Post 5664 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
2000/01:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/26
Allmän miljö- och
naturvård
20
Förslag till statsbudget för 2001
Allmän miljö- och naturvård
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Utgiftsområde 20 Allmän miljö-och naturvård 9
2.1 Omfattning 9
2.2 Utgiftsutvecklingen 9
2.3 Skatteavvikelser 9
3 Politikområde Miljöpolitik 11
3.1 Omfattning 11
3.2 Utgiftsutvecklingen 12
3.3 Mål 13
3.4 Politikens inriktning 13
3.5 Insatser 14
3.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 14
3.5.2 Insatser utanför politikområdet 18
3.6 Resultatbedömning 19
3.6.1 Resultat 19
3.6.2 Analys och slutsatser 23
3.7 Revisionens iakttagelser 28
3.8 Budgetförslag 28
3.8.1 34:1 Naturvårdsverket 28
3.8.2 34:2 Miljöövervakning m.m. 30
3.8.3 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden 32
3.8.4 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden 33
3.8.5 34:5 Miljöforskning 35
3.8.6 34:6 Kemikalieinspektionen 36
3.8.7 34:7 Internationellt miljösamarbete1 37
3.8.8 34:8 Stockholms internationella miljöinstitut 37
3.8.9 34:9 Statens strålskyddsinstitut 38
3.8.10 34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader 40
3.8.11 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 40
3.8.12 34:12 Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m… 41
3.8.13 Kärnavfallsfonden 42
4 Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 20 43
4.1 Budgetförslag 43
4.1.1 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader 43
4.1.2 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning 43
Bilagor
Bilaga 1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 8
2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 9
3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområde Miljöpolitik 12
3.2 Anslagsutvecklingen 28
3.3 Offentligrättslig verksamhet 29
3.4 Uppdragsverksamhet 29
3.5 Beräkning av anslag 29
3.6 Anslagsutvecklingen 30
3.7 Beräkning av anslag 30
3.8 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
34:2 Miljöövervakning m.m. Bilavgasverksamhet 31
3.9 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
34:2 Miljöövervakning m.m. Miljöövervakning 31
3.10 Anslagsutvecklingen 32
3.11 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden 32
3.12 Beräkning av anslag 33
3.13 Anslagsutvecklingen 33
3.14 Beräkning av anslag 34
3.15 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
34:4 Sanering och återställning av förorenade områden 34
3.16 Anslagsutvecklingen 35
3.17 Beräkning av anslag 35
3.18 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
34:5 Miljöforskning 35
3.19 Anslagsutvecklingen 36
3.20 Offentligrättslig verksamhet 36
3.21 Uppdragsverksamhet 36
3.22 Beräkning av anslag 37
3.23 Anslagsutvecklingen 37
3.24 Beräkning av anslag 37
3.25 Anslagsutvecklingen 37
3.26 Anslagsutvecklingen 38
3.27 Offentligrättslig verksamhet 38
3.28 Uppdragsverksamhet 38
3.29 Beräkning av anslag 39
3.30 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
34:9 Statens strålskyddsinstitut 39
3.31 Anslagsutvecklingen 40
3.32 Offentligrättslig verksamhet 40
3.33 Beräkning av anslag 40
3.34 Anslagsutvecklingen 40
3.35 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 41
3.36 Beräkning av anslag 41
3.37 Anslagsutvecklingen 41
4.1 Anslagsutvecklingen 43
4.2 Anslagsutvecklingen 43
4.3 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning 44
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med bilavgasverksamheten som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 16 000 000 kronor under vart och
ett av åren 2002, 2003 och 2004 (avsnitt
3.8.2),
2. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med planering och genomförande
av miljöövervakning som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
55 000 000 kronor under år 2002, högst
40 000 000 kronor under år 2003 och högst
30 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt
3.8.2),
3. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden, ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
förvärv av eller intrångsersättningar i
värdefulla naturområden som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
120 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt
3.8.3),
4. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
110 000 000 kronor under år 2002, högst
100 000 000 kronor under år 2003 och
högst 80 000 000 kronor under år 2004
(avsnitt 3.8.4),
5. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,
ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 20 000 000 kronor under år 2002,
högst 15 000 000 kronor under år 2003 och
högst 10 000 000 kronor under år 2004
(avsnitt 3.8.5),
6. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:9 Statens
strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
3 000 000 kronor under vart och ett av åren
2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.9),
7. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,
ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 12 000 000 kronor under vart och
ett av åren 2002, 2003 och 2004 (avsnitt
3.8.11),
8. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som innebär
utgifter på högst 80 000 000 kronor under
år 2002, högst 65 000 000 kronor under år
2003, högst 50 000 000 kronor under år
2004, högst 45 000 000 kronor under år
2005 och högst 40 000 000 kronor under år
2006 (avsnitt 4.1.2),
9. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
26:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
ramanslag
43 744
26:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
ramanslag
165 585
34:1
Naturvårdsverket
ramanslag
303 138
34:2
Miljöövervakning m.m.
ramanslag
226 495
34:3
Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden
ramanslag
848 461
34:4
Sanering och återställning av förorenade områden
ramanslag
151 755
34:5
Miljöforskning
ramanslag
56 930
34:6
Kemikalieinspektionen
ramanslag
81 733
34:7
Internationellt miljösamarbete
ramanslag
42 182
34:8
Stockholms internationella miljöinstitut
ramanslag
12 000
34:9
Statens strålskyddsinstitut
ramanslag
90 888
34:10
Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
ramanslag
83 617
34:11
Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
ramanslag
67 242
34:12
Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
ramanslag
26 752
Summa
2 200 522
2 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
2.1 Omfattning
I utgiftsområdet ingår politikområde Miljöpolitik
och del av politikområde Forskningspolitik.
Regeringens samordning av miljöpolitiken
och ekologiskt hållbar utveckling har sin
utgångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt
som åtgärder för en god miljö i stor utsträckning
också finansieras inom ramen för andra
utgiftsområden.
Forskningspolitiken presenteras närmare
under utgiftsområde 16.
2.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Politikområde Miljöpolitik
1 632
1 721
1 783
1 991
2 196
2 365
Politikområde Forskningspolitik1
0
0
0
209
213
228
Totalt för utgiftsområde 20
1 379
1 721
1 783
2 201
2 409
2 593
1 Politikområdet ligger under utgiftsområde 16.
2.3 Skatteavvikelser
Ingen skatt utgår på biobränslen, vilket innebär
en avvikelse på 16,2 öre/kWh. Detta beräknas
motsvara 6,36 miljarder kronor netto år 2000 och
6,52 miljarder kronor år 2001.
Ett skatteavdrag motsvarande den generella
energiskatten på el utgår för vindkraftsel.
Avvikelsen motsvarar 16,2 öre/kWh, vilket
beräknas motsvara 0,08 miljarder kronor netto
under år 2000 och 0,09 miljarder kronor under år
2001.
3 Politikområde Miljöpolitik
3.1 Omfattning
Politikområdet omfattar frågor rörande
naturvård och biologisk mångfald, vatten- och
luftvård, sanering och efterbehandling av
förorenade områden, avfallsfrågor,
bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöövervakning,
miljöforskning om ekologiskt hållbar utveckling,
kemikaliekontroll, strålskydd och
säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt
internationellt miljösamarbete.
Naturvårdsverkets, Kemikalieinspektionens,
Statens strålskyddsinstituts och Statens
kärnkraftinspektions verksamhet ingår i
politikområdet.
Vidare hör verksamheten inom
Kärnavfallsfondens styrelse, AB Svenska
miljöstyrningsrådet och Svensk
Avfallskonvertering AB (SAKAB) till
politikområdet.
Dessutom hör stödet till kommunerna enligt
förordningen (1998:23) om statligt bidrag till
lokala investeringsprogram som ökar den
ekologiska hållbarheten, Centrum för kunskap
om ekologisk hållbarhet (utgiftsområde 18) och
verksamheten vid Statens meteorologiska och
hydrologiska institut (utgiftsområde 22) till
politikområdet.
3.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområde Miljöpolitik
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Anslag inom Uo 20:
34:1 Naturvårdsverket
282,1
278,2
285,0
303,1
309,7
316,6
34:2 Miljöövervakning m.m.
127,1
132,3
151,6
226,5
230,6
235,3
34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden
614,9
671,5
713,0
848,5
876,8
908,2
34:4 Sanering och återställning av förorenade områden
26,0
65,0
67,0
151,8
312,3
408,8
34:5 Miljöforskning
0
50,0
50.0
56,9
58,1
80,2
34:6 Kemikalieinspektionen
78,2
83,7
82,5
81,7
83,5
85,4
34:7 Internationellt miljösamarbete
34,3
37,2
37,3
42,2
39,7
39,7
34:8 Stockholms internationella miljöinstitut
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
34:9 Statens strålskyddsinstitut
85,1
85,4
88,5
90,9
92,8
94,9
34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
77,4
82,6
85,3
83,6
85,4
87,3
34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
65,9
66,0
67,2
67,2
68,5
69,9
34:12 Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m.
24,3
26,4
26,4
26,8
26,8
26,8
2000 A9 Investeringsbidrag för främjande av omställning i
ekologiskt hållbar riktning
0
-
60,0
-
-
-
1999 A5 Åtgärder för att rena Dalälven 1999
2,1
-
2,4
-
-
-
1999 A9 Stiftelsen Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning
12,0
-
-
-
-
-
1999 A10 Miljöinsatser i Östersjöregionen
38,3
-
50,0
-
-
-
1998 A5 Koncessionsnämnden för miljöskydd
1,5
-
-
-
-
-
1997 A5 Miljö- och kretsloppsforskning
30,9
-
-
-
-
-
1997 A6 Sanering och återställning av miljöskadade
områden
6,0
-
3,3
-
-
-
1997 A11 Utbildning miljöbalken
3,0
-
1,5
-
-
-
1995/96 14A2 Bidrag till kalkning
0,2
-
-
-
-
-
1995/96 14A3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag
1,3
-
-
-
-
-
1995/96 14A4 Investeringar inom miljöområdet
-2,8
-
-
-
-
-
1995/96 14A8 Investeringsbidrag för främjande av
omställning i ekologiskt hållbar riktning
104,4
-
-
-
-
-
1995/96 14A13 Visst internationellt miljösamarbete
7,8
-
-
-
-
-
Summa
1 632
1 721
1 783
1 991
2 196
2 365
Anslag inom andra Uo:
Uo 18 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet
904,9
1 758,0
1 050,0
1 364,5
1 124,5
828,0
Uo 18 34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
3,4
5,1
5,1
5,2
6,0
7,0
Uo 22 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut m.m.
205,3
200,2
205,7
203,0
207,1
211,5
Totalt Politikområde Miljöpolitik
2 746
3 685
3 044
3 564
3 534
3 412
3.3 Mål
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att
till nästa generation kunna lämna över ett
samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är
lösta.
Riksdagen beslöt (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) våren 1999
om 15 miljökvalitetsmål som anger vilket
tillstånd som skall uppnås i ett
generationsperspektiv. Målen omfattar följande
områden:
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Ingen övergödning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Grundvatten av god kvalitet
Levande sjöar och vattendrag
Myllrande våtmarker
Hav i balans
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Begränsad klimatpåverkan
Det övergripande målet för arbetet inom
miljöområdet har t.o.m. budgetåret 2000 varit att
skydda människors hälsa, bevara den biologiska
mångfalden, främja en långsiktigt god
hushållning med naturresurser samt skydda
natur- och kulturlandskap.
3.4 Politikens inriktning
Sverige skall fortsatt vara ett föregångsland i
omställningen till ekologiskt hållbar utveckling.
Omvandlingen av Sverige till ett ekologiskt
hållbart samhälle omfattar de flesta
politikområden. Arbetet med att nå de
miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt
intensifieras och kommer att genomsyra
regeringens hela politik. Miljömålskommittén
överlämnade den 7 juni 2000 betänkandet
Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU
2000:52) till regeringen. I betänkandet redovisas
förslag till delmål, åtgärdsstrategier, styrmedel
och uppföljningssystem för att inom en
generation uppnå de av riksdagen fastslagna
miljökvalitetsmålen. Det regionala och lokala
miljöarbetets betydelse betonas, liksom
miljöbalkens roll i arbetet. En proposition med
förslag om hur de 15 miljökvalitetsmålen skall
kunna nås genom, t.ex. etappmål,
åtgärdsstrategier och styrmedel kommer att
presenteras under året.
En ökad miljörelatering av skattesystemet
genom grön skatteväxling kan bidra till att
förverkliga de mål regering och riksdag fastställt
på miljöområdet. Därför tas nya steg i den gröna
skatteväxling som tidigare inletts. En
reformering av energiskattesystemet utgör en del
i den gröna skatteväxlingen.
För att Sverige skall kunna omvandlas till ett
ekologiskt hållbart samhälle krävs också insatser
inom såväl EU som globalt. Utvidgningen av EU
är en av de många frågor som påverkar
möjligheterna att uppnå miljömålen.
Det globala miljöhot som
klimatförändringarna utgör är den enskilt största
och viktigaste miljöfrågan nationellt och
internationellt. Regeringen ger därför arbetet
mot klimatförändringar högsta prioritet och
kommer att presentera en nationell
klimatpolitisk strategi senare denna höst. Sverige
skall vara pådrivande i EU:s klimatarbete och i de
internationella klimatpolitiska förhandlingarna
inom FN:s ram.
De globala vattenfrågorna utgör ett annat
prioriterat område. Vid Världvattenforumet som
hölls i Haag i början av år 2000 lyftes världens
vattenproblem fram, liksom förslag om hur de
skulle kunna lösas. Sverige deltog aktivt i
förberedelserna för mötet och vid utarbetandet
av den ministerdeklaration som antogs.
Kemikaliepolitiken skall förnyas.
Användningen av långlivade kemiska ämnen som
riskerar att lagras i människor, djur och växter
måste upphöra. Försiktighetsprincipen skall
tillämpas. Den som introducerar nya ämnen på
marknaden måste kunna visa hur de påverkar
hälsa och miljö. Regeringen kommer att
presentera en ny kemikaliestrategi med denna
inriktning senare i höst. Med Sverige som
pådrivare skall EU:s politik och lagstiftning på
kemikalieområdet förändras och förstärkas.
Näringslivet har en nyckelroll i omställningen
till hållbar utveckling. Genom fortsatt och
intensifierad samverkan med näringslivet vill
regeringen stimulera utvecklingen av miljövänlig
teknik i företagen. En miljöorienterad
produktpolitik införs med syftet att förebygga
och minska produkters negativa påverkan på
miljön och människors hälsa under produkternas
hela livscykel.
Bevarandet av den biologiska mångfalden skall
stärkas. Skyddet av värdefulla skogar fortsätter
och utökas. Staten skall som ägare av stora
arealer produktiv skogsmark, vara ett föredöme
när det gäller att bedriva ett ansvarsfullt
miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt
skogsbruk. Hur det statliga skogsinnehavet skall
förvaltas organisatoriskt på effektivaste sätt skall
utredas.
Naturvårdspolitiken skall förnyas. Nya
decentraliserade förvaltningsmodeller bör prövas
i syfte att skapa folklig förankring och ett
medborgerligt engagemang kring naturvården.
De tätortsnära natur- och rekreationsområdena
bör bevaras och utvecklas. Regeringen kommer
att presentera en ny sammanhållen
rovdjurspolitik.
Genom stöd till lokala investeringsprogram
får kommunerna möjlighet att genomföra
investeringar som minskar miljöbelastningen,
ökar effektiviteten i användningen av energi och
andra råvaror samt främjar användandet av andra
förnybara råvaror.
Initiativ tas till ett s.k. grönt kunskapslyft.
Syftet är att öka kunskaperna och insikterna hos
allmänheten om behovet att ställa om samhället i
hållbar riktning samt visa hur den enskilde i
vardagen kan bidra i den processen.
Inom kärnavfallsområdet är den stora
uppgiften för myndigheterna att granska
metoden för att slutligt förvara det använda
kärnbränslet. Myndigheterna arbetar med att
utveckla metoder för säkerhetsanalyser och
säkerhetsbedömningar inför granskningen av
kärnkraftbolagens förslag till slutligt förvar av
kärnbränslet. Svensk Kärnbränslehantering AB
(SKB) bedriver förstudier i sex kommuner. I
anslutning till dessa studier gör myndigheterna
betydande insatser för att förtydliga
beslutsprocessen för lokalisering av ett
slutförvar.
Svenska myndigheter har i flera år drivit
arbetet med en internationell konvention om
säkerhet för använt kärnbränsle och kärnavfall.
Konventionen har ännu inte ratificerats av ett
tillräckligt antal länder för att träda i kraft.
Nya krav kommer att gälla för
kärnämneskontrollen när tilläggsprotokollet till
avtalet om kärnämneskontroll ratificerats.
Avtalets parter är IAEA, EURATOM och EU:s
icke-kärnvapenstater. Ratificeringen föranleder
en anpassning av kraven för
kärnämneskontrollen, ett arbete som för
närvarande pågår hos myndigheterna.
3.5 Insatser
3.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Skydd av människors hälsa
Kemikaliepolitik
För att uppnå miljökvalitetsmålet om en Giftfri
miljö beslutade regeringen och riksdagen bland
annat om nya riktlinjer som innebär att ämnen
med vissa angivna egenskaper och effekter samt
vissa metaller inte bör förekomma i varor och
processer (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Riktlinjerna
syftar i första hand till att vara en vägledning för
det arbete som utförs av företagen, men de utgör
även ett stöd för myndigheternas arbete och för
tillämpningen av miljöbalken. Regeringen driver
också på arbetet med att förändra
kemikaliepolitiken inom EU.
Kemikalieutredningen (M1998:09) har haft i
uppdrag att närmare definiera och föreslå hur de
nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken skall
genomföras. I uppdraget har bl.a. ingått att
definiera de ämnen som bör omfattas av de nya
rikt-linjerna, t.ex. hur långlivat och
bioackumulerande ett ämne skall vara för att det
inte bör få användas i nyproducerade varor.
Uppdraget har också innefattat att utreda vilka
ytterligare åtgärder och styrmedel som behövs
för att kunna genomföra riktlinjerna. En analys
av ekonomiska och andra konsekvenser av
förslagen ingick i uppdraget. Utredningens
betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53)
överlämnades till regeringen den 5 juni 2000.
Kemikalieutredningen fick den 18 maj 2000
tilläggsuppdraget att göra en översyn av och
lämna förslag om Kemikalieinspektionens
framtida inriktning, verksamhet och resurser.
I det nationella arbetet med riskbegränsning
har insatserna under 1999 främst inriktats på
varuinriktade projekt om riskbegränsning av lek-
och hobbyprodukter samt byggvaror. Varor och
produkter som innehåller antibakteriella ämnen
har uppmärksammats. Kemikalieinspektionens
nationellt inriktade begränsningsarbete med
ämnesinriktade insatser nedprioriterades under
1999 till förmån för arbetet med
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Sveriges medlemskap i EU innebär att en do-
minerande del av det nationella kemikaliearbetet
ligger inom ramen för EU:s arbete med
kemikalier. Medverkan i EU:s arbete med att
utveckla system för prövning av
växtskyddsmedel, biocider och genetiskt
modifierade organismer (GMO) har prioriterats.
Kretslopp
Regeringens kretsloppspolitik bygger bl.a. på
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och går hand i
hand med den policy för avfallsområdet som
utarbetats inom EU och policyn för integrerad
produktpolitik (IPP). En viktig princip i
politiken är producenters ansvar för sina
produkter under hela livscykeln. Uppkomsten av
avfall skall förebyggas. Det avfall som trots allt
uppkommer skall återanvändas och material-
eller energi återvinnas framför att deponeras.
Materialåtervinning är prioriterat framför
energiåtervinning när detta är miljömässigt
motiverat. I skrivelsen En nationell strategi för
avfallshanteringen (skr. 1998/99:63) redovisades
en samlad bild av regeringens politik för
hantering av avfall samt mål och policy för
avfallshanteringen de närmaste åren. I syfte att
öka de ekonomiska incitamenten att behandla
avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt
bättre sätt trädde den 1 januari 2000 lagen
(1999:673) om skatt på avfall i kraft.
Under 1990-talet har lagstadgat
producentansvar införts för ett flertal
varugrupper. Producentansvar för elektriska och
elektroniska produkter samt krav på
förbehandling av sådana produkter träder i kraft
den 1 juli 2001. Mot bakgrund av att
förordningen om producentansvar för
förpackningar, returpapper och däck varit i kraft
i drygt fem år gjorde regeringen bedömningen
att det är motiverat att utvärdera hur
genomförandet har gått. Regeringen tillsatte
därför i april 2000 en särskild utredare som skall
göra en bred översyn av producentansvaret.
Utredaren skall redovisa uppdraget till
regeringen senast den 31 juli 2001.
I och med miljöbalkens införande 1999
beslutades om ett flertal nya åtgärder på
avfallsområdet. Från och med den 1 januari år
2002 träder krav på sortering samt förbud mot
deponering av brännbart avfall i kraft.
Naturvårdsverket har under året arbetat med att
färdigställa föreskrifter för verkställighet av
besluten. Naturvårdsverket har också rapporterat
hur kommunerna planerar att omhänderta sitt
avfall.
Regeringen tog under 1999 initiativ till en
informations- och insamlingskampanj om
hushållens farliga avfall. Syftet med kampanjen,
som genomfördes av kommunerna i maj 2000,
var att öka allmänhetens kunskap om farligt
avfall och farliga ämnen i varor.
Miljöledning
Miljöledningsarbetet inom statsförvaltningen
utvecklas alltjämt, såväl inom myndigheterna
som inom Regeringskansliet. I dagsläget har 138
myndigheter regeringens uppdrag att införa
miljöledningssystem. Miljöledning används som
ett effektivt verktyg för att integrera miljöhänsyn
i statlig förvaltning. Miljöledning systematiserar
miljöarbetet och ger det tydliga riktlinjer och mål
i bl.a. centrala styrdokument, klargjorda
ansvarsförhållanden, rutiner för uppföljning samt
redovisning av resultat.
Miljöorienterad produktpolitik
De flesta av miljökvalitetsmålen knyter an till
produkter. För att uppnå miljökvalitetsmålen
krävs bland annat en gemensam strategi för
minskad miljöpåverkan från produkter.
I skrivelsen En miljöorienterad produktpolitik
(skr. 1999/2000:114) redovisar regeringen en
strategi för en miljöorienterad produktpolitik
och för hur det fortsatta arbetet inom detta
område bör bedrivas i Sverige, inom EU och
globalt.
Ekologiskt hållbar upphandling
Delegationen för ekologisk hållbar upphandling
(M1998:01) har till uppgift att arbeta pådrivande
för att den offentliga upphandlingen skall vara ett
instrument för att åstadkomma en ekologiskt
hållbar utveckling. Delegationen har fått i
tilläggsuppdrag (dir. 2000:54) att ta fram ett för
hela den offentliga sektorn gemensamt
internetbaserat verktyg som skall tjäna som
modell för ekologiskt hållbara upphandlingar.
Verktyget skall bl.a. innehålla material som kan
underlätta både anbudsförfrågan och
utvärderingsarbete samt en allmän information
om rådande miljöpolitiska mål och om den
offentliga upphandlingens roll för ett hållbart
samhälle. Delegationen skall senast den 1
november 2000 redovisa en analys av behovet av
ett förslag till upphandlingspolicy som hjälp för
de myndigheter, kommuner och landsting som
avser att formulera en policy för ekologiskt
hållbar upphandling. Delegationens uppdrag i
övrigt skall redovisas senast den 1 maj 2001.
Sanering och återställning av förorenade områden
I miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö fastslås
att mark- och vattenområden skall vara fria från
gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar.
Förutsättningen för en miljö i ekologisk
balans är att tillförseln av skadliga ämnen
minskar. Det är därför angeläget att områden
med ämnen som kan läcka till miljön
oskadliggörs. Många av dessa områden innehåller
ämnen som inte bryts ner och som riskerar att
spridas i ekosystemen. Det kan gälla
tungmetaller som kvicksilver,
impregneringsmedel som kreosot eller giftigt
gruvavfall. Enligt miljöbalken är i första hand
den som bedriver eller har bedrivit den
verksamhet som förorsakat föroreningen
ansvarig för efterbehandling. Miljöbalkens regler
innebär dock att ansvar bara kan utkrävas om
den faktiska driften vid en miljöfarlig verksamhet
har pågått efter den 30 juni 1969.
Förorenade markområden kan utgöra en
hälsorisk t.ex. genom att människor äter växter
från förorenade områden eller genom läckage till
dricksvatten. Med åtgärder som sanering och
efterbehandling av förorenade områden kan
sådana risker undvikas. Den statliga
verksamheten som samordnas av
Naturvårdsverket har inriktats på att klarlägga
omfattningen och konsekvenserna av
föroreningarna samt att ta fram metoder för
undersökningar och efterbehandlingsåtgärder.
Mot bakgrund av den stora ekonomiska
satsning som från statens sida görs på området
har Naturvårdsverket redovisat ett
regeringsuppdrag att utreda och lämna förslag
om organisation av den
efterbehandlingsverksamhet som sker med
statlig finansiering. Förslaget remissbehandlas till
den 16 oktober 2000.
Kärnsäkerhet och strålskydd
Statens strålskyddsinstitut (SSI) har under 1999
efter en nedåtgående trend börjat öka antalet
inspektioner.
Som följd av Rådets direktiv 96/29/Euratom
om fastställandet av grundläggande
säkerhetsnormer för skydd av arbetstagares och
allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till
följd av joniserande strålning har
strålskyddslagen ändrats. Vidare har SSI beslutat
om ett antal nya föreskrifter som följd av Rådets
direktiv 97/43/Euratom om skydd för personers
hälsa mot faror vid joniserande strålning i
samband med medicinsk bestrålning.
När det gäller icke-joniserande strålning (UV-
strålning, laser, elektromagnetiska fält,
mobiltelefoni, kraftledningar, etc.) har insatserna
under året ökat.
SSI tecknade under 1999 ett avtal med
Försvarsmakten om bistånd i händelse av en
kärnteknisk olycka. Överenskommelsen innebär
att Försvarsmakten ställer flygplan och
helikoptrar till SSI:s förfogande för
strålningsmätningar liksom en organisation för
provtagningar.
Statens kärnkraftinspektion (SKI) har ägnat
särskild uppmärksamhet åt säkerhetsarbetet i
samband med avstängningen av Barsebäck 1.
Internationellt har SKI drivit på för att nå
europeisk samsyn i kärnsäkerhetsfrågor mot
bakgrund av EU:s utvidgning och den
avreglerade europeiska elmarknaden. Den
internationella granskningskonferensen under
säkerhetskonventionen gav Sverige ett gott betyg
för sitt säkerhetsarbete.
Bevarande av biologisk mångfald
Artskydd
Ett viktigt medel för att stärka bevarandet av
biologisk mångfald är artspecifika
handlingsprogram för arter med speciella behov.
De statliga insatserna har under 1999 inriktats på
planering och genomförande av åtgärder för ett
40-tal arter och biotoper.
Viltförvaltning
Regeringen beslutade 1998 att tillkalla en särskild
utredare för att utreda frågan om en
sammanhållen rovdjurspolitik.
Rovdjursutredningen lämnade sitt
slutbetänkande Sammanhållen rovdjurspolitik
(SOU 1999:146) i januari 2000. I betänkandet
lämnas bl.a. förslag till en sammanhållen
rovdjurspolitik med en helhetssyn på biologiska,
jaktliga och näringsmässiga frågor. Förslaget
omfattar djurarterna björn, järv, lo, varg och
kungsörn. Betänkandet har remissbehandlats.
Regeringen kommer att redovisa sina
ställningstaganden till utredningens förslag i en
särskild proposition senare under året.
Kalkningsverksamhet
Regeringen gav i regleringsbrevet för år 1998
Naturvårdsverket i uppdrag att utforma förslag
till en plan för den nationella
kalkningsverksamheten under den närmaste
tioårsperioden. Naturvårdsverket redovisade sitt
förslag vid halvårsskiftet år 1999. Planen har
remissbehandlats. Planen ligger till grund för
regeringens övervägande i förslaget till budget
för år 2001 (se vidare avsnitt 3.8.3).
Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete
med kvalitetsförbättringar m.m. av
kalkningsverksamheten har fortsatt i
överensstämmelse med planen.
Hushållning med naturresurser
Vatten
En förlikning uppnåddes mellan EU-
parlamentet, rådet och kommissionen den 29
juni 2000 angående EU:s ramdirektiv för vatten.
Direktivet kommer inom kort att antas.
Det innebär bl.a. krav på att medlemsländerna
till år 2003 skall redovisa vilka administrativa
arrangemang som valts för upprättande av s.k.
behöriga myndigheter för de olika
vattendistrikten, hur dessa distrikt geografiskt
avgränsas samt hur direktivet genomförts i den
nationella lagstiftningen. Åtgärdsprogram och
förvaltningsplaner skall vara upprättade senast år
2009. Genomförandet av ramdirektivet kommer
att utgöra ett mycket viktigt redskap för att
uppnå miljökvalitetsmålen för Grundvatten av
god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i
balans samt Levande kust och skärgård och
Ingen övergödning.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) har i en utredning redovisat hur
vattenkvalitetsdata kan hanteras till stöd för de
vattenadministrativa myndigheterna. Denna
information kan hanteras i det system som
SMHI utvecklar som går under beteckningen
HOME (Hydrology, Oceanography and
Meteorology for the Environment). Detta
system kan få stor betydelse vid införandet av
EU:s ramdirektiv för vatten.
Regionala miljö- och hushållningsprogram
Regeringen uppdrog i december 1997 åt
berörda länsstyrelser att utarbeta regionala
miljö- och hushållningsprogram för de större
skärgårdsområdena i syfte att stärka miljö-
och hushållningsfrågorna i den lokala och
regionala samhällsplaneringen. Samtidigt fick
Miljövårdsberedningen i uppdrag att följa och
stödja länsstyrelsernas arbete samt att
utvärdera programmen och vid behov föreslå
ytterligare åtgärder till skydd för
skärgårdarnas miljö. Beredningen har
redovisat betänkandet Levande skärgård -
utvärdering av de regionala miljö- och
hushållningsprogrammen (SOU 2000:67).
Regeringen uppdrog i september 1998 åt
Naturvårdsverket att i samråd med Boverket
och Riksantikvarieämbetet samt i samverkan
med Närings- och teknikutvecklingsverket,
berörda länsstyrelser och sektorsmyndigheter,
utarbeta en översikt över geografiska områden
där behovet av regionala miljö- och
hushållningsprogram är särskilt framträdande i
ett riksperspektiv. Översikten har redovisats
av myndigheterna i januari 2000. Regeringen
avser att efter den pågående
remissbehandlingen av
Miljövårdsberedningens betänkande
återkomma i dessa frågor i särskild ordning.
Vindkraft
En särskild utredare tillkallades våren 1998 (dir.
1998:35) med uppgift att utreda
förutsättningarna för lokalisering av vindkraft.
Utredningens slutbetänkande (SOU 1999:75)
Rätt plats för vindkraften överlämnades i juli
1999. I betänkandet föreslås bl.a. planeringsmål
för vindkraftens utbyggnad samt genomförande
av vissa övergripande kartläggningar av
förutsättningar för lokalisering av vindkraftverk
till havs- och fjällområden syftande till en
nationell klassificering av olika områdens
lämplighet för vindkraftsanläggningar. Vidare
föreslås bl.a. behandling av vindkraften i berörda
kommuners översiktsplaner, vissa lagändringar
och statligt stöd för förstärkning av elnät.
Betänkandet har remissbehandlats. Utredningen
har följts upp bl.a. genom tillsättande av en
arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift
att genomföra en studie om de övergripande
förutsättningarna för lokalisering av
vindkraftverk i havs- och fjällområden. Som ett
första steg i studien bör också ingå att redovisa
förslag på några områden, främst till havs, vilka
kan bedömas som lämpliga för ett pilotprojekt.
Arbetsgruppen skall senast den 31 oktober 2000
ha klarlagt behov av underlag och resurser för
studien. Regeringen har också vidtagit åtgärder
med anledning av förslag om planeringsmål för
vindkraften och stöd till nätförstärkningar (se
3.5.2 Insatser utanför politikområdet).
Utredningens förslag i övrigt övervägs för
närvarande i Regeringskansliet.
Skydd av natur- och kulturlandskap
Skyddade mark- och vattenområden
Omfattande statliga insatser görs för att
garantera särskilt värdefulla naturområden ett
varaktigt skydd. Naturvårdsverket och
länsstyrelserna samverkar i arbetet med att bilda
naturreservat.
Under 1999 har arbetet med att bilda
naturreservat i allt högre grad inriktats på skydd
av värdefulla skogsområden. För att säkra att
medlen för förstärkt skogsskydd skall ge god
natur- och kulturmiljövårdsnytta och gagna
friluftslivet fick Naturvårdsverket 1998 i uppdrag
att utarbeta kunskapsöversikt, förslag till
kriterier m.m. för arbetet med skydd av
skogsmark. Uppdraget har remissbehandlats och
ligger till grund för regeringens analys och
slutsatser som behandlas under avsnitt 3.6.2.
Natura 2000
Naturvårdspolitiken inom Europeiska
gemenskapen regleras i huvudsak av direktiven
79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar
(fågeldirektivet) och 92/43/EEG om bevarande
av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och
habitatdirektivet). Enligt art- och
habitatdirektivet skall områden som innehåller
naturtyper eller arter av vilda djur och växter av
intresse för gemenskapen skyddas. Dessa
områden skall, tillsammans med de områden
som medlemsstaten klassificerat som särskilda
skyddsområden enligt fågeldirektivet, ingå i ett
sammanhängande europeiskt ekologiskt nätverk
av särskilda bevarandeområden (Natura 2000).
Arbetet med att föreslå områden till nätverket
utförs i första hand av länsstyrelserna och
Naturvårdsverket i samarbete med andra berörda
centrala verk. Under föregående och innevarande
år har arbetet inriktats på att avhjälpa de brister
som påtalats för svenskt vidkommande bl.a. vid
de vetenskapliga utvärderingar som
kommissionen låtit göra i april 1999 samt i mars
2000. Resultat av de statliga insatserna utvecklas
närmare under avsnitt 3.6.1.
Lokala investeringsprogram
Statsbidraget till lokala investeringsprogram
beslutades av riksdagen i samband med beslutet
om statsbudgeten för 1998. Anslaget omfattar
totalt 7,2 miljarder kronor för perioden 1998-
2003.
Under våren 2000 har regeringen beviljat 56
kommuner och kommunalförbund 1,2 miljarder
kronor i statsbidrag till lokala
investeringsprogram för perioden 2000-2002.
Sammantaget under 1998-2000 har 125
kommuner beviljats 5 miljarder kronor i
statsbidrag till sina lokala investeringsprogram.
Regelsystemet för bidragsgivning har ändrats
under 2000. Den fasta ansökningstiden har
upphört och regeringen kan fatta beslut om stöd
allt eftersom ansökningarna kommer in.
I budgetpropositionen för år 2000 anges att
250 miljoner kronor ur anslaget till stöd till
lokala investeringsprogram får användas till ett
särskilt stöd till bomässan Bo01, som genomförs
sommaren 2001. Regeringen har under första
halvåret 2000 beviljat Malmö kommun 220
miljoner kronor i bidrag till merkostnader för
ekologiskt hållbara lösningar vid uppförande av
permanent bebyggelse och infrastruktur vid
bomässan Bo 01. Ansökan ingår i Malmö
kommuns lokala investeringsprogram för 2000-
2002 och bidragen har i huvudsak beviljats inom
ramen för samma regelverk som styr stödet till
lokala investeringsprogram.
Till uppförandet av ett Science Center i
Göteborg har regeringen beviljat 25 miljoner
kronor ur anslaget.
För bidragsgivning enligt förordningen
(1998:23) om statliga bidrag till lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska
hållbarheten i samhället återstår cirka två
miljarder kronor för åren 2001-2003.
Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
har sedan starten 1999 arbetat med att bygga upp
kontaktnät och att förmedla och tillvarata
kunskaper och erfarenheter från kommunernas
lokala investeringsprogram. Myndigheten länkar
samman många olika aktörer som t.ex.
kommuner, myndigheter, forskare och
näringsliv.
3.5.2 Insatser utanför politikområdet
Biologisk mångfald i odlingslandskap
Det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet
grundas på rådets förordning (EG) nr 1257/1999
om stöd till utveckling av landsbygden.
Programmet är en utveckling av tidigare
program. Det innebär bl.a. en större integrering
av olika miljö- och strukturåtgärder samt
möjlighet att anpassa skötselvillkoren till särskilt
värdefulla ängs- och hagmarker.
Biologisk mångfald i skogslandskap
Inom ramen för det svenska miljö- och
lantbruksprogrammet och de insatser som sker
med stöd av EU:s strukturfonder finansieras
även vissa miljöinriktade åtgärder för
skogsbruket, bl.a. 10 miljoner kronor under år
2000 och 2001 för kampanjen Grönare skog. I
mål 1-området finns under hela
programperioden möjlighet bl.a. till bidrag till
vissa natur- och kulturmiljövårdsinriktade
åtgärder i skogen.
Under åren 2001-2003 beräknar regeringen i
enlighet med 2000 års vårproposition (prop.
1999/2000:100) ökade resurser för att skydda
såväl stora som små skogsområden. Kostnaderna
för biotopskyddet i skogsmark täcks från
anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket,
utgiftsområde 23.
Länsstyrelsernas administration av arbetet
med skogsinköp finansieras med anslag inom
utgiftsområde 18.
Friluftsliv
En arbetsgrupp inom Regeringskansliet
genomförde under år 1999 en översyn av statens
stöd till friluftsorganisationer. Förslaget har
redovisats i ett betänkande (Ds 1999:78) som
remissbehandlats under våren 2000.
Utgiftsområdet 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid omfattar bl.a. förslag som gäller
friluftslivet och som berör Naturvårdsverkets
arbete.
Minskad övergödning av vatten
Delprogrammet för att minska näringsläckaget
från jordbruksmark inom ramen för Miljö- och
landsbygdsprogrammet (utgiftsområde 23) har
till stora delar omarbetats, nya åtgärder har
tillkommit och åtgärder med låg anslutning har
utgått. Insatserna för information och utbildning
är även fortsättningsvis stora. Åtgärderna inom
jordbruket är tillsammans med de åtgärder som
görs för att minska utsläppen från
transportsektorn, vatten- och avloppssektorn
och inom energiområdet de mest betydelsfulla
insatserna för att minska övergödningen av
vatten.
Utbyggnad av vindkraften
Med utgångspunkt i förslag i betänkandet (SOU
1999:75) Rätt plats för vindkraften har
regeringen uppdragit åt Statens energimyndighet
att föreslå områden med särskilt goda
förutsättningar för vindkraftverk, på land och till
havs, samt lämna förslag till planeringsmål för
vindkraften (utgiftsområde 21 Energi). I
uppdraget ingår även att ta fram underlag
rörande stöd till nätförstärkningar. Regeringen
avser återkomma till riksdagen med förslag om
ett lämpligt planeringsmål för vindkraften och
förslag för att möjliggöra att ett sådant
planeringsmål uppfylls.
Start för Life III
EU:s nya program för Life-III, som är det
finansiella instrumentet för Gemenskapens
miljöpolitik, har antagits den 28 juli 2000.
Budgeten för perioden 2000-2004 omfattar 640
miljoner euro, drygt 5 miljarder kronor. Medlen
används för att stödja miljövänlig teknik inom
industrin och åtgärder för att bevara vilda djur
och växter.
Kärnavfallsfonden
Under 1999 tillfördes Kärnavfallsfonden
avgiftsinbetalningar på ca 944,7 miljoner kronor.
Utbetalningarna uppgick till ca 602,6 miljoner
kronor varav huvuddelen av ersättningarna gick
till reaktorinnehavarna. Fonden har satt som mål
att för perioden 1996-2020 uppnå en
genomsnittlig årlig real avkastning på lägst 4
procent på det förvaltade beloppet. Under
perioden 1996-1999 var avkastningen i
genomsnitt 5 procent realt.
Bilskrotningsfonden
Regeringen har enligt bilskrotningslagen
(1975:343) riksdagens bemyndigande att
meddela föreskrifter om skrotningspremiens
storlek och villkor för övrigt för utbetalning av
premien. Skrotningsavgiften uppbärs av
Vägverket. Behållningen i fonden uppgick den 31
december 1999 till 893,9 miljoner kronor.
3.6 Resultatbedömning
3.6.1 Resultat
Skydd av människors hälsa
Kemikaliepolitik
Under år 1999 har Kemikalieinspektionen
genomfört tillsyn över tillverkare och importörer
i huvudsak som regionala projekt i samarbete
med länsstyrelser och kommuner. Utfallet av
verksamheten bedöms som gott trots att omfatt-
ningen av verksamheten har legat på en relativt
låg nivå.
Det fortsatta arbetet med att följa och skaffa
överblick över kemikalieanvändningen har
bedrivits genom flödesanalyser och produktion
av statistik. För att öka tillgängligheten av data
och statistik har Kemikalieinspektionen gjort
information tillgänglig via sin hemsida.
Ökade resurser har lagts på riskbedömning av
kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper.
Det har bl.a. resulterat i en strängare
klassificering av ett antal ämnen, bl.a.
bekämpningsmedel med fortplantningsskadande
egenskaper.
Kretslopp
Regeringen har enligt lagen (1990:132) om
avgifter för miljöfarliga batterier fått riksdagens
bemyndigande att meddela föreskrifter om
avgifter som behövs för att täcka samhällets
kostnader för att samla in och oskadliggöra
batterier som är förbrukade eller inte längre
används. Den s.k. batterifonden förvaltas av
Naturvårdsverket och uppgick den 31 december
1999 för blybatterier till 156,6 miljoner kronor
och för småbatterier till 179,9 miljoner kronor.
Miljöledning
Miljöledningssystem har visat sig vara ett
effektivt och inom statsförvaltningen väl
fungerande verktyg för att integrera miljöhänsyn
i verksamheten.
Större miljöeffekter av införande av
miljöledningssystem är ännu så länge för tidigt
att se. Dock har flertalet myndigheter genomfört
en rad konkreta åtgärder, framför allt i den
interna verksamheten som har inneburit positiva
miljöeffekter, bl.a. minskad elförbrukning och
pappersförbrukning, inköp av miljövänliga
produkter samt källsortering.
Miljöledningssystemen har också i många fall
medfört en effektivisering av verksamheterna,
inte bara vad gäller miljöfrågor. Det har också
skapat ett förbättrat samarbete mellan enheter
och avdelningar samt mellan myndigheter. På
sikt kan också resursbesparingarna och en
förbättrad organisation och väl utarbetade
rutiner ge ekonomiska vinster. Det stora arbetet
är nu att integrera miljöhänsyn och
resurshushållning i alla beslut. Flera myndigheter
har redan lyckats integrera miljöhänsyn i en rad
olika aktiviteter.
Sanering och återställning av förorenade områden
Förorenade områden som miljöproblem har
uppmärksammats under lång tid, men mer
omfattande inventeringar har genomförts först
under 1990-talet. Den statliga verksamheten som
samordnas av Naturvårdsverket har inriktats på
att klarlägga omfattningen och konsekvenserna
av föroreningarna samt att ta fram metoder för
undersökningar och efterbehandlingsåtgärder.
En översiktlig kartläggning har gjorts i samarbete
med länsstyrelserna av landets saneringsbehov av
förorenade områden. Under 1999 har
Naturvårdsverket fördelat knappt 40 miljoner
kronor i bidrag till inventeringar av hela län, till
undersökningar samt till åtgärder av enskilda
objekt.
Kärnsäkerhet och strålskydd
De sammanlagda stråldoserna till personal på
kärntekniska anläggningar har under 1999 varit
de lägsta sedan 1985.
SSI:s insatser inom sjukvården har bl.a. lett till
en ökad medvetenhet om strålskydd för
patienter. En viktig fråga är att undvika onödiga
stråldoser vid patientundersökningar. Dessa
insatser har bl.a. bidragit till att doserna vid flera
typer av röntgenundersökningar har minskat
med 20 procent.
SKI:s säkerhetsföreskrifter är viktiga
instrument för att vara pådrivande i
säkerhetsarbetet. Genom inspektioner vid
anläggningarna har SKI kunnat förvissa sig om
att anläggningsinnehavarna uppfyller angivna
krav. SSI och SKI har i rapporter till regeringen
informerat om myndigheternas bedömning av
säkerhets- och strålskyddsläget. SKI:s
slutförvaringsföreskrifter som ännu bara finns i
utkastform har redan fått genomslag i Svensk
Kärnbränslehantering AB:s (SKB)
säkerhetsanalyser. Likaså har SKI:s yttrande över
SKB:s forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsprogram (FUD-program) fått
genomslag så att programmet kommer att
kompletteras i vissa avseenden.
SKI:s verksamhet avseende finansieringslagen
och den s.k. Studsviksavgiften har bidragit till att
fondering sker som skall trygga en säker
framtida avfallshantering.
Bevarande av biologisk mångfald
Artskydd
En viktig del i arbetet för att stärka bevarandet av
biologisk mångfald och ett komplement till
områdesskyddet är artvisa åtgärdsprogram för
hotade arter. Genom ett särskilt avtal mellan
Naturvårdsverket och Fiskeriverket genomförs
fastställda program för fem fiskarter samt
flodkräfta. Under 1999 har Naturvårdsverket
och länsstyrelserna vidareutvecklat arbetet med
att ta fram och genomföra åtgärdsplaner för
hotade arter och livsmiljöer. Sammantaget har
åtgärder planerats eller genomförts för ett 40-tal
arter och biotoper. Bland de arter och grupper
som prioriterats kan bl.a. nämnas groddjur,
fladdermöss, tumlare och fjällräv. Vidare har
Naturvårdsverket antagit åtgärdsprogram för
varg, björn, lo och varg. Insatserna förväntas ge
livskraftiga populationer av de arter som
omfattas av åtgärdsprogrammmen.
Resurserna för att utveckla och genomföra
åtgärdsplanerna för hotade arter och livsmiljöer
har uppgått till 4 miljoner kronor. Därutöver har
750 000 kronor använts för att säkerställa två
områden specifikt för hotade arter.
Kalkningsverksamhet
Kalkningsverksamheten har liksom föregående
år inriktats på att bibehålla och förbättra
pågående kalkningsprojekt. Av Sveriges 17 300
försurade sjöar åtgärdas i dagsläget knappt 7 000,
vilket motsvarar 40 procent. För sjöytan är
motsvarande siffra 89 procent och i vattendrag
kalkas 11 procent av den totala längden försurade
vattendrag. Enligt preliminära uppgifter för år
1999 har följande resultat uppnåtts. Inom
parentes anges motsvarande uppgifter för år
1998. Antalet kalkade sjöar är 6 561 (6 750) med
en sjöyta av 4 021 (3 970) km2. Kalkade
vattendrag uppgår till 12 977 (12 800) kilometer.
Kalkningsprogrammets mål har uppnåtts till 71
(78) procent av sjöytan eller 50 (55) procent av
antalet kalkade sjöar och till 64 (66) procent av
de kalkade vattendragen. Jämfört med tidigare år
var måluppfyllelsen något lägre under 1999
eftersom det myckna regnandet och de höga
flödena medförde en kraftig
försurningspåverkan. Som en följd av detta blev
den vattenkemiska måluppfyllelsen dålig.
De relativt höga vattenflödena under 1998
samt 1999 och den därmed försämrade
buffertkapaciteten i de kalkade vattnen verkar
däremot inte i stort ha påverkat varken
fiskfaunan eller bottenfaunan i vattendragen
negativt. Den biologiska måluppfyllelsen var
således god, trots de höga vattenflödena.
Under 1999 har Naturvårdsverket, via
länsstyrelserna, fördelat 173 miljoner kronor för
kalkning av sjöar och vattendrag. 10 miljoner
kronor har utnyttjats för den nationella
uppföljningen av effekterna av kalkningen och
för samordning av verksamheten. Förnyelsen av
databasen för kalkningsverksamheten och
arbetet med att ta fram en nationell
kalkningsplan har kostat ca 2 miljoner kronor.
Hushållning med naturresurser
Vatten
Den slutliga utformningen av ramdirektivet för
vatten har i många delar fått en utformning som
motsvarar svenska intressen. Direktivets
inriktning mot uppnående av vissa specifierade
miljömål stämmer väl överens med
Miljömålskommitténs förslag, och har också
behandlats där. I dessa delar stämmer dessutom
direktivet väl överens med miljöbalkens
utformning, eftersom man i denna har de
juridiska instrumenten miljökvalitetsnormer
liksom åtgärdsprogram och åtgärdsplaner för att
uppnå dessa mål.
Även i andra delar har ett svenskt arbetssätt
fått genomslag i direktivets utformning. Ett
exempel är att de svenska grundläggande
principerna för s.k. bedömningsgrunder för
miljökvalitet utgör utgångspunkten för det sätt
varmed man beskriver miljökvalitetsmålen även i
ramdirektivet.
Likaså vad gäller kraven på karakterisering av
vatten- och avrinningsdistrikt och i kraven på
miljöövervakning finns det nu särskilda
skrivningar som gör direktivets krav mera
anpassade till de specifika förhållanden som råder
i de skandinaviska länderna med deras stora
mångfald sjöar och vattendrag.
Skydd av natur- och kulturlandskap
Skyddade mark- och vattenområden
Den statliga verksamheten med att skydda
värdefulla naturområden och då särskilt
skogsobjekt ökade kraftigt under 1999. Antalet
områden som berörts av markförvärv m.m. har
ökat med ca 28 procent och antalet avtal med 45
procent jämfört med 1998 som en följd av
Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas ökade
ambitioner.
Naturvårdsverket har under 1999 fattat beslut
om förvärv, intrångsersättning och bidrag till
kommuner och landstingskomunala stiftelser i
fråga om 194 områden som skall skyddas som
naturreservat eller nationalparker (två objekt).
Totalt skyddades 20 405 hektar, varav 17 177
hektar skogsmark. Den övriga arealen utgjordes
främst av myrmarker. Vid utgången av 1999 var
därmed totalt 3347 områden skyddade som
nationalparker, naturreservat,
naturvårdsområden och djurskyddsområden.
Arealen uppgick till 3 912 254 hektar varav
landytan utgjorde 3 158 404 hektar. Antalet
nationalparker och naturreservat var 2 143
stycken omfattande en areal av 3 580 339 hektar.
Av de 48 naturreservat som bildades under
året bestod ungefär halva landarealen av
skogsmark. Reservatsarealen har ökat med cirka
16 000 hektar, varav 9 900 är belägna på land. Av
landarealen utgör cirka 4 500 hektar skogsmark.
Under perioden har inga nya områden skyddats i
marin miljö.
Förvaltningen av landets 2 117 naturreservat
och 26 nationalparker kostade under 1999 staten
sammanlagt drygt 65 miljoner kronor.
De samlade kostnaderna för markinköp,
ersättning för intrång i pågående
markanvändning och bidrag till kommuner och
landstingskommunala stiftelser under 1999
beräknas uppgå till 297 miljoner kronor.
Naturvårdsverket har under året sålt 18
markområden för 3,3 miljoner kronor.
Naturvårdsprojekt kan få bidrag från EU:s
fond Life-Natur. Besluten om bidrag fattas av
kommissionen med stöd av den s.k.
Habitatkommittén. Svenska projekt har under
budgetåret 1999 beviljats 26,3 miljoner kronor i
projektbidrag till Life-Natur-projekt inom
ramen för EU:s Life-program.
Natura 2000
Det nationella genomförandet av Natura 2000,
som skall bli ett europeiskt sammanhängande
nätverk av områden med höga naturvärden, har
fortsatt under 1999 och innevarande år.
Länsstyrelserna och Naturvårdsverket
redovisade under hösten 1999 och våren 2000
ytterligare förslag till områden som lämpar sig att
ingå i nätverket. Regeringen har under våren och
sommaren 2000 föreslagit att ytterligare
sammanlagt 565 områden bör föreslås för Natura
2000 enligt habitatdirektivet. Samtidigt anmäldes
98 områden enligt fågeldirektivet.
Sammanlagt har Sverige därmed föreslagit
2 453 särskilt värdefulla naturområden som
kandidater till nätverket. De 391 områden som
klassats som särskilda skyddsområden enligt
fågeldirektivet ingår redan i dag i nätverket.
Lokala investeringsprogram
Under våren 2000 har 56 lokala
investeringsprogram beviljats sammanlagt
1 237 miljoner kronor i bidrag. Det tredje årets
investeringsprogram för åren 2000-2002 bedöms
av kommunerna ge 4 100 årsarbeten under
perioden 2000-2002 och omfatta en total
investeringsvolym om cirka 4 750 miljoner
kronor.
De sammanlagt 145 lokala
investeringsprogram (i 125 kommuner) som
hittills beviljats bidrag omfattar enligt
kommunernas ansökningar en total
investeringsvolym om 22,3 miljarder kronor och
bedöms skapa 15 600 årsarbeten under perioden
1998-2002.
Miljöeffekter
De lokala investeringsprogrammen kommer att
ge märkbara effekter på miljön, om de resultat
som kommunerna har angivit i sina
investeringsprogram uppnås.
Energieffektivisering, energiomställning till
förnybar energi och insatser för minskade
koldioxidutsläpp ingår i många av kommunernas
investeringsprogram. Olika typer av
naturvårdande åtgärder leder dels till minskade
utsläpp av näringsämnen i vattendrag, dels till
bevarande av biologisk mångfald. De
investeringsprogram som hittills beviljats stöd
beräknas i kommunernas ansökningar minska
energiförbrukningen med cirka 2,1 TWh per år
och ställa om 2,3 TWh av energianvändningen
till förnybar energi. Utsläppen av koldioxid till
luft kommer att minska med 1,57 miljoner ton
per år enligt kommunernas beräkningar och
mängden deponerat avfall beräknas minska med
500 000 ton per år.
Särskilt stöd till glesbygdskommuner
Stöd till lokala investeringprogram har getts till
såväl stora som små kommuner i alla delar av
landet. Glesbygds- och förortskommuner samt
norra Sverige är dock underrepresenterade.
Regeringen har gett Centrum för kunskap om
ekologisk hållbarhet i uppdrag att stödja
glesbygdskommunerna med att utveckla sina
lokala investeringsprogram. Kunskapscentrumet
disponerar för detta ändamål 3,5 miljoner kronor
till stöd för lokalt utvecklingsarbete.
Genomförandet av investeringsprogrammen
Under våren 2000 har de 81 kommuner som
beviljats bidrag för perioderna 1998-2000 och
1999-2001 lämnat verksamhetsrapporter till
regeringen. I rapporterna redovisar kommunerna
hur arbetet med det lokala
investeringsprogrammet fortskrider samt begär
regeringens godkännande av de förändringar i
programmen som kommunen önskar
genomföra.
Den vanligaste förändringen som
kommunerna redovisar är förseningar av
investeringarna. Ungefär en tredjedel av de 869
åtgärderna kommer att försenas minst ett år. Ett
fåtal (6 procent) av samtliga planerade åtgärder
kommer enligt årets verksamhetsrapporter inte
att kunna genomföras alls. Detta exempelvis som
en följd av svårigheter att finansiera ökade
investeringskostnader. En del åtgärder
genomförs i förändrad form eller i mindre skala.
Kommunerna har möjlighet att när som helst
under året begära förändringar av
investeringsprogrammen. Regeringen har i
allmänhet godkänt förändringar av tidsplaner om
det funnits goda skäl till förseningen. För att
andra förändringar skall godkännas har som regel
krävts att de leder till resultat och effekter som
motsvarar vad som uppgivits i ansökan.
Våren 2001 kommer kommuner som beviljats
bidrag för perioden 1998-2000 att lämna
slutrapporter och redovisa utfallet av
investeringsprogrammen. Slutrapporterna ger
underlag för regeringens slutliga bedömning av
vilket statsbidrag som kommunen har rätt till.
Slutrapporterna ger också underlag för
redovisningar och analyser av vilka resultat och
effekter som uppnåtts beträffande miljö,
sysselsättning, teknikutveckling samt för
sammanställningar av nya kunskaper och
erfarenheter.
Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
Myndigheten som bildades under 1999 har
påbörjat ett nätverksbyggande gentemot
kommuner och andra aktörer. Centrumet har en
viktig roll när det gäller att förmedla kunskaper
och sprida erfarenheter från den pågående
ekologiska omställningen till såväl kommuner
som forskare och näringsliv.
3.6.2 Analys och slutsatser
Skydd av människors hälsa
Kemikaliepolitik
I samhället spelar kemikalier en viktigt roll.
Kemikalier används i de flesta sammanhang.
Områden där kemikalier används är t.ex.
läkemedel, plaster, konserveringsmedel, tvätt-
och rengöringsmedel, men det finns även
kemikalier i varor som kläder och datorer.
Kemikalie-användningen bidrar också till
välfärdens avigsidor. Ämnen sprids i samband
med att varor produceras, används och blir till
avfall. Farliga ämnen kan förorsaka skador på
människa och miljö. Antalet ämnen på
marknaden är stort, liksom flödena av varor och
kemikalier som ingår i dessa. Problemet med
användningen av kemikalier är att effekterna av
utsläpp - både direkta och indirekta via varor
m.m. - är eller kan vara fördröjda. Det som
släpps ut i dag kan ge effekter först inom ett eller
ett par decennier. Det kan också ta mycket lång
tid innan åtgärder för att förhindra effekter ger
resultat, särskilt om halten i miljön har byggts
upp under lång tid.
Många problem med kemikalier kan inte lösas
på nationell nivå. De kemikalier och varor som
säljs är ofta tillverkade i andra länder. Ämnen
sprids således via handeln med varor. Dessutom
kan vissa svårnedbrytbara ämnen transporteras
med vindar och vatten och på så vis komma till
miljöer långt från både tillverkning och
användning. Det internationella arbetet på
kemikalieområdet är därför av stor betydelse för
att komma tillrätta med både nationella och
globala miljöproblem. Insatser krävs därför såväl
internationellt som inom gemenskapen.
Kretslopp
Sedan den 1 januari 2000 tas skatt ut på avfall
som deponeras. Avsikten med skatten är att den,
tillsammans med andra styrmedel på
avfallsområdet, inom en tioårsperiod skall
medföra en halvering av mängden avfall som
deponeras. Skatten på avfall har endast varit i
kraft under en kort tid och det är därför för
tidigt att bedöma vilka effekter den fått på
avfallshanteringen. Det finns dock anledning att
uppmärksamma riskerna med en ökad
förbränning av osorterat avfall. Det är därför
angeläget att följa upp och utvärdera hur
systemet med avfallsbeskattningen fungerar.
Miljöorienterad produktpolitik
En miljöorienterad produktpolitik syftar till att
förebygga och minska produkters negativa
påverkan på människors hälsa eller på miljön
under produkternas hela livscykel. I skrivelsen
En miljöorienterad produktpolitik (skr.
1999/2000:114) gör regeringen bl.a. den
bedömningen att alla aktörer har ett ansvar och
frivilliga och marknadsdrivna styrmedel som
näringslivets och andra aktörers egna initiativ
behövs. För att nå målet med en miljöorienterad
produktpolitik krävs också ny kunskap och
forskning.
Sanering och återställning av förorenade områden
Naturvårdsverket har ansvar för vägledning,
samordning och fördelning av bidrag till
efterbehandlingsverksamhet samt för
tillsynsvägledning, i första hand gentemot
länsstyrelserna som är tillsynsmyndighet.
I arbetet för en giftfri miljö är det
betydelsefullt att det utarbetas regionala och
lokala program för sanering och återställning av
förorenade områden.
Kärnsäkerhet och strålskydd
SSI strävar mot en mer tillsynsinriktad
myndighetsprofil vilket inneburit att forskning
och uppdragsverksamhet nedprioriterats. SSI
genomför hårdare prioriteringar i sin verksamhet
och har dragit ner ambitionen på områden där
andra myndigheter har huvudansvaret.
Regeringen bedömmer att detta är ett steg i rätt
riktning.
Den alltmer pressade ekonomiska situationen
för kärnkraftsbolagen sätter press på
myndigheterna att följa upp strålskydds- och
säkerhetsarbetet på verken. Det är regeringens
bedömning att myndigheterna är väl medvetna
om bolagens situation och arbetar med att
anpassa sin tillsynsverksamhet efter den
förändrade verkligheten. En fortsatt nära dialog
med de berörda bolagen för att utveckla och följa
upp strålskydds- och kärnsäkerhetsarbetet ger
goda möjligheter att tidigt åtgärda brister i
bolagens arbete.
En god kompetensförsörjning på
kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet är av
största betydelse för att kärnkraftverken skall
kunna drivas med betryggande säkerhet.
Bevarande av biologisk mångfald
Artskydd
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet
har i år presenterat reviderade s.k. rödlistor, dvs.
listor som redogör för olika arters hotstatus.
Enligt dessa listor är i dag 258 arter försvunna,
279 arter akut hotade, 570 arter starkt hotade,
1 104 arter sårbara, 1 357 arter missgynnade och
552 arter kan man inte bedöma på grund av
kunskapsbrist. Sammanlagt innebär det att 21
procent av arterna i den svenska floran och
faunan är hotade eller hänsynskrävande.
Artinriktade åtgärdsprogram för hotade arter
kommer även framöver att vara ett värdefullt
komplement till skydd och vård av värdefulla
naturområden för bevarande av biologisk
mångfald. Detta gäller t.ex. för arter som rör sig
över stora områden, arter som drabbas av
bifångster, eller har speciella behov som inte
enbart kan tillgodoses genom olika former av
områdesskydd.
Kalkningsverksamhet
Naturvårdsverket har till regeringen redovisat en
plan för den nationella kalkningsverksamheten
under den närmaste tioårsperioden (Nationell
plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000 -
2009). Planen har remissbehandlats. I planen
redovisas hur kalkningen kan bedrivas på olika
anslagsnivåer med konsekvenser för biologisk
mångfald och nyttjande. För att motverka
effekterna av det försurande nedfallet behöver
kalkningsverksamheten enligt rapporten ligga på
en i stort sett oförändrad nivå under
tioårsperioden. Om utsläppen av försurande
ämnen fortsätter att minska i samma takt som
under 1990-talet bör verksamhetens kostnader
för kalkningsverksamheten därefter minska och
kanske halveras under de två till tre följande
årtiondena. Kalkningen kommer att kunna
avbrytas tidigast i de områden där
markförsurningen inte är långt framskriden. I de
värst drabbade områdena kommer
försurningsproblemen att kvarstå under flera
årtionden.
I planen värderas och prioriteras de i dag
kända områdena där kalkning är eller kan vara
aktuell. Planen presenterar fyra scenarier för
kalkningsverksamheten. För respektive scenario
har kostnaderna beräknats. I samtliga scenarier
har föreslagits att kvaliteten i verksamheten höjs
och att denna om nödvändigt prioriteras på
bekostnad av antalet kalkade objekt.
Naturvårdsverket har förordat ett framtida
verksamhetsmål för kalkningsverksamheten som
innebär fortsatt kalkning av de i dag kända
områdena med biologisk mångfald och nyttjande
som är av nationellt och högt regionalt intresse.
För områden som inte har sådana intressen får
annan finansiering sökas för fortsatt kalkning.
Planen har i flera avseenden fått ett positivt
mottagande av remissinstanserna. Starka
invändningar har emellertid framförts bl.a. från
flera kommuner vad gäller dels klassningen av
enskilda objekt men främst att lokala intressen
inte skulle berättiga till statliga medel för
kalkning. För sådana områden bedömer flera
remissinstanser att kalkningen kommer att
avbrytas och att återförsurning kommer att ske.
Regeringen finner att de prioriteringar som
redovisas i planen i huvudsak är riktiga och att
det i framtiden är rimligt att avgränsa det statliga
ansvaret till områden med nationella och
regionala intressen. För försurade områden med
nationella och regionala intressen bör även
nykalkning övervägas. Det är emellertid
angeläget att kalkningsverksamhet som pågått
under lång tid inte avbryts t.ex. på grund av att
ett vattens värden inte är tydligt belagda. I en
avvägning mellan fortsatt kalkning och
nykalkning bör fortsatt kalkning främst väljas.
Det är angeläget att den återställning av försurad
miljö som kalkningsverksamheten syftar till
håller god kvalitet. Höjning av kvaliteten är
viktig och bör därför prioriteras.
Hushållning med naturresurser
Vatten
EG:s ramdirektiv för vatten kommer att innebära
omfattande krav på att medlemsländerna skall
arbeta med åtgärdsplaner för avrinningsområden
i syfte att uppnå en viss definierad god
vattenstatus. Det innebär också krav på att
redovisa vilka arrangemang som valts för att
administrera avrinningsdistrikten. Detta kan
komma att leda till omfattande förändringar i
förhållande till dagens vattenadministration.
Regeringen kommer därför att besluta om att
tillsätta en särskild kommitté för att närmare
utreda och lämna förslag på indelning av
vattendistrikt, organisation och administration
av dessa samt föreslå behöriga myndigheter och
former för beslutsfattande.
Naturvårdsverket arbetar redan i dag i
samarbete med berörda myndigheter med ett
vattenprojekt i syfte att utforma anvisningar för
det praktiska genomförandet av direktivet. I
detta arbete har ett antal pilotprojekt i
avrinningsområden initierats för att erhålla
erfarenheter av administrativ samordning mellan
berörda myndigheter och samverkan med lokala
aktörer och sakägare.
Som en uppföljning av tidigare svenska
initiativ beträffande de globala vattenfrågorna
avser regeringen att stimulera ett utökat
samarbete mellan de Stockholmsbaserade
organisationerna som är internationellt aktiva
inom vattenområdet.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har i
rapporten Mindre gift på drift (rapport nr
1999:37) uppmärksammat regeringen på att
avgasutsläpp från utombordsmotorer i
fritidsbåtar innehåller stora mängder kolväten
som släpps ut och påverkar vattenlivet i känsliga
områden. Drygt 40 000 ton släpps ut per år.
Detta kan jämföras med de totala utsläppen från
fordonstrafiken som beräknas ligga på omkring
120 000 ton per år. Det är särskilt allvarligt att
utombordsmotorernas avgaser kommer ut i
vattenmiljön. Det är inte ovanligt att 20-30
procent av tvåtaktsmotorernas utsläpp innehåller
oförbrända bränsleångor. Bensinens kvalitet har
därför stor betydelse i detta sammanhang.
Dessa förhållanden gör det motiverat att
närmare undersöka möjligheterna till att öka
användningen av miljövänligare bensin, s.k.
alkylatbensin, i tvåtaktsmotorer. Regeringen har
därför för avsikt att analysera dessa möjligheter.
Regionala miljö- och hushållningsprogram
Regeringen delar Miljövårdsberedningens
bedömning att det arbete med regionala miljö-
och hushållningsprogram för de större
skärgårdsområdena som genomförts av sju
länsstyrelser utgör en imponerande och
betydelsefull insats för hållbar utveckling i
skärgården. Programmen visar på bredden hos
de frågeställningar som gäller tillstånden i
skärgårdens natur- och kulturmiljö, nyttjandet av
mark- och vattenresurserna samt utveckling och
tillväxt i skärgården. De pekar även på behovet av
ett mer samordnat kunskapsunderlag som kan
ligga till grund för handlingsstrategier av mer
enhetlig och heltäckande karaktär.
Programarbetet är ett viktigt led i
utvecklandet av den mellankommunala och
regionala samordningen. Miljö- och
hushållningsproblemen måste i många fall lösas
på regional nivå och i samverkan mellan flera
kommuner. För att miljökvalitetsmålen skall
kunna nås krävs en väsentligt ökad samverkan
över sektorsgränser och mellan olika nivåer. Det
är värdefullt att arbetet bidrar till en ökad dialog
och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter,
boende och organisationer i skärgården. I det
fortsatta arbetet med miljökvalitetsmålen är
programmen ett viktigt underlag. Ett fortsatt
samarbete och insatser i skärgårdarna kan utgöra
en lämplig ram för arbetet med de
skärgårdsanknutna miljökvalitetsmålen.
Vindkraft
Den fastlagda energipolitiken skall bl.a.
underlätta omställningen av energisystemet till
ett ekologiskt uthålligt samhälle. Enligt 2000 års
ekonomiska vårproposition (prop.
1999/2000:100) spelar vindkraften en nyckelroll i
omställningen av energisystemet. Den kan
dessutom bidra till att uppfylla flera av de
nationella miljökvalitetsmål som riksdagen
beslutade om förra året. En god
handlingsberedskap för en fortsatt
vindkraftsutbyggnad är därför av strategisk
betydelse. Under senare år har anspråken på att
få etablera vindkraftverk i landets kust- och
skärgårdsområden starkt ökat. Bl.a. planeras flera
stora gruppstationer av vindkraftverk till havs.
Utbyggnader planeras även i andra områden,
t.ex. i fjällen.
Mot denna bakgrund är det angeläget att
samhällets beredskap förbättras och att
förutsättningarna för en fortsatt ökad
användning av vindkraften som energikälla
klarläggs ytterligare. Ett förbättrat
kunskapsunderlag om vindkraften är värdefullt
för myndigheterna i de avvägningar som måste
göras i samband med planering och
ställningstaganden till enskilda projekt liksom
för exploatörernas val av lokaliseringsplats.
Vidtagna åtgärder för framtagande av
planeringsmål för vindkraften, genomförande av
en övergripande kartläggning av förutsättningar
för lokalisering av vindkraftverk i havs- och
fjällområden samt redovisning av områden som
kan bedömas lämpliga för ett pilotprojekt blir
därför viktiga insatser. Ytterligare åtgärder
kommer att övervägas för att få fram bättre
underlag för planering och beslut.
Skydd av natur- och kulturlandskap
Skyddade mark- och vattenområden
Miljökvalitetsmålen anger bl.a. att natur- och
kulturlandskap med särskilda miljövärden skall
skyddas och bevaras, samtidigt som
produktionsförmågan upprätthålls och utvecklas.
Regeringen återkommer till preciseringen av
delmålen, åtgärder på kort och lång sikt m.m. för
miljökvalitetsmålet Levande skogar i den
kommande miljömålspropositionen.
I enlighet med regeringens uppdrag att
utarbeta kunskapsöversikt, har Naturvårdsverket
utarbetat förslag till kriterier m.m. för arbetet
med skydd av skogsmark samt presenterat
förslag till kriterier för urval av skyddsvärda
naturskogsområden och bedömt det långsiktiga
behovet av resurser för vård och förvaltning.
Naturvårdsverkets anser att
reservatsbildningen i första hand bör inriktas
mot miljöer som övriga intressenter inte tar
ansvar för. Det handlar huvudsakligen om större
naturskogsområden, sammansatta ekosystem
och koncentrerade insatser mot områden med
särskilda ekologiska skyddsvärden.
Regeringen delar dessa bedömningar. De
statliga insatserna skall liksom tidigare leda till ett
långsiktigt säkerställande av de mest skyddsvärda
skogarna. Naturvårdsverket bör löpande följa
upp, utvärdera och redovisa de statliga insatserna
för programmet.
Naturvårdsverket föreslår vidare att det
statliga ansvaret vid planering och inrättande av
naturreservat i första hand bör avse bevarandet
av värdefulla naturtyper, livsmiljöer och arter –
den biologiska mångfalden.
Regeringen instämmer i att bevarande av
biologisk mångfald även fortsättningsvis skall
vara ett mycket tungt vägande skäl vid beslut om
naturreservatsbildning. Naturvårdens sociala
dimension och skyddade områdens betydelse för
att tillgodose friluftslivets intressen och det
ökade behovet av att bevara tätortsnära natur bör
dock fortsättningsvis väga tungt vid en samlad
bedömning av skyddsbehovet. Även skogens
kulturmiljövärden skall vägas in i bedömningen
av ett områdes skyddsvärde. Regeringen anser
således att bevarandevärden för friluftslivets
intressen, tätortsnära miljö, skogens
kulturmiljöer m.m. i möjligaste mån skall
samordnas med skyddet av den biologiska
mångfalden för att uppnå synergieffekter i
bevarandearbetet. Strategin för det nationella
naturvårdsarbetet bör därför vidareutvecklas så
att detta framgår på ett tydligare sätt i olika
prioriteringssituationer.
Som en följd av den ökande arealen skyddad
mark ökar också behovet av insatser för vård och
förvaltning av de redan skyddade områdena.
Genom de förstärkningar för markinköp m.m.
som föreslås kommer även insatser för
skötselåtgärder att kunna göras under de
närmaste åren. Det är angeläget att det skapas ett
utrymme även för långsiktiga skötselinsatser.
Även formerna för vård och förvaltning bör
enligt regeringens bedömning utvecklas så att det
intresse som finns hos markägare och lokala
organisationer för förvaltning och skötsel av
skyddade områden m.m. tas till vara. Regeringen
anförde i den ekonomiska vårpropositionen att
det i ökad utsträckning bör beredas möjlighet att
genomföra pilotprojekt för lokal förvaltning av
naturreservat m.m. Naturvårdsverket bör därför
även fortsättningsvis verka för de frivilliga
insatser som krävs för att nå målet om att bevara
den biologiska mångfalden i hela
skogslandskapet.
I redovisningen av organisationsdelen av
regeringens uppdrag om kunskapsöversikt m.m.
föreslår Naturvårdsverket att den nuvarande
organisatoriska strukturen för områdesskyddet
bibehålls och att den regionala samverkan inom
och mellan länen förstärks och utvecklas för att
skapa bästa möjliga förutsättningar för att
skydda skogens biologiska mångfald. Vidare
framhåller Naturvårdsverket betydelsen av ett
ökat kommunalt engagemang och
ansvarstagande för att bilda reservat, bl.a. som
följd av miljöbalken.
Regeringen instämmer även i dessa
bedömningar.
I redovisningen framhålls vidare behovet av
resursförstärkningar framför allt på
länsstyrelserna för att ta fram bra inventerings-,
besluts- och förhandlingsunderlag och för att se
till att beslut fattas om bildande av reservat för
mark som köpts in eller säkrats med
intrångsersättningsavtal. Regeringen har som en
följd av behovet av resursförstärkning till
länsstyrelserna för den prioriterade uppgift som
skyddet av naturskogarna innebär beräknat en
höjning av anslaget till länsstyrelserna
(utgiftsområde 18) med 25 miljoner kronor per
år under åren 2001, 2002 och 2003.
Antalet naturreservat uppgick 1999 till 2 218
och antalet nationalparker var 26. Vid en analys
av fördelningen av dessa skyddade områden på
biotoper visar det sig att endast sex stycken
skyddade områden primärt syftar till att bevara
biologisk mångfald i marin miljö.
År 1987 var 16 områden prioriterade av
Naturvårdsverket för bildande av skyddade
områden i marin miljö. Sådana områden med
övervakningsprogram kan tjäna som
referensområden vid bedömning av miljöstörda
områden. Skyddade områden i marin miljö kan
även utgöras av områden med hög biologisk
produktion, t.ex uppväxtområden för fisk. Det är
också viktigt att det inrättas referensområden ute
till havs som förblir orörda för framtida
forskningsändamål. Regeringen gör
bedömningen att inrättande av skyddade
områden i marin miljö i skyddsvärda kust- och
havsområden längs Sveriges kust är en viktig del
av de nationella åtaganden som internationella
överenskommelser innebär.
Regeringen anser därför att det är angeläget att
Naturvårdsverket, Fiskeriverket och
länsstyrelserna intensifierar sin samverkan för att
utveckla former för bevarandet av den biologiska
mångfalden i havsmiljö, inte minst för att Sverige
skall kunna leva upp till internationella
överenskommelser i bl.a.
Helsingforskonventionen.
Natura 2000
Arbetet med att genomföra Natura 2000 enligt
art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet har
fortsatt hög prioritet. Trots att Sverige
sammanlagt t.om. juli 2000 har föreslagit 2 453
områden enligt habitatdirektivet och 391
områden enligt fågeldirektivet finns det
fortfarande brister i den svenska delen av det
europeiska ekologiska nätverket Natura 2000.
Naturvårdsverket samordnar det nationella
arbetet och har en vägledande och stödjande roll
gentemot länsstyrelserna. Det är av stor vikt att
arbetet med att komplettera den nationella listan
över områden avslutas senast under 2001 så att
Sverige kan uppfylla sina åtaganden i enlighet
med direktiven. Naturvårdsverket har därför fått
ett uppdrag om slutförande av den nationella
listan med förslag till områden till nätverket
Natura 2 000. Uppdraget skall utföras i
samarbete och i samråd med länstyrelserna.
Slutredovisningen skall ske under 2001.
Lokala investeringsprogram
Utifrån inkomna ansökningar gör regeringen
bedömningen att de lokala
investeringsprogrammen kommer att ge
påtagliga effekter på miljön i de kommuner som
tagit del av stödet. De goda effekterna på
koldioxidutsläppen bör särskilt framhållas.
Miljömålsarbetet
Riksdagens beslut om miljökvalitetsmålen och
en ny struktur för målarbetet ger goda
förutsättningar för ett effektivare miljöarbete.
Miljökvalitetsmålen preciserar de tidigare målen
för miljöpolitiken och anger en samlad riktning
för miljöarbetet i samhället. Det pågående
arbetet med att utveckla etappmål ger ytterligare
underlag för konkreta miljöåtgärder.
Länsstyrelsernas regionala miljömålsarbete är
viktigt för att vägleda det omfattande regionala
och lokala miljöarbete som behövs för att
förverkliga målen.
Miljöövervakning
Informationen från miljöövervakningen är viktig
i en rad sammanhang, bl. a. används
miljövervakningsdata för beräkningar av kritiska
belastningsgränser och som underlag för
aktionsprogram, åtgärdsförslag och
internationella överenskommelser om
belastningsminskningar.
Naturvårdsverket har i tre utredningar utrett
en breddad och förstärkt miljöövervakning.
Naturvårdsverket visar i utredningarna att det
finns ett behov av att stärka miljöövervakningen
främst när det gäller kemikalier samt för att följa
upp miljökvalitetsmålen. Även
Miljömålskommittén (M1998:07) anser i sitt
betänkande (SOU 2000:52) att uppföljningen av
miljökvalitetsmålen innebär behov av förstärkta
resurser. Regeringen föreslår därför att anslaget
för miljöövervakning ökar främst för att följa
upp de nationella miljökvalitetsmålen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) har en viktig roll för
miljöövervakningen där uppgifter från satelliter
kan utnyttjas för att övervaka ozonskiktets
uttunning, halten stoft i atmosfären,
molnighetens utbredning och reflektion,
snötäckens, glaciärers och havsisens utbredning
samt algförekomst i havet.
SMHI:s forskningsverksamhet när det gäller
klimatforskningen har under året utvärderats och
fått höga betyg. Klimatforskningsprogrammet
SWECLIM, som stöds av MISTRA, har bl.a.
visat att det kommer att behöva ställas högre
krav på säkerheten i kraftverksdammar i
framtiden på grund av högre vattenflöden.
3.7 Revisionens iakttagelser
Såväl Riksrevisionsverket (RRV) som
Riksdagens revisorer har under 1999 granskat
ansöknings- och beredningsprocessen för ett
urval av de lokala investeringsprogram som
beviljades stöd i den första beslutsomgången.
Med anledning av bl.a. revisionsrapporterna har
regeringen utvecklat och förändrat hanteringen
av kommunernas lokala investeringsprogram.
Sedan den första omgångens beslut om bidrag
för perioden 1998-2000 har kraven skärpts vad
avser lönsamhets- och konkurrensbedömningar i
kommunernas investeringsprogram. Bl.a. har
Närings- och teknikutvecklingsverket yttrat sig
över åtgärder som innebär stöd till vinstdrivande
verksamheter.
Samarbetet mellan Miljödepartementet och
sektorsmyndigheterna har stärkts.
Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Närings-
och teknikutvecklingsverket, Vägverket,
Kommunikationsforskningsberedningen,
Boverket, Statens jordbruksverk,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Banverket och
Riksantikvarieämbetet har ett särskilt uppdrag
att bistå Miljödepartementet i
beredningsprocessen.
Länsstyrelserna har fått en viktigare roll i
beredningen av ansökningarna. Deras kunskaper
om regionala och lokala förhållanden är ett
värdefullt underlag vid bedömningen av
ansökningarna. Inför ansökningar om bidrag för
perioden 2000-2002 har s.k. dialogmöten hållits
med alla kommuner som så önskat. Cirka 200
kommuner har diskuterat frågor kring sina
investeringsprogram med Miljödepartementet
och länsstyrelserna.
Miljödepartementet har vidare kontinuerligt
utvecklat informationen om hur en ansökan bör
utformas och vad den bör innehålla, bl.a. med
hjälp av en ansökningsfolder och via webbplatsen
Hållbara Sverige. Miljödepartementet har skapat
en databas med information om de
investeringsprogram som beviljats bidrag.
Databasen är ett viktigt redskap vid
uppföljningen av investeringsprogrammen.
3.8 Budgetförslag
3.8.1 34:1 Naturvårdsverket
Tabell 3.2 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
282 072
Anslags-
sparande
12 752
2000
Anslag
278 211
Utgifts-
prognos
285 000
2001
Förslag
303 138
2002
Beräknat
309 683
1
2003
Beräknat
316 613
2
1 Motsvarar 303 138 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 303 138 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras för Naturvårdsverkets
förvaltningskostnader, inkl. kostnader för att
administrera den verksamhet som finansieras via
sakanslagen.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Intäkterna från offentligrättslig verksamhet för
år 2001 beräknas till 55 miljoner kronor, varav 23
miljoner kronor från kontrollavgifter för
nyregistrerade bilar som redovisas mot
inkomsttitel 2534 Avgifter för körkort och
motorfordon, och 25 miljoner kronor från EU
som redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga
bidrag från EG. Dessutom beräknas 6 miljoner
kronor från dispensavgifter CFC och halon som
redovisas mot inkomsttitel 2537
Miljöskyddsavgift, och 1 miljon kronor från
övriga offentligrättsliga avgifter som redovisas
mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster från
statlig verksamhet.
Tabell 3.3 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Utfall 1999
36 150
Prognos 2000
50 000
Budget 2001
55 000
I uppdragsverksamheten ingår externt riktade
informations- och utbildningsinsatser, som
utgivning av publikationer, arrangemang av
kurser, konferenser och seminarier samt
presstjänst och bibliotekstjänst.
Tabell 3.4 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
20 175
16 575
3 600
Prognos 2000
19 300
21 700
-2 400
Budget 2001
20 500
23 500
-3 000
Revisionens iakttagelser
Naturvårdsverket har i revisionsberättelsen för
1999 erhållit en invändning på grund av att
Naturvårdsverket i ett visst fall inte har följt
lagen om offentlig upphandling (1992:1528).
Den icke genomförda upphandlingen avser
enligt Riksrevisionsverket ett väsentligt belopp.
Naturvårdsverket har vidtagit åtgärder för att
händelsen inte skall återupprepas. Regeringen
avser att följa utvecklingen.
Regeringens överväganden
Naturvårdsverket har under året redovisat ett
underlag för fördjupad prövning av hela sin
verksamhet, bestående av en analys av
myndighetens resultat, behov av förändringar,
omvärldsfaktorer samt finansieringsformer för
verksamheten. Utifrån underlaget tar regeringen
ställning till Naturvårdsverkets mål och
inriktning för verksamheten fr.o.m. budgetåret
2001.
Regeringens bedömning är att
Naturvårdsverkets roll som central
expertmyndighet på miljöområdet bör kvarstå.
Vidare bedömer regeringen att Naturvårdsverket
de närmaste åren i första hand bör prioritera
insatser när det gäller miljöövervakning och
åtgärder för biologisk mångfald (områdesskydd,
vård, kalkning). Dessutom bör insatserna
förstärkas inom efterbehandling av förorenade
områden, det fortsatta arbetet med miljöbalken,
miljömålen och sektorintegrationen samt det
nyligen antagna ramdirektivet för vatten. När det
gäller miljöforskningen förändras
Naturvårdsverkets roll i och med att det nya
forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande bildas.
Vad gäller Naturvårdsverkets EU-arbete och
det globala arbetet bör det i högre grad integreras
med det nationella arbetet. Prioritering bör göras
mellan olika frågor och därefter väljs lämplig väg,
dvs. via det nationella- eller det internationella
arbetet (inkl. EU).
Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har
genomförts för att korrigera tidigare avdragen
kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Från anslaget har 1 142 000
kronor förts bort.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
303 138 000 kronor. Anslaget beräknas till
309 683 000 kronor för år 2002 och till
316 613 000 kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.5 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
278 211
Pris- och löneomräkning
25 709
Justering av premier
-1 142
Återföring från 34.7
2000
Överförs till Riksarkivet
-40
Minskat resursbehov
miljöcertifiering
-500
Minskat resursbehov
-1 100
Förslag 2001
303 138
3.8.2 34:2 Miljöövervakning m.m.
Tabell 3.6 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
127 122
Anslags-
sparande
24 795
2000
Anslag
132 297
Utgifts-
prognos
151 610
2001
Förslag
226 495
2002
Beräknat
230 621
1
2003
Beräknat
235 280
2
1 Motsvarar 226 495 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 226 495 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras för miljöövervakning,
bidrag till vissa ideella organisationer samt
bilavgasverksamhet.
Medlen till miljöövervakning fördelas av
Miljöövervakningsnämnden vid
Naturvårdsverket. Nämnden fattar beslut om
den nationella miljöövervakningens inriktning
och fördelar medel till denna. Från den nationella
miljöövervakningen fördelas även medel till viss
regional miljöövervakning som specificeras i
avtal med länsstyrelserna. En mindre del används
också för internationellt miljövervakningsarbete
och rapportering till internationella
organisationer.
Av anslaget får högst 5 miljoner kronor
användas för länsstyrelsernas kostnader för
administration av anslagsmedlen.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
För budgetåret 2000 har regeringen bemyndigats
att godkänna avtal och beslut som rör dels
bilavgasverksamheten, dels planeringen och
genomförandet av miljöövervakningen vilka
innebär åtaganden för efterföljande budgetår.
För att förbättra förutsättningarna för
upphandling av hållbarhetskontroller bör
regeringen bemyndigas att under år 2001 ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten, som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 miljoner
kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och
2004. För att förbättra förutsättningarna för
planering och genomförande av
miljöövervakningen bör regeringen bemyndigas
att under år 2001 ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med planering och genomförande av
miljöövervakning som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 55 miljoner
kronor under år 2002, högst 40 miljoner kronor
under år 2003 och högst 30 miljoner kronor
under år 2004.
Regeringens överväganden
Naturvårdsverket har i tre uppdrag utrett en
breddad och förstärkt miljöövervakning
(Miljöövervakning vid sektorsmyndigheter,
Behov av miljöövervakning av kemikalier och
Finansiering av en breddad miljöövervakning).
Naturvårdsverket visar i utredningarna att det
finns ett stort behov av att stärka
miljöövervakningen främst när det gäller
kemikalier. Naturvårdsverket pekar också på att
uppföljningen av miljömålen kommer att kräva
utökade resurser för miljöövervakningen.
Utöver den i 2000 års ekonomiska
vårproposition aviserade ökningen på 85,6
miljoner kronor beräknar regeringen mot denna
bakgrund förstärkningar av anslaget med
ytterligare 20 miljoner kronor för år 2001.
Hållbarhetskontrollerna beräknas uppgå till 16
miljoner kronor för år 2001.
Emissionsforskningsutredningen lämnade i
april i år sitt betänkande till Regeringen med
förslag om innehåll och organisation för den
framtida emissionsforskningen. Utredningens
förslag har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom regeringskansliet. Enligt
utredningen bör det byggas upp en gemensam
beställarfunktion som samordnar de statliga
insatserna. Finansieringen av
bilavgasundersökningar upphör fr.o.m. år 2001
från detta anslag.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
226 495 000 kronor. Anslaget beräknas till
230 621 000 kronor för år 2002 och till
235 280 000 kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.7 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
132 297
Pris- och löneomräkning
1 398
Ökat resursbehov
105 600
Minskat resursbehov EMAS
-800
Bilavgasundersökningar
-12 000
Förslag 2001
226 495
Tabell 3.8 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser - 34:2. Miljöövervakning m.m.: Bilavgasverksamhet
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
2004
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
0
16 000
-
-
-
Nya förpliktelser
0
16 000
48 000
-
-
-
Infriade förpliktelser*
0
0
16 000
16 000
16 000
16 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
0
16 000
48 000
-
-
-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
0
16 000
48 000
-
-
-
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Tabell 3.9 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser - 34:2. Miljöövervakning m.m.: Miljöövervakning
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
2004
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
0
30 000
-
-
-
Nya förpliktelser
0
30 000
125 000
-
-
-
Infriade förpliktelser*
0
0
30 000
55 000
40 000
30 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
0
30 000
125 000
-
-
-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
0
30 000
125 000
-
-
-
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
3.8.3 34:3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden
Tabell 3.10 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
614 920
Anslags-
sparande
90 211
2000
Anslag
671 551
Utgifts-
prognos
713 000
2001
Förslag
848 461
2002
Beräknat
876 849
1
2003
Beräknat
908 217
2
1 Motsvarar 855 961 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 865 961 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras för bidrag till kalkning
enligt bidragsbestämmelser som regleras i
förordningen (1982:840) om statsbidrag till
kalkning av sjöar och vattendrag.
Anslaget disponeras även för ersättningar
enligt kap. 31 miljöbalken såvitt avser
Naturvårdsverkets ansvarsområde. Anslaget
disponeras även för kostnader för förvärv för
statens räkning av värdefulla naturområden.
Förvärvade objekt förvaltas av Naturvårdsverket.
Dessutom disponeras anslaget för statsbidrag till
kommuner och kommunala stiftelser för skydd
av värdefulla naturområden. Anslaget finansierar
vidare kostnader för utredning, förhandling och
värdering i samband med säkerställande av
värdefulla naturområden.
Från anslaget betalas bidrag till statliga Life-
Natur-projekt som beviljas EU-bidrag.
Av anslaget får högst 40 miljoner kronor
användas för länsstyrelsernas administration av
kalkningsverksamheten.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringen bör som tidigare bemyndigas att
under år 2001 för statens räkning åta sig
ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv
av eller intrångsersättning i värdefulla
naturområden som innebär åtaganden om högst
120 miljoner kronor för år 2002.
Regeringens överväganden
Kalkning av sjöar och vattendrag är en viktig
åtgärd för att motverka det försurande nedfallets
effekter på den biologiska mångfalden och
nyttjandet av sjöar och vattendrag. Regeringen
anser att den nationella kalkningsplanen bör
ligga till grund för kalkningsverksamheten under
den kommande tioårsperioden. Regeringen anser
att de prioriteringar som redovisas i planen i
huvudsak är riktiga. Det framtida ansvaret vad
avser statliga bidrag till kalkningsverksamhet bör
avgränsas till områden med nationella och
regionala intressen. Det bör därvid ges möjlighet
till nykalkning av områden med sådana intressen.
Det är dock angeläget att kalkningsverksamhet
som pågått under lång tid inte avbryts.
Kalkningsbehovet är i viss utsträckning styrt av
väderleken. Stor nederbördsmängd medför ett
ökat behov av kalkning. Emellertid är behovet av
kalkning i genomsnitt av ungefär samma
omfattning sett över en flerårsperiod.
Mot denna bakgrund beräknar regeringen en
nivå för kalkningsverksamheten till 213 miljoner
kronor per år för åren 2001, 2002 och 2003, varav
högst 40 miljoner kronor får användas för
länsstyrelsernas administration av
kalkningsverksamheten.
Under år 2001 beräknas svenska projekt
erhålla 25 miljoner kronor i bidrag från Life-
Natur för naturvårdsändamål. Bidragen
administreras av Naturvårdsverket. Bidraget
redovisas under inkomsttiteln 6911 Övriga
bidrag från EG.
De statliga insatserna för att säkerställa
skyddsvärda skogsområden är ett av den statliga
naturvårdspolitikens viktigaste instrument.
Tabell 3.11 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser - 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
30 740
87109
120 000
-
-
Nya förpliktelser
87 109
120 000
60 000
-
-
Infriade förpliktelser*
30 740
87 109
60 000
120 000
-
Utestående förpliktelser vid årets slut
87 109
120 000
120 000
-
-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
120 000
120 000
120 000
-
-
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
För att bevara de skyddade områdenas biologiska
värden och andra värden krävs i vissa fall aktiva
skötselåtgärder. Även det ökade antalet
naturreservat ställer ökade krav på förvaltning av
områdena med inriktning på vård och skötsel för
att syftet med skyddet skall uppfyllas.
Regeringen beräknar en nivå för skydd och
vård av värdefull natur till 635 miljoner kronor
för år 2001. För budgetåren 2002 beräknas 664
miljoner kronor och för år 2003 beräknas 695
miljoner kronor.
Utöver den i 2000 års budgetproposition
beräknade ökningen på 90 miljoner kronor
beräknar regeringen förstärkningar av anslaget
med 78 miljoner kronor för år 2001.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
848 461 000 kronor. Anslaget beräknas till
876 849 000 kronor för år 2002 och till
908 217 000 kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.12 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
671 551
Pris- och löneomräkning
8 910
Ökat resursbehov
168 000
Förslag 2001
848 461
3.8.4 34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden
Tabell 3.13 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
26 007
Anslags-
sparande
13 993
2000
Anslag
65 000
Utgifts-
prognos
67 000
2001
Förslag
151 755
2002
Beräknat
312 283
1
2003
Beräknat
408 778
2
1 Motsvarar 304 927 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 389 927 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras för inventeringar,
undersökningar och åtgärder för att sanera och
återställa förorenade områden samt för
framtagande av underlag för prioriteringar av
framtida sanerings- och återställningsinsatser i
landet. Anslaget får användas till att åtgärda ur
risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt
samt till eventuella akuta saneringsinsatser.
Av anslaget får högst 20 miljoner kronor
användas för länsstyrelsernas kostnader för
administration av anslagsmedlen, inklusive
erforderliga inventerings- och
undersökningsinsatser.
1999 års anslagssparande är en följd av att
bidragsmedel varit uppbundna i åtgärdsprojekt
som slutreglerats efter årsskiftet.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
För budgetåret 2000 har regeringen bemyndigats
att godkänna avtal och beslut som rör sanering
och återställning av förorenade områden vilka
innebär åtaganden för efterföljande budgetår.
För att förbättra förutsättningarna för planering,
upphandling och genomförande av
efterbehandlingsprojekt bör regeringen
bemyndigas att under år 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 110 miljoner kronor
under år 2002, högst 100 miljoner kronor under
år 2003 och högst 80 miljoner kronor under år
2004.
Regeringens överväganden
Efter tio års systematisk uppbyggnadsarbete har
efterbehandlingsverksamheten nu gått in i ett
expansivt skede. Föroreningarna förekommer i
mark, grundvatten, sediment, byggnader och
anläggningar. Påtagliga läckage förekommer från
bl.a. gruvavfall och en del deponier. Från andra
områden är läckaget i dag ofta begränsat på
grund av buffertmekanismer, fastläggning m.m.
Dessa återhållande krafter kommer dock att
försvagas med tiden och läckagen från de
förorenade områdena beräknas därmed att öka.
Regeringen beräknade i 2000 års
budgetproposition mot denna bakgrund en
kraftig ökning av resurserna för sanering och
återställning av förorenade områden. I enlighet
med vad som aviserades i den ekonomiska
vårpropositionen beräknar regeringen ytterligare
förstärkningar om 85 miljoner kronor år 2003.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
151 755 000 kronor. Anslaget beräknas till
312 283 000 kronor för år 2002 och till
408 778 000 kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.14 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
65 000
Pris- och löneomräkning
1 755
Ökat resursbehov
85 000
Förslag 2001
151 755
Tabell 3.15 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser - 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
2004
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
0
60 000
-
-
-
Nya förpliktelser
0
60 000
290 000
-
-
-
Infriade förpliktelser*
0
0
60 000
110 000
100 000
80 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
0
60 000
290 000
-
-
-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
0
60 000
290 000
-
-
-
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
3.8.5 34:5 Miljöforskning
Tabell 3.16 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
0
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
50 000
Utgifts-
prognos
50 000
2001
Förslag
56 930
2002
Beräknat
58 111
1
2003
Beräknat
80 242
2
1 Motsvarar 56 930 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 76 930 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget skall främst finansiera forskning till
stöd för Naturvårdsverkets arbete, t.ex.
miljömålen, miljöbalken samt underlag för
internationellt förhandlingsarbete. Anslaget skall
också finansiera statens andel av den
samfinansierade forskningen med näringslivet
vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
För budgetåret 2000 har regeringen bemyndigats
att godkänna avtal och beslut som rör
miljöforskningen vilka innebär åtaganden för
efterföljande budgetår. För att förbättra
förutsättningarna för planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt bör
regeringen bemyndigas att under år 2001 ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner
kronor under år 2002, högst 15 miljoner kronor
under år 2003 och högst 10 miljoner kronor
under år 2004.
Regeringens överväganden
Riksdagen har beslutat att ett forskningsråd för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande
skall bildas från och med 2001 (prop.
1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr
1999/2000:257). Detta nya råd skall bl.a. överta
visst ansvar för forskningsfinansiering från
Naturvårdsverket. Ansvarsfördelning mellan det
nya rådet och Naturvårdsverket utreds för
närvarande av en organisationskommitté (U
2000:05).
Av den i budgetpropositionen för år 2000
tidigare aviserade ökningen på 50 miljoner
kronor, förs år 2001 45 miljoner kronor till det
nya forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande. I enlighet med vad som
aviserades i den ekonomiska vårpropositionen
beräknar regeringen att anslaget förstärks med
20 miljoner kronor år 2003.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
56 930 000 kronor. Anslaget beräknas till
58 111 000 kronor för år 2002 och till 80 242 000
kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.17 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
50 000
Pris- och löneomräkning
1 930
Ökat resursbehov
5 000
Förslag 2001
56 930
Tabell 3.18 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser - 34:5 Miljöforskning
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
2004
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
0
30 000
-
-
-
Nya förpliktelser
0
30 000
45 000
-
-
-
Infriade förpliktelser*
0
0
30 000
20 000
15 000
10 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
0
30 000
45 000
-
-
-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
0
30 000
45 000
-
-
-
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
3.8.6 34:6 Kemikalieinspektionen
Tabell 3.19 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
78 206
Anslags-
sparande
- 2 316
2000
Anslag
83 712
Utgifts-
prognos
82 500
2001
Förslag
81 733
2002
Beräknat
83 492
1
2003
Beräknat
85 357
2
1 Motsvarar 81 733 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 81 733 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Kemikalieinspektionen
för verksamhet avseende tillsyn/vägledning,
riskbedömning samt riskbegränsning för
allmänkemikalier och bekämpningsmedel.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras
huvudsakligen med avgifter som anges i
förordning (1998:940) om avgifter för prövning
och tillsyn enligt miljöbalken, förordning
(1999:942) om kemikalieavgifter m.m. samt
Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska
produkter och biotekniska organismer (KIFS
1998:8).
Intäkterna från kemikalieavgifter m.m. beräk-
nas till 78 miljoner kronor för år 2001 varav 56,8
miljoner kronor från kemikalieavgifter och 21,2
miljoner kronor från bekämpningsmedels-
avgifter. Intäkterna från kemikalieavgifter m.m.
redovisas på inkomsttitel 2543 Avgifter för
Kemikalieinspektionen, intäkterna från
bekämpningsmedel redovisas på inkomsttitel
2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och
handelsgödsel, och övriga inkomster av statens
verksamhet redovisas på inkomsttitel 2811
Övriga inkomster av statens verksamhet.
Tabell 3.20 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(som inte får
disponeras)
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
80 332
72 710
7 622
Prognos 2000
76 200
76 200
0
Budget 2001
78 000
78 000
0
Tabell 3.21 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(som inte får
disponeras)
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
4 818
4 818
0
Prognos 2000
3 750
3 750
0
Budget 2001
3 750
3 750
0
Regeringens överväganden
Kemikalieinspektionen redovisade den 15 januari
2000 ett underlag för fördjupad prövning av hela
sin verksamhet. Behovet av en översyn av den
nuvarande kemikaliekontrollen och Kemi-
kalieinspektionens framtida roll har ökat med
anledning av miljöbalkens införande och arbetet
med att uppnå de 15 miljökvalitetsmål som
riksdagen lagt fast samt det svenska
medlemskapet i EU. Kemikalieutredningen (M
1998:04) fick den 18 maj 2000 tilläggsdirektiv
(dir. 2000:41) för att göra en översyn av och
lämna förslag om Kemikalieinspektionens
framtida inriktning, verksamhet och resurser
med beaktande av miljöbalkens regler,
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, Kemika-
lieutredningens förslag till nya riktlinjer för
kemikaliepolitiken samt utvecklingen på
kemikalieområdet inom EU och internationellt.
Utifrån slutsatserna av översynen skall
utredningen även lämna förslag på hur
Kemikalieinspektionens verksamhet bör
finansieras. Redovisning av uppdraget skall ske
senast den 31 december 2000.
Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har
genomförts för att korrigera tidigare avdragen
kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Från anslaget har 112 000
kronor förts bort. Samtidigt minskas anslaget
med 3 000 000 kronor till följd av en engångsvis
förstärkning under år 2000.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
81 733 000 kronor. Anslaget beräknas till
83 492 000 kronor för år 2002 och till 85 357 000
kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.22 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
83 712
Pris- och löneomräkning
1 133
Engångsvis förstärkning år
2000
-3 000
Justering av premier
-112
Förslag 2001
81 733
3.8.7 34:7 Internationellt
miljösamarbete1
Tabell 3.23 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
34 304
Anslags-
sparande
2 762
2000
Anslag
37 182
Utgifts-
prognos
37 325
2001
Förslag
42 182
2002
Beräknat
39 682
2003
Beräknat
39 682
1 Anslagsnamnet budgetåret 2000 var Visst internationellt miljösamarbete.
Anslaget disponeras för medlemsavgifter och
deltagande i internationella organisationer och
för internationellt samarbete inom
Miljödepartementets ansvarsområde.
Från anslaget betalas kostnader för deltagande
i möten inom ramen för internationella
miljökonventioner och avtal, möten inom ramen
för FN-systemet och EU-samarbetet samt inom
organisationer såsom OECD, ECE och
Nordiska Ministerrådet samt miljösamarbetet
om Arktis och Antarktis. Vidare betalas från
anslaget kostnader för bilateralt miljösamarbete
samt Sveriges årliga bidrag till FN:s miljöfond.
Regeringens överväganden
Genom ett aktivt deltagande i det internationella
miljösamarbetet ökar möjligheterna för Sverige
att påverka miljöbeslut så att gränsöverskridande
utsläpp och miljöförstöring minskar.
Omfattningen av det internationella
miljösamarbetet ökar successivt. Resurser krävs
för Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret
2001 som, förutom de direkt
ordförandeskapsrelaterade uppgifterna, också
kommer att innebära ett ökat deltagande och
arbete inom ramen för EU-samarbetet.
Detsamma gäller för förberedelserna inför
uppföljningen av UNCED år 2002 (Rio + 10)
som kommer att gå in i ett mycket intensivt
skede under 2001. Resurser krävs även för
bilateralt miljösamarbete. Regeringen beräknar
mot denna bakgrund att resurserna för
internationellt arbete bör öka med 7 miljoner
kronor för budgetåret 2001.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
42 182 000 kronor. Anslaget beräknas till
39 682 000 kronor för år 2002 och till 39 682 000
kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.24 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
37 182
Ökat resursbehov
7 000
Återföring till 34:1
-2 000
Förslag 2001
42 182
3.8.8 34:8 Stockholms internationella
miljöinstitut
Tabell 3.25 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
12 000
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
12 000
Utgifts-
prognos
12 000
2001
Förslag
12 000
2002
Beräknat
12 000
2003
Beräknat
12 000
Anslaget disponeras för statens stöd till
Stockholms internationella miljöinstitut (SEI).
SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,
genomföra och föra ut resultat av studier och
forskning vad gäller utvärdering och utveckling
av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy
samt relaterad miljöstyrning och strategier för en
hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad
forskning inom områdena energi, atmosfär,
vattenhantering och urbana miljöer.
SEI bedriver verksamhet i Afrika, Asien,
Europa och Latinamerika. Institutet har,
förutom sitt huvudkontor i Stockholm, tre
övriga kontor i Boston, Tallin och York.
Regeringens överväganden
SEI har byggt upp en internationellt erkänd
verksamhet inom områden som är centrala för de
globala miljöproblemen. Institutets verksamhet
är av stort värde för Sverige.
För att kunna locka till sig externa
uppdragsfinansiärer krävs en kritisk bas av
vetenskaplig kompetens. Detta kan möjliggöras
genom en stabil och långsiktig basfinansiering
som upprätthåller kvaliteten i verksamheten.
Regeringen beräknar anslaget till 12 000 000
kronor för år 2001. För åren 2002 och 2003
beräknas oförändrat anslag.
3.8.9 34:9 Statens strålskyddsinstitut
Tabell 3.26 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
85 125
Anslags-
sparande
7 166
2000
Anslag
85 449
Utgifts-
prognos
88 500
2001
Förslag
90 888
2002
Beräknat
92 831
1
2003
Beräknat
94 897
2
1 Motsvarar 90 888 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 90 888 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras för förvaltningskostnader
och strålskyddsforskning vid Statens
strålskyddsinstitut (SSI). SSI är central
förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av
människor, djur och miljö mot skadlig verkan av
joniserande och icke joniserande strålning.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
SSI:s verksamhet finansieras delvis via avgifter
enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter
till Statens strålskyddsinstitut. Avgifter från
kärnteknisk verksamhet redovisas under
inkomsttitel 2551 Avgifter från
kärnkraftsindustrin. Ansökningsavgifter
redovisas under inkomsttitel 2511 Expeditions-
och ansökningsavgifter.
SSI bedriver även viss avgiftsfinansierad
uppdragsverksamhet som idag framförallt
omfattar utbildningsverksamhet.
Persondosimetriservicen har under 1999 sålts till
Studsvik Instrument AB.
Tabell 3.27 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(som inte får
disponeras)
Utfall 1999
67 728
1
Prognos 2000
66 596
1
Budget 2001
71 165
1
1 I beloppet ingår 13 500 tkr som överförs till Statens räddningsverk för
beredskap mot kärntekniska olyckor.
Tabell 3.28 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
2 270
2 939
-669
Prognos 2000
800
800
0
Budget 2001
1 000
1 000
0
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
SSI har i uppdrag att finansiera grundläggande
strålskyddsforskning. För att förbättra
förutsättningarna för planering och
genomförande av strålskyddsforskningen är det
nödvändigt att kunna fatta beslut som medför
utfästelser om utgifter för kommande budgetår.
Regeringen bör bemyndigas att under år 2001
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
strålskyddsforskning som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 3 miljoner
kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och
2004.
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning är att SSI lever upp till
de mål som ställts och att myndigheten kan
verka för ett fortsatt gott strålskydd i samhället.
Regeringens bedömning är att de förändringar
som har skett för att renodla myndigheten som
en ren tillsynsmyndighet är steg i rätt riktning.
Genom ett regeringsbeslut under hösten 1999
fick SSI i uppdrag att överta ansvaret för driften
av de fem luftfilterstationer som drivs för
övervakning av kärntekniska olyckor.
Regeringen bedömer att SSI behöver en
anslagsförstärkning om 2,4 miljoner kronor för
att kunna driva dessa mätstationer framöver.
Regeringen bedömer även att det finns ett
behov av att förstärka miljöövervakningen på
området. Krav på miljöövervakning av
radioaktiva ämnens spridning i naturen och de
stråldoser de ger till befolkningen ges även i
Rådets direktiv 96/29/Euratom. Regeringen
beräknar att SSI behöver en förstärkning om 2
miljoner kronor för att kunna bedriva ett sådant
miljöövervakningsprogram.
Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har
genomförts för att korrigera tidigare avdragen
kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Från anslaget har 141 000
kronor förts bort.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
90 888 000 kronor. Anslaget beräknas till
92 831 000 kronor för år 2002 och till 94 897 000
kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.29 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
85 449
Pris- och löneomräkning
1 180
Ökat resursbehov
4 400
Justering av premier
-141
Förslag 2001
90 888
Tabell 3.30 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser - 34:9 Statens strålskyddsinstitut
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
2004
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
0
0
-
-
-
Nya förpliktelser
0
0
9 000
-
-
-
Infriade förpliktelser*
0
0
0
3 000
3 000
3 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
0
0
9 000
-
-
-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
0
0
9 000
-
-
-
3.8.10 34:10 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader
Tabell 3.31 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
77 471
Anslags-
sparande
15 817
2000
Anslag
82 648
Utgifts-
prognos
85 330
2001
Förslag
83 617
2002
Beräknat
85 391
1
2003
Beräknat
87 281
2
1 Motsvarar 83 617 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 83 617 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras för Statens
kärnkraftinspektions (SKI)
förvaltningskostnader och kostnader för tillsyn.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt
förordningen (1991:739) om vissa avgifter till
Statens kärnkraftinspektion. Avgifter enligt den
nämnda förordningen avseende tillsyn och
forskning enligt 4, 5 och 8 §§ förs till
inkomsttitel 2551 Avgifter från
kärnkraftsverken.
SKI disponerar de intäkter som erhålles i form
av avgifter enligt 2 och 6 §§ förordningen
(1991:739) om vissa avgifter till Statens
kärnkraftinspektion.
Tabell 3.32 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Utfall 1999
142 180
211
Prognos 2000
143 620
150
Budget 2001
148 457
150
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att myndigheten
genom sitt tillsynsarbete verkar för att skydda
hälsa och miljö.
Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har
genomförts för att korrigera tidigare avdragen
kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Från anslaget har 160 000
kronor förts bort.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
83 617 000 kronor. Anslaget beräknas till
85 391 000 kronor för år 2002 och till 87 281 000
kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknas enligt
följande:
Tabell 3.33 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
82 648
Pris- och löneomräkning
1 129
Justering av premier
-160
Förslag 2001
83 617
3.8.11 34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning
Tabell 3.34 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
65 930
Anslags-
sparande
6 547
2000
Anslag
65 969
Utgifts-
prognos
67 242
2001
Förslag
67 242
2002
Beräknat
68 499
1
2003
Beräknat
69 901
2
1 Motsvarar 67 242 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 67 242 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras för Statens
kärnkraftinspektions kostnader för
kärnsäkerhetsforskning.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
SKI har i uppdrag att finansiera
kärnsäkerhetsforskning. För att förbättra
förutsättningarna för planering och
genomförande av kärnsäkerhetsforskningen är
det nödvändigt att kunna fatta beslut som
medför utfästelser om utgifter för kommande år.
Regeringen bör därför bemyndigas att under
år 2001 ingå ekonomiska förpliktelser i samband
med kärnsäkerhetsforskning som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12
miljoner kronor under vart och ett av åren 2002,
2003 och 2004.
Tabell 3.35 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser - 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
2004
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
0
0
-
-
-
Nya förpliktelser
0
0
36 000
-
-
-
Infriade förpliktelser*
0
0
0
12 000
12 000
12 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
0
0
36 000
-
-
-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
0
0
36 000
-
-
-
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Regeringens överväganden
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
67 242 000 kronor. Anslaget beräknas till
68 499 000 kronor för år 2002 och till 69 901 000
kronor år 2003.
Anslaget för år 2001 har beräknats enligt
följande:
Tabell 3.36 Beräkning av anslag
Tusental kronor
Anslag 2000
65 969
Pris- och löneomräkning
1 273
Förslag 2001
67 242
3.8.12 34:12 Internationellt samarbete i
fråga om kärnsäkerhet m.m.1
Tabell 3.37 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
24 339
Anslags-
sparande
2 571
2000
Anslag
26 352
Utgifts-
prognos
26 352
2001
Förslag
26 752
2002
Beräknat
26 752
2003
Beräknat
26 752
1 Anslagsnamnet budgetåret 2000 var Visst Internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m..
Anslaget disponeras för kostnader för deltagande
i internationellt samarbete på
kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära
medlemsavgift i Internationella
Atomenergiorganet (IAEA), bidraget till
IAEA:s Technical Assistance and Cooperation
Fund samt kostnader i samband med övrigt
internationellt kärnsäkerhetssamarbete.
Regeringens överväganden
Kostnaderna under anslaget är starkt beroende
av förändringar i valutakurserna. Regeringen
bedömer dock att anslaget för år 2001 kommer
att täcka kostnaderna.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001,
2002 och 2003 till 26 752 000 kronor per år.
3.8.13 Kärnavfallsfonden
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet (kärntekniklagen) är en innehavare
av tillstånd till kärnteknisk verksamhet skyldig
att svara för att allt i verksamheten uppkommet
kärnavfall och använt kärnbränsle hanteras och
slutförvaras på ett säkert sätt och att den
anläggning i vilken verksamheten bedrivs
avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan
verksamheten har upphört (10 §). Dessa
åtaganden innebär enligt förarbetena (prop.
1983/84:60) också ett ansvar för att klarlägga
vilka åtgärder som behövs och hur dessa åtgärder
skall kunna genomföras.
I det ansvar som enligt 10 § kärntekniklagen
läggs på reaktorinnehavare och övriga innehavare
av tillstånd till kärnteknisk verksamhet ingår att
svara för de faktiska kostnader som behövs för
avfallshanteringen. Som påpekades av Lagrådet i
yttrandet över den tidigare finansieringslagen
(prop. 1980/81:90, s. 637) omfattar
tillståndshavarens skyldigheter även att ansvara
med återstoden av sin förmögenhet för
kostnader för sådana åtaganden, ifall
tillståndshavaren skulle underlåta att fullgöra sina
skyldigheter och staten därför nödgas vidta
åtgärderna.
Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
skall innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen,
så länge reaktorn är i drift, nerlägga en avgift
samt ställa säkerheter till staten för att säkerställa
att medel finns tillgängliga för att betala
kostnader för hantering och slutförvaring av
använt kärnbränsle och visst radioaktivt avfall,
avveckling och rivning av reaktoranläggningar
och forskning på kärnavfallsområdet. Medlen
används också för att täcka de kostnader som
staten har för tillsyn och kompletterande
forskning på kärnavfallsområdet. Avgifter skall
vidare täcka de kostnader som
reaktorinnehavarna, staten och kommunerna har
för information till allmänheten.
Regeringen fastställer avgiften årligen för
nästkommande kalenderår. Avgiften beräknas
per kilowattimme och bestäms individuellt för
varje verk. Utöver den årliga avgiften skall
reaktorinnehavarna ställa fullgoda säkerheter för
kostnader som inte täcks av inbetalade
avgiftsmedel för hantering och slutförvaring av
använt kärnbränsle och kärnavfall samt rivning
av kärnkraftverken. Säkerheterna skall sålunda
dels säkerställa fonduppbyggnaden om en
reaktor skulle stängas av före reaktorns s.k.
intjänandetid på 25 år, dels säkerställa
finansieringen vid en eventuell fondbrist
beroende på oplanerade händelser efter det att
alla reaktorer stängts av och avgiftsmedel från
kärnkraftproduktionen inte längre tillförs
fonden.
Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd
Kärnavfallsfonden. Fondens medel skall enligt
finansieringslagen placeras på konto i
Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens styrelse
har träffat avtal med Riksgäldskontoret om
formerna för placeringen av medlen. Avkastning
på fondens medel skall läggas till kapitalet.
Enligt den förvaltningsberättelse för år 1999
som Kärnavfallsfondens styrelse lämnat till
regeringen framgår att inbetalade avgifter för år
1999 uppgick till 944,7 miljoner kronor (873
miljoner kronor år 1998). Utbetalade
ersättningar uppgick till 602,6 miljoner kronor (1
242,7 miljoner kronor år 1998). Ränteintäkterna
uppgick till 1 162 miljoner kronor (741 miljoner
kronor år 1998). Vid utgången av år 1999 var
Kärnavfallsfondens marknadsvärde 23 413
miljoner kronor (22 045 miljoner kronor år
1998).
4 Politikområde Forskningspolitik under
utgiftsområde 2
4.1 Budgetförslag
4.1.1 26:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhälls-
byggande: Förvaltningskostnader
Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
2001
Förslag
43 744
2002
Beräknat
39 551
1
2003
Beräknat
40 416
2
1 Motsvarar 38 744 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 38 744 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget är nytt från år 2001 och disponeras för
den nya myndighetens förvaltningskostnader.
Rådets viktigaste ansvarsområde är miljö-
forskning, lantbruksvetenskaplig forskning,
forskning om samhällsbyggande och forskning
för en ekologiskt hållbar utveckling.
Regeringens överväganden
Riksdagen har beslutat om en ny
myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering (prop. 2000/2001:81, bet.
1999/2000:UbU17, rskr. 1999/2000:257) vilket
bl.a. innebär att ett nytt forskningsråd för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande skall
bildas från år 2001. I den forskningspolitiska
propositionen (prop. 2000/2001:3) har
regeringen angett att rådet skall benämnas
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande. Forskningsrådet skall överta
ansvaret för forskningsfinansiering från Skogs-
och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och
Byggforskningsrådet (BFR) samt vissa delar från
Forskningsrådsnämnden (FRN) och
Naturvårdsverket. En organisationskommitté (U
2000:05) har i uppgift att förbereda bildandet av
den nya myndigheten.
Genom bildandet av det nya forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
samlas stora delar av ansvaret för forskning till
stöd för ett ekologisk hållbart samhälle och
därmed skapas bättre förutsättningar för
kraftfulla forskningssatsningar.
Anslaget finansieras via förvaltningsanslagen
för Skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR), Byggforskningsrådet (BFR) samt
Forskningsrådsnämnden (FRN), vilkas
förvaltningsanslag upphör i och med detta.
Anslaget finansieras också med medel från
anslaget för särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. inom utgiftsområde 16.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
43 744 000 kronor. Anslaget beräknas till
39 551 000 kronor för år 2002 och till 40 416 000
kronor år 2003.
4.1.2 26:2 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhälls-
byggande: Forskning
Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
2001
Förslag
165 585
2002
Beräknat
173 718
1
2003
Beräknat
187 673
2
1 Motsvarar 170 585 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 180 585 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget är nytt från år 2001 och disponeras för
stöd till forskning inom områdena miljö och
samhällsbyggande. För lantbruksvetenskaplig
forskning finns anslag 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och kollektiv forskning, under
utgiftsområde 23.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
För att underlätta planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt bör
regeringen bemyndigas att under år 2001 ingå
ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på
högst 80 miljoner kronor under år 2002, högst 65
miljoner kronor under år 2003, högst 50 miljoner
kronor under år 2004, högst 45 miljoner kronor
under år 2005 och högst 40 miljoner kronor
under år 2006.
Regeringens överväganden
Anslaget finansieras via forskningsanslagen för
Byggforskningsrådet (BFR),
Forskningsrådsnämnden (FRN),
Naturvårdsverket samt från anslaget för särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
inom utgiftsområde 16. Forskningsanslagen för
BFR och FRN upphör i och med detta.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
165 585 000 kronor. Anslaget beräknas till
173 718 000 kronor för år 2002 och till 187
673 000 kronor år 2003.
Tabell 4.3 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser - 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls-
byggande: Forskning
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003-
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
0
0
-
-
Nya förpliktelser
0
0
280 000
-
-
Infriade förpliktelser*
0
0
0
80 000
200 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
0
0
280 000
-
-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
0
0
280 000
-
-
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Bilaga 1
Anslagsbenämningar
Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att
underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikområden införs.
Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning 2000
Benämning 2001
Anslagets namn
Nytt anslag
26:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader
Nytt anslag
26:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
A1
34:1
Naturvårdsverket
A2
34:2
Miljöövervakning m.m.
A3
34:3
Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden
A4
34:4
Sanering och återställning av förorenade områden
A5
34:5
Miljöforskning
A6
34:6
Kemikalieinspektionen
A7
34:7
Internationellt miljösamarbete
A8
34:8
Stockholms internationella miljöinstitut
A9
-
Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning
B1
34:9
Statens strålskyddsinspektion: Förvaltningskostnader
B2
34:10
Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
B3
34:11
Statens kärnkraftinspektion: Forskning
B4
34:12
Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
8
7
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
47
9
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
12
11
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
46
47