Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Prop. 2022/23:35 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 december 2022 Ebba Busch Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent. Förslaget syftar till att öka enhetligheten i mervärdesskattesystemet. Förslaget medför ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 4 3 Ärendet och dess beredning 7 4 Bakgrund och gällande rätt 7 5 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer 8 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 10 7 Konsekvensanalys 10 7.1 Syfte och alternativa lösningar 11 7.2 Offentligfinansiella effekter 11 7.3 Effekter för företagen 11 7.4 Effekter på priser 13 7.5 Effekter för miljön 13 7.6 Effekter för sysselsättning 13 7.7 Fördelningseffekter och effekter för den ekonomiska jämställdheten 14 7.8 Effekter för myndigheter, de allmänna förvaltningsdomstolarna, kommuner och regioner 14 7.9 Förslagets förenlighet med EU-rätten 14 8 Författningskommentar 15 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer 17 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna 18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 2022 19 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). 2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för 1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 2. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 3. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedels-säkerhet, med undantag för a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och b) spritdrycker, vin och starköl, och 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl. b) spritdrycker, vin och starköl, 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl, och 6. reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushålls-linne. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för 1. omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam: - böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad, - tidningar och tidskrifter, - bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, - musiknoter, samt - kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, 2. omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 6, 7, 8 eller 11 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, 3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för personer med läsnedsättning, om inte annat följer av 3 kap. 4 §, 5. omsättning av sådana produkter som avses i 1-4, om de a) tillhandahålls på elektronisk väg, b) inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, och c) inte helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik, 6. tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balett-föreställningar eller andra jämförliga föreställningar, 7. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, 8. tillträde till och förevisning av djurparker, förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden, 9. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information, 10. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk, 11. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, 12. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse, och 13. reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushålls-linne. 11. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och 12. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. 3 Ärendet och dess beredning I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 12.14) bedömde regeringen att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bör höjas från 6 procent till 12 procent från och med den 1 april 2023. Inom Finansdepartementet har promemorian Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer tagits fram. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1. Propositionens lagförslag överensstämmer med promemorians lagförslag. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2022/02895). Lagrådet Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget. 4 Bakgrund och gällande rätt Skattesatser på mervärdesskatteområdet regleras av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Direktivet har ändrats genom rådets direktiv (EU) 2022/542 av den 5 april 2022 om ändring av direktiven 2006/112/EG och (EU) 2020/285 vad gäller mervärdes-skattesatser. Av artiklarna 96 och 97 i mervärdesskattedirektivet framgår att medlemsstaterna ska tillämpa en normalskattesats på lägst 15 procent. Vidare framgår av artikel 98.1 i mervärdesskattedirektivet att medlemsstaterna får tillämpa högst två reducerade skattesatser. De reducerade skattesatserna får inte understiga 5 procent och får endast tillämpas på de varor och tjänster som framgår av bilaga III till mervärdesskattedirektivet. Av punkt 19 i bilaga III till mervärdesskatte-direktivet framgår att en reducerad skattesats får tillämpas på tillhandahållande av reparationstjänster av hushållsapparater, skor och lädervaror, kläder och hushållslinne (inbegripet lagning och ändring). Vidare framgår av punkt 25 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet att en reducerad skattesats får tillämpas på leverans av cyklar, inbegripet elcyklar, samt uthyrning och reparation av sådana cyklar. De skattesatser som tillämpas i Sverige framgår av 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Normalskattesatsen är 25 procent. Dessutom tillämpas två reducerade skattesatser på 6 procent respektive 12 procent. Av 7 kap. 1 § tredje stycket 13 ML framgår att mervärdesskatt tas ut med 6 procent för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. En reducerad skattesats på dessa reparationer har tillämpats sedan den 1 januari 2017 då skattesatsen sänktes från 25 procent till 12 procent (se prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.25, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49). En ytterligare sänkning av skattesatsen från 12 procent till 6 procent gjordes den 1 juli 2022 (se prop. 2021/22:96, bet. 2021/22:SkU23, rskr. 2021/22:267). 5 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Regeringens förslag: Mervärdesskattesatsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig, däribland Konsumentverket, Naturvårdsverket och Sveriges Skrädderiförbund, avstyrker förslaget, bl.a. för att de anser att förslaget styr bort från en mer cirkulär ekonomi. Ett flertal remissinstanser, däribland Ekonomistyrningsverket (ESV), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Konkurrensverket, tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Vissa remissinstanser, däribland Konsumentverket, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Skomakarmästarförbund, har synpunkter på syftet med förslaget, dvs. att öka enhetligheten i mervärdesskattesystemet. Flera remissinstanser, däribland Avfall Sverige, Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv, poängterar vikten av långsiktiga och stabila villkor för företagen och menar att täta förändringar av reglerna minskar förutsebarheten och förtroendet för det svenska skattesystemet. Arbetsförmedlingen och Sveriges Skomakarmästarförbund anser att förslaget riskerar att leda till färre arbetstillfällen. Sveriges Skrädderiförbund, Avfall Sverige och Näringslivets Skattedelegation förordar andra åtgärder på skatteområdet. Vissa remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen, Företagarna och Regelrådet, har synpunkter på förslagets konsekvenser. Skälen för regeringens förslag: Mervärdesskatten är en effektiv skatt och bör värnas som intäktskälla för staten. Utgångspunkten bör därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen, 25 procent. Regeringen anser, i likhet med Ekonomistyrningsverket (ESV) och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), och till skillnad från Konsumentverket, Skatteverket och Sveriges advokatsamfund, att en höjning av mervärdesskattesatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent ökar enhetligheten i mervärdesskattesystemet. Om mervärdesskattesatsen höjs från 6 procent till 12 procent för dessa reparationstjänster blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Skillnaden i skatteuttag blir också mindre mellan de nu aktuella tjänsterna och andra varor och tjänster som omfattas av normalskattesatsen. Regeringen anser även, i likhet med ESV, att konkurrensneutraliteten därmed förbättras mellan olika branscher. Regeringen instämmer med Avfall Sverige, Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv m.fl. att det är viktigt med långsiktiga och stabila villkor för företagen. Regeringen anser dock, i likhet med IFAU, att det ändå finns goda skäl för att se över beskattningen av de nu aktuella tjänsterna i syfte att öka enhetligheten. Det som ESV och Svensk Handel framför om att det är olyckligt att gå vidare med förslag om att höja mervärdesskatten utan att effekterna av de tidigare skattesänkningarna har utvärderats föranleder inte någon annan bedömning. Regeringen instämmer i ESV:s och Skatteverkets bedömning att differentiering av mervärdesskattesatser kan leda till gränsdragningsproblem. Regeringen bedömer dock att risken för tillkommande gränsdragningsproblem är begränsad i detta fall eftersom en höjning av mervärdesskattesatsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne inte innebär någon förändring av vilka typer av reparationstjänster som omfattas av den reducerade skattesatsen. Konsumentverket, Naturvårdsverket och Sveriges Skrädderiförbund m.fl. anser att förslaget styr bort från en mer cirkulär ekonomi. Regeringen menar dock att effekten är liten. Regeringen anser vidare att mervärdesskatten i grunden är en fiskal skatt och att användandet av mervärdesskatten som styrmedel går emot mervärdesskattens primära syfte. Vissa remissinstanser har synpunkter på förslagets konsekvenser eller redovisningen av dem. Arbetsförmedlingen och Sveriges Skomakarmästarförbund anser att förslaget riskerar att leda till färre arbetstillfällen. Arbetsförmedlingen menar att risken rör arbetstagare med en svag anknytning till arbetsmarknaden och att risken för långvarig arbetslöshet blir större i den gruppen. Sveriges Skomakarmästarförbund anser att förslaget kan leda till att små enmansföretag, skomakare med minst 3-årig yrkesutbildning, försvinner. Regeringen anser dock, i likhet med Arbetsförmedlingen, att höjd mervärdesskatt i en sektor inte nödvändigtvis leder till färre arbetstillfällen för hela ekonomin eftersom priserna för övriga tjänster samtidigt blir relativt lägre. Vidare anser regeringen, som Arbetsförmedlingen, att en minskad efterfrågan på dessa reparationstjänster åtminstone delvis bör leda till en ökad efterfrågan på nyproducerade substitutvaror och därmed till en sysselsättningsökning i de fall tillverkningen sker i Sverige, samt en ökad sysselsättning i försäljningsledet av nyproducerade varor. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen, i likhet med Arbetsförmedlingen, att den varaktiga sysselsättningen minskar, men att den förändringen blir liten. Arbetsförmedlingen saknar ett resonemang om storleken på den varaktiga sysselsättningsminskningen i konsekvensanalysen. Företagarna anser att beskrivningen av den administrativa bördan är inkonsekvent i fråga om konsekvenserna för företag vid hantering av olika skattesatser. Även Sveriges Skrädderiförbund och Sveriges Skomakarmästarförbund har synpunkter som gäller företagens hantering av flera skattesatser. Regelrådet saknar redovisning av förslagets påverkan på företagens konkurrensvillkor. Vidare anser Regelrådet att konsekvensutredningens kvalitet hade höjts om effekterna på verksamheten för de allra minsta företagen hade bedömts tydligare. Dessa synpunkter om konsekvenserna av förslaget behandlas i konsekvensanalysen, se avsnitt 7. Vissa remissinstanser förordar andra åtgärder på skatteområdet. Avfall Sverige och Svensk Handel förordar sänkt mervärdesskatt för fler produkttyper, bl.a. hushållsapparater. Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv anser att fokus bör vara på andra, väsentligt viktigare åtgärder på mervärdesskatteområdet och Sveriges Skrädderiförbund föreslår en översyn av rutavdraget i fråga om vissa skrädderitjänster på annan plats än vid bostaden. Dessa åtgärder ligger dock utanför detta lagstiftningsärende. För att öka enhetligheten i mervärdesskattesystemet föreslår regeringen därför att mervärdesskatten för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent. Lagförslag Förslaget medför ändringar i 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200). 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 april 2023. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del. Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att ändringen träder i kraft så snart som möjligt. Samtidigt behövs viss tid för omställning för de berörda företagen. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att lagändringen ska träda i kraft den 1 april 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Avgörande för om de nya eller äldre bestämmelserna ska tillämpas är således skattskyldighetens inträde. Skattskyldighetens inträde för mervärdesskatt framgår bl.a. av 1 kap. 3 § mervärdesskattelagen. Enligt huvudregeln i denna bestämmelse infaller skattskyldighetens inträde när tjänsten har tillhandahållits kunden. 7 Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1444) om konsekvensutredning vid regelgivning. Det sker mot bakgrund av tillgängliga uppgifter och i den omfattning som är möjlig. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer. Förslagets konsekvenser är i stort de motsatta till de konsekvenser som ändringen av mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 12 till 6 procent bedömdes medföra (se prop. 2021/22:96). Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen om (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning men att det saknas redovisning av förslagets påverkan på konkurrensförhållanden samt att kvaliteten på konsekvensutredningen hade höjts om effekterna för de allra minsta företagen bedömts tydligare. 7.1 Syfte och alternativa lösningar Förslaget syftar till att öka enhetligheten i mervärdesskattesystemet. Eftersom mervärdesskatten är en skattebas med förhållandevis små snedvridande effekter bedöms det samhällsekonomiskt effektivt att öka enhetligheten genom att höja den nedsatta skatten på vissa reparationer. Ett alternativ hade varit att lämna den aktuella mervärdesskattesatsen oförändrad, men då skulle inte den avsedda effekten uppnås. Nedsättningen av mervärdesskatten på vissa reparationer redovisas som en skatteutgift i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2022 (skr. 2021/22:98). Förslaget innebär att skatteutgiften minskar. 7.2 Offentligfinansiella effekter Vid en höjning av mervärdesskatten från den 1 april 2023 på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent beräknas skatteintäkterna öka med knappt 60 miljoner kronor 2023 (tre kvartal). För 2024 och därefter beräknas skatteintäkterna öka med knappt 80 miljoner per år. En höjning av mervärdesskatten på vissa reparationer antas också ha en liten effekt på den allmänna prisnivån och en ökning av konsumentprisindex (KPI). Det får till följd att vissa offentliga utgifter som är knutna till KPI antas öka vilket innebär att den offentligfinansiella effekten på sikt kommer bli något lägre. 7.3 Effekter för företagen En högre mervärdesskatt på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bedöms leda till ett högre pris och därmed en lägre efterfrågan på dessa tjänster. Branscherna för reparationer av de uppräknade varorna kan därmed antas minska till följd av förslaget. En stor andel av företagen inom dessa branscher bedöms vara mindre företag. I branschen för skomakerier, klackbarer m.m. (SNI 95.230) var omkring 410 företag verksamma 2021. Omkring 80 procent av dessa hade 0 anställda och 99 procent hade 0-4 anställda. I branschen för reparation av andra hushållsartiklar och personliga artiklar (SNI 95.290) ingår lagning och ändring av kläder samt cykelreparationer. Här ingår även lagning av böcker och reparationer av sportartiklar, musikinstrument, leksaker, övriga personliga artiklar och hushållsartiklar. I denna bransch var omkring 960 företag verksamma 2021. Omkring 85 procent av dessa hade 0 anställda och 98 procent hade 0-4 anställda. Cykelreparationer återfinns även i branschen specialiserad butikshandel med cyklar (SNI 47.642). År 2021 var omkring 470 företag verksamma i branschen. Omkring 45 procent av dessa hade 0 anställda och 80 procent hade 0-4 anställda. Regelrådet anser att det saknas en redovisning av förslagets effekter på företagens konkurrensvillkor samt hur de allra minsta företagen påverkas. Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att differentierade mervärdes-skattesatser leder till försämrad konkurrensneutralitet mellan branscher. Regeringen menar att det är svårt att med säkerhet uttala sig om hur konkurrensförhållandena mellan företagen påverkas, bl.a. på grund av bristfällig statistik. Branschen är dock liten i förhållande till ekonomin som helhet och många av de berörda företagen är små. Att branschens konkurrenskraft relativt andra branscher kommer att försämras bedömer regeringen som troligt. I Skatteverkets rapport Krånglig moms - en företagsbroms? (Skatteverkets rapport 2006:3), som baseras på data för 2005, görs uppskattningar av företagens administrativa kostnader för mervärdesskatt. I rapporten görs beräkningar av hur företagens kostnader påverkas om företagen måste hantera tre skattesatser i stället för en eller två skattesatser. Den genomsnittliga skillnaden i administrativa kostnader för mervärdesskatt mellan företag som hanterar tre skattesatser jämfört med företag som hanterar två skattesatser bedöms till ca 5 900 kronor per företag och år. Uppräknat med BNP till 2022 motsvarar det ca 8 200 kronor per företag och år. Företagarna anser att beskrivningen av den administrativa bördan är inkonsekvent i fråga om företag som hanterar två eller tre mervärdesskattesatser. Sveriges Skrädderiförbund och Sveriges Skomakarmästarförbund anser att det inte är några problem att hantera två eller tre skattesatser och att det inte utgör en administrativ börda. Regeringen anser att det är svårt att bedöma hur förslaget påverkar den administrativa bördan för företagen, eftersom det bl.a. beror på hur många skattesatser företagen hanterar i dag och hur många de kommer att hantera när förslaget genomförts. Generellt kan sägas att det är ovanligt att företag har en verksamhet som innebär att de hanterar tre skattesatser. Bedömningen är att förslaget inte kommer att förändra det. Sammantaget bedömer regeringen att förslagets effekt på företagens administrativa börda är marginell. Förslaget kan leda till behov av informationsinsatser till företagen. Bedömningen är att Skatteverket är bäst lämpat att avgöra vilka informationsinsatser som krävs för att tillgodose företagens behov. 7.4 Effekter på priser Förslaget bedöms leda till högre priser på berörda tjänster. Nedan följer två exempel på hur priserna påverkas vid fullt prisgenomslag. Tjänsten byte av cykeldäck vid punktering, som i dag kostar omkring 300 kronor, kommer efter mervärdesskattehöjningen att kosta omkring 315 kronor inklusive mervärdesskatt. Tjänsten helrenovering av botten på sko samt byte av sula, som i dag kostar omkring 1 400 kronor, kommer efter mervärdesskattehöjningen att kosta omkring 1 480 kronor inklusive mervärdesskatt. 7.5 Effekter för miljön Att reparera en vara i stället för att köpa en ny innebär i många fall att en mindre mängd råvaror och mindre energi behöver tas i anspråk, att utsläppen av miljöskadliga ämnen blir lägre och att mängden avfall minskar. Samtidigt är det ofta relativt enkelt och billigt att köpa en ny vara jämfört med att reparera t.ex. skor eller kläder. Vid höjd mervärdesskatt på reparationer av vissa varor bedöms kostnaden för att köpa reparationstjänsten öka. Därmed minskar incitamenten för konsumenter att reparera redan tillverkade varor i stället för att köpa nya. Regeringen bedömer, i likhet med Sveriges Skomakarmästarförbund m.fl. att förslaget kommer leda till en något försämrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor ökar. Effekten bedöms dock vara liten. 7.6 Effekter för sysselsättning Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer förväntas medföra högre priser och därmed minskad efterfrågan på dessa tjänster. Det bedöms i sin tur minska efterfrågan på arbetskraft i branschen vilket leder till lägre sysselsättning i branschen. I den mån vissa typer av reparationer kan utföras av individer med svag anknytning till arbetsmarknaden, kan förslaget leda till något lägre varaktig sysselsättning och högre arbetslöshet i ekonomin som helhet. Regelrådet anser att konsekvensanalysen borde vara tydligare gällande risken för att berörda företag tvingas upphöra med sin verksamhet. Regeringen menar att det, bl.a. på grund av bristfällig statistik, är svårt att kvantitativt bedöma hur antalet anställda i branschen kan komma att påverkas och hur många företag som kan tvingas upphöra med sin verksamhet. Vidare efterfrågar Arbetsförmedlingen resonemang om storleken på de varaktiga sysselsättningseffekterna av förslaget. Regeringen menar att det är svårt att göra en exakt bedömning men att branscherna för dessa reparationer bedöms sysselsätta förhållandevis få individer, varför sysselsättningseffekten bedöms som mycket liten i relation till sysselsättningen i ekonomin som helhet. Förslaget bedöms inte i någon större utsträckning påverka antalet arbetade timmar bland dem som köper tjänsterna. Orsaken är att hushållen i dagsläget bedöms ägna lite tid åt reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. 7.7 Fördelningseffekter och effekter för den ekonomiska jämställdheten Eventuella fördelningseffekter av förslaget bedöms vara små eftersom utgifter för reparationer utgör en mycket liten del av hushållens disponibla inkomst. Förslaget bedöms inte heller ha några betydande effekter för den ekonomiska jämställdheten. 7.8 Effekter för myndigheter, de allmänna förvaltningsdomstolarna, kommuner och regioner Förslaget bedöms inte kräva informationsinsatser utöver de som normalt sker vid lagändringar. De förändringar som Skatteverket behöver göra ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning och kostnaderna kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslaget förväntas inte medföra ökade kostnader för andra statliga myndigheter. Regeringen bedömer vidare att förslaget inte får några ekonomiska konsekvenser för kommuner och regioner. Förslaget bedöms inte heller påverka den kommunala självstyrelsen. 7.9 Förslagets förenlighet med EU-rätten Mervärdesskattedirektivet ger möjlighet att tillämpa olika skattesatser på mervärdesskatteområdet och en reducerad skattesats på reparationer av cyklar, skor och lädervaror, kläder och hushållslinne. Förslaget om ändring av mervärdesskattelagen gällande skattesatsen för dessa tjänster bedöms därför vara förenligt med mervärdesskattedirektivet och med EU-rätten i övrigt. Regeringen instämmer i Kommerskollegiums bedömning att förslaget inte aktualiserar EU:s anmälningsprocedurer för varor och tjänster enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (anmälningsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet). 8 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 7 kap. 1 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för 1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 2. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 3. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedels-säkerhet, med undantag för a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och b) spritdrycker, vin och starköl, 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl, och 6. reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för 1. omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam: - böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad, - tidningar och tidskrifter, - bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, - musiknoter, samt - kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, 2. omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 6, 7, 8 eller 11 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, 3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för personer med läsnedsättning, om inte annat följer av 3 kap. 4 §, 5. omsättning av sådana produkter som avses i 1-4, om de a) tillhandahålls på elektronisk väg, b) inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, och c) inte helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik, 6. tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar, 7. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, 8. tillträde till och förevisning av djurparker, förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden, 9. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information, 10. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk, 11. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och 12. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse. Paragrafen innehåller bestämmelser om skattesatser. Ändringen i andra stycket innebär att en sjätte punkt läggs till. I tredje stycket tas den trettonde punkten bort. Ändringarna innebär att för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne ska mervärdesskatt tas ut med 12 procent i stället för 6 procent. Övervägandena finns i avsnitt 5. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Av den första punkten framgår att ändringarna träder i kraft den 1 april 2023. Av den andra punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller för mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Om skattskyldigheten för en sådan reparation som omfattas av bestämmelserna har inträtt före ikraftträdandet, ska således fortfarande mervärdeskatt tas ut med 6 procent. Övervägandena finns i avsnitt 6. Sammanfattning av promemorian Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne ska höjas från 6 procent till 12 procent. I promemorian lämnas ett förslag med den innebörden. Förslaget medför ändring i 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200). Förslaget föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över promemorian Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer lämnats av Arbetsförmedlingen, Avfall Sverige, Ekonomistyrningsverket (ESV), Företagarna, Förvaltningsrätten i Malmö, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Näringslivets skattedelegation, Regelrådet, Skatteverket, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Skomakarmästarförbund, Sveriges Skrädderiförbund och Tullverket. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Cykelbranschen, FAR, Lantbrukarnas Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Konsumenter, Sveriges Textil- och Modeföretag, Tjänstemännens centralorganisation, Tillväxtverket och Återvinningsindustrierna. Utöver instanserna på remisslistan har även yttranden inkommit från Cykelfrämjandet och 100B AB. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 2022 Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar proposition Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer