Post 5669 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
2000/01:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/31
Allmänna bidrag till
kommuner
25
Förslag till statsbudget för 2001
Allmänna bidrag till kommuner
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Allmänna bidrag till kommuner 7
2.1 Omfattning 7
2.2 Utgiftsutveckling 7
2.3 Mål 9
2.4 Politikens inriktning 9
2.4.1 Utvecklingen i kommunsektorn de senaste åren 9
2.4.2 Bedömningen fram till 2003 9
2.4.3 Den kommunala ekonomin de närmaste åren 10
2.5 Insatser 11
2.6 Förslag inom andra utgiftsområden som påverkar kommuner och
landsting 12
2.7 Resultatbedömning 13
2.8 Anslag 13
2.8.1 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting 13
2.8.2 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 15
2.8.3 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting 16
2.8.4 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning 17
Bilaga 1 Anslagsbenämningar 19
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 5
2.1 Utgiftsutvecklingen 8
2.2 Tillskott till kommuner och landsting 1997—2003 10
2.3 Kommunsektorns finanser 10
2.4 Anslagsutvecklingen 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting 13
2.5 Anslagsnivå för generellt statsbidrag till kommuner och landsting 15
2.6 Anslagsutvecklingen 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting 15
2.7 Anslagsutvecklingen 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och
landsting 16
2.8 Anslagsutvecklingen 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning 17
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting (avsnitt 2.8.2),
2. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
91:1
Generellt statsbidrag till kommuner och landsting
ramanslag
78 105 500
91:2
Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
reservationsanslag
2 066 200
91:3
Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting
obetecknat anslag
19 190 233
91:4
Bidrag till Rådet för kommunal redovisning
obetecknat anslag
700
Summa
99 362 633
2 Allmänna bidrag till kommuner
2.1 Omfattning
Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
utgifter för bidrag till kommuner och landsting.
Bidrag utgår dels i form av ett allmänt finansiellt
stöd (generellt statsbidrag) till kommuner och
landsting, dels i form av ett bidrag (statligt
utjämningsbidrag) för att åstadkomma likvärdiga
ekonomiska förutsättningar mellan kommuner
respektive mellan landsting. Vidare utgår ett
bidrag för särskilda insatser i vissa kommuner
och landsting. En del av detta bidrag disponeras
av Bostadsdelegationen. Slutligen ingår även ett
mindre bidrag till Rådet för kommunal
redovisning. Under 1999 utgick även ett bidrag
till kommunernas och landstingens
skatteinkomster för 1997.
I budgetpropositionen för 2001 redovisas
flertalet utgiftsområden uppdelade på
politikområden. Vissa utgiftsområden, däribland
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner, utgörs inte direkt av statlig
verksamhet. Dessa omfattas därför inte av
politikområdesindelningen.
2.2 Utgiftsutveckling
I tabell 2.1 redovisas den beräknade utgiftsnivån
för utgiftsområdet.
Regeringen föreslår i förslaget till
tilläggsbudget för 2000 att det statliga
utjämningsbidraget till kommuner och landsting
höjs med 619 miljoner kronor till 19 190
miljoner kronor. Höjningen utgör skillnaden
mellan den preliminära beräkning som förslaget i
budgetpropositionen för 2000 baserades på, och
den definitiva beräkningen av bidraget.
Höjningen av det statliga utjämningsbidraget
motsvaras av en lika stor höjning av den
utjämningsavgift kommuner och landsting
betalar till statsbudgetens inkomstsida.
Regeringen föreslår i denna proposition att
det generella statsbidraget till kommuner och
landsting höjs med 3 250 miljoner kronor 2001,
varav 950 miljoner kronor är kopplade till den
nationella handlingsplanen för hälso- och
sjukvården. Det generella statsbidraget bör 2003
höjas med ytterligare 1 943 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare en tillfällig höjning
med 700 miljoner kronor 2001 av bidraget till
särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting.
Statsbidragsutvecklingen påverkas även av
ekonomiska regleringar mellan staten och
kommunsektorn. Regeringen föreslår att den
beräknade ökningen om 5 000 miljoner kronor
av kommunernas och landstingens
skatteinkomster 2001 som följer av den
föreslagna reducering av avdragsrätten för den
allmänna pensionsavgiften, regleras genom en
lika stor minskning av det generella statsbidraget
till kommuner och landsting. En reglering
gjordes av samma anledning för 2000 med
4 800 miljoner kronor. Samtidigt bör de
generella statsbidraget för 2001 höjas med
2 034 miljoner kronor till följd av effekterna av
den föreslagna förändringen av grundavdraget
och det särskilda grundavgdraget. Sammantaget
bör därmed det generella statsbidraget reduceras
med 2 966 miljoner kronor.
Med anledning av förändringarna i det
allmänna pensionssystemet görs en
beräkningsteknisk justering av bidragsramen för
2003. Justeringen innebär att det generella
statsbidraget till kommuner och landsting
reduceras med 9 500 miljoner kronor, vilket
motsvaras av en lika stor beräknad ökning av
kommunernas och landstingens skatteinkomster.
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och
landsting
78 656
78 003
78 028
78 106
79 140
72 340
91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner
och landsting
760
1 091
1 218
2 066
1 007
665
91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och
landsting
20 526
18 571
19 190
19 190
19 190
19 190
91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning
1
1
1
1
1
1
A 5 Bidrag till kommunernas och landstingens
skatteinkomster år 1997
2 600
Totalt för utgiftsområde 251
102 542
97 666
98 437
99 363
99 338
92 196
1Utgiftsutvecklingen påverkas även av ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
Ramen för 2001
För 2001 ökar ramen för utgiftsområdet med
1 697 miljoner kronor jämfört med 2000.
Förutom tillskott påverkas ramen av de
regleringar som görs till följd av ovan beskrivna
förändringar av inkomstbeskattningen och
reformeringen av det allmänna
pensionssystemet. Vidare påverkas utgiftsramen
av regleringar i enlighet med den kommunala
finansieringsprincipen.
2.3 Mål
Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och
likvärdiga ekonomiska förutsättningar för
kommuner respektive landsting att uppnå de
nationella målen inom olika verksamheter.
2.4 Politikens inriktning
2.4.1 Utvecklingen i kommunsektorn de
senaste åren
Saneringen av de offentliga finanserna och den
återhämtning i den svenska ekonomin som skett
efter den djupa lågkonjunkturen i början av
1990-talet har bl.a. inneburit att utrymme
skapats för en höjning av statsbidragen till
kommuner och landsting.
Vidare har skatteintäkterna ökat
förhållandevis kraftigt under de senaste åren, inte
minst tack vare den goda
sysselsättningsutvecklingen. Genom det
kommunala utjämningssystemet kommer denna
utveckling alla kommuner och landsting till del,
vilket ger dessa goda förutsättningar att uppnå
ekonomisk balans och samtidigt bibehålla eller
höja ambitionsnivån i verksamheterna. Även om
många kommuner och landsting fortfarande
redovisar negativa resultat, går
resultatutvecklingen för sektorn som helhet i
positiv riktning. En successiv förbättring av
kvaliteten i verksamheterna kan nu ske.
Övergången till i huvudsak generella
statsbidrag under 1990-talet har inneburit
ändrade förutsättningar för uppföljningen och
utvärderingen av de kommunala verksamheterna.
Uppföljningen och utvärderingen av kommuner
och landsting behöver förbättras, inte minst om
produktiviteten och effektiviteten skall kunna
ökas ytterligare. I syfte att förbättra
uppföljningen av kommuner och landsting
tillsatte regeringen 1998 en arbetsgrupp med
uppgift att lämna förslag till åtgärder för att på
längre sikt åstadkomma en väl fungerande
uppföljning av måluppfyllelse och
resursanvändning i kommuner och landsting.
Som en del i detta arbete har förslag till en
kommunal provdatabas presenterats i rapporten
”Snabbt och riktigt, utvalt och viktigt” (Ds
2000:48). 12 kommuner har deltagit i projektet
med provdatabasen. I rapporten lämnas förslag
till hur arbetet med en kommunal databas bör
fortsätta.
2.4.2 Bedömningen fram till 2003
En god tillväxt i ekonomin väntas även under
nästa år, vilket leder till en fortsatt stark ökning
av de kommunala skatteinkomsterna. Ytterligare
höjningar av statsbidragen sker dessutom. Den i
tabell 2.1 redovisade utvecklingen påverkas även
av ekonomiska regleringar mellan staten och
kommunsektorn. Beslutade tillskott innebär att
statsbidragen 2000, exklusive regleringar, har
höjts med 20 miljarder kronor i förhållande till
1996-års nivå. För 2001 föreslår regeringen en
höjning med ytterligare 4 miljarder kronor.
Verksamheterna i kommuner och landsting
fungerar tillfredsställande, men det finns vissa
problem inom sjukvården som kräver aktiva
insatser. Regeringen har därför tidigare i år
presenterat en nationell handlingsplan för hälso-
och sjukvården (avsnitt 2.6).
Dessutom görs satsningar även inom andra
utgiftsområden. Bl.a. utgår fr.o.m. 2002
500 miljoner kronor per år för kvalitetssäkring av
barnomsorgen till de kommuner som inför en
maxtaxa. Vidare görs en särskild satsning på
skolan genom ett riktat bidrag på 500 miljoner
kronor andra halvåret 2001. Det riktade bidraget
ökar därefter successivt till 5 miljarder kronor,
och skall efter fem år infogas i det generella
statsbidraget.
Förutom tillskott i form av statsbidrag tillförs
kommuner och landsting 1999–2001 årligen
närmare 1 300 miljoner kronor i form av extra
skatteintäkter. Det fasta belopp om 200 kronor
per år som alla skattskyldiga betalar i statlig
inkomstskatt utgör under dessa år kommunal-
och landstingsskatt.
Tabell 2.2 Tillskott till kommuner och landsting 1997—2003
Miljoner kronor
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
1997 års ekon. vårprop.
4 000
8 000
8 000
8 000
8 000
8 000
8 000
Budgetprop. för 1998
4 000
8 000
8 000
8 000
8 000
1998 års ekon. vårprop.
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
Budgetprop. för 1999
1 300
300
710
850
1999 års ekon. vårprop.
1 300
2 000
3 000
5 000
Budgetprop. för 20001
3 000
2000 års ekonomiska vårproposition2
500
500
Budgetprop. för 20013
500
1 500
2 500
Ökning jämfört med 1996
4 000
12 000
17 300
21 300
25 800
25 710
28 850
1Varav 700 miljoner kronor avser bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting och 1 300 miljoner kronor ”200-kronan”.
2Avser kvalitetssäkring av barnomsorgen för de kommuner som inför maxtaxa
3Avser bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem
För många kommuner och landsting innebär
dessa förutsättningar möjligheter till
återhämtning av såväl ekonomin som
verksamheterna. Det finns emellertid fortfarande
ett antal kommuner och landsting med
ekonomiska problem. Bl.a. finns det kommuner
med stora åtaganden i kommunala
bostadsföretag. Minskande befolkning skapar
problem i vissa regioner, för såväl kommuner
som landsting.
Genom det s.k. kommunkontosystemet får
kommuner och landsting sedan 1996 tillbaka
ingående moms för icke skattepliktig verksamhet
från ett kommunkonto respektive
landstingskonto. Utgifterna från kontona
finansieras med tillskott från kommuner och
landsting. Under de senaste åren har de av staten
fastställda tillskottsbeloppen (avgiften) till
kontona inte fullt ut täckt utbetalningarna.
Därmed finns det för närvarande ett ackumulerat
underskott, som beräknas uppgå till högst
4 300 miljoner kronor vid utgången av 2000. Att
höja avgiften så att den täcker även det
ackumulerade underskottet är dock inte rimligt
med hänsyn till kommunernas och landstingens
ekonomi och verksamhet. Regeringen föreslår
nu på tilläggsbudget för 2000 att den i statens
redovisning upptagna fordran som motsvarar
underskottet i kommunkontosystemet, dock
högst 4 300 miljoner kronor, skrivs av vid
utgången av år 2000.
Vissa kommuner har höga kostnader för
insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS).
Orsaken är främst att den verksamhet som
tidigare bedrevs av landstingen, är koncentrerad
till vissa orter. Kommunerna har själva hanterat
dessa kostnadsskillnader genom
mellankommunala utjämningssystem inom
respektive län. Dessa system kommer successivt
att trappas av, vilket innebär att de inomregionala
kostnadsskillnaderna kommer att få ökat
genomslag.
2.4.3 Den kommunala ekonomin de
närmaste åren
Nedan redogörs översiktligt för den bedömning
av den kommunala sektorns finansiella
utveckling under 1999–2003 som redovisas i
volym 1, bilaga 2 (Svensk ekonomi). I bilagan
framgår de samhällsekonomiska
förutsättningarna för beräkningen.
Bedömningen av hur kommunsektorns
konsumtionsutgifter utvecklas har gjorts mot
beaktande av balanskravet. Kalkylen bygger på
oförändrade skattesatser fr.o.m. 2000.
Kommunsektorns finansiella utveckling
sammanfattas i tabell 2.3.
Tabell 2.3 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor (löpande priser)
1999
2000
2001
2002
2003
Inkomster
451
471
492
503
522
Skatter
316
338
355
362
386
Statsbidrag1
83
82
84
87
80
Övrigt
52
51
53
54
56
Utgifter
454
458
474
496
515
Konsumtion
378
382
396
417
434
Volymförändring2
2,0
–1,93
1,0
1,2
1,1
Övrigt
75
76
78
79
81
Finansiellt
sparande
-3
13
18
7
6
Anm: Kommunsektorn redovisas exkl. kyrkan fr.o.m. 2000.
1Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens
avgift till det kommunala momssystemet.
2Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.
3Exklusive överföringen av kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella
organisationer ökar den kommunala konsumtionen med 0,7 %.
Kommunsektorns konsumtionsutgifter beräknas
sammantaget öka med ca 1 procent per år under
åren 2000–2003. Minskningen med 1,9 procent
mellan 1999 och 2000 beror på att kyrkan fr.o.m.
2000 inte längre räknas till kommunsektorn.
Exklusive kyrkan ökar konsumtionsutgifterna
med 0,7 procent. Det finansiella sparandet 2001–
2003 väntas bli högre jämfört med bedömningen
i den ekonomiska vårpropositionen.
Skatteinkomsterna utvecklas gynnsamt, men
ökningen beror delvis på regeländringar som
påverkar det kommunala skatteunderlaget. En
utförligare redovisning av kommunalskatternas
utveckling ges i volym 1, avsnitt 5.5. För
kommunsektorn som helhet torde balanskravet i
huvudsak vara uppfyllt fr.o.m. 2000.
2.5 Insatser
Mot bakgrund av ovan redovisad utveckling
föreslås statsbidragen till kommuner och
landsting höjas med sammanlagt 3 950 miljoner
kronor 2001. Det generella statsbidraget till
kommuner och landsting bör höjas med 3
250 miljoner kronor, varav 950 miljoner kronor
avser satsningen på vården i den nationella
handlingsplanen för hälso- och sjukvården. Av
de 1 000 miljoner kronor som reserverats för
denna satsning 2001, tillförs 950 miljoner kronor
kommuner och landsting via det generella
statsbidraget. För att möjliggöra intentionerna i
den nationella handlingsplanen bör det generella
statsbidraget till kommuner och landsting höjas
med ytterligare 1 943 miljoner kronor 2003.
Fr.o.m. 1996 har särskilda medel anvisats för
att skapa möjligheter att tillfälligt bistå
kommuner och landsting som på grund av
speciella omständigheter kan hamna i en särskilt
svår ekonomisk situation. I denna propositionen
föreslås en tillfällig höjning 2001 med
700 miljoner kronor av medlen för särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting. För att
hantera ansökningar om medel från enskilda
kommuner och landsting har regeringen inrättat
Kommundelegationen och Bostadsdelegationen.
Kommundelegationen avslutade sitt arbete
den 1 juli 2000 och har lämnat förslag till
överenskommelser med 36 kommuner och 3
landsting. Därtill kommer ett ärende där
förhandlingarna inte var klara den 1 juli, utan
kommer att slutföras av regeringen. Det totala
bidraget som av Kommundelegationen föreslås
utbetalas uppgår till 1 127 miljoner kronor.
Delegationens förslag till överenskommelser är
kopplade till åtgärdsplaner, upprättade av
respektive kommun och landsting, om hur
ekonomisk balans skall uppnås till senast 2002.
Kommundelegationen föreslår att utbetalning av
bidraget skall ske efter att åtgärderna genomförts
och ekonomisk balans uppnåtts. Regeringen
avser att under hösten ta ställning till
Kommundelegationens förslag.
Bostadsdelegationens uppdrag beräknas kunna
avslutas under 2001. Bostadsdelegationen
bedömer medelsbehovet för 2001 för de ärenden
som återstår till 400 miljoner kronor. Medlen ska
främst användas till avlösen av borgensåtaganden
för lån till bostadsrättsföreningar. Vid utgången
av 2000 förväntas att ramöverenskommelser har
träffats med samtliga berörda kommuner. Det
arbete som återstår under 2001 avser, förutom
avlösen av borgensåtaganden, främst uppföljning
av befintliga avtal. Förutom att följa upp
befintliga avtal kommer det även att finns behov
av ett uppföljningsarbete av vilka effekter stödet
haft för de kommuner som fått stöd samt hur det
gått för kommuner som inte fått stöd.
Regeringen överväger nu formerna för det
fortsatta arbetet.
Regeringen föreslår vidare på tilläggsbudget
för 2000 att 100 miljoner kronor får användas för
att bistå kommuner som drabbats av betydande
kostnader till följd av översvämningar i juli 2000.
I propositionen Vissa kommunalekonomiska
frågor (prop. 1999/2000:115) föreslår regeringen
att ett omställningsbidrag inrättas för de
landsting som har haft en stor
befolkningsminskning under en femårsperiod.
Omställningsbidraget skall finansieras med
medel från anslaget Bidrag för särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting.
Omställningsbidraget kommer att utgå 2001 och
2002 och beräknas uppgå till 150 miljoner kronor
per år.
Delegationen för fortsatt utveckling av
utjämningsystemet för kommuner och landsting
(Fi 1999:11) kommer att fortsätta att arbeta bl.a.
med frågan om hur ekonomiska effekter av
befolkningsminskningar skall beaktas i
utjämningssystemet.
I propositionen Vissa kommunalekonomiska
frågor lämnades även förslag till ett
”högkostnadsskydd” för kommuner med höga
kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS). Högkostnadsskyddet består av två
statsbidrag. Det ena statsbidraget (350 miljoner
kronor) fördelas av regeringen i enlighet med
vad som föreslås i propositionen. Det andra
statsbidraget (100 miljoner kronor) fördelas av
Socialstyrelsen efter ansökan från kommuner
med höga kostnader för vissa funktionshindrade
personer med särskilt stora behov av vård och
omsorg. Statsbidragen är tillfälliga under 2001
och 2002. Regeringen avser att tillsätta en
parlamentarisk utredning som skall lägga förslag
om en permanent nationell utjämning av LSS-
kostnader som kan träda i kraft 2003.
Beträffande kommunkontosystemet aviserade
regeringen i 2000 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1999/2000:100) att de underskott som
ackumulerats på konton i Riksgäldskontoret
t.o.m. utgången av 2000 tas över av staten. Detta
innebär i praktiken ett tillskott till
kommunsektorn upp till 4 300 miljoner kronor,
medel som annars skulle ha betalats in av
kommuner och landsting till
kommunkontosystemet. Regeringens förslag i
ärendet ingår, som nämnts ovan, i det förslag till
tilläggsbudget för 2000 som fogats till
propositionen.
Ett fortsatt utredningsarbete av
kommunkontosystemet kommer enligt förslaget
till tilläggsbudget för 2000 att påbörjas. Efter
dessa analyser avser regeringen att återkomma
till riksdagen med förslag avseende
kommunkontosystemet.
Regeringen har i 2000 års ekonomiska
vårproposition också begärt medel för
utredningsinsatser, bl.a. avseende fortsatt
utveckling av en kommunal databas, och avser att
återkomma i denna fråga.
2.6 Förslag inom andra
utgiftsområden som påverkar
kommuner och landsting
Nationell handlingsplan för hälso- och sjuk vården
I samband med det aviserade resurstillskottet på
9 miljarder kronor till vården 2001–2004, har
regeringen nyligen presenterat en nationell
handlingsplan för vården i syfte att förbättra dess
kvalitet och tillgänglighet. Hur tillskotten skall
användas styrs för åren 2002–2004 genom ett
avtal om utvecklingsinsatser mellan staten,
Landstingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet. En anpassning till lokala
förhållanden skall göras genom lokala
handlingsplaner, vilka skall redovisas under 2001.
Huvuddelen av dessa medel, 8 779 miljoner
kronor, tillförs kommuner och landsting via det
generella statsbidraget under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner (avsnitt 2.8.1).
Läkemedelsförmånen
Ett av målen för 1997 års läkemedelsreform var
att bromsa den snabba kostnadsutvecklingen för
läkemedelsförmånen. Samhällets kostnader för
läkemedelsförmånen har emellertid fortsatt att
öka i en relativt hög takt. Åtgärder har därför
vidtagits, och planeras att vidtas, för att initiera
och genomföra förändringar i syfte att begränsa
ökningstakten för läkemedelskostnaderna och nå
ökad effektivitet i förmånssystemet.
En viktig åtgärd är att införa en ny modell för
statens ersättning till landstingen för
läkemedelsförmånens kostnader. Inriktningen är
att landstingen fr.o.m. den 1 januari 2002 skall ha
ett i princip fullständigt kostnadsansvar för
läkemedel och att en ny modell för statens
ersättning till landstingen för
läkemedelsförmånens kostnader då skall införas.
Personlig assistans för äldre
Regeringen föreslår i propositionen 2000/2001:5
att personer som beviljats insats i form av
personlig assistans enligt lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) och lagen (1993:389) om
assistansersättning, innan de uppnått 65 år, skall
få behålla insatsen även efter att de uppnått 65 år.
Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari
2001. För närvarande får personer som har
personlig assistans inte behålla insatsen fr.o.m. 65
år. I stället finns möjligheten att ansöka om
bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620).
Regeländringarna innebär att kommunernas
kostnader minskas, vilket föreslås regleras via det
generella statsbidraget (avsnitt 2.8.1).
Skolan
Ett riktat statsbidrag till skolsektorn införs
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning i syfte att öka
personaltätheten. Avsikten är att förbättra
skolans förutsättningar att höja resultatet i
förhållande till de mål som uttrycks i läroplaner
och kursplaner genom att tillföra mer personal.
Bidraget är i första hand avsett för
grundskolan och fritidshemmen, men får också
användas av gymnasieskolan. Det kommer att
utgå med 500 miljoner kronor under andra
halvåret 2001 för att därefter successivt öka till 5
miljarder kronor 2006. Efter fem år skall det
riktade bidraget infogas i det generella
statsbidraget.
Skolverket ges i uppdrag att utbetala och följa
upp bidraget. För de kommuner som önskar
erhålla bidraget skall särskilda villkor gälla.
Kommunen bestämmer själv vilka
personalkatgorier som pengarna skall användas
för. På så sätt utnyttjas fördelarna med lokala
beslut och den flexibilitet det ger.
Förskolan
Maxtaxa kommer att införas i förskolan fr.o.m.
2002. Det blir frivilligt för kommunerna att
tillämpa maxtaxan. Vidare ges barn till arbetslösa
och föräldralediga rätt till förskoleverksamhet
den 1 juli 2001 respektive den 1 januari 2002.
Allmän förskola för fyra- och femåringar införs
den 1 januari 2003. Ett särskilt statsbidrag för
kvalitetssäkrande åtgärder ges till de kommuner
som väljer att tillämpa maxtaxan. Bidraget, som
ingår i utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning, uppgår till 500 miljoner
kronor per år.
2.7 Resultatbedömning
De ökade statsbidragen har inneburit förbättrade
ekonomiska förutsättningar för kommuner och
landsting att uppnå de nationella målen i de olika
verksamheterna. Genom det kommunala
utjämningssystemet har de senaste årens
ekonomiska tillväxt kommit samtliga kommuner
och landsting till del.
Den skrivelse om utvecklingen inom den
kommunala sektorn (skr. 1999/2000:102), som
regeringen lämnade till riksdagen våren 2000,
innehåller en redovisning av hur ekonomin och
verksamheten i kommuner och landsting
utvecklats de senaste åren. Vissa av de
preliminära uppgifter som redovisas i skrivelsen
har reviderats.
Kommunerna redovisar för 1999 sammantaget
ett positivt resultat på 2,9 miljarder kronor.
Resultatet 1999 påverkades av extraordinära
poster. Resultatet före extraordinära poster var
negativt och uppgick 1999 -2,4 miljarder kronor,
men har dock förbättrats under de senaste åren.
Landstingen redovisar för 1999 sammantaget
ett resultat på -5,4 miljarder kronor, en viss
förbättring jämfört med 1998. Exklusive
extraordinära poster uppgick resultatet för 1999
till -5,1 miljarder kronor, vilket är detsamma som
för 1998.
Under 1999 erhöll två kommuner stöd i form
av medel från bidraget för särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting. Därutöver har ett
antal ärenden överlämnats till
Kommundelegationen och Bostadsdelegationen.
Kommuner som tidigare fått stöd skall redovisa
vidtagna åtgärder till regeringen. Under första
halvåret 2000 har regeringen beslutat att
Göteborgs kommun skall erhålla 90 miljoner
kronor för att täcka kostnader till följd av
diskoteksbranden.
Genom Bostadsdelegationen har 34
kommuner givits förutsättningar att avlasta den
kommunala ekonomin från åtaganden i de
kommunala bostadsföretagen, vilket därmed gett
dessa kommuner avsevärt bättre förutsättningar
att klara de framtida krav som kan komma att
ställas på kommunerna.
2.8 Anslag
2.8.1 91:1 Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting
Tabell 2.4 Anslagsutvecklingen 91:1 Generellt statsbidrag
till kommuner och landsting
Tusental kronor
1999
Utfall
78 655 792
Anslags-
sparande
38 079
2000
Anslag
78 003 500
Utgifts-
prognos
78 028 340
2001
Förslag
78 105 500
2002
Beräknat
79 140 000
2003
Beräknat
72 340 000
Det generella statsbidraget till kommuner och
landsting utgör ett allmänt finansiellt stöd till
kommuner och landsting. Bidraget fungerar även
som ett instrument för att genomföra
ekonomiska regleringar mellan staten och
kommuner respektive landsting. Anslaget
fördelas i relation till kommunens eller
landstingets invånarantal. En mindre del av
bidraget till kommuner fördelas under 1997–
2001 efter ålderskriterier.
Regeringen föreslår att det generella
statsbidraget höjs med 3 250 miljoner kronor
2001. Av denna höjning avser 950 miljoner
kronor det resurstillskott till vården som är
kopplat till den nationella handlingsplanen för
hälso- och sjukvården, vilket fördelas med
30 procent till kommunerna och med 70 procent
till landstingen. Resterande 2 300 miljoner
kronor av höjningen fördelas med 70 procent till
kommunerna och med 30 procent till
landstingen. Sammanlagt innebär detta att 1 895
miljoner kronor tillförs kommunerna och 1 355
miljoner kronor tillförs landstingen.
Det generella statsbidraget bör 2003, i enlighet
med den nationella handlingsplanen för vården,
höjas med 1 943 miljoner kronor. Beloppet bör
fördelas med 30 procent till kommunerna och 70
procent till landstingen.
I propositionen Vissa kommunalekonomiska
frågor (prop. 1999/2000:115) föreslår regeringen
att ett statsbidrag införs 2001 och 2002 för att
kompensera kommuner som har höga kostnader
för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Statsbidraget beräknas uppgå till 350 miljoner
kronor per år. Regeringen föreslår med
anledning av detta att 2001 förs 350 miljoner
kronor från anslaget 91:1 Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting till anslaget 91:2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting. En lika stor överföring bör göras 2002.
Minskningen av det generella statsbidraget berör
i detta fall endast kommunerna.
Regeringen föreslår att den beräknade
ökningen om 5 000 miljoner kronor av
kommunernas och landstingens skatteinkomster
2001 som följer av de föreslagna begränsningen
av avdragsrätten för den allmänna
pensionsavgiften, regleras genom en lika stor
minskning av det generella statsbidraget till
kommuner och landsting. För kommunerna
reduceras bidraget med 3 375 miljoner kronor
och för landstingen med 1 625 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att den beräknade
minskningen om 2 034 miljoner kronor av
kommunernas och landstingens skatteinkomster
som följer av den föreslagna höjningen av
grundavdraget och det särskilda grundavdraget
2001 regleras genom en lika stor ökning av det
generella statsbidraget till kommuner och
landsting. För kommunerna höjs bidraget med
1 373 miljoner kronor och för landstingen med
661 miljoner kronor.
Med anledning av beslutade förändringar i det
allmänna pensionssystemet görs en
beräkningsteknisk justering av bidragsramen för
2003. Justeringen innebär att det generella
statsbidraget till kommuner och landsting
reduceras med 9 500 miljoner kronor, vilket
motsvaras av en lika stor beräknad ökning av
skatteinkomster till kommuner och landsting.
För kommunerna reduceras bidraget med 6 413
miljoner kronor och för landstingen med 3 087
miljoner kronor.
Regleringar enligt finansieringsprincipen
Regeringen föreslår under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning att en
utökning av den garanterade undervisningstiden
i gymnasieskolan. För att kompensera
kommunerna för kostnaderna härför föreslår
regeringen att det generella statsbidraget till
kommuner höjs med 110 miljoner kronor 2001.
Vidare redovisas inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning (anslaget
25:7 Specialmyndigheten och resurscenter) att
hemkommunens ersättning till staten för den
som är elev i specialskolan skall höjas fr.o.m.
hösten 2001. Regeringen föreslår att medel
motsvarande den ökade avgiften från
hemkommunerna tillförs det generella
statsbidraget till kommuner med 22 miljoner
kronor 2001 och med ytterligare 21 miljoner
kronor 2002.
Föreslagna regeländringar i lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade
och lagen (1993:389) om assistansersättning
(prop. 2000/2001:5), avseende personlig assistans
innebär att staten fr.o.m. 2001 till en del övertar
kostnadsansvaret för stödet till
funktionshindrade som är 65 år och äldre.
Därmed minskar kommunernas kostnader. Till
följd av detta bör det generella statsbidraget till
kommuner minskas med 189 miljoner kronor
2001.
Tabell 2.5 Anslagsnivå för generellt statsbidrag till kommuner och landsting
Miljoner kronor
Kommuner
Landsting
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Anslagsnivå 2000
59 140
59 140
59 140
18 864
18 864
18 864
Överföring från 91:2
20
20
20
Överföring från 91:2
280
280
120
120
Lärarpensioner
180
390
600
Överföring till 91:2 (prop 1999/2000:115)
-350
-350
Regleringar enligt finansieringsprincipen
Vårdartjänster
25
25
25
Höjning av avgiften för elever i specialskolor
22
43
43
Ökad undervisningstid i gymnasieskolan
110
110
110
Assistansersättning över 65 år
-189
-189
-189
Övrigt
Minskning på grund av effekter av reformeringen av det
allmänna pensionssystemet
-6 413
-3 087
Ökning pga förändringar i inkomstbeskattningen
1 373
1 373
1 373
661
661
661
Minskning på grund av effekter av skatteförslag i denna
proposition
-3 375
-3 375
-3 375
-1 625
-1 625
-1 625
Tillskott 2001 Vård och omsorg1
285
283
883
665
660
2 060
Tillskott 20012
1 610
1 897
1 995
690
813
855
Summa
58 851
59 647
54 492
19 255
19 493
17 848
1Fördelas med 30 % till kommunerna och 70 % till landstingen.
2Fördelas med 70 % till kommunerna och 30 % till landstingen.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att det för 2001 anvisas 78 105 500
000 kronor under anslaget 91:1 Generellt
statsbidrag till kommuner och landsting. För 2002
beräknas anslaget till 79 140 000 000 kronor och
för 2003 till 72 340 000 000 kronor.
2.8.2 91:2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting
Tabell 2.6 Anslagsutvecklingen 91:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting
Tusental kronor
1999
Utfall
759 545
Anslags-
sparande
1 071 857
2000
Anslag
1 091 500
Utgifts-
prognos
1 218 000
2001
Förslag
2 066 200
2002
Beräknat
1 007 000
2003
Beräknat
665 000
Syftet med anslaget för Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting är att
skapa möjligheter att i rekonstruktivt syfte
tillfälligt bistå kommuner och landsting som på
grund av speciella omständigheter kan hamna i
en särskilt svår ekonomisk situation. På
statsbudgeten anvisades för 2000 1 091,5
miljoner kronor på anslaget. Regeringen
bedömer att bidraget bör höjas engångsvis med
700 miljoner kronor under 2001.
Regeringen bedömer Bostadsdelegationens
medelsbehov för 2001 för de ärenden som
återstår, till 400 miljoner kronor. Medlen ska
främst användas till avlösen av borgensåtaganden
för lån till bostadsrättsföreningar.
Ett omställningsbidrag till landsting med
befolkningsminskning avses utgå 2001 och 2002,
och finansieras med medel från anslaget Särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting (prop.
1999/2000:115). Omställningsbidraget beräknas
uppgå till 150 miljoner kronor per år och utgår
med 60 kronor per invånare i landstinget för
varje procentenhet med vilken minskningen av
befolkningen överstiger två procent.
Ett statsbidrag avses införas 2001 och 2002 som
en övergångslösning, i avvaktan på en långsiktigt
hållbar lösning, för att kompensera kommuner
som har höga kostnader för verksamhet enligt
lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade, LSS (prop. 1999/2000:115).
Statsbidraget beräknas uppgå till 350 miljoner
kronor per år och finansieras med medel från
anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting. Samtidigt bör 350
miljoner föras till detta anslag från anslaget 91:1
Generellt statsbidraget till kommuner och landsting
(avsnitt 2.8.1).
För särskilt kostnadskrävande insatser enligt
LSS avses vidare ett särskilt statsbidrag införas
2001 och 2002, som kommuner kan ansöka om
(prop. 1999/2000:115). Det särskilda bidraget
beräknas uppgå till 100 miljoner kronor per år.
Till följd av införandet av bidragen för insatser
enligt LSS har regeringen givit Statistiska
centralbyrån respektive Socialstyrelsen vissa
utredningsuppdrag.
Regeringen förslår att till utgiftsområde 24
Näringliv, anslaget 40:2 Konsumentverket, från
detta anslag förs tillfälligt 8 miljoner kronor
2001. Åren 2002 och 2003 bör 6 miljoner kronor
föras till samma anslag. Medlen skall bl.a.
användas till att stödja den kommunala
konsumentvägledningen.
Vidare föreslår regeringen att till
utgiftsområde 24 Näringliv, anslaget 40:6
Konsumentbefrämjande åtgärder, från detta anslag
förs tillfälligt 3,8 miljoner kronor 2001. Medlen
skall användas dels till stöd till
konsumentorganisationer, dels för projektstöd.
I förslaget till tilläggsbudget för 2000 föreslås
vidare att 100 miljoner kronor av anslaget får
användas för att bistå kommuner som drabbats
av betydande kostnader till följd av
översvämningarna i juli 2000. För att få
ekonomisk bistånd skall berörda kommuner
redovisa sina kostnader till regeringen senast den
1 november 2000, varefter en prövning görs.
Till de medel som står till regeringens
förfogande på anslaget Särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting kommer 699 miljoner
kronor genom att staten, efter utnyttjande av sin
köpoption, har sålt aktierna i Haninge Holding
AB till Venantius AB. En del av
fastighetsbeståndet i det av holdingbolaget ägda
bostadsföretaget Haninge Bostäder AB kommer
att säljas, varvid ytterligare medel kommer att
kunna återvinnas.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att det för 2001 anvisas 2 066 200 000
kronor under anslaget 91:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting samt att
anslaget får användas även för de ändamål som
angetts i det föregående. För 2002 och 2003
beräknas anslaget till 1 007 000 000 kronor
respektive 665 000 000 kronor.
2.8.3 91:3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting
Tabell 2.7 Anslagsutvecklingen 91:3 Statligt
utjämningsbidrag till kommuner och landsting
Tusental kronor
1999
Utfall
20 526 423
Anslags-
sparande
2000
Anslag
18 571 000
Utgifts-
prognos
19 190 233
2001
Förslag
19 190 233
2002
Beräknat
19 190 233
2003
Beräknat
19 190 233
Regeringen föreslår på tilläggsbudget för 2000 att
det statliga utjämningsbidraget till kommuner
och landsting höjs med 619 233 000 kronor till
19 190 233 000 kronor.
Syftet med det statliga utjämningssystemet för
kommuner och landsting är att åstadkomma
likvärdiga ekonomiska förutsättningar för
kommuner respektive landsting att bedriva sin
verksamhet oavsett strukturella förhållanden.
Utjämningssystemet består av
inkomstutjämning och kostnadsutjämning. I
inkomstutjämningen sker det en utjämning av
skatteinkomster mellan kommuner respektive
mellan landsting. De som har en skattekraft som
är lägre än genomsnittet för riket får ett bidrag
från staten, medan de som har en skattekraft som
är högre än riksgenomsnittet får betala en avgift
till staten.
Den andra delen i utjämningssystemet,
kostnadsutjämningen, utjämnar för strukturella
kostnadsskillnader. Kommuner och landsting
som har en ogynnsam kostnadsstruktur får ett
bidrag. De som har en gynnsam struktur får
betala en avgift.
Anslaget för utjämningsbidrag motsvarar
summan av samtliga bidrag som kommuner och
landsting får i både inkomst- och
kostnadsutjämningen. Avgiften tas upp på
statsbudgetens inkomstsida. Inkomst- och
kostnadsutjämningen är således statsfinansiellt
neutral, eftersom summan av bidragen respektive
avgifterna är lika stora.
Utjämningssystemet medförde stora
bidragsförändringar för många kommuner och
landsting när det infördes 1996. För att dämpa
effekten av omläggningen finns särskilda
införanderegler.
Vissa förändringar i det kommunala
utjämningssystemet trädde i kraft i januari 2000
(prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25, rskr.
1998/99:253). Förändringarna berör delar av
kostnadsutjämningen samt införandereglerna.
Regeringen har även föreslagit vissa förändringar
i inkomstutjämningen som avses träda i kraft i
januari 2001 (prop. 1999/2000:115).
Regeringen har i juni 1999 tillsatt dels en
delegation med uppgift att följa upp och
utvärdera delar av utjämningssystemet (dir.
1999:57), dels en expertgrupp för att utreda
möjligheterna att förenkla utjämningssystemet
och att göra systemet mer stabilt (dir. 1999:58).
Delegationen och expertgruppen skall redovisa
sina uppdrag till regeringen senast den 30
november 2000.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att det för 2001 anvisas
19 190 233 000kronor under anslaget 91:3 Statligt
utjämningsbidrag till kommuner och landsting.
För 2002 och 2003 beräknas anslaget till
19 190 233 000 kronor för vardera året.
2.8.4 91:4 Bidrag till Rådet för
kommunal redovisning
Tabell 2.8 Anslagsutvecklingen 91:4 Bidrag till Rådet för
kommunal redovisning
Tusental kronor
1999
Utfall
700
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
700
Utgifts-
prognos
500
2001
Förslag
700
2002
Beräknat
700
2003
Beräknat
700
Syftet med bidraget är att vara ett ekonomiskt
stöd till Rådet för kommunal redovisning, som
är en ideell förening för normbildning i
redovisningsfrågor för kommuner och landsting.
Rådets uppgift är att främja och utveckla god
redovisningssed i enlighet med lagen (1997:614)
om kommunal redovisning.
Medlemmar i rådet är staten, Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Regeringens överväganden
Nivån på anslaget följer av regeringens avtal med
Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet som redovisades i 1999 års
ekonomiska vårproposition. Regeringen föreslår
att det för 2001 anvisas 700 000 kronor under
anslaget 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal
redovisning. För 2002 och 2003 beräknas anslaget
till 700 000 kronor för respektive år.
Bilaga 1
Anslagsbenämningar
Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att
underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikerområden införs.
Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning 2000
Benämning 2001
Anslagets namn
A1
91:1
Generellt statsbidrag till kommuner och landsting
A2
91:2
Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
A3
91:3
Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting
A4
91:4
Bidrag till Rådet för kommunal redovisning
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
2
5
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
17PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
16
17
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
18
19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25 BILAGA 1
20
21
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 25 BILAGA 1
22
22