Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1999/2000:54 Effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen Prop. 1999/2000:54 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 januari 2000 Göran Persson Kjell Larsson (Miljödepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Genom Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen har Sve- rige åtagit sig att acceptera kontroller enligt ett särskilt avtal om kontroll av kärnämnen. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner Sve- riges tillträde till ett tilläggsprotokoll till kontrollavtalet. Svenska bestämmelser om verksamheter som avses i protokollet finns i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) och i lagen (1998:397) om strategiska produkter. Protokollet innebär ett åtagande att ge Internationella atomenergiorganet (IAEA) tillträde till platser som IAEA pekar ut för kontroll av att det inte förekommer någon odeklarerad verksamhet. Det kan alltså bli fråga om inspektion hos ett rättssubjekt som inte bedriver någon verksamhet som omfattas av kärntekniklagen. Därför föreslås en ny lag, lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen. Lagen bemyndigar reger- ingen att fatta de beslut som en inspektion kan föranleda. Tillträdet nödvändiggör också vissa ändringar i kärntekniklagen. Detta gäller verksamheter med kärnämnen, verksamheter med kärnteknisk ut- rustning samt forsknings- och utvecklingsverksamheter som har anknyt- ning till kärnämneshantering. Befintliga bestämmelser behöver komplet- teras så att Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden om att lämna in- formation till IAEA och ge IAEA tillträde för inspektioner. Ändringarna innebär att verksamheter som avses i protokollet omfattas av anmäl- ningsplikt samt skyldighet att lämna upplysningar till tillsynsmyndighe- ten och ge den tillträde för kontroll. Sistnämnda skyldigheter föreslås också kunna bli gällande gentemot IAEA:s inspektörer. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärn- teknisk verksamhet 5 3 Ärendet och dess beredning 9 4 Bakgrund 9 5 Protokollet om effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen 10 5.1 Informationsskyldighet 10 5.2 Tillträde för kontroll 12 5.3 Övriga bestämmelser i protokollet 14 6 Sveriges tillträde till protokollet 15 7 Den lagtekniska lösningen 15 7.1 Den nya lagen om inspektioner 16 7.2 Ändringarna i kärntekniklagen 23 7.2.1 Kärntekniska verksamheter 25 7.2.2 Forsknings- och utvecklingsverksamheter 26 7.2.3 Kärnteknisk utrustning 29 7.3 Ikraftträdande 32 7.4 Euratoms kontroll 32 7.5 Övrigt 33 8 Konsekvenser 34 9 Författningskommentar 35 9.1 Förslaget till lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen 35 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärn- teknisk verksamhet 37 Bilaga 1 Tilläggsprotokollet av den 22 september 1998 till avtalet mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Europeiska atomenergi- gemenskapen och Internationella atomenergiorganet rörande tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen 40 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 91 Bilaga 3 Remissinstanserna och remissvaren 95 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 101 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 106 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000 109 Rättsdatablad 110 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner tilläggsprotokollet av den 22 september 1998 till avtalet mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Europe- iska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet rör- ande tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, 2. antar regeringens förslag till lag om inspektioner enligt internatio- nella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen, 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag gäller inspektioner som avses i avtal som Sverige har in- gått med Internationella atomenergiorganet för kontroll enligt Förenta nationernas fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen. Bestämmelserna i denna lag gäller inspektioner som inte kan genomfö- ras med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 2 § Om Internationella atomenergiorganet gör anmälan om en inspek- tion som avses i 1 §, skall regeringen fatta beslut om inspektionens ge- nomförande och närmare ange vilka åtgärder som får vidtas enligt 4 §. Regeringen skall utse en myndighet som vid behov skall närvara vid in- spektionen och bistå en inspektionsgrupp. Om inspektionens omfattning föranleder det, får flera myndigheter utses. Om inspektionen kan komma att röra en enskilds rätt, skall den enskil- de ges tillfälle att yttra sig innan regeringen fattar beslut om inspektio- nens genomförande. Den enskilde behöver dock inte höras, om den tid som står till förfogande inte medger det eller om ett hörande allvarligt skulle försvåra inspektionens genomförande. 3 § En myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen får besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. Myndig- heten skall hänskjuta frågor av särskild vikt till regeringen. En enskild har rätt att få en fråga som rör hans rätt hänskjuten till regeringen. 4 § En inspektion får innefatta 1. att en internationell inspektionsgrupp och observatörer tillsammans med representanter för en svensk myndighet ges tillträde till områden, anläggningar eller byggnader, 2. att inspektörer tillåts att ta med sig och använda mätapparatur och annan teknisk utrustning för att mäta strålning eller för att i övrigt samla in och registrera uppgifter, 3. att mätningar utförs, att prover tas och att poster av kärnämne räk- nas, 4. att sigill eller annan identifikationsmärkning eller anordningar place- ras på objekt för att påvisa intrång eller annan manipulation, 5. att dokument som har betydelse för kontrollen granskas, 6. andra tekniskt beprövade åtgärder som är godkända av Internatio- nella atomenergiorganets styrelse, 7. att prover och uppgifter förs ut ur landet för undersökning och ana- lys. En inspektion får inte innefatta tillträde till ett utrymme som utgör nå- gons bostad. 5 § Vid en inspektion får inspektörerna inte vidta åtgärder som äventy- rar säkerheten eller skyddet för människors hälsa eller för miljön. In- spektörerna får inte heller vidta åtgärder som innebär att den verksamhet som bedrivs på platsen hindras, om inte detta är nödvändigt för att uppnå syftet med inspektionen. 6 § Om det behövs för att ett beslut enligt denna lag skall kunna verk- ställas, får regeringen eller en myndighet som avses i 2 § första stycket begära biträde av polismyndigheten. En sådan begäran skall ange vilka åtgärder som behövs. Polismyndigheten skall lämna det biträde som be- hövs. __________ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet dels att 2, 17 och 25 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 7 a–7 d §§, och närmast före 7 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § I denna lag avses med 1. kärnteknisk anläggning: a. anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor), b. annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor, c. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, för- varing som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne, och d. anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall, 2. kärnämne: a. uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken sådant ämne ingår, b. torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår, och c. använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar, 3. kärnavfall: a. använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar, b. radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i un- dervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål, c. material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre skall användas i en sådan an- läggning, och d. radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas. 4. kärnteknisk utrustning: a. utrustning eller material som särskilt har konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne, och b. utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar. Anmälningsskyldighet 7 a § Den som bedriver en forsknings- eller utvecklingsverksamhet som rör processer eller system i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämnen eller kärnavfall, är skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen be- stämmer. Första stycket gäller inte teore- tisk eller grundläggande forskning. Det gäller inte heller forskning och utveckling som rör 1. industriell användning av ra- dioisotoper, 2. tillämpningar inom medicin, hydrologi eller lantbruk, 3. hälso- och miljöeffekter, 4. förbättrat underhåll. 7 b § Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärntek- nisk utrustning är skyldig att an- mäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer. 7 c § Den som till Sverige för in eller från Sverige för ut kärnteknisk ut- rustning är skyldig att anmäla detta till den myndighet som rege- ringen bestämmer. 7 d § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten i 7 a– 7 c §§. 17 § En tillståndshavare skall på begä- ran av tillsynsmyndigheten 1. lämna myndigheten de upp- lysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsy- nen, och 2. ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats där kärntek- nisk verksamhet bedrivs för under- sökningar och provtagningar, i den omfattning som behövs för tillsy- nen. Den som bedriver eller har till- stånd att bedriva en kärnteknisk verksamhet, den som är anmäl- ningsskyldig enligt 7 a–7 c §§ och den som tar befattning med utrust- ning som omfattas av anmälnings- skyldighet enligt 7 c §, skall på be- gäran av tillsynsmyndigheten 1. lämna myndigheten de upp- lysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsy- nen, och 2. ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats, där han be- driver verksamhet, för undersök- ningar och provtagningar, i den omfattning som behövs för tillsy- nen. En tillståndshavares skyldigheter enligt första stycket gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. En skyldighet enligt första stycket gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnva- pen. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. 25 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bedriver kärnteknisk verksam- het utan tillstånd enligt 5 § eller 5 a § andra stycket eller bryter mot 6 §, eller 2. åsidosätter villkor eller före- skrifter som meddelats med stöd av denna lag. Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bedriver kärnteknisk verksam- het utan tillstånd enligt 5 § eller 5 a § andra stycket eller bryter mot 6 §, 2. åsidosätter sin anmälnings- skyldighet enligt 7 a–7 c §§, eller 3. åsidosätter villkor eller före- skrifter som meddelats med stöd av denna lag. Den som i övrigt med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 10 § döms till böter eller fängelse i högst två år. ________ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 3 Ärendet och dess beredning Ett protokoll undertecknades i september 1998 av de tretton kärnvapen- fria staterna i Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Internationella atomenergiorganet (IAEA). Syftet med protokollet är att göra IAEA:s system för kontroll av kärnämnen effektivt och mer ändamålsenligt och att därigenom stärka de åtgärder som vidtas för att hindra spridning av kärnvapen. Protokollet återges i bilaga 1. Det är ett tillägg till ett tidigare träffat avtal om kontroll där Sverige är avtals- part. Sverige bör tillträda protokollet så snart det är möjligt. Inom Miljödepartementet utarbetades en promemoria, Effektiv kontroll av kärnämnen (Ds 1999:52), med lagförslag som bedömdes nödvändiga för tillträdet av protokollet. Promemorians lagförslag återges i bilaga 2. Promemorian remissbehandlades. En förteckning över remissinstanserna finns och en sammanfattning av remissvaren finns i bilaga 3. Remissva- ren finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M1999/3851/R). Promemorian lades till grund för ett lagförslag som remitterades till Lagrådet. Lagrådsremissens lagförslag återges i bilaga 4. Lagrådets yttrande återges i bilaga 5. Med anledning av yttrandet har lagförslagen i denna proposition justerats i några avseenden jämfört med lagrådsremissens förslag. Därmed har Lagrådets synpunkter tillgodosetts. Lagrådets yttrande behandlas mer utförligt i avsnitt 7.1. Därutöver har gjorts vissa redaktionella ändringar i lagtexten. 4 Bakgrund Ansträngningarna att hindra spridningen av kärnvapen tog ett viktigt steg framåt när Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen öppna- des för undertecknande 1968 (Fördrag i London, Moskva och Washing- ton om förhindrande av spridning av kärnvapen, 1 juli 1968, SÖ 1970:12). Fördraget, som trädde i kraft 1970, har numera en i det när- maste universell anslutning. De mest betydande undantagen är de tre s.k. tröskelstaterna Indien, Israel och Pakistan. Enligt fördraget har kärnvapenstaterna åtagit sig att inte överföra kärn- vapen eller andra kärnladdningar till någon och att inte på något sätt bi- träda, uppmuntra eller förmå kärnvapenfria stater att tillverka eller på an- nat sätt förvärva kärnvapen. De kärnvapenfria staterna har å sin sida åta- git sig att inte förvärva kärnvapen eller andra kärnladdningar. Artikel III i fördraget innebär att varje kärnvapenfri stat skall acceptera kontroll av kärnämnen i den utsträckning som anges i ett särskilt avtal om kontroll av kärnämnen (kontrollavtal) mellan staten och IAEA. Kontrollavtalet skall säkerställa att staten efterlever sina åtaganden enligt fördraget. Enligt det kontrollavtal som träffades 1973 mellan de kärnvapenfria staterna i Europeiska unionen, Euratom och IAEA är det IAEA som utövar kontrollen. Sverige är bundet av kontrollavtalet. Upptäckten av Iraks hemliga kärnvapenprogram 1992 visade att det fanns brister i IAEA:s möjligheter att kontrollera kärntekniska verksam- heter. Det internationella samfundet uppdrog därför åt IAEA att undersö- ka hur kontrollmöjligheterna skulle kunna göras bättre. IAEA tog fram en modell för ett tilläggsprotokoll till kontrollavtalen. De stater som har kontrollavtal med IAEA har möjlighet att komplettera kontrollavtalet med ett särskilt tilläggsprotokoll enligt modellen. Ett sådant tilläggsprotokoll, fortsättningsvis kallat protokollet, under- tecknades den 22 september 1998 av EU:s tretton kärnvapenfria stater, Euratom och IAEA. Särskilda tilläggsprotokoll undertecknades också var för sig av kärnvapenstaterna Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland samt Frankrike tillsammans med Euratom och IAEA. 5 Protokollet om effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen Protokollet har undertecknats av Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Euratom och IAEA. Det är ett tillägg till ett avtal om kontroll av kärnämnen och avser tillämpningen av artiklarna III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (fördraget). Av protokollets ingress framgår att avtalet kommit till i syfte att stärka åtgärderna för att förhindra spridning av kärnvapen. Detta skall ske ge- nom att stärka effektiviteten och förbättra ändamålsenligheten i IAEA:s system för kontroll av kärnämnen. Den kontroll som åsyftas skall, enligt ingressen, inte få hämma det in- ternationella samarbetet om kärnteknikens fredliga användning. I ingres- sen erinras också om att de enskildas rättigheter måste respekteras samt att försiktighetsåtgärder måste vidtas för att skydda kommersiella, teknis- ka och industriella hemligheter och annan konfidentiell information. Protokollet kompletterar kontrollavtalet. Enligt protokollet skall kon- trollavtalet vara tillämpligt i den utsträckning som det inte strider mot be- stämmelserna i protokollet. Protokollets bestämmelser har alltså före- träde framför kontrollavtalets. 5.1 Informationsskyldighet Enligt protokollet är staterna och Euratom skyldiga att förse IAEA med viss information. Skyldigheten specificeras i artikel 2. Protokollet innebär en ökad informationsskyldighet jämfört med kontrollavtalet. Ansvarsfördelningen mellan Euratom och de enskilda staterna har fastställts av Europeiska rådet efter förhandlingar mellan EU:s medlemsstater och kommissionen. Den enskilda staten har skyldighet att till IAEA lämna en deklaration som innehåller de uppgifter som närmare anges i artikel 2. Forsknings- och utvecklingsverksamheter: Informationsskyldigheten gäller uppgifter om forsknings- och utvecklingsverksamheter (artikel 2 a i). Staten skall lämna en allmän redogörelse för var det bedrivs forsk- nings- och utvecklingsverksamhet som är relaterad till kärnbränslecykeln men som inte innefattar kärnämnen. Detta gäller verksamheter som är fi- nansierade eller står under statens tillsyn. Detta gäller också verksamhe- ter som bedrivs med särskilt tillstånd av staten eller för statens räkning. En informationsskyldighet gäller även forsknings- och utvecklings- verksamheter som inte finansieras eller bedrivs på uppdrag av staten eller med tillstånd av staten eller för dess räkning (artikel 2 b i). Staten har skyldighet att göra varje rimlig ansträngning för att förse IAEA med uppgifter om sådana verksamheter som inte innefattar kärnämnen men som rör kärnbränslecykeln. Detta gäller verksamheter som är speciellt in- riktade på anrikning, upparbetning av kärnbränsle eller bearbetning av mellan- eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall, höganrikat uran eller uran-233. Om IAEA begär det, finns också skyldighet att lämna informa- tion om en verksamhet som IAEA pekar ut och som enligt IAEA skulle kunna vara funktionsmässigt förknippad med en verksamhet som rör kärnbränslecykeln (artikel 2 b ii). Verksamheter där kärnämnen används: Informationsskyldigheten gäl- ler uppgifter om driftverksamhet där kärnämnen används och som har betydelse för kontrollen av kärnämnen (artikel 2 a ii). Detta gäller an- läggningar där kärnämnen normalt används och verksamheter utanför så- dana anläggningar. IAEA skall göra en förteckning över vilka uppgifter som behövs för att stärka effektiviteten och öka ändamålsenligheten i kontrollen. När förteckningen har godkänts av staten, skall staten förse IAEA med de uppgifter som omfattas av förteckningen. Byggnader där verksamhet med kärnämnen bedrivs: Till IAEA skall lämnas en beskrivning av varje byggnad som finns på de områden där verksamheter med kärnämnen bedrivs (artikel 2 a iii). Information skall lämnas om byggnadernas användning och innehåll. Kartor över de berör- da områdena skall också lämnas. Denna skyldighet gäller både den en- skilda staten och Euratom. Tillverkning av kärnteknisk utrustning m.m: Informationsskyldigheten gäller uppgifter om verksamheter där kärnteknisk utrustning eller icke- nukleärt material tillverkas (artikel 2 a iv). De verksamheter som avses framgår av förteckningen i bilaga I till protokollet. För varje plats där en sådan verksamhet bedrivs skall uppgifter lämnas om verksamhetens om- fattning. Förvaring och vidarebehandling av kärnämnen: Informationsskyldig- heten gäller uppgifter om var man förvarar eller vidarebehandlar mellan- eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall, höganrikat uran eller uran-233 där kontroll upphört enligt kontrollavtalet (artikel 2 a viii). Denna skyldighet gäller både den enskilda staten och Euratom. Export och import av kärnteknisk utrustning m.m: Informationsskyl- digheten gäller uppgifter om utrustning och material som förtecknats i bilaga II till protokollet, dvs. uppgifter om kärnreaktorer och tillbehör, om material för sådana reaktorer, om upparbetningsanläggningar och ut- rustning för sådana anläggningar samt om anläggningar och utrustning för tillverkning av bränsleelement, separation av isotoper av uran, om- vandling av uran och framställning av tungt vatten m.m. (artikel 2 a ix). Uppgifter om de nämnda utrustningarna och materialen skall lämnas i samband med faktisk eller planerad export. I sådana fall skall uppgifter lämnas om utrustningens eller materialets beteckning och mängd, avsedd användningsplats i mottagarstaten samt faktiskt eller planerat utförselda- tum. Vid import till Sverige gäller en skyldighet att bekräfta motsvarande uppgifter som lämnats av den exporterande staten. Översiktsplaner: Informationsskyldigheten gäller också av myndighe- ter godkända översiktsplaner rörande kärnbränslecykelns utveckling för närmast följande tioårsperiod, inklusive forsknings- och utvecklingsverk- samhet (artikel 2 a x). Urangruvor och anrikningsanläggningar: Euratom har skyldighet att förse IAEA med vissa uppgifter om urangruvor och anrikningsanlägg- ningar för uran och torium i de olika staterna samt uppgifter om den samlade årsproduktionen (artikel 2 a v). Råmaterial till kärnämnen: Euratom har skyldighet att förse IAEA med vissa uppgifter om sådant råmaterial till kärnämnen som inte uppnått den sammansättning och renhet som krävs för bränsletillverkning eller isotopanrikning (artikel 2 a vi). Det handlar om att redovisa mängder, sammansättning och användningsområden i de enskilda staterna samt ex- port till och import från Euratom-området. Informationsskyldigheten omfattar även material som avses för en icke-nukleär användning, så länge materialet inte föreligger i sin icke-nukleära slutanvändningsform. Kärnämnen: Euratom har skyldighet att förse IAEA med uppgifter om mängder, användningsområden och förvaringsplatser för kärnämnen som enligt vissa bestämmelser i kontrollavtalet är undantagna från kontroll (artikel 2 a vii). Detta omfattar även material som ännu inte föreligger i icke-nukleär slutanvändningsform. Tid för redovisning: Bestämmelser om tidsfrister för lämnande av in- formationen till IAEA finns i artikel 3. 5.2 Tillträde för kontroll Protokollet utökar IAEA:s möjligheter att verifiera att den information som lämnas av staterna och Euratom är riktig. IAEA får inte försöka ve- rifiera uppgifterna på ett mekaniskt eller systematiskt sätt, men skall ha rätt till tillträde till platser enligt vad som anges i artiklarna 4–10. Tillträde till anläggningar där verksamhet bedrivs: Varje stat skall ge IAEA tillträde till alla platser inom ett område (artikel 5 a i). Ett område är den yta som i anläggningsbeskrivningen för en anläggning anges av Euratom eller staten enligt det nuvarande kontrollavtalet. Enligt kontroll- avtalet är IAEA:s rätt till tillträde begränsad till de platser som överens- kommits i en anläggningsspecifik bilaga till det avtal som rör kontrollen av respektive anläggning. Protokollet innebär att tillträdesrätten utökas till att gälla hela anläggningen. Rätt till tillträde gäller om IAEA bedömer att det är nödvändigt för att förvissa sig om att det inte finns något odeklarerat kärnämne eller någon odeklarerad verksamhet (artikel 4 a i). Tillträde till platser där kärnämnen m.m. finns: IAEA skall också ges tillträde till alla platser som avses i artikel 2 a v-viii, dvs. urangruvor och anrikningsanläggningar, platser där råmaterial till kärnämnen finns, plat- ser där kärnämnen förvaras och platser där man förvarar eller vidarebe- handlar mellan- eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall, höganrikat uran eller uran-233 (artikel 5 a ii). Protokollet ger tillträdesrätt till platser där kärnämnen finns men som enligt kontrollavtalet är undantagna från kon- troll. För Sverige innebär detta att IAEA skall ges tillträde till samtliga platser där kärnämnen på något sätt hanteras eller bearbetas. Rätten till tillträde gäller om IAEA bedömer att det är nödvändigt för att förvissa sig om att det inte finns något odeklarerat kärnämne eller nå- gon odeklarerad verksamhet (artikel 4 a i). Tillträde till platser där verksamhet har bedrivits: IAEA skall ges till- träde till varje nedlagd anläggning eller annan plats där kärnämnen re- gelmässigt har använts (artikel 5 a iii). Också detta kompletterar kontroll- avtalet. Enligt kontrollavtalet upphör IAEA:s rätt till tillträde så snart verksamheten vid en anläggning blivit nedlagd och kärnämnet flyttats från anläggningen. Rätten till tillträde gäller i den utsträckning som det är nödvändigt för att IAEA skall kunna kontrollera uppgifter om att en verksamhet med an- vändning av kärnämnen har lagts ned (artikel 4 a iii). Tillträde till andra platser: IAEA skall ges tillträde också till alla plat- ser som staten har angett i enlighet med artiklarna 2 a i, 2 a iv, 2 a ix b eller 2 b, dvs. platser där det bedrivs forsknings- och utvecklingsverk- samhet som är relaterad till kärnbränslecykeln och som inte innefattar kärnämnen, platser för tillverkning av kärnteknisk utrustning som avses i bilaga I till protokollet och platser där kärnteknisk utrustning eller icke- nukleärt material som avses i bilaga II till protokollet förvaras efter im- port (artikel 5 b). Om staten inte har möjlighet att ge IAEA tillträde, skall staten göra varje rimlig ansträngning för att på andra sätt tillmötesgå IAEA:s krav. IAEA skall också ges tillträde till alla platser som IAEA anger i syfte att utföra en platsspecifik omgivningsprovtagning (artikel 5 c). Detta in- nebär att IAEA kan ange och få tillträdesrätt till vilken plats som helst där IAEA har anledning att misstänka att det förekommer en verksamhet som inte har deklarerats. Om staten inte har möjlighet att ge IAEA tillträ- de, skall staten göra varje rimlig ansträngning för att tillmötesgå IAEA:s krav genom tillträde till närliggande platser eller på andra sätt. Rätten till tillträde gäller om IAEA behöver det för att reda ut frågor om riktigheten och fullständigheten hos de uppgifter som lämnats eller för att reda ut bristande överensstämmelse i sådana uppgifter (artikel 4 a ii). Förhandsanmälan m.m: Om IAEA avser att utföra en kontroll genom tillträde har IAEA skyldighet att 24 timmar i förväg göra en skriftlig an- mälan om tillträdet (artikel 4 b och c). Anmälan skall göras till den be- rörda staten och i vissa fall också till Euratom. I vissa fall har IAEA rätt att begära en kortare frist. I anmälan skall anges skälen för tillträde och de åtgärder som kommer att vidtas. Den berörda staten, i vissa fall också Euratom, skall alltid ges tillfälle att reda ut de oklarheter som föreligger (artikel 4 d). IAEA skall ge till- fälle till detta innan en förhandsanmälan om tillträde görs, såvida inte IAEA anser att en försening skulle kunna vara till nackdel för det syfte som tillträdet har. Tillträde kan vägras på annan tid än ordinarie arbetstid (artikel 4 e och f). Den berörda staten och, i förekommande fall, Euratom har rätt att ha egna företrädare närvarande under IAEA:s tillträde. Åtgärder vid tillträde m.m: De åtgärder som IAEA får vidta i samband med ett tillträde anges i protokollets artikel 6. Det rör sig om okulärbe- siktning, insamling av prover, användning av mätutrustning, märkning, genomgång av dokument. Åtgärder som inte räknas upp i artikeln får vidtas först efter samråd med staten eller i vissa fall endast med statens godkännande. I vissa fall måste också samråd ske med eller godkännande lämnas av Euratom. Reglerat tillträde: Den berörda staten kan begära ett s.k. reglerat till- träde (artikel 7). Det betyder att parterna skall komma överens om vilka åtgärder som skall vidtas för att skydda information som för innehavaren är kommersiellt eller på annat sätt känslig, för att hindra att känsliga upp- gifter kommer ut till obehöriga och för att uppfylla krav på säkerhet eller fysiskt skydd. Sådana åtgärder får dock inte hindra IAEA att få fram tro- värdiga uppgifter. Kontroll på begäran av staten: Staten får ge IAEA tillträde även till andra platser än de IAEA har rätt till (artikel 8). Staten får också begära att IAEA skall kontrollera på en viss plats. IAEA skall tillmötesgå en så- dan begäran. Tillträde för omgivningsprovtagning: IAEA skall ha rätt till tillträde till de platser som IAEA anger för att genomföra omgivningsprovtagning (artikel 9). Om staten inte kan lämna sådant tillträde, skall staten göra varje rimlig ansträngning för att tillmötesgå IAEA:s krav genom att ge tillträde till alternativa platser. Omgivningsprovtagning skall föregås av samråd. Underrättelser om åtgärder och resultat: IAEA har skyldighet att un- derrätta den berörda staten, i vissa fall också Euratom, om de åtgärder som IAEA vidtar (artikel 10). Denna skyldighet gäller också resultaten av åtgärder som vidtagits rörande oklarheter som IAEA uppmärksammat staten på. Staten skall också underrättas om de slutsatser som IAEA kommer fram till. 5.3 Övriga bestämmelser i protokollet Protokollet innehåller bestämmelser om hur IAEA:s inspektörer utses. En inspektör som utsetts på föreskrivet sätt och som anmälts till Euratom och staterna anses vara utnämnd för staterna (artikel 11). Enligt kontrollavtalet innebär detta att inspektören skall åtnjuta den immunitet och de privilegier som följer av ett särskilt avtal om immunitet och privilegier. Varje stat har skyldighet att förse den utnämnde inspektören med visum så att inspektören skall kunna fullgöra sina uppgifter (artikel 12). Var och en av parterna kan påkalla behov av tilläggsregler om tillämp- ningen av protokollet (artikel 13). Ett avtal om sådana regler skall i så fall träffas. Staterna skall tillåta och skydda fri kommunikation mellan IAEA:s in- spektörer och IAEA:s huvudkontor (artikel 14). Detta inbegriper överfö- ring av data som registrerats av IAEA:s mätinstrument och rätt att ut- nyttja internationellt etablerade system för direktkommunikation. Hänsyn skall tas till behovet att skydda känslig information. Vidare har IAEA skyldighet att säkerställa ett effektivt skydd mot avslöjande av konfiden- tiell information som kommer till IAEA:s kännedom (artikel 15). Protokollets bilagor utgör en integrerad del av protokollet (artikel 16). Bilaga I är en förteckning över verksamheter för vilka det gäller infor- mationsskyldighet enligt artikel 2 a iv, dvs. verksamheter som innebär tillverkning eller montering av tillbehör och utrustning för kärnteknisk verksamhet. Bilaga II är en förteckning över utrustning och icke-kärntek- niskt material för vilka det gäller rapporteringsskyldighet i händelse av import eller export. I bilaga III anges hur bestämmelser i protokollet skall tillämpas. Där anges bl.a. att de enskilda staterna kan uppdra åt Europe- iska gemenskapernas kommission att genomföra bestämmelser som faller inom staternas ansvarsområde. Av bilaga III framgår också att införsel och utförsel inom Euratom-området omfattas av de i protokollet angivna skyldigheterna. Protokollet träder i kraft den dag IAEA får en skriftlig anmälan från Euratom och staterna om att deras respektive krav rörande ikraftträdande är uppfyllda (artikel 17). Innan dess är det möjligt för parterna att tillkän- nage sin avsikt att tillämpa det provisoriskt. 6 Sveriges tillträde till protokollet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an- nan bedömning. Skälen för regeringens förslag: Sverige har anslutit sig till Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och därmed förbundit sig att godta de åtgärder för kontroll som anges i ett särskilt träffat avtal med IAEA (det s.k. kontrollavtalet). Detta följer av artikel III i fördraget. Ef- tersom protokollet är en del av kontrollavtalet, föreslår regeringen att riksdagen godkänner protokollet. 7 Den lagtekniska lösningen Regeringens förslag: En ny lag, lag om inspektioner enligt internatio- nella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen, föreslås. Lagen kompletterar de kontrollmöjligheter som följer av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Den bemyndigar regeringen att fatta de beslut som behövs om en inspektion blir aktuell. För att få in information om och kunna kontrollera alla verksamheter som omfattas av protokollet, föreslås också ändringar i kärntekniklagen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Promemori- ans förslag till ändringar i lagen om strategiska produkter har i regering- ens förslag arbetats in i förslagen till ändringar i kärntekniklagen. Be- träffande bestämmelsernas innehåll skiljer sig också promemorians för- slag från regeringens i vissa detaljer. Vidare innebär regeringens förslag vissa kompletteringar till promemorians förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an- nan bedömning än att det behövs en ny lag om inspektioner samt änd- ringar i den befintliga lagstiftningen på området. Synpunkter har dock lämnats rörande detaljer i förslagen. Skälen för regeringens förslag: Den rätt till tillträde för kontroll som IAEA skall ges enligt protokollet avser inte enbart pågående verksamhe- ter med kärnämnen och kärnteknisk utrustning utan också platser som IAEA pekar ut för kontroll av att det inte förekommer någon odeklarerad verksamhet. Det kan alltså bli fråga om inspektion hos ett rättssubjekt som inte bedriver någon verksamhet som omfattas av kärntekniklagen eller lagen om strategiska produkter. Det lagstöd som redan finns i kärn- tekniklagen och lagen om strategiska produkter behöver därför komplett- eras med en ny lag som ger stöd för det intrång i enskilda personers för- hållanden som tillträdesrätten kan innebära. Ändringar behövs också i kärntekniklagen. Behovet av lagstiftning av- ser verksamheter med kärnämnen, verksamheter med kärnteknisk utrust- ning samt forsknings- och utvecklingsverksamheter som har anknytning till kärnämneshantering. Det rör sig om att komplettera redan befintliga bestämmelser så att Sverige skall kunna uppfylla sina skyldigheter i fråga om att dels lämna information till IAEA, dels bereda IAEA tillträde för inspektioner. När det gäller verksamheter av nu nämnda slag, är det lämpligt att komplettera bestämmelserna i kärntekniklagen. 7.1 Den nya lagen om inspektioner Regeringens förslag: Den föreslagna nya lagen om inspektioner avser inspektioner som påkallas enligt avtal som Sverige har ingått med Eur- atom och IAEA och innebär bl.a. följande. Om IAEA gör en anmälan om en inspektion, skall regeringen fatta de beslut om inspektionen som behövs och utse en eller flera myndigheter att bistå inspektionen. En inspektion får innefatta bl.a. att inspektörer ges tillträde till områden, anläggningar eller byggnader samt att de får ha med sig och använda mätutrustning och liknande. Om det behövs, skall polismyndighet bi- träda inspektionen. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Jämfört med promemorians förslag innebär den av regeringen föreslagna lydelsen av 1, 2 och 4 §§ vissa förtydligande justeringar. Promemorians förslag innehåller inte någon motsvarande bestämmelse till 5 § i reger- ingens förslag. Promemorians förslag till 5 § har en annan lydelse än den motsvarande bestämmelsen i regeringens förslag (6 §). Som en följd av vad Lagrådet har anfört, återfinns promemorians förslag till 6 § inte i re- geringens förslag. Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Nyköpings kommun har tillstyrkt förslaget. Försvarets forskningsanstalt har anfört att den före- slagna lagen synes vara väl anpassad eftersom beslut om genomförandet och villkoren ligger hos regeringen. Försvarsmakten, Statens strål- skyddsinstitut och Varbergs kommun har förklarat sig inte ha någon erin- ran mot förslaget. Strålskyddsinstitutet har anfört som önskvärt att insti- tutet underrättas i de fall en inspektion kommer att innefatta verksamhet med strålning. Studsvik AB har beträffande 2 § anfört att det vore bättre om den ut- sedda myndigheten får avgöra om en medverkan är meningsfull. Rikspolisstyrelsen har anfört att det av 5 § (motsvarar 6 § i regeringens förslag) bör framgå vilken myndighet som avses och föreslagit att ordet ”den” skall ersättas med ”en”. Styrelsen har också anfört att lagen eller motiven till lagen bör innehålla skrivningar om vikten av att eventuella framställningar om polismyndighetens bistånd är preciserade så att inte den bistående polismyndigheten ställs inför avvägningar som inte bör ankomma på den. Barsebäck kraft AB har anfört att det i den föreslagna 4 § 4 bör tilläg- gas att försegling skall anbringas på så sätt att den normala verksamheten vid anläggningen inte påverkas eller påverkas endast marginellt. Bolaget har också föreslagit att det skall tilläggas att även säkerheten för personal, drift och anläggningen skall särskilt beaktas. Oskarshamns kraftgrupp AB har anfört liknande synpunkter om innehållet i 4 §. Enligt bolaget kan mätinstrument m.m. endast tillåtas om de är godkända enligt anläggningens säkerhetskrav och ett generellt tillstånd att använda ospe- cificerad utrustning kan inte accepteras. Detsamma gäller, enligt bolaget, för anbringande av sigill och vidtagande av andra tekniskt beprövade åt- gärder. För det sistnämnda är det, enligt bolaget, inte tillräckligt att IAEA anser att en metodik är tekniskt beprövad, utan tekniska åtgärder måste godkännas i en säkerhetsteknisk granskning av anläggningsägaren så att denne kan förvissa sig om att säkerhetsnivån upprätthålls. Även Ringhals AB, Svensk kärnbränslehantering AB och Sydkraft AB har anfört syn- punkter med denna innebörd. Forsmarks kraftgrupp AB har anfört att med förslaget inskränks den enskildes rättssäkerhet betydligt, att varje medborgare är enligt reger- ingsformen skyddad mot husrannsakan och liknande intrång samt att det inte står i överensstämmelse med svensk lagstiftning att en enskild skall behöva bli utsatt för intrång utan någon typ av föregående rättsprövning. Statens kärnkraftinspektion har anfört att den rätt som IAEA redan har enligt kontrollavtalet inte har beaktats fullständigt i förslaget. Inspektio- nen har anfört att det av 1 § bör framgå att lagens syfte är begränsat till att tillförsäkra IAEA de rättigheter som avses i protokollet, eftersom IAEA:s rättigheter enligt kontrollavtalet tillförsäkras genom 17 § kärn- tekniklagen. I fråga om 2 § i den föreslagna lagen har inspektionen pekat på att protokollet innebär att IAEA skall ges rätt till tillträde, att en stat inte kan hindra tillträde och att det därför inte är en fråga för regeringen att besluta om genomförande. Med hänsyn till att det kan finnas behov av ett fortlöpande samarbete mellan IAEA och de svenska myndigheterna i frågor som har att göra med IAEA-inspektioner enligt protokollet och då aviseringstiden i det enskilda fallet kan bli mycket kort, har inspektionen föreslagit att lagen utformas så att regeringen i förväg kan utse en för protokollet ansvarig myndighet. Enligt inspektionen kan i så fall den fö- reslagna 3 § utgå. Inspektionen har vidare anfört att uppräkningen i 4 § om vad en IAEA-inspektion får innefatta inte har någon motsvarande uppräkning i 17 § kärntekniklagen och att den föreslagna 4 § borde kunna utformas på samma sätt som i kärntekniklagen, fast här med en hänvisning till protokollet. Till detta har inspektionen anfört att den in- spektionsrätt som avses i protokollet inte är så vid som i den föreslagna 4 §. I protokollet är t.ex. närmare angivet vad som menas med begreppet område (artikel 18). Inspektionen har också anfört att bostäder bör un- dantas. Vidare har inspektionen anfört att protokollet saknar stöd för att låta observatörer delta i en IAEA-inspektion samt att det av lagförslaget inte framgår vilka som avses kunna bli utsedda till observatörer, dvs. om både nationella och internationella observatörer kan komma i fråga. Slut- ligen har inspektionen anfört att 5 § bör utformas i likhet med 20 § tredje stycket i den nuvarande lagen om strategiska produkter. Skälen för regeringens förslag Behovet av en särskild lag Protokollet innebär att IAEA skall ges tillträde för kontroll även på platser där det inte bedrivs någon verksamhet som avses i kärnteknikla- gen eller lagen om strategiska produkter. Detta gäller platser eller an- läggningar där det har bedrivits kärnteknisk verksamhet men där verk- samheten har upphört och inte längre omfattas av tillståndskrav (artikel 5 a iii). Detta gäller också platser som anges av IAEA och där det bedrivs en verksamhet som enligt IAEA skulle kunna vara funktionsmässigt för- knippad med den verksamhet som bedrivs inom t.ex. en kärnteknisk anläggning (artikel 5 b jämförd med artikel 2 b ii). Vidare gäller detta alla platser som IAEA anger i syfte att genomföra en s.k. platsspecifik omgivningsprovtagning eller en s.k. omfattande omgivningsprovtagning (artiklarna 5 c och 9 jämförda med 18 f och g). Provtagningen innebär att IAEA på de angivna platserna eller i omedelbar anslutning till platserna samlar in prover av t.ex. luft, vatten eller jord för att kunna dra slutsatser om frånvaron av kärnämnen eller kärnverksamhet. IAEA:s rätt till tillträde avser alltså alla platser som IAEA pekar ut och oavsett om där faktiskt bedrivs någon verksamhet som avses i protokol- let. Syftet med rätten till tillträde är att ge IAEA möjlighet att verifiera att ingen odeklarerad verksamhet förekommer. Det finns skäl att anta att IAEA:s önskemål om tillträde för att göra sådana verifieringar kommer att vara sällsynta. I de flesta fall kommer tillträde att kunna ges genom frivillighet eller genom tillämpning av allemansrätten. Det måste dock finnas möjlighet att bereda tillträde med tvång. Eftersom IAEA:s kontroll kan innebära att en plats skall inspekteras mot en rättighetshavares önskan, behövs regler som ger en inspektions- grupp tillträde till platser som privatpersoner råder över. Då det rör sig om ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, måste tillträdesrätten ha stöd i lag. Kärntekniklagen och lagen om strategiska produkter är inte tillämpliga när det inte bedrivs någon sådan verksamhet som avses i de lagarna. Stöd för tillträde bör därför ges genom kompletterande bestämmelser i en sär- skild lag. Om det skulle bli aktuellt med en inspektion, måste de flesta besluten i samband med inspektionen fattas omedelbart innan den påbörjas och un- der den tid som den pågår. Därför behövs ett flexibelt regelsystem och lagstiftningen bör begränsas till det som inte kan regleras genom författ- ningar på lägre nivå. Regeringen föreslår att bestämmelser om detta kommer till uttryck i en ny lag, lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen. Allmänt om den nya lagens utformning och innebörd Lagar har tidigare utfärdats i fråga om andra internationella avtal om in- spektioner, se lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationer- nas konvention om förbud mot kemiska vapen och lagen (1998:1702) om inspektioner enligt Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar. Den nya lagen bör få en liknande utformning. En inspektion torde komma att godtas på ett mot protokollet lojalt sätt. Protokollet ger Sverige möjligheter att begränsa en inspektion eller hindra att en inspektion utförs på det sätt som IAEA begär. Förutsätt- ningen måste dock vara att de möjligheterna inte åberopas utan mycket starka skäl. En inspektion skall dock inte få leda till större ingripanden i enskildas förhållanden än vad som är absolut nödvändigt. En inspektion aktualiserar avvägningar i säkerhets- och utrikespolitiska frågor samt frågor som rör enskilda medborgares rättigheter. Om och när en inspektion aktualiseras, bör beslut om genomförandet fattas av regeringen. Enskilda som berörs av inspektionen bör höras innan inspektionen eller villkoren för den bestäms. Om det behövs, kan regeringen använda sig av de möjligheter som protokollet ger i fråga om att reglera inspektionen, att inskränka den eller att erbjuda alternativa inspektionsmöjligheter. Regeringen bör ges ett bemyndigande som innefattar detta. Den föreslagna lagen har i stort sett samma utformning som de tidigare nämnda lagarna om inspektioner. Bestämmelsen i 4 § är anpassad till innehållet i protokollet. Med anledning av det som Statens kärnkraftinspektion har anfört om förhållandet till den inspektionsrätt som IAEA redan har enligt kontroll- avtalet, gör regeringen följande överväganden. Enligt 17 § kärnteknikla- gen kan en skyldighet att lämna upplysningar och att ge tillträde för kon- troll göras gällande också gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. Kontrollavtalet och protokol- let är sådana överenskommelser. Stöd för IAEA:s rättigheter enligt såväl kontrollavtalet som protokollet finns alltså i 17 § kärntekniklagen. I dag gäller detta dock endast de kärntekniska verksamheter som har fått till- stånd enligt de svenska tillståndskraven. Med de ändringar som reger- ingen föreslår i kärntekniklagen (se avsnitt 7.2) utökas detta stöd till att omfatta alla kärntekniska verksamheter samt de övriga verksamheter som avses i protokollet. Kärntekniklagen innebär att en verksamhetsutövare kan åläggas skyldigheter gentemot IAEA-inspektörer i samma utsträck- ning som gentemot den svenska tillsynsmyndigheten, dvs. att i den om- fattning som behövs för tillsynen lämna upplysningar och handlingar samt ge tillträde till anläggning eller plats där de ifrågavarande verksam- heterna bedrivs. Skyldigheterna gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. För de nämnda verksamheterna kommer det alltså i kärntekniklagen att finnas stöd för IAEA-inspektioner i samma omfattning som för den svenska till- synsmyndigheten. Den nya lagen behövs för att täcka in alla de kontroll- situationer som kan uppkomma till följd av protokollet och där kärntek- niklagen inte är tillräcklig. Avsikten är inte att den nya lagen skall med- föra några inskränkningar i de möjligheter som kärntekniklagen ger. Jämfört med promemorians förslag bör därför de inledande bestämmel- serna i den nya lagen utformas så att detta blir tydligt. Som ett andra stycke i 1 § bör uttryckligen anges att bestämmelserna i lagen gäller in- spektioner som inte kan genomföras med stöd av kärntekniklagen. Detta föranleder också en justering av den föreslagna lydelsen i 2 §. Beslut om genomförandet av en inspektion och om bistånd av svenska myndigheter Beträffande det som Statens kärnkraftinspektion har anfört om innehållet i 2 §, gör regeringen följande överväganden. Den föreslagna 2 § innebär inte att regeringen skall avgöra om en inspektion, som har stöd i proto- kollet, skall tillåtas eller inte tillåtas. Regeringens beslut avser genomför- andet. Den föreslagna lagen innehåller inte bestämmelser om alla de överväganden som behöver göras i samband med en aktualiserad inspek- tion, t.ex. i frågor som rör Sveriges möjligheter enligt protokollet att in- skränka inspektionens omfattning eller att erbjuda inspektionsalternativ. Sådana överväganden måste göras i varje uppkommet fall innan inspek- tionen genomförs. Det bör därför vara regeringen som beslutar om ge- nomförandet. Den föreslagna 2 § utgör inget hinder för regeringen att ge en myndighet i uppdrag att, oavsett om en inspektion har aktualiserats, ha ett fortlöpande ansvar för samarbete med IAEA i frågor som rör inspek- tioner. Det torde ligga nära till hands att den myndighet som har ett så- dant uppdrag också kommer att utses enligt 2 § när en inspektion aktu- aliseras. Den föreslagna bestämmelsen behöver inte ändras. För att, som Studsvik AB pekat på, ge utrymme för att från fall till fall bedöma om en svensk myndighets närvaro är nödvändig, föreslår reger- ingen en lydelse av 2 § med denna innebörd. Åtgärder som får vidtas i samband med en inspektion Beträffande det som remissinstanserna har anfört om innehållet i den fö- reslagna 4 § gör regeringen följande överväganden. Syftet med lagför- slaget är att det skall finnas stöd i lag för de ingripanden som kan bli nödvändiga i samband med en inspektion. Eftersom den nya lagen är av- sedd för situationer då ett ingripande inte ges stöd i kärntekniklagen, dvs. ofta i fall då det rör sig om verksamheter utanför den lagens tillämp- ningsområde, är det angeläget att den yttre ramen för ingripandena inte är för vid. Statens kärnkraftinspektion har anfört att 4 § skulle kunna utfor- mas med 17 § kärntekniklagen som förebild, dvs. utan någon annan pre- cisering än den som följer av lagens tillämpningsområde och av angivan- det att skyldigheten att ge tillträde gäller i den utsträckning som behövs. Kärnkraftinspektionen har också anfört att den föreslagna 4 § ger ett vi- dare utrymme än vad som föreskrivs i protokollet. Enligt regeringens be- dömning är det inte lämpligt att göra avgränsningen genom att enbart hänvisa till protokollet. Det är inte heller lämpligt att i lagen göra av- gränsningen på den detaljnivå som protokollet gör. Den avgränsning som regeringen har valt motsvarar den yttre ram för vad IAEA enligt proto- kollets artikel 6 har rätt att vidta i samband med en inspektion. Reger- ingen kan enligt 2 § besluta om den närmare avgränsning av en inspek- tion som i det enskilda fallet kan behövas och som protokollet tillåter. Beträffande de åtgärder som enligt den föreslagna 4 § skall få vidtas i samband med en inspektion, kan remissinstansernas synpunkter om sä- kerhetskrav m.m. tillgodoses genom att uttryckligen föreskriva att åtgär- der inte får vidtas som äventyrar säkerheten eller skyddet för människors hälsa eller för miljön eller som hindrar den inspekterade verksamheten på ett sätt som inte är nödvändigt för att uppnå syftet med inspektionen. För- slaget bör innehålla en sådan bestämmelse. Den föreslås som en ny 5 §. De närmare villkoren för en inspektion kan i det konkreta fallet beslutas av regeringen enligt den föreslagna 2 §. Beträffande det som Statens kärnkraftinspektion har anfört om obser- vatörer gör regeringen följande överväganden. Protokollet ger Sverige rätt att låta IAEA:s inspektörer åtföljas av företrädare för den svenska staten och, i tillämpliga fall, av inspektörer från Euratom (artikel 4 f). Det kan förekomma inspektioner där det även från svensk synpunkt finns an- ledning att låta observatörer delta som inte företräder den svenska staten, t.ex. representanter för Euratom. Det utrymme för observatörer som an- ges i förslaget innebär inte att Sverige måste eller kommer att låta obser- vatörer delta. Frågan om eventuella observatörers närvaro får avgöras från fall till fall inom ramen för de beslut som regeringen fattar enligt den föreslagna 2 §. Det är varken nödvändigt eller lämpligt att begränsa be- stämmelsen i 4 § 1 med att precisera observatörernas nationalitet eller vem de företräder. Möjligheter att kontrollera i bostadsutrymmen Beträffande det som remissinstanserna har anfört om att bostäder bör un- dantas från inspektion, gör regeringen följande överväganden. Syftet med inspektioner i bostadsutrymmen är att kontrollera att där inte förekommer någon odeklarerad verksamhet som avses i protokollet eller att bekräfta uppgifter om en deklarerad sådan verksamhet. Proto- kollet gör inget undantag för bostäder. Inspektionerna har också ett än- damål som får anses godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Bestämmel- serna i regeringsformen utgör därför inte hinder mot att låta inspektions- rätten omfatta bostadsutrymmen. Genom de föreslagna ändringarna i kärntekniklagen (se avsnitt 7.2) blir dock verksamheterna föremål för åtminstone en anmäl- ningsskyldighet som är straffsanktionerad. Den som bedriver en sådan verksamhet är skyldig att tåla inspektion enligt kärntekniklagens bestäm- melser. När det är fråga om en deklarerad verksamhet kan IAEA:s intres- se av kontroll tillgodoses med stöd av de bestämmelserna. Om det i andra fall skulle bli aktuellt att kontrollera i ett bostadsut- rymme, torde det föreligga misstanke om att det förekommer en odekla- rerad verksamhet, dvs. misstanke om en brottslig gärning. Rättegångsbal- kens regler om husrannsakan kan då tillämpas för att kontrollera i bo- stadsutrymmet. Tillämpningen av de bestämmelserna är ytterst en fråga för allmän domstol. Lagrådet har mot denna bakgrund avstyrkt den ut- formning av 4 § andra stycket som fanns i lagrådsremissens förslag. Ef- tersom en husrannsakan enligt rättegångsbalken inte ger IAEA-inspektö- rer någon rätt att med egna ögon kontrollera i bostadsutrymmet, upp- kommer frågan om det bör införas någon uttrycklig bestämmelse som ger en sådan rätt. En kontroll i ett bostadsutrymme utgör ett så stort intrång i den enskil- des personliga angelägenheter att det skydd som tillgodoses genom rätte- gångsbalkens regelverk bör upprätthållas även i de fall då IAEA misstän- ker att den enskilde bedriver en verksamhet som avses i protokollet. I protokollet erinras också om att de enskildas rättigheter måste respekte- ras. Vidare innehåller protokollet bestämmelser om att staten, när den inte kan ge IAEA tillträde, skall tillmötesgå IAEA:s krav på andra sätt (artikel 5 b och c). Det material som IAEA har lagt till grund för sin misstanke om att det förekommer en odeklarerad verksamhet i ett bo- stadsutrymme kan alltså av svenska myndigheter läggas till grund för misstanke om brott mot kärntekniklagen. Om misstankarna är tillräckligt starka, kan en husrannsakan genomföras inom ramen för den förunder- sökning som brottsmisstanken föranleder. Med tillämpning av befintliga sekretessbestämmelser kan de svenska myndigheterna låta IAEA ta del av vad som kommer fram i förundersökningen. Regeringen gör därför bedömningen att Sveriges åtaganden enligt protokollet kan uppfyllas utan någon särskild bestämmelse om att IAEA får inspektera i bostadsutrymmen. Mot denna bakgrund bör bestämmel- sen i 4 § andra stycket få den utformning som Lagrådet har föreslagit. Biträde av polismyndighet Regeringen delar Rikspolisstyrelsens uppfattning att det är viktigt att en begäran om polismyndighetens biträde är så preciserad att den handräck- ande polismyndigheten inte ställs inför avvägningar som inte bör an- komma på den. Jämfört med promemorian föreslår regeringen därför en lydelse av den ifrågavarande bestämmelsen, 6 §, som tydligare ger ut- tryck för att de avvägningar om vilket biträde som behövs skall göras av den myndighet som begär handräckning. Sekretess I fråga om 7 § i lagrådsremissens förslag har Lagrådet pekat på att be- stämmelsen framstår som onödig med hänsyn till att det avsedda skyddet tillgodoses i den befintliga sekretesslagstiftningen. Regeringen har därför valt att låta bestämmelsen utgå ur förslaget. Beträffande det som Lagrå- det har anfört om rätt för IAEA att ta del av sekretessbelagda uppgifter hos svenska myndigheter, gör regeringen bedömningen att Sveriges åtag- anden enligt protokollet kan uppfyllas utan någon särskild bestämmelse om en sådan rätt. 7.2 Ändringarna i kärntekniklagen Regeringens förslag: Alla som bedriver kärntekniska verksamheter skall omfattas av skyldighet att lämna information och att ge tillträde för kontroll. Vidare införs en anmälningsskyldighet för forsknings- och utvecklingsverksamheter som avses i protokollet samt för verk- samheter där kärnteknisk utrustning framställs eller förs in till eller ut från Sverige. Dessa verksamheter omfattas också av skyldigheterna att lämna information och att ge tillträde för kontroll. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorians förslag till ändringar i lagen om strategiska produkter har i regeringens förslag arbetats in i förslagen till ändring i kärntekniklagen. Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter och Nykö- pings kommun har tillstyrkt förslagen. Studsvik AB har anfört att försla- gen är motiverade och rimliga. Försvarsmakten, Försvarets forsknings- anstalt, Statens strålskyddsinstitut, Varbergs kommun och Sveriges ex- portkontrollförening har inte haft någon erinran mot förslagen. Barse- bäck kraft AB och Sydkraft AB har anfört att förslagen endast innebär marginella förändringar i de åligganden som bolagen redan har. Svensk kärnbränslehantering AB har gjort bedömningen att den nya anmälnings- skyldigheten inte är betungande. Vattenfall AB har förklarat sig instämma i förslagen i stort, men anslutit sig till de synpunkter som förts fram av Forsmarks kraftgrupp AB. I övrigt redovisas remissinstansernas syn- punkter under respektive avsnitt nedan. Skälen för regeringens förslag: Kärntekniklagen innehåller grund- läggande bestämmelser om säkerheten i samband med kärnteknisk verk- samhet. Lagen gäller uppförande, innehav och drift av kärntekniska an- läggningar samt all befattning med kärnämnen och kärnavfall. Vad som menas med kärnämne och kärnavfall definieras i 2 §. Definionen av kärnämne är så vid att den täcker det som i protokollet avses med kärn- ämne. Den som bedriver kärnteknisk verksamhet måste göra det på ett sådant sätt att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämnen eller kärnavfall (3 §). Regeringen har ett bemyndigande att meddela de föreskrifter som behövs för att sådana förpliktelser skall uppfyllas. En huvudregel är att all kärnteknisk verksamhet, dvs. all befattning med kärnämnen eller kärnavfall, är tillståndspliktig (5 och 5 a §§). Den som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet har skyldighet att förse tillsynsmyndigheten med de upplysningar och de handlingar som behövs för tillsynen. Tillståndshavaren har också skyldighet att ge till- synsmyndigheten tillträde till den anläggning eller plats där den kärntek- niska verksamheten bedrivs. Denna skyldighet gäller för de undersök- ningar och provtagningar som behövs för tillsynen (17 § första stycket). Skyldigheterna att lämna information och att ge tillträde gäller också mot den som utsetts att övervaka att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnva- pen. Mot en sådan övervakare gäller skyldigheterna i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller av den myndighet som regeringen be- stämt (17 § andra stycket). Statens kärnkraftinspektion, som är tillsynsmyndighet, kan med stöd av 17 § kärntekniklagen skaffa fram uppgifter för fullgörande av informationsskyldigheten mot IAEA enligt protokollets artikel 2 a ii, iii och viii. Bestämmelsen i kärntekniklagen gäller dock endast verksamheter där tillstånd för verksamheten finns. För att kunna fullgöra det åtagande som protokollet innebär, behöver bestämmelserna i kärntekniklagen kompletteras. En redogörelse för de ändringar som behövs finns i respektive avsnitt nedan. Lagen om strategiska produkter innehåller bestämmelser om kontroll av produkter som kan användas för både civila och militära ändamål. La- gen kompletterar rådets förordning (EG) nr 3381/94 av den 19 december 1994 om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden (EGT L 367, 31.12.1994 s. 1, Celex 394R3381), ändrad genom förordning (EG) nr 837/95 (EGT L 90, 21.4.1995 s. 1, Celex 395R0837). Lagens tillämpningsområde anges i 2 §. Där framgår att lagen är til- lämplig på såväl kärnämnen som sådan kärnteknisk utrustning och icke- nukleärt material som avses i protokollet. I lagen anges de grundläggande förutsättningarna för tillstånd att ex- portera eller föra ut strategiska produkter från Sverige. Enligt lagen krävs tillstånd också för avtal om upplåtelse eller överlåtelse av tillverknings- rätt till vissa strategiska produkter samt för tillhandahållande av strate- giska produkter som finns i utlandet. Ett tillstånd får förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. I den mån ett tillstånds- krav inte följer direkt av rådets förordning eller av lagen, har regeringen möjlighet att besluta vilka strategiska produkter som skall omfattas av ett krav på tillstånd till export eller utförsel. Av 4 § förordningen (1998:400) om strategiska produkter framgår att det krävs tillstånd för export av så- dana produkter som anges i bilaga I till rådets beslut 94/942/GUSP (EGT L 367, 31.12.1994, s. 8, Celex 394D0942). Regeringen har föreskrivit att när det gäller kärnämnen och material som anges i bilaga I till rådets be- slut 94/942/GUSP, kategori 0, skall frågor om tillstånd prövas av Statens kärnkraftinspektion. Den nämnda bilagan omfattar alla produkter som anges i protokollets bilaga II. Den som ansöker om tillstånd att exportera strategiska produkter måste lämna uppgifter om produkterna (art, mängd, värde och avsedd använd- ning), om köparen, mottagaren och slutanvändaren samt om anledningen till exporten (12 § förordningen om strategiska produkter). Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen av den som för utförsel eller export tar befattning med strategiska produkter (20 § lagen om strategiska pro- dukter). Myndigheten har också rätt att få tillträde till lokaler där den som för utförsel eller export tar befattning med strategiska produkter bedriver sin verksamhet. Rätten till tillträde gäller dock inte bostadsutrymmen (20 § lagen om strategiska produkter). Lagen om strategiska produkter är för närvarande föremål för en över- syn som, enligt regeringens bedömning, troligen kommer att leda till att den upphävs och ersätts med en ny lag om varor med dubbla använd- ningsområden. Den nya lagens funktion blir att komplettera en EG-för- ordning om varor med dubbla användningsområden. För att uppfylla protokollet behövs kompletteringar i lagstiftningen. Detta rör verksamheter, utrustning och material som har en stark knyt- ning till kärntekniska verksamheter. Det är därför lämpligt att de kom- pletteringarna görs i kärntekniklagen. En redogörelse för de bestämmel- ser som behövs finns i respektive avsnitt nedan. 7.2.1 Kärntekniska verksamheter Regeringens förslag: Den som bedriver kärnteknisk verksamhet skall omfattas av skyldighet att lämna upplysningar till tillsynsmyndigheten och ge den tillträde för kontroll, även om verksamheten inte omfattas av tillstånd enligt kärntekniklagen. Dessa skyldigheter skall också kunna gälla gentemot IAEA-inspektörer. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an- nan bedömning. Forsmarks kraftgrupp AB har förordat att de komplette- ringar som behövs inte skall göras i kärntekniklagen, utan i annan lag. Skälet för detta är att kärntekniklagen är uppbyggd för tillståndsbaserad verksamhet och att en utvidgning av lagen skulle komma att innebära betydande ändringar i den. Skälen för regeringens förslag: I förordningen (1984:14) om kärn- teknisk verksamhet (kärnteknikförordningen) räknas upp en rad undantag (4–15 §§) från den tillståndsplikt som gäller enligt kärntekniklagen. Sta- tens kärnkraftinspektion har ett bemyndigande att föreskriva om ytterli- gare undantag. En innebörd av att en verksamhet omfattas av undantagen är att det inte finns någon tillståndshavare. Detta innebär i sin tur att de skyldigheter att lämna upplysningar och ge tillträde för kontroll som an- ges i 17 § kärntekniklagen inte är tillämpliga. Det är inte heller möjligt att förordna att sådana skyldigheter skall gälla gentemot IAEA-inspektö- rer. Sveriges åtaganden enligt protokollet gäller oavsett om en kärnteknisk verksamhet bedrivs med svenskt tillstånd. Därför behöver lagen ändras så att åtagandena att lämna information och att ge tillträde för inspektion kan uppfyllas även i fråga om kärntekniska verksamheter som inte är till- ståndspliktiga. Det föreslås att 17 § kärntekniklagen får en sådan utform- ning. Regeringen delar inte Forsmarks kraftgrupp AB:s uppfattning att kompletteringarna bör ske i en annan lag. Tvärtom bör de göras i den lag där reglerna om kärntekniska verksamheter finns, nämligen i kärntek- niklagen. Av 1 § kärntekniklagen framgår att lagen gäller kärnteknisk verksamhet, dvs. i praktiken all hantering med kärnämnen eller kärnav- fall. Lagen är inte uteslutande tillämplig på de tillståndspliktiga verksam- heterna. Med lagens nuvarande utformning har vissa verksamheter un- dantagits från tillståndskravet. Mot bakgrund av det begränsade utrymmet för undantag, torde inte heller nya undantag ge upphov till några betydande ändringar i lagen. Att komplettera lagen så att de icke tillståndspliktiga kärntekniska verksamheterna omfattas av informationsskyldighet och skyldighet att ge tillträde är inte att utvidga lagens tillämpningsområde. 7.2.2 Forsknings- och utvecklingsverksamheter Regeringens förslag: Den som bedriver en sådan forsknings- eller ut- vecklingsverksamhet som omfattas av protokollet skall vara skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer. Detta gäller verksamheter som särskilt rör processer eller system i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämnen eller kärnavfall. I förslaget an- ges undantag som överensstämmer med protokollet men utan att vara lika detaljerade som protokollet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva om ytterligare un- dantag. En anmälningspliktig verksamhet omfattas av bestämmelserna i 17 § om skyldighet att lämna upplysningar och ge tillträde för kon- troll. Underlåtelse att fullgöra anmälningsskyldighet skall kunna leda till påföljd. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorians förslag om 7 a och 17 §§ har i regeringens förslag fått ett annan utformning. I promemorian saknas förslag om bemyndigande att föreskriva om undantag från anmälningsskyldigheten. Promemorian in- nehåller inte heller något förslag om påföljd. Remissinstanserna: Ringhals AB har anfört att de verksamheter som anges i den föreslagna 7 a § inte omfattas av kärntekniklagen och att de inledande bestämmelserna i lagen därför behöver kompletteras. Av samma skäl har Forsmarks kraftgrupp AB förordat att de kompletteringar som behövs inte skall göras i kärntekniklagen, utan i annan lag (se avsnitt 7.2.1). Bolaget har anfört att om förslagen förs in i kärntekniklagen, bör det i lagen anges att underrättelse skall ske till den myndighet som reger- ingen bestämmer eller att underrättelse skall ske till tillsynsmyndigheten. Det skäl som bolaget angett är att lagens struktur bör bevaras. Enligt bo- laget bör utpekandet av Statens kärnkraftinspektion göras i kärnteknik- förordningen. Studsvik AB har anmärkt att promemorians förslag kan leda tolknings- svårigheter i fråga om vad som är anmälningspliktigt. Enligt bolaget bör anmälningsplikt inte gälla för t.ex. utveckling av programvaror för opti- mering av reaktorhärdar, konsultverksamhet inom kärnavfallsområdet eller utveckling av strålskyddsinstrument. Statens kärnkraftinspektion har föreslagit att 7 a § första stycket bör lyda ”Den som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet relaterad till kärnbränslecykeln och som inte innefattar kärnämne är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om det”. Skälet för denna lydelse är att den motsvarar formuleringen i protokollets artikel 2 a i och 2 b i. Inspektionen har vidare anfört att den nya 7 a § innebär att det i lagens tillämpningsområde förs in verksamheter som har anknytning till kärn- teknisk verksamhet och att detta bör framgå av 1 §. Enligt inspektionen behövs också en följdändring i 5 § för att dessa verksamheter inte skall bli tillståndspliktiga. Skälen för regeringens förslag: Protokollet innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna information och att ge tillträde för kontroll i fråga om vissa forsknings- och utvecklingsverksamheter som varken är kärntekniska verksamheter eller avser befattning med någon produkt som avses i lagen om strategiska produkter. De svenska bestämmelserna be- höver kompletteras så att skyldigheterna att lämna information och att ge tillträde omfattar alla forsknings- och utvecklingsverksamheter som avses i protokollet. Av definitionen i protokollets artikel 18 a framgår att vad som avses är forsknings- och utvecklingsverksamheter som särskilt rör en process eller systemutveckling i fråga om reaktorer, kritiska anläggningar, omvandling eller anrikning av kärnämnen, framställning eller upparbetning av kärn- bränslen samt behandling av mellan- eller högaktivt avfall. I fråga om forsknings- och utvecklingsverksamheter som inte innefattar kärnämnen, innehåller kärntekniklagen endast förbudet i 6 § att vidta förberedande åtgärder i syfte att i Sverige uppföra en kärnkraftsreaktor. För att lagen om strategiska produkter skall vara tillämplig, räcker det inte med att verksamheten är en sådan som avses i protokollet. Den måste omfatta någon strategisk produkt på vilken lagen är tillämplig. Det är alltså nödvändigt att komplettera de svenska bestämmelserna så att det blir möjligt att uppfylla den informationsskyldighet som anges i protokollets artikel 2 a i och artikel 2 b samt den skyldighet att ge tillträ- de som anges i protokollets artikel 5 b. I lagen bör införas en ny paragraf, 7 a §, med innebörden att den som bedriver en forsknings- eller utvecklingsverksamhet som särskilt rör pro- cesser eller system i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämnen el- ler kärnavfall åläggs en skyldighet att underrätta Statens kärnkraftinspek- tion om detta. Med ändringen blir det möjligt för de svenska myndighet- erna att få kännedom om sådana forsknings- och utvecklingsverksamhe- ter som avses i protokollet. Vissa undantag bör anges i andra stycket. Undantagen motsvarar verksamheter som också är undantagna i proto- kollet. Det starka sambandet med kärnteknisk verksamhet gör att be- stämmelsen bör föras in i kärntekniklagen. Beträffande det som Ringhals AB och Forsmarks kraftgrupp AB i denna del har anfört om kärntekniklagens tillämpningsområde och om behovet att ändra de inledande bestämmelserna i lagen, gör regeringen följande överväganden. Enligt 1 § första stycket gäller lagen inte enbart kärntekniska verksamheter. Detta framgår av uttrycket ”Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m.” Lagen innehåller också en bestämmelse, 6 §, om verksamheter som inte är kärntekniska enligt lagens definition men som har anknytning till kärnteknisk verksamhet. De forsknings- och utvecklingsverksamheter som nu är i fråga har en sådan anknytning till kärnteknisk verksamhet att den föreslagna nya bestämmelsen kan föras in i lagen utan att de inledande bestämmelserna behöver ändras. Med hänsyn till den nuvarande utformningen av kärntekniklagen bör, som Forsmarks kraftgrupp AB har pekat på, bestämmandet av den an- mälningsmottagande myndigheten göras i kärnteknikförordningen. I la- gen bör därför anges att anmälan skall ske till den myndighet som rege- ringen bestämmer. Den alternativa lydelse av 7 a § som Statens kärnkraftinspektion har föreslagit stämmer visserligen överens med formuleringen i protokollets artikel 2 a i och 2 b i. Fråga är dock vad som avses med ”forsknings- och utvecklingsverksamhet som är relaterad till kärnbränslecykeln och som inte innefattar kärnämne”. Uttrycket definieras i protokollets artikel 18. Den definitionen sammanfattas i den lydelse av 7 a § som regeringen fö- reslår. Bestämmelsen blir därigenom tydligare än enligt inspektionens förslag. Jämfört med promemorians förslag finner dock regeringen att sammanfattningen av definitionen blir bättre och bestämmelsen mer pre- ciserad om orden ”är relaterad till” ersätts med ”särskilt rör”. Regeringens förslag innebär ingen ändring av definitionen av kärntek- nisk verksamhet i 1 § andra stycket kärntekniklagen. De verksamheter som avses i den föreslagna 7 a § är inte kärntekniska verksamheter och kommer inte att omfattas av lagens bestämmelser om tillståndsplikt. Den följdändring i 5 § som Statens kärnkraftinspektion förordat behövs alltså inte. Beträffande det som Studsvik AB har anfört om tolkningssvårigheter gör regeringen följande överväganden. Syftet med den föreslagna 7 a § är att lagen skall ge det utrymme som behövs för att Sveriges åtaganden enligt protokollet skall kunna uppfyllas. I protokollet finns mycket detal- jerade bestämmelser om vad som skall vara föremål för information och eventuell inspektion. Den föreslagna anmälningsplikten är tillräckligt avgränsad för att de aktörer som ägnar sig åt forskning och utveckling skall kunna avgöra om det föreligger anmälningsskyldighet eller inte. För dessa aktörer kan inte heller anmälningsskyldigheten anses mer betung- ande än att den uppvägs av det internationellt angelägna behovet av kun- skap om vilka verksamheter som pågår och som skulle kunna ha betydel- se från kärnvapenspridningssynpunkt. Lagbestämmelsen är avsedd att vara den yttre ramen för anmälningsskyldigheten. Regeringen avser att se över frågan om det behövs mer detaljerade undantag. Därför föreslår re- geringen att det i lagen förs in ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om ytterligare un- dantag från anmälningsskyldigheten. Bemyndigandet finns i den före- slagna 7 d §. En anmälningspliktig verksamhet bör omfattas av bestämmelserna i 17 § om skyldighet att lämna upplysningar och ge tillträde för kontroll. Därför föreslås att 17 § får en lydelse med denna innebörd. Underlåtelse att fullgöra anmälningsskyldigheten bör kunna leda till påföljd. Bestämmelserna i 25 § bör kompletteras i enlighet med detta. 7.2.3 Kärnteknisk utrustning Regeringens förslag: En bestämmelse införs om att den som tillver- kar, monterar eller på annat sätt framställer sådan kärnteknisk utrust- ning som avses i protokollet är skyldig att anmäla detta till den myn- dighet som regeringen bestämmer. En motsvarande bestämmelse införs beträffande införsel och utförsel av sådan utrustning. Reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva om undantag, t.ex. för verksamheter som omfattas av till- stånd som meddelats med stöd av andra bestämmelser i lagen. En anmälningspliktig verksamhet omfattas av bestämmelserna i 17 § om skyldighet att lämna upplysningar och ge tillträde för kontroll. Underlåtelse att fullgöra anmälningsskyldighet skall kunna leda till påföljd. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorians förslag om 5 a, 13 a och 20 §§ lagen om strategiska pro- dukter motsvaras av regeringens förslag om 7 b, 7 c och 17 §§ kärntek- niklagen och har här fått ett annan utformning. I promemorian saknas förslag om bemyndigande att föreskriva om undantag från anmälnings- skyldigheten. Promemorian innehåller inte heller något förslag om på- följd. Remissinstanserna: Studsvik AB har anfört att det i den föreslagna 5 a § lagen om strategiska produkter (motsvaras av 7 b § i regeringens förslag) bör sättas en kvantitativ gräns så att mycket små kvantiteter i t.ex. forsknings- och utvecklingsverksamheter undantas från anmälnings- plikten. Tullverket har anfört att det av lagen eller av förordningen om strate- giska produkter bör framgå att de skyldigheter som anges i 5 a och 13 a §§ samt 20 § första stycket 2 (motsvaras av 7 c och 17 §§ i regering- ens förslag) omfattar endast produkter enligt protokollets bilaga II. Tull- verket har också pekat på att promemorian inte behandlar frågan om på- följder för den som underlåter att fullgöra underrättelseskyldigheten. Statens kärnkraftinspektion har pekat på att lagen om strategiska pro- dukter är föremål för översyn som troligen kommer att leda till ett förslag till en ny omarbetad lag om produkter med dubbla användningsområden. Inspektionen har föreslagit att det i kärntekniklagen skall införas en be- stämmelse med lydelsen ”Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer (a) utrustning och material som har särskilt konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärn- ämne (b) utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om det”. Som skäl för sitt förslag har inspektionen anfört att tillverkning m.m. av produkter som avses i protokollets bilaga I bör definieras som kärnteknisk verksamhet. Bilagan är en förteckning över verksamheter som innebär tillverkning eller framställning av utrustning som är avsedd att användas i kärnteknisk verksamhet. Inspektionen har anfört att två av de verksamheter som är förtecknade i bilagan inte omfattas av krav på exportkontroll och att lagen om strategiska produkter därför inte är til- lämplig på de verksamheterna. Genom att införa den föreslagna bestäm- melsen i kärntekniklagen kan, enligt inspektionen, den tekniska precise- ringen göras i föreskrifter som inspektionen meddelar. En sådan bestäm- melse skulle också föranleda en följdändring i 5 § så att verksamheterna inte blir tillståndspliktiga. Inspektionen har anfört att det, om dess förslag genomförs, behövs en följdändring i 17 § så att första stycket inleds med lydelsen ”Den som be- driver kärnteknisk verksamhet skall på begäran av tillsynsmyndighe- ten...” Inspektionen har vidare pekat på att den föreslagna 13 a § lagen om strategiska produkter (motsvaras av 7 c § i regeringens förslag) inte tar hänsyn till protokollets bilaga III. Den bilagan ställer krav på redovisning även i fråga om utförsel och införsel som sker inom Euratom-området. Inspektionen har föreslagit att 13 a § skall ha följande lydelse: ”Den som importerar eller för in produkter som omfattas av kategori 0, utom 0C001 och 0C002, i bilaga 1 till Rådets beslut 94/942/GUSP är skyldig att un- derrätta Statens kärnkraftinspektion om det.” Med samma skäl har in- spektionen föreslagit att 20 § första stycket 2 lagen om strategiska pro- dukter skall ha följande lydelse: ”tar befattning med produkter som om- fattas av kategori 0, utom 0C001 och 0C002, i bilaga 1 till Rådets beslut 94/942/GUSP, som har förts in eller importerats.” Inspektionen har också pekat på att produkter som avses i 2 § 6 lagen om strategiska produkter omfattas av kärntekniklagens bestämmelser. Skälen för regeringens förslag: När det gäller tillverkning, montering eller annan framställning av viss kärnteknisk utrustning gäller en infor- mationsskyldighet enligt protokollets artikel 2 a iv jämförd med proto- kollets bilaga I. Det saknas bestämmelser som gör det möjligt för Sverige att hämta in alla de uppgifter som behövs för att kunna uppfylla informa- tionsskyldigheten gentemot IAEA. De svenska bestämmelserna behöver alltså kompletteras. De svenska bestämmelserna innebär att Statens kärnkraftinspektion har möjlighet att hämta in de uppgifter om export som behövs för att kunna fullgöra den informationsskyldighet som anges i protokollets artikel 2 a ix a. Däremot finns ingen svensk bestämmelse om import av sådana stra- tegiska produkter som avses i protokollet. De svenska bestämmelserna behöver alltså kompletteras så att det blir möjligt att uppfylla den infor- mationsskyldighet som anges i protokollets artikel 2 a ix b. För samtliga nämnda verksamheter skall IAEA ges rätt till tillträde för kontroll. Den rätt till tillträde som anges i 20 § lagen om strategiska pro- dukter förutsätter att det är fråga om en verksamhetsutövare vars befatt- ning med de strategiska produkterna avser export. Bestämmelsen ger inte någon rätt för IAEA-inspektörer. De svenska bestämmelserna behöver alltså kompletteras. Beträffande den nya bestämmelse som Statens kärnkraftinspektion har föreslagit, gör regeringen följande överväganden. En ändring av den nu etablerade definitionen av kärnteknisk verksamhet bör inte göras utan starka skäl. Punkterna (a) och (b) i inspektionens förslag motsvaras av 2 § 7 och 8 lagen om strategiska produkter. Den lagen är föremål för en översyn med syfte att renodla bestämmelserna med avseende på EG-lag- stiftningen om varor med dubbla användningsområden. Den kärntekniska utrustning som avses i protokollet ryms inom definitionerna i de nämnda punkterna och har en stark anknytning till kärnteknisk verksamhet. De kompletteringar som behövs i fråga om anmälningsskyldighet samt skyl- dighet att lämna upplysningar och ge tillträde bör därför föras in i kärn- tekniklagen. Som Statens kärnkraftinspektion pekat på, innehåller protokollets bi- laga III en bestämmelse som innebär en skyldighet att, när det är fråga om överföringar till eller från ett annat land i Euratom-området, till IAEA lämna uppgifter motsvarande de skyldigheter som anges i protokollets artiklar 2 a ix a och 2 a ix b. Därför bör anmälningsskyldigheten inte begränsas till införsel från ett land utanför Euratom-området. Regeringen föreslår två nya bestämmelser. Enligt den ena, 7 b §, skall den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärnteknisk utrustning vara skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt den andra, 7 c §, skall anmälningsskyldighet gälla den som till Sverige för in eller från Sverige för ut kärnteknisk utrustning. Undantag från anmälningsskyldighet bör dock göras i fråga om utförsel eller export för vilket har meddelats tillstånd enligt bestämmelser om kontroll av sådana varor. En möjlighet att föreskriva om sådana undantag omfattas av den föreslagna 7 d §. Vad som menas med kärnteknisk utrustning bör definieras i lagens in- ledande bestämmelse. Därför föreslås en ändring i 2 § som motsvarar de nämnda punkterna i lagen om strategiska produkter. Beträffande det som Studsvik AB, Tullverket och Statens kärnkraftin- spektion har anfört om att närmare precisera anmälningspliktens omfatt- ning gör regeringen följande överväganden. Syftet med de föreslagna be- stämmelserna är att lagen skall ge det utrymme som behövs för att Sveri- ges åtaganden enligt protokollet skall kunna uppfyllas. I protokollet finns mycket detaljerade bestämmelser om vad som skall vara föremål för in- formation och eventuell inspektion. De som ägnar sig åt att framställa eller föra in produkter eller material som avses i protokollet torde inte ha någon svårighet att avgöra om det finns en sådan anknytning till kärntek- nisk verksamhet att kriterierna i den föreslagna definitionen i 2 § är upp- fyllda. Anmälningsskyldigheten kan heller inte anses mer betungande än att den uppvägs av det internationellt angelägna behovet av kunskap om vilka verksamheter som pågår och som skulle kunna ha betydelse från kärnvapenspridningssynpunkt. Lagbestämmelserna utgör den yttre ra- men. Regeringen avser att se över frågan om det behövs mer detaljerade undantag från anmälningsskyldigheten. Därför bör det föras in ett be- myndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer att föreskriva om undantag. En möjlighet att föreskriva om sådana undantag omfattas av den föreslagna 7 d §. De avgränsningar som re- missinstanserna efterlyst kan alltså göras genom en förordning som med- delas av regeringen eller i myndighetsföreskrifter. En förutsättning är dock att de undantag som t.ex. Studsvik AB har föreslagit inte strider mot protokollet. Eventuella preciseringar kan göras innan de föreslagna lag- ändringarna träder i kraft. En anmälningspliktig verksamhet bör omfattas av bestämmelserna i 17 § om skyldighet att lämna upplysningar och ge tillträde för kontroll. Därför föreslår regeringen att 17 § får en lydelse med denna innebörd. Underlåtelse att fullgöra anmälningsskyldighet bör kunna leda till på- följd. Bestämmelserna i 25 § bör kompletteras i enlighet med detta. 7.3 Ikraftträdande Regeringens förslag: Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte gett uttryck för någon annan bedömning. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 17 i protokollet träder protokollet i kraft den dag IAEA får en skriftlig information från Eur- atom och staterna om att kraven för ikraftträdande är uppfyllda. Innan protokollet har trätt i kraft får staterna och Euratom tillkännage sin avsikt att tillämpa det provisoriskt. Den föreslagna nya lagen bör träda i kraft i samband med att protokollet träder i kraft. Tidpunkten för protokollets ikraftträdande är ännu okänd. Ändringarna i kärntekniklagen bör träda i kraft senast vid samma tidpunkt som den nya lagen, men det bör övervä- gas om inte ett tidigare ikraftträdande är lämpligt, så att information kan börja hämtas in. Mot bakgrund av det som nu sagts, bör regeringen be- myndigas att bestämma tidpunkterna för ikraftträdande. 7.4 Euratoms kontroll Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kommissionens förord- ning (Euratom) nr 3227/76 om tillämpningen av bestämmelserna om säkerhetskontroll inom Euratom innebär att Euratom kan uppfylla sina åtaganden gentemot IAEA. Protokollets artikel 2 a v–vii gäller enbart Euratom. I den delen föranleder protokollet inget lagförslag. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an- nan bedömning än den som redovisas i promemorian. Statens kärnkraft- inspektion har särskilt pekat på att Euratom förser IAEA med information om innehav m.m. av kärnämne och att Euratom får tillgång till informationen med stöd av kommissionens förordning (Euratom) nr 3227/76 om tillämpningen av bestämmelserna om säkerhetskontroll inom Euratom. Skälen för regeringens bedömning: Europeiska atomenergigemen- skapen, Euratom, upprättades 1957 med uppgiften att bidra till en höjning av levnadsstandarden i medlemsländerna genom att skapa de förutsättningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergi. Till Euratoms uppgifter hör också att bidra till utvecklingen av förbindelserna med andra länder. De uppgifter som anförtrotts gemenskapen genomförs av ett Europaparlament, ett råd, en kommission, en domstol och en revisionsrätt, dvs. de institutioner som vi känner igen som Europeiska gemenskapernas. Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) innehåller ett avsnitt om kärnämneskontroll (andra avdelningens kapitel 7). Där finns bestämmelser som har betydelse för tillämpningen av protokollet. Kommissionen skall försäkra sig om att malmer, råmaterial och speci- ella klyvbara material inte används inom medlemsstaternas territorier för andra ändamål än de som användarna har uppgett (artikel 77 i Euratom- fördraget). Kommissionen skall också försäkra sig om att inom medlems- staternas territorier alla särskilda kontrollföreskrifter iakttas som gemen- skapen har avtalat om med ett tredje land eller en internationell organisa- tion. Kommissionen skall förses med uppgifter om grundläggande tekniska data rörande de kärntekniska anläggningarna (artikel 78). Detta för att kommissionen skall kunna fullgöra sin uppgift enligt artikel 77. Kommissionens inspektörer skall ges tillträde till alla platser och hos alla personer som i sitt yrke befattar sig med material, utrustning eller anläggningar som omfattas av Euratoms kärnämneskontroll (artikel 81). Kommissionen har utfärdat en förordning, kommissionens förordning (Euratom) nr 3227/76 av den 19 oktober 1976 om tillämpningen av be- stämmelserna om säkerhetskontroll inom Euratom, senast ändrad genom förordning nr 2130/93. Förordningen kom till som ett resultat av Eur- atoms behov av att kunna uppfylla de åtaganden som följer av kontroll- avtalet med IAEA. I förordningen ges basen för redovisnings- och rap- porteringssystem för kärnämnen i de kärntekniska anläggningarna inom gemenskapen. Förordningen reglerar i detalj vilken information som skall finnas till- gänglig för eller rapporteras till Euratom. Bestämmelserna i förordningen innebär att Euratom kan uppfylla sina åtaganden gentemot IAEA. Artikel 2 a v–vii innebär skyldigheter för enbart Euratom och behandlas därför inte vidare i denna proposition. 7.5 Övrigt Regeringens bedömning: Utöver vad som anges i avsnitten 7.1–7.3 behövs ingen ytterligare lagstiftning för att Sverige skall kunna upp- fylla protokollets krav. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an- nan bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Det behövs ingen ny lagstiftning för att Sverige skall kunna uppfylla det som protokollet i övrigt innehål- ler om information som de svenska myndigheterna förfogar över, om vilka detaljuppgifter som skall lämnas i informationen till IAEA, om tid- punkter för lämnande av informationen till IAEA samt om skyldigheter att lämna kompletteringar och klarlägganden rörande uppgifter som har lämnats. Det som i protokollet sägs om IAEA:s inspektörer och visum kan uppfyllas utan ny lagstiftning. Personer med tjänst hos eller uppdrag av IAEA åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i ett särskilt avtal om privilegier och immunitet för IAEA. Detta framgår av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och punk- ten 8 i bilagan till lagen. Också de skyldigheter som avser kommunikationsmöjligheter och sek- retess kan uppfyllas utan ny lagstiftning. Tillräckliga bestämmelser om sekretess finns i 2 kap. 1 § och 8 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen (1980:100). 8 Konsekvenser Regeringens bedömning: De samhällsekonomiska merkostnaderna för att fullgöra de åtaganden som protokollet innebär torde ha en mar- ginell betydelse. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte gett uttryck för någon annan bedömning, förutom Studsvik AB som anfört att kostnaderna för att uppfylla kraven kommer att bli avsevärda. Skälen för regeringens bedömning: Den föreslagna lagen om in- spektioner kompletterar skyldigheter som redan kan åläggas verksam- hetsutövare enligt kärntekniklagen och lagen om strategiska produkter. Lagförslaget avser skyldigheter som Sverige har åtagit sig enligt proto- kollet. Kostnaderna för genomförandet av en IAEA-inspektion i Sverige är beroende av vilka åtgärder som beslutas i samband med att en inspek- tion aktualiseras. De merkostnader som den lya lagen kan medföra kan påverkas genom de beslut som regeringen fattar enligt 2 §. I praktiken torde inspektioner bli mycket sällsynta. Det kan därför antas att den sam- hällsekonomiska merkostnad som lagförslaget innebär har marginell be- tydelse. De verksamheter som berörs av de föreslagna ändringarna i kärntek- niklagen torde i praktiken vara mycket begränsade till antalet. Att under- rätta myndigheten om att en verksamhet bedrivs eller att lämna uppgifter om verksamheten kan inte medföra annat än obetydliga kostnader för verksamhetsutövaren. Studsvik AB har deklarerat en annan uppfattning, dock utan att ange vad som gör att en underrättelse om en pågående verk- samhet medför avsevärda merkostnader. Merkostnaderna för myndighe- ten torde också bli marginella. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om inspektioner enligt internatio- nella avtal om förhindrande av spridning av kärn- vapen Lagens rubrik Lagens rubrik har valts mot bakgrund av att Sveriges skyldigheter att ge IAEA-inspektörer tillträde för inspektioner inte följer av protokollet en- samt, utan av protokollet i förening med fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och det särskilda kontrollavtal till vilket proto- kollet är knutet. Rubriken återspeglar också inspektionernas syfte att för- hindra spridning av kärnvapen. 1 § Bestämmelsen anger lagens tillämpningsområde. Under lagens bestäm- melser faller endast sådana inspektioner för kontroll av efterlevnaden av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen som aktualiseras enligt de avtal som Sverige träffat med IAEA. Andra stycket avser förhållandet till de bestämmelser i kärntekniklagen som innebär att en verksamhetsutövares skyldigheter också gäller gent- emot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. En skyldighet att ge IAEA-inspektörer tillträde för kontroll kan i många fall följa redan av bestämmelserna i kärntekniklagen. Lagen om inspektioner inskränker inte de möjligheter till tillträde som ges enligt kärntekniklagen. Om en inspektion helt eller delvis saknar stöd i kärntekniklagen, kan bestämmelserna i den nya lagen om inspektioner behöva tillämpas. Detta gäller t.ex. om en inspektion behöver genomföras hos någon som inte bedriver kärnteknisk verksamhet. 2 § Om IAEA anmäler en inspektion i Sverige och denna lag behöver tilläm- pas, måste regeringen enligt första stycket fatta ett inledande beslut om inspektionens genomförande. Beslutet innebär att inspektionen tillåts men beslutet skall också ange vilka åtgärder som får företas vid inspek- tionen enligt 4 § med de begränsningar som kan följa av 5 och 6 §§. Re- geringen skall också utse en myndighet som vid behov skall närvara vid inspektionen. Det får alltså avgöras från fall till i vilken utsträckning en myndighets närvaro eller bistånd behövs. En inspektion kan komma att röra verksamheter och platser på vilka kärntekniklagen inte är tillämplig. Beroende på inspektionens omfattning bör därför regeringen ha möjlighet att utse fler än en myndighet att närvara vid inspektionen. En inspektion kan aktualiseras med kort varsel. Det kan därför vara lämpligt att förbere- da frågan om vilken eller vilka myndigheter som kan komma i fråga för att biträda vid inspektionen. En myndighet, som redan i förväg genom särskilt beslut är utsedd att ha särskilt ansvar för och närvara vid inspek- tioner, kan i det inledande regeringsbeslutet få närmare instruktioner. En enskild som berörs av en inspektion skall enligt andra stycket som huvudregel höras innan beslutet om genomförandet fattas. Det rör sig om ägare eller nyttjanderättshavare till fastigheter eller annan egendom som kan bli föremål för inspektion, dvs. de som har ett väsentligt intresse i saken. Utöver ägare och nyttjanderättshavare kan exempelvis innehavare av rätt till viss produktionsmetod eller motsvarande beröras. Ett hörande kan underlåtas endast om tiden inte medger det eller om ett hörande an- nars skulle avsevärt försvåra inspektionens genomförande. En inspektion kan komma att beröra många enskilda, t.ex. vid en omfattande omgiv- ningsprovtagning. IAEA:s önskemål om tillträde skulle i sådana fall ofta kunna tillgodoses med tillämpning av allemansrätten eller med hjälp av de möjligheter som protokollet ger i fråga om att erbjuda alternativa un- dersökningsobjekt. Det förhållandet att en stor och obestämd krets av rättighetshavare berörs kan utgöra skäl att underlåta ett hörande liksom då man kan befara ren obstruktion. 3 § En myndighet som skall närvara vid inspektionen får fatta beslut om verkställigheten. I de fall då fler än en myndighet har utsetts torde verk- ställighetsbesluten begränsas till de frågor som rör myndighetens an- svarsområde. För att undvika oklarheter bör därför regeringen i sitt inled- ande beslut om inspektionen precisera de medverkande myndigheternas roller. Flera situationer kan förväntas uppstå under en inspektion då verk- ställighetsbeslut av skilda slag måste fattas. Det kan bl.a. komma att röra sig om frågor om alternativa undersökningsobjekt. Frågor av särskild vikt skall av myndigheten hänskjutas till regeringens bedömning. Myndigheten avgör på eget ansvar vilken typ av frågor detta är. Det kan t.ex. röra sig om bedömningar på platsen som rör svensk säkerhetspolitik. En enskild, vars rätt berörs av inspektionen på sätt som avses i 2 §, har rätt att få en fråga prövad av regeringen. 4 § Bestämmelsen anger vad som får förekomma vid en inspektion. De beslut som skall fattas i samband med en inspektion får inte gå utanför de ramar som här anges då det avser ingrepp i enskildas rättssfär. Uppräkningen i 4 § omfattar de åtaganden som gäller gentemot IAEA enligt artikel 6 i protokollet. Protokollet innehåller bestämmelser som innebär att regeringen i viss utsträckning kan begränsa inspektionen och erbjuda alternativa inspektionsmöjligheter. Paragrafen anger ramen för vad en inspektion får innefatta, men den innebär inte att IAEA i alla situationer skall ges de rättigheter som räknas upp. Övervägandena om inspektionens omfattning får göras av regeringen med beaktande av protokollets innehåll. Enligt paragrafens andra stycke ger denna lag inte stöd för inspektion i bostadsutrymmen. IAEA:s kontrollbehov får i stället tillgodoses på annat sätt. Skulle det bli aktuellt att inspektera någons bostad och en inspektion inte kan ske med stöd av kärntekniklagen, torde misstankarna om en odeklarerad verksamhet som avses i protokollet vara så starka och om- fatta en brottslig gärning att det finns förutsättningar för husrannsakan enligt 28 kap. rättegångsbalken. Om innehållet i IAEA:s anmälan om inspektion ger underlag för t.ex. en polisanmälan om brott mot kärntek- niklagen, kan en förundersökning bli aktuell och en kontroll ske inom ramen för den undersökningen. Med tillämpning av befintliga sekretess- bestämmelser kan de svenska myndigheterna låta IAEA ta del av vad som kommer fram i förundersökningen. 5 § De åtgärder som räknas upp i 4 § får inte medföra ett oförsvarligt åsido- sättande av säkerheten i t.ex. en inspekterad kärnteknisk anläggning. An- vändning av mätinstrument och liknande måste ske med beaktande av de säkerhetskrav som gäller på den ifrågavarande anläggningen. Skyddet för människors hälsa eller miljön får inte äventyras. De föreskrifter om sä- kerheten i anläggningen i övrigt får inte åsidosättas om det inte är nöd- vändigt och försvarligt med hänsyn till syftet att hindra spridning av kärnvapen. Om t.ex. en försegling med stöd 4 § 4 anbringas på ett före- mål, får åtgärden inte innebära ett större intrång i den pågående verksam- heten än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med åtgärden och det bakomliggande syftet att förhindra spridning av kärnvapen. 6 § Det kan bli nödvändigt att begära hjälp av polismyndighet för genomför- ande av en inspektion. Det kan avse möjlighet till tillträde till områden eller anläggningar eller t.ex. att göra avspärrningar. Det är regeringen eller den på platsen ansvariga svenska myndigheten som kan göra en framställan om polishandräckning. En sådan framställan skall noga ange vilka åtgärder som behövs, så att polismyndigheten inte behöver göra andra avvägningar än i sådant som rör de insatser som krävs för att kunna fullgöra biträdet. 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 2 § Tillägget är en definition av vad som i lagen avses med kärnteknisk ut- rustning. Definitionen motsvarar 2 § 7 och 8 lagen om strategiska pro- dukter. I definitionen ryms den utrustning och det material som avses i protokollets bilaga II. Definitionen behövs för att underlätta utformandet av de föreslagna 7 b och 7 c §§. 7 a § Protokollet innehåller åtaganden i fråga om såväl skyldighet att förse IAEA med information som skyldighet att ge IAEA tillträde för inspek- tioner. Dessa åtaganden gäller också forsknings- och utvecklingsverk- samheter som rör kärnämnen men som inte innefattar fysisk hantering av kärnämnen, se artiklarna 2 a i och 2 b i jämförda med artikel 18 a. Para- grafen innebär att de som bedriver sådana verksamheter skall anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer. Genom att myndig- heten ges kännedom om verksamheten skapas förutsättningar att kunna fullgöra de åtaganden som anges i protokollet. Eftersom verksamheterna är nära knutna till kärnteknisk verksamhet, är det lämpligt att ta in be- stämmelsen i kärntekniklagen. Enligt 1 § gäller lagen kärnteknisk verk- samhet, m.m. Undantagen i andra stycket motsvarar de undantag som följer av proto- kollets artikel 18 a. Om det uppkommer behov av att ytterligare inskränka anmälningsskyl- digheten, kan detta göras genom en förordning som regeringen beslutar eller genom myndighetsföreskrifter. Detaljerade preciseringar bör göras i förordning eller i myndighetsföreskrifter. Avgränsningar kan göras med stöd av bemyndigandet i 7 d §. 7 b § Protokollet innehåller åtaganden i fråga om verksamheter med kärntek- nisk utrustning men som inte innefattar fysisk hantering av kärnämnen. Den utrustning som avses i protokollet omfattas av definitionen i 2 § 4. Genom den nya 7 b § blir den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärnteknisk utrustning skyldig att anmäla detta till den myn- dighet som regeringen bestämmer. Genom att myndigheten ges känne- dom om verksamheten skapas förutsättningar att kunna fullgöra de åtag- anden som anges i protokollet, se artikel 2 a iv. Om det uppkommer behov av att ytterligare inskränka anmälningsskyl- digheten, kan detta göras genom en förordning som regeringen beslutar eller genom myndighetsföreskrifter. Detaljerade preciseringar bör göras i förordning eller i myndighetsföreskrifter. Avgränsningar kan göras med stöd av bemyndigandet i 7 d §. 7 c § Bestämmelsen innebär att den som till Sverige för in eller från Sverige för ut kärnteknisk utrustning, kärnämnen eller material eller varor som innehåller kärnämnen är skyldig att anmäla det till den myndighet som regeringen bestämmer. Den utrustning som avses i protokollet omfattas av definitionerna i 2 § 4. Genom att myndigheten ges kännedom om verksamheten skapas förutsättningar att kunna fullgöra de åtaganden som anges i protokollet, se artikel 2 a ix. På grund av innehållet i protokollets bilaga III finns behovet av information även i fråga om införsel från eller utförsel till länder inom Euratom-området. Undantag kan föreskrivas med stöd av bemyndigandet i 7 d §. 7 d § För att göra det möjligt att anpassa och ytterligare precisera anmälnings- skyldigheterna, t.ex. med hänsyn till detaljerade krav i protokollet, bör regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ha ett bemyndig- ande att meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om an- mälningsskyldighet. Undantag från anmälningsskyldighet bör också kunna föreskrivas i fråga om utförsel eller export som omfattas av ett tillståndsbeslut och då tillståndet har getts enligt bestämmelser i rådets förordning (EG) 3381/94 om inrättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden (EGT L 367, 31.12.1994 s. 1, Celex 394R3381), ändrat genom förordning (EG) nr 837/95 (EGT L 90, 21.4.1995 s. 1, Celex 395R0837), eller enligt bestämmelser i lag eller som meddelats med stöd av lag och bestämmelserna avser kontroll av så- dana varor (t.ex. tillstånd enligt lagen om strategiska produkter eller en kommande lag om kontroll av varor med dubbla användningsområden). 17 § Med ändringarna i 17 § blir skyldigheterna för verksamhetsutövare att lämna upplysningar till tillsynsmyndigheten och att ge tillträde för kon- troll heltäckande. De omfattar alla som bedriver eller har tillstånd att be- driva kärnteknisk verksamhet, oavsett om verksamheten omfattas av till- ståndsplikt. Skyldigheterna gäller också den som bedriver sådana anmäl- ningspliktiga verksamheter som avses i 7 a–7 c §§. Skyldigheterna gäller även den som tar befattning med utrustning som omfattas av anmälnings- plikt enligt 7 c §. Detta motsvarar innehållet i nuvarande 20 § lagen om strategiska produkter, som gäller den som för utförsel eller export tar be- fattning med strategiska produkter. För att kunna förse IAEA med den information som behövs för att bekräfta uppgifter om utrustning som har levererats till Sverige, bör på samma sätt skyldigheterna gälla den som tar befattning med produkter som har förts in till Sverige. Bestämmelsen i andra stycket gör det möjligt att låta dessa skyl- digheter gälla också gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen, dvs. i praktiken IAEA:s inspektörer och i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller av den myndig- het som regeringen utsett. 25 § Ändringen innebär att de anmälningsskyldigheter som avses i 7 a–7 c §§ omfattas av bestämmelsen om påföljd. Tilläggsprotokollet av den 22 september 1998 till avtalet mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atom- energiorganet rörande tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen Additional protocol to the Agreement between the Republic of Austria, the Kingdom of Belgium, the King- dom of Denmark, the Republic of Finland, the Federal Republic of Germany, the Helle- nic Republic, Ireland, the Italian Republic, the Grand Duchy of Luxembourg, the King- dom of the Netherlands, the Portuguese Re- public, the Kingdom of Spain, the Kingdom of Sweden, the European Atomic Energy Community and the International Atomic Energy Agency in implementation of Article III(1) and (4) of the Treaty on the Non-proli- feration of Nuclear weapons Tilläggsprotokoll till avtalet mellan Konungariket Belgien, Ko- nungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Grekland, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Ko- nungariket Nederländerna, Republiken Por- tugal, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland, Re- publiken Österrike, Europeiska Atomenergi- gemenskapen och IAEA rörande tillämp- ningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen Preamble Ingress Whereas the Republic of Austria, the Kingdom of Belgium, the Kingdom of Denmark, the Re- public of Finland, the Federal Republic of Ger- many, the Hellenic Republic, Ireland, the Italian Republic, the Grand Duchy of Luxembourg, the Kingdom of the Netherlands, the Portuguese Republic, the Kingdom of Spain, the Kingdom of Sweden (hereinafter referred to as 'the Sta- tes`) and the European Atomic Energy Commu- nity (hereinafter referred to as 'the Community`) are parties to an Agreement between the States, the Community and the International Atomic Energy Agency (hereinafter referred to as the 'the Agency`) in implementation of Article III(1) and (4) of the Treaty on the Non-prolife- ration of Nuclear Weapons (hereinafter referred to as the 'Safeguards Agreement`), which en- tered into force on 21 February 1997; Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Grekland, Ir- land, Republiken Italien, Storhertigdömet Lux- emburg, Konungariket Nederländerna, Republi- ken Portugal, Konungariket Spanien, Konunga- riket Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Österrike (nedan kallade staterna) och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallad Euratom) är parter i ett avtal (nedan kal- lat avtalet om kontroll av kärnämne) mellan staterna, Euratom och Internationella atomener- giorganet (nedan kallat IAEA) rörande tillämp- ningen av artikel III.1 och III.4 i Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, vilket avtal trädde i kraft den 21 februari 1977. Aware of the desire of the international com- munity to further enhance nuclear non-prolife- ration by strengthening the effectiveness and improving the efficiency of the Agency's safe- guards system; Parterna erkänner världssamfundets önskan att ytterligare stärka åtgärderna för att förhindra spridningen av kärnvapen genom att göra IAEA:s system för kontroll av kärnämne effek- tivare och mer ändamålsenliga. Recalling that the Agency must take into ac- count in the implementation of safeguards the need to avoid hampering the economic and technological development in the Community or international cooperation in the field of peaceful nuclear activities, to respect health, safety, physical protection and other security provisions in force and the rights of individuals, and to take every precaution to protect commercial, technological and industrial secrets as well as other confidential information coming to its knowledge; Parterna erinrar om att IAEA vid genomföran- det av kontroll av kärnämne måste beakta följ- ande krav: Den ekonomiska och tekniska ut- vecklingen i Euratoms medlemsstater och det internationella samarbetet rörande kärntekni- kens fredliga användning får inte hämmas; gäll- ande bestämmelser i fråga om hälsa, säkerhet och fysiskt skydd och övriga säkerhetsbestäm- melser måste följas; de enskildas rättigheter måste respekteras; alla försiktighetsåtgärder måste vidtas för att skydda kommersiella, tek- niska och industriella hemligheter och annan konfidentiell information som kommer till IAEA:s kännedom. Whereas the frequency and intensity of activi- ties described in this Protocol shall be kept to the minimum consistent with the objective of strengthening the effectiveness and improving the efficiency of Agency safeguards; De åtgärder som beskrivs i detta protokoll skall vidtas så frekvent och med sådan kraft att de överensstämmer med målet att göra IAEA:s kontroll av kärnämne effektivare och mer än- damålsenliga. Now therefore the Community, the States and the Agency have agreed as follows: Euratom, staterna och IAEA har sålunda enats om följande: Relationship between the Protocol and the Safeguards Agreement Samband mellan protokollet och avtalet om kontroll av kärnämne Article 1 Artikel 1 The provisions of the Safeguards Agreement shall apply to this Protocol to the extent that they are relevant to and compatible with the provisions of this Protocol. In case of conflict between the provisions of the Safeguards Agreement and those of this Protocol, the provi- sions of this Protocol shall apply. Bestämmelserna i avtalet om kontroll av kärn- ämne skall tillämpas på föreliggande protokoll i den utsträckning de är av betydelse för och för- enliga med bestämmelserna i protokollet. Om bestämmelserna i avtalet om kontroll av kärn- ämne inte stämmer överens med dem i proto- kollet, skall bestämmelserna i protokollet gälla. Provision of information Informationsskyldighet Article 2 Artikel 2 (a) Each State shall provide the Agency with a declaration containing the information iden- tified in sub-paragraphs (i), (ii), (iv), (ix) and (x). The Community shall provide the Agency with a declaration containing the in- formation identified in sub-paragraphs (v), (vi) and (vii). Each State and the Commu- nity shall provide the Agency with a decla- ration containing the information identified in sub-paragraphs (iii) and (viii). a) Varje stat skall tillställa IAEA en deklara- tion innehållande de uppgifter som räknas upp i punkterna i, ii, iv, ix och x nedan. Eur- atom skall tillställa IAEA en deklaration in- nehållande de uppgifter som räknas upp i punkterna v, vi och vii nedan. Var och en av staterna samt Euratom skall tillställa IAEA en deklaration innehållande de uppgifter som räknas upp i punkterna iii och viii nedan. (i) A general description of and informa- tion specifying the location of nuclear fuel cycle-related research and deve- lopment activities not involving nu- clear material carried out anywhere that are funded, specifically authorised or controlled by, or carried out on be- half of, the State concerned. i) En allmän redogörelse, med uppgifter om var sådan forsknings- och utveck- lingsverksamhet relaterad till kärn- bränslecykeln bedrivs och som inte in- nefattar kärnämne, och som finansieras eller står under tillsyn av den berörda staten, eller som bedrivs med särskilt tillstånd av eller för den berörda sta- tens räkning. (ii) Information identified by the Agency on the basis of expected gains in effec- tiveness or efficiency, and agreed to by the State concerned, on operational activities of safeguards relevance at fa- cilities and locations outside facilities where nuclear material is customarily used. ii) De uppgifter som IAEA med sikte på att uppnå bättre effektivitet och ända- målsenlighet förtecknat och fått god- kända av den berörda staten och som rör driftsverksamhet av betydelse för kontroll av kärnämne vid anläggningar och på platser utanför anläggningar där kärnämne används regelmässigt. (iii) A general description of each building on each site, including its use and, if not apparent from that description, its contents. The description shall include a map of the site. iii) En allmän beskrivning av varje bygg- nad på respektive område, inbegripet byggnadens användningsområde och innehåll, om det senare inte omedelbart framgår av beskrivningen. Till be- skrivningen skall fogas en karta över området. (iv) A description of the scale of operations for each location engaged in the acti- vities specified in Annex I to this Pro- tocol. iv) En beskrivning av verksamhetens storlek för varje plats med sådan verk- samhet som anges i bilaga I till detta protokoll. v) Information specifying the location, operational status and the estimated annual production capacity of uranium mines and concentration plants and thorium concentration plants in each State, and the current annual produc- tion of such mines and concentration plants. The Community shall provide, on request by the Agency, the current annual production of an individual mine or concentration plant. The pro- vision of this information does not require detailed nuclear material ac- countancy. v) Exakta uppgifter om geografiskt läge, operativ status och beräknad årlig pro- duktionskapacitet för urangruvor och anrikningsanläggningar för uran och torium i varje stat, samt den aktuella samlade årsproduktionen vid sådana gruvor och anrikningsanläggningar. Euratom skall på IAEA:s begäran lämna uppgift om aktuell årsproduk- tion för en enskild gruva eller anrik- ningsanlägg ning. För lämnandet av dessa uppgifter krävs ingen utförlig bokföring av kärnämne. (vi) Information regarding source material which has not reached the composition and purity suitable for fuel fabrication or for being isotopically enriched, as follows: vi) Uppgifter om kärnråmaterial som inte uppnått den sammansättning och ren- het som krävs för bränsletillverkning eller isotopanrikning, enligt följande: (a) the quantities, the chemical compo- sition, the use or intended use of such material, whether in nuclear or non-nuclear use, for each loca- tion in the States at which the material is present in quantities exceeding 10 tonnes of uranium and/or 20 tonnes of thorium, and for other locations with quantities of more than 1 tonne, the aggregate for the States as a whole if the aggregate exceeds 10 tonnes of uranium or 20 tonnes of thorium. The provision of this information does not require detailed nuclear material accountancy; a) Mängder, kemisk sammansättning, användningsområde eller avsett an- vändningsområde, såväl nukleärt som icke-nukleärt, för sådant mate- rial, för respektive plats i staterna där materialet föreligger i mängder över 10 ton uran och/eller 20 ton torium, och för övriga platser, med över 1 ton på varje plats, i form av totalmängden för staterna som hel- het i det fall då denna totalmängd överskrider 10 ton uran eller 20 ton torium. För lämnandet av dessa uppgifter krävs ingen utförlig bok- föring av kärnämne. (b) The quantities, the chemical com- position and the destination of each export from the States to a State outside the Community, of such material for specifically non-nu- clear purposes in quantities ex- ceeding: b) Mängder, kemisk sammansättning och bestämmelseort för varje ex- portleverans från staterna till en stat utanför Euratom av sådant material för vilket användningsområdet angetts som icke-nukleärt och vid mängder som överskrider följande: (1) 10 tonnes of uranium, or for successive exports of uranium to the same state, each of less than 10 tonnes, but exceeding a total of 10 tonnes for the year; 1) 10 ton uran per leverans, eller en årlig totalmängd av 10 ton i de fall det är fråga om en serie uranleveranser till samma stat med mindre än 10 ton i varje leverans. (2) 20 tonnes of thorium, or for successive exports of thorium to the same State, each of less than 20 tonnes, but exceeding a total 20 tonnes for the year; 2) 20 ton torium per leverans, el- ler en årlig totalmängd av 20 ton i de fall det är fråga om en serie toriumleveranser till sam- ma stat med mindre än 20 ton i varje leverans. c) the quantities, chemical composi- tion, current location and use or intended use of each import into the Sates from outside the Commu- nity of such material for specifi- cally non-nuclear purposes in quantities exceeding: c) Mängder, kemisk sammansättning, aktuell förvaringsplats samt an- vändningsområde eller avsett an- vändningsområde för varje import- leverans till staterna från någon stat utanför Euratom av sådant material för vilket användningsområdet angetts som icke-nukleärt och vid mängder som överskrider följande: (1) 10 tonnes of uranium, or for successive imports of uranium each of less than 10 tonnes, but exceeding a total of 10 tonnes for the year; 1) 10 ton uran per leverans, eller en årlig totalmängd av 10 ton i de fall det är fråga om en serie uranleveranser med mindre än 10 ton i varje leverans. (2) 20 tonnes of thorium, or for successive imports of thorium each of less than 20 tonnes, but exceeding a total of 20 tonnes for the year; 2) 20 ton torium per leverans, el- ler en årlig totalmängd av 20 ton i de fall det är fråga om en serie toriumleveranser med mindre än 20 ton i varje leve- rans. it being understood that there is no requirement to provide information on such material intended for a non-nuclear use once it is in its non-nuclear end-use form. Det föreligger sålunda ingen infor- mationsskyldighet för material av- sett för icke-nukleär användning när det väl föreligger i sin icke- nukleära slutanvändningsform. (vii) (a) Information regarding the quanti- ties, uses and locations of nuclear material exempted from safeguards pursuant to Article 37 of the Safe- guards Agreement; vii) a) Uppgifter om mängder, använd- ningsområden och förvaringsplat- ser för kärnämne som är undantagna från kontroll av kärnämne enligt artikel 37 i avtalet om kontroll av kärnämne. (b) information regarding the quanti- ties (which may be in the form of estimates) and uses at each loca- tion, of nuclear material exempted from safeguards pursuant to Article 36(b) of the Safeguards Agreement but not yet in a non-nuclear end- use form, in quantities exceeding those set out in Article 37 of the Safeguards Agreement. The provi- sion of this information does not require detailed nuclear material accountancy. b) Uppgifter om mängder (även i form av uppskattningar) och användningsområden för varje enskild förvaringsplats i fråga om kärnämne som är undantaget från kontroll av kärnämne enligt artikel 36 b i avtalet om kontroll av kärn- ämne men som ännu inte föreligger i icke-nukleär slut- användningsform, i de fall mängderna överskrider dem som anges i artikel 37 i avtalet om kontroll av kärnämne. För lämnan- det av dessa uppgifter krävs ingen utförlig bokföring av kärnämne. (viii) Information regarding the location or further processing of intermediate or high-level waste containing plutonium, high enriched uranium or uranium-233 on which safeguards have been termi- nated pursuant to Article 11 of the Sa- feguards Agreement. For the purpose of this paragraph, 'further processing` does not include repackaging of the waste or its further conditioning not involving the separation of elements, for storage or disposal. viii) Uppgifter om var man förvarar eller vidarebehandlar mellan- eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall, höganrikat uran eller uran-233 där kontroll av kärnämne har upphört i enlighet med artikel 11 i avtalet om kontroll av kärnämne. Begreppet "vidarebearbetning" i denna punkt in- nefattar inte ompackning av avfallet eller ytterligare bearbetning där sepa- ration av grundämnen inte ingår för lagring eller slutförvaring. (ix) The following information regarding specified equipment and non-nuclear material listed in Annex II: ix) Följande uppgifter om särskild utrust- ning och icke-nukleärt material som förtecknas i bilaga II: (a) for each export out of the Commu- nity of such equipment and mate- rial: the identity, quantity, location of intended use in the receiving State and date or, as appropriate, expected date, of export; a) För varje exportleverans från Eur- atom av utrustning och material av ovannämnt slag: beteckning, mängd, avsedd användningsplats i mottagarstaten samt faktiskt eller planerat exportdatum. (b) on specific request by the Agency, confirmation by the importing State of information provided to the Agency by a State outside of the Community concerning the export of such equipment and material to the importing State. b) På särskild begäran av IAEA, ett bekräftande från mottagarstaten av de uppgifter som lämnats till IAEA av en stat utanför Euratom och som rör exporten av material och utrust- ning av ovannämnt slag till motta- garstaten. (x) General plans for the succeeding 10- year period relevant to the develop- ment of the nuclear fuel cycle (including planned nuclear fuel cycle- related research and development acti- vities) when approved by the appropri- ate authorities in the State. x) Översiktsplaner för den kommande tioårsperioden rörande utveckling av kärnbränslecykeln (däribland planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet relaterad till kärnbränslecykeln) sedan de blivit godkända av de behöriga myndigheterna i den berörda staten. (b) Each State shall make every reasonable ef- fort to provide the Agency with the fol- lowing information: b) Varje stat skall göra varje rimlig ansträng- ning för att förse IAEA med följande infor- mation: (i) A general description of and informa- tion specifying the location of nuclear fuel cycle-related research and deve- lopment activities not involving nu- clear material which are specifically related to enrichment, reprocessing of nuclear fuel or the processing of inter- mediate or high-level waste containing plutonium, high enriched uranium or uranium-233 that are carried out any- where in the State concerned but which are not funded, specifically authorised or controlled by, or carried out on behalf of, that State. For the purpose of this paragraph 'processing` of intermediate or high-level waste does not include repackaging of the waste or its conditioning not involving the separation of elements, for storage or disposal. i) En allmän redogörelse med exakta uppgifter om var sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som är relaterad till kärnbränslecykeln bedrivs i den berörda staten, och som inte in- nefattar kärnämne och som är speciellt inriktad på anrikning, upparbetning av kärnbränsle eller bearbetning av mellan- eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall, höganrikat uran eller uran-233, men som inte finansieras eller står under tillsyn av den berörda staten eller bedrivs med särskilt tillstånd av den berörda staten eller för dess räkning. Begreppet bearbetning av mellan- eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall i denna punkt innefattar inte ompackning av avfallet eller bearbetning där separation av grundämnen inte ingår för lagring eller slutförvaring. (ii) A general description of activities and the identity of the person or entity car- rying out such activities, at locations identified by the Agency outside a site which the Agency considers might be functionally related to the activities of that site. The provision of this infor- mation is subject to a specific request by the Agency. It shall be provided in consultation with the Agency and in a timely fashion. ii) En allmän beskrivning av verksamhe- ten, samt uppgift om den person eller det organ som bedriver den verksam- het, på platser utanför ett område vilka angetts av IAEA, som enligt IAEA skulle kunna vara funktionsmässigt förknippad med verksamheten inom detta område. Denna information skall lämnas när IAEA så särskilt begär. Den skall lämnas i samråd med IAEA och utan dröjsmål. (c) On request by any or all of the Agency, a State or the Community, as appropriate, shall provide amplifications or clarifications of any information provided under this Art- icle, in so far as relevant for the purpose of safeguards. c) På begäran av IAEA skall, i den mån det är av betydelse för kontroll av kärnämne, en stat eller Euratom, eller i tillämpliga fall båda, lämna kompletteringar eller klarlägg- anden rörande uppgifter som lämnats i en- lighet med denna artikel. Article 3 Artikel 3 (a) Each State or the Community, or both, as appropriate, shall provide to the Agency the information identified in Article 2(a)(i), (iii), (iv), (v), (vi)(a), (vii) and (x) and Article 2(b)(i) within 180 days of the entry into force of this Protocol. a) Varje stat eller Euratom, eller i tillämpliga fall båda, skall tillställa IAEA de uppgifter som räknas upp i artikel 2 a i, 2 a iii v, 2 a vi a, 2 a vii, 2 a x och 2 b i inom 180 dagar ef- ter det att detta protokoll har trätt i kraft. (b) Each State or the Community, or both, as appropriate, shall provide to the Agency, by 15 May of each year, updates of the infor- mation referred to in paragraph (a) for the period covering the previous calendar year. If there has been no change to the informa- tion previously provided, each State or the Community, or both, as appropriate, shall so indicate. b) Varje stat eller Euratom, eller i tillämpliga fall båda, skall årligen senast den 15 maj tillställa IAEA information om hur de upp- gifter som avses i punkt a ovan har föränd- rats under det närmast föregående kalender- året. Om inga förändringar har inträffat i ti- digare lämnade uppgifter, skall varje stat el- ler Euratom, eller i tillämpliga fall båda, ange detta. (c) The Community shall provide to the Agency, by 15 May of each year, the infor- mation identified in Article 2(a)(vi)(b) and (c) for the period covering the previous ca- lendar year. c) Euratom skall årligen senst den 15 maj till- ställa IAEA de upgifter som räknas upp i ar- tikel 2 a vi b c och som omfattar närmast fö- regående kalenderår. (d) Each State shall provide to the Agency on a quarterly basis the information identified in Article 2(a)(ix)(a). This information shall be provided within 60 days of the end of each quarter. d) Varje stat skall varje kvartal tillställa IAEA de uppgifter som räknas upp i artikel 2 a ix a. Uppgifterna skall lämnas inom 60 dagar efter utgången av respektive kvartal. (e) The Community and each State shall pro- vide to the Agency the information identi- fied in Article 2(a)(viii) 180 days before further processing is carried out and, by 15 May of each year, information on changes in location for the period covering the previous calendar year. e) Euratom och varje stat skall tillställa IAEA de uppgifter som räknas upp i artikel 2 a viii 180 dagar innan vidarebearbetning sker, samt årligen senast den 15 maj uppgifter om de byten av förvaringsplats som skett under närmast föregående kalenderår. (f) Each State and the Agency shall agree on the timing and frequency of the provision of the information identified in Article 2(a)(ii). f) Varje stat och IAEA skall träffa överens- kommelse om på vilka tidpunkter och hur ofta de uppgifter som räknas upp i artikel 2 a ii skall lämnas. (g) Each State shall provide to the Agency the information in Article 2(a)(ix)(b) within 60 days of the Agency's request. g) Varje stat skall tillställa IAEA de uppgifter som räknas upp i artikel 2 a ix b inom 60 dagar efter det att IAEA begärt det. Complementary Access Kompletterande tillträde Article 4 Artikel 4 The following shall apply in connection with the implementation of complementary access under Article 5 of this Protocol: Följande gäller i samband med genomförandet av kompletterande tillträde i enlighet med arti- kel 5 i protokollet: (a) The Agency shall not mechanistically or systematically seek to verify the information referred to in Article 2; however, the Agency shall have access to: a) IAEA får inte på ett mekaniskt eller syste- matiskt sätt försöka verifiera de uppgifter som avses i artikel 2; dock skall IAEA äga tillträde till följande platser: (i) any location referred to in Article 5(a)(i) or (ii) on a selective basis in or- der to assure the absence of undeclared nuclear material and activities; i) Varje plats som avses i artikel 5 a i eller ii för vilka IAEA bedömer till- träde som nödvändigt för att förvissa sig om att det inte finns odeklarerat kärnämne och odeklarerad verksamhet. (ii) any location referred to in Article 5(b) or (c) to resolve a question relating to the correctness and completeness of the information provided pursuant to Article 2 or to resolve an inconsistency relating to that information; ii) Varje plats som avses i artikel 5 b eller c för att reda ut frågor om riktigheten och fullständigheten hos de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 2 eller för att reda ut bristande överens- stämmelse i sådana uppgifter. (iii) any location referred to in Article 5(a)(iii) to the extent necessary for the Agency to confirm, for safeguards pur- poses, the Community's, or, as appro- priate, a State's declaration of the decommissioned status of a facility or location outside facilities where nu- clear material was customarily used. iii) Varje plats som avses i artikel 5 a iii i den utsträckning det är nödvändigt för IAEA att i kontroll av kärnämnesyfte styrka Euratoms, eller i tillämpliga fall en stats, deklaration om att en anlägg- ning eller plats utanför en anläggning, där kärnämne använts regelmässigt, är nedlagt. (b) (i) Except as provided in paragraph (ii), the Agency shall give the State concer- ned, or for access under Article 5(a) or under Article 5(c) where nuclear mate- rial is involved, the State concerned and the Community, advance notice of access of at least 24 hours. b) i) Med undantag av vad som föreskrivs i punkt ii nedan skall IAEA minst 24 timmar i förväg göra en anmälan till den berörda staten om tillträde, eller vid tillträde enligt artikel 5 a eller 5 c då kärnämne är inbegripet, till den be- rörda staten och Euratom. (ii) For access to any place on a site that is sought in conjunction with design in- formation verification visits or ad hoc or routine inspections on that site, the period of advance notice shall, if the Agency so requests, be at least two hours but, in exceptional circumstan- ces, it may be less than two hours. ii) För tillträde till platser på ett område som besöks i samband med verifiering av anläggningsbeskrivningar eller i samband med speciella inspektioner eller rutininspektioner på det aktuella området, skall fristen för förhandsan- mälan, om IAEA så begär, vara minst två timmar; i undantagsfall får den dock vara kortare. (c) Advance notice shall be in writing and shall specify the reasons for access and the activi- ties to be carried out during such access. c) Förhandsanmälan skall vara skriftlig och in- nehålla de närmare skälen för tillträde och de åtgärder som kommer att vidtas under densamma. (d) In the case of a question or inconsistency, the Agency shall provide the State concer- ned and, as appropriate, the Community with an opportunity to clarify and facilitate the resolution of the question or inconsist- ency. Such an opportunity will be provided before a request for access, unless the Agency considers that delay in access would prejudice the purpose for which the access is sought. In any event, the Agency shall not draw any conclusions about the question or inconsistency until the State concerned and, as appropriate, the Community have been provided with such an opportunity. d) Om det uppstår frågor eller framkommer bristande överensstämmelse skall IAEA be- reda den berörda staten, och i tillämpliga fall Euratom, tillfälle att klargöra frågorna och den bristande överensstämmelsen och att bi- dra till att reda ut dem. Sådant tillfälle skall lämnas före en begäran om tillträde, såvida inte IAEA anser att en försening av tillträdet skulle kunna vara till nackdel för det syfte för vilket tillträdet begärs. Under alla om- ständigheter får IAEA inte dra några slutsat- ser om frågan eller den bristande överens- stämmelsen förrän den berörda staten, och i tillämpliga fall Euratom, har beretts sådant tillfälle. (e) Unless otherwise agreed to by the State con- cerned, access shall only take place during regular working hours. e) Såvida den berörda staten inte gått med på annat får tillträdet ske bara under ordinarie arbetstid. (f) The State concerned, or for access under Article 5(a) or under Article 5(c) where nuclear material is involved, the State con- cerned and the Community, shall have the right to have agency inspectors accompanied during their access by its representatives and, as appropriate, by Com- munity inspectors provided that Agency inspectors shall not thereby be delayed or otherwise impeded in the exercise of their functions. f) Den berörda staten, eller både den berörda staten och Euratom vid tillträde enligt artikel 5 a eller 5 c då kärnämne är inbegripet, har rätt att under tillträdet låta IAEA:s inspektö- rer åtföljas av företrädare för den berörda staten, och i tillämpliga fall av inspektörer från Euratom, såvida inte IAEA:s inspektö- rer därigenom försenas eller på annat sätt hindras i sin tjänsteutövning. Article 5 Artikel 5 Each State shall provide the Agency with access to: Var och en av staterna skall ge IAEA tillträde till följande platser: (a) (i) any place on a site; a) i) Alla platser inom ett område. (ii) any location identified under Article 2(a)(v) to (viii); ii) Alla platser som avses i artikel 2 a v– viii. (iii) any decommissioned facility or decommissioned location outside faci- lities where nuclear material was customarily used. iii) Varje nedlagd anläggning eller varje nedlagd plats utanför en anläggning där kärnämne regelmässigt använts. (b) Any location identified by the State con- cerned under Article 2(a)(i), Article 2(a)(iv), Article 2(a)(ix)(b) or Article 2(b), other than those referred to in paragraph (a)(i), provi- ded that if the State concerned is unable to provide such access, that State shall make every reasonable effort to satisfy Agency requirements, without delay, through other means. b) Alla platser som angetts av den berörda sta- ten i enlighet med artikel 2 a i, 2 a iv, 2 a ix b eller 2 b, utöver dem som avses i punkt a i ovan. Om den berörda staten är ur stånd att lämna sådant tillträde, skall den göra varje rimlig ansträngning för att på andra sätt till- mötesgå IAEA:s krav utan dröjsmål. (c) Any location specified by the Agency, other than locations referred to in paragraphs (a) and (b), to carry out location-specific envi- ronmental sampling, provided that if the State concerned is unable to provide such access, that State shall make every reason- able effort to satisfy Agency requirements, without delay, at adjacent locations or through other means. c) Alla platser som angetts av IAEA, utöver dem som avses i punkterna a och b ovan, i syfte att utföra platsspecifik omgivnings- provtagning. Om den berörda staten är ur stånd att lämna sådant tillträde, skall den göra varje rimlig ansträngning för att till- mötesgå IAEA:s krav genom tillträde till närliggande platser eller på andra sätt utan dröjsmål. Article 6 Artikel 6 When implementing Article 5, the Agency may carry out the following activities: Vid tillämpningen av artikel 5 får IAEA vidta följande åtgärder: (a) for access in accordance with Article 5(a)(i) or (iii): visual observation; collection of en- vironmental samples; utilisation of radiation detection and measurement devices; appli- cation of seals and other identifying and tamper indicating devices specified in Sub- sidiary Arrangements; and other objective measures which have been demonstrated to be technically feasible and the use of which has been agreed by the Board of Governors (hereinafter referred to as 'the Board`) and following consultations between the Agency, the Community and the State con- cerned. a) I samband med tillträde enligt artikel 5 a i eller 5 a iii: okulärbesiktning; insamling av omgivningsprov; användning av utrustning för detektering och mätning av strålning; an- bringande av sigill eller annan identifika- tionsmärkning och anordningar specificerat i tilläggsregler som påvisar intrång eller an- nan manipulation; samt andra tekniskt be- prövade objektiva åtgärder, vars användning har godkänts av IAEA:s styrelse och efter samråd mellan IAEA, Euratom och den be- rörda staten. (b) For access in accordance with Article 5(a)(ii): visual observation; item counting of nuclear material; non-destructive measure- ments and sampling; utilisation of radiation detection and measurement devices; exami- nation of records relevant to the quantities, origin and disposition of the material; col- lection of environmental samples; and other objective measures which have been demon- strated to be technically feasible and the use of which has been agreed by the Board and following consultations between the Agency, the Community and the State con- cerned. b) I samband med tillträde enligt artikel 5 a ii: okulärbesiktning, räkning av poster av kärn- ämne, oförstörande mätning och provtag- ning, användning av utrustning för detekte- ring och mätning av strålning, genomgång av dokument med uppgifter om materialets mängder, ursprung och disposition, insam- ling av omgivningsprovmaterial, samt andra tekniskt beprövade objektiva åtgärder, vars användning har godkänts av IAEA:s styrelse och efter samråd mellan IAEA, Eur- atom och den berörda staten. (c) For access in accordance with Article 5(b): visual observation; collection of environ- mental samples; utilisation of radiation de- tection and measurement devices; examina- tion of safeguards relevant production and shipping records; and other objective measures which have been demonstrated to be technically feasible and the use of which has been agreed by the Board and following consultations between the Agency and the State concerned. c) I samband med tillträde enligt artikel 5 b: okulärbesiktning, insamling av omgivnings- prov, användning av utrustning för detekte- ring och mätning av strålning, genomgång av produktions- och leveransdokument av betydelse för kontroll av kärnämne, samt andra tekniskt beprövade objektiva åtgärder, vars användning har godkänts av IAEA:s styrelse och efter samråd mellan IAEA och den berörda staten. (d) For access in accordance with Article 5(c), collection of environmental samples and, in the event the results do not resolve the question or inconsistency at the location specified by the Agency pursuant to Article 5(c), utilisation at that location of visual ob- servation, radiation detection and measure- ment devices, and, as agreed by the State concerned and, where nuclear material is in- volved, the Community, and the Agency, other objective measures. d) I samband med tillträde enligt artikel 5 c: in- samling av omgivningsprov samt, i de fall resultaten inte gör att frågan eller den brist- ande överensstämmelsen kan redas ut för den plats som IAEA angett i enlighet med artikel 5 c, användande på den aktuella plat- sen av okulärbesiktning, utrustning för de- tektering och mätning av strålning samt efter överenskommelse med den berörda staten, och då kärnämne är inbegripet, efter över- enskommelse mellan Euratom och IAEA andra objektiva åtgärder. Article 7 Artikel 7 (a) On request by a State, the Agency and that State shall make arrangements for managed access under this Protocol in order to pre- vent the dissemination of proliferation sen- sitive information, to meet safety or physical protection requirements, or to protect prop- rietary or commercially sensitive informa- tion. Such arrangements shall not preclude the Agency from conducting activities ne- cessary to provide credible assurance of the absence of undeclared nuclear materials and activities at the location in question, inclu- ding the resolution of a question relating to the correctness and completeness of the in- formation referred to in Article 2 or of an inconsistency relating to that information. a) På begäran av en stat skall IAEA och den berörda staten ombesörja reglerat tillträde inom ramen för detta protokoll i syfte att förhindra att känsliga uppgifter om icke- spridning kommer ut till obehöriga, att upp- fylla krav på säkerhet eller fysiskt skydd och att skydda information som för innehavaren är kommersiellt eller på annat sätt känslig. Sådana åtgärder får inte hindra IAEA från att vidta åtgärder som krävs för att få fram trovärdiga garantier för att det inte finns odeklarerat kärnämne och odeklarerat verk- samhet på den aktuella platsen, vari ingår att reda ut frågor om riktigheten och fullstän- digheten hos uppgifter som avses i artikel 2 och reda ut bristande överensstämmelse i fråga om sådana uppgifter. (b) A State may, when providing the informa- tion referred to in Article 2, inform the Agency of the places at a site or location at which managed access may be applicable. b) En stat får när den lämnar de uppgifter som avses i artikel 2 underrätta IAEA om de ställen, inom ett område eller en plats, där reglerat tillträde kan vara tillämpligt. (c) Pending the entry into force of any necess- ary Subsidiary Arrangements, a State may have recourse to managed access consistent with the provisions of paragraph (a). c) I avvaktan på att eventuella nödvändiga tilläggsregler skall träda i kraft får en stat använda sig av reglerat tillträde i överens- stämmelse med bestämmelserna i punkt a ovan. Article 8 Artikel 8 Nothing in this Protocol shall preclude a State from offering the Agency access to locations in addition to those referred to in Articles 5 and 9 or from requesting the Agency to conduct veri- fication activities at a particular location. The Agency shall, without delay, make every rea- sonable effort to act on such a request. Ingenting i detta protokoll skall hindra en stat från att ge IAEA tillträde till platser utöver dem som avses i artiklarna 5 och 9 eller från att be- gära att IAEA skall genomföra kontroller på en viss plats. IAEA skall göra varje rimlig an- strängning för att utan dröjsmål tillmötesgå en sådan begäran. Article 9 Artikel 9 Each State shall provide the Agency with access to locations specified by the Agency to carry out wide-area environmental sampling, provided that if a State is unable to provide such access that State shall make every reasonable effort to satisfy Agency requirements at alternative locations. The Agency shall not seek such access until the use of wide-area environmental sampling and the procedural arrangements therefor have been approved by the Board and following consultations between the Agency and the State concerned. Var och en av staterna skall ge IAEA tillträde till platser som IAEA anger för att genomföra omfattande omgivningsprovtagning, men om en stat är ur stånd att lämna sådant tillträde skall den göra varje rimlig ansträngning för att till- mötesgå IAEA:s krav på alternativa platser. In- nan IAEA begär sådant tillträde skall använd- ningen av omfattande omgivningsprovtagning och förfarandena för denna ha godkänts av styr- elsen, och samråd skall ha ägt rum mellan IAEA och den berörda staten. Article 10 Artikel 10 (a) The Agency shall inform the State con- cerned and, as appropriate, the Community of: a) IAEA skall underrätta den berörda staten, och i tillämpliga fall Euratom, om (i) the activities carried out under this Protocol, including those in respect of any questions or inconsistencies the Agency had brought to the attention of the State concerned and, as appropri- ate, the Community within 60 days of the activities being carried out by the Agency. i) de åtgärder som vidtas inom ramen för detta protokoll, inbegripet sådana som rör frågor eller bristande överensstäm- melser som den berörda staten, och i tillämpliga fall Euratom, uppmärk- sammats på av IAEA, inom 60 dagar efter det att IAEA vidtagit åtgärderna, (ii) The results of activities in respect of any questions or inconsistencies the Agency had brought to the attention of the State concerned and, as appropri- ate, the Community as soon as possible but in any case within 30 days of the results being established by the Agency. ii) resultaten av åtgärder som rör frågor eller bristande överensstämmelser som den berörda staten, och i tillämpliga fall Euratom, uppmärksammats på av IAEA, snarast möjligt men under alla omständigheter inom 30 dagar efter det att resultaten har fastställts av IAEA, (b) The Agency shall inform the State con- cerned and the Community of the conclu- sions it has drawn from its activities under this Protocol. The conclusions shall be pro- vided annually. b) IAEA skall underrätta den berörda staten och Euratom om de slutsatser om IAEA kommit fram till som ett resultat av de åt- gärder som vidtagits inom ramen för detta protokoll. Slutsatserna skall meddelas årli- gen. Designation of Agency Inspectors Utnämning av IAEA-inspektörer Article 11 Artikel 11 (a) (i) The Director-General shall notify the Community and the States of the Board's approval of any Agency offi- cial as a safeguards inspector. Unless the Community advises the Director- General of the rejection of such an official as an inspector for the States within three months of receipt of noti- fication of the Board's approval, the in- spector so notified to the Community and the States shall be considered de- signated to the States. a) i) Generaldirektören skall göra en anmä- lan till Euratom och staterna varje gång styrelsen godkänner en IAEA- tjänsteman som inspektör för kontroll av kärnämne. Såvida Euratom inte, inom tre månader efter mottagandet av anmälan om styrelsens godkännande, underrättar generaldirektören om att den motsätter sig valet av tjänsteman som inspektör för staterna, skall den inspektör som på detta sätt anmälts till Euratom och staterna anses vara ut- nämnd för staterna. (ii) The Director-General, acting in re- sponse to a request by the Community or on his own initiative, shall imme- diately inform the Community and the States of the withdrawal of the design- ation of any official as an inspector for the States. ii) Generaldirektören, som handlar på be- gäran av Euratom eller på eget initia- tiv, skall omedelbart underrätta Eur- atom och staterna om han återkallat ut- nämningen av en tjänsteman till in- spektör för staterna. (b) A notification referred to in paragraph (a) shall be deemed to be received by the Com- munity and the States seven days after the date of the transmission by registered post of the notification by the Agency to the Community and the States. b) En anmälan som avses i punkt a ovan skall anses ha mottagits av Euratom och staterna sju dagar efter det att IAEA avsänt anmälan med rekommenderat brev till Euratom och staterna. Visas Visum Article 12 Artikel 12 Each State shall, within one month of the re- ceipt of a request therefor, provide the designa- ted inspector specified in the request with appropriate multiple entry/exit and/or transit visas, where required, to enable the inspector to enter and remain on the territory of the State concerned for the purpose of carrying out his/her functions. Any visas required shall be valid for at least one year and shall be renewed, as required, to cover the duration of the inspec- tor's designation to the States. Var och en av staterna skall, inom en månad efter mottagandet av en begäran om detta, förse den utnämnde inspektören, som anges i begä- ran, med visum för upprepade in- och utresor och/eller transitresor, där så krävs, för att in- spektören skall kunna resa till och stanna på den berörda statens territorium i syfte att fullgöra sina uppgifter. Alla visum som krävs skall vara giltiga under minst ett år och skall förlängas, när så krävs, så att de gäller så länge inspektörens utnämning till inspektör för staterna varar. Subsidiary Arrangements Tilläggsregler Article 13 Artikel 13 (a) Where a State or the Community, as appro- priate, or the Agency indicate that it is ne- cessary to specify in subsidiary Arrange- ments how measures laid down in this Pro- tocol are to be applied, that State, or that State and the Community and the Agency shall agree on such Subsidiary Arrange- ments within 90 days of the entry into force of this Protocol or, where the indication of the need for such Subsidiary Arrangements is made after the entry into force of this Pro- tocol, within 90 days of the date of such in- dication. a) När en stat, eller i tillämpliga fall Euratom eller IAEA, tillkännager att det är nödvän- digt att ange i tilläggsregler hur de förfa- ringssätt som fastställs i detta protokoll skall tillämpas, skall den berörda staten, eller den berörda staten och Euratom, och IAEA av- tala om sådana tilläggsregler inom 90 dagar efter ikraftträdandet av detta protokoll, eller, då behovet av sådana tilläggsregler tillkän- nages efter ikraftträdandet av detta proto- koll, inom 90 dagar efter den dag då ett så- dant tillkännagivande gjorts. (b) Pending the entry into force of any necess- ary Subsidiary Arrangements, the Agency shall be entitled to apply the measures laid down in this Protocol. b) I avvaktan på att eventuella nödvändiga tilläggsregler skall träda i kraft, skall IAEA ha rätt att tillämpa de bestämmelser som fastställs i detta protokoll. Communications Systems Kommunikationssystem Article 14 Artikel 14 (a) Each State shall permit and protect free communications by the Agency for official purposes between Agency inspectors in that State and Agency Headquarters and/or Re- gional Offices, including attended and unattended transmission of information ge- nerated by Agency containment and/or sur- veillance or measurement devices. The Agency shall have, in consultation with the State concerned, the right to make use of internationally established systems of direct communications, including satellite systems and other forms of telecommunication, not in use in that State. At the request of a State, or the Agency, details of the implementation of this paragraph in that State with respect to the attended or unattended transmission of information generated by Agency contain- ment and/or surveillance or measurement devices shall be specified in the Subsidiary Arrangements. a) Var och en av staterna skall tillåta och skydda fri kommunikation i tjänsteärenden mellan IAEA-inspektörer i den berörda sta- ten och IAEA:s huvudkontor och/eller regi- onkontor, vari ingår bemannad och obeman- nad överföring av data som registreras av IAEA:s inneslutningsanordning och/eller övervaknings- eller mätutrustning. IAEA skall, i samråd med den berörda staten, ha rätt att utnyttja internationellt etablerade sy- stem för direktkommunikation, inbegripet satellitsystem och andra former av telekom- munikation som inte är i bruk i den berörda staten. På begäran av en av staterna eller IAEA skall tilläggsreglerna innehålla när- mare uppgifter om tillämpningen av denna punkt i den berörda staten i fråga om den bemannade eller obemannade överföringen av data som registreras av IAEA:s inneslut- ningsanordning och/eller övervaknings- eller mätutrustning. (b) Communication and transmission of inform- ation as provided for in paragraph (a) shall take due account of the need to protect pro- prietary or commercially sensitive informa- tion or design information which the State concerned regards as being of particular sen- sitivity. b) Vid kommunikation och överföring av in- formation enligt punkt a ovan skall veder- börlig hänsyn tas till behovet av att skydda information som för innehavaren är kom- mersiellt eller på annat sätt känslig samt an- läggningsbeskrivningar som av den berörda staten betraktas som särskilt känsliga. Protection of Confidential Information Skydd av konfidentiell information Article 15 Artikel 15 (a) The Agency shall maintain a stringent re- gime to ensure effective protection against disclosure of commercial, technological and industrial secrets and other confidential in- formation coming to its knowledge, inclu- ding such information coming to the Agen- cy's knowledge in the implementation of this Protocol. a) IAEA skall upprätthålla ett rigoröst system för att säkerställa effektivt skydd mot avslöj- ande av kommersiella, tekniska och indust- riella hemligheter och annan konfidentiell information som kommer till dess känne- dom, däribland sådan information som kommer till IAEA:s kännedom i samband med tillämpningen av detta protokoll. (b) The regime referred to in paragraph (a) shall include, among others, provisions relating to: b) Det system som avses i punkt a ovan skall bland annat innefatta bestämmelser omfatt- ande (i) general principles and associated mea- sures for the handling of confidential information; i) allmänna principer och därmed för- bundna åtgärder för hantering av kon- fidentiell information, (ii) conditions of staff employment relating to the protection of confidential information; ii) villkor avseende skydd av kon- fidentiell information i samband med anställning av personal, (iii) procedures in cases of breaches or alleged breaches of confidentiality. iii) förfaranden som skall tillämpas vid brott eller påstådda brott mot tystnads- plikten. (c) The regime referred to in paragraph (a) above shall be approved and periodically re- viewed by the Board. c) Det system som avses i punkt a ovan skall godkännas och med jämna mellanrum ses över av IAEA:s styrelse. Annexes Bilagor Article 16 Artikel 16 (a) The Annexes to this Protocol shall be an in- tegral part thereof. Except for the purposes of amendment of Annexes I and II, the term 'Protocol` as used in this instrument means this Protocol and the Annexes together. a) Bilagorna till detta protokoll skall utgöra en integrerad del av detsamma. Utom när det gäller ändring av bilagorna I och II, avses med "protokoll" i detta dokument protokol- let tillsammans med sina bilagor. (b) The list of activities specified in Annex I, and the list of equipment and material spe- cified in Annex II, may be amended by the Board on the advice of an open-ended working group of experts established by the Board. any such amendment shall take effect four months after its adoption by the Board. b) Listan över åtgärder som är förtecknade i bilaga I, samt listan över utrustning och material i bilaga II, får ändras av IAEA:s styrelse på inrådan från en öppen arbets- grupp som består av experter och som är in- rättad av IAEA:s styrelse. Varje sådan änd- ring skall träda i kraft fyra månader efter det att den godkänts av styrelsen. (c) Annex III to this Protocol specifies how measures in this Protocol shall be imple- mented by the Community and the States. c) I bilaga III till protokollet anges hur be- stämmelser i detta protokoll skall tillämpas av Euratom och staterna. Entry into Force Ikraftträdande Article 17 Artikel 17 (a) This Protocol shall enter into force on the day on which the Agency receives from the Community and the States written notifica- tion that their respective requirements for entry into force have been met. a) Protokollet träder i kraft den dag IAEA får en skriftlig anmälan från Euratom och stat- erna om att deras respektive krav rörande ikraftträdande är uppfyllda. (b) The States and the Community may, at any date before this Protocol enters into force, declare that they will apply this Protocol provisionally. b) Staterna och Euratom får, när som helst in- nan protokollet träder i kraft, tillkännage sin avsikt att tillämpa det provisoriskt. (c) The Director-General shall promptly inform all Member States of the Agency of any declaration of provisional application of, and of the entry into force of, this Protocol. c) Generaldirektören skall omedelbart under- rätta IAEA:s samtliga medlemsstater om varje tillkännagivande om provisorisk til- lämpning och om ikraftträdande av detta protokoll. Definitions Definitioner Article 18 Artikel 18 For the purpose of this Protocol: I detta protokoll avses med (a) 'nuclear fuel cycle-related research and development activities` means those activi- ties which are specifically related to any process or system development aspect of any of the following: - conversion of nuclear material, - enrichment of nuclear material, - nuclear fuel fabrication, - reactors, - critical facilities, - reprocessing of nuclear fuel, - processing (not including repackaging or conditioning not involving the sepa- ration of elements, for storage or dis- posal) of intermediate or high-level waste containing plutonium, high en- riched uranium or uranium-233, but do not include activities related to theo- retical or basic scientific research or to re- search and development on industrial radio- isotope applications, medical, hydrological and agricultural applications, health and en- vironmental effects and improved main- tenance. a) forsknings- och utvecklingsverksamhet re- laterad till kärnbränslecykeln: den verk- samhet som särskilt rör en process eller sys- temutveckling i fråga om något av följande: - omvandling av kärnämne, - anrikning av kärnämne, - framställning av kärnbränsle, - reaktorer, - kritiska anläggningar, - upparbetning av kärnbränsle, - behandling (förutom ompackning eller bearbetning som inte omfattar separa- tion av grundämnen, för lagring eller slutförvaring) av mellanaktivt eller högaktivt avfall innehållande pluto- nium, höganrikat uran eller uran-233. men inte verksamhet som rör teoretisk eller grundläggande forskning eller forskning och utveckling rörande industriell tillämpning av radioisotoper, tillämpningar inom medicin, hydrologi eller lantbruk, hälso- och miljö- effekter samt förbättrat underhåll. (b) 'Site’ means that area delimited by the Community and a State in the relevant de- sign information for a facility, including a closed-down facility, and in the relevant in- formation on a location outside facilities where nuclear material is customarily used, including a closed-down location outside fa- cilities where nuclear material was custom- arily used (this is limited to locations with hot cells or where activities related to con- version, enrichment, fuel fabrication or re- processing were carried out). 'Site` shall also include all installations, colocated with the facility or location, for the provision or use of essential services, including: hot cells for processing irradiated materials not contain- ing nuclear material; installations for the treatment, storage and disposal of waste; and buildings associated with specified activities identified by the State concerned under Article 2(a)(iv). b) område: den yta som anges av Euratom och en stat i anläggningsbeskrivningen för an- läggning, inbegripet stängd anläggning, och i uppgifterna om plats utanför anläggningen där kärnämne regelbundet används, inbegri- pet stängd plats utanför anläggningen där kärnämne regelbundet användes (detta avser endast platser med högaktiva celler eller där verksamhet relaterad till omvandling, anrik- ning, bränsleframställning eller upparbet- ning genomförts). Området skall också om- fatta alla installationer som lokaliserats till anläggningen eller platsen för att tillhanda- hålla eller utnyttja väsentliga tjänster, inbe- gripet högaktiva celler för bearbetning av bestrålat material som inte innehåller kärn- ämne, installationer för bearbetning, lagring och omhändertagande av avfall samt bygg- nader som kan knytas till särskilda föremål angivna av den berörda staten enligt artikel 2 a iv ovan. (c) 'Decommissioned facility' or 'decommis- sioned location outside facilities` means an installation or location at which residual structures and equipment essential for its use have been removed or rendered inoperable so that it is not used to store and can no longer be used to handle, process or utilise nuclear material. c) nedlagd anläggning eller nedlagd plats utanför anläggningen: en installation eller plats där kvarvarande strukturer och den ut- rustning som krävs för dess användning av- lägsnats eller gjorts obrukbar, så att den inte längre används för att lagra och inte längre kan användas för att handha, bearbeta eller använda kärnämne. (d) 'Closed-down facility’ or 'closed-down location outside facilities’ means an install- ation or location where operations have been stopped and the nuclear material removed but which has not been decommissioned. d) stängd anläggning eller stängd plats utanför anläggningen: en installation eller plats där verksamheten upphört och kärnämne av- lägsnats, men som inte lagts ned. (e) 'High enriched uranium’ means uranium containing 20 % or more of the isotope ura- nium-235. e) höganrikat uran: uran som innehåller 20 procent eller mer av isotopen uran-235. (f) 'Location-specific environmental sampling’ means the collection of environmental samples (e.g. air, water, vegetation, soil, smears) at, and in the immediate vicinity of, a location specified by the Agency for the purpose of assisting the Agency to draw conclusions about the absence of undeclared nuclear material or nuclear activities at the specified location. f) platsspecifik omgivningsprovtagning: in- samling av omgivningsprover (t.ex. luft, vatten, vegetation, jord, strykprover) på och i omedelbar anslutning till en plats som IAEA anger för att det skall kunna dra slut- satser om frånvaron av odeklarerat kärnäm- ne eller kärnverksamhet på den angivna platsen. (g) 'Wide-area environmental sampling’ means the collection of environmental samples (e. g. air, water, vegetation, soil, smears) at a set of locations specified by the Agency for the purpose of assisting the Agency to draw conclusions about the absence of undeclared nuclear material or nuclear activities over a wide area. g) omfattande omgivningsprovtagning: insam- ling av omgivningsprover (t.ex. luft, vatten, vegetation, jord, strykprover) på en serie platser som IAEA anger för att det skall kunna dra slutsatser om frånvaron av odek- larerat kärnämne eller kärnverksamhet inom ett omfattande område. (h) 'Nuclear material’ means any source or any special fissionable material as defined in Article XX of the Statute. The term source material shall not be interpreted as applying to ore or ore residue. Any determination by the Board under Article XX of the Statute of the Agency after the entry into force of this Protocol which adds to the materials consi- dered to be source material or special fis- sionable material shall have effect under this Protocol only on acceptance by the Commu- nity and the States. h) kärnämne: varje kärnråmaterial eller speci- ellt klyvbart material enligt definitionen i artikel XX i stadgarna. Termen kärnråmate- rial skall inte tolkas så, att den tillämpas på malm eller gångart. Alla styrelsens avgöran- den i enlighet med artikel XX i IAEA:s stadgar efter det att detta protokoll trätt i kraft som utökar förteckningen över material som är att anse som kärnråmaterial eller speciellt klyvbart material skall på- verka detta protokoll endast efter det att det godkänts av Euratom och staterna. (i) 'Facility’ means: i) anläggning: antingen (i) a reactor, a critical facility, a conver- sion plant, a fabrication plant, a repro- cessing plant, an isotope separation plant or a separate storage installation, or i) en reaktor, en kritisk anläggning, en omvandlingsanläggning, en tillverk- ningsanläggning, en anläggning för isotopseparation eller en särskild an- läggning för lagring, eller (ii) any location where nuclear material in amounts greater than one effective kilogram is customarily used. ii) varje anläggning där kärnämne regel- bundet används i mängder om mer än ett effektivt kilogram. (j) 'Location outside facilities’ means any in- stallation or location, which is not a facility, where nuclear material is customarily used in amounts of one effective kilogram or less. j) plats utanför anläggning: varje installation eller plats som inte är en anläggning och där kärnämne regelbundet används i mängder om ett effektivt kilogram eller mindre. Done at Vienna in duplicate, on the twenty second day of September 1998 in the Danish, Dutch, English, Finnish, French, German, Greek, Italian, Portuguese, Spanish and Swe- dish languages, the texts of which are equally authentic except that, in case of divergence, those texts concluded in the official languages of the IAEA Board of Governors shall prevail. Utfärdat i Wien i två exemplar den 22 septem- ber 1998 på danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språken, varvid varje språkversion skall äga lika giltighet, utom ifall de skulle skilja sig åt då de texter som in- gåtts på IAEA:s styrelses officiella språk skall ha företräde. Annex I Bilaga I List of activities referred to in Article 2(a)(iv) of the Protocol Förteckning över verksamhet som avses i artikel 2 a iv i protokollet (i) The manufacture of centrifuge rotor tubes or the assembly of gas centrifuges. Centrifuge rotor tubes means thin-walled cylin- ders as described at point 5.1.1(b) of Annex II. Gas centrifuges means centrifuges as described in the introductory note to point 5.1 of Annex II. i) Tillverkning av centrifugrotorrör eller montering av gascentrifuger. Med centrifugrotorrör menas cylindrar med tunna väggar enligt beskrivningen i punkt 5.1.1 b i bilaga II. Med gascentrifuger menas centrifuger enligt inledningen till sektion 5.1 i bilaga II. (ii) The manufacture of diffusion barriers. ii) Tillverkning av diffusionsmembran. Diffusion barriers means thin, porous filters as described in point 5.3.1(a) of Annex II Med diffusionsmembran menas tunna, porösa filter enligt beskrivningen i punkt 5.3.1 a i bi- laga II. (iii) The manufacture or assembly of laser- based systems. iii) Tillverkning eller montering av laser- baserade system. Laser-based systems means systems incorpora- ting those items as described in point 5.7 of Annex II. Med laserbaserade system menas system som innehåller den utrustning som anges i sektion 5.7 i bilaga II. (iv) The manufacture or assembly of elec- tromagnetic isotope separators. iv) Tillverkning eller montering av elektro- magnetiska isotopseparatorer. Electromagnetic isotope separators means those items referred to in point 5.9.1 of Annex II containing ion sources as described in 5.9.1(a) of Annex II. Med elektromagnetiska isotopseparatorer me- nas den utrustning som anges i punkt 5.9.1. i bilaga II, och som innehåller jonkällor enligt beskrivningen i 5.9.1 a i bilaga II. (v) The manufacture or assembly of columns or extraction equipment. v) Tillverkning eller montering av kolonner eller utrustning för extraktion. Columns or extraction equipment means those items as described in points 5.6.1, 5.6.2, 5.6.3, 5.6.5, 5.6.6, 5.6.7 and 5.6.8 of Annex II. Med kolonner eller utrustning för extraktion menas utrustning enligt beskrivningarna i punkterna 5.6.1, 5.6.2, 5.6.3, 5.6.5, 5.6.6, 5.6.7 och 5.6.8 i bilaga II. (vi) The manufacture of aerodynamic sepa- ration nozzles or vortex tubes. vi) Tillverkning av munstycken för aerody- namisk separation eller vortexrör. Aerodynamic separation nozzles or vortex tubes means separation nozzles and vortex tubes as described respectively in points 5.5.1 and 5.5.2 of Annex II. Med munstycken för aerodynamisk separation eller vortexrör menas munstycken och rör enligt beskrivningarna i punkterna 5.5.1 respektive 5.5.2 i bilaga II. (vii) The manufacture or assembly of uranium plasma generation systems. vii) Tillverkning eller montering av system för alstring av uranplasma. Uranium plasma generation systems means systems for the generation of uranium plasma as described in point 5.8.3 of Annex II. Med system för alstring av uranplasma menas system enligt beskrivningen i punkt 5.8.3 i bi- laga II. (viii) The manufacture of zirconium tubes. viii) Tillverkning av zirkoniumrör Zirconium tubes means tubes as described in point 1.6 of Annex II. Med zirkoniumrör menas rör enligt beskriv- ningen i punkt 1.6 i bilaga II. (viii) The manufacture or upgrading of heavy water or deuterium. viii) Framställning eller anrikning av tungt vatten eller deuterium. Heavy water or deuterium means deuterium, heavy water (deuterium oxide) and any other deuterium compound in which the ratio of deu- terium to hydrogen atoms exceeds 1:5 000. Med tungt vatten eller deuterium menas deute- rium, tungt vatten (deuteriumoxid) och varje annan deuteriumförening där förhållandet deu- terium till väteatomer överskrider 1:5 000. (x) The manufacture of nuclear grade graphite. x) Tillverkning av grafit med kärnteknisk kvalitet. Nuclear grade graphite means graphite having a purity level better than five parts per million boron equivalent and with a density greater than 1,50 g/cm3. Med grafit med kärnteknisk kvalitet menas gra- fit med en renhet högre än 5 ppm borekvivalent och en densitet högre än 1,50g/cm3. (xi) The manufacture of flasks for irradiated fuel. xi) Tillverkning av behållare för bestrålat bränsle. A flask for irradiated fuel means a vessel for the transportation and/or storage of irradiated fuel which provides chemical, thermal and radiological protection, and dissipated decay heat during handling, transportation and storage. Med behållare för bestrålat bränsle menas ett kärl för transport och/eller lagring av bestrålat bränsle som ger kemiskt, termiskt och radiolo- giskt skydd och som leder bort sönderfallsvärme under hantering, transport och lagring. (xii) The manufacture of reactor control rods. xii) Tillverkning av reaktorstyrstavar. Reactor control rods means rods as described in point 1.4 of Annex II. Med reaktorstyrstavar menas stavar enligt be- skrivningen i punkt 1.4 i bilaga II. (xiii) The manufacture of criticality safe tanks and vessels. xiii) Tillverkning av kriticitetssäkra tankar och behållare. Criticality safe tanks and vessels means those items as described in points 3.2 and 3.4 of An- nex II. Med kriticitetssäkra tankar och behållare me- nas utrustning enligt beskrivningen i punkterna 3.2 och 3.4 i bilaga II. (xiv) The manufacture of irradiated fuel ele- ment chopping machines. xiv) Tillverkning av maskiner för att hugga upp bestrålade bränsleelement. Irradiated fuel element chopping machines me- ans equipment as described in point 3.1 of An- nex II. Med maskiner för att hugga upp bestrålade bränsleelement menas utrustning enligt be- skrivningen i punkt 3.1 i bilaga II. (xv) The construction of hot cells. xv) Tillverkning av högaktiva celler. Hot cells means a cell or interconnected cells totalling at least 6 m3 in volume with shielding equal to or greater than the equivalent of 0,5 m of concrete, with a density of 3,2 g/cm3 or greater, outfitted with equipment for remote operations. Med högaktiva celler menas en cell eller ett antal med varandra förbundna celler med en total volym om minst 6 m3 och skärmning som motsvarar minst 0,5 m betong med en densitet om minst 3,2 g/cm3, utrustad för fjärrhantering. Appendix II Bilaga II List of specified equipment and non-nuclear material for the reporting of exports and imports according to Article 2(a)(ix) Förteckning över särskild utrustning och icke-kärntekniskt material för rapportering av import och export i enlighet med artikel 2 a ix 1. Reactors and equipment therefor 1. Reaktorer med tillbehör 1.1. Complete nuclear reactors 1.1 Fullständig kärnreaktor Nuclear reactors capable of operation so as to maintain a controlled self-sustaining fission chain reaction, excluding zero energy reactors, the latter being defined as reactors with a desig- ned maximum rate of production of plutonium not exceeding 100 grams per year. Kärnreaktorer som kan underhålla och styra en självunderhållande kedjereaktion av kärnklyv- ning, med undantag för nollenergireaktorer, vilka definieras som reaktorer med en nominell plutoniumproduktion om högst 100 gram per år. Explanatory note Förklaring A 'nuclear reactor` basically includes the items within or attached directly to the reactor vessel, the equipment which controls the level of power in the core, and the components which normally contain or come in direct contact with or con- trol the primary coolant of the reactor core. It is not intended to exclude reactors which could reasonably be capable of modification to produce significantly more than 100 grams of plutonium per year. Reactors designed for sus- tained operation at significant power levels, re- gardless of their capacity for plutonium pro- duction, are not considered as 'zero energy re- actors'. En kärnreaktor omfattar normalt delar inuti reaktorkärlet eller direkt monterade på detta, utrustning för kontroll av effekten i härden, samt komponenter som normalt innehåller eller kommer i kontakt med eller styr det primära kylmedlet i reaktorhärden. Definitionen är inte avsedd att utesluta re- aktorer som rimligen kan tänkas ändras till att producera avsevärt mer än 100 gram plutonium per år. Reaktorer som konstruerats för kontinu- erlig drift vid viss högre effekt anses inte som nollenergireaktorer, oavsett hur mycket pluto- nium de kan producera. 1.2. Reactor pressure vessels 1.2 Reaktortryckkärl Metal vessels, as complete units or as major shop-fabricated parts therefor, which are espe- cially designed or prepared to contain the core of a nuclear reactor as defined in paragraph 1.1 and are capable of withstanding the operating pressure of the primary coolant. Metalltryckkärl, som kompletta enheter eller som större verkstadstillverkade delar till dem, som är speciellt konstruerade eller iordning- ställda för att innesluta härden hos en kärnre- aktor enligt definitionen i punkt 1.1, och som kan motstå primärkylmedlets drifttryck. Explanatory note Förklaring A top plate for a reactor pressure vessel is covered by item 1.2 as a major shop-fabricated part of a pressure vessel. Reactor internals (e.g. support columns and plates for the core and other vessel internals, control rod guide tubes, thermal shields, baff- les, core grid plates, diffuser plates, etc.) are normally supplied by the reactor supplier. In some cases, certain internal support compo- nents are included in the fabrication of the pressure vessel. These items are sufficiently critical to the safety and reliability of the ope- ration of the reactor (and, therefore, to the gua- rantees and liability of the reactor supplier), so that their supply, outside the basic supply arrangement for the reactor itself, would not be common practice. Therefore, although the se- parate supply of these unique, especially desig- ned and prepared, critical, large and expensive items would not necessarily be considered as falling outside the area of concern, such a mode of supply is considered unlikely. Ett topplock till ett reaktortryckkärl omfattas av punkt 1.2, eftersom det är en större verkstads- tillverkad del till ett reaktortryckkärl. Innanmätet i en reaktor (t.ex. stödben och härdgaller och andra delar inuti tryckkärlet, styrrör för kontrollstavar, värmeskärmar, mel- lanväggar, styrplåtar för härden, diffusorplåtar etc.) levereras normalt av reaktorleverantören. I vissa fall ingår vissa inre stödkomponenter i tillverkningen av tryckkärlet. Dessa föremål är så viktiga för att göra reaktordriften säker och tillförlitlig (och således också för reaktorleve- rantörens garantier och ansvar) att det inte kan anses vara praxis att leverera dem i något an- nat sammanhang än som ett led i det grundläg- gande leveransavtalet för själva reaktorn. Även om separat leverans av dessa unika, speciellt konstruerade och iordningställda, nödvändiga, stora och dyra föremål inte nödvändigtvis måste anses som utanför området, bedöms dock ett sådant leveranssätt som osannolikt. 1.3. Reactor fuel charging and discharging machines 1.3 Maskiner för laddning och borttagande av reaktorbränsle Manipulative equipment especially designed or prepared for inserting or removing fuel in a nuclear reactor as defined in paragraph 1.1 ca- pable of on-load operation or employing techni- cally sophisticated positioning or alignment features to allow complex off-load fuelling ope- rations such as those in which direct viewing of or access to the fuel is not normally available. Utrustning för handhavande som särskilt kon- struerats eller iordningställts för att ladda eller ta bort bränsle i en kärnreaktor, enligt defini- tionen i punkt 1.1 ovan, med möjlighet till laddning eller tekniskt avancerade system för positionsbestämning eller inrättning för att möjliggöra komplexa urlastningar av bränsle, exempelvis då direkt sikt eller tillgång till bränslet inte finns. 1.4. Reactor control rods 1.4 Styrstavar för reaktor Rods especially designed or prepared for the control of the reaction rate in a nuclear reactor as defined in paragraph 1.1. Explanatory note This item includes, in addition to the neutron absorbing part, the support or suspension structures therefor is supplied separately. Stavar som speciellt konstruerats eller iordning- ställts för att reglera reaktionshastigheten i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan. Förklaring Detta innefattar förutom den neutronabsorbe- rande delen tillhörande delar för stöd eller upphängning, om dessa levereras separat. 1.5. Reactor pressure tubes 1.5 Tryckrör för reaktor Tubes which are especially designed or prepa- red to contain fuel elements and the primary coolant in a reactor as defined in paragraph 1.1 at an operating pressure in excess of 5,1 MPa (740 psi). Rör som är speciellt konstruerade eller iord- ningställda för att innehålla bränsleelement och primärkylmedel i en reaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, vid ett drifttryck om 5,1 MPa eller mer. 1.6. Zirconium tubes 1.6 Zirkoniumrör Zirconium metal and alloys in the form of tubes or assemblies of tubes, and in quantities ex- ceeding 500 kg in any period of 12 months, especially designed or prepared for use in a re- actor as defined in paragraph 1.1, and in which the relation of hafnium to zirconium is less than 1:500 parts by weight. Zirkoniummetall och legeringar i form av rör eller sammansättningar av rör, i kvantiteter över 500 kg under en tolvmånadersperiod, speciellt konstruerade eller iordningställda för använd- ning i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, och i vilka massförhållandet mellan hafnium och zirkonium är mindre än 1:500. 1.7. Primary coolant pumps 1.7 Primärkylpumpar Pumps especially designed or prepared for cir- culating the primary coolant for nuclear reactors as defined in paragraph 1.1. Kylpumpar speciellt konstruerade eller iord- ningställda för att pumpa runt primärkylmedel i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan. Explanatory note Förklaring Especially designed or prepared pumps may include elaborate sealed or multisealed systems to prevent leakage of primary coolant, canned- driven pumps, and pumps with inertial mass systems. This definition encompasses pumps certified to NC-1 or equivalent standards. Speciellt konstruerade eller iordningställda pumpar omfattar avancerade förseglade eller flerfaldigt förseglade system för att förhindra läckage av primärkylmedel, inkapslade pumpar och pumpar med tröghetssystem. Definitionen omfattar pumpar som certifierats enligt NC-1 eller motsvarande standarder. 2. Non-nuclear materials for reactors 2. Icke-kärntekniskt material för reakto- rer 2.1. Deuterium and heavy water 2.1 Deuterium och tungt vatten Deuterium, heavy water (deuterium oxide) and any other deuterium compound in which the ratio of deuterium to hydrogen atoms exceeds 1:5000 for use in a nuclear reactor as defined in paragraph 1.1 in quantities exceeding 200 kg of deuterium atoms for any one recipient country in any period of 12 months. Deuterium, tungt vatten (deuteriumoxid) och alla andra deuteriumföreningar i vilka förhåll- andet mellan deuterium- och väteatomer över- stiger 1:5 000, för användning i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, i kvantite- ter om mer än 200 kg deuteriumatomer för ett enskilt mottagarland under en tolvmånaderspe- riod. 2.2. Nuclear grade graphite 2.2 Grafit med kärnteknisk kvalitet Graphite having a purity level better than 5 parts per million boron equivalent and with a density greater than 1,50 g/cm3 for use in a nuclear reactor as defined in paragraph 1.1 in quantities exceeding 3 x 104 kg (30 tonnes) for any one recipient country in any period of 12 months. Grafit med en renhet som är högre än 5 ppm borekvivalent och har en densitet högre än 1,50 g/cm3 för användning i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, i kvantiteter över- stigande 3 x 104 kg (30 ton) för ett enskilt mot- tagarland under en tolvmånadersperiod. Note Anmärkning For the purpose of reporting, the government will determine whether or not the exports of graphite meeting the above specifications are for nuclear reactor use. För rapporteringsändamål skall regeringen avgöra huruvida export av grafit som uppfyller ovanstående specifikationer är avsedd för an- vändning i en kärnreaktor. 3. Plants for the reprocessing of irradia- ted fuel elements, and equipment espe- cially designed or prepared therefor 3. Anläggningar för upparbetning av be- strålade bränsleelement, och utrust- ning särskilt konstruerad eller iord- ningställd härför Introductory note Inledning Reprocessing irradiated nuclear fuel separates plutonium and uranium from intensely radio- active fission products and other transuranic elements. Different technical processes can ac- complish this separation. However, over the years purex has become the most commonly used and accepted process. Purex involves the dissolution of irradiated nuclear fuel in nitric acid, followed by separation of the uranium, plutonium, and fission products by solvent ex- traction using a mixture of tributyl phosphate in an organic diluent. Purex facilities have process functions si- milar to each other, including: irradiated fuel element chopping, fuel dissolution, solvent ex- traction, and process liquor storage. There may also be equipment for thermal denitration of uranium nitrate, conversion of plutonium nitrate to oxide or metal, and treatment of fis- sion product waste liquor to a form suitable for long term storage or disposal. However, the specific type and configuration of the equip- ment performing these functions may differ between purex facilities for several reasons, in- cluding the type and quantity of irradiated nuclear fuel to be reprocessed and the intended disposition of the recovered materials, and the safety and maintenance philosophy incorpora- ted into the design of the facility. A 'plant for the reprocessing of irradiated fuel elements` included the equipment and com- ponents which normally come in direct contact with and directly control the irradiated fuel and the major nuclear material and fission product processing streams. These processes, including the complete systems for plutonium conversion and pluto- nium metal production, may be identified by the measures taken to avoid criticality (e.g. by geometry), radiation exposure (e.g. by shield- ing), and toxicity hazards (e.g. by containment). Items of equipment that are considered to fall within the meaning of the phrase 'and equipment especially designed or prepared` for the reprocessing of irradiated fuel elements include: Vid upparbetning av bestrålat kärnbränsle se- pareras plutonium och uran från starkt radio- aktiva klyvningsprodukter och övriga transura- na grundämnen. Separationen kan ske genom olika tekniska processer. På senare år har dock Purex blivit den vanligaste processen. I Purex upplöser man bestrålat bränsle i salpetersyra, varpå uran, plutonium och klyvningsprodukter separeras genom att lösningsmedlet extraheras med hjälp av en blandning av tributylfosfat i ett organiskt lösningsmedel. Purexanläggningar liknar varandra till pro- cessfunktionerna, bland annat följande: upp- huggning av bestrålade bränsleelement, upplös- ning av bränsle, extraktion ur lösningen och lagring av processvätskor. Där kan också fin- nas utrustning för termisk spjälkning av uran- nitrat, omvandling av plutoniumnitrat till oxid eller metall, och omvandling av restvätska in- nehållande klyvningsprodukter till en form som lämpar sig för långtidsförvaring eller omhän- dertagande. Exakt typ och sammansättning för utrustning som klarar av dessa funktioner kan dock skilja sig åt mellan olika Purexanlägg- ningar av olika anledningar, bland annat typ och mängd bestrålat bränsle som skall uppar- betas, hur det återvunna materialet är tänkt att användas samt vilken säkerhets- och under- hållsfilosofi som styrt anläggningens konstruk- tion. En anläggning för upparbetning av bestrål- ade bränseelement omfattar utrustning och komponenter som normalt kommer i direkt kontakt med och direkt styr det bestrålade bränslet och de huvudsakliga procesströmmar- na med kärnämne och klyvningsprodukter. Dessa processer, inbegripet fullständiga system för omvandling av plutonium och fram- ställning av metalliskt plutonium, utmärks av åtgärder för att undvika kriticitet (t.ex. den geometriska utformningen), bestrålning (t.ex. genom skärmning) och toxicitet (t.ex. genom inneslutning). Utrustning som anses omfattas av frasen "och utrustning särskilt konstruerad eller iord- ningställd härför" är bland annat följande: 3.1. Irradiated fuel element chopping machi- nes 3.1 Maskiner för att hugga upp bestrålat bränsle Introductory note Inledning This equipment breaches the cladding of the fuel to expose the irradiated nuclear material to dissolution. Especially designed metal cutting shears are the most commonly employed, although advanced equipment, such as lasers, may be used. Denna utrustning slår hål på bränslets inkaps- ling så att det bestrålade kärnämnet blottläggs för upplösning. Särskilt konstruerade metall- skär är vanligast förekommande, även om avancerad utrustning, såsom lasrar, kan an- vändas. Remotely operated equipment especially desig- ned or prepared for use in a reprocessing plant as identified above and intended to cut, chop or shear irradiated nuclear fuel assemblies, bundles or rods. Fjärrstyrd utrustning som konstruerats eller iordningställts speciellt för användning i en upparbetningsanläggning enligt definitionen ovan, vars syfte är att skära, hugga eller klippa bestrålade element, knippen eller stavar med kärnbränsle. 3.2. Dissolvers 3.2 Upplösningskärl Introductory note Inledning Dissolvers normally receive the chopped-up spent fuel. In these critically safe vessels, the irradiated nuclear material is dissolved in nitric acid and the remaining hulls removed from the process stream. Det upphuggna bränslet går normalt vidare till ett upplösningskärl. I dessa kriticitetssäkra be- hållare upplöses det bestrålade kärnämnet i salpetersyra och de kvarvarande skalen avlägs- nas från processflödet. Critically safe tanks (e.g. small diameter, annu- lar or slab tanks) especially designed or prepa- red for use in a reprocessing plant as identified above, intended for dissolution of irradiated nuclear fuel and which are capable of withstan- ding hot, highly corrosive liquid, and which can be remotely loaded and maintained. Kriticitetssäkra behållare (t.ex. med liten dia- meter, ringformade eller skivformade) som kon- struerats eller iordningställts speciellt för an- vändning i en upparbetningsanläggning enligt definitionen ovan, avsedda för upplösning av bestrålat kärnbränsle, som är beständiga mot het, starkt korrosiv vätska och som kan laddas och underhållas med fjärrstyrning. 3.3. Solvent extractors and solvent extraction equipment 3.3 Lösningsmedelsextraktion och ut- rustning härför Introductory note Inledning Solvent extractors both receive the solution of irradiated fuel from the dissolvers and the or- ganic solution which separates the uranium, plutonium, and fission products. Solvent ex- traction equipment is normally designed to meet strict operating parameters, such as long ope- rating lifetimes with no maintenance require- ments or adaptability to easy replacement, simplicity of operation and control, and flexibi- lity for variations in process conditions. I lösningsmedelsextraktorer blandas lösningen med bestrålat bränsle från upplösningskärlen med den organiska lösning som används för att separera uran, plutonium och klyvningspro- dukter. Utrustning för lösningsmedelsextraktion är vanligtvis konstruerad för att uppfylla strikta driftsparametrar, såsom lång driftstid utan un- derhåll eller enkel ersättning, enkel drift och reglering, och flexibilitet för variationer i pro- cessförutsättningarna. Especially designed or prepared solvent extrac- tors such as packed or pulse columns, mixer settlers or centrifugal contactors for use in a plant for the reprocessing of irradiated fuel. Solvent extractors must be resistant to the cor- rosive effect of nitric acid. Solvent extractors are normally fabricated to extremely high stan- dards (including special welding and inspection and quality assurance and quality control tech- niques) out of low carbon stainless steels, tita- nium, zirconium, or other high quality materi- als. Speciellt konstruerade eller iordningställda lös- ningsmedelsextraktorer, såsom fyllkroppsko- lonner eller pulskolonner, blandare, utfäll- ningskärl eller centrifugalblandare för använd- ning i en anläggning för upparbetning av be- strålat bränsle. Lösningsmedelsextraktorer måste vara beständiga mot salpetersyra. Lös- ningsmedelsextraktorer tillverkas vanligen med mycket höga krav (inbegripet särskild teknik för svetsning, inspektion, kvalitetssäkring och kva- litetskontroll) i rostfritt stål med låg kolhalt, titan, zirkonium eller andra material av hög kvalitet. 3.4. Chemical holding or storage vessels 3.4 Kemiska behållare eller lagringstankar Introductory note Inledning Three main process liquor streams result from the solvent extraction step. Holding or storage vessels are used in the further processing of all three streams, as follows: Tre huvudsakliga vätskeflöden härrör från ex- traktionen med lösningsmedel. Behållare och lagringstankar används i vidarebearbetningen av alla tre flödena på följande sätt: (a) the pure uranium nitrate solution is con- centrated by evaporation and passed to a de- nitration process where it is converted to ura- nium oxide. This oxide is reused in the nuclear fuel cycle; a) Den rena urannitratlösningen koncentre- ras genom avdunstning och vidarebefordras till en denitreringsprocess där den omvandlas till uranoxid. Denna oxid återanvänds i kärn- bränslecykeln. (b) the intensely radioactive fission products solution is normally concentrated by evapora- tion and stored as a liquor concentrate. This concentrate may be subsequently evaporated and converted to a form suitable for storage or disposal; b) Den starkt radioaktiva lösningen med klyvningsprodukter koncentreras normalt ge- nom indunstning och lagras som vätskekoncent- rat. Detta koncentrat kan senare indunstas och omvandlas till en form som lämpar sig för lag- ring eller omhändertagande. (c) the pure plutonium nitrate solution is concentrated and stored pending its transfer to further process steps. In particular, holding or storage vessels for plutonium solutions are de- signed to avoid criticality problems resulting from changes in concentration and form of this stream. c) Den rena plutoniumnitratlösningen kon- centreras och lagras i väntan på ytterligare processteg. Närmare bestämt är behållare och lagringstankar för plutoniumlösningar konstru- erade så att kriticitetsproblem på grund av för- ändringar i detta processflödes koncentration och form kan undvikas. Especially designed or prepared holding or sto- rage vessels for use in a plant for the reproces- sing of irradiated fuel. The holding or storage vessels must be resistant to the corrosive effect of nitric acid. The holding or storage vessels are normally fabricated of materials such as low carbon stainless steels, titanium or zirconium, or other high quality materials. Holding or storage vessels may be designed for remote operation and maintenance and may have the following features for control of nuclear criticality: Speciellt konstruerade eller iordningställda be- hållare eller lagringstankar för användning i en anläggning för upparbetning av bestrålat bränsle. Behållarna eller lagringstankarna måste vara korrosionsbeständiga mot salpetersyra. Be- hållarna eller lagringstankarna tillverkas van- ligen i material som rostfritt stål med låg kol- halt, titan, zirkonium eller andra material av hög kvalitet. Behållare eller lagringstankar kan kon- strueras för fjärrstyrd drift och underhåll, och ha följande egenskaper för att kontrollera kriticitet: (1) walls or internal structures with a boron equivalent of at least 2 %, or (2) a maximum diameter of 175 mm (7?) for cylindrical vessels, or (3) a maximum width of 75 mm (3?) for either a slab or annular vessel. 1) Väggarna eller den inre uppbyggnaden har en borekvivalent på minst 2 %. 2) Den maximala diametern är 175 mm för ett cylindriskt kärl. 3) Den maximala vidden är 75 mm för an- tingen en skivformig eller ringformad behållare. 3.5. Plutonium nitrate to oxide conversion system 3.5 System för omvandling av plutonium- nitrat till plutoniumoxid Introductory note Inledning In most reprocessing facilities, this final pro- cess involves the conversion of the plutonium nitrate solution to plutonium dioxide. The main functions involved in this process are: process feed storage and adjustment, precipitation and solid/liquor separation, calcination, product handling, ventilation, waste management, and process control. I de flesta upparbetningsanläggningar innebär slutsteget i processen omvandling av plutoni- umnitratlösningen till plutoniumdioxid. De hu- vudsakliga funktionerna i denna process är följande: lagring och reglering av tillflöde till processen, utfällning och separation av vätska och fast fas, kalcinering, hantering av produk- ten, ventilation, hantering av avfall samt pro- cesstyrning. Complete systems especially designed or prepa- red for the conversion of plutonium nitrate to plutonium oxide, in particular adapted so as to avoid criticality and radiation effects and to minimise toxicity hazards. Fullständiga system speciellt konstruerade eller iordningställda för omvandling av plutonium- nitrat till plutoniumoxid, i synnerhet sådana som utformats för att undvika kriticitet och strålningseffekter och minimera risker med toxicitet. 3.6. Plutonium oxide to metal production system 3.6 System för omvandling av plutonium- oxid till metalliskt plutonium Introductory note Inledning This process, which could be related to a re- processing facility, involves the fluorination of plutonium dioxide, normally with highly corro- sive hydrogen fluoride, to produce plutonium fluoride which is subsequently reduced using high purity calcium metal to produce metallic plutonium and a calcium fluoride slag. The main functions involved in this process are: fluorination (e.g. involving equipment fabrica- ted or lined with a precious metal), metal re- duction (e.g. employing ceramic crucibles), slag recovery, product handling, ventilation, waste management and process control. Denna process, som kan vara relaterad till en upparbetningsanläggning, innebär fluorering av plutoniumdioxid, normalt med starkt korro- siv vätefluorid, för att producera plutonium- fluorid, vilken sedan reduceras med metalliskt kalcium av hög renhet, varvid man får metal- liskt plutonium och slagg av kalciumfluorid. De huvudsakliga funktionerna i denna process är följande: fluorering (t.ex. med hjälp av utrust- ning tillverkad av eller skyddad med ädelme- tall), metallreduktion (t.ex. med hjälp av kera- miska deglar), avlägsnande av slagg, hantering av produkten, ventilation, hantering av avfall samt processtyrning. Complete systems especially designed or prepa- red for the production of plutonium metal, in particular adapted so as to avoid criticality and radiation effects and to minimise toxicity hazards. Fullständiga system speciellt konstruerade eller iordningställda för omvandling av plutonium- oxid till metalliskt plutonium, i synnerhet såda- na som utformats för att undvika kriticitet och strålningseffekter och minimera risker med toxicitet. 4. Plants for the fabrication of fuel elements 4. Anläggningar för tillverkning av bränsleelement A 'plant for the fabrication of fuel elements` includes the equipment: En anläggning för tillverkning av bränsleele- ment omfattar utrustning som (a) which normally comes in direct contact with, or directly processes, or controls, the pro- duction flow of nuclear material, or (b) which seals the nuclear material within the cladding. a) normalt kommer i direkt kontakt med eller som direkt behandlar eller styr produk- tionsflöden av kärnämmen, eller b) förseglar kapslingen kring kärnämnet. 5. Plants for the separation of isotopes of uranium and equipment, other than analytical instruments, especially de- signed or prepared therefor 5. Särskilt konstruerade eller iordning- ställda anläggningar för separation av isotoper av uran, förutom analysin- strument Items of equipment that are considered to fall within the meaning of the phrase 'equipment, other than analytical instruments, especially designed or prepared` for the separation of iso- topes of uranium include: Utrustning som anses omfattas av frasen "särskilt konstruerade eller iordningställda an- läggningar för separation av isotoper av uran, förutom analysinstrument" inbegriper följande: 5.1. Gas centrifuges and assemblies and components especially designed or pre- pared for use in gas centrifuges 5.1 Gascentrifuger samt utrustning och kom- ponenter som är speciellt konstruerade eller iordningställda för användning i gascentrifuger Introductory note Inledning The gas centrifuge normally consists of a thin- walled cylinder(s) of between 75 mm (3?) and 400 mm (16?) diameter contained in a vacuum environment and spun at high peripheral speed of the order of 300 m/s or more with its central axis vertical. In order to achieve high speed the materials of construction for the rotating com- ponents have to be of a high strength to density ratio and the rotor assembly, and hence its in- dividual components, have to be manufactured to very close tolerances in order to minimise the imbalance. In contrast to other centrifuges, the gas centrifuge for uranium enrichment is cha- racterised by having within the rotor chamber a rotating disc-shaped baffle(s) and a stationary tube arrangement for feeding and extracting to UF6 gas and featuring at least three separate channels, of which two are connected to scoops extending from the rotor axis towards the pe- riphery of the rotor chamber. Also contained- within the vacuum environment are a number of critical items which do not rotate and which although they are especially designed are not difficult to fabricate nor are they fabricated out of unique materials. A centrifuge facility how- ever requires a large number of these compo- nents, so that quantities can provide an impor- tant indication of end use. En gascentrifug består normalt av en eller flera tunnväggiga cylindrar mellan 75 mm och 400 mm i diameter, monterade inuti en vakuum- kammare, som roteras med hög tangentiell hastighet (ca 300 M/s eller mer) kring en verti- kal axel. För att uppnå hög hastighet måste materialen i de roterande komponenterna ha hög specifik hållfasthet, och den roterande de- len och dess individuella komponenter måste tillverkas med mycket snäva toleranser så att obalansen minimeras. Till skillnad från andra centrifuger utmärks gascentrifugen för anrik- ning av uran av att den inuti rotorkammaren har en eller flera roterande skivformiga mel- lanväggar (bafflar) och en stationär röranord- ning för till- och frånflöde av UF6-gasen med åtminstone tre separata kanaler, varav två är anslutna till uttagsrör som sträcker sig från rotoraxeln mot rotorkammarens periferi. I va- kuumkammaren sitter också ett antal nödvän- diga komponenter som inte roterar vilka varken är svårtillverkade eller tillverkade i unika mate- rial, även om de är särskilt konstruerade. En centrifuganläggning kräver dock ett stort antal av dessa komponenter, varför kvantiteter kan ge en viktig vägledning om slutanvändning. 5.1.1. Rotating components 5.1.1 Roterande komponenter (a) Complete rotor assemblies a) Fullständiga rotoranordningar Thin-walled cylinders, or a number of inter- connected thin-walled cylinders, manufactured from one or more of the high strength to density ratio materials described in the explanatory note to this section. If interconnected, the cylinders are joined together by flexible bellows or rings as described in Section 5.1.1.(c) following. The rotor is fitted with an internal baffle(s) and end caps, as described in Section 5.1.1.(d) and (e) following, if in final form. However the com- plete assembly may be delivered only partly assembled. Tunnväggiga cylindrar, eller ett antal med var- andra förbundna tunnväggiga cylindrar, tillver- kade i ett eller flera av de material med hög spe- cifik hållfasthet som anges i förklaringen till denna sektion nedan. Om de är förbundna, är cylindrarna förbundna med hjälp av flexibla bälgar eller ringar enligt beskrivningen i punkt 5.1.1 c nedan. Om den är i slutmonterat skick är rotorn utrustad med en eller flera inre mellan- väggar och topp- eller bottenplattor, enligt be- skrivningen i punkt 5.1.1 d e nedan. Den full- ständiga anordningen kan dock levereras i del- vis monterat skick. (b) Rotor tubes b) Rotorrör Especially designed or prepared thin-walled cylinders with thickness of 12 mm (0,5?) or less, a diameter of between 75 mm (3?) and 400 mm (16?), and manufactured from one or more of the high strength to density ratio materials described in the explanatory note to this section. Särskilt konstruerade eller iordningställda tunn- väggiga cylindrar med en godstjocklek om 12 mm eller mindre, en diameter om 75 mm till 400 mm, tillverkad i ett eller flera av de material med hög specifik hållfasthet som anges i förklaringen nedan. (c) Rings or bellows c) Ringar eller bälgar Components especially designed or prepared to give localised support to the rotor tube or to join together a number of rotor tubes. The bel- lows is a short cylinder of wall thickness 3 mm (0,12?) or less, a diameter of between 75 mm (3?) and 400 m (16?), having a convolute, and manufactured from one of the high strength to density ratio materials described in the expla- natory note to this section. Komponenter som speciellt konstruerats eller iordningställts för att lokalt förstärka eller för- binda ett antal rotorrör. Bälgen är en kort cylin- der med en godstjocklek som är 3 mm eller mindre och en diameter mellan 75 mm och 400 mm, har en inklädning och är tillverkad i ett av de material med hög specifik hållfasthet som beskrivs i förklaringen nedan. (d) Baffles d) Mellanväggar (bafflar) Disc-shaped components of between 75 mm (3?) and 400 m (16?) diameter especially desig- ned or prepared to be mounted inside the cent- rifuge rotor tube, in order to isolate the take-off chamber from the main separation chamber and, in some cases, to assist the UF6 gas circulation within the main separation chamber of the rotor tube, and manufactured from one of the high strength to density ratio materials described in the explanatory note to this section. Skivformade komponenter mellan 75 mm och 400 mm i diameter, speciellt konstruerade eller iordningställda för att monteras inuti centrifu- gens rotorrör, för att isolera frånflödeskamma- ren från huvudseparationskammaren, och i vissa fall underlätta cirkulationen av UF6-gas inuti rotorrörets huvudseparationskammare, tillver- kad i ett av de material med hög specifik håll- fasthet som beskrivs i förklaringen nedan. (e) Top caps/bottom caps e) Topp- och bottenplattor Disc-shaped components of between 75 mm (3?) and 400 (16?) diameter especially designed or prepared to fit to the ends of the rotor tube, and so contain the UF6 within the rotor tube, and in some cases to support, retain or contain as an integrated part an element of the upper bearing (top cap) or to carry the rotating ele- ments of the motor and lower bearing (bottom cap), and manufactured from one of the high strength to density ratio materials described in the explanatory note to this section. Skivformade komponenter mellan 75 mm och 400 mm i diameter, speciellt konstruerade eller iordningställda för att passa in i rotorrörets än- dar, och därigenom innesluta UF6 inuti rotorrö- ret, och i vissa fall som en integrerad bestånds- del förstärka, hålla fast eller innesluta en kom- ponent i det övre lagret (topplatta) eller bära de roterande delarna av motorn och det lägre lagret (bottenplatta), tillverkad i ett av de material med hög specifik hållfasthet som beskrivs i för- klaringen nedan. Explanatory note Förklaring The materials used for centrifuge rotating com- ponents are: De material som används för roterande centri- fugkomponenter är (a) maraging steel capable of an ultimate tensile strength of 2,05 x 109 N/m2 (300 000 psi) or more, (b) aluminium alloys capable of an ultimate tensile strength of 0,46 x 109 N/m2 (67 000 psi) or more, (c) filamentary materials suitable for use in composite structures and having a specific mo- dulus of 12,3 x 106 m or greater and a specific ultimate tensile strength of 0,3 x 106 m or greater ('Specific Modulus` is the Young's Modulus in N/m2 divided by the specific weight in N/m3; 'Specific Ultimate Tensile Strength` is the ultimate tensile strength in N/m2 divided by the specific weight in N/m3.) a) maråldrat stål som kan ges en brottgräns på 2,05 x 109 N/m2 eller mer, b) aluminiumlegeringar som kan ges en brottgräns på 0,46 x 109 N/m2 eller mer, eller c) fibrer eller fiberliknande material med en specifik elasticitetsmodul om 12,3 x 106 m eller mer och en specifik brottgräns om 0,3 x 106 m eller mer. (Specifik elasticitetsmodul är elastici- tetsmodulen i N/m2 delad med den specifika tyngden i N/m3; specifik brottgräns är brott- gränsen i N/m2 delad med den specifika tyngden i N/m3.) 5.1.2. Static components 5.1.2 Statiska komponenter (a) Magnetic suspension bearings a) Magnetiskt upphängda lager Especially designed or prepared bearing assem- blies consisting of an annular magnet suspended within a housing containing a damping medium. The housing will be manufactured from a UF6-resistant material (see explanatory note to Section 5.2). The magnet couples with a pole piece or a second magnet fitted to the top cap described in Section 5.1.1.(e). The magnet may be ring-shaped with a relation between outer and inner diameter smaller or equal to 1,6:1. The magnet may be in a form having an initial permeability of 0,15 H/m (120 000 in CGS units) or more, or a remanence of 98,5 % or more, or an energy product of greater than 80 kJ/m3 (107 gauss-oersteds). In addition to the usual material properties, it is a prerequisite that the deviation of the mag- netic axes from the geometrical axes is limited to very small tolerances (lower than 0,1 mm or 0,004 in) or that homogeneity of the material of the magnet is specially called for. Speciellt konstruerade eller iordningställda la- geranordningar bestående av en ringformig magnet som är upphängd i ett lagerhus innehåll- ande ett dämpande medium. Lagerhuset tillver- kas i ett mot UF6 beständigt material (se förkla- ringen till punkt 5.2). Magneten är parad med en pol eller en sekundär magnet som är fast på den topplatta som beskrivs i punkt 5.1.1 e. Magneten kan vara ringformad med ett förhåll- ande mellan ytter- och innerdiameter om 1,6:1 eller mindre. Magneten kan vara i en form med ursprunglig permeabilitet om 0,15 H/m eller mer, eller en remanens om 98,5 % eller mer, eller en energiprodukt om 80 kJ/m3 eller mer. Förutom de vanliga materialegenskaperna är det ett krav att de magnetiska axlarna avviker från de geometriska axlarna inom mycket snäva toleranser (lägre än 0,1 mm) eller att särskilda krav gäller för magnetens homogenitet. (b) Bearings/dampers b) Lager/dämpare Especially designed or prepared bearings com- prising a pivot/cup assembly mounted on a damper. The pivot is normally a hardened steel shaft with a hemisphere at one end with a means of attachment to the bottom cap described in section 5.1.1.(e) at the other. The shaft may however have a hydrodynamic bearing attached. The cup is pellet-shaped with a hemispherical indentation in one surface. These components are often supplied separately to the damper. Särskilt konstruerade eller iordningställda lager som består av en lagertapp/lagerskålanordning monterad på en dämpare. Lagertappen är nor- malt en härdad stålstång med ett havklot i den ena änden och en fog med den bottenplatta som beskrivs i punkt 5.1.1 e i den andra änden. Stången kan dock vara upphängd i ett hydrody- namiskt lager.Lagerskålen är kulformad med en halvsfärisk urskålning i en av ytorna. Dessa komponenter levereras ofta separat från dämpa- ren. (c) Molecular pumps c) Molekylarpumpar Especially designed or prepared cylinders ha- ving internally machined or extruded helical grooves and internally machines bores. Typical dimensions are as follows: 75 mm (3?) to 400 mm (16?) internal diameter, 10 mm (0,4?) or more wall thickness, with the length equal to or greater than the diameter. The grooves are typi- cally rectangular in cross-section and 2 mm (0,08?) or more in depth. Särskilt konstruerade eller iordningställda mo- lekylarpumpar som består av cylindrar som har invändigt maskinbearbetade eller utpressade spiralformade spår och invändigt maskinbear- betade borrningar. Typiska dimensioner är följ- ande: 75 mm till 400 mm innerdiameter, 10 mm eller mer i godstjocklek, och längden lika med eller större än diametern. Spåren har normalt rektangulärt tvärsnitt och är 2 mm djupa eller mer. (d) Motor stators d) Motorstatorer Especially designed or prepared ring-shaped stators for high speed multiphase AC hysteresis (or reluctance) motors for synchronous opera- tion within a vacuum in the frequency range of 600-2 000 Hz and a power range of 50-1 000 VA. The stators consist of multiphase windings on a laminated low loss iron core comprised of thin layers typically 2,0 mm (0,08?) thick or less. Särskilt konstruerade eller iordningställda ringformade statorer för elektriska flerfasiga växelströmshysteres- (eller växelströmsreluk- tans-) motorer för synkron drift i vakuum i fre- kvensomfånget 600 till 2 000 Hz och med en effekt om 50 till 1 000 VA. Statorerna består av flerfaslindning på en laminerad järnkärna med låg effektförlust bestående av tunna lager, nor- malt 2,0 mm tjocka eller mindre. (e) Centrifuge housing/recipients e) Centrifugbehållare/tankar Components especially designed or prepared to contain the rotor tube assembly of a gas centri- fuge. The housing consists of a rigid cylinder of wall thickness up to 30 mm (1,2?) with preci- sion machined ends to locate the bearings and with one or more flanges for mounting. The machined ends are parallel to each other and perpendicular to the cylinder's longitudinal axis to within 0,05 or less. The housing may also be a honeycomb type structure to accommodate several rotor tubes. The housings are made of or protected by materials resistant to corrosion by UF6. Särskilt konstruerade eller iordningställda kom- ponenter som innehåller gascentrifugens rotor- röranordning Behållaren består av en stel cylin- der med godstjocklek upp till 30 mm och med precisionsbearbetade ändar med plats för lager och en eller flera flänsar för montering. De ma- skinbearbetade ändarna är parallella med var- andra och vinkelräta mot cylinderns längdaxel med en tolerans om 0,05 grader eller mindre. Behållaren kan också ha bikakestruktur för att hysa flera rotorrör. Behållarna är tillverkade i eller skyddade med material som gör dem be- ständiga mot UF6. (f) Scoops f) Uttagsrör Especially designed or prepared tubes up to 12 mm (0,5?) internal diameter for the extraction of UF6 gas from within the rotor tube by a pilot tube action (that is, with an aperture facing into the circumferential gas flow within the rotor tube, for example by bending the end of a radi- ally disposed tube) and capable of being fixed to the central gas extraction system. The tubes are made of or protected by materials resistant to corrosion by UF6. Särskilt konstruerade eller iordningställda rör med upp till 12 mm innerdiameter för att tappa av UF6 från centrifugens rotorrör enligt pitå- rörsprincipen (dvs. med en öppning som vetter mot det perifera gasflödet inuti rotorröret, ex- empelvis anordnade genom att änden på ett ra- diellt monterat rör böjs) och som kan anslutas till det centrala systemet för gasuttag. Rören är tillverkade i eller skyddade med ett material som är beständigt mot UF6. 5.2. Especially designed or prepared auxiliary systems, equipment and components for gas centrifuge en- richment plants 5.2 Särskilt konstruerade eller iordning- ställda hjälpsystem samt hjälputrustning och hjälpkomponenter for anäggningar för anrikning genom gascentrifugering Introductory note Inledning The auxiliary systems, equipment and compo- nents for a gas centrifuge enrichment plant are the systems of plant needed to feed UF6 to the centrifuges, to link the individual centrifuges to each other to form cascades (or stages) to allow for progressively higher enrichments and to extract the 'product` and 'tails` UF6 from the centrifuges, together with the equipment requi- red to drive the centrifuges or to control the plant. Normally UF6 is evaporated from the solid using heated autoclaves and is distributed in gaseous form to the centrifuges by way of cas- cade header pipework. The 'product` and 'tails` UF6 gaseous streams flowing from the centrifu- ges are also passed by way of cascade header pipework to cold traps (operating at about 203 K (-70 C)) where they are condensed prior to onward transfer into suitable containers for transportation or storage. Because an enrich- ment plant consists of many thousands of cent- rifuges arranged in cascades there are many kilometres of cascade header pipework, incor- porating thousands of welds with a substantial amount of repetition of layout. The equipment, components and piping systems are fabricated to very high vacuum and cleanliness standards. Hjälpsystem, hjälputrustning och hjälpkompo- nenter för en anläggning för anrikning genom gascentrifugering är de system som krävs för att mata UF6 till centrifugerna, förbinda de enskilda centrifugerna med varandra i kaskader (eller steg) för att ge successivt högre anrik- ningsgrad och tappa av slutprodukt och rest- fraktion av UF6 från centrifugerna, jämte den utrustning som krävs för att driva centrifugerna eller styra anläggningen. Normalt förångas UF6 från fast form med uppvärmda autoklaver och distribueras i gas- form till centrifugerna via kaskadgrenrör. Slut- produkt- och restfraktionsströmmarna med UF6 från centrifugerna leds också via kaskadgrenrör till köldfällor (med en driftstemperatur om ca 203 K (-70 C)) där de kondenseras innan de överförs till lämpliga behållare för transport eller lagring. Eftersom en anrikningsanlägg- ning består av tusentals centrifuger i kaskader, finns det många kilometer med kaskadgrenrör, med tusentals svetsfogar och avsevärd upprep- ning av utformningen. Utrustningen, kompo- nenterna och rörsystemen tillverkas med mycket höga krav i fråga om vakuum och renlighet. 5.2.1. Feed systems/product and tails with- drawal systems 5.2.1 System för matning och avtappning av slutprodukt och restfraktion Especially designed or prepared process systems including: Särskilt konstruerade eller iordningställda pro- cessystem, inbegripet följande: – feed autoclaves (or stations), used for pas- sing UF6 to the centrifuge cascades at up to 100 kPa (15 psi) and at a rate of 1 kg/h or more, – desublimers (or cold traps) used to remove UF6 from the cascades at up to 3 kPa (0,5 psi) pressure. The desublimers are capable of being chilled to 203 K (-70 C) and heated to 343 K (70 C), – 'product` and 'tails` stations used for trap- ping UF6 into containers. This plant, equipment and pipework is wholly made of or lined with UF6-resistant ma- terials (see explanatory note to this section) and is fabricated to very high vacuum and clean- liness standards. – Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF6 till centrifug- kaskaderna med ett tryck på upp till 100 kPa och ett flöde på 1 kg/h eller mer. – Desublimeringsutrustning (eller kylfällor) som används för att bortföra UF6 från kaskader- na vid ett tryck på upp till 3 kPa. Desublimato- rerna kan kylas till 203 K (-70 C) och värmas till 343 K (70 C). – Stationer för slutprodukt och restfraktion som används för att överföra UF6 till behållare. Anläggningen, utrustningen och kompo- nenterna är helt tillverkade i eller klädda med UF6-beständiga material (se förklaring nedan) och tillverkas med mycket höga krav i fråga om vakuum och renlighet. 5.2.2. Machine header piping systems 5.2.2 Grenrörssystem för maskineriet Especially designed or prepared piping systems and header systems for handling UF6 within the centrifuge cascades. The piping network is normally of the 'triple` header system with each centrifuge connected to each of the headers. There is thus a substantial amount of repetition in its form. It is wholly made of UF6-resistant materials (see explanatory note to this section) and is fabricated to very high vacuum and cleanliness standards. Speciellt konstruerade eller iordningställda rör- system eller grenrörssystem för att hantera UF6 inom centrifugkaskaderna. Rörnätet är normalt ett s.k. trippelgrenrörssystem med varje centri- fug ansluten till varje grenrör. Därför upprepas utformningen i avsevärd omfattning. Den är helt tillverkad i UF6-beständiga material (se förklaring nedan) och tillverkas med mycket höga krav i fråga om vakuum och renlighet. 5.2.3. UF6 mass spectrometers/ion sources 5.2.3 UF6-masspektrometrar/jonkällor Especially designed designed or prepared mag- netic or quadrupole mass spectrometers capable of taking 'on-line` samples of feed, product or tails, from UF6 gas streams and having all of the following characteristics: 1. unit resolution for atomic mass unit greater than 320; 2. ion sources constructed of or lined with nichrome or monel or nickel plated; 3. electron bombardment ionisation sources; 4. having a collector system suitable for isotopic analysis. Speciellt konstruerade eller iordningställda magnetspektrometrar eller kvadrupol- masspektrometrar för att under drift ta prover på matarflöde, slutprodukter eller restfraktioner från UF6-gasflödet och som har alla nedanstå- ende egenskaper: 1) Upplösning för atommassenheter större än 320. 2) Jonkälla tillverkad av eller skyddad med kromnickellegering (NiCr) monel- eller nickel- pläterad. 3) Jonisationskälla med elektronbombarde- mang. 4) Uppsamlingssystem lämpligt för isotop- analys. 5.2.4. Frequency changers 5.2.4 Frekvensskiftare Frequency changers (also known as converters or invertors) especially designed or prepared to supply motor stators as defined under 5.1.2(d), or parts, components and subassemblies of such frequency changers having all of the following characteristics: 1. a multiphase output of 600 to 2 000 Hz; 2. high stability (with frequency control better than 0,1 %); 3. low harmonic distortion (less than 2 %), and 4. an efficiency of greater than 80 %. Frekvensskiftare (även kallade omriktare eller inverterare), speciellt konstruerade eller iord- ningställda för att mata motorstatorer enligt de- finitionen i punkt 5.1.2 d, eller delar, kompo- nenter eller delsystem till sådana frekvensskifta- re, som har alla följande egenskaper: 1) Flerfasig utspänning med frekvens i om- fånget 600–2 000 Hz. 2) Hög stabilitet (med frekvenskontroll bättre än 0,1 %). 3) Låg harmonisk distorsion (mindre än 2 %). 4) Verkningsgrad på mer än 80 %. Explanatory note Förklaring The items listed above either come into direct contact with the UF6 process gas or directly control the centrifuges and the passage of the gas from centrifuge to centrifuge and cascade to cascade. Materials resistant to corrosion by UF6 include stainless steel, aluminium, aluminium alloys, nickel or alloys containing 60 % or more nickel. Den utrustning som anges ovan kommer i direkt kontakt med gasen i UF6-processen eller direkt- styr centrifugerna och ledningen av gas mellan centrifuger och kaskader. Material som är UF6-beständiga omfattar rostfritt stål, aluminium, aluminiumlegeringar, nickel och legeringar som innehåller 60 % nickel eller mer. 5.3. Especially designed or prepared assem- blies and components for use in gaseous diffusion enrichment 5.3 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda uppsättningar och komponenter för användning i anrikning genom gas- diffusion Introductory note Inledning In the gaseous diffusion method of uranium isotope separation, the main technological as- sembly is a special porous gaseous diffusion barrier, heat exchanger for cooling the gas (which is heated by the process of compres- sion), seal valves and control valves, and pipe- lines. Inasmuch as gaseous diffusion technology uses uranium hexafluoride (UF6), all equip- ment, pipeline and instrumentation surfaces (that come in contact with the gas) must be made of materials that remain stable in contact with UF6. A gaseous diffusion facility requires a number of these assemblies, so that quantities can provide an important indication of end use. I gasdiffusionsmetoden för uranisotopsepara- tion är den huvudsakliga tekniska uppsätt- ningen ett särskilt poröst gasdiffusionsmem- bran, värmeväxlare för att kyla gasen (gasen värms upp genom kompressionsprocessen), för- seglingsventiler och kontrollventiler samt rör- ledningar. Eftersom uranhexafluorid (UF6) an- vänds i gasdiffusionstekniken måste all utrust- ning, alla rör och alla instrumentytor (som kommer i kontakt med gasen) tillverkas av ma- terial som är beständiga mot UF6. En gasdiffu- sionsanläggning kräver ett antal av dessa upp- sättningar, varför kvantiteter kan ge en viktig vägledning om slutanvändningen. 5.3.1. Gaseous diffusion barriers 5.3.1 Membran för gasdiffusion (a) Especially designed or prepared thin, porous filters, with a pore size of 100-1 000 Å (angstroms), a thickness of 5 mm (0,2?) or less, and for tubular forms, a diameter of 25 mm (1?) or less, made of metallic, polymer or ceramic materials resistant to corrosion by UF6, and a) Speciellt konstruerade eller iordningställda tunna, porösa membran med en porstorlek på 100–1 000 Å (ångström), en tjocklek om 5 mm eller mindre, en diameter om 25 mm eller mindre för rörformade komponenter, som till- verkats av metalliska, polymera eller keramiska material beständiga mot UF6, och (b) especially prepared compounds or powders for the manufacture of such filters. Such com- pounds and powders include nickel or alloys containing 60 % or more nickel, aluminium oxide, or UF6-resistant fully fluorinated hyd- rocarbon polymers having a purity of 99,9 % or more, a particle size less than 10 microns, and a high degree of particle size uniformity, which are especially prepared for the manufacture of gaseous diffusion barriers. b) speciellt iordningställda föreningar eller pul- ver för tillverkning av sådana membran. Sådana föreningar och pulver omfattar bland annat nickel eller legeringar med 60 % nickel eller mer, aluminiumoxid, eller UF6-beständiga helt fluorerade kolvätepolymerer med en renhet på 99,9 % eller mer, en partikelstorlek på mindre än 10 *m, och en hög grad av uniformitet på partikelstorleken, vilka är speciellt iordning- ställda för tillverkning av gasdiffusionsmem- bran. 5.3.2. Diffuser housings 5.3.2 Membranbehållare Especially designed or prepared hermetically sealed cylindrical vessels greater than 300 mm (12’) in diameter and greater than 900 mm (35’) in length, or rectangular vessels of comparable dimensions, which have an inlet connection and two outlet connections all of which are greater than 50 mm (2’) in diameter, for containing the gaseous diffusion barrier, made of or lined with UF6-resistant materials and designed for hori- zontal or vertical installation. Specielt konstruerade eller iordningställda her- metiskt tillslutna cylindriska behållare med en diameter på minst 300 mm och en längd på minst 900 mm, eller rektangulära behållare med liknande mått, med ett inlopp och två utlopp som alla tre är grövre än 500 mm i diameter. Behållaren skall innehålla gasdiffusionsmem- branet, tillverkas i eller fodras med UF6-bestän- digt material och konstrueras för horisontell eller vertikal montering. 5.3.3. Compressors and gas blowers 5.3.3 Kompressorer och blåsmaskiner Especially designed or prepared axial, centrifu- gal, or positive displacement compressors, or gas blowers with a suction volume capacity of 1 m3/min. or more of UF6 and with a discharge pressure of up to several hundred kPa (100 psi), designed for long-term operation in the UF6 environment with or without an electrical motor of appropriate power, as well as separate as- semblies of such compressors and gas blowers. These compressors and gas blowers have a pressure ratio between 2:1 and 6:1 and are made of, or lined with, materials resistant to UF6. Speciellt konstruerade eller iordningställda ax- ial-, centrifugal- eller deplacementkompressorer eller blåsmaskiner med en sugkapacitet för UF6 om 1 m3/min eller mer och med ett utlopps- tryck upp till flera hundra kPa. Utrustningen skall vara konstruerad för långvarig drift i UF6- miljö med eller utan en elektrisk motor med lämplig effekt. Detta omfattar också separata uppställningar av sådana kompressorer och blåsmaskiner. Dessa kompressorer och blåsmaskiner har ett tryckförhållande mellan 2:1 och 6:1 och är tillverkade i eller klädda med UF6-beständigt material. 5.3.4. Rotary shaft seals 5.3.4 Axeltätningar Especially designed or prepared vacuum seals, with seal feed and seal exhaust connections, for sealing the shaft connecting the compressor or the gas blower rotor with the driver motor so as to ensure a reliable seal against in-leaking of air into the inner chamber of the compressor or gas blower which is filled with UF6. Such seals are normally designed for a buffer gas in-leakage rate of less than 1 000 cm3/min (60 in3/min). Speciellt konstruerade eller iordningställda va- kuumtätningar, med anslutningar till insugstät- ningen och utblåstätningen, avsedda att täta axeln mellan kompressorns eller blåsmaskinens rotor och drivmotorn så att man får en tillför- litlig tätning mot läckage av luft in i kompres- sorns eller blåsmaskinens innerkammare, vilken är fylld med UF6. Sådana tätningar är normalt konstruerade så att inläckningen av en buffert- gas är mindre än 1 000 cm3/min. 5.3.5. Heat exchangers for cooling UF6 5.3.5 Värmeväxlare för kylning av UF6 Especially designed or prepared heat ex- changers made of or lined with UF6-resistant materials (except stainless steel) or with copper or any combination of those metals, and inten- ded for a leakage pressure change rate of less than 10 Pa (0,0015 psi) per hour under a pressu- re difference of 100 kPa (15 psi). Särksilt konstruerade eller iordningställda vär- meväxlare tillverkade av eller skyddade med UF6-beständiga material (med undantag för rostfritt stål) eller koppar eller någon kombina- tion av dessa metaller, avsedd för en förändring av läckagetryck på mindre än 10 Pa/h vid en tryckskillnad på 100 kPA. 5.4. Especially designed or prepared auxiliary systems, equipment and components for use in gaseous diffusion enrichment 5.4 Särskilt konstruerade eller iordning- ställda hjälpsystem, samt hjälputrustning och hjälpkomponenter för anrikning ge- nom gasdiffusion Introductory note Inledning The auxiliary systems, equipment and compo- nents for gaseous diffusion enrichment plants are the systems of plant needed to feed UF6 to the gaseous diffusion assembly, to link the indi- vidual assemblies to each other to form casca- des (or stages) to allow for progressively higher enrichments and to extract the 'product` and 'tails` UF6 from the diffusion cascades. Because of the high inertial properties of diffusion cascades, any interruption in their operation, and especially their shutdown, leads to serious consequences. Therefore, a strict and constant maintenance of vacuum in all technological systems, automatic protection from accidents, and precise automated regulation of the gas flow is of importance in a gaseous diffusion plant. All this leads to a need to equip the plant with a large number of special measuring, regulating and controlling systems. Normally UF6 is evaporated from cylinders placed within autoclaves and is distributed in gaseous form to the entry point by way of cas- cade header pipework. The 'product` and 'tails` UF6 gaseous streams flowing from exit points are passed by way of cascade header pipework to either cold traps or to compression stations where the UF6 gas is liquefied prior to onward transfer into suitable containers for transporta- tion or storage. Because a gaseous diffusion enrichment plant consists of a large number of gaseous diffusion assemblies arranged in cas- cades, there are many kilometres of cascade header pipework, incorporating thousands of welds with substantial amounts of repetition of layout. The equipment, components and piping systems are fabricated to very high vacuum and cleanliness standards. Hjälpsystem, hjälpkomponenter och hjälpu- trustning för gasdiffusionsanläggningar är de system som krävs for att mata UF6 till gasdiffu- sionsuppställningen, förbinda de enskilda upp- sättningarna med varandra i kaskader (eller steg) för successivt högre anrikningsgrad samt extrahera UF6 i form av slutprodukt och rest- fraktion från diffusionskaskaderna. Eftersom diffusionskaskaderna är så tröga, får varje driftsstörning eller avstängning allvarliga följ- der. Därför är strikt och konstant vakuum i alla tekniska system, automatiskt skydd från olyckor samt exakt automatisk styrning av gasflödet av stor vikt i en gasdiffusionsanläggning. På grund av detta måste anläggningen utrustas med ett stort antal särskilda system för mätning, styrning och reglering. Normalt förångas UF6 från cylindrar i au- toklaver och leds sedan vidare i gasform till inflödet i kaskadernas grenrör. Gasströmmarna med slutprodukt respektive restfraktion från utloppen leds via kaskadgrenrör till kylfällor eller kompressionsstationer, där UF6-gasen kondenseras innan den överförs till behållare som är lämpliga för transport eller lagring. Eftersom en anläggning för anrikning genom gasdiffusion består av ett stort antal gasdiffu- sionsuppställningar i kaskader, finns det åtskil- liga kilometer med kaskadgrenrör, med tusen- tals svetsfogar och en högt standardiserad kon- struktion. Utrustningen, komponenterna och rören tillverkas med mycket höga krav i fråga om vakuum och renlighet. 5.4.1. Feed systems/product and tails with- drawal systems 5.4.1 System för matning och extraktion av slutprodukt och restfraktion Especially designed or prepared process sys- tems, capable of operating at pressures of 300 kPa (45 psi) or less, including: Speciellt konstruerade eller iordningställda pro- cessystem som kan drivas under tryck om upp till 300 kPa, innefattande följande: – feed autoclaves (or systems), used for pas- sing UF6 to the gaseous diffusion cascades, – desublimers (or cold traps) used to remove UF6 from diffusion cascades, – liquefaction stations where UF6 gas from the cascade is compressed and cooled to form liquid UF6, – 'product` or 'tails` stations used for trans- ferring UF6 into containers. – Matningsautoklaver (eller system) som används för att leda UF6 till gas- diffusionskaskaderna. – Desublimeringsutrustning (eller kylfällor) som används för att bortföra UF6 från diffu- sionskaskaderna. – Kondenseringsstationer där UF6-gas komprimeras och kyls till flytande form. – Stationer för slutprodukt och restfraktion som används för att överföra UF6 till behållare. 5.4.2. Header piping systems 5.4.2 Grenrörssystem Especially designed or prepared piping systems and header systems for handling UF6 within the gaseous diffusion cascades. This piping network is normally of the 'double` header system with each cell connected to each of the headers. Rörsystem och grenrör speciellt konstruerade eller iordningställda för att leda UF6 i gasdiffu- sionskaskaderna. Detta rörnät är vanligtvis ett sk. dubbelt grenrörssystem där varje cell är kopplad till varje grenrör. 5.4.3. Vacuum systems 5.4.3 Vakuumsystem (a) Especially designed or prepared large vacuum manifolds, vacuum headers and vacuum pumps having a suction capacity of 5 m3/min. (175 ft3/min.) or more. a) Speciellt konstruerade eller iordningställda uppsamlings- ochförgreningsrör för vakuum som har en sugkapacitet på 5 m3/min (b) Vacuum pumps especially designed for ser- vice in UF6-bearing atmospheres made of, or lined with, aluminium, nickel, or alloys bearing more than 60 % nickel. These pumps may be either rotary or positive, may have displacement and fluorocarbon seals, and may have special working fluids present. b) Speciellt konstruerade vakuumpumpar för användning i UF6-haltig atmosfär, tillverkade i eller skyddade med aluminium, nickel, eller legeringar med mer än 60 % nickel. Dessa pum- par kan vara med roterande kolv eller arbeta med övertryck eller vara deplacementpumpar med fluorokrabontätningar och med särskilda arbetsfluider. 5.4.4. Special shut-off and control valves 5.4.4 Speciella avstängnings- och reglerings- ventiler Especially designed or prepared manual or au- tomated shut-off and control bellows valves made of UF6-resistant materials with a diameter of 40 to 1 500 mm (1,5 to 59?) for installation in main and auxiliary systems of gaseous diffu- sion enrichment plants. Speciellt konstruerade eller iordningställda ma- nuella eller automatiska avstängnings- och reg- leringsventiler tillverkade i UF6-beständiga material med en diameter om 40–1 500 mm för installation i en gasdiffusionsanläggnings hu- vud- eller hjälpsystem. 5.4.5. UF6 mass spectrometers/ion sources 5.4.5 UF6-masspektrometrar/jonkällor Especially designed or prepared magnetic or quadrupole mass spectrometers capable of taking on-line samples of feed, product or tails, from UF6 gas streams and having all of the fol- lowing characteristics: 1. unit resolution for atomic mass unit grea- ter than 320; 2. ion sources constructed of or lined with nichrome or monel or nickel plated; 3. Electron bombardment ionisation sources; 4. collector system suitable for isotopic analysis. Speciellt konstruerade eller iordningställda magnetspektrometrar eller kvadrupolmasspekt- rometrar för att under drift ta prover på matar- flöde, slutprodukter eller restfraktioner frå UF6- gasflödet och som har alla följande egenskaper: 1) Upplösning för atommassenheter större än 320. 2) Jonkälla tillverkad av eller skyddad med kromnickellegering eller monel eller nickelplä- terad. 3) Jonisationskälla med elektronbombarde- mang. 4) Uppsamlingssystem lämpligt för isotop- analys. Explanatory note Förklaring The items listed above either come into direct contact with the UF6 process gas or directly control the flow within the cascade. All surfaces which come into contact with the process gas are wholly made of, or lined with, UF6- resistant materials. For the purposes of the sec- tions relating to gaseous diffusion items the materials resistant to corrosion by UF6 include stainless steel, aluminium, aluminium alloys, aluminium oxide, nickel or alloys containing 60 % or more nickel and UF6-resistant fully fluorinated hydrocarbon polymers. Delarna som anges ovan kommer i direkt kon- takt med gasen i UF6-processen eller direktstyr flödet i kaskaderna. Alla ytor som kommer i kontakt med processgasen är tillverkade av el- ler fodrade med UF6-beständiga material. I samband med sektionerna om gasdiffusionsut- rustning räknas som UF6-beständiga material bland annat rostfritt stål, alumnium, alumini- umlegeringar, nickel eller legeringar som inne- håller 60 % nickel eller mer samt UF6-bestän- diga helt fluorerade kolvätepolymerer. 5.5. Especially designed or prepared systems, equipment and components for use in aerodynamic enrichment plants 5.5 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system, utrustning och kompo- nenter för aerodynamisk anrikning Introductory note Inledning In aerodynamic enrichment processes, a mix- ture of gaseous UF6 and light gas (hydrogen of helium) is compressed and then passed through separating elements wherein isotopic separa- tion is accomplished by the generation of high centrifugal forces over a curved-wall geo- metry. Two processes of this type have been successfully developed: the separation nozzle process and the vortex tube process. For both processes the main components of a separation stage include cylindrical vessels housing the special separation elements (nozzles or vortex tubes), gas compressors and heat exchangers to remove the heat of compression. An aerodyna- mic plant requires a number of these stages, so that quantities can provide an important indi- cation of end use. Since aerodynamic processes use UF6 all equipment, pipeline and instru- mentation surfaces (that come in contact with the gas) must be made of materials that remain stable in contact with UF6. I den aerodynamiska anrikningsprocessen komprimeras en blandning av UF6-gas och en lätt gas (väte eller helium), varefter den leds genom separationselement där isotopseparation genomförs genom att starka centrifugalkrafter alstras över en krökt vägg. Två processer av denna typ har kunnat utvecklas: separation med separationsmunstycke (dysa) respektive med vortexrör. I bägge processerna är de viktigaste komponenterna i separationssteget cylindriska behållare som hyser de särskilda separations- komponenterna (dysor eller vortexrör) samt gaskompressorer och värmeväxlare för att leda bort kompressionsvärmet. En anläggning för aerodynamisk anrikning kräver ett antal sådana steg, varför kvantitet kan ge en viktig antydan om slutanvändning. Eftersom UF6 används i aerodynamiska processer måste all utrustning, alla rör och alla instrumentytor (som kommer i kontakt med gasen) tillverkas av UF6-beständi- ga material. Explanatory note Förklaring The items listed in this section either come into direct contact with the UF6 process gas or di- rectly control the flow within the cascade. All surfaces which come into contact with the pro- cess gas are wholly made of or protected by UF6-resistant materials. For the purpose of the section relating to aerodynamic enrichments items, the materials resistant to corrosion by UF6 include copper, stainless steel, aluminium, aluminium alloys, nickel or alloys containing 60 % or more nickel and UF6-resistant fully fluorinated hydrocarbon polymers. Delarna som anges ovan kommer i direkt kon- takt med gasen i UF6-processen eller direktstyr flödet i kaskaderna. Alla ytor som kommer i kontakt med processgasen är tillverkade av el- ler fodrade med UF6-beständiga material. I samband med sektionerna om utrustning för aerodynamisk separation räknas som UF6-be- ständiga material bland annat rostfritt stål, aluminium, aluminiumlegeringar, nickel eller legeringar som innehåller 60 % nickel eller mer samt UF6-beständiga helt fluorerade kolväte- polymerer. 5.5.1. Separation nozzles 5.5.1 Separationsmunstycken Especially designed or prepared separation nozzles and assemblies thereof. The separation nozzles consist of slit-shaped, curved channels having a radius of curvature less than 1 mm (typically 0,1 to 0,05 mm), resistant to corro- sion by UF6 and having a knife-edge within the nozzle that separates the gas flowing through the nozzle into two fractions. Speciellt konstruerade eller iordningställda se- parationsmunstycken (dysor) eller sammansätt- ningar därav. Separationsmunstyckena består av skårformiga, böjda kanaler (UF6-beständiga) vars kurvradier är mindre än 1 mm och som i munstycket har en knivegg som delar gasströmmen genom munstycket i två strömmar. 5.5.2. Vortex tubes 5.5.2 Vortexrör Especially designed or prepared vortex tubes and assemblies thereof. The vortex tubes are cylindrical or tapered, made of or protected by materials resistant to corrosion by UF6, having a diameter of between 0,5 cm and 4 cm, a length to diameter ratio of 20:1 or less and with one or more tangential inlets. The tubes may be equipped with nozzle-type appendages at either or both ends. Speciellt konstruerade eller iordningställda vortexrör eller sammansättningar därav. Vortex- rören är cylindriska eller koniska rör, tillverkade i UF6-beständiga material, med en diameter mellan 0,5 cm och 4 cm och ett förhållande mellan längd och diameter på 20:1 eller mindre och med ett eller flera tangentiella inlopp. Rören kan förses med dysliknande påbyggnad i ena änden eller bägge ändar. Explanatory note Förklaring The feed gas enters the vortex tube tangentially at one end or through swirl vanes or at nume- rous tangential positions along the periphery of the tube. Matningsgasen kommer in i vortexröret tan- gentiellt vid ena änden eller genom virvelkana- ler eller vid flera tangentiella punkter längs rörets periferi. 5.5.3. Compressors and gas blowers 5.5.3 Kompressorer och blåsmaskiner Especially designed or prepared axial, centrifu- gal or positive displacement compressors or gas blowers made of or protected by materials resi- stant to corrosion by UF6 and with a suction volume capacity of 2 m3/min. or more of UF6/carrier gas (hydrogen or helium) mixture. Speciellt konstruerade eller iordningställda ax- ial-, centrifugal- eller deplacementkompressorer eller blåsmaskiner tillverkade av eller skyddade med UF6-beständiga material, med en sugkapa- citet om 2 m3/min eller mer av en blandning mellan UF6 och bärgas (väte eller helium). Explanatory note Förklaring These compressors and gas blowers typically have a pressure ratio between 1.2:1 and 6:1. Dessa kompressorer eller blåsmaskiner har vanligtvis etttryckförhållande mellan 1,2:1 och 6:1. 5.5.4. Rotary shaft seals 5.5.4 Axeltätningar Especially designed or prepared rotary shaft seals, with seal feed and seal exhaust connec- tions, for sealing the shaft connecting the comp- ressor rotor or the gas blower rotor with the driver motor so as to ensure a reliable seal against out-leakage of process gas or in-leakage of air or seal gas into the inner chamber of the compressor or gas blower which is filled with a UF6/carrier gas mixture. Speciellt konstruerade eller iordningställda axeltätningar, med anslutningar till matartät- ningen och utblåstätningen, avsedda att täta axeln mellan kompressorns eller blåsmaskinens rotor och drivmotorn så att man får en tillförlit- lig tätning mot läckage av processgas ut i om- givningen eller av luft eller tätningsgas in i kompressorns eller blåsmaskinens innerkamma- re, vilken är fylld med en blandning av UF6 och bärgas. 5.5.5. Heat exchangers for gas cooling 5.5.5 Värmeväxlare för kylning av gas Especially designed or prepared heat exchang- ers made of or protected by materials resistant to corrosion by UF6. Speciellt konstruerade eller iordningställda värmeväxlare tillverkade av eller skyddade med UF6-beständiga material. 5.5.6. Separation element housings 5.5.6 Behållare för separationselement Especially designed or prepared separation ele- ment housings, made of or protected by materi- als resistant to corrosion by UF6, for containing vortex tubes or separation nozzles. Speciellt konstruerade eller iordningställda be- hållare för separationselement, tillverkade av eller skyddade med UF6-beständiga material och som rymmer vortexrör eller separationsdysor. Explanatory note Förklaring These housings may be cylindrical vessels greater than 300 mm in diameter and greater than 900 mm in length, or may be rectangular vessels of comparable dimensions, and may be designed for horizontal or vertical installation. Dessa kan vara cylindriska behållare med en diameter större än 300 mm och längd större än 900 mm, eller rektangulära behållare med lik- nande mått, och kan konstrueras för horisontell eller vertikal montering. 5.5.7. Feed systems/product and tails with- drawal systems 5.5.7 Matningssystem samt system för extrak- tion av slutprodukt och restfraktion Especially designed or prepared process systems or equipment for enrichment plants made of or protected by materials resistant to corrosion by UF6, including: (a) feed autoclaves, ovens, or systems used for passing UF6 to the enrichment process; (b) desublimers (or cold traps) used to re- move UF6 from the enrichment process for sub- sequent transfer upon heating; (c) solidification or liquefaction stations used to remove UF6 from the enrichment pro- cess by compressing and converting UF6 to a liquid or solid form; (d) ‘product` or ‘tails` stations used for transferring UF6 into containers. Speciellt konstruerade eller iordningställda pro- cessystem eller utrustning för anrikningsanlägg- ningar tillverkade av eller skyddade med UF6- beständiga material, innefattande följande: a) Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att leda UF6 till anrikningspro- cessen. b) Desublimeringsutrustning (eller kylfällor) som används för att bortföra UF6 från anrik- ningsprocessen för vidare befordran efter upp- värmning. c) Kondenseringsstationer där UF6-gas av- lägsnas från anrikningsprocessen genom att kondenseras och kylas till flytande eller fast form. d) Stationer för slutprodukt och restfraktion som används för att överföra UF6 till behållare. 5.5.8. Header piping systems 5.5.8 Grenrörssystem Especially designed or prepared header piping systems, made of or protected by materials resi- stant to corrosion by UF6 for handling UF6 within the aerodynamic cascades. This piping network is normally of the ‘double` header de- sign with each stage or group of stages connec- ted to each of the headers. Speciellt konstruerade eller iordningställda grenrörssystem, tillverkade av eller skyddade med UF6-beständiga material, för att leda UF6 i de aerodynamiska kaskaderna. Detta rörnät är vanligtvis ett sk. dubbelt grenrörssystem där varje steg eller grupp av steg är kopplad till varje grenrör. 5.5.9. Vacuum systems and pumps 5.5.9 Vakuumsystem och pumpar (a) Especially designed or prepared vacuum systems having a suction capacity of 5 m3/min or more, consisting of vacuum manifolds, vacuum headers and vacuum pumps, and desig- ned for service in UF6-bearing atmospheres. a) Speciellt konstruerade eller iordningställda vakuumsystem med en sugkapacitet om 5 m3/min eller mer, bestående av vakuumgrenled- ningar, vakuumgrenrör och vakuumpumpar, konstruerade för drift i UF6-haltig atmosfär. (b) Vacuum pumps especially designed or pre- pared for service in UF6-bearing atmospheres and made of or protected by materials resistant to corrosion by UF6. These pumps may use fluorocarbon seals and special working fluids. b) Speciellt konstruerade eller iordningställda vakuumpumpar för drift i UF6-haltig atmosfär, tillverkade av eller skyddade med UF6-bestän- diga material. Dessa pumpar kan använda fluo- rokrabontätningar och särskilda arbetsfluider. 5.5.10. Special shut-off and control valves 5.5.10 Speciella avstängnings- och reglerings- ventiler Especially designed or prepared manual or au- tomated shut-off and control bellows valves made of or protected by materials resistant to corrosion by UF6 with a diameter of 40 to 1 500 mm for installation in main and auxiliary systems of aerodynamic enrichment plants. Speciellt konstruerade eller iordningställda ma- nuella eller automatiska avstängnings- och reg- leringsventiler tillverkade i UF6-beständiga material med en diameter om 40–1 500 mm för installation i huvud- eller hjälpsystem vid en anläggning för aerodynamisk anrikning. 5.5.11. UF6 mass spectrometers/ion sources 5.5.11 UF6-masspektrometrar/jonkällor Especially designed or prepared magnetic or quadrupole mass spectrometers capable of taking 'on-line` samples of feed, 'product` or 'tails`, from UF6 gas streams and having all of the following characteristics: 1. unit resolution for mass greater than 320; 2. ion sources constructed of or lined with nichrome or monel or nickel plated; 3. electron bombardment ionisation sources; 4. collector system suitable for isotopic analysis. Speciellt konstruerade eller iordningställda magnetspektrometrar eller kvadrupol- masspektrometrar för att under drift ta prover på matarflödet, slutprodukter eller restfraktioner från UF6-gasflödet och som har alla följande egenskaper: 1) Upplösning för atommassenheter större än 320. 2) Jonkälla tillverkad av eller skyddad med kromnickellegering eller monel eller nickel- pläterad. 3) Jonisationskälla med elektronbombarde- mang. 4) Uppsamlingssystem lämpligt för isotop- analys. 5.5.12. UF6/carrier gas separation systems 5.5.12 System för separation av UF6 och bär- gas Especially designed or prepared systems for separating UF6 from carrier gas (hydrogen or helium). Särskilt konstruerade eller iordningställda sys- tem för att separera UF6 från bärgas (väte eller helium). Explanatory note Förklaring These systems are designed to reduce the UF6 content in the carrier gas to 1 ppm or less and many incorporate equipment such as: (a) cryogenic heat exchangers and cryo- separators capable of temperatures of –120 c or less, or (b) cryogenic refrigeration units capable of temperatures of -120 C or less, or (c) separation nozzle or vortex tube units for the separation of UF6 from carrier gas, or (d) UF6 cold traps capable of temperatures of –20 C or less. Dessa system är avsedda att minska UF6-halten i bärgasen till 1 ppm eller mindre och kan om- fatta a) Kryogeniska värmeväxlare och kryosepa- ratorer som tål temperaturer om –120 C eller lägre, eller b) Kryogeniska kylningsenheter som tål temperaturer om –120 C eller lägre, eller c) Separationsdysor eller vortexrör för se- paration av UF6 från bärgas, eller d) UF6-köldfällor som tål temperaturer om –20 C eller lägre. 5.6. Especially designed or prepared systems, equipment and components for use in chemical exchange or ion exchange en- richment plants 5.6 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system, utrustning och kompo- nenter för anläggningar för anrikning ge- nom kemiskt utbyte eller jonbyte Introductory note Inledning The slight difference in mass between the iso- topes of uranium causes small changes in che- mical reaction equilibria that can be used as a basis for separation of the isotopes. Two pro- cesses have been successfully developed: liquid- liquid chemical exchange and solid-liquid ion exchange. Den lilla masskillnaden mellan olika uranisoto- per medför små förändringar i jämvikten för vissa kemiska reaktioner, vilket kan användas för att separera isotoperna. Två processer har utvecklats med framgång: kemiskt utbyte vätska vätska samt jonbyte mellan vätska och fast fas. In the liquid-liquid chemical exchange pro- cess, immiscible liquid phases (aqueous and organic) are countercurrently contacted to give the cascading effect of thousands of separation stages. The aqueous phase consists of uranium chloride in hydrochloric acid solution; the or- ganic phase consists of an extractant contain- ing uranium chloride in an organic solvent. The contactors employed in the separation cascade can be liquid-liquid exchange columns (such as pulsed columns with sieve plates) or liquid centrifugal contactors. Chemical conversions (oxidation and reduction) are required at both ends of the separation cascade in order to pro- vide for the reflux requirements at each end. A major design concern is to avoid contamination of the process streams with certain metal ions. Plastic, plastic-lined (including use of fluoro- carbon polymers) and/or glass-lined columns and piping are therefore used. In the solid-liquid ion-exchange process, enrichment is accomplished by uranium adsorption/desorption on a special, very fast- acting, ion-exchange resin or adsorbent. A so- lution of uranium in hydrochloric acid and other chemical agents is passed through cylind- rical enrichment columns containing packed beds of the adsorbent. For a continuous pro- cess, a reflux system is necessary to release the uranium from the adsorbent back into the liquid flow so that 'product` and 'tails` can be collec- ted. This is accomplished with the use of suit- able reduction/oxidation chemical agents that are fully regenerated in separate external cir- cuits and that may be partially regenerated within the isotopic separation columns themsel- ves. The presence of hot concentrated hydro- chloric acid solutions in the process requires that the equipment be made of or protected by special corrosion-resistant materials. I processen med kemiskt utbyte låter man två oblandbara vätskefaser (vattenfas och or- ganisk fas) komma i kontakt med varandra mot- ströms för att åstadkomma samma kaskadeffekt som tusentals separationssteg. Vattenfasen be- står av uranklorid i saltsyrelösning; den or- ganiska fasen av en extraktant med uranklorid i ett organiskt lösningsmedel. De kontaktdon som används i separationskaskaden kan vara utby- teskolonner för vätska vätska (såsom puls- kolonner med silplattor) eller centrifugalkon- taktorer för vätska. Kemisk omvandling (oxi- dation och reduktion) krävs i bägge ändar av separationskaskaden så att återflödesvillkoren uppfylls i båda ändarna. Ett stort konstruk- tionsproblem är att undvika att processflödena förorenas med vissa metalljoner. Man använder därför rör och kolonner av plast, eller plast- skyddade (bland annat med fluorokarbonpoly- merer) eller glasklädda rör och kolonner. I jonbytesprocessen sker anrikningen genom att uran adsorberas och desorberas på en sär- skild, mycket snabbverkande jonbytarmassa eller adsorbent. Uran upplöses i saltsyra och andra kemikalier tillsätts, varefter lösningen leds genom cylindriska anrikningskolonner som innehåller packade lager med absorbent. I en kontinuerlig process krävs ett återflödessystem för att lösgöra uranet från adsorbenten tillba- ka till lösningen, så att slutprodukt och rest- fraktion kan samlas in. Detta görs med hjälp av lämpliga reduktions- och oxidationsmedel, vilka regenereras fullständigt i separata externa kretslopp, och vilka kan regenereras delvis inuti själva isotopseparationskolonnerna. Eftersom het koncentrerad saltsyra används i processen, måste utrustningen skyddas med speciella syra- beständiga material. 5.6.1. Liquid-liquid exchange columns (chemical exchange) 5.6.1 Utbyteskolonner vätska–vätska (kemiskt utbyte) Countercurrent liquid-liquid exchange columns having mechanical power input (i.e., pulsed columns with sieve plates, reciprocating plate columns, and columns with internal turbine mixers), especially designed or prepared for uranium enrichment using the chemical ex- change process. For corrosion resistance to con- centrated hydrochloric acid solutions, these co- lumns and their internals are made of or pro- tected by suitable plastic materials (such as fluorocarbon polymers) or glass. The stage resi- dence time of the columns is designed to be short (30 seconds or less). Motströms utbyteskolonner (vätska–vätska) med mekanisk drivning (dvs. pulskolonner med silplattor, kolonner med fram- och återgående plattor och kolonner med interna turbinblanda- re), speciellt konstruerade eller iordningställda för urananrikning med den kemiska utbytespro- cessen. För beständighet mot koncentrerad salt- syrelösning är dessa kolonner och deras inre delar tillverkade av eller skyddade med lämpliga plastmaterial (t.ex. fluorokarbonpolymerer) eller glas. Uppehålls- tiden i kolonnen skall vara kort (30 sekunder eller kortare). 5.6.2. Liquid-liquid centrifugal contactors (chemical exchange) 5.6.2 Centrifugalkontaktorer vätska–vätska (kemiskt utbyte) Liquid-liquid centrifugal contactors especially designed or prepared for uranium enrichment using the chemical exchange process. Such contactors use rotation to achieve dispersion of the organic and aqueous streams and then cent- rifugal force to separate the phases. For corro- sion resistance to concentrated hydrochloric acid solutions, the contactors are made of or are lined with suitable plastic materials (such as fluorocarbon polymers) or are lined with glass. The stage residence time of the centrifugal con- tactors is designed to be short (30 seconds or less). Speciellt konstruerade eller iordningställda vätske vätske-centrifugalkontaktorer för uran- anrikning med den kemiska utbytesprocessen. I kontaktorerna används rotation för att disperge- ra de organiska och vattenlösliga flödena, och sedan centrifugalkraft för att separera faserna. För att vara beständiga mot koncentrerad saltsy- relösning är kontaktorerna tillverkade av eller skyddade med lämpliga plastmaterial (såsom fluorokarbonpolymerer) eller skyddade med glas. Tiden där varje skede innehålls i kolonnen är utformad att vara kort (30 sekunder eller mindre). 5.6.3. Uranium reduction systems and equip- ment (chemical exchange) 5.6.3 System och utrustning för reduktion av uran (kemiskt utbyte) (a) Especially designed or prepared electro- chemical reduction cells to reduce uranium from one valence state to another for uranium enrichment using the chemical exchange process. The cell materials in contact with process solutions must be corrosion resistant to concentrated hydrochloric acid solutions. a) Speciellt konstruerade eller iordningställda elektrokemiska reduktionsceller för reduktion av uran från ett valenstal till ett annat för uran- anrikning genom den kemiska utbytes- processen. De delar av cellen som kommer i kontakt med processlösningarna måste vara beständiga mot koncentrerad saltsyrelösning. Explanatory note Förklaring The cell cathodic compartment must be desig- ned to prevent reoxidation of uranium to its higher valence state. To keep the uranium in the cathodic compartment, the cell may have an impervious diaphragm membrane constructed of special cation exchange material. The cathode consists of a suitable solid conductor such as graphite. Cellens katoddel måste vara konstruerad så, att den förhindrar återoxidation av uran till ett högre oxidationstal. För att bevara uran i ka- toddelen kan cellen vara försedd med ett oge- nomträngligt diafragmamembran som är till- verkat i ett särskilt material som lämpar sig för utbyte av katjoner. Katoden består av en lämp- lig ledare i fast form, exempelvis grafit. (b) Especially designed or prepared systems at the product end of the cascade for taking the U4+ out of the organic stream, adjusting the acid concentration and feeding to the electrochemical reduction cells. b) Speciellt konstruerade eller iordningställda system vid kaskadens produktände för att tappa av U4+ ur det organiska flödet samt justera syrakoncentrationen och matningen till de elektrokemiska reduktionscellerna. Explanatory note Förklaring These systems consist of solvent extraction equipment for stripping the U4+ from the orga- nic stream into an aqueous solution, evapora- tion and/or other equipment to accomplish so- lution pH adjustment and control, and pumps or other transfer devices for feeding to the electrochemical reduction cells. A major design concern is to avoid contamination of the aque- ous stream with certain metal ions. Conse- quently, for those parts in contact with the pro- cess stream, the system is constructed of equip- ment made of or protected by suitable materials (such as glass, fluorocarbon polymers, poly- phenyl sulfate, polyether sulfone, and resin- impregnated graphite). Dessa system består av extraktionsutrustning för att strippa U4+ från den organiska fasen till vattenfasen, indunstningsutrustning eller övrig utrustning för justering och reglering av lös- ningens pH-värde, samt pumpar och andra an- ordningar för tillflödet till de elektrokemiska reduktionscellerna. Ett viktigt konstruktions- problem är att förebygga att vattenflödet för- orenas med vissa metalljoner. Därför använder man lämpliga material (såsom glas, fluorokar- bonpolymerer, polyfenylsulfat, polyetersulfon och impregnerad grafit) för att tillverka eller fodra de delar som kommer i kontakt med pro- cessflödet. 5.6.4. Feed preparation systems (chemical ex- change) 5.6.4 Förberedande matarsystem (kemiskt ut- byte) Especially designed or prepared systems for producing high-purity uranium chloride feed solutions for chemical exchange uranium iso- tope separation plants. Speciellt konstruerade eller iordningställda system för att producera matar ningar av uran- klorid med hög renhet för uranisotopsepara- tionsanläggningar som använder den kemiska utbytesprocessen. Explanatory note Förklaring These systems consist of dissolution, solvent extraction and/or ion exchange equipment for purification and electrolytic cells for reducing the uranium U6+ or U4+ to U3+. These systems produce uranium chloride solutions having only a few parts per million of metallic impurities such as chromium, iron, vanadium, molybdenum and other bivalent or higher multi-valent cations. Materials of construction for portions of the systems processing high- purity U3+ include glass, fluorocarbon polymers, polyphenyl sulfate or polyether sulfone plastic-lined and resin-impregnated graphite. Systemet består av utrustning för upplösning, vätskeextraktion och/eller jonbyte för rening och elektrolytiska celler för att reducera U6+ eller U4+ till U3+. Systemen producerar uran- kloridlösningar som innehåller endast några få ppm metalliska föroreningar såsom krom, järn, vanadin, molybden och andra katjoner med valenstal två eller högre. Material som används i de delar av systemet som hanterar U3+ med hög renhet omfattar glas, fluorokarbonpolyme- rer, polyfenylsulfat, polyetersulfon och impreg- nerad grafit. 5.6.5. Uranium oxidation systems (chemical exchange) 5.6.5 Uranoxidationssystem Especially designed or prepared systems for oxidation of U3+ to U4+ for return to the urani- um isotope separation cascade in the chemical exchange enrichment process. Speciellt konstruerade eller iordningställda system för oxidation av U3+ till U4+ för återgång till kaskaden för uranisotopseparation i anrikningsprocessen genom kemiskt utbyte. Explanatory note Förklaring These systems may incorporate equipment such as: (a) equipment for contacting chlorine and oxygen with the aqueous effluent from the iso- tope separation equipment and extracting the resultant U4+ into the stripped organic stream returning from the product end of the cascade, (b) equipment that separates water from hydrochloric acid so that the water and the concentrated hydrochloric acid may be reintroduced to the process at the proper locations. Dessa system kan omfatta följande utrustning: a) Utrustning för att låta klor och syre komma i kontakt med vattenfasen från isotop- separationsutrustningen och för att därur extra- hera det U4+ som till den organiska fasen leds tillbaka från kaskadens produktände. b) Utrustning för separation av vatten från saltsyra så att vattnet och den koncentrerade saltsyran kan återföras till processen på lämplig plats. 5.6.6. Fast-reacting ion exchange re- sins/adsorbents (ion exchange) 5.6.6 Snabbreagerande jonbytarmas- sor/adsorbenter (jonbyte) Fast-reacting ion-exchange resins or adsorbents especially designed or prepared for uranium enrichment using the ion exchange process, including porous macroreticular resins, and/or pellicular structures in which the active chemi- cal exchange groups are limited to a coating on the surface of an inactive porous support struc- ture, and other composite structures in any suit- able form including particles or fibres. These ion exchange resins/adsorbents have diameters of 0,2 mm or less and must be chemically re- sistant to concentrated hydrochloric acid solu- tions as well as physically strong enough so as not to degrade in the exchange columns. The resins/adsorbents are especially designed to achieve very fast uranium isotope exchange kinetics (exchange rate half-time of less than 10 seconds) and are capable of operating at a tem- perature in the range of 100 C to 200 C. Snabbreagerande jonbytarmassor eller adsorb- enter som speciellt konstruerats eller iordning- ställts för urananrikning genom jonbytesproces- sen, inbegripet porösa makroretikulära massor och/eller tunnskiktsstrukturer där de aktiva ke- miska utbytesgrupperna är begränsade till ytbe- läggningen på en icke aktiv porös bärarkropp, och andra lämpliga kompositstrukturer, inbegri- pet partiklar och fibrer. Dessa mas- sor/adsorbenter har en diameter om 0,2 mm eller mindre och måste vara kemiskt beständiga mot koncentrerad saltsyrelösning och fysiskt beständiga mot att brytas ned i jonbytar- kolonnerna. Massorna/adsorbenterna är speciellt konstruerade för att ha en mycket snabb kinetik för byte av uranisotoper (halveringstid för utbyte på mindre än 10 sekunder) och tål drift vid temperaturer om 100 C – 200 C. 5.6.7. Ion exchange columns (ion exchange) 5.6.7 Jonbytarkolonner (jonbyte) Cylindrical columns greater than 1 000 mm in diameter for containing and supporting packed beds of ion exchange resin/adsorbent, especially designed or prepared for uranium enrichment using the ion exchange process. These columns are made of or protected by materials (such as titanium or fluorocarbon plastics) resistant to corrosion by concentrated hydrochloric acid solutions and are capable of operating at a tem- perature in the range of 100 C to 200 C and pressures above 0,7 MPa (102 psia). Cylindriska kolonner mer än 1 000 mm i dia- meter för att innesluta och hålla packade lager av jonbytarmassa/adsorbent, speciellt konstrue- rade eller iordningställda för urananrikning med jonbytarprocessen. Kolonnerna är tillverkade av eller skyddade med sådana material (till exem- pel titan eller fluorokarbonplast) som är bestän- diga mot koncentrerad saltsyrelösning och tål drift vid temperaturer om 100 C – 200 C och tryck över 0,7 MPa. 5.6.8. Ion exchange reflux systems (ion exchange) 5.6.8 Återströmningssystem för jonbyte (a) Especially designed or prepared chemical or electrochemical reduction systems for regenera- tion of the chemical reducing agent(s) used in ion exchange uranium enrichment cascades. a) Speciellt konstruerade eller iordningställda kemiska eller elektrokemiska reduktionssystem för regenerering av den/de kemiska reducerande agens(er) som används i urananrikningskaska- der med jonbyte. (b) Especially designed or prepared chemical or electrochemical oxidation systems for regenera- tion of the chemical oxidising agent(s) used in ion exchange uranium enrichment cascades. b) Speciellt konstruerade eller iordningställda kemiska eller elektrokemiska oxidationssystem för regenerering av den/de kemiska oxiderande agens(er) som används i urananrikningskaska- der med jonbyte. Explanatory note Förklaring The ion exchange enrichment process may use, for example, trivalent titanium (Ti3+) as a reducing cation in which case the reduction system would regenerate Ti3+ by reducing Ti4+. The process may use, for example, trivalent iron (Fe3+) as an oxidant in which case the oxidation system would regenerate Fe3+ by oxidising Fe2+. I anrikningsprocessen kan man exempelvis an- vända trevärt titan (Ti3+) som reducerande katjon, och i detta fall regenererar reduktions- systemet Ti3+ genom att reducera Ti2+. I processen kan man exempelvis använda trevärt järn (Fe3+) som oxidationsmedel, och i detta fall regenererar oxidationssystemet Fe3+ genom att oxidera Fe2+. 5.7. Expecially designed or prepared systems, equipment and components for use in laser-based enrichment plants 5.7 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system, utrustning och kompo- nenter för användning i laserbaserade an- rikningsanläggningar Introductory note Inledning Present systems for enrichment processes using lasers fall into two categories: those in which the process medium is atomic uranium vapour and those in which the process medium is the vapour of a uranium compound. Common no- menclature for such processes include: first category, atomic vapour laser isotope separa- tion (AVLIS or SILVA); second category, mole- cular laser isotope separation (MLIS or MOLIS) and chemical reaction by isotope se- lective laser activation (CRISLA). The systems, equipment and components for laser enrich- ment plants embrace: (a) devices to feed uranium-metal vapour (for selective photo-ionisation) or devices to feed the vapour of a uranium compound (for photo-dissociation or chemical activation); (b) devices to collect enriched and depleted uranium metal as 'product` and 'tails` in the first category, and devices to collect dissociated or reacted compounds as 'product` and un- affected material as 'tails` in the second catego- ry; (c) process laser systems to selectively excite the uranium-235 species, and (d) feed preparation and product conversion equipment. The complexity of the spectroscopy of ura- nium atoms and compounds may require incor- poration of any of a number of available laser technologies. För närvarande kan anrikningssystem med la- ser indelas i två kategorier: sådana där pro- cessmediet är atomär uranånga och sådana där processmediet är en ånga av en uranförening. Sådana processer kallas vanligen i första kate- gorin AVLIS eller SILVA (atomic vapor laser isotope separation) och i andra kategorin MLIS/MOLIS (molecular laser isotope separa- tion) eller CRISLA (chemical reaction by iso- tope selective laser activation). System, utrust- ning och komponenter för laseranrikningsan- läggningar omfattar: a) anordningar för matning av förångat metalliskt uran (för selektiv fotojonisation) eller anordningar för matning av en förångad uran- förening (för fotodissociation eller kemisk akti- vering), b) anordningar för att samla upp anrikat och utarmat metalliskt uran som slutprodukt och restfraktion i den första kategorin, och an- ordningar för att samla upp dissocierade eller reagerade föreningar som produkt och opåver- kat material som restfraktion i den andra kate- gorin, c) processlasersystem för att selektivt excite- ra uran-235, samt d) utrustning för att förbereda matningen och omvandla slutprodukten. Eftersom uranatomernas och uranförening- arnas spektroskopi är så komplex, kan flera olika tillgängliga lasertekniker behöva använ- das. Explanatory note Förklaring Many of the items listed in this section come into direct contact with uranium metal vapour or liquid or with process gas consisting of UF6 or a mixture of UF6 and other gases. All surfa- ces that come into contact with the uranium or UF6 are wholly made of or protected by corro- sion-resistant materials. For the purposes of the section relating to laser-based enrichment items, the materials resistant to corrosion by the vapour or liquid of uranium metal or urani- um alloys include yttria-coated graphite and tantalum; and the materials resistant to corro- sion by UF6 include copper, stainless steel, aluminium, aluminium alloys, nickel or alloys containing 60 % or more nickel and UF6- resistant fully fluorinated hydrocarbon polymers. Många av de föremål som förtecknas i denna sektion kommer i direkt kontakt med förångat eller flytande metalliskt uran eller med process- gas i form av UF6 eller en blandning av UF6 och andra gaser. Alla ytor som kommer i kon- takt med uran eller UF6 är tillverkade av eller skyddade med korrosionsbeständiga material. I samband med sektionen om laserbaserad an- rikningsutrustning räknas som material som tål uran eller uranföreningar i flytande form eller gasform bland annat yttriumoxidbelagd grafit och tantal, och som UF6-beständiga material bland annat koppar, rostfritt stål, aluminium, aluminiumlegeringar, nickel eller legeringar innehållande 60 % nickel eller mer, samt UF6- beständiga helt fluorerade kolvätepolymerer. 5.7.1. Uranium vaporisation systems (AVLIS) 5.7.1 Uranförångningssystem (AVLIS) Especially designed or prepared uranium vapo- risation systems which contain high-power strip or scanning electron beam guns with a delivered power on the target of more than 2,5 kW/cm. Speciellt konstruerade eller iordningställda uranförångningssystem som innehåller elektron- strålekanoner med hög effekt, som arbetar i band eller skannande och kan leverera mer ef- fekt än 2,5 kW/cm till strålmålet. 5.7.2. Liquid uranium metal handling systems (AVLIS) 5.7.2 System för hantering av flytande metal- liskt uran (AVLIS) Especially designed or prepared liquid metal handling systems for molten uranium or urani- um alloys, consisting of crucibles and cooling equipment for the crucibles. Speciellt konstruerade eller iordningställda system för att hantera smält uran eller smälta uranlegeringar, bestående av deglar och kylut- rustning till dessa. Explanatory note Förklaring The crucibles and other parts of this system that come into contact with molten uranium and uranium alloys are made of or protected by materials of suitable corrosion and heat resist- ance. Suitable materials include tantalum, ytt- ria-coated graphite, graphite coated with other rare earth oxides or mixtures thereof. Deglarna och andra delar av detta system som kommer i kontakt med smält uran eller smälta uranlegeringar är tillverkade av eller skyddade med material som är beständiga mot korrosion och värme. Lämpliga material är bland annat tantal, yttriumoxidbelagd grafit, grafit belagd med andra sällsynta jordmetalloxider eller blandningar av dem. 5.7.3. Uranium metal 'product` and 'tails` collector assemblies (AVLIS) 5.7.3 Anordningar för att uppsamla slut- produkt och restfraktion (AVLIS) Especially designed or prepared 'product` and 'tails` collector assemblies for uranium metal in liquid or solid form. Speciellt konstruerade eller iordningställda an- ordningar för att uppsamla slutprodukt och restfraktion av metalliskt uran i flytande eller fast form. Explanatory note Förklaring Components for these assemblies are made of or protected by materials resistant to the heat and corrosion of uranium metal vapour or liquid (such as yttria-coated graphite or tan- talum) and may include pipes, valves, fittings, 'gutters`, feed-throughs, heat exchangers and collector plates for magnetic, electrostatic or other separation methods. Komponenter för dessa anordningar är tillver- kade av eller skyddade med material som är beständiga mot hetta och korrosion från flytan- de eller fast metalliskt uran (såsom yttriumox- idbelagd grafit eller tantal) och kan omfatta rör, ventiler, fogstycken, avlopp, matarledning- ar, värmeväxlare och uppsamlarplåtar för magnetiska, elektrostatiska eller andra separa- tionsmetoder. 5.7.4. Separator module housings (AVLIS) 5.7.4 Behållare för separatormoduler (AVLIS) Especially designed or prepared cylindrical or rectangular vessels for containing the uranium metal vapour source, the electron beam gun, and the 'product` and 'tails` collectors. Speciellt konstruerade eller iordningställda cy- lindriska eller rektangulära behållare som inne- håller källa till förångat metalliskt uran, elek- tronstrålekanon och uppsamlingsanordning för slutprodukt och restfraktion. Explanatory note Förklaring These housings have multiplicity of ports for electrical and water feed-throughs, laser beam windows, vacuum pump connections and in- strumentation diagnostics and monitoring. They have provisions for opening and closure to allow refurbishment of internal components. Dessa behållare har ett antal öppningar för matning av el och vatten, fönster för laserstrå- lar, vakuumpumpsanslutningar och kontrollpa- neler för instrument. De kan öppnas och stängas så att de inre komponenterna kan bytas ut. 5.7.5. Supersonic expansion nozzles (MLIS) 5.7.5 Expansionsmunstycken för överljuds- hastighet (MLIS) Especially designed or prepared supersonic ex- pansion nozzles for cooling mixtures of UF6 and carrier gas to 150 K or less and which are corrosion resistant to UF6. Speciellt konstruerade eller iordningställda ex- pansionsmunstycken för överljudshastighet som är avsedda att kyla blandningen av UF6 och bärgasen till 150 K eller lägre och tillverkade av ett material som är beständigt mot UF6. 5.7.6. Uranium pentafluoride product collec- tors (MLIS) 5.7.6 Uppsamlare för uranpentafluorid (MLIS) Especially designed or prepared uranium penta- fluoride (UF5) solid product collectors consist- ing of filter, impact, or cyclone-type collectors, or combinations thereof, and which are corro- sion resistant to the UF5/UF6 environment. Speciellt konstruerade eller iordningställda upp- samlare för fast uranpentafluorid (UF5), som består av filter, uppsamlare av anslags-eller cy- klontyp, eller kombinationer av dessa typer, och är beständiga mot UF5/UF6-miljön. 5.7.7. UF6/carrier gas compressors (MLIS) 5.7.7 UF6-bärgaskompressorer (MLIS) Especially designed or prepared compressors for UF6/carrier gas mixtures, designed for long term operation in a UF6 environment. The com- ponents of these compressors that come into contact with process gas are made of or protec- ted by materials resistant to corrosion by UF6. Speciellt konstruerade eller iordningställda kompressorer för blandningar av UF6/bärgas, avsedda för lång drift i en UF6-haltig miljö. De komponenter som kommer i kontakt med pro- cessgasen är tillverkade av eller skyddade med UF6-beständiga material. 5.7.8. Rotary shaft seals (MLIS) 5.7.8 Axeltätningar (MLIS) Especially designed or prepared rotary shaft seals, with seal feed and seal exhaust connec- tions, for sealing the shaft connecting the comp- ressor rotor with the driver motor so as to en- sure a reliable seal against out-leakage of pro- cess gas or in-leakage of air or seal gas into the inner chamber of the compressor which is filled with a UF6/carrier gas mixture. Speciellt konstruerade eller iordningställda axeltätningar, med anslutningar till matartät- ningen och utblåstätningen, avsedda att täta axeln mellan kompressorns rotor och drivmotor så att man får en tillförlitlig tätning mot läckage av luft eller tätningsgas in i kompressorns in- nerkammare, vilken är fylld med en blandning av UF6 och bärgas. 5.7.9. Fluorination systems (MLIS) 5.7.9 Fluoreringssystem (MLIS) Especially designed or prepared systems for fluorinating UF5 (solid) to UF6 (gas). Speciellt konstruerade eller iordningställda system för att fluorera UF5 (fast) till UF6 (gas). Explanatory note Förklaring These systems are designed to fluorinate the collected UF5 powder to UF6 for subsequent collection in product containers or for transfer as feed to MLIS units for additional enrichment. In one approach, the fluorination reaction may be accomplished within the isotope separation system to react and recover directly off the 'product` collectors. In another approach, the UF5 powder may be removed/transferred from the 'product` collectors into a suitable reaction vessel (e.g., fluidised-bed reactor, screw reactor or flame tower) for fluorination. In both ap- proaches, equipment for storage and transfer of fluorine (or other suitable fluorinating agents) and for collection and transfer of UF6 are used. Dessa system är avsedda att fluorera det upp- samlade UF5-pulvret till UF6, vilket sedan kan samlas upp i produktbehållare och matas vida- re till MLIS-enheterna för ytterligare anrikning. I en metod genomförs fluoreringsreaktionen inuti isotopseparationssystemet direkt i pro- duktuppsamlarna. I en annan metod kan UF5- pulvret avlägsnas från produktuppsamlarna till ett lämpligt reaktionskärl (t.ex. en reaktor med fluidiserad bädd, en skruvreaktor eller ett för- bränningstorn) för fluorering. I bägge meto- derna används utrustning för att lagra och överföra fluor (eller något annat lämpligt fluo- reringsmedel) och för att samla upp och över- föra UF6. 5.7.10. UF6 mass spectrometers/ion sources (MLIS) 5.7.10 UF6-masspektrometrar/jonkällor (MLIS) Especially designed or prepared magnetic or quadrupole mass spectrometers capable of taking 'on-line` samples of feed, 'product` or 'tails`, from UF6 gas streams and having all of the following characteristics: 1. unit resolution for mass greater than 320; 2. ion sources constructed of or lined with nichrome or monel or nickel plated; 3. electron bombardment ionisation sources; 4. collector system suitable for isotopic analysis. Speciellt konstruerade eller iordningställda magnetspektrometrar eller kvadrupol- masspektrometrar för att under drift ta prover på matarflöde, slutprodukter eller restfraktioner från UF6-gasflödet och som har alla nedanstå- ende egenskaper: 1) Upplösning för atommassenheter större än 320. 2) Jonkälla tillverkad av eller skyddad med kromnickellegering eller monel eller nickelplä- terad. 3) Jonisationskälla med elektronbombarde- mang. 4) Uppsamlingssystem lämpligt for isotop- analys. 5.7.11. Feed systems/product and tails with- drawal systems (MLIS) 5.7.11 Matningssystem/system för extraktion av slutprodukt och restfraktion (MLIS) Especially designed or prepared process systems or equipment for enrichment plants made of or protected by materials resistant to corrosion by UF6, including: (a) feed autoclaves, ovens, or systems used for passing UF6 to the enrichment process; (b) desublimers (or cold traps) used to re- move UF6 from the enrichment process for sub- sequent transfer upon heating; (c) solidification or liquefaction stations used to remove UF6 from the enrichment pro- cess by compressing and converting UF6 to a liquid or solid form; (d) 'product` or 'tails` stations used for transferring UF6 into containers. Speciellt konstruerade eller iordningställda pro- cessystem eller utrustning för anrikningsanlägg- ningar tillverkade av eller skyddade med UF6- beständiga material, innefattande: a) Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att leda UF6 till anriknings- processen. b) Desublimeringsutrustning (eller kylfällor) som används för att bortföra UF6 från anrik- ningsprocessen för vidare befordran efter upp- värmning. c) Kondenserings- eller sublimeringsstatio- ner där UF6-gas avlägsnas från anrikningspro- cessen genom att komprimeras och omvandlas till flytande eller fast form. d) Stationer för slutprodukt och restfraktion som används för att överföra UF6 till behållare. 5.7.12. UF6/carrier gas separation systems (MLIS) 5.7.12 System för separation av UF6 och bär- gas Especially designed or prepared process systems for separating UF6 from carrier gas. The carrier gas may be nitrogen, argon, or other gas. Särskilt konstruerade eller iordningställda sys- tem för att separera UF6 från bärgas. Bärgasen kan vara kväve, argon eller någon annan gas. Explanatory note Förklaring These systems may incorporate equipment such as: (a) cryogenic heat exchangers or cryosepa- rators capable of temperatures of –120 C or less, or (b) cryogenic refrigeration units capable of temperatures of –120 C or less, or (c) UF6 cold traps capable of temperatures of –20 C or less. Dessa system kan omfatta följande utrustning: a) Kryogeniska värmeväxlare och kryosepa- ratorer som klarar av temperaturer om –120 C eller lägre, eller b) Kryogeniska kylenheter som klarar av temperaturer om –120 C eller lägre, eller c) UF6-köldfällor som klarar av temperatu- rer om –20 C eller lägre. 5.7.13. Laser systems (AVLIS, MLIS and CRISLA) 5.7.13 Lasersystem (AVLIS, MLIS och CRISLA) Lasers or laser systems especially designed or prepared for the separation of uranium isotopes. Lasrar eller lasersystem som speciellt konstru- erats eller iordningställts för separation av uranisotoper. Explanatory note Förklaring The laser system for the AVLIS process usually consists of two lasers: a copper vapour laser and a dye laser. The laser system for MLIS usu- ally consists of a CO2 or excimer laser and a multipass optical cell with revolving mirrors at both ends. Lasers or laser systems for both pro- cesses require a spectrum frequency stabiliser for operation over extended periods of time. Lasersystemet för AVLIS-processen består van- ligen av två lasrar: en kopparångelaser och en färgämneslaser. Lasersystemet för MLIS består vanligen av en koldioxidlaser eller en excimer- laser och en optisk flerpasscell med roterande speglar i bägge ändar. Lasrar eller lasersystem för bägge processerna kan kräva en spektral- frekvensstabilisator för drift under lång tid. 5.8. Especially designed or prepared systems, equipment and components for use in plasma separation enrichment plants 5.8 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system, utrustning och kompo- nenter för användning i anrikningsan- läggningar för plasmaseparation Introductory note Inledning In the plasma separation process, a plasma of uranium ions passes through an electric field tuned to the U-235 ion resonance frequency so that they preferentially absorb energy and in- crease the diameter of their corkscrew-like or- bits. Ions with a large-diameter path are trap- ped to produce a product enriched inU-235. The plasma, which is made by ionising uranium vapour, is contained in a vacuum chamber with a high-strength magnetic field produced by a superconducting magnet. The main technologi- cal systems of the process include the uranium plasma generation system, the separator mo- dule with superconducting magnet and metal removal systems for the collection of 'product` and 'tails`. I plasmaseparationsprocessen passerar ett plasma av uranjoner genom ett elektriskt fält som avstämts till resonansfrekvensen i U-235- jonen, så att dessa joner preferentiellt absorbe- rar energi och får en större diameter på sina korkskruvsliknande banor. Joner med en större diameter på sina banor fångas in, varigenom en U-235-anrikad produkt framställs. Plasmat, som alstras genom att uranånga joniseras, in- nesluts i en vakuumkammare med ett starkt magnetfält som genereras av en supraledande magnet. De viktigaste tekniska systemen i pro- cessen omfattar systemet för alstring av uran- plasma, separatormodulen med den supraled- ande magneten samt system för att avlägsna slutprodukt och restfraktion i form av metall. 5.8.1. Microwave power sources and antennae 5.8.1 Mikrovågskällor och mikrovågsantenner Especially designed or prepared microwave power sources and antennae for producing or accelerating ions and having the following cha- racteristics: greater than 30 GHz frequency and greater than 50 kW mean power output for ion production. Speciellt konstruerade eller iordningställda mik- rovågskällor och mikrovågsantenner som kan producera eller accelerera joner, med en utfre- kvens högre än 30 GHz och en medeluteffekt större än 50 kW. 5.8.2. Ion excitation coils 5.8.2 Jonexcitationsspolar Especially designed or prepared radio frequency ion excitation coils for frequencies of more than 100 kHz and capable of handling more than 40 kW mean power. Speciellt konstruerade eller iordningställda ra- diofrekventa jonexcitationsspolar för frekvenser över 100 kHz som kan arbeta med mer än 40 kW medeleffekt. 5.8.3. Uranium plasma generation systems 5.8.3 System för alstring av uranplasma Especially designed or prepared systems for the generation of uranium plasma, which may con- tain high-power strip or scanning electron beam guns with a delivered power on the target of more than 2,5 kW/cm. Speciellt konstruerade eller iordningställda system för alstring av uranplasma, som kan in- nehålla elektronstrålekanoner med hög effekt, vilka arbetar i band eller skannande och kan leverera mer effekt än 2,5 kW/cm till strålmålet. 5.8.4. Liquid uranium metal handling systems 5.8.4 Hanteringssystem för flytande metalliskt uran Especially designed or prepared liquid metal handling systems for molten uranium or urani- um alloys, consisting of crucibles and cooling equipment for the crucibles. Speciellt konstruerade eller iordningställda system för att hantera flytande metalliskt uran eller uranlegeringar, bestående av deglar med kylutrustning. Explanatory note Förklaring The crucibles and other parts of this system that come into contact with molten uranium or ura- nium alloys are made of or protected by mate- rials of suitable corrosion and heat resistance. Suitable materials include tantalum, yttria- coated graphite, graphite coated with other rare earth oxides or mixtures thereof. Deglarna och andra delar av detta system som kommer i kontakt med smält uran eller smälta uranlegeringar tillverkas av eller fodras med korrosions- och värmebeständiga material. Lämpliga material är bland annat tantal, yttri- umoxidbelagd grafit, grafit belagd med andra sällsynta jordmetalloxider eller blandningar av dem. 5.8.5. Uranium metal 'product` and 'tails` collector assemblies 5.8.5 Anordningar för uppsamling av metall- iskt uran som slutprodukt och restfrak- tion Especially designed or prepared 'product` and 'tails` collector assemblies for uranium metal in solid form. These collector assemblies are made of or protected by materials resistant to the heat and corrosion of uranium metal vapour, such as yttria-coated graphite or tantalum. Speciellt konstruerade eller iordningställda an- ordningar för uppsamling av metalliskt uran i fast form som slutprodukt och restfraktion. Dessa anordningar tillverkas av eller fodras med korrosions- och värmebeständiga material, så- som yttriumoxidbelagd grafit eller tantal. 5.8.6. Separator module housings 5.8.6 Behållare för separatormodul Cylindrical vessels especially designed or pre- pared for use in plasma separation enrichment plants for containing the uranium plasma source, radio-frequency drive coil and the 'pro- duct` and 'tail` collectors. Speciellt konstruerade eller iordningställda cy- lindriska behållare för användning i anlägg- ningar för anrikning genom plasmaseparation. Behållarna är avsedda att inrymma uranplasma- källan, den radiofrekventa drivspolen samt upp- samlare för slutprodukt och restfraktion. Explanatory note Förklaring These housings have a multiplicity of ports for electrical feed-throughs, diffusion pump con- nections and instrumentation diagnostics and monitoring. They have provisions for opening and closure to allow for refurbishment of inter- nal components and are constructed of a suit- able non-magnetic material such as stainless steel. Dessa behållare har ett antal öppningar för matning av el, diffusionspumpanslutningar och kontrollpaneler för instrument. De kan öppnas och slutas så att de inre komponenterna kan bytas ut och de är tillverkade av något lämpligt icke-magnetiskt material, t.ex. rostfritt stål. 5.9. Especially designed or prepared systems, equipment and components for use in electromagnetic enrichment plants 5.9 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system, utrustning och kompo- nenter för användning i elektromagnetisk anrikning Introductory note Inledning In the electromagnetic process, uranium metal ions produced by ionisation of a salt feed mate- rial (typically Ucl4) are accelerated and passed through a magnetic field that has the effect of causing the ions of different isotopes to follow different paths. The major components of an electromagnetic isotope separator include: a magnetic field for ion-beam diversion/separa- tion of the isotopes, an ion source with its ac- celeration system, and a collection system for the separated ions. Auxiliary systems for the process include the magnet power supply sys- tem, the ion source high-voltage power supply system, the vacuum system, and extensive che- mical handling systems for recovery of product and cleaning/recycling of components. I den elektromagnetiska processen alstras me- talliska uranjoner genom att man utgår från ett salt (exempelvis Ucl4) som joniseras. Jonerna accelereras och leds genom ett magnetfält så att joner av olika isotoper följer olika banor. De viktigaste komponenterna i en elektromagnetisk isotopseparator är följande: ett magnetfält för att dela upp jonstrålen i olika isotoper, en jon- källa med acceleratorsystem samt ett uppsam- lingssystem för de separerade jonerna. Hjälpsystem för processen är bland annat mag- netens kraftförsörjning, jonkällans högspända kraftförsörjning, vakuumsystemet samt omfatt- ande kemiska hanteringssystem för att extrahe- ra slutprodukten och rena och återanvända komponenter. 5.9.1. Electromagnetic isotope separators 5.9.1 Elektromagnetiska isotopseparatorer Electromagnetic isotope separators, especially designed or prepared for the separation of ura- nium isotopes, and equipment and components therefor, including: Elektromagnetiska isotopseparatorer som speci- ellt konstruerats eller iordningställts för separa- tion av uranisotoper samt tillhörande utrustning och komponenter, däribland följande: (a) ion sources a) Jonkällor Especially designed or prepared single or mult- iple uranium ion sources consisting of a vapour source, ioniser, and beam accelerator, constructed of suitable materials such as graphite, stainless steel, or copper, and capable of providing a total ion beam current of 50 mA or greater; Speciellt konstruerade eller iordningställda enkla eller multipla uranjonkällor bestående av ångkälla, jonisator och strålaccelerator, tillver- kade i lämpliga material såsom grafit, rostfritt stål eller koppar och som ger en total jonstråle- ström om 50 mA eller mer. (b) ion collectors b) Jonuppsamlare Collector plates consisting of two or more slits and pockets especially designed or prepared for collection of enriched and depleted uranium ion beams and constructed of suitable materials such as graphite or stainless steel; Uppsamlingsplåtar bestående av två eller flera skåror och fickor, vilka speciellt konstruerats eller iordningställts för uppsamling av strålar av anrikade respektive utarmade uranjoner, till- verkade i lämpliga material såsom grafit eller rostfritt stål. (c) vacuum housings c) Vakuumbehållare Especially designed or prepared vacuum hous- ings for uranium electromagnetic separators, constructed of suitable non-magnetic materials such as stainless steel and designed for opera- tion at pressures of 0,1 Pa or lower; Speciellt konstruerade eller iordningställda va- kuumbehållare för elektromagnetiska uransepa- ratorer, tillverkade av lämpliga icke-magnetiska material såsom rostfritt stål och som konstrue- rats för drift vid tryck på 0,1 Pa eller lägre. Explanatory note Förklaring The housings are specially designed to contain the ion sources, collector plates and water- cooled liners and have provision for diffusion pump connections and opening and closure for removal and reinstallation of these components. Behållarna är speciellt konstruerade för att innehålla jonkällor, uppsamlingsplattor och slingor för vattenkylning. Man kan till dem an- sluta diffusionspumpar och öppna och stänga dem för att avlägsna och byta ut dessa kompo- nenter. (d) Magnet pole pieces d) Magnetpolskor Especially designed or prepared magnet pole pieces having a diameter greater than 2 m used to maintain a constant magnetic field within a electromagnetic isotope separator and to trans- fer the magnetic field between adjoining sepa- rators. Speciellt konstruerade eller iordningställda magnetpolskor med en diameter på mer än 2 m, avsedda att alstra ett konstant magnetfält i en elektromagnetisk isotopseparator och överföra magnetfältet mellan bredvid varandra placerade separatorer. 5.9.2. High voltage power supplies 5.9.2 Högspänd kraftförsörjning Especially designed or prepared high-voltage power supplies for ion sources, having all of the following characteristics: capable of continuous operation, output voltage of 20 000 V or great- er, output current of 1 A or greater, and voltage regulation of better than 0,01 % over a period of eight hours. Speciellt konstruerade eller iordningställda hög- spända kraftförsörjningsaggregat för jonkällor med alla dessa egenskaper: gjorda för kontinu- erlig drift, utspänning om 20 kV eller högre, ut- ström om 1 A eller mer, och spänningsreglering bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 t. 5.9.3. Magnet power supplies 5.9.3 Kraftaggregat för magneter Especially designed or prepared high-power, direct current magnet power supplies having all of the following characteristics: capable of con- tinuously producing a current output of 500 A or greater at a voltage of 100 V or greater and with a current or voltage regulation better than 0,01 % over a period of 8 hours. Speciellt konstruerade eller iordningställda kraftaggregat (högeffekt, likström) för magneter med alla dessa egenskaper: kontinuerlig utström om 500 A eller mer vid en spänning om 100 V eller mer och spänningsreglering bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 t. 6. Plants for the production of heavy water, deuterium and deuterium com- pounds and equipment especially de- signed or prepared therefor 6. Anläggningar för framställning av tungt vatten, deuterium eller deuteri- umföreningar samt speciellt konstrue- rad eller iordningställd utrustning härför Introductory note Inledning Heavy water can be produced by a variety of processes. However, the two processes that have proven to be commercially viable are the water-hydrogen sulphide exchange process (GS process) and the ammonia-hydrogen exchange process. The GS process is based upon the exchange of hydrogen an deuterium between water and hydrogen sulphide within a series of towers which are operated with the top section cold and the bottom section hot. Water flows down the towers while the hydrogen sulphide gas cir- culates from the bottom to the top of the towers. A series of perforated trays are used to promote mixing between the gas and the water. Deuteri- um migrates to the water at low temperatures and to the hydrogen sulphide at high tempera- tures. Gas or water, enriched in deuterium, is removed from the first stage towers at the junction of the hot and cold sections and the process is repeated in subsequent stage towers. The product of the last stage, water enriched up to 30 % in deuterium, is sent to a distillation unit to produce reactor grade heavy water, i.e., 99,75 % deuterium oxide. The ammonia-hydrogen exchange process can extract deuterium from synthesis gas through contact with liquid ammonia in the presence of a catalyst. The synthesis gas is fed into exchange towers and to an ammonia con- verter. Inside the towers the gas flows from the bottom to the top while the liquid ammonia flows from the top to the bottom. The deuterium is stripped from the hydrogen in the synthesis gas and concentrated in the ammonia. The am- monia then flows into an ammonia cracker at the bottom of the tower while the gas flows into an ammonia converter at the top. Further en- richment takes place in subsequent stages and reactor grade heavy water is produced through final distillation. The synthesis gas feed can be provided by an ammonia plant that, in turn, can be constructed in association with a heavy water ammonia-hydrogen exchange plant. The ammonia-hydrogen exchange process can also use ordinary water as a feed source of deuteri- um. Many of the key equipment items for heavy water production plants using GS or the ammo- nia-hydrogen exchange processes are common to several segments of the chemical and petro- leum industries. This is particularly so for small plants using the GS process. However, few of the items are available ‘off-the shelf`. The GS and ammonia-hydrogen processes require the handling of large quantities of flammable, cor- rosive and toxic fluids at elevated pressures. Accordingly, in establishing the design and operating standards for plants and equipment using these processes, careful attention to the materials selection and specifications is requi- red to ensure long service life with high safety and reliability factors. The choice of scale is primarily a function of economics and need. Thus, most of the equipment items would be prepared according to the requirements of the customer. Finally, it should be noted that, in both the GS and the ammonia-hydrogen exchange pro- cesses, items of equipment which individually are not especially designed or prepared for heavy water production can be assembled into systems which are especially designed or prepa- red for producing heavy water. The catalyst production system used in the ammonia-hydro- gen exchange process and water distillation systems used for the final concentration of hea- vy water to reactor-grade in either process are examples of such systems. Tungt vatten kan produceras i ett antal olika processer. De två processer som visat sig eko- nomiskt försvarliga är vatten svavelväteutbyte (GS-processen) och ammoniak väteutbyte. GS-processen innebär utbyte av väte och deuterium mellan vatten och svavelväte inuti en serie kolonner där toppen hålls kall och botten varm. Vatten flödar ner genom kolonnerna och svavelvätet cirkulerar uppåt. En serie perfore- rade bottnar används för att underlätta bland- ningen mellan gasen och vattnet. Deuterium migrerar till vatten vid låga temperaturer och till svavelväte vid höga. Gas eller vatten, anri- kat med avseende på deuterium, tappas av från kolonnerna i det första steget i skarven mellan den varma och den kalla sektionen, och pro- cessen upprepas i kolonnerna i följande steg. Slutprodukten, vatten som anrikats upp till 30 % med avseende på deuterium, förs till en des- tillationsanläggning där man framställer tungt vatten av reaktorkvalitet (dvs. 99,75 % deuteri- umoxid). I ammoniak väte-processen extraheras deu- terium från en syntesgas genom kontakt med flytande ammoniak med en katalysator närvar- ande. Syntesgasen matas in i utbyteskolonner och en ammoniakomvandlare. Inuti kolonnerna stiger gasen, medan den flytande ammoniaken flödar nedåt. Deuteriumet avlägsnas från vätet i syntesgasen och koncentreras i ammoniaken. Ammoniaken flödar sedan in i en ammoniak- kracker vid kolonnens botten, medan gasen går in i en ammoniakomvandlare vid toppen. Ytter- ligare anrikning sker i påföljande steg och tungt vatten av reaktorkvalitet framställs genom slutdestillation. Syntesgasen kan framställas vid en ammoniakanläggning, vilken i sin tur kan byggas vid en anläggning för framställning av tungt vatten med ammoniak väte-processen. I processen kan också vanligt vatten användas som råmaterial för deuterium. Mycket av den viktigaste utrustningen för tungvattenframställning enligt GS-processen eller ammoniak väte-proceseen används också i många led i den kemiska och petrokemiska in- dustrin. Detta är i synnerhet fallet med småska- liga anläggningar för GS-processen. Få av komponenterna finns dock tillgängliga som standarddelar. GS-processen och ammoniak väte-processen kräver att stora mängder brännbara, korrosiva och giftiga fluider hante- ras vid högt tryck. Därför lägger man, när man konstruerar och uppställer driftskrav för sådan utrustning, stor vikt vid materialval och specifi- kationer för att säkerställa lång driftstid med hög säkerhet och tillförlitlighet. Anläggningens storlek är främst en fråga om ekonomi och be- hov. Därför torde de flesta komponenterna till- verkas enligt kundens krav. Slutligen bör man notera att både i GS-pro- cessen och ammoniak väte-processen kan kom- ponenter som var för sig inte är speciellt kon- struerade eller iordningställda för tungvatten- framställning monteras till system som är spe- ciellt konstruerade eller iordningställda för tungvattenframställning. Det katalysatorfram- ställningssystem som används i ammoniak väte- processen och det destillationssystem som an- vänds i bägge processerna för den slutliga kon- centrationen till tungt vatten av reaktorkvalitet är exempel på sådana system. The items of equipment which are especially designed or prepared for the production of heavy water utilising either the water-hydrogen sulphide exchange process or the ammonia-hyd- rogen exchange process include the following: Komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för framställning av tungt vatten genom vatten svavelväte-processen eller ammo- niak väteprocessen omfattar följande: 6.1. Water – hydrogen sulphide exchange towers 6.1 Utbyteskolonner för vatten-vätesulfidut- byte Exchange towers fabricated from fine carbon steel (such as ASTM A516) with diameters of 6 m (20’) to 9 m (39’), capable of operating at pressures greater than or equal to 2 MPa (300 psi) and with a corrosion allowance of 6 mm or greater, especially designed or prepa- red for heavy water production utilising the water-hydrogen sulphide exchange process. Utbyteskolonner tillverkade i kolstål av hög kvalitet (såsom ASTM A516) med diameter om 6 m–9 m, som kan drivas under tryck om 2 MPa eller mer och med korrosionsmarginal om 6 mm eller mer, speciellt konstruerade eller iordningställda för tungvattenframställning med vatten svavelväteutbytesprocessen. 6.2. Blowers and compressors 6.2 Blåsmaskiner och kompressorer Single stage, low head (i.e., 0,2 MPa or 30 psi) centrifugal blowers or compressors for hydro- gen-sulphide gas circulation (i.e., gas containing more than 70 % H2S) especially designed or prepared for heavy water production utilising the water–hydrogen sulphide exchange process. These blowers or compressors have a throughput capacity greater than or equal to 56 m3/second (120,000 SCFM) while operating at pressures greater than or equal to 1,8 MPa (260 psi) suction and have seals designed for wet H2S service. Centrifugalblåsmaskiner eller kompressorer i ett steg, med lågt tryck (dvs. 0,2 MPa) för cirkula- tionspumpning av vätesulfidgas (dvs. gas inne- hållande mer än 70 % H2S), speciellt konstrue- rade eller iordningställda för tungvattenfram- ställning med vatten–svavelväteutbytesproces- sen. Blåsmaskinerna eller kompressorerna har ett flöde om 56 m3/s eller mer vid drift vid 1,8 MPa sugtryck eller mer, och har tätningar som konstruerats för drift med våt H2S. 6.3. Ammonia–hydrogen exchange towers 6.3 Utbyteskolonner för ammoniak–väte Ammonia–hydrogen exchange towers greater than or equal to 35 m (114,3’ in height with diameters of 1,5 m (4,9’ to 2,5 m (8,2’) capable of operating at pressures greater than 15 MPa (2225 psi) especially designed or prepared for heavy water production utilising the ammonia- hydrogen exchange process. These towers also have at least one flanged axial opening of the same diameter as the cylindrical part through which the tower internals can be inserted or withdrawn. Utbyteskolonner för ammoniak–väte, minst 35 m höga, med en diameter mellan 1,5 m och 2,5 m, konstruerade för drift vid ett tryck om 15 MPa eller mer, speciellt konstruerade eller iord- ningställda för tungvattenframställning med ammoniak–väte-utbytesprocessen. Kolonnerna har också minst en flänsförsedd axiell öppning av samma diameter som den cylindriska delen, genom vilken kolonnens interna delar kan föras in eller avlägsnas. 6.4. Tower internals and stage pumps 6.4 Inre utrustning och stegpumpar Tower internals and stage pumps especially de- signed or prepared for towers for heavy water production utilising the ammonia-hydrogen exchange process. Tower internals include especially designed stage contactors which promote intimate gas/liquid contact. Stage pumps include especially designed submersible pumps for circulation of liquid ammonia within a contacting stage internal to the stage towers. Kolonnens inre utrustning och stegpumpar spe- ciellt konstruerade eller iordningställda för tungvattenframställning med ammoniak–väte- utbytesprocessen. Kolonnens inre utrustning omfattar speciellt konstruerade stegkontaktorer som sörjer för nära kontakt mellan gas och vätska. Stegpumpar omfattar speciellt konstrue- rade dränkbara pumpar för cirkulationspump- ning av flytande ammoniak i ett kontaktsteg inuti kolonnerna. 6.5. Ammonia crackers 6.5 Ammoniakkrackrar Ammonia crackers with operating pressures greater than or equal to 3 MPa (450 psi) especi- ally designed or prepared for heavy water pro- duction utilising the ammonia-hydrogen ex- change process. Ammoniakkrackrar med ett drifttryck större än 3 MPa speciellt konstruerade eller iordning- ställda för tungvattenframställning med ammo- niak–väte-utbytesprocessen. 6.6. Infrared absorption analysers 6.6 Analysatorer för absorption av infrarött ljus Infrared absorption analysers capable of on-line hydrogen/deuterium ratio analysis where deute- rium concentrations are equal to or greater than 90 %. Analysatorer för absorption av infrarött ljus som under drift kan analysera förhållandet mellan väte och deuterium när deuteriumkoncentrationen är större än eller lika med 90 %. 6.7. Catalytic burners 6.7 Katalytiska brännare Catalytic burners for the conversion of enriched deuterium gas into heavy water especially de- signed or prepared for heavy water production utilising the ammonia–hydrogen exchange pro- cess. Katalytiska brännare för omvandling av anrikad deuteriumgas till tungt vatten, speciellt konstru- erade eller iordningställda för tungvattenfram- ställning med ammoniak–väte- utbytesprocessen. 7. Plants for the conversion of uranium and equipment especially designed or prepared therefor 7. Anläggningar för omvandling av uran samt utrustning som speciellt konstru- erats eller iordningställts för detta än- damål Introductory note Inledning Uranium conversion plants and systems may perform one or more transformations from one uranium chemical species to another, includ- ing: conversion of uranium ore concentrates to UO3, conversion of UO3 to UO2, conversion of uranium oxides to UF4 or UF6, conversion of UF4 to UF6, conversion of UF6 to UF4, conversion of UF4 to uranium metal, and conversion of uranium fluorides to UO2. Many of the key equipment items for uranium conversion plants are common to several segments of the chemical process industry. For example, the types of equipment employed in these processes may include: furnaces, rotary kilns, fluidised bed reactors, flame tower reactors, liquid centrifuges, distillation columns and liquid-liquid extraction columns. However, few of the items are available 'off-the-shelf`, most would be prepared according to the requirements and specifications of the customer. In some instances, special design and construction considerations are required to address the corrosive properties of some of the chemicals handled (HF, F2, CIF3, and uranium fluorides). Finally, it should be noted that, in all of the uranium conversion processes, items of equipment which individually are not especially designed or prepared for uranium conversion can be assembled into systems which are especially designed or prepared for use in uranium conversion. Anläggningar och system för omvandling av uran kan genomföra en eller flera omvand- lingar från en uranförening till en annan, inbe- gripet omvandling av uranmalmskoncentrat till UO3, omvandling av UO3 till UO2, omvandling av uranoxider till UF4 eller UF6, omvandling av UF4 till UF6, omvandling av UF6 till UF4, omvandling av UF4 till metalliskt uran samt omvandling av uranfluorider till UO2. Mycket av den viktigaste utrustningen i en uranomvandlingsanläggning är densamma som den i många delar av den kemiska processin- dustrin. De typer av utrustning som används i dessa processer kan t.ex. vara ugnar, roterande ugnar, reaktorer med fluidiserad bädd, reaktorer med förbränningstorn, vätskecentrifuger, destillationskolonner och vätske–vätske-extraktionskolonner. Få av dessa komponenter är dock tillgängliga som standarddelar; de flesta torde tillverkas enligt kundens specifikation och önskemål. I vissa fall krävs särskild konstruktion för att hantera de korrosiva egenskaperna hos vissa av de kemikalier som används (HF, F2, CIF3 och uranfluorider). Slutligen bör man notera att i alla uranomvandlingsprocesserna kan komponenter som inte var för sig är speciellt konstruerade eller iordningställda för uranomvandling monteras till system som är speciellt konstruerade eller iordningställda för uranomvandling. 7.1. Especially designed or prepared systems for the conversion of uranium ore con- centrates to UO3 7.1 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system för omvandling av uran- malmskoncentrat till UO3 Explanatory note Förklaring Conversion of uranium ore concentrates to UO3 can be performed by first dissolving the ore in nitric acid and extracting purified uranyl nitrate using a solvent such as tributyl phos- phate. Next, the uranyl nitrate is converted to UO3 either by concentration and denitration or by neutralization with gaseous ammonia to produce ammonium diuranate with subsequent filtering, drying, and calcining. Uranmalmskoncentrat kan omvandlas till UO3 genom att malmen först löses upp i salpetersyra och renat uranylnitrat extraheras med ett lös- ningsmedel, t.ex. tributylfosfat. Därefter om- vandlas uranylnitratet till UO3 antingen genom koncentration och denitrering eller genom neutralisering med ammoniak i gasform till ammoniumdiuranat, med därpå följande filtre- ring, torkning och kalcinering. 7.2. Especially designed or prepared systems for the conversion of UO3 to UF6 7.2 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system för omvandling av UO3 till UF6 Explanatory note Förklaring Conversion of UO3 to UF6 can be performed directly by fluorination. The process requires a source of fluorine gas or chlorine trifluoride. UO3 kan omvandlas direkt till UF6 genom fluo- rering. Processen kräver en källa till fluorgas eller klortrifluorid. 7.3. Especially designed or prepared systems for the conversion of UO3 to UO2 7.3 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system för omvandling av UO3 till UO2 Explanatory note Förklaring Conversion of UO3 to UO2 can be performed through reduction of UO3 with cracked ammo- nia gas or hydrogen. UO3 kan omvandlas till UO2 genom reduktion av UO3 med krackad ammoniakgas eller väte. 7.4. Especially designed or prepared systems for the conversion of UO2 to UF4 7.4 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system för omvandling av UO2 till UF4 Explanatory note Förklaring Conversion of UO2 to UF4 can be performed by reacting UO2 with hydrogen fluoride gas (HF) at 300–500 C. UO2 kan omvandlas till UF4 genom att UO2 får reagera med fluorvätegas (HF) vid 300–500 C. 7.5. Especially designed or prepared systems for the conversion of UF4 to UF6 7.5 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system för omvandling av UF4 till UF6 Explanatory note Förklaring Conversion of UF4 to UF6 is performed by ex- othermic reaction with fluorine in a tower re- actor. UF6 is condensed from the hot effluent gases by passing the effluent stream through a cold trap cooled to -10 C. The process re- quires a source of fluorine gas. UF4 omvandlas till UF6 genom en exoterm re- aktion med fluor i en kolonnreaktor. UF6 kon- denseras från de heta utloppsgaserna genom att denna leds genom en köldfälla som håller –10 C. Processen kräver en källa till fluorgas. 7.6. Especially designed or prepared systems for the conversion of UF4 to U metal 7.6 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system för omvandling av UF4 till uranmetall Explanatory note Förklaring Conversion UF4 to U metal is performed by reduction with magnesium (large batches) or calcium (small batches). The reaction is carried out at temperatures above the melting point of uranium (1 130 C). UF4 omvandlas till metalliskt uran genom re- duktion med magnesium (stora satser) eller kalcium (små satser). Reaktionen genomförs vid en temperatur högre än uranets smältpunkt (1 130 C). 7.7. Especially designed or prepared systems for the conversion of UF6 to UO2 7.7 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system för omvandling av UF6 till UO2 Explanatory note Förklaring Conversion of UF6 to UO2 can be performed by one of three processes. In the first, UF6 is reduced and hydrolysed to UO2 using hydrogen and steam. In the second, UF6 is hydrolysed by solution in water, ammonia is added to precipitate ammonium diuranate, and the diuranate is reduced to UO2 with hydrogen at 820 C. In the third process, gaseous UF6, CO2 and NH3 are combined in water, precipitating ammonium uranyl carbonate. The ammonium aranyl carbonate is combined with steam and hydrogen at 500-600 C to yield UO2. UF6 kan omvandlas till UO2 genom tre proces- ser. I den första reduceras UF6 och hydrolyseras till UO2 md hjälp av väte och vattenånga. I den andra hydrolyseras UF6 genom upplösning i vatten, varpå ammoniak tillsätts så att ammoniumdiuranat fälls ut och diuranatet reduceras till UO2 med väte vid 820 C. I den tredje processen blandas gasformigt UF6, CO2 och NH3 i vatten, varpå ammoniumuranylkarbonat fälls ut. Ammo- niumuranylkarbonatet får reagera med vattenånga och väte vid 500–600 C till UO2. UF6 to UO2 conversion is often performed as the first stage of a fuel fabrication plant. UF6 omvandlas ofta till UO2 som det första steget vid en anläggning för bränsletillverkning. 7.8. Especially designed or prepared systems for the conversion of UF6 to UF4 7.8 Speciellt konstruerade eller iordning- ställda system för omvandling av UF6 till UF4 Explanatory note Förklaring Conversion of UF6 to UF4 is performed by re- duction with hydrogen. UF6 omvandlas till UF4 genom reduktion med väte. Appendix III Bilaga III To the extent that the measures in this Protocol involve nuclear material declared by the Com- munity and without prejudice to Article 1 of this Protocol, the Agency and the Community shall cooperate to facilitate implementation of those measures and shall avoid unnecessary duplication of activities. I den mån som bestämmelserna i detta protokoll inbegriper kärnämne som deklarerats av Eur- atom, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1 i detta protokoll, skall IAEA och Euratom samarbeta för att underlätta genomför- andet av dessa åtgärder och undvika onödigt dubbelarbete. The Community shall provide the Agency with information relating to transfers, for both nu- clear and non-nuclear purposes, from each State to another Member State of the Community and to such transfers to each State from another Member State of the Community that corres- ponds to the information to be provided under Article 2 (a)(vi)(b) and under Article 2(a)(vi)(c) in relation to exports and imports of source material which has not reached the composition and purity suitable for fuel fabrication or for being isotopically enriched. Euratom skall tillställa IAEA uppgifter som avser överföringar, för såväl nukleära som icke- nukleära ändamål, från varje stat till en annan stat som är medlem i Euratom, och sådana överföringar till varje stat från en annan stat som är medlem i Euratom, motsvarande de upp- gifter som skall lämnas i enlighet med artikel 2 a vi b och artikel 2 a vi c vid export och import av kärnråmaterial som inte uppnått den sam- mansättning och renhet som krävs, för bränsle- tillverkning eller isotopanrikning. Each State shall provide the Agency with in- formation relating to transfers to or from an- other Member State of the Community that cor- responds to the information on specified equip- ment and non-nuclear material listed in Annex II of this Protocol to be provided under Article 2(a)(ix)(a) in relation to exports and, on specific request of the Agency, under Article 2(a)(ix)(b) in relation to imports. Varje stat skall tillställa IAEA uppgifter avse- ende överföringar till eller från en annan stat som är medlem i Euratom, motsvarande de upp- gifter om särskild utrustning och icke-nukleärt material som förtecknas i bilaga II till detta pro- tokoll och vilka skall lämnas i enlighet med artikel 2 a ix a vid export och, på särskild begä- ran av IAEA, i enlighet med artikel 2 a ix b vid import. With regard to the Community's Joint Research Centre, the Community shall also implement the measures which this Protocol sets out for States, as appropriate in close collaboration with the State on whose territory an establishment of the centre is located. Även i fråga om Euratoms gemensamma forsk- ningscenter skall Euratom tillämpa de bestäm- melser som i detta protokoll föreskrivs för sta- ter, i tillämpliga fall i nära samarbete med den stat till vars territorium centret har en inrättning förlagd. The Liaison Committee, established under Art- icle 25(a) of the Protocol referred to in Article 26 of the Safeguards Agreement, will be exten- ded in order to allow for participation by repre- sentatives of the States and adjustment to the new circumstances resulting from this Protocol. Den samarbetskommitté som inrättats i enlighet med artikel 25 a i det protokoll som nämns i artikel 26 i avtalet om kontroll av kärnämne kommer att utvidgas så att den medger deltag- ande av företrädare för staterna och möjliggör en anpassning till de nya omständigheter som blir följden av detta protokoll. For the sole purposes of the implementation of this Protocol, and without prejudice to the re- spective competences and responsibilities of the Community and its Member States, each State which decides to entrust to the Commission of the European Communities implementation of certain provisions which under this Protocol are the responsibility of the States, shall so inform the other Parties to the Protocol through a side letter. The Commission of the European Com- munities shall inform the other Parties to the Protocol of its acceptance of any such decisions. I den enda avsikten att tillämpa detta protokoll, och utan att det inverkar på Euratoms och dess medlemsstaters respektive behörighets- och an- svarsområden, skall varje stat, som beslutar att uppdra åt Europeiska gemenskapernas kommis- sion att genomföra vissa bestämmelser som en- ligt detta protokoll hör till staternas ansvarsom- råde, informera övriga parter till protokollet om detta via ett följebrev. Europeiska gemenskap- ernas kommission skall informera övriga parter i protokollet om att kommissionen godtagit så- dana beslut. Promemorians lagförslag Förslag till lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag gäller sådana inspektioner som avses i avtal som Sverige har ingått med Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet för kontroll enligt Förenta nationernas fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen. 2 § Om Internationella atomenergiorganet aktualiserar en inspektion i enlighet med ett sådant avtal som avses i 1 §, skall regeringen fatta beslut om inspektionens genomförande och närmare ange vilka åtgärder som får vidtas enligt 4 §. Regeringen skall utse en myndighet som skall närvara vid inspektionen och bistå en inspektionsgrupp. Om inspektionens om- fattning föranleder det, får flera myndigheter utses. Om inspektionen kan komma att röra en enskilds rätt, skall den enskil- de ges tillfälle att yttra sig innan regeringen fattar beslut om inspektio- nens genomförande. Den enskilde behöver dock inte höras, om den tid som står till förfogande inte medger det eller om ett hörande allvarligt skulle försvåra inspektionens genomförande. 3 § En myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen får besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. Myndig- heten skall hänskjuta frågor av särskild vikt till regeringen. En enskild har rätt att få en fråga som rör hans rätt hänskjuten till regeringen. 4 § En inspektion får innefatta 1. att en internationell inspektionsgrupp och observatörer tillsammans med representanter för en svensk myndighet ges tillträde till områden, anläggningar eller byggnader, 2. att inspektionen tillåts att ta med sig och använda mätapparatur och annan teknisk utrustning för att detektera och mäta strålning eller för att i övrigt samla in och registrera uppgifter, 3. att mätningar utförs, att prover tas och att poster av kärnämne räk- nas, 4. att sigill eller annan identifikationsmärkning eller anordningar an- bringas på objekt för att påvisa intrång eller annan manipulation, 5. att dokument som har betydelse för kontrollen granskas, 6. att andra åtgärder vidtas, om åtgärderna avser tekniskt beprövade förfaranden som är godkända av Internationella atomenergiorganets styr- else, 7. att prover och uppgifter förs ut ur landet för undersökning och ana- lys. 5 § Polismyndighet skall på begäran av regeringen eller av den myn- dighet som avses i 2 § första stycket lämna det biträde som kan behövas för att ett beslut enligt denna lag skall kunna verkställas. 6 § Vid tillämpningen av denna lag skall särskilt beaktas intresset av att skydda uppgifter av betydelse för rikets säkerhet samt företagshemlig- heter. _________ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, och en ny rubrik närmast före 7 a § av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anmälningsplikt 7 a § Den som bedriver en forsknings- eller utvecklingsverksamhet som är relaterad till processer eller system i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämnen eller kärnavfall är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om det. Första stycket gäller inte teore- tisk eller grundläggande forskning. Det gäller inte heller forskning och utveckling som rör industriell till- lämpning av radioisotoper, till- lämpningar inom medicin, hydro- logi eller lantbruk, hälso- och miljöeffekter eller förbättrat un- derhåll. 17 § En tillståndshavare skall på begä- ran av tillsynsmyndigheten 1. lämna myndigheten de upp- lysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsy- nen, och 2. ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats där kärntek- nisk verksamhet bedrivs för under- sökningar och provtagningar, i den omfattning som behövs för tillsy- nen. Den som bedriver eller har till- stånd att bedriva en kärnteknisk verksamhet, eller som bedriver en verksamhet som avses i 7 a §, skall på begäran av tillsynsmyndigheten 1. lämna myndigheten de upp- lysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsy- nen, och 2. ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats där kärntek- nisk verksamhet bedrivs för under- sökningar och provtagningar, i den omfattning som behövs för tillsy- nen. En tillståndshavares skyldigheter enligt första stycket gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. En skyldighet enligt första stycket gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnva- pen. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. ______ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:397) om strategiska produkter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:397) om strategiska produkter dels att 20 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 13 a och 20 a §§, samt en rubrik närmast före 5 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Tillverkning 5 a § Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer produkter som avses i 2 § 7 och 8 är skyldig att underrätta Statens kärnkraft- inspektion om det. 13 a § Den som från ett land utanför Europeiska atomenergigemenska- pen för in produkter som avses i 2 § 6-8 är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om det. 20 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar som behövs för kontrollen av den som för utförsel eller export tar befatt- ning med strategiska produkter Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar som behövs för kontrollen av den som 1. för utförsel eller export tar befattning med strategiska pro- dukter eller, 2. i fråga om produkter som av- ses i 2 § 6-8, tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer så- dana produkter eller tar befattning med produkter som har förts in från ett land utanför Europeiska atomenergigemenskapen. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som av- ses i första stycket bedriver sin verksamhet. Vad som nu har sagts gäller dock inte bostadsutrymmen. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära biträde även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn. 20 a § I den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, gäller det som i 20 § sägs om till- synsmyndigheten även den som ut- setts som övervakare av att de för- pliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärn- vapen. ______ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Remissinstanserna och remissvaren Remissinstanserna Följande remissinstanser har anmodats eller beretts tillfälle att avge ytt- rande: Rikspolisstyrelsen, Inspektionen för strategiska produkter, För- svarsmakten, Försvarets forskningsanstalt, Generaltullstyrelsen, Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut, Boverket, Stockholms universitet, Nyköpings kommun, Varbergs kommun, Östhammars kom- mun, Oskarshamns kommun, Kävlinge kommun, Utrikespolitiska insti- tutet, SIPRI, Svenska kraftverksföreningen, Sveriges exportkontrollföre- ning, AB SVAFO, ABB Atom AB, Barsebäck Kraft AB, Forsmarks kraftgrupp AB, Oskarshamns kraftgrupp AB, Ringhals AB, Studsvik AB, Vattenfall AB, Sydkraft AB, Ranstad Mineral AB, Sandvik AB, Svensk kärnbränslehantering AB, Naturskyddsföreningen, Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Greenpeace Remissvaren Följande remissinstanser har inte svarat eller avstått från att svara på re- missen: Boverket, Östhammars kommun, Oskarshamns kommun, Käv- linge kommun, Naturskyddsföreningen, AB SVAFO, ABB Atom AB, Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Greenpeace, Ranstad Mi- neral AB, Sandvik AB och SIPRI. Rikspolisstyrelsen har förklarat sig i princip inte ha någon erinran mot promemorians förslag och anfört i huvudsak följande. Det bör tydligare framgå vilken myndighet som avses i 5 § i den föreslagna lagen om in- spektioner. Eftersom flera myndigheter kan komma att utses enligt 2 §, bör ordet ”den” i 5 § bytas ut mot ”en”. Eftersom beslut enligt lagförsla- get kan komma att medföra avvägningar som det inte bör ankomma på en handräckningslämnande polismyndighet att göra, får en begäran om bi- träde inte vara allmänt hållen. Därför är det angeläget att lagen eller lag- motiven innehåller skrivningar om vikten av precision i framställningar om biträde. Inspektionen för strategiska produkter har tillstyrkt promemorians förslag och anfört i huvudsak följande. Inspektionen för strategiska pro- dukter har som nationell myndighet för FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen praktisk erfarenhet av internationella inspektioner. Den föreslagna nya lagen om inspektioner har sin förebild i lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen. Inspektionens erfarenhet av den lagen är att den fungerar bra. Försvarsmakten har förklarat att den har sakmässigt inget att erinra mot promemorians förslag. Försvarets forskningsanstalt har anfört i huvudsak följande. Prome- morians lagändringsförslag är små och medför inga kommentarer. Den nya lagen om inspektioner syns väl anpassad till Sveriges förpliktelser enligt protokollet och där beslut om genomförande av inspektioner och villkoren för dessa ligger hos regeringen. Den svenska översättningen av protokollet innehåller vissa felaktigheter och oklarheter, särskilt i fråga om tekniska termer i bilaga II. Översättningen av facktermer avviker från den gängse använda och överenskomna (TNC 90). Därför rekommende- ras att texten ses över när så blir möjligt. Under en övergångsperiod bör den engelska originaltexten vara styrande för tolkningen av protokollets bilaga II, men även den texten är i behov av smärre typografiska änd- ringar för att övergången från t.ex. ”Introductory note” till kontrolltext skall bli tydlig. Generaltullstyrelsen (Tullverket) har anfört att det av lagen eller av förordningen om strategiska produkter bör framgå att de skyldigheter som anges i 5 a och 13 a §§ samt 20 § första stycket 2 omfattar endast produkter enligt protokollets bilaga II. Tullverket har också pekat på att promemorian inte behandlar frågan om påföljder för den som underlåter att fullgöra underrättelseskyldigheten. Statens kärnkraftinspektion har anfört huvudsakligen följande. Be- träffande den föreslagna lagen om inspektioner: Den rätt som IAEA re- dan har enligt kontrollavtalet har inte beaktats fullständigt i promemori- ans förslag. Av 1 § bör framgå att lagens syfte är begränsat till att tillför- säkra IAEA de rättigheter som avses i protokollet, eftersom IAEA:s rätt- igheter enligt kontrollavtalet tillförsäkras genom 17 § kärntekniklagen. Protokollet innebär att IAEA skall ges rätt till tillträde. En stat kan inte kan hindra tillträde. Det är därför inte en fråga för regeringen att besluta om genomförande, såsom sägs i 2 § i förslaget. Med hänsyn till att det kan finnas behov av ett fortlöpande samarbete mellan IAEA och de svenska myndigheterna i frågor som har att göra med IAEA-inspektioner enligt protokollet och då aviseringstiden i det enskilda fallet kan bli mycket kort, bör lagen om inspektioner utformas så att regeringen i för- väg kan utse en för protokollet ansvarig myndighet. I så fall kan den fö- reslagna 3 § utgå. Uppräkningen i 4 § har inte någon motsvarande upp- räkning i 17 § kärntekniklagen. Den föreslagna 4 § borde kunna utformas på samma sätt som i kärntekniklagen, fast här med en hänvisning till protokollet. Den inspektionsrätt som avses i protokollet är inte så vid som i den föreslagna 4 §. I protokollet är t.ex. närmare angivet vad som menas med begreppet område (artikel 18). Bostäder bör undantas från inspektion. Vidare saknar protokollet stöd för att låta observatörer delta i en IAEA-inspektion. Av lagförslaget framgår inte vilka som avses kunna bli utsedda till observatörer, dvs. om både nationella och internationella observatörer kan komma i fråga. Den föreslagna 5 § bör utformas i likhet med 20 § tredje stycket i den nuvarande lagen om strategiska produkter. Beträffande de föreslagna ändringarna i kärntekniklagen: Den föreslag- na 7 a § första stycket bör lyda ”Den som bedriver forsknings- och ut- vecklingsverksamhet relaterad till kärnbränslecykeln och som inte inne- fattar kärnämne är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om det”. Skälet för denna lydelse är att den motsvarar formuleringen i proto- kollets artikel 2 a i och 2 b i. Den nya 7 a § innebär att det i lagens tillämpningsområde förs in verksamheter som har anknytning till kärn- teknisk verksamhet och att detta bör framgå av 1 §. Det behövs också en följdändring i 5 § för att dessa verksamheter inte skall bli tillståndsplikti- ga. I kärntekniklagen bör införas ytterligare en ny paragraf, 7 b §, med lydelsen ”Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer (a) utrustning och material som har särskilt konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne (b) utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om det”. Skälen för detta är att tillverkning m.m. av produkter som avses i protokollets bilaga I bör definieras som kärnteknisk verksamhet. Bilagan är en förteckning över verksamheter som innebär tillverkning eller framställning av utrustning som är avsedd att användas i kärnteknisk verksamhet. Två av de verksamheter som är förtecknade i bilagan om- fattas inte av krav på exportkontroll. Lagen om strategiska produkter är därför inte tillämplig på de verksamheterna. Genom att införa den fö- reslagna 7 b § i kärntekniklagen kan den tekniska preciseringen göras i föreskrifter som inspektionen meddelar. En ny 7 b § enligt förslaget skulle också föranleda en följdändring i 5 § så att verksamheterna inte blir tillståndspliktiga. Om inspektionens förslag genomförs, behövs en följdändring i 17 § så att första stycket inleds med lydelsen ”Den som bedriver kärnteknisk verksamhet skall på begäran av tillsynsmyndig- heten...” Beträffande de föreslagna ändringarna i lagen om strategiska produkter: Strålskyddslagen är föremål för översyn som troligen kommer att leda till ett förslag till en ny omarbetad lag om produkter med dubbla användningsområden. Med hänvisning till inspektionens förslag om att i kärntekniklagen införa en ny 7 b § behövs inte den föreslagna 5 a § lagen om strategiska produkter. Den föreslagna 13 a § tar inte hänsyn till protokollets bilaga III. Den bilagan ställer krav på redovisning även i fråga om utförsel och införsel som sker inom Euratom-området. Den föreslagna 13 a § bör ha följande lydelse: ”Den som importerar eller för in produkter som omfattas av kategori 0, utom 0C001 och 0C002, i bilaga 1 till Rådets beslut 94/942/GUSP är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om det.” Med samma skäl och med hänvisning inspektionens förslag om att i kärntekniklagen införa en ny 7 b § bör 20 § första stycket 2 lagen om strategiska produkter ha följande lydelse: ”tar befattning med produkter som omfattas av kategori 0, utom 0C001 och 0C002, i bilaga 1 till Rådets beslut 94/942/GUSP, som har förts in eller importerats.” Produkter som avses i 2 § 6 lagen om strategiska produkter omfattas av kärntekniklagens bestämmelser. Övrigt om IAEA:s rätt till information: Det är inte angivet vilken svensk instans som skall lämna godkännande enligt protokollets artikel 2 a ii. Inspektionen agerar som IAEA:s motpart i liknande situationer kopplade till tillämpningen av kontrollavtalet. Genom att enbart hänvisa till befintlig lagstiftning täcks inte alla verksamheter som räknas upp i protokollets bilaga I. Där finns produkter angivna som inte omfattas av lagen om strategiska produkter. Om språk och ordval: I författningsförslagen och i promemorians texter i övrigt anges olika begrepp i bestämd form. Motsvarande begrepp (t.ex. kärnämne och kärnteknisk verksamhet) anges i obestämd form i lagen och förordningen om kärnteknisk verksamhet. Promemorians rubrik kan leda läsaren att tro att förslagen är begränsade till kontroll av kärnämne. Rubriken ”Effektivare metoder att motverka spridning av kärnvapen” skulle bättre avspegla avsikten med protokollet. Det finns behov att se över översättningen av protokollet eftersom det föreligger felaktigheter, främst i bilaga II. Statens strålskyddsinstitut har förklarat att institutet från strålskydds- synpunkt inte har några invändningar mot promemorians förslag. Enligt den föreslagna lagen om inspektioner kan IAEA ges rätt att utföra mät- ningar och ta prover. Institutet har anfört att strålskyddslagens krav på tillstånd för innehav, införsel, utförsel, förvärv, transport m.m. kan behö- va tillämpas på utrustning och prover som innehåller radioaktiva ämnen. Institutet önskar därför få information om de beslut som regeringen med- delar om inspektioner som medför verksamhet med strålning. Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden har anfört hu- vudsakligen följande. I svensk rätt finns en generell oklarhet om av- gränsningen av begreppet verksamhetsutövare (”den som bedriver…”). Med begreppet kan avses det subjekt som har faktisk, juridisk eller eko- nomisk kontroll över en aktuell verksamhet. I promemorians förslag ut- vidgas begreppet till att även omfatta de som monterar eller enbart befat- tar sig med aktuella produkter. Denna långtgående omfattning av begrep- pet inger betänkligheter, inte minst då den framförs okommenterad. I öv- rigt, med tanke på det skydd som föreslagits för enskilds rätt och för fö- retagshemligheter, kan förslagen tillstyrkas. Vattenfall AB har förklarat sig instämma i stort i förslaget, men har anslutit sig till de ändringsförslag på vissa punkter som förts fram av Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB. Nyköpings kommun har tillstyrkt promemorians förslag som väl ge- nomtänkta och väl avvägda. Varbergs kommun har förklarat sig inte ha något att erinra mot inne- hållet i promemorian. Utrikespolitiska institutet har anfört i huvudsak följande. Promemo- rians titel synes något snäv med hänsyn till att de nya åtagandena även gäller utrustning för kärnkraftsindustrin. De föreslagna lagändringarna är små och medför endast den kommentaren att bestämmelserna bygger helt på att regeringen eller utsedd myndighet känner till alla förhållanden som är relevanta för att fullgöra skyldigheterna enligt protokollet. Det är inte klart om det s.k. ”terroristfallet”, eller generellt dold hantering och smuggling av kärnämnen, är täckt av lagförslagen. Det skulle kunna in- träffa att de svenska myndigheterna inte känner till en verksamhet, medan kanske IAEA genom sitt kontaktnät har fått information som kan väcka misstankar och därför påkallar en inspektion där olika parametrar som t.ex. platsen för inspektionen inte är precist kända. Vidare innehåller den svenska översättningen av protokollet felaktigheter. Översättningen bör ses över före ratificering. Svenska kraftverksföreningen har hänvisat till svaren från Vattenfall AB och Sydkraft AB. Sveriges exportkontrollförening har förklarat att den inte har några synpunkter att framföra. Barsebäck Kraft AB har anfört i huvudsak följande. Lagförslagen in- nebär endast marginella förändringar i de åligganden och åtaganden som bolaget redan har. Beträffande 4 och 6 §§ i promemorians förslag till lag om inspektioner bör i lagen tilläggas att även säkerheten avseende perso- nal, drift och anläggningen skall särskilt beaktas samt att eventuell för- segling på objekt skall anbringas på så sätt att den normala verksamheten vid anläggningen inte påverkas eller påverkas endast marginellt. Forsmarks kraftgrupp AB har anfört i huvudsak följande. Promemo- rians lagförslag bör omarbetas i sin helhet. Med förslagen ändras struktu- ren i kärntekniklagstiftningen och rättssäkerheten för den enskilde tange- ras. Ytterligare åtgärder bör vidtas för att förtydliga de olika myndighet- ernas uppgifter inom safe guard-området. Beträffande den föreslagna la- gen om inspektioner: Med förslaget inskränks den enskildes rättssäkerhet betydligt. Varje medborgare är enligt regeringsformen skyddad mot hus- rannsakan och liknande intrång. Det står inte i överensstämmelse med svensk lagstiftning att en enskild skall behöva bli utsatt för intrång utan någon typ av föregående rättsprövning. Den föreslagna 2 § står inte i överensstämmelse med 28 kap. rättegångsbalken vilket bör vara ett mi- nimikrav. Beträffande de föreslagna ändringarna i kärntekniklagen och lagen om strategiska produkter: Kärntekniklagen omfattar endast kärn- teknisk verksamhet som bedrivs med tillstånd. Det innebär att lagen inte omfattar den verksamhet som beskrivs i den föreslagna 7 a § kärnteknik- lagen. Antingen måste 1 § ändras eller regelringen ske genom annan lag- stiftning, t.ex. i den föreslagna lagen om inspektioner. Om förslagen förs in i kärntekniklagen, bör det i lagen anges att underrättelse skall ske till den myndighet som regeringen bestämmer eller att underrättelse skall ske till tillsynsmyndigheten. Skälet är att lagens struktur bör bevaras. Utpek- andet av Statens kärnkraftinspektion bör göras i kärnteknikförordningen. Samma gäller lagen om strategiska produkter. Om tillsynsmyndigheter: IAEA, Euratom och Statens kärnkraftinspektion utför tillsyn inom safe guard-området. Regeringen bör i sitt regleringsbrev göra tydligt att det är IAEA och Euratom som kontrollerar kärnämnesinventariet samt att kärn- kraftinspektionens roll är systemtillsyn. Ett förtydligande skulle innebära ett mer effektivt utnyttjande av resurser. Oskarshamns kraftgrupp (OKG AB) har om förslaget till lag om in- spektioner anfört i huvudsak följande. Mätinstrument m.m. kan endast tillåtas om de är godkända enligt anläggningens säkerhetskrav. Ett gene- rellt tillstånd att använda ospecificerad utrustning kan inte accepteras. Detsamma gäller för anbringande av sigill och vidtagande av andra tek- niskt beprövade åtgärder. För det sistnämnda är det inte tillräckligt att IAEA anser att en metodik är tekniskt beprövad, utan tekniska åtgärder måste godkännas i en säkerhetsteknisk granskning av anläggningsägaren så att denne kan förvissa sig om att säkerhetsnivån upprätthålls. Ringhals AB har anfört i huvudsak följande. Beträffande den före- slagna lagen om inspektioner: För att tillståndshavarna skall kunna ta sitt ansvar för den kärntekniska verksamheten är det nödvändigt att IAEA:s inspektörer följer gällande regler, även om dessa kan fördröja eller för- svåra inspektionen. Ett exempel på en sådan regel är att mätutrustning inte får sänkas ner i vattnet över bestrålat bränsle utan att tillståndshava- ren har granskat och godkänt utrustningen och dess handhavande. Lag- förslaget måste ändras så att det krävs att försiktighetsåtgärder vidtas så att gällande bestämmelser i fråga om hälsa, säkerhet, fysiskt skydd och övriga säkerhetsbestämmelser följs samt så att kommersiella, tekniska och industriella hemligheter skyddas. Beträffande de föreslagna ändring- arna i kärntekniklagen: Enligt 1 § kärntekniklagen omfattar lagen inte de verksamheter som beskrivs i den föreslagna 7 a §. De inledande bestäm- melserna i lagen behöver alltså ändras. Studsvik AB har anfört i huvudsak följande. Promemorians förslag är motiverade och rimliga. Beträffande den föreslagna lagen om inspektio- ner: Det vore bättre om den myndighet som utses enligt 2 § får avgöra om en medverkan är meningsfull. Beträffande de föreslagna ändringarna i kärntekniklagen: Den föreslagna 7 a § kan leda tolkningssvårigheter i fråga om vad som är anmälningspliktigt. Enligt bolaget bör anmälnings- plikt inte gälla för t.ex. utveckling av programvaror för optimering av re- aktorhärdar, konsultverksamhet inom kärnavfallsområdet eller utveckling av strålskyddsinstrument. Kostnaderna för att uppfylla kraven enligt för- slagen kan bli avsevärda. Beträffande de föreslagna ändringarna i lagen om strategiska produkter: I den föreslagna 5 a § bör sättas en kvantitativ gräns så att mycket små kvantiteter i t.ex. forsknings- och utvecklings- verksamheter undantas från anmälningsplikten. I övrigt har Studsvik AB i vissa delar kommenterat innehållet i protokollet. Sydkraft AB har instämt i och understrukit det som förts fram i svaren från Barsebäck Kraft AB och Oskarshamns kraftgrupp (OKG AB). Svensk kärnbränslehantering AB har anfört i huvudsak följande. Promemorians förslag bedöms inte som betungande för bolagets verk- samhet. Beträffande 4 § i den föreslagna lagen om inspektioner bör ett förtydligande göras med följande mening: ”Vid val av utrustning ska så- dan hänsyn tas att säkerheten för anläggningen eller dess personal inte äventyras.” Det har hänt att inspektörer medfört tung utrustning med bristfälliga fästanordningar som lätt har kunnat tappas ned i bränslebas- sängen. Det är viktigt att använd utrustning inte på något sätt riskerar den radiologiska säkerheten i anläggningen. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag gäller inspektioner som avses i avtal som Sverige har in- gått med Internationella atomenergiorganet för kontroll enligt Förenta nationernas fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen. Bestämmelserna i denna lag gäller inspektioner som inte kan genomfö- ras med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 2 § Om Internationella atomenergiorganet aktualiserar en inspektion som avses i 1 §, skall regeringen fatta beslut om inspektionens genomför- ande och närmare ange vilka åtgärder som får vidtas enligt 4 §. Reger- ingen skall utse en myndighet som vid behov skall närvara vid inspektio- nen och bistå en inspektionsgrupp. Om inspektionens omfattning föranle- der det, får flera myndigheter utses. Om inspektionen kan komma att röra en enskilds rätt, skall den enskil- de ges tillfälle att yttra sig innan regeringen fattar beslut om inspektio- nens genomförande. Den enskilde behöver dock inte höras, om den tid som står till förfogande inte medger det eller om ett hörande allvarligt skulle försvåra inspektionens genomförande. 3 § En myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen får besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. Myndig- heten skall hänskjuta frågor av särskild vikt till regeringen. En enskild har rätt att få en fråga som rör hans rätt hänskjuten till regeringen. 4 § En inspektion får innefatta 1. att en internationell inspektionsgrupp och observatörer tillsammans med representanter för en svensk myndighet ges tillträde till områden, anläggningar eller byggnader, 2. att inspektörer tillåts att ta med sig och använda mätapparatur och annan teknisk utrustning för att mäta strålning eller för att i övrigt samla in och registrera uppgifter, 3. att mätningar utförs, att prover tas och att poster av kärnämne räk- nas, 4. att sigill eller annan identifikationsmärkning eller anordningar place- ras på objekt för att påvisa intrång eller annan manipulation, 5. att dokument som har betydelse för kontrollen granskas, 6. att andra åtgärder vidtas, om åtgärderna avser tekniskt beprövade förfaranden som är godkända av Internationella atomenergiorganets styr- else, 7. att prover och uppgifter förs ut ur landet för undersökning och ana- lys. I fråga om rätt att företa inspektioner i bostäder gäller som förutsätt- ning bestämmelserna om husrannsakan i 28 kap. rättegångsbalken. 5 § Vid en inspektion får inspektörerna inte vidta åtgärder som äventy- rar säkerheten eller skyddet för människors hälsa eller för miljön. In- spektörerna får inte heller vidta åtgärder som innebär att den verksamhet som bedrivs på platsen hindras, om inte detta är nödvändigt för att uppnå syftet med inspektionen. 6 § Om det behövs för att ett beslut enligt denna lag skall kunna verk- ställas, får regeringen eller en myndighet som avses i 2 § första stycket begära polismyndighetens bistånd. En sådan begäran skall ange vilka åt- gärder som behövs. Polismyndigheten skall lämna det bistånd som be- gärs. 7 § Vid tillämpningen av denna lag skall särskilt beaktas intresset av att skydda uppgifter som är av betydelse för rikets säkerhet samt företags- hemligheter. _________ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet dels att 2, 17 och 25 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 7 a–7 d §§, och närmast före 7 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § I denna lag avses med 1. kärnteknisk anläggning: a. anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor), b. annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor, c. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, för- varing som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne, och d. anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall, 2. kärnämne: a. uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken sådant ämne ingår, b. torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår, och c. använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar, 3. kärnavfall: a. använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar, b. radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i un- dervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål, c. material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre skall användas i en sådan an- läggning, och d. radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas. 4. kärnteknisk utrustning: a. utrustning eller material som särskilt har konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne, och b. utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar. Anmälningsskyldighet 7 a § Den som bedriver en forsknings- eller utvecklingsverksamhet som rör processer eller system i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämnen eller kärnavfall, är skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen be- stämmer. Första stycket gäller inte teore- tisk eller grundläggande forskning. Det gäller inte heller forskning och utveckling som rör 1. industriell användning av ra- dioisotoper, 2. tillämpningar inom medicin, hydrologi eller lantbruk, 3. hälso- och miljöeffekter, 4. förbättrat underhåll. 7 b § Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärntek- nisk utrustning är skyldig att an- mäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer. 7 c § Den som till Sverige för in eller från Sverige för ut kärnteknisk ut- rustning är skyldig att anmäla detta till den myndighet som rege- ringen bestämmer. 7 d § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten i 7 a– 7 c §§. 17 § En tillståndshavare skall på begä- ran av tillsynsmyndigheten 1. lämna myndigheten de upp- lysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsy- nen, och 2. ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats där kärntek- nisk verksamhet bedrivs för under- sökningar och provtagningar, i den omfattning som behövs för tillsy- nen. Den som bedriver eller har till- stånd att bedriva en kärnteknisk verksamhet, den som är anmäl- ningsskyldig enligt 7 a–7 c §§ och den som tar befattning med utrust- ning som omfattas av anmälnings- skyldighet enligt 7 c §, skall på be- gäran av tillsynsmyndigheten 1. lämna myndigheten de upp- lysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsy- nen, och 2. ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats där verksam- heten bedrivs för undersökningar och provtagningar, i den omfatt- ning som behövs för tillsynen. En tillståndshavares skyldigheter enligt första stycket gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. En skyldighet enligt första stycket gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnva- pen. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. 25 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bedriver kärnteknisk verksam- het utan tillstånd enligt 5 § eller 5 a § andra stycket eller bryter mot 6 §, eller 2. åsidosätter villkor eller före- skrifter som meddelats med stöd av denna lag. Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bedriver kärnteknisk verksam- het utan tillstånd enligt 5 § eller 5 a § andra stycket eller bryter mot 6 §, 2. åsidosätter sin anmälnings- skyldighet enligt 7 a–7 c §§, eller 3. åsidosätter villkor eller före- skrifter som meddelats med stöd av denna lag. Den som i övrigt med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 10 § döms till böter eller fängelse i högst två år. ______ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-12-16. Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin. Enligt en lagrådsremiss den 9 december 1999 (Miljödepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen, 2. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Egon Abresparr. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen 4 § Enligt andra stycket skall i fråga om rätt att företa inspektioner i bostäder gälla som förutsättning bestämmelserna om husrannsakan i 28 kap. rätte- gångsbalken. Det bör erinras om att förutsättningarna för husrannsakan enligt rättegångsbalken ytterst är en fråga för allmän domstol. Den före- slagna bestämmelsen måste förstås, antingen så att de myndigheter som beslutar om inspektionens genomförande, ytterst regeringen, tar ställning till frågan, om erforderliga rekvisit för husrannsakan i form av brotts- misstankar etc. föreligger, eller så att inspektörerna deltar i en enligt 28 kap. rättegångsbalken beslutad husrannsakan. En sådan sammanbland- ning av de administrativa och de rättsvårdande myndigheternas uppgifter är av flera skäl utesluten, oavsett vilketdera alternativet som väljs. Lag- rådet avstyrker den föreslagna bestämmelsen. För lagstiftaren öppnar sig två möjligheter. Inspektioner i bostäder kan tillåtas och detta kan motiveras av Sveriges fördragsbundenhet och in- spektionernas allvarliga syften. I så fall bör emellertid av integritetsskäl möjligheten till inspektioner kringgärdas med begränsningar som anges i lag. Mot detta alternativ talar att inspektioner i bostäder uteslutits i lagarna (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen och (1998:1702) om inspektioner enligt Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, vilka avser väl så allvarliga ämnen. Om inspektioner i bostäder anses inte böra tillåtas bör detta anges i lagen, förslagsvis efter mönster av förstnämnda lag genom att i stället för den föreslagna bestämmelsen föreskrivs: "En inspektion får inte innefatta tillträde till ett utrymme som utgör någons bostad." 7 § Den föreslagna paragrafen inleds med orden "Vid tillämpningen av denna lag". Detta ger upphov till frågan vilka subjekt som kan tänkas komma att tillämpa lagen. Av 2 och 3 §§ framgår att regeringen och den eller de myndigheter som regeringen utsett att "närvara" vid en inspektion skall följa lagens regler. Lagens 5 § kan emellertid läsas så att IAEA:s inspektörer på egen hand skall tillämpa den på svenska språket avfattade paragrafen. Ett annat sätt att uppfatta paragrafen på är att regeringen, när den meddelar beslut om inspektionens genomförande, inte bara skall tillämpa 4 § utan också skall beakta 5 §. I den allmänna motiveringen sägs i samband med att 5 § presenteras att de närmare villkoren för en inspektion i det konkreta fallet kan beslutas av regeringen enligt den föreslagna 2 §. Möjligt är att det uttryckligen borde framgå av 2 § att regeringen skall tillämpa även 5 § när den fattar beslut om inspektionens genomförande. Av vad nu sagts bör den slutsatsen kunna dras att tillämpningen av den föreslagna lagen åvilar regeringen och annan av regeringen utsedd svensk myndighet. I den föreslagna paragrafen sägs att vid tillämpningen av lagen särskilt skall beaktas intresset av att skydda uppgifter som är av betydelse för rikets säkerhet samt företagshemligheter. En svensk myndighet skall naturligtvis beakta alla sekretessregler som kan bli tillämpliga i ett in- spektionsärende. Det gäller därvid att skydda enskilds personliga och ekonomiska angelägenheter i lika hög grad som de i paragrafen angivna intressena, särskilt om lagen kommer att medge tillträde till bostäder. Pa- ragrafen framstår som onödig och kan faktiskt inge felaktiga föreställ- ningar om sekretessreglernas tillämpning. Den sekretess som inspektörerna kommer att få upprätthålla följer av artikel 15 i tilläggsprotokollet till kontrollavtalet och skall innebära ett rigoröst system för skyddande av konfidentiell information. Om in- spektörerna skulle begära att utfå handlingar som förvaras hos svensk myndighet, kommer en sådan begäran att få hanteras enligt svensk offentlighets- och sekretesslagstiftning. Beträffande handlingar, som ingår i regeringens inspektionsärende, bör regeringen med stöd av 11 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen kunna besluta att sekretessbelagd uppgift får lämnas ut. Om handlingen eller uppgifterna skulle förvaras hos annan myndighet, kan problem uppkomma om en sekretessregel skulle vara tillämplig. En uttrycklig regel i den föreslagna lagen, som medger inspektörerna rätt att erhålla sekretessbelagda uppgifter hos myndigheter, kan vara ett sätt att lösa ett sådant problem. En möjlighet att lämna ut sekretesskyddade uppgifter till en mellanfolklig organisation anvisas dock 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen. Förutsättningarna för ett utlämnande är att uppgiften i motsvarande fall skulle få utlämnas till svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den mellanfolkliga organisationen. Denna bestämmelse medför dock inte någon förpliktelse att lämna uppgifter till den mellanfolkliga organisationen. Härför skulle krävas att en sådan skyldighet är särskilt föreskriven på sätt som ovan angetts. Förslaget till lag om ändring i lagen om kärnteknisk verksamhet Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Miljödepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén Föredragande: statsrådet Larsson Regeringen beslutar proposition 1999/2000:54 Effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen. Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp- häver eller upprepar ett normgivnings- bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EG- regler Lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen 3 § Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 7 d §, 17 § Prop. 1999/2000:54 110 1 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 1 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 1 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 2 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 2 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 3 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 3 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 4 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 4 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 5 Prop. 1999/2000:54 Bilaga 5 Prop. 1999/2000:54 Prop. 1999/2000:54