Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:37 Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän Skr. 2022/23:37 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 december 2022 Ulf Kristersson Pål Jonson (Försvarsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Expansion utan prioritet - personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (RiR 2022:19). Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens arbete med att rekrytera och behålla kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K). Granskningen avser huvudsakligen perioden 2016-2020 och innehåller slutsatser och rekommendationer som avser Försvarsmakten. Riksrevisionens huvudsakliga slutsats är att Försvarsmakten inte fullt ut har ett ändamålsenligt arbetssätt för att nå personalmålen för antal anställda GSS/K. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i de redovisade iakttagelserna. Regeringen konstaterar att flera av de rekommendationer som föreslås har omhändertagits eller planeras att omhändertas av Försvarsmakten. Regeringen följer kontinuerligt myndighetens arbete. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Syftet med granskningen 3 2.2 Riksrevisionens slutsatser 3 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 3.1 Övergripande iakttagelser 4 3.2 Rekommendationen att se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre i anställning 4 3.3 Rekommendationen att säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året 5 3.4 Rekommendationen att förtydliga den interna styrningen för att säkerställa att den uppfattas likadant av organisationens olika delar 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga Riksrevisionens rapport 2022:19 Expansion utan prioritet - personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 2022 70 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens arbete med att rekrytera och behålla kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K). Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Expansion utan prioritet - personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (RiR 2022:19), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 6 september 2022. Regeringen har inhämtat underlag från Försvarsmakten när det gäller Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt vilka åtgärder myndigheten har vidtagit eller planerar att vidta inom området. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Syftet med granskningen I sin motivering till granskningen pekar Riksrevisionen på att personal är en grundpelare för den militära förmågan, och att en ändamålsenlig personalförsörjning är en förutsättning för en effektiv försvarsmakt. Med personalförsörjning avses att Försvarsmakten kan rekrytera tillräckligt mycket personal för sina behov, liksom att man lyckas behålla den personal man har. GSS/K är en viktig personalkategori eftersom den möjliggör stående förband och för att den medger hög beredskap utan beslut om mobilisering. GSS/K utgör också en viktig rekryteringsbas till officersutbildningen och specialistofficersutbildningen. Enligt Försvarsmaktens årsredovisningar har myndigheten haft ett kontinuerligt stort underskott av GSS/K. Att krigsförbanden är personellt uppfyllda är grundläggande för att Försvarsmakten ska nå de mål om förmåga och beredskap som riksdagen har satt upp i försvarsbeslutet. 2.2 Riksrevisionens slutsatser Granskningen har omfattat Försvarsmakten och har huvudsakligen fokuserat på inriktningsperioden 2016-2020. Riksrevisionens huvudsakliga slutsats är att Försvarsmakten inte fullt ut har ett ändamålsenligt arbetssätt för att nå personalmålen för antal anställda GSS/K. På totalen ökar antalet anställda kontinuerligt, men många organisationsenheter har fortfarande underskott av GSS/K. Några få organisationsenheter står för merparten av underskotten. Enligt Riksrevisionen anges underskottet bero på Försvarsmaktens prioriteringar, begränsad tillgång till materiel och infrastruktur, otydlig intern styrning och på att GSS/K som slutar under året inte ersätts. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Försvarsmakten: * att se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre, särskilt på organisationsenheter med stora underskott eller hög personalomsättning, vilket kan inkludera en tydlig kommunikation avseende prioriteringar som görs av exempelvis tilldelning av materiel, infrastruktur och yrkesofficerare och vilka olika arbetsuppgifter GSS/K förväntas utföra, men också åtgärder för att kompetensutveckla mer erfaren personal och lättare kombinera yrket med privatlivet, * att säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året för att kontinuerligt kunna bedriva en god verksamhet, och * att förtydliga den interna styrningen för att säkerställa att den uppfattas likadant av organisationens olika delar, vilket kan handla om att vara tydlig med vad olika begrepp innebär, vilka mål som gäller och att förankra målen som sätts. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 3.1 Övergripande iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Personalförsörjning av krigs- och grundorganisation är av strategisk betydelse för att kunna organisera fullt bemannade och övade krigsförband. GSS/K utgör stommen i stående krigsförband som är viktiga för att snabbt kunna möta behov av kvalificerade förband i fredstid och för att lösa uppgifter innan den övriga krigsorganisationen har mobiliserats. Det är därför avgörande att rekrytering, utbildning och vidmakthållande av GSS/K fungerar. Att erbjuda GSS/K en god verksamhet är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla och behålla personalen. Det är också av vikt att tydliggöra arbetets innehåll och uppgifter i syfte att förbereda den enskilde inför och under anställning. Det är regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning och rekommendationer kan bidra till Försvarsmaktens arbete med att utvecklas till en mer attraktiv arbetsgivare. 3.2 Rekommendationen att se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre i anställning Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om betydelsen av åtgärder för att säkerställa en god verksamhet för GSS/K. Regeringen vill framhålla vikten av att Försvarsmakten förmedlar tydliga beskrivningar av vad som förväntas av GSS/K under anställningen för att ge en rimlig förväntansbild som syftar till att få dem att stanna kvar längre i verksamheten. Motivation och personliga drivkrafter är avgörande för arbetstillfredsställelsen. Regeringen noterar att Försvarsmaktens indelning i krigs- respektive grundorganisation från årsskiftet 2022/23 ytterligare kan tydliggöra det dagliga arbetet för den enskilde och vad det innebär. 3.3 Rekommendationen att säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att en löpande rekrytering under året är betydelsefull för att säkerställa en god verksamhet. Bemannade krigsförband är en förutsättning för att kunna öva som krigsförband och upprätthålla beredskapen. 3.4 Rekommendationen att förtydliga den interna styrningen för att säkerställa att den uppfattas likadant av organisationens olika delar Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att en tydlig styrning inom organisationen är nödvändig för att det inte ska råda osäkerhet i fråga om det antal GSS/K som enskilda organisationsenheter får anställa ett visst år och hur organisationsenheterna ska se på tilldelningen av lönemedel. Regeringen konstaterar att Försvarsmakten arbetar med att utveckla organisation och styrning av personalfrågor och därutöver har gett utökat mandat över personalplanering och anställning till försvarsgrens- och stridskraftschefer. Enligt myndigheten ger detta en större handlingsfrihet för att balansera resurser vilket kan möjliggöra prioriteringar och åtgärder för att nå myndighetens interna måltal. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anger övergripande målsättningar och uppgifter samt organisatoriska ramar för grund- och krigsorganisationen. Riksdagen och regeringen tilldelar sedan ekonomiska medel till Försvarsmakten för att genomföra verksamheten. Inom dessa ramar beslutar myndigheten den personella sammansättningen av sin organisation och svarar för rekrytering och utveckling av sin personal. Inom ramen för den delegerade arbetsgivarpolitiken har Försvarsmakten vidtagit eller planerar att vidta ett antal åtgärder i linje med de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat till myndigheten. Regeringen följer Försvarsmaktens arbete. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Försvarsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 2022 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Jonson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän