respektive 5 620 000 000 kronor. Förslag till regeländringar Avgift på återbetalningspliktiga bidragsbelopp Regeringens bedömning: Avgift på för högt er- hållet bostadsbidrag bör, fr.o.m. bidragsåret 1998, tas ut på återbetalningsbelopp överstigande 2 500 kronor. Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstäm- mer med regeringens bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Avgift på återbetalningspliktigt bidragsbelopp betalas enligt föreskrifter som efter regeringens bemyn- digande meddelas av RFV. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till ett lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag skall avgift erläggas på återbetalningsbelopp överstigande 1 000 kronor (RFFS 1996:12). Mot bakgrund av bristande information till bidrags- tagarna har dock, efter riksdagens tillkänna- givande (bet. 1998/99:BoU9, rskr. 1998/99:186), sådan avgift slopats på återbetalningsbelopp som hänförs till år 1997. När det gäller avgiftsuttaget fr.o.m. bidragsåret 1998 har riksdagen anfört att ett slutligt ställningstagande i frågan bör anstå tills dess att RFV:s utvärdering av bostads- bidragssystemet slutförts. I prop. 1995/96:186 Nya regler om bostads- bidrag angav regeringen att det i det nya in- komstprövningssystemet bör finnas drivkrafter som gör att bidragstagarna vid bedömningen av sin årsinkomst inte underskattar den. Regeringen är fortfarande av denna uppfattning. Avgift bör därför även fortsättningsvis betalas på för högt erhållet bostadsbidrag under året. Den bristande information till bidragstagare som tidigare kun- nat konstateras, och som motiverade slopad av- gift för bidrag som hänförs till år 1997, har också nu förbättrats, inte minst när det gäller hand- läggning av ärenden där inkomsten kraftigt för- ändrats. RFV:s utvärdering av bostadsbidrags- systemet visar dock att det kan övervägas om avgift skall tas ut först om skulden uppgår till ett något högre belopp (2–3 000 kronor) än vad som gäller för närvarande. Regeringen bedömer det som rimligt att den avgiftspliktiga gränsen vid återbetalning bör kunna höjas med 1 500 kronor till 2 500 kronor fr.o.m. bidragsåret 1998. Därvid bibehålls hushållens incitament att undvika större återbetalningskrav, samtidigt som avgiftsfrihet för smärre belopp innebär att vad som kan upplevas som orimliga krav på precision undviks. De kostnadskonsekvenser som följer av ändringen har beräknats till 90 000 kronor per år. Förslag till finansiering lämnas i det följande. Bostadsbidrag efter barns dödsfall Regeringens förslag: Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 10–11 §§ lagen (1993:737) om bostadsbidrag, och familjen dessförinnan har ansökt om eller uppbär bostadsbidrag, får bidrag lämnas t.o.m. den sjätte månaden därefter, dock längst t.o.m. den månad då familjen flyttar från bostaden. Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag gäller beslut om preliminärt bostadsbidrag för en period om längst tolv månader. Bidraget lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag upp- kommit och t.o.m. den månad då rätten till bi- drag har ändrats eller upphört. Förhållanden som uppstår då ett barn avlider i familjen motiverar dock undantag från denna huvudregel. Barnfamiljer har ofta begränsade förutsättningar att bygga upp en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. En olycka, som förändrar den ekonomiska situationen utan förvarning, kan därför leda till en akut ekonomisk kris. Möjlig- heterna att snabbt anpassa hushållets utgifter till lägre inkomster kan vara ytterst snäva. Rätten till bostadsbidrag upphör i dag i sam- band med ett barns dödsfall. Gällande bestäm- melser omfattar inte någon omställningsperiod för de efterlevande. Det är regeringens uppfatt- ning att barnfamiljer som har ansökt om eller som uppbär bostadsbidrag skall ges möjlighet att övergångsvis få eller behålla sitt bidrag när ett barn avlidit. Därigenom förbättras de ekono- miska förutsättningarna för familjen att bo kvar i sin bostad under en tid för att komma tillrätta med sin situation. Bidrag bör kunna lämnas till och med den sjätte månaden efter dödsfallet. Flyttar familjen från bostaden dessförinnan, skall dock rätten till sådant stöd upphöra månaden efter den då boendet förändrades. Om barnets föräldrar separerar inom sex månader efter dödsfallet innebär det att endast den förälder som bor kvar i bostaden har rätt att behålla bo- stadsbidraget enligt nu föreslagen regel. Rege- ringens förslag om viss omställningsperiod efter barns dödsfall bör omfatta samtliga barnfamiljer som ingår i personkretsen enligt 10–11 §§ lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Med bidrag i detta sammanhang avses såväl den del av bostadsbidraget som beror på bo- stadskostnadens storlek, som den särskilda del som enbart följer av antalet barn i familjen. I princip skiljer sig detta bidrag inte från vad som gäller för bostadsbidrag i övrigt. Det skall dock lämnas som ett tillfälligt stöd och i vissa avseen- den beräknas på särskilt sätt. Bidraget är att anse som ett preliminärt bo- stadsbidrag och skall därmed åtföljas av avstäm- ning mot hushållets taxerade inkomst och ett slutligt bidragsbeslut. För att sökanden inte skall missgynnas bör det dock beräknas utan beaktan- de av att barnet avlidit och grundas såvitt avser det avlidna barnet, på förhållanden månaden före dödsfallet. Det innebär att det avlidna barnet skall beaktas som om det fortfarande fanns i familjen vid såväl beräkning av bidragsgrundande inkomst som bidragsgrundande bostadskostnad. I den mån barnet haft inkomster som påverkat bostadsbidraget, skall således dessa inkomster beaktas även vid beräkning av bostadsbidrag under denna sexmånadersperiod. Även den särskilda del av bostadsbidraget som lämnas oberoende av bostadskostnadens storlek skall beräknas som om barnet fortfarande var i livet. Bidraget bör i övrigt följa de bestämmelser som gäller för bostadsbidragsgivningen. Föränd- ringar i hushållets bidragsgrundande inkomst i övrigt, liksom förändringar av andra bidrags- grundande förhållanden som kan hänföras till den månad barnet avlidit och under den därefter följande omställningsperioden, skall således på- verka dess storlek. De kostnadskonsekvenser som följer av för- slaget har beräknats till 2,3 miljoner kronor per år. Förslag till finansiering lämnas i det följande. Frågan har beretts inom Regeringskansliet varvid samråd har skett med Riksförsäkringsverket. Förslaget har därvid inte mött några invänd- ningar. Förslaget föranleder ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. De nya bestäm- melserna bör träda i kraft den 1 januari 2000. Lägsta belopp för återbetalning respektive utbetalning av slutligt bidrag Regeringens förslag: Bestäms det slutliga bostads- bidraget till ett lägre eller ett högre belopp än vad som för samma år har lämnats i preliminärt bi- drag, skall belopp under 200 kronor inte betalas ut eller betalas tillbaka. Skälen för regeringens förslag: Är det slutliga bostadsbidraget högre än vad som lämnats i preliminärt bidrag för samma år, skall över- skjutande belopp betalas ut till bidragstagaren. Är det slutliga bostadsbidraget lägre än det preliminära bidraget skall bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden, om inte eftergift be- viljats. Enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall dock ingen utbetalning ske av belopp som understiger 100 kronor. Inte heller är bidragstagaren skyldig att betala tillbaka belopp som är lägre än 100 kronor. De förslag till ändrade bestämmelser som lämnats i det föregående – avseende avgift på återbetalningspliktiga bidragsbelopp och bo- stadsbidrag efter barns dödsfall – beräknas leda till en utgiftsökning på knappt 2,5 miljoner kronor per år, vilken skall finansieras. Av denna anledning föreslår regeringen att det lägsta be- loppet för återbetalning respektive utbetalning av slutligt bidrag höjs med 100 kronor till 200 kronor. Förslaget innebär en utgifts- minskning motsvarande den utgiftsökning som nämnda förslag ger upphov till. Dessutom minskas försäkringskassornas administrativa belastning något. Det högre beloppet bör gälla fr.o.m. den 1 januari 2000, dvs. från samma tid- punkt som övriga regeländringar avses träda i kraft. Frågan, som föranleder en ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, har beretts i Rege- ringskansliet och kontakter har tagits med Riksförsäkringsverket. Förslaget har därvid inte mött några invändningar. A11 Internationellt samarbete Tabell 4.28 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1999 Anslag 20 000 Utgifts- prognos 17 000 2000 Förslag 20 000 Anslaget uppfördes första gången för budgetåret 1999 för att finansiera kostnader för Sveriges deltagande i det internationella samarbetet på plan-, bygg- och bostadsområdet. Regeringens överväganden Sveriges medlemskap i EU medför deltagande i särskilda samarbetsprojekt inom unionen. Statliga medel erfordras för att finansiera detta samarbete liksom avseende pågående samarbete i Östersjöområdet samt FN-samarbete, t.ex. FN:s andra världskonferens om boende och bebyggelse, Habitat II, m.m. Sedan något år pågår arbete med att i Malmö arrangera en europeisk bostadsmässa år 2001, som kommer att delvis sammanfalla med det svenska ordförandeskapet i EU. En europeisk bostadsmässa m.m. I budgetpropositionen (1998/99:1 utgiftsområde 18) för år 1999 redovisade regeringen för riksdagen det pågående arbetet med att under sommarhalvåret 2001 anordna en europeisk bostadsmässa i Malmö, benämnd Bo01 Framtidsstaden. Syftet med bostadsmässan är att visa upp goda exempel på hur byggnader och byggda miljöer kan anpassas till en kretsloppsanpassad hållbar utveckling med beaktande också av de väsentliga tekniska egenskapskraven i byggproduktdirektivet. Arbetet med förberedelserna för bostadsmässan fortskrider. I första etappen av den nya stadsdelen i Västra Hamnen i Malmö beräknas i dagsläget 700 lägenheter stå klara när mässan öppnas den 11 maj 2001. Av dessa lägenheter kommer 75 att visas för allmänheten. Nämnas kan också att ett – för bostadsmässor – unikt tillfälligt utställningsområde på 80 000 m2 kommer att skapas i direkt anslutning till det nya bostadsområdet. Ytterligare ett syfte med bostadsmässan är att skapa debatt om bygg- och bostadsfrågor på europeisk nivå under Sveriges ordförandeskap i EU. Mässan skulle kunna betecknas som det största publika EU-evenemanget under år 2001. Därför engageras arkitekter, konstnärer, företag och institutioner från hela Europa i mässan. Såväl i den permanenta bebyggelsen som i tillfälliga utställningar. Den europeiska dimensionen markeras särskilt av den s.k. europeiska byn bestående av 20-25 småhus. Chefen för Miljödepartementet har bjudit in 29 länder runt om i Europa att delta i bostadsmässan genom att uppföra ett hus i den europeiska byn. Avsikten med byn är att demonstrera produktionsmetoder, traditioner, arkitektur, material m.m. som används i de deltagande länderna. Ett av huvudsyftena med den europeiska byn är att bidra till att påskynda introduktionen av byggproduktdirektivet och en väl fungerande inre marknad på byggområdet med lägre bygg- och boendekostnader samt därmed skapa fler arbetstillfällen. I budgetpropositionen för innevarande budgetår angavs att staten bör ställa medel till förfogande inom en ram av totalt 30 miljoner kronor för bidrag till vissa gemensamma kostnader i samband med mässarrangemangen t.ex. mässhallar och utställningar m.m. Det statliga bidraget får inte tas i anspråk för att täcka kostnader för att uppföra bostadshus samt normala investeringar i infrastruktur. Vidare angavs som villkor för ett statligt bidrag dels att mässan genomförs, dels att näringslivet och EU vardera för samma ändamål bidrar med minst lika stort belopp som staten. Medlen kommer att behöva betalas ut under en treårsperiod. För budgetåret 1999 anvisade riksdagen totalt 20 miljoner kronor under anslaget Internationellt samarbete avseende bl.a. kostnader för den europeiska bostadsmässan. Regeringen vill beträffande de nämnda villkoren för statens bidrag till bostadsmässan för riksdagen anmäla följande. Vad gäller de förutsatta bidragen från EU och näringslivet så kan för närvarande noteras att näringslivet uppfyller sin del. Medel från EU däremot kommer att behöva sökas från flera anslag och betalas ut successivt med början under år 2000. Detta betyder att statens bidrag kommer att börja betalas ut under år 1999 utan att motsvarande belopp finns tillgängligt från EU. Utbetalningar av medel bedöms dock vara störst under andra halvåret 2000 och i början av år 2001. Habitat II-konferensen i Istanbul år 1998 och genomförandet av Habitatagendan kommer våren 2001 att följas upp vid ett extra möte med generalförsamlingen i FN. Detta sammanfaller med det svenska ordförandeskapet i EU och medför att det är Sverige som skall leda förberedelserna inom EU samt föra EU:s talan i generalförsamlingen. Slutsatser Regeringen föreslår att sammanlagt 20 miljoner kronor anvisas för internationellt samarbete år 2000. 5 Geoteknik 5.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Statens geotekniska institut (SGI). Institutet är en uppdragsmyndighet och har ett sektorsövergripande ansvar för geoteknikfrågor. Detta innebär att SGI skall upprätthålla och utveckla kunskap inom området samt tillhandahålla geoteknisk kunskap och rådgivning till statliga myndigheter med ansvar för olika områden med koppling till miljö, infrastruktur, fysisk planering och byggande samt till övriga aktörer inom branschen. Institutet har ett särskilt ansvar för ras- och skredfrågor. Verksamheten vid SGI omsatte ca 63 miljoner kronor år 1998 och antalet anställda var 85 personer. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall SGI:s verksamhet år 1998 har karaktäriserats av att - samhällets behov av insatser på ras och skredområdet har varit större än planerat, - resursförstärkningar och kompetensuppbyggnad inom nya områden som institutet tilldelats, - ökad uppdragverksamhet för speciella utredningar vid infrastrukturutbyggnad och inom markmiljöområdet. Under år 1999 kommer SGI att ta igen eftersläpningen som uppstått inom FoU- verksamheten, medan uppdragverksamheten kommer att ha mindre omfattning än tidigare år. Det ekonomiska utfallet för år 1998 visar ett överskott på ca 500 000 kronor för uppdragsverksamheten. Prioriteringar Det är viktigt att SGI:s myndighetsroll inom ras- och skredområdet vidmakthålls. SGI bör påbörja det prototyparbete som institutet föreslagit om skredriskkartor. SGI bör också sträva efter en större internationalisering genom ökat deltagande i internationella samarbetsgrupper bl.a för att samordna regelverk i Sverige med EU samt ett ökat deltagande i EU-forskningen. 5.2 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverkets (RRV:s) revisionsberättelse för år 1998 innehåller inte några anmärkningar gällande SGI. 5.3 Anslag B1 Statens geotekniska institut Tabell 5.1 Anslagsutveckingen Tusental kronor 1998 Utfall 21 931 Anslags- sparande 3 046 1999 Anslag 23 012 Utgifts- prognos 25 000 2000 Förslag 24 078 2001 Beräknat 24 448 1 2002 Beräknat 24 843 2 1 Motsvarar 24 078 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 24 078 tkr i 2000 års prisnivå. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1998 visar att anslagsförbrukningen understiger tillgängliga medel med ca 3 miljoner kronor. Anslagssparandet förklaras med att det under åren 1997 och 1998 inträffade flera ras och skred som krävde omfattande insatser av SGI som ansvarig myndighet. Detta innebar att institutet har fått omprioritera verksamhet och resurser omfördelades från anslagsfinansierad verksamhet inom FoU-området som inte kunnat fullföljas som planerat. SGI planerar att under det kommande året ta igen den eftersläpning som detta orsakat. SGI:s prognos för år 1999 pekar på att merparten av anslagssparandet från år 1998 kommer att tas i anspråk. Regeringens överväganden Resultatinformation SGI hade för år 1998 en omsättning på 62,9 miljoner kronor varav intäkter på uppdrag uppgår till 41 miljoner kronor (65 %). Verksamhetens totala resultat visar ett mindre överskott. Inom myndighetsverksamheten har arbetet under året inriktats på att biträda räddningstjänsten när ras och skred inträffat eller befaras samt att på olika sätt förebygga ras och skred. Under året har ett antal mindre skred och ras inträffat. Institutet har i uppdrag att övervaka stabiliteten i Göta älvdalen i samråd med länsstyrelser, kommuner och Sjöfartsverket. SGI har medverkat i länsstyrelsernas behandling av plan- och byggärenden, huvudsakligen i Västra Götalands län. Ärendena har också bl.a. innehållit granskning av förstärkningsåtgärder och ny detaljplan i Ödesby, Vagnhärad. Inom verksamhetsområdet tillämpad forskning och kunskapsuppbyggnad har bl.a. gjorts en vetenskaplig studie av skredet i Vagnhärad för att närmare beskriva orsakerna till skredet och presentera förslag till hur liknande händelser skall kunna undvikas i framtiden. SGI utvecklar också nya system för riskvärdering av stabilitet i naturliga jordslänter i olika geologiska miljöer. Inom SGI:s uppdragsverksamhet har forskning och utveckling bedrivits för att med olika metoder stabilisera mark med kalkcementpelare. Ett annat forskningsområde är att med GIS (geografiska informationssystem) kartera skredriskområden. Användning av restprodukter, t.ex. kolaska, träaska, slagg och återvunna avfallsmaterial har studerats inom mark- och anläggningssektorn. Ett viktigt forskningsfält är att ta fram kriterier för hur restprodukterna får användas. Inom informationsverksamheten har SGI förmedlat kunskap genom kurser och konferenser samt metodbeskrivningar och handböcker. Dessutom har databasen SGI-Line gjorts internationellt tillgänglig via Internet. Rådgivning till branschen omfattar bl.a. efterbehandling av bensinstationer, rådgivning i samband med byggnation av tunnlar, vägar och järnvägar i Öresundsregionen. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.2 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 40 988 40 501 487 (varav tjänsteexport) Prognos 1999 36 100 39 920 -3 820 (varav tjänsteexport) Budget 2000 41 000 41 000 0 (varav tjänsteexport) För år 1999 pekar SGI:s prognos på ett underskott i uppdragsverksamheten med ca 3,8 miljoner kronor med anledning av särskilda satsningar på kvalitet och miljöledning samt administrativa system. Slutsatser Måluppfyllelsen är större på uppdragsverksamheten än på den anslagfinansierade delen. Det beror på att en omprioritering av verksamheten har skett på grund av flera inträffade ras och skred under åren 1997 och 1998 som krävt akuta insatser och som inneburit att vissa myndighetsuppgifter försenats. Inför år 2000 är det viktigt att den eftersläpning som skett under året 1998 inom områdena kvalitetsvärdering och riskvärdering hämtas igen. SGI skall också inom ramen för anslagsverksamheten utarbeta förslag till skredriskkartor i samarbete med Sveriges geologiska undersökningar och Lantmäteriverket och redovisa dessa senast 30 december 2000. Den plan för kompetensförsörjning som framtagits av SGI skall fullföljas. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 956 000 kronor. Anslaget för år 2000 har beräknats enligt följande: Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 23 012 Pris- och löneomräkning 110 Justering av premier 956 Förslag 2000 24 078 6 Länsstyrelserna m.m. 6.1 Omfattning Verksamhetsområdet Länsstyrelserna m.m. omfattar anslaget C1 Länsstyrelserna m.m. och anslaget C2 Regionala självstyrelseorgan. Länsstyrelsernas övergripande mål är att länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelserna har en bred verksamhet som omfattar flertalet politikområden. Verksamheten återfinns inom nedanstående verksamhetsgrenar. 1. Regionalekonomi, näringslivsutveckling och konkurrens (Regionalekonomi; utgifts- område 19, Konkurrensfrämjande; utgiftsområde 24, Utbildningsfrågor; utgiftsområde 16) 2. Kommunikationer (utgiftsområde 22) 3. Lantbruk (utgiftsområde 23) 4. Rennäring m.m. (utgiftsområde 23) 5. Fiske (utgiftsområde 23) 6. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (utgiftsområde 23) 7. Naturvård och miljöskydd (utgiftsområde 20) 8. Planväsende, hushållning med mark och vatten (utgiftsområde 18) 9. Kulturmiljö (utgiftsområde 17) 10. Social omvårdnad (utgiftsområde 9) 11. Civilt försvar och räddningstjänst m.m. (utgiftsområde 6) 12. Bostadsfinansiering (utgiftsområde 18) 13. Jämställdhet (utgiftsområde 14) 14. Allmän förvaltning (utgiftsområde 18) Till verksamhetsgrenen Allmän förvaltning hör ärenden som inte kan hänföras till någon annan verksamhetsgren, såsom registrering av stiftelser, lönegarantiärenden, jakt- och viltvårds- ärenden, lotteriärenden etc. Det pågår en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning mellan stat och kommun i Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län. Försöksverksamheten som inleddes den 1 juli 1997 i Kalmar, Gotlands och Skåne län och den 1 januari 1999 i Västra Götalands län, avslutas vid utgången av år 2002 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en fördjupad demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. I Kalmar län är ett regionförbund regionalt självstyrelseorgan. På Gotland har kommunen anförtrotts ansvaret. I Skåne och Västra Götalands län är de nybildade landstingen självstyrelseorgan. Försöksverksamheten innebär att det regionala självstyrelseorganet i respektive län från länsstyrelserna övertagit det regionala utvecklingsansvaret, ansvaret för frågor om länsplaner för regional infrastruktur samt beslutanderätten över användningen av regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel. I Kalmar, Gotlands och Skåne län har självstyrelseorganen från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av vissa statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. I Gotlands län påbörjades den 1 januari 1998 en försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning. Försöket innebär att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnats i länsstyrelsen. Regeringen har tillkallat en parlamentarisk regionkommitté, PARK, med uppgift att dels följa upp och utvärdera försöksverksamheten, dels utforma vissa förslag om den framtida regionala organisationen (dir. 1997:80). Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 1 oktober 2000. I den del av uppdraget som avser överväganden om den statliga länsförvaltningens struktur och uppgifter har en delredovisning skett i december 1998 i ett betänkande, Regional frihet och statligt ansvar - en principiell diskussion (SOU 1998:166). Regeringen konstaterar att formerna för arbetet med de överförda uppgifterna har utvecklats. Det finns dock skillnader i de olika försökslänen beroende på försökens karaktär och starttid. 6.2 Utgiftsutveckling Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 1 696 1 778 1 820 1 819 1 839 1 858 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Regeringens bedömning är att tillfredsställande resultat inom verksamhetsområdet har uppnåtts i förhållande till de mål som formulerats. En bedömning av resultatet inom de olika områdena redovisas i budgetpropositionen under respektive utgiftsområde. En samlad bedömning vad gäller länsstyrelserna redovisas i avsnitt 6.4. Den parlamentariska kommittén PARK följer och utvärderar försöksverksamheten. Det ekonomiska utfallet redovisas under avsnitt 6.4 och 6.5. Förändringar Den 1 januari 1999 utvidgades försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning till att omfatta även Västra Götalands län. Samtidigt inrättades särskilda miljöprövningsdelegationer vid samtliga länsstyrelser. Prioriteringar Regeringens prioriteringar framgår av respektive utgiftsområde. 6.3 Revisionens iakttagelser Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Jämtlands och Västernorrlands län har av Riksrevisionsverket, RRV, erhållit revisionsberättelse med invändning. I RRV:s årliga rapport till regeringen redovisas dessa revisionsinvändningar tillsammans med de iakttagelser som RRV gjort inom verksamhetsområdet. Revisionens iakttagelser och regeringens bedömning redovisas under anslagsavsnitten 6.4 och 6.5. 6.4 Anslag C1 Länsstyrelserna m.m. Tabell 6.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 1 683 692 Anslags- sparande 77 897 1999 Anslag 1 757 893 Utgifts- prognos 1 800 000 2000 Förslag 1 798 370 2001 Beräknat 1 817 676 1 2002 Beräknat 1 836 979 2 1 Motsvarar 1 790 742 tkr i 2000 års prisnivå. 2Motsvarar 1 782 078 tkr i 2000 års prisnivå. Regeringens överväganden Resultatbedömning I det följande redovisas länsstyrelsernas resultat och finansiella ställning samt regeringens bedömning härav. Den närmare bedömningen av länsstyrelsernas resultat inom de olika verksamhetsgrenarna redovisas i budgetpropositionen under respektive utgiftsområde. Diagram 6.1 Ramanslagets fördelning på verksamhetsgrenar 1997- 1998 (samtliga länsstyrelser) 10=regional ekonomi, näringslivsutveckling och konkurrens, 12=kommunikationer, 14=lantbruk, 15=rennäring m.m., 16=fiske, 17=livsmedelskontroll, djurskydd, alllmänna veterinära frågor, 18=naturvård och miljö, 19=planväsende, hushållning med mark och vatten, 20=kulturmiljö, 21=social omvårdnad, 22=civilt försvar och räddningstjänst m.m., 23=bostadsfinansiering, 30=jämställdhet, 24=allmän förvaltning Av länsstyrelsernas totala finansiering härrör cirka 70 % från anslaget C1 Länsstyrelserna m.m.. Budgetåret 1998 minskade länsstyrelserna sina utgifter med 91 miljoner kronor på detta anslag. Samma år översteg medelsförbrukningen de tilldelade medlen för verksamheten med 26 miljoner kronor. Detta möjliggjordes genom att länsstyrelserna kunde utnyttja ett ackumulerat anslagssparande. Totalt hade länsstyrelserna vid utgången av 1998 ett anslagssparande om 72 miljoner kronor, vilket motsvarar 4 % av tilldelade medel. Motsvarande belopp 1996 var 10 %. Det innebär att anslagssparandet minskat med mer än hälften på tre år. Länsstyrelsernas prog-noser som inlämnades i augusti tyder på att det ackumulerade anslagssparandet kommer att minska ytterligare under 1999. Diagram 6.2 Länsstyrelsernas finansiering Vid utgången av 1998 var drygt 4 600 personer anställda vid länsstyrelserna, varav cirka 3 600 tillsvidareanställda. Antalet tillsvidareanställda minskade, medan antalet visstidsanställda ökade under året. Könsfördelningen var fortsatt relativt jämn. Andelen anställda med eftergymnasial utbildning ökade något och uppgick i slutet av 1998 till cirka 55 %. Åldersstrukturen karaktäriserades fortfarande av att en stor andel, cirka 25 %, var över 55 år, medan endast 11 % var under 35 år. Inom vissa länsstyrelser är cirka en tredjedel av de tillsvidareanställda 55 år eller äldre. Länsstyrelsernas ekonomiska situation medger inte att dubbla kompetenser under en över-gångsperiod byggs upp för att möta framtida kompetensförluster. Försök med traineeutbildning har initierats på några håll, i vissa fall i samarbete med länsarbetsnämnden. Länsstyrelserna finansieras med såväl anslaget 18 C1 Länsstyrelserna m.m. som sakanslag och andra medel. Prioriteringarna mellan de olika verksamhetsgrenarna varierar mellan länsstyrelserna beroende på skilda förhållanden i länen. Ökade satsningar har gjorts inom verksamhetsgrenen Naturvård och miljöskydd, främst beroende på förberedelserna för införandet av miljöbalken den 1 januari 1999. Även kostnaderna för verksamhetsgrenen Allmän förvaltning har ökat, främst till följd av länsstyrelsernas uppgifter i samband med riksdagsvalet. Länsstyrelsernas redovisningar av användningen av de samlade medlen visar också att satsningarna inom verksamhetsgrenen Lantbruk fortsätter att öka. Skälet till ökningen är bl.a. komplexiteten i regelsystemet vad gäller EU:s jordbrukarstöd och kraven på utökade kontroller. Av årsredovisningarna framgår vidare att främst Civilt försvar och räddningstjänst m.m. samt Bostadsfinansiering är verksamhetsgrenar som resursmässigt har påverkats av neddragningar till följd av besparingskrav eller minskade uppgifter. I likhet med föregående år redovisar länsstyrelserna att besparingskraven medfört dels minskad tillsyn inom flera verksamhetsgrenar, dels resulterat i längre handläggningstider. För år 1999 har dock länsstyrelserna tillförts särskilda resurser för att förstärka tillsynen inom verksamhetsgrenarna Naturvård och miljöskydd samt Social omvårdnad. Länsstyrelserna redovisar för varje verksamhetsgren en bedömning av tillståndet i länet vid början av året, prioriteringar och viktigare insatser under året samt en bedömning av resultatet av insatserna. Redovisningarna har stadigt utvecklats och kedjan tillstånd-insatser- resultat kan följas på ett alltmer tydligt sätt. Regeringens samlade bedömning är att länsstyrelserna i huvudsak har åstadkommit ett tillfredsställande resultat i förhållande till de mål som har formulerats för verksamheten, såväl generella som för respektive verksamhetsgren. Utvecklingen av det sektorsövergripande arbetet har fortsatt, bl.a. föranlett av arbetet med till- växtavtalen inom den regionala näringspolitiken och IT-omställningen inför skiftet till år 2000. Främjandet av en ekologiskt hållbar utveckling har bl.a. skett genom framtagandet av strategier för regional miljö, STRAM. Hälften av länsstyrelserna har infört eller håller på att införa miljöledningssystem för att integrera miljöhänsyn i all sin verksamhet och för att miljöanpassa sin upphandling. Vidare uppvisar länsstyrelserna i allmänhet ett målmedvetet arbete med att främja ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Länsstyrelserna redovisar också en rad insatser som främjar en korrekt och enhetlig rättstillämpning. Utvecklingsfrågor Styrningen och resultatuppföljningen inom länsstyrelseområdet är komplex då verksamheten omfattar många utgiftsområden. Ett fortlöpande arbete bedrivs därför i syfte att utveckla den samordnade styrningen och uppföljningen av länsstyrelsernas verksamhet. Vidare ges stöd till och genomförs utvecklingsinsatser för att främja en effektivare verksamhet vid länsstyrelserna, t.ex. kompetensutvecklingsinsatser. Arbetet sker såväl löpande som i projektform och i nära samverkan med länsstyrelserna och berörda departement. Som stöd för utvecklingsarbetet finns vid Finansdepartementet ett särskilt Utvecklingsråd för länsstyrelsefrågor. I rådet, som leds av statssekreteraren med ansvar för länsstyrelsefrågor, ingår fyra landshövdingar. En av de viktigare insatserna för att förbättra styrning och uppföljning är det pågående projekt som syftar till samordning av regeringens styrning och uppföljning av länsstyrelserna och övriga myndigheter inom respektive verksamhetsgren. I syfte att förbättra möjligheterna till uppföljning av länsstyrelsernas resultat har principer för en enhetlig redovisning av verksamhet och ekonomi tagits fram och en samverkansgrupp för redovisningsfrågor bildats. En modell för resultatinformation har utvecklats och framtagande av nyckeltal och andra resultatindikatorer inom olika verksamhetsområden pågår. Vidare har former för och innehåll i mål- och resultatdialogen mellan Regeringskansliet och länsstyrelserna vidareutvecklats. Regeringen uppdrog genom beslut den 25 februari 1999 åt länsstyrelserna att i samverkan med Svenska kommunförbundet, Lantmäteriverket, Boverket och ett stort antal kommuner genomföra en utbildning i geografiska informationssystem, GIS. Utbildningen är inriktad mot området samhällsplanering. Satsningen görs med sikte på ett teknikskifte hos länsstyrelser och kommuner. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 6.3 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1998 149 000 124 124 0 Prognos 1999 145 000 120 120 0 Budget 2000 150 000 120 120 0 De avgiftsintäkter som redovisas mot inkomsttitel och som länsstyrelserna inte får disponera utgörs bl.a av ansökningsavgifter enligt avgiftsförordningen, såsom miljöskyddsavgifter, lotteriavgifter, avgifter för tillsyn och registrering av stiftelser. De avgifter som får disponeras utgörs av avgifter för tillstånd och tillsyn av pantbanker. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Jämtlands och Västernorrlands län har av RRV erhållit revisionsberättelse med invändning. Invändningarna beror på – brister i den interna kontrollen, – brister i underlagen för den information som länsstyrelserna lämnar i årsredovis- ningen, – att årsredovisningen innehåller felaktig in- formation eller att redovisningen strider mot gällande redovisningsprinciper, – att den till regeringen överlämnade årsredo- visningen inte överensstämmer med den version som beslutats av styrelsen. Av länsstyrelsernas svar till regeringen med anledning av revisionen framgår de åtgärder som vidtagits eller planeras, för att rätta till de brister RRV påtalat. Åtgärderna avser främst utvecklade rutiner och förstärkt ekonomiadministrativ kompetens. Regeringen godtar de åtgärder länsstyrelserna redovisar och kommer att följa utvecklingen. Inom Regeringskansliet kommer det, bl.a. mot bakgrund av revisionens iakttagelser och synpunkter, att i det fortsatta arbetet läggas särskild vikt vid kvalitetsutveckling vid länsstyrelserna. I samband med att vissa länsstyrelser ges ett ökat ansvar för genomförande av EG:s strukturfondsprogram kommer också frågan om internrevision vid länsstyrelserna att behandlas. RRV har vidare granskat handläggningen av EG:s arealstöd. Granskningen visar att det finns stora skillnader mellan länsstyrelsernas administrativa effektivitet. RRV anser att åtgärder bör vidtas för att minska dessa skillnader. För att underlätta jämförelser av länsstyrelsernas handläggning har gemensamma redovis-ningsprinciper tagits fram av en samverkansgrupp bestående av bl.a. företrädare för Ekonomistyrningsverket (ESV) och länsstyrelserna. Vidare har Statens jordbruksverk bemyndigats att meddela föreskrifter för länsstyrelsernas handläggning av stödärenden. Regeringen bedömer att skillnaderna mellan länen därmed kommer att minska. RRV har i den årliga rapporten (1999) före- slagit att länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands och Västerbottens län, får i uppdrag att utföra inventeringar av anläggningar i fjällvärlden. RRV har uppmärksammat att Länsstyrelsen i Norrbottens län bedriver ett projekt, som bl.a. syftar till att inventera tillgångarna. De länsstyrelser som av RRV föreslås få uppdraget har tidigare bedrivit ett sådant inventeringsarbete. Anläggningarna är i allmänhet inte redovisade som tillgångar för staten. Frågan om hur tillgångarna skall redovisas bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Slutsatser Till följd av sammanläggningen av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs samt Älvsborgs län till Länsstyrelsen i Västra Götalands län beräknas anslaget minska med 10 miljoner kronor i enlighet med tidigare beslut (prop. 1997/98:1, utg.omr. 18, bet. 1997/98 BoU1, rskr. 1997/98:77). Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1998/99:100 utg.omr. 18, bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) presenterat en besparing på länsstyrelseanslaget fr.o.m. år 2000. I enlighet härmed beräknas anslaget minska med 10 miljoner kronor. För år 1999 tillfördes anslaget C1 Länsstyrelserna m.m. 10 miljoner kronor för förstärkt miljötillsyn. För år 2000 beräknas ytterligare 5 miljoner kronor tillföras ramanslaget för samma ändamål. Den sammanlagda förstärkningen om 15 miljoner kronor beräknas ligga fast för år 2001 respektive 2002. För år 2000 planeras en fortsättning av den ovan beskrivna nu pågående GIS-utbildningen som länsstyrelserna bedriver tillsammans med Lantmäteriverket, Boverket och ett stort antal kommuner. För detta ändamål beräknas 6 miljoner kronor engångsvis för år 2000. I 1998 års ekonomiska vårproposition, där den treåriga utbildningssatsningen presenterades, föreslog regeringen att det engångsvis för år 2001 skulle avsättas 8,5 miljoner kronor. Den körkortslag (1998:488) som trädde i kraft den 1 oktober 1998 medförde flera nya arbetsuppgifter för länsstyrelserna. I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, bet 1998/99:BoU1, rskr. 1998/99:59) tilldelades länsstyrelserna 9 miljoner kronor för år 1999 och 7,2 miljoner kronor beräknades fr.o.m. år 2000. För att kunna fastställa resursbehovet efterföljande år har Vägverket i samråd med vissa länsstyrelser på regeringens uppdrag utrett vilka kostnader som författningsändringarna medfört hos länsstyrelserna. Det totala resursbehovet för länsstyrelserna har beräknats till 13,3 miljoner kronor, varför länsstyrelseanslaget beräknas tillföras ytterligare 6,1 miljoner kronor fr.o.m. år 2000. Med anledning av att vissa andra arbetsuppgifter, bl.a. förlustanmälan av körkort, övergått från länsstyrelserna till Vägverket överförs 720 000 kronor från länsstyrelseanslaget till utgiftsområde 22 anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag. Genom riksdagens beslut om infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174) har länsstyrelserna, och i försökslänen de regionala självstyrelseorganen, fått en utvidgad roll och ett större ansvar vad gäller länsplaner för regional transportinfrastruktur. Regeringen gav därför SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, i uppdrag att utreda omfattningen av dessa arbetsuppgifter. Resultatet visar på ett utökat resursbehov. Länsstyrelseanslaget beräknas tillföras drygt 1,6 miljoner kronor fr.o.m. år 2000. Genom riksdagens beslut om staten och trossamfunden (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176) upphör länsstyrelsernas administration av kyrkovalen. Till följd härav beräknas länsstyrelseanslaget minska med 1,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2000. Från år 2000 föreslår regeringen att anslaget F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet inom utgiftsområde 4 avvecklas. Länsstyrelserna har tidigare haft möjlighet att rekvirera medel från anslaget för vissa ändamål. Regeringen anser därför att medel skall tillföras länsstyrelserna. Länsstyrelseanslaget beräknas tillföras 2,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2000. Regeringen har i propositionen om Vissa alkoholfrågor m.m. (1998/99:134) föreslagit att de särskilda partihandelstillstånden upphör den 1 januari 2000. Förslaget innebär bl.a. att länsstyrelsens arbetsuppgifter med tillstånden upphör. Under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens proposition beräknas länsstyrelseanslaget minskas med 5 miljoner kronor fr.o.m. år 2000. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 51 035 000 kronor. Pris- och löneomräkning av anslagen till myndigheternas förvaltningskostnader behandlas i volym 1, avsnitt 7.1 Utgifternas fördelning på utgiftsområden. I likhet med tidigare år bör enligt regeringens bedömning länsstyrelserna få disponera medel för att täcka ökade administrativa kostnader för arbetet med miljöprogrammet inom jordbruket. I budgetpropositionen utgiftsområde 19 föreslår regeringen att länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen, i de län där strukturfondsprogram genomförs, får använda anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder för att täcka utgifter för strukturfondsadministrationen. Mot denna bakgrund beräknas anslaget till 1 798 370 000 kronor för år 2000. Länsstyrelseanslaget för år 2000 har beräknats enligt följande: Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 1 757 893 varav engångsvis för 1999: Miljöprövningsdelegationer 7 000 GIS-utbildning 7 000 Tekniska justeringar: Lokaljustering -5 873 Pris- och löneomräkning 17 564 Justering av premier 51 035 Överföringar till länsstyrelseanslaget: Förstärkt miljötillsyn 5 000 GIS-utbildning, engångsvis 6 000 Körkortslag 6 100 Regional transportplanering 1 624 Div. kostnader för rättsväsendet 2 300 Överföringar från länsstyrelseanslaget: Neddragning Länsstyrelsen i Västra Götalands län -10 000 Besparing -10 000 Förlustanmälan körkort -720 Administration kyrkoval -1 300 Partihandelstillstånd -5 000 Del av pris- och löneomräkning till C2 -202 Medel till Riksarkivet för vissa länsstyrelsers arkiv -251 Förslag 2000 1 798 370 För riksdagens kännedom redovisas den fördelning som regeringen avser att besluta, om riksdagen godkänner medelsberäkningen för anslaget C1 Länsstyrelserna m.m.. Tabell 6.5 Ramanslagets fördelning på ramposter för år 2000 Tusental kronor Länsstyrelse Stockholms län 191 844 Uppsala län 60 052 Södermanlands län 59 754 Östergötlands län 77 571 Jönköpings län 67 552 Kronobergs län 55 660 Kalmar län 58 887 Gotlands län 38 354 Blekinge län 49 752 Skåne län 171 665 Hallands län 59 514 Västra Götalands län 247 104 Värmlands län 71 074 Örebro län 65 707 Västmanlands län 61 209 Dalarnas län 73 702 Gävleborgs län 68 718 Västernorrlands län 76 955 Jämtlands län 62 088 Västerbottens län 78 291 Norrbottens län 96 252 Utvecklingsinsatser m.m. 6 664 Summa 1 798 370 6.5 Anslag C2 Regionala självstyrelseorgan Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 12 680 Anslags- sparande - 1999 Anslag 20 466 Utgifts- prognos 20 466 2000 Förslag 21 072 2001 Beräknat 21 072 2002 Beräknat 21 072 Anslaget avser medel för förvaltningskostnader hos regionförbundet i Kalmar län, Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting samt Gotlands kommun med anledning av den försöksverksamhet som regleras i lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Regeringens överväganden Fram till utgången av år 2002 pågår en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning mellan stat och kommun i Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län. Syftet är att utveckla former för en fördjupad demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. I Kalmar län är ett regionförbund regionalt självstyrelseorgan. På Gotland har kommunen anförtrotts ansvaret. I Skåne län respektive Västra Götalands län är landstinget regionalt självstyrelseorgan. Försöket innebär att det regionala självstyrelseorganet i respektive län från länsstyrelserna övertagit det regionala utvecklingsansvaret och vissa andra statliga uppgifter. Regeringen har tillkallat en parlamentarisk regionkommitté, PARK, med uppgift att dels följa upp och utvärdera försöksverksamheten, dels utforma vissa förslag om den framtida regionala organisationen (dir. 1997:80). Kommitténs arbete skall vara avslutat hösten 2000. Den parlamentariska kommittén PARK presenterade i december 1998 delbetänkandet Regional frihet och statligt ansvar - en principiell diskussion (SOU 1998:166). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser RRV föreslår i sin årliga rapport (1999) att rege ringen tilldelar RRV befogenheter som möjliggör en granskning av självstyrelseorganen. RRV anger att verket för närvarande saknar befogenhet att utföra granskning av de medel som beslutas av självstyrelseorganen. Regeringen vill i detta sammanhang påpeka att självstyrelseorganen i likhet med annan kommunal verksamhet är föremål för en kommunal revision. Frågan om en utökning av RRV:s mandat till en granskning som även omfattar själv-styrelseorganen bereds i Regeringskansliet och regeringen kommer att ta ställning till RRV:s förslag vid ett senare tillfälle. Slutsatser Regeringen föreslår att medel, motsvarande 202 000 kronor för att kompensera för pris- och löneförändringar, förs från anslaget C1 Länsstyrelserna m.m. till anslaget C2 Regionala självstyrelseorgan. I försökslänen har de regionala självstyrelse- organen övertagit ansvaret för länsplaner för regional transportinfrastruktur från länsstyrelserna. Resultatet av regeringens uppdrag till SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, visar på ett utökat resursbehov. Anslaget C2 Regionala självstyrelseorgan beräknas tillföras 404 000 kronor fr.o.m. år 2000 för arbetet med länsplanerna. Mot denna bakgrund beräknas anslaget till 21 072 000 kronor. Anslaget till de regionala självstyrelseorganen har för år 2000 beräknats enligt följande: Tabell 6.7 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 20 466 Pris- och lönekompensation 202 Regional transportplanering 404 Förslag 2000 21 072 7 Lantmäteriverksamhet m.m. 7.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar det statliga lant- mäteriet och Statens va-nämnd. Den 31 december 1998 var cirka 2 370 perso- ner anställda inom det statliga lantmäteriet och 7 personer vid Statens va-nämnd . Den nuvarande organisationen för det statliga lantmäteriet inrättades den 1 januari 1996. Lantmäteriet består av Lantmäteriverket och länsvisa lantmäterimyndigheter. Lantmäteriver- ket är en central förvaltningsmyndighet för lantmäterimyndigheterna. Verksamheten bedrivs i tre divisioner, nämli- gen - Fastighetsbildning - Landskaps- och fastighetsdata - Uppdragsverksamhet, benämnd Metria Uppdragsverksamhet skall hållas organisatoriskt skild från övrig verksamhet. Lantmäterimyndigheten i länet får mot avgift bedriva myndighetsservice som har ett naturligt samband med myndighetsutövningen. Tjänsteexport inom verksamhetsområdet bedrivs av det av staten helägda bolaget Swedesurvey AB, som i stor utsträckning anlitar personal från det statliga lantmäteriet. 7.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen Tusental kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 407 433 411 424 423 430 Statens utgifter inom verksamhetsområdet avser huvudsakligen fasta kostnader (personal och lo- kaler) samt kostnader för utrustning. Sammanfattande kommentarer till verk- samhetsutfall och ekonomiskt utfall Lantmäteriverkets verksamhet har under de se- naste åren bl.a. kännetecknats av ett mycket då- ligt ekonomiskt resultat. Huvudförklaringar till detta har varit dels ett omfattande omstruktureringsarbete, dels problem i samband med införande av en ny arbetsprocess med IT- stöd inom fastighetsbildningsverksamheten. Det kan nu konstateras att Lantmäteriverkets ekonomiska resultat för år 1998 har förbättrats. Lantmäteriverket har således under år 1998 gjort framsteg i arbetet med att säkerställa ekonomisk, verksamhetsmässig och organisatorisk balans i verksamheten. Ekonomiska problem kvarstår dock i första hand för den avgiftsfinansierade myndig- hetutövande förrättningsverksamheten men även inom den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten i Metria. Stora balanserade underskott belastar dessutom dessa båda verksamheter. Myndigheten utnyttjar vid utgången av år 1998 anslagskrediten med 23 miljoner kronor vilket innebär en minskning med 14 miljoner kronor jämfört med år 1997. Förändringar Den nya arbetsprocessen syftande till att samordna fastighetsbildning och fastighetsregistrering har under år 1998 börjat tillämpas av alla statliga lantmäterimyndigheter. Prioriteringar En fortsatt huvuduppgift för Lantmäteriverket under år 2000 är att säkerställa ekonomisk balans i verksamheten, dvs. även inom hela den avgiftsfinansierade verksamheten. Arbetet med att uppnå minskade kostnader och handläggningstider inom förrättningsverksamheten genom introduktionen av den nya arbetsprocessen bör drivas med fortsatt hög prioritet. Vidare skall Lantmäteriverkets redovisningar till underlag för regeringens ekonomiska styrning av verksamheten förbättras och förtydligas. 7.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Omstruktureringen av den statliga lantmäteriverksamheten har nu pågått sedan mitten av 1990-talet. En huvuduppgift för Lantmäteriverket under åren 1998 och 1999 är att säkerställa ekonomisk, verksamhetsmässig och organisatorisk balans inom myndigheten. Under år 1998 har Lantmäteriverket gjort framsteg i detta arbete. Verket har exempelvis under året uppnått ett positivt ekonomiskt resultat inom uppdragsverksamheten. Därmed återstår 39 miljoner kronor i gamla underskott. Utnyttjandet av anslagskrediten har minskat med 14 miljoner kronor under året. De ekonomiska problemen var vid utgången av år 1998 fortsatt stora inom den myndighetsutövande förrättningsverksamheten. Förutsättningarna att hantera existerande problem inom denna verksamhet har dock under år 1998 förbättrats genom att den nya process syftande till att integrera fastighetsbildning och fastighetsregistrering har börjat tillämpas i hela organisationen, dvs. nu är rikstäckande. Detta projekt, Ny arbetsprocess, har dock drabbats av såväl förseningar som ökade kostnader. De positiva effekter, som förutsatts som ett resultat av detta arbete, har ännu inte kunnat redovisas av Lantmäteriverket. Arbetet med att utveckla försörjningen med landskaps- och fastighetsinformation har under året i huvudsak fortsatt enligt fastslagna riktlinjer. Effekter av de statliga insatserna För den enskilde fastighetsägaren förstärker ett väl fungerande system för fastighetsindelningen äganderätten och skapar möjligheter att erhålla krediter på rimliga villkor. För staten ger fastighetssystemet bl.a. underlag för fastighetsbeskattning. Register om fastigheter och geografiska data är en del av samhällets grundläggande informationsinfrastruktur. Lägesfaktorn är här en av samhällets viktigaste samordningsnycklar. Området utgör därmed också en viktig del i samhällets IT-utveckling. Geografisk information bör därför på ett så effektivt sätt som möjligt utnyttjas i samhället. Insatserna inom informationsförsörjningsområdet har skapat ett bättre och ett mera tillgängligt beslutsunderlag för bl.a. miljöövervakning, samhällsplaneringsändamål, räddningstjänstinsatser, och transportplanering samt för försvaret. Till följd av att informationen tillhandahålls i digital form har förutsättningar skapats för en mer rationell ärendehantering inom olika samhällssektorer. Informationen kan kombineras med digital information från andra källor för analyser i s.k. geografiska informationssystem (GIS). Tillgången till inte minst digital landskapsinformation har ökat. Informationen används också i ökande utsträckning inom den privata sektorn, bl.a. inom skogsnäringen, jordbruket och åkerinäringen. Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att Lantmäteriverket under år 1998 har hanterat de strukturella problemen på ett tillfredsställande sätt. Betydande insatser har gjorts i arbetet med att skapa ekonomisk balans i verksamheten. Detta arbete behöver dock fortsätta med hög prioritet. De ekonomiska problemen m.m. inom förrättningsverksamheten var vid utgången av år 1998 särskilt stora. En ny arbetsprocess tillämpas nu i hela landet inom verksamhetsområdet fastighetsbildning. Därmed har nu förutsättningar skapats, förvisso med några års försening, att uppnå den ökade effektivitet och totalt sett lägre kostnader som förutsatts. Verket hanterar även under år 1998 utvecklingen på området landskaps- och fastighetsinformation på ett tillfredsställande sätt. Lantmäteriverkets redovisningar till regeringen måste emellertid göras mer rättvisande samt kvalitetssäkras. 7.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har följande invändningar i revisionsberättelsen avseende Lantmäteriverkets årsredovisning för år 1998. - Årsredovisningen ger ej rättvisande bild. - Väsentliga poster i balansräkningen har redovisats på bristfälligt sätt och i strid mot gällande redovisningsprinciper. Riksrevisionsverket har även i en särskild revi- sionspromemoria ställd till Lantmäteriverket framfört ett antal rekommendationer. Exempel- vis framför verket att det är väsentligt för led- ningens uppföljning och utvärdering av verk- samheten att resultatredovisningen, mot bakgrund av att dokumentationen är behäftad med väsentliga brister, kvalitetssäkras. När det gäller den finansiella redovisningen saknas generellt bokslutsdokumentation av sådan beskaffenhet att dessa kan utgöra underlag för analys och bedömning av resultat- och balansräkningens poster. Lantmäteriverket har vidare, i strid mot gällande regelverk och fastställda redovisnings-principer, avfört anläggningstillgångar, dock helt avskrivna, till ett anskaffningsvärde om ca 205 miljoner kronor från redovisningen i balansräkningen. 7.5 Anslag D1 Lantmäteriverket Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 402 164 Anslags- sparande -22 430 1999 Anslag 427 890 Utgifts- prognos 405 000 2000 Förslag 417 755 2001 Beräknat 416 576 1 2002 Beräknat 422 697 2 1 Motsvarar 410 255 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 409 755 tkr i 2000 års prisnivå. Lantmäteriverkets totala omsättning uppgick år 1998 till 1 333 miljoner kronor. För år 1998 redovisar Lantmäteriverket en förbrukning av anslaget med 402 miljoner kronor. Detta innebär att den utnyttjade anslagskrediten har kunnat minskas med ca 14 miljoner kronor till 23 miljoner kronor. En huvudförklaring till den förbättrade ekonomiska situationen är en generell kostnadsminskning i det statliga lantmäteriets verksamhet fördelade på alla slag av kostnader. Verksamheten belastades under år 1998 fortfarande av omställningskostnader. Dessa uppgick under året till 66 miljoner kronor. Prognosen för år 1999 innebär att amorteringen av ianspråktagen kredit kan fortsätta. Målsättningen här är att resterande anslagskredit ska amorteras under år 1999. Regeringens överväganden Resultatinformation De övergripande målen för det statliga lantmäteriet är att verka för en ändamålsenlig fastighetsindelning och en effektiv försörjning med grundläggande landskaps- och fastighetsinformation. Landskaps- och fastighetsinformationen skall tillhandahållas i den form, standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbehov. En utvärdering av verksamheten utifrån Lantmäteriverkets resultatredovisning för år 1998 är inte möjlig att utföra med nöjaktig säkerhet, vilket är en allvarlig brist. Inom fastighetsbildningsverksamheten har arbetet med att integrera fastighetsbildning och fastighetsregistrering fortsatt under år 1998. Den nya arbetsprocessen, nu i drift inom alla länsmyndigheter, har bidragit till en kostnadsminskning med 44 miljoner kronor inom denna verksamhet. Rationaliseringseffekterna av integreringsarbetet under året har således inte varit obetydliga, men stora ekonomiska problem kvarstår inom verksamheten. Förutsatta minskningar av kostnader och handläggningstider som ett resultat av integreringsarbetet har ännu inte kunnat uppnås. Inom verksamheten med landskaps- och fastighetsdata förutses en fortsatt snabb utveckling för användningen av integrerad grafisk- och registerinformation i geografiska informationssystem (GIS). Verksamheten enligt den gällande nioåriga produktionsplanen för landskapsinformation bedrivs, med några få mindre undantag, enligt denna plan. Lantmäteriverket har inte i av regeringen beslutad utsträckning upphandlat produktion i konkurrens. Verket utvärderar för närvarande effekterna av konkurrensupphandlingen. Lantmäteriverket har gjort framsteg i det prioriterade arbetet med att hantera de stora strukturella och ekonomiska problem som belastat verksamheten under de senaste åren. Personalminskningen har fortsatt under året. Antalet anställda har minskat med 330 personer till 2 373 anställda. Av dessa är 301 uppsagda. Verksamheten totala kostnader har exempelvis minskat med 12 %, dvs. med 175 miljoner kronor. Av dessa utgör personalkostnader 128 miljoner kronor och lokalkostnader 18 miljoner kronor. Stora ekonomiska problem kvarstår dock inom den avgiftsfinansierade förrättningsverksamheten. Underskottet under 1998 uppgår till drygt 25 miljoner kronor, vilket innebär en förbättring med 40 miljoner kronor jämfört med år 1997, samt det balanserade underskottet till hela 102,5 miljoner kronor. Av verkets delårsrapport för första halvåret 1999 framgår bl.a. att den utnyttjade anslagkrediten bör vara amorterad vid årets slut. Inom den avgiftsfinansierade verksamheten uppvisar förrättningsverksamheten ett överskott på 5 miljoner kronor och uppdragsverksamheten inom Metria ett underskott på 11 miljoner kronor. Avgiftsbelagd verksamhet bedrivs inom områdena fastighetsbildning, landskaps- och fastighetsinformation samt uppdragsverksamhet (Metria). Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 7.3 Offentligrättlig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1998 233 494 586 008 585 449 559 Prognos 1999 242 000 588 000 571 000 17 000 Budget 2000 244 000 600 000 575 000 25 000 Tabell 7.4 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 279 642 276 590 3 052 (varav tjänsteexport) 43 770 45 102 -1 332 Prognos 1999 268 000 268 000 0 (varav tjänsteexport) 34 000 35 800 -1 800 Budget 2000 300 000 290 000 10 000 (varav tjänsteexport) 50 000 48 000 2 000 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av den totala budgetomslutningen beräknas för år 1999 uppgå till knappt 70 %. Överskottet i den avgiftsbelagda verksamheten var 3,6 miljoner kronor under år 1998. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Regeringen har med anledning av Riksrevisionsverkets invändningar behandlat dessa i samband med den reguljära dialogen med myndigheten på olika nivåer. Det kan också konstateras att Lantmäteriverkets verksamhet under år 1998 har granskats på ett motsvarande sätt som ett tjänsteproducerande aktiebolag, dvs. på ett sätt som bättre överensstämmer med Lantmäteriverkets stora andel tjänsteproducerande verksamhet. Av Lantmäteriverkets redovisning av de åtgärder verket vidtagit eller kommer att vidta med anledning av Riksrevisionsverkets invändningar framgår, enligt regeringens uppfattning, att verket vidtar åtgärder som innebär att redovisningen följer ekonomiadministrativa regler och görs rättvisande samt att kommande årsredovisningar kvalitetssäkras. Regeringen bedömer därför för närvarande att Lantmäteriverket arbetar konstruktivt med dessa frågor. Detta arbete kommer att följas löpande av regeringen i nära kontakt med Riksrevisionsverket. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information, trots bristerna i verkets underlag för bedömning av verksamheten under år 1998, drar regeringen slutsatsen att Lantmäteriverkets verksamhet i huvudsak har bedrivits i riktning mot de fastlagda riktlinjerna. Lantmäteriverket har under året kommit långt i arbetet med att lösa de ekonomiska och strukturella problemen i verksamheten. Det är angeläget att effektiviseringen av fastighetsbildningsprocessen, bl.a. innebärande minskade kostnader och handläggningstider, drivs vidare med hög ambition. Regeringen bedömer att LMV måste fortsätta arbetet för att nå ekonomisk balans samt arbetet med att förbättra redovisningarna till regeringen. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att analysera det allmännas ansvar för spridning av basinformation från den offentliga sektorn. Gruppens arbete syftar till att skapa beredningsunderlag för de frågor som fortfarande är olösta och arbetet skall redovisas den 1 december 1999. Verksamhetens inriktning – att bidra till en effektiv och långsiktigt hållbar användning av Sveriges fastigheter, mark och vatten – och omfattning föreslås i huvudsak oförändrad för år 2000. I anslaget är beräknat medel för den kartvårdsverksamhet Lantmäteriverket bedriver i Ånge. Under åren 1998 till 2001 genomförs en särskild satsning för att stimulera en ökad användning av geografiska data och informationssystem (GIS) inom den offentliga sektorn. En utbildningssatsning riktas till länsstyrelser och kommuner. Programmet omfattar i övrigt bl.a. en satsning på standardisering och en vidareutveckling av Sveriges nationalatlas så möjligheterna med Internet tas till vara. Verksamheten som bedrivs inom totalförsvarsfunktionen, landskaps- och fastighetsinformation, över vilken Lantmäteriverket är funktionsansvarig, syftar till att uppnå funktionsmålet och därmed en önskvärd förmåga vid utgång av försvarsbeslutsperioden. Under år 1998 har Lantmäteriverket mot bakgrund av detta genomfört ett flertal insatser. I dessa ingår exempelvis en regional funktionsövning i södra Sverige samt samverkan med samtliga totalförsvarsmyndigheter inom funktionen m.fl. insatser. Under år 1999 har verket prioriterat elförsörjningsåtgärder. Med anledning av detta bedömer regeringen att funktionen förmåga vid utgången av år 1998 är godtagbar. Vid anslagsberäkningen har anslaget varaktigt minskat med 10 miljoner kronor. Vidare har regeringen bedömt det skäligt att tillfälligt minska anslaget med 15 miljoner kronor med anledning av vissa ökade avgiftsintäkter inom verksamheten. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 11 752 000 kronor. Mot denna bakgrund beräknas anslaget för Lantmäteriverket till 417 755 000 kronor. Tabell 7.5 Beräkning av anslaget år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 427 890 Pris- och löneomräkning 3 113 Justering av premier 11 752 Neddragning -25 000 Förslag 2000 417 755 Det kapital som Lantmäteriverket har disponerat för finansiering av omsättningstillgångar i den avgiftsfinansierade verksamheten har avvecklats under år 1999. D2 Statens va-nämnd Tabell 7.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 5 056 Anslags- sparande 496 1999 Anslag 5 447 Utgifts- prognos 5 900 2000 Förslag 6 721 2001 Beräknat 6 823 1 2002 Beräknat 6 931 2 1Motsvarar 6 721 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 6 721 tkr i 2000 års prisnivå. Statens va-nämnd handlägger mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Regeringens överväganden Resultatinformation Det mål som gäller för Statens va-nämnd är att handläggningstiden under budgetåret 1998 skall minskas så att 65 % av målen avgörs inom 10 månader och resten inom 16 månader. Regeringen bedömer att Va-nämnden i allt väsentligt uppfyllt målen för verksamheten och även i övrigt bedrivit verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Verksamhetens inriktning och omfattning föreslås oförändrad för år 2000. Slutsatser Från år 2000 föreslår regeringen att anslaget F7 Diverse kostnader för rättsväsendet inom utgiftsområde 4 avvecklas. Va-nämnden har tidigare haft möjlighet att rekvirera medel från anslaget. Regeringen anser därför att medel skall tillföras nämnden. Anslaget beräknas tillföras 17 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 1 226 000 kronor. Mot denna bakgrund beräknar regeringen anslaget för Statens va-nämnd till 6 721 000 kronor. Anslaget för år 2000 har beräknats enligt följande: Tabell 7.7 Beräkning av anslaget år 2000 Anslag 1999 5 447 Pris- och löneomräkning 31 Justering av premier 1 226 Överfört från uo 4 17 Förslag 2000 6 721 8 Stöd till ekologisk omställning och utveckling 8.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar huvudsakligen stöd till kommuner enligt förordningen (1998:23) om statligt bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska omställningen i samhället. Inom verksamhetsområdet finansieras också Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet. Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 617 1 500 955 1 763 1 420 1 196 8.2 Resultatbedömning Lokala investeringsprogram Sveriges kommuner visar ett fortsatt stort intresse för de lokala investeringsprogrammen. Drygt två tredjedelar av kommunerna har i juni 1999 lämnat in intresseanmälan för perioden 2000–2002. Regeringen har under 1999 beviljat 47 kommuner statsbidrag om totalt 1,4 miljarder kronor till deras lokala investeringsprogram för perioden 1999–2001. Sammantaget under 1998 och 1999 har 81 kommuner beviljats 3,7 miljarder kronor i statsbidrag till lokala investeringsprogram. För bidragsgivning under åren 2000–2002 återstår nu 2,6 miljarder kronor. Under våren 1999 har de kommuner som beviljats bidrag för perioden 1998–2000 lämnat en första verksamhetsrapport till regeringen om hur arbetet med de lokala investeringsprogrammen fortskrider. De vanligaste avvikelserna som rapporterats av kommunerna är förseningar av genomförandet av åtgärderna. Regeringen har granskat rapporterna och tagit ställning till de förändringar som kommunerna vill genomföra i sina lokala investeringsprogram. De lokala investeringsprogrammen som beviljats bidrag hittills omfattar en total investeringsvolym på 17,7 miljarder kronor och bedöms ge 11 500 direkta arbetstillfällen under investeringsperioden 1998–2001. De lokala investeringsprogrammen kommer att ge märkbara effekter på miljön, om de resultat uppnås som kommunerna har angivit i sina investeringsprogram. Satsningarna på bl.a. effektivare energianvändning, biogas och fjärrvärme ger mindre koldioxidutsläpp. Olika typer av naturvårdande åtgärder leder till minskade utsläpp av näringsämnen i vattendrag och till ökat skydd för den biologiska mångfalden. De hittills beviljade stöden kan enligt uppgifter från de sökande kommunerna, beräknas medföra energieffektiviseringar på cirka 1,64 TWh per år och total minskning av koldioxidutsläpp till luften på ungefär 1,2 miljoner ton per år. Riksrevisionsverket har under år 1999 granskat ett urval av de lokala investeringsprogram som beviljades statsbidrag för perioden 1998–2000. Granskningsuppdraget redovisades den 6 september 1999. Regeringens analys av rapporten och förslag till ändringar av regelsystemet för de lokala investeringsprogrammen kommer att föreläggas riksdagen under år 2000. Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet inrättades den 1 februari 1999. Myndigheten är lokaliserad till Umeå och utgör en nationell samlingspunkt för kunskaper, forskningsrön, idéer och erfarenheter kring frågor om ekologisk hållbarhet. Centrumets viktigaste uppgift är att aktivt stödja kommunerna i arbetet med att ta fram och genomföra lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet samt att sprida erfarenheter från dessa program. 8.3 Anslag E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 617 133 Anslags- sparande 182 867 1999 Anslag 1 495 000 Utgifts- prognos 950 000 2000 Förslag 1 758 000 2001 Beräknat 1 414 500 2002 Beräknat 1 190 500 Stödet till lokala investeringsprogram beslutades av riksdagen i enlighet med budgetpropositionen för år 1998. Regeringen har sedan dess beslutat om bidrag omfattande 2 320 miljoner kronor för perioden 1998-2000 och 1 433 miljoner kronor för perioden 1999–2001. Under våren 1999 har regeringen beviljat 1 433 miljoner kronor i statsbidrag till 47 kommuners lokala investeringsprogram för perioden 1999-2001. Enligt kommunernas lokala investeringsprogram väntas de åtgärder som beviljats stöd under år 1999 ge ca 3 500 direkta arbetstillfällen och 600 bestående arbetstillfällen. De miljöeffekter som är att vänta av de lokala investeringsprogrammen inbegriper bland annat minskad energianvändning, minskade utsläpp av koldioxid, kväve och svavel till luft samt minskade utsläpp av fosfor och kväve till vatten. Dessutom görs insatser för en ökad biologisk mångfald, efterbehandling av mark och vatten, samt åtgärder för en minskad resursförbrukning. Regeringens överväganden Allt eftersom fler kommuner beviljas bidrag ökar behovet och angelägenheten av att informera om de lokala investeringsprogrammen. Nyvunna erfarenheter och kunskaper som förmedlas till andra aktörer ger möjlighet till spridning och inspiration för andra kommuners miljöarbete. Därför utgör informationsarbetet en viktig del av de lokala investeringsprogrammen. Länsstyrelserna och sektormyndigheterna har engagerats i arbetet med de lokala investeringsprogrammen. Länsstyrelserna har kostnader för administration, samråd och utvärdering i samband med de lokala investeringsprogrammen. Kommunerna har dessutom möjlighet att begära stöd från ett antal sektormyndigheter i arbetet med de lokala investeringsprogrammen. Under år 2000 får högst 20 miljoner kronor av anslaget E1 användas för administration, uppföljning, informations- och kunskapsspridande insatser enligt ovan. Av denna summa bör 3,5 miljoner kronor kunna avsättas som stöd för kommunernas arbete att utforma sina lokala investeringsprogram. Ändrade regler för stöd till lokala investeringsprogram Regeringen föreslår mot bakgrund av vunna erfarenheter och synpunkter från kommuner och andra aktörer vissa förändringar i stödet till lokala investeringsprogram. Det gäller dels smärre ändringar av inriktningen av bidragsgivningen, dels ändringar i ansöknings- och beslutsprocess. Samverkan mellan de regionala tillväxtavtalen, som är ett viktigt led i regeringens satsning på utveckling och tillväxt, och de lokala investeringsprogrammen kan förstärka båda programmens effekter och bör därför eftersträvas. Däremot bör bidrag inte ges till sådana energiinvesteringar för vilka kommunen kan söka medel ur något av de statliga energistöden. Merparten av de återstående 2,8 miljarder kronor som finns avsatta till lokala investeringsprogram i budgeten för år 2000 samt åren 2001 och 2002 bör fördelas ut under år 2000. En stor del av medlen torde bindas av beslut om bidrag till lokala investeringsprogram för perioden 2000-2002. Därefter kan det vara lämpligt att gå över till ett system med successivt beviljande av bidrag. En mindre del av anslaget bör också kunna användas för bidrag till enskilda åtgärder av hög kvalitet med avseende på miljöeffekter och sysselsättning. Stöd till bomässan Bo01 Den europeiska bomässan Bo01 Framtidsstaden, som genomförs i Malmö år 2001, ger ett unikt tillfälle att demonstrera idéer och tekniska lösningar för en ekologiskt hållbar utveckling i full skala i den permanenta bebyggelsen. Det är viktigt att detta kan ske även i de fall där åtgärderna inte är kortsiktigt företagsekonomiskt lönsamma för de deltagande byggherrarna. Regeringen föreslår att upp till 250 miljoner kronor av anslaget till lokala investeringsprogram, får användas för bidrag till merkostnader för ekologiskt hållbara lösningar vid uppförande av permanent bebyggelse och infrastruktur inom Bo01-området i Malmö. Avsikten med stödet är att bidra till t.ex. utvecklingskostnader som inte kan inrymmas i ett ordinärt byggprojekt. Bidrag ska därför kunna utgå till merkostnad för miljöinriktade åtgärder som ännu inte är vanligt förekommande och som har miljöeffekter utöver de som är vanliga i bygg- och förvaltningssektorn. Såvitt regeringen nu kan bedöma torde dessa bidrag kunna hanteras inom ramen för förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. Det kan dock inte uteslutas att det i något fall – för enskild åtgärd – kan bli fråga om undantag från föreskrift i förordningen. I den mån ett sådant undantag skulle strida mot riksdagens beslut om statsbidrag för stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (prop. 1997/98:1, utg. omr. 18 avsnitt 8, bet. 1997/98:BoU1, rskr. 1997/98:81) begärs riksdagens medgivande att besluta sådant undantag. En redovisning av eventuellt utnyttjande av detta medgivande kommer tidigast att ske i samband med vårpropositionen år 2000. Regeringen har tidigare aviserat att år 2001 blir ett Arkitekturår och den nya bebyggelsens arkitektoniska kvalitet kommer att bli av grundläggande betydelse för Bo01. Bidrag enligt ovan kan ges till åtgärder som främjar arkitektoniska kvaliteter i samband med de miljöinriktade åtgärderna. Den som söker bidrag måste tillämpa en helhetssyn på miljöfrågorna. Bidragsmottagaren måste kunna visa att åtgärden är motiverad ur ett livscykelperspektiv där hänsyn tas till såväl yttre miljö som inomhusmiljö och hälsoaspekter. Krav kommer att ställas på uppföljning och dokumentation av genomförda åtgärder, så att de åtgärder som fått bidrag kan bidra till erfarenhetsuppbyggnad och ge spridningseffekter. Regeringen föreslår också att 25 miljoner kronor ur anslaget år 2000 används för att delfinansiera investeringarna i ett planerat Science Center i Göteborg. Regeringens förslag: Systemet med en årlig sista ansökningsdag för ansökan om stöd till lokala investeringsprogram slopas och istället prövas ansökningarna allteftersom de inkommer. Möjlighet ges för bidrag till enskilda åtgärder av hög kvalitet utan krav på fullständigt lokalt investeringsprogram. Bidrag bör inte kunna utgå till åtgärder som omfattas av statligt energistöd. Delar av anslaget till stöd till lokala investeringsprogram (högst 250 miljoner kronor) får användas till ett särskilt stöd till bomässan Bo01 enligt vad som ovan angivits. Regeringen medges möjlighet att besluta om undantag på angivet sätt. Det planerade Science Center beviljas 25 miljoner kronor år 2000, finansierat ur anslaget E1. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 600 000 kronor under åren 2001–2002 Tabell 8.3 Bemyndiganden Tusental kronor 1998 utfall 1999 prognos 2000 beräknat 2001 beräknat 2002 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 1 703 000 2 276 000 Nya förpliktelser 2 320 000 1 503 000 2 600 000 Infriade förpliktelser* -617 000 -930 000 -1 000 000 -2 144 000 -1 366 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 1 703 000 2 276 000 3 876 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 1 000 000 2 500 000 2 600 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. E2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet Tabell 8.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1999 Anslag 5 000 Utgifts- prognos 5 000 2000 Förslag 5 089 2001 Beräknat 5 172 1 2002 Beräknat 5 000 2 1 Motsvarar 5 089 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 4 837 kr i 2000 års prisnivå. Regeringens överväganden Resultatinformation Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet inrättades den 1 februari 1999 inom ramen för de medel som beräknats för stöd till ekologisk omställning och utveckling. Myndigheten är lokaliserad till Umeå och utgör en nationell samlingspunkt för kunskaper, forskningsrön, idéer och erfarenheter kring frågor om ekologisk hållbarhet. Centrumet skall stimulera kontakterna mellan kommuner, organisationer, företag, investerare, forskare, högskolor och universitet, myndigheter och andra aktörer som söker eller kan bidra med kunskaper och erfarenheter inom området. Centrumets viktigaste uppgift är att aktivt stödja kommunerna i arbetet med att ta fram och genomföra lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet samt att sprida erfarenheter från dessa program. Slutsatser Ett särskilt ramanslag för centrumet för åren 1999-2001 har inrättats i 1999 års budgetproposition. Regeringen föreslår att finansieringen under år 2002, uppgående till 5 miljoner kronor, bör ske genom att anslaget E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet minskas med motsvarande belopp Regional utjämning och utveckling 19 Förslag till statsbudget för 2000 Regional utjämning och utveckling Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 77 2 Lagförslag 79 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter 79 3 Regional utjämning och utveckling 83 3.1 Omfattning 83 3.2 Utgiftsutveckling 83 3.3 Resultatbedömning 88 3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 88 3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom det regionalpolitiska området 89 3.3.3 Effekter av statliga insatser 89 3.3.4 Regeringens slutsatser 92 3.4 Resultatinformation 92 3.4.1 Resultatinformation för år 1998 uppdelad på beslutsfattare 94 3.4.2 Resultatinformation avseende EG:s strukturfonder perioden 1995–1999 99 3.4.3 Resultatinformation för år 1998 uppdelad på löpande åtgärder 101 3.4.4 Resultatinformation för vissa tidsbegränsade övriga åtgärder under år 1998 116 3.4.5 Resultatinformation för viktiga regionalpolitiska åtgärder utanför utgiftsområdet under år 1998 117 3.4.6 Skatteavvikelser 120 3.4.7 Revisionens iakttagelser 120 4 Förslag till förändringar av nationella stödområden och vissa företagsstöd 121 4.1 Nationella stödområden för företagsstöd 122 4.2 Regionalt utvecklingsbidrag 124 4.3 Sysselsättningsbidrag 127 4.4 Nedsättning av socialavgifter 127 5 Anslag 131 A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 131 A2 Landsbygdslån 135 A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken 135 A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 136 A5 Transportbidrag 137 A6 Glesbygdsverket 137 A7 Statens institut för regionalforskning 137 A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995–1999 138 A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 139 A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed 140 A11 Regionalpolitiska insatser 141 A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m. 141 Tabellförteckning Anslagsbelopp 78 Tabell 3.1 Utgiftsutveckling 83 Tabell 3.2 Föreslagna anslagsförändringar jämfört med 1999 års ekonomiska vårproposition 84 Tabell 3.3 Åtgärder som finansieras av anslag inom utgiftsområde 19 samt vissa andra utgiftsområden under år 1998 93 Tabell 3.4 Länsstyrelsernas och självstyrelseorganens fördelning av beslutade medel uppdelad på ändamål budgetåren 1997 och 1998 94 Tabell 3.5 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och landsbygdsstöd under år 1998 95 Tabell 3.6 Beviljat regionalt utvecklingsstöd under år 1998 97 Tabell 3.7 Tilldelade medel från strukturfonderna, medel intecknade genom beslut och utbetalade medel per målområde och gemenskapsinitiativ 100 Tabell 3.8 Regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram fördelat på län under budgetåren 1994/95–1998 103 Tabell 3.9 Regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram under budgetåren 1994/95–1998 fördelat på programområde/ändamål 104 Tabell 3.10 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av länsstyrelserna, självstyrelseorganen NUTEK och regeringen under budgetåren 1993/94–1998 106 Tabell 3.11 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av länsstyrelserna, självstyrelseorganen, NUTEK och regeringen under budgetåret 1998, fördelat på län 106 Tabell 3.12 Genomsnittliga subventionen per förväntad ny årsarbetskraft för regionalt utvecklingsbidrag budgetåret 1998 107 Tabell 3.13 Genomsnittligt regionalt utvecklingsstöd fördelat på företagsstorlek budgetåret 1998 107 Tabell 3.14 Beviljat landsbygdsstöd under budgetåret 1998 fördelat på län 108 Tabell 3.15 Genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft för landsbygdsbidraget 109 Tabell 3.16 Beviljat stöd till kommersiell service under budgetåren 1993/94–1998 110 Tabell 3.17 Småföretagsstöd beviljat under budgetåret 1998 fördelat på län 111 Tabell 3.18 Sysselsättningsbidragets fördelning över en femårsperiod 111 Tabell 3.19 Beviljat sysselsättningsbidrag avseende kvalifikationsåren 1994–1998 112 Tabell 3.20 Länsvis fördelning av beviljat sysselsättningsbidrag under kvalifikationsåren 1997–1998 112 Tabell 3.21 Länsvis fördelning av beviljat selektivt sysselsättningsbidrag under budgetåret 1998 112 Tabell 3.22 Uppskattad procentuell fördelning av nedsatta socialavgifter på län och företag budgetåret 1998 113 Tabell 3.23 Uppskattad procentuell fördelning av nedsatta socialavgifter på näringsgrenar och företag budgetåret 1998 113 Tabell 3.24 Beviljat transportbidrag under budgetåren 1994–1998 fördelat på län 114 Tabell 3.25 Beviljat transportbidrag under budgetåren 1996–1998 fördelat på näringsgrenar 115 Tabell 3.26 Beviljat småföretagsstöd, konsultcheckar och bidrag till projektverksamhet under budgetåren 1994–1998 119 Tabell 3.27 Beräknade skatteavvikelser enligt 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) 120 Tabell 4.1 Maximala bidragsnivåer fr.o.m. år 2000 enligt EG:s regler om stöd till regionala ändamål 126 Tabell 5.1 Anslagsutveckling 131 Tabell 5.2 Anslag för regionalpolitiska åtgärder 131 Tabell 5.3 Bemyndiganden 133 Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för år 2000 135 Tabell 5.5 Anslagsutveckling 135 Tabell 5.6 Anslagsutveckling 135 Tabell 5.7 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1993/94–1998 136 Tabell 5.8 Beräkning av anslaget för år 2000 136 Tabell 5.9 Anslagsutveckling 136 Tabell 5.10 Beräkning av anslaget för år 2000 136 Tabell 5.11 Anslagsutveckling 137 Tabell 5.12 Anslagsutveckling 137 Tabell 5.13 Beräkning av anslaget för år 2000 137 Tabell 5.14 Anslagsutveckling 137 Tabell 5.15 Beräkning av anslaget för år 2000 138 Tabell 5.16 Anslagsutveckling 138 Tabell 5.17 Bemyndiganden 139 Tabell 5.18 Anslagsutveckling 139 Tabell 5.19 Bemyndiganden 140 Tabell 5.20 Anslagsutveckling 141 Tabell 5.21 Beräkning av anslaget för år 2000 141 Tabell 5.22 Anslagsutveckling 141 Tabell 5.23 Anslagsutveckling 141 9 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av social- avgifter (avsnitt 2), 2. godkänner regeringens förslag om ändrade principer för verksamhetsansvar och utbetalningar avseende EG:s strukturfonder för programperioden 2000–2006 (avsnitt 3.2), 3. godkänner regeringens förslag om nationella stödområden för företagsstöd (avsnitt 4.1), 4. godkänner regeringens förslag om regionalt utvecklingsbidrag (avsnitt 4.2), 5. godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3), 6. bemyndigar regeringen att under år 2000, ifråga om ramanslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 1 688 000 000 kronor under åren 2001–2008 (avsnitt 5), 7. godkänner regeringens förslag om användningen av anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 5), 8. bemyndigar regeringen att under år 2000, ifråga om ramanslaget A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000– 2006, ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 3 200 000 000 kronor under åren 2001–2008 (avsnitt 5), 9. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder ramanslag 1 303 850 A2 Landsbygdslån ramanslag 30 000 A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken ramanslag 1 000 A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter ramanslag 313 734 A5 Transportbidrag ramanslag 345 000 A6 Glesbygdsverket ramanslag 24 781 A7 Statens institut för regionalforskning ramanslag 8 068 A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999 ramanslag 612 000 A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 ramanslag 360 000 A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed reservationsanslag 6 000 A11 Regionalpolitiska insatser reservationsanslag 300 000 A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m. reservationsanslag 6 000 Summa 3 310 433 10 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 10.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:912)1 om nedsättning av socialavgifter dels 11, 12 och 13 §§ skall upphöra att gälla, dels att 1, 3, 4, och 6 §§ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §2 I denna lag ges föreskrifter om stöd till näringslivet m.m. genom nedsättning av socialavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Stödet ges i den omfattning som framgår av 6–8 §§ till näringslivet m.m. i Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå kommuner i Norrbottens län, Dorotea, Malå, Sorsele, Storumans, Vilhelmina och Åsele kommuner samt Björksele församling i Lycksele kommun i Västerbottens län, Bergs, Härjedalens, Ragunda och Strömsunds kommuner, Håsjö och Hällesjö församlingar i Bräcke kommun, Alsens, Föllinge, Hotagens, Laxsjö och Offerdals församlingar i Krokoms kommun samt Kalls församling i Åre kommun i Jämtlands län, Edsele, Junsele, Ramsele och Ådalslidens församlingar i Sollefteå kommun samt f.d. Solbergs kyrkobokföringsdistrikt i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län (stödområde 1). Stödet ges också i den omfattning som framgår av 11–13 §§ till näringslivet m.m. i Älvsbyns kommun, Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun samt f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun i Norrbottens län, Bjurholms, Norsjö och Vindelns kommuner och Lycksele kommun, med undantag av Björksele församling, samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun i Västerbottens län, Näs och Häggenås församlingar i Östersunds kommun och Näskotts församling i Krokoms kommun, Bräcke kommun, med undantag av Håsjö och Hällesjö församlingar, Åre kommun, med undantag av Kalls församling, i Jämtlands län, Sollefteå kommun, med undantag av Edsele, Junsele, Ramsele och Ådalslidens församlingar, och Ånge kommun samt Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun och Anundsjö församling, med undantag av f.d. Solbergs kyrkobokföringsdistrikt, och Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län, Ljusdals kommun i Gävleborgs län, Transtrands och Lima församlingar i Malungs kommun samt Särna och Idre församlingar i Älvdalens kommun i Dalarnas län, Norra Finnskoga, Södra Finnskoga och Dalby församlingar i Torsby kommun i Värmlands län. Stödet ges i stödområde A, med undantag av Östersunds kommun, förutom Näs och Häggenås församlingar, och med undantag av Aspås, Ås och Rödöns församlingar i Krokoms kommun, i den omfattning som framgår av 6–8 §§. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om stödområden. 3 §3 Lagen tillämpas på socialavgifter som är hänförliga till arbete inom sådan verksamhet som är stödberättigad enligt 6 eller 11 §. Verksamhet inom stålindustri som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen är inte stödberättigad enligt denna lag. En arbetsgivare eller en försäkrad vars verksamhet huvudsakligen hänför sig till stödberättigad verksamhet, skall beviljas nedsättning av avgifter för hela sin verksamhet om övriga förutsättningar för detta är uppfyllda. Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verksamhet, får nedsättning beviljas endast om 1. arbetsgivaren eller den försäkrade påverkas på grund av lagens bestämmelser i mer betydande grad av konkurrens, och 2. den del av verksamheten som berättigar till nedsättning kan avgränsas från den övriga. I fall som avses i tredje stycket andra meningen får nedsättning beviljas endast efter särskild prövning av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Nedsättning får beviljas bara för den del av avgifterna som hänför sig till den nedsättningsberättigade verksamheten. Lagen tillämpas på socialavgifter som är hänförliga till arbete inom sådan verksamhet som är stödberättigad enligt 6 §. En arbetsgivare eller en försäkrad vars verksamhet huvudsakligen hänför sig till stödberättigad verksamhet, skall beviljas nedsättning av avgifter för hela sin verksamhet om övriga förutsättningar för detta är uppfyllda. Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verksamhet, får nedsättning beviljas endast om 1. arbetsgivaren eller den försäkrade påverkas på grund av lagens bestämmelser i mer betydande grad av konkurrens, och 2. den del av verksamheten som berättigar till nedsättning kan avgränsas från den övriga. I fall som avses i andra stycket andra meningen får nedsättning beviljas endast efter särskild prövning av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Nedsättning får beviljas bara för den del av avgifterna som hänför sig till den nedsättningsberättigade verksamheten. 4 §4 Lagen tillämpas även på avgifter som är hänförliga till sådant arbete inom ett företag eller inom en organisation som är berättigat till stöd inom ett stödområde enligt 7 eller 12 §. Nedsättningen får dock beviljas endast om arbetet kan avgränsas från arbetsgivarens eller den försäkrades övriga verksamhet. Om arbete som sägs i första stycket ingår i stödberättigad verksamhet enligt 6 eller 11 §, tillämpas 3 § i stället för denna paragraf. Lagen tillämpas även på avgifter som är hänförliga till sådant arbete inom ett företag eller inom en organisation som är berättigat till stöd inom ett stödområde enligt 7 §. Nedsättningen får dock beviljas endast om arbetet kan avgränsas från arbetsgivarens eller den försäkrades övriga verksamhet. Om arbete som sägs i först stycket ingår i stödberättigad verksamhet enligt 6 §, tillämpas 3 § i stället för denna paragraf. 6 §5 Inom stödområdet är följande verksamheter stödberättigade: 1. andra gruvor och mineralbrott än malmgruvor, om liknande brytning eller utvinning även sker i andra regioner i Sverige, 2. tillverkning, med undantag av tillverkning inom massa- och pappersindustri samt järnverk, stålverk och ferrolegeringsverk, 3. produktionsvaruinriktad partihandel, 4. uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverksamhet, 5. hotell-, pensionats- och campingverksamhet, 6. restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- eller campingversamhet, 7. renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet, 8. rekreationsverksamhet och kulturell service verksamhet med undantag av biblioteksverksamhet, eller 9. verksamhet som bedrivs av ideella, kulturella och religiösa organisationer samt intresseorganisationer. 1. uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverksamhet, 2. hotell-, pensionats- och campingverksamhet, 3. restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- eller campingversamhet, 4. renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet, 5. rekreationsverksamhet och kulturell service verksamhet med undantag av biblioteksverksamhet, samt 6. verksamhet som bedrivs av ideella, kulturella och religiösa organisationer samt intresseorganisationer. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet. 11 Regional utjämning och utveckling 11.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar medel till bl.a. olika former av regionalpolitiska företagsstöd. Vidare ingår medel som länsstyrelserna och i vissa län regionala självstyrelseorgan samt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) förfogar över för projektverksamhet samt medel till en del av medfinansieringen av EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar även utbetalningar från EG:s regionalfond som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Därutöver ingår Glesbygdsverket (GBV) och Statens institut för regionalforskning (SIR). För att få en samlad bild av den nya programperioden för EG:s strukturfonder lämnas en redovisning för alla strukturfonder under detta utgiftsområde. Det sammanlagda återflödet av medel från EG:s strukturfonder för regionalpolitiskt inriktade åtgärder (dvs. Mål 2, 5b, 6 och gemenskaps-initiativen) beräknas för programperioden 1995–1999 komma att uppgå till ca 5 800 miljoner kronor. Det sammanlagda återflödet för regionalpolitiskt inriktade åtgärder, exkl. gemenskapsinitiativen vilkas fördelning ännu inte är fastställd (dvs. Mål 1 och 2), för programperioden 2000–2006, beräknas uppgå till ca 9 600 miljoner kronor. Utgiftsområdet brukar benämnas den ”lilla” regionalpolitiken. Med den ”stora” regionalpolitiken avses åtgärder med regionalpolitisk betydelse inom andra utgiftsområden. Åtgärderna inom dessa andra utgiftsområden är sammantaget mer betydelsefulla för den regionala utvecklingen än den ”lilla” regionalpolitiken. 11.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 3 437 2 743 3 976 3 310 3 837 3 094 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Sammanlagda reservationer och anslagssparande uppgick till 3 963 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1998. Utgiftsprognosen på 3 976 miljoner kronor för budgetåret 1999 inkluderar 1 077 miljoner kronor från äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn från budgetåret 1998 samt de under tionde huvudtiteln upptagna äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m från budgetåret 1995/96. Regeringen bedömde i 1999 års ekonomiska vårproposition att verksamheten inom utgiftsområdet skulle kunna genomföras inom en medelsram av 2 675 miljoner kronor för år 2000. De viktigaste föreslagna förändringarna i förhållande till den föreslagna ramen i den ekonomiska vårpropositionen anges i följande tabell. Tabell 3.2 Föreslagna anslagsförändringar jämfört med 1999 års ekonomiska vårproposition Miljoner kronor Anslag Förändring Belopp A 1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder Överföring till dels UO4, dels UO24 - 5,15 A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter Minskat resurs- behov - 26,3 A9 Europeiska regionala ut- vecklingsfonden (perioden 2000–2006) Nytt anslag 360 A11 Regionalpolitiska insatser Nytt anslag 300 A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m. Nytt anslag 6 Summa ökat resursbehov 634,55 Regeringen föreslår att från anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder omförs 2,5 miljoner kronor till anslaget A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Medlen skall användas till att finansiera ett nytt projekt- hanteringssystem. Regeringen föreslår vidare att anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 2,5 miljoner kronor för år 2000. Anslaget A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås samtidigt ökas med samma belopp. Den verksamhet som bedrivs inom projektet Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC) avses införlivas i NUTEK:s ordinarie verksamhet. Regeringen föreslår dessutom att från anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder omförs 150 000 kronor till anslaget B4 Ekobrottsmyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Medlen skall användas till att finansiera verksamheten med att bekämpa oegentligheter avseende medel från EG:s strukturfonder. Anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter kommer enligt nuvarande beräkning att överskridas under innevarande år. Då föreslagna regelförändringar måste verkställas genom lagstiftning kommer de inte att hinna träda i kraft före den 1 januari år 2000. Regeringen föreslår på tilläggsbudget till budgetpropositionen för 2000 att anslaget för år 1999 höjs med 26,3 miljoner kronor och att anslaget för budgetåret 2000 minskas med 26,3 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att ett nytt anslag, A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006, tas upp på statsbudgeten med ett belopp av 360 miljoner kronor. Under detta anslag föreslås utbetalningarna från Europeiska regionala utvecklingsfonden avseende programperioden 2000–2006 redovisas. Regeringen föreslår även att ett nytt anslag, A11 Regionalpolitiska insatser, på 300 miljoner kronor tas upp för att finansiera redan beslutade projekt som tidigare finansierades med medel från de under tionde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 upptagna äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Dessa anslag disponeras från och med år 2000 inte längre av regeringen. Regeringen föreslår dessutom att ett nytt anslag, A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m., på 6 miljoner kronor tas upp för att finansiera redan beslutade projekt som tidigare finansierades med medel från det under tionde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 upptagna äldreanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder: Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt, anslagsposten 4. Detta anslag disponeras från och med år 2000 inte längre av regeringen. Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 2000 till 3 310 miljoner kronor, och beräknas för år 2001 till 3 837 miljoner kronor och för år 2002 till 3 094 miljoner kronor. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Beslut under år 1998 om totalt ca 1 060 miljoner kronor i olika former av regionalpolitiska företagsstöd i samband med investeringar, inkl. programmet Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt, beräknas enligt NUTEK bidra till drygt 9 000 nya arbetstillfällen inom främst de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. Investeringar i storleksordningen 3 300 miljoner kronor beräknas delfinansieras med dessa stöd. Härutöver har enligt NUTEK drygt 230 miljoner kronor beviljats i sysselsättningsbidrag för kvalifikationsåret 1997 (enligt äldre bestämmelser). Beviljat bidrag beräknas ha medverkat till att skapa drygt 1 400 nya arbetstillfällen. Driftstöd i form av nedsatta socialavgifter och transportbidrag till ett sammanlagt belopp av ca 770 miljoner kronor har enligt regeringens bedömning bidragit till att upprätthålla sysselsättningen i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. Regeringens program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder på högst 500 miljoner kronor har inneburit att resurser mobiliserats för främst projekt av strategisk betydelse för den framtida utvecklingen av näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden. En stor del av den regionala projektverksamheten och EG:s strukturfondsprogram har varit inriktade på åtgärder för att förbättra företagsklimatet, den ekonomiska tillväxten och nyföretagandet. De projekt som har avslutats inom EG:s strukturfondsprogram för regionalpolitiskt inriktade åtgärder bedöms ha bidragit till ca 14 000 nya arbetstillfällen. Strukturfonderna och nationella offentliga finansiärer har bidragit med ca 9 600 miljoner kronor till dessa projekt. På grund av brister i statistiken kan effekter av företagsstöden ingå i dessa arbetstillfällen. Förändringar Ett nytt ändamål, s.k. såddfinansiering, kan fr.o.m. budgetåret 1999 finansieras med medel från anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Såddfinansiering är en typ av riskfylld finansiering av relativt tidiga utvecklingsprojekt i små teknikbaserade företag. Förändringar av nationella stödområden avses ske fr.o.m. den 1 januari 2000. Dessa beskrivs närmare i avsnitt 4.1. En ny programperiod för EG:s strukturfonder startar år 2000 och pågår t.o.m. år 2006. Denna verksamhet beskrivs närmare nedan. Förändringar av EG:s strukturfondsområden kommer att ske fr.o.m. den 1 januari 2000. Dessa beskrivs närmare nedan. Förändringar av vissa företagsstöd avses ske fr.o.m. den 1 januari 2000. Dessa beskrivs närmare i avsnitten 4.2–4.4. Mål Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket1. För att nå målen måste åtgärder vidtas inom många olika utgiftsområden. Målet för utgiftsområde 19 är att verksamheten främst skall underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken2. Prioriteringar Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté, som skall lämna förslag om den framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken. Kommittén skall enligt direktiven (Dir. 1999:2) lämna sina förslag senast den 31 augusti 2000. Det är av särskild betydelse att öka samordningen av och effektiviteten i åtgärderna för utjämning och tillväxt i de regionalpolitiskt utsatta regionerna. Vidare bör de regionalpolitiska åtgärderna förstärkas inom den ”stora” regionalpolitiken bl.a. genom en ökad helhetssyn mellan olika sektorer. Dessutom prioriteras avslutningen av nuvarande strukturfondsperiod bl.a. för att Sverige skall tillgodogöra sig återflödet från EG:s strukturfonder fullt ut. År 2000 startar den nya strukturfondsperioden och inför denna kommer prioritet att läggas vid framtagande och start av de nya strukturfondsprogrammen samt införande av en organisation som fungerar effektivt vid programperiodens början. Genomförandet av tillväxtavtalen inom den regionala näringspolitiken innebär att tillgängliga tillväxtfrämjande resurser, bl.a. inom regionalpolitiken och i EG:s strukturfondsprogram, samordnas för att därigenom ge en större effekt på tillväxt och sysselsättning. 1 Beslutades av riksdagen våren 1995. 2 Beslutades av riksdagen hösten 1997. Förändringar Den nya programperioden för EG:s strukturfonder Den nya programperioden för EG:s strukturfonder startar år 2000 och pågår t.o.m. år 2006. EU:s ministerråd (Allmänna rådet) beslutade den 21 juni 1999 om de förordningar som skall gälla för strukturfonderna under den kommande programperioden. Antalet målområden skall minskas från sju till tre. De nya målen är följande: – Mål 1: Insatser i områden vars BNP per invånare är mindre än 75 % av gemenskapens genomsnitt och insatser i de mest glesbefolkade områdena samt ett särskilt program för kusten i Norra Sverige. Mål 1 finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden), Europeiska socialfonden (Socialfonden), utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden och Fonden för fiskets utveckling. – Mål 2: Områden som genomgår ekonomisk och social omställning inom industri- och tjänstesektorn, landsbygdsområden på tillbakagång, stadsområden med problem samt krisdrabbade områden som är beroende av fiske. Mål 2 finansieras av Regionalfonden och Socialfonden. – Mål 3: Åtgärder för att utveckla arbetsmarknaden och de mänskliga resurserna, särskilt inom ramen för de årliga nationella handlingsplanerna för sysselsättning. Mål 3 finansieras av Socialfonden. Antalet gemenskapsinitiativ skall minskas till fyra. De nya initiativen är följande: – Interreg III: Gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbete för att stimulera en harmonisk, balanserad och varaktig utveckling över hela gemenskapens område. Interreg finansieras av Regionalfonden. – Urban: Ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång genom att främja en hållbar stadsutveckling. Urban finansieras av Regionalfonden. – Leader+: Insatser för landsbygdens utveckling. Leader finansieras av utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden. – Equal: Samarbete mellan medlemsländerna för att främja nya metoder för att bekämpa all slags diskriminering och ojämlikhet i anknytning till arbetsmarknaden. Equal finansieras av Socialfonden. Därutöver tillkommer ett landsbygdsprogram som innefattar miljö-, struktur- och landsbygdsåtgärder och finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden. Fonden för fiskets utveckling finansierar strukturåtgärder inom fiskerinäringen vilken bl.a. omfattar yrkesfisket, vattenbruket och bearbetning och saluföring av näringens produkter. För Sveriges del omfattar det nya mål 1- området nuvarande mål 6-området samt ett särskilt program för kustområdena i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län. För programperioden 2000–2006 har mål 1- området i Sverige tilldelats 722 miljoner euro varav 350 miljoner euro avser kustområdet. För mål 2-områdena har Sverige tilldelats 406 miljoner euro för sjuårsperioden (inklusive områden som får stöd under en övergångsperiod). Mål 3 har tilldelats 720 miljoner euro för programperioden. Tilldelningen till fiskerinäringen beräknas till 60 miljoner euro utanför mål 1. Beloppen kommer att indexuppräknas. Medelstilldelningen till medlemsstaterna för gemenskapsinitiativen och landsbygdsprogrammet är inte fastställd. Mål 3- åtgärder, landsbygdsinsatser och strukturåtgärder inom fiskerinäringen skall vara en integrerad del av mål 1-programmen. Med utgångspunkt från de kriterier som fastställts i strukturfondsförordningen har regeringen lämnat ett förslag till EG- kommissionen om vilka områden i Sverige som skall ingå i mål 2. Kommissionen kommer senare att fastställa mål 2-områdets avgränsning. För riksdagens information redovisas förslaget här i korthet. Nuvarande mål 2- och 5b- kommuner i Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Örebro och Värmlands län ingår i nya mål 2. Nya mål 2-kommuner föreslås bli Kungsör, Arboga, Köping, Eskilstuna, Flen, Laxå, Gullspång, Töreboda, Mariestad och Karlsborg. Vidare ingår Dalslandskommunerna i mål 2 medan nuvarande områden i norra Bohuslän och Fyrstadsregionen föreslås få stöd under en övergångsperiod. Stöd under en övergångsperiod föreslås också för följande nuvarande stödområden: Blekingekommunerna, Tingsryds kommun i Kronobergs län samt kommunerna i södra Östergötland. Övriga 5b-kommuner i Sydöstra Sverige ingår i nya mål 2, liksom Gotland och nuvarande 5b Skärgården. De regionala tillväxtavtalen innebär att olika aktörer samarbetar för att nå tillväxt och sysselsättning och för att därmed få bättre utväxling på insatta resurser. Tillväxtavtalen skall utgöra grunden för de nya strukturfondsprogrammen. Regeringen har lämnat två uppdrag avseende mål 1, dels till länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län att utarbeta förslag till utvecklingsplan för dessa län och dels till länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län att utarbeta förslag till utvecklingsplan för Jämtlands och Västernorrlands län samt de delar av de södra länen som idag ingår i mål 6. Uppdragen skall redovisas senast den 1 oktober 1999. Regeringen skall inlämna utvecklingsplanerna till EG-kommis-sionen senast den 1 november 1999. Enligt uppdragen skall arbetet med att ta fram förslag till utvecklingsplaner organiseras med utgångspunkt i dels de regionala partnerskap som bildats i samband med utarbetandet av regionala tillväxtavtal, dels de partnerskap som medverkat i de nuvarande programmen. Enligt riktlinjerna för arbetet skall följande insatsområden särskilt beaktas: Insatser för att överbrygga avstånd genom investeringar i och utnyttjande av modern informationsteknik, främjande av tillkomst och utveckling av små och medelstora företag, forskning och utveckling som medel för att främja regionens utveckling, decentraliserad utbildning på olika nivåer, insatser inom utbildnings- och kompetensutvecklingsområdet, insatser inom jordbruk, skog och fiske, insatser för att utnyttja och utveckla de miljö- och naturresurser samt kultur- och kulturmiljövärden som finns i regionen, insatser för att skydda miljön, effektivisering av användningen av jordens resurser och därmed skapandet av en hållbar försörjning som främjar omställningen till ekologisk hållbarhet och insatser för att främja lokal utveckling. Regeringen avser att utse länsstyrelserna i Norrbottens och Jämtlands län att vara förvaltningsmyndigheter för respektive mål 1- program enligt den definition av uppgiften som anges i artikel 9 n och 34, Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Vid förvaltningsmyndigheterna avses inrättas en strukturfondsdelegation, med ledamöter från samtliga län i respektive mål 1-område som kommer att fatta beslut om stöd. Delegationen skall ledas av chefen för förvaltningsmyndigheten och i övrigt bestå främst av företrädare för de andra länsstyrelserna, landstingen, kommunerna, och arbetsmarknadsmyndigheterna. Huvudprincipen är att förvaltningsmyndigheterna skall vara utbetalningsansvariga myndigheter för respektive program. Förvaltningsmyndigheten får därmed det fulla ansvaret för genomförandet av programmet. Det ansvar som de centrala verken har under nuvarande programperiod för utbetalning av medel från EG:s strukturfonder flyttas därmed över till de länsstyrelser som utses till förvaltningsmyndigheter. De centrala verken skall dock svara för utbetalningarna för innevarande programperiod. För vissa stöd inom jordbruk och fiske inom mål 1 kommer länsstyrelserna samt Fiskeriverket och Jordbruksverket att vara beslutande instans avseende mål 1. För insatsområdet för samer kommer Sametinget att vara beslutande instans. Regeringen avser att inrätta en i princip liknande organisation för mål 2-områdena som för mål 1-områdena. Regeringen avser även att tillsätta övervakningskommittéer med representanter från centrala, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter samt vissa andra organisa-tioner. För genomförandet av mål 3 skall ett separat sekretariat inrättas inom Arbetsmarknadsverket (AMV). Sekretariatet skall ha särskilda beslutsbefogenheter och dess chef utses av regeringen. Sekretariatet skall vara förvaltningsmyndighet för mål 3-programmet. Inom AMV skapas en ny regional organisation under mål 3-sekretariatet inom dess beslutsområde. EG-kommissionens riktlinjer för gemenskapsinitiativen väntas under hösten 1999 varefter programarbetet och övriga förberedelser kan påbörjas. Programdokumenten för gemenskaps-initiativen väntas fastställas av kommissionen under andra halvåret 2000. Regeringen avser senare att klargöra berörda myndigheters ansvarsområden i arbetet med strukturfonderna. Regeringen ser det som angeläget att en myndighet, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), får ansvaret att i samråd med övriga berörda myndigheter till regeringen rapportera resultatet av de insatser som finansieras med medel från EG:s strukturfonder. I detta ansvar skall även ingå att redovisa vilka ekonomiska konsekvenser det totala utbytet med EG:s strukturfonder får för svenskt vidkommande. NUTEK kommer vidare att ha uppgifter knutna till övervakningskommittéernas arbete. Regeringens utgångspunkt är att förvaltnings-myndigheterna inom mål 1 och 2 skall vara de myndigheter som svarar för utbetalning av stöd från Regionalfonden och Socialfonden. För mål 1 skall förvaltningsmyndigheterna även vara utbetalningsmyndigheter för delar av jordbruksfonden. AMS skall vara den myndighet som svarar för utbetalning av övriga stöd från Socialfonden, vilka återfinns inom mål 3 och Equal. Jordbruksverket skall vara utbetalande myndighet för delar av Jordbruksfonden och Fiskeriverket för Fiskefonden. Eventuellt kan även andra lösningar komma att aktualiseras i samband med utarbetandet av de olika programmen. Prioriteringar Utredning om den framtida regionalpolitiken Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté (Dir. 1999:2) med uppgift att lämna förslag om den framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken. Bakgrunden härtill är att det sedan den senast omfattande utredningen om regionalpolitiken skett väsentliga förändringar i förutsättningarna för att bedriva regionalpolitik i Sverige. Bland dessa kan nämnas den accelererande utvecklingen av produktions- och informationstekniken, den alltmer internationaliserade ekonomin och Sveriges anslutning till Europeiska unionen. En annan anledning till den nya utredningen är att den stabilitet i befolkningsutvecklingen som uppnåddes under 1970- och 1980-talen på senare år har bytts till kraftiga befolkningsomflyttningar. Folkmängden har på senare år således minskat kraftigt inte bara i glesbygd samt i små och medelstora kommuner utan även i många stora industriorter och i de flesta av Sveriges län. Samtidigt expanderar storstadsområdena, särskilt Stockholmsregionen, kraftigt. Kommittén skall särskilt behandla den regionala utvecklingen i glesbygden respektive landsbygden. Det är viktigt att den tradition av solidaritet och sammanhållning som hittills präglat det svenska samhället inte bryts. Det är också av samhällsekonomiska och fördelningspolitiska skäl viktigt att inte stora regionala obalanser uppstår i Sverige. 11.3 Resultatbedömning 11.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Det tidiga 1990-talets svaga ekonomiska utveckling i Sverige, kombinerad med de senaste årens nödvändiga budgetsanering, har verkat i centraliserande riktning. Tillsammans med bl.a. utvecklingen inom den alltmer internationaliserade ekonomin, som leder till ökad strukturomvandlingstakt, utsätter detta näringslivet i många små och medelstora orter för ökade påfrestningar. Många orter, som t.ex. är beroende av en stor arbetsgivare eller där en stor del av näringslivet fungerar som underleverantörer till stora internationella företag, har blivit alltmer sårbara. Skillnaderna i sysselsättningsgrader och arbetslöshet mellan olika regioner i Sverige har således ökat under de senaste tio åren. Skillnaderna vad gäller sysselsättning mellan framför allt Stockholmsregionen och resten av landet har ökat. Det är en följd av att expansionen i näringslivet har skett i näringar som är starkt koncentrerade till storstäderna och vissa universitets- och högskoleorter. Sysselsättningen inom traditionell industri och i offentlig sektor, vilket sistnämnda varit en regionalt stabiliserande faktor, har samtidigt sjunkit. Den långsiktiga befolkningsutvecklingen har följt mycket stabila mönster sedan 1970-talet. Storstadsregionerna, universitets- och högskoleregionerna och i viss mån regionala centra har stadigt ökat sin befolkning. I de minsta orterna har befolkningen minskat. Under de senaste åren har denna utveckling förstärkts och även befolkningen i regionala centra och större industriorter minskar för närvarande. De två viktigaste orsakerna till denna utveckling är kraftigt minskad invandring till landet samt sjunkande födelsetal. Befolkningsminskningen har i vissa regioner blivit självgenererande genom att barnafödandet minskat till följd av stor nettoutflyttning av kvinnor och ungdomar. Befolkningen har under de senaste tjugo åren minskat mest i Norrlands inland, Tornedalen, Bergslagen och delar av sydöstra Sverige. De största befolkningsökningarna har skett i Stockholms- och Uppsalaregionerna, Umeåregionen samt delar av västkustregionen. De senaste årens kraftiga befolkningsminskning inom regionalpolitiskt prioriterade områden, dvs. de nationella stödområdena 1 och 2 samt tillfälliga stödområden och EG:s strukturfondsområden, är enligt regeringen av sådan omfattning att den är ett allvarligt hot mot en balanserad regional utveckling och möjligheten att uppnå riksdagens regionalpolitiska mål. Mot bakgrund härav bedömer regeringen att den långsiktiga regionalpolitiska problembilden är förhållandevis oförändrad. Detta innebär att det är samma områden som under lång tid haft den mest ogynnsamma utvecklingen. För att dessa regioner skall kunna få en bättre utveckling fordras att de får möjligheter att ta till vara sina egna resurser fullt ut. Därför är det fortfarande bl.a. betydelsefullt att regionalpolitiska insatser riktas till de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Att de regionala obalanserna i Sverige ökat under senare år är även allvarligt från ekonomisk tillväxtsynpunkt. En mycket ojämnt fördelad tillväxt med överhettning i vissa regioner och bristproblem i andra kan skapa obalanser som kan påverka den totala tillväxten negativt. Det finns därför inga ekonomiska motsättningar mellan att stödja vissa åtgärder i de orter/regioner som har goda förutsättningar att utveckla t.ex. tekniskt avancerad produktion som är internationellt konkurrenskraftig och behovet att utveckla regioner vars utvecklingsförutsättningar är beroende av andra för både ekonomi och välfärd lika betydelsefulla varor och tjänster. Kravet på tillväxt över hela landet innebär just ett krav på regionalt spridd tillväxt, inte ett krav på att alla orter i alla regioner skall växa lika mycket. Tillväxt innebär förändring, och det är ofrånkomligt att detta betyder att vissa orter växer, medan andra går tillbaka, och att människor och företag rör sig mellan orter och regioner, likaväl som över nationella gränser. En balanserad utveckling i dessa avseenden är dock till fördel för hela landet. Tillväxten kan inte heller ske på samma sätt i alla delar av landet, eftersom olika typer av produktion ställer olika krav och förutsättningarna att möta dessa skiftar. Varje region måste i första hand bygga sin utveckling på sina förutsättningar, något som i sin tur befrämjas av en större regional och lokal handlingsfrihet. För att en ekonomisk tillväxt- och fördelningspolitik skall bli framgångsrik är det också nödvändigt att landets resurser tas tillvara i gles- och landsbygd. De regionala tillväxtavtalen inom den regionala näringspolitiken, som nu arbetats fram med länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen som sammanhållare bygger bl.a. på en ökad decentralisering. De regionalpolitiska medlen inom utgiftsområdet kan i många län utgöra en betydelsefull resurs i avtalen. 11.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom det regionalpolitiska området De regionalpolitiska företagsstöden har främst fördelats till små och medelstora företag som är under tillväxt, både omsättnings- och sysselsättningsmässigt. En stor del av den regionala projektverksamheten och strukturfondsprogrammen har varit inriktade på åtgärder för att förbättra företagsklimatet, den ekonomiska tillväxten och nyföretagandet. EG:s strukturfonder har sedan Sverige blev medlem i den Europeiska unionen kommit att tillföra stora områden i landet viktiga regionalpolitiska resurser. Strukturfonderna förstärktes inför innevarande programperiod (1994–1999) bl.a. för att motverka de regionala obalanser inom unionen som bl.a. skapandet av den inre marknaden bedöms kunna medföra. Regeringens särskilda program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder på 500 miljoner kronor startade år 1998 men beslut inom programmet har även fattats under år 1999. Beslut har fattats för i stort sett hela beloppet och programmet genomförs för närvarande över hela landet, men med tyngdpunkten i regionalpolitiskt prioriterade områden. Som regeringen och riksdagen på senare tid betonat är det inte i första hand åtgärder inom ramen för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling, som är avgörande för den regionala utvecklingen. Detta utgiftsområde är ett av de mindre i statsbudgeten och regionalpolitiska hänsynstaganden inom andra utgiftsområden är sammantaget mer betydelsefulla för den regionala utvecklingen. Därför måste det i första hand inom ramen för den ”stora” regionalpolitiken utarbetas lösningar som kännetecknas av ett regionalpolitiskt helhetsperspektiv. Detta kan t.ex. gälla insatser inom närings-, arbetsmarknadspolitiken, utbildnings- och forskningspolitiken samt investeringar i infrastruktur. Riksdagen har konstaterat att en felaktig grundsyn på regionala frågor inom viktiga samhällssektorer inte kan justeras med regionalpolitiska stöd. Exempel på områden som är avgörande för den regionala utvecklingen är kommunikationssektorn och utbildningsväsendet. Verksamheterna inom dessa sektorer har varit av väsentlig betydelse för såväl den regionala balansen som den ekonomiska tillväxten i hela landet. Ett annat exempel på viktiga åtgärder inom den ”stora” regionalpolitiken är det statliga bidrags- och utjämningssystemet i kommunsektorn. 11.3.3 Effekter av statliga insatser Beslut under år 1998 om totalt ca 1 060 miljoner kronor genom olika former av regionalpolitiska företagsstöd i samband med investeringar, inkl. programmet Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt, beräknas enligt NUTEK bidra till drygt 9 000 nya arbetstillfällen inom främst de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. Genomsnittlig subvention per arbetstillfälle uppgår till ca 100 000 kr (exkl. selektivt sysselsättningsbidrag). Investeringar i storleksordningen 3 300 miljoner kronor beräknas delfinansieras med dessa stöd. Härutöver har enligt NUTEK drygt 230 miljoner kronor beviljats för kvalifikationsåret 1997 i sysselsättningsbidrag (enligt äldre bestämmelser). Beviljat bidrag beräknas ha medverkat till att skapa drygt 1 400 nya arbetstillfällen. Driftstöd i form av nedsatta socialavgifter och transportbidrag till ett sammanlagt belopp av ca 770 miljoner kronor har enligt regeringens bedömning bidragit till att upprätthålla sysselsättningen i främst de regionalpolitiskt mest prioriterade regionerna. Den centrala och regionala projektverksamheten bedöms ha medverkat till att stimulera utvecklingen av näringslivet i framför allt de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. De projekt som har avslutats inom EG:s strukturfondsprogram för regionalpolitiskt inriktade åtgärder bedöms ha bidragit till att skapa 14 000 nya arbetstillfällen. På grund av brister i statistiken kan effekter av företagsstöden ingå i dessa arbetstillfällen. Hittills beslutade projekt inom EG:s strukturfonder för regionalpolitiskt inriktade åtgärder beräknas, enligt uppgifter som redovisats i ansökningarna om stöd, bidra till uppskattningsvis 45 000 nya arbetstillfällen. Enligt regeringens bedömning, som baseras på ett antal utvärderingsrapporter kan detta vara en viss överskattning. Strukturfondsprogrammen utvärderas före programstart, efter halva tiden och efter programperiodens slut. I strukturfondsarbetet har utvärderingar blivit en viktig del i genomförandet av programmen. I Sverige har även vissa tematiska studier gjorts under programperioden. En mer sammanfattande bedömning av strukturfondsprogrammens effekter lämnas i en slutlig programutvärdering som kommer att redovisas efter programperiodens slut. Under år 1998 har halvtidsutvärderingarna för Interreg IIA-programmen avslutats. De visar att genomförandet av programmen löper tillfredsställande. Det har även gjorts några tematiska studier inom mål 6 och mål 2 programmen. Sammanfattningsvis visar dessa att måluppfyllelsen avseende antal arbetstillfällen är hög i projekten. Det finns dock en risk för överskattning av effekterna. Studierna visar också att projekt som syftar till lokal utveckling endast är av mobiliseringskaraktär och inte ger sysselsättningseffekter på kort sikt. Utvärderingarna har också visat på att strukturfondsmedlen varit ett viktigt incitament för företag att arbeta i nätverk kring att utveckla affärer och nätverk. Regeringens utvecklingsarbete inom uppföljning och utvärdering av den ”lilla” regionalpolitiken Det finns svårigheter med den typ av kvantitativa resultatmått som främst används vid analyser av måluppfyllelse för vissa företagsstöd. Sysselsättningsökningen i stödföretag är således inte synonymt med den sysselsättningstillväxt ett visst stöd beräknas ha bidragit till. Regeringen har således konstaterat att det råder bristande kunskap om de regionalpolitiska stödens effekter, både på företagsnivå och på en samhällelig nivå. Regeringen har därför tillsatt flera utredningar och gett uppdrag till olika aktörer för att i framtiden få ett bättre beslutsunderlag. De uppföljningsmått som för närvarande används för vissa företagsstöd är framförallt antalet nya arbetstillfällen (årsarbetskrafter) de beräknas bidra till fördelat på kvinnor och män samt den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle. Målen för vissa företagsstöd är, förutom att skapa sysselsättning, att bidra till ökad ekonomisk tillväxt i stödföretagen. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete för att ta fram bättre uppföljningsmått. Avsikten är att det i framtiden skall vara möjligt att mäta om stöden leder till ökad ekonomisk tillväxt i stödföretagen. NUTEK har fått i uppdrag att sammanställa redovisningar av förväntad sysselsättningsförändring samt omsättnings-, vinstmarginals- och förädlingsvärdesförändringar hos företag som beviljats regionalt utvecklingsbidrag. NUTEK skall även följa upp hur dessa nya uppföljningsmått påverkar NUTEK:s, länsstyrelsernas och självstyrelseorganens stödgivning. Regeringen har vidare givit NUTEK i uppdrag att utvärdera vilka effekter som regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd och småföretagsstöd har haft på företagens utveckling beträffande sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Som ett första steg har NUTEK inkommit med rapporterna Analys av resultatmått (1998) och Resultatmått i stödföretag och i näringslivet (1999). Rapporternas huvudsakliga syfte har varit att ta fram förslag till nya relevanta resultatmått som komplement till sysselsättningsmåttet. I rapporten Analys av resultatmått har NUTEK visat att förväntad sysselsättningsökning i företag, som beviljats regionalt utvecklingsstöd, landsbygdsstöd och småföretagsstöd, i mycket stor utsträckning sammanfaller med faktisk sysselsättningsökning på aggegerad nivå. Detta är en viktig slutsats eftersom regeringen i allt väsentligt i resultatinformationen för utgiftsområde 19, använder sig av måttet förväntad och inte faktisk sysselsättningsökning. I rapporten Resultatmått i stödföretag och i näringslivet studeras och jämförs sysselsättningsutvecklingen samt omsättnings- och förädlingsvärdesförändringen i det genomsnittliga svenska näringslivet med utvecklingen i företag som beviljats regionalt utvecklingsbidrag och småföretagsstöd. En viktig slutsats i rapporten är att sysselsättningen har utvecklats mer positivt i stödföretag än den genomsnittliga utvecklingen i svenskt näringsliv. När det gäller måtten förädlingsvärde och omsättning per anställd är inte bilden lika entydig. I några fall, framför allt i den kunskapsintensiva industrin, har den procentuella förändringen varit lägre i stödföretagen jämfört med den genomsnittliga utvecklingen inom olika sektorer. I andra fall, framför allt i den arbetsintensiva industrin men till viss del även inom arbetsintensiva tjänster, har den procentuella förändringen varit högre i stödföretagen jämfört med den genomsnittliga utvecklingen inom olika sektorer. NUTEK kan dock inte fastslå om de skillnader som framkommer mellan stödföretagen och näringslivet är en effekt av stödet eller inte, bl.a. eftersom en kontrollgrupp (dvs. en jämförelsegrupp av företag som inte har fått stöd) inte har tagits fram. NUTEK fick år 1998 i uppdrag att närmare analysera möjligheterna att uppnå könskvoteringsvillkoret samt hur antalet kvinnor i traditonellt mansdominerade branscher, men också antalet män i kvinnodominerade branscher kan öka inom det regionalpolitiska stödområdet. I januari 1999 redovisade NUTEK uppdraget och presenterade en rapport, Könskvotering i regionalpolitiken – förslag till framtida åtgärder. I rapporten konstaterar NUTEK bl.a. att antalet arbetstillfällen som tillföll kvinnor under tvåårsperioden 1997–1998 var mycket nära villkoret på minst 40 %, nämligen 37 %. För år 1998 uppgår motsvarande siffra till 39 %. Dock finns stora regionala skillnader. Analysen på regional och branschmässig nivå visar att resultatet i vissa län är betydligt bättre än genomsnittet. I stödområde 1 har under tvåårsperioden 1997–1998 uppnåtts en kvinnoandel på 42,6 %, vilket överträffar målsättningen. I stödområde 2 uppgår andelen till 34,2 %. Samma sak gäller branschvisa analyser. I vissa branscher har man lyckats mycket bra, medan man i andra, de mest mansdominerade, inte lyckats lika väl. I rapporten föreslås bl.a. att regioner och branscher där könsfördelningen är mest ojämn identifieras så att åtgärder som är anpassade för just dessa kan utarbetas. Sådana åtgärder torde gå att utforma inom ramen för tillväxtavtalen. Vidare föreslås i rapporten att ett län som redan visat sig framgångsrikt på jämställdhetsområdet skall få bli ”pilotlän för jämställdhet” med speciella resurser för att kunna vidareutveckla jämställdheten. Ett sjupunktsprogram med följande åtgärder föreslås för jämställd tillväxtpolitik: inventering, jämställdhetsplan, huvudräkning, kvotering, kvalitativa mål, en checklista och pilotverksamhet. Frågan kommer att beredas vidare inom regeringskansliet. NUTEK har gjort en utvärdering av innehåll och utfall av länsstyrelsernas regionala projektverksamhet under budgetåren 1990/91– 1997. Denna har uppgått till ca 500 miljoner kronor årligen. Utvärderingen visar bl.a. att projekt som beviljats bidrag till stor del genomförts och att måluppfyllelsen för enskilda projekt varit hög. Det kvarstår emellertid osäkerhet om de faktiska effekterna på den regionala utvecklingen. För att möjliggöra en ytterligare förbättring av projektverksamheten är det enligt regeringens bedömning viktigt att NUTEK arbetar vidare med bl.a. uppföljning och utvärdering. I detta sammanhang är det viktigt att NUTEK säkerställer nära kopplingar till den uppföljning och utvärdering som kommer att ske av regionala tillväxtavtal och strukturfonder (se avsnitt 3.4.3). Regeringen avser att lämna ytterligare riktlinjer till NUTEK om detta. Statens institut för regionalforskning (SIR) har på uppdrag av regeringen utvärderat stödformen nedsatta socialavgifter samt kartlagt vilka avståndsberoende merkostnader tjänsteföretag i olika stödområden har jämfört med motsvarande företag i Stockholmsområdet. SIR bedömer att tjänsteföretagen i stödområden har väsentligt högre avståndsberoende kostnader än motsvarande företag i Stockholmsområdet. SIR:s slutsats av utvärderingen i övrigt är att stödformen nedsatta socialavgifter är minst lika effektiv som övriga stödformer, framför allt för tjänsteföretagen (se avsnitt 3.4.3). Regeringen har tidigare konstaterat att det råder bristande kunskaper om transportmarknaden i stödområden och dess villkor. Det finns idag begränsade möjligheter att bedöma transportbidragets effekter. Som ett led att öka kunskaperna skall kommittén med uppdrag att utreda den framtida regionalpolitiken (Dir. 1999:2) bl.a. överväga den framtida användningen av driftstöd, exempelvis transportbidraget, ur effektivitets- och konkurrenssynpunkt. Även en resultatbedömning av olika former av företagsstöd skall göras inom ramen för kommitténs arbete. Kommittén skall särskilt ta tillvara erfarenheter av tidigare utvärderingar av regionalpolitik och om det bedöms nödvändigt också initiera metodutveckling på detta område. De företagsinriktade åtgärderna inom regionalpolitiken kan även komma att beröras av en bredare översyn av näringspolitiska instrument som Näringsdepartementet initierat och som bl.a. syftar till att effektivisera och förenkla stödgivningen ur företagens perspektiv. 11.3.4 Regeringens slutsatser Som regeringen senast framhöll i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) har den svenska regionalpolitiken framgångsrikt medverkat till att bevara den i jämförelse med andra länder viktiga tradition av solidaritet och sammanhållning som hittills har präglat det svenska samhället. Det är viktigt att denna tradition inte bryts. Regionalpolitiken står nu åter, liksom när den infördes under 1960-talet, inför stora utmaningar vilket bl.a. den negativa befolkningsutvecklingen de senaste åren i de regionalpolitiskt prioriterade områdena visar. Regeringen bedömer att verksamheten inom den ”lilla” regionalpolitiken dvs. utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling under år 1998 har bidragit till en positiv utveckling av näringslivet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Denna bedömning grundar sig bl.a. på den uppföljning som NUTEK gör av företagsstöden och den uppföljning som hittills har gjorts av projekt inom EG:s strukturfonder för regionalpolitiskt inriktade åtgärder. Bedömningen grundar sig även på den utvärdering som har gjorts av SIR där det bl.a. framkommer att för hälften av de företag som etablerat sig i stödområde var nedsättning av socialavgifter av stor, eller avgörande, betydelse för val av lokaliseringsort. Detta gäller framför allt för tjänsteföretag. Regeringen gör vidare bedömningen att åtgärderna inom den ”stora” regionalpolitiken på ett avgörande sätt har bidragit till strävandena att uppnå de regionalpolitiska målen. Bland annat har åtgärder inom kommunikationsområdet och utbildningsområdet, både inom politikens huvudinriktning och särskilda insatser, varit av stor vikt för de prioriterade områdena. Det finns anledning att ytterligare förbättra och förstärka regionalpolitiken på flera områden. De regionalpolitiska åtgärderna bör förstärkas inom den ”stora” regionalpolitiken bl.a. genom en ökad helhetssyn mellan olika sektorer. Regeringen bedömer att ett fortsatt utvecklingsarbete, bl.a. inom ramarna för de uppdrag som regeringen har givit till olika aktörer, kommer att underlätta den framtida resultatbedömningen av de regionalpolitiska insatserna. Länsstyrelsernas, självstyrelseorganens och NUTEK:s utvecklingsarbete bedöms också komma att bidra positivt till detta. Arbetet inom den regionala näringspolitiken med att ta fram regionala tillväxtavtal och genomföra en regional näringspolitik kommer enligt regeringens bedömning även att leda till ett nytänkande och en effektivare regionalpolitik. Den parlamentariska kommitténs arbete, förslag och slutsatser som skall lämnas in under år 2000, kommer vidare säkerligen att vara ett viktigt beslutsunderlag vid utformningen av den framtida regionalpolitiken. 11.4 Resultatinformation I detta avsnitt ges en mer detaljerad resultatinformation än i det föregående avsnittet. Avsnittet (avsnitt 3.4.1) inleds med en resultatinformation uppdelad på beslutsfattare, dvs. länsstyrelserna och självstyrelseorganen, Närings- och teknikutvecklingsverket , Glesbygdsverket och Statens institut för regionalforskning. I följande avsnitt ges en resultatinformation avseende EG:s strukturfonder perioden 1995–1999 (avsnitt 3.4.2) Därefter ges en mer ingående resultatinformation för år 1998 uppdelad på löpande åtgärder (avsnitt 3.4.3). Detta följs av en resultatinformation för vissa tidsbegränsade övriga åtgärder under år 1998 (avsnitt 3.4.4). I avsnittet därefter ges en resultatredovisning för viktiga regionalpolitiska åtgärder utanför utgiftsområdet under år 1998 (avsnitt 3.4.5). I de avslutande avsnitten redovisas skatteavvikelser (avsnitt 3.4.6) och revisionens iakttagelser (avsnitt 3.4.7). I sammanställningen nedan återfinns en förteckning över de åtgärder som redovisas i denna resultatinformation och som bedrevs framför allt under år 1998 inom utgiftsområdet samt i vissa fall utanför utgiftsområdet. Av sammanställningen framgår även med vilka anslag åtgärden finansieras, beslutande myndighet och vilket geografiskt område åtgärden avser. Tabell 11.3 Åtgärder som finansieras av anslag inom utgiftsområde 19 samt vissa andra utgiftsområden under år 1998 Åtgärd Finansierades av anslag Beslutsfattare Geografisk omfattning Central projektverksamhet C61 och A1 NUTEK och regeringen Regionalpolitiskt prioriterade områden Regional projektverksamhet A1 Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen Hela landet med tyngdpunkt på regionalpolitiskt priorite- rade områden EG:s strukturfonder A8 Beslutsgrupper m.fl. Målområde 2, 5b och 6 samt vissa gemenskaps-initiativ Regionalt utvecklingsbidrag A1 Länsstyrelserna, självstyrelseorganen, NUTEK och regeringen Stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden Regionalpolitisk låneverksamhet A2 Länsstyrelserna och NUTEK Stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden Landsbygdsbidrag A1 Länsstyrelserna och självstyrelseorganen Gles- och landsbygd enligt länsstyrelsernas avgränsning Stöd till kommersiell service A1 Länsstyrelserna och självstyrelseorganen Gles- och landsbygd enligt länsstyrelsernas avgränsning Småföretagsstöd A1 Länsstyrelserna och självstyrelseorganen Hela landet Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken2 A3 Riksgäldskontoret Gles- och landsbygd Nedsatta socialavgifter A4 Riksförsäkringsverket Stödområde 1 och del av stödområde 2 Transportbidrag A5 NUTEK Transportbidragszonerna Glesbygdsverket A6 Glesbygdsverket Statens institut för regionalforskning A7 Statens institut för regionalforskning Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn A9 Regeringen Söderhamns kommun Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt A163 Länsstyrelserna och självstyrelseorganen Hela landet Stiftelsen Norrlandsfonden Självfinansierade Stiftelsen Norrlandsfonden Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska projekt A1 Regeringen Hela landet med tyngdpunkt på regionalpolitiskt prioriterade områden 1 Tionde huvudtitelns anslag C6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m., budgetåret 1994/95. 2 För en resultatredovisning se avsnitt 5. 3 Tolfte huvudtitelns anslag A16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, budgetåret 1995/96. 11.4.1 Resultatinformation för år 1998 uppdelad på beslutsfattare Länsstyrelserna och de regionala själv- styrelseorganen Länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen i försökslänen Kalmar, Gotland och Skåne, har under året utvecklat arbetet med den långsiktiga länsstrategin. Denna sektorsövergripande strategi för länen inriktas mot utvecklingen av det lokala näringslivet, uthållig tillväxt, ökad sysselsättning och inomregional balans. Arbetet med framtagandet av regionala tillväxtavtal inom den regionala näringspolitiken och analyser för strukturfondsarbetet har förbättrat sambandet mellan analyser och strategier. Arbetet har även medfört att ett ökat samarbete mellan olika parter på både regional och central nivå. Det arbete som startade år 1998 i länen genom framtagandet av de regionala tillväxtavtalen, där en bred uppslutning i partnerskap är en väsentlig del, har dessutom förbättrat delaktigheten och förankringen av länsstrategin. Dessutom har näringslivet, inte bara i form av företrädare från olika näringslivsorganisationer, varit delaktiga i arbetet på ett sätt som inte skett tidigare. Flertalet länsstyrelser och självstyrelseorgan har utvecklat formerna för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Några länsstyrelser har dock inte kunnat prioritera detta på grund av resursbrist. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen beslutade under budgetåret 1998 om framför allt stöd för sammanlagt ca 1 450 miljoner kronor. Fördelningen mellan huvudändamålen framgår av följande tabell. Tabell 11.4 Länsstyrelsernas och självstyrelseorganens fördelning av beslutade medel uppdelad på ändamål budgetåren 1997 och 1998 Miljoner kronor Ändamål 1997 1998 Regionala utvecklingsbidrag 285,7 222,9 Landsbygdsbidrag 358,4 330,6 Stöd till kommersiell service 48,4 38,0 Småföretagsstöd ej aktuellt 28,2 Sysselsättningsbidrag (selektivt) ej aktuellt 113,3 Regional projektverksamhet 301,3 257,8 Medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram 411,7 434,7 Uppföljning och utvärdering 13,0 17,6 Vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram 12,0 9,0 Summa 1 430,5 1452,1 Tabell 11.5 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och landsbygdsstöd under år 1998 Stöd Antal arbetsställe n Beviljade medel (mkr) Varav bidrag (mkr) Varav lån (mkr) Investe- rings kostn. (mkr) Andel nystartade företag % Beräknad sysselsätt- ningsökning Andel kvinnor % Genom- snittlig subv./ arb. till- fälle (tkr) Regionalt utvecklingsstöd1 188 253,8 222,9 30,9 901 11 % 1 350 37 % 165 Landsbygdsstöd2 2 563 351,8 330,6 20,9 1 356,7 23 % 4 282 35 % 77 1 Dvs. regionalt utvecklingsbidrag och regionalt utvecklingslån. 2 Dvs. landsbygdsbidrag och regionalt utvecklingslån. Källa: NUTEK Det regionala utvecklingsstödet beräknas enligt NUTEK bidra till ca 1 350 nya arbetstillfällen. Genomsnittliga subventionen per arbetstillfälle (i stödområde 1, 2 och i tillfälliga stödområden) var ca 165 000 kronor, vilket är ett lägre belopp än budgetåret 1997, 178 000 kronor. Därmed har länsstyrelserna och självstyrelseorganen nästan uppnått regeringens mål som var 160 000 kronor. Andelen arbetstillfällen till kvinnor beräknas till 37 % och därmed är regeringens 40-procentiga villkor i det närmaste uppfyllt. Landsbygdsstödet beräknas enligt NUTEK bidra till ca 4 280 nya arbetstillfällen. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle (i glesbygdsområde, stödområde 1, 2 och i tillfälliga stödområden) var ca 77 000 kronor, vilket är en ökning jämfört med budgetåret 1997, 68 000 kr. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har uppnått regeringens mål som var 180 000 kronor. Småföretagsstödet är fr.o.m. år 1998 ett nytt ändamål inom anslaget och det beräknas enligt NUTEK bidra till 287 nya arbetstillfällen. Andelen arbetstillfällen till kvinnor beräknas till ca 28 % och därmed är inte regeringens 40- procentiga villkor uppfyllt. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle var ca 98 000 kronor. Därmed har länsstyrelserna och självstyrelseorganen uppnått regeringens mål som var 100 000 kronor. Sysselsättningsbidraget är också fr.o.m. år 1998 ett nytt ändamål inom de regionalpolitiska medlen. Bidraget var tidigare ett generellt bidrag men är numera selektivt. Sysselsättningsbidraget främjar expansion och ökad sysselsättning i företag i regionalpolitiskt prioriterade områden. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen fattade år 1998 beslut om ca 113 miljoner kronor i selektivt sysselsättningsbidrag som beräknas bidra till uppskattningsvis 770 nya arbetstillfällen. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har med hjälp av bl.a. stöd till kommersiell service med 38 miljoner kronor bidragit till att upprätthålla en god servicenivå i gles- och landsbygd. Genom den regionala projektverksamheten har länsstyrelserna och självstyrelseorganen givit stöd till ett brett spektrum av näringslivsfrämjande aktiviteter. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har vidare under budgetåret 1998 varit en viktig aktör för att medfinansiera och genomföra olika strukturfondsprojekt. Eftersom de olika strukturfondsprojekten utvärderas av externa utvärderare sker här ingen särredovisning av länsstyrelsernas bidrag i de olika strukturfondsprojekten. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har dessutom under budgetåret 1998 medverkat till bl.a. viktiga regionala investeringar genom det småföretagsstöd, som finansierats med medel från framför allt anslaget A16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Eftersom detta är medel som inte har anvisats inom utgiftsområdet sker en separat resultatredovisning i avsnitt 3.4.5. Slutsatser Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har enligt regeringens bedömning uppfyllt målen för verksamheten. Detta har skett genom att länsstyrelserna och självstyrelseorganen har samlat de regionala aktörerna för att gemensamt komma fram till en strategi för bl.a. tillväxt och sysselsättning. Detta arbete förväntas successivt leda till att länen får en mer samordnad strategi för utvecklingsarbetet och därmed bör de regionala aktörerna bl.a. utnyttja sina resurser mer effektivt. Kopplingen mellan analys och strategier har förbättrats, men behöver utvecklas vidare. Genom den regionala projektverksamheten, inkl. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram, bedöms länen ha genomfört olika typer av betydelsefulla projekt som syftat till att uppnå de prioriteringar som angivits i strategin. Genom beslut om olika typer av företagsstöd som beräknas bidra till nyinvesteringar i små och medelstora företag förväntas verksamheten bidra till att öka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen skall tillfalla kvinnor har i det närmaste uppfyllts för regionalt utvecklingsbidrag men inte för småföretagsstöd. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle för regionalt utvecklingsstöd uppgår i princip till regeringens fastställda mål. För landsbygdsstödet och småföretagsstödet ligger resultatet lägre än regeringens mål. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har därmed på ett tillfredsställande sätt uppnått regeringens mål. Sysselsättningsbidraget bedöms enligt regeringen bidra till en positiv utveckling av näringslivet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Länen bedöms vidare med sin verksamhet ha bidragit till att upprätthålla den inomregionala balansen. Enligt regeringens bedömning är länsstyrelsernas och självstyrelseorganens prioriteringar mellan de olika ändamålen väl avvägda och de har bidragit till att uppnå målen för verksamheten. Det är ännu för tidigt att dra några mer långtgående slutsatser av förändringen av de regionala ansvarsförhållandena i försökslänen Kalmar, Gotland och Skåne. Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté, PARK, med uppgift att dels följa upp och utvärdera försöksverksamheten, dels utforma vissa förslag om den regionala organisationen (Dir. 1997:80). Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 1 oktober 2000. Närings- och teknikutvecklingsverket Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har under budgetåret 1998 fattat beslut om totalt 548,5 miljoner kronor för den regionala utvecklingsverksamheten fördelade på följande ändamål (förutom medel för förvaltningskostnader): – 168,1 miljoner kronor för regionala utvecklingsstöd, – 351,8 miljoner kronor för transportbidrag, samt – 28,6 miljoner kronor för projektverksamhet. Av dessa har beslut fattats om totalt 19,6 miljoner kronor till projektet Nationellt resurs-centrum för kvinnor (NRC) och till projekt vid regionala och lokala resurscentra för kvinnor. NUTEK har vidare fattat beslut om 9 miljoner kronor till olika typer av projekt som stärker näringslivets utveckling främst i de regionalpolitiska stödområdena. NUTEK fattade beslut om 5 miljoner kronor i sysselsättningsbidrag, som återfördes på grund av att företaget gick i konkurs. NUTEK:s verksamhet med regional utjämning och utveckling under år 1998 kan delas upp i tre resultatområden: Regionalt strategi- och programarbete, Regionalpolitiskt företagsstöd och EG:s strukturfonder. Resultatområdet regionalt strategi- och programarbete NUTEK har under budgetåret 1998 arbetat med underlag för strategi- och metodutveckling. NUTEK har genomfört ett antal utredningar och analyser om betydelsen av rörlighet på arbetsmarknaden och betydelsen av infrastruktur för den regionala utvecklingen. NUTEK har även stöttat länen i deras regionala strategiarbete. NUTEK har vidare fortsatt utvecklingen av ett regionalt analys- och prognossystem (RAPS). Systemet kommer att införas år 2000. NUTEK har genomfört konferenser om tillväxt och tillväxtens drivkrafter samt försett länen med basdata som underlag för länens förslag till tillväxtavtal inom den regionala näringspolitiken. NUTEK har även föreslagit modeller för hur tillväxtavtalen kan utformas. Genom analyser, kunskap och metodstöd för programarbetet har de bidragit till att höja kvaliteten i regionernas utvecklingsprogram. Ett forsknings- och utvecklingsprogram som löper under perioden 1995–1999 med företagskonsortier i regionalpolitiskt prioriterade områden har fortskridit under budgetåret 1998 (se avsnitt 3.4.3). NUTEK har utvecklat uppföljningen av projektverksamhet m.m. vid länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan. NUTEK har bl.a. tagit fram metoder för att möjliggöra uppföljning av hur de regionala projektmedlen fördelas mellan män och kvinnor. NUTEK har vidare på uppdrag av regeringen gjort en utvärdering av innehåll och utfall av länsstyrelsernas regionala projektverksamhet under budgetåren 1990/91–1997 (se avsnitt 3.4.3). I syfte att stödja uppbyggnaden och utvecklingen av verksamheten vid regionala och lokala resurscentra för kvinnor har NUTEK ansvarat för projektet Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC). Resultatområdet regionalpolitiskt företagsstöd NUTEK är huvudman för de samlade regionalpolitiska företagsstöden. Det innebär att NUTEK svarar för information till företag, utbildning m.m. av personal vid länsstyrelserna och självstyrelseorganen som beslutar om stöden samt genomför utvärderingar av stöden. NUTEK ansvarar även för uppföljning av stöden i form av statistik om stödgivning, uppföljning av att gällande villkor uppfylls m.m. De stödformer NUTEK beslutar om är regionalt utvecklingsbidrag, regionalt utvecklingslån (t.o.m. 1998), sysselsättningsbidrag och transportbidrag. NUTEK har under budgetåret 1998 utvecklat formerna för hur det regionala utvecklingsbidraget i framtiden bör följas upp och utvärderas. Ambitionen är att det skall vara möjligt att förutom sysselsättningseffekter även mäta stödens tillväxtaspekter. Arbetet har fortsatt under första halvåret 1999 och bl.a. resulterat i att NUTEK har tagit fram riktlinjer för hur länsstyrelserna, självstyrelseorganen, NUTEK och regeringen skall redovisa stödets tillväxtaspekter. Tabell 11.6 Beviljat regionalt utvecklingsstöd under år 1998 Stöd Antal arbetsställe n Beviljade medel (mkr) Varav bi- drag (mkr) Varav lån (mkr) Investe- ringskostn. (mkr) Beräknad sysselsätt- ningsökning Andel kvinnor % Genom- snittlig subv./arb. tillfälle (tkr) Regionalt utvecklingsstöd 39 168,1 149,3 18,7 710,4 843 43 % 177 Källa: NUTEK NUTEK beviljade regionalt utvecklingsstöd till 39 arbetsställen. Beloppen för beviljat regionalt utvecklingsstöd minskade under budgetåret 1998 (168 miljoner kronor) jämfört med budgetåret 1997 (249 miljoner kronor). Med hjälp av regionalt utvecklingsstöd beräknas investeringar på ca 710 miljoner kronor komma att genomföras. Sysselsättningsökningen i stödföretagen beräknas till ca 840 personer. Andelen arbetstillfällen till kvinnor beräknas till 43 % och därmed har NUTEK uppfyllt regeringens villkor på 40 %. Genomsnittskostnaden per arbetstillfälle beräknas uppgå till 177 000 kronor (i stödområde 1 och i stödområde 2) och därmed har NUTEK inte uppnått regeringens mål som var 160 000 kronor. Beviljat transportbidrag uppgick till 351,8 miljoner kronor budgetåret 1998 vilket i princip är samma belopp som året innan. Transportbidraget främjar enligt NUTEK expansion och ökad sysselsättning i företag i regionalpolitiskt prioriterade områden. Resultatområdet EG:s strukturfonder NUTEK har fondansvar för den europeiska regionala utvecklingsfonden, vilket bl.a. innebär att utbetala medel. NUTEK är även sekretariat åt övervakningskommittéerna för målen 2 och 6 samt vissa gemenskapsinitiativ. NUTEK svarar för den samordnade avrapporteringen av genomförandet av samtliga strukturfonder till regeringen. Under år 1998 behandlades 1 817 utbetalningsärenden avseende den europeiska regionala utvecklingsfonden, vilket är en fördubbling sedan år 1997. Handläggningstiden av ett utbetalningsärende har i genomsnitt inte överstigit två veckor. NUTEK har tillsammans med AMS och Jordbruksverket haft ett regeringsuppdrag att se över de administrativa rutinerna för genomförandet av vissa strukturfondsprogram. Uppdraget med förslag till planerade åtgärder redovisades i december 1998. NUTEK har i samarbete med Glesbygdsverket genomfört utbildningsinsatser för personal som arbetar med strukturfonderna. Utbildningen har bl.a. omfattat seminarier om EG:s strukturpolitik, programarbetsformen och administrationen. NUTEK anordnade under hösten 1998 tillsammans med EG-kommissionen en konferens om hur strukturfondsprogrammen skall avslutas. Vidare har en arbetsgrupp tillsatts på initiativ av NUTEK och EG-kommissionens DG XVI för att se över hur indikatorerna fungerat under innevarande programperiod och ge förslag på nya indikatorer. Slutsatser Regeringen gör bedömningen att NUTEK, utifrån de möjligheter regeringen idag har att mäta effekter av verksamheten, har uppfyllt uppställda mål. NUTEK har medverkat till att genomförandet av program inom EG:s strukturfonder sker effektivt. NUTEK bedöms även i allt väsentligt ha byggt upp en fungerande administration av de uppgifter som ålagts den för administration av EG:s strukturfonder. NUTEK har vidare genom framför allt olika typer av företagsstöd och övrig projektverksamhet bidragit till en uthållig ekonomisk tillväxt, ökade investeringar och ökad sysselsättning i syfte att uppnå en balanserad regional utveckling mellan landets olika delar. Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen skall tillfalla kvinnor har inte uppfyllts för sysselsättningsbidraget men däremot uppfyllts för regionalt utvecklingsbidrag. NUTEK har tagit fram metoder och riktlinjer för hur tillväxtaspekterna av regionalt utvecklingsbidrag bör redovisas. Detta kommer enligt regeringen i framtiden att innebära att möjligheterna att utvärdera stödformens effekter kommer att förbättras. För att regeringen på ett bättre sätt skall kunna bedöma NUTEK:s, länsstyrelsernas och de regionala självstyrelseorganens regionalpolitiska verksamhet i framtiden bör NUTEK fortsätta arbetet med att följa upp och ta initiativ till utvärderingar av verksamheten. Det är även mycket betydelsefullt att som ett led i detta på ett bättre sätt än tidigare sprida goda exempel till länen av verksamhet som t.ex. bedrivs inom projektverksamheten samt inom arbetet med att ta fram länsstrategier. Glesbygdsverket Det övergripande målet för Glesbygdsverket är att främst genom påverkan på olika samhällssektorer verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena. Resultatbedömning Glesbygdsverket har under år 1998 inom ramen för sina verksamhetsmål haft en dialog med statliga verk, myndigheter och organisationer vars verksamheter har betydelse för den regionala och lokala utvecklingen för att samordna insatserna till gles- och landsbygd. Glesbygdsverket har vidare producerat analyser över olika aspekter av den regionala utvecklingen, arbetat med remissvar och uppföljning av projekt. Verket har samrått med länsstyrelser om avgränsning av gles- och landsbygdsområden enligt förordningen (1994:557) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Genom information och rådgivning har verket understött genomförandet av landsbygdsutvecklingsarbete på regional och lokal nivå. Studier av Glesbygdsverkets informationsservice visade på ökad efterfrågan. Inom verksamhetsmålet pilotprojekt syftade arbetet till att generera nya kunskaper inom landsbygdsutvecklingen. Verksamheten med pilotprojekt har dock fasats ut med undantag för projektet Metodledaren. Resurserna för sekretariatsuppgifter åt vissa övervakningskommittéer har minskat jämfört med föregående budgetår. Glesbygdsverket har vidare, i samarbete med Konsumentverket, under året lämnat en delrapport avseende en servicedatabas som skall innehålla uppgifter om hushållens tillgång till service och hur den utvecklas. Under slutet av år 1998 förde regeringen en dialog med Glesbygdsverket om att precisera verkets mål. Detta ledde till en delvis förändrad inriktning av verksamheten med bl.a. ökad tydlighet vad gäller myndighetens expert- och myndighetsroll. Under hösten 1998 tillträdde en ny generaldirektör. Slutsatser Glesbygdsverket har på ett tillfredsställande sätt uppnått målen för verksamheten. Glesbygdsverket har utgjort en viktig resurs för att sprida kunskap om villkoren i gles- och landsbygd samt i skärgårdarna och har bidragit till sektorssamordning för insatser som har betydelse för framför allt glesbygden. Statens institut för regionalforskning Statens institut för regionalforskning (SIR) har som mål att initiera och samordna forskning om regional utveckling och att se till att forskningsresultaten, kunskaperna och erfarenheterna därav sprids och blir tillgängliga för olika intressenter. Resultatbedömning SIR har under år 1998 utgivit ett antal böcker, rapporter och ”working papers”. Dessutom har SIR:s forskare publicerats i ett antal tidskrifter, deltagit i ett tiotal seminarier och konferenser samt arrangerat tre egna. SIR har utvecklat samarbete med olika institut och organisationer. Två stora projekt avslutades under 1998 – "Mittskandinavienprojektet" och "Barents- projektet". SIR hade under budgetåret 1998 som mål att ha genomfört två tredjedelar av ett forsknings- program om konsekvenserna av EU- medlemskapet ur ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv och två tredjedelar av ett program som avser de regionala utvecklingsprocesserna ur ett könsperspektiv. Detta har institutet inte lyckats med. Arbetet med forskningsprogrammen försenades redan under det inledande året 1997 men förväntades bli kompenserat under år 1998. Under år 1998 hade emellertid institutet organisatoriska problem varför forskningsprogrammen försenades ytterligare. Regeringen bedömer att forskningsprogrammen kommer att avslutas under år 2000. SIR hade även till uppgift att, tillsammans med Forskningsrådsnämnden och Glesbygdsverket, se till att det forskningsprogram om landsbygdsutveckling som tagits fram, genomförs. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har lämnat en invändning i revisionsberättelsen då verket bedömer att resultatredovisningen har väsentliga brister i förhållande till krav i regleringsbrev och förordningen om myndigheters årsredovisning. Redovisningens finansiella delar är dock enligt verket i allt väsentligt rättvisande. Regeringen har bl.a. med anledning av revisionens iakttagelser inom ramen för myndighetsdialogen påbörjat ett arbete tillsammans med myndigheten för att klara ut de aktuella kraven, vilket även kan innebära att mål och återrapporteringskrav konkretiseras eller förändras. Slutsatser Regeringen instämmer i Riksrevisionsverkets kritik kring resultatredovisningen och konstaterar att institutet sedan en tid tillbaka haft vissa ledningsproblem. Regeringen bedömer dock att institutet, som under 1999 fått en ny ledning, i framtiden kommer att ha förutsättningar att bedriva verksamheten tillfredsställande. 11.4.2 Resultatinformation avseende EG:s strukturfonder perioden 1995– 1999 Sverige omfattas sedan år 1995 av EG:s gemensamma regional- och strukturpolitik. Det innebär att Sverige för perioden 1995–1999 tillförs sammanlagt 1,42 miljarder euro eller ca 12 miljarder kronor från EG:s strukturfonder. Medlen indexuppräknas varje år. Dessa medel skall användas för åtgärder i vissa regioner inom målen 2, 5b och 6, för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom målen 3 och 4, för vissa åtgärder i jordbruks- och fiskerisektorerna inom mål 5a samt för gemenskapsinitiativen och för pilotprojekt. En redogörelse för respektive fond lämnas också under dels anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995– 1999, dels anslaget A4 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995–1999 inom utgiftsområde 14, dels Jordbruksdepartementets anslag avseende jordbruks- och fiskefonderna inom utgiftsområde 23. Tabell 11.7 Tilldelade medel från strukturfonderna, medel intecknade genom beslut och utbetalade medel per målområde och gemenskapsinitiativ Målområde och gemenskapsini- tiativ Medel (ram) från strukturfondern a 1995-1999 (mkr) Beslutade medel april 1999 % av ram Utbetalade medel april 1999 % av ram Mål 2 1 431 94 35 Mål 5b 1 275 86 35 Mål 6 2 581 88 44 Mål 3 3 096 100 74 Mål 4 1 568 89 47 Mål 5a jordbruk 963 78 66 Mål 5a fiske 363 74 55 Interreg II A 346 75 20 Övriga gemenskaps- initiativ 711 85 35 Totalt 12 334 92 51 Källa: Bearbetat material från NUTEK. Omräkningskurs från Euro – 8,50 kr. Av tabellen framgår att fram till april 1999 hade 92 %, motsvarande 11,4 miljarder kronor, av strukturfondsmedlen intecknats genom beslut om stöd till olika projekt. Motsvarande siffra i april 1998 var 63 %. Den nationella offentliga medfinansieringen för beslutade projekt uppgår till ca 14,4 miljarder kronor för perioden 1995 till april 1999. Besluten beräknas medföra privat finansiering med ca 10,8 miljarder kronor. Totalt beräknas besluten således medföra åtgärder för ca 36 miljarder kronor. Den nationella offentliga medfinansieringen för de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och 6 exklusive socialfonden har till 26 % skett från länsstyrelsens och självstyrelseorganens regionalpolitiska medel, 28 % från kommuner, 7 % från landsting och 39 % från övriga statliga medel. Nivån på utbetalningarna är lägre än det som beslutats, eftersom medel till projekten endast kan utbetalas efter redovisning av upparbetade kostnader. I april 1999 hade 6,3 miljarder kronor betalats ut från strukturfonderna till de enskilda projekten, vilket motsvarar 51 % (31 % i juni 1998) av medlen för hela programperioden. Störst andel har betalats ut till projekt inom de horisontella målen 3 och 5a. Prognosen är att 70 % av strukturfondsmedlen skall vara utbetalade till årets slut. Resterande strukturfondsmedel kommer att betalas ut under åren 2000–2001. För de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och 6 inriktas åtgärderna främst på att förbättra företagsklimatet, den ekonomiska tillväxten och nyföretagandet. Med denna inriktning av programmen är bl. a. tillkomsten av nya arbetstillfällen en viktig indikator. De geografiskt avgränsade målen skall enligt målsättningen i respektive program bidra till att skapa sammanlagt ca 40 000 arbetstillfällen. De projekt som hittills beslutats förväntas, enligt uppgifter som redovisats i ansökningarna om stöd, bidra till att skapa ca 45 000 nya arbetstillfällen. Vissa utvärderingar pekar dock på att detta kan vara en viss överskattning. De projekt som hittills har slutredovisats bedöms ha bidragit till att skapa ca 14 000 nya arbetstillfällen. Strukturfondsprogrammen utvärderas före programstart, efter halva tiden och efter programperiodens slut. I strukturfondsarbetet har utvärderingar blivit en viktig del i genomförandet av programmen. I Sverige har även vissa tematiska studier gjorts under programperioden. En mer sammanfattande bedömning av strukturfondsprogrammens effekter lämnas i en slutlig programutvärdering som kommer att redovisas efter programperiodens slut. Halvtidsutvärderingarna för Interreg IIA- programmen redovisades under år 1998 och visar att genomförandet av programmen löper tillfredsställande trots den korta genomförandeperioden på tre år. De övergripande målen med programmen är att främja regional integration och samarbete över gränserna. Interreg har inneburit en kraftsamling kring gränsregionalt samarbete och många nya aktörer har mobiliserats. Utvärderarna pekar på att Inrerreg fått igång samverkansprocesser över gränserna, men det är svårt att visa på kvantitativa resultat idag. Dessa kan bedömas först på längre sikt. Inom vissa av strukturfondsprogrammen har några tematiska utvärderingar gjorts. I mål 6- programmet har två studier genomförts, "Utvärdering av mål 6-programmets sysselsättningseffekter" och "Effekter av stöd till lands- och glesbygden i Norra Sveriges inland". Studien om sysselsättningseffekter visar att projekten har hög måluppfyllelse avseende antal arbetstillfällen. Det finns dock en risk för en överskattning av effekterna, eftersom många projektledare även redovisar arbetstillfällen som skapats genom andra medel än strukturfondsmedlen. Endast en tredjedel av arbetstillfällena har skapats för kvinnor och ungdomar, trots att denna målgrupp är prioriterad i mål 6-programmet. Inför nästa programperiod bör det utvecklas metoder för att bättre mäta kvantitativa resultat. Utvärderingen av projekt i gles- och landsbygden slår fast att projekt som syftar till lokal utveckling endast ger begränsade sysselsättningseffekter på kort sikt. Projekten är mer av mobiliseringskaraktär för att stödja lokalt samarbete, vilket bedöms ge effekter på längre sikt. Studien visar att de kompetenshöjande åtgärderna varit framgångsrika. I mål 2-programmen har tematiska utvärderingar gjorts dels om nätverk, samverkansprojekt och dels om ramprogram i Fyrstad. I studien om samverkansprojekt framkommer att företagen anser att mål 2 har varit ett viktigt incitament till att arbeta i nätverk. Företagen framhåller att det är möjligheten till att utveckla affärer och produkter som är den viktigaste faktorn för att delta i olika projekt. Utvärderingen av ramprogram i Fyrstad visar att man lyckats med målet att skapa en enkel organisation för företagen med "en dörr in" till myndigheter och organisationer som arbetar för företagare. Slutsatser Regeringen bedömer att genomförandet av de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen målen 2, 5b och 6 samt vissa av gemenskapsinitiativen har utvecklats väl. I dessa program har per april 1999 mellan 75 % och 94 % av EU-medlen intecknats genom beslut. Sammantaget med att utbetalningarna stadigt ökat tyder det på att Sverige vid avslutandet av programmen kommer ha uppnått ett högt utnyttjande av tillgängliga strukturfondsmedel. De utvärderingsstudier som gjorts under år 1998 visar att målen med programmen är på väg att uppfyllas. 11.4.3 Resultatinformation för år 1998 uppdelad på löpande åtgärder Central projektverksamhet För central projektverksamhet har på senare år bl.a. använts medel från anslagen C6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. (fr.o.m. budgetåret 1998 anslaget A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m.) och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. (För år 2000 det föreslagna anslaget A11 Regionalpolitiska insatser). Bland större pågående projekt finns ett forsknings- och utvecklingsprogram som nu löper under perioden 1995–1999. Regeringen har avsatt 170 miljoner kronor till NUTEK för att stödja regionala utvecklingskonsortier som består av små och medelstora företag inom regionalpolitiskt prioriterade områden. Målet med projektet är att företagen i samarbete skall öka sin kompetens och teknologiska kapacitet samt att skapa nya länkar mellan små och stora företag, forskningsinstitut och högskolor. Detta skall i förlängningen leda till ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning. I en första utvärdering år 1997 av projektresultaten konstateras bl.a. att försöksverksamheten är ett nytt sätt att främja mindre företags utvecklingskraft. Den generella slutsatsen är att resultaten hittills pekar på att stöd via konsortier i många avseenden ger större effektivitet än konventionellt utvecklingsstöd till företag. En slutlig utvärdering kommer att ske efter programperiodens slut. Härutöver har regeringen och NUTEK bedrivit central projektverksamhet med medel från framför allt anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder. Bland större projekt som regeringen beslutat om kan nämnas medel till ALMI Företagspartner AB, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva, Sveriges Exportråd, Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA) och Statens geologiska undersökningar för särskilda regionalpolitiska insatser och delfinansiering av utbyggnad av landningsbana vid Luleå/Kallax flygplats. För att samordna och stödja regionala och lokala resurscentra för kvinnor har NUTEK bedrivit projektet Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC) under året. NRC har bl.a. bedrivit utbildningar, spridit information och tillhandahållit mötestillfällen för verksamma vid resurscentra runt om i landet. NUTEK har också beslutat om medel till medfinansiering av projekt vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Slutsatser Genom den centrala projektverksamhet som NUTEK och regeringen har bedrivit har viktiga regionalpolitiska projekt, som har stimulerat bl.a. näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade regioner, genomförts. Regeringen anser vidare att forsknings- och utvecklingsprogrammet hittills har varit framgångsrikt men avser att återkomma med en slutlig bedömning efter programperiodens slut. Regional projektverksamhet och medfinansi- ering av EG:s strukturfondsprojekt Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har från de medel de disponerar för regionalpolitiska åtgärder möjlighet att, förutom till företagsstöd, bl.a. bevilja medel till andra projekt som skall gynna den regionala utvecklingen. Medfinansiering av strukturfondsprojekt och regional projektverksamhet svarar tillsammans för nästan hälften av dessa medel. Alla län har möjlighet att medfinansiera strukturfondsprojekt, men endast inom de delar av länen som ingår i strukturfondsområden. Skillnaden mellan regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram är att sistnämnda projekt skall följa riktlinjerna i de samlade programdokumenten (s.k. SPD) och får en del av finansieringen från EU. Den regionala projektverksamhetens inriktning skall däremot utgå från en långsiktig strategi, den s.k. länsstrategin, och kan till skillnad mot strukturfondsprojekt bedrivas inom hela landet. Den regionala projektverksamheten skall inriktas mot ekonomisk tillväxt och inomregional balans. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen lämnar med sina medel för regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram stöd till vitt skilda aktiviteter. Näringslivsinriktade verksamheter som t.ex. insatser för att stimulera nyföretagande och företagsförnyelse utgör en stor del av projektverksamheten, men även verksamheter som bl.a. utredningar (t.ex. om lokala förutsättningar och hinder för utveckling), försöksverksamhet (t.ex. i nätverk, vid teknikcentra och högskolor) och informationsinsatser (t.ex. turismkampanjer och mässor). Även om den regionala projektverksamheten och medfinansieringen av EG:s strukturfondsprogram inte innefattar direkt stöd till enskilda företag inriktas en stor del av verksamheten på att skapa en god miljö för näringslivet. Utmärkande för verksamheten är också det stora antalet deltagande aktörer, vilket är ett av syftena med verksamheten. Projektverksamheten är mycket skiftande över landet både i antal projekt och i beviljade medel. Projektens storlek har likaså en mycket stor spännvidd, från 10 000 kr till flera miljoner kr. Beslut om bidrag till regional projektverksamhet minskade i omfattning under år 1998 i jämförelse med år 1997 från 301 till 258 miljoner kronor. I och med möjligheten till medfinansiering av strukturfondsprojekt har den regionala projektverksamheten minskat. Detta märks tydligt i de flesta län som ingår i strukturfondsområden. Medfinansieringen av strukturfondsprojekt ökade däremot i omfattning under år 1998 i jämförelse med år 1997, från 412 till 435 miljoner kronor. Under år 1998 uppgick den totala projektverksamheten dvs. inklusive medfinansieringen av EG:s strukturfondsprogram till drygt 690 mkr jämfört med år 1997, drygt 710 miljoner kronor. De nordligaste länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten svarade under budgetåret 1998 för 41 % av den totala regionala projektverksamheten jämfört med 44 % under år 1997. Samma län svarade under år 1998 för 47 % av den totala medfinansieringen av strukturfondsprojekt jämfört med 37 % under budgetåret 1997. Tabell 11.8 Regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram fördelat på län under budgetåren 1994/95–1998 Miljoner kronor Län 1994/95 Regional projektv. 1995/96 (12 mån)1 Regional projektv. Med- finans.2 Totalt 1997 Regional projektv. Med- finans. Totalt 1998 Regional projektv. Med- finans. Totalt Stockholm 6,1 7,5 2,7 10,2 3,8 4,3 8,1 1,9 0,0 1,9 Uppsala 15,0 1,9 1,1 3,0 1,8 0,0 1,9 4,6 0,1 4,7 Södermanland 13,3 9,8 0,0 9,8 12,0 0,4 12,5 6,0 0,7 6,7 Östergötland 8,5 4,1 1,1 5,2 3,2 4,9 8,1 5,1 2,8 7,9 Jönköping 9,6 5,7 5,0 10,7 8,8 20,1 28,9 5,2 10,8 16,0 Kronoberg 10,4 2,0 5,1 7,1 1,8 3,5 5,3 1,1 3,0 4,1 Kalmar 15,5 9,0 3,1 12,1 6,5 26,2 32,7 3,9 0,1 4,0 Regionförbundet i Kalmar 0,0 8,1 17,7 25,8 Gotland 15,5 2,0 13,3 15,3 2,2 19,6 21,8 0,0 0,3 0,3 Gotlands kommun 0,0 6,4 17,0 23,4 Blekinge 9,3 7,6 21,8 29,4 6,9 24,6 31,5 5,7 23,3 29,0 Skåne 21,2 11,8 0,9 12,7 9,9 1,6 11,5 0,1 0,0 0,1 Regionförbundet i Skåne 16,3 1,8 18,1 Halland 6,1 4,6 0,7 5,3 4,4 0,0 4,4 2,4 0,0 2,4 Västra Götaland 35,3 21,0 35,8 56,8 34,4 48,2 82,6 23,0 42,5 65,5 Värmland 28,9 17,6 16,1 33,7 19,0 15,8 34,8 19,2 26,0 45,1 Örebro 16,8 15,1 7,4 22,5 17,0 12,6 29,6 8,2 11,5 19,7 Västmanland 19,4 4,0 12,7 16,7 8,6 14,8 23,4 10,4 2,8 13,2 Dalarna 39,6 11,6 40,6 52,2 16,2 31,3 47,5 17,2 29,2 46,4 Gävleborg 26,8 15,2 42,4 57,6 11,5 30,2 41,7 8,1 40,8 48,9 Västernorrland 47,5 23,0 31,6 54,6 22,6 42,5 65,1 32,8 52,2 85,0 Jämtland 45,3 22,6 16,8 39,4 17,9 32,0 49,9 15,8 42,0 57,8 Västerbotten 39,0 29,0 56,7 85,7 57,1 43,0 100,1 32,3 47,0 79,3 Norrbotten 73,5 16,0 61,1 77,1 35,9 36,1 72,0 23,9 63,1 87,0 Summa 502,6 241,1 376,0 617,1 301,3 411,7 713,0 257,8 434,7 692,5 1 Beräknat på en 12-månaders period. 2 Med medfinans. menas medfinansiering av strukturfondsprojekt. Kommentarer: för kolumnen budgetår 1998 kan det förekomma en viss eftersläpning i registrering, vilket kan innebära för låga värden. Källa:NUTEK Under budgetåret 1998 fördelade sig den totala projektverksamheten, dvs. inkl. medfinansieringen av EG:s strukturfondsprogram, främst på områdena näringslivsutveckling 23 % samt till områdena turism, kommunikationer (inkl. IT) och kunskaps- och kompetensutveckling, drygt 10 % vardera. Tabell 11.9 Regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram under budgetåren 1994/95– 1998 fördelat på programområde/ändamål Miljoner kronor Programområde/ ändamål 1994/95 Regional projektv. 1995/96 Regional projektv. (12 mån)1 1997 Regional projektv. 1998 Regional projektv. Med- finans.2 Totalt Industri 74,6 47,5 11,8 7,0 0,0 7,0 Privata tjänster 22,4 10,1 2,5 0,0 0,0 0,0 Jord och skog inkl. landsbygdsutveckling 23,2 5,1 9,3 11,3 47,5 58,8 Energi 6,7 5,1 4,9 1,1 2,6 3,8 Kommunikationer inkl. IT 29,4 9,6 36,7 21,6 52,5 74,1 Handel 8,7 3,0 1,1 2,2 0,0 2,2 Turism 57,2 20,0 22,1 15,5 57,7 73,2 Kunskaps- och kompetensutveckling 76,7 28,8 39,2 17,5 51,7 69,4 Forskning och utveckling 57,6 27,3 24,1 26,9 24,5 51,4 Teknikspridning 17,3 13,1 2,8 11,5 10,1 21,6 Jämställdhet 28,5 16,3 23,0 15,2 7,6 22,8 Sektorssamordning 44,0 23,6 17,8 5,0 0,0 5,0 Övrig offentlig förvaltning 19,0 16,8 10,1 6,5 0,5 7,0 Kultur 37,0 14,8 20,8 16,0 16,7 32,6 Nya områden och ändamål Näringslivsutveckling 47,6 51,8 111,3 163,1 Information/Marknads- föring 7,6 21,2 5,2 26,4 Miljö 3,8 4,0 10,4 14,4 Samverkansprojekt 5,1 7,2 19,3 26,5 Internationella projekt 6,6 7,8 8,2 16,0 Ospecificerat/Övrigt 4,2 8,5 8,8 17,3 Summa 502,3 241,1 301,3 257,8 434,7 692,5 1 Beräknat på en 12-månadersperiod. 2 Med medfinans. menas medfinansiering av strukturfondsprojekt. Källa: NUTEK Länsstyrelsernas och självstyrelseorganens insatser genom medfinansieringen av strukturfondsprojekt utvärderas inte separat utan utvärderingen av strukturfondsprogrammen sker dels efter halva tiden och dels samlat efter programperiodens slut. NUTEK har på uppdrag av regeringen genomfört en utvärdering av den regionala projektverksamheten under budgetåren 1990/91–1997. NUTEK anlitade konsultföretaget Inregia. Syftet med uppdraget var dels att redovisa effekterna av verksamheten, dels möjliggöra en förbättring av verksamheten. Slutsatser av utvärderingen är att beviljade projekt till stor del genomförts och att måluppfyllelsen för enskilda projekt har varit hög. För de flesta projekten är inriktningen mot regional tillväxt tydlig och verksamheten förefaller ha en god utvecklingspotential. Utredaren anser emellertid att det kvarstår osäkerhet om de faktiska effekterna på den regionala utvecklingen. Detta beror bl.a. på projektverksamhetens vitt skilda karaktär, dess ofta indirekta effekt på den regionala utvecklingen samt att otillfredsställande dokumentation gör den svårt att utvärdera. Utifrån rapporten drar NUTEK slutsatsen att större kraft bör ägnas åt förbättrad uppföljning och utvärdering för att effekterna av verksamheten lättare skall kunna bedömas. Vidare föreslår NUTEK krav på en skriftlig slutrapport, i likhet med vad som gäller för strukturfondsprogram, även för den regionala projektverksamheten. Dessutom föreslår NUTEK att arbetet med erfarenhetsspridning av goda exempel bör förbättras. Slutsatser Regeringen anser att projektverksamheten år 1998 positivt bidragit till regional näringslivsutveckling. Den ökade medfinansieringen har dessutom inneburit ett mer effektivt utnyttjande av medlen i EG:s strukturfonder. Projektverksamheten under perioden 1990/91–1997 bedöms i stort uppfyllt regeringens mål för verksamheten. För att möjliggöra en ytterligare förbättring av verksamheten är det viktigt att NUTEK arbetar vidare med projekthantering, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning samt säkerställer nära kopplingar till den uppföljning och utvärdering som kommer att ske av regionala tillväxtavtal och strukturfonder. Regionalt utvecklingsstöd Regionalt utvecklingsstöd skall främja ekonomisk tillväxt och en samhällsekonomisk och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet. Stödet lämnas till företag som bedöms få en tillfredsställande tillväxt och lönsamhet samt ge de anställda varaktig sysselsättning. Regionalt utvecklingsstöd (regionalt utvecklingsbidrag och regionalt utvecklingslån) beviljas i samband med "hårda" (t.ex. byggnader och maskiner) och "mjuka" investeringar (t.ex. patent och licenser) i stödområde 1 med sammanlagt högst 70 % av godkänt stödunderlag och i övriga områden (tillfälligt stödområde och stödområde 2) med högst 50 % av godkänt stödunderlag. Följande redovisning avser stöd beviljade av länsstyrelserna, självstyrelseorganen, NUTEK och regeringen. Under budgetåret 1998 beviljades 228 arbetsställen stöd. Ca 90 % av dessa var små och medelstora företag, dvs. mellan 0–199 anställda. Det sammanlagda stödbeloppet uppgick till 431,8 miljoner kronor, varav 377,4 miljoner kronor i regionalt utvecklingsbidrag, drygt 49,6 miljoner kronor i regionalt utvecklingslån och 4,8 miljoner kronor i villkorslån. Den totala investeringskostnaden för stödprojekten var närmare 2 miljarder kronor. Investeringarna beräknas sammanlagt bidra till ca 2 200 nya arbetstillfällen varav 39 % för kvinnor. Villkoret för stödet var att minst 40 % av antalet nya arbetstillfällen skulle avse vartdera könet och därmed är villkoret i det närmaste uppfyllt. Könskvoteringsvillkoret har under de flesta tidigare år inte uppfyllts. NUTEK har således redovisat att andelen nya arbetstillfällen som tillfallit kvinnor i de företag som beviljats regionalt utvecklingsstöd under flertal år har uppgått till en lägre nivå än det fastställda villkoret. Regeringen gav NUTEK i uppdrag att föreslå åtgärder beträffande könskvoteringsvillkoret för regionalt utvecklingsstöd och sysselsättningsbidrag. NUTEK redovisade uppdraget i januari 1999. Slutsatserna i rapporten redovisas i avsnitt 3.3.3. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle år 1998 beräknas till 174 000 kr. Detta framgår av följande tabell, i vilken utfallet under budgetåren 1993/94–1998 redovisas. Tabell 11.10 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av länsstyrelserna, självstyrelseorganen NUTEK och regeringen under budgetåren 1993/94–1998 1993/94 1994/95 1995/96 (12 mån)1 1997 1998 Antal arbetsställen 769 665 358 291 228 Beviljat stöd (mkr) Regionalt utvecklingsbidrag 439,8 500,0 407 519,0 377,4 Regionalt utvecklingslån 124,7 103,3 94 99,4 49,6 Villkorslån 15,1 8,5 4,8 Utvecklingsbidrag 227,7 202,3 81 Summa 792,2 805,6 597,1 626,9 431,8 Beräknad sysselsättnings- ökning (antal) 3 865 3 883 2 508 2 835 2 192 Andel kvinnor 32 % 35 % 33 % 34 % 39 % Subvention per nytt arbetstillfälle (tkr) 173 181 201 186 174 1 Beräknat på en 12-månaders period. Källa: NUTEK Beviljat stöd har minskat från knappt 627 miljoner kronor år 1997 till knappt 432 år 1998. Antal arbetsställen som beviljats stöd har också minskat. Tabell 11.11 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av länsstyrelserna, självstyrelseorganen, NUTEK och regeringen under budgetåret 1998, fördelat på län Län Antal arbets- ställen Inv. kostnad (mkr) Regionalt utv. bidrag (mkr) Regionalt utv. lån (mkr) Villkorslån (mkr) Beräknad syssels.ökn. Andel kvinnor % Subv./ arb. tillfällen (tkr) Östergötland 0 0 0 0 0 0 0 0 Regionför- bundet i Kalmar 2 67,5 6,5 11 45 590,9 Blekinge 7 29,2 5,8 70 37 82,9 Västra Götaland 6 66,5 13,5 6,3 96 29 140,6 Värmland 19 183,6 31,7 300 40 105,7 Örebro 24 145,9 32,5 5,1 131 37 248,1 Västmanland 4 83,3 9,4 116 44 81,0 Dalarna 17 96,9 17,9 0,5 89 34 201,1 Gävleborg 17 128,6 34 2 197 39 172,6 Västernorrland 23 139,8 32,5 9,7 124 28 262,1 Jämtland 39 617,3 88,3 5 250 49 353,2 Västerbotten 19 173,1 32,4 5 3,8 209 25 173,2 Norrbotten 51 247 72,9 16 1 599 45 123,4 Summa 228 1 978,7 377,4 49,6 4,8 2 192 39 174,4 Källa: NUTEK Under budgetåret 1998 ingick 13 län helt eller delvis i nationella stödområde. Delar av Sverige är indelade i stödområde 1 och 2, samt tillfälligt stödområde. Huvuddelen av stödområdena ligger i landets norra delar. Företag i de fyra nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland, erhöll ca 60 % av utvecklingsbidragen och nästan 72 % av de regionala utvecklingslånen. Tillsammans med de övriga tre skogslänen (Värmland, Dalarna och Gävleborg) har företag i dessa sju län tillsammans erhållit 82 % av bidragen och 77 % av lånen. I Värmland har dock inte några regionala utvecklingslån beviljats under år 1998. Tabell 11.12 Genomsnittliga subventionen per förväntad ny årsarbetskraft för regionalt utvecklingsbidrag budgetåret 1998 Tusental kronor Stödområde Regeringens mål Utfall 1997 Utfall 1998 Stödområde 1 samt i de delar av stödområde 2 och i de tillfälliga stödområden där högre bidrag än normalt kan lämnas 200 225 165 Övriga delar av stödområde 2 150 165 189 Övriga delar av tillfälliga stödområden 125 110 127 Källa: NUTEK Av ovanstående tabell framgår att regeringens mål vad gäller genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft i princip har uppnåtts i alla stödområden utom i Övriga delar av stödområde 2. Tabell 11.13 Genomsnittligt regionalt utvecklingsstöd fördelat på företagsstorlek budgetåret 1998 Antal anställda Antal företag Totalt stöd (mkr) Genomsnittligt stöd (mkr) 0-19 111 164,3 1,48 20-49 51 74,5 1,46 50-199 41 112,4 2,74 200- 20 46,2 2,31 Ej sorterade 5 34,4 6,88 Totalt 228 431,8 1,89 Uppgift om antal anställda saknas på 5 företag vilka är under bildande. Källa: NUTEK Av tabellen ovan framgår att de företag som tillhör storleksklassen 0–19 anställda erhållit ett något högre genomsnittligt regionalt utvecklingsstöd än företag i storleksklassen 20– 49 anställda. Samma sak gäller för storleksintervallet 50–199 anställda som erhållit ett högre genomsnittligt stöd än företag med över 200 anställda. Av de företag som sorterats i storleksordning har de små och medelstora företagen, 0–199 anställda, beviljats 81 % av det totalt beviljade regionala utvecklingsstödet. De uppföljningsmått som för närvarande används för regionalt utvecklingsbidrag är framförallt antalet nya arbetstillfällen (årsarbetskrafter) som de beräknas bidra till, den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle samt antalet nya arbetstillfällen för kvinnor respektive män. Målen för företagsstöden är, förutom att skapa sysselsättning, att bidra till ökad ekonomisk tillväxt i stödföretagen. Det finns för närvarande inget uppföljningsmått för detta. Det pågår ett utvecklingsarbete och avsikten är att det i framtiden skall vara möjligt att även mäta om stöden leder till ökad ekonomisk tillväxt i stödföretagen. NUTEK har därför fått i uppdrag att redovisa förväntad sysselsättningsförändring samt omsättnings-, vinstmarginals- och förädlings-värdesförändring hos företag som beviljats regionalt utvecklingsbidrag. NUTEK skall även följa upp hur de nya uppföljningsmåtten påverkar NUTEK:s, länsstyrelsernas och självstyrelseorganens stödgivning. Slutsatser Regionalt utvecklingsstöd har bidragit till att många nya arbetstillfällen beräknas tillkomma i framför allt små och medelstora företag i regionalpolitiska stödområden. Regeringens mål har, vad avser genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft, uppnåtts i stödområde 1 samt i de delar av stödområde 2 och i de tillfälliga stödområdena där högre bidrag än normalt kan lämnas. I övriga områden är målet inte uppnått. Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen skall tillfalla kvinnor har i princip uppfyllts. Landsbygdsstöd Landsbygdsstödet kan delfinansiera investeringar i små och medelstora företag (mindre än 250 anställda), för att främja sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Landsbygdsstödet består av dels landsbygdsbidrag, dels landsbygdslån. Utöver glesbygdsområden finns det även landsbygdsområden som stödberättigade områden med lägre maximal stödnivå än i glesbygdsområden. I glesbygdsområden är stödnivån högst 50 % och i landsbygdsområden är stödnivån högst 20 % av godkänt stödunderlag. Tabell 11.14 Beviljat landsbygdsstöd under budgetåret 1998 fördelat på län Län Antal arbets- ställen Inv.kostn. totalt (mkr) Lands- bygdsstöd (mkr) Lands- bygds bidrag (mkr) Mikro- stöd (mkr) Konsult check (mkr) Lands- bygds lån (mkr) Beräkn. syssels. ökn. Andel kvinnor % Subv./ arb. tillfälle (tkr) Stockholm 20 13,8 1,4 1,1 0,1 0,0 0,2 1 100 1 200 Södermanland 6 1,1 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 6 50 67 Östergötland 77 34,7 7,6 6,1 0,1 1,3 0,0 109 42 69 Kronoberg 96 40,6 6,6 5,6 0,6 0,2 0,2 104 31 62 Regionförbundet i Kalmar 73 66,1 11,4 6,1 0,2 0,4 4,7 176 35 38 Regionförbundet i Skåne 73 10,5 3,7 0,4 0,5 2,8 0,0 65 34 57 Halland 39 5,1 1,8 0,5 0,3 1,0 0,0 56 55 30 Västra Götaland 220 91,4 19,7 12,7 0,4 6,6 0,0 405 26 49 Gotlands kommun 56 38,7 7,0 6,7 0,0 0,3 0,0 65 46 108 Blekinge 83 62,7 14,3 12,8 0,0 1,5 0,0 155 23 92 Örebro 149 75,5 24,9 18,3 0,9 3,3 2,4 203 28 111 Värmland 153 92,8 20,7 19,6 0,0 1,1 0,0 273 26 76 Västmanland 67 65,4 11,5 10,7 0,3 0,5 0,0 167 51 69 Dalarna 256 126,5 29,1 25,5 1,1 2,2 0,3 350 39 82 Gävleborg 288 192,4 41,8 38,5 0,5 2,8 0,0 688 38 61 Västernorrland 223 93,3 31,4 25,9 1,3 0,7 3,5 193 32 145 Jämtland 203 88,1 32,8 28,5 0,9 1,4 2,0 303 28 102 Västerbotten 259 164,0 50,4 40,8 0,6 1,3 7,7 450 37 95 Norrbotten 222 94,0 35,5 31,5 0,1 3,9 0,0 513 39 69 Summa 2 563 1 356,7 351,8 291,6 7,7 31,3 21,0 4 282 35 77 Källa: NUTEK Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har totalt beviljat landsbygdsstöd till ca 2 560 arbetsställen. Cirka 23 % av de företag som beviljats stöd var nystartade. Beviljat landsbygdsstöd uppgår till ca 350 miljoner kronor och den totala investeringskostnaden för stödprojekten var närmare 1 360 miljoner kronor. Landsbygdsstödet beräknas bidra till ca 4 280 nya arbetstillfällen. I genomsnitt beräknas 35 % av de nya arbetstillfällena tillfalla kvinnor. Resultatet för år 1998 visar att den genomsnittliga subventionen per förväntad ny årsarbetskraft för landsbygdsbidraget uppgick till 77 000 kr. Tabell 11.15 Genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft för landsbygdsbidraget Tusental kronor Stödområde Regeringens mål Utfall 1997 Utfall 1998 Glesbygdsområde 250 98 96 Övriga delar av stödområde 1 samt i delar av stödområde 2 och tillfälligt stödområde där högre bidrag än normalt kan lämnas 200 94 91 Övriga delar av stödområde 2 samt i landsbygdsområden 150 59 65 Övriga delar av tillfälligt stödområde samt i övriga delar av EG:s strukturfondsområden 125 56 66 Källa: NUTEK Av ovanstående tabell framgår att resultatet vad avser genomsnittliga bidraget per förväntad ny årsarbetskraft för år 1998 ligger väsentligt lägre än regeringens mål. Slutsatser Enligt regeringens bedömning har landsbygdsstödet bidragit till att ett stort antal nya arbetstillfällen i små och medelstora företag tillkommit i glesbygds- och landsbygdsområden. Regeringens mål har uppnåtts genom att resultatet, vad avser genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft, är lägre än de fastställda målen. Stöd till kommersiell service Stöd till kommersiell service kan lämnas för att upprätthålla en tillfredsställande försörjning med dagligvaror och drivmedel i glesbygder. Stöd till kommersiell service kan lämnas för investeringar, för att upprätthålla en viss servicenivå i glesbygd samt som hemsändningsbidrag. Hemsändningsbidraget skall underlätta hemsändningen av varor i glesbygd där avståndet är betydande mellan butik och boende. Om det är av särskild betydelse för konsumenterna kan stöd beviljas även till fackhandelsservice och varubussar. Nya stödmöjligheter har tillkommit inom stödformen fr.o.m. den 1 januari 1998. Avskrivningslånet har namnändrats till investeringsbidrag. Investeringsbidrag kan nu lämnas med högst 85 % av utgifterna för vissa investeringar i dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar som har ett väl utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner. Servicebidrag kan även lämnas med högst 200 000 kronor till nämnda verksamheter. Investeringsbidrag kan även lämnas med högst 50 % av utgifterna för vissa utbildningsåtgärder för butiksägare och anställda. Det tidigare investeringslånet har upphört och ersatts med landsbygdslån. Hemsändningsbidraget har förbättrats bl.a. genom att det numera kan lämnas med högst 45 kronor per hushåll och inköpstillfälle förutsatt att respektive kommun bidrar med ett minst lika stort belopp. Tabell 11.16 Beviljat stöd till kommersiell service under budgetåren 1993/94–1998 Budgetår 1993/94 1994/95 1995/96 (18 mån) 1995/96 (12 mån)1 1997 1998 Antal ärenden (investeringsbidrag samt servicebidrag) 393 706 699 466 505 394 Investeringsbidrag (mkr) 28,1 54,8 43,5 29 31,4 22,7 Servicebidrag (mkr) 10,5 19,5 21,5 14,3 12,7 10,1 Hemsändningsbidrag (mkr) 5,7 5,9 9,5 6,3 4,3 5,2 Summa (mkr) 44,3 80,2 74,5 49,7 48,4 38,0 1 Beräknat på en 12-månadersperiod. Källa: NUTEK och Konsumentverket Under den första hälften av 1990–talet låg det statliga stödet till kommersiell service på nivån 40–45 miljoner kronor per år. Budgetåret 1994/95 ökade stödvolymen till ca 80 miljoner kronor som en följd av möjligheten att lämna upp till 85 % i avskrivningslån till investeringar som genomförs för att uppfylla krav som har ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag eller i förordning. Denna form av stöd har använts för att underlätta för butiker och bensinstationer att ersätta miljöfarliga köldmedia i kyl- och frysanläggningar samt för att förse bensinanläggningar med utrustning för bensingasåtervinning. Till sådana investeringar beviljades under budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997 ca 28, 13 och 16 miljoner kronor samt 6 miljoner kronor under år 1998. Under år 1998 uppgick det totala stödet till kommersiell service till 38 miljoner kronor. Under år 1998 beviljades totalt 394 ansökningar om investeringsbidrag och servicebidrag vilket är en minskning jämfört med föregående år. Minskningen av beviljat stöd mellan åren 1997 och 1998 beror i huvudsak på minskad efterfrågan på investeringsbidrag till bl.a. freonavveckling och en hårdare bidragsprövning hos beslutsorganen. Det statliga hemsändningsbidraget uppgick år 1998 till ca 5,2 miljoner kronor. Stöd till kommersiell service har bidragit till att bevara butiker som är särskilt viktiga för hushållens dagligvaruförsörjning på landsbygden och i glesbygd. Sedan stödets tillkomst har stöd till dagligvaruförsörjningen beviljats till företag på totalt 1 500 orter. Dessa beslut har grundat sig på att kommuner och länsstyrelser och (fr.o.m år 1998) självstyrelseorganen bedömt att de berörda butikernas finansiella ställning varit sådan att det varit nödvändigt med statligt stöd för att försäkra en rimlig varuförsörjning för konsumenterna. Av de berörda orterna hade vid utgången av år 1998 ca 1 100 stycken (72 %) fortfarande kvar en fungerande dagligvaruförsörjning. Slutsatser Regeringens bedömning är att stöd till kommersiell service starkt bidragit till att upprätthålla servicenivån i gles- och landsbygd. Småföretagsstöd Småföretagsstöd är ett investeringsbidrag, som kan beviljas av länsstyrelserna respektive självstyrelseorgan med maximalt 15 % av en investering. Målgruppen för stödet är företag över hela landet med mindre än 50 anställda, mindre än 7 miljoner ecu i omsättning eller maximalt 5 miljoner ecu i balansomslutning (enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag (96/C 213/04) den 23 juli 1996). Stöd kan lämnas till såväl hårda som mjuka investeringar i hela landet. Syftet med stödet är att främja sysselsättningsskapande investeringar och inomregional balans. Från och med budgetåret 1998 är småföretagsstöd ett nytt ändamål inom länsstyrelsernas och självstyrelseorganens regionalpolitiska medel. Tabell 11.17 Småföretagsstöd beviljat under budgetåret 1998 fördelat på län Län Småföre- tagsstöd (mkr) Beräknad syssel- sättn.ökn. Subv./ arb. tillfälle (tkr) Andel kvinnor % Stockholm 0 0 0 0 Uppsala 0 0 0 0 Södermanland 0 0 0 0 Östergötland 6,7 19,0 352,6 10,5 Jönköping 0,8 13,0 61,5 46,2 Kronoberg 0 0 0 0 Regionförbundet i Kalmar 0,5 14,0 35,7 42,9 Gotlands kommun 0,07 6,0 11,7 66,0 Blekinge 5,3 61,5 86,2 33,0 Regionförbundet i Skåne 3,0 51,0 58,8 33,0 Halland 0 0 0 0 Västra Götaland 0 0 0 0 Värmland 1,0 19,0 52,6 10,6 Örebro 4,9 70,5 69,5 17,0 Västmanland 0,6 6,0 100,0 50,0 Dalarna 0 0 0 0 Gävleborg 0 0 0 0 Västernorrland 1,5 7,0 214,3 21,4 Jämtland 3,8 20,0 190,0 30,0 Västerbotten 0 0 0 0 Norrbotten 0 0 0 ,0 Summa 28,2 287,0 98,3 27,9 Under budgetåret 1998 beviljades småföretagsstöd med ca 28 miljoner kronor. Beräknad sysselsättningseffekt uppgår till 287 arbetstillfällen varav ca 28 % till kvinnor. Villkoret för stödet är att minst 40 % av antalet nya arbetstillfällen skall avse vartdera könet. Genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft uppgår till ca 98 000 kronor vilket är lägre än regeringens mål som var 100 000 kronor. Eftersom länen under år 1998 även hade möjlighet att bevilja småföretagsstöd med medel från anslaget A16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (se avsnitt 3.4.5) har flera län inte använt sig av möjligheten att bevilja småföretagsstöd med regionalpolitiska medel. NUTEK konstaterar utifrån genomförda utvärderingar (bl.a. Nordlandsforskningsrapporter "Sysselsättningsvekst gjennom småföretaksutvikling", NUTEK 1995:47, 1997:50 och 1997:82) att verksamheten med bl.a. tillfälligt småföretagsstöd har haft betydande positiva effekter. Slutsatser Regeringen gör bedömningen att småföretagsstödet (tidigare benämnt tillfälligt småföretagsstöd) haft positiva effekter i berörda län för de små företagens sysselsättningsutveckling. Regeringens mål har uppnåtts genom att resultatet, vad avser genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft, är lägre än det av regeringen fastställda målet. Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen skall tillfalla kvinnor har inte uppfyllts. Sysselsättningsbidrag Sysselsättningsbidrag är avsett att täcka en del av de merkostnader som uppkommer när ett företag etableras eller utökar sin personalstyrka. Bidrag kan för närvarande lämnas med maximalt 200 000 kronor per nytt helårsarbetstillfälle i stödområde 1 och med maximalt 120 000 kronor i stödområde 2 och utbetalas i efterskott per kalenderår under en femårsperiod med maximibelopp som redovisas i följande tabell. Tabell 11.18 Sysselsättningsbidragets fördelning över en femårsperiod Kronor Stödområde 11 Stödområde 21 Förstaårsbidrag 60 000 40 000 Fortsatt bidrag för andra året 50 000 30 000 tredje året 40 000 25 000 fjärde året 30 000 15 000 femte året 20 000 10 000 Summa 200 000 120 000 1 Summorna är maximibelopp. Sysselsättningsbidrag får, enligt EG-kommis- sionens statsstödsregler, inte lämnas för sysselsättningsökningar som sker i samband med investeringar. Bidrag får vidare endast lämnas vid anställningar som gäller tills vidare. För att erhålla den sammanlagda bidragssumman måste företagen behålla det totala ökade antalet årsarbetskrafter under hela perioden. I tabellerna nedan redovisas utfallet av verksamheten med sysselsättningsbidrag enligt äldre bestämmelser gällande före den 1 januari 1998 då stödet var generellt. I tabellerna redovisas även utbetalningar gjorda under år 1998 på grund av de äldre bestämmelserna. Tabell 11.19 Beviljat sysselsättningsbidrag avseende kvalifikationsåren 1994–1998 Kvalifikationsår 1994 1995 1996 1997 19981 Antal arbetsställen 1 319 1 434 1 347 1 212 755 Antal årsarbets- krafter 6 235 8 432 8 122 7 506 4 818 varav förstaårs- bidrag 756 2 742 2 185 1 416 900 Totalt beviljat belopp (mkr) 204,3 289,3 275,4 233,7 144,1 1 Handläggningen av ansökningarna för sysselsättningsbidrag avseende kvalifikationsåret 1998 är ännu inte avslutad, varför siffrorna för år 1998 kan komma att öka. Källa: NUTEK För kvalifikationsåret 1997 har drygt 230 miljoner kronor beviljats i sysselsättningsbidrag. Beviljat bidrag beräknas under detta år ha medverkat till att skapa drygt 1 400 nya arbetstillfällen. Tabell 11.20 Länsvis fördelning av beviljat sysselsättningsbidrag under kvalifikationsåren 1997–1998 Län Beviljat bidrag 1997 (mkr) Andel kvinnor % Beviljat bidrag 19981 (mkr) Andel kvinnor % Västra Götaland 6,9 24,6 4,6 25,8 Värmland 22,0 24,5 16,1 29,9 Örebro 10,6 23,5 5,4 21,9 Västmanland 6,3 19,6 1,4 22,7 Dalarna 19,8 19,2 11,5 19,9 Gävleborg 11,1 23,7 7,8 9,9 Västernorrland 19,5 42,6 5,5 24,7 Jämtland 50,5 34,2 37,5 25,2 Västerbotten 42,8 29,2 29,0 28,5 Norrbotten 44,3 34,5 25,3 31,1 Summa 233,7 28,1 144,1 25,1 1 Handläggningen av ansökningarna för sysselsättningsbidrag avseende kvalifikationsåret 1998 är ännu inte avslutad, varför siffrorna avseende beviljade belopp för år 1998 kommer att öka. Procentsiffrorna avseende andel kvinnor år 1998 är inte heller definitiva. Källa: NUTEK. Som villkor för att sysselsättningsbidrag skall beviljas gäller att minst 40 % av de nya arbetstillfällena fördelas till vartdera könet. År 1998 uppskattas andelen kvinnor till ca 25 %. Villkoret har därmed inte uppnåtts. Regeringen har givit NUTEK i uppdrag att föreslå åtgärder beträffande könskvoteringsvillkoret för regionalt utvecklingsstöd och sysselsättningsbidrag. NUTEK redovisade uppdraget i januari 1999. Slutsatserna i rapporten redovisas i avsnitt 3.3.3. Sysselsättningsbidraget är fr.o.m. år 1998 ett selektivt bidrag, dvs. vid varje beslut om sysselsättningsbidrag skall prövas om bidraget är nödvändigt för att åstadkomma den avsedda sysselsättningsökningen, samt bidragets storlek. I tabellen nedan redovisas selektivt beviljat sysselsättningsbidrag fördelat per län. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen fattade år 1998 beslut om ca 113 miljoner kronor i selektivt sysselsättningsbidrag som beräknas bidra till upp-skattningsvis 770 nya arbetstillfällen. För att det nyss nämnda beloppet skall komma att utbetalas måste företagen behålla de nya arbetstillfällena i fem år. Tabell 11.21 Länsvis fördelning av beviljat selektivt sysselsättningsbidrag under budgetåret 1998 Län Beviljat bidrag 1998 (mkr) Beräknad ökning av årsarbets- krafter Västra Götaland 1,2 34 Värmland 15,0 140 Örebro 3,5 16 Västmanland 3,8 32 Dalarna 10,7 108 Gävleborg 4,8 38 Västernorrland 6,0 52 Jämtland 30,5 147 Västerbotten 12,3 72 Norrbotten 25,5 131 Summa 113,3 770 Källa: NUTEK En utvärdering av NUTEK år 1993 samt fortlöpande resultatuppföljningar visar att sysselsättningsbidraget bidrar till en positiv utveckling av näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden. Särskilt stor betydelse har bidraget haft vid etablering eller expansion av personalintensiva företag med jämförelsevis låga investeringskostnader. Slutsatser Regeringen bedömer att sysselsättningsbidraget har bidragit till många nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt prioriterade områden. Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen skall tillfalla kvinnor har inte uppfyllts. Nedsatta socialavgifter Nedsatta socialavgifter har till syfte att delvis kompensera företag i vissa branscher i stödområde 1 och i den norra delen av stödområde 2 för bestående nackdelar i form av merkostnader på grund av det geografiska läget, innebärande bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre servicegrad än i övriga landet, låg befolkningstäthet och ogynnsamt klimat. För närvarande är nedsättningen åtta procentenheter. Riksskatteverket (RSV) har fr.o.m. år 1998 tagit i bruk ett datasystem som möjliggör viss uppföljning avseende fördelning av nedsättningen av socialavgifter. Statistiken har dock än så länge vissa brister. Avgifter som avser egenföretagare ingår således inte. Om ett företag har verksamhet i flera län redovisas vidare normalt alla avgifter för företaget i det län där huvudkontoret ligger. Utfallet på anslaget år 1998 uppgick till drygt 421 miljoner kronor. Tabell 11.22 Uppskattad procentuell fördelning av nedsatta socialavgifter på län och företag budgetåret 1998 Län % av antal företag % av nedsatt belopp Värmland 1,5 0,5 Dalarna 2,5 5,0 Gävleborg 3,5 3,0 Västernorrland 7,5 8,0 Jämtland 23,5 21,0 Västerbotten 15,5 13,5 Norrbotten 31,0 32,5 Osäkra län 15,0 16,5 Summa 100 100 Källa: Riksförsäkringsverket Av tabellen framgår att i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län finns flest nedsättningsberättigade företag. För många företag framgår inte av statistiken var den nedsättningsberättigade verksamheten bedrivs. Dessa företag redovisas vid rubriken Osäkra län. Tabell 11.23 Uppskattad procentuell fördelning av nedsatta socialavgifter på näringsgrenar och företag budgetåret 1998 Näringsgren % av antal företag % av nedsatt belopp Jord- och skogsbruk, fiske 22,0 13,5 Gruvbrytning/mineral- utvinning 0,5 1,0 Tillverkning 15,0 36,5 Byggnadsverksamhet 3,0 1,5 Partihandel, reparationsverksamhet m.m. 11,0 7,0 Hotell- och restaurangverksamhet 7,0 9,0 Transport, lager och kommunikation 4,0 6,0 Uthyrning, företagsservice m.m. 16,5 17,5 Olika samhälleliga och personliga tjänster 14,5 6,0 Övriga osäkra 6,5 2,0 Summa 100 100 Källa: Riksförsäkringsverket Tabellen ovan visar den procentuella fördelningen av nedsättningen på näringsgrenar och företag. I en del fall framgår inte med säkerhet av statistiken inom vilken näringsgren företagen verkar. Dessa fall redovisas vid rubriken Övriga osäkra. Fr.o.m. den 1 januari 1999 omfattas inte jord- och skogsbruk, fiske samt personliga tjänster av nedsättningen. Statens institut för regionalforskning (SIR) har på uppdrag av regeringen utvärderat vilka tillväxt- och sysselsättningseffekter stödformen nedsatta socialavgifter har på stödberättigade företag, samt utvärderat om det på ett tydligt sätt kan beläggas att stödformen har en högre effektivitet än andra stödformer riktade till stödberättigade företag. Inför de fortsatta överläggningarna med EG-kommissionen om nedsatta socialavgifter har SIR dessutom kartlagt vilka avståndsberoende merkostnader tjänsteföretag i olika stödområden har jämfört med motsvarande företag i Stockholmsområdet. SIR konstaterar bl.a. att hälften av alla företag som fått nedsatta socialavgifter har haft ökad lönsamhet under stödperioden, samt att tjänsteföretag anger en mera positiv utveckling än industriföretag och även tillmäter nedsättningen större betydelse. Både industri- och tjänsteföretag menar att nedsättningen bidrar till en positiv företagsutveckling, och således inte verkar konserverande i strukturomvandlingshänseende. Hälften av de företag som lokaliserats till stöd-område efter det att nedsättningen infördes anger att nedsättningen var av stor, eller avgörande betydelse för val av lokaliseringsort. Företagen framhåller även nedsatta socialavgifter som något positivt i jämförelse med andra stödformer, och vid fritt val av stödformer framstår, enligt SIR, nedsatta socialavgifter som den av företagen oftast önskade stödformen. SIR:s slutsats av utvärderingen är att stödformen nedsatta socialavgifter är minst lika effektiv som övriga regionalpolitiska stödformer. Detta gäller framför allt tjänsteföretagen. Slutsatser Regeringen bedömer att hittillsvarande utvärderingar visar att stödformen nedsatta socialavgifter är minst lika effektiv som övriga regionalpolitiska stödformer. Detta gäller framför allt för tjänsteföretag. Regeringen bedömer vidare att nedsättningen av socialavgifter bidrar till en positiv utveckling i företag som erhållit stöd i de regionalpolitiskt mest prioriterade områdena. Transportbidrag Transportbidrag skall främja en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet. Transportbidrag lämnas till utgifter för transport av gods som har genomgått eller kommer att genomgå betydande bearbetning. Bidragets storlek bestäms av transportavstånd samt transportbidragszon. Endast transporter i yrkesmässig trafik på väg eller järnväg är för närvarande bidragsberättigade. Bidrag lämnas med minst 5 och maximalt 45 % av erlagd fraktkostnad. Det bidragsgrundande beloppet måste uppgå till minst 25 000 kronor under ett kalenderår för att bidrag skall kunna lämnas. Under år 1998 beviljades 351,8 miljoner kronor i transportbidrag, motsvarande siffror för år 1997 var 351,6 miljoner kronor. Tabell 11.24 Beviljat transportbidrag under budgetåren 1994–1998 fördelat på län Miljoner kronor Län 1994 1995 1996 1997 1998 Dalarna 9,5 6,3 2,4 6,9 1,2 Värmland 9,4 9,6 7,8 2,1 4,2 Gävleborg 12,1 13,5 12,3 10,4 5,7 Västernorrland 38,6 45,5 46,6 42,6 34,2 Jämtland 38,9 47,6 47,2 47,9 45,4 Västerbotten 141,4 159,2 151,7 111,8 163,2 Norrbotten 91,4 102,1 106,9 129,8 97,9 Summa 341,3 383,8 374,9 351,6 351,8 Källa: NUTEK Närmare tre fjärdedelar av bidraget lämnades under år 1998 till företag i de två nordligaste länen. Den största delen av transportbidraget lämnas till företag inom trävaruindustrin. Övriga näringsgrenar som mottar betydande belopp är transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin, kemisk industri och övrig verkstadsindustri. Transportbidrag till Volvo Lastvagnars AB:s produktion i Umeå innehölls fr.o.m. år 1997 eftersom EG-kommissionen inte godkänt dessa. Kommissionen beslutade i början av år 1998 att de innehållna bidragen fick betalas ut. Transportbidraget till Volvo Lastvagnar AB:s produktion i Umeå skall gradvis avvecklas t.o.m. år 2002. Kommissionens godkännande av de innehållna bidragen förklarar till stor del, dels ökningen av beviljade bidrag inom näringsgrenen transportmedelsindustri och dels ökningen av beviljade medel i Västerbottens län under år 1998. Eftersom branschindelningen har förändrats, vilket försvårar jämförelser med tidigare år, redovisas endast utfallet för åren 1996, 1997 och 1998. Tabell 11.25 Beviljat transportbidrag under budgetåren 1996–1998 fördelat på näringsgrenar Miljoner kronor Näringsgren 1996 1997 1998 Jord, skog och fiske 3,7 4,2 2,7 Utvinning av mineral 0,0 0,0 0,0 Livsmedel 29,1 28,2 25,4 Textil/beklädnad 1,5 1,5 1,4 Trävarutillverkning 147,0 147,1 123,5 Pappersvaruindustri 4,2 4,2 3,4 Kemisk industri 43,6 39,5 33,8 Jord- och stenvaruindustri 9,6 9,0 9,9 Metallvaruindustri 53,5 52,9 49,0 Övrig verkstadsindustri 36,5 36,4 30,2 Transportmedelsindustri 36,6 20,9 63,5 Övrig tillverkning 6,0 7,7 9,0 Övriga branscher 3,6 0,0 0,0 Summa 374,9 351,6 351,8 Källa: NUTEK Tidigare utvärderingar av transportbidraget (1993) har pekat på svårigheter att bedöma dess effekter då bidragets syfte ansågs vara otillräckligt preciserat. Regeringen föreslog i propositionen Regional tillväxt – för arbetet och välfärd att syftet skall preciseras till "att kompensera för kostnadsnackdelar till följd av bl.a. transportavstånd, låg befolkningstäthet och bristande infrastruktur samt att stimulera till höjd förädlingsgrad i transportbidragsområdets näringsliv". Det föreslagna syftet tillstyrktes av riksdagen (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204), men är inte helt genomfört då EG-kommissionen inte godkänt härav föranledda förordningsförändringar. Slutsatser Regeringen bedömer att transportbidraget kompenserar för kostnadsnackdelar och därmed bidrar till att underlätta för de företag som erhållit detta stöd i de regionalpolitiskt prioriterade områden. Vidare bedömer regeringen att den regionalpolitiska kommitténs arbete skall komma att öka kunskaperna kring transportbidragets effekter. Stiftelsen Norrlandsfonden Stiftelsen Norrlandsfonden har till ändamål att genom finansiering främja främst små och medelstora företags utveckling i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt från och med mitten av år 1995 även i Gävleborgs län. Särskild uppmärksamhet skall ägnas företag i Norrbottens län och i inlandskommunerna. Norrlandsfonden skall finansiera etablering, utveckling och expansion av näringslivet inom sitt verksamhetsområde. Fonden kan också ta initiativ till och, i begränsad omfattning, finansiera utredningar, infrastrukturella investeringar och forskning av betydelse för näringslivet inom sitt verksamhetsområde. Eventuella ändringar i stiftelsens stadgar fastställs av regeringen efter förslag av fondens styrelse. Norrlandsfonden kan erbjuda företag i huvudsak tre former av finansiering: lån, villkorslån (lån med villkorlig återbetalningsskyldighet) och garantier. Under år 1998 beviljade fonden krediter till 64 (66) företag med totalt 128,5 (109,2) miljoner kronor. Av låntagarna var 55 % eller 35 företag nya kunder för fonden (sifferuppgifter inom parentes avser år 1997). Företag kan få lån för att investera i anläggningar, att utveckla produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan lån lämnas för att trygga företagets behov av rörelsekapital. Under år 1998 beviljade fonden 50 (52) lån till ett totalt belopp av 91,3 (93,2) miljoner kronor. Villkorslån lämnas bl.a. till företag som investerar i nya produkter eller nya marknader. Gemensamt för dessa lån är att investeringen är särskilt angelägen för företagets expansion och är förenad med hög risk. Syftet med ett villkorslån är att reducera en del av företagens risktagande. Under år 1998 har 7 (9) företag fått villkorslån till ett belopp av totalt 14,3 (8,1) miljoner kronor. Norrlandsfondens garantier avser normalt enskilda affärsuppgörelser. I praktiken betyder det att fonden garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit på sig. Under år 1998 har fonden beviljat 10 ( 8) sådana garantier på totalt 22,7 (7,9) miljoner kronor. Norrlandsfondens utlåning under år 1998 beräknas delvis finansiera investeringar på sammanlagt ca 600 miljoner kronor hos kundföretagen. I syfte att förbättra tillgången på egenkapital för små och medelstora företag har Norrlandsfonden medverkat i tillkomsten av det regionala riskkapitalbolaget Emano AB. Detta skall genom minoritetsägande verka för framgångsrik kommersialisering av affärsidéer med hög tillväxtpotential. Vidare har fonden tagit initiativ till bildandet av Aktietorget Norrland AB. Detta bolag skall på kommersiella grunder hjälpa företag i regionen att skaffa ägarkapital via emissioner riktade till allmänheten eller till en mindre krets av investerare. Norrlandsfondens egna kapital uppgick den 31 december 1998 till ca 678 miljoner kronor och vinsten för verksamhetsåret 1998 var ca 29 miljoner kronor. Den 1 januari 1999 förvärvade Norrlandsfonden av staten vissa fordringar avseende regionala utvecklingslån/lokaliseringslån. Efter utgången av verksamhetsåret 1998 har också Norrlandsfonden tillförts ett kapitaltillskott på netto 200 miljoner kronor i enlighet med riksdagens beslut (prop.1997/98:62, bet. 1997/98AU11, rskr. 1997/98:204 och prop. 1998/99:1, utg. omr. 19, bet. 1998/99:NU2, rskr. 1998/99:110). Slutsatser Norrlandsfondens verksamhet är enligt regeringens bedömning av stor betydelse för näringslivet, främst expanderande små och medelstora företag i de län där verksamheten bedrivs. 11.4.4 Resultatinformation för vissa tidsbegränsade övriga åtgärder under år 1998 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn Riksdagen har beslutat att verksamheten vid Hälsinge flygflottilj, F15, i Söderhamn skulle läggas ned senast den 1 januari 1999 (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU04, rskr. 1996/97:109-112). Med hänsyn till de negativa konsekvenser nedläggningen skulle innebära för sysselsättningen i kommunen beslutade regeringen bl.a. att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag till hur 350 statliga arbetstillfällen kunde lokaliseras till Söderhamn och att medverka vid genomförandet av dessa lokaliseringar. För att klara de extra utgifterna för dessa etableringar användes 25 miljoner kronor av arbetsmarknadspolitiska medel under år 1997. För budgetåret 1998 anslogs för detta ändamål 75 miljoner kronor på anslaget A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn inom utgiftsområde 19. Förutom de etableringar som redovisades i budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1) har regeringen beviljat medel för kompetensutvecklingsinsatser i Söderhamn. Slutsatser De genomförda etableringarna av olika statliga verksamheter kommer att ge ett väsentligt tillskott av arbetstillfällen i Söderhamn. Tillsammans med övriga insatser som gjorts har en grund lagts för Söderhamns framtida näringslivsutveckling. Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder Riksdagen beslöt under hösten 1997 att bemyndiga regeringen att disponera högst 500 miljoner kronor inom ramen för anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder för att genomföra ett program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder (prop. 1997/98:1, avsnitt 5, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/97:46). Beslut har nu fattats för i stort sett hela det disponerade beloppet och programmet genomförs för närvarande över hela landet, men med tyngdpunkten i regionalpolitiskt prioriterade områden. Som en övergripande riktlinje för programmet har gällt att den sammantagna geografiska fördelningen av medlen inom programmet i stort skall avspegla fördelningen av de medel som omfördelats från olika län för detta ändamål. Vidare har särskilt beaktats möjligheterna att använda medlen som medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram samt åtgärdernas positiva inverkan på den ekonomiska tillväxten. Ambitionen har härutöver bl.a. varit att programmet skall medverka till att realisera åtgärder som på grund av begränsade medel annars inte kommit till stånd och att det skall innehålla insatser som lämpligen initieras på central nivå. Regeringen har bl.a. beslutat att använda 50 miljoner kronor för utveckling av distansutbildning baserad på modern informationsteknik genom den nyinrättade Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand, 36 miljoner kronor till exportutveckling för småföretag genom förstärkning av s.k. Exportcentra i regionalpolitiskt prioriterade områden, 35 miljoner kronor som delfinansiering av utbyggnad av Luleå-Kallax flygplats samt 30 miljoner kronor för projekt som stärker kulturell utveckling och infrastruktur, främst i de regionalpolitiska stödområdena. Bland andra stora projekt som beslutats kan nämnas att: Delegationen för utländska investeringar i Sverige, ISA, beviljats 30 miljoner kronor för att intensifiera sina ansträngningar i branscher som är särskilt intressanta från regionalpolitisk synpunkt samt för att förstärka regionala och lokala organs mottagningskapacitet för utländska investeringar. Vidare har Sveriges Verkstadsindustrier Service AB beviljats närmare 30 miljoner kronor för att genom modern informationsteknik utveckla ett system som hjälper företag att hitta lösningar på tekniska problem i den dagliga verksamheten samt 20 miljoner kronor till tolv s.k. LAG-grupper vilka inom ramen för EG:s strukturfondsprogram bedriver gles- och landsbygdsutveckling i olika delar av landet. Sammanlagt har ett femtiotal projekt initierats med hjälp av dessa medel. Förutom nyss nämnda åtgärder har insatserna bl.a. inriktats mot att stärka turistnäringen i främst norra Sverige, genomföra ett mindre antal strategiska infrastrukturprojekt i samma område, åtgärder för glesbygd och skärgård, kompetensutveckling med modern informationsteknik samt åtgärder för kvinnor oavsett etnicitet och män med utländsk bakgrund. Medlen har vidare i stor utsträckning använts som svensk offentlig medfinansiering av strukturfondsprojekt. Slutsatser Regeringen bedömer att programmet för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder inneburit att resurser mobiliserats för främst projekt av strategisk betydelse för den framtida utvecklingen av näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden. De närmare effekterna av programmet avses att utvärderas så att erfarenheter av denna typ av program kan tas till vara. 11.4.5 Resultatinformation för viktiga regionalpolitiska åtgärder utanför utgiftsområdet under år 1998 Stora regionalpolitiken Som regeringen och riksdagen på senare tid betonat är det inte i första hand åtgärder inom ramen för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling, som är avgörande för den regionala utvecklingen. Detta utgiftsområde är ett av de mindre i statsbudgeten och regionalpolitiska hänsynstaganden inom andra utgiftsområden är sammantaget mer betydelsefulla. Ett viktigt område inom den "stora" regionalpolitiken är det statliga bidrags- och utjämningssystemet i kommunsektorn. Systemet ger kommuner respektive landsting med olika strukturella förutsättningar möjlighet att erbjuda likvärdig service i landets olika delar. Riksdagen fattade i juni 1999 beslut om vissa förändringar och uppdateringar i systemet från och med 1 januari år 2000 i enlighet med regeringens förslag. Det uppdaterade statliga bidrags- och utjämningssystemet kommer att vara föremål för fortsatt översyn. Regeringen har beslutat att tillkalla en utredning för att följa upp systemet och utvärdera träffsäkerheten i de enskilda delarna i kostnadsutjämningen. Utredningen skall bl.a. särskilt beakta om det system som införs år 2000 på ett rättvisande sätt tar hänsyn till kostnadsbilden vid befolkningsminskningar. Regeringen har också beslutat om en delegation som har till uppgift att bereda ärenden om ekonomiskt stöd till kommuner och landsting med en särskilt svår ekonomisk situation. Stöd kan komma att ges om strukturella faktorer, som exempelvis svag ekonomisk tillväxt i regionen, negativ befolkningsutveckling eller obalanser i åldersstrukturen, gör det svårt för kommunen eller landstinget att uppnå balanskravet. Dessutom har Bostadsdelegationen tidigare inrättats för att fördela stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet. Utbildningssektorn är i högsta grad regionalpolitiskt betydelsefull. Den kraftiga utbyggnad av högskolan som pågår ökar proportionellt sett antalet studerande mest på de små och medelstora högskolorna. Detta är mycket viktigt för den regionala balansen av flera skäl. Närheten till en högskola kan stimulera övergångsfrekvensen till högskolestudier i miljöer där studietraditionen och därmed utbildningsnivån är låg. En geografisk spridning av utbildningsresurserna ger fler möjlighet att studera utan att flytta, och ger också en spridning av arbetstillfällen inom högskoleväsendet. Ett annat viktigt beslut för att sprida den högre utbildningen utanför de större universitetsorterna är att ge tre högskolor fasta forskningsresurser och universitetsstatus. Sommaren 1998 fattade regeringen således beslut om att högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro skulle få benämningen universitet fr.o.m. år 1999. Mitthögskolan kan senare komma att bli aktuell. Närhet till forskning ger det lokala näringslivet större möjligheter till gynnsamt utbyte. Den 1 juli 1999 startade en ny myndighet på utbildningsområdet, Distansutbildningsmyndigheten, sin verksamhet i Härnösand. Distansutbildningsmyndigheten skall verka för att distansutbildning som utbildningsform utvecklas och att lärdomar på området sprids bland utbildningsanordnare. Myndigheten skall vidare främja ett större användande av distansutbildning inom högskolan och folkbildningen. Som ett viktigt led i detta arbete föreslås att myndigheten tilldelas 700 högskoleplatser för distansutbildning från och med år 2000. Dessa högskoleplatser bidrar på ett väsentligt sätt till utvecklingen inom distansutbildningen. Regeringen bedömer att Distansutbildningsmyndighetens arbete kommer att vara mycket värdefullt. En väl utvecklad distansutbildning på olika utbildningsnivåer ger bl.a. gles- och landsbygdsområden stora utvecklingsmöjligheter. Det kommer till exempel att bli lättare att kunna möta den lokala arbetskraftsefterfrågan med ett mer varierat och kvalificerat arbetskraftsutbud. Det finns också andra sätt att tillgodose behovet av högutbildade i regionalpolitiskt prioriterade områden med låg utbildningsnivå. Genom så kallad decentraliserad utbildning bedrivs hela högskoleutbildningar på plats i en kommun med ett specifikt utbildningsbehov. Regeringen fattade under sommaren 1999 beslut om ett stort antal decentraliserade utbildningar i främst Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län med start höstterminen 2000. Utbildningarna är sådana som man på lokal och regional nivå bedömer vara särskilt viktiga för det lokala näringslivets utveckling. Hittills har beslut fattats om totalt 600 högskoleplatser för sådana regionalpolitiskt strategiska utbildningar. Inom ramen för kunskapslyftet och försöksverksamheten med den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) bedrivs regionalt anpassade utbildningar. Alla Sveriges kommuner deltar i den särskilda satsningen på vuxenutbildning som framförallt riktar sig till arbetslösa. Ett syfte med satsningen har varit regional tillväxt genom att erbjuda utbildning som svarar mot lokala och regionala behov. Dessa utbildningar och framförallt KY- utbildningarna bygger på samverkan mellan utbildnings- och arbetslivssektorn. Inom kommunikationsområdet tog regeringen under år 1998 det regionalpolitiskt viktiga beslutet att bygga Botniabanan. En järnvägslinje mellan Nyland och Umeå ökar möjligheterna till dagspendling till arbete och utbildning längs mellersta Norrlandskusten. Samtidigt underlättas godstransporter av olika slag. Botniabanan bedöms således medföra goda möjligheter att stärka näringslivet i regionen. Nyligen togs det första spadtaget till banan och hela sträckan Nyland–Umeå beräknas vara färdigställd till år 2006. Det återstår dock för regeringen att tillåtlighetspröva huvuddelen av Botniabanans dragning enligt miljöbalken. Värt att nämna inom kommunikationsområdet är också att regeringen har prioriterat underhållet av grusvägar de senaste åren. Av regionalpolitiska skäl har således besparingarna på grusvägarna proportionellt sett varit mindre än besparingarna generellt inom transportområdet. Under år 1999 har regeringen givit slutligt klartecken för att bygga ut Luleå–Kallax flygplats till en internationell fraktflygplats. En fraktflygplats i Luleå bedöms fylla ett internationellt behov och samtidigt vara av stort värde för hela Norrbottens län. Fraktflygplatsen förväntas ge upphov till ett stort antal nya arbetstillfällen, både direkta och indirekt kopplade till verksamheten. Fraktflyget kan stimulera angränsande verksamheter i länet och inspirera till utveckling av näringslivet i stort. Kulturpolitiken är ett viktigt politikområde för att skapa regional utveckling och goda levnadsförhållanden i olika delar av landet. Åtgärder inom på kulturområdet har visat sig stärka människors kreativitet, regioners attraktivitet samt den lokala och regionala identiteten. Ett av den nationella kulturpolitiken viktigaste mål är att verka för allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande. Arbetet har till stor del varit inriktat på att minska de geografiska och sociala hinder som finns för deltagande i kulturlivet och idag finns ett väl utbyggt nät av centrala och regionala kulturinstitutioner och ett starkt kulturbärande föreningsliv. Ett exempel på regionala satsningar är projektet Kultur i hela landet som genomförts inför och under Kulturåret 1998. Inom ramen för denna satsning har ett antal lokala och regionala projekt genomförts som bl.a. i hög grad bidragit till att stärka den lokala identiteten på olika orter i hela landet. Inom kulturarvsområdet har särskilda insatser gjorts för föremåls-vården. Det finns fortsatt anledning att se över hur och i vilken utsträckning regionalpolitisk hänsyn tas inom andra sektorer. Glesbygdsverket genomförde under år 1999 en attitydundersökning där kommuner, landsting och länsstyrelser fick lämna sin syn på i vilken utsträckning regionala hänsyn tas av åtta utvalda statliga myndigheter och bolag. Generellt fick de statliga verksamheterna ett relativt dåligt betyg när det gäller att ta hänsyn till lokal och regional sysselsättning, medan betyget blev bättre när det gällde verksamheternas servicenivå. Glesbygdsverket lämnar i sin rapport till regeringen rekommendationer om att bl.a. skärpa de regionalpolitiska riktlinjerna för statliga myndigheter. Regeringen kommer att värdera rapportens innehåll och de förslag som Glesbygdsverket lämnar. Det är i sammanhanget dock viktigt att notera att regeringen nyligen har skärpt kraven på statliga myndigheter när det gäller regionalpolitiska hänsyn. Förordningen om regionalt utvecklingsarbete (1998:1634) anger nu att det måste finnas särskilda skäl för att dessa skall minska verksamheten i de nationella regionalpolitiska stödområdena och i EG:s strukturfondsområden. Avslutningsvis kan nämnas att flera av de regionalpolitiskt viktiga projekt inom den ”stora” regionalpolitiken som här har omnämnts har delfinansierats med regionalpolitiska medel. Projekten har i dessa fall delfinansierats inom det program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder på 500 miljoner kronor som tidigare redovisats. Detta gäller för t.ex. fraktflygplatsen i Luleå och Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand. Slutsatser Regeringen anser att verksamheter inom bl.a. kommunikationssektorn och utbildningssektorn under åren 1998 och 1999 har varit av väsentlig betydelse, för såväl upprätthållandet av den regionala balansen som den ekonomiska tillväxten i hela landet. Detsamma gäller de förändringar som skett och de beslut som fattats när det gäller kommuners och landstings ekonomi och utjämning inom kommunsektorn. Regeringen konstaterar att det är av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen att de beslut som fattas inom andra utgiftsområden än utgiftsområde 19 kännetecknas av ett regionalpolitiskt helhetsperspektiv. Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt I budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1) har bakgrunden för verksamheten med särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt, som inleddes 1994, beskrivits. Målet för detta program är att öka sysselsättningen genom att stödja småföretag. Under år 1998 fattades de sista besluten att disponera medel under tolfte huvudtitelns anslag A16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt från budgetåret 1995/96. Programperioden är härmed avslutad. För perioden den 1 januari 1998 – den 31 december 1998 har länsstyrelserna och självstyrelseorganen enligt NUTEK:s redovisning beviljat ca 140 miljoner kronor för småföretagsstöd, konsultcheckar och projektbidrag. Den beräknade sysselsättningsökningen som rapporterats i dessa företag uppgår till knappt 1 500 personer, varav ca 32 % kvinnor. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle beräknas uppgå till ca 42 000 kronor, vilket är lägre än regeringen mål som var 100 000 kr. Tabell 11.26 Beviljat småföretagsstöd, konsultcheckar och bidrag till projektverksamhet under budgetåren 1994– 1998 Miljoner kronor Budgetår Småföretags- stöd Konsult- checkar Projekt- bidrag2 Totalt 1994/95 311,3 130,5 178,4 620,2 1995/96 (18 mån) 261,2 132,9 122,4 516,5 1995/96 (12 mån)1 174,1 88,6 81,6 344,3 1997 108,9 57,0 5,5 171,4 1998 51,3 24,9 65,8 142,0 Summa 732,7 345,3 372,1 1 450,1 1 Beräknat på en 12-månadersperiod. 2 Inkl. medfinansiering av strukturfondsprojekt. Av tabellen ovan framgår att beviljade medel perioden 1994/95 till och med år 1998 stadigt har minskat. Det beror på att allt mindre medel har tilldelats för en viss period och den största delen av nya beslut har fattats i början av respektive period. Totalt under perioden har beslut fattats för ca 1 450 miljoner kronor. Den totala beräknade sysselsättningseffekten fr.o.m. budgetåret 1995/96 uppgår till ca 11 500 personer varav ca 32 % kvinnor. För budgetåret 1994/95 saknas motsvarande uppgift om beräknad sysselsättningsökning. Däremot har för detta budgetår en faktisk sysselsättningsökning beräknats per den 30 juni 1995 om ca 5 700 personer, varav ca 23 % beräknats tillfalla kvinnor. Nordlandsforskning i Bodö har utvärderat verksamheten. Man konstaterar att verksamheten med tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och andra företagsinriktade projekt har haft betydande positiva effekter. Företag som fått stöd från programmet har haft en hög bruttosysselsättningstillväxt. Enligt Nordlandsforskning är det svårt att uppskatta nettosysselsättningstillväxten i företagen (dvs. exklusive effekterna av andra sysselsättningsstimulerande faktorer i företagets omvärld, t.ex. generellt förbättrade exportmöjligheter). Nettosysselsättningstillväxten uppskattas emellertid till omkring 20 % av bruttosysselsättningstillväxten. Nordlandsforskning understryker också utvecklingsinriktningen i detta program och att tillväxt i sysselsättning bara är en av flera effekter som stödet har haft. Företagen har också investerat, utvecklat nya marknader och produkter samt fått ny kompetens. Vissa länsstyrelser har också fått prova nya sätt att arbeta med näringslivsutveckling. Konsultcheckarna har inneburit ett mycket bra stöd till de mindre företagen, som har haft stor nytta av den expertkompetens som anlitade konsulter har bidragit med. Projektverksamheten har varit inriktad mot främst marknads- och kompetensutveckling hos småföretag. Slutsatser Regeringen bedömer att programmet Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt, som nu avslutats och ersatts med motsvarande möjligheter inom den reguljära regionalpolitiken, har haft positiva sysselsättnings- och företagsutvecklande effekter för företag över hela landet. Regeringens mål har uppnåtts genom att resultatet vad avser genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft är lägre än det fastställda målet. Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen skall tillfalla kvinnor har inte uppfyllts. 11.4.6 Skatteavvikelser Lag om nedsättning av socialavgifter Vissa arbetsgivare med fast driftställe i stödområde 1 och i den norra delen av stödområde 2 erhåller nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Nedsättningen gäller inte stat och kommun. Nedsättningen är 8 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997 och omfattar både arbetsgivare och egenföretagare. Fr.o.m. 1 januari 1999 upphörde vissa branscher att vara nedsättningsberättigade enligt förslag i prop. 1997/98:62. Denna skatteavvikelse budgeteras på budgetens utgiftssida genom ett anslag under utgiftsområde 19 som täcker bortfallet av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av denna nedsättning. Elförbrukning i vissa kommuner Normen för skatt på elektrisk kraft utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 15,1 öre/kWh under 1999. I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och Torsby är dock skattesatsen nedsatt till 9,5 öre/kWh. Avvikelsen i skattesatser utgörs av skillnaden mellan 15,1 öre och 9,5 öre/kWh. Tabell 11.27 Beräknade skatteavvikelser enligt 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) Miljarder kronor 1999 2000 Lag om nedsättning av socialavgifter 0,29 0,30 Elförbrukning i norrlandskommuner 0,56 0,57 Summa 0,85 0,87 11.4.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för år 1998 för Glesbygdsverket. RRV har däremot lämnat en invändning mot den årsredovisning som Statens institut för regionalforskning har upprättat. Resultatredovisningen har väsentliga brister i förhållande till krav i regleringsbrev och förordning om myndigheters årsredovisning (se avsnitt 3.4.1) 12 Förslag till förändringar av nationella stödområden och vissa företagsstöd Regeringen bedömer att den långsiktiga regionalpolitiska problembilden är oförändrad. Detta innebär att det är i stort sett samma geografiska områden som under lång tid haft den mest ogynnsamma utvecklingen. Regeringen bedömer även att de regionalpolitiska företagsstöden i huvudsak fungerar väl i enlighet med de riktlinjer som för närvarande gäller för dem. Den regionalpolitiska kommittén har bl.a. i uppgift att bedöma resultaten av olika former av företagsstöd och lämna principiella förslag till ändringar av dessa. Sedan medlemskapet i Europeiska unionen befinner Sverige sig i en förändrad situation såtillvida att alla företagsstöd skall anpassas till statsstödsreglerna i fördraget om upprättande av den Europeiska Gemenskapen. EG-kommis- sionen, till vilken medlemsländerna bl.a. delegerat befogenheten att utfärda riktlinjer och att övervaka att dessa följs, har utfärdat nya riktlinjer för statligt stöd till regionala ändamål (98/C74/C6) som skall gälla från den 1 januari 2000. Dessa riktlinjer är inte alltid utformade så att de passar de svenska regionalpolitiska förhållandena. Regionalpolitiken i Sverige bedrivs således delvis utifrån andra förutsättningar och med andra mål än i de flesta andra medlemsländer. För att EG-kommissionen skall godkänna att de svenska företagsstöden utformas så att de på ett så effektivt sätt som möjligt bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken, är det ofta nödvändigt att med uthållighet hävda de svenska ståndpunkterna i den process som föregår godkännandet. Detta innebär samtidigt att processen ofta blir långvarig och att det därmed inte blir möjligt att på samma sätt som tidigare presentera detaljerade förslag för riksdagens ställningstagande. För närvarande pågår således i flera frågor diskussioner i vilka regeringen eftersträvar att, inom ramen för de nya riktlinjerna, utforma stöden efter svenska behov. Den nya situationen gör att det blir önskvärt med en delvis förändrad arbetsfördelning mellan riksdagen och regeringen. Regeringen bör således i vissa detaljfrågor få ökade bemyndiganden samtidigt som riksdagens inflytande stärks genom de ökade kontakter med riksdagen som regeringen ser som nödvändiga för att uppnå så goda resultat som möjligt i överläggningarna med EG-kommissionen. Detta särskilt för att onödiga dröjsmål med de olika företagsstödens ikraftträdande skall undvikas. I det följande föreslås därför vissa ändringar i regeringens kompetens vad gäller att bestämma vilka områden som skall ingå i nationella stöd- områden och att i detalj utforma reglerna för regionalt utvecklingsbidrag. Vissa ändringar föreslås också i reglerna för sysselsättningsbidrag och nedsättning av socialavgifter. Vad gäller transportbidrag har regeringen, sedan riksdagens beslut om ändrade regler för detta beträffande bl.a. den geografiska omfattningen och utvidgningen till sjötransporter (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204), förhandlat med EG-kommis-sionen om de nya reglernas införande. Regeringen bedömer nu att kommissionen kommer att godkänna dessa. Ikraftträdandet är samtidigt beroende av att kommissionen godkänner nya nationella stödområden. För stödformerna lån till privata regionala investmentbolag, landsbygdsstöd, småföretagsstöd och stöd till kommersiell service föreslås nu inga förändringar som riksdagen skall ta ställning till. 12.1 Nationella stödområden för företagsstöd Regeringens förslag: De delar av Sverige som har geografiska lägesnackdelar och andra regionalpolitiska problem skall vara inplacerade i två nationella stödområden, benämnda A och B. Stödområde A skall omfatta områden med de största problemen och där skall de största ekonomiska stimulanserna finnas. Systemet med inplacering av områden med strukturomvandlingsproblem i tillfälliga stödområden skall upphöra. Huvudprinciperna för utformningen av de nationella stödområdena skall vara; att de skall omfatta de från regionalpolitisk synpunkt mest utsatta områdena, att utsattheten skall bedömas främst utifrån hur svåra de långsiktiga regionalpolitiska problemen är och att de skall vara stabila. Eftersom stödområdesindelningen numera till stor del bestäms av EG-kommissionens riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål skall det fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att närmare bestämma vilka områden som skall ingå i de nationella stödområdena. Skälen för regeringens förslag: För de regionalpolitiska företagsstöden, exklusive transportbidraget, finns för närvarande tre olika stödområden. Dels finns två långsiktiga områden, be-nämnda stödområde 1 respektive 2, som omfattar ett stort sammanhängande geografiskt område i norra och västra Sverige. Omfattningen av dessa är beslutad av riksdagen. Dels är vissa kommuner, eller delar av kommuner, inplacerade i tillfälligt stödområde. Detta områdes omfattning beslutas av regeringen. Dessutom kan landsbygdsstöd lämnas, förutom i nämnda stöd-områden, även i tätorter som omfattas av EG:s strukturfonders mål 2- och mål 5b-program samt i glesbygds- och landsbygdsområden. Dessa sistnämnda områden fastställs av länsstyrelserna. Stödområdena 1 och 2 samt de tillfälliga stöd- områdena omfattar för närvarande ca 13 % av Sveriges befolkning. De ekonomiska stimulanserna varierar i de olika stödområdena. De är högst i stödområde 1, näst högst i stödområde 2 och minst i tillfälliga stödområden. Tillsammans med stödområdena för transportbidrag ingår totalt ca 18,5 % av befolkningen i nationella stöd-områden. Riksdagen har i olika sammanhang uttalat att de regionalpolitiska resurserna bör koncentreras till de mest utsatta områdena samt att ett system med stödområden bör vara stabilt. Det nuvarande stödområdessystemet har gällt sedan år 1990. Därför har endast smärre ändringar gjorts i de olika områdena. Detta visar dels att den av riksdagen betonade stabiliteten har tillämpats, dels att de regionalpolitiska problemen mestadels är av mycket långsiktig karaktär. Även de flesta områden som är inplacerade i tillfälliga stödområden har varit detta under en lång följd av år. Analyser av den regionala utvecklingen visar också att den regionalpolitiska problembilden relativt sett är mycket stabil och att något motiv för större förändringar i stödområdesinplaceringarna inte föreligger för närvarande. De senaste årens kraftiga befolkningsminskningar inom de regionalpolitiskt prioriterade områdena följer således i stort den nuvarande stödområdesindelningen. I enlighet med EG:s statsstödsregler skall bl.a. alla regionalpolitiska stödområden i medlemsländerna godkännas av EG- kommissionen. Denna beslutar också om regler för vilka områden som kan godkännas som stödområden för företagsstöd. EG-kommissionen har utfärdat nya riktlinjer för hur nationella regionalpolitiska områden skall utses i framtiden (98/C74/C6). De innebär bl.a. att de områden i vilka regionalpolitiska stöd skall få lämnas under åren 2000–2006 totalt sett skall minska från att för närvarande omfatta 46,7 % av Europeiska unionens befolkning till 42,7 % av densamma. Enligt den metod som kommissionen lagt fast skall Sverige endast få ha nationella regionalpolitiska stödområden som omfattar 15,9 % av landets befolkning, jämfört med för närvarande ca 18,5 %. Metoden baseras bl.a. på bruttoregionprodukt per capita och arbetslöshet i olika regioner jämförda med nationella värden och värden för hela unionen. Det i jämförelse med andra medlemsländer mycket låga utfallet beror främst på att arbetslösheten i Sverige är jämförelsevis jämnt fördelad över landet. Regeringen anser att de särskilda regionalpolitiska problem på grund av bl.a. geografiska lägesnackdelar, som Sverige har i jämförelse med andra medlemsländer, inte har beaktats tillräckligt av EG-kommissionen. Det låga utfallet är inte rättvisande i förhållande till andra medlemsländer. Regeringen har därför under lång tid arbetat för att förmå kommissionen att ändra sitt beslut. Detta arbete pågår fortfarande. Det faktum att nationella regionalpolitiska stödområden skall utses enligt regler som utfärdats av EG-kommissionen gör att varken regeringen eller riksdagen har annat än begränsade möjligheter att påverka denna fråga. Detta visar inte minst de pågående diskussionerna mellan regeringen och kommissionen om nya nationella stödområden från år 2000. Det bör därför i fortsättningen vara en uppgift för regeringen att även besluta om den närmare omfattningen av de nationella stödområdena. Så är redan fallet med de mer omfattande områden i vilka EG:s strukturfonder arbetar. Riksdagen bör dock, inom de ramar som följer av EG:s riktlinjer om stöd till regionala ändamål, kunna lägga fast huvud-principer för den nationella stödområdesindelningen som regeringen skall följa vid den närmare utformningen. Huvudprinciperna för utformningen av de nationella stödområdena föreslås vara; att de skall omfatta de från regionalpolitisk synpunkt mest utsatta områdena, att utsattheten skall bedömas främst utifrån hur svåra de långsiktiga regionalpolitiska problemen är och att områdena skall vara stabila. Antalet stödområden föreslås, för att möta problemens svårighetsgrad i olika delar av landet, vara två, benämnda A och B där stödområde A omfattar områden med de största problemen och i vilket de största ekonomiska stimulanserna ges. Detta förslag överensstämmer också med EG-kommissionens riktlinjer om stöd till regionala ändamål som ger möjligheter att lämna högre bidrag i områden med särskilt gles befolkning. EG-kommissionens nya riktlinjer innebär också att stödområdena skall ses över inom fem år. Tillsammans med det faktum att de områden som varit inplacerade i tillfälliga stödområden har varit detta under en lång följd av år, samt i förenklingssyfte, bedömer regeringen att systemet med inplacering av områden med strukturomvandlingsproblem i tillfälliga stödområden bör upphöra. I detta sammanhang kan påpekas att de regionalpolitiska problemens svårighetsgrad, kombinerade med förbättrade kommunikationer m.m. gör det nödvändigt, och möjligt, att i än högre grad än för närvarande, bedöma och åtgärda regionalpolitiska problem med utgångspunkt från lokala arbetsmarknader i stället för från enskilda kommuner. Med lokala arbetsmarknader avses i detta sammanhang områden inom vilka människor kan bo och arbeta utan att behöva göra långa resor mellan bostad och arbetsplats. NUTEK har bl.a. delat in Sverige i 108 lokala arbetsmarknader utifrån faktisk arbetspendling mellan kommuner. I norra Sverige omfattar de lokala arbetsmarknaderna oftast en enskild kommun, medan de i södra Sverige med dess mindre avstånd ofta omfattar flera kommuner. Dessa lokala arbetsmarknader har också tidigare godtagits av EG–kommissionen som i princip minsta enheter vid analys av svenska regionalpolitiska stö-dområden. Transportbidraget har en egen områdesindelning. Områdena måste dock inrymmas inom den befolkningsram som EG- kommissionen beslutat. För riksdagens information lämnas i det följande en förteckning över de områden som regeringen preliminärt bedömer bör ingå i de olika stödområdena. Stödområde A Stödområde A motsvarar det nuvarande mål 6- området för EG:s strukturfonder. Norrbottens län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun. Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun. Jämtlands län: Bergs, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Bräcke, Åre och Östersunds kommuner. Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner samt Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun. Gävleborgs län: Ljusdals kommun. Dalarnas län: Malungs, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun. Värmlands län: Torsby kommun. Stödområde B Norrbottens län: Luleå kommun samt Bodens kommun utom Edefors och Gunnarsbyns församlingar och Piteå kommun utom f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt. Västerbottens län: Nordmalings, Robertsfors, Umeå och Vännäs kommuner samt Skellefteå kommun utom Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar. Västernorrlands län: Härnösands, Kramfors, Sundsvalls och Timrå kommuner samt Örnsköldsviks kommun utom Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar. Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Nordanstigs, Ovanåkers och Söderhamns kommuner. Dalarnas län: Ludvika och Smedjebackens kommuner samt Mora kommun utom Venjans och Våmhus församlingar samt Ore församling i Rättviks kommun. Västmanlands län: Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner. Örebro län: Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Laxå och Ljusnarsbergs kommuner. Värmlands län: Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne och Årjängs kommuner. Västra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Eds och Karlsborgs kommuner. Om överläggningarna med EG-kommissionen resulterar i exempelvis att Sverige får ha stödområden som omfattar ca 20 % av befolkningen ger den preliminära bedömningen vid handen att följande ytterligare områden bör ingå i stödområde B. Gävleborgs län: Hofors kommun. Dalarnas län: Avesta kommun. Västmanlands län: Arboga, Kungsörs och Köpings kommuner. Värmlands län: Säffle kommun. Västra Götalands län: Åmåls kommun. Kalmar län: Hultfreds, Vimmerby och Västerviks kommuner. Jönköpings län: Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda kommuner. 12.2 Regionalt utvecklingsbidrag Regeringens förslag: Regionalt utvecklingsbidrag skall fortsättningsvis i princip kunna lämnas i samband med investeringar i konkurrensutsatt näringsverksamhet som kan påverkas ifråga om lokalisering eller omfattning och som bedöms få en tillfredsställande lönsamhet. Bidragets storlek skall differentieras med hänsyn till i vilket stödområde en investering sker, med högre maximal bidragsnivå i stödområde A, och rymmas inom de maximala bidragsnivåer som följer av EG-kommissionens riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål. Eftersom den tekniska utformningen och bidragsnivåer för regionalt utvecklingsbidrag numera till stor del bestäms av dessa riktlinjer skall det i övrigt fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att utforma bidraget inom ramen för riktlinjerna. Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler Regionalt utvecklingsbidrag kan lämnas i samband med större investeringar i princip alla konkurrensutsatta näringsverksamheter som drivs på marknadsmässiga villkor och som kan påverkas i fråga om lokalisering eller omfattning. Ideella organisationer eller intresseorganisationer kan få bidrag till utgifter för utlokalisering av verksamhet från Stockholmsregionen även om de inte bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Förutom att vara lokaliserad i ett regionalpolitiskt stödområde måste en verksamhet, för att få bidrag, uppfylla bl.a. följande allmänna villkor: – Den måste bedömas få en tillfredställande lönsamhet och ge de anställda en varaktig sysselsättning. – Minst 40 % av de antal arbetsplatser som tillkommer till följd av bidraget skall förbehållas vartdera könet. Om det finns särskilda skäl kan dock undantag medges. – De anställda måste uppbära lön och ha andra anställningsförmåner som är minst likvärdiga med vad som följer av kollektivavtal. – Bidragsmottagaren måste ha auktoriserad eller godkänd revisor. Regionalt utvecklingsbidrag lämnas efter individuell prövning av varje enskilt ärende. Ett bidrag får inte lämnas med högre belopp än vad som behövs för att en investering skall komma till stånd. I dag kan regionalt utvecklingsbidrag lämnas på delvis olika villkor i olika delar av stödområdena. Bidraget regleras således i två olika förordningar: Förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd och Förordningen (1998:995) om regionalpolitiskt företagsstöd inom EG:s strukturomvandlingsområden. Orsaken till detta är att EG-kommissionen krävt en tidigare anpassning till dess riktlinjer för vissa områden, de som kallas strukturomvandlingsområden. Regionalt utvecklingsbidrag kan i stödområde 1 lämnas med högst 35 % av utgifterna i samband med investeringar i byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier (materiella investeringar) samt till utgifter för marknadsföring och produktutveckling (immateriella investeringar). Till små och medelstora företag kan bidrag dock lämnas med högst 40 %. I stödområde 2 kan bidrag lämnas med högst 20 %, förutom inom vissa utsatta områden där den högsta tillåtna bidragsnivån är höjd till 35 %. För närvarande kan också i undantagsfall regionalt utvecklingsbidrag lämnas med högre belopp, upp till 50 %, men detta kräver EG-kommissionens godkännande. I de s.k. strukturomvandlingsområdena får bidrag dock inte lämnas till marknadsföring eftersom det enligt EG-kommissionens riktlinjer är en driftkostnad som företagen själva skall bära. Däremot får bidrag lämnas till små och medelstora företag för informationskampanjer och kunskapsspridning. Bidrag får i dessa områden inte heller lämnas till produktutveckling. Däremot får bidrag lämnas till forskning och utveckling för verksamhet före det konkurrensutsatta stadiet. Bidrag kan även lämnas till grundforskning och industriell forskning enligt gemenskapsramar för statligt stöd till forskning och utveckling. Bidrag kan även lämnas till utgifter för patent och licenser och liknande förutsatt att dessa inte utgör mer än 25 % av stödunderlaget i ett enskilt ärende. Bidrag kan även lämnas till utbildning, men endast i den utsträckning den omfattas av kommissionens detaljerade definition av allmän och särskild utbildning. Regionalt utvecklingsbidrag inom de s.k. strukturomvandlingsområdena kan idag lämnas med högst 20 % inom delar av stödområde 2 och delar av det tillfälliga stödområdet för såväl materiella som vissa immateriella investeringar. Till patent, licenser och utbildning eller liknande kan bidrag lämnas med högst 35 % för små och medelstora företag och 25 % till övriga. I särskilda fall kan förhöjt bidrag lämnas inom vissa områden, högst 35 % för små och medelstora företag och 25 % för övriga. Anpassning av stödformen till EG:s nya riktlinjer om stöd till regionala ändamål Som tidigare nämnts har EG-kommissionen utfärdat nya riktlinjer om stöd till regionala ändamål (98/C74/C6). Dessa innebär bl.a. att alla stödområden och alla stödformer som är i kraft den 1 januari 2000 skall vara förenliga med bestämmelserna i dessa riktlinjer. De skall tillämpas på regionalpolitiska stöd som kan beviljas inom alla näringsgrenar med undantag för tillverkning av vissa jordbruksprodukter, fiske samt kol och stålindustri som omfattas av EKSG-fördraget. För transportsektorn, vissa delar av stålindustrin, varvsindustrin, syntetfiberindustrin och bilindustrin finns dessutom särskilda regler. För stödformen regionalt utvecklingsbidrag innebär dessa riktlinjer bl.a. att varken regeringen eller riksdagen har annat än begränsade möjligheter att påverka utformningen. Den i inledningen beskrivna önskvärda förändringen av arbetsfördelningen mellan riksdagen och regeringen är också relevant i detta sammanhang. Det bör därför i fortsättningen vara en uppgift för regeringen att besluta om den närmare utformningen av det regionala utvecklingsbidraget. Riksdagen föreslås dock, inom de ramar som följer av EG:s riktlinjer om stöd till regionala ändamål, lägga fast vissa huvudprinciper som regeringen skall följa vid den närmare utformningen. En huvudprincip bör vara att regionalt utvecklingsbidrag i princip skall kunna lämnas i samband med investeringar i konkurrensutsatta näringsverksamheter som bedrivs på marknadsmässiga villkor och som kan påverkas i fråga om lokalisering eller omfattning och som bedöms få en tillfredsställande lönsamhet. Nuvarande regler för ideella organisationer och intresseorganisationer avser regeringen härvid att behålla. I föregående avsnitt har lämnats förslag om att det fortsättningsvis skall finnas två stödområden för företagsstöd, benämnda A och B, där stödområde A omfattar områden med de största problemen. En annan huvudprincip för det regionala utvecklingsbidraget bör vara att dess storlek skall differentieras med hänsyn till i vilket stödområde en investering sker, med högre maximal bidragsnivå i stödområde A. I följande tabell redovisas, i vissa fall avrundade, maximala bidragsnivåer inom olika stödområden, för olika storlekar av företag och till olika ändamål utifrån EG:s nya riktlinjer för stöd till regionala ändamål. Med små och medelstora företag (SMF) avses i detta sammanhang företag med högst 250 anställda och som uppfyller vissa villkor beträffande omsättning, balansomslutning och självständighet. Tabell 12.1 Maximala bidragsnivåer fr.o.m. år 2000 enligt EG:s regler om stöd till regionala ändamål Stödområde/ Ändamål Högst prioriterat område SMF1 %2 STORA3 % Övriga stödområden SMF % STORA % Materiella investeringar (nyinvesteringar i mark, byggnader, anläggningar, maskiner och inventarier) Immateriella investeringar (förvärv av patenter och licenser) 50 50 40 40 35 35 25 25 Utbildning – Allmänn – Särskild (företagsspecifik) 75 40 55 30 75 40 55 30 Forskning och utveckling – Grundforskning – Industriell forskning * Tekniska genomförbarhetsstudier – Utvecklingsverksamhet före det konkurrensutsatta stadiet * Tekniska genomförbarhetsstudier 100 65 90 40 65 100 55 80 30 55 – 100 65 90 40 65 100 55 80 30 55 Övrigt – Konsulttjänster – Kunskapsspridning och informations- kampanjer 50 50 – – 50 50 – – 1 Med SMF avses små och medelstora företag. 2 Procentsatser avser bruttonivåer, dvs. före skatt. 3 Med STORA avses stora företag. Regeringen avser att anmäla till EG-kom– missionen att Sverige i princip avser att tillämpa den maximala bidragsnivån i det högst prioriterade området i stödområde A och bidragsnivån i övriga stödområden i stödområde B. Bidragsnivåerna i Sverige fastställs alltså i dialog med EG-kommissionen. Bidrag kan lämnas till immateriella investeringar för bl.a. förvärv av patent, tillverkningslicenser eller patenterad teknisk kunskap, förutsatt att dessa investeringar inte överstiger 25 % av det totala stödunderlaget för investeringarna för stora företag. För små och medelstora gäller de kriterier som fastställs i EG:s riktlinjer för stöd till små och medelstora företag. Bidrag kan även lämnas till utgifter för utbildning samt forskning och utveckling. Bidrag till kunskapsspridning och informationskampanjer kan endast lämnas till små och medelstora företag. Det är enligt tidigare beslut av riksdagen en uppgift för regeringen att inom ramen för de huvudprinciper som riksdagen lägger fast besluta vad som skall vara stödberättigad verksamhet och beslutsordningen för regionalt utvecklingsbidrag. Regeringen vill dock informera riksdagen om att reglerna för vilka verksamheter som skall vara stödberättigade kommer att ses över i syfte att minska detaljstyrningen och för att i större utsträckning möjliggöra bidrag till nya verksamhetsområden med tillväxtförutsättningar. Regeringen vill även informera riksdagen om att den avser att besluta om följande ändringar av besluts- och handläggningsordningen: – Länsstyrelserna och självstyrelseorganen skall få besluta i ärenden om regionalt utvecklingsbidrag där det totala godkända kapitalbehovet uppgår till högst 25 miljoner kronor (för närvarande högst 20 miljoner kronor), varav högst 4 miljoner kronor (för närvarande högst 2,5 miljoner kronor) får avse immateriella investeringar. Därtill avses länsstyrelserna och självstyrelseorganen få besluta om bidrag för uppförande, ombyggnad och restaurering av lokaler för uthyrning, dock inte direkt eller indirekt kommun-ägda lokaler. I samband med de förändringar som avses att genomföras skall också yttre miljöhänsyn tydligare beaktas i stödgivningen av regionalt utvecklingsbidrag, småföretagsstöd och landsbygdsstöd. Regeringen vill återigen erinra om att utformningen av bidraget är beroende av EG- kommissionens godkännande. 12.3 Sysselsättningsbidrag Regeringens förslag: Sysselsättningsbidrag skall fortsättningsvis kunna lämnas med högst 200 000 kronor per nytt helårsarbetstillfälle i stödområde A och med högst 120 000 kronor i stödområde B. Skälen för regeringens förslag: Sysselsättningsbidrag är avsett att täcka en del av de merkostnader som uppkommer när företag etableras eller utökar sin personalstyrka. Bidraget kan för närvarande lämnas med högst 200 000 kronor per nytt helårsarbetstillfälle i stödområde 1 och med högst 120 000 kronor i stödområde 2. Tidigare (avsnitt 4.1) har föreslagits att stödområdesindelningen skall förändras. Som en konsekvens härav, och för att bibehålla denna stimulans av tillväxt- och utvecklingsmöjligheterna för näringslivet i de regionalpolitiska områdena, föreslår regeringen att sysselsättningsbidrag fr.o.m. år 2000 skall kunna lämnas med högst 200 000 kronor i stödområde A och med högst 120 000 kronor i stödområde B. Ikraftträdandet är samtidigt beroende av att de nya stödområdenas omfattning kan beslutas. 12.4 Nedsättning av socialavgifter Regeringens förslag: Lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter skall från den 1 januari 2000 begränsas till att avse företag inom vissa delar av stödområde A som är verksamma inom tjänstesektorn. Regeringens bedömning: Nedsättning av socialavgifter av regionalpolitiska skäl för vissa företag omfattas av EG-kommissionens riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål. Lagförslaget kommer i enlighet härmed att inom kort anmälas till EG-kommissionen och kan inte träda i kraft förrän denna har godkänt det. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Nedsättning av socialavgifter är en form av regionalpolitiskt stöd som första gången beslutades av riksdagen år 1983. Syftet är att kompensera företag i delar av Norrlands inland för bestående konkurrensnackdelar i form av merkostnader på grund av det geografiska läget med låg befolkningstäthet, långa avstånd och ogynnsamma klimatförhållanden. Företagen i dessa områden har t.ex. liten lokal marknad och sämre tillgång till service liksom höga kontakt- och transportkostnader. Den nuvarande lagen (1990:912 ) om nedsättning av socialavgifter beslutades av riksdagen hösten 1990 (prop. 1989/90:76, bet. 1989/90:AU13, rskr. 1989/90:346). Bestämmelserna gäller till och med år 2000. Vissa ändringar har skett under 1990-talet. Nuvarande regler innebär att nedsättning sker med åtta procentenheter inom stödområde 1 för företag inom i lagen angivna branscher (industri med vissa undantag, tjänster av olika slag m.m.) samt inom delar av stödområde 2 för företag inom särskilda delar av tjänstesektorn, m.m. Stödformen omfattas, liksom andra former av företagsstöd, av EG:s statsstödsregler. Kommissionen har utfärdat nya riktlinjer bl.a. för utformningen av regionalstöd (98/C74/C6). Sverige måste anpassa sina stödformer till dessa fr.o.m. år 2000 och under 1999 anmäla de stödformer som då avses användas. Nedsättning av socialavgifter var en befintlig stödform vid Sveriges inträde i Europeiska unionen. En diskussion om de svenska bestämmelsernas förenlighet med EG-rätten har förts mellan regeringen och kommissionen under lång tid. Regeringen har hävdat att stödet avser kompensation för bestående merkostnader och att det är förenligt med den gemensamma marknadens funktion. Kommissionen har riktat kritik mot stödformens nuvarande utformning såsom inte förenlig med gällande riktlinjer och särskilt framhållit risken för överkompensation genom kumulation med andra stödformer, i synnerhet med transportbidraget. Kommissionen har inte godkänt stödformen och har hittills sagt sig förutsätta att den upphör vid utgången av år 1999. Överläggningar pågår alltjämt. Statens institut för regionalforskning (SIR) har nyligen, på regeringens uppdrag, redovisat en utvärdering av stödformen. Av redovisningen framgår att hälften av de företag som erhållit nedsatta socialavgifter har haft ökad lönsamhet under stödperioden och att framför allt tjänsteföretagen anser att nedsättningen är en betydelsefull faktor för en positiv utveckling av företaget. Utvärderingen visar också att företagen inte anser att stödformen är konserverande i strukturomvandlingshänseende och att nyetablerade företag angett att stödformen har mycket stor eller avgörande betydelse för valet av lokaliseringsort. SIR:s slutsats är att stödformen är minst lika effektiv som övriga regionalpolitiska stödformer och att detta framför allt gäller för tjänsteföretagen. Regeringen anser att det är angeläget att behålla stödformen. För att detta skall vara möjligt måste den vara utformad så att den kan rymmas inom ramen för EG:s riktlinjer. Lagen föreslås därför utformas så att företagen endast får kompensation för faktiska merkostnader utan risk för överkompensation. Den föreslås även ändras på så sätt att nedsättningen begränsas till vissa tjänsteföretag inom stödområde A, med undantag av Östersunds kommun, förutom Näs och Häggenås församlingar, samt med undantag av Aspås, Ås och Rödöns församlingar i Krokoms kommun. Nedsättning av socialavgifter föreslås fortsättningsvis omfatta följande branscher: Uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverksamhet, hotell-, pensionats- och campingverksamhet, restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- eller campingverksamhet, renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet, rekreationsverksamhet och kulturell service verksamhet med undantag av biblioteksverksamhet, samt verksamhet som bedrivs av ideella, kulturella och religiösa organisationer samt intresseorganisationer. Även i fortsättningen avses nedsättningen också omfatta avgifter som är hänförliga till arbete inom ett företag och omfattar företagsledning, ekonomi- och löneadministration, bokföring, automatisk databehandling, registre- ringsverksamhet, telefonförsäljning samt ordermottagning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. Vidare bör i bestämmelserna om transportbidrag föreskrivas att sådant inte får lämnas till företag som omfattas av lagstiftningen om nedsatta socialavgifter. Genom denna utformning effektiviseras stödformen nedsatta socialavgifter eftersom den koncentreras till företag som saknar andra möjligheter till kompensation för sina regionalt betingade merkostnader samtidigt som vissa av kommissionens viktigaste invändningar tillgodoses. Regeringen avser att inom kort till EG-kommissionen anmäla det förslag som nu föreläggs riksdagen. Lagtekniskt är förändringarna enkla att genomföra. I nuvarande 1 § ersätts den nuvarande omfattande geografiska beskrivningen med en hänvisning till stödområde A, med vissa undantag, och en bestämmelse om att regeringen kommer att meddela närmare föreskrifter om stödområden. I 6 § tas de tre första punkterna (gruvor, tillverkningsindustri och produktionsvaruinriktad partihandel) bort. Hänvisningen till viss industriell verksamhet i 3 § andra stycket blir onödig och kan tas bort. Genom att de särskilda områdena i nuvarande 1 § tredje stycket tas bort blir också 11–13 §§ överflödiga. Någon särskild författningskommentar utöver det sagda torde inte vara nödvändig. Någon ytterligare beredning av lagstiftningsärendet har inte bedömts nödvändig. Ärendets beskaffenhet är sådan att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen vill slutligen återigen framhålla att lagändringen kräver godkännande av EG- kommissionen och att överläggningar med kommissionen pågår. Regeringen avser att som ett led i det utvidgade samarbetet på lämpligt sätt underrätta riksdagen om utfallet av dessa. Om EG-kommissionen inte, före årsskiftet, skulle godkänna det nya lagförslaget, kan inte heller den nuvarande lagen fortsätta att tillämpas i oförändrad form efter den 31 december 1999. Riksdagens beslut om lagändring för att säkerställa detta kommer då att behövas. 13 Anslag A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder Tabell 5.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Anslag 950 000 1 Utgifts- prognos 620 000 2000 Förslag 1 303 850 2001 Beräknat 1 609 350 2002 Beräknat 1 605 950 1 Nytt anslag år 1999. Anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder inrättades år 1999. Till anslaget kopplades ett bemyndigande. Beslut om bidrag till de ändamål som anslaget omfattar fattades tidigare mot äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. från budgetåret 1995/96. Dessa anslag disponeras från och med år 2000 inte av regeringen. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag, A11 Regionalpolitiska insatser, inrättas för att täcka utgifter på grund av beslut som fattats mot dessa äldreanslag (se vidare under anslaget A11). Beslut fattades tidigare även mot numera äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder från budgetåret 1998. Anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder disponeras av länsstyrelserna, NUTEK och regeringen. Tabell 13.2 Anslag för regionalpolitiska åtgärder Miljoner kronor Anslag Utfall 1998 Anslagssparande/ reservationer 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 A1 Allmänna regionalpoli- tiska åtgärder 0 0 950 620 A1 Regional- politiska åtgärder 954 1 703 0 720 C1 Lokalise- ringsbidrag m.m. 168 431 0 60 C2 Regionala utvecklingsin- satser m.m. 689 387 0 270 Summa 1 811 2 521 950 1 670 Det totala utfallet för 1998 uppgick till 1 811 miljoner kronor, vilket inkluderar utfallet för äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder, C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Anslagssparande och reservationer vid utgången av 1998 uppgick totalt till 2 521 miljoner kronor, vilket även det inkluderar ovan nämnda äldreanslag. Anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder uppgår till 950 miljoner kronor för budgetåret 1999. Utgiftsprognosen för 1999 uppgår totalt till 1 670 miljoner kronor, vilket inkluderar anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder samt äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder, C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. En anledning till att utgiftsprognosen inte är högre är att de åtaganden som staten gjort gentemot stödmottagare i många fall sträcker sig över ett flertal år. Utbetalning av medel till ett projekt sker i många fall flera år efter att beslutet fattats. Riksdagen godkände hösten 1997 att regeringen får använda högst 500 miljoner kronor av äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder för att genomföra ett program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder. Från och med budgetåret 1998 ingår ett nytt ändamål under anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder: såddfinansiering. Det ger alla länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan möjlighet att fatta beslut om såddfinansiering. Med detta avses riskfylld finansiering, i ett tidigare skede än det annars mest riskbenägna kapitalet, av relativt tidiga utvecklingsprojekt i mycket små teknikbaserade företag. Inget nytt lån till privata regionala investmentbolag har beviljats eller utbetalats under budgetåret 1998. Utestående sådana lån uppgick till 20 miljoner kronor per den 31 december 1998. Regeringens överväganden Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 1999 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 1 688 miljoner kronor under åren 2000–2005 (prop. 1998/99:1,bet. 1998/99:NU2, rskr.1998/99:110). Detta bemyndigande har regeringen fördelat till NUTEK, länsstyrelserna och självstyrelseorganen. Eftersom de regionala självstyrelseorganen inte är några myndigheter disponerar NUTEK deras bemyndigande. Åtaganden som är gjorda med stöd av bemyndiganden åren 1997–1999 kommer att ianspråkta utrymme under den bemyndiganderam för år 2001–2008 som föreslås i detta avsnitt. Syftet med bemyndigandesystemet är bl.a. att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt kunna planera användningen av regionalpolitiska medel, att kunna utnyttja anslaget på ett effektivare sätt, att undvika stora anslagssparanden samt att förbättra uppföljningen och prognoserna av medlen. Åtaganden gjorda före år 1999 med stöd av medel anslagna under äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder skall täckas av anslagssparande. Äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. från budgetåret 1995/96 disponeras från och med år 2000 inte av regeringen. Åtaganden gjorda före år 2000 med stöd av dessa anslag föreslås fr.o.m. år 2000 täckas av ett nytt anslag A11 Regionalpolitiska insatser. Anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder bör under den övergångsperiod under vilket bemyndigandesystemet byggs upp, uppgå till ett lägre belopp än föreslagen bemyndiganderam. År 1999 uppgick anslaget därför till 950 miljoner kronor jämfört med bemyndiganderamen på 1 688 miljoner kronor. År 2000 föreslås anslaget uppgå till 1 303,85 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 1 688 miljoner kronor under åren 2001–2008. Tabell 13.3 Bemyndiganden Miljoner kronor 1998 utfall 1999 prognos 2000 beräknat 20012 beräknat 2002 3 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 384 402 1 332 1 582 1 532 Nya förpliktelser 244 1 550 1 500 1 600 1 600 Infriade förpliktelser1 - 226 - 620 - 1 250 - 1 650 - 1 600 Utestående förpliktelser vid årets slut 402 1 332 1 582 1 532 1 532 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 1 000 1 688 1 688 1 610 1 606 1 Utbetalt belopp till följd av ingångna förpliktelser. 2 Bemyndiganderam för åren 2002-2009. 3 Bemyndiganderam för åren 2003-2010. Anslagets ändamål Regeringen föreslår att medel från detta anslag fortsättningsvis anvisas till följande ändamål: – regionala utvecklingsbidrag, – lån till privata regionala investmentbolag, – landsbygdsbidrag, – stöd till kommersiell service, – småföretagsstöd, – sysselsättningsbidrag, – såddfinansiering, – regional och central projektverksamhet, – medfinansiering av strukturfondsprogram, – vissa utgifter för genomförande av strukturfondsprogram m.m., – viss administration, uppföljning och utvärdering av det regionalpolitiska företagsstödet m.m., samt – viss central utvecklingsverksamhet m.m. Åtgärderna kan bl.a. rikta sig till privata, kooperativa och statliga företag samt i vissa fall affärsverk, uppdragsmyndigheter, ideella organisationer och kommuner. Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan nämnda ändamål, användas för medfinansiering av åtgärder inom regionala tillväxtavtal. För genomförande av EG:s nya strukturfondsprogram kommer regeringen att inrätta strukturfondsdelegationer vid de länsstyrelser som utses till förvaltningsmyndigheter. Arvoden, reseersättning och ersättning för förlorade avlöningsförmåner i enligt med gällande statliga regler bör utgå för ledamöter och ersättare i strukturfondsdelegationen. Regeringen föreslår därför att, liksom under nuvarande programperiod, medel från detta anslag får användas för dessa utgifter. För att Sverige ska kunna tillgodogöra sig återflödet från strukturfonderna föreslår regeringen vidare att medel från detta anslag, i likhet med vad som gäller nuvarande programperiod får användas för sekretariatskostnader vid länsstyrelser och självstyrelseorgan samt för administrationskostnader vid de av regeringen utsedda förvaltningsmyndigheterna, som berörs av strukturfondsarbete. Sverige får ett ökat återflöde från EG:s strukturfonder under nästa programperiod åren 2000-2006, vilket innebär att svensk medfinansiering av strukturfondsprojekt kan väntas ta i anspråk en stor del av detta anslag. Huvuddelen av anslaget beräknas komma att användas av länsstyrelserna respektive självstyrelseorganen för olika former av företagsstöd, medfinansiering av strukturfondsprogram samt projekt inom regionala tillväxtavtal. Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning Med anledning av riksdagens beslut om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning har Regionförbundet i Kalmar län, Gotlands kommun och Regionförbundet i Skåne län fr.o.m. budgetåret 1998 bl.a. övertagit ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och hanteringen av huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som berörda länsstyrelser disponerar i nuvarande system (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr.1996/97:77). Vidare har självstyrelseorganet i Västra Götalands län fr.o.m. den 1 januari 1999 bl.a. tagit över ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som länsstyrelsen i Västra Götalands län tidigare disponerat. Fr.o.m. den 1 januari 1999 utgör de nybildade Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting självstyrelseorgan i respektive län (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för fördjupad demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Denna försöksverksamhet skall pågå t.o.m. den 31 december 2002. Avsikten är att självstyrelseorganen i berörda län skall disponera medlen enligt samma riktlinjer som gäller för länsstyrelserna. Huvuddelen av de medel regeringen fördelar till respektive län skall enligt riksdagens beslut i tillämpliga delar tillföras självstyrelseorganet för följande av de ändamål som angivits ovan: – regionala utvecklingsbidrag, – landsbygdsbidrag, – stöd till kommersiell service, – småföretagsstöd, – sysselsättningsbidrag, – såddfinansiering, – regional projektverksamhet, – medfinansiering av strukturfondsprogram, – vissa utgifter för genomförande av strukturfondsprogram m.m., samt – uppföljning och utvärdering. Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan nämnda anslag, användas för medfinansiering av åtgärder inom regionala tillväxtavtal. För ändamålet regional projektverksamhet bör även länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa medel för att kunna bedriva projekt för t.ex. statlig samordning för ekonomisk tillväxt – regional näringspolitik – samt för servicelösningar i glesbygd och vissa jämställdhetsprojekt. Berörda länsstyrelser får, inom ramen för angivna ändamål, även använda medlen till att medfinansiera projekt inom EG:s strukturfondsprogram. För ändamålet uppföljning och utvärdering bör bl.a. självstyrelseorganen disponera vissa medel för uppföljning av enskilda projekt. Således bör även länsstyrelserna i berörda län disponera vissa medel från anslaget. Regeringen och Närings- och teknikutvecklings- verkets disposition av medlen, m.m. En viss del av anslaget föreslås liksom för närvarande disponeras av NUTEK och regeringen för bl.a. viss central utvecklingsverksamhet m.m. Regeringen föreslås även disponera vissa medel för att täcka utgifterna för de lokaler som det samnordiska forskningsorganet inom regionalpolitiken, Nordregio, disponerar. Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen av medel mellan länen bör som hittills de regionala problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln med särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder inom strukturfondsprogrammen samt beräknat behov av medel för ändamålet sysselsättningsbidrag. Beräkning av anslaget för år 2000 Regeringen föreslår en omfördelning på 9 miljoner kronor från anslaget A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken till anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Orsaken härtill är dels att medelsbehovet på anslaget A3 enligt regeringens prognos blir lägre än tidigare beräknat, dels att medelsbehovet på anslaget A1 blir högre än tidigare beräknat. Medelsbehovet för år 2000 på anslaget A3 kan delvis täckas av anslagssparande på anslaget. Regeringen föreslår även en omfördelning på 2,5 miljoner kronor från anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder till anslaget A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Medlen skall användas till att finansiera ett nytt projekthanteringssystem. Regeringen föreslår vidare att anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 2,5 miljoner kronor för år 2000. Anslaget A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås samtidigt ökas med samma belopp. Den verksamhet som bedrivs inom projektet Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC) avses införlivas i NUTEK:s ordinarie verksamhet. Regeringen föreslår dessutom en omfördelning på 150 000 kronor från anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder till anslaget B4 Ekobrottsmyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Medlen skall användas till att finansiera verksamheten med att bekämpa oegentligheter avseende medel från EG: strukturfonder. Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 950 000 Uppräkning av anslaget 350 000 Omfördelning från anslaget A3 inom UO19 9 000 Överföring till anslaget A1 inom UO24 Näringsliv – 5 000 Överföring till anslaget B4 inom UO4 Rättsväsendet – 150 Förslag 2000 1 303 850 Slutsatser Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 303 850 000 kr för år 2000. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna under anslaget till 1 609 350 000 kr respektive 1 605 950 000 kr. A2 Landsbygdslån Tabell 5.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 81 755 Anslags- sparande 617 732 1999 Anslag 30 000 Utgifts- prognos 150 000 2000 Förslag 30 000 2001 Beräknat 110 000 2002 Beräknat 110 000 Anslaget disponeras av NUTEK för landsbygdslån som beviljas av länsstyrelserna och självstyrelseorganen. Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen tillförs inkomsttitlarna 2324 Ränteinkomster av lokaliseringslån respektive 4139 Återbetalning av lokaliseringslån. Anslaget disponeras även för utbetalningar av tidigare beviljade regionala utvecklingslån. Riksdagen har vid behandlingen av regeringens förslag i propositionen ”Regional tillväxt – för arbete och välfärd” (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204) beslutat att stödformen regionalt utvecklingslån skall upphöra fr.o.m. den 1 januari 1999. Medel inom anslaget får, inom ramen för anslagets ändamål, användas för medfinansiering av åtgärder inom regionala tillväxtavtal. Under år 1998 utbetalades ca 81,8 miljoner kronor i regionalt utvecklingslån och landsbygdslån. I räntor och amorteringar inbetalades 3 respektive 0,9 miljoner kronor. 70 miljoner kronor av anslaget har under år 1999 disponerats för att lämna ett lån på kommersiella villkor till en företagsetablering i Bengtsfors. Under år 1999 har 175 miljoner kronor av myndighetens anslagssparande ställts till regeringens disposition. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 30 000 000 kr för år 2000. Beslutsramen på anslaget uppgår till 110 miljoner kronor. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna under anslaget till 110 000 000 kr respektive år. A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regional- politiken Tabell 5.6 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 7 776 Anslags- sparande 4 874 1999 Anslag 11 000 Utgifts- prognos 4 500 2000 Förslag 1 000 2001 Beräknat 9 000 2002 Beräknat 8 000 Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret. Det sista systemet med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphörde 1 januari 1997, och ersattes med landsbygdslån. Riksgäldskontoret förvaltar sedan den 1 januari 1998 samtliga statens kreditgarantier. Från anslaget betalas utgifter för att infria statliga garantier enligt ett antal äldre förordningar och enligt den nu gällande förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Tabell 13.7 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1993/94– 1998 Budgetår Utgift (mkr) 1993/94 12,8 1994/95 10,0 1995/96 (18 mån) 18,4 1995/96 (12 mån)1 12,1 1997 10,5 1998 7,8 1 Beräknat på en 12-månaders period. Under första halvåret 1998 uppgick nya infrianden av glesbygdsgarantier till närmare 2,5 miljoner kronor. Dessutom har Riksgäldskontoret belastat anslaget med knappt 3,7 miljoner kronor för sådana infrianden som länsstyrelserna förskotterat under 1997, men där länsstyrelserna inte före årskiftet 1997/98 hunnit fakturera Glesbygdsverket, som före denna tidpunkt hade dispositionsrätt till anslaget. Under andra halvåret 1998 infriades glesbygdsgarantier för ca 1,6 miljoner kronor, vilket innebär att 4,1 miljoner kronor totalt infriats under 1998. Tillsammans med de 3,7 miljoner kronor som avsåg 1997 uppgick utfallet under 1998 till närmare 7,8 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 4,5 miljoner kronor och anslagssparandet för år 1998 uppgår till ca 4,9 miljoner kronor. Prognostiserat anslagssparande år 1999 uppgår därmed till drygt 11 miljoner kronor. Detta anslagssparande beräknas tas i anspråk år 2000. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 000 000 kr för år 2000. För att möjliggöra utbetalningar från anslaget med ett högre belopp beräknas anslagssparandet tas ianspråk. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna under anslaget till 9 000 000 kr respektive 8 000 000 kr. Tabell 5.8 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 11 000 Minskat resursbehov – 1 000 Överföring till anslaget A1 inom UO19 – 9000 Förslag 2000 1 000 A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter Tabell 5.9 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 421 341 Anslags- sparande 11 734 1999 Anslag 320 000 Utgifts- prognos 390 000 2000 Förslag 313 734 2001 Beräknat 400 000 2002 Beräknat 0 Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV), täcks fr.o.m. den 1 januari 1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Enligt denna lag skall den procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa näringsgrenar inom stödområde 1 och de nordliga delarna av stödområde 2. Nedsättningen är åtta procentenheter. Under avsnittet 4.4 har regeringen föreslagit vissa förändringar av stödformen. Anslaget kommer enligt nuvarande beräkning att överskridas under innevarande år. Regeringen föreslår på tilläggsbudget att överskridandet delvis regleras genom att anslaget för år 1999 höjs med 26,3 miljoner kronor. Överskridandet skall även täckas av anslagssparande och anslagskredit. Således föreslås anslaget för budgetåret 2000 dras ned med 26,3 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen i den ekonomiska vårpropositionen. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 313 734 000 kr för år 2000. För budgetåret 2001 beräknas utgifterna under anslaget till 400 000 000 kr. Tabell 5.10 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 320 000 Minskat resursbehov –6 266 Förslag 2000 313 734 A5 Transportbidrag Tabell 5.11 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 351 474 Anslags- sparande 16 750 1999 Anslag 345 000 Utgifts- prognos 335 000 2000 Förslag 345 000 2001 Beräknat 336 000 2002 Beräknat 336 000 Anslaget disponeras av NUTEK, för transportbidrag enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportbidrag. De förändringar rörande transportbidrag som riksdagen tidigare beslutat om (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98: AU11, rskr. 1997/98:204), har ännu inte kunnat genomföras då EG-kommissionen inte godkänt förändringarna. Regeringens bedömer att kommissionen kommer att godkänna de föreslagna förändringarna under hösten 1999. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att riksdagen, med hänsyn till den fortsatta utvecklingen inom transportsektorn och NUTEK:s bedömning av konjunkturen, anvisar ett ramanslag om 345 000 000 kr för år 2000. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna under anslaget till 336 000 000 kr respektive år. A6 Glesbygdsverket Tabell 5.12 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 22 096 Anslags- sparande 5 490 1999 Anslag 23 857 Utgifts- prognos 28 000 2000 Förslag 24 781 2001 Beräknat 25 202 2002 Beräknat 25 649 Anslaget disponeras av Glesbygdsverket. Anslagssparandet beror bl.a. på att verkets mål preciserades under år 1998 med följden att verksamhetsinriktningen förändrades. Glesbygdsverket var under den andra halvan av 1998 restriktivt med att initiera nya projekt innan den nya verksamhetsinriktningen var klar. Det övergripande målet för Glesbygdsverket är att främst genom påverkan på olika samhällssektorer verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogs-länens inre delar samt i skärgårdsområdena. För en resultatredovisning, se avsnitt 3.4.1. Regeringens överväganden De övergripande målen skall kvarstå men rollen vad gäller genomförandet av EG:s strukturfondsprogram kommer att förändras. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 24 781 000 kr för år 2000. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna under anslaget till 25 202 000 kr respektive 25 649 000 kr. Tabell 5.13 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 23 857 Pris- och löneomräkning 103 Justering av premier 821 Förslag 2000 24 781 A7 Statens institut för regional- forskning Tabell 5.14 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 8 721 Anslags- sparande 1 422 1999 Anslag 8 040 Utgifts- prognos 8 500 2000 Förslag 8 068 2001 Beräknat 8 221 2002 Beräknat 8 386 Anslaget disponeras av Statens institut för regionalforskning (SIR). SIR:s övergripande mål är att utveckla och samordna forskning om regional utveckling och att se till att forskningsresultaten, kunskaperna och erfarenheterna därav sprids och blir tillgängliga för olika intressenter. Institutet skall senast den 1 oktober 1999 inkomma till regeringen med ett underlag till fördjupad prövning. Forskningsprogrammen har försenats vilket har bidragit till ett anslagssparande. För en resultatredovisning, se avsnitt 3.4.1. Regeringens överväganden De övergripande målen skall kvarstå. Regeringen avser att i dialog med SIR ytterligare precisera institutets uppgifter och verksamhetsmål. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 8 068 000 kr för år 2000. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna under anslaget till 8 221 000 kr respektive 8 386 000 kr. Tabell 5.15 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 8 040 Pris- och löneomräkning 28 Förslag 2000 8 068 A8 Europeiska regionala utveck- lingsfonden perioden 1995- 19991 Tabell 5.16 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 655 575 Anslags- sparande 655 312 1999 Anslag 782 000 Utgifts- prognos 1 120 000 2000 Förslag 612 000 2001 Beräknat 539 000 2002 Beräknat 0 1 Anslaget har tidigare benämnts Europeiska regionala utvecklingsfonden. Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser för utbetalningar från EG:s regionalfond. Regionalfonden är en av EG:s fyra strukturfonder som i Sverige delfinansierar 23 strukturfondsprogram inom målen 2, 5b och 6 samt vissa gemenskapsinitiativ. Utbetalning kan ske efter att en beslutsgrupp fattat beslut och att upparbetade kostnader i de enskilda projekten redovisats. Utbetalningarna från EG:s övriga strukturfonder under innevarande programperiod redovisas dels under ett anslag för socialfonden inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, dels under anslag avseende jordbruks- och fiskefonderna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. En sammanställning av besluts och utbetalningsläget inom strukturfondsprogrammen har redovisats under avsnitt 3.4.2. Nuvarande programperiod omfattar för Sveriges del åren 1995–1999. Nästkommande programperiod föreslås utbetalningar från regionalfonden redovisas under anslaget A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006. Anslagssparandet vid slutet av år 1998 uppgick till 655 miljoner kronor. Anslagssparandet förklaras till del av att uppbyggnaden av strukturfondsverksamheten var mer tidskrävande än vad som kunnat förutses, vilket har haft en inverkan på omfattningen av vissa av programmen under tidigare år. Utgiftsprognosen visar att anslagssparandet till hälften kommer att tas i anspråk under år 1999. Ramen för anslaget, avseende strukturfondsperioden 1995–1999, uppgår till ca 3 600 miljoner kronor. Fram t.o.m. april 1999 har beslutsgrupperna för målen 2, 5b och 6 samt för berörda gemenskapsinitiativ genom beslut intecknat ca 89 % av ramen för regionalfonden. Beslut om stöd till de enskilda projekten kan fattas t.o.m. den 31 december 1999. Enligt prognoser över kommande beslut kommer hela regionalfondsramen för programperioden att intecknas vid utgången av år 1999. T.o.m. juni 1999 har 44 % av regionalfonden för hela programperioden utbetalats. Prognosen är att 60 % skall vara utbetalad till årets slut. Inbetalningarna från EG-kommissionen sker genom förskott med undantag för de sista 20 procenten som betalas efter slutredovisning av de olika programmen. Inbetalningarna redovisas på inkomsttitel 6311 på statsbudgetens inkomstsida. De sista inbetalningarna från kommissionen beräknas ske under åren 2002 och 2003. De sista utbetalningarna till projektägarna från anslaget beräknas ske under år 2001. Genom att kommissionen gör sina utbetalningar i euro kan en valutakursdifferens uppstå. På EG-kommissionens förslag beslöts under år 1998 att 100 miljoner euro skall överföras till Peaceinitiativet för Nordirland från övriga gemenskapsinitiativ. För Sveriges del gäller att 1,2 miljoner euro motsvarande ca 10,2 miljoner kronor, överförs från Interreg IIA-programmet Nordkalotten och Pesca. Regeringens överväganden Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Riksdagen har bemyndigat regeringen att under år 1999 låta staten besluta om åtaganden för den Europeiska regionala utvecklingsfonden som innebär utgifter om högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000–2001. Det fanns inga bemyndiganden tidigare inom anslaget. För strukturfondsperioden 1995–1999 får inga nya beslut tas efter år 1999, medan utbetalningar till projekten kan ske t. o. m. år 2001. Tabellen nedan visar när bemyndigandet för år 1999 beräknas falla ut till betalning. Tabell 13.17 Bemyndiganden Miljoner kronor 1999 prognos 2000 beräknat 2001 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 0 1 150 539 Nya förpliktelser 1 150 0 0 Infriade förpliktelser1 - 0 - 611 - 539 Utestående förpliktelser vid årets slut 1 150 539 0 Erhållen bemyndiganderam 1 150 539 0 1 Utbetalt belopp till följd av ingångna förpliktelser. Slutsatser Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 612 000 000 kr för år 2000. För år 2001 beräknas utgifterna under anslaget till 539 000 000 kr. Verksamheten för den innevarande programperioden avslutas under år 2001 varför inga utbetalningar beräknas ske från anslaget därefter. A9 Europeiska regionala utveck- lingsfonden perioden 2000– 2006 Tabell 5.18 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Förslag 360 000 1 2001 Beräknat 800 000 2002 Beräknat 1 000 000 1 Nytt anslag. Anslaget avses disponeras av länsstyrelserna i Norrbottens och Jämtlands län och de länsstyrelser inom mål 2 området, som kommer att utses att vara förvaltningsmyndigheter efter det att områdena har fastställts, samt de myndigheter som kommer att ha utbetalningsansvar för berörda gemenskapsinitiativ, för utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden avseende programperioden 2000–2006. Regionalfonden delfinansierar programmen inom mål 1 och 2 (inklusive områden som får stöd under en övergångsperiod) samt gemenskapsinitiativen Urban och Interreg i sin helhet. I budgetpropositionen för år 1999 redovisades utgifterna för den nya programperioden för åren 2000 och 2001 under anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden. År 2001 föreslås därför att 300 miljoner kronor överförs från anslaget A8 till A9. Återflödet från EU avseende programperioden 2000–2006 bedöms bli större än vad som beräknats i budgetpropositionen för år 1999. Betalningssystemet från EG-budgeten har reformerats för programperioden 2000–2006. Inbetalningarna från EG-kommissionen kommer först som förskott, som omfattar 7 % av den totala regionalfondsramen. Sverige måste därefter redovisa faktiska utbetalningar till projekten för att erhålla ytterligare strukturfondsmedel. Regeringens överväganden Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen anser det motiverat att införa ett bemyndigande för det nya anslaget A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2000– 2006. Syftet är att anpassa anslaget till ett långsiktigt planerande för de beslutande myndigheterna enligt de intentioner som ligger till grund för EG:s fleråriga strukturfondsprogram. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 3 200 miljoner kronor under åren 2001– 2008. Beloppet utgör ca hälften av den preliminärt beräknade totala ramen för regionalfonden. Tilldelningen till gemenskapsinitiativen Interreg och Urban, vilka kommer att finansieras från regionalfonden är inte fastställd. Fördelningen mellan strukturfonderna i mål 1 och 2 är inte heller fastställd. Den exakta ramen för regionalfonden kommer att fastställas då programdokumenten har blivit godkända av EG-kommis-sionen, vilket väntas ske under första halvåret år 2000 för mål 1 och andra halvåret samma år för mål 2 och gemenskapsinitiativen. Sverige skall senast den 31 december 2003 inom varje mål bedöma resultatet för vart och ett av de samlade programdokumenten med utgångspunkt från ett antal indikatorer. EG-kommissionen skall sedan fördela den s.k. resultatreserven, som utgör 4 % av strukturfondsramen för Sverige. Tabell 13.19 Bemyndiganden Miljoner kronor 2000 beräknat 2001 beräknat 2002 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 0 3 200 3 400 Nya förpliktelser 3 200 1 000 1 000 Infriade förpliktelser1 - 0 - 800 - 1 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 3 200 3 400 3 400 Beräknad bemyndiganderam 3 200 3 400 3 400 1 Utbetalt belopp till följd av ingångna förpliktelser. Slutsatser Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 360 000 000 kr för budgetåret 2000. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna under anslaget till 800 000 000 kr respektive 1 000 000 000 kr. A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed Tabell 5.20 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Anslag 3 000 1 Utgifts- prognos 0 2000 Förslag 6 000 2001 Beräknat 0 2002 Beräknat 0 1 Nytt anslag 1999. Anslaget avses disponeras av regeringen för finansiering av delar av driften av ett flygplatsbolag i Ljungbyhed. Klippans kommun har i skrivelser till regeringen hemställt om statlig medverkan under fem år för fortsatt drift av ett flygplatsbolag på F5 i Ljungbyhed. Regeringen har bedömt behovet av statliga insatser till 6 miljoner kronor per år under åren 1998, 1999 och 2000. Regeringen har genom beslut åren 1998 och 1999 hittills beviljat Klippans kommun sammanlagt 12 miljoner kronor för delfinansiering av flygplatsbolaget i Ljungbyhed. För år 2000 beräknas behovet av statliga insatser till 6 miljoner kronor som finansieras genom 3 miljoner kronor vardera från Utgiftsområde 6 Totalförsvar och Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag om 6 000 000 kr för år 2000. Tabell 5.21 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 3 000 Överföring från anslaget B2 inom UO6 Totalförsvar 3 000 Förslag 2000 6 000 A11 Regionalpolitiska insatser Tabell 5.22 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Förslag 300 000 1 2001 Beräknat 0 2002 Beräknat 0 1 Nytt anslag. Anslaget avses disponeras av länsstyrelserna, NUTEK och regeringen. Anslaget föreslås användas till att täcka utgifter på grund av beslut som fattats om olika typer av regionalpolitiska företagsstöd och projekt under åren 1995/96–1999. Åtgärderna finansierades tidigare från tionde huvudtitelns äldreanslag C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. från budgetåret 1995/96. Utfallet för år 1998 uppgick till 857 miljoner kronor och reservationerna uppgick vid slutet av året till 818 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 330 miljoner kronor. Dessa anslag disponeras från och med år 2000 inte av regeringen. Anslaget A11 skall endast användas till att finansiera åtaganden som har gjorts fram till den 31 december 1999. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag om 300 000 000 kr för år 2000. A12 Medel för tillfälligt småföretags- stöd m.m. Tabell 5.23 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Förslag 6 000 1 2001 Beräknat 0 2002 Beräknat 0 1 Nytt anslag. Anslaget avses disponeras av vissa länsstyrelser, NUTEK och regeringen. Anslaget föreslås användas till att täcka utgifter på grund av beslut som fattats om tillfälligt småföretagsstöd och projektverksamhet under åren 1995/96–1997. Åtgärderna finansierades tidigare från tionde huvudtitelns anslag A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder: Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt, anslagsposten 4, från budgetåret 1995/96. Utfallet för 1998 uppgick till 60,7 miljoner kronor och utgående reservation vid årets slut till 54,8 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 1999 är 19 miljoner kronor. Detta anslag disponeras från och med år 2000 inte av regeringen. Anslaget A12 skall endast användas till att finansiera åtaganden som har gjorts fram till den 31 december 1997. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag om 6 000 000 kr för år 2000 Senaste lydelse 1996:441. Senaste lydelse 1996:441. Senaste lydelse 1996:441. Av ramposten 22 avser 6 miljoner kronor utbildningsinsatser för länsstyrelser och kommuner med syfte att åstadkomma en ökad användning av GIS. 1 Lagen omtryckt 1994:548. 2 Senaste lydelse 1996:959. 3 Senaste lydelse 1995:894. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. 4 Senaste lydelse 1994:548. 5 Senaste lydelse 1998:860. PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 2 9 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 10 68 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 12 11 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 16 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 68 19 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 38 39 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 44 45 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 48 49 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 58 57 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 64 63 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 68 69 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 78 77 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 82 81 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 60 60 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 120 119 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 60 60 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 128 129 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 60 60 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 142 141