Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 4 Redovisning av skatteavvikelser Bilaga 4 Redovisning av skatteavvikelser Innehållsförteckning 1 Beskrivning av jämförelsenorm och redovisningsprinciper 5 2 Beräkningsresultat 6 3 Beskrivning av enskilda skatteavvikelser 21 3.1 Inkomst av tjänst 21 3.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag 22 3.3 Intäkter av näringsverksamhet 23 3.4 Kostnader i näringsverksamhet 23 3.5 Intäkter av kapital 25 3.6 Kostnader i kapital 26 3.7 Skattereduktion 26 3.8 Skattskyldighet 26 3.9 Socialavgifter 27 3.10 Särskild löneskatt 27 3.11 Mervärdesskatten 28 3.12 Skatteförmåner inom punktskatteområdet 29 3.13 Skattesanktioner 30 3.14 Icke saldopåverkande avvikelser 31 Tabellförteckning 1 Skatteavvikelser fördelade på skatteområden 8 2 Skatteavvikelser fördelade på utgiftsområden 14 1 Beskrivning av jämförelsenorm och redovisningsprinciper I denna bilaga redovisar regeringen en sammanställning av skatteavvikelser för inkomståren 1997–2001. Detta är den femte redovisningen. Den första lämnades i den ekonomiska vårpropositionen 1996 (prop. 1995/96:150). För att identifiera en skatteavvikelse måste det existerande skattesystemet sättas i relation till en jämförelsenorm. Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteavvikelserna i denna bilaga baserar sig i huvudsak på principen om en enhetlig beskattning av olika ekonomiska aktiviteter, vilket också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform. Avvikelsen från en enhetlig beskattning kan uppfattas som en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till den enhetliga normen eller som en skattesanktion vid ett "överuttag" av skatt. En förmån av samma storlek som den som erhålls genom avvikelsen från en enhetlig beskattning skulle i princip kunna uppnås med hjälp av en offentlig transferering. En norm som baserar sig på principen om enhetlig beskattning underlättar därför analysen av skattesystemet utifrån ett budgetperspektiv. Syftet med redovisningen är primärt att redovisa de skatteförmåner som är direkt jämförbara med transfereringar på budgetens utgiftssida. Någon fullständig genomgång av skattelagstiftningen har ännu inte gjorts med avseende på skattesanktioner. Enbart enstaka sanktioner finns därför redovisade. De skatteförmåner som i redovisningen klassificeras som saldopåverkande utgörs av stöd på budgetens inkomstsida där ett avskaffande av förmånen skulle leda till en budgetförstärkning för offentlig sektor. Icke saldopåverkande skatteavvikelser utgörs huvudsakligen av olika offentliga transfereringar som helt eller delvis är skattebefriade. Om dessa skatteavvikelser slopades skulle visserligen skatteintäkterna öka men samtidigt skulle de offentliga utgifterna öka vid oförändrade politiska mål. Skatteavvikelserna redovisas både nettoberäknade och bruttoberäknade. En nettoberäknad skatteavvikelse visar storleken på den skattefria transferering som fullt ut kompenserar de skattskyldiga om skatteavvikelsen tas bort. En bruttoberäknad skatteavvikelse visar storleken på motsvarande skattepliktiga transferering. Den nettoberäknade skatteavvikelsen beräknas som det potentiella skattebortfall som uppstår på grund av undantaget. Beräkningsmetoden är statisk, dvs. ingen hänsyn tas till beteendeeffekter som påverkar de olika skattebasernas storlek. Detta innebär att den beräknade skatteavvikelsen i de flesta fall överskattar den potentiella skatteintäktsökningen i det fall skatteavvikelsen skulle slopas. Bl.a. detta talar mot en summering av skatteavvikelserna. En summering har ändå gjorts för att få en grov uppskattning av storleksordningen av de samlade avvikelserna. För icke saldopåverkande skatteavvikelser beräknas endast en bruttoavvikelse som visar hur mycket utgifterna på den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka för att lämna hushållens disponibla inkomster opåverkade vid en skattebeläggning av transfereringen. De skatteavvikelser som presenteras baserar sig på en periodiserad redovisning. Jämförelsenormen för inkomstbeskattningen innebär att den inkomst som skall beskattas skall utgöras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd skall vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår. För inkomstbeskattningen har bl.a. följande preciseringar gjorts av normen: – Inget sparande får ske med obeskattade medel. – Värdestegring skall beskattas när den uppkommer och inte vid realisationstillfället. – Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte ingå i skattebasen. – Offentliga transfereringar skall utgöra skattepliktig inkomst. – Den implicita avkastning i form av boendetjänster som egnahemsägaren eller bostadsrättsinnehavaren erhåller skall utgöra skattepliktig inkomst. – Avskrivningar i näringsverksamhet skall hanteras efter ekonomisk livslängd. Olika grad av progressivitet i skatteskalan är förenlig med jämförelsenormen under förutsättning att individer med lika höga inkomster betalar lika mycket skatt. Enligt normen för socialavgifter och särskild löneskatt skall ersättningar för utfört arbete som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ingå i underlaget för socialavgifter medan ersättningar för utfört arbete som inte är förmånsgrundande skall ingå i underlaget för särskild löneskatt. Normen för mervärdesskatten är att all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster skall beskattas med normalskattesatsen. Destinationsprincipen skall tillämpas vid internationella transaktioner. Offentlig myndighetsutövning skall inte vara skattepliktig. Varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel skall inte heller vara skattepliktiga, under förutsättning att en mervärdesskattebeläggning av den subventionerade varan eller tjänsten leder till en försvagning av de offentliga finanserna. För punktskatterna anses förekomsten av miljöstyrande skatter och olika skatteuttag beroende på ändamål (t.ex. transport eller uppvärmning) eller utsläppsgrad vara förenlig med normen. Den lägre koldioxidskattesats som tillämpas för vissa delar av näringslivet anses utgöra en del av normen eftersom ett avskaffande av nedsättningen skulle kunna leda till större utsläpp av koldioxid i omvärlden. I den redovisning av skatteavvikelser som presenterades i 1997 års ekonomiska vårproposition betraktades emellertid den lägre koldioxidskattesatsen för vissa delar av näringslivet i stället som en skatteförmån. För punktskatter på energi som huvudsakligen införts av fiskala skäl (t.ex. energiskatten) är normen att skatten skall vara proportionell mot energiinnehållet. Den nedsättning av energiskatten som tillämpas för vissa delar av näringslivet betraktas därför som en skatteförmån. I betänkandet Förmåner och sanktioner (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition finns en mer uttömmande beskrivning av de jämförelsenormer och beräkningsmetoder som tillämpas vid skatteavvikelse-beräkningarna. 2 Beräkningsresultat I tabell 1 redovisas enskilda skatteavvikelser uppdelade på skatteområden för inkomståren 1997–2001. Dessutom redovisas de totala skatteavvikelserna för olika skatteslag. De icke saldopåverkande skatteavvikelserna är samlade i slutet av tabellen. I anslutning till tabellen ges en kortfattad beskrivning av de enskilda skatteav- vikelserna. Avvikelsens nummer i denna beskrivning svarar mot numret i den första kolumnen i tabell 1. Ett ”u” i tabellen visar att avvikelsen har upphört eller kommer att upphöra ett visst år. En blankt fält i tabellen visar att avvikelsen inte existerade eller kommer att existera under ett eller flera år under den period för vilken avvikelserna redovisas. Ett streck i tabellen (”-”) visar att avvikelsen inte har kunnat beräknas. En nolla i tabellen (eg. 0,00) visar att avvikelsen har beräknats men att avvikelsen är mindre än 5 miljoner kronor. De saldopåverkande bruttoberäknade skatteavvikelserna förväntas uppgå till drygt 177 miljarder kronor inkomståret 2001, vilket är omkring 34 miljarder kronor mer än inkomståret 1997. Av det totala beloppet på 177 miljarder avser 87 miljarder kronor inkomstskatt och fastighetsskatt, 8 miljarder kronor socialavgifter och särskild löneskatt, 38 miljarder kronor mervärdesskatt och 44 miljarder kronor punktskatt. Skatteavvikelserna i tjänsteinkomstbeskattningen, som totalt uppgår till drygt 21 miljarder kronor brutto inkomståret 2001, ökar med knappt 9 miljarder kronor under perioden 1997–2001. Den största avvikelsen är pensionskostnader för arbetstagare som för inkomståret 2001 beräknas uppgå till 9 miljarder kronor. Avvikelsen beror på att den marginalskatt som tjänstepensioner träffas av vid utbetalningstillfället i genomsnitt avviker från den marginalskatt som den anställdes förvärvsinkomster träffas av vid den tidpunkt då arbetsgivarens kostnader för tryggandet av pensionen uppkommer. I beskattningen av näringsverksamhet orsakas de största skatteförmånerna av överavskrivningar av inventarier (6 mdkr år 2001) och av reglerna om avsättning till periodiseringsfond (5 mdkr). Totalt förväntas skatteförmånerna i beskattningen av näringsverksamhet uppgå till 14 miljarder år 2001. I förhållande till inkomståret 1997 har skatteavvikelserna i beskattningen av näringsverksamhet ökat marginellt. De bruttoberäknade skatteförmånerna i kapitalinkomstbeskattningen beräknas öka med omkring 10 miljarder kronor under perioden 1997–2001, framförallt till följd av prisutvecklingen på aktiemarknaden och småhusmarknaden. Den största skatteförmånen i kapitalbeskattningen orsakas av att avkastningsskatten på pensionsmedel uppgår till 15% av en schablonberäknad avkastning i stället för till 30% av faktisk avkastning. Denna skatteförmån beräknas uppgå till knappt 21 miljarder kronor för inkomståret 2001. Den näst största avvikelsen i kapitalinkomstbeskattningen är avkastning på småhus som enligt normen underbeskattas. Denna skatteförmån beräknas uppgå till 16 miljarder kronor år 2001. En annan stor skatteförmån orsakas av att värdeökning på aktier beskattas först vid avyttringen och inte när värdeökningen äger rum. Denna avvikelse beräknas uppgå till knappt 15 miljarder kronor för inkomståret 2001. Totalt förväntas de bruttoberäknade skatteförmånerna inom kapitalinkomstbeskattningen uppgå till drygt 60 miljarder kronor inkomståret 2001. Skattesanktionerna inom kapitalinkomstbeskattningen förväntas under perioden 1997–2001 öka med 1 miljard kronor, främst till följd av stigande taxeringsvärden på hyreshus och lokaler. De saldopåverkande skatteförmåner som härrör från socialavgifterna beräknas uppgå till 8 miljarder kronor för inkomståret 2001 vilket är en marginell ökning sedan inkomståret 1997. I 1999 års redovisning av skatteavvikelser redovisades skatteförmånen Anställningsstöd (tidigare kallad Nedsättning långtidsarbetslösa) under skatteområdet socialavgifter. I år redovisas denna avvikelse under rubriken Skattereduktion. Av de totala förväntade skatteförmånerna inom mervärdesskatteområdet på 38 miljarder kronor brutto inkomståret 2001 beror knappt 23 miljarder kronor på den reducerade beskattningen av livsmedel. De största skatteförmånerna inom punktskatteområdet avser energiskatten. Befrielsen från att betala energiskatt på bränsle och el i industrin och växthusnäringen ger upphov till en förväntad bruttoberäknad skatteförmån på 15 miljarder kronor år 2001. Andra stora skatteavvikelser inom punktskatteområdet är skatten på diesel och skattebefrielsen för biobränslen som ger upphov till bruttoberäknade förmåner på sammanlagt knappt 18 miljarder kronor år 2001 och det differentierade skatteuttaget på fossila bränslen som ger en beräknad skatteförmån på drygt 5 miljarder kronor. Totalt beräknas skatteförmånerna inom punktskatteområdet öka med 10 miljarder kronor under perioden 1997– 2001. Denna ökning beror till stor del på att normalskattesatsen för el, som utgör normen för skattesatserna på olika fossila bränslen och på elektrisk kraft, har höjts under perioden och på att användningen av biobränslen har ökat. De icke saldopåverkande avvikelserna beräknas uppgå till 65 miljarder kronor inkomståret 2001 (brutto). Trots att avvikelserna vad avser tilläggspensionsavgift upphörde i och med att reglerna om statlig pensionsavgift infördes har de icke saldopåverkande avvikelserna ökat med omkring 4 miljarder kronor under perioden 1997-2001. Nettoökningen beror till stor del på att barnbidragen har ökat. I tabell 2 redovisas skatteavvikelserna fördelade på utgiftsområden. Avvikelser som ej kunnat hänföras till något enskilt utgiftsområde redovisas som generella avvikelser. De saldo- påverkande bruttoavvikelserna är störst inom utgiftsområdena näringsliv (40 miljarder kronor år 2001), ekonomisk trygghet vid ålderdom (30 mdkr), kommunikationer (14 mdkr), kultur m.m. (11 mdkr), allmän miljö- och naturvård (9 mdkr), samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (7 mdkr) och energi (5 mdkr). Tabell 1 Skatteavvikelser fördelade på skatteområden Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 Inkomst av tjänst 1 Stipendier - - - - - - - - - - 2 Hittelön - - - - - - - - - - 3 Ersättning för blod m.m. 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 4 Intäkter vid försäljning av vilt växande bär - - - - - - - - - - 5 Utlandstillägg - - - - - - - - - - 6 Kostnadsersättning personal SIPRI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 Kostnadsersättning till utländska forskare - - - - - - - - - - 8 Tjänsteinkomster vistelse utomlands - - - - - - - - - - 9 Tjänsteinkomster utländska fartyg - - - - - - - - - - 10 Pensionskostnader för arbetstagare 4,53 7,46 8,24 8,02 9,02 2,50 4,07 4,64 4,57 5,10 11 Ersättning pga politisk förföljelse - - - - - - - - - - 12 Ersättning till neurosedynskadade - - - - - - - - - - 13 Sjömansavdrag - - - - - - - - 14 Personalrabatter m.m. - - - - - - - - - - 15 Förmån av fri resa anställningsintervju - - - - - - - - - - 16 Eu-parlamentarikers rese- och kostnads- ersättning - - - - - - - - - - 17 Förmån av fri utbildning vid personal- avveckling m.m. - - - - - - - - - - 18 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag 0,80 0,78 0,73 0,75 0,84 0,44 0,43 0,41 0,43 0,47 19 Förmån av personaldatorer 2,84 2,68 2,66 2,70 1,55 1,51 1,51 1,53 Summa 5,36 11,11 11,68 11,46 12,59 2,96 6,07 6,58 6,53 7,12 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag 20 Underskott i litterär m.m. verksamhet - - - - - - - - - - 21 Avdrag för dubbel bosättning 0,81 0,95 0,90 0,90 0,94 0,45 0,53 0,52 0,52 0,54 22 Avdrag för resor till och från arbetet 6,49 7,68 7,29 7,25 7,57 3,63 4,28 4,19 4,21 4,37 23 Avdrag för hemresor - - - - - - - - - - 24 Avdrag för pensionspremier 0,08 0,19 0,15 0,18 0,27 0,04 0,10 0,08 0,10 0,15 25 Kvittning av underskott i aktiv näring 0,05 0,03 0,03 0,04 0,04 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 Summa 7,43 8,85 8,37 8,37 8,82 4,15 4,93 4,81 4,85 5,08 Intäkter av näringsverksamhet 26 Uttag av bränsle m.m. 0,24 0,25 0,22 0,22 0,22 0,13 0,14 0,13 0,12 0,12 27 Avverkningsrätt till skog - - - - - - - - - - 28 Näringsbidrag och EU-bidrag - - - - - - - - - - 29 Avgångsvederlag till jordbrukare - - - - - - - - - - 30 Avyttring av näringsfastighet och liknande - - - - - - - - - - Summa 0,24 0,25 0,22 0,22 0,22 0,13 0,14 0,13 0,12 0,12 Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 Kostnader i näringsverksamhet 31 Anläggning av skog m.m. 0,42 0,40 0,42 0,47 0,49 0,23 0,22 0,24 0,27 0,28 32 Skogsavdrag - - - - - - - - - - 33 Substansminskning - - - - - - - - - - 34 Avdrag för arbetsresor, näringsidkare - - - - - - - - - - 35 Yrkesfiskaravdrag - - - - - - - - - - 36 Bidrag till regional utvecklingsfond - - - - - - - - - - 37 Nedskrivning av lager och pågående arbete 1,22 1,26 1,38 1,41 1,40 0,84 0,86 0,95 0,98 0,97 38 Kärnkraftsanläggning 0,01 0,01 0,01 u 0,01 0,01 0,01 u 39 Avgifter VPC 0,03 u 0,03 u 40 Dubbelbeskattningsavtal, matching credit - - - - - - - - - - 41 Koncernbidragsdispens - - - - - - - - - - 42 Skadeförsäkringsföretag 0,68 0,58 0,58 0,74 0,75 0,50 0,43 0,43 0,54 0,55 43 Rabatt från ekonomiska föreningar m.m. 0,11 0,13 0,15 0,15 0,14 0,08 0,09 0,11 0,11 0,10 44 Skogs- och skogsskadekonto 0,09 0,06 0,06 0,09 0,09 0,05 0,03 0,04 0,05 0,05 45 Avsättning till personalstiftelse (pension) - - - - - - - - - - 46 Återföring skatteutjämningsreserv 0,41 0,21 0,10 u 0,30 0,15 0,08 u 47 Överavskrivningar avseende inventarier 6,16 6,30 6,29 6,16 6,01 4,52 4,59 4,59 4,52 4,44 48 Periodiseringsfonder 4,40 3,50 3,95 4,89 4,95 3,23 2,55 2,88 3,59 3,66 49 Generationsskifte vid räntefördelning - - - - - - - - - - Summa 13,53 12,45 12,94 13,91 13,83 9,79 8,93 9,33 10,06 10,05 Intäkter av kapital 50 Avkastning småhus 12,51 8,93 10,26 18,63 15,81 8,76 6,25 7,18 13,04 11,07 51 Avkastning bostadsrätter 2,44 1,21 1,85 3,31 1,92 1,75 0,87 1,33 2,38 1,38 52 Kapitalvinst på aktier 11,35 12,69 13,65 13,65 14,67 7,95 8,89 9,55 9,55 10,27 53 Utdelning aktier m.m. 5,39 5,17 4,21 4,35 5,45 3,77 3,62 2,95 3,04 3,82 54 Kapitalvinstbeskattning på eget hem och bostadsrätt 1,64 1,64 1,64 1,64 1,64 1,15 1,15 1,15 1,15 1,15 55 Utdelning av aktier - - - - - - - - - - 56 Avkastningsskatt 16,19 15,12 13,79 16,63 20,69 11,33 10,58 9,66 11,64 14,49 57 Avkastningsskatt K-försäkringar 0,19 0,24 0,18 0,21 0,26 0,13 0,17 0,12 0,15 0,18 Summa 49,70 45,00 45,58 58,41 60,45 34,84 31,52 31,94 40,95 42,36 Kostnader i kapital 58 Konsumtionskrediter - - - - - - - - - - 59 Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. - - - - - - - - - - 60 Marknadsnoterade fordringar - - - - - - - - - - Summa Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 Skattereduktion 61 ROT-reduktioner 3,53 3,86 0,95 u 2,31 2,48 0,62 u 62 Anställningsstöd 1,91 3,05 1,40 2,25 63 Skattereduktion för anslutning till bredband 0,80 0,80 Summa 3,53 3,86 0,95 1,91 3,85 2,31 2,48 0,62 1,40 3,05 Skattskyldighet 64 Akademier m.m. - - - - - - - - - - 65 Företagarförening m.m. - - - - - - - - - - 66 Erkända arbetslöshetskassor m.m. - - - - - - - - - - 67 Ideella föreningar - - - - - - - - - - 68 Kyrkor 0,12 0,14 0,14 0,14 0,14 0,09 0,11 0,11 0,10 0,10 69 Ägare av vissa fastigheter - - - - - - - - - - Summa 0,12 0,14 0,14 0,14 0,14 0,09 0,11 0,11 0,10 0,10 Socialavgifter 70 Lag om nedsättning av socialavgifter 0,50 0,53 0,51 u 0,37 0,39 0,37 u 71 Lag om tillf. avvikelse från lagen om soc.avg. 2,40 u 1,80 u 72 Nedsättning inriktning mindre företag 4,64 7,29 7,51 7,73 7,94 3,40 5,32 5,48 5,67 5,87 Summa 7,54 7,82 8,02 7,73 7,94 5,57 5,71 5,85 5,67 5,87 Särskild löneskatt 73 Utländska artister 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 74 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - - - - - 75 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - - - - - 76 Bidrag från Sveriges författarfond 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt 77 Försäljning av tomtmark och byggnader 0,06 0,07 0,07 0,07 0,08 0,05 0,05 0,05 0,05 0,06 78 TV-licenser 1,85 1,94 2,03 2,11 2,17 1,36 1,42 1,48 1,55 1,61 79 Periodiskt medl.blad m.m. - - - - - - - - - - 80 Annan periodisk publikation - - - - - - - - - - 81 Internationell personbefordran 0,13 0,13 0,14 0,14 0,15 0,09 0,09 0,10 0,10 0,11 82 Försäljning av bildkonst - - - - - - - - - - 83 Läkemedel 0,98 1,01 1,06 1,10 1,14 0,72 0,74 0,78 0,81 0,84 84 Lotterier 4,25 4,57 4,82 5,01 5,46 3,12 3,33 3,52 3,67 4,03 85 Idrottsevenemang 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 86 Investeringsguld - - - - Summa 7,33 7,79 8,19 8,50 9,07 5,39 5,68 5,98 6,23 6,70 Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 Mervärdesskatt, skattesats 87 Livsmedel 20,81 21,68 22,77 23,64 22,70 15,27 15,81 16,60 17,34 16,76 88 Rumsuthyrning 0,53 0,53 0,64 0,66 1,19 0,39 0,39 0,46 0,48 0,88 89 Persontransporter 2,67 2,72 2,93 3,04 2,43 1,96 1,98 2,14 2,23 1,79 90 Skidliftar 0,09 0,10 0,10 0,11 0,11 0,07 0,07 0,07 0,08 0,08 91 Allmänna nyhetstidningar 1,89 1,87 1,86 1,93 1,94 1,39 1,36 1,36 1,42 1,44 92 Biografföreställningar 0,20 0,26 0,29 0,31 0,29 0,15 0,19 0,21 0,22 0,21 93 Konserter, teatrar m.m. 0,18 0,18 0,19 0,20 0,21 0,13 0,13 0,14 0,15 0,15 94 Kommersiell idrott 0,32 0,33 0,34 0,36 0,37 0,23 0,24 0,25 0,26 0,27 95 Upphovsrätter 0,01 0,01 0,01 0,01 0,02 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Summa 26,70 27,68 29,13 30,26 29,26 19,60 20,18 21,24 22,19 21,59 Mervärdesskatt, undantag från skyldighet 96 Ideella föreningar (exkl. konserter, idrott, utbildning) 0,06 0,06 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Mervärdesskatt, redovisningsperiod 97 Tidpunkt för inbetalning i byggnads- rörelse 0,21 0,18 0,21 0,28 0,33 0,16 0,13 0,15 0,21 0,24 Mervärdesskatt, avdrag för ingående skatt 98 Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - - - - - - Punktskatter Energiskatt 99 Skatt på diesel 8,08 9,15 9,61 8,83 9,05 5,93 6,67 7,01 6,48 6,68 100 Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,34 1,43 1,44 1,45 1,47 0,98 1,04 1,05 1,06 1,09 101 Skattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift 0,09 0,11 0,12 0,12 0,12 0,07 0,08 0,08 0,09 0,09 102 Skattebefrielse inrikes sjöfart 0,47 0,81 0,95 0,96 0,96 0,34 0,59 0,69 0,70 0,71 103 Skattebefrielse för bränsle för inrikes luftfart - - - - - - - - - - 104 Elförbrukning i norrlandskommuner 0,92 0,73 0,77 0,77 0,78 0,67 0,53 0,56 0,57 0,57 105 Skatt på el för gas- värme- vatten och elförsörjning 0,26 0,26 0,24 0,24 0,24 0,19 0,19 0,18 0,17 0,18 106 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen 3,71 4,90 4,63 5,40 5,47 2,72 3,57 3,37 3,96 4,04 107 Skattebefrielse biobränslen 5,96 7,57 7,54 8,67 8,83 4,37 5,52 5,50 6,36 6,52 108 Halvt avdrag för allmän energiskatt på bränsle 0,17 0,23 0,22 0,21 0,21 0,13 0,17 0,16 0,15 0,15 109 Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft 0,70 0,74 0,69 0,75 0,76 0,51 0,54 0,51 0,55 0,56 Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 110 Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt 2,34 2,45 2,41 2,47 2,51 1,72 1,79 1,76 1,81 1,85 111 Bränsleförbrukning i växthus- och jordbruksnäringen 0,09 0,10 0,10 0,10 0,10 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 112 Elförbrukning inom industrin 9,02 11,19 11,24 12,09 12,24 6,61 8,16 8,19 8,87 9,03 113 Elförbrukning i växthus- och jordbruksnäringen 0,03 0,03 0,03 0,03 0,04 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 114 Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk 0,04 0,07 0,07 0,11 0,12 0,03 0,05 0,05 0,08 0,09 Koldioxidskatt 115 Metallurgiavdrag 0,25 0,34 0,34 0,34 0,34 0,19 0,25 0,25 0,25 0,25 116 Nedsättning av CO2-skatt för industrin 0,13 0,27 0,26 0,27 0,26 0,10 0,20 0,19 0,20 0,20 117 Skattebefrielse för inrikes luftfart - - - - - - - - - - 118 Skattebefrielse för bandrift 0,02 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 119 Skattebefrielse för inrikes sjöfart 0,11 0,20 0,24 0,24 0,24 0,08 0,15 0,18 0,18 0,18 120 Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft 0,54 0,71 0,65 0,71 0,72 0,39 0,52 0,47 0,52 0,53 Övrigt 121 Undantag från svavelskatt 1,73 1,82 1,82 1,83 1,81 1,27 1,33 1,33 1,34 1,34 122 Undantag från svavelskatt för vissa transportslag - - - - - - - - - - Summa 36,00 43,14 43,40 45,62 46,30 26,41 31,46 31,64 33,46 34,18 Skattesanktioner Kapital 123 Ränteutgifter - 21 % reduktion -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 -0,07 -0,07 -0,07 -0,08 -0,08 124 Begränsning skattereduktion -0,22 -0,22 -0,21 -0,21 -0,21 -0,16 -0,15 -0,15 -0,14 -0,14 125 Ränteutgifter bostadsrättsföreningar -3,87 -2,32 -2,02 -2,62 -2,21 -2,71 -1,62 -1,41 -1,84 -1,54 126 Fastighetsskatt på hyreshus, bostads- delen -3,88 -3,90 -3,61 -3,35 -5,55 -2,85 -2,85 -2,64 -2,46 -4,10 127 Fastighetsskatt på lokaler -2,85 -3,04 -3,20 -3,38 -3,50 -2,09 -2,22 -2,33 -2,48 -2,58 128 Fastighetsskatt på industrienhet -1,41 -1,40 -1,41 -1,42 -1,42 -1,03 -1,02 -1,03 -1,04 -1,05 129 Fastighetsskatt på elproduktionsenheter -1,55 -0,35 -0,35 -0,36 -1,13 -0,26 -0,26 -0,27 Summa -12,34 -12,54 -10,91 -11,43 -13,35 -8,91 -9,07 -7,89 -8,30 -9,76 Punktskatter 130 Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk -2,01 -2,13 -2,11 -2,50 -2,48 -1,47 -1,55 -1,54 -1,83 -1,83 Summa -2,01 -2,13 -2,11 -2,50 -2,48 -1,47 -1,55 -1,54 -1,83 -1,83 Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 Ej saldopåverkade avvikelser Skattefria transfereringar 131 Flyttningsbidrag - - - - - 132 Värnpliktigas förmåner - - - - - 133 Socialbidrag 5,36 5,01 6,43 6,12 5,76 134 Barnbidrag m.m. 10,83 13,03 13,63 14,94 16,56 135 Underhållsbidrag 4,20 4,28 5,66 5,43 5,29 136 Handikappersättning m.m. - - - - - 137 Bidrag till adoption - - - - - 138 Engångsbidrag vid arbetsplacering av flyktingar - - - - - 139 Bostadstillägg pensionärer BTP 3,75 3,79 5,85 5,75 5,56 140 Bostadsbidrag 2,91 2,70 4,16 3,84 3,56 141 Utbildningsbidrag 7,49 7,78 9,28 9,23 9,28 142 Skattefria pensioner 0,95 0,97 2,71 2,57 2,44 143 Övriga skattefria transfereringar 0,24 0,24 2,03 1,90 1,77 Summa 35,73 37,80 49,75 49,78 50,22 Kostnader i tjänst, allmänna avdrag 144 Särskilt grundavdrag pensionärer 14,30 14,14 15,87 15,52 15,16 Tilläggspensionsavgift 145 Sjukpenning och rehabilitering 2,06 1,33 u 146 Föräldraförsäkring 1,73 0,90 u 147 Vårdbidrag 0,20 0,11 u 148 Dagpenning 4,76 2,19 u 149 Kontant arbetsmarknadsstöd 0,21 u 150 Utbildningsbidrag 1,24 0,56 u 151 Vuxenstudiebidrag 0,33 0,24 u 152 Delpension 0,14 0,04 u 153 Dagpenning reputbildning - - u 154 Utbildningsbidrag för doktorander 0,02 0,01 u 155 Timersättning komvux, särvux och sfi 0,02 0,01 u 156 Arbetsskada, livränta 0,76 0,37 u 157 Startbidrag egen rörelse - - u 158 Närståendepenning 0,00 0,00 u Summa 11,47 5,76 Summa saldopåverkande avvikelser 1997–2001 143,47 153,73 155,95 173,03 177,11 101,12 106,83 109,05 121,74 124,97 Summa ej saldopåverkande avvikelser 61,50 57,70 65,62 65,30 65,38 Summa skatteavvikelser 204,97 211,43 221,57 238,33 242,49 101,12 106,83 109,05 121,74 124,97 Tabell 2 Skatteavvikelser fördelade på utgiftsområden Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 2. Samhällsekonomi och statsförvaltning 39 Avgifter VPC 0,03 u 0,03 u Summa 0,03 0,03 varav saldopåverkande avvikelser 0,03 u 0,03 u 6. Totalförsvaret 132 Värnpliktigas förmåner - - - - - 153 Dagpenning reputbildning - - u Summa varav saldopåverkande avvikelser 8. Invandrare och flyktingar 11 Ersättning p.g.a. politisk förföljelse - - - - - - - - - - 138 Engångsbidrag vid arbetsplacering av flyktingar - - - - - Summa varav saldopåverkande avvikelse 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg 83 Läkemedel 0,98 1,01 1,06 1,10 1,14 0,72 0,74 0,78 0,81 0,84 133 Socialbidrag 5,36 5,01 6,43 6,12 5,76 158 Närståendepenning 0,00 0,00 u Summa 6,34 6,02 7,49 7,22 6,90 0,72 0,74 0,78 0,81 0,84 varav saldopåverkande avvikelser 0,98 1,01 1,06 1,10 1,14 0,72 0,74 0,78 0,81 0,84 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 12 Ersättning till neurosedynskadade - - - - - - - - - - 136 Handikappersättning m.m. - - - - - 145 Sjukpenning och rehablitering 2,06 1,33 u 147 Vårdbidrag 0,20 0,11 u 156 Arbetsskada, livränta 0,76 0,37 u Summa 3,02 1,81 varav saldopåverkande avvikelser 0,00 0,00 Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom 10 Pensionskostnader för arbetstagare 4,53 7,46 8,24 8,02 9,02 2,50 4,07 4,64 4,57 5,10 24 Avdrag för pensionspremier 0,08 0,19 0,15 0,18 0,27 0,04 0,10 0,08 0,10 0,15 45 Avsättning till personalstiftelse (pension) - - - - - - - - - - 56 Avkastningsskatt 16,19 15,12 13,79 16,63 20,69 11,33 10,58 9,66 11,64 14,49 139 Bostadstillägg pensionärer BTP 3,75 3,79 5,85 5,75 5,56 144 Särskilt grundavdrag pensionärer 14,30 14,14 15,87 15,52 15,16 152 Delpension 0,14 0,04 u Summa 38,99 40,74 43,90 46,10 50,70 13,87 14,75 14,38 16,31 19,74 varav saldopåverkande avvikelser 20,80 22,77 22,18 24,83 29,98 13,87 14,75 14,38 16,31 19,74 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn 134 Barnbidrag m.m. 10,83 13,03 13,63 14,94 16,56 135 Underhållsbidrag 4,20 4,28 5,66 5,43 5,29 137 Bidrag till adoption - - - - - 146 Föräldraförsäkring 1,73 0,90 u Summa 16,76 18,21 19,29 20,37 21,85 varav saldopåverkande avvikelser 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 66 Erkända arbetslöshetskassor m.m. - - - - - - - - - - 148 Dagpenning 4,76 2,19 u 149 Kontant arbetsmarknadsstöd 0,21 u Summa 4,97 2,19 varav saldopåverkande avvikelser 0,00 0,00 14. Arbetsmarknad och arbetsliv 15 Förmån av fri resa anställnings- intervju - - - - - - - - - - 17 Förmån av fri utbildning vid personal- avveckling m.m. - - - - - - - - - - 62 Anställningsstöd 1,91 3,05 1,40 2,25 71 Lag om tillf. avvikelse från lagen om soc.avg. 2,40 u 1,80 u 131 Flyttningsbidrag - - - - - 150 Utbildningsbidrag 1,24 0,56 u 157 Startbidrag egen rörelse - - u Summa 3,64 0,56 1,91 3,05 1,80 1,40 2,25 varav saldopåverkande avvikelser 2,40 0,00 1,91 3,05 1,80 1,40 2,25 Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 16. Utbildning och universitetsforskning 6 Kostnadsersättning personal SIPRI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 Kostnadsersättning till utländska forskare - - - - - - - - - - 141 Utbildningsbidrag 7,49 7,78 9,28 9,23 9,28 151 Vuxenstudiebidrag 0,33 0,24 u 154 Utbildningsbidrag för doktorander 0,02 0,01 u 155 Timersättning komvux, särvux, och sfi 0,02 0,01 u Summa 7,86 8,04 9,28 9,23 9,28 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 varav saldopåverkande avvikelser 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid 20 Underskott i litterär m.m. verksamhet - - - - - - - - - - 64 Akademier m.m. - - - - - - - - - - 67 Ideella föreningar - - - - - - - - - - 68 Kyrkor 0,12 0,14 0,14 0,14 0,14 0,09 0,11 0,11 0,10 0,10 73 Utländska artister 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 75 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - - - - - 76 Bidrag från Sveriges författarfond 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 78 TV-licenser 1,85 1,94 2,03 2,11 2,17 1,36 1,42 1,48 1,55 1,61 79 Periodiskt medl.blad m.m. - - - - - - - - - - 80 Annan periodisk publikation - - - - - - - - - - 82 Försäljning av bildkonst - - - - - - - - - - 84 Lotterier 4,25 4,57 4,82 5,01 5,46 3,12 3,33 3,52 3,67 4,03 85 Idrottsevenemang 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 90 Skidliftar 0,09 0,10 0,10 0,11 0,11 0,07 0,07 0,07 0,08 0,08 91 Allmänna nyhetstidningar 1,89 1,87 1,86 1,93 1,94 1,39 1,36 1,36 1,42 1,44 92 Biografföreställningar 0,20 0,26 0,29 0,31 0,29 0,15 0,19 0,21 0,22 0,21 93 Konserter, teatrar m.m. 0,18 0,18 0,19 0,20 0,21 0,13 0,13 0,14 0,15 0,15 94 Kommersiell idrott 0,32 0,33 0,34 0,36 0,37 0,23 0,24 0,25 0,26 0,27 95 Upphovsrätter 0,01 0,01 0,01 0,01 0,02 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 96 Ideella föreningar (exkl. konserter, idrott, utbildning) 0,06 0,06 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Summa 9,10 9,60 9,99 10,39 10,92 6,70 7,01 7,30 7,61 8,05 varav saldopåverkande avvikelser 9,10 9,60 9,99 10,39 10,92 6,70 7,01 7,30 7,61 8,05 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 50 Avkastning småhus 12,51 8,93 10,26 18,63 15,81 8,76 6,25 7,18 13,04 11,07 51 Avkastning bostadsrätter 2,44 1,21 1,85 3,31 1,92 1,75 0,87 1,33 2,38 1,38 54 Kapitalvinstbeskattning på eget hem och bostadsrätt 1,64 1,64 1,64 1,64 1,64 1,15 1,15 1,15 1,15 1,15 61 ROT-reduktioner 3,53 3,86 0,95 u 2,31 2,48 0,62 u 77 Försäljning av tomtmark och byggnader 0,06 0,07 0,07 0,07 0,08 0,05 0,05 0,05 0,05 0,06 Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 97 Tidpunkt för inbetalning i byggnads- rörelse 0,21 0,18 0,21 0,28 0,33 0,16 0,13 0,15 0,21 0,24 125 Ränteutgifter bostadsrättsföreningar -3,87 -2,32 -2,02 -2,62 -2,21 -2,71 -1,62 -1,41 -1,84 -1,54 126 Fastighetsskatt på hyreshus, bostadsdelen -3,88 -3,90 -3,61 -3,35 -5,55 -2,85 -2,85 -2,64 -2,46 -4,10 127 Fastighetsskatt på lokaler -2,85 -3,04 -3,20 -3,38 -3,50 -2,09 -2,22 -2,33 -2,48 -2,58 128 Fastighetsskatt på industrienhet -1,41 -1,40 -1,41 -1,42 -1,42 -1,03 -1,02 -1,03 -1,04 -1,05 140 Bostadsbidrag 2,91 2,70 4,16 3,84 3,56 Summa 11,29 7,93 8,90 17,00 10,66 5,50 3,22 3,07 9,01 4,63 varav saldopåverkande avvikelser 8,38 5,23 4,74 13,16 7,10 5,50 3,22 3,07 9,01 4,63 19. Regional utjämning och utveckling 36 Bidrag till regional utvecklingsfond - - - - - - - - - - 63 Skattereduktion för anslutning till bredband 0,80 0,80 70 Lag om nedsättning av socialavgifter 0,50 0,53 0,51 u 0,37 0,39 0,37 u 104 Elförbrukning i norrlandskommuner 0,92 0,73 0,77 0,77 0,78 0,67 0,53 0,56 0,57 0,57 Summa 1,42 1,26 1,28 0,77 1,58 1,04 0,92 0,93 0,57 1,37 varav saldopåverkande avvikelser 1,42 1,26 1,28 0,77 1,58 1,04 0,92 0,93 0,57 1,37 20. Allmän miljö- och naturvård 107 Skattebefrielse biobränslen 5,96 7,57 7,54 8,67 8,83 4,37 5,52 5,50 6,36 6,52 114 Miljöbonus för el producerad i vind- kraftverk 0,04 0,07 0,07 0,11 0,12 0,03 0,05 0,05 0,08 0,09 Summa 6,00 7,64 7,61 8,78 8,95 4,40 5,57 5,55 6,44 6,61 varav saldopåverkande avvikelser 6,00 7,64 7,61 8,78 8,95 4,40 5,57 5,55 6,44 6,61 21. Energi 38 Kärnkraftsanläggning 0,01 0,01 0,01 u 0,01 0,01 0,01 u 105 Skatt på el för gas- värme- vatten och elförsörjning 0,26 0,26 0,24 0,24 0,24 0,19 0,19 0,18 0,17 0,18 106 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen 3,71 4,9 4,63 5,4 5,47 2,72 3,57 3,37 3,96 4,04 108 Halvt avdrag för allmän energiskatt på bränsle 0,17 0,23 0,22 0,21 0,21 0,13 0,17 0,16 0,15 0,15 109 Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft 0,70 0,74 0,69 0,75 0,76 0,51 0,54 0,51 0,55 0,56 120 Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft 0,54 0,71 0,65 0,71 0,72 0,39 0,52 0,47 0,52 0,53 129 Fastighetsskatt på elproduktions- enheter -1,55 -0,35 -0,35 -0,36 -1,13 -0,26 -0,26 -0,27 130 Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk -2,01 -2,13 -2,11 -2,50 -2,48 -1,47 -1,55 -1,54 -1,83 -1,83 Summa 3,38 3,17 3,98 4,46 4,56 2,48 2,32 2,90 3,26 3,36 varav saldopåverkande avvikelser 3,38 3,17 3,98 4,46 4,56 2,48 2,32 2,90 3,26 3,36 Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 22. Kommunikationer 81 Internationell personbefordran 0,13 0,13 0,14 0,14 0,15 0,09 0,09 0,10 0,10 0,11 89 Persontransporter 2,67 2,72 2,93 3,04 2,43 1,96 1,98 2,14 2,23 1,79 99 Skatt på diesel 8,08 9,15 9,61 8,83 9,05 5,93 6,67 7,01 6,48 6,68 100 Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,34 1,43 1,44 1,45 1,47 0,98 1,04 1,05 1,06 1,09 101 Skattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift 0,09 0,11 0,12 0,12 0,12 0,07 0,08 0,08 0,09 0,09 102 Skattebefrielse inrikes sjöfart 0,47 0,81 0,95 0,96 0,96 0,34 0,59 0,69 0,70 0,71 103 Skattebefrielse för bränsle för inrikes luftfart - - - - - - - - - - 117 Skattebefrielse för inrikes luftfart - - - - - - - - - - 118 Skattebefrielse för bandrift 0,02 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 119 Skattebefrielse för inrikes sjöfart 0,11 0,20 0,24 0,24 0,24 0,08 0,15 0,18 0,18 0,18 122 Undantag från svavelskatt för vissa transportslag - - - - - - - - - - Summa 12,91 14,58 15,46 14,81 14,45 9,47 10,62 11,27 10,86 10,67 varav saldopåverkande avvikelser 12,91 14,58 15,46 14,81 14,45 9,47 10,62 11,27 10,86 10,67 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 26 Uttag av bränsle m.m. 0,24 0,25 0,22 0,22 0,22 0,13 0,14 0,13 0,12 0,12 27 Avverkningsrätt till skog - - - - - - - - - - 29 Avgångsvederlag till jordbrukare - - - - - - - - - - 31 Anläggning av skog m.m. 0,42 0,40 0,42 0,47 0,49 0,23 0,22 0,24 0,27 0,28 32 Skogsavdrag - - - - - - - - - - 44 Skogs- och skogsskadekonto 0,09 0,06 0,06 0,09 0,09 0,05 0,03 0,04 0,05 0,05 98 Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - - - - - - 111 Bränsleförbrukning i växthus- och jordbruksnäringen 0,09 0,10 0,10 0,10 0,10 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 113 Elförbrukning i växthus- och jordbruksnäringen 0,03 0,03 0,03 0,03 0,04 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 Summa 0,87 0,84 0,83 0,91 0,94 0,50 0,48 0,50 0,54 0,55 varav saldopåverkande avvikelser 0,87 0,84 0,83 0,91 0,94 0,50 0,48 0,50 0,54 0,55 24. Näringsliv 9 Tjänsteinkomster utländska fartyg - - - - - - - - - - 18 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag 0,80 0,78 0,73 0,75 0,84 0,44 0,43 0,41 0,43 0,47 25 Kvittning av underskott i aktiv näring 0,05 0,03 0,03 0,04 0,04 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 28 Näringsbidrag och EU-bidrag - - - - - - - - - - 30 Avyttring av näringsfastighet och liknande - - - - - - - - - - 33 Substansminskning - - - - - - - - - - 37 Nedskrivning av lager och pågående arbete 1,22 1,26 1,38 1,41 1,40 0,84 0,86 0,95 0,98 0,97 41 Koncernbidragsdispens - - - - - - - - - - 42 Skadeförsäkringsföretag 0,68 0,58 0,58 0,74 0,75 0,50 0,43 0,43 0,54 0,55 46 Återföring skatteutjämningsreserv 0,41 0,21 0,10 u 0,30 0,15 0,08 u Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 47 Överavskrivningar avseende inventarier 6,16 6,30 6,29 6,16 6,01 4,52 4,59 4,59 4,52 4,44 48 Periodiseringsfonder 4,40 3,50 3,95 4,89 4,95 3,23 2,55 2,88 3,59 3,66 49 Generationsskifte vid räntefördelning - - - - - - - - - - 65 Företagarförening m.m. - - - - - - - - - - 72 Nedsättning inriktning mindre företag 4,64 7,29 7,51 7,73 7,94 3,40 5,32 5,48 5,67 5,87 74 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - - - - - 88 Rumsuthyrning 0,53 0,53 0,64 0,66 1,19 0,39 0,39 0,46 0,48 0,88 110 Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt 2,34 2,45 2,41 2,47 2,51 1,72 1,79 1,76 1,81 1,85 112 Elförbrukning inom industrin 9,02 11,19 11,24 12,09 12,24 6,61 8,16 8,19 8,87 9,03 115 Metallurgiavdrag 0,25 0,34 0,34 0,34 0,34 0,19 0,25 0,25 0,25 0,25 116 Nedsättning av CO2-skatt för industrin 0,13 0,27 0,26 0,27 0,26 0,10 0,20 0,19 0,20 0,20 121 Undantag från svavelskatt 1,73 1,82 1,82 1,83 1,81 1,27 1,33 1,33 1,34 1,34 Summa 32,36 36,54 37,28 39,39 40,28 23,54 26,47 27,02 28,69 29,53 varav saldopåverkande avvikelser 32,36 36,54 37,28 39,39 40,28 23,54 26,47 27,02 28,69 29,53 30. Generell skatteförmån 8 Tjänsteinkomster vistelse utomlands - - - - - - - - - - 40 Dubbelbeskattningsavtal, matching credit - - - - - - - - - - 43 Rabatt från ekonomiska föreningar m.m. 0,11 0,13 0,15 0,15 0,14 0,08 0,09 0,11 0,11 0,10 52 Kapitalvinst på aktier 11,35 12,69 13,65 13,65 14,67 7,95 8,89 9,55 9,55 10,27 53 Utdelning aktier m.m. 5,39 5,17 4,21 4,35 5,45 3,77 3,62 2,95 3,04 3,82 55 Utdelning av aktier - - - - - - - - - - 57 Avkastningsskatt K-försäkringar 0,19 0,24 0,18 0,21 0,26 0,13 0,17 0,12 0,15 0,18 59 Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. - - - - - - - - - - 60 Marknadsnoterade fordringar - - - - - - - - - - 69 Ägare av vissa fastigheter - - - - - - - - - - 86 Investeringsguld - - - - 87 Livsmedel 20,81 21,68 22,77 23,64 22,70 15,27 15,81 16,60 17,34 16,76 Summa 37,84 39,91 40,95 42,00 43,23 27,20 28,57 29,33 30,19 31,13 varav saldopåverkande avvikelser 37,84 39,91 40,95 42,00 43,23 27,20 28,57 29,33 30,19 31,13 301. Generell skatteförmån till hushåll 1 Stipendier - - - - - - - - - - 2 Hittelön - - - - - - - - - - 3 Ersättning för blod m.m. 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 4 Intäkter vid försäljning av vilt växande bär - - - - - - - - - - 5 Utlandstillägg - - - - - - - - - - 13 Sjömansavdrag - - - - - - - - Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 14 Personalrabatter m.m. - - - - - - - - - - 16 EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning - - - - - - - - - - 19 Förmån av personaldatorer 2,84 2,68 2,66 2,70 1,55 1,51 1,51 1,53 21 Avdrag för dubbel bosättning 0,81 0,95 0,90 0,90 0,94 0,45 0,53 0,52 0,52 0,54 22 Avdrag för resor till och från arbetet 6,49 7,68 7,29 7,25 7,57 3,63 4,28 4,19 4,21 4,37 23 Avdrag för hemresor - - - - - - - - - - 34 Avdrag för arbetsresor, näringsidkare - - - - - - - - - - 35 Yrkesfiskaravdrag - - - - - - - - - - 58 Konsumtionskrediter - - - - - - - - - - 123 Ränteutgifter - 21 % reduktion -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 -0,07 -0,07 -0,07 -0,08 -0,08 124 Begränsning skattereduktion -0,22 -0,22 -0,21 -0,21 -0,21 -0,16 -0,15 -0,15 -0,14 -0,14 142 Skattefria pensioner 0,95 0,97 2,71 2,57 2,44 143 Övriga skattefria transfereringar 0,24 0,24 2,03 1,90 1,77 Summa 8,19 12,38 15,32 15,00 15,14 3,87 6,15 6,02 6,04 6,24 varav saldopåverkande avvikelser 7,00 11,17 10,58 10,53 10,93 3,87 6,15 6,02 6,04 6,24 Summa saldopåverkande avvikelser 1997–2001 143,47 153,73 155,95 173,03 177,11 101,12 106,83 109,05 121,74 124,97 Summa skatteavvikelser 204,97 211,43 221,57 238,33 242,49 101,12 106,83 109,05 121,74 124,97 3 Beskrivning av enskilda skatteavvikelser 3.1 Inkomst av tjänst 1. Stipendier är skattefria enligt kommunalskattelagen när de är avsedda för mottagarens utbildning m.m. och inte utgör ersätt-ning för arbete. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 2. Hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått brott är i princip ersättning för prestation. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 3. Ersättningar för blod. Enligt samma princip som för hittelön är ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 4. Intäkter av försäljning av vilt växande bär. Försäljning av vilt växande bär och svamp samt kottar är skattefri upp till en ersättning på 5 000 kr. Eftersom inkomsten utgör ersättning för arbete avser skatteavvikelsen inkomstskatt och särskild löneskatt. 5. Kostnadsersättning i form av utlandstillägg. Nämnda ersättningar och därmed likställda förmåner såsom fri bostad och bostadskostnadsersättning är ej skattepliktiga för utanför Sverige stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. 6. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI. Ersättning avseende ökade levnads- kostnader och skolavgifter för barn samt fri bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa ut- ländska forskare. Skattefriheten har motive- rats med svårigheten att rekrytera forskare. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. 7. Kostnadsersättning till utländska forskare. Enligt lagen om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige medges skattefrihet för vissa kostnads- ersättningar. Särskilt beslut fordras av Forskarskattenämnden. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. 8. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands. Den s k ettårsregeln medger skattefrihet i Sverige, även om ingen be- skattning skett utomlands. Om anställ- ningen varat minst ett år i samma land och i allmänhet avsett anställning hos annan än svenska staten eller svensk kommun medges befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 9. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg. Skattefrihet föreligger för anställning ombord på utländskt fartyg om an-ställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som är svensk juridisk person eller fysisk person bosatt i Sverige. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 10. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension. Enligt kommunalskattelagen skall arbetsgivarens kostnader inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnad- erna avser tryggande av pension genom avsättning eller pensionsförsäkring inom vissa ramar. Eftersom avsättningen utgör ersättning för utfört arbete ligger ersättningen till grund för särskild löneskatt. Skatte-avvikelsen vad gäller inkomstskatten beror på skillnaden i marginalskatter vid avsättning och utbetalning av pensionen. 11. Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. Ersättningar som kommer från utlandet på grund av politisk förföljelse och liknande har undantagits från beskattning. Skatte- avvikelsen avser inkomstskatt. 12. Ersättning till neurosedynskadade. Ersättningen är ej skattepliktig. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 13. Sjömansavdrag. Medges sjömän som haft s.k. sjöinkomst och uppgår till 36000 kronor om fartyget går i fjärrfart och till 35 000 kronor om det går i närfart. Om man inte arbetat ombord hela året skall avdrag medges med 1/365*sjömansavdraget per dag. Den som haft sjöinkomst får också skattereduktion med 14 000 kronor om fartyget går i fjärrfart och med 9000 kronor om det går i närfart. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 14. Personalrabatter m.m. Personalrabatter beskattas inte. Fria resor för anställda inom flyg eller järnväg schablonbeskattas istället för att beskattas som andra förmåner. "Frequent flyer"-rabatter är numera ej undantagna från skatteplikt. 15. Anställningsintervju. Förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa är ej skattepliktig. 16. EU-parlamentariker. EU-parlamentariker- nas rese- och kostnadsersättning från EU- parlamentet är ej skattepliktig. 17. Utbildning vid personalavveckling. Förmån av fri utbildning vid personalavveckling m.m. är ej skattepliktig. 18. Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktiebolag. Genom reglerna i 3 § 12 mom SIL för beskattning av aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa, beskattas viss avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Avvikelsen består i skillnaden mellan tjänste- och kapitalinkomstbeskattningen. 19. Förmån av personaldator. Den privata förmån som en arbetstagare har av att ha tillgång till en dator i det egna hemmet som arbetsgivaren bekostar tas inte upp till förmånsbeskattning i det fall datorn i huvudsak används för utförande av arbetsuppgifter. I de fall arbetstagaren hyr datorn av arbetsgivaren enbart för privat bruk och hyran betalas i form av ett bruttolöneavdrag, utgår varken inkomstskatt eller särskild löneskatt. Eftersom dessa förmåner kan betraktas som ersättning för utfört arbete avser skatte- avvikelsen inkomstskatt och särskild löneskatt. 3.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag 20. Underskott i litterär verksamhet. Under- skott i en förvärvskälla får normalt inte kvittas mot överskott i en annan. Under- skott i förvärvskälla som avser aktiv närings- verksamhet avseende litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får kvittas mot inkomst av tjänst till den del underskottet avser samma år. Detta är en avvikelse i inkomstskatten. Eftersom underskottet i annat fall kan sparas för att kvittas mot framtida intäkter av litterär verksamhet är skatteavvikelsen även en skattekredit inom näringsverksamhet. 21. Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bosättning medges i vissa fall skattskyldig om dubbel bosättning är skälig p g a makes eller sambos förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller annan särskild omständighet. Avdraget motiveras med att det främjar rörligheten på arbetsmarknaden. Skatteavvikelsen avser in- komstskatt. 22. Avdrag för resor till och från arbetet. Kostnader som överstiger 7000 kronor (6000 kronor inkomståren 1996–1997) är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen en privat levnadskostnad, varför avdraget utgör en skatteavvikelse avseende inkomstskatt. 23. Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete på annan ort än sin hemort äger i vissa fall rätt till avdrag för hemresor. Även detta avdrag motiveras med ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Skatteavvikelsen avser in- komstskatt. 24. Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får göras för erlagda pensionspremier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en avvikelse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 25. Underskott av aktiv näringsverksamhet. Underskott av aktiv näringsverksamhet får kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. Avdragsrätten är belagd med olika restriktioner för att förhindra handel med avdragsrätt och att avdragsrätt för samma näringsverksamhet kan upp-komma för flera femårsperioder. 3.3 Intäkter av näringsverksamhet 26. Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22 § 1 st p 1a) är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatte-plikt om fastigheten är taxerad som lant-bruksenhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 27. Avverkningsrätt till skog mot betalning som skall erläggas under flera år. Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstift-ning (KL 24 § 5 st p1 anv) tilllämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen uppskjuts, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet. Räntan på krediten bör utgöra underlag för särskild löneskatt. 28. Näringsbidrag och EU-bidrag. Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effekten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 29. Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 30. Näringsfastighet och bostadsrätter i näringsverksamhet. Avyttring av näringsfastighet som inte utgör omsättningstillgång beräknas enligt kapitalvinstreglerna och redovisas av fysisk person i inkomstslaget kapital. Samtidigt skall återläggning göras i inkomstslaget näringsverksamhet av de värdeminskningsavdrag och - med vissa tidsmässiga begränsningar - avdrag för värdehöjande reparationer som har gjorts under innehavstiden. Enligt den övergångsregel som gällde t.o.m. den 31 december 1999 skulle återläggning inte göras för avdrag som medgetts före den 1 januari 1991. Värdeminskningsavdrag som gjorts före 1991 och som dragits av i inkomstslaget ”annan fastighet” skulle i stället återläggas på ett sådant sätt att vinsten - som beskattades i inkomstslaget kapital - ökades. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och socialavgifter på de avdrag som gjorts före den 1 januari 1991. 3.4 Kostnader i näringsverksamhet 31. Anläggning av ny skog. Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk får omedelbart kostnadsföras. Samma avdragsmöjligheter gäller även för bär- och fruktodlingar för inköp och plantering av träd och buskar. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen. 32. Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsin- täkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att medge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteavvikelsen uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 33. Substansminskning. Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skatteavvikelse. Enligt en alternativregel kan dock avdraget uppgå till 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen. 34. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet. Se under kostnader i tjänst. 35. Yrkesfiskaravdrag. Enligt 16 kap. 36 § IL har yrkesfiskare som under längre tidsperioder personligen bedrivit fiske rätt till avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som han har haft på grund av att han vistats utom sin vanliga hemort. Rätt till avdrag föreligger dock endast om resan varit förenad med övernattning utom den vanliga hemorten. Avdrag medges med ett schablonbelopp som för närvarande uppgår till 90 kr per dag. 36. Bidrag till regionala utvecklingsbolag. Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regional utvecklingsbolag. Skatteavvikelsen avser in- komstskatt och särskild löneskatt. 37. Lagernedskrivning och pågående arbeten. Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas-tigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Olika bestämmelser finns för pågående arbeten som utförs på löpande räkning och arbeten som utförs till fast pris. För arbeten på löpande räkning kan samma alternativregel som ovan användas. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad som lagernedskrivningen medför. Eftersom räntan på krediten inte är förmånsgrundande skall den utgöra underlag för särskild löneskatt. 38. Kärnkraftsanläggning. Företag som driver kärnkraftsanläggning får avdrag för belopp som i räkenskaperna sätts av för framtida hantering av utbränt kärnbränsle. Detta förfarande gäller även företag som mot förskottsbetalning åtagit sig att svara för hantering av nämnda slag. Skatteeffekten utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad som det omedelbara avdraget medför. 39. Avgifter till VPC. Enligt den upphävda lagen om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag medgavs avdrag för avgifter till VPC avseende dels vissa lagreglerade uppgifter (i princip kostnader för förvaltning av aktiekapitalet), dels uppgifter enligt särskilt uppdrag (organisationskostnader i vid mening). Vissa utav dessa kostnader var tidigare inte avdragsgilla enligt allmänna regler. 1997 ändrades de allmänna reglerna och specialregleringen avskaffades. 40. Matching credit klausuler i olika dubbelbe- skattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyl- dig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 41. Koncernbidragsdispens. Regeringen kan i vissa fall medge avdrag för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag skall vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteav- vikelsen avser inkomstskatt. 42. Skadeförsäkringsföretag. I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till säkerhetsreserven. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på skillnaden i skatt som det extra avdraget medför. 43. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar. Ekonomiska föreningar får göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 44. Skogs- och skogsskadekonto. Det finns möjlighet till uppskov av beskattning av de intäkter som är hänförliga till skogsbruk genom insättning på skogs- eller skogsskadekonto. De medel som sätts in på skogskonto utgör underlag för avdrag vid taxeringen. Avsättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto och 20 år på skogsskadekonto. Avkastningen på skogskonto beskattas med 15 procent. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten. Räntan på krediten bör utgöra underlag för särskild löneskatt. 45. Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare får rätt att göra avdrag för medel som avsatts till personalstiftelse för tryggande av pensionsutfästelse. Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än näringsidkaren. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 46. Återföring av skatteutjämningsreserv. Avsättning till skatteutjämningsreserv upphörde 1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall återföras till beskattning i princip i lika delar under en period om sju år, varför skatteavvikelsen kvarstår. En definitiv skattelättnad avseende skatten på 10 procent av den totala avsättningen uppkommer därvid. 47. Överavskrivningar. Den bokföringsmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens livstid i bolaget, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att bokföringsmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Skatteregeln medger att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat. Skatteavvikelsen avser ränteeffekten på skattekrediten. Eftersom denna inte är förmånsgrundande skall den ligga till grund för beräkning av särskild löneskatt. 48. Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet där näringsidkaren/bolaget kan reservera medel under högst 6 år (före inkomståret 1999 var tiden 5 år). Inkomståret 1996 medgavs avsättning med högst 25%. Avsättningstaket sänktes till 20 % inkomståret 1997. Avsättningstaket för enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i HB återställdes inkomståret 1998. Fr.o.m. inkomståret 2001 är avsättningstaket 25% för akitiebolag och övriga juridiska personer och 30 % för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i HB. Reserveringsmöjligheten innebär en skattekredit på det reserverade beloppet. 49. Generationsskifte vid räntefördelning. Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvävet. 3.5 Intäkter av kapital 50. Avkastning småhus. Avkastning från eget hem behöver ej tas upp till beskattning. Däremot utgår fastighetsskatt med 1,5 procent av taxeringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan på fastighetens marknadsvärde och fastighetsskatten. 51. Avkastning bostadsrätt. Enligt gällande regler skall bostadsrättsföreningen årligen ta upp en intäkt om 3 procent av fastighetens taxeringsvärde. Därutöver utgår fastighetsskatt på 1,5 procent av taxeringsvärdet (temporärt nedsatt till 1,3 procent år 1999 och till 1,2 procent år 2000). Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan på det sammanlagda marknadsvärdet av bostadsrätterna och den skatt som betalas enligt gällande regler. 52. Kapitalvinst på aktier. Beskattning av värdeökning på aktier sker först vid realisationstillfället. Räntan på denna skattekredit är en skatteavvikelse. 53. Utdelning på aktier. Från och med inkomståret 1997 uppkommer en avvikelse genom lättnadsreglerna för delägare i onoterade bolag. En avkastning om 70 procent av statslåneräntan på ett speciellt definierat underlag undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 54. Kapitalvinst på eget hem och bostadsrätt. Endast halva kapitalvinsten som eventuellt uppstår vid försäljning av eget hem eller bostadsrätt tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Från och med den 8 september 1993 kan också kapitalvinsten under vissa omständigheter skjutas upp. Vid sidan av att bara halva kapitalvinsten tas upp, motsvarar skatteavvikelsen, vad avser möjligheten till uppskov, en räntefri kredit. 55. Utdelning av aktier. Utdelning av aktier i ett annat aktiebolag kan under vissa omstän- digheter vara skattefri, trots att en utdelning av detta slag enligt huvudregeln är att anse som skattepliktig. 56. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än annan avkastning på kapital. Avvikelsen uppkommer dels i näringsverksamhet, genom bolagens egna reserveringar och fonderingar i försäkringsbolag, dels i kapital genom det individuella pensionssparandet. Skattesatsen är satt till 15 procent på en schablonberäknad av-kastning. 57. Avkastningsskatt på K-försäkringar. Avkastningsskatten på K- försäkringskapitalet är justerat för den fördröjning i avskattning av kvarhållen vinst som uppkommer vid direktägande. En räntefri skattekredit uppkommer genom detta. 3.6 Kostnader i kapital 58. Konsumtionskrediter. Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdrags-gilla. Enligt normen är endast ränteutgifter för lån till investeringar och boende avdragsgilla, vilket innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteavvikelse. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 59. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. Förluster vid avyttring av marknadsnoterade aktier m.m. får dras av från kapitalvinst på marknadsnoterad sådan tillgång utan den begränsning som i andra fall gäller avdrag för kapitalförluster. En motsvarande kvittningsrätt gäller för vinster och förluster på icke marknadsnoterade aktier o.d. Kapitalförluster på onoterade aktier får kvittas mot vinster på marknadsnoterade aktier fr.o.m. inkomståret 1998. Enligt förslag i VÅP2000 skall fr.o.m. inkomståret 2000 förluster på marknadsnoterade aktier m.m. även kunna kvittas mot vinster på onoterade aktier. Avdragsbegränsningen för fysiska personer är i övrigt 70 procent av den faktiska kapitalförlusten. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 60. Marknadsnoterade fordringar. Kapitalvinst och kapitalförlust behandlas i skattehänseende som ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta innebär att de är kvittningsbara mot varandra till 100 procent. Dessa regler tillämpas inte på icke marknadsnoterade fordringar. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 3.7 Skattereduktion 61. ROT-reduktioner. Den 15 april 1996 återinfördes möjligheten att få skattereduktion på löneandelen av reparations- och förbättringskostnader på hyreshus och egna hem. Till skillnad från 1993 och 1994 gäller reduktionen även för bostadsrättsinnehavare. Möjligheten till ROT-reduktion skulle ha upphört den 31 december 1998 men förlängdes genom förslag i prop. 1997/1998: 119 till och med den 31 mars 1999. 62. Anställningsstöd genom kreditering av skattekonto. Enligt förslag i prop. 1998/99:100 skall anställningsstödet från och med år 1999 omformas från ett bidrag på utgiftssidan till en kreditering av skattekontot för arbetsgivaren vid anställning av långtidsarbetslösa. Den arbetsgivare som anställer en arbetslös person som varit inskriven som arbetslös eller i konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärd vid arbetsförmedlingen under minst 36 månader kan krediteras under 24 månader. Avvikelsen avser skattereduktion. 63. Skattereduktion för anslutning till bredband. I prop. 1999/2000:86 föreslår regeringen bland annat en skattereduktion för anslutning till bredband. Då den exakta utformningen av stödet och fördelningen mellan olika sektorer ännu inte är klar har avvikelsen redovisats schablonmässigt. 3.8 Skattskyldighet 64. Akademier. Akademier, allmänna under- visningsverk, studentnationer och sam- arbetsorgan för studentnationer är befriade från skatteplikt för all inkomst utom inkomst av fastighet. 65. Företagareföreningar. All inkomst utom inkomst av fastighet är skattefri för företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond och regleringsförening på jordbrukets och fiskets områden. 66. Erkända arbetslöshetskassor m.m. All inkomst utom inkomst av fastighet är skattefri för erkända arbetslöshetskassor, personalstiftelser med verksamhet att lämna understöd vid arbetslöshet, allmänna försäkringskassor m fl. 67. Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för inkomst av fastighet och vissa rörelseinkomster för allmännyttiga ideella föreningar. 68. Kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. Enbart skatteplikt för inkomst av fastighet eller rörelse. 69. Ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2–4 §§ fastighetstaxeringslagen. Ägare av sådan fastighet är frikallade från skattskyldighet för vissa typer av inkomster från sådan fastighet. Undantaget gäller bl.a. nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter. 3.9 Socialavgifter 70. Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa arbetsgivare med fast driftställe i stödområde 1 och i den norra delen av stödområde 2 fick t.o.m. inkomståret 1999 en nedsättning av socialavgifterna. Nedsättningen gällde inte stat och kommun. Nedsättningen var 8 procentenheter fr.o.m. 1/1 1997 och omfattade både arbetsgivare och egenföretagare. Denna skatteavvikelse budgeterades på budgetens utgiftssida genom ett anslag under utgiftsområde 19 som täckte bortfallet av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av denna nedsättning. 71. Lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter. För att främja utbildning fick arbetsgivare som lät anställd deltaga i utbildning på arbetstid göra avdrag med 400 kr (från och med den 1 juli 1996) från det belopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter. Avdrag fick även göras med 35 kr per timme för anställda som deltar i fortbildning. Totalkostnaden per person är begränsad till 20 000 kr. Stödet är även förknippat med diverse villkor. Skatteavvikelsen upphörde 1997. 72. Nedsättning med viss inriktning på mindre företag. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en arbetsgivare göra ett avdrag med 5 procent av lönesumman upp till ett visst tak. Den maximala lönesumma som medgav nedsättning uppgick år 1997 till 600 000 kronor per år. Fr.o.m. år 1998 har den maximala lönesumma som medger nedsättning höjts till 852 000 kronor. Till denna avvikelse har även förts motsvarande avdrag för egenavgifter för enskilda näringsidkare. 3.10 Särskild löneskatt 73. Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige betalar utländska artister en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Eftersom inkomsten inte är förmånsgrundande avser skatteavvikelsen särskild löneskatt. 74. Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteavvikelsen avser särskild löneskatt. 75. Ersättning till idrottsutövare. Ersättning som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Eftersom ersättningen inte är förmånsgrundande utgörs avvikelsen av särskild löneskatt. 76. Bidrag från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden. Ersättningen finansieras med statliga medel och är pensionsgrundande. Eftersom ersättningen är pensions-grundande bör den betraktas som ersätt-ning för utfört arbete. Ersättningarna är belagda med tilläggspensionsavgift (fr.o.m. år 1999 beläggs ersättningarna i stället med statlig ålderspensionsavgift). Avvikelsen utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån. 3.11 Mervärdesskatten Undantag från skatteplikt 77. Omsättning av nybyggda fastigheter. Skatteavvikelsen gäller försäljning av tomtmark till ickeskattskyldiga och den obeskattade vinstmarginalen på byggnader som byggts i egen regi med uttagsbeskattning och som sålts vidare till en icke skattskyldig person. 78. TV-licenser. Viss verksamhet för produktion och utsändning av radio- och tele-visionsprogram. Innebär bl.a. att TV- avgiften inte belastas med mervärdesskatt. 79. Periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar. Undantaget gäller även införande av annonser, tryckning m.m. 80. Annan periodisk publikation. Avser publikationer av organisationer med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfräm-jande, politiskt, miljövårdande m.fl. ändamål. 81. Internationell personbefordran. Som export räknas transport till eller från utlandet. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och landtransporter. Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter. 82. Försäljning av alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Undantaget gäller om försäljningssumman understiger 300 000 kronor per år. Fr.o.m den 1 november år 1995 är skattesatsen 12 procent om försäljningssumman överstiger 300 000 kronor per år. Tidigare var även denna försäljning undantagen. Vid omsättning av annan utgår full beskattning. 83. Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus är kvalificerat undantaget från mervärdesskatt. Däremot utgår mervärdesskatt vid försäljning av icke receptbelagda läkemedel. 84. Lotterier. All beskattning sker i form av punktskatt. 85. Idrottsevenemang. Idrottsevenemang som anordnas av en allmännyttig ideell förening, stat eller kommun är undantaget från skatteplikt. 86. Investeringsguld. Guld med viss finhalt samt guld som representeras av värdepapper. Undantaget trädde i kraft den 1 januari år 2000. Skattesats 87. Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen numera nedsatt till 12 procent. Före 1/1 1996 uppgick skattesatsen till 21 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror. 88-90. Rumsuthyrning, personbefordran samt transport i skidliftar. Skattesatsen är 12 procent. 91. Allmänna nyhetstidningar. Från den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt med en skattesats om 6 procent. Tidigare var nyhetstidningar kvalificerat undantagna från skatteplikt. 92. Biografföreställningar. Fr.o.m. 1 juli 1996 beskattas bio med en skattesats om 6 procent. 93. Entréavgiftsbelagda kulturevenemang. Dessa beskattas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997. 94. Avgifter för idrottsutövning eller till idrottsevenemang som tillhandahålls kommersiellt. Beskattas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997. 95. Upphovsrätter. Upphovsrätter beskattas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997. Undantag från skattskyldighet 96. Allmännyttiga ideella föreningar. Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksam-het räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt enligt lagen om statlig inkomstskatt för omsättningen ifråga. Redovisningsperiod 97. Tidpunkten för redovisningsskyldighetens inträde i byggnads- och annan entreprenadverksamhet. Redovisningsskyldigheten inträder två månader efter det att fastigheten tagits i bruk. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten. Avdrag för ingående skatt 98. Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdragsrätten omfattar hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om i arrendet ingår värdet av bostad. 3.12 Skatteförmåner inom punktskatteområdet Energiskatt 99. Skatt på dieselbränsle i motordrivna fordon. Skattesatsen för diesel i olika miljöklasser jämförs med skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen , vilken utgör normen på hela transportområdet. Under 2000 är den genomsnittliga skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 41 öre/kWh medan diesel beskattas med 19 öre/kWh i miljöklass 1, 21 öre/kWh i miljöklass 2 och 24 öre/kWh i miljöklass 3. 100. Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteavvikelsen uppgår till 41 öre/kWh. 101. Skattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift. Befrielsen gäller bränsleförbruk- ning för järnväg och tunnelbana. Skatteavvi- kelsen uppgår till 41 öre/kWh. 102. Skattebefrielse på bränsle för inrikes yrkesmässig sjöfart. Avvikelsen uppgår till 41 öre/kWh. 103. Skattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart. Bränsle som används som flygbränsle beskattas inte. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. 104. Elförbrukning i vissa kommuner. Normen för skatt på elektrisk kraft utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 16,2 öre/kWh under 2000. I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ma-lung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och Torsby är dock skattesatsen nedsatt till 10,6 öre/kWh. Avvikelsen i skattesatser utgörs av skillnaden mellan 16,2 öre och 10,6 öre/kWh. 105. El för gas- värme-, vatten- och elförsörjning. Skattesatsen för dessa förbrukare uppgår till 13,9 öre/kWh och i de kommuner som inte har ovannämnda nedsättning till 10,6 öre/kWh. Skatten på el som under perioden 1 november-31 mars förbrukas i elpannor är 16,2 öre/kWh och i de kommuner som har nedsättning 12,9 öre/kWh. Normen är som ovan, d.v.s. 16,2 öre/kWh. 106. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen. Skatteavvikelserna beräknas som skillnaden mellan skattesatserna på de olika energislagen och normalskattesatsen på elektrisk kraft. Under 2000 uppgår skatteavvikelserna för- gasol till 15 öre/kWh, för naturgas 14,0 öre/kWh, för kol 12,0 öre/kWh, för tung eldningsolja 9,3 öre/kWh samt för villaolja 8,7 öre/kWh. Två tredjedelar av avvikelsen tillfaller hushållen medan resterande del tillfaller företagssektorn. 107. Skattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt utgår på biobränslen, vilket innebär en avvikelse på 16,2 öre/kWh 2000. 108. Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning medges avdrag med halva energiskatten. 109. Produktion av elkraft. De fossila bränslen som används som insatsvaror vid produktion av elkraft är skattebefriade. Man undviker därmed en dubbelbeskattning eftersom elkraften beskattas i konsumtionsledet. 110. Bränsleförbrukning inom industrin. Industrisektorn är skattebefriad för all användning av fossila bränslen. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen. 111. Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringarna. Från och med 1996 är växthusnäringen skattebefriad från energi- skatt för all användning av fossila bränslen. Före 1996 debiterades 15 procent av energi- skattesatserna. Enligt förslag i VÅP2000 skall fr.o.m. den 1 juli år 2000 även jordbruksnäringen vara skattebefriad (denna del är ej beaktad i beräkningen). Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen. 112. Elförbrukning inom industrin. Industrisektorn är skattebefriad för all användning av elektrisk kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. 113. Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringarna. Växthusnäringen är skattebefriad för all användning av elektrisk kraft. Enligt förslag i VÅP2000 skall fr.o.m. den 1 juli år 2000 även jordbruksnäringen vara skattebefriad (denna del är ej beaktad i beräkningen). Normen utgörs av normalskattesatsen på el. 114. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk. Ett skatteavdrag motsvarande den generella energiskatten på el utgår för vindkraftsel. Avvikelsen motsvarar således 16,2 öre/kWh. Koldioxidskatt 115. Metallurgiska processer. Avdrag medges för koldioxidskatt för kolbränslen som används för metallurgiska processer. 116. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på bränslen inom energiintensiv industri. Från och med den 1 juli 1997 får den energiintensiva sektorn en nedsättning till 12 procent av den koldioxidskatt som överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets omsättning. Företag inom cement-, kalk-, glas- stenindustri är dock skattebefriade för koldioxidskatten på kol och naturgas över 1,2 procent av omsättningen. 117. Skattebefrielse för inrikes luftfart. Skatt tas ej ut för flygbränsle. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. 118. Skattebefrielse för bandrift. Befrielsen gäller bränsleförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt. 122. 119. Skattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt. 120. Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår vid produktion av elkraft utgår ingen koldioxidskatt. Enligt normen bör skatteuttaget utgöra 50 procent av de gällande skatte-satserna, dvs den skattesats som gäller för de konkurrensutsatta sektorerna. Övrigt 121. Undantag från svavelskatt för viss industri. Bränslen som används i metallurgiska processer och för att producera varor av cement, kalk och andra mineraliska ämnen är befriade från svavelskatt liksom bränslen i sodapannor inom skogsindustrin. Svavelskatten utgår med 30 kr per kg svavelinnehåll i andra fall än ovanstående. 122. Undantag från svavelskatt för vissa transportslag. Bränslen som används för bandrift, inrikes yrkesmässig sjöfart och inrikes luftfart är undantagna från svavelskatt. 3.13 Skattesanktioner Kostnader i kapital 123. Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen vilket innebär att avdragsef- fekten är 21 procent i de fall nettoränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna) överstiger 100 000 kr. 124. Begränsning av skattereduktion. I reglerna om skattereduktion för underskott av kapital finns en regel som begränsar reduktionen till summa andra skatter. Skatterestitution medges inte. Avvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 125. Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar. Avdragsrätten för räntor är begränsad och får ej överstiga den intäkt på 3 procent av taxeringsvärdet som föreningen skall ta upp till beskattning. 126. Fastighetsskatt på hyresfastigheter (bostads- delen). Fastighetsskatten på hyreshusfastigheter (bostadsdelen) är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. 127. Fastighetsskatt på lokaler. Fastighetsskatten på lokaler är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. 128. Fastighetsskatt på industrienheter. Fastighetsskatten på industrienheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. 129. Fastighetsskatt på elproduktionsenheter. Fastighetsskatten på elproduktionsenhet är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. Punktskatter 130. Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk/Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. För elkraft som produceras i kärnkraftverk utgår en särskild skatt som motsvarar 2,7 öre/kWh under 2000. Skatten kan likställas med en extra inkomstskatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion. Dessutom utgör skatten en dubbelbeskattning av el som har producerats vid kärnkraftsverk. 3.14 Icke saldopåverkande avvikelser 131. Flyttningsbidrag som utgår p.g.a att den anställde flyttar till ny bostadsort och fått särskild ersättning av arbetsgivaren eller det allmänna är i allmänhet skattefri. Om ersättningen väsentligt överstiger belopp som gäller för befattningshavare i offentlig tjänst är det överskjutande beloppet skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 132. Värnpliktigas förmåner i form av naturaförmåner, dagersättning, befattningspremie, avgångsvederlag, utbildningspremie, familjebidrag m.m. är skattefri inkomst. Närings-bidrag utgör dock skattepliktig inkomst. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 133. Socialbidrag och annan hjälp enligt socialtjänstlagen. Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll som lämnats till intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus är ej skattepliktiga, varför inkomstskatt ej utgår. 134. Barnbidrag m.m. Barnbidrag och förlängt barnbidrag samt barnpension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter avliden förälder ej överstiger 0,4 basbelopp är ej skattepliktiga. Skattefriheten för barnpension är begränsad till den garantinivå som gäller för bidragsförskott. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 135. Underhållsbidrag är inte skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 136. Handikappersättning. Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader, merutgifter för resor, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbi- drag och hemvårdsbidrag som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel är skattefria. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 137. Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av utländska barn är skattefritt. Skatteav- vikelsen avser inkomstskatt. 138. Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar. Ersättningen betalas ut vid den första arbetsplaceringen och bidraget är anpassat till de normer som gäller inom socialtjänsten. Skatteavvikelsen avser inkomst-skatt. 139. Bostadstillägg till pensionärer (BTP). Ersättningen är skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 140. Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 141. Utbildningsbidrag (studiebidrag m.m.). Studiestöd enligt studiestödslagen är inte skattepliktig. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 142. Skattefria pensioner. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 143. Övriga icke skattepliktiga transfereringar som ej redovisas under 131-142. Skatteavvikelserna avser inkomstskatt. 144. Särskilt grundavdrag för pensionärer (SGA). Grundavdraget för skattskyldiga med folk- pension (förtidspension, änkepension m.m.) avviker från det grundavdrag som aktiva skattskyldiga är berättigade till. Det särskilda grundavdraget är lika med folkpension plus pensionstillskott och reduceras med ökad pensionsinkomst. Avdraget kan dock aldrig vara lägre än det avdrag som aktiva skattskyldiga erhåller. Syftet med avdraget är att garantera pensionärer ett visst belopp efter skatt. Avvikelsen avser inkomstskatt. 145-158. Sjukpenning och rehabilitering, föräldraförsäkring, vårdbidrag, dagpenning, kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag, generationsväxling, kommunansvar för ungdomar mellan 20–24 år, vuxenstudiebidrag, delpension, dagpenning vid repetetionsövning, utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid kommunal vuxenutbildning, livränta vid arbetsskada, startbidrag för egen rörelse, närståendepenning. Samtliga dessa ersättningar är skattepliktiga och pensionsgrundande. Skatteavvikelsen avser den del av socialavgifterna som avser tilläggspension. Efter förslag i prop. 1997/98:151 infördes statlig ålderspensionsavgift på dessa bidrag från och med den 1 januari 1999 varför skatteavvikelsen då upphörde . PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4 PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4 2 5