Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5821 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 1999/00:1 · Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2000
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/13
Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 Förslag till statsbudget för 2000 Kultur, medier, trossamfund och fritid Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 11 2 Lagförslag 15 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift 15 3 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 3.1 Omfattning 17 3.2 Utgiftsutveckling 17 3.3 Resultatbedömning 20 3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 20 3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom utgiftsområdet 23 3.3.3 Effekter av de statliga insatserna 28 3.3.4 Regeringens slutsatser 30 3.4 Prioriteringar 31 3.5 Regional fördelning av statens stöd till kultur 33 3.6 Åtgärder utanför utgiftsområdet 34 3.7 Skatteavvikelser 35 4 Allmän kulturverksamhet 37 4.1 Omfattning 37 4.2 Resultatbedömning 37 4.3 Kulturnät Sverige 40 4.4 Revisionens iakttagelser 41 4.5 Bedömning av personalkonsekvenser 41 4.6 Anslag 41 A1 Statens kulturråd 41 A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 43 A3 Nationella uppdrag 45 A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 46 5 Teater, dans och musik 49 5.1 Omfattning 49 5.2 Utgiftsutvecklingen 49 5.3 Resultatbedömning 50 5.4 Revisionens iakttagelser 54 5.5 Anslag 54 B1 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter 54 B2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 58 B3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 60 6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 63 6.1 Omfattning 63 6.2 Utgiftsutvecklingen 63 6.3 Resultatbedömning 64 6.4 Revisionens iakttagelser 66 6.5 Anslag 67 C1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet 67 C2 Litteraturstöd 68 C3 Stöd till kulturtidskrifter 69 C4 Stöd till bokhandeln 70 C5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 70 C6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 72 C7 Bidrag till Svenska språknämden och Sverigefinska språknämnden 73 7 Bild och form samt konsthantverk 75 7.1 Omfattning 75 7.2 Utgiftsutvecklingen 75 7.3 Resultatbedömning 76 7.4 Revisionens iakttagelser 79 7.5 Anslag 79 D1 Statens konstråd 79 D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 80 D3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 82 D4 Främjande av hemslöjden 83 D5 Bidrag till bild- och formområdet 84 8 Ersättningar och bidrag till konstnärer 87 8.1 Omfattning 87 8.2 Utgiftsutvecklingen 87 8.3 Resultatbedömning 88 8.4 Revisionens iakttagelser 90 8.5 Anslag 90 E1 Konstnärsnämnden 90 E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 93 9 Arkiv 97 9.1 Omfattning 97 9.2 Utgiftsutvecklingen 97 9.3 Resultatbedömning 98 9.4 Revisionens iakttagelser 99 9.5 Anslag 99 F1 Riksarkivet och landsarkiven 99 F2 Bidrag till regional arkivverksamhet 101 F3 Språk- och folkminnesinstitutet 102 F4 Svenskt biografiskt lexikon 103 F5 Arkivet för ljud och bild 104 10 Kulturmiljö 107 10.1 Omfattning 107 10.2 Utgiftsutvecklingen 107 10.3 Resultatbedömning 108 10.4 Revisionens iakttagelser 111 10.5 Anslag 111 G1 Riksantikvarieämbetet 111 G2 Bidrag till kulturmiljövård 113 11 Museer och utställningar 117 11.1 Omfattning 117 11.2 Utgiftsutvecklingen 117 11.3 Resultatbedömning 118 11.4 Revisionens iakttagelser 120 11.5 Anslag 120 H1 och H2 Centrala museer 120 H1 Centrala museer: Myndigheter 120 H2 Centrala museer: Stiftelser 120 H3 Bidrag till regionala museer 126 H4 Bidrag till vissa museer 127 H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 129 H6 Riksutställningar 130 H7 Statliga utställningsgarantier och inköp av kulturföremål 131 12 Film och medier 133 12.1 Omfattning 133 12.2 Utgiftsutvecklingen 133 12.3 Resultatbedömning 134 12.4 Revisionens iakttagelser 137 12.5 Anslag 137 I1 Filmstöd 137 I2 Statens biografbyrå 139 I3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 140 I4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 141 13 Forskning 149 13.1 Omfattning 149 13.2 Utgiftsutvecklingen 149 13.3 Resultatbedömning 149 13.4 Anslag 150 J1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 150 J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 152 14 Trossamfund 153 14.1 Omfattning 153 14.2 Utgiftsutvecklingen 153 14.3 Resultatbedömning 153 14.4 Revisionens iakttagelser 154 14.5 Anslag 154 K1 Stöd till trossamfund 154 15 Folkbildning 157 15.1 Omfattning 157 15.2 Utgiftsutvecklingen 157 15.3 Resultatbedömning 157 15.4 Prioriteringar 159 15.5 Anslag 161 L1 Bidrag till folkbildningen 161 L2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 163 L3 Bidrag till kontakttolkutbildning 164 16 Ungdomsfrågor 165 16.1 Omfattning 165 16.2 Utgiftsutvecklingen 165 16.3 Resultatbedömning 166 16.4 Bedömning av personalkonsekvenser 167 16.5 Anslag 168 M1 Ungdomsstyrelsen 168 M2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. 169 17 Folkrörelse- och idrottsfrågor 171 17.1 Omfattning 171 17.2 Utgiftsutvecklingen 171 17.3 Resultatbedömning 172 17.4 Anslag 173 N1 Stöd till idrotten 173 N2 Lotteriinspektionen 174 N3 Bidrag till allmänna samlingslokaler 176 N4 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet 177 N5 Stöd till friluftsorganisationer 178 Tabellförteckning Anslagsbelopp 12 3.1 Utgiftsutvecklingen 17 3.2 Skatteavvikelser 35 3.3 Utgiftsutvecklingen 35 4.1 Utgiftsutvecklingen 37 4.2 Anslagsutvecklingen 41 4.3 Ärendehantering 42 4.4 Statliga utställningsgarantier 42 4.5 Beräkning av anslaget för år 2000 43 4.6 Anslagsutvecklingen 43 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000 45 4.8 Anslagsutvecklingen 45 4.9 Anslagsutvecklingen 46 4.10 Beräkning av anslaget för år 2000 47 5.1 Utgiftsutvecklingen 49 5.2 Antal föreställningar 51 5.3 Antal besök i 1000-tal 51 5.4 Antal föreställningar 51 5.5 Antal besök 51 5.6 Antal konserter och besök, regionala orkesterinstitutioner 52 5.7 Antal konserter och besök, länsmusiken 52 5.8 Anslagsutvecklingen 54 5.9 Beräkning av anslaget för år 2000 57 5.10 Anslagets fördelning 58 5.11 Anslagsutvecklingen 58 5.12 Anslagets fördelning år 1999 58 5.13 Beräkning av anslaget för år 2000 60 5.14 Anslagsutvecklingen 60 6.1 Utgiftsutvecklingen 63 6.2 Anslagsutvecklingen 67 6.3 Anslagets fördelning 67 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000 67 6.5 Anslagsutvecklingen 68 6.6 Beräkning av anslaget för år 2000 69 6.7 Anslagsutvecklingen 69 6.8 Beräkning av anslaget för år 2000 69 6.9 Anslagsutvecklingen 70 6.10 Anslagsutvecklingen 70 6.11 Bemyndiganden 72 6.12 Beräkning av anslaget för år 2000 72 6.13 Anslagsutvecklingen 72 6.14 Beräkning av anslaget för år 2000 73 6.15 Anslagsutvecklingen 73 6.16 Beräkning av anslaget för år 2000 74 7.1 Utgiftsutvecklingen 75 7.2 Anslagsutvecklingen 79 7.3 Verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkter 79 7.4 Beräkning av anslaget för år 2000 80 7.5 Anslagsutvecklingen 80 7.6 Prestationer 81 7.7 Bemyndigande 81 7.8 Beräkning av anslaget för år 2000 82 7.9 Anslagsutvecklingen 82 7.10 Beräkning av anslaget för år 2000 83 7.11 Anslagsutvecklingen 83 7.12 Beräkning av anslaget för år 2000 84 7.13 Anslagsutvecklingen 84 7.14 Fördelning av bidrag till bild- och formområdet 84 7.15 Utställningsersättningen 85 7.16 Beräkning av anslaget för år 2000 85 8.1 Utgiftsutvecklingen 87 8.2 Anslagsutvecklingen 90 8.3 Beräkning av anslaget för år 2000 93 8.4 Anslagsutvecklingen 93 8.5 Beräkning av anslaget för år 2000 95 9.1 Utgiftsutvecklingen 97 9.2 Anslagsutvecklingen 99 9.3 Redovisning av vissa mätbara prestationer 100 9.4 Redovisning av arkivbeståndens omfattning vid Riksarkivet och landsarkiven 100 9.5 Beräkning av anslaget för år 2000 101 9.6 Anslagsutvecklingen 101 9.7 Beräkning av anslaget för år 2000 102 9.8 Anslagsutvecklingen 102 9.9 Beräkning av anslaget för år 2000 103 9.10 Anslagsutvecklingen 103 9.11 Beräkning av anslaget för år 2000 104 9.12 Anslagsutvecklingen 104 9.13 Beräkning av anslaget för år 2000 105 10.1 Utgiftsutvecklingen 107 10.2 Anslagsutvecklingen 111 10.3 Entrébelagda besök vid RAÄ:s fastigheter 112 10.4 Arkeologisk uppdragsverksamhet – antal timmar 112 10.5 Uppdragsverksamhet 112 10.6 Beräkning av anslaget för år 2000 113 10.7 Anslagsutvecklingen 113 10.8 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 114 10.9 Beräkning av anslaget för år 2000 115 11.1 Utgiftsutvecklingen 117 11.2 Anslagsutvecklingen 120 11.3 Anslagsutvecklingen 120 11.4 Sammanställning över avgiftsinkomsterna år 1998 till de centrala museerna 121 11.5 Sammanställning över lokalkostnaderna år 1998 för institutionerna under anslagen H1 och H2 121 11.6 Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna: Myndigheter 122 11.7 Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna: Stiftelser 122 11.8 Antal besökare vid de centrala museerna 1996-1998 123 11.9 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 125 11.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 125 11.11 Beräkning av anslaget H1 Centrala museer: Myndigheter för år 2000 126 11.12 Beräkning av anslaget H2 Centrala museer: Stiftelser för år 2000 126 11.13 Anslagsutvecklingen 126 11.14 Beräkning av anslaget för år 2000 127 11.15 Anslagsutvecklingen 127 11.16 Sammanställning över medelstilldelningen 128 11.17 Beräkning av anslaget för år 2000 128 11.18 Anslagsutvecklingen 129 11.19 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 129 11.20 Anslagsutvecklingen 130 11.21 Beräkning av anslaget för år 2000 131 11.22 Anslagsutvecklingen 131 12.1 Utgiftsutvecklingen 133 12.2 Anslagsutvecklingen 137 12.3 Beräkning av anslaget för år 2000 139 12.4 Anslagsutvecklingen 139 12.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 140 12.6 Beräkning av anslaget för år 2000 140 12.7 Anslagsutvecklingen 140 12.8 Beräkning av anslaget för år 2000 141 12.9 Anslagsutvecklingen 141 12.11 Ordinarie medelstilldelning 143 12.12 Särskilda medel 143 13.1 Utgiftsutvecklingen 149 13.2 Anslagsutvecklingen 150 13.3 Beräkning av anslaget för år 2000 151 13.4 Anslagsutveckling 152 13.5 Beräkning av anslaget för år 2000 152 14.1 Utgiftsutvecklingen 153 14.2 Anslagsutveckling 154 14.3 Beräkning av anslaget för år 2000 156 15.1 Utgiftsutvecklingen 157 15.2 Anslagsutvecklingen 161 15.3 Beräkning av anslaget för år 2000 163 15.4 Anslagsutvecklingen 163 15.5 Anslagsutvecklingen 164 16.1 Utgiftsutvecklingen 165 16.2 Anslagsutvecklingen 168 16.4 Anslagsutvecklingen 169 17.1 Utgiftsutvecklingen 171 17.2 Anslagsutvecklingen 173 17.3 Beräkning av anslag för år 2000 174 17.4 Anslagsutvecklingen 174 17.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 175 17.6 Investeringsplan 175 17.7 Beräkning av anslaget för år 2000 176 17.8 Anslagsutvecklingen 176 17.9 Anslagsutvecklingen 177 17.10 Anslagsutvecklingen 178 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, 2. bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget C5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmate- rial som inkl. tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter), 3. bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget D2 Konstnärlig ge- staltning av den gemensamma miljön, be- ställa konstverk som inkl. tidigare åtagan- den medför utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 2000 (avsnitt 7 Bild och form samt konsthantverk), 4. bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget G2 Bidrag till kultur- miljövård, besluta om bidrag som inkl. tidi- gare åtaganden medför utgifter på högst 50 000 000 kronor efter år 2000, dock längst t.o.m. år 2003 (avsnitt 10 Kulturmiljövård), 5. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget H5 Stöd till icke-statliga kul- turlokaler, besluta om bidrag som inkl. tidi- gare åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 2000, dock längst t.o.m. år 2003 (avsnitt 11 Museer och ut- ställningar), 6. godkänner regeringens förslag till medels- beräkning för år 2000 för den avgiftsfinan- sierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB (inkl. Radio Sweden) och Sveriges Utbildnings- radio AB (avsnitt 12 Film och medier), 7. godkänner regeringens förslag till medels- tilldelning för år 2000 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för Radio och TV (avsnitt 12 Film och medier), 8. godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sve- riges Utbildningsradio AB sammanlagt till- delas 100 000 000 kronor ur rundradio- kontot för år 2000 för satsning på förnyelse (avsnitt 12 Film och medier), 9. godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB skall tilldelas särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rundradiokontot för år 2000 för särskilt kvalificerad pro- gramproduktion (avsnitt 12 Film och me- dier), 10. godkänner regeringens förslag om särskild medelstilldelning till Sveriges Radio AB för att värna mångfald och kvalitet i program- utbudet för åren 2000 och 2001 samt att Sveriges Radio AB för år 2000 för detta ändamål skall tilldelas särskilda medel på 10 000 000 kronor ur rundradiokontot (avsnitt 12 Film och medier), 11. godkänner regeringens förslag att finansie- ringen av Dövas TV fr.o.m. år 2000 skall ske via TV-avgiften genom medelstilldel- ning från rundradiokontot samt att SVT för år 2000 tilldelas 17 615 000 kronor från rundradiokontot för programverksamhe- ten för döva, 12. godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 2000 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, 13. för år 2000 anvisar anslagen under utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anslagen enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Statens kulturråd ramanslag 35 510 A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ramanslag 116 196 A3 Nationella uppdrag ramanslag 7 000 A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel obetecknat anslag 141 056 B1 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter obetecknat anslag 764 055 B2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner obetecknat anslag 537 250 B3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ramanslag 115 240 C1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet obetecknat anslag 36 140 C2 Litteraturstöd ramanslag 89 917 C3 Stöd till kulturtidskrifter ramanslag 20 650 C4 Stöd till bokhandel ramanslag 9 801 C5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket ramanslag 59 690 C6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur obetecknat anslag 13 517 C7 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden obetecknat anslag 4 393 D1 Statens konstråd ramanslag 5 484 D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ramanslag 40 438 D3 Nämnden för hemslöjdsfrågor ramanslag 1 488 D4 Främjande av hemslöjden ramanslag 17 462 D5 Bidrag till bild- och formområdet ramanslag 27 805 E1 Konstnärsnämnden ramanslag 10 036 E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ramanslag 252 184 F1 Riksarkivet och landsarkiven ramanslag 246 431 F2 Bidrag till regional arkivverksamhet obetecknat anslag 4 633 F3 Språk- och folkminnesinstitutet ramanslag 26 153 F4 Svenskt biografiskt lexikon ramanslag 3 815 F5 Arkivet för ljud och bild ramanslag 27 732 G1 Riksantikvarieämbetet ramanslag 166 817 G2 Bidrag till kulturmiljövård ramanslag 249 618 H1 Centrala museer: Myndigheter ramanslag 641 692 H2 Centrala museer: Stiftelser obetecknat anslag 173 999 H3 Bidrag till regionala museer obetecknat anslag 103 416 H4 Bidrag till vissa museer obetecknat anslag 40 689 H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ramanslag 10 000 H6 Riksutställningar ramanslag 37 733 H7 Statliga utställningsgarantier och inköp av kulturföremål ramanslag 80 I1 Filmstöd ramanslag 205 161 I2 Statens biografbyrå ramanslag 8 214 I3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland obetecknat anslag 24 932 I4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete ramanslag 821 J1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ramanslag 35 549 J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen obetecknat anslag 1 264 K1 Stöd till trossamfund ramanslag 53 250 L1 Bidrag till folkbildningen obetecknat anslag 2 489 073 L2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen obetecknat anslag 72 377 L3 Bidrag till kontakttolkutbildning obetecknat anslag 9 106 M1 Ungdomsstyrelsen ramanslag 15 599 M2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. ramanslag 94 889 N1 Stöd till idrotten ramanslag 462 240 N2 Lotteriinspektionen ramanslag 28 459 N3 Bidrag till allmänna samlingslokaler ramanslag 15 000 N4 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet obetecknat anslag 3 432 N5 Stöd till friluftsorganisationer obetecknat anslag 13 000 Summa 7 570 486 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § TV-avgiften är 1 608 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 402 kronor. TV-avgiften är 1 644 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 411 kronor. Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 3 Kultur, medier, trossamfund och fritid 3.1 Omfattning Utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid består av följande verksamhetsområden: Allmän kulturverksamhet, Teater, dans och mu- sik, Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter, Bild och form samt konsthantverk, Ersättningar och bidrag till konstnärer, Arkiv, Kulturmiljö, Museer och utställningar, Film och medier, Forskning, Trossamfund, Folkbildning, Ung- domsfrågor samt Folkrörelse- och idrottsfrågor. De myndigheter som ingår i utgiftsområdet redovisas under resp. verksamhetsområde. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 7 339 7 453 7 576 7 570 7 672 7 858 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Inriktningen på den långsiktiga kulturpolitiken har lagts fast genom 1996 års kulturpolitiska be- slut. Utifrån detta beslut har en rad konkreta åt- gärder vidtagits. Det statliga litteraturstödet har fördubblats. 60 miljoner kronor har satsats på stöd till folkbiblioteken för inköp av barn- och ungdomslitteratur, distribution av kvalitetslitte- ratur till folkbibliotek och vissa bokhandlar samt stöd till läsfrämjande verksamhet och mark- nadsföring av kulturtidskrifter. Sedan år 1997 har Sverige en bibliotekslag som hävdar varje med- borgares rätt till ett bibliotek. Kraftfulla insatser har gjorts för att förbättra konstnärernas villkor genom förstärkta ersättningar för utfört konst- närligt arbete och genom stimulans av konst- närernas arbetsmarknad. Stödet omfattar nysats- ningar på 69 miljoner kronor samt den nyinförda kassettersättningen, vilken beräknas ge upp- hovsmännen ca 50 miljoner kronor per år. Under år 1998 har bokutlåning och bokför- säljning ökat. Orostecken finns vad gäller ned- läggningar av biblioteksfilialer. Konstnärernas möjligheter att basera sin för- sörjning på eget konstnärligt arbete har förbätt- rats något under senare år. Nya lokaler för statliga museer har öppnats – Moderna museet och Arkitekturmuseet i Stock- holm. Statens museer för världskultur har börjat arbeta och projektering pågår för att bygga ett nytt museum i Göteborg. De statliga utställ- ningsgarantierna liksom utställningsersättningen har utvidgats, vilket medverkar till att sprida bl.a. samtidskonsten i hela landet. Under år 1998 av- slutades det s.k. Sesam-projektet för långsiktigt bevarande av och ökad tillgänglighet till kultur- arvet. Fria teater-, dans- och musikgrupper har fått sitt anslag höjt med 15 miljoner kronor. Två nya regionala dansscener har etablerats. Norrlands Musik- och Dansteater (NMD) har införlivats i det regionala stödet. Särskilda insatser för tea- terinstitutioner görs med drygt 31 miljoner kro- nor. Arrangörsstödet på musikområdet har i det närmaste fördubblats till ca 20 miljoner kronor. Det handlingsprogram för arkitektur, form- givning och design som antogs av riksdagen i maj 1998 har förankrats i många skilda verksamheter. Ett nytt filmavtal har förhandlats fram mellan staten, Sveriges Television AB, TV4 AB (publ) samt branschens organisationer. Avtalet, som av- ses träda i kraft vid årsskiftet år 2000, innebär ett ökat stöd med drygt 100 miljoner kronor per år till svensk film. Kulturvärden uppmärksammas i ökad omfatt- ning som en resurs i samhället. Nya övergripande mål för arbetet för kulturmiljön har föreslagits i propositionen Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål (prop. 1998/99:114). Vidare har betydelsen av industrisamhällets kulturarv lyfts fram och ca 24 miljoner kronor har avsatts för detta ändamål under tre år. Under året har folkhögskolans långa och korta kurser haft ca 100 000 deltagare. Under samma period deltog över 2,8 miljoner deltagare i stu- diecirkelverksamheten. Studieförbundens kul- turprogram hade under perioden över 16 miljo- ner deltagare. Våren 1999 avlämnades propositionen På ungdomars villkor – Ungdomspolitik för demo- krati, rättvisa och framtidstro (prop. 1998/99:115) där regeringen redogjorde för ung- domspolitikens inriktning. Ett antal insatser har påbörjats och genomförs för närvarande. Det är för tidigt att avläsa resultaten av pågående insat- ser. Den parlamentariskt sammansatta kommittén om stöd till idrotten har lämnat sitt betänkande i juni 1998. Utredningen har redovisat förslag till nya och tydligare mål för statens stöd till idrot- ten. Regeringen har under våren 1999 lämnat propositionen En idrottspolitik för 2000-talet (prop. 1998/99:107) till riksdagen. Folkrörelsepolitiken är nu föremål för ett omfattande utvecklings- och utredningsarbete i syfte att ge folkrörelsearbetet förbättrade villkor för en vitalisering av de ideella insatserna och vidareutveckling av demokratin. För detta ända- mål har regeringen bl.a. tillsatt en arbetsgrupp om den sociala ekonomin och dess utveckling. Förändringar I april 1999 enades staten, filmbranschen, Sve- riges Television AB och TV 4 AB (publ) om ett nytt filmavtal, som träder i kraft den 1 januari 2000 och skall gälla t.o.m. den 31 december 2004. Avtalet innebär ett ökat stöd till svensk film med drygt 100 miljoner kronor. Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm förstärktes år 1999. Det sammanlagda statliga stödet till svensk film blir fr.o.m. den 1 januari 2000 drygt 205 miljoner kronor. Satsningen på litteraturen och läsandet har fortsatt. Från och med år 1999 genomförs om- fattande reformer inom området, bl.a. ett nytt distributionsstöd för utgivningsstödd litteratur, ett särskilt stöd för läsfrämjande insatser samt ett utvidgat stöd till bokhandeln. Från och med år 1997 har insatserna inom området ökat med 60 miljoner kronor. Sedan år 1997 har regeringen verkat för att förbättra konstnärernas villkor. Från och med år 1999 har ytterligare ett antal reformer kunnat genomföras, bl.a. ett nytt stöd för beställning av nyskriven svensk dramatik, fonogramersättning och ett nytt stöd till vissa utställare av bild- och formkonst. Flera försöksverksamheter inom om- rådet har påbörjats, bl.a. en tredje anställnings- form inom teatern. Satsningen innebär en för- stärkning av stödet för konstnärlig verksamhet med 69 miljoner kronor. Riksdagen har även fattat beslut om införandet av s.k. kassettersätt- ning. Sammantaget kommer kassettersättningen på sikt att ge ca 50 miljoner kronor per år till upphovsmännen. Den 1 januari 1999 inrättades Statens museer för världskultur som en ny myndighet. Det ny- byggda Moderna museet invigdes under år 1998 och den 1 juli 1999 inrättades museet som egen myndighet. Samtidigt bytte Statens konstmuseer namn till Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Svenskt visarkiv fördes den 1 juli 1999 över organisatoriskt från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar. Det nya Arkitekturmuseet invigdes år 1998. Det arkitekturpolitiska arbetet har fortsatt i en- lighet med det handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design som riksdagen antog i maj 1998. Plan- och bygglagen, väglagen och lagen om byggande av järnväg har ändrats den 1 januari 1999 och bl.a. har grundläggande krav på estetisk hänsyn förts in. De statliga verk och myndigheter som har att verka förebildligt på arkitektur- och formområdet har våren 1999 av- rapporterat en rad åtgärder till regeringen. Arki- tekturmuseet har tilldelats särskilda medel under åren 1999–2001 för att genomföra ett Arkitek- turår 2001. Föreningen Svensk Form innehar under perioden 1999–2001 ett nationellt uppdrag på formgivningsområdet. Regeringen tillsatte i februari 1999 en utredning med uppdrag att klarlägga det statliga åtagandet på formgivnings- och designområdet. En del av anslaget till länsmusiken har omför- delats till andra delar av det regionala kulturlivet, bl.a. har stödet till musiklivets arrangörsorgani- sationer i det närmaste fördubblats. Operan i Stockholm har fått möjlighet att etablera en sidoscen på Vasateatern och Dramaten har en motsvarande satsning vid det s.k. Elverket. En ombyggnad av Dramatens lilla scen har inletts. De fria teater-, dans- och musikgrupperna har fått ett utökat stöd för bl.a. turnéverksamhet. Under år 1998 och första hälften av år 1999 har regeringen fördelat drygt 28 miljoner kronor av en total medelsram på 31,4 miljoner kronor för tillfälligt stöd till kulturinstitutioner som befin- ner sig i ett förändringsskede eller i en akut kris- situation. Public service-företagen tilldelas fr.o.m. år 1999 särskilda medel för satsning på förnyelse och introduktion av ny teknik med 245 miljoner kronor för åren 1999–2001. Likaså tilldelas Sve- riges Television fr.o.m. den 1 juli 1998 ett årligt stöd på 75 miljoner kronor för särskilt kvalifice- rad programproduktion i syfte att höja SVT:s ambitionsnivå. Detta innebär en ökad satsning under återstående tillståndsperiod med totalt 507,5 miljoner kronor. Sveriges Radio föreslås tilldelas särskilda medel på 10 miljoner kronor år 2000 och 5 miljoner kronor år 2001 för att stärka mångfald och kvalitet i programutbudet. Den 1 juli 1998 ändrades vissa bestämmelser i radio- och TV-lagen angående närradio. Anslaget Stöd till idrotten har minskat med 21 miljoner kronor i två etapper under åren 1998 och 1999. I gengäld har bidraget från AB Svenska Spel ökat med 5 miljoner kronor under år 1998. Under år 1998 har vidare ett överskott för första gången genererats från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession på att be- driva. Medlen skall fördelas till lokal barn- och ungdomsverksamhet. Av uppkommet överskott under år 1999 har 50 miljoner kronor tillförts idrottsrörelsen samt drygt 9 miljoner kronor tillförts barn- och ungdomsorganisationerna att fördelas genom Ungdomsstyrelsen. Anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler har minskat med 25 miljoner kronor under år 1999. Förutom anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler har regeringen beräknat medel till samlingslokalorganisationerna ur anslaget M2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms- verksamhet. Dessa medel avser liksom inne- varande år specifika insatser rörande ungdomars tillgång till och användande av samlingslokaler. Mål Riksdagen har beslutat om målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen skall vara att - värna yttrandefriheten och skapa reella för- utsättningar för alla att använda den, - verka för att alla får möjlighet till delaktig- het i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, - främja kulturell mångfald, konstnärlig för- nyelse och kvalitet och därigenom mot- verka kommersialismens negativa verk- ningar, - ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, - bevara och bruka kulturarvet, - främja bildningssträvanden samt - främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Regeringen har i prop. 1998/99:107 slagit fast att den nationella idrottspolitiken bör bygga på följande tre grundstenar: - En tydlig strävan att i samhällsplanering, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott i syfte att främja en god folkhälsa. - Ett aktivt stöd till en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang och som bedriver en bred verksamhet, som värnar om god etik, som ger lika förutsätt- ningar för flickor och pojkar, kvinnor och män, som arbetar aktivt för integration samt värnar om demokratisk fostran. - En medvetenhet om att elitidrotten också till viss del består av kommersiell under- hållning som har ett värde genom att den ger många människor förströelse och glädje, men som bör bedrivas utan offentliga sub- ventioner. Regeringen har i prop. 1998/99:115 lagt fram förslag till riksdagen om mål för en nationell ungdomspolitik: - Ungdomar skall ha goda förutsättningar för att leva ett självständigt liv. - Ungdomar skall ha reella möjligheter till inflytande och delaktighet. - Ungdomars engagemang, skapande för- måga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. Prioriteringar Inriktningen i 1996 års kulturpolitiska beslut fullföljs. Detta innebär att statens insatser för litteraturen och läsandet stärks och svenska språ- kets ställning lyfts fram samt att konstnärernas villkor förbättras. En omfattande satsning görs på filmen. Värdefull svensk filmproduktion upp- rätthålls och utvecklas och en bred spridning och visning av svensk film främjas. Satsningen på att stärka public service och upprätthålla mångfalden inom svensk press fortsätter. Insatser görs för att värna den institutionella infrastrukturen. En tre- årig satsning på förvärv av samtida konst genomförs. Kulturarvets demokratiska funktio- ner lyfts fram och en satsning genomförs för industrisamhällets kulturarv. Arbetet inom arki- tektur, formgivning och design prioriteras och Arkitekturåret 2001 förbereds. Den europeiska Bomässan Bo01 i Malmö kommer att fokuseras på ekologi och arkitektoniska kvaliteter. Kul- turens betydelse för regional och lokal utveck- ling betonas. Folkbildningen har en viktig roll för att stärka demokratin, bredda kulturintresset och utjämna utbildningsklyftor. Regeringen föreslår att folk- bildningen tillförs 10 miljoner kronor för år 2000. Mål och inriktning för en nationell ungdoms- politik har lagts fram. Ungdomspolitiken bedrivs sektorsövergripande. Fokus riktas på demokrati, rättvisa och framtidstro. Riktlinjer för en natio- nell idrottspolitik har lagts fram. Idrottspolitiken bygger på tre grundstenar: Folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Regeringen har tillsatt en sär- skild nationalkommitté med uppdrag att förbereda och genomföra den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi, vilken skall förläggas till Sverige år 2001. Dessa prioriteringar utvecklas vidare i avsnitt 3.4. 3.3 Resultatbedömning 3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Litteraturen och läsandet Folkbibliotek finns i samtliga kommuner. De ut- gör en stor andel av kommunens kulturbudget och är den mest besökta kulturinstitutionen. Omkring 65 % av befolkningen besöker årligen något bibliotek. Antal besök vid landets biblio- tek fortsätter att öka. Samtidigt fortsätter antalet biblioteksfilialer att minska, särskilt i de större städerna. Bibliotekens totala mediebestånd och utlåning har ökat jämfört med år 1997. Det är audiovisuella medier (AV-medier) och barnlitte- ratur som står för ökningen. Vad gäller bokmarknaden uppvisar tillgänglig branschstatistik en försäljningsökning med ca 9 % i förhållande till år 1997. Utgivningen av nya titlar och nya upplagor ökade markant under år 1998. Exporten av svenska böcker till andra län- der i form av översättningar är betydande. För- ändringarna vad gäller bokhandelsbeståndet har varit mycket små under år 1998. I 211 av landets 288 kommuner har invånarna tillgång till bok- handel inom kommungränsen. Strukturen inom bokbranschen uppvisar en fortsatt koncentra- tion. Antalet tryckta tidskrifter fortsätter att öka. Utvecklingen inom talboks- och punktskrifts- områdena följer samma utveckling som tidigare år med fler låntagare och ökad produktion till lägre kostnader. Konstnärernas villkor Konstnärernas möjligheter att försörja sig på eget konstnärligt arbete har förbättrats under senare år. Arbetsmarknaden för vissa konstnärs- grupper är dock fortfarande kärv jämfört med andra yrkesgrupper. Konstnärernas inkomster av konstnärligt arbete är generellt sett låga. I genomsnitt kommer endast en femtedel av deras inkomster från det konstnärliga arbetet. Genom ett intensivare kulturutbyte över nations- gränserna har den internationella arbetsmark- naden öppnats för konstnärer verksamma i Sve- rige. Svenska konstnärer har skördat stora framgångar internationellt inom flera konstom- råden. Arkitektur, formgivning och design Arbetet inom arkitektur, formgivning och design anknyter till många skilda samhällssektorer. Genom regeringens handlingsprogram finns en god bas för den utveckling som påbörjats inom området. Många myndigheter, kommuner, orga- nisationer och institutioner är engagerade i arbetet. Kvalitetsprogram för arkitektur, form- givning och design har upprättats av olika institutioner. Arkitekturmuseets besökssiffror ökade markant under år 1998 då museet flyttade in i nya lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Svensk formgivning och design väcker en starkt ökad uppmärksamhet, inte minst från inter- nationellt håll, vilket ger sektorn förbättrade möjligheter. Inom arbetet med de regionala till- växtavtalen är formgivnings- och designområdet ett fält där flera regioner bedömer utvecklings- möjligheterna som goda. Bild och form Den framgångsrika perioden för den samtida bild- och formkonsten fortsätter. Utbyte och samverkan i Norden och Östersjöregionen har stärkts. Kulturåret 1998 har erbjudit bild- och formkonsten en särskilt framskjuten position i kulturutbudet. I februari 1998 invigdes den nya byggnaden för Moderna museet, som under sitt första verksamhetsår hade mer än 560 000 besö- kare. Samtidigt som andrahandsförsäljningen av konst på auktioner ligger på en hög nivå finns även indikationer på att marknaden för första- handsköp på gallerier visar en svag återhämtning. Trots låg byggaktivitet ökar intresset påtagligt från bostadsföretag, kommuner och andra att samarbeta med Statens konstråd vid beställning av konstverk inom icke-statliga miljöer. Teater, dans och musik Nationalscenerna samt de lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna utgör stommen i nätverket av konstnärligt produ- cerande institutioner. Staten har genom särskilda engångsinsatser medverkat till att ett antal teatrar med ekonomiska problem kunnat fortsätta sin verksamhet. Vid många institutioner har ett långsiktigt förändringsarbete inletts. Det finns alltjämt få dansinstitutioner, men en positiv ut- veckling av dansen i regionerna har inletts. De fria teatergrupperna står för ungefär hälf- ten av landets totala produktion för barn- och ungdomsteater och för en stor del av turnéföre- ställningarna. Kommunernas efterfrågan på de fria gruppernas utbud fortsätter dock att minska. Intresset för folkmusik fortsätter att växa. Totalt sett har dock många musikgrupper svårt att finna speltillfällen. Turnéarrangemang är den vanligaste utbudsformen på musikområdet. Detta innebär att statens satsning på ett kraftigt förstärkt arrangörsled har stor betydelse. Kulturarvet Det allmänna intresset och engagemanget för kulturarvet är fortsatt stort. Inom kulturarvsom- rådet finns ett stort antal institutioner, i första hand museer och arkiv, över hela landet. Regio- nala museer finns i varje län. Antalet besökare på de centrala museerna ökade under år 1998. Som en följd av bristande ekonomiska resurser har många museer tvingats minska sin insamlings- verksamhet. Digitaliseringen av samlingarna inom kulturarvsinstitutionerna har fortsatt. Arkivinstitutionernas arbete påverkas fortsatt i hög grad av den ökade mängden information i samhället samt av informationsteknikens ut- veckling. Kulturmiljön påverkas ständigt av föränd- ringar i omvärlden. Sammantaget har en förbätt- ring skett av förutsättningarna för att kulturvär- dena i miljön skall bevaras. Kulturmiljövärden uppmärksammas och beaktas numera i högre grad än tidigare i bl.a. samhällsplanering, byg- gande och skogsbruk. Den avflyttning och ned- läggning av jordbruk som sker i framför allt skogslänen är dock ett hot mot kulturvärdena i odlingslandskapet. Medier Den svenska mediemarknaden har genomgått stora och genomgripande förändringar under 1990-talet. Avregleringen av etermedierna och den tekniska utvecklingen har förändrat förut- sättningarna på marknaden. TV, radio och mor- gontidningar är de medier som har störst räck- vidd. Andelen TV-tittare har ökat successivt, medan radiolyssnandet inte har ökat de senaste åren. Den totala medieanvändningen har under samma period varit relativt konstant, även om användningen av Internet i hemmen har ökat kraftigt. En genomsnittlig dag tittar 86 % av be- folkningen (9–79 år) på TV, lyssnar 80 % på radio och läser 75 % en morgontidning. Andelen som läst eller tittat i en morgontidning har ökat något mellan åren 1997 och 1998. Utbudet av våldsskildringar i svensk TV ökar inte totalt sett. Däremot är skillnaden stor mellan kommersiella och icke kommersiella kanaler. I SVT1 och SVT2 uppmäts den lägsta andelen våldsskildringar jämfört med andra studerade kanaler. Film Tillväxten inom den audiovisuella sektorn är snabb och en kvalitativ filmproduktion är vital för utvecklingen av annan multimediaproduk- tion. I Sverige som i de flesta andra länder är filmproduktionen beroende av statligt stöd. Tjugo svenska långfilmer har haft premiär under året. Antalet biobesök ökade mellan åren 1997 och 1998 med 4 % till 15,8 miljoner. Det genom- snittliga biljettpriset ökade med 7 % till 66,38 kronor. Trossamfund Arbetet med stat-kyrkareformen genomförs en- ligt planerna. Reformen, som träder i kraft den 1 januari 2000, innebär att den relation mellan sta- ten och Svenska kyrkan som etablerades under Gustav Vasa i grunden förändras. Antalet personer som betjänas av de trossam- fund som erhåller statsbidrag har under år 1998 minskat något till 870 783 betjänade. Inga för- ändringar har skett vad gäller vilka trossamfund som får beviljas statsbidrag. Folkbildning Folkbildningen tillhandahåller en verksamhet som syftar till att utveckla och stärka demokra- tin, bredda kulturintresset i samhället samt höja utbildningsnivån och motverka kunskapsklyftor. Utvecklingen har under de senaste åren varit positiv. Under 1990-talet har antalet folkhög- skolor ökat från 128 till 146. Antalet deltagare på de allmänna behörighetsgivande kurserna har minskat något under perioden medan antalet deltagare på de särskilda kurserna har ökat i mot- svarande omfattning. Antalet arrangemangstyper (studiecirklar, kulturprogram och övrig folkbildningsverksam- het) inom studieförbunden har under samma period ökat från 476 600 år 1990/91 till 558 000 år 1998, en ökning med drygt 17 %. Antalet deltagare ökade under samma period med 40 %. Ungdomsfrågor Av Sveriges befolkning är knappt en tredjedel under 25 år. Närmare 1,1 miljoner är ungdomar i åldrarna 15–24 år. Dessa ungdomar är en socialt, etniskt och kulturellt heterogen grupp, med sins- emellan olika förutsättningar och villkor. För de allra flesta ungdomar är Sverige ett bra land att leva i. De har en bättre hälsa och en högre ut- bildningsnivå än tidigare generationer. En majo- ritet av landets unga mellan 16 och 29 år har en orubbat optimistisk framtidstro. Ett avsevärt problem är att en grupp på 10–15 % av landets unga är missnöjda med sin situation och ser pessimistiskt på sin framtid. Många undersök- ningar visar att ungdomar vill påverka, bestämma och ta ansvar i olika sammanhang och ges möj- lighet till inflytande och delaktighet i samhället. Fyra femtedelar av alla ungdomar i åldern 13–25 år tillhör en eller flera föreningar eller organisa- tioner. Dagens ungdomar söker dock nya, flexi- bla och mer öppna organisationsformer än tidi- gare. Folkrörelse- och idrottsfrågor Ett aktivt föreningsliv har stor betydelse för att stärka medborgarnas engagemang samt infly- tande och delaktighet. Folkrörelserna spelar en väsentlig roll i uppbyggnaden av den demokra- tiska samhällsstrukturen. Idrottsrörelsen och friluftsorganisationerna är med sina breda enga- gemang och ideella ledarkrafter en stor tillgång för vårt samhälle. En stor andel av landets invånare engagerar sig i folkrörelse- och föreningsaktiviteter. Man be- räknar att nio av tio vuxna svenskar är medlem- mar i föreningar eller kooperativ och tre av tio har förtroendeuppdrag. Antalet ideella före- ningar uppskattas till det största någonsin, ca 150 000 stycken. Samtidigt kan konstateras att engagemanget sedan ett antal år ändrat karaktär, nya typer av organisationer och sammanslut- ningar engagerar alltfler. Under år 1998 genomfördes inom ramen för Demokratiutredningen (SOU 1999:84) en kart- läggning av det frivilliga arbetets omfattning. Kartläggningen visade att 52 % av befolkningen arbetar ideellt i olika ideella organisationer samt att de gjorde det i genomsnitt 12 timmar per månad. År 1992 var motsvarande andel av be- folkningen 48 %. I 1998 års budgetproposition (prop. 1997/98:1) poängterar regeringen folkrörelsernas och den ideella sektorns avsevärda betydelse genom det engagemang som en stor del av befolkningen lägger ner i föreningslivet. Det arbete som sker inom den ideella sektorn har inte bara betydelse för de medborgare som engagerar sig i verksamheten utan det kan också utgöra ett komplement till den offentliga sektorn genom att bidra med sina specifika kvaliteter. Många folkrörelser gör redan i dag värdefulla in- satser i nära samarbete med exempelvis vården, skolan och omsorgen. Den demografiska strukturen i Sverige i kom- bination med bl.a. en ökad medellivslängd kom- mer att kraftigt påverka befolkningsstrukturen i början av nästa sekel. Andelen gamla, inte minst de mycket gamla, liksom andelen tonåringar kommer då att ligga på höga nivåer. Samtidigt kommer den andel av den totala befolkningen som är yrkesverksam att vara rela- tivt liten. Intresset för olika typer av förenings- drivna och kooperativa verksamheter kommer då sannolikt att öka på en rad olika områden. I detta sammanhang utgör den stora gruppen nyblivna pensionärer, som ofta har stort intresse av att engagera sig i olika frivilliga verksamheter, en stark resurs. Under år 1997 tillsatte regeringen en arbets- grupp om den sociala ekonomin och dess ut- veckling. I direktiven för denna arbetsgrupp poängteras att den sociala ekonomin spelar en stor roll i många sammanhang och i olika sam- hällen, t.ex. för boende i glesbygden. Avgörande för den ideella sektorns utveckling är dels männi- skors egna idéer och engagemang, dels betingel- ser i form av t.ex. lagar och ekonomiska villkor. Nära hälften av landets knappt sju miljoner invånare mellan sju och sjuttio år är med i en idrottsförening. Av dessa är drygt två miljoner aktiva utövare varav ca 45 % är kvinnor. Ännu kraftigare dominerar idrotten bland ungdomen. I åldrarna sju till femton år är drygt två av tre pojkar och varannan flicka med i en idrottsförening. Dessutom idrottar ungefär var tionde ungdom i dessa åldrar utanför den organiserade idrotten. Den svenska idrottsmodellen bygger i stor ut- sträckning på de ideella ledarnas engagemang. Ungefär 600 000 personer beräknas ha ett eller flera ledaruppdrag inom den svenska idrotts- rörelsen varav ca 35 % är kvinnor. De verkar i styrelser på olika nivåer, som tränare, ung- domsledare, funktionärer, lagledare m.m. Det stora flertalet ledare utför sin ledargärning helt utan ersättning. 3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom utgiftsområdet Litteraturen och läsandet En reell yttrandefrihet kräver att var och en till fullo behärskar ett språk, har förvärvat kunskaper och har tillgång till relevant information. Inom litteraturen och läsandet består statens insatser av olika bidrag till folkbiblioteken, förlag, tid- skrifter och bokhandeln. Från och med år 1997 har insatserna inom området ökat med 60 miljoner kronor. År 1997 infördes ett stöd på 25 miljoner kronor till folkbiblioteken för inköp av litteratur till barn och unga. För att bli stöd- berättigade får det kommunala bokanslaget till biblioteken inte sänkas. Barn och ungdomar får genom stödet tillgång till ytterligare 160 000 nya böcker varje år. År 1999 infördes bl.a. ett nytt distributions- stöd till bibliotek och bokhandel samt ett per- manent stöd till läsfrämjande åtgärder för barn och unga. Distributionsstödet innebär att landets bibliotek samt vissa bokhandlar förses med 700– 750 titlar av kvalitetslitteratur varje år, motsva- rande ca 270 000 volymer per år. Staten gör särskilda insatser för att litteraturen och tidskrifterna skall vara tillgängliga för män- niskor med olika typer av läshandikapp. Svenska språknämnden har utarbetat ett handlingsprogram för att främja det svenska språket. Från den 1 januari 1997 har vi en bibliotekslag som stadfäster tillgången till bibliotek som en medborgerlig rättighet. Konstnärernas villkor Kulturell mångfald och en fri debatt är en förut- sättning för både en levande demokrati och ett rikt kulturliv. Bästa möjliga förutsättningar för det konstnärliga arbetet skall skapas och den konstnärliga friheten skall garanteras. Det konstnärspolitiska området var under år 1997 föremål för ett omfattande utrednings- arbete, vilket resulterade i en proposition med en mängd förslag med syftet att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Ett stort antal reformer har kunnat genomföras med början år 1999. Utgifts- området har tillförts 69 miljoner kronor. Bland insatserna, som genomförts fr.o.m. år 1997, kan nämnas regeringens satsning på det internationella utbytet inom bild- och form- området, återinförandet av den s.k. individuella visningsersättningen, nära nog en fördubbling av antalet långtidsstipendier och en kraftfull för- stärkning av stödet till tonområdet. Från och med år 1999 har flera försöksverk- samheter kunnat påbörjas, dels försök med en tredje anställningsform inom teatern, dels försök med arbetsförmedling vid centrumbildningarna. Därtill har regeringen fastställt avgränsnings- kriterier för vilka som skall ha möjlighet att få del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder med inrikt- ning mot den konstnärliga arbetsmarknaden. Vidare har s.k. fonogramersättning införts samt ett nytt stöd för beställning av nyskriven svensk dramatik. Därtill har ersättning till upphovsmän vid försäljning av tomma kassetter, s.k. kassett- ersättning, införts genom riksdagens beslut hös- ten 1998. Detta innebär att en del av priset på oinspelade kassetter, tomma CD:s o.dyl. går till dem som skapat, framfört och producerat musik, film samt radio- och TV-program. Kassettersätt- ningen beräknas ge upphovsmännen ca 50 miljo- ner kronor per år. Arkitektur, formgivning och design Riksdagen har fastställt nationella mål för verk- samheterna inom arkitektur, formgivning och design. Genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1999 har frågor kring arki- tektonisk kvalitet fått genomslag i flera lagar med betydelse för den fysiska miljöns utveckling. Regeringen tillsatte i februari 1999 en utredning för att precisera statens ansvar för formgivnings- och designområdet. Ett delbetänkande kommer att lämnas i november 1999 och ett slutbe- tänkande i mars 2000. De fastighetsförvaltande myndigheterna har enligt särskilda regeringsuppdrag redovisat egna kvalitetsprogram för arkitektur, formgivning och design. Även Svenska institutet och Statens konstråd har redovisat uppdrag inom detta om- råde. Statens fastighetsverk har ett särskilt upp- drag att verka för ökat erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna och verket kommer bl.a. att ut- arbeta en skrift till råd och vägledning inom arkitekturområdet. Arkitekturmuseet har till uppgift att vara drivande i det arkitekturpolitiska arbete. Arkitekturmuseet har påbörjat arbetet med att genomföra ett Arkitekturår 2001. För detta har museet tilldelats särskilda medel under åren 1999–2001. Bild och form Att sprida samtidskonsten i hela landet och att skapa möjligheter för konstnärerna att möta en ny publik är ett viktigt arbete som lyftes fram i 1996 års kulturproposition. Då fick Konstrådet ett vidgat uppdrag att förvärva konst, inte bara för statliga miljöer utan också genom samverkan och bidrag till förvärv av konst för andra gemen- samma miljöer som bostadsområden, skolor och tätortsområden i utveckling. Ett nytt Moderna museet har invigts och blivit egen myndighet. En utställningsersättning infördes år 1997 i syfte att förbättra konstnärernas intäkter i samband med utställningar. Sedan år 1997 har Malmö konsthall ett nationellt uppdrag för samtidskonsten och från år 1999 har Föreningen Svensk form ett motsvarande uppdrag inom formgivningsområ- det. Röhsska museet har sedan år 1997 ett nät- verksansvar för konsthantverk, formgivning och design. Ett nytt verksamhetsstöd har införts på 5 miljoner kronor att fördela till vissa utställare inom bild- och formområdet. Teater, dans och musik Under år 1998 och första hälften av år 1999 har regeringen fördelat drygt 28 miljoner kronor i tillfälligt stöd till framför allt teaterinstitutioner som befinner sig i ett förändringsskede eller i en akut krissituation. Bidragen till fria teater-, dans- och musik- grupper har sedan år 1997 förstärkts med 15 miljoner kronor. Sedan år 1997 har två regionala dansscener inrättats; NorrDans i Härnösand och Skånes Dansteater i Malmö. Sedan år 1997 har också Norrlands Musik- och Dansteater stöd för att utveckla och sprida musik- och dansteatern i de norra delarna av landet. I samband med om- fördelningen av medel till länsmusiken år 1998 gjordes särskilda satsningar på Musica Vitae i Växjö, Svenska Kammarorkestern i Örebro, Gotlandsmusiken, Musik i Dalarna och Norr- bottens Kammarorkester. Musiklivets arrangörs- organisationer har fått det statliga stödet för- stärkt med 9,6 miljoner kronor, en i det närmaste fördubblad insats. Ett 25-tal tjänster som länskonstnärer har in- rättats, flera inom dansområdet. En treårig kam- panj för att öka dansintresset i hela landet har inletts. Vidare har Sametinget fått utökade medel för bidrag till inrättande av en samisk teater. Kulturarvet Moderna museet invigde sina nya lokaler under år 1998, vilket bl.a. innebar en av Europas största offentligt finansierade satsningar på samtids- konstområdet på mycket lång tid. Den 1 juli 1999 blev Moderna museet egen myndighet. Den 1 januari 1999 inrättades vidare Statens museer för världskultur som en ny myndighet. Budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner kronor för sysselsättningsinsatser på kulturom- rådet i det s.k. Sesam-projektet. Syftet var att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet och att öka tillgänglig- heten till samlingarna. Projektet avslutades under år 1998. Arkivinstitutioner har under år 1998 bedrivit olika projekt för att förbättra tillgänglig- heten till arkivmaterialet, bl.a. genom digitalise- ring. Under åren 1999–2001 genomförs en bred satsning på industrisamhällets kulturarv, med sammanlagt ca 24 miljoner kronor under tre år. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län genomför under åren 1999–2001 en särskild satsning på storstädernas kulturmiljöer med sammanlagt 24 miljoner kronor på tre år. I pro- positionen Kulturarv – kulturmiljöer och kul- turföremål (prop. 1998/99:114) föreslås bl.a. nya övergripande mål för arbetet för kulturmiljön och ett särskilt skydd för ortnamn. En treårig satsning, Kulturarvs-IT, genomförs för att bereda arbete för personer med arbets- handikapp och öka tillgängligheten till kultur- arvet (utg.omr. 14 avsnitt A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade). Medier Satsningen på public service fortsätter. Utöver den årliga medelstilldelningen på totalt ca 5,1 miljarder kronor ur rundradiokontot kommer enligt regeringens förslag 507,5 miljoner kronor att satsas på särskilt kvalificerad programpro- duktion och på ny teknik under åren 1998–2001. Under våren 1999 har tre utredningar lämnat förslag till regeringen om förändringar inom medieområdet. Utredningarnas förslag syftar till att motverka skadlig ägar- och maktkoncentra- tion inom massmedierna, att reformera den kommersiella lokalradion samt att kartlägga behovet av att samordna lagstiftningen inom bl.a. radio, television och televerksamhet. I juni 1998 meddelade regeringen tillstånd för digitala sändningar i marknätet. Regeringen har den 23 juni 1999 beslutat att sändningsutrymme för digitala TV-sändningar som motsvarar ytter- ligare en frekvenskanal får upplåtas i de områden som omfattas av den första uppbyggnadsetappen. Fördelningen av sändningstillstånd sker i slutet av år 1999. Under åren 1997 och 1998 fördelades ett till- fälligt presstöd. Film Stödet till svensk filmproduktion har under år 1998 varit föremål för utredning. I april 1999 enades staten, filmbranschen, Sveriges Television AB och TV4 AB (publ) om ett nytt filmavtal, vilket innebär en kraftigt utökad satsning på svensk film. Produktionsstöden till svensk film föreslås förstärkas och en satsning föreslås göras på lanseringsstöd, stöd till distribution av paral- lellkopior samt stimulansbidrag till biografägare för visning av svensk film. Avtalet omfattar vi- dare ett ökat stöd till visningsorganisationer och regional verksamhet samt medel för internatio- nell lansering av svensk film, stöd till textning på svenska av film och video och till syntolkning, liksom medel för bevarande och tillgänglig- görande av det svenska filmarvet. Trossamfund Arbetet med stat-kyrkareformen har nu gått in i sin slutfas. På grundval av riksdagens princip- beslut år 1995 (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) har regeringen beslutat följande fyra propositioner: Staten och trossamfunden – grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49), Staten och trossamfunden – be- stämmelser om Svenska kyrkan och andra tros- samfund (prop. 1997/98:116), Staten och tros- samfunden – begravningsverksamheten, kultur- minnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (prop. 1998/99:38) samt Staten och trossamfun- den – stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. (prop. 1998/99:124). Riksdagen har den 4 juni 1998 (bet. 1997/98:KU20, rskr.1997/98:284) och slutligt den 18 november 1998 (bet. 1998/99:KU5, rskr. 1998/99:3) beslutat i de frå- gor som behandlas i de två första propositio- nerna. Den 21 april 1999 (bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176) beslutade riksdagen i de frå- gor som behandlas i den tredje propositionen. Den fjärde propositionen avser riksdagen be- handla under hösten 1999 så att de föreslagna ändringarna kan träda i kraft den 1 januari 2000. Beträffande statens och Svenska kyrkans gemensamma program för ökad sysselsättning har verksamheten fortsatt enligt uppgjord plan. Av Kyrkofondens styrelses uppföljning av pro- grammet för år 1998 framgår bl.a. att 467 olika projekt beviljats bidrag med drygt 128 miljoner kronor och att den beräknade totalkostnaden för projekten uppgår till 604 miljoner kronor. Vad gäller målet att skapa minst 4 000 nya arbetstill- fällen (motsvarande 16 000 sysselsättningsmåna- der) anför Kyrkofondens styrelse att detta mål förefaller att kunna uppfyllas. Enbart de projekt som beviljats bidrag under år 1998 beräknas kunna skapa 7 307 sysselsättningsmånader. Ut- fallet av programmet under det gångna året mot- svarar enligt Kyrkofondens styrelse väl ställda förväntningar. Folkbildning Folkhögskolorna har tilldelats 10 000 årsstudie- platser inom ramen för regeringens utbildnings- satsning av vuxna, kunskapslyftet. Utöver dessa platser har kommuner och landsting upphandlat ytterligare ca 6 000 platser av studieförbund och folkhögskolor, inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Folkbildningen har stora möjligheter att bidra till en höjd utbildningsnivå i samhället och mot- verka kunskapsklyftor inom området. Rege- ringen har därför givit folkbildningen, tillsam- mans med högskolan, ett ansvar att vara delaktig i den Distansutbildningsmyndighet som rege- ringen har bildat i Härnösand. Distansutbildning inom folkbildningen har här genom Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling tilldelats ett utvecklingsutrymme av 50 miljoner kronor som skall användas till verksamhet som syftar till att utveckla och bredda IT-användningen i folkbild- ningen. Inför kommande behandling av EMU-frågan ser regeringen det som viktigt att både skapa ett intresse och att sprida en saklig information i frågan. Folkbildningen har givits ett särskilt ansvar för detta. Under året har folkhögskolor, studieförbund och andra liknande sammanslut- ningar erhållit 20 miljoner kronor för detta än- damål. Inför det förestående millennieskiftet har regeringen tillsatt en kommitté i syfte att stimu- lera till en brett förankrad framtidsdiskussion med tonvikt på frågor om demokrati, fördelning, människors lika värde samt miljö i det framtida samhället. Folkbildningen har fått ta del av de medel som kommittén har i uppdrag att fördela till insatser i syfte att stimulera en sådan debatt inför det förestående millennieskiftet. Ungdomsfrågor Ungdomsstyrelsen stödjer utvecklingsarbete i kommuner och ungdomsorganisationer samt fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer. Bidraget till ungdomsorganisationerna uppgår sammanlagt till drygt 96 miljoner kronor och syftar bl.a. till att främja barns och ungdomars demokratiska fostran. Ungdomsstyrelsens stöd till föreningsutveckling har gjort att helt nya föreningsbildningar har skapats för att kanalisera ungdomars engagemang samtidigt som många traditionella organisationer försöker utveckla och förnya sina strukturer och arbetsformer. Myn- digheten bedriver också internationell verksam- het genom bl.a. europeiskt ungdomsutbyte. Folkrörelsefrågor Tillgången till lokaler är av mycket stor betydelse för bl.a. ungdomars möjlighet till fritids- och kulturaktiviteter. I enlighet med detta har en översyn av föreningslivets tillgång till lokaler av olika slag för ungdomsverksamhet i hela landet initierats. Folkrörelsernas villkor och utveck- lingen uppmärksammas alltmer och ägnas om- fattande utvecklings- och utredningsarbete. Ett exempel är den arbetsgrupp om den sociala eko- nomin och dess utveckling, som regeringen till- satte år 1997. Ett annat är den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi, som kommer att arrangeras i Sverige under den svenska ord- förandeskapsperioden i EU våren 2001. Idrottsverksamhet Det statliga bidraget till idrottsrörelsen syftar bl.a. till att främja barn- och ungdomsidrott. Under år 1998 utgick lokalt aktivitetsstöd till föreningar baserat på cirka sju miljoner samman- komster. Vidare erhöll 67 specialidrottsförbund bidrag för sin verksamhet. Kulturåret 1998 Kulturåret 1998 har genomförts, bl.a. genom fördelning av medel till Stockholm – Europas Kulturhuvudstad 1998 AB samt bidrag till ett stort antal Kultur i hela landet-projekt. Kultur och utveckling Kultur främjar mänsklig växt och skaparförmåga, den kan bidra till en samhällsutveckling där öppenhet, jämlikhet och humanism sätts främst. Därutöver kan kultursatsningar vara en viktig faktor för regional utveckling. På regional nivå genomförs eller planeras bl.a. insatser inom kulturturism och byggnadsvård. I de förslag till regionala tillväxtavtal som lämnats till regeringen har kulturens roll för utveckling uppmärksammats. Under utgiftsområde 19, Regional utjämning och utveckling, har rege- ringen beslutat att använda 30 miljoner kronor för projekt som stärker kulturell utveckling och infrastruktur, främst i de regionalpolitiska stöd- områdena. Kultur som utvecklingsfaktor beaktas även vid utformningen av utvecklingsplan för mål 1-regioner inom EU:s strukturfondspro- gram. Det är angeläget att de möjligheter till regional utveckling som satsningar på kulturområdet kan ge tas tillvara i tillväxtavtalen. Samhällets kulturella mångfald Frågor om att motverka rasism och främlings- fientlighet har fått fortsatt stor uppmärksamhet inom utgiftsområdet. Olika åtgärder har genomförts. En organisationskommitté för ett Forum för Levande Historia, dvs. ett kunskapscentrum med utgångspunkt i Förintel- sen, tillsätts under hösten 1999. Vidare fortsätter försöksverksamheten Forum för världskultur med syftet att öka den konstnärliga och kul- turella mångfalden i Sverige. Den 1 januari 1999 inrättades Statens museer för världskultur som en ny myndighet. Internationellt utbyte Olika former av utbyte, utlandsturnéer, kultur- festivaler, utställningar samt svenskt deltagande i internationella konferenser och symposier fort- sätter att utvecklas. Samarbetet inom EU och andra mellanstatliga organ bidrar till att främja kontakter mellan länderna i Europa. Kontakter med Baltikum och Ryssland har utvecklats inom både EU och det nordiska samarbetet. Projektet Partnerskap för kultur inleddes år 1997 på initiativ av Utrikesdepartementet och Kulturdepartementet i samarbete med Svenska institutet. Det är ett långsiktigt projekt för dialog och erfarenhetsutbyte om kulturens och kultur- politikens möjligheter att främja yttrandefrihet och mångfald, demokrati och gemensam säker- het. Under år 1998 genomfördes symposier, kulturhändelser och utbyten. Våren 1998 genomfördes vidare Unesco-konferensen om kultur för utveckling. Kultur- och ungdomssamarbetet i Norden har en omslutning på ca 150 miljoner svenska kro- nor. Under år 1998 hade Sverige ordförandeska- pet i det nordiska samarbetet. Kultursamarbetet inom östersjöområdet har utvecklats bl.a. med finansiering av den s.k. Östersjömiljarden. Inom ramen för Östersjömiljard 1 har Sverige finansie- rat omfattande och framgångsrika program för upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyg- gelse. Förutom att bevara kulturhistoriska värden har målen bl.a. varit att bygga strukturer för kun- skapsutbyte, att främja jämställdhetsarbete samt att skapa förutsättningar för turism, kulturut- byte, handel och regional utveckling och tillväxt. De svenska satsningarna på kulturarvet genom bl.a. stöd till olika historiska byggnader har varit framgångsrika. EU ger olika former av bidrag till den verk- samhet som ingår i utgiftsområdet. Under år 1998 tilldelades svenska projekt eller projekt med svenskt deltagande 15,7 miljoner kronor ur kul- turarvsprogrammet Raphael, 5,4 miljoner kronor ur kulturprogrammet Kalejdoskop, 2,1 miljoner kronor ur litteraturprogrammet Ariane, 7,3 mil- joner kronor ur MEDIAII-programmet, 4,8 miljoner kronor ur ungdomsprogrammet Ung- dom för Europa och 1,9 miljoner kronor ur pro- grammet Europeisk volontärtjänst för ungdo- mar. EU:s ministerråd uppnådde gemensam ståndpunkt om kulturramprogrammet och om ungdomsprogrammet den 28 juni 1999. Mot bakgrund av att rådet och parlamentet har olika syn i fråga om främst budgeten för de två pro- grammen förväntas en förlikningsprocess med Europaparlamentet starta i november 1999. EU:s bidrag genom strukturfonderna till svenska projekt med kulturanknytning under perioden den 1 november 1997 till den 31 okto- ber 1998 uppskattas till ca 296 miljoner kronor. För perioden den 1 januari 1995 till den 31 okto- ber 1998 har därmed totalt 699 miljoner kronor fördelats ur strukturfonderna till svenska projekt med kulturanknytning. Storstadsfrågor Riksdagen beslutade under år 1998 om mål och inriktning för den nationella storstadspolitiken (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34). Målen för det nya politikområdet är dels att ge storstadsregionerna goda förutsätt- ningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas så- väl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet, dels att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen och därmed verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för stor- städernas invånare. Under våren 1999 tillsattes en storstadsdele- gation för att utveckla och samordna den natio- nella storstadspolitiken. Inledningsvis inriktas delegationens arbete på att kunna sluta lokala ut- vecklingsavtal med sju kommuner. Av det resurstillskott som tillförs utgiftsområde 8 an- slaget B2 Utvecklingsinsatser i storstadsregio- nerna fr.o.m. år 2000 skall 10 miljoner kronor användas till barns och ungdomars idrotts- och fritidsverksamhet samt 10 miljoner kronor till kulturverksamhet under vart och ett av åren 2000–2002. Jämställdhet En viktig aspekt på statens insatser inom utgifts- området är jämställdheten. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyl- digheter inom alla väsentliga områden i livet. Regeringen har som krav på flera av sina myn- digheter att om möjligt redovisa fördelning utifrån ett könsperspektiv. Inom kulturarvsområdet är frågan om vilka gruppers kulturarv som bevaras och förmedlas av väsentlig betydelse. Det är av stor vikt att arbetet med kulturarvet kopplas till en analys där bl.a. könsperspektivet lyfts fram. Regeringen har ålagt de centrala museiinstitutionerna att komma in med en särskild redovisning av hur kvinnopers- pektivet behandlas på museerna. I syfte att stärka flickors möjligheter till delaktighet inom främst förenings- och fritidsverksamhet sker ett aktivt utvecklingsarbete genom Ungdomsstyrelsens försorg. Arbetet riktas främst mot kommuner och ungdomsorganisationer. Situationen för flickor med utländsk bakgrund uppmärksammas särskilt. Andelen kvinnor i styrelserna för special- idrottsförbunden och distriktsförbunden ökar och uppgår år 1998 till 27 resp. 43 %. Idrottens egen målsättning att inget kön ska vara repre- senterat med mindre än 40 % i rådgivande och beslutande organ på alla nivåer har således ännu inte uppnåtts. Regeringen arbetar med jämställdhetsaspekten vad gäller tillsättning av styrelseordförande och styrelseledamöter samt rekrytering och lönesätt- ning av myndighetschefer. Vad gäller könsför- delningen i de centrala statliga lekmannastyrel- serna inom Kulturdepartementets område är 50 % av de ordinarie ledamöterna (inkl. ordfö- rande) kvinnor. Vad gäller ordförande är 41 % kvinnor. Av Kulturdepartementets 26 myndig- hetschefer är nio kvinnor. Av de fem chefer som har anställts under år 1998 och hittills under år 1999 är två kvinnor och tre män. Under förra mandatperioden utnämnde rege- ringen Sveriges två första kvinnliga biskopar. Vi- dare har regeringen bl.a. förtydligat kravet för att få bli domprost eller kyrkoherde i Svenska kyr- kan. Den sökande måste vara beredd att fullt ut tjänstgöra tillsammans med andra präster oavsett kön i gudstjänsterna. 3.3.3 Effekter av de statliga insatserna Effekterna av de statliga insatserna redovisas i förhållande till de mål som finns för utgiftsom- rådet. Yttrandefrihet Genom att slå vakt om public service-verksam- heten garanterar staten en oberoende radio och TV som producerar och sänder program av hög kvalitet till hela Sveriges befolkning. Satsningen på public service innebär att public service-före- tagen ges möjligheter att uppfylla sitt uppdrag att förse hela befolkningen med ett brett utbud som kännetecknas av mångfald och kvalitet. Press- stödet har stor betydelse för att bevara mång- falden inom dagspressen. Statens insatser för att möjliggöra sändningar av digital marksänd TV har bl.a. betydelse för tillgången till ett varierat radio- och TV-utbud över landet. De statliga insatserna på filmområdet är vik- tiga för att upprätthålla en bred produktion av svensk film samt mångfald, spridning och vis- ning av film i hela landet. I Sverige, liksom i alla länder i Europa, är filmproduktionen beroende av offentligt stöd. Förhandsstöd spelar en central roll för finansieringen av svenska filmprojekt. De statliga insatserna på litteraturområdet är av avgörande betydelse för att stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur och att öka till- gången till och intresset för litteratur i hela landet. Det statliga utgivningsstödet bidrar enligt regeringens bedömning till att en bredd i bokut- givningen kan upprätthållas. Ekonomiskt stöd gör att förlagen vågar ge ut kvalitetslitteratur även om den inte kan förväntas bli kommersiellt framgångsrik. Bidragen till bokinköp till folk- och skolbibliotek har bidragit till att flertalet kommuner har startat ett läsfrämjande arbete i många skolor och förskolor samt intensifierat samarbetet med folkbiblioteken. Bidraget inne- bär att barn och ungdomar årligen får tillgång till ca 160 000 nya böcker i sina bibliotek. Positiva effekter med ökad utlåning och ökat mediebe- stånd kan redan märkas. De utökade insatserna med ett statligt distributionstöd fr.o.m. år 1999 innebär att mellan 700 och 750 utgivningsstödda boktitlar årligen ytterligare kommer att förstärka tillgången till ett varierat litteraturutbud på lan- dets alla folkbibliotek. Den konstnärliga friheten garanteras genom en kulturpolitik som stödjer utan att styra det konstnärliga innehållet. Därvid spelar de statliga ersättningarna och bidragen en betydelsefull roll. Statens insatser, med inriktning på att skapa för- utsättningar för konstnärer att leva av ersättning för utfört konstnärligt arbete, är avgörande i detta hänseende. Statens insatser leder till att arkivverksam- heten hos myndigheter m.fl. bedrivs effektivt. En väl fungerande arkivvård hos myndigheterna är en förutsättning för att offentlighetsprincipen skall fungera. Inriktningen mot en större öppen- het märks i arkivmyndigheternas arbete genom att tillgängligheten till arkiven har förbättrats. En utvärdering av Kulturnät Sverige visar att kulturnätet ökar tillgängligheten till kulturlivet via Internet. Delaktighet och bildning De befintliga statliga stödformerna på teater-, dans- och musikområdet har i samverkan med insatser på regional och kommunal nivå, en avgö- rande betydelse för möjligheterna att erbjuda alla medborgare ett kvalitetsutbud av scenkonst och musik. De särskilda åtgärder som staten under åren 1998 och 1999 vidtagit har medverkat till att upprätthålla verksamheten vid ett antal krisdrab- bade teatrar. Statens insatser inom utgiftsområdet bidrar till att ge människor med olika typer av läshandi- kapp möjlighet att följa med i nyhetsbevak- ningen, ta del av kvalitetslitteratur, studera på högskola m.m. Satsningen på regionala resurscentrum för film och video har inneburit ett större regionalt enga- gemang för filmen. Genom den statliga bidragsgivningen får ut- ställningsverksamheten ett viktigt stöd. Betydel- sen för det internationella utbytet och den konstnärliga utvecklingen är stort. Statens insat- ser har medfört att tillgängligheten till aktuell konst har ökat på många orter och i många mil- jöer över hela landet. Inom museiområdet har tillgängligheten till samlingarna ökat och deras status förbättrats. Museernas fortlöpande utställningsarbete, pro- gramverksamhet och pedagogiska insatser har bidragit till att öka allmänhetens kulturhistoriska kunskaper och intresse för kulturarvet. Vand- ringsutställningar och möjligheter till utställ- ningsgarantier har bidragit till god spridning i landet. Andra insatser är exempelvis Kulturhu- sens dag, Svenskt kulturarv och Svenska folkets k-märkning. En utvärdering av Sesam-projektets effekter har nyligen inlämnats till Kulturde- partementet. Regeringen avser att i särskild ord- ning avrapportera resultat och slutsatser av Sesam-projektet till riksdagen. Mångfald och internationellt kulturutbyte För att påvisa kulturens mångfald och styrka samt skapa bestående kulturyttringar som berör hela befolkningen anvisades under åren 1997 och 1998 medel för Kulturår 1998. Statens kulturråd har i uppdrag att utvärdera hela Kulturåret 1998. De nationella uppdragen bidrar till att uppfylla flera av de nationella målen, bl.a. mångfaldsmålet. Utvärderingar visar att de nationella uppdragen har lyft fram verksamheter på ett positivt sätt. De statliga konstnärsbidragen har stor bety- delse för de professionella konstnärernas möjlig- heter till fritt skapande. De ger under kortare och längre perioder frilansande konstnärer den ekonomiska trygghet som är en förutsättning för konstnärligt skapande och utvecklingsarbete. Insatserna inom konstnärsområdet bidrar även till att skapa förutsättningar för ett aktivt kultur- liv. Regeringens satsning på det internationella utbytet inom konstnärsområdet har givit tydliga resultat. Allt fler svenska konstnärer har givits möjlighet att möta en internationell publik. Vikten av ett statligt filmstöd framkommer bl.a. i Filmutredningen. Exempelvis har ansökan om förhandsstöd lämnats av 95 av de samman- lagt 109 svenska filmer som producerades under perioden 1993–1997. Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm är också av mycket stor betydelse för en genre med svagt stöd på marknaden. Försöksverksamheten Forum för världskultur lyfter fram olika kulturers roll i den kulturella gemenskapen. Antalet personer som betjänas av de trossam- fund som erhåller statsbidrag har under den senaste tioårsperioden ökat med knappt 9 %. Enligt bidragsmottagarnas uppfattning har stats- bidraget medverkat till den gynnsamma utveck- lingen, i synnerhet för de samfund som till stor del består av och betjänar personer med utländsk bakgrund. Kulturarv Genom det statliga stödet till museisektorn har fler människor fått tillgång till kulturarvet. Barn och unga har fått möjlighet att ta del av den kun- skap och de upplevelser som museerna kan för- medla. För att få kunskap om museernas peda- gogiska verksamhet för barn och unga har Statens kulturråd genomfört en enkätundersök- ning till landets museer. Denna visar på en om- fattande skolverksamhet och riktade program- insatser hos de centrala och regionala museerna. Samlingarnas tillgänglighet har förbättrats tack vare Sesam-projektet och det fortsatta digitalise- ringsarbetet. Myndigheternas tvärsektoriella arbete har medfört att förståelsen för kulturvärdena har ökat och konsekvenserna för kulturmiljön upp- märksammas och beaktas i högre grad än tidigare inom olika politik- och samhällsområden. Kul- turmiljöaspekter har fått allt större betydelse i bl.a. samhällsplaneringen. Allmänhetens intresse och engagemang för kulturarvsfrågor är fortsatt stort. Kulturarvet och kulturmiljön har i allt större utsträckning kommit att uppmärksammas i det internationella samarbetet som en utgångspunkt för dialog och samarbete. Inom filmområdet har en viktig del av det filmkulturella arvet räddats, bl.a. genom restaure- ringar av färgfilmer. Vid utgången av år 1998 hade 16 filmer färdigställts med hjälp av en- gångsvisa medel åren 1996–1998. Folkbildning Såväl folkhögskolan som studieförbund uppvisar goda resultat av sina insatser inom ramen för kunskapslyftet. Folkbildningsrådets fördelning av statsbidra- get och den statistik som rådet redovisar visar att syftena med statsbidraget är väl uppfyllda. Genom att bygga undervisningen på att delta- garna själva utformar undervisningen tillsam- mans med kursledaren skapas tid för samtal och diskussion, vilket är en av grundstenarna i en aktiv demokrati. Genom statens bidrag till folkbildningen kanaliseras ett stort bidrag till studieförbundens och folkhögskolornas kulturverksamhet. Detta har resulterat i en livaktig kulturverksamhet i de 250 kommuner som saknar statsunderstödda kulturinstitutioner. I dessa kommuner är folk- bildningen, tillsammans med föreningslivet, de viktigaste arrangörerna av kulturverksamhet. De s.k. orienteringskurserna inom studieför- bunden har varit ett värdefullt inslag för många av de studerande inom kunskapslyftet. Folkhög- skolans pedagogik har även visat sig betydelsefull för dem som har läst inom ramen för kunskaps- lyftet. Kunskapslyftskommitténs utvärderingar har visat att folkhögskolan har en låg av- brottsprocent, jämfört med många andra utbild- ningsanordnare. Bidragen till ungdoms- och idrottsverksamheten Statens bidrag till idrottsrörelsen och ung- domsorganisationerna ger förutsättningar för ungdom att utveckla sina intressen i samverkan med andra. Ungdomar i Sverige är i hög grad engagerade i föreningslivet. Hälften av ungdo- marna har medlemsskap i någon idrottsorganisa- tion. Ytterligare 15 % är med i någon ideell organisation eller ungdomsorganisation. Svenska ungdomars aktiva engagemang i föreningslivet stimulerar ungdomars demokratiska skolning och samhällsengagemang. Därtill har idrottsrö- relsen jämte friluftsorganisationerna stor bety- delse för människors välbefinnande och trivsel och främjar en positiv utveckling av folkhälsan. 3.3.4 Regeringens slutsatser Regeringen har bedömt resultatet inom utgifts- området i förhållande till målen för den natio- nella kulturpolitiken samt målen för folkbild- nings-, ungdoms- och idrottsfrågorna. Resultatbedömningen har gjorts utifrån inkomna årsredovisningar från myndigheter och institu- tioner samt olika rapporter och statistik. Måluppfyllelsen är enligt regeringens sam- manfattande bedömning god. Regeringens resultatbedömning vidareutvecklas i inledning- arna till de olika verksamhetsområdena. Vidare lämnas kompletterande resultatinformation under de olika anslagen som underlag för rege- ringens slutsatser. Utifrån denna resultatbedömning avser rege- ringen att fullfölja inriktningen på den fastlagda politiken. I följande avsnitt utvecklar regeringen vilka prioriteringar som görs inför år 2000. 3.4 Prioriteringar Riksdagens kulturpolitiska beslut år 1996 inne- bär bl.a. att litteraturen och läsandet skall stärkas och att det svenska språket skall lyftas fram. Insatser som främjar litteraturen och läsandet prioriteras sålunda även under kommande år. En bred utgivning och tillgängliggörande av kvali- tetslitteratur skall främjas. Utökade insatser genomförs fr.o.m. år 2000 för att stärka natio- nella minoriteters språk och kultur i enligt med regeringens förslag i prop. 1998/99:143 Natio- nella minoriteter i Sverige. Vidare skall konstnärernas villkor ytterligare förbättras. Åtgärder vidtas fr.o.m. år 1999 i form av försöksverksamhet för att bryta den struk- turella obalans som råder på den konstnärliga arbetsmarknaden. Försök görs bl.a. med nya an- ställningsformer på teaterområdet och särskilda förmedlingsinsatser. Under året skall de påbör- jade försöksverksamheterna inom området följas upp och utvärderas. Filmen har en central roll i en framtidsinriktad kulturpolitik. Värdefull svensk filmproduktion skall upprätthållas och utvecklas och en bred spridning och visning av svensk film skall främ- jas. Filmen är en demokratisk konstart genom sin lättillgänglighet för en stor publik. Skapandet av svensk film har stor betydelse för den natio- nella identiteten och självförståelsen och för att ge inte minst unga människor bilder av samtiden som de kan identifiera sig med. Satsningen på filmen syftar till att öka antalet biobesök och att utveckla biografen som kulturell mötesplats. Flera parter i avtalet ökar sina direkta bidrag. De sammanlagda intäkterna till avtalet kan beräknas till 385 miljoner kronor under år 2000, vilket är en ökning med drygt 100 miljoner kronor jäm- fört med innevarande år. Staten skall – under förutsättning att riksdagen fattar erforderliga beslut – lämna ett bidrag till Filminstitutet på 200,5 miljoner kronor. Det innebär i så fall en ökning av det statliga stödet med 67,6 miljoner kronor. En stor del av medlen inom utgiftsområde 17 går till kulturinstitutioner som är viktiga för den konstnärliga utvecklingen och för att göra kul- turen tillgänglig. Trots starka ambitioner att an- passa sig till de ekonomiska ramarna med bibe- hållen kvalitet i verksamheten har kultur- verksamheter en begränsad rationaliserings- potential. Mot denna bakgrund har regeringen funnit det nödvändigt att genomföra insatser för att värna om den institutionella infrastrukturen. Arkitekturåret 2001 genomförs på regeringens initiativ och är ett viktigt led i förankringen av regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Arkitekturmuseet är ansvarigt för denna kampanj. Arkitekturåret kommer att samla en stor mångfald av verksam- heter inom offentliga förvaltningar, organisatio- ner och näringslivet. Samverkan med formgiv- nings- och designområdet kommer att bli en självklar del av denna breda och utåtriktade manifestation. Utredningen om statens ansvar för formgivnings- och designområdet kommer i november 1999 att presentera sina förslag till sär- skilda satsningar i samband med Arkitekturåret 2001. Den europeiska bomässan Bo01 Framtids- staden genomförs i Malmö år 2001. Bo01 kom- mer att fokusera på framtidsstadens arkitektur och de ekologiskt hållbara lösningarna. Rege- ringen föreslår därför inom utgiftsområde 18 att ett särskilt stöd på 250 miljoner kronor utgår till Bo01. Medlen skall främja arkitektoniska kvali- teter och ekologiskt hållbara lösningar vid upp- förande av permanent bebyggelse och in- frastruktur inom Bo01-området i Malmö. Vidare föreslås inom utgiftsområde 18 att 20 miljoner kronor används för bl.a. utställningar inom Bo01. Kulturpolitiken skall skapa förutsättningar för att bevara och bruka kulturarvet. Dagens Sverige har i hög grad formats av industrialismens fram- växt under de senaste seklerna. Just nu genomför regeringen en treårig satsning för att lyfta fram industrisamhällets kulturarv. Satsningen leds av en delegation som påbörjat sitt arbete under år 1999. Sammanlagt avser regeringen avsätta ca 24 miljoner kronor för detta ändamål. I 1996 års kulturproposition lyfts bl.a. arbetet med kulturarvets demokratiska funktioner fram som ett prioriterat område. De centrala kultur- arvsinstitutionerna har fått i uppdrag att redovisa och analysera hur könsperspektivet behandlas på institutionerna. Vidare pågår arbetet med att för- verkliga ett Forum för Levande Historia som tar sin utgångspunkt i Förintelsen. En organisa- tionskommitté med uppdrag att föreslå verk- samhetsinnehåll, lokalisering m.m. tillsätts under hösten 1999. Arkiven är nödvändiga som källor för vårt kollektiva minne och allmänhetens tillgång till offentligt arkivmaterial är en förutsättning för ett öppet, demokratiskt samhälle. I ett samhälle som präglas av stora förändringar, bl.a. som en följd av globaliseringen och den allt snabbare tekniska utvecklingen har museerna en viktig roll att spela, som förmedlare av kulturarvet och inte minst av den kulturella mångfald som känne- tecknar dagens Sverige. Genom de föreslagna målen i propositionen Kulturarv – kulturmiljörer och kulturföremål (prop. 1998/99:114) förtydli- gas vikten av att olika sektorer i samhället sam- verkar till gagn för en långsiktigt hållbar förvalt- ning och utveckling av kultur- och naturmiljön. Vidare framhålls bl.a. kulturarvets betydelse för den demokratiska utvecklingen samt vikten av samarbete över nationsgränserna. Kulturens betydelse som utvecklings- och sys- selsättningsfaktor lyfts fram av regeringen, bl.a. genom satsningen på Kulturarvs-IT (utg.omr. 14). De regionala tillväxtavtalen och arbetet med EG:s strukturfonder visar på sambandet mellan kultur och utveckling. Åtgärder vidtas för att slå vakt om mångfalden inom dagspressen, stödja public service samt för att modernisera och effektivisera TV- och radio- distribution. Satsningen på radio och TV i all- mänhetens tjänst fortsätter och utvidgas något genom att SR föreslås få särskilda medel på 10 miljoner kronor för år 2000 och 5 miljoner kro- nor för år 2001 för att stärka mångfald och kva- litet i programutbudet. Arbetet med att introdu- cera marksänd digital-TV fortsätter. En parlamentarisk kommitté har i uppdrag att följa och utvärdera marksänd digital-TV under den första etappen. Arbetet med ändring av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan i enlighet med riksda- gens principbeslut år 1995 drivs vidare. Under år 1999 görs de sista förberedelserna genom beslut av regering och riksdag. År 2002 blir det första året då den kyrkoantikvariska ersättningen skall betalas ut. Ersättningen uppgår det året till 50 miljoner kronor. Folkbildningen spelar en viktig roll för att förverkliga kulturpolitiken. Genom dess lokala och sociala förankring är folkbildningen betydelsefull för att bredda kulturintresset i Sverige. Folkbildningens roll i kunskapslyftet är viktig. Det har visat sig att folkbildningen har kunnat nå människor som annars inte skulle ta del av utbildning. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att folkbildningen tillförs 10 miljoner kronor för år 2000. Regeringen riktar för ungdomspolitiken fokus på demokrati, rättvisa och framtidstro. Ungdomars demokratiska engagemang bör på olika sätt uppmuntras. I dag saknas i alltför stor utsträck- ning unga representanter i en rad olika offentliga organ. Vidare lyfts integrationsfrågor fram, lik- som den s.k. tonårsboomen, som kommer att ställa stora krav på samhället för att möta behov och krav. En ungdomsdelegation har tillsatts för att vara ett rådgivande organ till regeringen. Regionala konferenser tillsammans med Kom- munförbundet kommer att genomföras med samtliga kommuner under år 2000. Ytterligare insatser och åtgärder där regeringen bedömer att behov av omedelbara insatser finns föreslås i den ungdomspolitiska propositionen. Idrottsrörelsen är vår största folkrörelse. Med sin demokratiska uppbyggnad, sitt breda enga- gemang och sina ideella ledarkrafter är den en mycket stor tillgång för vårt samhälle. I proposi- tionen En idrottspolitik för 2000-talet (prop. 1998/99:107) betonas idrottsrörelsens självstän- diga ställning. Det är viktigt att jämställdhets- och jämlikhetssträvanden genomsyrar all idrotts- verksamhet. Idrottsrörelsen har unika möjlighe- ter att nå ut till människor med annan etnisk bakgrund och kan därigenom tjäna som platt- form och mötesplats för människor med olika bakgrund. Vidare görs förstärkta insatser mot dopning inom idrotten och för idrottsforskning, särskilda insatser för att främja integration och jämställdhet på fritiden samt idrottsrörelsens sär- skilda insatser för ungdomar i åldern 21 till 25 år. Friluftsorganisationerna bedriver en verksam- het som erbjuder människor i alla åldrar upp- levelser i naturen och därigenom goda möjlighe- ter att utveckla ett livslångt intresse för hälsa och friluftsliv. Andra organisationer bedriver en verksamhet som främjar folkhälsan, förebygger olyckor och möjliggör för utsatta grupper av människor att få del av motion och naturupp- levelser. Våren 2001 skall i Sverige hållas den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi, under Sveriges ordförandeskapsperiod i EU. Regeringen har tillsatt en nationalkommitté för förberedelser för och genomförande av denna konferens. 3.5 Regional fördelning av statens stöd till kultur Statens kulturråd har regeringens uppdrag att kartlägga och analysera det regionala utfallet av myndighetens egna verksamhet samt att sam- manställa och analysera motsvarande redovis- ningar från vissa andra myndigheter och institu- tioner inom Kulturdepartementets ansvars- område. Utfallet för år 1998 har redovisats till regeringen (dnr Ku1999/2101/Sam). Liksom tidigare år betonar Kulturrådet svårigheten att analysera det regionala utfallet av verksamheten, vilket gör att det är svårt att ge en övergripande bild av den regionala fördelningen i landet. Kul- turutskottet utgår i bet. 1998/99:KrU1 från att regeringen återkommer i budgetpropositionen för år 2000 med de förslag till åtgärder som resultaten av kartläggningen och analysen kan föranleda. Mot bakgrund av de konstaterade svå- righeterna återstår dock ytterligare utvecklings- arbete vad gäller den regionala analysen innan särskilda förslag till åtgärder kan lämnas. Ett fortlöpande arbete bedrivs dock med sikte på bättre regional spridning. En rad förslag och för- ändringar med denna inriktning har också före- slagits och beslutats av riksdagen. Statens insatser inom kulturområdet har både en nationell och en regional inriktning. Målet är bl.a. att verka för att alla får möjlighet till del- aktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser. Det finns nationella verksamheter där publiken och användarna, oavsett hemort, har samma till- gång till kulturutbudet, men där regionen där verksamheten är lokaliserad kan ha vissa fördelar, t.ex. i fråga om sysselsättningstillfällen. Exempel på sådana insatser är stöd till litteraturutgivning. Vidare finns nationella verksamheter där publi- ken och användarna på den aktuella orten har bättre tillgång till kulturutbudet än man har i landet i övrigt, t.ex. de centrala museerna och nationalscenerna. Flertalet av de nationella institutionerna är belägna i Stockholm. Det finns vidare regionala och lokala uppgifter och verk- samheter som kulturpolitiskt huvudsakligen är motiverade för kulturlivet i en region eller cen- trala insatser som till stor del förbrukas regionalt och lokalt inom en kulturinstitution, kommun eller annan organisation, t.ex. bidrag till regionala kulturinstitutioner samt verksamheten vid Riksutställningar, Rikskonserter och Rikstea- tern. Slutligen finns internationell verksamhet, t.ex. bidrag för gästspel utomlands eller andra projekt i syfte att främja det internationella kul- turutbytet. Sammanlagt uppgick det bidrag som Statens kulturråd betalade ut under år 1998 till närmare 1,2 miljarder kronor. År 1998 var 78 % av bidra- gen från Kulturrådet regionalt fördelningsbara. Räknat i absoluta tal fördelades de största regio- nala bidragsbeloppen från Kulturrådet liksom tidigare år till mottagare i Västra Götalands län (ca 198,3 mkr), följt av Skåne län (ca 132,4 mkr), Stockholms län (ca 108,7 mkr exkl. bidrag till Kulturhuvudstad 1998 AB) och Västerbottens län (ca 55,8 mkr). Under året har 73,8 miljoner kronor utbetalats av Kulturrådet som bidrag till Kulturhuvudstad 1998 AB. Kulturrådet har valt att hänföra detta bidrag till nationella bidrag. Omräknat till kronor per invånare erhöll mottagare i Gotlands län liksom tidigare år det största bidraget från Kulturrådet (ca 297 kronor per invånare). Därefter följde Västerbottens län (ca 216 kronor per invånare), Kronobergs län (ca 146 kronor per invånare), Jämtlands län (ca 140 kronor per invånare) och Västernorrlands län (ca 135 kronor per invånare). Bidragen från Kulturrådet till verksamhet inom området museer och utställningar visar en förhållandevis jämn fördelning per län uttryckt i kronor per invånare, med undantag av ett par län som visar på stora avvikelser. Flertalet län fick statliga bidrag i intervallet 10–20 kronor per in- vånare, medan Gotlands och Jämtlands län fick ca 43 kronor per invånare. Bidragen till både bib- lioteks- och musikverksamhet visar att gles- bygdslänen erhåller de relativt sett största bidra- gen räknat i kronor per invånare. Bidragen till teater- och dansverksamhet uppvisar större skill- nader mellan länen än övriga konstområden. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har analyserat de under år 1998 av RAÄ och länsstyrelserna ut- betalade medlen från RAÄ:s olika anslag på ca 225 miljoner kronor. Räknat i absoluta tal har Stockholms län och Västra Götalands län erhållit de största beloppen (ca 43 mkr resp. ca 25 mkr). Därefter följer Uppsala, Gotlands och Hallands län. Siffrorna för Uppsala och Hallands län är höga på grund av särskilda projekt som RAÄ har drivit. Beloppen per invånare placerar Gotlands län i en särställning (ca 240 kronor per invånare) Detta beror på dels att länet får ett särskilt bidrag för vård av kyrkor, dels att det i länet finns ett anmärkningsvärt stort antal medeltida byggna- der. År 1998 nådde Riksutställningar 24 % av lan- dets kommuner (1997: 41 %) med 29 turnerande utställningar (1997: 34 utställningar). Antalet bokningar (23 st) och visningsdagar (626 st) var flest för Stockholms län. Riksutställningar drev under år 1998 ett flertal projekt i samband och samverkan med Kulturhuvudstadsåret 1998, t.ex. utställningen Spåra staden. Härav följer att anta- let bokade utställningar och visningsdagar vad avser Stockholms län är ovanligt högt. Svenska rikskonserter redovisar att 45 % av statsbidraget gick till regional verksamhet (1997: 56 %). Flest antal konserter hölls i Stockholms län (170 st). En anledning till detta var Rikskonserters med- verkan i ett stort antal specialarrangemang inom ramen för Kulturhuvudstadsåret 1998. Även Riksteatern redovisar ett mycket stort antal före- ställningar i Stockholms län (593 st inkl. Södra teatern), vilket kan jämföras med antalet före- ställningar i bl.a. Norrbottens län (191) och Västra Götalands län (178 st). Mot bakgrund av bl.a. dessa uppgifter bör det ingå i utvärderingen av Kulturhuvudstadsåret att närmare titta på den koncentrationstendens de indikerar. Kulturde- partementets särskilda satsning på Kultur i hela landet bör vägas in i ett sådant sammanhang. Nationalscenerna har i sina regionala analyser bl.a. redovisat antal föreställningar utanför Stockholm län. Ca 6,4 % av Dramatens (1997: 4,3 %) och 4,6 % av Operans föreställningar (1997: ca 2,4 %) ägde rum utanför Stockholms län. Dessa föreställningar motsvarade 7,0 % resp. 2,9 % av nationalscenernas totala publik under år 1998 (1997: 1,7 % resp. 1,1 %). Ca 17 % av besökarna vid Operans Stockholmsföreställ- ningar kommer från andra delar av Sverige än Stockholm. För Dramaten saknas motsvarande uppgifter. De centrala museernas regionala analyser in- nehåller olika mått vad gäller den regionala för- delningen. Vad gäller besökarnas hemvist har ett flertal museer lämnat uppgifter. Publik i hela landet nås även genom vandringsutställningar, utlåning till regionala museer och genom att samlingar läggs ut på Internet. Svenska Filminstitutet redovisar flera mått på den regionala spridningen av institutets insatser. År 1998 fördelades 9 miljoner kronor till 12 regionala resurscentrum representerande 17 län (1997: 4,5 mkr till nio regionala resurscentrum). Vidare fördelades bl.a. drygt 3 miljoner kronor till 90 biografer i 19 län för teknisk upprustning (1997: 2,5 mkr till 56 biografer). Konstnärsnämnden redovisar fördelningen av bidrag och stipendier till i Sverige bosatta perso- ner (totalt ca 86,5 miljoner kronor). Cirka 60 % av medlen gick till mottagare i Stockholms län där de flesta konstnärliga yrkesutövarna finns. Vad gäller Statens konstråd var ca 40 % av sum- man av antalet avslutade projekt (totalt 54 pro- jekt) och antalet avslutade konstansökningar (totalt 57 ansökningar) knutna till Stockholms län. Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI) redovisar det länsvisa utfallet av bokhandelsstö- det år 1998 (totalt ca 7,4 mkr). Kalmar var det län som fick störst andel av stödet. 3.6 Åtgärder utanför utgiftsområdet Målen för utgiftsområdet uppnås inte enbart genom insatser inom utgiftsområde 17. Verk- samheten inom utgiftsområdet är i grunden tvär- sektoriell, vilket innebär att en rad olika statliga insatser inom andra utgiftsområden bidrar till att uppnå målen. Som exempel kan nämnas att både arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser har stor betydelse för kulturen, liksom t.ex. in- satser inom utbildningsområdet. Insatserna inom ramen för t.ex. miljö-, jordbruks- och trafikpoli- tiken har stor betydelse för kulturmiljön. Upp- hovsrätten är en förutsättning för litterärt och konstnärligt skapande. I arbetet med arkitektur, formgivning och design deltar åtta departement och många utgiftsområden berörs. Insatser för det internationella kulturutbytet sker även inom andra utgiftsområden. Insatser som påverkar villkoren för ungdomar återfinns även i stor ut- sträckning inom andra utgiftsområden, framför allt inom utbildnings- och arbetsmarknadsom- rådet. Verksamhet inom folkrörelserna och före- ningslivet får stöd även från andra statliga ut- giftsområden, som t.ex. social verksamhet samt närings- och arbetsmarknadsområdet. Av avgörande betydelse för måluppfyllelsen inom utgiftsområdet är även de insatser som görs av kommuner och landsting samt i ökande om- fattning från AB Svenska Spel. Även de medel som utgår från EU via strukturfonderna till verksamheter i landet har betydelse för utgifts- området. Presstödet, stödet till radio- och kassettid- ningar samt de statliga myndigheterna inom press-, radio- och TV-området redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. 3.7 Skatteavvikelser Det finns ett antal olika särregler i skattelagstift- ningen, s.k. skatteavvikelser, som berör verk- samheter inom utgiftsområde 17. Som exempel kan nämnas att mervärdesskatt inte utgår på TV- avgifter, lotterier eller idrottsevenemang som an- ordnas av en allmännyttig ideell förening, stat eller kommun. Entréavgiftsbelagda kultureve- nemang och biografföreställningar var tidigare befriade från mervärdesskatt, men från och med den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt med en skattesats på 6 %. Inom utgiftsområdet finns förutom de i tabellen nedan redovisade avvikel- serna ett antal skatteavvikelser som inte kan kvantifieras, bl.a. underskott i litterär m.m. verk- samhet och undantag från mervärdesskatt på periodiska medlemsblad. Regeringen har i bilaga 4 till 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) redovisat skatteavvikelserna inom varje utgiftsområde. Tabell 3.2 Skatteavvikelser Miljarder kronor netto Namn på skatteavvikelsen 1999 2000 Kyrkor 0,09 0,09 Utländska artister 0,05 0,05 Bidrag från Sveriges författarfond 0,00 0,00 TV-avgifter 1,48 1,53 Lotterier 3,47 3,59 Idrottsevenemang 0,05 0,05 Skidliftar 0,07 0,08 Biografföreställningar 0,21 0,22 Konserter, teatrar m.m. 0,14 0,14 Kommersiell idrott 0,25 0,25 Upphovsrätter 0,01 0,01 Ideella föreningar 0,05 0,05 Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Allmän kulturverksamhet 312 300 312 300 303 308 Teater, dans och musik 1 430 1 398 1 402 1 417 1 447 1 479 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 199 227 236 234 239 244 Bild och form samt konsthantverk 79 86 97 93 94 96 Ersättningar och bidrag till konstnärer 252 262 264 262 260 265 Arkiv 298 292 295 309 317 323 Kulturmiljö 393 441 486 416 416 418 Museer och utställningar 974 966 986 1 008 1 028 1 053 Film och medier 181 194 195 239 240 240 Forskning 42 37 39 37 37 38 Trossamfund 56 55 55 53 54 105 Folkbildning 2 491 2 579 2 579 2 571 2 609 2 662 Ungdomsfrågor 108 109 113 110 110 111 Folkrörelse- och idrottsfrågor 524 507 518 522 518 518 Totalt för utgiftsområde 17 7 339 7 453 7 576 7 570 7 672 7 858 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 4 Allmän kulturverksamhet 4.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar myndigheten Statens kulturråd samt bidrag till allmänkul- turella ändamål, utvecklingsverksamhet och in- ternationellt kulturutbyte. Dessutom ingår verk- samhetsbidrag till olika institutioner och organisationer, bidrag till samisk kultur, bidrag till kulturinstitutioner eller verksamheter som får särskilda nationella uppdrag samt medel till för- söksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 311,6 299,9 312,3 299,8 303,2 308,2 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall En betydande kulturverksamhet har kunnat ge- nomföras med utvecklings- och projektbidrag från Statens kulturråd. Regionala och lokala kulturinstitutioner med särskilda problem har erhållit tillfälligt utökade bidrag. Kulturåret 1998 har genomförts med ett om- fattande antal både nationella och lokala projekt. Försöksverksamhet med ändrad regional för- delning av kulturpolitiska medel har inletts i Skåne, Kalmar och Gotlands län. Förändringar Utvecklingsmedel har anvisats för att främja dans i hela landet. Stödet till internationellt kulturutbyte samt till centrumbildningarna har ökats. För att främja ungdomars eget skapande har utvecklingsmedel anvisats. Ett särskilt stöd har inrättats för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Medel har anvisats för bidrag till inrättandet av en samisk teater. Ett nytt tidsbegränsat nationellt uppdrag har inrättats inom området formgivning och design. Prioriteringar Statens kulturråd anvisas medel för driften av Kulturnät Sverige. Medel anvisas för genomförandet av den dansk-svenska kulturbiennalen Kulturbro 2000. Medel anvisas till försök med länsteaterverk- samhet i Jämtland och till utveckling av Öster- sjöns tonsättarcentrum på Gotland. 4.2 Resultatbedömning Insatser inom detta verksamhetsområde påverkar även utvecklingen och arbetsvillkoren inom de olika konstarterna. Dessa bedömningar redovisas under verksamhetsområdena Teater, dans och musik, Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter, Bild och form samt konsthantverk samt Ersätt- ningar och bidrag till konstnärer. Utöver detta bidrar även insatser under verksamhetsområdet Folkbildning till en bred och livaktig kulturverk- samhet i hela landet. Tillståndet och utvecklingen inom området En ökad internationalisering har blivit märkbar inom de flesta konstområden. Samtidigt har en ökad kulturaktivitet på det lokala planet kunnat konstateras. Bland annat används kulturen allt oftare för att stärka den lokala identiteten. En annan faktor som starkt påverkar situationen är kulturens roll i det regionala utvecklingsarbetet. Ett exempel på detta är arbetet med de s.k. re- gionala tillväxtavtalen som regeringen initierade i samband med propositionen (prop. 1997/98:62) Regional tillväxt – för arbete och välfärd. Under senare år har en allt större insikt om kulturens betydelse för en positiv regional och lokal ut- veckling växt fram. Därmed har insatser inom kulturområdet fått ökad betydelse i det regionala utvecklingsarbetet. Gotland intar en särställning när det gäller kultursamarbetet i Östersjöregionen. Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby upptogs år 1996 officiellt under UNESCO:s beskydd och ingår även i det internationella nätverket av europeiska översättarcentrum. I Visby finns även Östersjöns internationella tonsättarcentrum, som är under uppbyggnad. Elektronisk publicering, via Internet eller multimedieprodukter, öppnar nya möjligheter för kulturlivet att sprida information och kun- skap samt skapa plattformar för kulturupplevel- ser. Kulturinstitutioner och fria kulturutövare kan genom att utnyttja modern informations- teknik öka tillgängligheten till kulturlivet och nå ut till nya målgrupper. Under det gångna året har Stockholm varit europeisk kulturhuvudstad och Kulturåret 1998 har genomförts i större delen av landet. Möjligheten för personer med funktionshin- der att ta del av kulturutbudet har på många om- råden förbättrats avsevärt. Den tekniska utveck- lingen inom medieområdet har exempelvis inneburit att utbudet ökat och kvaliteten höjts. Kulturdeltagandet är dock fortfarande lägre bland funktionshindrade än bland befolkningen i övrigt. Viktiga delar av kulturlivet bedrivs i in- stitutionella former. Kulturinstitutionernas in- satser för att tillgängliggöra sin verksamhet för funktionshindrade varierar och fortfarande har flertalet funktionshindrade inte möjlighet att ta del av kulturutbudet vid många institutioner. Barns och ungdomars möjligheter att ta del av kultur är främst ett kommunalt ansvar. Under 1990-talet har emellertid besparingar inom den kommunala sektorn inneburit att kultur-, skol- och fritidsverksamhet fått vidkännas ekonomiska neddragningar. De sociala, ekonomiska och kulturella skillnaderna som har ökat i samhället i stort, tenderar också att förstärkas mellan barn och ungdomar från olika miljöer. Sveriges befolkning har i dag en mångskiftan- de kulturell bakgrund. Det finns en strävan hos kulturlivets institutioner och organisationer att återspegla detta förhållande i sin verksamhet. Allt fler medborgare kommer också i kontakt med kulturyttringar från helt andra delar av världen. De viktigaste statliga insatserna inom området För att påvisa kulturens mångfald och styrka samt skapa bestående kulturyttringar som berör hela befolkningen anvisades under åren 1997 och 1998 statliga medel dels för att manifestera Stockholm som Europas kulturhuvudstad 1998, dels för att under ledning av Kulturdepartemen- tets arbetsgrupp Kultur i hela landet (Ku 1996:A) stimulera aktiviteter runt om i Sverige under året. Statens kulturråd har under året fortsatt det kulturfrämjande utvecklingsarbetet med inrikt- ning på barn och ungdomar bl.a. med projektet Ungdomens kulturmönstring. Rådet har fokuse- rat på olika verksamheter för att utveckla sam- verkan mellan den professionella kulturen och barn- och ungdomskulturen, utveckla och stödja kulturinstitutionernas verksamhet för barn och ungdomar, stärka svaga eller eftersatta områden inom barn- och ungdomskulturen, stödja barns och ungdomars eget skapande samt utveckla samverkan mellan myndigheter inom barn- och ungdomskulturområdet. Kulturrådet har dess- utom fått i uppdrag att tillsammans med Skol- verket på nationell nivå samordna arbetet med att vidareutveckla kultur i skolan. Fler tjänster som länskonstnärer har inrättats, främst inom områdena dans och bild. Idag finns det ett 25-tal länskonstnärer. En treårig kampanj för att öka dansintresset i hela landet har inletts. Statens kulturråd har påbörjat ett arbete för att förverkliga delar av det handlingsprogram för att främja funktionshindrades tillgång till kultur som presenterades i rapporten Funktionshindra- des tillgång till kultur (Statens kulturråd 1998:3) och som överlämnades till regeringen i mars 1998. Ett särskilt stöd har inrättats för detta ändamål år 1999. Sametinget har fått utökade medel till samisk kultur för bidrag till inrättandet av en samisk teater. En försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur, med syfte att lyfta fram andra län- ders kultur i det svenska kulturlivet startade år 1998 enligt avtal mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Verksamheten skall pågå till och med år 2000. En delrapport skall lämnas den 1 mars 2000 och en slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas senast den 31 december 2000. För perioden 1997–1999 har regeringen givit nationella uppdrag till Backateatern i Göteborg, Film i Väst i Trollhättan, Kulturskolan Rosteriet i Luleå, Falun Folkmusik Festival, Malmö Konsthall och Arbetets museum i Norrköping. Från och med år 1999 har ytterligare ett natio- nellt uppdrag inrättats inom området formgiv- ning och design. För perioden 1999–2001 har regeringen givit detta uppdrag till Föreningen Svensk Form. Försöksverksamhet med ändrad regional för- delning av kulturpolitiska medel inleddes den 1 juli 1998. En parlamentariskt tillsatt kommitté (In 1997:08) har att utvärdera hela försöksverk- samheten enligt lagen (1996:1414) om försöks- verksamhet med ändrad regional ansvarsfördel- ning. Kommittén skall överlämna sitt slutbe- tänkande till regeringen senast den 1 oktober 2000. Effekter av de statliga insatserna I propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpo- litik gjorde regeringen bedömningen att Statens kulturråds bidragsgivning har haft stor betydelse för kulturlivets utveckling, framför allt för verk- samheter på regional och lokal nivå och inom organisationslivet. Denna bedömning står fast. Viktiga kulturprojekt har genomförts med hjälp av statliga bidrag och betydelsefull kulturverk- samhet utanför kulturinstitutionerna har kunnat fortleva i betydande utsträckning. Även de stat- liga insatserna för att främja samisk kultur samt för att stärka det internationella kulturutbytet har haft positiv effekt på utvecklingen. Det är för tidigt att fullt ut bedöma effekterna av satsningen på Kulturåret 1998. Arbetsgruppen Kultur i hela landet har redovisat sina erfarenhe- ter i rapporten Alltid kulturår som presenterades i maj 1999. Arbetsgruppen konstaterar att rege- ringens initiativ att inte bara stödja kulturhuvudstaden Stockholm utan också kultur i hela landet har resulterat i att kulturår genom- förts i så gott som varje ort i landet. Arrange- mangen har enligt arbetsgruppen inte överallt varit så omfattande, men viljan till medverkan och engagemang har varit imponerande. Rege- ringens bedömning är att satsningen till stor del bidragit till att uppfylla målen om delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt att främja kulturell mångfald. Statens kulturråd har regeringens uppdrag att utvärdera Kulturåret 1998. Utvärderingen kom- mer att avrapporteras i flera etapper för att en analys skall kunna göras av både de omedelbara och de långsiktiga effekterna. Den första del- rapporten som inkom i juni 1999, innehåller i huvudsak en beskrivning av arbetsprocessen, redovisning av tillgängligt material samt en pre- sentation av den utvärderingsmodell som ligger till grund för utvärderingsarbetet. Uppdraget skall slutrapporteras till regeringen i maj 2000. Ytterligare en rapport, om de långsiktiga effek- terna av Kulturåret, skall lämnas senast den 31 januari 2002. Kulturrådet har även haft rege- ringens uppdrag att med utgångspunkt från ut- värderingen utarbeta förslag till hur en fortsätt- ning av Kulturåret kan utformas. Kulturrådets bedömning är dock att utvärderingen hittills inte utgör tillräckligt underlag för ett förslag om fort- sättning. Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet har på regeringens uppdrag utvärderat de två första åren som de nationella uppdragen funnits. Kulturrådets bedömning är att uppdragen i samtliga fall givit innehavarna viktig uppmärk- samhet som lyft fram verksamheterna på ett positivt sätt. Inom tre av de fem uppdrag som Kulturrådet utvärderat har innehavarna uppfyllt sina mål fullt ut medan de två övriga på grund av generella ekonomiska problem har haft vissa svårigheter med att leva upp till uppsatta mål. Filminstitutets bedömning är att innehavaren av filmuppdraget förvaltat sitt uppdrag på ett mycket bra sätt. Regeringens slutsatser Regeringens bedömning är att bidragsgivningen och organisationsstödet samt de nationella upp- dragen har haft en positiv inverkan på utveck- lingen och bidrar till att uppfylla flertalet av målen för en nationell kulturpolitik. Insatta resurser inom området har använts på ett ända- målsenligt sätt. Vissa förstärkta insatser bör göras inom om- rådet. För att utveckla Östersjöns tonsättarcen- trum på Gotland föreslås medel tillföras områ- det. För genomförandet av den dansk-svenska kulturbiennalen Kulturbro 2000 föreslås att me- del anvisas. En förstärkning föreslås till försök med länsteaterverksamhet i Jämtland samt till ombyggnad av Dramatens lilla scen. 4.3 Kulturnät Sverige Ärendet och dess beredning I januari 1997 presenterade Kulturnät Sverige – IT-utredningen sitt slutbetänkande IT i kultu- rens tjänst (SOU1997:14). Här föreslogs att en gemensam ingångssida till svenska kultur- webbplatser på Internet, ett Kulturnät Sverige, skulle byggas upp. I enlighet med utredarens för- slag beslutade regeringen i mars 1997 att ge Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i uppdrag att i projektform bygga upp och inledningsvis administrera Kulturnät Sverige. Verksamheten bedrivs enligt de direktiv som lämnas av en sär- skild styrgrupp som utses av chefen för Kultur- departementet. Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur och Riksbankens Jubileumsfond har ge- mensamt finansierat verksamheten under upp- byggnadsåren 1997-1999. På uppdrag av styrgruppen har fullskaleför- söket inom IVA utvärderats under år 1998. Ut- värderingens syfte var att ligga till grund för överväganden om en eventuell permanent orga- nisation med statligt stöd fr.o.m. år 2000. Utvär- deringsrapporten (dnr KU98/930/Me) visar att Kulturnät Sverige fyller en samhällsnytta och bör finansieras med statliga medel. Ett förslag om verksamhetens framtida inrikt- ning och organisation har presenterats i de- partementspromemorian Kulturnät Sverige - för ökad tillgänglighet till kulturen på Internet (Ds 1999:20). Promemorian har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Kulturde- partementet (dnr Ku1999/1442/Me). Regeringens bedömning: Statens kulturråd bör fr.o.m. den 1 januari år 2000 överta driften av Kulturnät Sverige. Staten bör finansiera Kultur- nät Sveriges basverksamhet, dvs. den fortsatta driften, underhållet, utvecklingen och mark- nadsföringen av webbplatsen. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Remissopinionen är positiv till promemorians förslag att fullskaleförsöket med Kulturnät Sverige får en permanent fort- sättning. En majoritet av remissinstanserna till- styrker eller har inget att erinra mot att Kultur- nät Sverige blir ett statligt åtagande och att Statens kulturråd får ansvar för den fortsatta driften. Vissa instanser anser att den förslagna basverksamheten är otillräcklig och borde kompletteras med kunskapsspridning om IT-an- vändning till kulturlivet. Skälen för regeringens bedömning: Sverige är en IT-nation där Internets betydelse som kom- munikations- och informationsmedium snabbt ökar i betydelse. En gemensam ingångssida till svenska kulturresurser på Internet utgör en vik- tig bas för kulturinstitutionernas och de fria kulturutövarnas ansträngningar att nå ut med sin samlade kunskap och information. Utvärderarnas sammanfattande bedömning är att Kulturnät Sverige har haft en framgångsrik start och kommit mycket långt under sina första tolv månader. I utvärderingsrapporten konstate- ras att ett nationellt kulturnätverk på Internet utgör en viktig komponent i Sveriges digitala in- frastruktur, att Kulturnät Sverige är en samhälls- tjänst som bör stå till medborgarnas förfogande utan kostnad och att verksamheten bör finansie- ras med statliga medel. Regeringen bedömer, med stöd av utvärde- ringen, att verksamheten inom IVA har visat att ett nationellt kulturnätverk är en samhällsnyttig- het som motiverar ett statligt åtagande. Syftet med Kulturnät Sverige skall vara att öka tillgängligheten till och intresset för svensk kul- tur. Webbplatsen skall fungera som en gemen- sam ingångssida som samlar och strukturerar det svenska kulturutbudet på Internet för att under- lätta för den enskilde att hitta det han eller hon söker. Andra viktiga utgångspunkter skall vara att arbetet bedrivs utifrån en vid definition av kulturbegreppet, att kulturnätet står öppet för såväl kulturinstitutioner som fria kulturutövare och att medverkan i kulturnätet är kostnadsfri. Målgruppen för Kulturnät Sverige skall primärt vara den svenska allmänheten. Regeringen anser att ett nationellt internetba- serat kulturnätverk utgör ett viktigt instrument i arbetet för att uppnå de kulturpolitiska målen, vilket också betonas i utvärderingsrapporten. Genom utnyttjandet av ny informationsteknik kan kulturen göras tillgänglig oberoende av av- stånd i tid och rum. Kulturnät Sverige kan verka för alla människors möjlighet och lust att vara en del av kulturlivet, att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande och bidra till att bryta ned de hinder som gör att många fortfarande står främ- mande för kulturlivet. Barn och ungdomar skall ägnas särskild uppmärksamhet. Hög användbar- het för personer med funktionshinder skall efter- strävas. Promemorians förslag att Kulturnät Sverige permanentas inom Statens kulturråd får ett starkt stöd av remissinstanserna. Regeringen be- dömer att verksamheten överensstämmer med Kulturrådets uppdrag. Detta inrymmer dels ett sektorsövergripande samordningsansvar för de statliga åtgärderna på kulturområdet, dels att samla och sprida information om kulturell verk- samhet samt åtgärder och initiativ på området. Ett av Kulturrådets verksamhetsmål är dess- utom att ha överblick och sprida information om kulturlivets IT-användning. Mot denna bak- grund bedömer regeringen att myndigheten re- dan har det uppdrag som vissa remissinstanser uttrycker att kulturnätsredaktionen borde ges, utöver basverksamheten med webbplatsen. Ge- nom förstärkning med en kulturnätsredaktion bör Kulturrådets förutsättningar att förverkliga målet förbättras. Samtidigt tillförs kulturnäts- redaktionen värdefull information om utveck- lingen inom kulturområdet genom placeringen inom Kulturrådet. Den redaktion som inrättas inom Statens kulturråd bör ha ansvar för drift, utveckling och marknadsföring av Kulturnät Sveriges webbplats. Därmed tryggas Kulturnät Sveriges basverksam- het. För att möjliggöra nyskapande utvecklings- arbete, utöver vad de anslagna redaktionella medlen skapar utrymme för, behöver nya part- nerskap, samarbetsformer och finansieringslös- ningar prövas. Ett särskilt ansvar för sådana ini- tiativ bör vila på Statens kulturråd. Inom Kulturrådet bör en referensgrupp till- sättas som bistår kulturnätsredaktionen med förslag och synpunkter på verksamhetens inrikt- ning. Referensgruppens sammansättning bör säkerställa en bred sakkunskap inom kultur- och IT-området. 4.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende myndigheten inom verksamhetsområdet. 4.5 Bedömning av personalkonsekvenser Införlivandet av Kulturnät Sverige inom Statens kulturråds ansvarsområde innebär att Kulturrå- dets personalstyrka utökas med tre anställda per- soner. 4.6 Anslag A1 Statens kulturråd Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 28 499 Anslags- kredit -133 1999 Anslag 31 351 Utgifts- prognos 31 218 2000 Förslag 35 510 2001 Beräknat 36 059 1 2002 Beräknat 36 636 2 1 Motsvarar 35 510 tkr i 2000 års prisnivå. 2Motsvarar 35 510 tkr i 2000 års prisnivå.. Statens kulturråd är en central förvaltningsmyn- dighet inom kulturområdet. Rådet skall följa ut- vecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en skyldighet att verka för samordning och effektivitet i de statliga åtgärderna på kulturom- rådet. Kulturrådet handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folk- rörelser i den mån sådana ärenden inte ankom- mer på någon annan myndighet. Statens kultur- råd är vidare kontaktkontor för EU:s kultur- program Kalejdoskop och litteraturprogrammet Ariane. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under år 1998 till 1 065 000 kronor. För Statens kulturråd gäller förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kultur- råd. Regeringens överväganden Resultatinformation Kulturrådets bidragsfördelning och övrig verk- samhet omslöt drygt 1,2 miljarder kronor år 1998. Tyngdpunkten ligger, i likhet med tidigare år, inom teater-, dans- och musikområdet, vilket omfattar 60 % av totalbeloppet. Tabell 4.3 Ärendehantering Antal ärenden 1995/96 (18 mån) 1997 1998 Teater, dans musik 2 584 1 748 2 297 Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter 3 447 2 715 2 521 Konst, museer, ut- ställningar 691 584 939 Konstområdesöver- gripande och övrigt 1 143 375 304 Framtidens kultur 1 604 1 058 705 TOTALT 9 469 6 480 6 766 Trots att jämförelser med det 18 månader långa budgetåret 1995/96 är svåra att göra kan det kon- stateras att antalet ärenden successivt har ökat något under treårsperioden. Av Kulturrådets to- tala ärendehantering har under treårsperioden andelen förslag till beslut av Stiftelsen framtidens kultur minskat från drygt 16 % budgetåren 1995/96 och år 1997 till ca 10 % år 1998. I de arbets-, referens- och beredningsgrupper som kompletterar Kulturrådets styrelse för kva- litetsbedömningar vid bidragsfördelningen, in- gick vid 1998 års utgång 114 ämnessakkunniga personer i totalt 19 grupper. Vid utgången av år 1997 var antalet ämnessakkunniga personer 104 i totalt 17 grupper och för budgetåret 1995/96 var motsvarande antal 95 i totalt 15 grupper. Kulturrådet har mött regeringens besparingskrav på statlig konsumtion huvudsakligen genom att minska delar av verksamheten och reducera de rörliga kostnaderna. Uppgiften att fördela bidrag har prioriterats före analys-, utvärderings- och utvecklingsarbete. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Statliga utställningsgarantier Statens kulturråd övertog den 1 juni 1998 hante- ringen av de statliga utställningsgarantierna. Se avsnitt 11 Museer och utställningar, anslaget H7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål. Kulturrådet har utvärderat hur handläggningen av systemet har fungerat. Utvär- deringen visar att intäkterna täcker kostnaderna för hanteringen av statliga utställningsgarantier. Från och med år 2000 finansieras verksamheten genom avgifter. Eventuellt överskott skall vid utgången av året redovisas på statsbudgetens in- komstsida under rubriken 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter. Tabell 4.4 Statliga utställningsgarantier Intäkter Kostnader Resultat Utfall 1998 1 337 000 316 000 + 21 000 Prognos 1999 945 000 750 000 + 195 000 Budget 2000 1 000 000 750 000 + 250 000 1Fr.o.m. den 1 juni 1998 Slutsatser Någon förändring av inriktningen av verksam- heten vid Statens kulturråd är inte aktuell. I enlighet med den bedömning som regeringen redovisat under inledningen till verksamhetsom- rådet tillförs Kulturrådet uppgiften att ansvara för driften av Kulturnät Sverige. Med anledning av detta föreslår regeringen att anslaget förstärks med 2,5 miljoner kronor. Förslaget finansieras genom omprioriteringar inom kulturområdet. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 2 235 000 kronor. Tabell 4.5 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 31 351 Pris- och löneomräkning + 174 Engångsanvisning upphör – 750 Utökade uppgifter + 2 500 Justering av premier +2 235 Förslag 2000 35 510 A2 Bidrag till allmän kulturverk- samhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tabell 4.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 123 533 Anslags- sparande 11 637 1999 Anslag 122 895 Utgifts- prognos 133 000 2000 Förslag 116 196 2001 Beräknat 117 136 2002 Beräknat 119 533 Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda ändamål på kulturområdet. Inom anslaget beräknas bl.a. medel till Statens kulturråds dispo- sition för tillfälliga insatser av utvecklingskarak- tär eller som på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Vidare beräknas inom anslaget bidrag till centrala amatörorganisationer, centrumbild- ningar, lokalhållande organisationer för kultur- verksamhet, organisationer med mångkulturell inriktning samt bidrag till internationellt kultur- utbyte och samarbete. Inom anslaget beräknas också medel för kul- turinsatser i arbetslivet, bidrag till länsbild- ningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsnings- verksamhet, bidrag till länskonstnärer, bidrag till samisk kultur samt bidrag till Svenska institutet. Svenska statens bidrag till svenskhemmet Vok- senåsen i Norge och Hanaholmens Kulturcen- trum för Sverige och Finland finns uppförda un- der anslaget, liksom medel för försöksverk- samheten Forum för världskultur. För bidragsgivningen gäller förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1991:975) om statsbidrag till föreläsningsföreningar m.m., förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet och sametingslagen (1992:1433). Anslagssparandet beror på dels senarelagda kost- nader och försening av projektstarten för Forum för världskultur, dels beslutade men ej utbetalda bidrag. Regeringens överväganden Resultatinformation Inledning Ändamålen för detta anslag omfattar de flesta av kulturpolitikens områden. Statens kulturråd har i sin årsredovisning analyserat resultaten av den bidragsgivning som rådet svarar för. Utöver det har regeringen tagit del av årsredovisningar och anslagsframställningar från enskilda organisatio- ner och institutioner. Länskonstnärerna Bidrag till verksamhet med länskonstnärer läm- nades för år 1998 till 19 bidragsmottagare, varav nio inom området dans, åtta inom området bild- konst och vardera en inom områdena litteratur och samisk musik. För år 1999 har bidrag läm- nats till 24 länskonstnärer i 19 regioner samt i Sameland. Av bidragen avser tolv området dans, nio området bildkonst och vardera en områdena litteratur, teater och samisk musik. Stödet, som omfattar bidrag till totalt 27 länskonstnärer, be- räknas vara fullt utbyggt år 2000. Samisk kultur Sametinget har vid fördelningen av bidraget till samisk kultur prioriterat samisk forskning och högre utbildning. Sammantaget har statens bi- drag till samisk kultur under år 1998 fördelats enligt följande. Omkring 35 % ges till organisa- tioner och tidningen Samefolket, 19 % till same- slöjd, 14 % till olika typer av projekt, 14 % till samisk teaterverksamhet, 12 % till forskning och utbildning samt 5 % till biblioteksverksamheten. Fördelningen mellan de olika områdena är i stort oförändrad i jämförelse med år 1997. Svenska institutet Utomnordiska förlag har möjlighet att hos Svenska institutet söka stöd för översättning av svensk skönlitteratur. Antalet ansökningar var under år 1998 totalt 121, varav 70 beviljades. Ut- givning av modern litteratur har prioriterats, men även stöd till klassiker har givits till språkområ- den där den svenska litteraturen är svagt repre- senterad. De flesta ansökningarna gällde över- sättning av prosa, elva avsåg dramatik, tio poesi och fyra barn- och ungdomsböcker. Institutet har även medverkat vid litterära evenemang utomlands, såsom litteraturfestivaler och boklan- sering, i avsikt att stärka den svenska litteratu- rens närvaro och de utländska förlagens möjligheter att lansera svenska böcker. Institutet har vidare givit ett omfattande stöd till kultur- och erfarenhetsutbyte i syfte att främja kontakterna mellan svenska kulturarbe- tare och deras kollegor i andra länder. Åtgärder för kulturinstitutioner Regeringen har under år 1998 fördelat 21 miljo- ner kronor i extra bidrag till kulturinstitutioner med särskilda behov. Bidrag har lämnats till Malmö Musikteater, Malmö Dramatiska Teater, Malmö Symfoniorkester, Göteborgs Stadsteater, Folkteatern i Göteborg, Folkoperan i Stock- holm, Internationella Vadstena-akademien, Folkteatern i Gävle, Marionetteatern i Stock- holm, Länsteatern på Gotland samt Drottning- holmsteatern och Ulriksdals slottsteater. Bidra- gen har främst syftat till att upprätthålla den konstnärliga verksamheten i ett ekonomiskt krisläge eller ge planeringsutrymme för framtida förändringar. Inkomna redovisningar visar att bidragen i några fall medverkat till att förhindra konkurs, i andra fall till att upprätthålla en repertoarplan som annars skulle ha blivit starkt beskuren. Under första halvåret 1999 har bidrag på sammanlagt 7,3 miljoner kronor lämnats till Operan, Dramaten och Drottningholmsteatern. Svenskhemmet Voksenåsen Svenskhemmet Voksenåsen har till syfte att främja svensk-norsk förståelse genom att ta emot svenska och norska besökare, anordna konferen- ser och bedriva kulturell programverksamhet. Voksenåsen drivs som ett av svenska staten hel- ägt norskt aktiebolag. För år 1999 får bolaget drygt 8 miljoner kronor i bidrag från detta an- slag, varav 5,5 miljoner kronor avser lokalhyra till Statens fastighetsverk. För år 1998 redovisar bo- laget en vinst på 576 000 norska kronor, vilket ungefär motsvarar 1997 års resultat. Av årsredo- visningen framgår vidare att antalet gästdygn uppgick till 18 762, jämfört med 16 563 gästdygn år 1997. Programverksamheten har under år 1998 varit mer omfattande än tidigare år. Forum för världskultur I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1997/98:1 utg. omr. 17 s. 24–26, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97) beslutade rege- ringen i februari 1998 om direktiv för en kom- mitté (dir. 1998:14) med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en samordnande och ini- tiativtagande försöksverksamhet, med syfte att bereda plats för andra länders kulturyttringar inom det svenska kulturlivet. Verksamheten be- drivs under namnet Forum för världskultur (Ku 1998:01). Regeringen har träffat avtal med Stockholms läns landsting och Stockholms stad om organisation och finansiering av försöksverk- samheten. Enligt avtalet bidrar landstinget med 1 miljon kronor och staden med 2 miljoner kronor under vart och ett av åren 1998 och 1999. Statliga medel för verksamheten har för vart och ett av nämnda år anvisats med 1,5 miljoner kronor från detta anslag och med 2 miljoner kronor från ut- giftsområde 8 Invandrare och flyktingar, anslaget B3 Integrationsåtgärder. Av skilda skäl har kommitténs arbete blivit starkt fördröjt och nå- gon programverksamhet har inte ägt rum under år 1998. Parterna har därför enats om att förlänga uppdraget till utgången av år 2000 inom ramen för de ekonomiska åtaganden som gjorts för åren 1998 och 1999. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen och medelsförbrukningen under anslaget skett i en- lighet med fastställd inriktning. Det bör an- komma på regeringen att i regleringsbrev fördela medlen mellan de olika ändamålen. Regeringen vill redovisa följande förändringar. För att utveckla Östersjöns tonsättarcentrum på Gotland föreslår regeringen att anslaget för- stärks med 350 000 kronor. För bidrag till försök med länsteaterverksam- het i Jämtland har 1,5 miljoner kronor beräknats under anslaget och med anledning av Lilla sce- nens ombyggnad bör Dramaten engångsvis för år 2000 tilldelas 4,9 miljoner kronor. Se avsnitt 5 Teater, dans och musik. För genomförandet av Kulturbro 2000, en dansk-svensk kulturbiennal för bildkonst, de- sign, teater, dans och musik föreslår regeringen att 2,5 miljoner kronor beräknas under detta an- slag. Förslagen finansieras genom omprioriteringar både inom anslaget och inom övriga kulturom- rådet. Tabell 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 122 895 Pris- och löneomräkning + 90 1 Engångsanvisning upphör – 7 400 Omprioritering inom kulturom- rådet – 8 639 Reformer + 9 250 Förslag 2000 116 196 1Avser Voksenåsens lokalkostnader. A3 Nationella uppdrag Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 6 000 Anslags- sparande – 1999 Anslag 7 000 Utgifts- prognos 7 000 2000 Förslag 7 000 2001 Beräknat 7 000 2002 Beräknat 7 000 Under anslaget beräknas medel för tidsbegrän- sade nationella uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst, musei- verksamhet samt formgivning och design. Under treårsperioden 1997–1999 är Backateatern i Göteborg, Film i Väst i Trollhättan, Kultursko- lan Rosteriet i Luleå, Falun Folkmusik Festival, Malmö Konsthall och Arbetets museum i Norr- köping innehavare av nationella uppdrag inom de sex först nämnda områdena. Under perioden 1999–2001 är Föreningen Svensk Form inneha- vare av det nationella uppdraget inom området formgivning och design. Regeringens överväganden Statens kulturråd har, som redovisats under in- ledningen till verksamhetsområdet, på regering- ens uppdrag utvärderat hur de nationella uppdra- gen inom områdena barn- och ungdomsteater, ungdomskultur, musik, samtidskonst samt museiverksamhet har genomförts under perio- den 1997–1998, samt föreslagit nya mottagare av uppdragen för perioden 2000–2002. Svenska Filminstitutet har på samma sätt utvärderat det nationella uppdraget inom området regional filmverksamhet samt föreslagit ny mottagare inför nästa treårsperiod. Kulturrådets och Filminstitutets förslag har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr Ku1999/1259, 1187/Ko). För perioden 2000–2002 har regeringen för avsikt att utse följande mottagare av nationella uppdrag. Inom området barn- och ungdomsteater avser regeringen att ge det nationella uppdraget till Gottsunda Teater i Uppsala. Gottsunda Teater är en ideell förening och en professionell barn- och ungdomsteaterensemble som verkar i uppsala- förorten Gottsunda. Teatergruppen vill skapa en förortsteater med konstnärlig och social inrikt- ning och vänder sig i första hand till barn och ungdomar. Teatern producerar professionella barn- och ungdomsteaterföreställningar och er- bjuder dessutom möjligheter till eget skapande, både för barn och för ungdomar, i en öppen amatörteaterverksamhet. Teatern har på kort tid skapat sig en både konstnärlig och social platt- form i Gottsunda och har goda förutsättningar att förvalta ett nationellt uppdrag inom området. Inom området regional filmverksamhet avser regeringen att ge det nationella uppdraget till Filmpool Nord. Filmpool Nord har som huvud- syfte att medverka till ökad film- och TV-pro- duktion i Norrbotten, samt verka för distribu- tion och marknadsföring av film och TV, regionalt, nationellt och internationellt. Filmpool Nord täcker en stor del av Sverige med sin verk- samhet och man har en omfattande visnings- och produktionsverksamhet. Filmpool Nord har ett utvecklat samarbete med Kulturskolan Rosteriet i Luleå som innehar det nuvarande nationella uppdraget inom området ungdomskultur. Upp- draget till Filmpool Nord kommer att innebära en uppmaning till fortsatt samarbete inom detta område. Inom området ungdomskultur avser rege- ringen att ge Cirkus Cirkör det nationella upp- draget. Cirkus Cirkör är en ung verksamhet som har vuxit mycket snabbt. Verksamheten, som be- står av flera olika delar, utgår från nycirkustradi- tionen. Förutom de professionella föreställning- arna som har en stor publik, arbetar Cirkus Cirkör pedagogiskt i form av kurser för barn och ungdomar. Deras arbete vilar på ett starkt enga- gemang tillsammans med en stor professiona- lism. Cirkus Cirkör bedriver en omfattande verksamhet runt hela landet. Det nationella uppdraget inom området musik avser regeringen att ge till Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMOK). SMOK har till uppgift att främja en god utveckling av de kommunala musik- och kulturskolornas verksamhet och är pådrivande när det gäller att utveckla nya former av samverkan med såväl den obligatoriska skolan som det allmänna kulturlivet. I regeringens fort- satta arbete med att stärka kulturens ställning i skolan kan SMOK spela en viktig roll som idé- bank och kontaktförmedlare. SMOK är också en naturlig samarbetspartner till Rikskonserter och länsmusiken i deras kommande satsningar på kultur i skolan. Inom området samtidskonst avser regeringen att ge det nationella uppdraget till BildMuseet i Umeå. BildMuseet lyder under Umeå universitet och har därmed nära koppling till institutionerna för konstvetenskap och museologi, liksom till Konsthögskolan, Designhögskolan och bild- lärarutbildningen. Med den styrka och kvalitet som redan finns i museet och med den förstärk- ning det innebär att inneha ett nationellt uppdrag har BildMuseet goda förutsättningar att utveck- las till ett centrum för samtidskonst i norra Sve- rige. I uppdraget ligger också att BildMuseet skall samverka med andra institutioner i landet för att förbättra möjligheterna för svensk och internationell samtidskonst att visas utanför lan- dets tre storstadsområden, liksom för svensk konst att visas utomlands. Det nationella uppdraget inom området museiverksamhet avser regeringen att ge till Kalmar läns museum. Museet har sedan mitten av 1980-talet etablerat en särskild form av regio- nal barn- och ungdomsverksamhet. Utgångs- punkten har varit den lokala historien med fynd, lämningar, människor och händelser och ett vik- tigt inslag har varit den praktiska upplevelsen. Målgruppen har varit elever på alla nivåer: för- skola, grundskola och gymnasium. Museets pedagoger har samlat värdefulla erfarenheter som kan föras vidare till andra museer inom ramen för ett nationellt uppdrag. Som framgår av redovisningen är fem av de sex uppdragen helt eller delvis inriktade mot barn och ungdomar. Regeringen föreslår att 7 miljoner kronor an- visas för nationella uppdrag år 2000. A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kultur- politiska medel Tabell 4.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 68 713 1999 Anslag 138 626 1 Utgifts- prognos 138 626 2000 Förslag 141 056 2001 Beräknat 142 991 2002 Beräknat 144 994 1 Anslagsnivån justerad enligt riksdagens bemyndigande med anledning av beslut om att andelen riktade, tidsbegränsade insatser skall uppgå till 2 % (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genom- förs under tiden den 1 juli 1997–31 december 2002 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län. I försökslänen har regionala självstyrelseor- gan fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördel- ningen av statsbidrag till regional kulturverk- samhet. Under anslaget beräknas medel för denna försöksverksamhet. För verksamheten gäller förordningen (1998:305) om försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverk- samhet. Regeringens överväganden Försöksverksamheten med ändrad regional an- svarsfördelning på kulturpolitikens område in- leddes den 1 juli 1998. Regeringen har den 29 maj 1997 utfärdat direktiv (dir. 1997:80) för en parlamentarisk kommitté (In 1997:08) med upp- drag att följa upp och utvärdera hela försöksverk- samheten samt utforma vissa förslag om den framtida regionala organisationen. Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag se- nast den 1 oktober 2000. För att möjliggöra utvecklingsinsatser för länsmusiken i Kalmar, Gotlands och Skåne län har 616 000 kronor överförts till anslaget B2 Bi- drag till regional musikverksamhet samt regio- nala och lokala teater-, dans- och musikinstitu- tioner. Se även avsnitt 5 Teater, dans och musik. Som en följd av att bidragsmedel avseende Östgötabaletten frigjorts för omprioritering till andra dansinstitutioner, däribland Skånes Dansteater, beräknas en ökning av anslaget till Skåne län med 1,5 miljoner kronor genom överföring från anslaget B2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala tea- ter-, dans- och musikinstitutioner. Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 138 626 Pris- och löneomräkning + 1 546 Överföring till anslaget B2 – 616 Överföring från anslaget B2 + 1 500 Förslag 2000 141 056 5 Teater, dans och musik 5.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar statens stöd till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter, länsmusiken, regio- nala och lokala teater-, dans- och musikinstitu- tioner, fria teater-, dans- och musikgrupper, ar- rangerande musikföreningar, Drottningholms slottsteater, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Marionetteatern, Internationella Vadstena-akademien och Musikaliska akade- mien, produktion och distribution av fonogram, notutgivning och information om svensk musik samt till den teaterfrämjande verksamheten Skå- debanan. Vissa utvecklingsinsatser m.m. avseende tea- ter, dans och musik redovisas under avsnitt 4. 5.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 1 429,9 1 398,0 1401,5 1 416,5 1446,7 1 478,9 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Teaterns föreställnings- och besökstal har totalt sett ökat under år 1998. Det framgår dock inte om publikökningen också innebär att institutio- nerna har nått nya publikgrupper. Särskilda centrala insatser har gjorts för att sprida intresset för dans. Tillfälliga stödinsatser har gjorts för ett antal krisdrabbade teatrar. Många institutioner har in- lett ett långsiktigt förändringsarbete. De fria teater-, dans- och musikgrupperna har alltjämt svårt att nå ut med sina turnéproduktio- ner. Förändringar Verksamhetsområdet har fått en kraftig för- stärkning som ett led i en samlad satsning för att förbättra konstnärernas villkor. Operan har fått möjlighet att etablera en sido- scen på Vasateatern i Stockholm. En ombyggnad av Dramatens lilla scen in- leddes våren 1999. Prioriteringar Operans ekonomi konsolideras genom ett höjt statsbidrag. Särskilda insatser görs för Dramaten med an- ledning av lilla scenens ombyggnad. Rikskonserter ges möjlighet att öka insatserna för folkmusiken. Försök inleds med en länsteater i Jämtland. 5.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Institutionerna Nationalscenerna samt de lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna utgör stommen i det nätverk av konstnärligt produce- rande institutioner, utan vilka det inte skulle gå att förverkliga de kulturpolitiska målen i vårt geografiskt vidsträckta och ojämnt befolkade land. Riksteatern, Rikskonserter och Dansens Hus kompletterar institutionerna såväl konst- närligt som genom samordnande och initiativta- gande insatser. Staten har genom särskilda engångsinsatser under åren 1998 och 1999 medverkat till att ett antal teatrar med ekonomiska problem kunnat fortsätta sin verksamhet. Vid många institutioner har ett förändringsarbete inletts för att långsik- tigt förbättra ekonomin. Nya organisatoriska lösningar prövas och alternativa finansierings- former undersöks. Hos institutionerna finns ge- nomgående en stark ambition att försöka finna ekonomiskt hållbara arbetsformer utan att göra avkall på verksamhetens kvalitet och integritet. Långsiktighet i verksamheten och den konti- nuitet i den konstnärliga utvecklingen som en fast ensemble borgar för är de främsta känne- tecknen för en institution. Samtidigt finns ett behov av rörlighet i arbetsformerna, både för den konstnärliga förnyelsens skull och för att möta omvärldsförändringar av olika slag. Möjligheten att erbjuda vissa konstnärliga personalkategorier kontrakt på 2–5 år, som parterna på arbets- marknaden har enats om, är ett led i en sådan strävan. Det är dock angeläget att ha god balans mellan olika anställningsformer. På de flesta håll finns också en stark medvetenhet om betydelsen av en stabil och långsiktig verksamhet och om faran av att i alltför hög grad övergå till ett pro- jektinriktat arbetssätt. Dansen har alltjämt en svag institutionell för- ankring i den meningen att det finns få rena dansinstitutioner. En positiv utveckling av dan- sen i regionerna har dock inletts bland annat genom att ett antal regionala danskonsulenter har fått statligt stöd. Det finns också ett ökat in- tresse från länsteatrarnas sida att arbeta med mu- sik och dans. De fria grupperna De fria teater-, dans- och musikgrupperna har varierande verksamhetsformer. Vissa teater- och dansgrupper är institutionsliknande med fast scen och kontinuerlig verksamhet, medan andra arbetar mer projektinriktat. De fria teatergrupperna står för ungefär hälf- ten av landets totala produktion av barn- och ungdomsteater och för en stor del av turnéföre- ställningarna. Kommunernas efterfrågan på gruppernas utbud fortsätter att minska. Dansgruppernas publikunderlag ökar åter efter en nedgång i mitten av 1990-talet, men fortfarande når relativt få föreställningar utanför storstadsregionerna. Många musikgrupper har svårt att finna spel- tillfällen och få sammanhängande turnéer ute i landet. Detta gäller inte minst jazzgrupper och ensembler inom den nutida konstmusiken. In- tresset för folkmusik fortsätter att växa och flera nyskapande folkmusikgrupper har etablerats. Arrangörsledet Sverige har en ojämnt fördelad befolknings- struktur och stora avstånd mellan tätorterna i vissa delar av landet. Möjligheten att gå på teater och konserter, oavsett bostadsort, förutsätter en bred turnéverksamhet som i sin tur är beroende av att det finns kunniga och engagerade arrangö- rer på de orter som tar emot turnéerna. Turnéar- rangemang utgör nästan 50 % av det totala stats- understödda teater- och dansutbudet. På musik- området är motsvarande andel ännu högre. Arrangörsledet har alltså en strategisk betydelse när det gäller att sprida tillgången till teater, dans och musik. Arrangören har även en nyckelroll när det gäller att nå kontakt med publikgrupper som sällan nås av eller söker sig till kultur. På teater- och dansområdet är det oftast den lokala teaterföreningen som anordnar föreställ- ningar på mindre orter. Skolor och förskolor är en vanlig förmedlare av barn- och ungdomstea- ter. Det pågående förnyelsearbetet inom teater- föreningarna inriktas bl.a. på att höja kvalitets- medvetandet och på att pröva nya former av arrangörsskap. Mycket tyder på att det också finns ett behov att öka skolornas kvalitetsmed- vetande i fråga om barn- och ungdomsteater. De teater- och danskonsulenter som verkar på läns- nivå med kommunalt och statligt stöd har en viktig uppgift när det gäller att öka den kommu- nala beställarkompetensen. På musikområdet är arrangörsledet mer gen- reinriktat. De s.k. arrangerande musikförening- arna, dvs. kammarmusikföreningar, jazzklubbar, folkmusik- och rockföreningar samt vissa or- kesterföreningar, svarar för en stor del av de offentliga konserterna i såväl större städer som på mindre orter. Deras verksamhet bygger i hög grad på ideella insatser. Även länsmusiken har en viktig musikförmedlande roll, liksom trossam- funden och folkbildningsorganisationerna. Svenska kyrkans samverkan med det profana musiklivet kan komma att få delvis andra förut- sättningar i och med de förändrade relationerna mellan kyrka och stat. Behovet av ett förstärkt och kulturpolitiskt mer strategiskt inriktat pub- likarbete är stort också inom musikens arran- görsled. Det är ett av motiven för de senaste årens kraftiga ökning av det statliga stödet till arrangörsföreningarna. Föreställnings- och publikutveckling budgetåren 1995/96 - 1998 Källa: Statens kulturråd. Teater och dans Tabell 5.2 Antal föreställningar 1995/96 (12 mån) 1997 1998 Operan 342 337 341 Dramaten 1 120 1 070 1 226 Riksteatern 1 338 1 714 2 047 Läns- och stadsteatrar 9 617 9 130 10 600 Fria grupper 7 467 8 177 7 823 Övriga med statsbidrag 214 287 236 Summa 20 098 20 715 22 273 Tabell 5.3 Antal besök i 1000-tal 1995/96 (12 mån) 1997 1998 Operan 184 203 212 Dramaten 244 289 316 Riksteatern 222 259 425 Läns- och stadsteatrar 1 781 1 728 1 754 Fria grupper 687 776 789 Övriga med statsbidrag 33 30 25 Summa 3 151 3 285 3 521 Riksteaterns föreställningar och publik visar en markant uppgång. En stor del av Riksteaterns föreställningar under 1998 spelades i Stock- holmsregionen. Även Operan och Dramaten re- dovisar ett ökat antal föreställningar och besök för år 1998. Ökningarna får delvis ses som en följd av särskilda arrangemang under Kultur- huvudstadsåret. Sett över en längre period har mängden före- ställningar ökat mer än publiktalen. Detta bör delvis ses mot bakgrund av att många teatrar numerar satsar på en varierad produktionsprofil med fler föreställningar i mindre format. Kulturrådets särskilda barnteaterstatistik visar att det genomsnittliga antalet föreställningar per barn alltjämt ligger på en lägre nivå än under första hälften av 1990-talet. De fria teater- gruppernas barnföreställningar visar en fortsatt minskning. Dans Tabell 5.4 Antal föreställningar 1995/96 (12 mån) 1997 1998 Institutioner 369 364 556 Fria grupper 470 544 609 Summa 839 908 1 165 Tabell 5.5 Antal besök 1995/96 (12 mån) 1997 1998 Institutioner 181 700 203 000 259 875 Fria grupper 57 300 61 900 80 441 Summa 239 000 264 900 340 316 Institutionerna är Operabaletten, Göteborgs- Operans balett, Cullbergbaletten, Skånes Dansteater, NorrDans (fr.o.m. 1997) och Öst- götabaletten (t.o.m. 1996). Av de 25 fria dans- grupper som ingår i statistiken för år 1998 är 18 verksamma i Stockholm och sex i Göteborg. Det totala antalet dansföreställningar liksom det totala antalet besökare vid sådana föreställ- ningar har ökat de senaste åren. Någon fullstän- dig turnéstatistik finns inte tillgänglig, men allt tyder på att det fortfarande är förhållandevis få föreställningar som når utanför storstadsregio- nerna. Musik Tabell 5.6 Antal konserter och besök, regionala orkester- institutioner År Antal besök Antal konserter 1995/96 (12 mån) 627 000 799 1997 695 000 933 1998 720 000 1 166 År 1995/96 hade 11 orkestrar ställning som statsunderstödda regionala orkesterinstitutioner. År 1997 tillkom Göteborgsmusiken och år 1998 Musica Vitae i Växjö och Norrbottens Kammar- orkester. Tabell 5.7 Antal konserter och besök, länsmusiken År Antal besök Antal konserter 1995/96 (12 mån) 1 478 700 14 845 1997 1 538 000 15 192 1998 1 586 300 14 535 Det hundratal fria musikgrupper som fått statligt verksamhetsbidrag för år 1998 höll totalt 2 435 konserter under det året. Antalet varierar dock mycket mellan grupperna. Ca 67 % av konsert- erna genomfördes utanför hemorten. Den höga andelen är delvis en följd av att statsbidraget för- utsätter turnéverksamhet. För de arrangerande musikföreningarna saknas konsert- och besöksstatistik. De viktigaste statliga insatserna inom området Som ett led i den samlade satsning för att för- bättra konstnärernas villkor som riksdagen be- slutade om våren 1998 (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) görs från och med år 1999 en omfattande förstärkning av området teater-, dans- och musik. Rikskonserter och de regionala teater- och musikinstitutionerna tillförs ytterligare medel för kompositionsbe- ställningar och annan samverkan med tonsättare. Fria teater-, dans- och musikgrupper får kraftigt ökade bidrag för att underlätta turnerande och konstnärlig utveckling. Stödet till utgivning och spridning av kvalitetsfonogram samt till infor- mation om ny svensk musik förstärks. Samman- taget har verksamhetsområdet Teater, dans och musik tillförts drygt 17 miljoner kronor. Härut- över görs ökade insatser för teater, dans och mu- sik inom verksamhetsområdena Allmän kultur- verksamhet och Ersättningar och bidrag till konstnärer till ett samlat belopp av ca 13 miljo- ner kronor. Vidare har medel avsatts inom ut- giftsområde 14 för arbetsförmedlande insatser vid centrumbildningarna och för att möjliggöra försök med en s.k. tredje anställningsform inom teaterområdet. Som framgår av redovisningen under avsnitt 4 har regeringen under år 1998 och första hälften av år 1999 fördelat sammanlagt drygt 28 miljoner kronor i tillfälligt stöd till kulturinstitutioner som befinner sig i ett förändringsskede eller i en akut krissituation. Medlen har huvudsakligen fördelats till teaterinstitutioner. Inom denna ram har Dramaten tilldelats 2,4 miljoner kronor som kompensation för ett beräknat inkomstbortfall under år 1999 i samband med ombyggnad av lilla scenen. Genom medelstillskott på sammanlagt 3,5 miljoner kronor för åren 1998 och 1999 har Operan fått möjlighet att etablera en sidoscen på Vasateatern i Stockholm. I samband med anslagsjusteringen avseende länsmusiken år 1998 gjordes särskilda nivåhöjan- de insatser för ett antal länsmusikorganisationer med fast orkester eller annan specialinriktad verksamhet. Sålunda har kammarensemblen Musica Vitae i Växjö och Norrbottens Kammar- orkester fått ställning som regional orkester- institution. Ett förstärkt stöd har lämnats till Svenska Kammarorkestern i Örebro, Gotlands- musiken, Musik i Dalarna samt Norrlands Musik och Dansteater. För åren 1998 och 1999 har 2 % av verksam- hetsbidraget till lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, exklusive länsmu- siken, avsatts till riktade insatser under högst tre år i syfte att nå en bredare publik samt pröva nya samverkansformer med kulturlivets övriga delar och andra samhällssektorer. Under år 1998 har 11 projekt på musikområdet och 34 projekt på teater- och dansområdet fått stöd. Härigenom har särskilda insatser kunnat göras för exempel- vis NorrDans och Skånes Dansteater samt för ett västsvenskt teater- och danscentrum för barn och ungdomar. Musiklivets arrangörsorganisationer har under åren 1998 och 1999 fått det statliga stödet för- stärkt med sammanlagt 9,6 miljoner kronor. Det totala stödet till dessa organisationer uppgår därmed till drygt 20 miljoner kronor, vilket är en i det närmaste fördubblad insats. Inom denna medelsram lämnas från och med år 1999 stöd till Eric Sahlström-institutet i Tobo, Uppland, för utveckling av ett folkmusikcentrum. Effekter av de statliga insatserna Regeringen anser att de befintliga statliga stöd- formerna är nödvändiga verktyg för att förverk- liga de nationella kulturpolitiska målen inom verksamhetsområdet. De statliga stöden samver- kar med insatser på regional och kommunal nivå. Även internationella erfarenheter pekar på att det inte är möjligt att vidmakthålla en god institutio- nell infrastruktur och erbjuda alla medborgare ett kvalitetsutbud av teater, dans och musik utan ett omfattande offentligt stöd. Ökade besökstal tyder på att producenter och arrangörer har blivit effektivare i sitt utåtriktade arbete. Enligt tillgängliga redovisningar har de flesta teater- och musikinstitutioner ökat ambi- tionerna när det gäller att nå nya publikgrupper och spela utanför hemorten. Särskilt påtaglig är den starka satsning som på många håll görs för att nå barn och ungdomar. Samverkan över sek- torsgränser blir allt vanligare. Ett flertal institu- tioner och fria grupper inriktar sig också på att lyfta fram konstnärliga uttryck från andra kultu- rer än den traditionellt västerländska. För att åt- gärderna skall få varaktig och synlig effekt, till exempel genom ändrade kulturvanor hos efter- satta grupper, måste det utåtriktade arbetet fort- sätta och intensifieras. Regeringen avser att ägna ökad uppmärksamhet åt dessa frågor. Genom en tillfällig kompletterande bidrags- givning under åren 1998 och 1999 har staten medverkat till att ett antal krisdrabbade teatrar har kunnat upprätthålla sin verksamhet. För att nya krissituationer inte skall uppkomma måste dock ett långsiktigt förändringsarbete ske inom institutionerna. Ett sådant har också inletts på många håll. Det är i första hand huvudmännen som har ansvaret för att det skapas konstnärligt och ekonomiskt hållbara lösningar på institutio- nernas problem. Staten har under lång tid med- verkat till uppbyggnaden av det nu befintliga nätet av regionala och lokala teater- och orkes- terinstitutioner och lämnar i dag ett betydande årligt stöd till deras verksamhet. Det är ingen re- alistisk bedömning att staten, med bibehållet fullt ansvar för nationalscenerna och övriga riksinstitutioner, skulle ha möjlighet att överta en del av de regionala huvudmännens ansvar för det pågående förändringsarbetet. Däremot kan det vara rimligt att staten, när det finns skäl för det, fortsätter att göra vissa insatser i län med svag försörjning av institutionsbaserad teater, dans och musik. Statens kulturråd har analyserat utfallet av de tidsbegränsade, riktade insatserna för regionala kulturinstitutioner. Regeringen bedömer att av- sättningen på 2 % av verksamhetsbidraget till riktat stöd har medverkat till att institutionerna har ökat sin ambitioner när det gäller förnyelse och tillgänglighet. Flera av de statliga stöden har till syfte att säkra ett brett kvalitetsutbud av teater, dans och musik på mindre orter. En grundförutsättning för att de statliga insatserna skall få effekt är dock att de följs upp med regionala och kommu- nala åtgärder. De fria teatergruppernas fortsatta svårigheter att få avsättning för sina barn- och ungdomsproduktioner ger en antydan om att statens stöd till grupperna måste kombineras med utvecklingsinsatser inom det lokala bestäl- larledet. Även det förstärkta stödet till musikens arrangörsföreningar får avsedd verkan bara om det samverkar med lokala satsningar. Statens insatser på teater-, dans- och musik- området har direkt betydelse för de yrkesverk- samma scen- och tonkonstnärernas tillgång till arbete. Effekten i dessa hänseenden av de senaste tidens satsningar, inbegripet försöksverksamhe- ten med den s.k. tredje anställningsformen och nya former av förmedlingsverksamhet, kan ännu inte överblickas. Även här handlar det om sam- verkan mellan olika slags insatser. Regeringens slutsatser Den huvudsakliga inriktningen på statens insat- ser bör alltjämt vara den som riksdagen angav i sitt ställningstagande till 1996 års kulturpolitiska proposition. Detta innebär att hög prioritet även i fortsättningen ges för åtgärder i syfte att öka tillgängligheten till teater, dans och musik, geo- grafiskt och socialt, samtidigt som förutsätt- ningar ges för fortsatt hög kvalitet i det konst- närliga utövandet. Staten har under lång tid medverkat till upp- byggnaden av ett regionalt nät av institutions- teatrar. Det är därför rimligt att staten stödjer tillkomsten av teaterinstitutioner i län som ännu saknar en sådan. Under en treårsperiod bör från och med nästa år stöd lämnas till försök med att bygga upp en länsteater i Jämtland. Stödet be- räknas under Allmän kulturverksamhet. Ansvaret för hållbara förändringar inom in- stitutionerna vilar på huvudmännen. Som ensam ägare har staten ett särskilt ansvar för att natio- nalscenernas förändringsarbete kan genomföras på rimliga villkor. Regeringen föreslår att Ope- rans årliga anslag förstärks med 5,9 miljoner kronor som ett led i bolagets pågående konsoli- deringsarbete. För Dramaten är lilla scenens om- byggnad en angelägen åtgärd för att säkra fram- tida intäkter. En engångsanvisning på 4,9 miljoner kronor bör ställas till regeringens dispo- sition för bidrag till extraordinära kostnader i samband med ombyggnaden. Medlen beräknas under Allmän kulturverksamhet. I enlighet med riktlinjerna i den kulturpoli- tiska propositionen bör prioritet ges åt insatser för svagt företrädda musikgenrer. Regeringen föreslår att Rikskonserter ges möjlighet till ökade insatser för folkmusiken. De riktade utvecklingsinsatserna för regionala institutioner bör fortsätta. Stödet bör dock få en ny teknisk utformning. 5.4 Revisionens iakttagelser Revisionen har inte haft några invändningar i re- visionsberättelserna för år 1998 avseende bolag och organisationer inom verksamhetsområdet. 5.5 Anslag B1 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 727 076 1999 Anslag 750 501 Utgifts- prognos 750 501 2000 Förslag 764 055 2001 Beräknat 778 975 1 2002 Beräknat 795 172 2 1 Motsvarar 764 055 tkr i 2000 års prisnivå. 2Motsvarar 764 055 tkr i 2000 års prisnivå. Riksteatern Svenska riksteatern är en folkrörelseorganisation, med lokala och regionala arrangörsföreningar samt en central enhet med producerande, för- medlande och främjande uppgifter. Riksteaterns centrala verksamhet har lokaler i Hallunda, Bot- kyrka. År 1998 fick Riksteatern 218 833 000 kronor i statsbidrag. Utöver bidraget hade Riks- teatern intäkter på 51 miljoner kronor. Hyres- kostnaderna uppgick till 23 647 000 kronor. Re- sultatet för år 1998 är ett underskott på drygt 9 miljoner kronor, vilket balanserats mot en pro- duktionsreserv vid utgången av år 1997 på 22,9 miljoner kronor. För år 1999 uppgår statsbidra- get till 222 985 000 kronor. Operan Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett. Verksamheten bedrivs i form av ett av staten helägt aktiebolag. Sedan år 1998 dispone- rar Operan Vasateatern som andra scen. År 1998 fick Operan 277 877 000 kronor i statsbidrag, inbegripet en engångsanvisning på 2 miljoner kronor för anskaffning av inventarier m.m. till Vasateatern. Operans övriga intäkter uppgick till ca 77,5 miljoner kronor. Hyreskostnaderna upp- gick till 49 641 000 kronor. 1998 års resultat efter bokslutsdispositioner är ett underskott på 12,3 miljoner kronor, vilket reducerar det egna kapi- talet till 3,2 miljoner kronor. För år 1999 uppgår statsbidraget till 282 705 000 kronor. Dramaten Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Verksamheten bedrivs i form av ett av staten helägt aktiebolag. Dramaten spelar, förutom på stora scenen, på fyra andra scener i Dramaten- huset och sedan år 1997 även i den f.d. industri- lokalen Elverket. År 1998 fick Dramaten 161 779 000 kronor i statsbidrag, sedan 1 193 000 kronor avräknats för årsränta på det lån i Riks- gäldskontoret på 25 miljoner kronor, som rege- ringen har övertagit från Dramaten (prop. 1997/98:1 volym 1, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45). Dramatens övriga intäkter uppgick till 66,2 miljoner kronor. Hyreskostnaderna uppgick till 29 550 000 kronor. 1998 års resultat efter finansiella dispositioner är ett överskott på 3,9 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till drygt 7 miljoner kronor. För år 1999 uppgår statsbidraget till 159 700 000 kronor efter avräkning med 6 419 000 kronor för ränta och amortering på det av staten övertagna lånet. Härutöver har Dramaten tilldelats ett engångs- bidrag på 2,4 miljoner kronor som kompensation för uteblivna biljettintäkter på grund av att lilla scenen hålls stängd för ombyggnad under en del av spelåret 1999. Dansens Hus Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de teatrar som har större fasta dansensembler. Stiftelsen har till ändamål att utveckla dansen i Sverige, främst genom att ta emot gästspel av svenska och internationella dansensembler. Verksamheten samfinansieras av staten och Stockholms stad enligt en år 1993 träffad överenskommelse. Dan- sens Hus disponerar kontorslokaler och två sce- ner i Folkets Hus i Stockholm. År 1998 fick Dansens Hus 14 905 000 kronor i statsbidrag och 4 680 000 kronor i bidrag från Stockholms stad. Stiftelsens övriga intäkter uppgick till ca 9,5 miljoner kronor. Hyreskostnaderna uppgick till 7 851 000 kronor. Resultatet för år 1998 är ett underskott på drygt 1,7 miljoner kronor efter bokslutsdispositioner. Sedan förlusten balanse- rats återstår ca 3,3 miljoner kronor i disponibla reserver. För år 1999 är statsbidraget 15 432 000 kronor och bidraget från Stockholm stad 4 763 000 kronor. Svenska rikskonserter Svenska rikskonserter är en av staten bildad stif- telse med uppgift att främja utvecklingen av mu- siklivet i hela landet genom kompletterande mu- sikproduktion, service till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Riks- konserter fick år 1998 ett statsbidrag på 54 489 000 kronor. De övriga intäkterna uppgick till 41,4 miljoner kronor. Hyreskostnaderna uppgick till 9 165 000 kronor. Resultatet för år 1998 är ett underskott på ca 1,9 miljoner kronor. Sedan underskottet balanserats återstår ett eget kapital på ca 0,7 miljoner kronor. För år 1999 uppgår statsbidraget till 58 260 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Resultatinformationen grundar sig på institutio- nernas årsredovisningar och budgetunderlag samt på olika särredovisningar från Statens kul- turråd. Riksteatern Under år 1998 har Riksteaterns totala föreställ- nings- och publiktal ökat avsevärt. Den totala publiksiffran var över 400 000, vilket är en ök- ning med 140 000 (56 %) jämfört med år 1997. Andelen samarbeten med andra producenter har också ökat påtagligt. Av 1998 års vuxenproduk- tioner av talteater genomfördes 13 i egen regi och 20 i samarbete med andra producenter. Som framgår av den regionala analys som Sta- tens kulturråd har gjort på regeringens uppdrag har Riksteatern, liksom Riksutställningar och Rikskonserter, under Kulturhuvudstadsåret 1998 haft ett ovanligt stort antal arrangemang i Stock- holmsområdet. Insatserna för arrangörsutveckling och publik- arbete fortsätter att utvecklas. Genom nya och brett upplagda marknadsföringsåtgärder, till exempel förmånskortet ScenPass Sverige, räknar Riksteatern med att intressera nya målgrupper för teater. Det treåriga dansfrämjande samarbetet med Statens kulturråd och Dansens Hus innebär bland annat att Rikteatern från och med år 1999 årligen turnerar med två dansproduktioner ut- över den egna Cullbergbaletten. Under år 1998 har Riksteatern varit medarrangör för en natio- nell dansbiennal. Riksteatern har regeringens uppdrag att in- rikta Södra teaterns verksamhet på scenkonst från hela världen och på samarbete med kom- mittén Forum för världskultur. Under år 1998 har Södra teaterns ledningsfunktion förändrats och viss programverksamhet har startat med den nya inriktningen. Lokaler har upplåtits åt Forum för världskultur i Södra teatern. Operan Delvis till följd av särskilda satsningar under Kulturhuvudstadsåret hade Operan fler produk- tioner på repertoaren och gav fler föreställningar och konserter under år 1998 än under de närmast föregående åren. På Drottningholmsteatern gav Operan sju föreställningar, vilket motsvarar un- gefär 1997 års insats. Den genomsnittliga beläggningen på stora scenen var 84 % för opera och 87 % för balett, vilket är en normal beläggningsnivå för Operan. Operan redovisar ett ökat besökstal, vilket dock skall ställas mot den större mängden evenemang inom och utanför operahuset under år 1998. Operan har under en lång följd av år haft en underbalanserad ekonomi. En genomgripande omstrukturering av verksamheten genomfördes mellan budgetåren 1992/93 och 1997, då perso- nalen minskades med närmare 100 årsverken samtidigt som vissa kostnadskrävande upprust- ningar sköts på framtiden. Trots dessa åtgärder har det inte varit möjligt att bedriva verksamhe- ten utan att ta den egna kapitalreserven i anspråk, vilket inneburit att densamma drastiskt minskat. Samtidigt har förvärvet av Vasateatern innebu- rit nya möjligheter till en långsiktigt positiv ut- veckling. Där ges bland annat praktiska förut- sättningar för ett fortsatt och fördjupat samarbete med Operahögskolan och för barn- och turnéproduktioner i mindre format. Vasa- teaterns användning blir delvis beroende av hur Operans totala resurser disponeras och hur övri- ga delar av verksamheten utvecklas. Operan och Stiftelsen Drottningholms tea- termuseum har på regeringens uppdrag redovisat en gemensam plan för föreställningsverksamhe- ten vid Drottningholmsteatern under perioden 2000–2002. Enligt planen bör tre produktioner kunna genomföras årligen, förutsatt att statens bidrag till respektive institution motsvarar minst 1999 års nivå samt att nuvarande sponsorsinsats bibehålls. Av de tre produktionerna svarar Ope- ran för en med 7–9 föreställningar och stiftelsen för två med sammanlagt 16–20 föreställningar. Dramaten Dramaten gav år 1998 betydligt fler föreställ- ningar än under de två närmast föregånde åren, främst på grund av en stor mängd mottagna gäst- spel inom ramen för Kulturhuvudstadsåret men också genom ett ökat eget turnerande i Sverige. Antalet produktioner på repertoaren, inklusive nyproduktioner, var ungefär lika högt som under år 1997, då Dramatens repertoar breddades mar- kant. Den genomsnittliga beläggningen på Drama- tens scener var oförändrat 86 %. Dramaten re- dovisar en betydande publikökning, men liksom hos Operan skall den ses i ljuset av det ökade antalet föreställningar. I maj 1999 stängdes Dramatens lilla scen för en omfattande renovering. Lilla scenen beräknas kunna återinvigas i oktober 2000. Dramaten redovisar ett gott ekonomiskt re- sultat för år 1998. Planeringen för år 1999 och de närmaste tre åren därefter utgår från att åter- betalningen av det lån som staten har övertagit årligen skall regleras med Dramaten. Dansens Hus Ett samarbetsavtal med Stockholm Europas Kulturhuvudstad 98 AB har möjliggjort hel- årsverksamhet på stora scenen med ett stort antal specialsatsningar under år 1998. En rad interna- tionella gästspel har genomförts, vilket medfört en markant ökning av publiktillströmningen. Även de regionala svenska gästspelen var betyd- ligt fler än under år 1997. Samarbetet fortsätter med Statens kulturråd och Riksteatern kring främjandeprogrammet Dans i hela landet. Verksamhet med service och uppdragsförmedling till koreografer och dansare (Dans Produktion Service) har även under år 1998 bedrivits med stöd från Statens kulturråd och arbetsmarknadsmedel. Under år 1998 har nio koreografer fått del av denna service. Dansens Hus planerar för fortsatt helårsverk- samhet på såväl stora scenen som på sidoscenen Blå Lådan. Rikskonserter Genom förvärvet av Nybrokajen 11 i Stockholm har Rikskonserter fått bättre praktiska förutsätt- ningar att fylla sin samordnande och stödjande roll i musiklivet. De nya lokalerna, inklusive en konsertscen, har underlättat kontakter med nya målgrupper och möjliggjort en mer koncentrerad insats för musiklivets intresseorganisationer. Samarbetet med länsmusiken och lokala mu- sikarrangörer har fått en fast form på kammar- musikens område. Repertoarplanering sker i tre regioner, för vilka ett årligt produktionsutbud tas fram i samråd mellan parterna. Inom andra gen- rer, t.ex. folkmusiken, fortsätter arbetet med att finna landstäckande samarbetsformer. Statens kulturråd, som har i uppdrag att löpande följa länsmusikens samarbete med Rikskonserter, konstaterar att samarbetet utvecklas positivt. Endast en tredjedel av Rikskonserters kon- sertutbud förmedlas via länsmusiken, men även beträffande de konserter som Rikskonserter säl- jer direkt till lokala arrangörer sker i många fall ett planeringssamråd med länsmusiken. Kulturhuvudstadsåret 1998 har för Rikskon- serters del inneburit medverkan i ett stort antal externfinansierade evenemang i Stockholmsom- rådet. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragen har använts i enlighet med de mål som har angivits för verk- samheten inom respektive institution. Någon förändring av målen eller av bidragsgivningens allmänna inriktning är inte aktuell. Regeringen föreslår dock vissa förstärkta bidragsnivåer. Dessa finansieras genom omprioriteringar inom kulturområdet. Riksteatern Bidraget till Riksteatern pris- och löneomräknas med 3 064 000 kronor. Operan Operans ekonomiska resultat för år 1998 under- stryker vikten av att ett konsolideringsarbete in- leds omgående. Regeringen har under år 1999 tilldelat Operan ett extra bidrag på 3,9 miljoner kronor från den under anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter- nationellt kulturutbyte och samarbete uppförda särskilda medelsramen till åtgärder för kultur- institutioner. Regeringen förutsätter att Operan härutöver vidtar egna åtgärder för att undvika att verksamheten går med underskott år 1999. Från och med år 2000 bör tillskottet för år 1999 på 3,9 miljoner kronor permanentas genom en motsva- rande nivåhöjning under detta anslag. Vidare be- räknar regeringen en ytterligare nivåförstärkning på 2 miljoner kronor bland annat för att möjlig- göra en högre årlig avsättning till upprust- ningsåtgärder. Pris- och löneomräkningen på Operans anslag beräknas till 3 880 000 kronor. Regeringen förut- sätter att Operan genomför uppsättningar på Drottningholmsteatern med det antal föreställ- ningar som angivits i uppgörelsen mellan de båda teatrarna. Dramaten Dramatens lilla scen hålls stängd under perioden maj 1999–oktober 2000 för en genomgripande ombyggnad. Regeringen har hittills beviljat Dramaten 2,4 miljoner kronor som kompensa- tion för uteblivna biljettintäkter m.m. under år 1999 från den särskilda medelsramen till åtgärder för kulturinstitutioner under anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. För inkomstbortfallet under år 2000 bör Dramaten engångsvis tilldelas ytterligare medel. Regeringen förslår att en medelsram på 4,9 miljoner kronor ställs till regeringens disposition för ändamålet under anslaget A2. Dramaten har även behov av investeringsmedel för lilla scenens inredning och utrustning. Regeringen överväger att för detta ändamål anvisa ett särskilt belopp från 1999 års medelsram till åtgärder för kulturinstitutioner. Pris- och löneomräkningen på Dramatens årliga bidrag beräknas till 2 290 000 kronor. Amor- tering på det av staten övertagna lånet i Riks- gäldskontoret kommer att avräknas i reglerings- brevet. Dansens Hus Vad gäller Dansens Hus visar erfarenheterna från Kulturåret 1998 att kontinuitet i gästspelsverk- samheten har stor betydelse för att fånga och be- hålla en ny publik för den moderna dansen. Re- geringen förordar därför att bidraget till Dansens Hus ökas med 2 220 000 kronor för att möjlig- göra fortsatt helårsverksamhet. Satsningen finan- sieras inom ramen för anslagets pris- och löne- omräkning. Rikskonserter Riksdagen har vid upprepade tillfällen under se- nare år betonat vikten av ökade insatser för folkmusiken mot bakgrund av, bland annat, dess förmåga att synliggöra det svenska kulturarvet och samtidigt knyta an till andra länders kul- turtraditioner. De nya lokalerna ger Rikskon- serter förutsättningar att bredda insatserna för folkmusiken dels genom att erbjuda en centralt placerad arena för sceniska framträdanden, dels genom att utveckla nya former av samverkan med olika regionala folkmusikcentrum, exem- pelvis Folkmusikens Hus i Rättvik. Regeringen beräknar ett med 400 000 kronor förstärkt bi- drag till Rikskonserter för ökade insatser för folkmusiken. Pris- och löneomräkningen på Rikskonserters anslag beräknas till 800 000 kro- nor. Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 750 501 Pris- och löneomräkning + 12 254 Reformer: Operan + 5 900 Rikskonserter + 400 Omprioriteringar 1 – 5 000 Förslag 2 000 764 055 1 Avser anslagsfinansierad amortering i januari 1999 av det från Dramaten övertagna lånet Anslagets fördelning mellan institutionerna framgår av följande tabell. Tabell 5.10 Anslagets fördelning Tusental kronor Anslag 1999 Beräknat 2000 Riksteatern 222 985 226 049 Operan 282 705 292 485 Dramaten 164 700 1 167 538 2 Till regeringskansli- ets disposition 6 419 3 871 4 Dansens Hus 15 432 17 652 Rikskonserter 58 260 59 460 Summa 750 501 764 055 1Före avräkning av 5 mkr för amortering i december 1999 på statens från Dramaten övertagna lån 2Före avräkning av 5 mkr för amortering i december 2000 på statens från Dramaten övertagna lån 3Avser årsränta och amortering i januari 1999 på statens från Dramaten övertagna lån 4Avser årsränta för år 2000 på statens från Dramaten övertagna lån B2 Bidrag till regional musikverk- samhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musik- institutioner Tabell 5.11 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 604 512 1999 Anslag 532 223 1 Utgifts- prognos 532 223 2000 Förslag 537 250 2001 Beräknat 550 316 2002 Beräknat 563 910 1 Anslagsnivån justerad enligt riksdagens bemyndigande med anledning av beslut om att andelen riktade tidsbegränsade insatser skall uppgå till 2% (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) Under anslaget anvisas medel till länsmusikverk- samhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. För bidragsgivningen gäller förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet. Bidrag för länsmusikverksamhet lämnas till 19 landsting. Vidare lämnas bidrag till 31 teater- och dansinstitutioner samt 14 orkes- terinstitutioner. Bidrag lämnas i form av stöden- heter. En stödenhet är 100 000 kronor. Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade, tidsbegränsade insatser. För åren 1997-1999 har avsättning gjorts med 2% av bi- dragen till regionala och lokala teater-, dans- och orkesterinstitutioner. Med anledning av pågående försöksverksam- het med regional fördelning av kulturpolitiska medel beräknas fr.o.m. den 1 juli 1998 under detta anslag endast medel för riktade insatser till institutioner i Skåne, Kalmar och Gotlands län. Övriga medel som berör dessa län beräknas un- der anslaget A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Tabell 5.12 Anslagets fördelning år 1999 Tusental kronor Länsmusikverksamhet 175 800 Särskilda insatser för länsmusiken 3 700 Orkesterinstitutioner 69 965 Teater- och dansinstitutioner 280 758 Samarbete med tonsättare 2 000 Summa 532 223 Regeringens överväganden Resultatinformation Resultatinformationen grundar sig på uppgifter i årsredovisningen och olika särredovisningar från Statens kulturråd. Länsmusiken Statens kulturråd har redovisat en första analys av hur det förändrade statsbidraget till länsmusi- ken har påverkat verksamheten. I några fall har huvudmännen ökat sin ekonomiska insats, men nya organisatoriska lösningar prövas också på flera håll. Kulturrådet konstaterar att skillna- derna mellan länsmusikorganisationernas sätt att fylla sin uppgift ökar. På vissa håll prioriteras fast orkesterverksamhet. På andra håll orienterar man sig mot musikteaterverksamhet i samarbete med teaterinstitutioner. Andra åter lägger vikt vid barn- och ungdomsverksamhet och frilanspro- duktioner. Kulturrådet noterar att de regionala huvudmännens nysatsningar i få fall har gällt länsmusikens främjande och samordnande upp- gifter. Orkesterinstitutioner samt teater- och dansinstitu- tioner Statens kulturråd genomför för närvarande en successiv översyn av de statligt understödda tea- ter-, dans- och musikinstitutionerna. En första rapport, avseende musikteaterverksamhet, har avgivits. I denna analyseras bl.a. de sju regionala musikteaterverksamheter som får stöd från detta anslag. Generellt visar genomgången att musik- teater är en kostnadskrävande konstform som ställer stora krav på organisation och ledning. Kulturrådet finner inte behov för en fortsatt ut- byggnad av musikteaterverksamheten med nya institutioner. Däremot betonas vikten av nya samverkansformer för att nå publik inom större geografiska områden. Under år 1999 fortsätter översynen med en genomgång av stadsteatrar och teatrar med regionala uppdrag samt orkes- terinstitutioner. Jämtlands och Södermanlands län saknar fortfarande en fast regional teaterinstitution. I båda länen byggs nu sådana upp i något annor- lunda former än de traditionella länsteatrarna. Sedan dansverksamheten vid Östergötlands länsteater lagts ner från och med år 1997 finns tre fasta regionala dansensembler, nämligen Göte- borgsOperans balett, Skånes Dansteater och NorrDans. Riktade, tidsbegränsade insatser För år 1998 avsattes sammanlagt 86 stödenheter till riktade insatser, varav 18 till orkesterinstitu- tioner och 68 till teater- och dansinstitutioner. Statens kulturråd har inom denna ram beviljat stöd till 11 projekt vid orkesterinstitutioner samt 34 projekt vid teater- och dansinstitutioner. Vid behandlingen av budgetpropositionen för år 1999 anförde riksdagen att konsekvenserna av det år 1997 införda systemet med en procentuell avsättning av medel för riktade tidsbegränsade insatser borde belysas av regeringen. Hittills gjorda erfarenheter av det riktade stödet på 2 % av det årliga anslaget borde analyseras, liksom följderna av en avsättning på 4 respektive 6 %. Vidare borde en utvärdering göras av i vad mån institutionernas ordinarie verksamhet påverkats genom medelsavsättningen och om målen för de riktade insatserna uppnåtts (bet. 1998/99:KrU1). I en analys över det riktade stödet, baserad på en enkät till de berörda institutionerna, har Sta- tens kulturråd gjort följande sammanfattande bedömning. Många institutioner har haft svårt att se de riktade insatserna som ett incitament till en långsiktig nyorientering av den ordinarie verksamheten, utan har snarare upplevt dem som en sätt att ersätta den målinriktade verksamhets- planeringen med kortsiktig projektstyrning. Samtidigt har bidragen på många håll möjliggjort viktiga satsningar av utvecklingskaraktär, som annars inte hade kommit till stånd. Genom- gången ger en rad exempel på den möjlighet som särskilda utvecklingsmedel kan utgöra i ett för- ändringsarbete. Riktade insatser bör enligt Kul- turrådet kunna göras även i fortsättningen, men i form av ett särskilt utvecklingsbidrag utan be- räkningsmässig koppling till det årliga verksamhetsbidraget. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen skett i enlighet med de mål och riktlinjer som har angi- vits för denna. Så länge Statens kulturråds syste- matiska genomgång av teater,- dans- och mu- sikinstitutionerna pågår vill regeringen inte ta initiativ till några genomgripande förändringar av bidragsgivningen under detta anslag. Mot bakgrund av Kulturrådets analys av de riktade tidsbegränsade insatserna finner dock re- geringen skäl till en, huvudsakligen anslagstek- nisk, omläggning av medelsanvisningen för så- dana insatser från och med nästa år. Omläggningen innebär att särskilda anslagspos- ter inrättas för utvecklingsbidrag till teater- och dansinstitutioner samt musikinstitutioner, inklu- sive länsmusiken. För år 2000 bör respektive an- slagspost tillföras belopp motsvarande 1999 års avsättning till riktade insatser. I fortsättningen bör det, i likhet med vad Kulturrådet har föresla- git, inte finnas någon beloppsmässig koppling mellan de ordinarie verksamhetsbidragen och ut- vecklingsbidragen. De senare får i stället be- handlas som ett eget ändamål i den årliga bud- getprövningen. Enligt den överenskommelse om länsmusiken som träffats mellan staten och Landstingsför- bundet år 1997 skall de riktade insatserna om- fatta länsmusiken från och med år 2000. Under år 1999 har regeringen engångsvis fördelat 3,7 miljoner kronor till utvecklingsinsatser inom länsmusiken. Detta belopp bör i fortsättningen ingå i anslagsposten för utvecklingsbidrag till musikinstitutioner. För att möjliggöra utveck- linginsatser för länsmusiken i Kalmar, Gotlands och Skåne län bör anslagsposten vidare tillföras 616 000 kronor från anslaget A4 Försöksverk- samhet med ändrad regional fördelning av kul- turpolitiska medel. Östgötabaletten lades ner år 1996. I avvaktan på försök att åter etablera en fast dansinstitution för Östergötlands och eventuellt också angrän- sande län har de frigjorda bidragsmedlen på 4,6 miljoner kronor per år under åren 1997–1999 tillfälligt omfördelats till NorrDans, Göte- borgsOperan och Skånes Dansteater (för år 1999 till Region Skåne). Regeringen har nu erfarit att det för närvarande inte finns förutsättningar för att inrätta en ny dansensemble för Östergötland, vilket innebär att det nämnda beloppet kan an- vändas för att mer varaktigt förstärka bidragsgiv- ningen till övriga regionala dansinstitutioner. För att ge beslutsfattarna i Region Skåne möjlighet till fortsatta insatser för Skånes Dansteater förordar regeringen att 1,5 miljoner kronor av beloppet överförs till anslaget A4. Under anslaget A2 Bidrag till allmän kultur- verksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete har 1,5 miljoner kronor beräknats för bidrag till försök med länsteaterverksamhet i Jämtland. Avsikten är att under en prövotid av tre år ge verksamheten möjlighet att utveckla en sådan stadga och lång- siktighet att det kan bli aktuellt att införliva den i det permanenta stödsystemet för regionala kul- turinstitutioner. I inledningen till verksamhets- området har regeringen redovisat sin syn på in- stitutionsbegreppet. Regeringen har i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) gjort bedömningen att de nationella minoriteterna sär- skilt bör beaktas vid fördelningen av stöd enligt bland annat förordningen om statsbidrag till re- gional kulturverksamhet. Det ankommer på re- geringen att utforma närmare föreskrifter om detta. Tabell 5.13 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 532 223 Pris- och löneomräkning + 5 968 Överföring från anslaget A4 + 616 Överföring till anslaget A4 – 1 500 Omprioritering -57 Förslag 2000 537 250 B3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tabell 5.14 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 96 878 Anslags- sparande 7 783 1999 Anslag 115 240 Utgifts- prognos 116 023 2000 Förslag 115 240 2001 Beräknat 117 430 2002 Beräknat 119 778 Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arran- gerande musikföreningar, stöd till utgivning och distribution av fonogram, bidrag till vissa mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse såsom Drottningholmsteatern, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Internationella Vadstena-aka- demien och Marionetteatern, bidrag till Musika- liska akademien samt till skådebaneverksamhet. Från anslaget lämnas även särskilda bidrag till Musikaliska akademien och Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) – Svensk Mu- sik för notutgivning, information m.m. För bidragsgivningen gäller förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper, förordningen (1982:505) om statsbi- drag för framställning och utgivning av fono- gram samt förordningen (1984:326) om statsbi- drag till kulturella ändamål. Anslagssparandet avser av Statens kulturråd beslutade men inte utbetalade bidrag till bland annat fonogramutgivning. Regeringens överväganden Resultatinformation Resultatinformationen grundar sig på uppgifter i årsredovisningen och olika särredovisningar från Statens kulturråd. Härutöver har regeringen tagit del av årsredovisningar och anslagsframställ- ningar från vissa institutioner och organisationer. Bidragen till fria teater-, dans- och musik- grupper har sedan år 1997 förstärkts etappvis med sammanlagt 15 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor från och med år 1999. Efter denna ökning uppgår stödet till totalt drygt 63 miljoner kronor. Av Statens kulturråds årsredo- visning framgår att antalet ansökningar från de fria grupperna har varit i stort sett konstant, möjligen med en tendens till svag ökning, sett över den senaste treårsperioden. De allra flesta ansökningarna kommer från grupper med hem- vist i de tre storstadsregionerna. Den övervä- gande delen av bidragen går också till dessa regi- oner. För att stödet skall komma det övriga landet till del i form av ett större utbud har insat- serna för att stimulera turnéverksamhet ökat. Detta har skett dels i form av ökade verksam- hetsbidrag, dels i form av bidrag för turnépro- jekt. På dansens område görs dessutom särskilda utvecklingsinsatser av främjandekaraktär. Stödet till arrangerande musikföreningar har för åren 1998 och 1999 ökat med 3,8 miljoner kronor respektive 5,8 miljoner kronor. Sam- manlagt uppgår stödet för närvarande till drygt 20 miljoner kronor. Det förstärkta stödet har möjliggjort ökade insatser inom samtliga genre- områden. Folkmusiken har fått en förhållandevis stor ökning och antalet folkmusikföreningar med bidrag fördubblades år 1998. Flera av dessa föreningar har en mångkulturell inriktning. Vid bidragsfördelningen har särskild uppmärksamhet ägnats utvecklingsarbete kring nya arrangörs- idéer. Inom ramen för det förstärkta arrangörs- stödet har Eric Sahlström-institutet i Tobo, Uppland, för år 1999 tilldelats ett bidrag på 1,5 miljoner för utveckling av verksamheten till ett folkmusikcentrum. Härutöver har Eric Sahl- ström-institutet engångsvis beviljats 500 000 kronor från regeringens dispositionsmedel under anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Som villkor för fortsatt statligt stöd gäller att institutet finner kompletterande bi- dragskällor för verksamheten. Stödet till utgivning och spridning av fono- gram samt information om svensk musik uppgår till sammanlagt 13,2 miljoner kronor. Kultur- rådet noterar att antalet ansökningar om fono- gramstöd har minskat totalt sett under senare år, samtidigt som en ökande andel av ansökningarna kommer från producenter av musik från invand- rarnas ursprungsländer. Dessa producenter sak- nar i många fall en fast distributör. Mot bak- grund av den snabba förändringen av fonogrammarknadens struktur och distribu- tionsvägar kommer Kulturrådet att se över fono- gramstödets tillämpning. Stöd till mindre teaterinstitutioner av natio- nellt intresse har för år 1999 utgått med sam- manlagt ca 10,3 miljoner kronor, varav ca 6,6 miljoner kronor tillfallit Drottningholms Slottsteater. Regeringen har därutöver tilldelat Drottningholms Slottsteater ett särskilt bidrag på 1 miljon kronor för föreställningsverksamheten under sommaren 1999. Medlen har anvisats från den särskilda medelsramen för stöd till kultur- institutioner under anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internatio- nellt kulturutbyte och samarbete. Som anmälts under anslaget B1 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter har Drottningholms Slottsteater och Operan redovisat en gemensam plan för föreställningsverksamheten på Drott- ningholmsteatern under treårsperioden 2000– 2002. Till verksamheten vid Riksskådebanan och de regionala skådebanorna har under 1999 lämnats ett sammanlagt stöd på ca 4,3 miljoner kronor. Musikaliska akademien har tilldelats ca 3,5 mil- joner kronor för sin löpande verksamhet. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen under detta anslag har fyllt sina syften och föreslår därför inga förändringar. Regeringen vill dock delge riksdagen följande synpunkter. Ett viktigt syfte med statens stöd till fria tea- ter-, dans- och musikgrupper är att stimulera till turnéverksamhet. Statens kulturråd har fått i uppdrag att årligen avrapportera omfattningen av gruppernas turnerande. Det kan bli aktuellt med en fördjupad utvärdering av turnéverksamheten när det finns statistik över en längre tidsperiod. I ett sådant sammanhang kan det även vara intres- sant att få belyst hur andra kulturpolitiska stöd- former påverkar de turnerande gruppernas ar- betsvillkor och vilken betydelse man bör tillmäta insatser på regional och kommunal nivå. Rege- ringen utgår från att Kulturrådet vid bidragsför- delningen ägnar särskild uppmärksamhet åt grupper som huvudsakligen bedriver turnéverk- samhet. Orionteatern i Stockholm får sedan lång tid tillbaka ett årligt verksamhetsstöd från bidraget till fria teater-, dans- och musikgrupper. För år 1999 uppgick stödet till 3 miljoner kronor. Ett lika stort stöd lämnas av Stockholms stad. Verk- samheten vid Orionteatern bedrivs emellertid numera huvudsakligen i andra former än de som vanligen kännetecknar en fri grupp. Regeringen avser därför att i regleringsbrevet för år 2000 om- föra 3 miljoner kronor, avseende Orionteatern, från bidraget till fria teater-, dans- och musikgrupper till medelsramen för stöd till vissa mindre teaterinstitutioner. För att ge Drottningholms Slottsteater möj- lighet att, i enlighet med överenskommelsen med Operan, planera för två egna produktioner sommaren 2000 avser regeringen att tilldela Drottningholms Slottsteater ytterligare ett en- gångsbidrag på 1 miljon kronor av de för år 1999 tillgängliga dispositionsmedlen för åtgärder för kulturinstitutioner under anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter- nationellt kulturutbyte och samarbete. Rege- ringen förutsätter att Operans ordinarie reperto- arplan kommer att inbegripa minst en årlig nyproduktion av opera eller balett på Drottning- holms Slottsteater under de närmaste tre åren. Därmed skapas det komplement till Drottning- holmsteaterns egna produktioner som krävs för att ett rimligt antal föreställningar per säsong skall kunna uppnås. Anslaget beräknas till oförändrat 115 240 000 kronor. Det är regeringens uppgift att fördela anslagsramen i regleringsbrevet, med beaktande av vad riksdagen kan komma att uttala angående de olika ändamålen. 6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 6.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar bidrag till den re- gionala biblioteksverksamheten, litteraturstöd, kulturtidskriftsstöd, stöd till bokhandeln, myn- digheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), bidrag till Stiftelsen för lättläst ny- hetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) samt bidrag till Svenska språknämnden och Sve- rigefinska språknämnden. En väl fungerande biblioteksverksamhet och läsfrämjande aktivite- ter, stimulansbidrag till förlag och bokhandel skapar efterfrågan på litteratur. Statens insatser på området påverkar därför i hög grad också författarnas villkor. 6.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 199,2 227,4 236,1 234,1 238,8 243,8 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Utlåning, antal nya böcker och besök ökade på folkbiblioteken under år 1998. Stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek har fördelats till 258 kommuner. Skolbiblioteken har fått drygt hälften av bidragen. Bokförlagen ökade sin försäljning under år 1998 och bokutgivningen var omfattande. Utlåningen av talböcker fortsätter att öka samtidigt som kostnaderna för utlåningen fort- sätter att minska. Utgivningen av lättlästa böcker (LL-böcker) sker i ökad omfattning och antalet läsombud har under året blivit fler. Förändringar Våren 1998 tog riksdagen ställning till proposi- tionen Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240), vilket innebär att omfattande re- former genomförs fr.o.m. år 1999. Dessa innebär bl.a. ett nytt distributionsstöd till utgivnings- stödd litteratur, ett särskild stöd för läsfrämjande insatser samt ett utvidgat stöd till bokhandeln. Prioriteringar Statens insatser på området för att främja litte- ratur och läsning har fortsatt hög prioritet. Utökade insatser görs på verksamhetsområdet fr.o.m. år 2000 för att stärka nationella minori- teters språk och kultur i enlighet med regering- ens bedömning i prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige. 6.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området I det följande ges en redovisning på grundval av förutom årsredovisningar även Statistiska Cen- tralbyråns (SCB) statistik, Nordicom-Sveriges Mediebarometer och Svenska Förläggareföre- ningens branschstatistik för år 1998. Förläg- gareföreningens statistik, som omfattar 82 med- lemsförlags utgivning och försäljning, är inte heltäckande men kan ge en uppfattning om för- hållandena på bokmarknaden. Bibliotek Folkbibliotek finns i landets alla 289 kommuner. Anslagen till folkbibliotek utgör 40 % av kom- munernas kulturbudget och folkbiblioteken är den mest besökta kulturinstitutionen. Kommu- nernas driftkostnader för folkbiblioteken upp- gick under år 1998 till knappt 3 miljarder kronor, vilket motsvarar 327 kronor per invånare och en ökning i löpande priser med ca 1 % jämfört med år 1997. Omkring 65 % av befolkningen besöker årli- gen något bibliotek. Antalet besök vid landets bibliotek fortsätter att öka och sammanfaller med att allt fler studerar i vuxen ålder. För folk- bibliotekens personal har denna utveckling inne- burit ökade krav på kvalificerad service. Bibliote- kens något förändrade roll återspeglas i folkbibliotekens utlåning av facklitteratur som under 1990-talet hunnit ifatt utlåningen av skön- litteratur medan barnboksutlånen bibehållit en central ställning. Även om bibliotekslånen i stor och ökande utsträckning sker för arbete och stu- dier så dominerar boklånen för fritidsändamål. De stora IT-investeringar som gjorts på folkbib- lioteken har medfört utökade möjligheter för kommuninnevånarna att söka information via datorer men har också medfört att efterfrågan på böcker och artiklar i traditionell form ökat. Ett sextiotal folkbibliotek har hittills anslutit sig till det akademiska nätverket SUNET. Enligt SCB:s preliminära statistik fanns under år 1998, utöver kommunernas huvudbibliotek, 1 136 filialer och 102 bokbussar. Det innebär att antalet biblioteksfilialer fortsätter att minska. Utvecklingen med nedläggningar av bibliotek är särskilt påtaglig i större städer, där flera bostads- områden utanför stadskärnorna förlorat sin bib- lioteksservice. Därutöver kan märkas att folk- bibliotek integreras med skolbibliotek i ökad omfattning. Sammantaget kan denna utveckling ha försämrat tillgången till folkbibliotek för vissa medborgare. Samtidigt uppvisar statistiken en mycket po- sitiv bild av utvecklingen vid folkbiblioteken som helhet. De köpte in fler nya böcker år 1998 än de gjorde år 1997 och andelen barnboksinköp har ökat från 31 % till 33 %. Den positiva utlånings- trenden fortsätter och det är framför allt utlå- ningen av AV-medier och barnlitteratur som ökat. Utvecklingen skall också ses mot bakgrund av att kommunerna sedan år 1997 kan ansöka om statligt stöd för litteraturinköp till folk- och skolbibliotek. Villkoren för att få ta del av stat- liga medel är att lässtimulerande verksamhet sker och att kommunen inte sänker sina bokanslag. Flertalet kommuner har utnyttjat dessa möjlig- heter. Bokmarknaden Svenska Förläggareföreningens branschstatistik visar att medlemsförlagens försäljning ökade med 100 miljoner kronor i förhållande till år 1997, vilket innebär att förlagens försäljning ökat med 9 %. Det är framför allt försäljningen till va- ruhus och bokhandel som ökat, med 39 % till va- ruhus och 12 % till bokhandeln. Försäljningsök- ningen kan främst härledas till fackböcker, både för året nya titlar och s.k. backlist (tidigare ut- givna) samt till skönlitterära backlist. Medlems- förlagens totala utgivning av nya titlar och nya upplagor ökade också markant under år 1998. Förläggareföreningen uppger att ökningen upp- går till 178 titlar. Exporten av svenska böcker till andra länder i form av översättningar är betydande och särskilt gäller det barnbokslitteraturen. Genom stöd inom EU (Ariane), Svenska Institutets översätt- ningsstöd och det nordiska stödet som förvaltas av Nordbok stimuleras översättningar av svensk litteratur till andra språk. Under år 1998 har mycket små förändringar inträffat vad gäller bokhandelsbeståndet, och i 211 av landets 289 kommuner har invånarna till- gång till bokhandel inom kommungränsen. Av 400 bokhandlare är cirka hälften koncentrerade till storstadskommunerna. Uppskattningsvis finns mer än 5 000 försäljningsställen av böcker i Sverige inkl. varuhus, kiosker, livsmedelsbutiker, stormarknader m.m. Bokhandeln är den klart viktigaste försäljningskanalen och svarar för cirka två tredjedelar av detaljhandelsmarknaden för böcker. Försäljningen av böcker på internet ökar och uppskattas till ca 3 % av den totala bokkon- sumtionen, varav största delen är undervisnings- litteratur. För den traditionella bokhandeln har nätbokhandeln inneburit en hårdare priskonkur- rens. Strukturen inom bokbranschen uppvisar en fortsatt koncentration. Uppskattningsvis finns oförändrat mellan 200 till 250 professionella bokförlag med regelbunden utgivning. Bland dessa finns sju större koncerner varav tre har, med hänsyn till omsättningen, en dominerande ställning på den svenska bokmarknaden. Inom bokhandeln är det cirka hälften av bokhandlarna som ingår i någon form av kedjebildning. Antalet tryckta tidskrifter fortsätter att öka. Tidskriftsverkstäderna har en betydande roll när det gäller utvecklingen av elektroniska tidskrif- ter. Litteratur för läshandikappade Verksamhetsområdet inrymmer även tillhanda- hållandet av kvalitetslitteratur m.m. riktad till personer med olika typer av läshandikapp och lässvårigheter bl.a. genom produktion och inköp samt försäljning och utlåning av tal- och punkt- skriftsböcker, lättläst litteratur, tidskrifter, stu- dentlitteratur m.m. Utvecklingen inom talboks- och punkt- skriftsområdena följer samma utveckling som tidigare år med flera låntagare och ökad produk- tion till lägre kostnader. Talboks- och punkt- skriftsbibliotekets (TPB) arbete med en ny digi- tal talboksstandard fortsätter. TPB har en ledande funktion inom ett internationellt kon- sortium. Överföringen till digitalt medium har dock försenats då man strävar efter att finna en internationell standard inom området. När det gäller lättlästa böcker och LL-stiftelsens övriga verksamhetsgrenar kan nämnas den snabba ut- vecklingen av läsombudsverksamheten. Intresset för lättläst litteratur ökar stadigt. Språkvård Behovet av språklig rådgivning och textgransk- ning är fortsatt stora. Det gäller framför allt råd- givningen till översättare och tolkar inom EU:s institutioner. Därtill kommer arbetet med att be- vaka vad som sker med språket i IT-samhället och den ökande globaliseringen. De viktigaste statliga insatserna inom området Riksdagen beslutade under våren 1998 om utvid- gade statliga insatser för litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). Reformer på 30 miljoner kronor infördes fr.o.m. den 1 januari 1999. De viktigaste reformerna är dels ett nytt dis- tributionsstöd till bibliotek och bokhandel och dels ett permanent stöd till läsfrämjande åtgärder för barn och unga. Distributionsstödet innebär att varje bok som får utgivningsstöd, sammanlagt mellan 700 till 750 titlar per år, också distribueras till landets samtliga 289 kommunbibliotek och till maximalt 100 bokhandlar. Tillsammans med inköpsstödet till biblioteken (främst barn- och ungdomslitteratur) från år 1997 har staten påtag- lig ökat tillgången till litteratur. Statens insatser på området är främst olika bi- drag till folkbibliotek, förlag, tidskrifter och bokhandel. Insatser för att göra litteraturen och tidskrifterna tillgängliga för människor med olika typer av läshandikapp består huvudsakligen av produktion och förvärv av litteratur m.m. Därtill kommer de betydande forskningsinsatser som bl.a. syftar till att driva på den tekniska ut- vecklingen. Därvid har ansvarig myndighet, TPB, aktivt deltagit i det internationella samarbetet, främst inom ramen för det s.k. DAISY-konsor- tiet. Statens kulturråd har under året genomfört en kartläggning av folkbibliotekens uppsökande verksamhet och publicerat en rapport om skol- bibliotekens roll och funktion. Svenska språknämnden har på uppdrag av re- geringen utarbetat ett handlingsprogram för att främja det svenska språket med mål för svensk språkvård samt förslag till framtida strategier och konkreta åtgärder för bevarandet av ett nationellt språk. Nämnden överlämnade sin rapport till re- geringen i mars 1998. Effekter av de statliga insatserna Regeringens bedömning är att de statliga insat- serna på litteraturområdet har en avgörande be- tydelse för att stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur, öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet - och därmed även främja svenska språket. Bokutgivningen i Sverige ligger på en hög nivå internationellt sett. Med tanke på det begränsade svenska språkområdet finns det en betydande bredd och mångfald i utbudet. Några mycket stora förlag dominerar utgivningen, men små och medelstora förlag står för en betydande del av kvalitetsutgivningen. Utgivningsstödet bidrar till att en mångfald av förlag och att en bredd i utgivningen kan upprätthållas. Ekonomiskt stöd gör att förlagen vågar ge ut kulturellt värdefull litteratur även om den inte kan förväntas bli kommersiellt framgångsrik. Folkbiblioteken har en central betydelse för tillgång till litteratur och information. De sedan år 1997 införda bidragen till bokinköp till folk- och skolbibliotek har bidragit till att barn och ungdomar fått tillgång till ca 160 000 nya böcker varje år och att flertalet av landets kommuner har startat ett läsfrämjande arbete i sina skolor och förskolor. Positiva effekter med ökad utlåning och ökat mediebestånd, särskilt för barnlitteratu- ren, kan redan märkas i statistiska rapporter. De utökade statliga insatserna fr.o.m. år 1999 med bl.a. det nya distributionsstödet, innebär att mellan 700 och 750 utgivningsstödda boktitlar årligen kommer att ytterligare förstärka till- gången till ett varierat litteraturutbud på folkbib- lioteken. En god låneservice kan upprätthållas vid de lokala biblioteken tack vare länsbiblioteken, lå- necentralerna och depåbiblioteket. De statliga bidragen har också inneburit viss utvecklings- verksamhet som annars inte kommer till stånd. En särskild anpassning och utveckling av medier för funktionshindrades behov är nödvändig för att öka tillgängligheten. Bestämmelser om det allmänna biblioteksvä- sendet regleras i bibliotekslagen (1996:1596). La- gen som hävdar varje medborgares rätt till folk- bibliotek har nu varit i kraft i snart tre år. Som tidigare redovisats sker fortfarande neddrag- ningar och nedläggningar av biblioteksverksam- heten även om utlåning, besök och inköp ökar igen på grund av bl.a. de utökade statliga insat- serna. Utvecklingen med nedläggningar av filial- bibliotek medför att många människor förlorar närheten till folkbiblioteket, särskilt barn, äldre, folk på små orter, men framför allt de som bor i de större städernas miljonprogramområden. Ut- vecklingen är därför i denna del oroande. Vid riksdagsbehandlingen av regeringens för- slag till bibliotekslag ansåg kulturutskottet att en viss översyn av lagen borde göras (bet. 1996/97:KrU1). Under år 1998 har även ett antal förslag om förändringar av lagen inkommit till regeringen, bl.a. från DIK-förbundet och Sveri- ges Allmänna Biblioteksförening. Förslagen be- reds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att statens nuvarande insat- ser på området bidrar till att uppfylla målen för en nationell kulturpolitik. De är av stor betydelse för att upprätthålla bredd och kvalitet i littera- turutgivningen, öka tillgänglighet och främja läs- ning. Statens insatser fr.o.m. år 1997 har börjat ge effekt. Dessa förstärkts nu ytterligare genom det nya distributionsstödet till folkbibliotek och bokhandel. Hög prioritet kommer även i fort- sättningen att ges åtgärder i syfte att främja litte- ratur, språk och läsning. De nuvarande statliga insatserna som görs för främjandet av läshandikappades möjligheter att ta del av litteratur m.m. bedömer regeringen är av största betydelse. Utan dessa insatser skulle en bred och kvalitativt hög utgivning av talböcker, punktskriftsböcker, LL-litteratur m.m. saknas och Sverige skulle inte, vilket är fallet i dag, stå främst inom den tekniska utvecklingen inom området. En utveckling med minskande antal filialbib- liotek inger dock oro. I det fortsatta arbetet med att göra en översyn av bibliotekslagen bör därför en djupare analys av bibliotekssituationen göras där även beredning av inkomna förslag på för- ändringar kan ingå. Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden har stor betydelse för att en aktiv språkvård bedrivs. Det är därför högst motiverat att staten årligen lämnar verksamhetsbidrag som möjliggör att nämndernas viktiga verksamhet fortsatt kan bedrivas. Bidraget till Sverigefinska språknämnden fr.o.m. år 1999 bör förstärkas. I syfte att stärka det svenska språket bedömer re- geringen det angeläget att fortsätta arbetet med att bereda olika förslag till åtgärder som Svenska språknämnden år 1998 i förslaget till handlings- program behandlat. 6.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisonsverket eller andra revisorer har inte haft några invändningar i revisionsberättelser för år 1998 avseende myndigheterna och institutio- nerna inom verksamhetsområdet. 6.5 Anslag C1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet Tabell 6.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 36 872 1999 Anslag 35 740 Utgifts- prognos 35 740 2000 Förslag 36 140 2001 Beräknat 37 087 2002 Beräknat 38 062 Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek och förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Från anslaget utgår dessutom statsbidrag till tre allmänna lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Medel under detta anslag fördelas av Statens kulturråd. Syftet med bidraget är i första hand att bibe- hålla fjärrlånefunktionen och att stödja utveck- lingsverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596, omtryck 1998:1249) innehåller bestämmelser om det all- männa biblioteksväsendet. Regeringens överväganden Resultatinformation Tabell 6.3 Anslagets fördelning 1997 1998 Verksamhetsbidrag 23 800 23 000 Utvecklingsbidrag 2 600 2 700 Lånecentraler och depåbibliotek 11 082 11 172 Totalt 37 482 36 872 Under året har 257 stödenheter om vardera 100 000 kronor fördelats till länsbiblioteken, varav 27 utgick som utvecklingsbidrag (riktade tidsbegränsade insatser). Kalmar, Gotlands, och Skåne län fick under år 1998 50 % av sina verk- samhetsbidrag från detta anslag. Från och med den 1 juli 1998 ingår dessa län i försöksverksam- het med ändrad regional fördelning av kulturpo- litiska medel och bidraget utgår från anslaget A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördel- ning av kulturpolitiska medel. Länsbiblioteken, lånecentraler och depåbib- liotek svarar för 88 % av folkbibliotekens fjärr- lån. Fjärrlånen från länsbibliotek och lånecentra- ler minskade i förhållande till föregående år med 6,5 %. En förklaring till minskningen kan vara att bibliotekens tillgång till datoriserade katalo- ger gör det möjligt att låna direkt från det bib- liotek där litteraturen finns utan att gå via läns- biblioteken. De tidsbegränsade utvecklingsbidragen utgick till 14 länsbibliotek och två lånecentraler. Av sammanlagt 20 bidrag utgick sex till utveckling av informationsteknik vilket är betydligt färre än under 1997. Under år 1998 var i stället behovet större av kompetensutveckling, såsom exempel- vis fortbildning av barnbibliotekarier och kon- sulentutbildning. Genom utvecklingsbidragen har länsbiblioteken haft möjlighet att tillgodose många behov av kompetensutveckling som re- former på litteraturområdet gett upphov till. Bidrag till biblioteksprojekt och övriga arran- gemang inom litteraturområdet har även utgått från anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverk- samhet, utveckling samt internationellt kulturut- byte och samarbete (se avsnitt 4.6) med sam- manlagt 3,5 miljoner kronor. Slutsatser Regeringen bedömer att det statliga stödet an- vänds på ett effektivt sätt och ger tillfredsställan- de resultat. Statens insatser bidrar till en väl fun- gerande biblioteksverksamhet och är betydelse- fulla för folkbibliotekens utveckling. Inrikt- ningen på statens bidrag till folkbibliotek bör därför vara oförändrad år 2000. Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 35 740 Pris- och löneomräkning + 400 Förslag 2000 36 140 C2 Litteraturstöd Tabell 6.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 61 446 Anslags- sparande 6 297 1999 Anslag 89 167 Utgifts- prognos 89 464 2000 Förslag 89 917 2001 Beräknat 91 695 2002 Beräknat 93 636 Under anslaget anvisas medel för stöd till utgiv- ning av litteratur enligt förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd. Frågor om utgivningsstöd prövas av Statens kulturråd. Inom ramen för utgivningsstödet utgår även medel för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk, samt stöd till Svenska Vitterhetssamfundet, Samfundet De Nio och författarverkstäder. Vi- dare utgår från anslaget stöd för inköp av litte- ratur till folk- och skolbibliotek enligt förord- ningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek, stöd till En bok för alla AB för ut- givning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget, samt stöd till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska. Från och med år 1999 utgår även stöd till läs- främjande insatser enligt förordningen (1998:1386) om statsbidrag till läsfrämjande in- satser, utgivning av en barnbokskatalog och marknadsföring av utgivningsstödd litteratur. Förordningen om statligt litteraturstöd omfattar fr.o.m. år 1999 distributionsstöd till folkbibliotek och bokhandel. Anslagssparandet på 6 297 000 kronor hänför sig till att det för vissa stödordningar inom ut- givningsstödet lämnas förhandsbesked om stöd men att utbetalning av bidrag sker först efter ut- givning. Förlagen har mellan ett och två år på sig att fullfölja utgivningen. Bestämmelserna för an- slaget medför således att ett visst anslagssparande uppkommer varje år. Utgiftsprognosen för år 1999 visar på ett utgående anslagssparande på 6 miljoner kronor, dvs. ca 6 % av anslaget. Regeringens övervägande Resultatinformation Under år 1998 utgick utgivningsstöd med sam- manlagt 24,6 miljoner kronor till 745 titlar. Dessa fördelades på 192 förlag, varav 6 förlag er- höll stöd med mer än 1 miljon kronor, 45 förlag fick mer än 100 000 kronor och övriga 141 förlag fick mindre belopp. Antalet ansökningar om utgivningsstöd har ökat med 55 titlar i förhållan- de till år 1997. Ökningen ligger framför allt inom kategorin facklitteratur. Andel bifall i förhållande till ansökningar har därför sjunkit från 48 % 1997 till 46 % år 1998. Av det totala utgivnings- stödet utgår 30 % av medlen till ny svensk skön- litteratur och 16 % till barn- och ungdomslitte- ratur. Under år 1998 var det 258 kommuner, av 265 sökande, som hade uppfyllt villkoren för att få del av statsbidraget för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek. Kommunernas invånar- antal och andelen barn har påverkat bidragsbe- loppen. Kommuner med färre än 15 000 invånare fick 50 000 kr, Stockholm fick 1,2 miljoner kro- nor och övriga kommuner fick bidrag däremellan av varierande storlek. Av Kulturrådets utvärde- ring avseende 1997 års bidrag framgår att 55 % av bidragssumman gått till skolbiblioteken, 35 % till folkbiblioteken och 10 % till barnomsorg och barnhälsovård. Andelen skönlitteratur för barn och ungdom utgjorde 75 %. En bok för allas verksamhet med att bygga upp arbetsplatsbibliotek har under år 1998 fort- satt. Vid årsskiftet 1998/99 fanns 425 fackliga ar- betsplatsbibliotek varav 10 bibliotek tillkommit under år 1998. Förlaget uppger vidare att bok- ombuden och återförsäljande folkbibliotek har ökat i antal. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen under anslaget skett i enlighet med fastställd inriktning och fått avsedda effekter. Det avtal mellan regeringen och En bok för alla AB som reglerar verksamheten, kommer att omförhandlas under hösten 1999 då avtalsperio- den löper ut den 31 december 1999. Mot bakgrund av regeringens bedömning i prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sve- rige bör det statliga litteraturstödet förstärkas så att de nationella minoriteterna i ökad omfattning kan beaktas vid fördelning av utgivningsstödet. Det ankommer på regeringen att utforma när- mare föreskrifter. Reformen finansieras genom en överföring från utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Tabell 6.6 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 89 167 Reform + 750 Förslag 2000 89 917 C3 Stöd till kulturtidskrifter Tabell 6.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 19 864 Anslags- sparande 533 1999 Anslag 20 400 Utgifts- prognos 20 433 2000 Förslag 20 650 2001 Beräknat 21 044 2002 Beräknat 21 469 Anslaget disponeras för produktionsstöd och ut- vecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter. Från och med år 1999 utgår dessutom särskilt prenumera- tionsstöd till biblioteken; de kan utan kostnad förvärva fem kulturtidskrifter. Frågor om stöd prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kultur- råd. Syftet med statens stöd till kulturtidskrifter är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i tidskriftsutbudet. Samtidigt skall Statens kultur- råd genom utvecklingsinsatser minska enskilda tidskrifters behov av produktionsstöd. Regeringens övervägande Resultatinformation Antalet tidskrifter som ansökte om stöd år 1998 var 286, vilket är 14 färre än året innan. Av dessa beviljades 137 bidrag med belopp på mellan 887 000 kronor och 3 000 kronor. Verksamhets- bidrag har vidare utgått till Tidskriftsverkstä- derna Stockholm, Skåne, Väst, Luleå och Norr- telje med sammanlagt 1 850 000 kronor. Verkstädernas verksamhet har breddats till nya IT-områden och goda kunskaper har förvärvats om de möjligheter digitala tekniker ger i form av samverkan med bild- och musikområdena. An- talet elektroniska tidskrifter ökar. Den årliga kulturtidskriftskatalogen har lagts ut på Internet och förnyas kontinuerligt av Tid- skriftsverkstaden i Stockholm. Katalogen kom- mer under år 1999 att utvecklas och tidskrifts- presentationerna göras fylligare. Vidare har Kulturrådet under år 1998 inlett en kampanj, som avser att öka folkbibliotekens utnyttjande av tidskrifter i anslutning till att samtliga folkbib- liotek fr.o.m. år 1999 erbjuds att med statlig sub- vention förvärva fem kulturtidskrifter, som inte redan finns i biblioteket. Utformningen av det nya stödet till kassettversion av kulturtidskrifter har gjorts och bidragsgivningen kommer igång under hösten 1999. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragen har använts i enlighet med de riktlinjer som angivits och att det statliga stödet till kulturtidskrifter har gett önskvärda effekter. Mot bakgrund av regeringens bedömning i prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sve- rige bör det statliga kulturtidskriftsstödet för- stärkas så att de nationella minoriteterna i ökad omfattning kan beaktas vid fördelningen av stö- det. Det ankommer på regeringen att utformna närmare föreskrifter. Reformen finansieras ge- nom en överföring från utgiftsområde 8 Invand- rare och flyktingar. Tabell 6.8 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 20 400 Reform + 250 Förslag 2000 20 650 C4 Stöd till bokhandeln Tabell 6.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 3 428 Anslags- sparande 4 528 1999 Anslag 9 801 Utgifts- prognos 11 829 2000 Förslag 9 801 2001 Beräknat 9 995 2002 Beräknat 10 207 Under anslaget anvisas medel för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt kata- logdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln. Syftet med statens stöd till bokhandeln är att behålla och om möj- ligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bok- handeln. Bidraget fördelas av Bokbranschens Finansie- ringsinstitut AB (BFI). Från bidraget utgår även administrationsbidrag till BFI för den statliga stödverksamheten. Anslagssparandet på 4 528 000 kronor har sin grund dels i beviljade men ännu ej utbetalade lån, dels i att investeringstakten i bokhandeln för- dröjts. Vidare är bestämmelserna för anslaget så- dana att visst anslagssparande uppkommer varje år. Utgiftsprognosen för år 1999 visar på ett ut- gående anslagssparande på 2,5 miljoner kronor, dvs. 25 % av anslaget. Under det för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget C19 Stöd till bokhandeln finns en reser- vation på 1 658 000 kronor. Ändamålet för detta äldreanslag är, liksom skälet till den ingående re- servationen, detsamma som för anslaget C4 Stöd till bokhandeln. Reservationen beräknas bli för- brukad under år 1999. Den totala utgiftsprogno- sen för dessa anslag blir därmed 13 487 000 kro- nor. Regeringens övervägande Resultatinformation Enligt BFI:s redovisning har efterfrågan på det statliga kreditstödet fortsatt att öka. Under år 1998 har nio kreditstöd beviljats, varav två i sam- band med överlåtelse, ett i samband med byte av affärslokal, fem till renovering av eller ny inred- ning i samband med utvidgning av befintlig bu- tikslokal och ett till antikvariat. Från BFI:s egen utlåningsverksamhet beviljades ett lån. Beviljade krediter under året uppgick totalt till 2 950 000 kronor. Under året beviljades 97 bokhandlar sortimentsstöd med mellan 21 000 och 52 500 kronor till en sammanlagd kostnad på 3 580 500 kronor. Från katalogdatorstödet beviljades 56 bokhandlar driftsstöd och 12 av dessa både drift- stöd och investeringsstöd med sammanlagt 873 000 kronor. Bokhandelsstödets geografiska fördelning sträcker sig över samtliga län. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen under anslaget skett i enlighet med fastställd inriktning och att bidragen medfört en positiv utveckling av bokhandeln. I samverkan med sortimentsstödet har katalogdatorstödet varit viktigt för att på mindre orter garantera tillgängligheten av hela det till buds stående sortimentet av böcker. Den förstärkning av bokhandelsstödet som skett fr.o.m. år 1999 har stor betydelse för om den mindre bokhandeln fortsatt skall ha möjligheter att upprätthålla sortiments- och servicenivå. En modernisering och effektivisering av verksam- heten genom ett utvecklat IT-stöd är nödvändig för att bokhandeln skall kunna hävda sig i en alltmer krävande och konkurrensutsatt omvärld. Regeringen föreslår att 9 801 000 kronor anvi- sas för stöd till bokhandeln år 2000. C5 Talboks- och punktskrifts- biblioteket Tabell 6.10 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 55 988 Anslags- sparande 15 482 1999 Anslag 54 873 Utgifts- prognos 58 754 2000 Förslag 59 690 2001 Beräknat 60 711 1 2002 Beräknat 61 797 2 1 Motsvarar 59 690 tkr i 2000 års prisnivå. 2Motsvarar 59 690 tkr i 2000 års prisnivå. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek skall förse synskadade samt personer med andra läs- och skrivsvårigheter med littera- tur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punkt- skriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst kommunbibliotek. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och synskadade punktskriftsläsare samt svarar för framställning av studielitteratur för högskolestu- derande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter. Medlen anvisas under utgifts- område 15 anslaget A5 Bidrag till vissa studie- sociala ändamål. Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd som skall främja och ut- veckla punktskriften för synskadade. För TPB gäller förordningen (1988:341) med instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblio- teket samt förordningen (1985:391) om Tal- boks- och punktskriftsbibliotekets punktskrifts- nämnd. Myndighetens intäkter uppgick under år 1998 till sammanlagt 77 830 000 kronor, varav 76 841 000 kronor utgörs av anslag under ut- giftsområdena 15 och 17 och 989 000 kronor ut- görs av avgifter, andra ersättningar och bidrag. Anslagssparandet är ett resultat av att TPB kraftigt rationaliserat sin verksamhet. Genom bl.a. anpassning till den nya tekniken har antalet anställda kunnat minskas. Prognosen för år 1999 visar på ett sammanlagt anslagssparande på 11 601 000 kronor, dvs. ca 19 % av anslaget. An- slagssparandet skall användas för delfinansiering av övergången till ett nytt digitalt talboksme- dium. Regeringens överväganden Resultatinformation Antalet registrerade bibliotek och enskilda lånta- gare av talböcker fortsätter att öka till 4 163 lån- tagare år 1998, även om ökningen har mattats något jämfört med perioden 1995/96–1997 (3 385 resp. 4 073 låntagare). Utlåningen ökar samtidigt som kostnaderna för utlåningen fort- sätter att minska. Under året har talboksförvärven uppgått till 23,5 % av den årliga bokutgivningen i Sverige vilket är en måttlig minskning jämfört med år 1997 (24 %). Antalet låntagare av punktskriftsböcker har i likhet med talboksverksamheten ökat, från 568 år 1997 till 605 år 1998 liksom antalet utlånade volymer, från 19 963 volymer år 1997 och 21 106 volymer år 1998. Kostnaderna för utlåningen har minskat. När det gäller produktionen av punkt- skriftsböcker arbetar man med ny teknik i syfte att kunna ge ut fler taktila barnböcker. Ett inter- nationellt samarbete har lett till ökad kvalitet, men man ligger dock fortfarande i pionjärfasen. Sedan 1992 har 14 taktila illustrerade barnböcker producerats i landet. Under år 1998 producerade TPB tre nya titlar. TPB har under året haft en ledande roll i det internationella samarbetet kring utvecklingen av ett nytt digitalt talboksmedium. Arbetet sker inom ramen för det s.k. DAISY-konsortiet. Överföringen av talböcker till det nya mediet har fördröjts något då man strävar efter att uppnå en internationell standard inom området. Under året har TPB införskaffat 100 exemplar av den första digitala talboksspelaren Plextalk. Spelarna skall kunna lånas ut till bibliotek och högskole- studerande. Under året har 69 digitala talboks- titlar producerats. Av dessa var 33 titlar avsedda för högskolestuderande och 36 till biblioteksser- vice. TPB arbetar också med att utveckla multime- dier för synsvaga barn. En CD-rombok har givits ut. Vidare bedriver TPB ett antal andra utveck- lingsprojekt, t.ex. e-textböcker och internet- katalog. Beställningsbemyndigande Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att göra beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 miljoner kronor under år 2001. Tabell 6.11 Bemyndiganden Tusental kronor 1998 utfall 1999 prognos 2000 beräknat 2001 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 2 731 3 069 3 000 Nya förpliktelser 27 000 27 000 30 000 Infriade förpliktelser* 26 662 27 069 29 000 4 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 3 069 3 000 4 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 11 000 3 000 4 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Slutsatser Regeringen bedömer att TPB på ett effektivt sätt arbetar för att tillgodose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringar. Anslaget har tillförts 560 000 kronor. Tabell 6.12 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 54 873 Pris- och löneomräkning + 1 257 Återföring av tillfällig bespa- ring + 3 000 Justering av premier + 560 Förslag 2000 59 690 C6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tabell 6.13 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 13 056 1999 Anslag 13 305 Utgifts- prognos 13 305 2000 Förslag 13 517 2001 Beräknat 13 774 1 2002 Beräknat 14 049 2 1 Motsvarar 13 517 tkr i 2000 års prisnivå. 2Motsvarar 13 517 tkr i 2000 års prisnivå. Enligt stadgarna för Stiftelsen för lättläst ny- hetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst – LL-stiftelsen) som fastställdes av rege- ringen den 22 maj 1988, har stiftelsen till ända- mål att äga och ge ut en nyhetstidning för ut- vecklingsstörda samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och inom ramen för avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december 1999. Verksamheten är inriktad på utgivning av ny- hetstidningen 8 SIDOR och lättlästa böcker. Verksamheten sprids i hög utsträckning genom läsombud som ingår i marknadsfunktionen och som stiftelsen håller samman med en central re- surs. De sammanlagda försäljningsintäkterna upp- gick till ca 10 miljoner kronor år 1998. Av en total omslutning på ca 23 miljoner kronor inne- bär det en självförsörjningsgrad på omkring 43 %. Regeringens överväganden Resultatinformation Nyhetstidningen utkom med 52 nummer under år 1998 vilket är en ökning med ett nummer i jämförelse med föregående år. Fem temabilagor gavs också ut under året. 8 SIDORS nyhetstid- ning på Internet har givits ut kontinuerligt för andra året och aktualiseras varje vardag i veckan. Under december månad år 1998 besöktes den elektroniska tidningen av 6 000 personer. En sär- skild form av läsaranpassning är bilagan Flera si- dor, som vänder sig direkt till utvecklingsstörda personer. Bilagan ges ut med tio nummer per år. Flera Sidor görs i nära kontakt med utvecklings- störda läsare och utvärderas kontinuerligt. Den genomsnittliga upplagan av tidningen 8 SIDOR har ökat från ca 4 000 år 1988 till ca 11 200 år 1998. Som mest var upplagan under år 1998 13 000 exemplar. 8 SIDOR läses av flera olika grupper. Ungdomsskolorna svarar för den största andelen, ca 47 %. Gruppboende och dag- center för utvecklingsstörda personer utgör tillsammans 28 %. De privata abonnemangen ut- gör ca 10 %. LL-stiftelsen bedömer att tidningen läses av ca 100 000 personer varje vecka. Under år 1998 gav stiftelsen ut totalt 34 lätt- lästa böcker vilket är en ökning med fyra titlar jämfört med föregående år. Därav var 22 titlar skönlitteratur och 12 titlar facklitteratur. Fem titlar var nya upplagor av slutsålda böcker. Ge- nomsnittsupplagan har legat på knappt 2 000 ex- emplar. Genomsnittspriset för en LL-bok utgi- ven under år 1998 var ca 167 kronor. LL-förlaget har även givit ut två CD-romprodukter i samar- bete med andra institutioner. Antalet läsombud fortsätter att öka kraftigt, från 1 275 läsombud år 1997 till 1 800 ombud år 1998. Under året har flera initiativ tagits regio- nalt både till start av ombudsprojekt och till del- finansiering av regionala verksamheter. Man har även gjort vissa utbildningsinsatser för ombud. Förutom marknadsföringen av 8 SIDOR, LL- böcker och andra produkter har flera mindre kampanjer genomförts syftande till att arbeta in varumärket. Det har bl.a. handlat om TV-inslag (Anslagstavlan). Stiftelsen har också medverkat vid 25 mässor, konferenser och liknande arran- gemang. Syftet har varit att sprida kunskap om verksamheten samtidigt som man pekar på be- hovet av lättlästa alternativ. Slutsatser Regeringen bedömer att bidraget till LL-stiftel- sen har använts i enlighet med det övergripande målet för LL-stiftelsen. Det föreligger inget be- hov av förändringar vad avser verksamhetsin- riktningen. Det avtal mellan regeringen och LL- stiftelsen som reglerar verksamheten kommer att omförhandlas under hösten 1999 då avtalsperio- den löper ut den 31 december 1999. Tabell 6.14 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 13 305 Pris- och löneomräkning + 212 Förslag 2000 13 517 C7 Bidrag till Svenska språknämden och Sverigefinska språknämnden Tabell 6.15 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 3 501 1999 Anslag 4 070 Utgifts- prognos 4 070 2000 Förslag 4 393 2001 Beräknat 4 480 1 2002 Beräknat 4 575 2 1Motsvarar 4 393 tkr i 2000 års prisnivå. 2Motsvarar 4 393 tkr i 2000 års prisnivå Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska språknämndens verksamheter. Ca 40 % av Svenska språknämndens verksamhet bekostas av anslag från olika fonder m.m. Sverigefinska språknämnden har även bidrag från finska staten. Syftet med statens bidrag till Svenska språknämnden är att nämnden skall följa utveck- lingen av det svenska språket i tal och skrift och med denna kunskap som utgångspunkt ge råd till språkanvändarna i syfte att främja gott språk- bruk. Det är också angeläget att den nordiska språkgemenskapen stärks. Sverigefinska språk- nämnden skall vårda och utveckla finska språket i Sverige. Regeringens överväganden Resultatinformation Svenska språknämnden har under år 1998 besva- rat ca 13 000 språkfrågor från statliga myndig- heter och verk, kommuner m.fl. och enskilda personer. Flera av dessa frågor har föranlett längre utredningar. Under året har arbetet med boken över konstruktioner och fraser i svenska språket fortsatt enligt planerna. Ett förberedande arbete med en ordbok över nya ord i språket har kommit i gång liksom en ny utgåva av skrivregler som kommer att ligga till grund för den plane- rade elektroniska versionen. Tidskriften Språkvård har utkommit med fyra nummer. Antalet prenumeranter var under slutet av år 1998 6 500 vilket är en ökning med 300 prenumeranter jämfört med tidigare år. Sekretariatet har vidare under året hållit föredrag och kurser, medverkat vid konferenser och gjort insatser för språkvården i radio- och TV- program. Svenska språknämnden redovisade också i mars 1998 regeringens uppdrag att utar- beta förslag till handlingsprogram för att främja svenska språket. Sverigefinska språknämnden har under året besvarat drygt 1 900 språkfrågor. Språknämn- dens tidskrift Kieliviesti har planenligt utkommit med 4 nummer under året med en upplaga på 1 000 exemplar. Nämnden har under år 1998 medverkat i ett antal språkvårdskurser, språk- program i radio och i den svergefinska pressde- batten samt anordnat språkvårdsseminarier för olika yrkesgrupper. Slutsatser Nämndernas språkforskning och rådgivning är av största vikt. Det statliga stödet möjliggör en aktiv språkvård. Regeringen bedömer att anslaget till Sverige- finska språknämnden bör förstärkas så att nämnden får möjlighet att utveckla verksamhe- ten. Reformen finansieras genom ompriorite- ringar inom kulturområdet. Tabell 6.16 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 4 070 Reform + 300 Pris- och löneomräkning + 23 Förslag 2000 4 393 7 Bild och form samt konsthantverk 7.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar myndigheten Statens konstråd och insatser för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Vidare ingår statens stöd till konstbildningsrörelsen och annan konstfrämjande verksamhet, Akademien för de fria konsterna samt myndigheten Nämn- den för hemslöjdsfrågor och främjande av hem- slöjden. Även inom andra verksamhetsområden läm- nar staten stöd till bild, form och konsthantverk. Under verksamhetsområdet Allmän kulturverk- samhet redovisas vissa statliga bidrag till bild- och formområdet. Under verksamhetsområdet Museer och utställningar redovisas utställnings- verksamhet som bedrivs med statligt stöd. Un- der verksamhetsområdet Ersättningar och bidrag till konstnärer redovisas Konstnärsnämndens verksamhet, som har stor betydelse för den konstnärliga utvecklingen och det internationella utbytet inom området. 7.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 79,4 86,2 96,6 92,7 94,3 95,9 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Hos Statens konstråd ökar antalet nyanmälda konstprojekt och konstansökningar, i synnerhet konstprojekt inom det icke-statliga området. Ökningen av antalet avslutade projekt är mer måttlig samtidigt som antalet avslutade konstan- sökningar minskar. Den bristande kopplingen mellan in- och utflöde i verksamheten hör hu- vudsakligen samman med projektens genomfö- randetid, i genomsnitt kring 2–3 år från utred- ningsarbete till det att färdiga konstverk finns på plats. Ett anslagssparande har uppkommit på an- slaget D2 Konstnärlig gestaltning av den gemen- samma miljön, vilket hör samman med det för- dröjda utfallet i Konstrådets vidgade uppdrag och med förskjutningar i Boverkets utbetal- ningar. Förändringar Statens konstråd har år 1998 för första året redo- visat sitt särskilda uppdrag inom ramen för rege- ringens handlingsprogram inom arkitektur, formgivning och design. Utställningsersätt- ningen har från år 1998 i en försöksverksamhet även fördelats till tio konstnärsdrivna gallerier i landet. Under år 1999 har det nya bidraget till vissa utställare inom bild- och formområdet för- delats. Prioriteringar Inriktningen på regeringens politik inom verk- samhetsområdet är att göra den samtida bild- och formkonsten tillgänglig för så många som möjligt, oavsett var man bor i landet, samtidigt som förutsättningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga arbetet. Det är också viktigt att konsten når nya grupper i samhället. Ett flertal förändringar kommer att vidtas un- der år 2000 inom ramen för de verksamheter som Statens kulturråd, Statens konstråd, Konst- närsnämnden, Riksutställningar och Moderna museet bedriver i syfte att förbättra möjligheter- na att möta samtida bild- och formkonst oavsett var man bor i landet. 7.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området I den rapport kallad Samtidskonst i hela landet som Statens kulturråd, Statens konstråd, Konst- närsnämnden, Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna museet överlämnade till regeringen i mars år 1999 görs en mer över- gripande beskrivning av läget inom bild och formområdet. Det konstateras bl.a. att en statligt stödd infrastruktur motsvarande den som finns för t.ex. teater- och musikområdena inte har upprättats samt att visningen av samtidskonst på hög konstnärlig nivå i påfallande liten utsträck- ning sker på länsmuseerna. Denna brist kompen- seras dock på vissa håll av verksamheten hos kommunala konsthallar, konstnärsägda gallerier eller genom andra mer tillfälliga initiativ som drivs med ideella förtecken och en begränsad ekonomi. Mot denna bakgrund finner man att spridningen i landet av samtidskonst på en hög konstnärlig nivå ändå är överraskande god. Den positiva utvecklingen för framför allt den unga bild- och formkonsten fortsätter. Utbyte och samverkan mellan de nordiska länderna har stärkts, liksom med länderna runt Östersjön. Svenska bildkonstnärer har inbjudits till ett fler- tal biennaler under förra året. Intresset för svensk design i utlandet har också ökat. Vid möbelmässan i Milano fick svensk inredning massmedial framgång och svensk eller skandina- visk design visades på centrala museer i St Petersburg, Amsterdam, Köln och i München. Kulturhuvudstadsåret 1998 erbjöd bild- och formkonsten en särskilt framskjuten position med ett flertal uppmärksammade utställningar. I februari invigdes den nya byggnaden för Moder- na museet, som under sitt första verksamhetsår hade mer än 500 000 besökare och fick stor uppmärksamhet i medier. Den mest omtalade och besökta formutställningen under Kulturhu- vudstadsåret var Trädgården och Konsthantver- ket på Rosendals Trädgård med cirka 250 000 besökare under fem månader. Också för slöjden innebar Kulturhuvudstadsåret en kraftsamling, genom den stora utställningssatsningen Slöjden är här! Slöjden är härlig! I Stockholmsområdet innebar Kulturhuvudstadsåret ett kraftigt, men tillfälligt, stöd för flera nyetablerade institutioner inom bild- och formområdet. Under inne- varande år har vissa av dessa institutioner signale- rat om ekonomiska problem. Kultur som regional utvecklingfaktor har fått ett allt större genomslag och detta synsätt ger nu förutsättningar för ett ökat regionalt stöd även till bild- och formkonsten. Flera regioner har i sina förslag till regionala tillväxtavtal fört fram förslag på sådana satsningar. Som exempel kan nämnas projekt som Östersjöns konstcentrum i Visby, Museum Vandalorum i Värnamo och en bred satsning på design i Kalmar län. Några län, t.ex. Dalarna och Jämtland, lyfter i sina förslag till tillväxtavtal fram slöjdens och hantverkets betydelse som en regional utvecklingsfaktor. En stor del av samtidskonstens offentlighet är kopplad till utställningar på gallerier. Dessa drivs huvudsakligen på kommersiell grund, men ger inte bara konstnärerna utställnings- och in- komstmöjligheter, utan erbjuder också allmän- heten fritt tillträde till de utställningar som arrangeras. Svenska Galleriförbundet, som samlar 56 av landets främsta gallerier, anger i en egen statistik att de drygt 500 utställningar som arrangerats av medlemmarna under år 1998 har haft sammanlagt 370 000 besökare. I dag när andrahandsförsäljningen av konst på auktioner når nya rekordnivåer finns även tecken som ty- der på att marknaden för förstahandsköp på gallerier visar en svag återhämtning sedan den stora nedgången vid 1980-talets slut. Vissa galle- rier har utvecklat internationella kontaktnät och medverkar med svenska konstnärer vid interna- tionella mässor. I ett långsiktigt perspektiv visar besöksstati- stiken, som den redovisas i Statens kulturråds Kulturbarometer, en tydligt positiv trend på om- rådet. År 1995 hade cirka 40 % av befolkningen, eller drygt 3 miljoner personer, besökt någon konstutställning eller konstmuseum, en siffra som är i nivå med antalet besök på statligt stödda teater-, opera och dansföreställningar. Senare statistik av detta slag finns dock inte att tillgå. De offentliga utställningarna på konstmuseer och konsthallar besöks i högre grad av den storstads- boende befolkningen jämfört med dem som bor i övriga landet. Förhållandet utjämnas dock av den kontakt med konsten som möjliggörs ge- nom den omfattande utställningsverksamheten inom de konstfrämjande organisationerna på ar- betsplatser och i föreningslivet över hela landet. Det fortsatt låga nybyggandet av framför allt bostäder har återverkningar på konstnärers möj- ligheter till uppdrag för den offentliga miljön, liksom därmed även på allmänhetens möjligheter att möta de nya konstuttrycken i dessa miljöer. Trots den låga byggaktiviteten har intresset från bostadsföretag, kommuner och andra att samar- beta med Statens konstråd med beställning av fasta konstverk inom de icke-statliga miljöerna samtidigt ökat påtagligt. De viktigaste statliga insatserna inom området Staten har antagit ett flertal roller inom området och genomför bl.a. följande insatser. Statens konstråd är landets största beställare av konst. Med det vidgade uppdrag som Konstrådet har från år 1997 har rådet i uppdrag att, förutom att förvärva konst för statens miljöer, även söka samverkan och lämna bidrag till förvärv av konst för andra gemensamma miljöer. Staten stöder ut- ställningslivet genom Moderna museets verk- samhet, genom Riksutställningars verksamhet, genom verksamhetsstöd till institutioner som Rooseum, Millesgården och Thielska galleriet, förutom till konstfrämjande och landsomfattan- de organisationer som Sveriges Konstföreningars Riksförbund och Folkrörelsernas Konstfrämjan- de. De två senare organisationerna, Konsthant- verkscentrum och ett tiotal konstnärsdrivna gal- lerier har därtill möjlighet att fördela en statligt finansierad utställningsersättning, i syfte att bredda de konstnärliga uttrycksformerna i verk- samheten, förbättra konstnärernas intäkter i samband med utställningen samt att vinna nya publikgrupper. Staten lämnar också bidrag till ett antal mindre främjandeorganisationer inom bild- och formområdet, i syfte att ge ökade möjlighe- ter att se bild- och formkonst i hela landet, nå ny publik, utveckla metoder, samverkansformer och erfarenhetsutbyte samt att främja konstnärernas villkor. Sedan 1997 har Malmö konsthall ett na- tionellt uppdrag inom samtidskonsten och Röhsska museet ett nätverksansvar inom formområdet. Sedan år 1999 har Föreningen Svensk Form ett nationellt uppdrag inom form- givning och design. Den konstnärliga utveck- lingen inom området får ett betydelsefullt stöd genom Konstnärsnämndens bidragsgivning. Under år 1999 har det nya verksamhetsstödet till vissa utställare fördelats med större belopp till Färgfabriken i Liljeholmen, Form/Design Cen- ter i Malmö, Wanås utställningar utanför Kristianstad, Enkehuset i Stockholm och Grafi- kens Hus i Mariefred. Ytterligare åtta institutio- ner från olika orter har fått bidrag med mindre belopp. Tradition och förnyelse inom slöjden har stått i fokus för ett arbete som fortsätter på regional nivå. Slöjdens ställning och möjligheter i ett re- gionalt utvecklings- och näringsperspektiv, bl.a. frågor som rör slöjdarnas möjligheter att få av- sättning för sina produkter genom marknads- föring och distribution, är en viktig framtidsfråga för hemslöjdsrörelsen. Samtidskonsten i hela landet I mars 1998 gav regeringen Statens kulturråd, Statens konstråd, Konstnärsnämnden, Riksut- ställningar och Statens konstmuseer i uppdrag att, inom ramen för befintliga resurser, överväga former för en ökad samverkan i syfte att för- bättra möjligheterna för en publik i hela landet att möta samtida bildkonst, formgivning och konsthantverk av god kvalitet. I uppdraget, som redovisades i mars i år, låg också att studera vilka roller verksamheter med andra huvudmän kan ha för att främja möjligheterna att möta samtids- konst i hela landet. I rapporten Samtidskonsten i hela landet kon- stateras att för utvecklingen av den konst som står i frontlinjen är storstadsmiljöerna viktiga med sin koncentration av utövare, kritiker och publik. Vidare anförs att en strategi för spridning av samtidskonst, som kan tillföra publiken utanför storstäderna något nytt, måste ha sin ut- gångspunkt i starka centrala institutioner. En prioriterad uppgift är att långsiktigt bygga upp kompetensen på mottagarsidan. I rapporten avi- serar myndigheterna ett antal samverkansprojekt med syfte att förbättra möjligheterna att möta samtidskonsten utanför storstadsområdena. Statens kulturråd genomför en särskild utred- ning av länsmuseernas verksamhet bl.a. inom den samtida bild- och formkonsten, för att identifiera underförsörjda regioner. Vidare kommer Kultur- rådet att årligen framöver ansvara för en syste- matisk sammanställning av verksamheter i landet med inriktning på samtidskonsten. Kulturrådet kommer också att initiera en diskussion med be- rörda parter om en utveckling av utbildningen av konstpedagoger. Riksutställningar planerar att, i samverkan med Statens konstråd, göra utställningar med anknytning till större satsningar som gjorts av Konstrådet under senare år. Vidare kommer Riksutställningar att söka samverkan med t.ex. Svensk Form, Nationalmuseum och Röhsska museet för att göra utställningar av formkonst. Bildkonstnärsfonden avser att i samverkan med konstnärliga högskolor, konstmuseer och konsthallar presentera projekt som genomförs av utländska konstnärer som arbetar i IASPIS atel- jéer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Moderna museet föreslår att den nya utställ- ningsformen Moderna Museet Projekt som be- drivs i lokaler utanför den nya byggnaden skall kunna visas även på andra orter i landet, bl.a. i samverkan med Riksutställningar. Nationalmuseums konsthantverksavdelning kommer under en ombyggnadsperiod i museet att anordna vandringsutställningar i samverkan med Svensk Form, Röhsska museet och ta ini- tiativ till seminarier och konferenser riktade till länsmuseer och kommunala museer för att sti- mulera deras intresse för formgivning och konsthantverk. Effekter av de statliga insatserna Statens konstråds verksamhet har ökat tillgäng- ligheten till aktuell samtidskonst på många orter och i många miljöer över hela landet. Genom Konstrådets inköp får konstnärer över hela lan- det ökade försörjningsmöjligheter. Inköpen har också stor ekonomisk betydelse för gallerier och andra inköpsställen som är öppna för allmänhe- ten. Kravet att sprida uppdragen stöder konst- närlig mångfald och leder till inkomster för många konstnärer, inte bara till de mest etablera- de. Konstrådets verksamhet är den mest omfat- tande i landet och har betydelse som referens på nationell nivå för konstnärer och andra beställare av offentlig konst. Genom den statliga bidragsgivningen får ut- ställningslivet i landet ett viktigt stöd. Statliga projektbidrag och resestipendier har haft stor betydelse för det internationella utbytet och den konstnärliga utvecklingen. Det stöd till konstinköp som Statens kulturråd fördelar till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler berör många, förutom miljontals besökare i lan- dets omkring 2 400 föreningshus och folkparker, även de många yrkesverksamma konstnärer som inbjuds att delta i inköpsutställningarna. Utställningsersättningen har fördelats till ett stort antal konstnärer och har inneburit för- bättrade möjligheter att ställa ut även mer etable- rade konstnärer på mindre orter i landet. Det statliga stödet till bild- och formorganisa- tioner har bidragit till att stärka de mottagande organisationernas arbete med utställningsverk- samhet och kunskapsspridning samt stärkt de yrkesutövande konstnärerna och formgivarna i deras publikarbete. Det statliga stödet till slöjden har bidragit till en bred och aktiv verksamhet med god geogra- fisk spridning, bl.a. spelar det riksomfattande nätverket av länshemslöjdskonsulenter och riks- konsulenten för barn och ungdom en viktig roll när det gäller att öka barns och ungdomars in- tresse för och utövande av olika slöjdtekniker. Regeringens slutsatser Sammantaget har statens insatser på området haft stor betydelse för utvecklingen inom verk- samhetsområdet. Målet att göra den samtida bild- och formkonsten tillgänglig för så många som möjligt, oavsett var de bor i landet, samti- digt som förutsättningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga arbetet har uppnåtts till stor del. Sammantaget bör de åtgärder som redovisas i rapporten Samtidskonsten i hela landet avsevärt förbättra möjligheterna framöver för en publik i hela landet att möta samtida bildkonst, formgiv- ning och konsthantverk. Regeringen följer ut- vecklingen av detta arbete. Spridningen av kvalificerad samtidskonst utanför storstadsmiljöerna är dock fortfarande en prioriterad uppgift, liksom den konstfrämjan- de uppgiften att göra inbrytningar i nya publik- grupper. Regeringen bereder för närvarande frå- gan om att upprätta ett nätverk mellan utställande institutioner i landet som verkar inom området för samtida bildkonst. Syftet är att skapa en gemensam plattform för erfarenhetsut- byte om t.ex. samproduktion av utställningar, utbildning, säkerhet, marknadsföring, utveckling av hanterings- och konservatorskompetens m.m. för de aktuella institutionerna. Statens stöd till slöjden har enligt regeringens bedömning stor betydelse för bevarandet och ut- vecklingen av slöjdtraditionen. Slöjden är en vik- tig del av vårt kulturarv, men också en del av dagens form- och konsthantverksutveckling. I egenskap av kultur- och näringsverksamhet är den även en resurs som regional utvecklingsfak- tor. Den utredning som pågår om statens ansvar för form och design kan komma att påverka även slöjdområdet. 7.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende myndigheter inom verksamhetsområdet. 7.5 Anslag D1 Statens konstråd Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 4 622 Anslags- kredit -87 1999 Anslag 5 122 Utgifts- prognos 5 035 2000 Förslag 5 484 2001 Beräknat 5 571 1 2002 Beräknat 5 662 2 1 Motsvarar 5 484 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 5 484 tkr i 2000 års prisnivå. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att Konstrådet förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverkar till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och spri- der kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. För Statens konstråd gäller förordningen (1996:1597) med instruktion för Statens konstråd. Myndighetens avgiftsintäkter uppgick år 1998 till 1 952 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Konstrådets verksamhet fördelar sig på tre verk- samhetsgrenar. I sin årsredovisning presenterar Konstrådet verksamhetsgrenarnas kostnader utan att specificera finansieringskälla. Båda de anslag som myndigheten disponerar bidrar till finansieringen av kostnaderna. För arbetet med Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt (Projekt) har kostnaderna uppgått till 29,2 mil- joner kronor, eller en ökning med drygt 8 miljo- ner kronor jämfört med förra året. För Förvärv av konst till myndigheter i redan befintliga loka- ler (Konstansökningar) har kostnaderna under år 1998 uppgått till 6,5 miljoner kronor, en ökning med 2 miljoner, samt för Informations- och ut- vecklingsverksamhet till knappt 2 miljoner kro- nor, vilket var en ökning med 700 000 kronor. Totalt har verksamhetens kostnader ökat med drygt 12 miljoner kronor jämfört med förra året. Den anställda personalen på rådets kansli upp- gick år 1998 till motsvarande 7,1 årsarbetskrafter, en neddragning med 3 årsarbetskrafter jämfört med år 1997. Under samma period ökade pro- jektledarinsatserna med knappt 3 årsarbetskraf- ter, från 6,5 till 9,3 årsarbetskrafter. Lokalkost- naderna uppgick år 1998 till 1,2 miljoner kronor. Tabell 7.3 Verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkter Tusental kronor 95/96 (12 mån) 1997 1998 Kostnader 1. Projekt 15 596 20 808 29 152 2. Konstansökningar 4 367 4 584 6 552 3. Information 1 514 1 227 1 951 Indirekta kostnader (verksamhetsgren 1-3) 5 057 4 611 5 854 Summa 26 534 31 230 43 509 Intäkter Anslag 24 340 26 541 41 557 Avgifter och ersättningar 2 194 4 689 1 952 Summa 26 534 31 230 43 509 Slutsatser Det är regeringens uppfattning att den redovi- sade verksamheten sammantaget har motsvarat de mål som har satts upp för Statens konstråd. En mer detaljerad bedömning av Konstrådets verksamhet görs under anslaget D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Vid beräkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom- pensation för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 336 000 kronor. Tabell 7.4 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 5 122 Pris- och löneomräkning +26 Justering av premier +336 Förslag 2000 5 484 D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tabell 7.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 37 366 Anslags- sparande 15 786 1999 Anslag 35 438 Utgifts- prognos 45 274 2000 Förslag 40 438 2001 Beräknat 41 191 2002 Beräknat 41 988 Från anslaget bekostas dels konstförvärv bes- lutade av Statens konstråd, dels, under en övergångsperiod, bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig ut- smyckning av bostadsområden. Under anslaget beräknas även medel för bidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp. I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100 avsnitt 4.3) redovisade regeringen att utgiftsbegränsande åtgärder vidtagits för år 1999. Av detta skäl har 3 miljoner kronor dragits in på den del under anslaget som disponeras av Boverket, varav 1,1 miljoner kronor från anslagssparandet. Anslagssparandet år 1998 är en följd dels av att större delen av det ekonomiska utfallet från på- började projekt inom ramen för Konstrådets vidgade uppdrag i stigande grad beräknats komma först under åren 1998 och 1999, dels av att Boverkets utbetalningar av redan beslutade bidrag senarelagts. Prognosen för år 1999 visar på ett anslagssparande på 2,9 miljoner kronor, dvs. ca 8 % av anslaget, vilket i sin helhet kan hänföras till Boverkets beslutade men ej utbeta- lade bidrag. Regeringens överväganden Resultatinformation Konstrådet har formulerat riktlinjer för samver- kan inom det vidgade uppdraget. Enligt dessa prioriterar Konstrådet projekt som initieras med engagemang och vilja att göra egna insatser, som bygger på brukarintresse, som syftar till konst- närlig kvalitet och där Konstrådet kan komma in tidigt i processen och som ger utrymme för ex- periment och utveckling. Vidare har projekt prioriterats där platsen är central och offent- ligheten stor, t.ex. torg- och gaturum, som leder till uppdrag med vidgade konstnärsroller, med inriktning på trafikmiljöer eller annan infra- struktur där omsorger i form av konstnärlig gestaltning behövs, som ger möjlighet till med- verkan i upprustning av t.ex. skolgårdar och sjukhusområden. Projekt som ger möjlighet till kompetenta konstpedagogiska insatser, där det finns intresse för samverkan med yrkesgrupper som arkitekter och landskapsarkitekter, som bidrar till god geografisk spridning inom verk- samheten och som kan tjäna som modell och inspiration för andra har också prioriterats. Liksom under år 1997 har ett stort antal nya projekt anmälts till Konstrådet under förra året och i ökande grad från det icke-statliga området. Antalet avslutade projekt, fasta konstverk och utplacerade löskonstverk har ökat jämfört med förra året. Den nedåtgående trend som kunde konstateras under förra året för förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt har därmed bru- tits och vänt uppåt under år 1998. Väntetiden för en ny konstansökan har sjunkit, endast 6 ansök- ningar har väntat längre än målets ett år. Antalet avslutade ansökningar och placerade verk har sjunkit något, samtidigt som antalet nya ansök- ningar ökar. Tabell 7.6 Prestationer Verksamhet 95/96 (12 mån) 1997 1998 1. Projekt Avslutade projekt 52 43 55 Antal placerade fasta konstverk 26 28 30 Nyanmälda projekt 45 119 120 varav statliga resp. (icke-stat- liga) projekt 45 (0) 41 (78) 38 (82) 2. Konstansökningar Avslutade konstansökningar 181 107 99 Nyanmälda konstansökningar 128 83 119 3. Information, utveckling Skrifter 5 5 10 Utställningar i.u i.u 9 Seminarier 3 3 9 Utvecklingsprojekt 0 0 3 För de 3,9 miljoner kronor som Statens kultur- råd fördelar till folkparker, folkets hus, bygde- gårdar och nykterhetsorganisationernas sam- lingslokaler för inköp av konst har organisationerna förvärvat 412 verk under 1998 för utplacering i olika samlingslokaler över hela landet. Förvärven görs varje år vid ett femtontal särskilda inköpsutställningar – kallade Konst åt alla – som arrangeras i ett samarbete mellan Fol- kets Hus Riksorganisation, Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar. Vissa av de inköpta verken ingår sedan i vand- ringsutställningar en tid innan de når sin slutgil- tiga placering. Av de 412 verken är 7 verk beställda av Folkparkerna för att ingå i parkernas yttre miljö. Beställningsbemyndigande Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att göra beställningar av konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 15 miljoner kronor efter år 2000. Tabell 7.7 Bemyndigande Tusental kronor 1998 utfall 1999 prognos 2000 beräknat 2001 beräknat 2002 beräknat Utgående förpliktelser vid årets början 6 386 7 248 9 000 Nya förpliktelser 14 348 15 752 23 000 Infriade förpliktelser 13 486 14 000 17 000 12 000 3 000 Utstående förpliktelser vid årets slut 7 248 9 000 15 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 15 000 15 000 15 000 Slutsatser Den uppåtgående trenden i förvärvsverksamhe- ten pekar på att Konstrådet har funnit väl funge- rande former för arbetet med det vidgade upp- draget. Trots att Konstrådet mycket sällan fungerar som en ren bidragsgivare, utan i allmän- het går in i projekten som samarbetspartner, har intresset för samverkan från det icke-statliga om- rådet varit stort. Konstansökningarna har tidi- gare varit belastade med alltför långa väntetider för de sökande myndigheterna, men väntetiden har nu sjunkit till en nivå nära målet. Samtidigt måste Konstrådet kommande år upprätta en ba- lans mellan antalet avslutade ansökningar och antalet nyanmälda för att undvika att väntetiden börjar öka på nytt. Slutligen finns positiva tecken även inom informations- och utvecklings- verksamheten. Regeringen gör bedömningen att den redovi- sade verksamheten sammantaget har motsvarat de mål som har satts upp för Konstrådet. En suc- cessiv infasning av det vidgade uppdraget har inneburit ett anslagssparande t.o.m. år 1999. För att minska sparandet har regeringen tidigare fattat beslut om en tillfällig sänkning av anslags- nivån med 7 mkr under år 1999. Från år 2000 bör infasningen vara genomförd och utfallet på igångsatta projekt komma fullt ut. I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100 avsnitt 4.3) redovisades att utgifts- området under åren 2000 och 2001 minskar med 20 miljoner kronor. Av beloppet hänför sig 2 miljoner kronor till detta anslag. Anslaget mins- kas således med detta belopp. Tabell 7.8 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 35 438 Återställande av tillfällig ned- dragning +7 000 Utgiftsbegränsande åtgärder –2 000 Förslag 2000 40 438 D3 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tabell 7.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 1 064 Anslags- sparande 403 1999 Anslag 1 078 Utgifts- prognos 1 481 2000 Förslag 1 488 2001 Beräknat 1 512 1 2002 Beräknat 1 537 2 1 Motsvarar 1 488 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 488 tkr i 2000 års prisnivå. Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt för- ordningen med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor (1988:315) ta initiativ till, pla- nera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämn- den skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Nämnden står som samordnare för hem- slöjdskonsulentverksamheten och har bemyndi- gande att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvalt- ning och personaladministration. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1998 visar att Nämnden för hem- slöjdsfrågor hade ett anslagssparande på 403 000 kronor. Prognosen för år 1999 visar på att spa- randet kommer att vara förbrukat vid 1999 års slut. Nämnden för hemslöjdsfrågors avgiftsin- täkter uppgick år 1998 till 16 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Nämnden för hemslöjdsfrågor har under året fortsatt arbetet med tre projekt, nämligen Hem- slöjdens arkivprojekt, Hemslöjdens roll i ett tvärvetenskapligt perspektiv och Projekt Dräktcentrum. Hemslöjdens arkivprojekt, som bedrivits med Sesam-medel, har pågått under tre år och avslutades vid årsskiftet. Då hade alla 25 länshemslöjdsföreningarna, två riksföreningar och åtta lokalföreningar fått delar av sina sam- lingar registrerade i den gemensamma databasen. För att arbetet ska kunna fortsätta nu när Sesam- projektet avslutats, har 16 län fått databasprog- rammet installerat. Barn- och ungdomsverk- samhet har prioriterats i de flesta länen under året. I 13 län drevs större barn- och ungdoms- projekt. I den löpande verksamheten ingick akti- viteter som ull- och täljarskola, skollovsslöjd, fortbildning av lärare och slöjdläger. Utställning- en Slöjden är här! Slöjden är härlig! som visades på Liljevalchs konsthall sommaren 1998 har inspirerat slöjdverksamheten i hela landet, bl.a. har det resulterat i ett tjugotal utställningar på regional nivå. Flera länsöverskridande projekt, där man arbetar inom specifika teknik- eller materialområden, pågår. Under år 1998 har nämnden lagt stor vikt vid analys och utvärde- ring av delar av verksamheten genom att ta fram rapporter inom olika områden. Slutsatser Regeringen bedömer att Nämnden för hem- slöjdsfrågor stödjer och initierar en verksamhet som i enlighet med det övergripande målet för myndigheten ökar intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela landet. Verk- samhetsinriktningen bör ligga fast. Som en följd av minskade ekonomiska resur- ser består den fasta personalen på nämndens kansli numera endast av en kanslichef och en assistent, vilket gör att myndigheten har svårt att leva upp till de krav som ställs på verksamheten. Regeringen bedömer att för att den nuvarande ambitionsnivån skall kunna upprätthållas bör anslaget ökas med 400 000 kronor. Enligt rege- ringens bedömning bör ökningen även kunna förbättra nämndens möjligheter att ha en mer aktiv roll när det gäller form- och designfrågor. Tabell 7.10 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 1 078 Pris- och löneomräkning + 10 Reformmedel + 400 Förslag 2000 1 488 D4 Främjande av hemslöjden Tabell 7.11 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 16 795 Anslags- sparande 217 1999 Anslag 17 269 Utgifts- prognos 17 486 2000 Förslag 17 462 2001 Beräknat 17 794 2002 Beräknat 18 150 Anslaget disponeras av Nämnden för hem- slöjdsfrågor för bidrag till hemslöjdskonsulen- ternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsförening- arnas Riksförbund och projekt inom hem- slöjdsområdet. Hemslöjdskonsulentverksamheten bestod under budgetåret 1998 av två hemslöjdskonsu- lenter i varje län, med undantag för Skåne län som hade fyra och Västra Götalands län som hade sex länshemslöjdskonsulenter. Antalet rikskonsulenter var fem, en rikskonsulent i hem- slöjd för barn och ungdom, en spetskonsulent och tre sameslöjdskonsulenter. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund är en ideell förening som har till uppgift att främja den svenska hemslöjden och dess utveck- ling samt fungera som centralt organ för landets hemslöjdsföreningar. Under anslaget anvisas medel för bidrag till projekt inom hemslöjdsområdet. Regeringens överväganden Resultatinformation Resultatet av verksamheten redovisas under anslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor. Slutsatser Enligt regeringens bedömning har medlen an- vänts på ett effektivt sätt. Tabell 7.12 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 17 269 Pris- och löneomräkning + 193 Förslag 2000 17 462 D5 Bidrag till bild- och formområdet Tabell 7.13 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 14 741 Anslags- sparande - 1999 Anslag 27 296 Utgifts- prognos 27 296 2000 Förslag 27 805 2001 Beräknat 28 188 2002 Beräknat 28 584 Under anslaget anvisas medel för bidrag till or- ganisationer m.m. på bild- och formområdet. Under anslaget anvisas också medel till Akade- mien för de fria konsterna. Akademien skall bl.a. främja utvecklingen inom bild- och byggnads- konsten samt bevaka och informera om viktigare frågor inom området. Regeringens överväganden Resultatinformation Statens kulturråd har under år 1998 lämnat verk- samhetsbidrag till Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR), Folkrörelsernas Konstfräm- jande (FKf), Föreningen Svensk Form, före- ningen Handarbetets Vänner, Grafiska sällska- pet, Svenskt barnbildsarkiv och Stiftelsen Gerlesborgsskolan. Bidrag har också lämnats till Galleri Index och till 18 konsthantverkskoope- rativ. Vid bidragsfördelningen har Kulturrådet lagt särskild vikt vid verksamheter som främjar konstnärernas villkor och möten med publiken. Vidare prioriteras verksamheter som når olika publikkategorier och ger ökade möjligheter att se bild- och formkonst över hela landet liksom verksamheter som utvecklar olika metoder och samverkansformer eller innebär erfarenhetsut- byte nationellt och internationellt. Tabell 7.14 Fördelning av bidrag till bild- och formområdet Tusental kronor 1995/96 (12 mån) 1997 1998 Verksamhetsbidrag 6 685 9 208 1 9 208 Utställningsersättning 2 000 5 433 5 433 Andra bidrag 376 100 100 Summa 9 061 14 741 14 741 1 Fr.o.m. år 1997 ingår bidrag till Akademien för de fria konsterna i detta anslag. Det statliga bidraget till utställningsersättning, som under år 1998 har fördelats av Sveriges konstföreningars Riksförbund, Folkrörelsernas Konstfrämjande och Konsthantverkscentrum, har förbättrat möjligheterna att ställa ut mer etablerade konstnärer även i landets mindre orter. Antalet utställningar som på detta sätt medfört ersättning till den utställande konstnä- ren har ökat fram till år 1998, då antalet minskar med cirka en tredjedel. Minskningen beror på flera förhållanden som förändrats under år 1998. Ersättningen blev detta år momsbelagd samtidigt som ersättningsnivån höjdes från 3 000 till 4 000 kronor för separatutställningar och möjlighet gavs att betala utställningsersättning till konstnä- rer även vid samlingsutställningar, med ersätt- ningsnivåer på 6 000 till 8 000 kronor beroende på antalet deltagare. Slutligen beror minskningen även på ett periodiseringsproblem med utbetal- ningar inom SKR under åren 1996–97, vilket gjorde att antalet blev högre under år 1997. De former som gällt för utställningsersättningen har gradvis kunnat förändras av Kulturrådet i samråd med företrädare för berörda organisationer. För att klarlägga om det finns ytterligare behov att utveckla dessa former och för att få en samlad bild av vad bidraget har haft för effekter är bidra- get nu föremål för en översyn från Kulturrådets sida. Tabell 7.15 Utställningsersättningen Tusental kronor 1996 1997 1998 Utställare Antal utställningar Utbetald ersättning Antal utställningar Utbetald ersättning Antal utställningar1 Utbetald ersättning SKR 445 1 500 1 266 3 325 598 3 097 FKf 109 500 106 1 378 212 1 302 Konsthantverkskooperativ – – – 620 119 620 Konstnärsdrivna gallerier – – – – 61 414 Summa 554 2 000 1 461 5 323 990 5 433 1Preliminära uppgifter Slutsatser Det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet har haft stor betydelse för att uppfylla målet att söka en ny publik och att göra det möjligt att möta den samtida bild- och form- konsten oavsett var man bor i landet samt för att stödja den konstnärliga kvaliteten. Stödet har medfört att organisationerna har fått stärkta re- surser att främja konst- och formintresset genom olika former av konstbildning, programverksam- het, information om konstnärerna, marknadsfö- ring m.m. Bidragen under detta anslag har en geografiskt balanserande roll. En stor del av det konstfrämjande arbetet i organisationer som Sve- riges konstföreningars Riksförbund och Folk- rörelsernas Konstfrämjande äger rum på arbets- platser och på orter utanför landets storstadsområden. Regeringen angav i kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) att de resurser som staten ställer till de konstbildande organisationernas förfogande bör medverka till att de nya konstnärliga ut- trycken sprids till nya platser, men också till att konsten introduceras för nya grupper. För att klargöra i vilken grad dessa mål har uppnåtts och om utställningersättningen även för övrigt har en helt ändamålsenlig utformning är det, enligt regeringens uppfattning, välkommet med den översyn som nu görs av Kulturrådet, så att fram- tida förändringar kan baseras på en mer samlad bild av hur bidraget har fungerat. Tabell 7.16 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 27 296 Pris- och löneomräkning +509 Förslag 2000 27 805 8 Ersättningar och bidrag till konstnärer 8.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Konstnärs- nämndens fördelning av ersättningar och bidrag till konstnärer inom bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstområdena samt fördelning av ersätt- ningar och bidrag till ordområdet som beslutas av styrelsen för Sveriges författarfond. Härut- över ingår även upphovsrättsorganisationens Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) verk- samhet vad avser fördelning av individuell vis- ningsersättning. 8.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 252,5 262,1 264,4 262,2 259,5 264,6 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Antalet ansökningar om ersättningar och bidrag inom verksamhetsområdet har legat tämligen konstant i jämförelse med föregående år. Det kan dock skilja sig något mellan olika konstnärs- kategorier till följd av förändrade ansöknings- perioder, nya bidragsformer m.m. Antalet för- delade bidrag och stipendier har minskat något i jämförelse med föregående år. Arbetsstipendie- rna, som utgör kärnan av bidragsgivningen inom verksamhetsområdet, har minskat i antal. I stället har de genomsnittliga bidragsbeloppen ökat. Förändringar Att förbättra de yrkesverksamma konstnärernas ekonomiska villkor är av stor betydelse för att det kulturpolitiska målet om kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet skall kunna uppfyllas. Mot denna bakgrund har regeringen sedan år 1997 målmedvetet satsat på att förstärka området. Från och med år 1997 tillfördes verk- samhetsområdet 21 miljoner kronor vilket bland annat gav möjlighet till fler stipendier och bidrag, närmare en fördubbling av antalet långtidssti- pendier, återinförandet av den individuella vis- ningsersättningen samt starten av ett internatio- nellt ateljéprogram benämnt IASPIS (International Artists’ Studio Program in Swe- den). Våren 1998 tog riksdagen ställning till propo- sitionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konstnärernas villkor. 69 miljoner kronor tillfördes utgiftsområdet fr.o.m. år 1999 varav omkring 12,5 miljoner kronor för- delades inom verksamhetsområdet. Därmed kunde en mängd för konstnärerna betydelsefulla reformer genomföras. Det handlar bl.a. om ett nytt stöd för beställning av nyskriven svensk dramatik syftande till att ge i första hand teatrar möjlighet att beställa nyskriven dramatik av hög kvalitet samt ersättning till upphovsmän och ut- övande konstnärer för folk- och skolbibliotekens utlåning av musikaliska verk på fonogram (fonogramersättning). Därutöver har befintliga ersättningar och bidrag kunnat förstärkas avse- värt. Vidare har flera försöksverksamheter inom området syftande till att stimulera konstnärernas arbetsmarknad påbörjats under året. Riksdagen fattade även hösten 1998 beslut (prop. 1997/98:156, bet. 1998/97:LU3, rskr. 1998/99:22) om införandet av den s.k. kassetter- sättningen vilket innebär att en del av priset på oinspelade video- och ljudkassetter, tomma CD- skivor o.dyl. går till dem som skapat, framfört och producerat musik, film samt radio- och TV- program. Prioriteringar Den inriktning av verksamheten som regeringen redogjorde för i propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3) och propositionen om konst- närernas villkor (prop. 1997/98:87) ligger fast. Statens åtgärder skall inriktas på att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för ut- fört konstnärligt arbete. Det handlar om att sti- mulera konstnärernas arbetsmarknad så att en ökad efterfrågan uppstår, men också att genom en koncentration av insatserna inom ramen för verksamhetsområdet verka för att ge professio- nella konstnärer möjlighet att ägna sig åt konst- närligt utvecklingsarbete och förnyelse. Under året skall de sedan den 1 januari 1999 påbörjade försöksverksamheterna inom området följas upp och utvärderas. 8.3 Resultatbedömning Utgångspunkten för regeringens politik inom det konstnärspolitiska området är det kulturpo- litiska målet om kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. I propositionen om kul- turpolitik betonade regeringen vikten av fritt skapande och självständiga konstnärer samt be- tydelsen av mötet mellan konstverk och publik. Samtidigt kunde konstateras att mötet mellan konstverk och publik sällan är ett möte som kan inordnas under marknadens lagar om tillgång och efterfrågan. Regeringen har mot denna bak- grund under senare år bedrivit en målmedveten konstnärspolitik syftande till att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för ut- fört konstnärligt arbete. Tillståndet och utvecklingen inom området Tillståndet och utvecklingen inom området över- ensstämmer till stora delar med regeringens be- dömning som lämnades i budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17 avsnitt 8.3). Konstnärernas arbetsmarknad är fort- farande kärvare än för andra yrkesgrupper. Vad gäller arbetsmarknadsmedlen har regeringen fattat beslut om tydliga avgränsningskriterier för vilka som skall ha rätt till arbetsmarknadspo- litiska åtgärder med riktning mot den konstnär- liga arbetsmarknaden. Utfallet av denna åtgärd redovisas först i början av år 2000. Konstnärsstödsutredningens (SOU 1997:184) redovisning av konstnärernas ekonomiska situa- tion gäller fortfarande. Detta bekräftas av en un- dersökning av bild- och formkonstnärernas eko- nomiska och sociala situation som genomförts av Konstnärernas Riksorganisation (KRO) i samar- bete med Konstnärsnämnden. Generellt sett är konstnärernas inkomster av konstnärligt arbete låga. I genomsnitt kommer endast en femtedel av deras inkomster från det konstnärliga arbetet. De sammanlagda bruttoinkomsterna är också låga, ca 80 % av genomsnittet för befolkningen totalt sett. Kvinnornas inkomster är i genomsnitt 85 % av männens. För hela befolkningen är motsva- rande andel 73 %. De åtgärder som vidtagits ge- nom förslag i propositionen om konstnärernas villkor i syfte att öka konstnärernas arbetsmöj- ligheter och därmed även inkomster kommer att utvärderas under våren 2000. Det internationella utbytet har stor betydelse för konstnärerna då det ger möjlighet till stimu- lans och utveckling i deras skapande. Genom ett intensivare internationellt kulturutbyte öppnas också den internationella arbetsmarknaden för konstnärer verksamma i Sverige. Svenska konst- närer har redan skördat stora framgångar inter- nationellt inom flera konstområden. De viktigaste statliga insatserna inom området Verksamhetsområdet var under år 1997 föremål för ett omfattande utredningsarbete vilket re- sulterade i propositionen om konstnärernas vill- kor med en mängd förslag syftande till att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Propositionen be- handlades av riksdagen under våren 1998 (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303). Därvid tillfördes utgiftsområdet 69 miljoner kronor fr.o.m. år 1999 varav om- kring 12,5 miljoner kronor fördelades inom verksamhetsområdet. Denna förstärkning före- gicks av reformer på 21 miljoner kronor fr.o.m. år 1997 efter förslag i propositionen om kultur- politik (prop. 1996/97:3). Vidtagna åtgärder har i huvudsak inriktats på att höja ersättningen för utfört konstnärligt ar- bete och på att stimulera konstnärernas arbets- marknad så att en ökad efterfrågan uppstår. Bland de viktigaste insatserna är regeringens satsning på det internationella utbytet inom bild- och formområdet genom inrättandet av den till Konstnärsnämnden knutna internationella atel- jéverksamheten benämnd IASPIS (International Artists’ Studio Program in Sweden), återin- förandet av den s.k. individuella visningsersätt- ningen, nästan en fördubbling av antalet lång- tidsstipendier och en kraftfull förstärkning av stödet till tonområdet. Från och med år 1999 har de selektiva stöden förstärkts ytterligare. Därtill har flera viktiga re- former kunnat genomföras. Det handlar bl.a. om införandet av ett s.k. dramatikerstöd. Stödet för- delas efter gemensam ansökan av dramatikern och den som vill uppföra dramatikerns verk. Vi- dare handlar det om införandet av s.k. fono- gramersättning, dvs. ersättning till upphovsmän och utövande konstnärer för folk- och skolbib- liotekens utlåning av musikaliska verk på fono- gram. Under senare år har också bibliotekser- sättningen höjts. Dessutom genomfördes en betydande förstärkning av Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm. I överensstämmelse med regeringens konst- närspolitiska ambitioner har flera reformer ge- nomförts inom andra verksamhetsområden med det gemensamma syftet att öka konstnärers möj- ligheter att nå ut till sin publik och därmed öka deras försörjningsmöjligheter. Det rör sig om ett nytt stöd till vissa utställare av bild- och form- konst, förstärkning av bidraget till fria teater- och dansgrupper, stöd till fonogramutgivning, satsningar på kollektivverkstäderna m.m. Två försöksverksamheter inom området har kunnat påbörjas fr.o.m. år 1999, dels försök med en tredje anställningsform inom teatern, dels för- sök med arbetsförmedling vid centrumbildning- arna. Därtill har regeringen fastställt avgräns- ningskriterier för vilka som skall ha möjlighet att få del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder med inriktning mot den konstnärliga arbetsmarkna- den. Avsikten är att insatserna skall koncentreras till konstnärer medan andra arbetssökande betjä- nas av den del av arbetsmarknadspolitiken som har en bredare inriktning. Försöken kommer att utvärderas under våren 2000. Riksdagen fattade även hösten 1998 beslut (prop. 1997/98:156, bet. 1998/97:LU3, rskr. 1998/99:22) om införandet av den s.k. kassetter- sättningen, vilket innebär att en del av priset på oinspelade video- och ljudkassetter, tomma CD- skivor o.dyl. går till dem som skapat, framfört och producerat musik, film samt radio- och TV- program. Effekter av de statliga insatserna Den statliga bidragsgivningen ger yrkesverk- samma konstnärer den ekonomiska grundtrygg- het som är en förutsättning för konstnärligt ska- pande och utvecklingsarbete, vilket i sin tur bidrar till uppfyllandet av det nationella kultur- politiska målet om mångfald, konstnärlig förny- else och kvalitet. Insatserna bidrar även till att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärer och rika kulturupplevelser för medborgarna. Under se- nare år har de statliga ersättningarna ökat ytterli- gare i betydelse då konstnärers inkomstmöjlig- heter vid sidan av de konstnärliga minskat till följd av den konjunkturnedgång som präglat stora delar av 1990-talet. Den konjunkturupp- gång som nu syns, med minskad arbetslöshet som följd, har ännu inte givit påtagliga resultat vad avser vissa konstnärsgruppers försörjnings- möjligheter. Under senare år har bidragsgivningen till pro- jekt prioriterats. Genomförda analyser visar på att statens bidrag utgör en väsentlig del av de to- tala kostnaderna i projekten vilket tyder på att många projekt inte skulle kunnat genomföras utan statligt stöd. Projektbidragen genererar också i regel ytterligare arbetstillfällen. En sam- manställning av rapporter som våren 1998 ingavs till Konstnärsnämnden av bild- och formkonst- närer som erhållit tvååriga arbetsstipendier visar bl.a. på att 90 % anser att de som en följd av sti- pendiet har bättre möjlighet att försörja sig på sitt konstnärliga arbete under de närmaste åren. När det gäller stipendier fördelade till andra konstnärsgrupper tyder utvärderingar på lik- nande resultat. Därtill ger den statliga bidrags- givningen konstnärer möjlighet att förbereda och delta i andra betydelsefulla sammanhang såsom utställningar. Erhållandet av stipendier tilldrar sig också uppmärksamhet vilket kan leda till nya uppdrag och inkomstmöjligheter. Regeringens målmedvetna satsning på det in- ternationella utbytet inom ramen för IASPIS har under året givit ett tydligt resultat. Allt fler svenska bild- och formkonstnärer har under året givits möjlighet att möta en internationell publik, allt som oftast med nya utställningsmöjligheter som en direkt följd av IASPIS-stödet. De reformer och förstärkningar som genom- förts inom området under senare år har som nämnts i huvudsak inriktats på att höja ersätt- ningen för utfört konstnärligt arbete och att sti- mulera konstnärernas arbetsmarknad så att en ökad efterfrågan uppstår. De fr.o.m. år 1997 ge- nomförda reformerna har haft denna effekt. Som exempel kan nämnas den individuella visningser- sättningen som år 1998 kom ca 2 000 bild- och formkonstnärer till del. Resultatet av satsningar som genomförts fr.o.m. år 1999 har ännu ej ut- värderats men torde i likhet med 1997 års refor- mer på ett avgörande sätt bidra till höjda ersätt- ningar, ökad efterfrågan och därmed även ökade inkomstmöjligheter. Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att ersättningar och stöd till konstnärer i många fall har haft avgörande bety- delse för deras möjligheter att leva på sitt konst- närliga arbete. De insatser som i dag görs är dock inte till- räckliga. Konstnärernas villkor påverkas av insat- ser inom andra verksamhetsområden. Det är mot denna bakgrund som flertalet satsningar som föreslogs i propositionen om konstnärernas vill- kor våren 1998 berörde andra områden, framför allt teater-, dans- och musikområdet. Konstnärerna påverkas också av beslut som fattas inom andra utgiftsområden. Pensionsre- formen som genomfördes under föregående år fick konsekvenser som förefaller mindre lämp- liga för konstnärer inom bl.a. dans- och mu- sikområdena på grund av dessa yrkens speciella karaktär. Mot denna bakgrund bildades hösten 1998 en informell arbetsgrupp inom Regerings- kansliet med företrädare för Kulturdepartemen- tet, Justitiedepartementet och Socialdeparte- mentet samt för berörda konstnärsorganisationer med uppgift att finna lösningar på de problem som uppstått. Det är således angeläget att regel- verken på alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella för- hållanden. 8.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende myndigheten inom verksamhetsområdet. 8.5 Anslag E1 Konstnärsnämnden Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 9 335 Anslags- sparande 255 1999 Anslag 9 788 Utgifts- prognos 10 059 2000 Förslag 10 036 2001 Beräknat 10 194 1 2002 Beräknat 10 360 2 1 Motsvarar 10 036 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 10 036 tkr i 2000 års prisnivå. Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärer- nas ekonomiska och sociala förhållanden. Till- sammans med styrelsen för Sveriges författar- fond skall nämnden avge förslag till innehavare av inkomstgarantier. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget I1 Filmstöd. Bidraget kan ges företrädesvis an- tingen som startbidrag till unga filmare för film- och videoexperiment i mindre skala eller i form av bidrag till icke kommersiell, konstnärligt syf- tande film. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick år 1998 till 326 000 kronor. För Konstnärsnämnden gäller förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärs- nämnden och för Sveriges författarfond förord- ningen (1962:652) om Sveriges författarfond. Regeringens överväganden Resultatinformation Konstnärsnämndens verksamhet kan delas in i två grenar. Den ena är fördelning av statliga er- sättningar och bidrag, den andra att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala situation. Resultatinformation om fördelning av ersätt- ningar och bidrag redovisas under anslaget E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. När det gäller den andra verksamhetsgrenen har Konstnärsnämnden under senare år genom- fört undersökningar fokuserade på avgränsade förhållanden och/eller konstnärsgrupper. Under år 1998 har en studie av vissa konsthantverkar- kategoriers villkor genomförts. Studien har i första hand inriktats på dem som arbetar med glas, keramik och metall. Syftet har varit att få underlag för en bedömning av hur väl Konst- närsnämndens bidragsgivning är anpassad till konsthantverkarnas behov. Konstnärsnämnden har under året deltagit i finansieringen och utformandet av en av Konst- närernas Riksorganisation (KRO) initierad enkät riktad till KRO:s medlemmar rörande medlem- marnas ekonomiska och sociala situation. Un- dersökningen bekräftar vad som redovisats i be- tänkandet (SOU 1997:184) Generella konstnärsstöd att konstnärer generellt har mycket låga inkomster av det konstnärliga arbe- tet. Under året har nämnden också påbörjat en närmare kartläggning av de kvinnliga konstnä- rernas situation. Resultatet redovisas till rege- ringen under år 1999. För att regeringen skall kunna dra relevanta slutsatser vad avser bidragsgivningens effekter på konstnärernas villkor utgör Konstnärsnämndens undersökningar och utvärderingar ett viktigt in- strument. Nämnden har mot denna bakgrund under senare år kontinuerligt utvecklat hante- ringen av bidragsansökningar. Under år 1998 har nämndens registerdata överförts till ett nytt ADB-system som nu ger möjlighet att avläsa tendenser i ansökningar vad gäller exempelvis de sökandes och bidragsmottagarnas ekonomiska förhållanden. I syfte att integrera nämndens två verksamhetsgrenar har nämnden under året ut- vecklat ansökningsblanketterna. De sökande kan nu lämna information om inkomstförhållanden och verksamhetsformer. Med hjälp av dessa upp- gifter, tillsammans med uppgifter om kön, ålder och bostadsort, kommer nämnden att kunna systematiskt följa upp förändringar i ekonomiska villkor för olika konstnärsgrupper. Eftersom en så stor del av konstnärskåren regelbundet vänder sig till Konstnärsnämnden kommer underlaget på sikt att kunna ge en bild av villkoren för de yrkesverksamma konstnärerna. För år 1997 anvisades Konstnärsnämnden ytterligare 3 miljoner kronor för att utveckla en fungerande internationell ateljéverksamhet. Verksamheten, som benämns IASPIS (International Artists’ Studio Program in Swe- den) har fr.o.m. år 1999 tillförts ytterligare 250 000 kronor. Regeringen kan konstatera att den målmedvetna satsningen på den internatio- nella verksamheten har givit mycket goda resul- tat. IASPIS har på kort tid etablerat sig som ett viktigt kraftcentrum i det svenska konstlivet. Lokalerna i Konstakademien i Stockholm funge- rar i dag som en självklar mötesplats för konstnä- rer, kritiker, curatorer och den konstintresserade allmänheten. Dagens stora internationella in- tresse för svensk konst som kan ses i såväl Europa som i USA är delvis ett resultat av de kontakter som IASPIS fått till stånd. Ateljé- programmet har genererat en mängd utställ- ningar, seminarier och besök av utländska ut- ställningsarrangörer och kritiker. I syfte att lösa boendefrågan för gästande konstnärer m.fl. hyr nämnden en fastighet i Stockholm. Verksamheten har dock ännu inte kunnat utvecklas fullt ut. Under år 1999 beräk- nas verksamheten vara i full gång. Slutsatser Det är regeringens bedömning att Konstnärs- nämnden genom sin verksamhet främjar konst- närers möjligheter att ägna sig åt konstnärligt ar- bete samt bidrar till ökade kunskaper om konstnärernas förhållanden. Riksdagen har hemställt om att regeringen ser över frågan om hur konstnärernas förslagsrätt skall kunna vidgas beträffande ledamöter i Konstnärsnämndens styrelse och styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond (bet. 1998/99:KrU9, rskr. 1998/99:189). Den redogörelse regeringen lämnade i prop. 1994/95:100 bil. 12 om förändringar av Konst- närsnämndens inre organisation i syfte att minska detaljstyrningen av nämndens arbete och överlåta till nämnden att ordna sin inre organisa- tion föranledde en reaktion från riksdagens sida. Riksdagen framförde som sin uppfattning (bet. 1994/95:KrU21, rskr. 1994/95:285) att det fanns anledning för regeringen att se över reglerna för förordnande av ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse och att återkomma till riksdagen i frågan. I propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik gjorde regeringen bedömningen att fem av styrelsens elva ledamöter bör utses efter förslag av Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) och att, vad gäller styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, vissa bildkonstnärsorganisa- tioner bör få förslagsrätt beträffande sju av fondens tretton ledamöter. Utskottet delade regeringens bedömning (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1998 genom förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärs- nämnden. Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situa- tion som råder även för många av våra främsta konstnärer och den betydelse Konstnärsnämn- dens bidragsgivning har för konstnärernas möj- ligheter att ägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete under ekonomiskt tryggade perioder är det enligt regeringens mening av största bety- delse att nämnda styrelser har såväl kompetens som integritet att fatta beslut med inriktning på högsta möjliga kvalitet. Vid förordnandet av ledamöter bör därför särskild vikt läggas vid att ledamöterna har mycket god kännedom om den aktuella utvecklingen inom sina resp. konstom- råden, såväl den nationella som den internatio- nella, en mycket god kännedom om nu verk- samma konstnärer samt har en stor personlig integritet. Det bör därtill vara meriterande med ett eget konstnärligt utövande på professionell nivå. Det huvudsakliga syftet med förslagsrätten är att representativa organisationer inom konst- närsområdet på detta sätt skall bistå regeringen i arbetet med att finna lämpliga styrelseledamöter. Det är regeringens uppfattning att de i förord- ningen med instruktion för Konstnärsnämnden angivna organisationerna besitter den önskade kännedomen om vilka personer, både inom och utom resp. organisation, som uppfyller ovan- nämnda kriterier, samtidigt som dessa organisa- tioner uppfattas som representativa av en majo- ritet av de konstnärliga utövarna. Utöver denna formella anmodan ser regeringen inte något hin- der för andra organisationer att lämna förslag på ledamöter, vilket också har skett vid tidigare till- fällen. Regeringen har med anledning av riksdagens hemställan sett över frågan om en utvidgning av förslagsrätten och noga övervägt behovet av för- ändringar i syfte att öka den samlade kompeten- sen hos de ledamöter som föreslås och förordnas. Skälet till att utvidga förslagsrätten är närmast att regeringen därmed skulle få förslag på kandidater från förslagställare med stor kompetens och överblick och som annars inte uppmärksammas vid tillsättningen av uppdrag. När det gäller Konstnärsnämndens styrelse utses fem av ledamöterna efter förslag från KLYS. Skälet till att denna organisation har valts är att KLYS företräder flertalet etablerade och representativa organisationer inom samtliga konstnärsområden och därmed tillsammans cirka 30 000 konstnärer. Regeringen bedömer med ut- gångspunkt i detta att en utvidgning knappast skulle bidra till att öka kompetensen hos de nominerade utan endast leda till ökad admi- nistration. När det gäller en utvidgning av den formalise- rade förslagsrätten för Bildkonstnärsfondens sty- relse framgår av vad som anförts ovan att det är regeringens uppfattning att de nu angivna orga- nisationerna har en sådan legitimitet att det motiverar att dessa särskilt anmodas att lämna förslag. Detta skall dock inte utesluta möjlighe- ten för andra organisationer att lämna förslag, vilka regeringen också utfäster sig att beakta. Det är svårt, enligt regeringens mening, att se hur en sådan öppen ordning skulle kunna vara till men för regeringens möjligheter att finna de bästa möjliga kandidaterna till ledamotskap i styrelsen för Bildkonstnärsfonden. Mot bakgrund av detta är det regeringens uppfattning att de bakomliggande ambitionerna vid införandet av den formaliserade förslags- rätten på ett tillfredsställande sätt tillgodoses med rådande ordning. Regeringen vill under- stryka, i likhet med utskottets utlåtande (bet. 1997/98:KrU13), att regeringen även i fortsätt- ningen anser sig ha frihet att avgöra vem som är mest lämpad för ett ledamotsuppdrag, obundet av vederbörandes organisationstillhörighet. Riksdagens hemställan föranleder därför ingen ändring av nuvarande ordning. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsför- säkringarna. Anslaget har tillförts 177 000 kro- nor. Tabell 8.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 9 788 Pris- och löneomräkning + 71 Justering av premier + 177 Förslag 2000 10 036 E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tabell 8.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 243 153 Anslags- sparande 12 352 1999 Anslag 252 350 Utgifts- prognos 254 300 2000 Förslag 252 184 2001 Beräknat 249 308 2002 Beräknat 254 264 Under anslaget anvisas medel för ersättning åt bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänhe- ten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Anvisade medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonst- närsfond. Verksamheten regleras i förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärs- nämnden samt i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond. Från anslaget lämnas även den individuella visningsersättningen. Ersättningen fördelas indi- viduellt mellan konstnärer i enlighet med krite- rier vilka fastställts av upphovsrättsorganisatio- nen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördelningen av den s.k. IV-ersättningen regle- ras i förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Vidare lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, pro- jektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. För år 1999 utgår 102 långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges för- fattarfond fördelar bidragen till författare, över- sättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer. Inkomstgarantier fördelas enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer till konstnärer som står för konstnärlig verksam- het av hög kvalitet och betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare fattas av rege- ringen efter gemensamt förslag av Konstnärs- nämnden och Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa organ. Regeringen har fastställt antalet inkomstgarantier till 157. Bestämmelserna om biblioteksersättning finns i förordningen (1962:652) om Sveriges för- fattarfond. Mellan regeringen och de upphovs- mannaorganisationer som berörs av bibliotekser- sättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse om förhandlingar angående det belopp (s.k. grundbelopp) som skall utgå för varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i ori- ginal. Enligt överenskommelsen har regeringen att som ett led i beredningen av sitt förslag till statsbudgeten förhandla med organisationerna om storleken på nämnda grundbelopp. När avtal träffats skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om anslagsberäkningen på grundval av det avtalade grundbeloppet. Styrelsen för Sveriges författarfond har till uppgift att besluta om ersättning till författare m.fl. för utlåningen av deras verk genom biblio- tek. Vidare har styrelsen att besluta om statliga bidrag till författare, översättare, kulturjourna- lister och dramatiker samt tillsammans med Konstnärsnämnden avge förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Författarfon- den har även att fr.o.m. år 1999 lämna stöd till nyskriven svensk dramatik i enlighet med för- ordningen (1998:1369) om statsbidrag för be- ställning av nyskriven svensk dramatik. Konstnärsnämnden har årligen ett anslagsspa- rande motsvarande ca 15 % av de medel som nämnden disponerar under anslaget. Flera av nämndens bidragstyper måste rekvireras av mottagaren innan de betalas ut. I vissa fall kan därför lång tid förflyta mellan beslut och utbe- talning. Anslaget bedöms dock till sin helhet vara intecknat vid årets slut. Regeringens överväganden Resultatinformation Antalet ansökningar till olika ersättningar och bidrag inom området har varit tämligen konstant under år 1998 i jämförelse med föregående år. Antalet fördelade projektbidrag har ökat un- der året i jämförelse med år 1997 från 61 till 81 stycken. Detta har möjliggjorts genom att det genomsnittliga bidragsbeloppet minskat från 142 800 kronor till 128 100 kronor. Antalet fördelade arbetsstipendier har minskat från 795 stycken år 1997 till 658 beviljade stipen- dier år 1998. Detta överensstämmer med rege- ringens önskemål om en ökad koncentration av insatserna. Stipendiebeloppen har därmed kun- nat ökas från i genomsnitt 67 400 kronor per sti- pendie år 1997 till 73 600 kronor per stipendie år 1998. Konstnärsnämnden har även utvecklat andra bidragsformer. Bidrag kan utgå till samarbets- projekt mellan tonsättare/kompositörer och musiker. Syftet är att stimulera tillkomsten av nya verk i samarbete mellan upphovsmän och utövare. År 1997 beviljades fem projekt bidrag om sammanlagt 775 000 kronor. År 1998 tillde- lades sju projekt bidrag om totalt 1 057 000 kro- nor. Under år 1998 har Konstnärsnämnden även fördelat s.k. assistentstipendier. Bidragsformen riktar sig i första hand till dem som nyligen av- slutat sin utbildning vid en konstnärlig högskola eller kan anses ha kunskaper på motsvarande nivå. Stipendiet skall ge unga konstnärer möjlig- het att under tio månader arbeta tillsammans med en äldre kollega. Stipendierna utgick till fem unga konstnärer med 75 000 kronor per stipen- die. Den individuella visningsersättningen fördela- des av BUS för första gången år 1997. Antalet ansökande har ökat till knappt 3 000 år 1998 (2 728 personer år 1997). Av dem erhöll 1 995 personer ersättning, varav 632 konstnärer (504 år 1997) erhöll mellan 1 000 och 2 000 kronor me- dan 54 konstnärer (58 år 1997) erhöll mellan 19 000 och 20 000 kronor. Av de sökande var 53 % kvinnor medan fler män (51 %) erhöll er- sättning. Förklaringen ligger i att systemet gyn- nar konstnärer med lång yrkesverksamhet. Jäm- fört med år 1997 har andelen kvinnor ökat. Vid en översyn av köns- och åldersfördelningen fin- ner man att kvinnorna dominerar i åldersgrup- perna födda på 1940-talet och framåt vilket tyder på att den manliga dominansen inom området snart kommer att brytas. Regeringen har den 25 juni 1998 godkänt en överenskommelse med Sveriges Författarför- bund m.fl. om biblioteksersättningen för år 2000. Enligt denna skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 104 öre vilket är en höjning med tre öre jämfört med nivån för år 1999. Me- delsberäkningen för år 2000 utgår från den se- naste slutgiltigt fastställda biblioteksstatistiken, vilket är statistiken för år 1997. Den totala kost- naden för biblioteksersättningen år 2000 uppgår till 112 235 000 kronor, vilket är en kostnadsök- ning med 6 058 000 kronor i jämförelse med föregående år. Orsaken är dels ett ökat biblio- teksutnyttjande, dels höjt grundbelopp. Under år 1998 fördelade styrelsen för Sveriges författarfond 35 % av tillgängliga medel i form av individuella, statistiskt beräknade ersättningar, s.k. författarpenningar och översättarpenningar. För år 1998 erhöll 4 925 upphovsmän ersättning jämfört med 4 654 föregående år. Av dessa erhöll 3 281 personer enbart författarpenning, 743 en- bart översättarpenning och 901 personer sam- ordnad författar- och översättarpenning. Vilka som är ersättningsberättigade år 1998 grundar sig på statistiken för utlåningsåret 1997. Resterande del kallas fondens fria del och kan betraktas som en solidaritetsfond. Den fria delen används till pensioner, stipendier och andra bi- drag till enskilda upphovsmän samt till bidrag till upphovsmannaorganisationer. Under år 1998 ut- gick sammanlagt 778 stipendier (garanterade författarpenningar, stipendier och bidrag) vilket är en minskning jämfört med föregående år (807 st). År 1998 fördelades sammanlagt 152 pensioner (153 år 1997). Fonden har även att fördela stipendier och bi- drag till dramatiker m.fl. Under år 1998 fördela- des sammanlagt 54 stipendier och bidrag. Under år 1997 fördelades 61 stipendier och bidrag till dessa grupper. Slutsatser De ändamål som bekostas inom detta anslag gri- per över samtliga konstnärsgrenar. Utan nämnda ersättnings- och bidragsformer skulle en bety- dande del av de yrkesverksamma konstnärerna inte i samma utsträckning kunna ägna sig åt konstnärligt skapande av hög kvalitet och åt konstnärligt utvecklingsarbete. Därmed bidrar bidragsgivningen till att uppfylla de konstnärs- politiska målen. En sammanställning av rapporter som våren 1998 ingavs till Konstnärsnämnden av de bild- och formkonstnärer som erhållit tvååriga arbets- stipendier året dessförinnan visar bl.a. på föl- jande: - 58 % av stipendiaterna anger att deras övri- ga inkomster av konstnärlig verksamhet ökat som en följd av stipendiet, - 90 % anser att de som en följd av stipendiet har bättre möjlighet att försörja sig på sitt konstnärliga arbete under de närmast föl- jande åren, - 86 % anser att stipendiet haft stor eller av- görande betydelse för deras konstnärliga utveckling och - 99 % anser att deras konstnärliga intentio- ner för stipendieperioden förverkligats bra eller mycket bra. Sedan början av 1980-talet utgår ersättning till rättighetshavare på musikområdet för verkningar av privatkopiering av fonogram. Ersättningen infördes som en temporär lösning i avvaktan på en eventuell upphovsrättslig ersättning på områ- det. Mot bakgrund av att regeringen överläm- nade en proposition (prop. 1997/98:156) med förslag om införande av s.k. kassettersättning fann regeringen att det förelåg förutsättningar för en minskning av bidraget för ersättning till rättighetshavare på musikområdet fr.o.m. år 1999. I enlighet med förslag i budgetpropositio- nen för år 1999 minskades således anslaget. Från och med den 1 januari 1999 finns regler om s.k. kassettersättning i lagen (1960:729) om upp- hovsrätt till litterära och konstnärliga verk varför regeringen nu finner skäl att dra in anslaget i dess helhet. Medlen, 1 820 000 kronor, har använts för omprioriteringar inom kulturområdet. I enlighet med förslag i propositionen Konst- närernas villkor samt i budgetpropositionen för år 1999 tillfördes utgiftsområdet medel för ge- nomförande av vissa reformer kopplade till för- söksverksamheterna med en tredje anställnings- form inom teatern, försök med arbetsförmedling vid centrumbildningarna samt försök med tydli- gare kriterier avseende vilka som skall ha rätt till arbetsmarknadspolitisk åtgärd med riktning mot kulturarbetsmarknaden. Syftet med reformerna är bl.a. att stimulera konstnärernas arbetsmark- nad. Då försöksverksamheterna bedrivs under en period av ett och ett halvt år med början den 1 januari 1999 är anslagsnivån år 2000 7,5 miljoner kronor lägre i jämförelse med anslagsnivån år 1999. Regeringen kommer att ta ställning till för- söksverksamheterna utifrån den utvärdering som kommer att företas gemensamt av Arbetsmark- nadsstyrelsen, Statens kulturråd, Konstnärs- nämnden och berörda konstnärsorganisationer. Regeringen avser återkomma i frågan våren 2000. Av anslaget år 2000 avser 3 076 000 kronor den statliga ålderspensionsavgiften. Den beräk- nade minskningen av anslaget år 2001 föranleds av att den tillfälliga ökningen med anledning av försöksverksamheterna faller bort. Tabell 8.5 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 252 350 Ålderspensionsavgiften +3 076 Ökad biblioteksersättning + 6 058 Indragning av anslaget Ersätt- ning till rättighetshavare på musikområdet - 1 820 Minskning kopplad till försöks- verksamheterna - 7 500 Omprioritering + 20 Förslag 2000 252 184 9 Arkiv 9.1 Omfattning Till verksamhetsområdet Arkiv hör anslagen Riksarkivet och landsarkiven, Bidrag till regional arkivverksamhet, Arkivet för ljud och bild, Språk- och folkminnesinstitutet samt Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet är den centrala statliga myndig- heten inom arkivområdet med huvuduppgift att främja en god arkivhantering och att bevara, vårda, tillhandahålla samt tillgängliggöra arkiv- material. Genom framför allt Riksarkivets regio- nala organisation med en uppdelning på sju landsarkiv, med placering i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Öster- sund, har arkivsektorn en god spridning i landet. SVAR (Svensk arkivinformation) och ARKION, fristående enheter inom Riksarkivets organisation, finns på flera orter i landet. Stads- arkivet i Stockholm har funktion som landsarkiv för myndigheter i Stockholms län och samma funktion har Värmlandsarkiv i Karlstad för Värmlandsregionen. Språk- och folkminnes- institutet finns på fyra orter i Sverige: Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. Arkivet för ljud och bild har 30 fjärrlåneställen utanför Stockholm, vid vissa bibliotek m.m. Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv ger bidrag till folkrörelsearkiv, företagsarkiv och andra enskilda arkivinstitutio- ner eller föreningar med anknytning till arkiv- verksamhet. Inom det statliga arkivområdet är ca 750 per- soner anställda, varav ca 200 med lönebidrag. Därutöver har under år 1998 ca 450 personer anvisats inom ramen för ordinarie arbetsmark- nadsstöd, t.ex. beredskapsarbete, ALU, OTA och API. 9.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 9.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 297,8 292,0 295,2 308,8 317,1 322,5 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Utökad filmning och registrering av arkivmate- rial leder till att olika användargrupper får lättare att ta del av materialet. Flera produkter har lagts ut på nätet som hemsidor vilket medför större möjligheter att nå nya användarkategorier och att materialet kan tillhandahållas även på andra ställen än hos arkivinstitutionerna. Vidare har kapaciteten i arkivverkets forskarsalar utökats de senaste åren. Tillgängligheten till arkiven har ökat under året även genom andra åtgärder, bl.a. genom arbetet med referensdatabaser. Vidare har samarbetet med andra myndigheter och institu- tioner inom kulturarvssektorn intensifierats i syfte att utveckla arkivväsendet och stärka arki- vens samhällsbetydelse. Bland annat har ett utökat samarbete med bibliotek och museer medfört att nya användare kunnat nås. Hanteringen av den alltjämt ökande informa- tionsmassan, nya medier, hur materialet skall gallras, förändringar i förvaltningsstrukturen m.m. är frågeställningar som arkivmyndigheterna i allt högre grad har att arbeta med. Utvecklingen inom digitalisering och informationsteknik ger goda förutsättningar för bättre tillgänglighet och ökade möjligheter att nå fler och nya användare. Arkiven har genomfört riktade programinsatser för att nå fler och nya användare av arkiven. Bl.a. har utökad digitalisering och registrering av arkivmaterial medfört att olika användargrupper lättare kan ta del av materialet. Förändringar Den 1 juli 1999 fördes Svenskt visarkiv över från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar. Prioriteringar Arkivinstitutionernas arbete för att öka tillgäng- ligheten till arkivbestånden skall fortsätta liksom arbetet med att utveckla den statliga arkivverk- samheten för hantering av digitalt material. Industrisamhällets kulturarv skall ges hög prio- ritet i arkivinstitutionernas verksamhet. Arbetet för att öka medvetenheten om kulturarvets bety- delse för en demokratisk samhällsutveckling skall fortsätta att bedrivas liksom arbetet för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Arkivmyndigheternas arbete för att motta kyrk- liga arkiv skall bedrivas i enlighet med vad som anges i propositionen Staten och trossamfunden – begravningsverksamheten, kulturminnena, per- sonalen, avgiftsbetalningen m.m. (1998/99:38). 9.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Arkivinstitutionernas arbete påverkas i hög grad av ökningen av information i samhället, den has- tiga informationstekniska utvecklingen, och frågor som hör samman med hur arkivmaterialet skall bevaras, vårdas, gallras och kunna göras till- gängligt i framtiden. Utvecklingen inom infor- mationstekniken förändrar villkoren för ska- pande, förmedling och bevarande av information, vilket möjliggör strukturomvand- lingar i samhället, där fasta organisationer bryts upp. Detta har såväl positiva som negativa kon- sekvenser för arkivinstitutionerna. Vidare har demokratifrågorna kommit att få ökad betydelse, särskilt internationellt, där det bl.a. inom EU pågår en utveckling mot en allt större öppenhet. Internationaliseringen under 1990-talet har inneburit att Sverige i stor utsträckning har anpassat sig till internationella regler och normer, främst EG-direktiv. Detta påverkar på ett markant sätt arkivinstitutionernas verksamhet och möjligheterna att bevara och tillhandahålla vårt kulturarv. Planerade och genomförda regionala projekt inom arkivområdet visar att arkiven liksom kulturarvsområdet i övrigt utgör en viktig potential för regional utveckling och sysselsätt- ning, bl.a. genom att de skapar arbetstillfällen och bidrar till att stärka den regionala identite- ten. Det internationella arbetet utövas i huvudsak inom ramen för verksamheten inom Internatio- nal Council on Archives, det inomeuropeiska arbetet sker främst med arkivanknutna frågor inom EU och Europarådet. Riksarkivet har lagt ned stort arbete på att utveckla samarbete mellan arkiv, museer och bibliotek inom DG XIII. Vidare är det nordiska samarbetet aktivt liksom Östersjösamarbetet, främst med baltstaterna och Polen. De viktigaste statliga insatserna inom området Arkivinstitutionerna har under året bedrivit olika projekt för att förbättra tillgängligheten till arkivmaterialet, bl.a. genom fortsatt arbete med att utveckla digitala söksystem, genom fortlö- pande förteckningsarbeten samt genom ett stort antal projekt som rör digitalisering av olika register. Insatser har gjorts för att fördjupa samarbetet och förbättra samordningen mellan statlig och kommunal arkivhantering. Effekterna av de statliga insatserna Statens insatser leder till att arkivverksamheten hos myndigheter m.fl. bedrivs effektivt, att kost- naderna hålls nere och att forskare och allmänhet har förtroende för och tillgång till arkiven. Arkivinstitutionernas arbete bidrar i väsentlig utsträckning till förbättrad arkivvård vid myn- digheterna. Detta leder bl.a. till att kvaliteten på förteckningar och register höjs, att bestånden blir mer lättillgängliga samtidigt som arkivmyn- digheternas arbete underlättas. En fungerande arkivvård hos myndigheterna är vidare en förut- sättning för att offentlighetsprincipen skall fun- gera. En tydlig inriktning mot en bredare allmänhet märks i arkivmyndigheternas arbete genom att tillgängligheten har förbättrats och kapaciteten i arkivverkets forskarsalar har utökats de senaste åren. Till ökad tillgänglighet bidrar även att informationen kan tillhandahållas på andra ställen än i arkivinstitutionerna, t.ex. via Internet och andra nätverk. Regeringens slutsatser Målen för den statliga arkivverksamheten finns angivna i arkivlagen (1990:782) och kan sammanfattas så att myndigheternas arkiv skall hanteras så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipning och förvaltning samt forskningens behov. Verksamheten inom arkivområdet har bidragit till att uppfylla flera av målen för den nationella kulturpolitiken, bl.a. vad gäller kulturarvets beva- rande, tillgängligheten och yttrandefriheten. I ett alltmer informationsintensivt samhälle ställs arkiven inför nya utmaningar och de kan aktivt bidra till att utveckla och fördjupa demo- kratin. Myndigheterna har på ett effektivt sätt använt sina resurser och i allt väsentligt uppfyllt de för verksamheten uppsatta målen. Kulturutskottet anför i betänkande 1998/99:KrU4 att det är motiverat att formerna för och omfattningen av en utredning av den statliga arkivverksamheten övervägs. Utskottet förutsätter att regeringen i beredningsarbetet inför budgetpropositionen för år 2000 gör en bedömning av Riksdagens revisorers förslag i frågan och av regeringens tre nyligen avslutade utredningsuppdrag och att regeringen för Riks- dagen redovisar sin syn på en kommande, mera omfattande utvärdering och utredning. Utskot- tet konstaterar att arkivlagen varit i kraft i över sju år och att någon mera omfattande och obero- ende utvärdering av arkivverksamheten inte har gjorts under denna tid. Mot denna bakgrund arbetar Regeringskansliet med att ta fram direk- tiv till en utredning av det statliga arkivväsendet. 9.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende myndigheterna inom verksamhetsom- rådet. RRV har i en särskild rapport till Språk- och folkminnesinstitutet gjort vissa påpekanden. Rapporten kommenteras under anslaget F3 Språk- och folkminnesinstitutet. 9.5 Anslag F1 Riksarkivet och landsarkiven Tabell 9.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 238 878 Anslags- sparande 8 459 1999 Anslag 232 440 Utgifts- prognos 235 218 2000 Förslag 246 431 2001 Beräknat 253 792 1 2002 Beräknat 258 140 2 1 Motsvarar 249 681 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 249 681 tkr i 2000 års prisnivå. Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkiv- myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivför- ordningen (1991:446) och förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Myndigheternas avgiftsinkomster uppgick under år 1998 till 32 278 000 kronor. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1998 visar att Riksarkivet och landsarkiven hade ett anslagssparande på knappt 8,5 miljoner kronor, vilket framför allt är ett resultat av träffade hyresavtal om lokaler för arkivförvaring som inneburit minskade hyres- kostnader. Stora omflyttningar av arkivmaterial till nya lokaler liksom andra stora kostnader har dock medfört att anslagssparandet sjunkit kraftigt de senaste åren. Enligt Riksarkivets pro- gnos för innevarande budgetår kommer anslags- sparandet att vara 6 miljoner kronor vid 1999 års slut, dvs. drygt 2 % av anslaget. Regeringens överväganden Resultatinformation Den fortsatta utvecklingen inom digitalisering och informationsteknik ger goda förutsättningar för bättre tillgänglighet och ökade möjligheter att nå fler och nya användare och det är angeläget att Riksarkivet fortsatt ger hög prioritet åt dessa frågor. Utvecklingen inom informationstekniken förändrar villkoren för skapande, förmedling och bevarande av information, vilket bl.a. möjliggör strukturomvandlingar i samhället, där fasta orga- nisationsstrukturer bryts upp. Genom mikrofilmning av stora bestånd kan materialet tillhandahållas utan risk för förslitning och utökad filmning och registrering av arkiv- materialet leder till att olika användargrupper får lättare att ta del av det. Riksarkivet arbetar kon- tinuerligt med att utveckla digitala söksystem, dvs. med att förbättra den framtida tillgången till uppgifter om arkivbestånden. Tillgängligheten till arkiven har ökat under året även genom andra åtgärder, bl.a. genom arbetet med referensdata- baser. De myndigheter som inspekterats av Riks- arkivet bedömer generellt att detta i hög grad bidrar till en förbättrad arkivvård hos dem. Enkätundersökningar ger vid handen att de myndigheterna till övervägande del uppfattar Riksarkivets tillsynsverksamhet som positiv. Riksarkivet har intensifierat arbetet med att nå större enhetlighet mellan statlig och kommunal arkivhantering och ett fördjupat samarbete har också påbörjats, bl.a. inom en rad olika organ, t.ex. Toppledarforum och Programrådet. Riksarkivet har mött regeringens besparings- krav på statlig konsumtion i huvudsak genom att inte återbesätta vakanta tjänster. Av Riksarkivets redovisning avseende det regionala utfallet av verksamheten framgår att Riksarkivet genom sin landsarkivorganisation och SVAR har en god spridning i landet. Riksarkivet har av regeringen getts ett upp- drag att utreda förutsättningarna för att förbättra nuvarande system med överenskommelser och överföring av resurser mellan Riksarkivet och arkivlevererande myndigheter i samband med att arkivhandlingar överlämnas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1999. Tabell 9.3 Redovisning av vissa mätbara prestationer Verksamhet 1995/96 1997 1998 Antal leveranser - varav hyllmeter papper 1 249 17 115 1 226 20 914 1 187 15 586 Antal färdigställda arkiv - varav hyllmeter papper 621 5 152 688 10 397 827 6 520 Forskarbesök 103 899 98 571 103 298 Framtagna volymer 210 501 158 769 171 797 Sålda mikrokort 128 329 255 993 200 299 Mikrokort tillgängliga för forskning 1 575 000 2 987 000 3 591 000 Antalet forskarbesök ligger på i stort sett samma nivå som de senaste åren liksom antalet fram- tagna volymer och färdigställda arkiv. Ökade leveranser och leveranser av aktuellt material har gjort att tillhandahållandet ändrat karaktär, bl.a. genom tidskrävande sekretessprövningar och nya grupper av användare, t.ex. åklagare, poliser och journalister. Tabell 9.4 Redovisning av arkivbeståndens omfattning vid Riksarkivet och landsarkiven Beståndens totala storlek 1995/96 1997 1998 Papper, hyllmeter - varav enskilt 407 570 61 440 427 800 62 750 443 381 65 127 Militärt tryck 2 767 2 777 2 795 Kartor och ritningar, enhet 992 000 1 002 750 1 038 573 Mikrofilm, antal rullar 28 200 29 570 32 621 Svensk arkivinformation (SVAR) SVAR är en delvis avgiftsfinansierad verksamhet som på moderna medier skall bevara, bearbeta och sprida arkivinformation. SVAR riktar sig mycket tydligt till allmänheten, i första hand släktforskarna. SVAR:s verksamhet, vilken främst är förlagd till Västernorrlands län, bygger till stor del på arbetsmarknadsprojekt. Vid de olika arbetsplatserna sysselsätts drygt 100 perso- ner, av vilka ungefär hälften är anställda med lönebidrag. Knappt 60 personer har därtill varit anvisade med arbetsmarknadsstöd, t.ex. ALU, OTA och API. SVAR prognostiserar en relativt kraftig minskning av bidragsdelen för åren 1999 och 2000. Även inkomsterna från uthyrning av mikrokort förväntas minska. ARKION ARKION är en i huvudsak avgiftsfinansierad verksamhet med syfte att med hjälp av moderna medier öka tillgängligheten till och bruket av arkiven. ARKION arbetar bl.a. med att regist- rera arkivhandlingar på digitala media och att utveckla system för informationsspridning samt med utbildning och att sprida kunskap. Detta förenas med att skapa arbetstillfällen, främst i glesbygdsområden. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte lämnat några invändningar i revisionsberättelserna. Slutsatser Riksarkivet och landsarkivens verksamhet hante- rar enligt regeringens bedömning myndigheter- nas arkiv så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information samt forskningens behov. Inriktningen för myndigheten bör ligga fast. För leveranser av arkiv tillförs anslaget 1 083 000 kronor från berörda myndigheter. För mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingar sker en överföring på 1 081 000 kronor från utgiftsområde 3. För utökade uppgifter i samband med motta- gandet och förvarandet av kyrkoarkiven föreslås en ökning av anslaget med 400 000 kronor. Finansiering sker genom omprioriteringar inom utgiftsområdet. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsför- säkringarna. Anslaget har tillförts 9 085 000 kronor. Som redovisats under avsnitt Arkiv bereder Regeringskansliet frågan om en utredning av det statliga arkivväsendet. Tabell 9.5 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 232 440 Pris- och löneomräkning + 3 792 Överföring från arkivlevererande myndigheter + 1 083 Överföring från utgiftsområde 3 + 1 081 Reformmedel + 400 Återläggning av tillfällig minskning + 1 000 Justering av premier + 9 085 Tillfällig minskning - 2 450 Förslag 2000 246 431 För år 2001 beräknas en ökning av anslaget med 800 000 kronor för förstärkning av bidraget till Arbetarrörelsens arkiv. Vidare beräknas anslaget öka med 2 450 000 kronor, motsvarande den tillfälliga minskningen år 2000. F2 Bidrag till regional arkivverksamhet Tabell 9.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 2 320 1999 Anslag 2 982 Utgifts- prognos 2 982 2000 Förslag 4 633 2001 Beräknat 4 697 2002 Beräknat 4 762 Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet. Bidrag lämnas till följande 20 regionala arkiv- institutioner, vilka före budgetåret 1998 erhöll s.k. föreståndarbidrag från Riksarkivet. Bohus- läns föreningsarkiv, Dalarnas folkrörelsearkiv, Folkrörelsearkiv för Uppsala län, Folkrörelse- arkivet i Blekinge, Folkrörelsearkivet i Väster- botten, Folkrörelsernas arkiv i Västernorrland, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Folkrörel- sernas arkiv för Gävleborgs län, Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten, Föreningsarkivet i Jämtlands län, Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, Före- ningsarkiven i Stockholms län, Föreningsarkivet i Sörmlands län, Jönköpings läns folkrörelse- arkiv, Kronobergsarkivet, Skaraborgs läns folk- rörelsearkiv, Skånes arkivförbund, Västmanlands läns arkivförening, Älvsborgs läns föreningsarkiv och Östergötlands läns föreningsarkiv. Syftet med bidraget är att främja regional arkivverksamhet, att få ett nät av väl fungerande regionala arkivinstitutioner i landet och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken. Regeringens överväganden Resultatinformation De regionala arkiven förvaltar betydande arkiv- bestånd och samlingar med stort kulturhistoriskt värde. Från att ha inriktat sig på att bevara de traditionella folkrörelsernas historia har många folkrörelsearkiv utvidgat verksamheten till att omfatta enskilda arkiv i vidare bemärkelse. Sam- lingarna innehåller också personarkiv, t.ex. dag- böcker och brevsamlingar, gårdsarkiv och före- tagsarkiv. Flera arkiv bedriver en omfattande dokumentationsverksamhet som tillför samling- arna nytt källmaterial. Folkrörelsearkiven arbetar på uppdrag av ett rikt föreningsliv och en ideell sektor och de är en resurs för såväl offentlig som privat sektor. Arkiven efterfrågas bl.a. av veten- skaplig forskning, släkt- och hembygdsforsk- ning, skola och övrigt kulturliv. Slutsatser De regionala arkiven fyller en viktig funktion och de har en viktig kulturpolitisk uppgift, inte minst avseende den släkt- och hembygdsforsk- ning som vuxit till en bred folkrörelse. De regio- nala arkiven förvaltar betydande bestånd och de är en självklar resurs för såväl offentlig som privat sektor. I enlighet med regeringens förslag i budget- propositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 avsnitt 9.5) föreslås en ökning med 1,6 miljoner kronor för folkrörelsearkiven. Bidraget till folkrörelsearkiven ökar därmed med sammanlagt 2,2 miljoner kronor under åren 1999 och 2000. Finansieringen har skett genom om- prioriteringar inom utgiftsområdet. Tabell 9.7 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 2 982 Pris- och löneomräkning + 51 Reformmedel + 1 600 Förslag 2000 4 633 F3 Språk- och folkminnesinstitutet Tabell 9.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 27 088 Anslags- kredit - 677 1999 Anslag 26 146 1 Utgifts- prognos 25 469 2000 Förslag 26 153 2001 Beräknat 26 564 2 2002 Beräknat 26 997 3 1 Varav en minskning med 2 200 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999. 2 Motsvarar 26 153 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 26 153 tkr i 2000 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med instruktion för Språk- och folkminnes- institutet till uppgift att samla in, bevara, veten- skapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och person- namn. Vidare skall institutet avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor samt yttra sig i fråga om personnamn. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) har en verksamhet med stor geografisk spridning. Ledning, kansli och avdelningar finns lokaliserade i Uppsala. Arkiv finns i Lund, Göteborg och Umeå. SOFI:s avgiftsintäkter uppgick år 1998 till 601 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Under sommaren och hösten 1998 flyttade SOFI in i ny- och ombyggda lokaler i Arkivcent- rum i Uppsala. Här finns bl.a. en reception för myndigheten, ett samlat bibliotek samt ett nytt arkivrum. Myndigheten har fortsatt att prioritera bl.a. digitalisering av samlingarna i syfte att öka tillgängligheten. Inriktningen på en ökad nutids- anknytning av det insamlade materialet har fort- satt att prioriteras. Av spontant inkommet mate- rial har ca 80 % nutidsanknytning. SOFI har på olika sätt arbetat med att digitalisera sina sam- lingar inom respektive verksamhetsområde. Regeringen uppdrog i regleringsbreven för åren 1997 och 1998 SOFI att presentera en handlingsplan för ökad samverkan med t.ex universitet och högskola för att utveckla pro- gram och strategier för forskning och informa- tionspridning baserad på IT. I februari 1999 inkom SOFI med en sådan handlingsplan, vilken baserades på en undersökning av de förvänt- ningar olika intressenter har på samverkan och digital tillgång till myndighetens material. Hand- lingsplanen innebär att SOFI fortsätter samverka med Linköpings universitet, att man utvecklar och anpassar sin hemsida till användarnas önskemål samt att man genom ett samverkans- projekt med olika forskningsinstitutioner ökar tillgängligheten till samlingarna och bygger upp forskningsdatabaser. I enlighet med riksdagens beslut överfördes Svenskt visarkiv organisatoriskt till Statens musiksamlingar den 1 juli 1999. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har i en rapport på- pekat att SOFI bör arbeta ytterligare med att utveckla resultatredovisningen. Dessutom upp- manar RRV SOFI:s styrelse att, på grund av myndighetens svåra ekonomiska läge, löpande under året följa upp budgeten och eventuellt vidta åtgärder så att de ekonomiska ramarna inte överskrids. Myndigheten har lämnat en redogö- relse för vidtagna och planerade åtgärder med anledning av RRV:s rapport. Regeringen bedö- mer att dessa åtgärder är tillräckliga. Slutsatser Språk- och folkminnesinstitutet har genom insamling, digitalisering och förmedling av arkivmaterial samt forskning inom sitt verksam- hetsområde bidragit till att bevara vårt kulturarv. Myndighetens inriktning bör ligga fast. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 1 766 000 kronor. Tabell 9.9 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 28 346 Pris- och löneomräkning + 541 Överföring av Svenskt visarkiv till Statens musiksamlingar - 4 500 Justering av premier + 1 766 Förslag 2000 26 153 F4 Svenskt biografiskt lexikon Tabell 9.10 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 3 637 Anslags- sparande 4 1999 Anslag 3 497 Utgifts- prognos 3 619 2000 Förslag 3 815 2001 Beräknat 3 876 1 2002 Beräknat 3 941 2 1 Motsvarar 3 815 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 3 815 tkr i 2000 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Svenskt biografiskt lexikons avgiftsintäkter uppgick år 1998 till 191 000 kronor vilket är en minskning med 482 000 kronor jämfört med år 1997. Detta beror på att försäljningen av CD- romskivan har minskat under år 1998 i jämfö- relse med föregående år då många av 1997 års köpare utnyttjade introduktionserbjudandet vilket bl.a. innebär att de erhåller den uppdate- rade versionen utan kostnad. Regeringens överväganden Resultatinformation Myndigheten Svenskt biografiskt lexikons mål är att genomföra utgivningen av publikationen Svenskt biografiskt lexikon. Lexikonet utgör ett betydande hjälpmedel för bl.a. forskarsamhället och det är ett viktigt bidrag till det ständigt pågå- ende vetenskapliga kunskapsuppbyggandet. Ytterligare en stor användarkategori är de intres- serade person- och släktforskarna i allmänhet. Med gällande vetenskaplig kvalitet skall minst ett band ges ut vartannat år, dvs. 2,5 häften per år. Under budgetåret 1998 gavs ett band ut. Utgiv- ningen av lexikonet är försenad sedan några år tillbaka. Förseningarna beror bl.a. på att person- artiklarna blivit fler än beräknat. Enligt regering- ens bedömning är eftersläpningarna inte sådana att de bör påverka slutmålet att lexikonet skall vara färdigt år 2015. Tillgängligheten till lexikonet har under året ökat genom att delar av materialet givits ut på CD-romskiva. CD-romproduktionen har gett lexikonet en väsentligt större spridning än antalet sålda exemplar genom att universitet, högskolor och större bibliotek lagt ut den på interna nät- verk. Slutsatser Svenskt biografiskt lexikons verksamhet har på ett effektivt sätt fortsatt att genomföra utgiv- ningen av publikationen Svenskt biografiskt lexikon. Myndighetens inriktning bör ligga fast. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 266 000 kronor. Tabell 9.11 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 3 497 Pris- och löneomräkning + 52 Justering av premier + 266 Förslag 2000 3 815 F5 Arkivet för ljud och bild Tabell 9.12 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 25 853 Anslags- sparande 1 632 1999 Anslag 26 933 Utgifts- prognos 27 893 2000 Förslag 27 732 2001 Beräknat 28 184 1 2002 Beräknat 28 662 2 1 Motsvarar 27 732 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 27 732 tkr i 2000 års prisnivå. Arkivet för ljud och bild (ALB) skall möjliggöra forskning i svensk kultur och samhälle genom att samla in, bevara och tillhandahålla den del av mediautbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljudupptagningar och rörliga bilder. Myn- dighetens verksamhet vilar på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. En jämförelse mellan budget och utfall år 1998 visar ett anslagssparande på ca 1,6 miljoner kronor. Huvuddelen av anslagssparandet avses förbrukas under år 1999 på utveckling av automatiserade arkivrutiner samt kompetens- utveckling inför vidgad IT-användning. Regeringens överväganden ALB har från Sveriges Radio och Sveriges Tele- vision samlat in allt det utbud som faller under lagen om pliktexemplar av dokument. Vad gäller framför allt film och fonogram är insamlandet en mer tidskrävande process och ca 20 % av utbudet för år 1998 kunde inte samlas in under budget- året. Det totala antalet registrerade objekt mins- kade något under år 1998 jämfört med verksam- hetsåret 1997. ALB:s samlingar är enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk normalt endast tillgängliga för forskningsända- mål. Merparten av användarna är studerande vid universitet och högskolor. För forskare utanför Stockholmsområdet finns avtal om lån av studie- kopior som omfattar ett trettiotal bibliotek. Antalet besökare vid ALB fortsatte att öka under år 1998 medan däremot antalet utlånade studie- kopior minskade. Vissa databaser med förteck- ning över ALB:s material finns sedan år 1997 sökbara på Internet. ALB har under år 1998 anlitat en internatio- nell expert som utvärderat myndighetens hante- ring av det insamlade materialet. Utvärderingen ger en positiv bild av verksamheten och av per- sonalens kompetens. Enligt utvärderingen har ALB också tagit till vara möjligheter till kost- nadsbesparingar. Regeringen kan instämma i utvärderingens resultat. ALB:s katalogisering av utbudet från andra producenter än den statliga radion och televisionen kan dock förbättras, vilket är av stor betydelse för att underlätta användningen av det insamlade materialet. Myndigheten arbetar med denna fråga under år 1999 och arbetet bör prio- riteras även under följande budgetår. ALB:s verksamhet påverkas fr.o.m. budgetåret 1999 av att regeringen gett elva TV-bolag rätt att starta digitala sändningar. Dessa sändningar faller under lagen om pliktexemplar av dokument och materialet skall därför levereras till ALB. Myn- digheten har i sitt budgetunderlag för åren 2000– 2002 uppskattat de årliga kostnaderna för tio nya digitala kanaler till tre miljoner kronor. Rege- ringen gör bedömningen att ALB inte kan klara dessa kostnader inom ramen för det nuvarande anslaget. Hittills har dock inte alla kanaler ut- nyttjat sina tillstånd att starta digitala sändningar och ALB:s verksamhet påverkas ännu i liten ut- sträckning. Regeringen föreslår därför ingen för- ändring av anslaget. Delar av det anslagssparande som står till regeringens förfogande på anslags- posten 9 under anslaget D16 Särskilda utgifter för forskningsändamål, under utgiftsområde 16, har avsatts för att vid behov kunna täcka de kostnadsökningar som uppstår om de digitala sändningarna ökar i omfattning under kom- mande budgetår. ALB:s framtida verksamhet berörs i hög grad av den ökade användningen av elektronisk in- formation. Frågor som rör insamlande och beva- rande av elektronisk online-information har ut- retts av den s.k. E-pliktutredningen och utredningens betänkande (SOU 1998:111) har remissbehandlats. Regeringen avser att åter- komma med förslag angående villkoren för att säkra ett tillräckligt bevarande av elektronisk in- formation. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 307 000 kronor. Tabell 9.13 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 26 933 Pris- och löneomräkning +492 Justering av premier +307 Förslag 2000 27 732 10 Kulturmiljö 10.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar anslagen Riks- antikvarieämbetet, Bidrag till kulturmiljövård samt Avgiftsfinansierad verksamhet: Riksantik- varieämbetets uppdragsverksamhet. I verksam- hetsområdet ingår också viss arkiv- och biblio- teksverksamhet. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central för- valtningsmyndighet för kulturmiljön. Länsstyrel- serna och de regionala museerna utgör tillsam- mans kulturmiljösektorns regionala organisation. Länsstyrelserna ansvarar för kulturmiljöns myn- dighetsarbete och de regionala museerna har ett självständigt ansvar för kunskapsuppbyggnaden, dvs. för att bygga upp kunskap om miljöns kul- turvärden i länet. När det gäller vård samt infor- mation och publikverksamhet har länsstyrelserna ett övergripande ansvar för att insatser kommer till stånd, medan det ankommer på de regionala museerna att upprätthålla kompetens och att utföra en betydande del av de konkreta uppgif- terna. På den lokala nivån verkar kommunerna inom kulturmiljöns ansvarsområde. För sina insatser i det statliga kulturmiljö- arbetet får de regionala museerna bidrag genom statsbidraget till regionala museer (se avsnitt H3 Bidrag till regionala museer). År 1998 utfördes ca 750 årsverken inom den statliga kulturmiljösektorn. Av dessa utfördes ca 125 vid länsstyrelserna, vilket är en ökning i för- hållande till år 1997 (ca 110). Vid de regionala museer som fick statsbidrag var antalet årsverken i princip oförändrat jämfört med föregående år. Vid 18 av museerna uppgick andelen anställda med lönebidrag till mellan 30 och 50 %. 10.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 10.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 392,9 441,3 486,3 416,4 416,2 417,7 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Kulturvärden uppmärksammas i ökad omfatt- ning som en resurs i samhället. Konsekvenser för kulturvärdena uppmärksammas och beaktas i högre grad än tidigare inom olika politik- och samhällsområden. Kulturarvets betydelse som resurs för regional utveckling uppmärksammas också i ökad omfattning (se avsnitt 3). Det all- männa intresset för kulturarvet är fortsatt stort. Förändringar Stödet för uppgifter inom kulturmiljöarbetet till de regionala museerna i Skåne, Kalmar och Got- lands län fördelas fr.o.m. den 1 juli 1998 av RAÄ (se avsnitt H3 Bidrag till regionala museer). Prioriteringar Insatser för att öka intresset för samt tillgänglig- heten och hänsynstagandet till kulturmiljön skall ha fortsatt hög prioritet. Det är angeläget att arbetet med att utveckla det tvärsektoriella an- svaret för kulturmiljön fortsätter. Detsamma gäller arbetet bland olika aktörer för att i god tid kunna identifiera och möta hot mot kultur- miljön. Kulturmiljöorganisationernas arbete med att öka medvetenheten om kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling skall drivas vidare. Frågor som rör främlingsfientlig- het och rasism skall beaktas. Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling prioriteras även i fortsättningen. En viktig del är härvid arbetet med att utveckla och förtydliga de miljökvalitetsmål för en samlad miljösyn som anges i propositionen Svenska miljömål – miljö- politik för ett hållbart Sverige (1997/98:145). Särskild vikt bör ges andra samhällssektorers bidrag till utvecklingen av en god kulturmiljö. Arbetet med att utveckla former för och genomföra en ändamålsenlig kulturmiljööver- vakning skall fortsätta. Sektorn skall arbeta aktivt för att ta till vara de möjligheter att skydda och vårda kulturmiljön som miljöbalken innebär. Detta gäller bl.a. arbe- tet med kulturreservat. Försöksverksamheten med Kulturarvs-IT skall fullföljas i enlighet med vad som framgår i prop. 1998/99:1 utg.omr. 14 avsnitt A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Arbetet med att genomföra satsningen på industrisamhällets kulturarv skall fortsätta. Det- samma gäller det arbete som RAÄ och länssty- relserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län har påbörjat med anledning av sats- ningen för att uppmärksamma och säkerställa storstädernas kulturmiljövärden, särskilt efter- krigstidens bebyggelse (prop. 1997/98:165). Arbetet med att tydliggöra och utveckla kulturarvets betydelse som resurs för regional utveckling skall prioriteras. Relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ändras den 1 januari 2000. Arbetet med att bredda och utveckla samverkan mellan de antikvariska myndigheterna och Svenska kyrkan skall fortsätta. Arkitekturåret 2001 aviserades i prop. 1997/98:165 och genomförs som ett led i förank- ringen av regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117). Riksantikvarieämbetet och läns- styrelserna har viktiga roller under arkitektur- året, som skall förberedas under år 2000. Det internationella arbetet som bedrivs inom ramen för bl.a. EU och Östersjösamarbetet skall ges fortsatt hög prioritet. 10.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Sammantaget har förutsättningarna för att kulturvärdena i miljön skall bevaras förbättrats. De investeringar som görs i vägar, järnvägar och andra anläggningar innebär visserligen ofta stora påfrestningar på kulturvärdena. Emellertid upp- märksammas och beaktas kulturmiljöaspekter numera i högre grad än tidigare vid infrastruk- turplanering liksom vid byggande och samhälls- planering i övrigt. Detta gäller även inom skogs- bruket, där skogens kulturvärden många gånger hotas eller förstörs vid avverkningar och markbe- redningar. När det gäller kulturlandskapet har brukarnas kunskap och medvetenhet om kultur- värdena ökat, bl.a. till följd av de informations- och utbildningsinsatser som genomförts av kulturmiljöorganisationerna. Vidare har de stöd- former som finns inom EU gett goda resultat för kulturlandskapet. Ett av hoten mot kultur- värdena i odlingslandskapet är dock den avflytt- ning och nedläggning av jordbruk som sker i framför allt skogslänen. Kulturarvets betydelse som resurs för regional utveckling blir alltmer uppmärksammat (se avsnitt 3). Inom EU:s strukturfondsprogram uppmärksammas kulturen och kulturarvet som en faktor som kan bidra till utveckling i eftersatta områden. Sammanställningar visar att omkring 300 miljoner kronor av EU-medel avsattes mellan den 1 november 1997 och 31 oktober 1998 för åtgärder och verksamhet med anknyt- ning till kulturen och kulturarvet. Den nationella medfinansieringen har för samma period beräk- nats till omkring 430 miljoner kronor. Verksamheten hos myndigheterna inom kulturmiljöområdet präglas i fortsatt hög grad av samverkan och samarbete med andra myndig- heter, kommuner, organisationer och andra aktörer inom vitt skilda samhällsområden. Det rör sig om såväl samråd i enskilda frågor och projekt, som fortlöpande kontakter i frågor av övergripande karaktär. De regionala museerna spelar en viktig roll i kulturmiljöarbetet i regio- nerna. Det allmänna intresset och engagemanget för kulturarvet och kulturmiljön är fortsatt stort. Det bedrivs ett aktivt arbete för att bygga upp och öka tillgängligheten till kunskap om kultur- arvet och kulturmiljön. Arbetet genomförs många gånger i samarbete med andra myndig- heter, universitet och högskolor samt olika orga- nisationer. De viktigaste statliga insatserna inom området Regeringen beslutade i maj 1999 propositionen Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål (prop. 1998/99:114). I propositionen föreslås bl.a. nya övergripande mål för arbetet för kul- turmiljön. De föreslagna målen är: Ett försvarat och bevarat kulturarv. Ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kultur- miljöarbetet som en drivande kraft i omställ- ningen. Allas förståelse, delaktighet och an- svarstagande för den egna kulturmiljön. Nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv. Genom de mål som föreslås förtydligas bl.a. vikten av att olika sektorer i samhället samverkar till gagn för en långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön. Kultur- arvets betydelse för den demokratiska utveck- lingen liksom vikten av samarbete över nations- gränserna framhålls. I propositionen föreslås även bl.a. att det införs ett särskilt skydd för ort- namn, som innebär att god ortnamnssed skall iakttas vid statlig och kommunal verksamhet. I propositionen anförs vidare att det bör tillkallas en särskild utredare för att bl.a. utreda och lämna förslag om ett förbättrat skydd för kulturhisto- riskt värdefull bebyggelse och om möjligheten att låta byggnadsminnesförklaringar omfatta även lösöre. Under åren 1999–2001 genomför regeringen en bred satsning på industrisamhällets kulturarv. En särskild delegation (Ku 1999:06) har till- kallats med uppgift att i samverkan med berörda myndigheter och institutioner inom kulturarvs- området svara för den närmare utformningen och genomförandet av satsningen (dir. 1999:60). Särskilda medel, sammanlagt ca 24,5 miljoner kronor, anslås för ändamålet. Ett flertal myndig- heter och institutioner inom kulturarvsområdet deltar i arbetet med att uppmärksamma, ta till vara och sprida kunskap om industrisamhällets kulturarv. RAÄ och länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län genomför under perio- den 1999–2001 en satsning på storstädernas kulturmiljöer. Särskilda medel, sammanlagt 24 miljoner kronor, anslås för ändamålet. En treårig satsning, Kulturarvs-IT, genomförs för att bereda arbete till personer med arbets- handikapp och öka tillgängligheten till kultur- arvet (se prop. 1998/99:1 utg.omr. 14 avsnitt A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade). RAÄ meddelade under år 1998 verkställig- hetsföreskrifter och allmänna råd för tillämpning av bestämmelserna om arkeologiska utredning- ar/undersökningar samt genomförde i anslutning till detta utbildnings-, informations- och rådgivningsinsatser riktade mot länsstyrelserna. På länsstyrelserna pågår arbete för att utveckla uppdragsarkeologins berednings- och besluts- former. Det internationella arbetet bedrivs inom bl.a. EU, Unesco, Europarådet, Östersjösamarbetet och det nordiska samarbetet. Arbetet syftar bl.a. till att uppmärksamma kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling. Östersjö- samarbetet är särskilt prioriterat. Ett program- kontor för EU:s kulturarvsprogram Raphael har inrättats vid RAÄ. Ett omfattande arbete bedrivs för att lyfta fram kulturarvet som en resurs för regional ut- veckling. Bland annat görs insatser inom kultur- turism. Vidare genomförs projekt som gäller exempelvis byggnadsvård. Arbetet bedrivs många gånger i samarbete med arbetsmarknads- myndigheter, kommuner, regionala museer och olika organisationer. I de regionala tillväxtavtalen lyfts kulturen och kulturarvets betydelse för regional utveckling fram som en viktig del. Effekterna av de statliga insatserna RAÄ:s och länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete har medfört att förståelsen för kulturvärdena har ökat och att kulturmiljön i högre grad än tidigare uppmärksammas och beaktas inom olika politik- och samhällsområden, exempelvis när det gäller miljö, jordbruk, trafik, turism och sysselsättning. Kulturmiljöaspekter har fått allt större betydelse i samhällsplaneringen. Arbetet med utvecklingsfrågor får effekter för den regionala tillväxten och bidrar till att stärka det lokala engagemanget. Detta gäller exempelvis insatser inom kulturturismen, där olika regio- ners/orters särskilda prägel och identitet lyfts fram och utvecklas. Sektorns arbete bidrar till att öka allmänhetens intresse och engagemang för kulturarvet och kulturmiljön. Detta kommer till uttryck i bl.a. stor efterfrågan på det material som produceras och ett ökat antal besökare vid RAÄ:s besöks- mål. Det finns också ett stort intresse för de projekt som genomförs av kulturmiljösektorns myndigheter och museer och som många gånger drivs i samarbete med bl.a. olika organisationer. Detta gäller exempelvis Kulturhusens dag, Arkeologidagen, Svenskt kulturarv, Svenska folkets k-märkning, Stadens kulturarv 1998 och Tidernas kyrka. Vidare finns det en fortsatt stor efterfrågan på råd i byggnadsvårdsfrågor samt ekonomiskt stöd i samband med vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyg- gelse. Kulturmiljöorganisationerna bidrar genom sitt arbete till ökad möjlighet för allmänheten att få del av information i frågor som rör kulturarvet och kulturmiljön, bl.a. genom hemsidor, publi- kationer och annat material. De verkställighetsföreskrifter och allmänna råd på arkeologiområdet som RAÄ meddelat under år 1998 innebär att det nu finns tydligare regelverk och riktlinjer på området. Förutsätt- ningarna för stabila och funktionella berednings- och beslutsformer har därmed ökat. Kulturarvet och kulturmiljön har i allt större utsträckning kommit att uppmärksammas i det internationella arbetet som en utgångspunkt för dialog, samarbete samt ömsesidig respekt och förståelse mellan människor. Även inom bi- ståndsarbetet har kulturarvet kommit att upp- märksammas som en utgångspunkt och viktig faktor för en demokratisk och hållbar utveckling. Länsstyrelserna Under budgetåret 1998 har länsstyrelserna bl.a. prioriterat arbetet med byggnadsvård och forn- minnen. Liksom tidigare år har ärenden om byggnadsminnen, med några få undantag, getts låg prioritet. En viktig uppgift för länsstyrelserna är att integrerera kulturmiljöintressen vid utform- ningen av den fysiska miljön, exempelvis vid infrastrukturplanering och ny- och ombygg- nader. Som ett led i detta arbete bedrivs ett omfattande tvärsektoriellt arbete. Detta innebär samverkan med bl.a. andra myndigheter, kom- muner och olika organisationer. När det gäller arbetet inom den egna myndigheten har kultur- miljön allt tydligare kommit att integreras i länsstyrelsernas samlade arbete. Detta är tydligt exempelvis när det gäller frågor som rör odlings- landskapet/jordbruk. I arbetet med frågor som rör regional utveckling och sysselsättning görs insatser inom bl.a. kulturturismen. Flera länsstyrelser gör härvid omfattande insatser för att lyfta fram och ut- veckla den egna regionens särskilda prägel och identitet. Förutom effekter för den regionala till- växten, är detta arbete av betydelse för att stärka det lokala engagemanget. Insatserna på detta område genomförs många gånger i samverkan med andra myndigheter, kommuner samt lokala institutioner och organisationer. Detsamma gäller de särskilda arbetsmarknads- och bygg- nadsvårdsprojekt som genomförs i flera län. Länsstyrelserna har svarat för den regionala administrationen av kulturmiljöstödet inom ramen för jordbrukets miljöprogram. Flera läns- styrelser har genomfört informations- och utbildningsinsatser i frågor som rör odlings- landskapets kulturvärden och har därvid bidragit till fördjupade kunskaper om bl.a. odlings- landskapets historiska innehåll. När det gäller uppdragsarkeologin har flera länsstyrelsen hunnit långt i arbetet med förbätt- rade berednings- och beslutsformer samt för- bättrad uppföljning av verksamheten. Samarbetet med de regionala museerna har fortsatt att utvecklas i riktning mot ökad samsyn i frågor som rör kulturmiljöarbetet i regionen. Vidare förefaller samarbetet med museerna ha ökat i omfattning jämfört med tidigare år. Situa- tionen i de olika länen skiljer sig dock åt och det finns behov av ett fortsatt aktivt arbete för att ytterligare bredda och utveckla samverkan. Flera länsstyrelser pekar på behovet av för- djupade och förbättrade kunskapsunderlag/ planeringsunderlag inom kulturmiljöområdet. Regeringens slutsatser De övergripande målen för den statliga kultur- miljöorganisationen var under budgetåret 1998 att bevara och förmedla kulturarvet, stärka den lokala kulturella identiteten, syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, möta hoten mot kulturmiljön samt bidra till att öka medve- tenheten om estetiska värden och historiska sammanhang. Regeringen bedömer att verksamheten inom området har gett goda resultat och att resurserna har använts på ett ändamålsenligt sätt. Myndig- heterna inom kulturmiljöområdet har i fortsatt hög utsträckning bedrivit ett strategiskt tvär- sektoriellt arbete och har därigenom bidragit till att utveckla och bevara kulturvärden genom att konsekvenser för kulturmiljön uppmärksammas och beaktas i större omfattning än tidigare. Kulturmiljöaspekter har fått en allt starkare ställ- ning. Kulturvärden uppmärksammas i ökad om- fattning som en resurs i samhället. Det allmänna intresset och engagemanget för kulturarvet och kulturmiljön är fortfarande stort. Enligt rege- ringens bedömning bör inriktningen på verk- samheten behållas. 10.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen för år 1998 för RAÄ. 10.5 Anslag G1 Riksantikvarieämbetet Tabell 10.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 145 973 Anslags- sparande 3 452 1999 Anslag 150 141 Utgifts- prognos 151 593 2000 Förslag 166 817 2001 Beräknat 169 400 1 2002 Beräknat 172 122 2 1 Motsvarar 166 817 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 166 817 tkr i 2000 års prisnivå. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvalt- ningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. Enligt förordningen (1997:1171) med instruktion för Riksantikvarieämbetet skall RAÄ bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Till RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet med att bygga upp kunskapen om och bedriva informations- och rådgivningsverksamhet om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall också medverka i det internationella arbetet med kulturmiljön, kulturminnen och kulturföremål samt följa det regionala kultur- miljöarbetet och biträda länsstyrelserna och de regionala museerna i frågor som rör detta. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersök- ningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål. Dessutom skall RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom områdena kulturmiljö, arkeologi, medeltidens konsthistoria och numis- matik. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under år 1998 till drygt 209 miljoner kronor, varav ca 179 miljoner kronor avser intäkter för arkeologisk uppdragsverksamhet. RAÄ har beräknat avgiftsintäkterna till ca 148 miljoner kronor för år 1999. Förutom intäkter för arkeo- logisk uppdragsverksamhet rör det sig framför allt om entré- och försäljningsintäkter samt intäkter av konserveringsverksamhet. Prognosen för år 1999 visar på ett sammanlagt anslagssparande på 2 miljoner kronor, dvs. ca 1,3 % av anslaget. Regeringens överväganden Resultatinformation RAÄ har fortsatt att aktivt bedriva ett tvärsekto- riellt arbete som innebär samverkan och sam- arbete med myndigheter, institutioner och andra aktörer inom olika politik- och samhällsområ- den. Detta arbete bidrar till att konsekvenser för kulturmiljön uppmärksammas och beaktas i högre grad än tidigare, exempelvis när det gäller miljö, jordbruk, trafik, turism och sysselsättning. RAÄ har i huvudsak kunnat möta de krav som detta innebär. Det tvärsektoriella ansvaret för miljöns kulturvärden utvecklas fortlöpande. RAÄ bedriver ett stort antal forsknings-, utvecklings-, registeruppbyggnads- och invente- ringsprojekt för att bygga upp kunskap i frågor som rör kulturarvet och kulturmiljön. Projekten genomförs i stor utsträckning i samverkan med – och finansieras även delvis av – andra myndig- heter, de regionala museerna samt universitet och högskolor. Systemfasutvecklingen för bebyggel- seprojektet som har pågått sedan år 1995 har nu avslutats och projektet har övergått till basverk- samhet (bebyggelseregistret). Arbetet med att utveckla den IT-baserade tillgängligheten till fornminnesregistret har dock inte kommit vidare i önskvärd takt. RAÄ har emellertid under år 1998 startat ett särskilt projekt, Fornminnes- information, inom vilket detta arbete drivs vidare. I fråga om vård av det materiella kulturarvet har riktlinjer för god byggnadsvård samman- ställts och presenterats under år 1998. RAÄ har vidare genomfört informations- och rådgiv- ningsinsatser riktade mot myndigheter, institu- tioner och enskilda. Kvalificerade vårdinsatser har genomförts, inriktade på att även utveckla kunskap på området. Enligt RAÄ ökar efter- frågan på rådgivning och informationsskrifter och tillströmningen till kurser och seminarier är god. RAÄ har beviljats medel ur den s.k. Krets- loppsmiljarden för att i samarbete med ett antal län sprida kunskap om byggnadsvård och tradi- tionellt byggande. Arbetet inom ramen för det s.k. Projekt Österled har fortsatt. Projektet, som finansieras med 35 miljoner kronor ur den s.k. Östersjömiljarden, avser renovering av kultur- byggnader i Estland. Syftet är att skapa syssel- sättning och kunskap om restaureringsmetoder, traditionella material och hantverk. RAÄ bedriver en mångskiftande och omfat- tande verksamhet för att sprida information om och öka intresset för kulturarvet och kultur- miljön. Som exempel kan nämnas olika tidskrif- ter och publikationer, hemsidor, olika projekt som exempelvis Svenskt kulturarv, Svenska folkets k-märkning, Kulturhusens dag, Arkeo- logidagen, Stadens kulturarv 1998 och Tidernas kyrka. Verksamheten har bidragit till att möjlig- heterna att ta del av information har ökat. Det allmänna intresset och engagemanget för kulturarvet är fortsatt stort. Detta framgår av bl.a. ett ökat antal besökare vid RAÄ:s besöks- mål, en stor efterfrågan på det material som pro- duceras, liksom på den information som finns hos Vitterhetsakademins bibliotek och Antikva- risk-topografiska arkivet samt det stora intresset för de projekt som genomförs. De senaste årens omställningsarbete inom RAÄ är nu i princip slutfört. Under senare delen av år 1998 har arbetet kunna inriktas på upp- följning och utveckling av den nya organisatio- nen. Detta arbete, i vilket personalen medverkar, har fortsatt under innevarande år. Tabell 10.3 Entrébelagda besök vid RAÄ:s fastigheter 1995/96 (12 mån) 1997 1998 Birka 58 000 93 000 76 000 Glimmingehus 75 000 69 000 76 000 Eketorp 74 000 66 000 65 000 Övriga 74 000 53 000 129 000 Totalt 281 000 281 000 346 000 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kultur- minnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdel- ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift. Den 1 januari 1998 trädde en ny organisation för verksamheten i kraft. Inriktningen av organi- sationsförändringen har framför allt syftat till att ge verksamheten en stabil organisationsstorlek, med hänsyn till variationer i uppdragsvolym. Under år 1998 ökade uppdragsvolymen i för- hållande till tidigare år. Antalet fältarbetstimmar uppgick år 1997 till ca 118 400 och år 1998 till 193 620. Intäkterna var under år 1998 ca 179 miljoner kronor, vilket är en ökning med 40 miljoner kronor jämfört med föregående år. Enligt prognos kommer dock intäkterna att minska år 1999. Tabell 10.4 Arkeologisk uppdragsverksamhet – antal timmar 1996 1997 1998 Fältarbete 86 609 118 429 193 620 Manusarbete 159 807 114 985 94 861 Totalt 246 416 233 414 288 481 Tabell 10.5 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 179 571 159 106 20 465 Prognos 1999 117 000 121 000 -4 000 Budget 2000 120 000 120 000 0 Slutsatser RAÄ svarar för en omfattande verksamhet som har gett goda resultat i förhållande till uppställda mål. Verksamheten svarar mot kravet på en effektiv användning av insatta resurser. Enligt regeringens bedömning bör därför anslagets huvudinriktning bibehållas. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 300 000 kronor årligen under åren 2000–2002 för ökade kostnader i samband med genomförandet av satsningen på Kulturarvs-IT. År 1999 påfördes anslaget engångsvis 2,7 mil- joner kronor. Anslaget skall därför minskas med detta belopp. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 18 317 000 kronor. Tabell 10.6 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 150 141 Pris- och löneomräkning + 759 Minskning av engångsanvisning 1999 - 2 700 Kulturarvs-IT + 300 Justering av premier +18 317 Förslag 2000 166 817 G2 Bidrag till kulturmiljövård Tabell 10.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 196 928 Anslags- sparande 99 397 1999 Anslag 241 118 Utgifts- prognos 284 751 2000 Förslag 249 618 2001 Beräknat 246 817 2002 Beräknat 245 561 Bidrag lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestäm- melserna innebär i korthet att bidrag lämnas för byggnadsvård samt forn- och landskapsvård. Medel får även utgå bl.a. för vissa arkeologiska undersökningskostnader samt till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Medel får även användas när det finns särskilda skäl för att täcka kostnader för att ta till vara fornfynd. Vidare lämnas också bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) eller, efter RAÄ:s bemyndigande, av länsstyrelsen. I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100 avsnitt 4.3) redovisade regeringen att utgiftsbegränsande åtgärder vidtagits för år 1999. Av detta skäl har anslaget minskats med 12 miljoner kronor. Anslagssparandet på 99,4 miljoner kronor beror på att beslut som fattats under ett år många gånger faller ut för betalning först under ett senare år. Det rör sig alltså om medel som är intecknade för kommande utbetalningar som respektive myndighet bundit sig vid genom beslut. Prognosen för år 1999 visar på ett sammanlagt sparande på ca 55,8 miljoner kronor, dvs. ca 23 % av anslaget. Regeringens överväganden Resultatinformation Fördelningen av bidrag sker på nationell nivå av RAÄ och på regional nivå av resp. länsstyrelse. Vid fördelningen av bidrag till byggnadsvård utgår länsstyrelserna från de kulturhistoriska värdena och behoven. De har också möjlighet att väga in sysselsättnings-, utbildningsmässiga och regionalekonomiska motiv samt betydelsen för kulturliv och besöksnäring. Kulturmiljöområdets bidragsgivning har inneburit att andra parter ofta bidrar med ekonomiska medel såsom arbets- marknadsmedel, regionalekonomiska medel, EU-medel samt medel från andra centrala myndigheter, kommuner, markägare m.fl. Även vid fördelningen av bidrag till fornvård- och kulturlandskapsvård har objekt av betydelse för turism och rörligt friluftsliv särskilt beaktats. Vissa uppgifter om den regionala fördelningen av bidrag lämnas i inledningen till utgiftsområ- det. Av de medel som beslutades av länsstyrelserna under år 1998 avsåg 78 % byggnadsvård, 10 % fornminnesvård, 7 % kulturlandskapsvård och 5 % arkeologisk undersökning vid bostadsbyg- gande. Fördelningen mellan dessa huvudändamål ligger på i stort sett samma nivå som föregående år. Av beslutade belopp för bebyggelse år 1998 avsåg ca 51 % tätort och ca 49 % landsbygd. Den skyddade bebyggelsen har även under år 1998 varit prioriterad. Omkring 63 % av bidragsmed- len för byggnadsvård gick till objekt som har någon form av formellt skydd eller där fråga om byggnadsminnesförklaring är väckt. Under år 1998 inleddes en särskild satsning på bevarande av fäbodkulturen och det samiska kulturarvet. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ram- anslaget G2 Bidrag till kulturmiljövård, inom en ram av högst 50 miljoner kronor, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter efter år 2000, dock längst t.o.m. år 2003. Tabell 10.8 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Miljoner kronor 1998 utfall 1999 prognos 2000 beräknat 2001 beräknat 2002 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 59,4 109,4 95,8 Nya förpliktelser 246,9 271,2 262,1 Infriade förpliktelser* 196,9 284,8 286,9 40,0 10,0 Utestående förpliktelser vid årets slut 109,41 95,82 71,03 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 10,0 40,0 50,0 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. 1 Varav anslagssparande 99,4 mkr 2 Varav anslagssparande 55,8 mkr 3 Varav anslagssparande 21,0 mkr Slutsatser Verksamheten har gett goda resultat och resur- serna har använts på ett ändamålsenligt sätt. En samlad bedömning talar för att anslagets huvud- inriktning bör behållas. I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 avsnitt 10.4) minskades anslaget tillfälligt med 10 miljoner kronor. An- slaget ökar nu med nämnda belopp. I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100 utg.omr. 17 avsnitt 7.4) redovisades att utgifts- området under åren 2000 och 2001 minskar med 20 miljoner kronor. Av beloppet hänför sig 10 miljoner kronor till detta anslag. Anslaget minskas således med nämnda belopp. För att i viss mån kompensera anslaget föreslås en tillfällig ökning med 2,4 miljoner kronor. Ökningen möjliggörs genom omprioriteringar inom ut- giftsområdet. Av anslaget bör liksom för innevarande år 8 miljoner kronor anvisas för arbetet med storstä- dernas kulturmiljöer i enlighet med propositio- nen Utveckling och rättvisa – en politik för stor- staden på 2000-talet (1997/98:165). Regeringen har beräknat att sammanlagt ca 24,5 miljoner kronor under åren 1999–2001 för regeringens treåriga satsning på industrisam- hällets kulturarv anvisas under anslaget. För år 2000 föreslås att 12,2 miljoner kronor anvisas för ändamålet. Anslaget ökar därvid med 6,1 miljo- ner kronor. Tabell 10.9 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 241 118 Återläggning av besparing + 10 000 Industrisamhällets kulturarv + 6 100 Besparing - 10 000 Tillfällig kompensation för besparing + 2 400 Förslag 2000 249 618 För år 2001 beräknas en ökning av anslaget med 1 miljon kronor. Samma år minskas anslaget med ca 6,2 miljoner kronor avseende industrisam- hällets kulturarv. År 2002 minskas anslaget med 6,1 miljoner kronor avseende industrisamhällets kulturarv. 11 Museer och utställningar 11.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar anslagen Centrala museer: Myndigheter, Centrala museer: Stiftel- ser, Bidrag till regionala museer, Bidrag till vissa museer, Stöd till icke-statliga kulturlokaler, Riksutställningar samt Statliga utställningsga- rantier och inköp av vissa kulturföremål. I verk- samhetsområdet ingår också viss arkiv- och biblioteksverksamhet knuten till institutionerna, samt frågor som rör arkitektur, formgivning och design. Formgivning och design behandlas även inom verksamhetsområdena D Bild och form samt konsthantverk och A Allmän kulturverk- samhet. Inom det statliga museiområdet (exkl. H4 Bidrag till vissa museer) är ca 2 500 personer anställda, varav ca 650 med lönebidrag. 11.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 11.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 973,9 966,1 985,6 1007,6 1028,0 1052,7 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Inom verksamhetsområdet har insatserna genom Sesam-projektet skapat bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet och ökat tillgängligheten till samlingarna. Det samman- lagda antalet besökare ökade under år 1998 jäm- fört med tidigare år. Myndigheterna har under år 1998 varit undantagna besparingen på offentlig konsumtion. Under budgetåret 1999, har en besparing på sammanlagt drygt 15,7 miljoner kronor gjorts inom verksamhetsgrenen på ansla- gen H1 Centrala museer: Myndigheter, H2 Centrala museer: Stiftelser och H4 Bidrag till vissa museer. Förändringar Den 1 januari 1999 inrättades den nya myndig- heten Statens museer för världskultur. Moderna museet skildes den 1 juli 1999 från Statens konstmuseer och inrättades som egen myndighet. I samband med detta bytte myndig- heten Statens konstmuseer namn till National- museum med Prins Eugens Waldemarsudde. Svenskt visarkiv fördes den 1 juli 1999 över organisatoriskt från Språk- och folkminnesin- stitutet till Statens musiksamlingar. Från och med år 1999 har ett nytt statligt stöd under anslaget D5 Bidrag till bild- och formom- rådet införts som verksamhetsbidrag till vissa utställare inom den samtida bild- och form- konsten. Prioriteringar Arbetet med samlingarnas långsiktiga bevarande, att öka tillgängligheten till samlingarna och att nå nya grupper av besökare är fortsatt prioriterade områden. Museernas arbete för att motverka främlingsfientlighet och rasism skall fortsätta. Vidare är det angeläget att det utvecklingsarbete som startade genom regeringsuppdraget om kulturarvets demokratiska funktioner drivs vidare. Ett Forum för Levande Historia, med Förin- telsen som utgångspunkt planeras. I 1999 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att arbetet med att förverkliga ett museum och kun- skapscentrum om Förintelsen och dess följder skall prioriteras i regeringens fortsatta arbete. Kulturdepartementet kommer under hösten år 1999 att tillsätta en kommitté med uppgift att ta fram förslag om hur ett sådant forum skall vara utformat. Kommittén beräknas kunna presentera en första redovisning av sitt arbete i samband med den internationella konferensen om Förin- telsen som äger rum den 26–28 januari 2000. Ut- redningen skall även se över hur den verksamhet som i dag bedrivs inom ramen för Levande histo- ria skall föras vidare. Satsningar på samtida konst är ett prioriterat område för regeringen. I Sverige finns i dag ett flertal framgångsrika och nyskapande yngre konstnärer som uppmärksammas nationellt och internationellt och som bidrar till en vitalisering och utveckling av svenskt konstliv. Att staten stödjer en mångfacetterad och nyskapande ut- ställningsverksamhet är en förutsättning för att denna positiva utveckling skall kunna fortsätta. Moderna museet är det centrala museet inom området med ett särskilt ansvar bl.a. för att i samverkan med andra konstinstitutioner inom landet främja det regionala konstlivets utveck- ling. Regeringen föreslår därför att medel anvisas Moderna museet för att myndigheten skall kunna förbättra samlingarna av samtida konst och utveckla sin roll som ledande institution inom samtidskonsten. Den treåriga satsningen på Kulturarvs-IT (utg.omr. 14 avsnitt A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade) skall fullföljas. Regeringen tillkallade under våren 1998 en särskild utredare med uppdrag att analysera för- utsättningarna för att bevara resp. göra s.k. icke- fiktiva filmer tillgängliga i framtiden, samt för att etablera en filmvårdscentral i Grängesberg (dir. 1998:42). Utredaren har lämnat betänkandet Bevara Dokumentärfilmens Kulturarv (SOU 1999:41). Betänkandet remissbehandlas för när- varande och regeringen avser att återkomma med förslag i budgetpropositionen för år 2001. Arkitektur, formgivning och design är etable- rat som ett nytt politikområde (se även avsnitt 3). Museerna har en viktig roll i arbetet med att sprida kunskap om och driva den offentliga debatten om detta område. 11.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Museisektorn omfattar ett stort antal olika institutioner med varierande verksamhet och huvudmannaskap. I museistatistiken för år 1998 redovisas uppgifter för totalt 240 museer och konsthallar, varav 55 har statlig huvudman, 99 har ett landsting och/eller en kommun som huvudman och övriga drivs av ideella föreningar eller andra huvudmän. Statsbidrag beviljas till 27 regionala museer. Museerna har under år 1998 arbetat med att vårda och dokumentera samlingarna och ägnat särskild uppmärksamhet åt digitaliseringen. I detta arbete har Sesam-satsningen varit ett viktigt hjälpmedel. Andelen föremål i de centrala muse- ernas samlingar som dokumenterats digitalt och därigenom gjorts mer tillgängliga har ökat. Musei- och utställningsverksamheten har en god spridning runt om i hela landet mycket tack vare vandringsutställningar och de statliga utställ- ningsgarantierna. De senaste årens positiva besöksutveckling har fortsatt. De centrala museerna hade under år 1998 sammanlagt ca 5,3 miljoner besökare, vilket är en ökning med nästan 500 000 personer jäm- fört med föregående år. Museernas internationella samarbete har utmynnat i ett flertal projekt. Särskild vikt har lagts på samverkan med andra Östersjöländer. De viktigaste statliga insatserna inom området Museerna och Riksutställningar har fortsatt att prioritera satsningar på grupper som är under- representerade bland museibesökarna, något som bl.a. lett till att ett flertal samarbetsprojekt med invandrarföreningar igångsatts. Barn och ung- domar är en grupp som ägnats särskild uppmärk- samhet. Ett flertal viktiga organisationsförändringar har genomförts i enlighet med tidigare fattade beslut. Myndigheten Statens museer för världskultur inrättades den 1 januari 1999. Inom myndigheten ryms de tre Stockholmsmuseerna Medel- havsmuseet, Östasiatiska museet och Folkens museum – etnografiska samt Etnografiska museet i Göteborg. År 2003 kommer enligt planerna den nya museibyggnaden att invigas i Göteborg. Svenskt visarkiv har den 1 juli 1999 förts över från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar. Därmed har Statens musiksam- lingar stärkt sin roll som central myndighet på musikens område. Dessutom har möjligheter till samordningsvinster och en ökad tillgänglighet och service till allmänheten skapats. Den 1 juli 1999 avskildes också Moderna museet från Statens konstmuseer och bildade en egen myndighet. Detta innebär att den moderna konstens roll och utvecklingsmöjligheter stärks genom att Moderna museet får ett eget tydligt myndighetsansvar med egen styrelse och budget. Det återstår fortfarande mycket att göra när det gäller museernas arbete med att lyfta fram kvinnornas roll i historien och i kulturlivet. Därför har regeringen ålagt de centrala musei- institutionerna att komma in med en särskild redovisning av hur kvinnofrågor behandlas på museerna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2000. För att utveckla regeringens handlingspro- gram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225) har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppgift att klarlägga det statliga åtagandet på formgivnings- och designområdet (dir. 1999:9). Här ingår bl.a. frågan om musei- och utställningsverksamhet på området. Utreda- rens arbete skall vara avslutat och redovisat i sin helhet till regeringen senast den 1 mars 2000. Vidare har Regeringskansliets arbetsgrupp för arkitektur, formgivning och design fått förlängd tid till år 2002. Att verka för ett mer tolerant samhälle och motverka främlingsfientlighet och rasism är en viktig fråga för regeringen. Museerna har här en betydande roll att spela. Arbetet med att upp- märksamma kulturarvets demokratiska funktio- ner har fortsatt. De riktade bidragen till de regionala museerna användes bland annat till insatser med anknyt- ning till industrisamhällets kulturarv. Sesam-projektet Budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner kronor för sysselsättningsinsatser på kulturområdet, under åren 1995/96 t.o.m. år 1998, i det s.k. Sesam-projektet (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251). Syftet med projektet var att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet och att öka tillgängligheten till samlingarna, bl.a. genom digitalisering. Sesam-projektet avslutades under år 1998, men fortfarande kvarstår omfattande behov vad avser vård, digitalisering och förbätt- rad tillgänglighet. Statskontoret har haft rege- ringens uppdrag att utvärdera projektet. I upp- draget har ingått att beakta effekterna av projektet såväl från sysselsättningssynpunkt som i fråga om samlingarnas långsiktiga bevarande och tillgängliggörande. Uppdraget har genom- förts mot bakgrund av de inkomna Sesam- rapporterna, årsredovisningar, planerna för sam- lingarnas långsiktiga bevarande och den enkät till de bidragsmottagande institutionerna som Statskontoret tagit fram. Statskontoret redovi- sade sin rapport till regeringen den 15 augusti i år. Utvärderingen pekar på att väsentliga syssel- sättningseffekter uppnåtts för de prioriterade målgrupperna, att en förbättring av vårdstatus för föremål/dokument i berörda samlingar/arkiv skett och att projektet i stor omfattning bidragit till ökad tillgänglighet. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen under hösten med en sär- skild skrivelse om Sesam-projektet, baserad på ovannämnda utvärdering och annan tillgänglig resultatinformation. Effekterna av de statliga insatserna Genom det statliga stödet till museisektorn har fler människor kunnat få tillgång till den del av kulturarvet som museerna har ansvar för att för- medla och bevara. Många arrangemang har ordnats i samband och samverkan med Kultur- huvudstadsåret 1998. Bidraget till icke-statliga kulturlokaler har stimulerat angelägna byggpro- jekt i olika delar av landet och byggnaderna har gestaltats med en särskild omsorg. Riksutställ- ningars verksamhet och de utvidgade möjlighe- terna till statliga utställningsgarantier har gynnat olika regioner runt om i Sverige. Tack vare vand- ringsutställningar av hög kvalitet och möjlighe- ten för utställningsarrangörer att få utställnings- garantier har musei- och utställningsverksam- heten haft en god spridning runt om i landet. Statsbidraget till de regionala museerna är bl.a ett stöd i arbetet med att förmedla kunskaper om regionens kulturarv och konstutveckling. Barn och unga har fått möjlighet att ta del av den kunskap och de upplevelser som museerna kan förmedla genom att samtliga centrala museer genomfört särskild skolverksamhet och riktade programinsatser. Museernas redovisningar visar att antalet skolbesök fortsätter att öka. Museernas arbete med att lyfta fram kultur- arvets demokratiska funktioner har fortsatt. Den redovisning som regeringen fått visar att institu- tionernas arbete med dessa frågor varierar stort i både omfång och inriktning. Genom samarbete med institutioner i och utanför Sverige samt föreningar och andra intressenter har museerna bidragit till att främja internationellt kulturut- byte och möten mellan olika kulturer inom landet. Det arkitekturpolitiska området har fått en märkbart ökad uppmärksamhet, bl.a. i media, och genom Arkitekturmuseets nya verksamhet finns nu ett självskrivet centrum för dessa frågor. Arkitekturmuseet fick i mars 1999 utmärkelsen årets museum. Regeringens slutsatser Målet för museerna var under budgetåret 1998 att bevara vårt kulturarv. Museerna skall tillsam- mans utveckla och förmedla kunskap om kultur- arvet och härigenom ge perspektiv på sam- hällsutvecklingen. Den verksamhet museerna och institutionerna bedriver bedöms ha gett ett gott resultat i förhållande till de mål som har satts för verksamheten. Bevarande- och tillgäng- lighetsaspekterna på kulturarvet har uppmärk- sammats och viktiga insatser har gjorts inom detta område. De resurser som tilldelats området har använts på ett ändamålsenligt sätt. Rege- ringen bedömer därför att inriktningen på verk- samheten bör behållas. Museernas ekonomiska situation är på många håll ansträngd. Det är viktigt att den ekonomiska situationen analyseras djupare och att möjlighe- terna till samverkan inom sektorn, bl.a. i syfte att effektivisera resursanvändningen, övervägs. Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 2001 lämna en redogörelse för det pågående arbetet med en översyn av strukturen inom museiområdet. Inom området museiverksamhet avser rege- ringen att ge ett nationellt uppdrag till Kalmar läns museum. Uppdraget gäller barn- och ung- domsverksamhet (se anslaget A3 Nationella uppdrag). 11.4 Revisionens iakttagelser Folkens museum – etnografiska har fått invänd- ning i revisionsberättelsen för år 1998. Riksrevisionsverket har i särskilda revisions- rapporter till Statens konstmuseer, Naturhisto- riska riksmuseet och Arkitekturmuseet gjort vissa påpekanden. Revisionsberättelsen och rapporterna kommenteras under anslaget H1 Centrala museer: Myndigheter. 11.5 Anslag H1 och H2 Centrala museer H1 Centrala museer: Myndigheter Tabell 11.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 574 107 Anslags- sparande 49 537 1999 Anslag 603 287 1 Utgifts- prognos 615 841 2000 Förslag 641 692 2001 Beräknat 654 358 2 2002 Beräknat 670 801 3 1 Varav 2 200 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999. 2 Motsvarar 643 865 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 648 965 tkr i 2000 års prisnivå. H2 Centrala museer: Stiftelser Tabell 11.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 173 050 1999 Anslag 172 897 Utgifts- prognos 172 897 2000 Förslag 173 999 2001 Beräknat 177 305 1 2002 Beräknat 180 851 2 1 Motsvarar 173 999 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 173 999 tkr i 2000 års prisnivå. Tabell 11.4 Sammanställning över avgiftsinkomsterna år 1998 till de centrala museerna Tusental kronor Statens historiska museer 13 728 Statens konstmuseer 84 312 Naturhistoriska riksmuseet 15 2521 Folkens museum - etnografiska 3 034 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 13 220 Statens sjöhistoriska museer 9 0732 Arkitekturmuseet 7 867 Statens musiksamlingar 2 168 Statens försvarshistoriska museer 5 516 Nordiska museet 29 495 Skansen 59 751 Tekniska museet 5 806 Summa 249 222 1 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 11.9 2 Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 11.10 De centrala museernas verksamhet redovisas samlat under denna rubrik. Medlen beräknas under två anslag, Centrala museer: Myndigheter och Centrala museer: Stiftelser. Följande centrala museer är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkamma- ren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshisto- riska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. För stiftelserna Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 7 juni 1990, den 24 juni 1993 resp. den 30 mars 1995. Statens historiska museum, Nationalmuseum, Natur- historiska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Moderna museet samt Nordiska museet har vart och ett inom sina verksamhets- områden uppgiften att vara ansvarsmuseum. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1998 visar att de centrala museerna vid utgången av året hade ett samlat anslagsspa- rande på nästan 50 miljoner kronor. En stor del av denna summa hänför sig till att vissa museer vid utgången av 1998 inte betalt hyra för detta år på grund av hyresförhandlingar som inte avslu- tats. Sparandet för Statens försvarshistoriska museer kommer att förbrukas i snabb takt i och med att Armémuseum öppnar på nytt i maj 2000. Statens museer för världskultur kommer att bygga upp ett visst anslagssparande fram tills dess att den nya museibyggnaden invigs år 2003. Prognosen för år 1999 visar på ett sammanlagt sparande på anslaget H1 på 37 miljoner kronor, dvs. ca 6 % av anslaget. Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas särskilt, uppgick de centrala museimyndigheter- nas avgiftsintäkter år 1998 till 154,2 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört med år 1997. Ökningen hänför sig huvudsakligen till att Arkitekturmuseet och Moderna museet, som endast hade begränsat öppethållande under 1997, i början av 1998 öppnade nya lokaler som lockat stor publik. Nya Marinmuseum i Karlskrona hade endast öppet under andra halvåret 1997 och bl.a. därför har intäkterna för Statens sjöhisto- riska museer ökat under 1998. Lokalkostnader för myndigheter och stiftelser under år 1998 framgår av följande tabell. Tabell 11.5 Sammanställning över lokalkostnaderna år 1998 för institutionerna under anslagen H1 och H2 Tusental kronor Statens historiska museer 29 682 Statens konstmuseer 75 149 Naturhistoriska riksmuseet 61 823 Folkens museum - etnografiska 9 229 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 13 780 Statens sjöhistoriska museer 52 746 Arkitekturmuseet 11 709 Statens musiksamlingar 9 451 Statens försvarshistoriska museer 19 772 Nordiska museet 27 963 Tekniska museet 26 694 Summa 337 998 Jämförelser mellan myndigheter/institutioner är svåra att göra på grund av olika definitioner av begreppet lokalkostnad. Tabell 11.6 Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna: Myndigheter Tusental kronor 1999 Regeringens beräkning 2000 Statens historiska museer 62 595 63 010 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 136 3481 61 775 Naturhistoriska riksmuseet 110 706 114 536 Statens museer för världskultur 83 204 87 814 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 27 983 29 490 Statens sjöhistoriska museer 77 812 84 023 Arkitekturmuseet 26 607 27 563 Statens musiksamlingar 31 7282 35 679 Statens försvarshistoriska museer 46 204 51 584 Moderna museet3 - 86 218 Summa 603 287 641 6924 1 Beloppet avser Statens konstmuseer, dvs. även anslaget till Moderna museet. 2 Inkl. beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 3 Ny myndighet fr.o.m. 1999-07-01 4 Inkl. justering av premien för avtalsförsäkringar Tabell 11.7 Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna: Stiftelser Tusental kronor 1999 Regeringens beräkning 2000 Nordiska museet 86 738 87 291 Skansen 47 661 47 965 Tekniska museet 38 498 38 743 Summa 172 897 173 999 Regeringens överväganden Resultatinformation Sammantaget redovisar de centrala museerna betydligt högre publiksiffror år 1998 än tidigare år. Besöken på resp. museums hemsida har också de ökat kraftigt. Moderna museet och Arkitek- turmuseet, som år 1998 invigde verksamheten i nybyggda lokaler, har haft rekordhöga besöks- siffror. Vasamuseet och Marinmuseum, som ingår i Statens sjöhistoriska museer, redovisar en betydande ökning av besökssiffrorna. I Nordiska museets regi öppnade under året Sveriges Lant- bruksmuseum på Julita. Nordiska museet har, bl.a. tack vare en mycket välbesökt utställning om Karin och Carl Larsson, fått fler besökare under 1998. Även Skansens besökssiffror har ökat, delvis på grund av att den nya björnanlägg- ningen invigdes under 1998. Den fortsatta sats- ningen på att locka barn och ungdomar till museerna har bl.a. lett till fler specialvisningar för skolor jämfört med föregående år. Liksom tidi- gare år är en majoritet av besökarna vid de cent- rala museerna kvinnor. 1998 var kulturens år i hela landet samtidigt som Stockholm var Europas kulturhuvudstad. De centrala museerna har, till Statens kulturråd, lämnat redovisningar för hur detta har påverkat verksamheten vid resp. institution. Projekt som skett i samarbete med Stockholm -– Europas kulturhuvudstad 1998 AB har särredovisats. Statens kulturråd kommer i maj 2000 att lämna en samlad utvärdering av Kulturåret 1998 till regeringen. Museisamlingarnas tillgänglighet har förbätt- rats tack vare Sesam-projektet och det fortsatta digitaliseringsarbetet. Museernas arbete med att förbättra magasinen pågår, men fortfarande åter- står mycket att göra på området. Ökad samver- kan på för museerna viktiga områden som insamling, vård, förebyggande konservering, magasinering och IT, skulle enligt regeringens bedömning kunna ha stor betydelse när det gäller att föra sektorns gemensamma utveck- lingsfrågor framåt. Museerna har under året deltagit i ett flertal olika internationella projekt tillsammans med svenska och utländska institutioner. Livrust- kammaren och Nationalmuseum genomförde under hösten och vintern 1998/99 utställningar om Karl XII och Peter den store resp. Gustav III och Katarina den stora i samarbete med Statliga Eremitaget i S:t Petersburg. Utställningarna visades under våren 1999 i S:t Petersburg. Sjö- historiska museet genomförde tillsammans med Riksutställningar under sommaren 1999 vand- ringsutställningen Människor och båtar i Norden. Utställningen skildrar de nordiska kustbornas liv och deras farkoster och turnerade ombord på ett lastfartyg till 17 hamnar i 7 länder. Moderna museet har representerat Sverige i två internationella konstbiennaler. Arkitekturmuseet genomförde hösten 1998, i samverkan med Riks- arkivet och och flera ryska arkiv och museer, en utställning om S:t Petersburg och Stockholm. Museet har under år 1998 även deltagit i produk- tionen av den hittills största svenska arkitektur- utställningen utomlands tillsammans med Tyska arkitekturmuseet i Frankfurt. Den forskningsverksamhet som bedrivs vid museerna har bl.a. resulterat i ett antal forsk- ningsarbeten i form av resonerande kataloger och avhandlingar. Museipersonal har genomfört gästföreläsningar och seminarier inom skilda ämnesområden vid universitet och högskolor. Bland de centrala museerna har Naturhistoriska riksmuseet en särställning genom sin omfattande grundforskning och tillämpade forskning inom ämnena zoologi, botanik, paleontologi och geologi. Tabell 11.8 Antal besökare vid de centrala museerna 1996-1998 1996 1997 1998 Statens historiska museer 154 000 193 000 150 000 Statens konstmuseer 575 000 653 000 1 015 000 Naturhistoriska riksmuseet 811 000 844 000 820 000 Folkens museum - etnografiska 44 000 70 000 69 000 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 229 000 209 000 204 000 Statens sjöhistoriska museer 900 000 884 000 1 055 000 Arkitekturmuseet 15 000 15 000 160 000 Statems musiksam- lingar (Musikmuseet) 36 000 32 000 38 000 Statens försvars- historiska museer 85 000 215 000 47 000 Stiftelsen Nordiska museet 148 000 232 000 254 000 Stiftelsen Skansen 1 340 000 1 319 000 1 371 000 Stiftelsen Tekniska museet 187 000 189 000 157 000 Summa 4 575 000 4 855 000 5 340 000 Statens historiska museer Medelhavsmuseet skildes den 1 januari 1999 från Statens historiska museer och ingår nu den nya myndigheten Statens museer för världskultur. Som en följd av detta överfördes medel från Statens historiska museers anslag till den nya myndigheten Statens museer för världskultur i statsbudgeten för 1999. Statens museer för världskultur fick emellertid inte full kompensa- tion för Medelhavsmuseets kostnader och en justering mellan anslagsposterna på totalt 1,1 miljoner kronor genomförs därför fr.o.m. år 2000. Anslaget minskas därutöver med 1 miljon kronor som tillfälligt anvisades för år 1999. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde och Moderna museet Östasiatiska museet skildes den 1 januari 1999 från Statens konstmuseer och ingår nu den nya myndigheten Statens museer för världskultur. Som en följd av detta överfördes medel från Statens konstmuseers anslag till den nya myndigheten Statens museer för världskultur i statsbudgeten för 1999. Statens museer för världskultur fick emellertid inte full kompensa- tion för Östasiatiska museets kostnader och en justering mellan anslagsposterna på totalt 1,2 miljoner kronor genomförs därför fr.o.m. år 2000. I samband med att Moderna museet den 1 juli 1999 skildes från Statens konstmuseer och bildade en egen myndighet bytte Statens konst- museer namn och heter nu Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Statens sjöhistoriska museer Marinmuseum i Karlskrona invigde sina nya lokaler sommaren 1997 och fördes den 1 juli samma år organisatoriskt från Statens försvars- historiska museer och ingår nu tillsammans med Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Statens sjöhistoriska museer (SSHM). Regeringen gav den 29 oktober 1998 SSHM i uppdrag att analy- sera frågor som rör en lokalisering av myndig- hetens ledning till Karlskrona. Särskild vikt skulle läggas vid organisationsfrågor, ekono- miska konsekvenser av lokaliseringen samt personalfrågor. Resultatet av analysen redovisa- des i en promemoria som lämnades till regeringen den 1 april 1999 och som sedan har remissbehandlats (Ku1999/1224/Ka). Uppdraget föranleddes av att riksdagen den 19 mars 1998 beslutat att ge regeringen tillkänna att myndig- hetens ledning bör lokaliseras till Karlskrona (bet. 1997/98:KrU7, rskr. 1997/98:163). Av promemorian framgår bl.a. att Sjöhisto- riska museet och Vasamuseet svarar för ca 80 % av de sammanlagda kostnaderna och en lika stor del av personalstyrkan. De merkostnader som SSHM beräknat i samband med en flyttning till Karlskrona fördelas dels på utgifter av engångs- karaktär, dels utgifter som förorsakas av höjda driftskostnader. De flesta remissinstanserna ställer sig negativa till en flyttning av myndighetsledningen. Riks- revisionsverket menar att en flyttning varken är organisatoriskt, ekonomiskt eller personalmäs- sigt motiverad. Statskontoret och Ekonomistyr- ningsverket gör likartade bedömningar med hän- visning till kostnads- och rationaliserings- aspekter. Även Stockholms kommun, Läns- styrelsen i Stockholms län samt TCO/Stats- tjänstemannaförbundet är negativa till att flytta myndighetsledningen. Positiva är däremot Karls- krona kommun, Länsstyrelsen i Blekinge län samt Statens kulturråd. Vasamuseet är näst efter Skansen, Sveriges mest besökta museum. År 1998 hade Vasamuseet ca 849 000 besökare, Sjöhistoriska museet ca 79 000 besökare och Marinmuseum ca 127 000. Under högsäsong är totalt ca 244 personer anställda i SSHM:s museiverksamhet, 41 perso- ner i Karlskrona och 203 i Stockholm. Riksdagen har vid flera tillfällen uttryckt att det är viktigt att öka den geografiska spridningen av museala ansvarsfunktioner och regeringen avser att fortsatt uppmärksamma möjligheter till decentralisering. Regeringen finner dock att en omlokalisering i detta fall skulle få en mycket begränsad betydelse ur både kulturpolitisk och regionalpolitisk synvinkel eftersom den endast berör några få ledningsfunktioner och inte rymmer något nytt uppdrag eller förändrad verk- samhet. De eventuella positiva effekterna av en organisationsförändring uppväger enligt rege- ringens bedömning inte de totalt sett negativa konsekvenserna för myndighetens verksamhet såväl ekonomiskt som organisatoriskt. Enligt den uppskattning som görs i promemorian skulle, utöver överintendenten, det nuvarande myndighetskansliet, motsvarande ca 8 heltids- tjänster behöva föras över till Karlskrona. Det skulle dock i sin tur kräva 3 nya tjänster i Stockholm och ytterligare en i Karlskrona. I Karlskrona kommuns yttrande över promemo- rian räknar man för övrigt inte med att flytt- ningen skulle behöva omfatta mer än ca 4–5 tjänster. En samlad bedömning av det senaste utred- ningsarbetet är att förutsättningarna för en loka- lisering av SSHM:s ledning till Karlskrona för- ändrats sedan tiden för riksdagens tillkänna- givande. Främst gäller detta det ekonomiska läget vid museet och myndigheten som helhet. Den ekonomiska situationen gör att satsningar bör koncentreras till att upprätthålla en hög kvalitet på verksamheten vad avser utställningar och vård av samlingar. Regeringen anser mot denna bakgrund att en förändring inte bör genomföras. Däremot är det angeläget att Marinmuseum i Karlskrona ges ökade ekonomiska resurser. Marinmuseum bedriver en framgångsrik verksamhet som lockat många nya besökare och museet har gjort viktiga insatser för att lyfta fram och bevara vårt marina kulturarv. Dock saknas resurser för att bl.a. färdigställa basutställningarna. Därför föreslås att anslaget till Statens sjöhistoriska museer för detta ändamål förstärks med 2 miljoner kronor för år 2000. Från och med år 2001 föreslås en nivåhöj- ning av anslaget med 1 miljon kronor. Finansiering sker genom omprioriteringar inom utgiftsområdet. Moderna museet Svensk samtidskonst har de senaste åren haft en mycket intressant utveckling som också rönt stort internationellt intresse. Samtidigt saknar det statliga centrala museet på området, Moderna museet, medel för att i tillräcklig omfattning ha möjlighet att förvärva verk av nu verksamma konstnärer. För att museet skall kunna behålla och vidareutveckla sin position som ledande institution inom samtidskonsten föreslår rege- ringen att Moderna museets anslag under åren 2000–2002 förstärks med sammanlagt 11,5 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor år 2000, 3,2 miljoner kronor år 2001 och 4,3 miljo- ner kronor år 2002. Medlen är avsedda att användas för inköp av samtida konst. För att ge Moderna museet möjlighet att upp- rätthålla och förbättra allmänhetens tillgång till samlingarna och säkerställa en hög nivå på arbe- tet med bevarande och kunskapsuppbyggnad bör Moderna museets anslag höjas med ytterligare 3,5 miljoner kronor fr.o.m. år 2000. Finansiering sker genom omprioriteringar inom utgiftsområdet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Cosmonova Tabell 11.9 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt -kost- nad) Utfall 1998 31 504 29 254 2 250 Prognos 1999 28 620 27 050 1 570 Budget 2000 27 900 27 9001 0 1 I summan ingår inte hyreskostnaderna för Cosmonova. För närvarande utreds möjlig- heten att successivt öka Cosmonovas avgiftsintäkter för att på sikt uppnå full kostnadstäckning. Vasamuseet Tabell 11.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1998 40 729 40 729 0 Prognos 1999 43 200 43 680 -480 Budget 2000 40 800 40 800 0 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Folkens museum – etnografiska har för verk- samhetsåret 1998 fått en revisionsberättelse med invändning på grund av att man har överskridit anslagskrediten med 209 000 kronor. Vidare konstateras brister i den interna kontrollen, som sammantaget blir så stora att ledningen i sin för- valtning inte i tillräckligt hög grad efterlevt bestämmelserna i verksförordningen. Museet upphörde den 1 januari 1999 som egen myndig- het och ingår nu i Statens museer för världs- kultur. Regeringen förutsätter att Riksrevisions- verkets påpekanden och rekommendationer kommer att beaktas i Statens museer för världskulturs arbete med administrativa rutiner inom den nya myndigheten. I revisionsrapporter har Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet och Arkitektur- museet fått påpekanden bl.a. om att vissa admi- nistrativa rutiner och verksamhetsplanering bör förbättras och utvecklas vid resp. myndighet. Museerna har i särskilda skrivelser redogjort för vilka åtgärder man vidtagit och planerar att vid- taga med anledning av RRV:s rapporter. Rege- ringen bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga. Slutsatser Enligt regeringens samlade bedömning har de centrala museerna i allt väsentligt på ett effektivt sätt arbetat för att bevara vårt kulturarv, utveck- lat och förmedlat kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom gett perspektiv på samhällsutvecklingen. Utöver tidigare nämnda förändringar har regeringen funnit det möjligt att till följd av det höga anslagssparandet engångsvis minska Natur- historiska riksmuseets anslag med 4 miljoner kronor under budgetåret 2000. Nivån på anslaget återställs budgetåret 2001. Kompensation för nivåneddragningen år 2000 kommer att ges genom en engångsanvisning budgetåret 2002. Anslaget till Statens försvarshistoriska museer höjs med 3,5 miljoner kronor i och med att juste- ring sker för den tillfälliga nivåneddragningen år 1999. Statens musiksamlingar får en nivåhöjning med 4,5 miljoner kronor jämfört med föregåen- de budgetår till följd av överföringen av Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesinstitutet. De förändringar av anslaget som görs sker genom omprioriteringar dels inom anslaget, dels inom utgiftsområdet. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 27 744 000 kronor. Nedan sammanfattas redovisade förändringar för år 2000. Tabell 11.11 Beräkning av anslaget H1 Centrala museer: Myndigheter för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 601 087 Pris- och löneomräkning + 361 Statens historiska museer - 1 000 Moderna museet + 3 500 Inköp av samtida konst + 4 000 Överföring av Svenskt visarkiv till Statens musiksamlingar + 4 500 Statens försvarshistoriska museer återlägg av tillfällig besparing + 3 500 Statens sjöhistoriska museer, engångsanvisning + 2 000 Naturhistoriska riksmuseet, tillfällig minskning - 4 000 Justering av premier + 27 744 Förslag 2000 641 692 År 2001 beräknas anslaget öka med 4 miljoner kronor på grund av att den tillfälliga neddrag- ningen av anslaget till Naturhistoriska riksmu- seet återläggs. År 2002 beräknas anslaget till- fälligt ökas med 4 miljoner kronor då kom- pensation ges till Naturhistoriska riksmuseet för denna neddragning. Vidare justeras anslagen till Moderna museet och Statens sjöhistoriska museer såsom beskrivits under respektive rubrik. Tabell 11.12 Beräkning av anslaget H2 Centrala museer: Stiftelser för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 172 897 Pris- och löneomräkning + 1 102 Förslag 2000 173 999 H3 Bidrag till regionala museer Tabell 11.13 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 104 483 1999 Anslag 102 271 Utgifts- prognos 102 271 2000 Förslag 103 416 2001 Beräknat 106 125 2002 Beräknat 108 917 Bidrag till regionala museer lämnas enligt för- ordningen (1996:1598) om statsbidrag till regio- nal kulturverksamhet (bidragsförordningen). Bidraget syftar till att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kun- skaper om regionens kulturarv, dess konstut- veckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget skall ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljö- arbetet. För närvarande är 27 museer berättigade till statsbidrag. Bidrag fördelas, utom när det gäller kulturmiljövård i Kalmar, Skåne och Got- lands län, av Statens kulturråd efter samråd med Riksantikvarieämbetet. Bidrag för kulturmiljö- vård i Kalmar, Skåne och Gotlands län fördelas av Riksantikvarieämbetet efter samråd med Statens kulturråd och de regionala självstyrelse- organen. Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade bidrag. Från och med den 1 juli 1998 har försöksverk- samhet inletts med regional fördelning av kulturpolitiska medel i Kalmar, Skåne och Got- lands län. Medel för ändamålet beräknas under anslaget A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Under anslaget Bidrag till regionala museer anvisas även medel för kostnader för löne- bidragsanställda vid de regionala museerna. Regeringens överväganden Resultatinformation Enligt sammanställningar för år 1998 från Statens kulturråd var antalet besökare vid de regionala museerna totalt ca 2,8 miljoner, vilket är en ökning med drygt 246 000 personer jäm- fört med år 1997. Museernas sammanlagda intäkter för år 1998 ökade i förhållande till före- gående år. Statsbidraget utgör i allmänhet 8-24 % av museernas totala driftsbidrag. Antalet årsver- ken vid museerna var i princip oförändrat jäm- fört med föregående år. Vid 18 av museerna upp- gick andelen anställda med lönebidrag till mellan 30 och 50 %. De regionala museerna bedriver en omfattan- de publik verksamhet, framför allt genom ut- ställningar, programverksamhet och publikatio- ner, och bidrar därigenom till att sprida kunskap om bl.a. regionens kulturarv. För att nå publik- grupper i hela regionen förlägger många museer delar av sin verksamhet till platser utanför museilokalerna. Särskilda museipedagogiska pro- gram genomförs för barn och ungdom, huvud- sakligen i anslutning till skolundervisningen. Cirka 10 % av besökarna är från skolor och för- skolor. På flera regionala museer drivs en ut- vecklingsverksamhet för att med hjälp av infor- mationsteknik ytterligare öka tillgängligheten till museernas samlingar. De regionala museernas kunskap och kompe- tens är viktig för myndigheter och kommuner, bl.a. i samband med infrastrukturplanering och samhällsplanering i övrigt. Vidare har museerna en viktig roll när det gäller stöd och rådgivning i samband med vård och underhåll av kulturhisto- riskt värdefull bebyggelse. Flertalet museer har en väsentligt ökad efterfrågan på museets kom- petens när det gäller byggnadsvårdsrådgivning. De regionala museerna deltar i regeringens särskilda treåriga satsning, Kulturarvs-IT, som påbörjades under innevarande år. Denna satsning syftar till att bereda arbetshandikappade anställ- ning och öka tillgängligheten till kulturarvet (jfr prop. 1998/99:1 utg.omr. 14, anslaget A3 Sär- skilda åtgärder för arbetshandikappade). Under år 1998 användes 2 % av bidraget till de regionala museerna för riktade tidsbegränsade insatser. Av de 20 bidragsansökningar som be- viljades under året avsåg 15 länsmuseernas och Stiftelsen Nordiska museets gemensamma millennieskiftesprojekt Framtidstro. Detta pro- jekt, som genomförs i bred samverkan med institutioner och organisationer på lokal och regional nivå, syftar till att öka förståelsen för framtidens begränsningar och möjligheter samt att inspirera till debatt och positiv utveckling. Övriga beviljade ansökningar avsåg projekt rörande granskning av samlingarna, ökad till- gänglighet för funktionshindrade och industri- samhällets kulturarv. En av Statens kulturråd utförd analys av det riktade stödet har redovisats under anslaget B2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regio- nala och lokala teater-, dans- och musikinstitu- tioner. Viss resultatinformation avseende de regionala museerna lämnas även under avsnitt 10 Kultur- miljö. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen slutsatsen att verksamheten har gett goda resultat. De regionala museerna bidrar genom sin verksamhet till att bygga upp och förmedla kunskap bl.a. om regionens kulturarv och kulturvärden, dess konstutveckling och om aktuella samhällsfrågor i historisk belysning. Beträffande de riktade bidragen bör samma omläggning ske av medelsanvisningen som för- ordats vad gäller teater-, dans- och musikinstitu- tioner. För år 2000 skall de riktade bidragen för de regionala museernas del i första hand gälla in- satser med anknytning till industrisamhällets kulturarv. Sådana insatser skall genomföras med beaktande av vad regeringen anfört angående kulturarvets demokratiska funktioner (prop. 1996/97:3). Tabell 11.14 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 102 271 Pris- och löneomräkning + 1 145 Förslag 2000 103 416 H4 Bidrag till vissa museer Tabell 11.15 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 39 504 1999 Anslag 41 298 1 Utgifts- prognos 41 298 2000 Förslag 40 689 2001 Beräknat 41 521 2 2002 Beräknat 42 404 3 1 Varav 2 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999. 2 Motsvarar 40 689 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 40 689 tkr i 2000 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten. Rege- ringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottning- holms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Flera av de stiftelser som staten fastställer stadgar för har bildats av andra än staten. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Arbetets museum, Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter. Tabell 11.16 Sammanställning över medelstilldelningen Tusental kronor Regeringens beräkning 2000 Arbetets museum 11 114 Dansmuseet 7 962 Drottningholms teatermuseum 5 441 Millesgården 1 793 Thielska galleriet 2 404 Föremålsvård i Kiruna 6 913 Röhsska museet 1 012 Rooseum 2 050 Strindbergsmuseet 537 Judiska museet 508 Bildmuseet 750 Zornsamlingarna 205 Summa 40 689 Regeringens överväganden Resultatinformation Genom Sesam-projektet har samlingarnas status generellt förbättrats under år 1998. Arbetets museum har genom sitt fortsatta arbete med det nationella uppdraget, vilket redo- gjordes för i 1997 års budgetproposition (prop. 1996/97:1 utg.omr. 17, avsnitt 4), förstärkt den industrihistoriska verksamheten runt om i landet. Det sedan tidigare inledda arbetet med att etablera en samverkan med arbetslivsmuseerna, främst avseende industrisamhällets historia, har bl.a. resulterat i att ett nätverk för arbetslivs- museerna – ArbetSam – bildats. Arbetets museum intar en aktiv roll i flera nätverk rörande den industrihistoriska verksamheten i landet, dels genom det nationella uppdraget men även inom ramen för den ordinarie verksamheten. Museet samarbetar med en stor mängd olika in- stitutioner, föreningar m.m. och kan därigenom vara aktivt i samhällsdebatten. Dansmuseet har haft stängt under flera månader i slutet av år 1998 i syfte att förbereda den nu genomförda flytten till nya lokaler i Stockholm. Millesgården har haft en särskild satsning på barnverksamhet, där inbjudan till att besöka museet gått ut till samtliga lågstadieskolor i Stockholmsområdet och hela året har varit full- tecknat. Under året har museet påbörjat arbetet med uppförandet av en ny utställningshall, vilken beräknas stå färdig under hösten 1999. Milles- gården beviljades 2 miljoner kronor i tilläggs- budgeten i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:199 avsnitt 5.4.13) för detta ändamål. Föremålsvård i Kiruna har fortsatt sitt utveck- lingsarbete för att förbättra arbetsmetoderna, vilket haft god effekt. Detta visas främst av att fler föremål vårdats på kortare tid och att snitt- kostnaden för vårdat föremål har minskat ytter- ligare. Under första halvåret 1999 har Föremåls- vård i Kiruna inlett arbetet med Kulturarvs-IT (se utg. omr. 14). Röhsska museet har redovisat hur arbetet som nätverksansvarig för konsthantverk och form- givning bedrivits. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen slutsatsen att verksamheten har gett goda resultat. För ökade kostnader i samband med Kultur- arvs-IT föreslås att Föremålsvård i Kiruna tillförs 700 000 kronor, varav 200 000 kronor som en- gångssatsningar under vardera åren 2000–2002. Med anledning av den nationellt angelägna verksamhet som bedrivs vid Strindbergsmuseet föreslås en ökning av bidraget med 100 000 kronor. Finansiering av de föreslagna satsningarna har skett genom omprioritering inom kulturområ- det. Tabell 11.17 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 39 298 Pris- och löneomräkning + 591 Föremålsvård i Kiruna + 700 Strindbergsmuseet + 100 Förslag 2000 40 689 H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tabell 11.18 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 16 245 Anslags- sparande 4 181 1999 Anslag 10 000 Utgifts- prognos 14 181 2000 Förslag 10 000 2001 Beräknat 10 204 2002 Beräknat 10 421 Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Det innebär att stöd kan ges i form av bidrag till ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och konsert- lokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag kan också ges till standardhöjande reparationer och handikappanpassning av sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlings- lokalsdelegation efter samråd med Statens kul- turråd. Beslut om bidrag fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas och utbetalas när arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Regeringens överväganden Resultatinformation Resultatredovisningen visar att under budgetåret 1998 inkom ansökningar om stöd för ca 65 kulturlokalsprojekt avseende sammanlagt 190 miljoner kronor. Detta pekar på den stora efter- frågan och behov av denna typ av stöd som före- ligger. Boverkets samlingslokalsdelegation fatta- de beslut om fördelning av 6 981 000 kronor, vilket innebar att hela bidragsramen utnyttjades. Fyra ansökningar beviljades stöd; ett läns- museum, ett konstmuseum, en konsthall och en folkparksteater. Enligt Boverkets bedömning har byggprojekten ofta utformats med särskild om- sorg om gestaltningen. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler, besluta om bidrag som, inkl. tidigare åtaganden, medför utgifter på högst 2 miljoner kronor efter år 2000, dock längst t.o.m. år 2003. Tabell 11.19 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Miljoner kronor 1998 utfall 1999 prognos 2000 beräknat 2001 beräknat 2002 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 15,4 6,2 2,0 Nya förpliktelser 7,0 10,0 10,0 Infriade förpliktelser* 16,2 14,2 10,0 1,0 1,0 Utestående förpliktelser vid årets slut 6,21 2,0 2,0 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 2,0 2,0 2,0 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. 1 Varav anslagssparande 4,2 mkr Slutsatser Enligt regeringens bedömning är resultatet av verksamheten tillfredsställande och stödet till icke-statliga kulturlokaler ger i allt väsentligt önskade resultat. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 anvisas 10 miljoner kronor. H6 Riksutställningar Tabell 11.20 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 31 868 Anslags- sparande 1 598 1999 Anslag 36 316 Utgifts- prognos 37 264 2000 Förslag 37 733 2001 Beräknat 38 450 1 2002 Beräknat 39 219 2 1 Motsvarar 37 733 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 37 733 tkr i 2000 års prisnivå. Riksutställningar har enligt förordning (1997:1170) med instruktion för Riksutställ- ningar till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att för- medla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse. Riksutställningar skall fylla en viktig funktion som en levande kulturinstitution i samarbete och i samråd med statliga och kommunala myndig- heter, andra kulturarvs- och kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet. Riksutställningars avgiftsinkomster uppgick under år 1998 till 8 839 000 kronor. Anslagssparandet har uppkommit genom att myndigheten under året fått stora externa intäk- ter genom olika arrangemang i samband med Kulturhuvudstadsåret. Prognosen för år 1999 visar på ett sammanlagt anslagssparande på 650 000 kronor, dvs. ca 1,8 % av anslaget. Myn- digheten räknar med att förbruka sparandet under nästa budgetår. Regeringens överväganden Resultatinformation Riksutställningar har fortsatt satsningen på barn och unga och på den samtida konsten. Av totalt 29 utställningar under år 1998 har 12 haft barn och unga som målgrupp och 12 varit konstut- ställningar med inriktning mot samtidskonst, vilket innebär att andelen utställningar med dessa inriktningar ökat jämfört med föregående år. Antalet utställningar i turné har dock varit något färre än år 1997 och även antalet besökta kommuner. Riksutställningar kommer i sin planering att av utställningarnas storlek och innehåll att ånyå erbjuda utställningar av varierad storlek, som kan öka efterfrågan från beställare med mindre lokaler, bibliotek, skolor etc. Riksutställningars samarbete med SJ, Utställ- ningståget, har fortsatt. Med start den 3 oktober 1998 har utställningen Spåra staden turnerat runt i landet. Övriga stora utställningsprojekt har varit Avatar och Makten över mitt liv. Under sommaren 1999 har Riksutställningar i samarbete med Sjöhistoriska museet genomfört vandrings- utställningen Människor och båtar i Norden. Av de utställningar som turnerade under år 1998 var 29 producerade i samarbete med andra. Myndighetens roll som kunskapsförmedlare har stärkts genom inrättandet av Expoteket som egen avdelning fr.o.m. den 1 januari 1999. Riksutställningar har gjort stora satsningar på att förbättra sin hemsida, som nu fungerar som en viktig informationskälla för verksamma inom ut- ställningsområdet. Riksutställningar har av regeringen utsetts till att vara en av miljöledningsmyndigheterna, med uppgift att vara föregångare inom statlig förvalt- ning vad avser införandet av miljölednings- system. Detta arbete har inletts under år 1998 och ses av myndigheten som en fortsättning på det ambitiösa miljöarbete som sedan länge bedri- vits vid myndigheten. Slutsatser Riksutställningar har genom att producera och förmedla vandringsutställningar av hög kvalitet och genom sin rådgivning och service till övriga utställare uppfyllt de mål som satts för verksam- heten. Riksutställningars verksamhet ger önska- de resultat och inriktningen bör därför behållas. I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100 utg.omr. 17 avsnitt 7.4) redovisades att utgiftsområdet under åren 2000 och 2001 minskar med 20 miljoner kronor. Av beloppet hänför sig 500 000 kronor till detta anslag. På grund av den regional- och kulturpolitiskt bety- delsefulla verksamhet som Riksutställningar bedriver har dock regeringen funnit det angelä- get att nivån på anslaget upprätthålls. Därför kompenseras Riksutställningar för neddragning- en. Finansiering sker genom omprioriteringar inom utgiftsområdet. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 1 322 000 kronor. Tabell 11.21 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 36 316 Pris- och löneomräkning + 95 Besparing - 500 Kompensation för besparing + 500 Justering av premier + 1 322 Förslag 2000 37 733 H7 Statliga utställningsgarantier och inköp av kulturföremål Tabell 11.22 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 79 Anslags- sparande 1 1999 Anslag 80 Utgifts- prognos 80 2000 Förslag 80 2001 Beräknat 82 2002 Beräknat 83 Anslaget får användas för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Systemet med statliga utställningsgarantier har funnits sedan år 1974. Enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier, som trädde i kraft den 1 juni 1998, kan den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställningsgaranti får också lämnas för svenska kulturmanifestationer utom- lands. Regeringens överväganden Resultatinformation Anslaget utnyttjades under år 1998 för ett bidrag på 79 000 kronor till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för inköp av ett fickur som tillhört Karl XII. Möjligheten för utställningsarrangörer att få utställningsgarantier innebär att förutsättningar skapas för att musei- och utställningsverksam- heten får en god spridning och når publik runt om i landet. I samband med att förordningen om statliga utställningsgarantier trädde i kraft övertogs hanteringen av systemet av Statens kulturråd. Kulturrådet har utvärderat hur handläggningen av utställningsgarantier har fungerat. Utvärde- ringen visar bl.a. att intäkterna täcker kostnader- na för hanteringen av utställningsgarantier. Från och med år 2000 finansieras verksamheten genom avgifter (se A1 Statens kulturråd). Slutsatser Regeringen bedömer att bidraget används på ett tillfredsställande sätt. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 anvisas 80 000 kronor. 12 Film och medier 12.1 Omfattning I verksamhetsområdet ingår statens stöd på filmområdet: stöd till filmproduktion, till film- kulturell verksamhet och till Konstnärsnämn- dens filmstöd. Verksamhetsområdet omfattar vidare bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av TV-program för döva, statens in- satser för TV-utbyte med Finland samt verk- samheten vid Statens biografbyrå. Området omfattar också radio och TV i allmänhetens tjänst (public service). Övriga verksamheter inom medieområdet redovisas under utgiftsom- råde 1. 12.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 12.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 180,7 193,7 194,6 239,1 239,8 240,5 Förändringar Staten, filmbranschen, Sveriges Television AB och TV4 AB (publ) har enats om ett nytt filmavtal, 2000 års filmavtal, som skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2000 t.o.m. den 31 decem- ber 2004. Avtalet redovisas i propositionen Ny svensk filmpolitik (prop. 1998/99:131). Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm förstärktes år 1999. Prioriteringar Det nya filmavtalet innebär en rad förändringar och kraftiga förstärkningar av nuvarande stöd till produktion och visning av svensk film. Satsningen på radio och TV i allmänhetens tjänst fortsätter. Regeringen föreslår att Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) även för år 2000 tilldelas särskilda medel på sammanlagt 100 miljoner kronor för förnyelse. SVT föreslås dessutom för år 2000 få 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad programproduktion. Rege- ringen föreslår också att SR för år 2000 tilldelas särskilda medel på 10 miljoner kronor för att stärka mångfald och kvalitet i programutbudet. För att hela befolkningen skall ha tillgång till TV kommer marknätet att vara avgörande under överskådlig tid. Digitala TV-sändningar i mark- nätet har inletts och ytterligare sändnings- tillstånd kommer att fördelas i slutet av år 1999. Verksamheten vid Dövas TV förs över till public service-sektorn. Finansiering av produk- tion av teckenspråksprogram för döva föreslås i fortsättningen ske genom medelstilldelning från rundradiokontot. De statliga insatserna för dagspressen måste förstärkas. I syfte att värna den publicistiska mångfalden höjs driftsstödet från år 2000. För att långsiktigt värna presstödssystemet och att presstöd skall ges till tidningar med störst behov ändras gränsen för hushållstäckning för medel- och högfrekventa tidningar från 40 % till 30 %. För lågfrekventa tidningar införs en mjukare upplagetröskel i syfte att underlätta den fortsatta utgivningen (se utgiftsområde 1). Under våren 1999 har tre utredningar lämnat förslag till regeringen om förändringar inom medieområdet. Utredningarnas förslag syftar till att motverka skadlig ägar- och maktkoncentra- tion inom massmedierna, att reformera lokal- radion samt att kartlägga behovet av att sam- ordna lagstiftningen inom bl.a. radio, television och televerksamhet (se utgiftsområde 1). 12.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Mediemarknad Den svenska mediemarknaden har genomgått stora och genomgripande förändringar under 1990-talet. Avregleringen av etermedierna och den tekniska utvecklingen har förändrat förut- sättningarna på marknaden och skapat utrymme för nya aktörer. Internet har kommit att utveck- las till ett informations- och kommunikations- system av väsentlig betydelse. Medieanvändning Enligt Mediebarometern 1998 (Nordicom) har medieanvändningen under 1990-talet varit rela- tivt konstant . Vissa tendenser till förändringar kan dock påvisas, bland annat en kraftig ökning av användningen av Internet i hemmet. Under en genomsnittlig dag år 1998 använde 8 % av befolkningen Internet i hemmet, jämfört med 2 % år 1997. Den totala medieanvändningen är nästan sex timmar per person under en genomsnittlig dag. Radio och TV dominerar tidsmässigt. Drygt två timmar om dagen ägnas åt radiolyssnande och en och en halv timme åt TV-tittande. TV, radio och morgontidningar är de medier som har störst räckvidd. En genomsnittlig dag tittar 86 % av befolkningen på TV, lyssnar 80 % på radio och läser 75 % en morgontidning. An- delen TV-tittare har ökat successivt sedan början av 1990-talet. Radiolyssnandet uppvisade en uppgång i mitten på 1990-talet men har inte ökat de senaste åren. Andelen som läst eller tittat i en morgontidning en genomsnittlig dag har ökat från 72 % år 1997 till 75 % år 1998. Medieanvändningen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Andelen TV-tittare är störst i åldersgrupperna 9–14 och 65–79 år. Andelen radiolyssnare är störst i åldrarna 25–64 år. Läs- ning av morgontidningar är vanligast i ålders- gruppen 65–79 år. Den bruttotid som ägnas åt medier är relativt likartad för kvinnor och män och användningen av olika medier skiljer sig inte i någon större ut- sträckning mellan könen. TV-utbudet Granskningsnämnden för radio och TV har pub- licerat en rapport om det svenska TV-utbudet. Bland annat redovisas resultat av en studie av sju TV-kanaler som riktar sig till hela landet (SVT1, SVT2, TV3, TV4, Kanal 5, TV6 och Z-TV). Stu- dien visar att utbudet i SVT i sin helhet karaktäri- seras av mycket stor mångfald i fråga om inne- håll. TV4 profilerar sig som en kanal med ett utbud som ligger mycker nära den genom- snittliga svenska TV-kanalen. Utbudet i TV3, Kanal 5 och TV6 präglas av underhållning och förströelse. Film Under år 1998 uppgick antalet biobesök till 15,8 miljoner, vilket är en ökning med 4 % jämfört med år 1997. Antalet besök per år och invånare var 1,79 i genomsnitt. Ungdomar mellan 15 och 24 år går oftare på bio än andra. Under en genomsnittlig dag går 2 % av denna grupp på bio, jämfört med 1 % av den totala befolkningen. Bland vuxna är studenter, högre tjänstemän och akademiker de flitigaste biobesökarna. Det genomsnittliga biljettpriset ökade med 7 % till 66,38 kronor. Under året har 20 svenska långfilmer haft premiär, varav 7 med utländska samproducenter. De svenska filmernas andel av biljettintäkterna var 14,7 %, vilket är en minsk- ning jämfört med föregående års andel som var 17,8 %. Våld i medier Globaliseringen och den snabba teknikutveck- lingen ändrar förutsättningarna för att på ett effektivt sätt skydda barn och unga från skadligt innehåll i medierna. EU:s ministerråd antog år 1998 en rekommendation som syftar till att genom självreglering stärka skyddet för minderåriga och den mänskliga värdigheten inom såväl nya elek- troniska medier som traditionella audiovisuella medier. Rådet mot skadliga våldsskildringar (Våldsskildringsrådet) ansvarar för rekommen- dationens genomförande i Sverige, vilket framför allt består i att etablera en dialog och ett infor- mationsutbyte med företrädare för branscherna. Under det gångna året har bland annat den svenska TV- och datorspelsbranschen tagit ini- tiativ till självreglering i form av åldersmärkning och information till föräldrar. EU:s ministerråd har även antagit en handlingsplan för att främja en säker användning av Internet, bl.a. genom stöd till utveckling av filtreringsverktyg. Utbudet av våldsskildringar i svensk TV ökar inte totalt sett enligt en rapport publicerad av Våldsskildringsrådet i februari 1999. Andelen våldsskildringar av den totala sändningstiden i de sex studerade kanalerna var exakt densamma år 1997 som år 1995, nämligen 7 %. Däremot har de kanaler som redan år 1995 uppvisade en låg andel våld ytterligare minskat sitt våldsutbud. Detta gäller Sveriges Televisions kanaler. De ka- naler som år 1995 uppvisade större andel våld har ytterligare ökat sitt våldsutbud. Minst andel våld uppvisar SVT2 med 1 % av kanalens totala sänd- ningstid. Störst andel uppvisar TV1000 vars totala sändningstid till 14,1 % utgörs av vålds- skildringar. Studien omfattar även SVT1, TV3, TV4 och Kanal 5. De viktigaste statliga insatserna på området Ny svensk filmpolitik 2000 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och TV-företagen innebär en kraftig förstärk- ning av produktionsstöden till svensk film, lik- som en kraftfull satsning på lanseringsstöd, stöd till distribution av parallellkopior och stimulans- bidrag till biografägare för visning av svensk film. Vidare omfattar avtalet ett ökat stöd till vis- ningsorganisationer och regional verksamhet samt medel för internationell lansering av svensk film, stöd till textning på svenska av film och video och till syntolkning, liksom medel för be- varande och tillgängliggörande av det svenska filmarvet. Flera parter i avtalet ökar sina direkta bidrag. De sammanlagda intäkterna till avtalet kan beräknas till 385 miljoner kronor under år 2000, vilket är en ökning med drygt 100 miljoner kronor jämfört med innevarande år. Staten skall – under förutsättning att riksdagen fattar erfor- derliga beslut – lämna ett årligt bidrag till Film- institutet på 200,5 miljoner kronor. Det innebär en ökning av bidraget med 67,6 miljoner kronor i jämförelse med år 1999, varav 5 miljoner kronor utgörs av de medel som regeringen disponerat för färgfilmsrestaurering i Ingmar Bergmans namn. Det nya filmavtalet redovisas i propositionen Ny svensk filmpolitik (prop. 1998/99:131) som överlämnades till riksdagen i juni 1999. Satsningen på public service fortsätter I riksdagens beslut om budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg. omr. 17 avsnitt 12.6, 1998/99:KrU 1, rskr. 1998/99:55) ingick att Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio skall tilldelas särskilda medel ur rundradiokontot om 245 miljoner kronor för åren 1999–2001 för förnyelse i samband med ny teknik. Medel har fördelats med 100 miljoner kronor för år 1999. Ytterligare 100 miljoner kronor skall fördelas för år 2000 och 45 miljoner kronor år 2001. SVT föreslås dessutom få 75 miljoner kronor även för år 2000 för särskilt kvalificerad programproduktion. Regeringen föreslår också att SR för år 2000 tilldelas sär- skilda medel på 10 miljoner kronor för att stärka mångfald och kvalitet i programutbudet. Dövas TV finansieras via rundradiokontot Under hösten 1998 och vintern 1999 har en ut- värdering av verksamheten vid Dövas TV genomförts inom Kulturdepartementet. En promemoria med förslag om ändrad finansiering och vissa bedömningar angående ny organisa- tionsform för Dövas TV remitterades under maj–juni 1999. Sveriges Television AB och Sveriges Dövas Riksförbund har den 8 sep- tember 1999 inkommit till regeringen med en principöverenskommelse om överföring av verk- samheten till Sveriges Television. Regeringen föreslår att finansiering av produktion av tecken- språksprogram för döva år 2000–2001 skall ske genom medelstilldelning från rundradiokontot. Digitala TV-sändningar i marknätet I juni 1998 meddelade regeringen tillstånd för digitala TV-sändningar i marknätet. Regeringen ändrade sändningstillstånden i december 1998 då ytterligare ett sändarnät blev tillgängligt. För närvarande har 11 företag tillstånd att sända i de tre sändarnät som är tillgängliga för digital mark- sänd TV. Regeringen har den 23 juni 1999 beslutat att sändningsutrymme för digitala TV-sändningar som motsvarar ytterligare en frekvenskanal får upplåtas i de områden som omfattas av den första uppbyggnadsetappen. Fördelningen av sändningstillstånden sker i slutet av år 1999. Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté (dir. 1997:137) med uppdrag att följa och utvärdera de markbundna digitala TV-sänd- ningarna under den första etappen. Kommittén har också till uppgift att medverka vid urvalet av de programföretag som ges tillstånd genom att yttra sig över ansökningarna till Radio- och TV- verket. Effekter av de statliga insatserna Filmutredningen har på regeringens uppdrag redovisat analyser och förslag baserade på erfarenheter från nuvarande filmpolitiska stöd i betänkandet Ny svensk filmpolitik (SOU 1998:142). En erfarenhet är att svensk film- produktion är beroende av offentligt stöd. Det är en situation som Sverige delar med alla länder i Europa. En annan erfarenhet är att förhandsstöd till långfilm, barn- och ungdomsfilm samt kort- och dokumentärfilm spelar en central roll för finansieringen av svenska filmprojekt. Exempel- vis har ansökan om förhandsstöd lämnats för 95 av de sammanlagt 109 svenska långfilmer som producerades under perioden 1993–1997. Stöd beviljades till 90 filmer. Satsningen på regionala resurscentrum för film och video har inneburit ett större regionalt enga- gemang för filmen som konstart och som till- växtnäring. Verksamheten präglas av arbete med filmfrämjande åtgärder, regionala visningskedjor, marknadsföring, filmevenemang m.m. som till- sammans bidrar till distribution och visning av svensk film. Även produktionen av kortfilm har ökat kraftigt. I och med utgången av år 1998 avslutades det restaureringsprojekt för svensk färgfilm som Svenska Filminstitutet med hjälp av engångs- medel inledde år 1996. Vid denna tidpunkt hade 16 filmer färdigställts, vilket innebär att målet för det särskilda projektet uppnåtts. Flera av film- erna har även visats för publik. Med hjälp av de ytterligare medel som i Ingmar Bergmans namn tilldelats för färgfilmsrestaurering fr.o.m. år 1999, kommer arbetet att fortgå med den stora mängd filmer som återstår att restaurera (se även prop. 1998/99:1 utg.omr. 17). Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm är av mycket stor betydelse för de svenska kortfilmarna och särskilt för unga, oetablerade filmare. Dessa har svårigheter att finna finansiering på annat håll och bidraget ger dem möjligheter till förarbeten i form av manus eller "piloter" som sedan presenteras för presum- tiva producenter. Kortfilmsproduktion är mycket kostnadskrävande och nämndens bidrag är oftast en nödvändig del av den totala finansie- ringen. Bidragsgivningen är särskilt viktig då det i övrigt saknas organ som ger bidrag till experi- mentell film utan att det samtidigt förutsätts att försöken resulterar i en visningsfärdig produkt. Satsningen på public service-radio och public service-TV innebär att företagen ges möjligheter att, även i en tid av omställning, uppfylla sitt uppdrag att förse hela befolkningen med ett brett utbud som kännetecknas av mångfald och kvali- tet. En annan effekt av satsningarna är att pro- gramföretagen får möjlighet att kunna bereda fler arbetstillfällen för utomstående i program- verksamheten. Statens insatser för att möjliggöra sändningar av digital marksänd TV har bl.a. betydelse för tillgången till ett varierat radio- och TV-utbud över landet, samt på sikt för ett mer effektivt ut- nyttjande av frekvensutrymmet. De åldersgränser som Statens biografbyrå sätter efterlevs väl vid filmvisningarna. Gransk- ningen får även effekter för videohandeln efter- som en stor och växande andel av de filmer som hyrs ut och säljs har granskats av Biografbyrån och försetts med åldersgränser. Biografbyråns tillsynsorganisation med regionala kontrollörer bedöms ha en återhållande effekt på förekomsten av olaga våldsskildring på videomarknaden. Genom Biografbyråns yttranden effektiviseras Justitiekanslerns hantering av åtalsärenden som rör olaga våldsskildring. Regeringens slutsatser Målen för statens insatser inom verksamhetsom- rådet är att stödja mångfald och reella yttrande- möjligheter, garantera massmediernas obero- ende, säkerställa tillgänglighet till massmedierna, motverka skadliga inslag i massmedierna samt att främja nyskapande och tillgång till ett varierat utbud. I propositionen Ny svensk filmpolitik (prop. 1998/99:131) gör regeringen bedömningen att de samlade insatserna för filmen bör förstärkas och att huvuduppgiften bör vara att främja produk- tion och distribution av svensk kvalitetsfilm. Inriktningen på de framtida insatserna bör i huvudsak ansluta till den grundläggande inrikt- ning som angavs i propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3). Därtill bör det vara vara en viktig uppgift för en ny filmpolitik att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Filmutredningens analyser och förslag, byggda på erfarenheter från gällande filmpolitiska stöd, visar att det krävs så- väl förändringar av nuvarande filmpolitiska stödformer som en kraftig förstärkning av de ekonomiska medel som ställs till förfogande för att inriktningen på filmpolitiken skall kunna för- verkligas. I propositionen gör regeringen be- dömningen att 2000 års filmavtal innebär att in- riktningen på filmpolitiken har större förutsättningar att förverkligas. Statens insatser på verksamhetsområdet i övrigt främjar i hög grad produktion, distribu- tion och ett varierat utbud av TV-program i Sverige samt värnar mångfalden på den svenska mediemarknaden. Insatserna bidrar även till att förekomsten av skadliga våldsskildringar begrän- sas. Satsningar på public service-radion och public service-televisionen är viktiga för att radio- och TV-verksamhet i allmänhetens tjänst även i fort- sättningen skall ha en central roll bland svenska medier. Public service-företagen bör även i fort- sättningen ges goda möjligheter att befinna sig långt framme när det gäller utveckling av nya programformer och användning av ny teknik. Genom att Dövas TV förs över till public service-sektorn kan huvudmannaskap och finan- siering ges former som långsiktigt tryggar verk- samheten. Förutsättningarna för produktion av TV-program för döva och hörselskadade kan därmed förbättras genom samordning av Dövas TV:s och SVT:s produktion. Finansiering av produktion av teckenspråksprogram för döva för åren 2000–2001 föreslås ske genom medelstill- delning från rundradiokontot. I det föregående har redogjorts för satsningar på filmområdet. Resultatet inom verksamhets- området i övrigt bedöms som tillfredsställande och inriktningen kommer i huvudsak att ligga fast för år 2000. 12.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte lämnat några in- vändningar i revisionsberättelserna. 12.5 Anslag I1 Filmstöd Tabell 12.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 129 530 Anslags- sparande 861 1999 Anslag 142 403 Utgifts- prognos 142 800 2000 Förslag 205 161 2001 Beräknat 205 161 2002 Beräknat 205 161 Under anslaget anvisas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m., till filmkulturell verksamhet, till regionala resurscentrum för film och video samt för Konstnärsnämndens film- stöd. Stödet till svensk filmproduktion finansieras t.o.m. innevarande år genom 1993 års finansie- ringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Det femåriga avtalet mellan staten, organisa- tioner inom film- och videobranschen samt Sveriges Television AB och TV4 AB (publ) trädde i kraft den 1 januari 1993. I december 1997 sades filmavtalet upp av videobranschen. Övriga parter träffade i februari 1998 en överenskommelse om förlängning av avtalet i första hand t.o.m. den 31 december 1999. Avtalet genererade 215 miljoner kronor under år 1998, varav ca 177 miljoner kronor ut- gick som stöd till svensk filmproduktion. Under år 1999 beräknas avtalets intäkter minska med drygt 30 miljoner kronor på grund av att video- branschen inte längre bidrar med medel. Filminstitutet är även kontaktkontor för EU:s audiovisuella stödprogram MEDIA II. Regeringens överväganden Resultatinformation I propositionen Ny svensk filmpolitik (prop. 1998/99:131) redovisar regeringen de viktigaste resultaten av det filmstöd som fördelats inom ramen för 1993 års finansieringsavtal och de överväganden som ligger bakom 2000 års filmavtal. Propositionen kommer att behandlas av riksdagen under hösten 1999. När det gäller Sveriges deltagande i inter- nationellt samarbete på filmområdet har Film- institutet fortsatt sitt arbete med bl.a. EU:s stöd- program MEDIA II och Europarådets produk- tionsfond Eurimages. En viktig del av arbetet gäller spridning av information om de olika stöden till de berörda inom filmbranschen och att ge råd i ansökningsförfarandet. Antalet svenska ansökningar inom MEDIA II fortsätter att öka, men det faktiska utfallet minskade under året. Erfarenheterna visar dock att stöden utgör ett värdefullt tillskott till filmbranschen och att MEDIA II skapar viktiga informella och for- mella nätverk. Inom ramen för den filmkulturella delen av Filminstitutets verksamhet har institutet fördelat stöd för spridning och visning av värdefull film i hela landet, bl.a. till visningsorganisationer och filmfestivaler. Flertalet av dessa stöd gäller insat- ser på det regionala planet för utveckling inom filmområdet och till lokal filmkulturell verksam- het för barn och ungdom. En viktig del av Film- institutets verksamhet är att stimulera en fortsatt uppbyggnad av regionala resurscentrum för film och video. Under år 1998 har tolv regionala re- surscentrum fått del av stödet. Totalt fördelades 9 miljoner kronor, vilket genererade en regional motprestation på 14,7 miljoner kronor. För innevarande år får sexton resurscentrum del av stödet, som uppgår till 13,5 miljoner kronor. Skolbio har under läsåret 1997/98 bedrivits i 154 av landets kommuner, varav 64 kommuner nu- mera bedriver verksamheten utan stöd från Filminstitutet. Filminstitutet fördelar även stöd för breddning av filmrepertoaren på små och medelstora orter. Under år 1998 fördelades 255 000 kronor till 85 biografer i 16 län. Filminstitutets filmarkiv ökade år 1998 med 868 titlar och sammanlagt finns nu drygt 18 000 lång- och kortfilmer arkiverade. Filmerna måste förvaras i kylkasematter som håller en viss tem- peratur och luftfuktighet för att inte förstöras. Kasematterna fylldes under året och arkivet byggs under år 1999 ut med hjälp av de medel som anvisades för ändamålet i budgetpropo- sitionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). I och med utgången av år 1998 avslutades det restaureringsprojekt för svensk färgfilm som Filminstitutet med hjälp av engångsvisa medel inledde år 1996. Under denna period har 16 filmer färdigställts, vilket innebär att målet för det särskilda projektet uppnåtts. Flera av filmer- na har även visats för publik. Med hjälp av de ytterligare medel som i Ingmar Bergmans namn tilldelats för färgfilmsrestaurering fr.o.m. år 1999 kommer arbetet att fortgå med den stora mängd filmer som återstår att restaurera. Omkopie- ringen av den brandfarliga nitratfilmen från peri- oden 1897–1953 fortsätter. Tre långfilmer har kopierats under året och ytterligare ett antal filmer har återfunnits och överförts till säker- hetsfilm. Ett stort antal kortfilmer återstår dock att kopiera. Filminstitutet arbetar också för att sprida svensk film och svensk filmkultur i olika delar av världen. Under året har svensk film visats på 180 platser runt om i världen vid festivaler och andra evenemang. Särskilt framgångsrika är de svenska kort- och dokumentärfilmerna. Konstnärsnämndens bidrag till projekt inom filmområdet har kommit att få allt större bety- delse för filmarna. Antalet ansökningar har ökat kraftigt under senare år, från 131 på årsbasis budgetåret 1995/96 till 239 ansökningar år 1998. Antalet beviljade ansökningar ökade från 19 stycken år 1997 till 34 stycken år 1998. Detta har möjliggjorts genom att de genomsnittliga bidragsbeloppen minskat. Kvinnornas andel av antalet bidrag har legat konstant på omkring 40 % vilket svarar mot deras andel av ansök- ningarna. 2000 års filmavtal I april 1999 enades staten, organisationer inom filmbranschen, Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ) om ett nytt filmavtal, 2000 års filmavtal, som träder i kraft den 1 januari 2000 och skall gälla t.o.m. den 31 december 2004. Regeringen har den 10 juni 1999 överlämnat propositionen Ny svensk filmpolitik (prop. 1998/99:131) till riksdagen. I propositionen gör regeringen bedömningen att de samlade insatserna för filmen bör förstär- kas. Huvuduppgiften bör vara att främja pro- duktion och distribution av svensk kvalitetsfilm. Inriktningen på de framtida insatserna för filmen bör vara att upprätthålla och utveckla värdefull svensk filmproduktion i samverkan med berörda branscher, att säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet, att upprätthålla och utveckla bio- grafens roll som kulturell mötesplats i hela landet och medverka till att biopubliken långsiktigt ökar, att ge fler, främst barn och ungdomar, möjlighet till eget skapande med film och andra medier för rörliga bilder, att regionalt och lokalt stärka filmens roll i kulturlivet, särskilt med tanke på barn och ungdom, att förbättra kvinn- liga filmskapares villkor, att bevara filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse och i ökad utsträckning tillgängliggöra dem för forskning och allmänhet samt att upprätthålla och utveckla det internationella utbytet och sam- arbetet på filmområdet. Slutsatser Regeringen redovisar i propositionen om ny svensk filmpolitik sina slutsatser angående film- politiken. För att inriktningen på filmpolitiken skall kunna förverkligas krävs såväl förändringar av nuvarande stödformer som en kraftig för- stärkning av stödet. I propositionen föreslår regeringen därför att stöd till filmkulturell verk- samhet och stöd till regionala resurscentrum för film och video skall regleras i 2000 års filmavtal. För år 2000 beräknar regeringen en ökning av filmstödet med 67,6 miljoner kronor i jämförelse med år 1999, varav 5 miljoner kronor utgörs av de medel som regeringen har disponerat under innevarande år för restaurering av svensk färg- film i Ingmar Bergmans namn. Regeringen före- slår att 205,2 miljoner kronor anvisas anslaget för filmstöd för år 2000, varav 200,5 miljoner kronor avser medel inom ramen för 2000 års filmavtal. Förslagen finansieras genom omprioriteringar inom utgiftsområdet. Av anslaget år 2000 avser 158 000 kronor den statliga ålderspensionsavgiften. Tabell 12.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 142 403 Reformer + 62 600 Ålderspensionsavgiften +158 Förslag 2000 205 161 I2 Statens biografbyrå Tabell 12.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 7 612 Anslags- sparande 931 1999 Anslag 7 390 Utgifts- prognos 8 100 2000 Förslag 8 214 2001 Beräknat 8 344 1 2002 Beräknat 8 481 2 1 Motsvarar 8 214 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 8 214 tkr i 2000 års prisnivå. Statens biografbyrå förhandsgranskar på begäran filmer och videogram som skall visas offentligt. Biografbyrån fastställer åldersgränser och kan besluta om klipp och visningsförbud. På begäran förhandsgranskas även filmer och videogram för enskilt bruk. Biografbyrån utövar tillsyn över videogrammarknaden och skall yttra sig till Justitiekanslern (JK) innan allmänt åtal väcks för brottet olaga våldsskildring. Anslagssparandet beror i huvudsak på mins- kade hyreskostnader. År 1999 minskades Bio- grafbyråns anslag tillfälligt med 450 000 kronor på grund av detta sparande. Den del av anslags- sparandet som motsvarar den tillfälliga minsk- ningen av anslaget kommer därför att användas till myndighetens förvaltningskostnader under år 1999. Resterande sparade medel skall under åren 1999 och 2000 bland annat användas till värdska- pet för en internationell konferens för film- granskare, investering i ett nytt ekonomisystem samt en fortsatt satsning på utåtriktad informa- tion. Regeringens överväganden Resultatinformation Under år 1998 har Biografbyrån fattat beslut i totalt 713 granskningsärenden. Av dessa var 410 långfilmer, vilket avser biograffilmer och video- filmer som är 60 minuter eller längre. Det totala antalet granskade långfilmer är i princip oföränd- rat från tidigare år. Av de granskade långfilmerna var 185 biograffilmer och 225 videofilmer, vilket innebär en större andel videofilmer än tidigare år. De granskade videofilmerna var med något undantag avsedda för uthyrning eller försäljning och omfattas inte av den obligatoriska förhands- granskningen. Närmare 90 % av de granskade videofilmerna var pornografiska. Flertalet filmer åläggs någon form av restrik- tion, i allmänhet en åldersgräns. Endast 6 % av de granskade långfilmerna fick visas för all publik, det vill säga även för de minsta barnen utan vuxensällskap. Klippingripanden gjordes under året i tolv videogram, samtliga pornogra- fiska med våldsinslag. Inga klipp gjordes i bio- graffilmer. Ingen film, vare sig biograffilm eller videofilm, förbjöds. Biografbyrån har under år 1998 yttrat sig till JK om drygt 1 100 videogram som, med ett undantag, ingick i samma ärende. Under slutet av år 1998 och början av år 1999 har biografbyrån genomfört betydande sats- ningar för att göra sitt material elektroniskt till- gängligt, bl.a. genom uppbyggnaden av en webbplats. Tabell 12.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till in- komsttitel (Som inte får disponeras) Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1998 8 775 6 893 1 882 Prognos 1999 7 100 7 100 0 Budget 2000 7 100 7 100 0 För granskning av filmer och videogram tar Bio- grafbyrån ut avgifter som skall motsvara kostna- den för granskningsverksamheten. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubrik 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera intäkterna. Under år 1998 var intäkterna från granskningen 8 519 000 kronor, medan kostna- den var 6 739 000 kronor. Granskningsavgifterna sänktes den 1 januari 1999 för att bättre motsvara kostnaderna. Enligt Biografbyråns prognos be- räknas granskningsintäkterna till 7 miljoner kro- nor under åren 1999 och 2000. Biografbyrån tar också ut en avgift för yttran- den i åtalsärenden. Denna avgift fastställs av myndigheten och uppgick under året till 525 kronor per videogram. Intäkterna av yttranden i åtalsärenden var under året 256 000 kronor. Kostnaden har under samma tid uppgått till 154 000 kronor. Vissa intäkter av det stora åtals- ärendet byrån yttrade sig över under år 1998 återfinns i 1997 års bokföring, eftersom handläggningen inleddes under detta år. Även Biografbyråns avgifter för yttranden i åtalsären- den redovisas under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Byråns prognos visar att intäkterna från dessa ärenden kommer att uppgå till 100 000 kronor per år under åren 1999 och 2000. Slutsatser Enligt regeringens bedömning har Statens bio- grafbyrå på ett effektivt sätt utfört sina uppgifter. Regeringen föreslår att anslagsnivån från år 1998 återställs med 450 000 kronor efter den tillfälliga minskningen under år 1999. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 334 000 kronor. Tabell 12.6 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 7 390 Pris- och löneomräkning + 40 Justering av premier + 334 Återställande av nivå + 450 Förslag 2000 8 214 I3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tabell 12.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 25 347 1999 Anslag 25 533 Utgifts- prognos 25 401 2000 Förslag 24 932 2001 Beräknat 25 426 2002 Beräknat 25 965 Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom AB har för rundradiosändningar i Stor- stockholmsområdet av finländska TV-program, de kostnader Sveriges Television AB har för till- handahållande och överföring av en svensk pro- gramkanal till Finland, de kostnader Telia Info- Media TeleVision AB har för tillhandahållande av den finländska programkanalen till kabelnät på ett antal orter i Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med ut- sändning av den finländska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede som företräder vissa rättighetshavarorganisationer. Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland an- svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överför- ingen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt ansvarar Sverige för kostna- derna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk pro- gramkanal till Finland. Finlands-TV har under år 1998 distribuerats till 26 orter i Sverige enligt avtal mellan Kultur- departementet och Telia InfoMedia TeleVision AB. Dessa orter har en potential av drygt en miljon hushåll vilket motsvarar över 2,5 miljoner möjliga tittare. Motsvarande kanal, SVT EUROPA, sänder i södra Finland och har där en potential av drygt 700 000 hushåll, eller omkring 1,7 miljoner möjliga tittare. Utsändningen av finländska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 22 december 1998 meddelat Sverigefinska Riksförbundet till- stånd att bedriva sådana sändningar under år 1999. Regeringens överväganden Resultatbedömning Verksamheten med vidaresändning av en finsk programkanal i Sverige har genomförts på ett tillfredsställande sätt under år 1998. Telia Info- Media TeleVision AB redovisar i sitt budget- underlag ett lägre medelsbehov för år 2000 be- roende på billigare teknik och effektivare distri- bution. Slutsatser Regeringen bedömer att systemet med rund- radiosändningar av den finländska program- kanalen över Storstockholmsområdet och till- handahållande av programkanalen för kabel- distribution på ett antal orter i Sverige bör bibehållas tills vidare. De medel som frigörs genom minskat resursbehov föreslås användas för omprioriteringar inom kulturområdet. Tabell 12.8 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 25 533 Pris- och löneomräkning - 151 Minskat resursbehov - 450 Förslag 2000 24 932 I4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tabell 12.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 666 Anslags- sparande 785 1999 Anslag 821 Utgifts- prognos 742 2000 Förslag 821 2001 Beräknat 837 2002 Beräknat 853 Under anslaget redovisas medel för svensk med- verkan i Audiovisuella Eureka och Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Avgiften år 1998 till Audiovisuella Eureka och Observatoriet upp- går till sammanlagt 666 000 kronor. Audiovisuella Eureka arbetar för närvarande med ett mandat på fyra år. En oberoende utvär- dering av verksamheten har genomförts under hösten 1998 och vintern 1999 med sikte på ställ- ningstagande till den fortsatta verksamheten under hösten 1999. Anslagssparandet beror dels på underutnytt- jande av anslaget, dels på en osäkerhet om storle- ken på den svenska medlemsavgiften till de två organisationerna. På tilläggsbudget i denna pro- position föreslås att anslaget minskas med 785 000 kronor för förstärkning av presstödet inom utgiftsområde 1. Anslagssparandet kom- mer, som en följd härav, att användas för kostnader under anslaget. Regeringens överväganden Resultatinformation Audiovisuella Eurekas insatser under år 1998 har fortsatt koncentrerats till att stödja och initiera projekt inom områdena utbildning, utveckling och distribution av europeisk film, TV och video. Syftet med verksamheten är att stärka den euro- peiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och underlätta samarbete mellan EU-länder och de deltagande länder som inte är medlemmar i EU. Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om den europeiska film-, TV-, och videoindustrin. Observatoriet driver dessutom ett utvecklingsarbete i syfte att skapa jämförbar europeisk statistik på det audio- visuella området. Under år 1998 har arbetet kon- centrerats på observatoriets informationsservice, rådgivning och utgivning av publikationerna IRIS och Statistical Yearbook. Slutsatser Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 an- visas 821 000 kronor. Radio och TV i allmänhetens tjänst Inledning År 1998 var det andra året av den nuvarande till- ståndsperioden (1997–2001) för radio- och TV- företagen i allmänhetens tjänst (public service) – Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) (inkl. Radio Sweden) och Sveriges Ut- bildningsradio AB (UR). Enligt riksdagens be- slut den 11 juni 1996 om riktlinjer för en radio och TV i allmänhetens tjänst skall public service- företagen, inkl. dotterbolag, under tillståndsperi- oden finansieras i huvudsak med TV-avgifter som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot) (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Även Granskningsnämnden för radio och TV skall delvis finansieras med TV- avgiftsmedel. Riksdagsbeslutet innebär vidare att medelstilldelningen till public service-företagen, liksom tidigare, skall värdesäkras enligt ett sär- skilt kompensationsindex som fastställs av rege- ringen. De tre programföretagen har i mars 1999 läm- nat redovisningar av hur public service-upp- draget uppfyllts. Redovisningarna gäller verk- samhetsåret 1998 och utgår från tillståndsvillkor, anslagsvillkor och i förekommande fall före- tagens egna måldokument. Företagen arbetar också på olika sätt med att sprida dessa redovis- ningar, bl.a. genom att de finns tillgängliga på företagens hemsidor på Internet. Syftet med redovisningarna är bl.a. att ge staten underlag inför kommande tillståndsperioder, skärpa före- tagens fokus på hur uppdraget uppfyllts samt att ge allmänheten information om hur TV-avgifts- medlen används och på så sätt stimulera till offentlig debatt. Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att göra en bedömning av om företagens redovisningar ger staten och allmänheten till- räckligt underlag. Nämnden har i sitt beslut den 9 juni 1999 funnit att 1998 års rapporter från SR, SVT och UR allmänt sett är väl genomförda och att de väsentligen tillgodoser de syften som an- givits av regering och riksdag. Nämnden pekar dock på vissa punkter där den anser att det finns behov av förtydliganden och kompletteringar i kommande rapporter från företagen. Nämnden konstaterar att programföretagen i flera fall gjort förändringar i syfte att ytterligare höja informa- tionsvärdet i rapporterna. Företagen har dess- utom följt vissa av de rekommendationer om åt- gärder som nämnden pekade på vid bedömningen av 1997 års rapporter. Satsningen på radio och TV i allmänhetens tjänst har fortsatt under år 1998. Den innebär att SVT, SR och UR har fått del av det särskilda medelstillskott under perioden 1998–2001 som riksdagen fattat beslut om (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). För år 1998 har 100 miljoner kronor fördelats mellan SVT, SR och UR. Dess- utom har SVT fått 75 miljoner kronor för sär- skilt kvalificerad programproduktion. SVT har av tilldelade medel för digitala sänd- ningar åren 1997 och 1998 (123,2 miljoner kronor) förbrukat 40 miljoner kronor vid 1998 års utgång. SVT bedömer att resterande medel, tillsammans med de av regeringen utfästa medlen för åren 1999–2001, kommer att ha finansierat digital distribution och nya programverksam- heter t.o.m. utgången av år 2001. SVT har under år 1999 startat nationella digitala sändningar i marknätet av SVT1, SVT2, SVT24 samt regionalt i fem områden, som når ca 50 % av befolk- ningen. SR har vid utgången av år 1998 förbrukat 15 miljoner kronor av hittills tilldelade medel för digitala sändningar på totalt 69,5 miljoner kronor. SR har träffat ett avtal med Teracom om kostnaderna för utbyggnad av sändarnätet och digitala sändningar under åren 1999–2001. SR räknar med en kostnad på ca 50 miljoner kronor per år för den digitala verksamheten. SR begär ett särskilt kvalitetstillskott på 40 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2000. SR redovisar att det nationella digitala nätet vid halvårsskiftet 1999 täcker 85 % av publiken och det regionala nätet 35 %. SR sänder för när- varande det analoga riksutbudet även digitalt vad avser P1, P3 och P4-riks samt P4 lokalt över de områden där SR har sändningstillstånd. Dess- utom sänds den finska kanalen P7 och en del unika försökssändningar, t.ex. en 24-timmars seriös musikkanal i Stockholm och Malmö samt olika försök med bild- och texttjänster. UR:s sändningstillstånd har genom regerings- beslut den 17 december 1998 förlängts att gälla t.o.m. utgången av år 2001. UR utgår i budget- underlaget från att företaget kommer att få del av de särskilda medel som regeringen utfäst sig för under åren 2000 och 2001 och att dessa medel fördelas till programföretagen enligt gällande fördelningsnyckel. Medelsberäkning för år 2000 Tabell 12.11 Ordinarie medelstilldelning Miljoner kronor i 1997 års prisläge enligt kompensationsindex Sveriges Television 3 087,6 60,57% Sveriges Radio 1 767,3 34,67% Sveriges Utbildningsradio 242,7 4,76% Totalt 5 097,6 100% Radio Sweden 38,8 Tabell 12.12 Särskilda medel Miljoner kronor i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex Sveriges Television 60,57 Sveriges Radio 34,67 Sveriges Utbildningsradio 4,76 Totalt 100 Sveriges Television (programproduktion) 75 Sveriges Radio (mångfald och kvalitet) 10 Regeringens förslag om medelsanvisning till SVT, SR, UR och Radio Sweden tar sin utgångs- punkt i de riktlinjer som beslutades av riksdagen i juni 1996 i samband med behandlingen av pro- positionen En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997–2001 (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). För år 1999 tilldelades de tre public service- företagen totalt 5 097,6 miljoner kronor (i 1997 års prisläge enligt kompensationsindex). Det senast kända kompensationsindex gäller fortfarande år 1997 varför medelstilldelningen även för år 2000 skall ske i 1997 års prisläge. Regeringen föreslår därför en total medelstill- delning för år 2000 på 5 097,6 miljoner kronor (i 1997 års prisläge enligt kompensationsindex). Fördelningsnyckeln mellan SVT, SR och UR ändrades senast genom riksdagens beslut om medelstilldelning för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten för år 1997. Den bör behållas oförändrad även år 2000. Program- företagen bör även i fortsättningen i samförstånd kunna justera fördelningen om bolagen exem- pelvis kommer överens om att omfördela ansva- ret för vissa gemensamma funktioner. Regeringen föreslår därför att de samlade medlen för år 2000 fördelas med 3 087,6 miljoner kronor (60,57 %) till SVT, 1 767,3 miljoner kronor (34,67 %) till SR och 242,7 miljoner kro- nor (4,76 %) till UR. I enlighet med riksdagens beslut om riktlinjer för public service-verksam- heten skall även Radio Swedens medelstilldel- ning räknas upp med kompensationsindex. För år 1999 tilldelades Radio Sweden 38,8 miljoner kronor (i 1997 års prisläge). Regeringen föreslår att Radio Sweden även för år 2000 tilldelas 38,8 miljoner kronor (i 1997 års prisläge). Granskningsnämnden för radio och TV skall enligt riksdagens beslut om riktlinjer för public service-verksamheten, liksom tidigare, delvis finansieras över statsbudgeten och delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag om medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsområde 1, anslag E5. Nämndens totala anslag för år 2000 föreslås uppgå till 7 421 000 kronor. Regeringen föreslår att 5 046 000 kronor skall anvisas från rund- radiokontot till statsbudgetens inkomstsida. Särskilda medel för förnyelse I budgetpropositionen för år 1999 föreslog rege- ringen att public service-företagen skulle tilldelas särskilda medel för satsning på förnyelse. Medlen avsåg såväl satsningar på ny distributionsteknik som möjligheter att vidareutveckla program- former och starta nya programkanaler. Riks- dagen fattade den 9 december 1998 beslut med anledning av regeringens förslag (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 avsnitt 12.6, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Beslutet inne- bär att public service-företagen skall tilldelas sär- skilda medel på 245 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex) för åren 1999–2001. Medlen skall fördelas med 100 mil- joner kronor år 1999, 100 miljoner kronor år 2000 och 45 miljoner kronor år 2001. Regeringen anförde i budgetpropositionen för år 1999 som skäl för satsningen både att public service-företagen har en viktig roll vid introduk- tionen av ny teknik på radio- och TV-området och att det är viktigt att den goda kvalitet som präglar public service-radion och public service- televisionen kan vidmakthållas. Denna bedöm- ning gäller fortfarande. Public service-företagen befinner sig mitt i en process av omställning. Ett omfattande teknikskifte sammanfaller i tiden med en alltmer tilltagande konkurrens. Denna situation innebär påfrestningar för företagens verksamhet. Övergången till ny teknik för såväl produktion som distribution av radio och TV medför under en övergångsperiod ökade kostna- der för public service-företagen. Den digitala tekniken medför att en effektivisering i företagen blir möjlig. En del av dessa kostnadsökningar kan därför inrymmas inom ramen för företagens ordinarie medelstilldelning. Därutöver behövs även för år 2000 ett medelstillskott för bl.a. sändningar med digital teknik, men också för att programföretagen skall ha goda förutsättningar att utveckla programutbudet och skapa nya pro- gramformer samt göra detta utbud tillgängligt för hela den svenska publiken. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att särskild medelstilldelning för förnyelse till SVT, SR och UR utgår med 100 miljoner kronor även för år 2000. Medlen skall fördelas med 60,57 % till SVT, 34,67 % till SR och 4,76 % till UR. De särskilda medel som regeringen föreslår skall göras tillgängliga skall särredovisas i företagens redovisning till regeringen om medelsanvänd- ningen. Särskilda medel för kvalificerad produktion av TV-program Riksdagen fattade den 9 juni 1998 beslut om tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1998 (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). I beslutet ingår att SVT fr.o.m. den 1 juli 1998 skall få ett nytt årligt stöd ur rundradiokontot på 75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex) för sär- skilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. I budgetpropositionen för år 1999 gjorde regeringen vissa kompletteringar angå- ende medlens användning (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 avsnitt 12.6, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Regeringen föreslår mot denna bakgrund att medelstilldelningen till SVT även för år 2000 ökas med 75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex) för särskilt kvalificerad programproduktion. Syftet med satsningen är att SVT:s ambitions- nivå för produktion av kvalitetsprogram skall höjas. Regeringen utgår därför från att SVT inte avser att minska de ordinarie resurserna för kostnadskrävande kvalitetsproduktion utan att medelsförstärkningen innebär att SVT kan höja ambitionsnivån då det gäller produktionen av kvalitetsprogram (se även 1997/98:KrU5y). De medel som regeringen föreslår skall göras tillgängliga skall särredovisas i SVT:s årliga redo- visning till regeringen om medelsanvändningen. Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios programutbud Sveriges Radio är i dag i stort sett ensamt i den svenska radiobranschen när det gäller att produ- cera och sända ett omfattande utbud både av musik och andra typer av program som känne- tecknas av mångfald, bredd, djup och kvalitet. Konkurrensen från de kommersiella kanalernas utbud utgörs till mycket stor del av populär- musik. Sveriges Radios utbud är tillgängligt för i stort sett hela den svenska befolkningen, dels genom rikskanalerna, men också genom ett väl utbyggt nät av 26 lokala stationer runt om i landet. Cirka två tredjedelar av det totala radio- lyssnandet avser Sveriges Radios program. Regering och riksdag har klart markerat att förhållanden i olika delar av landet skall bevakas och speglas i public service-företagens program- utbud. Detta gäller särskilt programföretagens nyhetsförmedling och samhällsbevakning, men även granskning och spegling av kulturlivet och övriga skeenden skall omfatta hela landet och vara angeläget för hela befolkningen. Sveriges Radios decentraliserade organisation utgör en förutsättning för detta. Den del i public service-uppdraget som avser mångfald i verksamheten kan också översättas i ett krav på att det skall finnas många produk- tionskällor och medverkan från även andra än företagets egna anställda. I Sveriges Radios upp- drag ingår att öka utomståendes medverkan i programverksamheten under tillståndsperioden jämfört med år 1996. Syftet med kravet är att öka mångfalden i programutbudet och att bereda arbetstillfällen för bl.a. externa producenter, fri- lansjournalister och kulturarbetare. Sveriges Radio har i sin public service-redo- visning för år 1998 och sitt budgetunderlag för år 2000 redovisat problem med att under till- ståndsperioden klara av att öka utomståendes medverkan i programverksamheten utan att detta får negativa effekter på andra prioriterade programområden som exempelvis nyheter, aktu- alitets- och samhällsprogram och möjligheten att hålla en fullgod bemanning i den regionala orga- nisationen. Enligt regeringens mening är det önskvärt att undvika en motsättning mellan att kunna behålla en decentraliserad organisation och andra aspekter på mångfald. Det bör heller inte finnas en motsättning mellan hög kvalitet i det totala programutbudet och möjligheten att moder- nisera och effektivisera verksamheten genom att delta i ett teknikskifte från gammal till ny pro- duktionsteknik. Regeringen föreslår därför att Sveriges Radio AB tilldelas ett medelstillskott ur rundradio- kontot på 15 miljoner kronor (i 1998 års pris- läge) fördelat med 10 miljoner kronor år 2000 och 5 miljoner kronor år 2001 för att värna mångfalden och kvaliteten i programutbudet. De särskilda medlen skall i hög grad användas till att skapa ytterligare förutsättningar för ökad med- verkan av utomstående i programverksamheten. De särskilda medel som regeringen föreslår skall göras tillgängliga skall särredovisas i Sveriges Radios redovisning till regeringen om medelsanvändningen. Programverksamhet för döva Dövas TV är en sektion inom Sveriges Dövas Riksförbund (SDR). Dövas TV producerar TV- program på teckenspråk för och med döva inom områdena nyheter, information och kultur. Verksamheten finansieras nästan uteslutande med statliga medel. Programmen sänds i SVT:s kanaler och sändningsverksamheten regleras i avtal mellan Dövas TV och SVT. I budgetpropo- sitionen för budgetåret 1994/95 aviserade rege- ringen att verksamheten skulle utvärderas efter fem år, dvs. under år 1999 (prop. 1993/94:100 bil. 12, bet. 1993/94:KrU28, rskr. 1993/94:286). En utvärdering har genomförts inom Kultur- departementet under hösten 1998 och vintern 1999. Departementet har under utvärderingen haft kontakt med SDR, Dövas TV, SVT m.fl. En departementspromemoria med förslag om ändrad finansiering och vissa bedömningar angående ny organisationsform för Dövas TV har remissbehandlats under våren 1999. Remiss- instansernas synpunkter finns tillgängliga på departementet (Ku1998/2261/Me). Regeringens förslag: Finansieringen av Dövas TV fr.o.m. år 2000 skall ske via TV-avgiften genom medelstilldelning från rundradiokontot. Pro- gramverksamheten för döva inom Sveriges Tele- vision AB för år 2000 tilldelas 17 615 000 kronor. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser stöder förslaget. Skälen för regeringens förslag: Verksam- heten inom Dövas TV har utvecklats från att främst avse intern information inom SDR (produktion av videogram) till att gälla program- produktion för sändning i public service- televisionen till en allmän publik av såväl döva som hörande. Programproduktionen vid Dövas TV och sändningarna av dessa program i SVT:s kanaler innebär att en betydande del av SVT:s uppdrag att sända program för döva fullgörs av en organisation utanför företaget och med en finansiering vid sidan av den som i övrigt gäller. Med hänsyn till att sändningarna fungerar väl och fyller ett stort behov för döva bör huvud- mannaskap och finansiering nu ges former som långsiktigt tryggar verksamheten. Ett viktigt skäl för en förändring är att Dövas TV som producent av program som sänds av SVT inte bör ha en intresseorganisation som huvudman. De syften som bär upp verksamheten inom SDR behöver inte alltid vara förenliga med de syften som gäller för public service- televisionen. Vidare bör verksamheten vara själv- ständig i förhållande till staten. Regeringen anser att verksamheten vid Dövas TV är av sådant slag att den bör bedrivas inom ramen för TV- verksamheten i allmänhetens tjänst. I departementspromemorian uttalas att för- ändringen inte syftar till att minska det sam- manlagda utbudet av sändningar på teckenspråk eller sänka ambitionsnivån för dessa sändningars kvalitet samt att eventuella samordningsvinster i huvudsak bör användas för att stärka program- utbudet på teckenspråk. Som utgångspunkter för överföringen av Dövas TV från SDR till SVT an- ges i promemorian bl.a. att den kompetens som finns vid Dövas TV bör utvecklas och bevaras, att den produktionsresurs som Dövas TV utgör i huvudsak skall utnyttjas i minst samma omfatt- ning som under de senaste åren, att de tillgångar som Dövas TV för närvarande förfogar över skall föras över utan kostnad för SVT och att produk- tionsanläggningarna i Leksand används i minst samma utsträckning som för närvarande också i den fortsatta verksamheten. Den finansiering med statsmedel som för när- varande gäller för Dövas TV genom bidraget till SDR föreslås i promemorian ersättas med samma typ av finansiering som tillämpas för produktion och sändning av radio och TV i allmänhetens tjänst, dvs. via rundradiokontot. Samtliga remiss- instanser stöder förslaget att verksamheten vid Dövas TV förs över till public service-sfären och att finansieringen därmed bör ske på samma sätt som för public service-företagen. Den 8 september 1999 träffade SVT och SDR en principöverenskommelse om att huvudman- naskapet för verksamheten vid Dövas TV skall föras över från SDR till SVT. Av överenskom- melsen framgår vidare att SVT har förklarat sig berett att inom företaget organisera program- verksamhet för den döva publiken och att därvid arbeta med utgångspunkt i de allmänna mål för verksamheten som redovisas i departements- promemorian och att parterna är överens om att de tillgångar som Dövas TV förfogar över skall föras över till SVT utan kostnad. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att finansieringen av Dövas TV skall ske via TV- avgiften genom medelstilldelning från rund- radiokontot. Statsbidraget till SDR för Dövas TV upphör därmed. De frigjorda medlen på statsbudgeten föreslås användas för ompriorite- ringar inom kulturområdet. För år 1999 tilldelades Sveriges Dövas Riks- förbund ett anslag om 17 518 000 kronor för produktion av videogram på teckenspråk. Rege- ringen föreslår att SVT för år 2000 tilldelas 17 615 000 kronor (i 2000 års prisläge enligt kompensationsindex) från rundradiokontot för programverksamheten för döva. TV-avgiften och rundradiokontot Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 36 kronor till 1 644 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2000. Skälen för regeringens förslag: En avgörande faktor för rundradiokontots resultat är utveck- lingen av det särskilda kompensationsindexet för public service-företagen. Intäkterna på kontot påverkas bl.a. av utvecklingen av antalet TV- avgiftsbetalare samt storleken på TV-avgiften. Det är nödvändigt att rundradiokontots resultat upprätthålls positivt för att medelstilldelningen till public service-företagen skall säkras på lång sikt. Antalet registrerade TV-avgifter hos Radio- tjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick år 1998 till i genomsnitt 3 348 000 stycken. Betalningseffek- tiviteten definierad som det totala antalet inbetal- ningar i förhållande till fakturerade TV-avgifter ligger på 97,5 %. Rundradiorörelsens resultat för år 1998 uppgår till 178 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 225 miljoner kronor jämfört med år 1997. Det ackumulerade resultatet på rundradiokontot uppgick vid utgången av år 1998 till 390 miljoner kronor. Vid beräkningarna har regeringen utgått från att kompensationsindex under år 1999 inte kommer att öka med mer än 2,5 % och att antalet avgiftsbetalare blir oförändrat drygt 3,3 miljoner. Teracom AB skall i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut årligen tillföra rundradio- kontot 213,6 miljoner kronor (i 1992 års pris- läge) t.o.m. mars månad år 2000 som ersättning för utrustning som bolaget erhöll vid sitt bild- ande. Vid denna tidpunkt faller en viktig intäkt bort från rundradiokontot, vilket har tagits med i beräkningarna för de kvarvarande åren av gällande tillståndsperiod. För närvarande är TV-avgiften 1 608 kronor per år eller 402 kronor per tremånadersperiod. SVT har föreslagit en höjning av TV-avgiften med 48 kronor för år 2000. Regeringen föreslår att TV-avgiften höjs med 36 kronor till 1 644 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2000. Regeringens förslag om TV-avgiften förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att rege- ringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med SVT, inhämta ytterligare upp- lysningar i ärendet. Förslag till lag om sådan änd- ring redovisas under avsnitt 2 Lagförslag. Lag- förslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser regeringen att lagänd- ringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas. 13 Forskning 13.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar statens stöd till forskning inom kulturområdet. Medlen beräknas under två anslag: Forsknings- och utvecklingsin- satser inom kulturområdet samt Forskning och dokumentation om medieutvecklingen. 13.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 13.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 41,9 37,1 38,7 36,8 37,5 38,2 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall De utgifter som belastar anslagen är medel för dels verksamhetsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn och dels forskning och dokumentation om medieutvecklingen. Medlen inom verksamhetsområdet används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens historiska museum, Statens konstmu- seer, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare belastas anslaget med del av kostnaderna för grundforskning vid Naturhistoriska riks- museet. Medel används även för att utarbeta mediestatistik m.m. vid den svenska avdelningen av Nordiska dokumentationscentralen för mass- kommunikationsforskning (Nordicom). Bidraget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har under året resul- terat i två delrapporter som utgörs dels av en problemanalys, innefattande preliminära förslag samt dels av fördjupningsstudier och komplette- ringar, innefattande bl.a. särskilda utredningar och inventeringar. Nordicom-Sverige har under år 1998 presenterat den årliga räckviddsunder- sökningen, Mediebarometern. 13.3 Resultatbedömning De myndigheter som får bidrag för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har under år 1998 behållit och vidareutvecklat kvali- teten på forskningen. Gränsdragningen mellan vad som är insamlings-, dokumentations-, utred- nings-, och publiceringsverksamhet har blivit bättre under året. Myndigheterna har även fort- satt att öka forskningsinformationen till både verksamma inom kultur- och utbildningssekto- rerna och till allmänheten. Flera av myndighe- terna har ett etablerat nationellt och internatio- nellt samarbete med universitet, högskolor och andra myndigheter. I enlighet med regeringens uppdrag har myndigheterna under året vidtagit åtgärder för att öka jämställdheten inom forsk- nings- och utvecklingsprojekt. Statens kulturråd har under året i huvudsak använt forskningsmedlen till bidrag till forsk- ningsprojekt och konferenser samt till att samla och sprida information om pågående forskning. Kulturrådets fördelning av medel grundar sig på förslag från ansvarsmuseernas forskningsnämnd. Utgångspunkten för 1998 års projekt var insam- landet och samlingarna där bl.a. frågeställningar som behandlar vilka gruppers kulturarv som be- varas och hur detta lyfts fram i utställningar och programverksamhet betonats. Gränsdragningen mellan forskningsverksam- het och annan verksamhet har förtydligats hos myndigheterna. Ett flertal myndigheter har vid- tagit åtgärder för att öka jämställdheten inom myndigheternas arbete med forskning och utveckling. Det nationella och internationella forskningssamarbetet har fortsatt och myndig- heternas forskningsresultat har på olika sätt kommit allmänheten till godo. De viktigaste statliga insatserna inom området I propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) har framhållits att forskning och utvecklingsarbete är viktiga faktorer i strävanden för att främja kvalitén i den offentliga verksam- heten. Det är viktigt att berörda myndigheter tar initiativ till och stödjer relevant forskning. I nämnda proposition har också behovet av kun- skapsstrategier och forskningsstrategier upp- märksammats. Kunskapsstrategier bör enligt propositionen bl.a. innehålla bedömningar av omfattningen och inriktningen av den forskning som pågår eller initieras. Regeringen avser att lämna uppdrag till Statens kulturråd och ansvarsmuseerna, Riks- arkivet, Riksantikvarieämbetet och Språk- och folkminnesinstitutet att utarbeta kunskaps- och/eller forskningsstrategier. Redovisningen kommer att utgöra ett av underlagen för rege- ringens forskningspolitiska proposition år 2000. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet har i uppdrag av regeringen att i sam- verkan med berörda myndigheter och institutio- ner utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskningen inom kulturområdet. Uppdraget skall slutredovisas den 1 mars år 2000. Regeringens slutsatser Verksamhetsområdet behandlades hösten 1996 i propositionen om forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU03, rskr. 1996/97:99). Där redogjorde regeringen för inriktningen på de framtida insatserna inom forskningsområdet. Förhållandena inom verksamhetsområdet har inte förändrats väsentligt. Regeringen bedömer att anslagen är värdefulla för kunskapen kring och utvecklingen av kultur- och medieområdets verksamhet. I avvaktan på Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådets slutredovis- ning den 1 mars 2000 av uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskningen inom kulturområdet ligger den inriktning som fastslogs i propositio- nen om forskning och samhälle fast. 13.4 Anslag J1 Forsknings- och utvecklings- insatser inom kulturområdet Tabell 13.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 40 646 Anslags- sparande 2 254 1999 Anslag 35 871 Utgifts- prognos 37 441 2000 Förslag 35 549 2001 Beräknat 36 206 2002 Beräknat 36 855 Under anslaget anvisas medel för verksamhets- forskning och utvecklingsarbete inom kultur- sektorn. Medlen utnyttjas för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens kulturråd fördelar medel till Statens historiska museum, Nationalmuseum, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet) Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare belastas anslaget med del av kostnaderna för grundforskning vid Naturhistoriska riks- museet. En jämförelse mellan budget och utfall år 1998 visar ett anslagssparande på 2 254 000 kronor. Delar av beloppet är intecknat och avser beslu- tade men ej utbetalade bidrag till fleråriga pro- jekt. En annan anledning till anslagssparandet är att tyngdpunkten i vissa projekt ligger i projek- tets slutfas. Regeringens överväganden Resultatinformation Kulturrådets forskningsinsatser sker i överens- stämmelse med rådets forskningsprogram för åren 1997–1999 där bl.a. samhällets etniska och kulturella mångfald och kultur som resurs i samhällsutvecklingen uppmärksammas. Av de projekt som avslutats under året kan nämnas en undersökning om barns och ungdomars kultur- och fritidsvanor samt ett projekt om kultur- sponsring. Kulturrådet har tillsammans med Centrum för Kulturpolitisk forskning vid Hög- skolan i Borås arbetat för att samla och sprida information om pågående forskning i Sverige och utomlands. Kulturrådet medverkar i flera internationella samarbetsprojekt med kultur- politisk inriktning. Ansvarsmuseernas forskning inriktas i huvud- sak på museernas uppgifter att vårda samling- arna, göra dem tillgängliga för forskning, utföra dokumentationsarbete samt bedriva utåtriktad verksamhet. Under året har utgångspunkten för forskningsinsatserna bl.a. varit frågeställningar kring insamling och vilka gruppers kulturarv som bevaras och lyfts fram. Riksarkivets forskning bedrivs huvudsakligen inom områdena interna kunskapsuppbyggnads- projekt, samarbetsprojekt kring kunskapsupp- byggnad, forskning med arkivmaterial som bas samt samarbete med folkrörelsearkiv. Flera av projekten syftar till IT-anpassning, t.ex. upp- byggnad av ett nationellt datorbaserat söksystem till arkiven. Invandrarnas kulturarv uppmärk- sammas i ett särskilt projekt. Riksarkivet har under året haft ett omfattande internationellt samarbete bl.a. när det gäller standardisering- system, elektroniska arkivhandlingar och till- gänglighet till allmänna handlingar. Riksantikvarieämbetets forskningsverksamhet inriktas på kulturlandskapets innehåll och för- ändringar och antikvarisk-teknisk forskning och utveckling. Ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt ryms i verksamheten, bl.a. utbildning och forskning rörande det industri- historiska kulturarvet samt hällristnings- och byggnadsvård. Riksantikvarieämbetet har även under år 1998 finansierat sex tjänster vid univer- sitetens arkeologiska institutioner i syfte att utveckla uppdragsarkeologin samt en adjungerad professor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Flera forskningsprojekt, bl.a. bebyggelseprojek- tet, har avslutats under året. Ett särskilt råd för kulturmiljövårdens sektorsforskning har inrät- tats. Naturhistoriska riksmuseet bedriver en om- fattande forskningsverksamhet som är inriktad på att utveckla och långsiktigt bygga upp kun- skaper inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi. Verksamhetens volym och höga kvalitet kan avläsas i ett stort antal föreläsningar och undervisningstimmar, publicerat vetenskapligt material samt omfattande forskningskontakter, inte minst internationellt. Språk- och folkminnesinstitutets forskning har under året huvudsakligen inriktats på flera delprojekt tillsammans med Linköpings univer- sitet, bl. a. Bjärka-Säbyprojektet vars syfte varit att utreda uppbyggnad av databaser för land- skapsrelaterad kulturhistorisk information. Pro- jektet har avrapporterats till regeringen under våren. SOFI har dessutom drivit projekt om ortnamnsdata och släktnamn. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet (HSFR) har hittills redovisat tre del- rapporter i projektet att utreda och föreslå åtgär- der för uppbyggnad och utveckling av sektors- forskningen inom kulturområdet. Delrapport 1, Kartläggning och probleminventering avgavs i maj 1998, delrapport 2, Problemanalys och preli- minära förslag avgavs i januari 1999 och del- rapport 3, Fördjupningsstudier och komplet- teringar i maj 1999. Slutrapporten ska lämnas senast den 1 mars 2000. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen slutsatsen att det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivits har en stor bety- delse för området. Anslaget minskas med 650 0000 kronor fr.o.m. år 2000 till följd av att engångsanvisningen för budgetåret 1999 upphör. Tabell 13.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 35 871 Pris- löneomräkning + 328 Engångsanvisning upphör - 650 Förslag 2000 35 549 J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tabell 13.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 1 234 1999 Anslag 1 252 Utgifts- prognos 1 252 2000 Förslag 1 264 2001 Beräknat 1 289 2002 Beräknat 1 316 Under anslaget redovisas medel för stöd till Nordicom-Sverige (Nordicom) vid Göteborgs universitet för information om forskningsresul- tat och utarbetande av mediestatistik m.m. Regeringens överväganden Resultatinformation Nordicom har under år 1998 fortsatt sitt arbete med att utarbeta mediestatistik och att sprida information och kunskap om medier och kom- munikation utifrån den forskning som bedrivs på området. Från och med år 1998 svarar Nordicom dessutom för grundläggande dokumentation av ägarförhållanden i svenska massmedier. Under år 1998 har arbetet främst rört uppdatering och utveckling av en databas med uppgifter om medieägandet i Sverige samt uppbyggnad av en ny databas över utländska företag. Under år 1999 har de första rapporterna baserade på dessa uppgifter publicerats. Under år 1999 har arbetet fortsatt med den årliga räckviddsundersökningen Mediebarome- tern, som syftar till att belysa tendenser och för- ändringar i människors utnyttjande av medier. I april 1999 presenterades Mediebarometern för år 1998. Nordicom-Sverige har knutit till sig ett vetenskapligt råd för att säkerställa kvalitet och oberoende i arbetet. Nordicom kan notera ett stort intresse för utgivna publikationer och får dessutom ett stort antal frågor från såväl forskare och studenter som journalister och medieföretag. Slutsatser Regeringen bedömer att verksamheten vid Nordicom utgör en viktig resurs för samman- ställning och spridning av lättillgänglig informa- tion om forskning om medier och kommunika- tion. Tabell 13.5 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 1 252 Pris- och löneomräkning + 12 Förslag 2000 1 264 14 Trossamfund 14.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Huvud- delen av stödet fördelas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST), en nämndmyndighet vars ledamöter utses bland de samfund som får del av det statliga stödet. Vidare ges efter särskilda beslut av regeringen bidrag till de nordiska lutherska församlingarna i Sverige, ekumenisk verksamhet, ledning och samordning av kyrklig beredskap samt till restaurering av de medeltida domkyrkorna. 14.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 14.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 1 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 2 55,7 54,7 54,7 53,3 54,3 105,3 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Anslaget omfattar fr.o.m. år 2002 även kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan med 50 mkr i enlighet med förslag i propositionen Staten och trossamfunden – begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (prop. 1998/99:38, bet.1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall I motsats till tidigare år har det antal personer som betjänas av de samfund som erhåller statsbidrag genom SST inte ökat under år 1998 utan i stället minskat något till 870 783 betjänade. Det har medfört att det genomsnittliga bidraget per betjänad legat kvar på i stort sett oförändrad nivå, cirka 61 kronor per betjänad, trots att den del av anslaget som fördelas av SST minskat något jämfört med år 1997. Förändringar Regeringen har den 12 maj 1999 lagt fram förslag om det framtida stödet till trossamfunden (prop. 1998/99:124, Staten och trossamfunden – stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.). Förslaget innebär bl.a. att det i lag fastställs mål för stödet och kriterier för de samfund som skall kunna få del av det. Vidare föreslås att om ett trossamfund får statligt stöd i form av avgiftshjälp skall detta beaktas vid fördelning av statsbidrag till samfundet. Prioriteringar I propositionen om det framtida stödet till tros- samfunden m.m. gör regeringen bedömningen att huvuddelen av statsbidragen till trossamfun- den bör fördelas i form av organisationsbidrag. 14.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Verksamheten inom området har i allt väsentligt fortgått oförändrad under år 1998. Det har inte skett några förändringar i fråga om vilka tros- samfund som får beviljas statsbidrag. Genom lagen (1998:1593) om trossamfund, som träder i kraft den 1 januari 2000, öppnas möjligheter för trossamfunden att verka i en ny juridisk form, registrerat trossamfund. Registre- rade trossamfund kommer enligt lagen att kunna beviljas hjälp med uppbörd av avgifter. Flera trossamfund har anmält att de överväger att ansöka om att få del av sådan avgiftshjälp. Som tidigare nämnts föreslår regeringen i propositio- nen om det framtida stödet till trossamfunden m.m. att kostnaden för avgiftshjälp skall beaktas när statsbidrag fördelas till ett samfund. Ett antal trossamfund som för närvarande inte är bidragsberättigade har anmält intresse av få bli berättigade till statsbidrag från anslaget. Flera kyrkor har begärt att få bli medlemmar av de ortodoxa och österländska kyrkornas sam- verkansorgan inom SST. De viktigaste statliga insatserna inom området Det direkta statliga stödet till trossamfund uppgick till 55,7 miljoner kronor för år 1998. Av detta belopp fördelade SST 52,8 miljoner kronor och regeringen 2,9 miljoner kronor. Större delen av de medel som fördelas av SST utgörs av organisationsbidrag. SST har vidare i enlighet med regleringsbrevet fördelat 1,5 miljoner kronor av stödet i form av utbildningsbidrag och 2,5 miljoner kronor i form av lokalbidrag. Enligt lagen om trossamfund skall ett registrerat trossamfund kunna beviljas statlig avgiftshjälp. Regeringen bedömer att detta stöd kan komma att bli av stor betydelse för ett antal trossamfund. Effekter av de statliga insatserna Det antal personer som betjänas av de samfund som erhåller statsbidrag har under den senaste tioårsperioden ökat från 799 378 personer till 870 783 personer. Enligt bidragsmottagarnas uppfattning har statsbidraget medverkat till en gynnsam utvecklingen av såväl stabiliteten inom samfunden som antalet betjänade och lokaler för verksamheten. Detta gäller i synnerhet för de samfund som i huvudsak består av och betjänar till riket invandrade trosbekännare. Av remiss- svaren till departementspromemorian Statens stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan (Ds 1999:12) framgår även att nuvarande stats- bidragssystem med en stor andel organisa- tionsbidrag är väl förankrat och har starkt stöd av trossamfunden. Regeringens slutsatser När det statliga stödet till trossamfunden infördes år 1971 angav kulturutskottet att det övergripande syftet med stödet borde vara att öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och liknande (bet. 1971:KrU15). Regeringen har i propositionen om det framtida stödet till trossamfunden m.m. föreslagit att målet för stödet i framtiden skall vara att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Regeringen bedömer att statsbidraget uppfyller de mål som angetts för det. 14.4 Revisionens iakttagelser SST är undantagen från revision av Riksrevi- sionsverket. SST:s revisorer har inte haft några anmärkningar beträffande årsredovisningen, räkenskaperna eller förvaltningen. 14.5 Anslag K1 Stöd till trossamfund Tabell 14.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Utfall 55 700 Anslags- sparande 2 1999 Anslag 54 700 1 Utgifts- prognos 54 700 2000 Förslag 53 250 2001 Beräknat 54 262 2 2002 Beräknat 55 347 3 1 Varav en minskning med 1 000 tkr på tilläggsbudget i samband med 1999 års ekonomiska vårproposition. 2 Motsvarar 53 250 tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 53 250 tkr i 2000 års prisnivå. För bidragsgivningen gäller för närvarande förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Rege- ringen har i propositionen (prop. 1998/99:124) Staten och trossamfunden – stöd, medverkan inom totalförsvaret m.m., lagt fram förslag till en lag om stöd till trossamfund. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Anslaget för stöd till trossamfund var under år 1998 1,6 miljoner kronor lägre än tidigare år. Minskningen av anslaget fördelades med 600 000 kronor på den del av anslaget som disponeras av SST och med 1 miljon kronor på den del av anslaget som fördelas genom särskilda beslut av regeringen. Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros- samfund (SST) har redovisat bidragsgivningen under år 1998 till de trossamfund som får beviljas bidrag. Av redovisningen framgår att inga stora förändringar skett vad gäller fördelningen av medel på olika typer av bidrag. Vad gäller verksamhetsbidraget kan konstateras att antalet församlingar som beviljats bidrag har minskat med 121 under treårsperioden 1996–1998. Minskningen hänför sig i huvudsak till de äldre svenska frikyrkosamfunden och synes ha samband dels med sammanslagningar av församlingar inom denna grupp, dels med ändrade principer inom trossamfunden för fördelning av bidrag mellan församlingarna inom samfunden. En beräkning har gjorts av SST där det verksamhetsbidrag som ett samfund och dess församlingar erhåller satts i relation till antalet personer som samfundet betjänar. Det framräknade bidraget per betjänad varierar mellan 41 kronor per betjänad till 254 kronor per betjänad. Den stora skillnaden mellan samfunden torde kunna förklaras av gällande bidragsregler med fasta grundbidrag. SST har även gjort ett försök att beräkna hur stor andel av ett samfunds totala ekonomi som de beviljade bidragen utgör. Det har varit förenat med stora svårigheter att göra beräkningarna beroende på stora skillnader mellan samfunden vad gäller organisatorisk struktur och den ekonomiska redovisningen inom samfunden. Beräkningarna indikerar att trossamfund som huvudsakligen betjänar till riket invandrade trosbekännare är mera bidragsberoende och i regel har sämre förutsättningar att själva finansiera sin ekonomi än de i landet redan etablerade trossamfunden. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen har skett i enlighet med de riktlinjer som lagts fast för verksamheten. De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan påverkar behovet av medel under anslaget. För vissa av de verksamheter som beviljats bidrag ur de anslagsmedel som stått till regeringens disposition – 2,9 miljoner kronor under år 1999 – bör det statliga stödet bortfalla eller finansieras på annat sätt. Sålunda bör bidrag till ekumenisk verksamhet efter relations- ändringen betraktas som en angelägenhet för Svenska kyrkan att ansvara för. Svenska kyrkan kommer vidare enligt riksdagsbeslut att fr.o.m år 2002 erhålla viss ersättning från staten för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen (prop.1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Dessa medel skall användas även för underhåll av medeltida domkyrkor. Nämnda förhållanden möjliggör en minskning av resurs- tilldelningen på anslaget med 1,7 miljoner kronor. Regeringen gör i propositionen (1998/99:124) Staten och trossamfunden – stöd, medverkan inom totalförsvaret m.m., bedömningen att ansvaret för ledning och samordning av trossamfundens medverkan inom totalförsvaret bör flyttas från Svenska kyrkans centralstyrelse till Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). De medel som regeringen beviljat centralstyrelsen för detta arbete, 700 000 kronor, bör därför överföras till ÖCB:s förvaltningsanslag. Som en följd av ändringar i begravningslagen (1990:1144) har Kammarkollegiet fått till uppgift att fastställa begravningsavgift för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. För detta arbete bör 50 000 kronor överföras från anslaget för stöd till trossamfund till Kammarkollegiets ramanslag. Tabell 14.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 55 700 Överföring till uo 6 -700 Överföring till uo 2 -50 Minskat resursbehov -1 700 Förslag 2000 53 250 15 Folkbildning 15.1 Omfattning Inom verksamhetsområdet folkbildning ges bi- drag till Folkbildningsrådet att fördela på studie- förbund och folkhögskolor. Inom verksamhets- området ges vidare bidrag till Statens institut för särskilt utbildningsstöd för att möjliggöra för elever med funktionshinder att studera vid folk- högskolor, bidrag till Tolk- och översättarinstit- utet vid Stockholms universitet för tecken- språksutbildning, teckenspråkstolksutbildning och teckenspråkslärarutbildning vid folkhög- skolor samt bidrag för kontakttolkutbildning vid folkhögskolor och studieförbund. Bidrag utgår även till Nordiska folkhögskolan i Genève. 15.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 15.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 2 490,7 2 579,2 2 579,2 2 570,61 2 609,3 2 661,6 1För uppsökande verksamhet har 40 miljoner kronor överförts till Utgiftsområde 16, Anslaget A15 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Folkbildningen har ett stort antal deltagare. Un- der år 1998 deltog över 2,8 miljoner deltagare i studiecirkelverksamhet. Under samma tid stude- rade drygt 100 000 i folkhögskolan, varav ca 30 000 studerade i de långa kurserna. Studieför- bund och folkhögskolor når i dag stora samhälls- grupper. Folkbildningen har under hela kun- skapslyftsperioden erhållit medel för motsvar- ande 10 000 årsstudieplatser inom folkhögsko- lan. Folkbildningsrådet har för budgetåret 1998 totalt fördelat 2 377 700 tkr, varav 1 142 260 tkr till studieförbund, 1 210 340 tkr till folkhögsko- lor (inkl. 375 852 tkr inom ramen för den sär- skilda utbildningsinsatsen) och 15 100 tkr till Folkbildningsrådets administration, information och FoU-verksamhet. Utöver detta har Folk- bildningsrådet fördelat 10 000 tkr för försöks- och utvecklingsverksamhet. 15.3 Resultatbedömning Statens syften med bidragsgivningen till folk- bildningen fastställdes i och med riksdagens be- slut med anledning av folkbildningspropositio- nen (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258). Statens stöd till folkbild- ningen syftar till att främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation genom att de själva engagerar sig i samhällsutvecklingen. Genom att kvinnor och män är delaktiga i samhällsutvecklingen möjlig- görs en utveckling och förstärkning av demo- kratin. Stödet till folkbildningen har även till syfte att bredda kulturintresset i samhället bl.a. genom att öka delaktigheten i kulturlivet och främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamheter som syftar till att utjämna ut- bildningsklyftor genom att höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshin- der och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrup- per för statens stöd. Studieförbunden Av Folkbildningsrådets årsredovisning framgår att rådet har fördelat ca 1,1 miljard kronor till studieförbunden, vilket motsvarar 48 % av det totala anslaget. Antalet studietimmar inom studieförbundens cirkelverksamhet uppgick under budgetåret 1998 till ca 12,5 miljoner, vilket innebär en ökning med ca 150 000 timmar jämfört med föregående år. Andelen män utgjorde 43 %, vilket innebar en ökning med en procent jämfört med föregående år. Andelen invandrare och funktionshindrade som deltog i studiecirklar som tillkom till följd av särskilda riktade insatser utgjorde 9 procent vardera av det totala antalet deltagare. Jämfört med föregående år har verksamheten för invand- rare ökat med en procentandel medan verksam- heten för handikappade ligger kvar på en oför- ändrad nivå. Studierna inom området estetiska ämnen ut- gjorde 49 % av verksamheten och studier i om- rådet samhällsvetenskap och information utgjor- de 19 % av verksamheten. Området beteende- vetenskap och humaniora samt språkområdet utgjorde vardera 8 % av verksamheten. Mate- matikområdet stod för 6 % av den totala verk- samheten. De övriga ämnenas andel motsvarade 11 % av verksamheten. Jämfört med föregående budgetår är förändringarna mellan ämnesområ- dena förhållandevis små. Antalet genomförda kulturprogram fortsatte att öka under budgetåret 1998. Under året har antalet kulturprogram ökat med 13 %. Sedan budgetåret 1994/95 har antalet genomförda kulturprogram ökat med över 30 %. Folkhögskolorna Av Folkbildningsrådets redovisning framgår att folkhögskolorna erhållit ca 800 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 35 % av det totala anslaget. Folkbildningsrådet har, på eget initiativ, avsatt drygt 10 % av anslaget som förstärkningsbidrag för särskilt kostnadskrävande insatser för delta- gare med funktionshinder och språkliga handi- kapp. Vad gäller folkhögskolans fördelning mel- lan långa och korta kurser har verksamheten haft ungefär samma omfattning som föregående verksamhetsår. Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna för ca 90 % och de korta kurserna för drygt 10 % av verksamheten. Jämfört med föregående år har de korta kurserna minskat nå- got i omfattning. De allmänna behörighetsgivande kurserna (1-3 år långa) svarade för 57 % av verksamheten och de yrkesinriktade (i regel 1–2 år långa) för 9 %. De estetiska kurserna svarade för 13 %, öv- riga kurser för 11 %. Jämfört med föregående år har de allmänna kurserna minskat något medan övriga kurstyper har ökat i motsvarande omfatt- ning. Andelen män utgjorde 36 % på de långa kur- serna och 43 % på de korta kurserna. Andelen personer med utländsk bakgrund utgjorde på de långa kurserna 12 %. Jämfört med föregående år minskade andelen män med 1 % medan andelen invandrare ökade med 1 %. Särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa Folkbildningsrådet har under budgetåret 1998 disponerat drygt 370 miljoner kronor att fördelas på folkhögskolor för 10 000 årsstudieplatser inom ramen för kunskapslyftet, vilket motsvarar 16 % av det totala anslaget. Av dessa medel har rådet avsatt drygt 38 000 tkr att användas för för- stärkningsbidrag till särskilt kostnadskrävande insatser för deltagare med funktionshinder och språkliga handikapp. Av rådets årsredovisning framgår att medel inom ramen för kunskaps- lyftet har resulterat i ca 9 100 deltagare på vår- terminen och ca 10 100 deltagare på hösttermi- nen fördelade på sammanlagt drygt 600 kurser per termin. Sammanlagt genomfördes under året ca 328 000 deltagarveckor, vilket är en ökning med 3 % jämfört med föregående år. Kunskaps- lyftskommitténs utvärderingar har visat att folk- högskolan har en låg avbrottsprocent, jämfört med många andra utbildningsanordnare. Andelen kvinnor utgjorde 65 % och andelen invandrare 21 %, vilket är en ökning med en res- pektive två procentandelar jämfört med föregå- ende budgetår. Andelen deltagare med funk- tionshinder var 11 % samt andelen med språkliga handikapp 20 %. Över 85 % av deltagarna stude- rade på allmänna kompetenshöjande utbild- ningar på grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen, språk samt datakun- skap. Resterande studerade på mer ämnesprofili- erade kurser. Över 80 % av deltagarna hade ut- bildning motsvarande högst tvåårig gymnasie- skola. Ca 60 % av deltagarna var mellan 25–45 år. Folkbildningsrådets preliminära rapport för folkhögskolornas kunskapslyftsplatser våren 1999 tyder på en ökning vad gäller antalet kurser, deltagare, deltagare med funktionshinder och språkliga handikapp jämfört med våren 1998. Antalet deltagare mellan 30–60 år har ökat med fem procentandelar jämfört med våren 1998. När det gäller deltagarnas utbildningsbakgrund redo- visas endast marginella förändringar jämfört med föregående år. Folkhögskolorna har, utöver det särskilda statsbidraget, fått i uppdrag av kommunerna att inom ramen för de medel kommunerna dispone- rar för kunskapslyftet, anordna utbildning för ytterligare ca 2 200 deltagare under år 1998, en- ligt redovisning från SCB. Även studieförbunden har, enligt Folkbildningsrådets redovisning, fått i uppdrag att inom ramen för de medel som kommunerna disponerar för kunskapslyftet att anordna kurser motsvarande 3 700 årsstudieplat- ser. Enligt Kunskapslyftskommittén är de s.k. orienteringskurserna inom studieförbunden ett värdefullt inslag för många av de studerande inom kunskapslyftet. I likhet med Folkbildningsrådet bedömer re- geringen att den verksamhet studieförbund och folkhögskolor genomfört inom ramen för sär- skilda utbildningsinsatser för arbetslösa, har till såväl målgrupp som omfattning och innehåll väl uppfyllt syftena för det särskilda anslaget. Försöksverksamhet inom folkbildningen Under anslaget har för budgetåret 1999 anvisats tio miljoner kronor för försöksverksamhet inom folkhögskolor och studieförbund. Medlen har fördelats av Folkbildningsrådet. Medlen har an- vänts till försöks- och utvecklingsverksamhet med nya verksamhetsformer inom studieför- bund och vid folkhögskolor. Medlen har även använts för utvärdering och spridning av erfarenheter från försöks- och utvecklings- verksamheten mellan folkbildningens organ- isationer. Under året har samtliga elva studieförbund tagit del av medlen. Studieförbunden har planerat att genomföra försöks- och utvecklingsverk- samhet inom flera områden. Förbunden avser bl.a. att genomföra demokrati- och storstads- projekt. Även IT-projekt hör till de verk- samheter som har erhållit medel. Folkhögskolorna har på liknande vis sökt me- del. Av ca 160 ansökningar beviljades 21 folk– högskolor medel för liknande projekt. Folkbildningen har, utöver dessa projekt, be- viljats medel inom ramen för regeringens sats- ning på vuxenlärarna, det s.k. vuxenlärarinitiati- vet, som syftar till att utveckla och stimulera vuxenlärarrollen. Vid fördelningen av medel har projekt prioriterats som syftar till att utveckla pedagogiken för att nå och motivera svårrekryte- rade grupper till kunskapslyftet. Uppsökande verksamhet och utbildning i sam- hällsfrågor Eftersom bidraget till uppsökande verksamhet i första hand avser att underlätta rekryteringen till vuxenutbildningen har dessa medel flyttats till anslaget för kunskapslyftet under Utgiftsområde 16, anslaget A15. Det innebär att användningen av medlen redovisas under det anslaget. 15.4 Prioriteringar Kunskapslyftet Folkbildningen har en viktig roll i kunskapslyf- tet. Det har visat sig att folkbildningen har kun- nat nå människor som annars inte skulle ta del av utbildning. Det har visat sig att de s.k. orienteringskurserna inom studieförbunden har varit ett värdefullt inslag för många av de studerande inom kunskapslyftet. Folkhög- skolans pedagogik har även visat sig betydelsefull för dem som har läst inom ramen för kunskapslyftet. Enligt den hittillsvarande uppföljningen av kunskapslyftet (SOU 1999:39) har folkhögskolan tillsammans med vissa utbildningsanordnare inom den kommunala den högsta genomströmningen av studeranden. Folkbildningens kultur- och demokratiuppgift Folkbildningen bör spela en viktig roll för att förverkliga kulturpolitiken. Genom dess lokala och sociala förankring är folkbildningen betydel- sefull för att bredda kulturintresset i Sverige. Folkbildningens roll är också i dag en fråga om att försvara, vitalisera och utveckla demokratin. Det finns en risk för bristande folklig förankring när avstånd mellan väljare och valda ökar. Många kan känna en vanmakt inför en samhällsutveckling man tror sig inte kunna påverka. Regeringen ser folkbildningens demo- kratiuppgift som mycket viktig. Försöksverksamhet Folkbildningen har, liksom andra utbildnings- former, ett behov av ständig förnyelse. Rege- ringen och riksdag har därför, i samband med folkbildningspropositionen, avsatt 10 miljoner kronor att användas för försöks- och utveck- lingsverksamhet inom folkbildningen. Regering- en ser det som viktigt att folkbildningen även i fortsättningen erhåller särskilda medel för detta ändamål. Funktionshindrade Regeringen har i tilläggsdirektiv till Kunskaps- lyftskommittén (dir. 1997:104) gett kommittén i uppdrag att utreda situationen för studerande med funktionshinder inom alla former av vuxen- utbildning. Bl.a. skall de hinder som föreligger kartläggas och analyseras. Kommittén skall ana- lysera vilka åtgärder som kan ge funktionshind- rade möjlighet att studera på villkor som är lik- värdiga med övriga vuxenstuderandes. Ansvars- fördelningen mellan stat, kommun, landsting och den enskilde skall också kartläggas och analyseras. Uppdraget har delredovisats i kom- mitténs delbetänkande Vuxenutbildning för alla? Andra året med Kunskapslyftet (SOU 1999:39). Uppdraget skall slutligen redovisas i kommitténs slutbetänkande våren 2000. Riksdagen har beslutat att ge regeringen till- känna att en samlad översyn bör göras av utbild- ningar för vuxna inom teckenspråksområdet (bet. 1996/97:KrU9, rskr. 1996/97:229). Rege- ringen uppdrog den 4 september 1997 åt Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) att i samråd med Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) göra en analys av vilken kompetens lärare behöver inom olika teckenspråksutbildningar för barn och vuxna. I uppdraget ingick även att kartlägga dels behovet av utbildning i teckenspråk för andra personal- kategorier än lärare, dels behovet av tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva. Uppdraget re- dovisades den 13 mars 1998. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Distansutbildning I dag efterfrågas en alltmer flexibel utbildning, dvs. en utbildning som kan genomföras när som helst och som är anpassad efter individen. Di- stansutbildning är en av de former som kan mot- svara individens behov. Folkbildningen har stora möjligheter att bidra till en höjd utbildningsnivå i samhället och motverka kunskapsklyftor inom området. Regeringen har därför givit folkbild- ningen, tillsammans med högskolan, ett ansvar att vara delaktig i den Distansutbildningsmyn- dighet som inrättats i Härnösand. Distansutbild- ning inom folkbildningen har genom Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling tillde- lats ett utvecklingsutrymme om 50 miljoner kro- nor som skall användas till verksamhet som syf- tar till att utveckla och bredda IT-användningen i folkbildningen. Information kring den Europeiska Monetära Unionen Inför kommande behandling av EMU-frågan ser regeringen det som viktigt att både skapa ett in- tresse för och att sprida en saklig information i frågan. Folkbildningen har givits ett särskilt an- svar för detta. Under året har folkhögskolor, studieförbund och andra liknande sammanslut- ningar erhållit 20 miljoner kronor för detta än- damål. Millennieskiftet Inför det förestående millennieskiftet har rege- ringen tillsatt en kommitté i syfte att stimulera till en brett förankrad framtidsdiskussion med tonvikt på frågor om demokrati, fördelning, människors lika värde samt miljö i det framtida samhället. Folkbildningen har fått ta del av de medel som kommittén har i uppdrag att fördela till insatser som syftar till att stimulera en sådan debatt inför det förestående millennieskiftet. Nationella minoriteter i Sverige (prop 1998/99:143) I samband med regeringens minoritetsbefolk- ningsproposition (prop. 1998/99:143) har folk- bildningens betydelse för de nationella minori- teterna uppmärksammats. I propositionen poängterar regeringen att reglerna för statens stöd till folkbildningen redan i dag möjliggör studier för dessa grupper. Regeringen vill ändå poängtera vikten av att dessa grupper uppmärk- sammas av folkbildningen. Folkbildningsrådet bör därför redovisa vilket kursutbud som finns inom folkbildningen för de nationella minori- teterna. Folkbildningsrådet bör i sina utvärde- ringar beakta behovet av att kartlägga i vilken ut- sträckning dessa grupper deltar i folkbildnings- verksamheten samt vilka ytterligare insatser som folkbildningen anser kan behövas för att bredda dessa gruppers deltagande i folkbildningen. Tio miljoner kronor till folkbildningen Regeringen föreslog i vårpropositionen 1998 att folkbildningen skulle tillföras ett permanent resurstillskott om 40 miljoner kronor för att förstärka studieförbundens och folkhög- skolornas möjligheter att möta framtidens behov av kunskaper, social kompetens och förmåga att fungera i och bidra till ett demokratiskt samhälle. Riksdagen beslöt emellertid att fördela 10 av de 40 miljoner kronorna till stöd för allmänna lokaler. Riksdagen uttalade dock att folk- bildningen så snart det var möjligt skulle återfå dessa 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att anslaget tillförs 10 miljoner kronor för år 2000. 15.5 Anslag L1 Bidrag till folkbildningen Tabell 15.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 2 418 014 1999 Anslag 2 498 405 Utgifts- prognos 2 498 405 2000 Förslag 2 489 073 1 2001 Beräknat 2 526 175 2 2002 Beräknat 2 576 699 2 1För uppsökande verksamhet har 40 miljoner kronor överförts till Utgiftsområde 16, Anslaget A15 2Motsvarar 2 489 073 tkr i 2000 års prisnivå Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet som ett samlat finansiellt stöd till folkbildningen. En- ligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet stats- bidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka som skall till- delas statsbidrag samt fördelar tillgängliga medel till dem. Studieförbunden har erhållit 48 % av anslaget, folkhögskolorna har erhållit 51 % (inkl. de 16 % som regeringen har avsatt för kunskapslyftet). Resterande medel har använts för Folkbildnings- rådets administration, information och FoU- verksamhet. Staten anger endast syftena med statsbidrags- givningen till folkbildningen. Detta fria och fri- villiga förhållningssätt till staten grundlades i och med folkbildningspropositionen våren 1991 och slogs fast i samband med riksdagens behandling av den folkbildningsproposition regeringen pre- senterade våren 1998 (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258). Från anslaget har även bidrag utbetalats till fö- reningen Nordisk Folkhögskola i Genève samt stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Från budgetåret 2000 fördelas stödet till uppsökande verksamhet och utbild- ning i samhällsfrågor från Utgiftsområde 16, anslaget A15. Regeringens överväganden Resultatinformation Folkbildningsrådet har under verksamhetsåret 1998 fördelat de ca 2,4 miljarder kronor som stod till deras förfogande enligt följande. För studieförbundens verksamhet har Folk- bildningsrådet avsatt 1 142 260 tkr. Under bud- getåret redovisade studieförbunden ca 12,5 mil- joner studietimmar i studiecirkelverksamheten vilket innebar en ökning jämfört med föregående år. Merparten av deltagarna i studieförbunden är fortfarande kvinnor men andelen män har ökat något. Invandrare och funktionshindrade är två viktiga målgrupper vid fördelningen av statsbidraget, under året har andelen invandrare ökat något medan verksamheten för funk- tionshindrade ligger på en oförändrad nivå jäm- fört med föregående år. Studieförbunden genomför varje år ett stort antal kulturprogram. Under året fortsatte dessa program att öka i omfattning, sedan budgetåret 1994/95 har programmen ökat med över 30 %. Av rådets redovisning framgår att folkhög- skolorna erhållit 834 488 tkr av statsbidraget. Vad gäller folkhögskolans långa och korta kurser har verksamheten haft ungefär samma omfatt- ning som föregående verksamhetsår. Även inom folkhögskolorna är kvinnorna i majoritet bland deltagarna och jämfört med fö- regående år ökade andelen kvinnor något. Invandrarnas andel på de långa kurserna ut- gjorde 12 %. Jämfört med föregående år ökade andelen invandrare med en procent. En utförligare redovisning av verksamheten återfinns under rubriken 15.3 Resultatbedöm- ning, avsnitten Studieförbunden och Folkhög- skolorna. Särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa Folkbildningsrådet har, inom ramen för kun- skapslyftet, under budgetåret 1998 disponerat 375 852 tkr att fördela på folkhögskolor för 10 000 årsstudieplatser. Av rådets redovisning framgår att detta har re- sulterat i genomsnitt 9 600 deltagare för vårter- minen och höstterminen fördelat på drygt 600 kurser. Antalet deltagarveckor ökade något jämfört med föregående år. Kvinnorna befinner sig alltjämt i majoritet bland deltagarna och under året ökade andelen kvinnor något. Både invandrare, deltagare med funktionshinder och deltagare med språkliga handikapp utgör viktiga målgrupper för statens bidrag till kunskapslyftet. Drygt en femtedel av deltagarna var invandrare, andelen deltagare med språkliga handikapp var lika stor medan deltagare med funktionshinder utgjorde drygt en tiondel av deltagarna. Över fyra femtedelar av deltagarna studerade på allmänna kompetenshöjande utbildningar på grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen, språk samt datakunskap. Reste- rande studerade på mer ämnesprofilerade kurser. Majoriteten av deltagarna hade en utbildning som motsvarade högst tvåårigt gymnasieutbild- ning. Personer mellan 25 och 45 år dominerade bland deltagarna. Folkhögskolorna och studieförbunden har dessutom fått i uppdrag av kommunerna att inom ramen för de medel kommunerna dispone- rar för kunskapslyftet, anordna utbildning för ytterligare deltagare. Enligt redovisning från SCB var antalet deltagare ca 6 000. En utförligare redovisning av verksamheten återfinns under rubriken 15.3 Resultatbedöm- ning, avsnittet Särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa. Försöksverksamhet inom folkbildningen Under anslaget har för budgetåret 1999 anvisats tio miljoner kronor för försöks- och utveck- lingsverksamhet inom folkhögskolor och studie- förbund att fördelas av Folkbildningsrådet. Syf- tet är att stimulera till förnyelsearbetet inom folkbildningen. Under året har samtliga studie- förbund tagit del av medlen. För folkhögskolans del innebar det att ett tjugotal folkhögskolor be- viljades medel. Utöver dessa beviljade projekt har folkbild- ningen beviljats medel inom ramen för regering- ens satsning på vuxenlärarna, det s.k. vuxenlärar- initiativet, som går ut på att utveckla och stimulera vuxenlärarrollen inför de speciella krav som ställs på vuxenpedagogen. En utförligare redovisning av verksamheten återfinns under rubriken 15.3 Resultatbedöm- ning, avsnittet Försöksverksamhet inom folkbildningen. Stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor Eftersom bidraget i första hand avser stöd till uppsökande verksamhet för att underlätta re- kryteringen till vuxenutbildningen, har 40 miljo- ner kronor överförts till Utgiftsområde 16, an- slaget A15. Slutsatser Enligt regeringens mening har folkhögskolorna och studieförbunden bedrivit en verksamhet som väl uppfyller de syften som uppställts för statsbi- drag till folkbildningen för budgetåret 1998. Motsvarande gäller för de särskilda resurser som anvisats till folkbildningen inom ramen för den särskilda utbildningssatsningen, kunskapslyftet. Folkbildningsrådet har föreslagit att anslaget, utöver pris- och löneomräkning, tillförs 200 miljoner kronor per år åren 2000–2002. Utöver detta har Folkbildningsrådet föreslagit att studi- eförbunden skall ingå i den särskilda utbild- ningsinsatsen, kunskapslyftet, genom att tillföra anslaget ytterligare 100 miljoner kronor år 2000, 100 miljoner kronor år 2001 samt 200 miljoner kronor år 2002. Regeringen bedömer det inte möjligt att göra så omfattande omprioriteringar som krävs för att tillmötesgå de kraftiga resurstillskott som Folkbildningsrådet föreslår. I samband med budgetpropositionen 1999 föreslog regeringen att folkbildningen skulle erhålla ett permanent resurstillskott om 40 miljoner kronor. Riksdagen beslöt emellertid att fördela 10 av de 40 miljoner kronorna till stöd för allmänna lokaler. Riksdagen bedömde dock att folkbildningen så snart det var möj- ligt skulle återfå dessa 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget tillförs 10 miljoner kronor för år 2000. Folkbildningsrådet har föreslagit att de 10 miljoner kronor som regering och riksdagen av- satte för försöks- och utvecklingsverksamhet i samband med folkbildningspropositionen våren 1998 skall ingå i det samlade anslaget för folk- bildningen. Regeringen ser det som viktigt att folkbildningen även i fortsättningen bedriver en försöks- och utvecklingsverksamhet men anser att det är för tidigt att dra några slutsatser hur medlen för verksamheten har använts och vill därför avvakta ytterligare erfarenheter innan detta anslag integreras i det samlade folkbild- ningsanslaget. Folkbildningsrådet har även föreslagit att de medel som finns avsatta inom ramen för kun- skapslyftet för folkhögskolornas del skall ingå i det samlade anslaget för folkbildningen fr.o.m. år 2002. Regeringen avser att återkomma till riks- dagen om dessa medel i samband med behand- lingen av Kunskapslyftskommitténs slutbetän- kande våren 2000. Regeringen föreslår att anslaget till folk- bildningen tillförs 10 000 000 kronor för år 2000. För de 10 000 folkhögskoleplatserna som är en del av kunskapslyftet beräknar regeringen en oförändrad kostnadsnivå utöver pris- och löne- omräkning. Till försöks- och utvecklingsverksamhet inom folkhögskolor och studieförbund beräknar rege- ringen en kostnad på 10 000 000 kronor. Till föreningen Nordisk Folkhögskola i Ge- nève föreslås medel motsvarande föregående års tilldelning. Folkbildningsrådet bör få ansvar att fördela medel till Sveriges Folkhögskolestuderandes Förbund för att stimulera studerandeinflytandet och det demokratiska arbetet i folkhögskolorna. För detta ändamål tilldelas Folkbildningsrådet 200 000 kronor. Medlen finansieras genom en överföring från utgiftsområde 16 anslaget A2. Anslaget för år 2000 beräknas till 2 489 073 000 kronor. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år 2000. Tabell 15.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 2 498 405 Pris- och löneomräkning + 20 468 Medelsförstärkning för år 2000 + 10 000 Överfört från UO16, A2 + 200 Överfört till UO16, A15 - 40 000 Förslag 2000 2 489 073 L2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tabell 15.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 64 332 1999 Anslag 71 791 Utgifts- prognos 71 7910 2000 Förslag 72 377 2001 Beräknat 73 841 2002 Beräknat 75 397 Från anslaget utbetalas statsbidrag till Statens in- stitut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. De övergripande målen för Sisus verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna personer med funktionshinder samt att administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till folkhögskoleförlagd tecken- språksutbildning, tolkutbildning för döva, döv- blinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarut- bildning. Dessa utbildningar skall planeras i samverkan med berörda handikapporganisatio- ner. Regeringens överväganden Resultatinformation Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) Sisus uppskattar att 10 520 personer med funk- tionshinder har deltagit i kurser som beviljats tilläggsbidrag under budgetåret 1998. Deltagar- veckorna vid dessa kurser utgjorde 11 % av det totala antalet deltagarveckor vid folkhögsko- lorna. 23 % av ansökningarna rör gruppen syn- skadade, 19 % rörelsehindrade, 10 % döva, 9 % medicinska funktionshinder och 9 % psykiska funktionshinder. Övriga grupper ligger under 5 %. De medel som Sisus anvisades för detta än- damål för budgetåret 1998 täckte, enligt Sisus, ca hälften av det totala ansökningsbelopp som ef- terfrågas av folkhögskolorna. Av TÖI:s årsredovisning framgår att insat- serna till folkhögskolornas verksamhet har för- stärkts under år 1998. Det totala antalet deltagare i olika utbildningar har ökat. Trots detta har 5,9 miljoner kronor av anslaget inte kunnat förbru- kas av TÖI på grund av att det till tolkutbild- ningarna är brist på sökande som har tillräckliga kunskaper i teckenspråk. Det råder även brist på lärare inom dessa utbildningar. Slutsatser I avvaktan på resultatet av de utredningar som nämnts i inledningen till detta verksamhetsom- råde beräknas anslaget för nästa budgetår till oförändrad nivå förutom pris- och löneomräk- ning. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år 2000. L3 Bidrag till kontakttolkutbildning Tabell 15.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 8 328 1999 Anslag 9 032 Utgifts- prognos 9 032 2000 Förslag 9 106 2001 Beräknat 9 279 2002 Beräknat 9 465 Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som utbetalar medlen till studieförbund och folkhög- skolor enligt särskilt beslut av Tolk- och över- sättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag för kontakt- tolkutbildning till folkhögskolor och studieför- bund enligt förordningen (1991:976) om stats- bidrag till kontakttolkutbildning. Regeringens överväganden Resultatinformation Kontakttolkutbildning har under budgetåret 1998 anordnats av tio folkhögskolor och samtliga studieförbund, vilket är något färre än under budgetåret 1997. Antalet kurser har varit 85 på folkhögskolor och 93 på studieförbund. Utbild- ningarna har under budgetåret 1998 samlat 2 705 deltagare, varav 1 658 på folkhögskolor. Antalet kurser har minskat vid folkhögskolorna men ökat markant vid studieförbunden. Utbild- ning sker inom ämnesområdena social- och för- säkringstolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmark- nadstolkning, vardagsjuridik och rättstolkning. Slutsatser Regeringen beräknar, med hänsyn till att det nu inte finns ekonomiska förutsättningar att utöka anslaget, oförändrad nivå på anslaget för år 2000, förutom pris- och löneomräkning. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år 2000. 16 Ungdomsfrågor 16.1 16.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Ungdomsstyrel- sen och bidrag till ungdomsorganisationerna. Ungdomsstyrelsens huvuduppgifter är att sam- ordna ungdomspolitiken samt att handlägga frågor om stöd till ungdomsorganisationer enligt förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. 16.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 16.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 108,2 108,8 112,8 110,5 110,3 110,6 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Ungdomsstyrelsen har aktivt arbetat med sektorsövergripande frågor. Samarbetet med andra myndigheter och med kommunerna har lett till olika insatser som återfinns inom andra utgiftsområden. Ungdomsstyrelsen fördelar också det statliga bidraget till ungdomsorganisa- tionerna. Detta består av grundbidrag samt sär- skilt bidrag. Utgifterna för grundbidraget kom- mer enligt prognosen för år 1999 att ligga på ungefär samma nivå som tidigare år medan ut- gifterna för det särskilda bidraget är lägre än tidi- gare år. Det särskilda bidraget har under 1999 minskat i omfattning beroende på att 4 miljoner kronor av dessa medel anvisats för bidrag till allmänna samlingslokaler för informationsin- satser och utredningsarbete som avser ungdo- mars nyttjande av samlingslokaler för olika verk- samheter. Under år 1998 har ett överskott för första gången genererats från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel bedriver. Ungdomsstyrel- sen har därav under år 1999 fått 9,3 miljoner kronor att fördela till barn- och ungdomsorga- nisationernas lokala verksamheter. Förändringar Under våren 1999 avlämnade regeringen propo- sitionen På ungdomars villkor (prop. 1998/99:115) i vilken nya mål för den nationella ungdomspolitiken föreslås ersätta tidigare an- tagna riktlinjer. Enligt de nya mål som föreslås skall ungdomar ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv samt ha verkliga möjligheter till inflytande och delaktighet. Dessutom skall ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande tas till vara som en resurs. Sedan den 23 juli 1998 har Ungdomsstyrelsen fungerat som nationellt kontor för det nyinrät- tade EU-programmet Europeisk volontärtjänst för ungdomar. Prioriteringar Ungdomspolitiken i framtiden kommer i hög grad att präglas av förslagen i propositionen På ungdomars villkor (prop. 1998/99:115). Ung- domsstyrelsen föreslås i propositionen få en aktiv roll i uppfyllandet av målen för den natio- nella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen skall också fungera som en kunskapsbank i ung- domsfrågor gentemot andra myndigheter, kommuner, föreningsliv, ungdomsarbetare och enskilda. Vidare anges att Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att i samverkan med berörda myndig- heter och i samråd med Svenska Kommunför- bundet utveckla en metod för att identifiera, presentera och sprida goda exempel. Ungdomsstyrelsen har aktivt arbetat med sektorsövergripande frågor. Samarbetet med andra myndigheter och kommunerna har lett till olika insatser som återfinns inom andra utgifts- områden. Ungdomsstyrelsen fördelar också det statliga bi- draget till ungdomsorganisationerna. Detta be- står av grundbidrag samt särskilt bidrag. 16.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Ungdomsgenerationen kan beskrivas som en mångfaldsgeneration. Aldrig tidigare har upp- växten av en hel generation präglats av en så omfattande etnisk och kulturell mångfald som i dag. Ungdomsgenerationen av i dag har därtill goda förutsättningar till internationella kontak- ter och erfarenheter. Bland ungdomar finns dock fortfarande uppenbara skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter, vilket inte minst gäller ungdomar med utländsk bakgrund. Ungdomsarbetslösheten har under 1990-talet legat på en hög nivå, vilket satt spår i stora delar av ungdomsgenerationen. En liten grupp ung- domar är sedan mycket lång tid arbetslösa. Slut- ligen finns i dagens ungdomsgeneration tecken på ökade skillnader mellan ungdomar med olika social bakgrund. Ofta beskrivs ungdomsgenerationen som att den omfattas av en växande känsla av maktlöshet. Samtidigt visar många undersökningar att ung- domar vill vara med och påverka, bestämma och ta ansvar. Ett problem är att ungdomar ofta upplever att de inte släpps in där makten finns. Början av 2000-talet kommer att präglas av en kraftig ökning av antalet tonåringar. De nya krav som därmed ställs på kommunerna innebär såväl möjligheter som problem. En större andel av resurserna för fritid och kultur bör därför riktas mot verksamheter som engagerar ungdomar. Medlemsantalet i barn- och ungdomsorgani- sationer har varit konstant under de senaste åren och antalet medlemmar uppgår till ca 600 000. I åldersgruppen 7 till 15 år dominerar flickorna medan pojkarna dominerar de högre ålders- grupperna. Fyra femtedelar av alla ungdomar mellan 13 och 25 år tillhör en eller flera före- ningar eller organisationer. De viktigaste statliga insatserna inom området Våren 1997 överlämnade den ungdomspolitiska kommittén delbetänkandet Unga och arbete (SOU 1997:40) och slutbetänkandet Politik för unga (SOU 1997:71). I propositionen På ung- domars villkor (prop. 1998/99:115), som över- lämnades till riksdagen i maj 1999, föreslås nya mål för den nationella ungdomspolitiken som skall ersätta tidigare riktlinjer. I propositionen föreslås att Ungdomsstyrelsen bör ansvara för årlig och samlad uppföljning samt analys av ungdomspolitiken utifrån de mål och delmål som riksdag och regering beslutar. Detta bör ske i nära samarbete med berörda myndigheter samt med kommunerna. Myndig- hetens uppföljning av ungdomspolitiken på lokal nivå bör liksom tidigare ha som utgångspunkt att såväl följa upp som att stödja utvecklingen av den kommunala ungdomspolitiken. Ungdomsstyrel- sen bör i fortsättningen åläggas att vart fjärde år till regeringen redovisa en fördjupad analys av hur ungdomspolitiken utvecklas. Denna analys skall ligga till grund för regeringens redovisning till riksdagen. I propositionen redovisas också ett antal åt- gärder som genomförs eller kommer att genomföras med syftet att leda till demokrati, rättvisa och framtidstro. Regeringen ger också sin syn på hur den kommunala ungdomspoliti- ken bör utvecklas. Slutligen redovisas i proposi- tionen en svensk strategi för ungdomsfrågor i EU samt regeringens syn på ungdomar som en resurs i det internationella arbetet. Stödet till ungdomsorganisationerna ges i form av grundbidrag och särskilt bidrag i enlig- het med vad som föreskrivs i förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisa- tioner. Under år 1998 fördelades också bidrag till de politiska ungdomsförbunden för valinforma- tion. Ungdomsstyrelsen överlämnade den 31 mars 1999 rapporten Förslag till förändrade bidrags- regler (Ku1999/1239/IFU) till regeringen. För- slaget har varit föremål för remissbehandling och bereds vidare inom Regeringskansliet. Av AB Svenska Spels överskott från värde- automatspel har Ungdomsstyrelsen under år 1999 fått 9,3 miljoner kronor att fördela till barn- och ungdomsorganisationernas lokala verksam- heter. Regeringen kommer under hösten 1999 att besluta om närmare riktlinjer för stödets för- delning. Ungdomsstyrelsen har vidare arbetat med att stärka ungdomars inflytande på lokal nivå genom att uppmuntra olika former av lokala inflytande- organ för ungdomar, vanligen s.k. lokala ung- domsråd. Utvecklingsarbete pågår i syfte att stärka flickors villkor i samhället och att uppmuntra föreningslivet att medverka till möten mellan ungdomar med olika kulturell och etnisk bak- grund samt samordna insatser för utsatta ung- domar i ett antal kommuner eller kommundelar. Under år 1998 har Sverige varit ordförande i Nordiska Ministerrådet och därmed också för det nordiska ungdomspolitiska samarbetet. Fokus har riktats främst mot ungdomars möjlig- heter till inflytande samt insatser för att stärka ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Sverige har under juni 1998 anordnat en ung- domsministerkonferens för Östersjöområdet med syfte att diskutera och utveckla gemen- samma riktlinjer och aktiviteter för det framtida Östersjösamarbetet inom ungdomsområdet. Ungdomsstyrelsens samarbete med andra myndigheter och med kommunerna har även lett fram till en rad insatser som återfinns inom andra utgiftsområden, framför allt inom IT och arbetsmarknadsområdet. Effekterna av de statliga insatserna Ungdomsstyrelsens stöd till föreningsutveckling har underlättat bildandet av nya föreningsbild- ningar för att kanalisera ungdomars engagemang samtidigt som många traditionella organisationer försöker utveckla och förnya sina strukturer och arbetsformer. Antalet kommuner som har någon form av lokalt inflytandeorgan för ungdomar, har under 1998 ökat till 102 stycken. Detta kan jämföras med de 84 lokala ungdomsråd och andra former av lokala ungdomsforum som framkom i en kartläggning år 1997. Regeringens slutsatser Det är alltjämt angeläget att stödja barn- och ungdomsorganisationernas reguljära verksamhet. De insatser som görs för att uppmuntra förny- else och utveckling bör fortsätta, varvid villkoren för flickor och ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund bör ges särskild uppmärk- samhet. Arbetet med att uppmuntra olika lokala lösningar för att stärka ungdomars inflytande bör prioriteras. Den nya målstruktur som föreslås för ung- domspolitiken kommer att tydliggöra och för- stärka Ungdomsstyrelsens koordinerande roll inom ungdomspolitiken. Under kommande år kommer barn- och ung- domsorganisationerna att tillföras betydande belopp genom en del av det överskott som gene- reras från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession på att bedriva. Av över- skottet bör uppskattningsvis 50 miljoner kronor årligen tillfalla barn- och ungdomsorganisatio- nernas lokala verksamheter. 16.4 Bedömning av personalkonsekvenser Regeringen bedömer att Ungdomsstyrelsen behöver förstärka sin organisation inom såväl ut- rednings- som uppföljningsverksamheten för att kunna svara mot förslagen i propositionen avse- ende uppföljning och utvärdering av den natio- nella ungdomspolitiken. Myndigheten behöver under de närmaste åren tillföras resurser för vissa tjänster samt viss extern konsulthjälp. 16.5 Anslag M1 Ungdomsstyrelsen Tabell 16.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 10 526 Anslags- sparande 1 458 1999 Anslag 12 367 Utgifts- prognos 13 825 2000 Förslag 15 599 2001 Beräknat 16 864 1 2002 Beräknat 18 177 2 1 Motsvarar 16 599 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 17 599 tkr i 2000 års prisnivå. En jämförelse mellan budget och utfall för bud- getåret 1998 visar att Ungdomsstyrelsen hade ett anslagssparande på 1 458 000 kronor. Anslags- sparandet kommer att förbrukas under år 1999. Ungdomsstyrelsen hade under 1998 avgiftsin- komster som uppgick till 1 569 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation De övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet har varit att främja goda uppväxtvill- kor för ungdomar samt verka för att unga män- niskor görs delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen har samlat ungdomsstatistik och gjort den lättillgänglig. Ungdomsstyrelsen har vidare vidtagit åtgärder för att stimulera och stödja forskning om ungdomars villkor och lev- nadsförhållanden, t.ex. genom att anordna forskningsseminarier. Under året har Ung- domsstyrelsen ytterligare stärkt sina internatio- nella kontakter inom ungdomsforskningens om- råde, såväl genom aktivt deltagande i internationella forskningsprojekt, deltagande i nordiska och europeiska konferenser som genom studiebesök. Myndigheten har fördelat det statliga bidraget till 64 ungdomsorganisationer. Under år 1998 har webbdomänen Slussen, som är en samhällsguide för ungdomar, uppdate- rats. Regeringen tilldelade i maj 1998 Ungdoms- styrelsen medel för att genomföra en webbplats på Internet som skulle inrymma dels samhälls- information för ungdomar och dels information om ungdomar till ungdomsarbetare, media och allmänhet. Vid första projektårets slut finns Ungdomskanalen i provversion. Ungdomsstyrelsen är nationellt kontor för två EU-program; Ungdom för Europa och Europe- isk volontärtjänst för ungdomar. Ungdom för Europa är ett program som främst ger stöd till kortare utbyten, 1–3 veckor för grupper av ung- domar, t.ex. föreningar. Under år 1998 har totalt 2 890 ungdomar varav cirka hälften från Sverige, fått stöd för deltagande inom programmet. Vad avser Europeisk volontärtjänst för ungdomar så har den försöksverksamhet som inrättades över- gått i en permanent verksamhet med start den 1 juli 1998. Under perioden den 1 juni 1998 31 maj 1999 har 75 ungdomar från Sverige deltagit i verksamheten. Samtidigt har 75 utländska ung- domar deltagit i mottagande projekt i Sverige. Efterfrågan på information vad avser internatio- nellt ungdomsutbyte har under året ökat mar- kant. Ungdomsstyrelsen har under året publicerat ett antal studier. I värderingsstudien Ny tid–Nya tankar ger ungdomar sin syn på livet, samhället och framtiden. I Svensk ungdomspolitik kart- läggs ungdomspolitikens utveckling, ungdomars levnadsvillkor samt särskilda åtgärder eller insat- ser riktade till ungdomar. Rapporten utgör ett underlag inför en internationell bedömning av svensk ungdomspolitik inom ramen för Euro- parådets samarbete på ungdomsområdet under hösten 1999. I studien Vid sidan av identifieras vilka grupper av ungdomar som mött försörj- ningsproblem under 1990-talets första hälft. I rapporten Fritid i skilda världar behandlas ung- domars fritids- och kulturvanor. Slutsatser Regeringen anser att Ungdomsstyrelsens arbete med att samordna och utveckla insatser på ung- domsområdet har utvecklats positivt. Regeringen avser, efter riksdagens behandling av den ung- domspolitiska propositionen (prop. 1998/99:115), att utforma nya mål för Ung- domsstyrelsens verksamhet vilket främst kom- mer att innebära en utveckling av myndighetens nationella insatser. På det internationella områ- det har Ungdomsstyrelsens insatser fungerat mycket bra. I enlighet med vad som redovisats i proposi- tionen På ungdomars villkor (1998/99:115) avser regeringen att ge Ungdomsstyrelsen en viktig roll för uppföljning och analys av ungdomspoli- tiken. I förhållande till Ungdomsstyrelsens nuva- rande uppgifter kommer detta att innebära en ambitionshöjning, bl.a. när det gäller samarbetet med andra myndigheter samt uppgiften att stödja och följa upp kommunernas insatser inom ungdomsområdet. Regeringen bedömer att detta kommer att medföra ökade kostnader för myn- digheten. Utrymme för detta bör skapas genom en omfördelning mellan anslagen inom verksam- hetsområdet. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget ökar med 1,5 miljoner kronor år 2000 och 1 miljon kronor vardera åren 2001 och 2002. Anslaget M2 Bidrag till nationell och interna- tionell ungdomsverksamhet m.m. föreslås minska med motsvarande belopp. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 926 000 kronor. Tabell 16.3 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 12 367 Pris- och löneomräkning + 806 Justering av premier + 926 Ökade verksamhetsmedel + 1 500 Förslag 2000 15 599 M2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Tabell 16.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 96 301 Anslags- sparande 3 240 1999 Anslag 96 389 Utgifts- prognos 99 011 2000 Förslag 94 889 2001 Beräknat 93 389 2002 Beräknat 92 389 Anslaget disponeras för statsbidrag till ung- domsorganisationer enligt förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisa- tioner samt för stöd till nationell och internatio- nell ungdomsverksamhet. En jämförelse mellan budget och utfall bud- getåret 1998 visar ett anslagssparande på 3 240 000 kronor, dvs. 3,4 % av anslaget Anslags- sparandet beror i huvudsak på en tidsförskjut- ning mellan beslut och utbetalning av bidrag. Regeringens övervägande Resultatinformation Statsbidraget består av ett grundbidrag och ett särskilt bidrag. Grundbidrag fördelas efter ansö- kan till rikstäckande ungdomsorganisationer för reguljär verksamhet. De organisationer som har rätt att uppbära bidrag måste dels uppfylla vissa formella krav, dels bedriva en verksamhet i en- lighet med vissa övergripande mål såsom att främja barns och ungdomars demokratiska fost- ran. Under år 1998 har 64 organisationer erhållit grundbidrag vilka omfattar 597 562 medlemmar mellan 7 och 25 år. Motsvarande antal för år 1997 var 597 025 och för budgetåret 1995/96 595 517 medlemmar. Antalet ansökningar som inte be- höver kompletteras före beslut har ökat, vilket kan hänföras till den aktiva handläggningen där tät kontakt sker mellan sökande och handläggare på myndigheten. Det statliga stödet utgör en viktig del av ungdomspolitiken då det är ett kon- kret sätt att stödja ungdomars eget engagemang. Det särskilda bidraget används främst till att stödja förnyelse och utveckling inom förenings- livet men kan även användas för andra ändamål. Särskilt bidrag kan bl.a. ges till organisationer som uppfyller målen för bidragen och som be- döms vara lämpliga att ges reguljärt stöd men som på grund av sin organisatoriska karaktär inte kan få grundbidrag. Under år 1998 erhöll 25 ungdomsorganisationer särskilt bidrag för regul- järt stöd jämfört med 32 året före. Under år 1998 fattades 67 beslut om särskilt bidrag till organi- sationer. Summan beviljade medel uppgick till cirka 15,5 miljoner kronor jämfört med 20,5 miljoner kronor för år 1997 då antalet beslut om särskilt bidrag uppgick till 90. En utvärdering av det målrelaterade bidrags- systemet från år 1997 visade att vissa formella regler i bidragssystemet riskerade att hämma föreningslivets utveckling. Ungdomsstyrelsen fick därför i uppdrag att göra en översyn av det formella regelsystemet och särskilt därvid beakta konflikten mellan mål och regler i enlighet med särskilda riktlinjer. Av riktlinjerna framgick bl.a. att Ungdomsstyrelsen skulle överväga nya för- delningskriterier för bidrag. Översynen redovi- sades till regeringen den 31 mars 1999. Rappor- ten Förslag till förändrade bidragsregler (Ku1999/1239/IFU) har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare utgår medel ur anslaget för att dela ut utmärkelser inom ungdomsområdet. Ungdoms- styrelsen utsåg Skellefteå till Årets ungdoms- kommun år 1998. De kommuner som hittills har fått utmärkelsen – Gällivare (1996) och Jönkö- ping (1997) – utgör bra exempel på kommuner som utvecklat en aktiv och samlad ungdoms- politik. Gemensamt för dessa är att de på olika sätt har låtit ungdomar vara delaktiga i att utar- beta lokala ungdomspolitiska handlingsprogram som präglas av en helhetssyn på ungdomars situation. Därutöver innefattar anslaget också bl.a. stöd för nationell och internationell verk- samhet till Landsrådet för Sveriges ungdoms- organisationer (LSU). Antalet medlemsorga- nisationer inom LSU uppgår i dag till 67 samt 27 organisationer som är observatörer. Regeringen har i regleringsbrevet för år 1999 aviserat en ut- värdering av dessa medels effekter. Slutsatser Regeringen vill understryka betydelsen av att ungdomsorganisationerna drivs av ungdomarna själva. I detta sammanhang vill regeringen också betona vikten av att föreningarna blir en naturlig mötesplats för ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund. Regeringen bedömer att bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna har skett i enlighet med fastställd inriktning och att bidragen har medfört en positiv utveckling av ungdomsverk- samheterna. Regeringen bedömer vidare att de medel som avsätts för utvecklingsinsatser gentemot kom- munerna, främst för utmärkelsen Årets ung- domskommun samt för insatser som har flickor i fokus, har haft mycket stor betydelse. Dessa insatser har i hög grad bidragit till att allt fler kommuner engagerat sig i att utveckla en samlad kommunal ungdomspolitik. Liksom för budgetåret 1999 har inom anslaget beräknats 4 miljoner kronor för bidrag till sam- lingslokalorganisationerna för informationsin- satser och utredningsarbete som avser ungdo- mars nyttjande av samlingslokaler för olika verksamheter. Slutligen har vissa medel inom anslaget beräk- nats för nationell medfinansiering av det kom- mande EU-programmet Ungdom, vilket under år 2000 är avsett att ersätta de nuvarande pro- grammen Ungdom för Europa samt Europeisk Volontärtjänst. Tabell 16.5 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 96 389 Omfördelning - 1 500 Förslag 2000 94 889 17 Folkrörelse- och idrottsfrågor 17.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar stöd till idrotten, Lotteriinspektionen, allmänna samlingslokaler, bidrag till friluftsorganisationerna samt till kvin- noorganisationerna. 17.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 17.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1998 Anslag 1999 Utgifts- prognos 1999 Förslag anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Beräknat anslag 2002 524,5 506,7 517,7 522,1 517,6 518,0 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Under år 1998 har ett överskott för första gången genererats från det värdeautomatspel som bedrivs av AB Svenska Spel. Förändringar Regeringen har i propositionen En idrottspolitik för 2000-talet (prop. 1998/99:107) föreslagit att statens stöd till friluftsliv och främjandeorga- nisationer inte längre bör ingå som en del av an- slaget Stöd till idrotten utan utgöra ett eget an- slag riktat direkt till friluftsorganisationerna. Inom verksamhetsområdet ryms fr.o.m. år 2000 ett anslag för stöd till kvinnoorganisatio- nerna, vilket tidigare har ingått i utgiftsområde 14. Inom anslaget Stöd till idrotten beräknas vissa medel för den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi. Prioriteringar De resurser som samhället ställer till förfogande för idrottsrörelsens verksamhet bör användas för att nå ut och aktivera människor som vill delta i organiserad idrottsverksamhet eller väljer att motionera för eget välbefinnande. Barns och ungdomars intresse för idrott och motion bör stimuleras och de bör ges möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Likaså gäller detta äldre människor och personer med funktionshinder. Flickor och pojkar, kvin- nor och män med olika social bakgrund bör vi- dare ges lika förutsättningar att efter eget intresse delta i idrottsverksamhet. Integration och god etik bör vara ledstjärnor för stödets användning. Vidare bör statsbidraget leda till att stärka och utveckla demokratin inom föreningslivet. Idrottsrörelsen liksom övrigt föreningsliv bör själv lägga fast målen för sin verksamhet. Staten skall endast ange de syften som staten har med sin bidragsgivning. Utvärdering av idrottsstödets långsiktiga effekter bör göras utifrån tre övergri- pande välfärdsperspektiv nämligen dels att stö- dets ändamål är att uppnå en god folkhälsa, dels att många medborgare i dag har en annan kul- turell och etnisk bakgrund än den traditionellt svenska, dels jämställdhet mellan män och kvin- nor. Regeringen har i propositionen En idrotts- politik för 2000-talet föreslagit att statsbidraget skall stödja verksamhet som bidrar till att ut- veckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta an- svar för sitt idrottande. Vidare skall det göras möjligt för alla människor att utöva idrott och motion och kvinnor och män ges lika förutsätt- ningar att delta i idrottsverksamhet. Verksam- heterna skall främja integration och god etik samt bidra till att väcka ett livslångt intresse för motion. Stödet till såväl frilufts- som kvinnoorganisa- tionerna är för närvarande föremål för utredning och regeringen kommer under år 2000 att före- lägga riksdagen förslag i dessa frågor. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har haft i uppdrag att kartlägga villkoren för den sociala ekonomin samt belysa dess betydelse i samhället. En nationalkommitté har inrättats för att förbereda och under våren 2001 i Sverige genomföra den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi. 17.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området En stor andel av befolkningen är engagerad i föreningslivet. Det totala antalet medlemskap uppgår till ca 20 miljoner. Föreningslivets relationer till samhället i övrigt är i dag under förändring. Inflytandet från före- tag och näringsliv tycks öka i betydelse vilket leder till att många föreningar ändrar sitt bete- ende och andra föreningstyper kommer till. Många etablerade organisationer upplever ökade svårigheter att rekrytera nya medlemmar och att tillsätta förtroendeposter. De viktigaste statliga insatserna inom området Utmärkande för statens roll gentemot före- ningslivet är att staten inte skall styra och reglera utan stödja, uppmuntra och skapa förutsätt- ningar. Effekterna av de statliga insatserna Folkrörelserna har spelat en väsentlig roll i uppbyggnaden av den demokratiska samhälls- strukturen. I sammanlagt ca 150 000 föreningar samlas dagligen 100 000-tals människor i gemen- sam verksamhet. Enbart inom idrottsrörelsen genomfördes under 1998 nära sju miljoner lokala aktiviteter för barn och ungdomar i åldern 7–25 år. I övergången till ett alltmer informations- intensivt samhälle ställs föreningarna inför nya utmaningar och kan aktivt bidra till att utveckla och fördjupa demokratin. Regeringens slutsatser Föreningslivet är, med sitt breda engagemang och ideella ledarkrafter, en stor tillgång för vårt samhälle. Idrotten intar en särställning genom sin folkliga förankring och stora bredd. Rege- ringen fäster stor vikt vid att en aktiv diskussion om etik och demokratins tillämpning pågår inom idrotten. Idrottsrörelsen kan mer än någon annan skapa tillfällen till motionsaktiviteter för människor i olika åldrar och samhällsgrupper. Idrottsrörelsen har därigenom en viktig roll i folkhälsoarbetet när det gäller att förbättra med- borgarnas hälsotillstånd samt motverka oöns- kade beteenden som t.ex. drogmissbruk. Rege- ringen anser vidare att idrotten på ett aktivt sätt bidrar till att motverka våld och rasism. Enligt regeringens uppfattning fyller stödet till allmänna samlingslokaler flera viktiga funktioner i samhället. Stödet underlättar för medborgarna att utöva sitt samhällsengagemang. På motsva- rande sätt bidrar stödet till kvinnoorganisatio- nerna och friluftsorganisationerna till att främja människors delaktighet i samhället. 17.4 Anslag N1 Stöd till idrotten Tabell 17.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 483 543 Anslags- sparande 388 1999 Anslag 470 240 Utgifts- prognos 470 240 2000 Förslag 462 240 2001 Beräknat 457 240 2002 Beräknat 457 240 Ett övergripande mål för anslaget Stöd till idrot- ten är att stödja och utveckla den nationellt organiserade idrottsverksamheten i Sverige. För anslagets användning gäller i huvudsak de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organi- sationsstöd till idrotten (prop. 1970:79, bet. 1970:SU122, rskr. 1970:291, prop. 1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:KrU14, rskr. 1992/93:254). Riksdagen beräknas senare i år ta ställning till de förslag om anslagets användning som regeringen presenterat i propositionen En idrottspolitik för 2000-talet (prop. 1998/99:107). En jämförelse mellan budget och utfall bud- getåret 1998 visar att viss del av anslagssparandet har förbrukats men att 388 000 kronor återstår. Medlen beräknas förbrukas under innevarande budgetår. Under år 1998 har ett överskott för första gången genererats från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession på att be- driva. Av uppkommet överskott har 50 miljoner kronor tillförts idrottsrörelsen under år 1999. Regeringens överväganden Resultatinformation I sin årsredovisning för år 1998 redovisar Riks- idrottsförbundet (RF) att lokalt aktivitetsstöd har utgått till nära sju miljoner sammankomster för barn och ungdomar mellan sju och tjugofem år. I åldrarna sju till femton år är drygt två av tre pojkar och varannan flicka med i en idrottsföre- ning. Dessutom idrottar ungefär var tionde ung- dom i dessa åldrar utanför den organiserade idrotten. Under läsåret 1997/98 genomfördes en om- fattande utvärdering av verksamheten vid riks- idrottsgymnasierna. Utvärderingen utgjorde underlag för framtida dimensionering av verk- samheten under perioden 1999–2002. Starta Vågen, idrottens etiksatsning i samar- bete mellan RF och Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation (SISU) fortsatte under år 1998. Satsningen syftar till att få igång lokala aktiviteter kring idrottens etik- och moralfrågor. Under år 1998 har 1 300 föreningsträffar skett med 23 000 deltagare, 220 regionala träffar med 6 500 deltagare och ett 70-tal konferenser och temadagar med totalt cirka 16 000 deltagare. RF:s projekt Supporterkultur, som verkar för att förhindra våld vid stora idrottsevenemang och att skapa en bra supporterkultur, har fortsatt sitt arbete under år 1998. Verksamheten syftar även till att samordna olika idrottsorganisatio- ners och samhällsorgans insatser liksom att ut- bilda publikvärdar. Slutsatser Enligt regeringens mening bidrar idrotten till välfärden genom motionsverksamhet av varie- rande slag för människor i alla åldrar. Under senare år har framför allt äldre människors behov av motion uppmärksammats. Idrotten spelar en viktig roll i många barns och ungdomars upp- växt. De attityder och värderingar som förmedlas genom idrotten präglar i stor utsträckning barns och ungdomars personliga utveckling. Det lokala aktivitetsstödet är av stor betydelse för barn- och ungdomsverksamheten i de lokala idrottsföre- ningarna. Regeringen anser därför att de medel som tillförs idrotten från AB Svenska Spels värdeautomatspel bör användas som en förstärk- ning av idrottens lokala barn- och ungdomsverk- samhet. Mot bakgrund av de ökade medel som tillförs idrotten från AB Svenska Spel bedömer rege- ringen att det inom ramen för anslaget Stöd till idrotten kan skapas utrymme för en årlig reser- vation för svensk medverkan i olympiska spel och Paralympics. För år 2000 föreslås att för än- damålet anvisas ett engångsbelopp på 5 miljoner kronor. Vidare finns det behov av förstärkta in- satser mot dopning inom idrotten och för idrottsforskning, särskilda insatser för att främja integration och jämställdhet på fritiden samt sär- skilda insatser inom idrottsrörelsen för ungdo- mar i åldern 21 till 25 år. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolags- stämma år 2000 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bi- drag på 60 miljoner kronor. Idrotten spelar en viktig roll för att öka förstå- elsen människor och grupper emellan. På så sätt kan främlingsfientlighet och rasism motverkas. Stora insatser görs i dag för att skapa förutsätt- ningar för en samhällsutveckling som känne- tecknas av ömsesidig respekt och tolerans. Inte minst inom kultur, idrott och övriga folkrörelser kan olika människor och kulturer mötas. Den lokala miljön är ofta utgångspunkt för idrottens och folkrörelsernas engagemang och detta skapar nya mötesplatser för människor. Regeringen vill understryka vikten av att jäm- ställdhets- och jämlikhetssträvanden genomsyrar all idrottsverksamhet. På motsvarande sätt skall personer med funktionshinder ges goda möjlig- heter att delta i all idrottsverksamhet liksom per- soner med annan etnisk och kulturell bakgrund. Regeringen överväger att tillsammans med främst Svenska Kommunförbundet och Riks- idrottsförbundet bilda ett gemensamt råd som skall främja integration och jämställdhet på friti- den genom att bl.a. verka för en rättvis fördel- ning av fritidsresurser. Regeringen har tillsatt en särskild national- kommitté med uppgift att förbereda och genomföra den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi. Idrottens stora betydelse kommer att särskilt uppmärksammas i detta sammanhang. Regeringen föreslår i det följande att bidraget till organisationer utanför Riksidrottsförbundet på 13 miljoner kronor anvisas över ett särskilt anslag benämnt Stöd till friluftsorganisationer. Anslaget Stöd till idrotten minskas därför med detta belopp. Tabell 17.3 Beräkning av anslag för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 470 240 Engångsanvisning för delta- gande vid olympiska spel och Paralympics + 5 000 Organisationer utanför Riks- idrottsförbundet - 13 000 Förslag 2000 462 240 För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till 457 240 000 kronor. N2 Lotteriinspektionen Tabell 17.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 19 571 Anslags- sparande 4 036 1999 Anslag 21 496 Utgifts- prognos 25 000 2000 Förslag 28 459 2001 Beräknat 28 897 1 2002 Beräknat 29 358 2 1 Motsvarar 28 459tkr i 2000 års prisnivå. 3 Motsvarar 28 459tkr i 2000 års prisnivå. Lotteriinspektionen är central förvaltnings- myndighet för frågor som rör spel och lotterier som anordnas för allmänheten. Myndigheten disponerar ett ramanslag och levererar in av- giftsinkomster mot inkomsttitel. Det skall råda balans mellan intäkter och kostnader. Lotteriin- spektionen hade vid utgången av år 1998 ett anslagssparande på 4 miljoner kronor. Anslags- sparandet kommer under de närmaste två åren att tas i anspråk för utbildning och kompe- tensutveckling av personalen, effektiviserad och teknikanpassad kontroll av AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp samt kontroll och tillsyn av vadhållning på hundkapplöpningar. Regeringens överväganden Resultatinformation Lotteriinspektionen skall kontrollera och utöva tillsyn över spel- och lotterimarknaden i Sverige, lämna tillstånd till vissa spelformer samt utbilda och informera marknadens aktörer. Regeringen skall löpande informeras om utvecklingen på marknaden. Lotteriinspektionens verksamhet var under år 1998 indelad i tre verksamhetsgrenar: tillstånd och typgodkännande, tillsyn och kontroll samt utbildning och information. Målet för verksam- heten är att i enlighet med lotterilagen (1994:1000) och lotteriförordningen (1994:1451) verka för en sund och säker spel- och lotteriverk- samhet i Sverige. Myndigheten har under året målmedvetet ver- kat för att effektivisera och höja kvaliteten på kontroll och tillsyn av spelmarknadens aktörer. Exempelvis har en djupgranskning av Bingolotto inletts och en grundläggande säkerhetsbesiktning av AB Svenska Spel har genomförts. Vidare har arbetet med testverksamheter av spel över Inter- net intensifierats. I tillsynsarbetet för att motverka illegalt spel har Lotteriinspektionen fortsatt prioriterat bekämpandet av spel som vänder sig till speciellt sårbara samhällsgrupper, exempelvis ungdomar. Denna prioritering bedömer regeringen som riktig. För att försöka nå en sund och säker ut- veckling av marknaden har myndigheten vidare handlat snabbt när tveksamhet uppstått om spel- säkerhet och agerat aktivt för att stoppa olagliga spel. I januari 1998 anmäldes Lotteriinspektionen till Justitieombudsmannen för att inspektionen inte följt förvaltningslagens bestämmelser om kommunicering och att myndigheten underlåtit att meddela fullföljdshänvisning vid avslagsbeslut samt för att ha lämnat felaktiga och missledande uppgifter. Styrelsen beslutade med anledning av detta att vidta en rad åtgärder såsom utbildning av personalen och organisationsförändringar för att undvika att dessa misstag upprepades. Justi- tieombudsmannen riktade i beslut den 30 december 1998 allvarlig kritik mot Lotteriin- spektionen men menade att de vidtagna åtgärderna borde vara tillfyllest. Regeringen gör bedömningen att Lotteriin- spektionens kontroll och tillsyn av spel- och lotterimarknaden är effektiv och teknikanpassad men att myndigheten bör lägga ner tillräckligt med tid och resurser för att undvika felaktigheter i tillståndsgivningen. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 17.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1998 23 219 600 20 172 3 647 Prognos 1999 23 000 200 24 917 283 Budget 2000 24 000 300 27 675 300 Målet är att det skall råda balans mellan intäkter och kostnader, både på total nivå och inom varje verksamhetsgren. Under budgetåret 1998 har Lotteriinspektionen levererat in ca 23 miljoner kronor till statsbudgetens inkomstsida och för- brukat ca 20 miljoner kronor. Denna differens förklaras av en omfattande tillståndsgivning till varuspelsautomater. Tabell 17.6 Investeringsplan Miljoner kronor Total kostnad Anskaffat t.o.m. 1998 Prognos 1999 Budget 2000 Beräknat 2001 Beräknat 2002 Investeringar 5,2 1,1 2,7 0,5 0,3 0,6 Summa investeringar 5,2 1,1 2,7 0,5 0,3 0,6 Finansiering - lån i RGK 5,2 1,1 2,7 0,5 0,3 0,6 Summa finansiering 5,2 1,1 2,7 0,5 0,3 0,6 Slutsatser I proposition 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m. gjorde regeringen bedömningen att Lotteriinspektionen bör tillföras ökade resurser. Vidare angavs att regeringen hade för avsikt att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för år 2000 med förslag om detta. Skälen för regeringens bedömning var att konkurrensen på den svenska spel- och lotterimarknaden är mycket hård och den tekniska utvecklingen mycket snabb vilket ställer stora krav på Lotte- riinspektionen att löpande anpassa tillsyns- och kontrollverksamheten. Kulturutskottet delade regeringens generella bedömning (bet. 1998/99:KrU 11). Riksdagen har beslutat att kasinospel av internationellt slag skall tillåtas i Sverige. Lotteriinspektionen kommer att få ett stort ansvar för kontroll och tillsyn över den nya spelformen vilket kräver att myndigheten tillförs nya resurser. Myndighetens anslag för år 2000 ökas därför med 6 miljoner kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för avtalsförsäk- ringarna. Anslaget har tillförts 784 000 kronor. Tabell 17.7 Beräkning av anslaget för år 2000 Tusental kronor Anslag 1999 21 496 Pris- och löneomräkning + 179 Ökat resursbehov + 6 000 Justering av premier + 784 Förslag 2000 28 459 Myndighetens anslag för år 2001 och år 2002 är oförändrat men har uppräknats till respektive års prisnivå. N3 Bidrag till allmänna samlings- lokaler Tabell 17.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 20 485 Anslags- sparande 29 526 1999 Anslag 15 000 Utgifts- prognos 22 500 2000 Förslag 15 000 2001 Beräknat 15 000 2002 Beräknat 15 000 Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler får bidrag lämnas till allmänna samlingslokaler för köp, ny- och om- byggnad, standardhöjande reparationer samt för handikappanpassning som utförs utan samband med andra bidragsberättigade åtgärder. Bover- kets samlingslokaldelegation fördelar de medel som är tillgängliga. En jämförelse mellan budget och utfall bud- getåret 1998 visar att anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler uppvisar ett stort anslagsspa- rande. Detta beror till stor del på att bidragsfor- men är så konstruerad att det kan förflyta lång tid mellan beslut och utbetalning. Beslut om samtliga tillgängliga medel fattas dock under år 1999. Regeringens överväganden Resultatinformation Tillgängliga anslagsmedel har fördelats så att de skall ge så stort utbyte som möjligt i form av upprustade eller nya lokaler. Samlingslokalstödet är väsentligt ur ett lokalt men även regionalt utvecklingsperspektiv. Detta såväl för den service samlingslokaler erbjuder som regionalpolitiskt och ur sysselsättningssyn- punkt. Under år 1998 fattades beslut om bidrag till 71 projekt. Boverkets redovisning visar att det förekom- mer omfattande ungdomsaktiviteter i flertalet av de allmänna samlingslokalerna. Folkets Hus Riksorganisation, Folkparkerna i Sverige, Byg- degårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar har totalt ca 2 750 anslutna lokaler. I ca 1 850 av dessa förekommer riktad ungdoms- verksamhet. I lokalerna görs årligen i storleks- ordningen fem till sex miljoner besök av ungdo- mar i åldersgruppen 12–25 år. Besöken gäller olika former av verksamhet fördelade på ca 200 000 verksamhetstillfällen. System- och utvecklingsarbetet avseende ett uppföljningssystem för stödet till allmänna sam- lingslokaler har fullföljts. Systemet medger bl.a. analyser av hur bidragsmedlen fördelas över lan- det och mätning av arbetsmarknadseffekter av det fördelade anslaget. Av Boverkets uppföljning framgår att det i genomsnitt skapas ca 2,7 årsarbeten av varje satsad bidragsmiljon. Under budgetåret fördela- des bidrag till minst ett projekt i alla län utom Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län. Slutsatser Regeringens bedömning är att för att säkerställa tillgång till bra lokaler för mötesverksamhet och andra föreningsaktiviteter fyller bidrag till all- männa samlingslokaler en viktig funktion. Sam- lingslokalerna har särskilt stor betydelse då det gäller att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för ungdomsverksamhet. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 anvisas 15 miljoner kronor. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till oförändrad nivå i förhållande till år 2000. N4 Bidrag till kvinnoorganisationer- nas centrala verksamhet Tabell 17.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Utfall 3 432 1999 Anslag 3 432 Utgifts- prognos 3 432 2000 Förslag 3 432 2001 Beräknat 3 432 2002 Beräknat 3 432 Bidraget skall användas till kostnader för kvin- noorganisationernas centrala verksamhet samt för förnyelse och utveckling av verksamheten. Verksamheten regleras av förordningen (1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisa- tionernas centrala verksamhet. Det övergripande målet är att genom stödet stärka kvinnornas ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Resultatinformation Under innevarande budgetår har 15 kvinnoorga- nisationer beviljats stöd. Av de nya organisatio- ner som sökt stöd har en uppfyllt kraven enligt förordningen. För att göra det möjligt för kvin- noförbunden att arbeta i andra former och enga- gera nya grupper av kvinnor har stödets inrikt- ning delvis förändrats i samband med att bidragsreglerna reviderats genom en förord- ningsändring (1995:673) som delar upp stödet i ett särskilt grundbidrag och ett rörligt bidrag. Det rörliga bidraget skall ses som ett projektbi- drag för förnyelse och utveckling av kvinnoorga- nisationernas arbete. Slutsatser Det är av vikt att nya organisationsformer och nyskapande verksamhet prioriteras. Bidrags- system bör inte vara utformade så att de motver- kar förnyelse och utveckling av de organisationer som de riktar sig till. Den förändring av bidrags- reglerna som gjordes år 1995 har inte visat sig vara tillräcklig. Mot den bakgrunden har rege- ringen tillkallat en särskild utredare (dir 1999:29) med uppgift att se över det nuvarande statsbidra- get till kvinnoorganisationerna. Utredaren skall utvärdera hur det statliga stödet uppfyller de av staten uppställda målen för och intentionerna med bidraget, vid behov föreslå nya mål samt åt- gärder som kan öka måluppfyllelsen och effekti- visera stödet. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2000. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 anvisas 3 432 000 kronor. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år 2000. N5 Stöd till friluftsorganisationer Tabell 17.10 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 2000 Förslag 13 000 2001 Beräknat 13 000 2002 Beräknat 13 000 Regeringens överväganden I regeringens proposition En idrottspolitik för 2000-talet (prop. 1998/99:107) föreslår rege- ringen att statens stöd till friluftsliv och främjan- deorganisationer inte längre bör ingå som en del av anslaget Stöd till idrotten utan utgöra ett eget anslag riktat direkt till främjandeverksamheten. Anslaget bör benämnas Stöd till friluftsorganisa- tioner. En översyn har inletts inom Regeringskansliet för att lämna förslag till vilka typer av organisa- tioner som skall erhålla statligt stöd samt hur administrationen av bidragsfördelningen bör ske. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor under våren 2000 var- vid ett nytt system kan tillämpas fr.o.m. år 2001. Intill dess bedömer regeringen att fördelningen av medlen för år 2000 skall ske enligt nuvarande principer. Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 anvisas 13 miljoner kronor. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år 2000. Senaste lydelse 1998:1711. Riksdagen har vidare beslutat om följande mål rörande verksamheter inom utgiftsområde 17: - mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), vilka har införts i 3 § arkivlagen (1990:782), - mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), - mål för kulturmiljövården (prop. 1987/88:104, bet. 1987/88:KrU21, rskr. 1987/88:390) samt - syftet med statens bidragsgivning till folkbildningen (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258). Regeringen har föreslagit riksdagen nya övergripande mål för arbetet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114) samt nytt syfte med statsbidraget till idrottsrörelsen (prop. 1998/99:107). Regeringen har vidare föreslagit riksdagen att Ungdomsstyrelsen skall verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppfylls. Det skall vara regeringens uppgift att utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet (prop 1998/99:115). Uppgifter om medieanvändningen avser åldersgruppen 9-79 år. PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 3 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 14 15 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 34 35 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 46 47 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 62 61 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 9 63 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 74 73 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 84 85 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 94 95 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 104 105 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 114 115 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 126 131 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 146 147 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 152 151 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 156 155 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 9 157 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 164 163 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 170 169 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 9 171 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 178 177