Post 5663 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
2000/01:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/25
Regional utjämning
och utveckling
19
Förslag till statsbudget för 2001
Regional utjämning och utveckling
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Utgiftsområde Regional utjämning och utveckling 9
2.1 Omfattning 9
2.2 Utgiftsutveckling 10
2.3 Skatteavvikelser 11
3 Politikområde Regionalpolitik 13
3.1 Omfattning 13
3.2 Utgiftsutveckling 14
3.3 Mål 15
3.4 Politikens inriktning 16
3.5 Insatser 18
3.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 18
3.5.2 Den nya programperioden åren 2000–2006 för
EG:s strukturfonder 21
3.5.3 Insatser utanför politikområdet av stor betydelse
för den regionalpolitiska utvecklingen 24
3.6 Resultatbedömning 26
3.6.1 Resultat 26
3.6.2 Analys och slutsatser 34
3.7 Revisionens iakttagelser 36
3.8 EG:s strukturfonder perioden 1995–1999 36
3.9 Budgetförslag 38
3.9.1 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 38
3.9.2 33:2 Landsbygdslån 41
3.9.3 33:3 Täckande av förluster på grund av
kreditgarantier inom regionalpolitiken 42
3.9.4 33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 43
3.9.5 33:5 Transportbidrag 43
3.9.6 33:6 Glesbygdsverket 43
3.9.7 33:7 Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 1995–1999 44
3.9.8 33:8 Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 2000–2006 45
3.9.9 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen
till vissa kommuner 46
4 Politikområde IT, tele och post inom utgiftsområde
22 Kommunikationer 49
4.1 Budgetförslag 49
4.1.1 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. 49
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 7
2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 10
2.2 Beräknade skatteavvikelser enligt 2000 års ekonomiska vårproposition 11
3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 14
3.2 Strukturfondsmål och gemenskapsinitiativ programperioden 2000–2006 22
3.3 Medelsfördelning och finansiering av strukturfonderna 23
3.4 Åtgärder som finansieras av anslag inom utgiftsområde 19 under år 1999 27
3.5 Utbetalda generella regionalpolitiska företagsstödstöd åren 1997–19991 28
3.6 Vissa beviljade selektiva regionalpolitiska företagsstöd åren 1997–19991 28
3.7 Beviljade belopp för regional projektverksamhet, medfinansiering av
strukturfondsprogram och Program för regional näringspolitik
och särskilda regionalpolitiska åtgärder åren 1997–1999 28
3.8 Beviljat stöd av länsstyrelserna, regionala självstyrelseorgan, NUTEK och
regeringen under år 1999 fördelat på län 30
3.9 Utbetalt transportbidrag fördelat på län under år 1999 31
3.10 Uppskattad bedömning av utbetalda nedsatta socialavgifter
på län under år 1999 31
3.11 Tilldelade medel från strukturfonderna, medel intecknade genom
beslut och utbetalade medel per målområde och gemenskapsinitiativ 37
3.12 Anslagsutveckling 38
3.13 Anslag för regionalpolitiska åtgärder 38
3.14 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 39
3.15 Beräkning av anslaget för år 2001 41
3.16 Anslagsutveckling 41
3.17 Beräkning av anslaget för år 2001 42
3.18 Anslagsutveckling 42
3.19 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1993/94–1999 42
3.20 Beräkning av anslaget för år 2001 42
3.21 Anslagsutveckling 43
3.22 Beräkning av anslaget för år 2001 43
3.23 Anslagsutveckling 43
3.24 Beräkning av anslaget för år 2001 43
3.25 Anslagsutveckling 43
3.26 Beräkning av anslaget för år 2001 44
3.27 Anslagsutveckling 44
3.28 Beräkning av anslaget för år 2001 44
3.29 Anslagsutveckling 45
3.30 Bemyndiganden 46
3.31 Beräkning av anslaget för år 2001 46
3.32 Anslagsutveckling 46
4.1 Anslagsutveckling 49
4.2 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 50
4.3 Beräkning av anslaget för år 2001 50
1
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under 2001,
ifråga om ramanslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska
förpliktelser som, inklusive tidigare
åtaganden, innebär utgifter på högst
3 000 000 000 kronor under åren 2002–2008
(avsnitt 3.9.1),
2. godkänner regeringens förslag om
användningen av anslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 3.9.1),
3. bemyndigar regeringen att under 2001,
ifråga om ramanslaget 33:8 Europeiska
regionala utvecklingsfonden perioden 2000–
2006, ingå ekonomiska förpliktelser som,
inklusive tidigare åtaganden, innebär
utgifter på högst 3 400 000 000 kronor
under åren 2002–2008 (avsnitt 3.9.8),
4. bemyndigar regeringen att under 2001,
ifråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur:
Regionala transportnät m.m., ingå
ekonomiska förpliktelser som innebär
utgifter på högst 700 000 000 kronor under
åren 2002–2004 (avsnitt 4.1.1),
5. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
33:1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder
ramanslag
1 675 350
33:2
Landsbygdslån
ramanslag
60 000
33:3
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
inom regionalpolitiken
ramanslag
9 000
33:4
Ersättning för nedsättning av socialavgifter
ramanslag
200 000
33:5
Transportbidrag
ramanslag
336 000
33:6
Glesbygdsverket
ramanslag
25 103
33:7
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995–1999
ramanslag
559 000
33:8
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006
ramanslag
800 000
33:9
Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa
kommuner
ramanslag
100 000
37:1
IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.
ramanslag
450 000
Summa
4 214 453
2 Utgiftsområde Regional utjämning och
utveckling
2.1 Omfattning
Utgiftsområdet består huvudsakligen av politik-
området Regionalpolitik och omfattar medel till
bl.a. olika former av regionalpolitiska
företagsstöd. Vidare ingår medel som
länsstyrelserna och i vissa län regionala
självstyrelseorgan samt den nya myndigheten för
företagsutveckling, som består av delar av
nuvarande Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) och ALMI Företagspartner AB,
förfogar över för projektverksamhet samt medel
till en del av medfinansieringen av EG:s
strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar
även utbetalningar från EG:s regionalfond som
delfinansierar EG:s bidrag till
strukturfondsprogrammen. Dessutom ingår i
utgiftsområdet medel till att finansiera en del av
det nationella IT-infrastrukturprogrammet.
Dessa medel ingår i politikområdet IT, tele och
post.
T.o.m. 2000 ingick Statens institut för re-
gionalforskning (SIR) inom utgiftsområdet.
Riksdagen biföll regeringens förslag i
proposition Vissa organisationsfrågor inom
näringspolitiken (prop. 1999/2000:71, bet.
1999/2000:NU17, rskr. 1999/2000:258) att
Statens institut för regionalforskning avvecklas
från och med den 1 januari 2001 som självständig
myndighet för att i stället integreras i den nya
myndigheten för analyser, omvärldsbevakning
och utvärderingar (innehåller även delar av
NUTEK och Stiftelsen Sveriges teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet) som bildas den
1 januari 2001. Medel för myndighetens
verksamhet föreslås anvisas under utgiftsområde
24 Näringsliv anslaget 38:3 Myndigheten för
analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar:
Förvaltningskostnader.
2.2 Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Politikområde 33 Regionalpolitik
3 720
3 085
3 371
3 764
3 102
3 001
Politikområde 37 IT, tele och post2
–
400
0
450
250
450
Totalt för utgiftsområde 19
3 720
3 485
3 371
4 214
3 352
3 451
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Politikområdet hör till utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Sammanlagda reservationer och anslagssparande
uppgick till 2 989 miljoner kronor vid utgången
av budgetåret 1999.
Anslagna medel 1999 uppgick till 2 769
miljoner kronor. Utfallet på 3 720 miljoner
kronor för budgetåret 1999 inkluderar 1 042
miljoner kronor från äldreanslagen A1
Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för
lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn från budgetåret 1998 samt från de
under tionde huvudtiteln upptagna äldreanslagen
C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala
utvecklingsinsatser m.m. från budgetåret
1995/96. Avvikelsen mellan anslagna medel och
utfall för 1999 uppgår till 951 miljoner kronor
och beror framför allt på att nämnda äldreanslag
tagits i anspråk under året. Emellertid blev
utfallet mot anslaget A1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder lägre än tilldelade
medel.
Anslagna medel för 2000 uppgår till 3 485
miljoner kronor. Utgiftsprognosen på 3 371
miljoner kronor för 2000 inkluderar 537,2
miljoner kronor från äldreanslagen A1
Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för
lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn från budgetåret 1998 samt anslaget
A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m.
från 1999. Avvikelsen mellan anslagna medel och
utgiftsprognosen uppgår till 114 miljoner kronor
och beror framför allt på att nämnda äldreanslag
tas i anspråk under året. Emellertid beräknas
utfallet mot anslagen A1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder, A9 Europeiska
regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006
och A13 IT-infrastruktur: Regionala
transportnät bli lägre än anslagna medel.
Regeringen bedömde i 2000 års ekonomiska
vårproposition att verksamheten inom
utgiftsområdet skulle kunna genomföras inom
en medelsram av 4 067 miljoner kronor för 2001.
De viktigaste föreslagna förändringarna i
förhållande till den föreslagna ramen i den
ekonomiska vårpropositionen är följande.
Regeringen föreslår att från utgiftsområdet
omförs medel om sammanlagt 41 miljoner
kronor varav till anslaget under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande 32:1 Länsstyrelserna m.m. 37,2
miljoner kronor och till anslaget under samma
utgiftsområde 32:2 Regionala självstyrelseorgan
3,8 miljoner kronor. Medlen skall användas till
att finansiera en del av administrationen för EG:s
geografiska strukturfondsprogram under de år
genomförandet av programmen perioden 2000–
2006 sker. I avvaktan på ett slutligt fastställande
av samtliga gemenskapsinitiativs program och
organisation bör en ny översyn av kostnaderna
för länsstyrelsernas och självstyrelseorganens
administration göras under 2001.
Regeringen föreslår även en omfördelning på
3 miljoner kronor från utgiftsområdet till
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning anslaget 1:6 Statistiska
centralbyrån .
Regeringen föreslår dessutom att anslaget A7
Statens institut för regionalforskning upphör.
Medlen föreslås omföras till utgiftsområde 24
Näringsliv och det nya anslaget 38:3
Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning
och utvärderingar: Förvaltningskostnader.
Regeringen föreslår därutöver att 200 miljoner
kronor omförs från utgiftsområde 13
Arbetsmarknad anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader.
Medlen skall utgöra en del av finansieringen av
anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala
transportnät m.m.
Ramen för utgiftsområdet föreslås för 2001 till
4 214 miljoner kronor, och beräknas för 2001 till
3 352 miljoner kronor och för 2002 till 3 451
miljoner kronor.
2.3 Skatteavvikelser
Lag om nedsättning av socialavgifter
Vissa arbetsgivare med fast driftställe i dåvarande
stödområde 1 och i den norra delen av
stödområde 2 fick t.o.m. inkomståret 1999
nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Stödformen
granskas för närvarande av EG-kommissionen.
Lagen har därför slutat tillämpas den 1 januari
2000, då kommissionen inte godkänt tillämpning
efter detta datum. Nedsättningen gäller inte stat
och kommun. Nedsättningen är 8
procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997 och
omfattade både arbetsgivare och egenföretagare.
Denna skatteavvikelse belastar budgetens
utgiftssida genom ett anslag under utgiftsområde
19 som täcker bortfallet av avgiftsinkomster till
följd av tillämpningen av denna nedsättning.
Elförbrukning i vissa kommuner
Normen för skatt på elektrisk kraft utgörs av
den skattesats som merparten av de svenska
hushållen betalar. Den uppgår till 16,2 öre/kWh
under 2000. I Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län samt i kommunerna Sollefteå,
Ånge, Örnsköldsvik, Malung, Mora, Orsa,
Älvdalen, Ljusdal och Torsby är dock
skattesatsen nedsatt till 10,6 öre/kWh.
Avvikelsen i skattesatser utgörs av skillnaden
mellan 16,2 öre och 10,6 öre/kWh.
Tabell 2.2 Beräknade skatteavvikelser enligt 2000 års
ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor
2000
2001
Lag om nedsättning av socialavgifter
0
0
Elförbrukning i norrlandskommuner
0,57
0,57
Summa
0,57
0,57
3 Politikområde Regionalpolitik
3.1 Omfattning
Politikområdet omfattar åtgärder för att främja
utvecklingen i främst regionalpolitiskt
prioriterade områden.
Inom politikområdet finns myndigheten
Glesbygdsverket.
De myndigheter och andra organ som främst
är verksamma inom området är länsstyrelserna,
de regionala självstyrelseorganen i vissa län, den
nya myndigheten för företagsutveckling och den
nya myndigheten för analyser,
omvärldsbevakning och utvärderingar.
Regionalpolitik är ett vidare begrepp än de
anslag som ingår i politikområdet
Regionalpolitik.
I proposition 1997/98:62 Regional tillväxt –
för arbete och välfärd definieras regionalpolitik
som åtgärder inom alla politikområden riktade
till geografiska områden med regionalpolitiska
problem, vilka syftar till att uppnå de
regionalpolitiska målen om hållbar ekonomisk
tillväxt, rättvisa och valfrihet.
Åtgärderna inom utgiftsområde 19, exkl.
anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala
transportnät m.m., benämns den lilla
regionalpolitiken.
Förutom dessa regionalpolitiska åtgärder
vidtas inom andra politikområden en mängd
åtgärder i regionalpolitiskt prioriterade områden,
utan att de har övervägande regionalpolitiskt
syfte, som sammantaget är av stor betydelse för
den regionalpolitiska utvecklingen och därmed
bidrar till att uppnå de regionalpolitiska målen.
Dessa åtgärder återfinns främst inom
politikområdena IT, tele och post,
Landsbygdspolitik, Näringspolitik,
Transportpolitik och Utbildningspolitik.
Dessutom är utformningen av
utjämningssystemet för kommuner och
landsting av stor betydelse för den
regionalpolitiska utvecklingen.
För att få en samlad bild av strukturfonderna
lämnas en översiktlig redovisning för samtliga
strukturfonder under detta politikområde.
3.2 Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Anslag inom Uo19
33: 1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder
627,5
1 228,9
1 120,0
1 675,4
1 671,9
1 571,9
33: 2 Landsbygdslån
113,4
30,0
75,0
60,0
60,0
60,0
33: 3 Täckande av förluster på grund av kredit-
garantier inom regionalpolitiken
3,5
1,0
2,0
9,0
8,0
7,0
33: 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter
381,9
163,7
62,0
200,0
0
0
33: 5 Transportbidrag
320,7
345,0
340,0
336,0
336,0
336,0
33: 6 Glesbygdsverket
27,2
24,8
27,0
25,1
25,6
26,2
33: 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 1995-19992
973,2
612,0
970,0
559,0
0
0
33: 9 Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 2000-20063
0
360,0
80,0
800,0
1 000,0
1 000,0
33: 9 Utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till vissa kommuner
0
0
0
100,0
0
0
2000 A7 Statens institut för regionalforskning
8,4
8,1
8,5
0
0
0
2000 A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed
3,0
6,0
6,0
0
0
0
2000 A11 Regionalpolitiska insatser
0
300,0
140,0
0
0
0
2000 A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m.
0
6,0
3,5
0
0
0
1999 A9 Kapitaltillskott till Stiftelsen
Norrlandsfonden
200,0
0
0
0
0
0
1999 A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m.
19,2
0
30,0
0
0
0
1998 A1 Regionalpolitiska åtgärder
737,8
0
500,0
0
0
0
1998 A9 Utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till Söderhamn
39,6
0
7,2
0
0
0
1995/96 C1 Lokaliseringsbidrag m.m.4
49,6
0
0
0
0
0
1995/96 C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.4
215,0
0
0
0
0
0
Totalt för Politikområde 33
3 719,9
3 085,5
3 371,2
3 764,5
3 101,6
3 001,1
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Fr.o.m. 2001 anslaget 33:7 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999.
3 Fr.o.m. 2001 anslaget 33:8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006.
4 Fr.o.m. 2000 anslaget A11 Regionalpolitiska insatser.
Sammanlagda reservationer och anslagssparande
uppgick till 2 989 miljoner kronor vid utgången
av budgetåret 1999.
Anslagna medel 1999 uppgick till 2 769
miljoner kronor. Utfallet på 3 720 miljoner
kronor för budgetåret 1999 inkluderar 1 042
miljoner kronor från äldreanslagen A1
Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för
lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn från budgetåret 1998 samt de under
tionde huvudtiteln upptagna äldreanslagen C1
Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala
utvecklingsinsatser m.m. från bud-
getåret 1995/96. Avvikelsen mellan anslagna
medel och utfallet uppgår till 951 miljoner
kronor och beror framför allt på att nämnda
äldreanslag tagits i anspråk under året. Emellertid
blev utfallet mot anslaget A1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder lägre än tilldelade
medel.
Anslagna medel för 2000 uppgår till 3 085
miljoner kronor. Utgiftsprognoser på 3 371
miljoner kronor för budgetåret 2000 inkluderar
537,2 miljoner kronor från äldreanslagen A1
Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för
lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn från budgetåret 1998 samt anslaget
A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m.
från 1999. Avvikelsen mellan anslagna medel och
utgiftsprognosen uppgår till 286 miljoner kronor
och beror framför allt på att dessa äldreanslag
tagits i anspråk under året. Emellertid beräknas
utfallet mot anslagen A1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder och A9 Europeiska
regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006
bli lägre än anslagna medel.
3.3 Mål
Mål för 2001
Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa
förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela
riket. Målet för den lilla regionalpolitiken är att
verksamheten främst skall underlätta för
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade
områden att utvecklas så att det bidrar till att
uppfylla målen för regionalpolitiken. För att nå
målen måste åtgärder vidtas inom många olika
politikområden.
Regionalpolitiken syftar till att dels främja
utvecklingen i främst regionalpolitiskt
prioriterade områden dvs. de nationella
stödområdena A och B samt områden för EG:s
strukturfondsmål 1 och 2, dels främja
utvecklingen i gles- och landsbygdsområden i
hela landet.
Med regionalpolitiska åtgärder menas dels
åtgärder inom politikområdet Regionalpolitik,
dels åtgärder inom andra politikområden som
vidtas i övervägande regionalpolitiskt syfte.
Förutom dessa regionalpolitiska åtgärder
vidtas inom andra politikområden en mängd
åtgärder i regionalpolitiskt prioriterade områden
som sammantaget är av stor betydelse för den
regionalpolitiska utvecklingen och därmed bidrar
till att uppnå de regionalpolitiska målen.
Åtgärder av stor betydelse återfinns främst inom
politikområdena IT, tele och post,
Landsbygdspolitik, Näringspolitik,
Transportpolitik och Utbildningspolitik.
Dessutom är utformningen av
utjämningssystemet för kommuner och
landsting av stor betydelse för den
regionalpolitiska utvecklingen.
De nuvarande målen är mycket allmänt hållna
och det är därför svårt att bedöma om de
uppfyllts. Regeringen har givit den
regionalpolitiska utredningen i uppdrag att bl.a.
lämna förslag till mål för den framtida
regionalpolitiken. Regeringen avser att
återkomma till frågan i en proposition.
Resultatindikatorer
Resultatredovisningen bygger hittills främst på
resultatindikatorer för olika regionalpolitiska
delområden.
Regeringens resultatindikatorer för de
selektiva företagsstöden, förutom stöd till
kommersiell service och såddfinansiering, är i
princip beräknat antal nya arbetstillfällen samt
genomsnittlig subvention per förväntad ny
årsarbetskraft. Med selektiva företagsstöd avses
regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd,
småföretagsstöd, syssel-sättningsbidrag,
såddfinansiering och stöd till kommersiell
service. För regionalt utvecklingsbidrag utarbetas
även resultatindikatorer för den ekonomiska
tillväxtaspekten. För de generella företagsstöden
dvs. nedsatta socialavgifter och transportbidrag
finns det inga resultatindikatorer. Det har under
slutet av 1999 för den regionala
projektverksamheten utvecklats
resultatindikatorer som t.ex. förväntade
sysselsättnings-effekter.
Även för strukturfondsprojekten finns
resultatindikatorer för att mäta effekterna. De
samlade programdokumenten styr användningen
av EU-medlen i programmen. Dessa projekt
delfinansieras av en mängd aktörer. Den
nationella offentliga medfinansieringen har
främst bestått av medel från kommuner,
landsting, länsstyrelsens anslag för allmänna
regionalpolitiska åtgärder och annan statlig
finansiering. En annan stor aktör är det privata
näringslivet. Regionalfondens bidrag till
projekten utbetalas via anslagen 33:7 och 33:8
inom detta utgiftsområde.
I strukturfondsarbetet är uppföljning av
indikatorer en viktig del i genomförandet. Olika
resultatindikatorer finns såsom antal nya
arbetstillfällen, nya företag och företag som
deltar i kompetensutveckling. I projekten mäts
också de horisontella indikatorerna för
jämställdhet och miljö.
Olika resultatindikatorer kommer dessutom
att finnas inom de regionala tillväxtavtalen som
är en del av regeringens regionala näringspolitik.
Denna politik ingår i politikområdet
Näringspolitik som redovisas inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. De första insatserna
inom de regionala tillväxtavtalen kommer att ske
2000. Insatser inom detta politikområde
förväntas i många fall ha nära kopplingar med de
regionalpolitiska insatserna och därmed den
framtida resultatredovisningen för
politikområdet regionalpolitik.
3.4 Politikens inriktning
Utvecklingstendenser
Sverige kan betraktas som en region som deltar i
den internationella arbetsfördelningen. Samtidigt
förekommer en arbetsfördelning inom landet.
Regioner med olika kostnadslägen och olika
specialisering fyller olika funktioner i det
nationella produktionssystemet.
Produktionsförutsättningarna varierar kraftigt
mellan olika regioner. Små
arbetsmarknadsregioner som t.ex. Arjeplog,
Dorotea och Sorsele har generellt sett sämre
förutsättningar att klara strukturomvandlingar
än stora där flexibiliteten på arbetsmarknaden är
större. Utvecklingsmöjligheterna är således
olikartade.
Det faktum att företagen i större utsträckning
opererar internationellt har inte inneburit att
företagens nationella och regionala miljö har
minskat i betydelse för att upprätthålla och
förbättra företagens utvecklings- och
konkurrenskraft. Såväl stora som små företags
utvecklingsförmåga anses idag inte minst vara
knuten till deras samarbetsförmåga, i
partnerskap/strategiska allianser, kluster eller
allmänt i nätverk. I processen mot intensivare
och djupare relationer mellan företagen, och
mellan företagen och det omkringliggande
samhället, kan en geografisk närhet som bl.a.
underlättar det personliga kontaktarbetet vara en
fördel. Denna typ av kontakter ökar i betydelse
även om delar av informationen numera kan
kommuniceras via datoriserade
informationssystem.
Den regionala miljön kan erbjuda olika
kombinationer av resursutbud, som lämpar sig
mer eller mindre bra för en viss typ av företag.
Viktiga faktorer kan vara närheten till
kommunikationer, andra företag med liknande
eller kompletterande verksamhet,
underleverantörer, forskningscentra,
utbildningssystem, god livs-miljö och kultur,
utbudet av relevant arbetskraft samt låga
kostnader för fastigheter och arbetskraft.
Ett attraktivt investeringsklimat är av
avgörande betydelse för var de internationella
företagen väljer att förlägga sina investeringar.
Utländska s.k. direktinvesteringar bidrar till ett
ökat inflöde av bl.a. kompetens, teknologi och
kapital.
Kravet på tillväxt över hela landet innebär just
ett krav på regionalt spridd tillväxt, inte ett krav
på att alla orter i alla regioner skall växa lika
mycket. Tillväxt innebär förändring, och det är
ofrånkomligt att detta betyder att vissa orter
växer, medan andra går tillbaka, och att
människor och företag rör sig mellan orter och
regioner, likaväl som över nationella gränser.
Tillväxten kan inte heller ske på samma sätt i
alla delar av landet, eftersom olika typer av
produktion ställer olika krav och
förutsättningarna att möta dessa skiftar. Varje
region måste i första hand bygga sin utveckling
på sina förutsättningar, något som i sin tur
befrämjas av en större regional och lokal
handlingsfrihet.
Det tidiga 1990-talets svaga ekonomiska
utveckling i Sverige, kombinerad med de senaste
årens nödvändiga budgetsanering, har verkat i
centraliserande riktning. Tillsammans med bl.a.
utvecklingen inom den allt mer
internationaliserade ekonomin, som leder till
ökad strukturomvandlingstakt, utsätter detta
näringslivet i många små och medelstora orter
för ökade påfrestningar. Många orter, som t.ex.
är beroende av en stor arbetsgivare eller där en
stor del av näringslivet fungerar som
underleverantörer till stora internationella
företag, har blivit allt mer sårbara.
Skillnaderna vad gäller sysselsättning mellan
framför allt Stockholmsregionen och resten av
landet har ökat. Det är en följd av att
expansionen i näringslivet har skett i näringar
som är starkt koncentrerade till storstäderna och
vissa universitets- och högskoleorter.
Sysselsättningen inom traditionell industri och i
offentlig sektor, inom vilken den sistnämnda
varit en regionalt stabiliserande faktor, har
samtidigt sjunkit. Trots att Sverige nu befinner
sig i en högkonjunktur med ökad ekonomisk
tillväxt, ökad sysselsättning och minskad
arbetslöshet är de regionala skillnaderna
fortfarande stora.
Det finns emellertid även positiva
utvecklingstendenser. I Norrbottens och
Västerbottens län var arbetslösheten avsevärt
lägre och sysselsättningen betydligt högre under
andra kvartalet 2000 jämfört med samma period
året innan. Detta är mycket positivt eftersom
denna del av landet tidigare haft höga
arbetslöshetstal och låg sysselsättningsgrad.
Arbetslösheten har minskat i alla delar av landet
utom i Västernorrlands och Jämtlands län.
Sysselsättningen har emellertid stigit i samtliga
delar av landet.
Den långsiktiga befolkningsutvecklingen har
följt mycket stabila mönster sedan 1970-talet.
Storstadsregionerna, universitets- och
högskoleregionerna och i viss mån regionala
centra har stadigt ökat sin befolkning. I de
minsta orterna har befolkningen minskat. Under
de senaste åren har denna utveckling förstärkts
och även befolkningen i regionala centra och
större industriorter minskar för närvarande. Det
är främst yngre människor som flyttar. De två
viktigaste orsakerna till denna utveckling är
kraftigt minskad invandring till landet samt
sjunkande födelsetal. Befolkningsminskningen
har i vissa regioner blivit självgenererande genom
att barnafödandet minskat till följd av stor
nettoutflyttning av kvinnor och ungdomar.
Befolkningen har under de senaste tjugo åren
minskat mest i Norrlands inland, Tornedalen,
Bergslagen och delar av sydöstra Sverige. De
största befolkningsökningarna har skett i
Stockholms- och Uppsalaregionerna,
Umeåregionen samt delar av västkustregionen.
Värt att notera är att även vissa gles- och
landsbygdsområden upplevt en positiv
befolkningsutveckling. Det är främst i den
tätortsnära landsbygden som en
befolkningsökning ägt rum, men en liknande
utveckling kan skönjas även i delar av övriga gles-
och landsbygdsområden. Ökningen av
befolkningen i dessa områden har emellertid
skett på bekostnad av utvecklingen i de mindre
tätorterna och påverkar därför inte den regionala
obalansen i stort.
Regional utjämning och utveckling
En politik för regional utjämning och utveckling
av levnadsförhållandena mellan olika delar av
Sverige och mellan olika orter i länen,
regionalpolitiken, har utvecklats som en del av
välfärdssamhället.
Regionalpolitik bedrivs av såväl
samhällsekonomiska som fördelningspolitiska
skäl. Den bidrar till ett effektivare utnyttjande av
samhällskapitalet, till en jämnare fördelning av
välfärden samt till ökad valfrihet för enskilda
människor i arbete och boende. Den i jämförelse
med andra länder framgångsrika politiken på
detta område har bidragit till att bevara den
tradition av solidaritet och sammanhållning som
hittills präglat det svenska samhället.
Regionalpolitikens uppgift är att främja alla
regioners möjligheter att utvecklas på bästa sätt
utifrån de egna förutsättningarna. Detta sker
genom att det bedrivs insatser till stöd för
utvecklingen av t.ex. småföretagsamheten i en
viss region. Dessa insatser varierar mellan
regionerna vilket är syftet eftersom
förutsättningarna och företagens behov även de
varierar. Ibland sker insatserna till enskilda
företagare och företag, ibland grupper av företag
eller företagsamheten som helhet och ibland
företagen ihop med det omkringliggande
samhället t.ex. universitet och högskolor. Allt
detta för att skapa en så bra grund som möjligt
för regionernas utveckling.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk
kommitté (dir. 1999:2) med uppgift att under
hösten 2000 lämna förslag om den framtida
inriktningen och utformningen av den svenska
regionalpolitiken. Kommittén skall bl.a. lämna
förslag till mål för den framtida
regionalpolitiken. Bakgrunden härtill är att det
sedan den senast omfattande utredningen om
regionalpolitiken, som slutfördes hösten 1989,
skett väsentliga förändringar i förutsättningarna
för att bedriva regionalpolitik i Sverige. Bland
dessa kan nämnas den accelererande
utvecklingen av produktions- och
informationstekniken, den allt mer
internationaliserade ekonomin och Sveriges
anslutning till Europeiska unionen. Kommittén
skall särskilt behandla den regionala utvecklingen
i glesbygden respektive landsbygden. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen med en
proposition i ärendet.
I avvaktan på denna proposition har
regeringen under de senaste åren utanför
politikområdet genomfört insatser av stor
betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen
t.ex. inom utbildnings- och
kommunikationspolitiken. Detta ger enligt
regeringen en god grund för bl.a. näringslivets
utveckling vilket ökar möjligheterna att leva och
bo i hela landet. Dessutom ger det statliga
bidrags- och utjämningssystemet i
kommunsektorn kommuner respektive landsting
med olika strukturella förutsättningar möjlighet
att erbjuda likvärdig service i landets olika delar.
Vidare har riksdagen inom politikområdet IT,
tele och post beslutat enligt regeringens förslag i
propositionen Ett informationssamhälle för alla
(prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr.
1999/2000:256) att hushåll och företag i alla delar
av Sverige inom de närmaste åren skall få tillgång
till IT-infrastruktur med hög
överföringskapacitet.
Regeringen har även under de senaste åren
prioriterat bl.a. att få de nationella företagsstöden
godkända enligt EG-kommissionens nya
riktlinjer för regionala stöd. Dessa företagsstöd
har regeringen ansett vara av stor betydelse för
att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad
sysselsättning i främst de regionalpolitiskt
prioriterade områdena. Där är förutsättningarna
för näringslivsutveckling trots insatser inom
andra politikområden sämre än i övriga landet.
Insatser har även gjorts inom de geografiskt
avgränsade strukturfondsprojekten som
förväntas leda till ökad sysselsättning och många
nya företag.
I en tillväxtorienterad politik för hela landet är
det även nödvändigt att gles- och landsbygdens
resurser tas till vara. Den nationella utvecklingen
utgör den samlade effekten av varje bygds
förmåga att ta till vara sina resurser och
möjligheter. Det är därför av betydelse att även
gles- och landsbygdsområden ges möjligheter att
utvecklas. En grundläggande fråga för detta
bedöms vara arbetet med att stimulera
utvecklingen av samordnade servicelösningar
som är anpassade efter lokala förutsättningar.
Regeringen avser vidare att utarbeta ett
särskilt program för att främja användningen av
modern informationsteknik i företag i de
regionalpolitiskt högst prioriterade områdena.
Dessutom pågår arbetet med att bistå de
kommuner som har särskilda
omställningsproblem på grund av
strukturomvandlingar inom försvarsmakten.
Erfarenheterna från det lyckade
omställningsarbetet i Söderhamn efter
nedläggningen av flygflottiljen F15 utnyttjas
fortlöpande. En av omställningsgruppens
huvuduppgifter är att stärka kommunernas
förmåga att arbeta långsiktigt och strategiskt
med sin näringslivsutveckling så att befintliga
resurser kan tillvaratas effektivt.
Regeringen har sedan inträdet i EU 1995
prioriterat arbetet med EG:s
strukturfondsprogram. Att arbeta med att
programlägga åtgärder för en regions utveckling
kommer från EU:s regional- och strukturpolitik,
vilken kanaliseras genom EG:s strukturfonder.
Sverige har arbetat med programformen under
strukturfondsperioden 1995–1999 och det har
genomförts ett 20-tal olika regionalpolitiska
strukturfondsprogram. Innehållet i de regionala
tillväxtavtalen som genomförts i varje län sedan
1998 ligger till grund för de nya
strukturfondsprogrammen. Regeringen har
prioriterat arbetet med de regionala
tillväxtavtalen inom den regionala
näringspolitiken och arbetet med EG:s
strukturfonder. Detta arbete kommer enligt
regeringen att positivt påverka regionalpolitiken.
Regionalpolitiken har vidare allt mer inriktats
mot att på regional nivå utnyttja ett arbetssätt
som innebär att olika regionala parter arbetar i
s.k. partnerskap. Exempel på detta är arbetet
inom strukturfonderna och de regionala tillväxt-
avtalen. Fördelen med dessa arbetssätt är att
åtgärder för ett läns utveckling programläggs och
därmed blir mer långsiktiga. Arbetssättet ger
bl.a. parter med olika organisatorisk och
sektoriell hemvist möjligheter att få en allt mer
samstämmig verklighetsbild av situationen i
länet, att samverka kring en gemensam långsiktig
utvecklingsstrategi, att bedriva ett mer
kvalificerat analysarbete, att arbeta mot
gemensamma mål och göra tydligare
prioriteringar av sina resurser. Styrning,
uppföljning och utvärdering av de insatser som
genomförs förbättras. Det förnyade arbetssättet
som de regionala tillväxtavtalen och
strukturfonderna bidrar till innebär enligt
regeringen att även gles- och landsbygdens
intressen kan tillvaratas på ett mer effektivt sätt.
Prioriteringar
Det är av särskild betydelse att öka
samordningen av och effektiviteten i åtgärderna
för utjämning och tillväxt i de regionalpolitiskt
utsatta regionerna. Vidare bör de statliga
insatserna utanför politikområdet av stor
betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen
förstärkas, bl.a. genom en ökad helhetssyn och
samordning mellan olika sektorer.
Omställningsgruppens arbete med att bistå
kommuner med särskilda omställningsproblem
på grund av strukturomvandlingar inom
Försvarsmakten är prioriterat. En av gruppens
huvuduppgifter är att samarbeta med och stärka
kommunernas förmåga att arbeta långsiktigt och
strategiskt med sin näringslivsutveckling så att
befintliga resurser kan tillvaratas effektivt.
Avslutningen av föregående
strukturfondsperiod är av stor vikt, bl.a. för att
Sverige skall tillgodogöra sig återflödet från EG:s
strukturfonder fullt ut. Under den nya
strukturfondsperioden, vilken startat 2000,
kommer prioritet att läggas vid att genomföra de
nya strukturfondsprogrammen och att den nya
organisationen fungerar effektivt.
3.5 Insatser
3.5.1 Statliga insatser inom politikområdet
Inom politikområdet har åtgärder främst
inriktats mot att underlätta för näringslivet i
regionalpolitiskt prioriterade områden att
utvecklas. Detta har bl.a. skett genom att bevilja
företag, som bedöms ha goda
utvecklingsmöjligheter eller har permanenta
geografiska nackdelar, olika former av
företagsstöd. Andra viktiga insatser för att främja
utvecklingen av näringslivet har skett genom att
bedriva projektverksamhet i olika former och
genom EG:s geografiskt avgränsade
strukturfondsprogram.
Nationella stödområden och företagsstöd
I budgetpropositionen för 2000 redogjorde
regeringen bl.a. för den regionalpolitiska
problembilden, föreslog att riksdagen skulle
besluta om huvudprinciper för den nationella
stödområdes-indelningen och att det
fortsättningsvis skall vara en uppgift för
regeringen att närmare bestämma vilka områden
som skall ingå i de nationella stöd-områdena.
Regeringen informerade därvid också riksdagen
om processen med EG-kommissionen för att få
dess godkännande av stödområden och
företagsstöd och om vilka områden regeringen
preliminärt bedömde borde ingå i de olika stöd-
områdena (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 19,
avsnitt 4).
Sedan dess har riksdagen godkänt regeringens
förslag om nationella stödområden för
företagsstöd. EG-kommissionen har vidhållit att
Sverige endast får ha nationella regionalpolitiska
stöd-områden som omfattar 15,9 procent av
landets befolkning och har godkänt det förslag
till omfattning av stödområdena A och B som
regeringen informerade om. Härtill kommer
dock att även delar av Åmåls, Säffle, Avesta och
Hofors kommuner ingår i stödområde B.
Regeringens bedömning att EG-kommissio-
nen inte tillräckligt har beaktat de särskilda
regionalpolitiska problem, på grund av bl.a.
geografiska lägesnackdelar som Sverige har i
jämförelse med andra medlemsländer, kvarstår.
Regeringen fortsätter därför sitt arbete med att i
olika sammanhang försöka få ökad förståelse för
dessa.
Under 1998 beslutade EG-kommissionen
således om nya riktlinjer för statligt stöd till
regionala ändamål. Dessa innebar bl.a. att
flertalet stödformer skulle vara anpassade till
dessa riktlinjer senast den 1 januari 2000.
Regionalt utvecklingsbidrag kan därför numera
lämnas till materiella nyinvesteringar i bl.a.
byggnader, anläggningar, maskiner, inventarier
samt till immateriella investeringar såsom förvärv
av patenter och licenser. Därtill kan
utvecklingsbidrag lämnas till utbildning,
forskning och utveckling, konsulttjänster,
kunskapsspridning och informationskampanjer.
Landsbygdsstöd, småföretagsstöd och
såddfinansiering kvarstår oförändrade.
Nedsatta socialavgifter och transportbidrag,
som är generella företagsstöd, har lämnats till
företag i regionalpolitiskt prioriterade områden.
Lagen om nedsättning av socialavgifter
ändrades från den 1 januari 2000.
Tillverkningsindustri, gruvdrift och
produktionsvaruinriktad partihandel är inte
längre stödberättigade. Stöd-området har
utvidgats med ett antal kommuner och
församlingar främst i Dalarnas län. Stödformen
granskas för närvarande av EG-kom-missionen.
Tillämpningen av lagen har därför stoppats
fr.o.m. den 1 januari 2000, eftersom
kommissionen inte godkänt tillämpning efter
detta datum.
Transportbidraget har kompenserat företag i
regionalpolitiskt prioriterade områden för
kostnadsnackdelar till följd av bl.a.
transportavstånd, låg befolkningstäthet och
bristande infrastruktur. Bidraget har även
stimulerat till höjd förädlingsgrad. De av
regeringen i proposition Regional tillväxt – för
arbetet och välfärd (prop. 1997/98:62, bet.
1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204), föreslagna
ändringarna i stödformen, senare tillstyrkta av
riksdagen, godkändes under 1999 av EG-
kommissionen för tillämpning fr.o.m. 2000.
Bland annat lämnas transportbidrag numera för
godstransporter, till och från bidragsområdet,
utförda till sjöss. Transportbidragszon 1 har
utgått som bidragsområde, och lägsta
bidragsgrundande transportsträcka höjts från
251 till 401 kilometer.
Stiftelsen Norrlandsfonden
Stiftelsen Norrlandsfonden har under 1999
finansierat etablering, utveckling och expansion
av näringslivet, främst små och medelstora
företag, i Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Särskild uppmärksamhet har ägnats företag i
Norrbottens län och i inlandskommunerna.
Norrlandsfonden har erbjudit företag i huvudsak
tre former av finansiering: Lån, villkorslån (lån
med villkorlig återbetalningsskyldighet) och
garantier.
EG:s strukturfonder
EG:s strukturfonder har sedan Sverige blev
medlem i den Europeiska unionen kommit att
tillföra stora områden i landet viktiga
regionalpolitiska resurser. Det sammanlagda
återflödet av medel från EG:s strukturfonder för
regionalpolitiskt inriktade åtgärder (dvs. Mål 2,
5b, 6 och vissa gemenskapsinitiativ) beräknas för
program-perioden 1995–1999 komma att uppgå
till ca 5 800 miljoner kronor. Det sammanlagda
återflödet för regionalpolitiskt inriktade
strukturfondsåtgärder (dvs Mål 1, 2, Interreg III
och Leader+), för programperioden 2000–2006,
be-räknas uppgå till 11 600 miljoner kronor.
Strukturfondernas syfte är att motverka de
regionala obalanser inom unionen som bl.a.
skapandet av den inre marknaden bedöms kunna
medföra. Av de regionalpolitiskt inriktade
strukturfondsinsatserna får de glest befolkade
områdena, s.k. mål 1-områden, mest medel. De
inriktas främst på olika projekt för små och
medelstora företag, som bl.a. syftar till att
stimulera nyföretagande och marknadsföring av
företagens varor och tjänster. Många projekt är
också inriktade på samverkan mellan företag
kring produkt- och processutveckling samt på att
öka företagens kompetens inom modern
informationsteknik.
Gles- och landsbygdsåtgärder
För att stimulera utvecklingen av gles- och
landsbygdsområden har företag beviljats
landsbygdsbidrag och stöd till kommersiell
service. Andra åtgärder som bidrar till
utvecklingen av dessa områden är främst vissa
projekt inom den regionala projektverksamheten
och i vissa fall regionalt utvecklingsbidrag och
småföretagsstöd. Under senare år har vissa
länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan
utarbetat regionala program för
landsbygdsutveckling. Dessa program kommer
att fortsätta att utvecklas, bl.a. inom ramen för
strukturfondsprogrammen och de regionala
tillväxtavtalen.
Regeringen har beviljat medel till
Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva och
Skärgårdarnas riksförbund. Syftet med bidragen
är att stödja organisationernas arbete som central
röst för gles- och landsbygdsområden samt
skärgården och deras insatser för att främja
utvecklingen av dessa områden.
En viktig fråga för att gles- och
landsbygdsområden skall vara attraktiva är
tillgången till viss grundläggande service.
Regeringen har därför givit Konsumentverket i
uppdrag att i samarbete med Glesbygdsverket
fortsätta utvecklingsarbetet av en servicedatabas
för att möjliggöra bl.a. löpande kartläggningar av
hur tillgången till olika typer av service utvecklas
i gles- och landsbygdsområden.
Regeringen har beviljat bidrag till ett projekt
som under en treårsperiod bedrivs av Småkom,
de små kommunernas samarbetsorgan, i syfte att
utveckla nya former för samordnade
servicelösningar i olika kommuner.
Förutom de generella regionalpolitiska
insatser som genomförs med stöd av EG:s
strukturfonder sker även insatser specifikt
riktade till gles- och landsbygdsområden. Projekt
inom gemenskapsinititativet Leader har t.ex.
utvecklat innovativa åtgärder och genom ett
omfattande ideellt arbete i projekten
tillgängliggjort resurser för
landsbygdsutvecklingsarbetet i stor skala. Även
de olika målprogrammen och vissa Interreg-
program innehåller insatser för gles- och
landsbygdsområden och därmed bidragit till
deras utveckling. Eftersom delar av skärgården
definieras som gles- och landsbygd kan särskilt
nämnas Mål 5b Skärgården och Interreg
Skärgården som utgör två särskilda program
enbart riktade till skärgårdsområden.
Program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder
Regeringens särskilda program för regional
näringspolitik och särskilda regionalpolitiska
åtgärder på 500 miljoner kronor startade 1998
men beslut inom programmet har även fattats
under 1999. Beslut har fattats för i stort sett hela
beloppet och programmet genomförs för
närvarande över hela landet, men med
tyngdpunkten i regio-nalpolitiskt prioriterade
områden. Ambitionen har bl.a. varit att
programmet skall medverka till att realisera
åtgärder som på grund av begränsade medel
annars inte kommit till stånd och att det skall
innehålla insatser som lämpligen initieras på
central nivå.
Regeringen har under 1999 bl.a. beslutat att
utveckla distansutbildning baserad på modern
informationsteknik i samband med inrättandet
av Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand,
att delfinansiera utbyggnad av Luleå-Kallax
flygplats samt om bidrag till projektet "Food
from Sweden" som syftar till att öka Sveriges
export av jordbruksprodukter.
Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda
omställningsroblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom Försvarsmakten
En arbetsgrupp, den s.k. Omställningsgruppen,
har under året initierats i syfte att bistå
kommuner med särskilda omställningsproblem
främst på grund av strukturomvandlingar inom
Försvars-makten. Arbetsgruppen skall bl.a.
lämna förslag till åtgärder för att stödja och
främja en positiv utveckling av arbetsmarknaden
och övergång till nya näringar i Kiruna, Boden,
Sollefteå, Härnösands, Faluns, Karlskoga,
Gotlands och Hässleholms kommuner, samt till
viss del även Karlsborgs kommun. Gruppen
deltar även i diskus-sioner om
omvandlingsåtgärder för militära fastigheter
samt medverkar vid genomförandet av beslutade
företagsetableringar och lokaliseringar av statliga
verksamheter. En av gruppens huvuduppgifter är
att stärka kommunernas förmåga att arbeta
långsiktigt och strategiskt med sin
näringslivsutveckling så att befintliga resurser
kan tillvaratas effektivare. Den grundläggande
fasen i arbetet bör vara klar i samtliga kommuner
senast vid kommande årsskifte. Det är viktigt att
nya verksamheter som lokaliseras till kommuner
kan utvecklas väl och samtidigt stärka näringsliv
och arbetsmarknad.
Myndigheternas m.fl. regionalpolitiska arbete
Länsstyrelserna och de regionala
självstyrelseorganen har bedrivit omfattande
samordningsinsatser. Förutom att inom ramen
för den regionala näringspolitiken ta fram de
regionala tillväxtavtalen också genom att
utveckla och arbeta utifrån länsstrategin vars
inriktning bl.a. är tillväxt och sysselsättning.
Omfattande samordning har också
åstadkommits genom framtagandet av de
samlade programdokumenten för EG:s
strukturfonder och en rad andra projekt, både
inom länen och med aktörer från andra län och
andra länder. Särskilt positivt är att näringslivet i
ökad omfattning deltagit i samordningsarbetet.
Samordningen av insatserna syftar bl.a. till att de
regionala aktörerna skall utnyttja tilldelade
resurser mer effektivt. Dessa insatser har
vidareutvecklat program som styr- och
arbetsform på regional nivå. Kopplingen mellan
analys och strategier har förbättrats, och
förutsätts förbättras ytterligare inom ramen för
det fortsatta arbetet med
strukturfondsprogrammen och de regionala
tillväxtavtalen. I detta arbete förväntas även
uppföljnings- och utvärderingsverksamheten
förbättras.
NUTEK har under året bl.a. utvecklat
metoder för regionala strategier och
programarbete. Verket har vidare medverkat till
att genomförandet av program inom EG:s
strukturfonder sker effektivt genom bl.a.
erfarenhetsutbyten och utbildningar för de som
administrerar programmen. I syfte att stödja
uppbyggnaden och utvecklingen av
verksamheten vid lokala och regionala
resurscentra för kvinnor har NUTEK ansvarat
för Nationellt Resurscentrum för Kvinnor samt
beviljat medel till lokala och regionala
resurscentra för kvinnor.
En stor del av den regionala
projektverksamheten och EG:s
strukturfondsprogram har varit inriktade på
åtgärder för att förbättra företagsklimatet, den
ekonomiska tillväxten och nyföretagandet i
framför allt regionalpolitiskt prioriterade
områden. Länsstyrelserna och själv-
styrelseorganen stödjer med sina medel för
regional projektverksamhet och medfinansiering
av EG:s strukturfondsprogram vitt skilda
aktiviteter. Många åtgärder kan ses som ett
komplement till åtgärder som bedrivs inom
andra politikområden. Utmärkande för
projektverksamheterna är det stora antalet
deltagande aktörer.
Näringslivsinriktade åtgärder, som t.ex.
insatser för att stimulera nyföretagande och
företagsförnyelse utgör en stor del av
projektverksamheten, men även utredningar
(t.ex. om lokala förutsättningar och hinder för
utveckling), försöksverksamhet (t.ex. i nätverk,
vid teknikcentra och högskolor), kultur- och
informationsinsatser (t.ex. turismkampanjer och
mässor). Andra projekt har varit inriktade mot
att utveckla regionala nätverk och s.k. kluster.
3.5.2 Den nya programperioden åren
2000–2006 för EG:s strukturfonder
Under detta utgiftsområde finns uppfört anslag
för regionalfonden. Regionalfonden
medfinansierar målen 1 och 2 samt
gemenskapsinitiativen Interreg III och Urban.
För att få en samlad bild över strukturfonderna i
Sverige ges här en översiktlig beskrivning.
Ytterligare information lämnas under
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar.
Den nya programperioden för EG:s
strukturfonder startar 2000 och pågår t.o.m.
2006. Antalet målområden och
gemenskapsinitiativ har minskats.
Tabell 3.2 Strukturfondsmål och gemenskapsinitiativ
programperioden 2000–2006
Mål 1
Insatser i områden vars BNP per invånare är
mindre än 75 % av gemenskapens genomsnitt
och insatser i de mest glesbefolkade
områdena samt ett särskilt program för kusten
i norra Sverige.
Mål 2
Områden som genomgår ekonomisk och social
omställning inom industri- och tjänstesektorn,
landsbygdsområden på tillbakagång,
stadsområden med problem samt
krisdrabbade områden som är beroende av
fiske.
Mål 3
Åtgärder för att utveckla arbetsmarknaden och
de mänskliga resurserna, särskilt inom ramen
för de årliga nationella handlingsplanerna för
sysselsättning.
Fiskeriåtgärder
utanför mål 1
Strukturåtgärder inom fiskerinäringen vilken
bl.a. omfattar yrkesfisket, vattenbruket och
bearbetning och saluföring av näringens
produkter.
Interreg III
Gränsregionalt, transnationellt och
interregionalt samarbete för att stimulera en
harmonisk, balanserad och varaktig
utveckling över hela gemenskapens område.
Equal
Samarbete mellan medlemsländerna för att
främja nya metoder för att bekämpa all slags
diskriminering och ojämlikhet i anknytning till
arbetsmarknaden.
Leader+
Insatser för landsbygdens utveckling.
Urban
Ekonomisk och social förnyelse av städer och
förorter som befinner sig på tillbakagång
genom att främja en hållbar stadsutveckling.
I den följande tabellen redovisas
medelsfördelning och finansieringen från de
olika strukturfonderna. Sammanlagt under
sjuårsperioden får Sverige cirka 19 miljarder
kronor inklusive indexering i återflöde från EU.
Totalt tillsammans med nationell offentlig
medfinansiering och privat finansiering omfattar
strukturfondsprogram-men ca 60 miljarder
kronor under sjuårsperioden.
Tabell 3.3 Medelsfördelning och finansiering av strukturfonderna
EG-medel 2000–2006
milj euro
Regionalfonden
Socialfonden
Jordbruksfonden
(utvecklingssektionen)
Fiskefonden
Mål 1
748
x
x
x
x
Mål 2
423
x
x
Mål 3
748
x
Fiskeriåtgärder
utanför mål 1
62
x
Interreg
154
x
Equal
86
x
Leader
41
x
Urban
5
x
Summa
2 267
För Sveriges del omfattar det nya mål 1-området
det tidigare mål 6-området samt kustområdena i
Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands
län. De två mål 1-programmen, Norra Norrland
och Södra Skogslänen lämnades till EG-
kommissionen i november 1999 varefter
förhandlingar mellan Sverige och kommissionen
genomfördes. Programmen godkändes av EG-
kommissionen den 24 maj 2000.
Mål 1-programmen innehåller insatser för
näringslivsutveckling, livslångt lärande,
landsbygds-utveckling, utveckling av
infrastrukturen och särskilda insatser för
samerna. Mål 3-åtgärder, landsbygdsinsatser och
strukturåtgärder inom fiskerinäringen är en
integrerad del av mål 1-programmen. Till
programmen skall programkomplement med
mer detaljerad information om bl.a.
resultatindikatorer bifogas, vilka
övervakningskommittéerna skall godkänna. För
mål 1 godkändes dessa komplement i juni 2000.
Genomförandet kan därefter påbörjas och beslut
fattas om enskilda projekt.
Vilka områden som ska omfattas av mål 2
fastställdes av kommissionen i mars 2000.
Regeringen gav redan i december 1999
länsstyrelserna i Jönköpings, Örebro och
Gävleborgs län samt Glesbygdsverket, avseende
programmet för öarna, i uppdrag att utarbeta
utvecklingsplaner för respektive mål 2-område.
Mål 2-programmen är fyra stycken nämligen
Norra som omfattar delar av Västmanlands,
Gävleborgs och Dalarnas län, Västra som
omfattar delar av Västra Götalands, Örebro, och
Värmlands län, Södra som omfattar delar av
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar
och Blekinge län samt Öarna som omfattar
Gotland och öar med bofast befolkning utan fast
landförbindelse. Regeringen överlämnade
utvecklingsplanerna till kommissionen i april
2000 och förhandlingar påbörjades i juni. Beslut
från EG-kommissionen väntas under hösten
2000.
Regeringen har i förordningen (1999:1424)
om förvaltning av EG:s strukturfonder och i
förordningen (1999:1425) om ändring i
förordningen (1997:1258) med
länsstyrelseinstruktion utsett länsstyrelserna i
Jönköpings, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands och
Norrbottens län att vara
förvaltningsmyndigheter för respektive
målprogram enligt den definition av uppgiften
som anges i artikel 9 n och 34, Rådets förordning
(EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser
för strukturfonderna. Vid
förvaltningsmyndigheterna skall det inrättas en
strukturfondsdelegation, med representanter för
berörda län i res-pektive målområde, som
kommer att fatta beslut om stöd.
Strukturfondsdelegationer har utsetts för mål 1.
Förvaltningsmyndigheterna har även utsetts till
utbetalande myndigheter.
Förvaltningsmyndigheten får därmed det fulla
ansvaret för genomförandet av programmet. Det
ansvar som de centrala verken haft under
föregående programperiod avseende de regionala
programmen för utbetalning av medel från EG:s
strukturfonder, flyttas därmed över till de
länsstyrelser som utsetts till
förvaltningsmyndigheter. De centrala verken
skall dock svara för utbetalningarna avseende
föregående programperiod.
För vissa stöd inom jordbruk och fiske inom
mål 1 kommer länsstyrelserna samt Fiskeriverket
och Jordbruksverket att vara beslutande instans.
För insatsområdet för samer kommer
Sametinget att vara beslutande instans.
Regeringen kommer även att tillsätta
övervakningskommittéer för respektive program
med representanter från centrala, regionala och
lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter
samt vissa andra organisationer. För mål 1 har
dessa övervakningskommittéer utsetts.
Beträffande gemenskapsinitiativet Interreg III
fick berörda myndigheter i uppdrag i februari
2000 att utarbeta program för Interreg IIIA
(gränsregionalt samarbete) avseende regionerna
Nordkalotten, Barents, Kvarken-MittSkandia,
Skärgården och Sverige-Norge. Till
Öresundsregionen utgick inbjudan att inkomma
med programförslag i juli. Programmen för
Kvarken-MittSkandia, Skärgården och
programmet med Norge har överlämnats till
EG-kommissionen. Länsstyrelsen i
Västerbottens län och Länsstyrelsen i Jämtlands
län blir förvaltningsmyndighet och utbetalande
myndighet för Kvarken-MittSkandia respektive
programmet med Norge. I
Skärgårdsprogrammet blir Ålands
landskapsstyrelse förvaltningsmyndighet och
utbetalande myndighet. Övrig organisation för
Interreg IIIA kommer att fastställas senare.
Interreg IIIB-programmen (transnationellt
samarbete), Nordsjön, Östersjön och Norra
Periferin är under utarbetande och kommer att
lämnas till EG-kommissionen i november 2000.
Beträffande Interreg IIIC (interregionalt
samarbete) förväntas kommissionen att gå ut
med närmare riktlinjer för genomförandet och
inriktningen under hösten.
Beträffande gemenskapsinitiativet Urban har
en inbjudan lämnats till Göteborgs kommun att
utarbeta ett förslag till utvecklingsplan.
Programmet kommer att lämnas till
kommissionen under hösten 2000. Länsstyrelsen
i Örebro har utsetts till förvaltningsmyndighet
och utbetalande myndighet. Ett
beredningssekretariat skall inrättas i Göteborgs
kommun.
Beträffande Leader+ har Glesbygdsverket
utarbetat ett program, vilket lämnats till
kommissionen i juni 2000. Jordbruksverket har
utsetts till utbetalande myndighet och
Glesbygdsverket till förvaltningsmyndighet.
Regeringen har i NUTEK:s instruktion
angivit att verket inom ramen för EG:s
strukturfonder skall svara för samverkan mellan
myndigheter och genomförandeorganisationer,
för över-gripande information, för
utbildningsinsatser för myndigheter och
organisationer, för utveckling av metoder vad
gäller utvärderingar samt för
sekretariatsuppgifter åt
övervakningskommittéerna i mål 1, 2, vissa
Interregprogram och Urban. Dessa uppgifter
kommer att övertas av den nya myndigheten för
företagsutveckling. Regeringen ser det som
angeläget att en myndighet nämligen,
myndigheten för företagsutveckling, får ansvaret
att i samråd med övriga berörda myndigheter till
regeringen rapportera det övergripande
resultatet av de insatser som finansieras med
medel från EG:s strukturfonder. I detta ansvar
skall även ingå att redovisa vilka ekonomiska
konsekvenser det totala utbytet med EG:s
strukturfonder får för svenskt vidkommande.
Regeringen har beslutat att
förvaltningsmyndigheterna inom mål 1, mål 2,
Interreg IIIA och Urban skall vara de
myndigheter som svarar för utbetalning av stöd
från regionalfonden och socialfonden inom dessa
program. I mål 1 ska förvaltningsmyndigheterna
även vara utbetalande myndigheter för delar av
jordbruksfonden. Arbetsmarknadsstyrelsen ska
vara den myndighet som svarar för utbetalning
av övriga stöd från socialfonden, vilka finansierar
mål 3 och Equal. Jordbruksverket ska vara
utbetalande myndighet för delar av
jordbruksfonden inom mål 1 samt Leader+ och
Fiskeriverket för fiskefonden. Utbetalande
myndigheter är ännu inte utsedda för de
återstående Interreg III-programmen.
3.5.3 Insatser utanför politikområdet av
stor betydelse för den regional-
politiska utvecklingen
Det är inte i första hand åtgärder inom ramen för
politikområdet, som är avgörande för den
regionalpolitiska utvecklingen och möjligheten
att uppfylla de regionalpolitiska målen.
Regionalpolitiska hänsynstaganden inom andra
politikområden är av större betydelse för den
regionalpolitiska utvecklingen. Därför utarbetar
regeringen i första hand inom ramen för andra
viktiga politikområden lösningar som
kännetecknas av ett regionalpolitiskt
helhetsperspektiv. Dessa åtgärder ingår inte
inom politikområdet Regionalpolitik. I följande
avsnitt redovisas således endast de insatser inom
andra politikområden som bedöms ha stor
betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen.
För en helhetsbild av insatsernas sammanhang
inom deras respektive politikområde hänvisas i
texten till aktuella utgiftsområden.
Det statliga bidrags- och utjämningssystemet i
kommunsektorn ger kommuner respektive
landsting med olika strukturella förutsättningar
möjlighet att erbjuda likvärdig service i landets
olika delar. Det under 1999 förändrade och
uppdaterade systemet kommer att vara föremål
för fortsatt översyn (Delegationen för fortsatt
utveckling av utjämningssystemet för kommuner
och landsting (dir. 1999:57)).
Regeringen har beslutat om en
kommundelegation som har till uppgift att
bereda ärenden om ekonomiskt stöd till
kommuner och landsting med en särskilt svår
ekonomisk situation. Stöd kan komma att ges
om strukturella faktorer, som exempelvis svag
ekonomisk tillväxt i regionen, negativ
befolkningsutveckling eller obalanser i
åldersstrukturen, gör det svårt för kommunen
eller landstinget att uppnå balanskravet.
Kommundelegationen avslutade sitt arbete den 1
juli 2000 och har lämnat förslag till
överenskommelser med 36 kommuner och 3
landsting.
Dessutom har en bostadsdelegation inrättats
för att fördela stöd till kommuner med
övermäktiga åtaganden för boendet. Vid
utgången av 2000 förväntas att
ramöverenskommelser med samtliga berörda
kommuner ha träffats. (utg. omr. 25)
I dagens kunskapssamhälle är möjligheten till
livslångt lärande en av de mest betydande
faktorerna för näringslivets och samhällets
utveckling. Den kraftiga utbyggnaden av
högskolan har inneburit att varje län numera har
minst en högskola och uppbyggnaden av
högskolorna fortgår alltjämt genom satsning på
ytterligare utbildningsplatser och ökade
forskningsresurser. Närheten till en högskola
kan stimulera övergångsfrekvensen till
högskolestudier i miljöer där studietraditionen
och därmed utbildningsnivån är låg. En
geografisk spridning av utbildningsresurserna ger
fler möjlighet att studera utan att flytta, och ger
också en spridning av arbetstillfällen inom
högskoleväsendet. Parallellt med utbyggnaden
har möjligheten att bedriva forskning stärkts vid
högskolorna. Högskolorna i Karlstad, Växjö och
Örebro ombildades till universitet 1999 med rätt
att ge forskarutbildning och med ökade resurser
till forskning. Högskolan i Kalmar och
Högskolan i Karlskrona/Ronneby har tilldelats
naturvetenskapligt respektive tekniskt
vetenskapsområde, och därmed rätt att ge
forskarutbildning, samt ökade resurser till
forskning.
Den 1 juli 1999 inrättades en ny myndighet på
utbildningsområdet,
Distansutbildningsmyndigheten (Distum), i
Härnösand. Syftet med myndigheten är att
främja utvecklingen av distansutbildning på
högskole- och folkbildningsom-rådena som
grundas på användning av flexibel informations-
och kommunikationsteknik. Myndigheten skall
vidare främja ett större användande av
distansutbildning inom högskolan och
folkbildningen. För 2000 har flera nya projekt
startats på initiativ av Distum. Det största av
dessa projekt är det s.k. SAMS-projektet i vilket
sex olika universitet och högskolor medverkar,
såsom Umeå Universitet, Luleå Tekniska
Universitet, Mitthögskolan, Karlstads
Universitet, Linköpings Universitet och Sveriges
Lantbruksuniversitet, liksom flera
norrlandskommuner och län. Projektet är
framtaget för att erbjuda Norrlands inland ett
utbud av kurser som anses strategiskt viktiga för
främst stödområde A.
På folkbildningsområdet har Distum
tillsammans med Folkbildningsrådet arbetat med
utveckling av lärcentra i folkbildningen,
forskning kring lärande med IT-stöd, pedagogisk
vidareutbildning av Folkbildningsnätet och
internationellt erfarenhetsutbyte.
Det finns också andra sätt att tillgodose
behovet av högutbildad arbetskraft i
regionalpolitiskt prioriterade områden med
generellt låg utbildningsnivå. Genom så kallad
decentraliserad utbildning bedrivs
högskoleutbildningar på plats i en kommun med
ett specifikt utbildningsbehov, t.ex. i s.k.
lärcentra. Regeringen fattade under sommaren
1999 beslut om ett antal decentraliserade
utbildningar i främst Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län med start höstterminen 2000.
Utbildningarna är sådana som man på lokal och
regional nivå bedömer vara särskilt viktiga för
det lokala näringslivets utveckling. Hittills har
beslut fattats om totalt 600 högskoleplatser för
sådana regionalpolitiskt strategiska utbildningar.
(utg. omr. 16)
Insatser inom kommunikationspolitiken är av
väsentlig betydelse för den ekonomiska tillväxten
i regionalpolitiskt prioriterade områden. Under
1999 påbörjades byggandet av Botniabanan
avseende sträckan Örnsköldsvik-Husum. Den
nya bansträckningen mellan Ådalen och Umeå
skall vara färdigställd 2006. Botniabanan
förväntas ge ett ökat resande mellan kuststäderna
i regionen och ökade godstransporter till och
från företag i Norrland. Det återstår för
regeringen att tillåtlighetspröva huvuddelen av
Botniabanans dragning enligt miljöbalken.
Som regeringen tidigare beslutat har under
1999 Luleå-Kallax flygplats byggts ut till en
internationell fraktflygplats. En fraktflygplats i
Luleå bedöms fylla ett internationellt behov och
samtidigt vara av stort värde för hela
Norrbottens län.
Regeringen har även under 1999 etablerat en
ny flygplats i Pajala som erbjuder reguljära
flygförbindelser till Luleå. Numera är Pajala en
del av det nationella flyglinjenätet. Etableringen
av flygplatsen förbättrar kommunens
tillgänglighet till omvärlden på ett avgörande sätt
för regionens framtid. Därmed har även
Tornedalsregionen utjämnat nackdelarna
betydligt när det gäller tillgängligheten till andra
regioner.
År 1999 beslutade regeringen om ett nytt stat-
ligt stöd till kommunala trafikflygplatser. Stödet
gynnar framför allt flygplatser i norra Norrland.
Regeringen har även prioriterat underhållet av
grusvägar de senaste åren. Av regionalpolitiska
skäl har således besparingarna på grusvägarna
proportionellt sett varit mindre än besparingarna
generellt inom transportområdet.
Den 1 juli 1999 startade den nya myndigheten
Rikstrafiken sin verksamhet. De primära
uppgifterna för den nya myndigheten är att verka
för utveckling och samordning av den
interregionala kollektiva persontrafiken samt
svara för statens upphandling av
transportpolitiskt motiverad interregional
persontrafik, där det saknas förutsättningar för
kommersiell drift.
Riksdagen har inom politikområde IT, tele
och post beslutat enligt regeringens förslag i
propositionen Ett informationssamhälle för alla,
att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom
de närmaste åren skall få tillgång till IT-
infrastruktur med hög överföringskapacitet
(prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr.
1999/2000:256). Detta kommer i viss
utsträckning att kunna kompensera för de långa
avstånden i landet och därmed även gynna de
regionalpolitiskt prioriterade områdena. (utg.
omr. 22)
Landsbygdspolitiken bidrar till utvecklingen i
gles- och landsbygdsområden. Riksdagen har
bemyndigat regeringen att tillämpa ett miljö- och
landsbygdsprogram för perioden 2000–2006
enligt rådets förordning (EG) nr 1257/99 om
stöd till utveckling av landsbygden av den 17 maj
1999. Programmet, som medfinansieras över
EG-budgeten, har godkänts av EG-kommis-
sionen. Landsbygdsprogrammet skall främja en
ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling av jordbruket,
livsmedelsproduktionen, skogsbruket och
landsbygden. Miljöersättningar och
kompensationsbidrag inom programmet
omfattar även jordbruket i mål 1 regionerna.
(utg. omr. 23)
Kulturpolitiken syftar till att alla skall ha
möjlighet att uppleva kultur och ägna sig åt eget
skapande oberoende av var de bor. Av vikt är de
av staten delfinansierade regionala
kulturinstitutionerna. De utgör landets kulturella
infrastruktur och är en viktig bas för regionernas
kulturliv och för värnandet av kulturarvet.
Statens bidrag till regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner, länsmusikverksamhet,
regional biblioteksverksamhet, regionala museer
och länskonstnärer syftar till att möjliggöra en
mångsidig verksamhet av hög kvalitet i landets
alla regioner. Med sin breda kunskap om
samhället, både i ett historiskt och i ett
samtidsperspektiv, har de regionala museerna
även mycket att tillföra det regionala
utvecklingsarbetet. (utg. omr. 17)
Inom miljöpolitiken har regeringen i mars
2000 beslutat om medel till Centrum för
kunskap om ekologisk hållbarhet. Centrumet
skall stödja glesbygdskommuner, i bl.a.
Norrlands inland, i deras arbete med att ta fram
lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet. De skall t.ex. genomföra metod- och
kompetensutveckling samt skapa lokala nätverk.
Dorotea och Pajala kommuner skall fungera som
försökskommuner. (utg. omr. 20)
3.6 Resultatbedömning
3.6.1 Resultat
Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa
förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela
riket. Målet för utgiftsområde 19 är att
verksamheten främst skall underlätta för
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade
områden att utvecklas så att det bidrar till att
uppfylla målen för regionalpolitiken.
Resultatbedömningen av selektiva
regionalpolitiska företagsstöd och den regionala
projektverksamhet avser beviljade stöd under
1999. Det sker alltså ingen redovisning av
utbetalade medel för dessa stödformer och dess
effekter 1999 eftersom det i dagsläget inte är
möjligt att redovisa detta.
Resultatbedömningen avseende de generella
stöden, nedsatta socialavgifter och
transportbidrag, avser utbetalda medel 1999.
Resultatbedömningen avseende
strukturfondsprojekten redovisas samlat för
programperioden 1995–1999 och avser beviljade
medel.
I sammanställningen nedan återfinns en
förteckning över de åtgärder som redovisas i
denna resultatbedömning och som bedrevs
under 1999 inom utgiftsområdet. Av
sammanställningen framgår även med vilka
anslag åtgärden finansieras, beslutande
myndighet och vilket geografiskt område
åtgärden avser.
Tabell 3.4 Åtgärder som finansieras av anslag inom utgiftsområde 19 under år 1999
Åtgärd
Finansierades av anslag1
Beslutsfattare
Geografisk omfattning
Central projektverksamhet
A1
NUTEK och regeringen
Regionalpolitiskt prioriterade
områden
Regional projektverksamhet
A1
Länsstyrelserna och själv-
styrelseorganen
Hela landet med tyngdpunkt på
regionalpolitiskt prioriterade om-
råden
Regionalt utvecklingsbidrag
A1
Länsstyrelserna, självstyrelse-
organen, NUTEK och regeringen
Stödområde 1 och 2 samt till-
fälliga stödområden
Medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram
A1
Länsstyrelserna och själv-
styrelseorganen
Målområde 2, 5b och 6 samt
vissa gemenskapsinitiativ
Landsbygdsbidrag
A1
Länsstyrelserna och själv-
styrelseorganen
Gles- och landsbygd enligt läns-
styrelsernas avgränsning
Stöd till kommersiell service
A1
Länsstyrelserna och själv-
styrelseorganen
Gles- och landsbygd enligt läns-
styrelsernas avgränsning
Småföretagsstöd
A1
Länsstyrelserna och själv-
styrelseorganen
Hela landet
Sysselsättningsbidrag
A1
Länsstyrelserna, självstyrelse-
organen, NUTEK och regeringen
Stödområde 1 och 2
Såddfinansiering
A1
Länsstyrelserna och själv-
styrelseorganen
Hela landet
Landsbygdslån och regionalt
utvecklingslån
A2
Länsstyrelserna och NUTEK
Stödområde 1 och 2 samt till-
fälliga stödområden
Täckande av förluster på grund
av kreditgarantier inom regional-
politiken2
A3
Riksgäldskontoret
Gles- och landsbygd
Nedsatta socialavgifter
A4
Riksförsäkringsverket
Stödområde 1 och del av stöd-
område 2
Transportbidrag
A5
NUTEK
Transportbidragszonerna
Glesbygdsverket
A6
Glesbygdsverket
Statens institut för regional-
forskning
A7
Statens institut för regional-
forskning
Europeiska regionala utveck-
lingsfonden, perioden 1995-1999
A8
Beslutsgrupper m.fl.
Målområde 2, 5b och 6 samt
vissa gemenskapsinitiativ
Stiftelsen Norrlandsfonden
A93
Stiftelsen Norrlandsfonden
Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands, Västernorrlands och
Gävleborgs län
Program för regional
näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder
A1.24
Regionalpolitiska
åtgärder
Regeringen
Hela landet med tyngdpunkt på
regionalpolitiskt prioriterade om-
råden
1 Alla nedan angivna anslag, förutom anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder anslagspost 24, avser anslag uppsatta på statsbudgeten för 1999.
2 För en resultatredovisning se avsnitt 3.9.3.
3 Stiftelsen Norrlandsfonden tilldelades engångsvis ett kapitaltillskott på 200 mkr. Stiftelsen är för övrigt självfinansierad.
Under 1999 har 200 miljoner kronor utbetalats
engångsvis till Stiftelsen Norrlandsfonden.
Medlen har använts till att förstärka deras
möjligheter att bevilja lån. Norrlandsfondens
utlåning under 1999 beräknas delvis finansiera
investeringar på sammanlagt ca 565 miljoner
kronor hos små och medelstora företag i de län
där verksamheten bedrivs.
Driftstöd i form av de generella
regionalpolitiska företagsstöden till ett
sammanlagt belopp av ca 700 miljoner kronor
har enligt regeringens bedömning bidragit till att
upprätthålla sysselsättningen i främst de
regionalpolitiskt mest prioriterade regionerna.
Transportbidrag har en kompenserande effekt
vad gäller företagens kostnader för
varutransporter. Nedsatta social-avgifter
kompenserar delvis företagen för permanenta
merkostnader på grund av det geografiska läget.
Beslut om 1 577 miljoner kronor har beviljats
under 1999 i form av selektiva regionalpolitiska
företagsstöd, regional projektverksamhet och
medfinansiering av strukturfondsprogram. Dess-
utom har NUTEK (ca 24,5 mkr) och regeringen
(ca 16 mkr) beviljat sammanlagt ca 40,5 miljoner
kronor i central projektverksamhet. Därutöver
har beslut om ca 94 miljoner kronor beviljats
inom programmet för regional näringspolitik
och särskilda regionalpolitiska åtgärder.
Totalt har således ca 1 710 miljoner kronor
beviljats för ovan nämnda selektiva
regionalpolitiska företagsstöd och
projektverksamhet under 1999.
Nedan redovisas detta mer i detalj.
Beslut under 1999 om totalt ca 930 miljoner
kronor genom olika former av selektiva
regionalpolitiska företagsstöd (exkl. stöd till
kommersiell service och såddfinansiering) i
samband med investeringar beräknas enligt
NUTEK bidra till drygt 7 200 nya arbetstillfällen
inom främst de regionalpolitiskt prioriterade
regionerna. Genomsnittlig subvention per
arbetstillfälle uppgår till ca 125 000 kr.
Investeringar i storleksordningen 3 400 miljoner
kronor beräknas delfinansieras med dessa stöd.
Regionalt utvecklingsstöd har under 1999 till
ca 90 procent beviljats till små och medelstora
företag, dvs. företag med 0–199 anställda. Av de
nya arbetstillfällena beräknas 38 procent tillfalla
kvinnor. Villkoret för stödet är att minst 40
procent av antalet nya arbetstillfällen skall avse
vardera könet vilket innebär att villkoret nästan
är uppfyllt.
Vad gäller landsbygdsstöd beräknas i
genomsnitt 37 procent av de nya arbetstillfällena
tillfalla kvinnor.
Av småföretagsstödets nya arbetstillfällen
beräknas ca 30 procent tillfalla kvinnor. Villkoret
för stödet är att minst 40 procent av antalet nya
arbetstillfällen skall avse vardera könet. Villkoret
har därmed inte uppfyllts.
Sysselsättningsbidragets villkor att minst 40
procent av nya arbetstillfällen skall avse vardera
könet har under 1999, på grund av statistiska
problem, inte varit möjligt att redovisa.
Tabell 3.5 Utbetalda generella regionalpolitiska
företagsstödstöd åren 1997–19991
1997
1998
1999
Utbetalt belopp avseende
generella företagsstöd (mkr)
753
773
702
1 Dvs. nedsatta socialavgifter och transportbidrag.
Källa: NUTEK.
Tabell 3.6 Vissa beviljade selektiva regionalpolitiska
företagsstöd åren 1997–19991
1997
1998
1999
Beviljat belopp avseende
selektiva företagsstöd (mkr)
1 134
1 060
932
Beräknat antal nya arbets-
tillfällen (antal)
9 400
9 000
7 200
Genomsnittlig subvention per
arbetstillfälle avseende de
selektiva företagsstöden (mkr)
0,115
0,100
0,125
Investeringar som beräknas
delfinansieras med de selek-
tiva företagsstöden (mkr)
5 000
3 300
3 400
1 Avses i detta fall regionalt utvecklingsstöd, landsbygdsstöd, småföretagsstöd
och sysselsättningsbidrag.
Källa: NUTEK
Tabell 3.7 Beviljade belopp för regional projektverksamhet,
medfinansiering av strukturfondsprogram och Program för
regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska
åtgärder åren 1997–1999
1997
1998
1999
Beviljat belopp avseende
regional projektverksamhet
(mkr)
301,3
248,5
267,8
Beviljat belopp avseende
medfinansiering av
strukturfondsprogram (mkr)
411,7
383,5
346,7
Beviljat belopp inom Program
för regional näringspolitik och
särskilda regionalpolitiska
åtgärder (mkr)
Fanns
ej
392
94
Källa: NUTEK
Alla län har möjlighet att medfinansiera
strukturfondsprojekt, men endast inom de delar
av länen som ingår i de geografiska
strukturfondsområdena. Skillnaden mellan
regional projektverksamhet och medfinansiering
av EG:s strukturfondsprogram är att sistnämnda
projekt skall följa riktlinjerna i de samlade
programdokumenten (s.k. SPD) och får en del
av finansieringen från EU. Den regionala
projektverksamhetens inriktning skall däremot
utgå från en långsiktig strategi, den s.k.
länsstrategin, och kan till skillnad mot de
regionalpolitiska strukturfondsprojekten
bedrivas inom hela landet. Den regionala
projektverksamheten skall inriktas mot
ekonomisk tillväxt och inomregional balans.
Under 1999 har ca 268 miljoner kronor
beviljats i regional projektverksamhet av
länsstyrelserna och de regionala
självstyrelseorganen. Det har under slutet av
1999 utvecklats resultatindikatorer som t.ex.
förväntade sysselsättningseffekter. För den
större delen av året har det således i princip inte
funnits några resultat-indikatorer.
En stor del av den regionala
projektverksamheten förväntas leda till att
förbättra företagsklimatet i stort genom att
främja bl.a. företagsförnyelse och nyföretagandet
i framför allt regionalpolitiskt prioriterade
områden. Projekten förväntas även leda till att
utveckla samarbetet mellan näringslivet och t.ex.
universiteten och högskolorna.
Under 1999 har ca 347 miljoner kronor
beviljats av länsstyrelserna och de regionala
självstyrelseorganen i medfinansiering av
strukturfondsprogram. Åtgärder som har
delfinansierats av dessa medel finns det inga
resultatindikator för. Medfinansieringen av
strukturfondsprojekt utvärderas inte separat utan
utvärderingen av strukturfondsprogrammen sker
dels samlat efter halva tiden, dels samlat efter
programperiodens slut. De förväntade effekterna
av strukturfondsprogrammen inkl. medel från
anslaget för regionalfonden samt annan offentlig
medfinansiering och privata medel samlat för
hela programperioden 1995–1999 är bl.a. ca
50 000 nya arbetstillfällen. Flera utvärderingar
visar dock att detta är en överskattning av antalet
nya arbetstillfällen. De förväntade effekterna går
inte att redovisa uppdelat på olika år.
Stöd till kommersiell service har under 1999
beviljats för ca 30 miljoner kronor och har
bidragit till att upprätthålla servicenivån i gles-
och landsbygd.
Såddfinansiering har under 1999 beviljats för
190 000 kronor till små och medelstora företag.
Stödet förväntas ha betydelse för teknikbaserade
företag i tidiga utvecklingsfaser.
NUTEK har under 1999 bedrivit central
projektverksamhet och fattat beslut om ca 24,5
miljoner kronor. NUTEK har bl.a. beviljat
medel till ett IT-projekt i Gnosjö/Vaggeryds-
regionen med avsikten att höja IT-kompetensen.
Ett annat projekt är det sk. Aluminiumriket som
syftar till att öka samverkan mellan företag och
underleverantörer inom aluminiumområdet i
Kronobergs och Jönköpings län. För att
samordna och stödja regionala och lokala
resurscentra för kvinnor har NUTEK bedrivit
projektet Nationellt resurs-centrum för kvinnor
(NRC) under året. NUTEK har också beslutat
om medel till medfinansiering av projekt vid
lokala och regionala resurs-centra för kvinnor.
Härutöver har regeringen under 1999 bedrivit
central projektverksamhet och fattat beslut om
ca 16 miljoner kronor. Bland större projekt kan
nämnas medel till Folkrörelserådet Hela Sverige
skall leva och Turistrådet.
Regeringen bedömer att programmet för re-
gional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder inneburit att resurser
mobiliserats för främst projekt av strategisk
betydelse för den framtida utvecklingen av
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade
områden. Beslut under 1998 och 1999 har totalt
fattats för 486 miljoner kronor, varav 94 miljoner
kronor avser 1999. Det finns inga
resultatindikatorer för åtgärder inom
programmet. De närmare effekterna av
programmet avses att utvärderas när det är
slutfört.
En mer detaljerad beskrivning fördelat per län
av dels beviljade selektiva regionalpolitiska
företagsstöd och projektverksamhet, dels
utbetalda medel avseende generella
regionalpolitiska företagsstöd ges i nedanstående
tabeller.
Tabell 3.8 Beviljat stöd av länsstyrelserna, regionala självstyrelseorgan, NUTEK och regeringen under år 1999 fördelat på
län
Län
Regionala
utveck-
lingsstöd
(mkr)
Landsbygds-
stöd
(mkr)
Småföre-
tagsstöd
(mkr)
Sysselsätt-
ningsbidrag
(mkr)
Beräknad
sysselsättn.
Ökning1
Beräknad
subvention
per
arbetstillfäll
e1
(mkr)
Såddfinan-
siering
(mkr)
Stöd till
kommersiell
service
(mkr)
Regional pro-
jektverksam-
het och med-
finansiering
av
strukturfonds
projekt
(mkr)
Summa
(mkr)
Stockholm
0
1,9
0
0
5
0,38
0
0,3
3,6
6,2
Uppsala
0
0
0
0
0
0
0
0,07
3,4
3,5
Södermanland
0
0,2
0
0
0
0
0
0,17
6,7
7,1
Östergötland
4,0
6,8
0,9
0
222
0,05
0
1,1
7,8
20,6
Jönköping
0
0
0,5
0
8
0,06
0,6
17,1
18,2
Kronoberg
0
6,2
0
0
90
0,07
0
0,3
7,9
14,4
Kalmar
0
0
0
0
0
0
0
0
2,0
2,0
Regionförbun-
det i Kalmar
20,4
10,4
0,8
0
327
0,10
0
1,5
26,3
59,4
Skåne
0
0
0
0
0
0
0
0
0,3
0,3
Regionförbun-
det i Skåne
0
0,9
0
0
0
0
0
0,7
16,3
17,9
Halland
0
0,8
0
0
13
0,06
0
0,3
6,6
7,7
Västra
Götaland
0
0
0
0
0
0
0
0
11,7
11,7
Västra
Götalands läns
landsting
20,3
16,7
5,0
57,6
1 023
0,10
0,17
1,1
44,5
145,4
Gotland
0
0
0
0
0
0
0
0
2,6
2,6
Gotlands
kommun
0
6,6
0,5
0
75
0,09
0
0,2
14,1
21,4
Blekinge
12,3
10,1
4,1
0
306
0,09
0
0,5
22,8
49,8
Örebro
21,4
19,3
4,7
1,0
404
0,11
0
1,9
16,4
64,7
Värmland
43,8
23,7
3,1
9,3
577
0,14
0
2,4
39,0
121,3
Västmanland
8,1
5,6
2,3
2,7
199
0,09
0,02
0,8
14,3
34,0
Dalarna
25,5
27,4
4,1
14,5
606
0,12
0
1,0
32,3
104,8
Gävleborg
35,9
38,7
2,9
0
627
0,12
0
2,0
52,4
131,9
Västernorrland
28,5
48,3
0,3
12,2
471
0,19
0
3,4
89,3
182,0
Jämtland
74,1
37,4
3,4
32,0
918
0,16
0
4,5
57,5
208,9
Västerbotten
33,2
23,2
0
13,4
493
0,14
0
4,2
56,9
130,9
Norrbotten
74,0
38,2
2,6
30,6
847
0,17
0
3,0
62,7
211,1
Summa
401,5
322,4
35,2
173,3
7 211
0,125
0,19
30,04
614,5
1 577
1 Avser regionalt utvecklingsstöd, landsbygdsstöd, småföretagsstöd och sysselsättningsbidrag.
Källa: NUTEK
Tabell 3.9 Utbetalt transportbidrag fördelat på län under år
1999
Miljoner kronor
Län
1999
Dalarna
1,0
Värmland
4,2
Gävleborg
5,3
Västernorrland
31,9
Jämtland
45,6
Västerbotten
140,7
Norrbotten
91,8
Summa
320,5
Källa: NUTEK
Tabell 3.10 Uppskattad bedömning av utbetalda nedsatta
socialavgifter på län under år 1999
Miljoner kronor
Län
1999
Värmland
1,9
Dalarna
17,9
Gävleborg
11,5
Västernorrland
19,5
Jämtland
81,7
Västerbotten
48,9
Norrbotten
132,9
Osäkra län
67,6
Summa
381,9
Anm: För många företag framgår inte av statistiken var den
nedsättningsberättigade verksamheten bedrivs. Dessa företag redovisas vid
rubriken Osäkra län.
Källa: NUTEK.
Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har
enligt regeringens bedömning uppfyllt målen för
verksamheten. Detta har bl.a. skett genom att
länsstyrelserna och självstyrelseorganen bedrivit
omfattande samordningsinsatser framför allt
genom de regionala tillväxtavtalen och de
samlade programdokumenten för EG:s
strukturfonder.
Regeringen gör bedömningen att NUTEK har
uppfyllt målen för verksamheten. NUTEK har
framför allt på ett tillfredsställande sätt bidragit
till arbetet med de regionala tillväxtavtalen och
att genomförandet av program inom EG:s
strukturfonder sker effektivt .
SIR och GBV har enligt regeringens
bedömning uppfyllt målen för verksamheterna.
Såväl SIR som GBV har stärkt sina roller som
expertmyndigheter under året och bidragit till att
gles- och landsbygdsfrågor samt regionala frågor
uppmärksammats i samhällsdebatten. Bägge
myndigheterna har vidare bidragit med relevanta
underlag för regionalpolitiska beslut.
Uppföljningar/utvärderingar som gjorts av
åtgärder inom utgiftsområdet
Regeringens bedömning avseende
måluppfyllelsen beträffande målet för
utgiftsområde 19 grundar sig på följande
uppföljningar/utvärderingar som gjorts av de
regionalpolitiska företagsstöden och
projektverksamheten de senaste åren.
Regeringen har givit NUTEK i uppdrag att
utvärdera vilka effekter som regionalt
utvecklingsstöd, landsbygdsstöd och
småföretagsstöd har haft på företagens
utveckling beträffande sysselsättning och
ekonomisk tillväxt. I rapporten Analys av
resultatmått (1998) har NUTEK visat att
förväntad sysselsättningsökning i företag som
beviljats regionalt utvecklingsstöd,
landsbygdsstöd och småföretagsstöd, i mycket
stor utsträckning sammanfaller med faktisk
sysselsättningsökning på aggregerad nivå. Detta
är en viktig slutsats eftersom regeringen i allt
väsentligt i resultatinformationen för
utgiftsområdet använder sig av måttet förväntad
och inte faktisk sysselsättningsökning.
I rapporten Resultatmått i stödföretag och i
näringslivet (1999) framgår att sysselsättningen
har utvecklats mer positivt i stödföretag än den
genomsnittliga utvecklingen i svenskt näringsliv.
När det gäller måtten förädlingsvärde och
omsättning per anställd är inte bilden lika
entydig. I några fall, framför allt i den
kunskapsintensiva industrin, har den
procentuella förändringen varit lägre i
stödföretagen jämfört med den genomsnittliga
utvecklingen inom olika sektorer. I andra fall,
framför allt i den arbetsintensiva industrin men
till viss del även inom arbetsintensiva tjänster,
har den procentuella förändringen varit högre i
stödföretagen jämfört med den genomsnittliga
utvecklingen inom olika sektorer. NUTEK kan
dock inte fastslå om de skillnader som
framkommer mellan stödföretagen och
näringslivet är en effekt av stödet eller inte, bl.a.
eftersom en kontrollgrupp (dvs. en
jämförelsegrupp av företag som inte har fått
stöd) inte har tagits fram.
Under 1999 infördes nya resultatmått för att i
framtiden lättare kunna mäta både tillväxt- och
sysselsättningseffekter av det regionala
utvecklingsbidraget som beviljas av länsstyrelser,
regionala självstyrelseorgan, NUTEK och
regeringen.
NUTEK har gjort en utvärdering av
landsbygdsstödet (NUTEK:s arbetspapper
1/2000). I utvärderingen studeras förändringen
av antal sysselsatta, omsättning, förädlingsvärde
och resultat per anställd i företag som fått
landsbygdsstöd under perioden 1995–1998.
Dessa företag jämförs med andra företag i
stödberättigade kommuner som inte fått stödet.
Resultaten visar att de företag som fick
landsbygdsstöd har en högre överlevnadsgrad
och en mer positiv sysselsättningsutveckling än
övriga företag. Relativt många stödföretag
återfinns inom den arbetsintensiva industrin och
dessa företag har överlag en mer positiv
utveckling i alla de mått som studerats jämfört
med totalpopulationen. Landsbygdsstödet
fungerar enligt NUTEK bra som företagsstöd,
bl.a. därför att det är flexibelt och därmed väl
lämpat att forma efter lokala och regionala
behov.
NUTEK konstaterar utifrån tidigare
genomförda utvärderingar (bl.a.
Nordlandsforskningsrapporter
"Sysselsättningsvekst gjennom
småföretaksutvikling", NUTEK 1995:47,
1997:50 och 1997:82) att verksamheten med bl.a.
tillfälligt småföretagsstöd (nuvarande
småföretagsstödet) har haft betydande positiva
effekter. Företag som fått stöd från programmet
har haft en hög bruttosysselsättningstillväxt.
Nettosysselsättningstillväxten uppskattas
emellertid till omkring 20 procent av
bruttosysselsättningstillväxten.
Nordlandsforskning understryker också att
tillväxt i sysselsättning bara är en av flera effekter
som stödet har haft. Företagen har också
investerat, utvecklat nya marknader och
produkter samt fått ny kompetens.
Regionalpolitiska företagsstöd lämnas enligt
en rapport från RRV (RRV 1999:40 Hur fördelas
företagsstödet) till investeringar som ändå skulle
komma till stånd och skapar därmed merutgifter
för staten. Även om RRV konstaterar att det är
svårt att bevisa sambandet mellan gjorda
investeringar och/eller sysselsättningsökning och
beviljat stöd kan självfallet merutgifter uppstå på
grund av svårigheter att bedöma vilka
investeringar som kommer till stånd. Enligt t.ex.
förordning (2000:279) om regionalt
utvecklingsbidrag får stöd endast lämnas till
investeringar som annars inte hade kommit till
stånd. Men eftersom beslutsutrymmet för olika
typer av regionalpolitiska företagsstöd inom
anslaget 33:1 har krympt torde problemet ha
minskat något jämfört med det av RRV
studerade året (1997). Regeringen avser att
ytterligare förbättra stödhanteringen och
kontrollen av beviljade stöd. Enligt RRV
förekommer även, i begränsad volym, inom
regionalpolitiken en kombination av flera stöd
till ett mindre antal företag. Sedan 1997 har
emellertid dessa möjligheter minskat t.ex.
avseende möjligheten att bevilja regionalt
utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag till
samma företag. Enligt RRV går stöden i
huvudsak till traditionella branscher. Eftersom
dessa branscher är rikt representerade i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena är detta
naturligt. Dessutom sker det även inom dessa
branscher utveckling och tillväxt. Företagsstöden
bidrar, enligt regeringen, framför allt till att öka
tillväxten och sysselsättningen i existerande
företag. Enligt hittills gjorda undersökningar av
vissa företagsstöd så kan konstateras att företag
som har beviljats stöd inte har lägre tillväxt än
andra företag. Stödens avsikt är inte primärt att
öka tillväxten i hela Sverige utan i
regionalpolitiskt prioriterade områden.
Enligt Konsumentverket har stöd till
kommersiell service bidragit till att bevara
butiker som är särskilt viktiga för hushållens
dagligvaruförsörjning på landsbygden och i
glesbygd.
Länsstyrelsernas och de regionala
självstyrelseorganens möjlighet att bevilja
såddfinansiering är ny fr.o.m. 1999 och ett
mycket litet antal stöd har beviljats. NUTEK:s
erfarenheter och utvärderingar av deras
verksamhet med såddfinansiering visar att
verksamheten leder till goda effekter bl.a. nystart
av teknikföretag och nya utvecklingsprojekt i
existerande mindre företag. En tidigare studie av
IMIT (Institute for Management of Innovation
and Technology) visar att den såddfinansiering
NUTEK har beviljat är av stor betydelse för
teknikbaserade företag i tidiga utvecklingsfaser.
Detta torde även gälla det stöd som har lämnats
för samma ändamål inom regionalpolitiken.
NUTEK har gjort en utvärdering av innehåll
och utfall av länsstyrelsernas regionala
projektverksamhet under 1990/91–1997 (Länens
projektverksamhet 1990–1997 En utvärderares
syn, NUTEK R 1999:9). Utvärderingen visar
bl.a. att projekt som beviljats bidrag till stor del
genomförts och att måluppfyllelsen för enskilda
projekt varit hög. Det kvarstår emellertid
osäkerhet om de faktiska effekterna på den
regionala utvecklingen.
De projekt som har avslutats inom EG:s
strukturfondsprogram för regionalpolitiskt
inriktade åtgärder bedöms ha bidragit till att
skapa 20 000 nya arbetstillfällen under perioden
1995–1999. På grund av brister i statistiken kan
effekter av de regionalpolitiska företagsstöden
ingå i dessa arbetstillfällen. Hittills beslutade
projekt inom EG:s strukturfonder för
regionalpolitiskt inriktade åtgärder beräknas
enligt uppgifter som redovisats i ansökningarna
om stöd bidra till uppskattningsvis 50 000 nya
arbetstillfällen (dvs inkl. ovan nämnda 20 000
nya arbetstillfällen). Enligt regeringens
bedömning, som baseras på ett antal
utvärderingsrapporter kan detta vara en viss
överskattning.
Strukturfondsprogrammen utvärderas före
programstart, efter halva tiden och efter
programperiodens slut. I strukturfondsarbetet
har utvärderingar blivit en viktig del i
genomförandet av programmen. En mer
sammanfattande bedömning av
strukturfondsprogrammens effekter lämnas i en
slutlig programutvärdering som kommer att
redovisas efter programperiodens slut.
För mål 5b-programmen och Leader II har
slututvärderingen startat och en delrapport
lämnades i maj 2000 vilken främst inriktas på
sättet att genomföra programmen. För 5b-
program-men konstateras att det främst är
etablerade organisationer på regional nivå som
har drivit projekten. De horisontella målen om
jämställdhet och miljö har varit dåligt förankrade
och detta bör utvecklas under den nya
programperioden.
För Leader II-programmen konstateras att de
har goda förutsättningar att utveckla nya
arbetsformer, partnerskap, lokal mobilisering,
under-ifrånperspektiv och ett stort ideellt
engagemang. Resultaten är dock ännu svåra att
mäta eftersom programmen befinner sig i en
genomförandefas.
Inom vissa av strukturfondsprogrammen har
några tematiska utvärderingar gjorts. I mål 6-
programmet har studien Utvärdering av mål 6-
programmets sysselsättningseffekter
genomförts. Den visar att projekten har hög
måluppfyllelse avseende antal arbetstillfällen. Det
finns dock risk för en överskattning av
effekterna eftersom det redovisas även
arbetstillfällen som skapats genom andra medel
än strukturfondsmedlen.
I mål 2-programmen har en tematisk
utvärdering gjorts om nätverk och
samverkansprojekt. I utvärderingen
framkommer att projekt inom mål 2 har varit ett
viktigt incitament för företagen att arbeta i
nätverk. Företagen framhåller att det är
möjligheten till att utveckla affärer och
produkter som är den viktigaste faktorn för att
delta i olika projekt.
Statens institut för regionalforskning (SIR)
utvärderade 1999 på regeringens uppdrag vilka
tillväxt- och sysselsättningseffekter stödformen
nedsatta socialavgifter har på stödberättigade
företag (Nedsatta socialavgifter och
stödberättigade företag, SIR 1999). SIR
utvärderade också om det på ett tydligt sätt kan
beläggas att stödformen har en högre effektivitet
än andra stödformer riktade till stödberättigade
företag. SIR konstaterade bl.a. att hälften av alla
företag som fått nedsatta socialavgifter har haft
ökad lönsamhet, samt att tjänsteföretag anger en
mera positiv utveckling än industriföretag och
även tillmäter nedsättningen större betydelse.
Både industri- och tjänsteföretag menar att
nedsättningen bidrar till en positiv
företagsutveckling, och således inte verkar
konserverande i strukturomvandlingshänseende.
Hälften av de företag som lokaliserats till
stödområdet efter det att nedsättningen infördes
anger att nedsättningen var av stor eller
avgörande betydelse för val av lokaliseringsort.
Företagen framhåller även nedsatta socialavgifter
som något positivt i jämförelse med andra
stödformer, och vid fritt val av stödformer
framstår, enligt SIR, nedsatta socialavgifter som
den av företagen oftast önskade stödformen.
SIR:s slutsats av utvärderingen är att stödformen
nedsatta socialavgifter är minst lika effektiv som
övriga regionalpolitiska stödformer. Detta gäller
framför allt tjänsteföretagen.
Utredningen Konkurrensneutralt
transportbidrag (SOU 1997:94) visar att dagens
transportbidrag har en kompenserande effekt
vad gäller företagens kostnader för
varutransporter. Bidraget har en tydlig koppling
till ett för företagen konkret problem. Dessutom
har transportbidraget en hög legitimitet bland
företagen eftersom det är ett generellt stöd som
inte upplevs styrande för företagens verksamhet.
Konstruktionen av transportbidraget gynnar
tillverkande företag och huvuddelen av
transportbidraget går till större företag.
Ekonomiskt resultat
De resultat som regeringen redovisar i denna
budgetproposition avseende åtgärder som
finansierats av medel inom utgiftsområdet avser
beträffande de selektiva företagsstöden och den
regionala projektverksamheten inte en
redovisning av resultaten på grund av utgifter
1999. Istället redovisas de förväntade resultaten i
framtiden på grund av beslut som fattats 1999. I
dagsläget finns det nämligen bl.a. inget
redovisningssystem som är uppbyggt enligt
principen utgifter ett visst år och resultat. I
resultatredovisningen avseende
strukturfondsprojekten och de generella
företagsstöden redovisas däremot utgifterna
relaterade till uppnådda effekter.
Utgifterna inom utgiftsområde 19 under 1999
uppgick totalt till ca 3 720 miljoner kronor. De
verksamhetsresultat som förväntas uppnås och
som har finansierats av medel inom
utgiftsområde 19 redovisas således till största
delen inte i förhållande till utgifterna 1999.
Resursåtgången har ökat med ca 283 miljoner
kronor jämfört med 1998 års utgifter, som
upgick till ca 3 437 miljoner kronor. Det beror
främst på att utbetalningarna från anslaget A8
Europeiska regionala utvecklingsfonden ökade
med ca 320 miljoner kronor och att det gjordes
en engångsutbetalning på 200 miljoner kronor
från anslaget A9 Kapitaltillskott till stiftelsen
Norrlandsfonden. Det beror även på att
utgifterna beträffande anslagna medel inom olika
anslag för regionalpolitiska åtgärder (dvs.
anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder
från 1999, äldreanslaget A1 Regionalpolitiska
åtgärder från 1998 samt de under tionde
huvudtiteln upptagna äldreanslagen C1
Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala
utvecklingsinsatser m.m. från budgetåret
1995/96) minskade från ca 1 811 miljoner kronor
1998 till ca 1 630 miljoner kronor 1999.
Under 1999 har av anslagssparandet på ca
1 703 miljoner kronor från 1998 på anslaget A1
Regionalpolitiska åtgärder ca 738 miljoner
kronor tagits i anspråk. Vidare har av
anslagssparandet på totalt ca 818 miljoner kronor
från 1998 på äldreanslagen C1
Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala
utvecklingsinsatser m.m. ca 265 miljoner kronor
tagits i anspråk. Samtidigt har dock ett
anslagssparande på ca 323 miljoner kronor från
1999 på anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska
åtgärder byggts upp. Av detta anslagssparande
har regeringen genom beslut dragit in ca 117
miljoner kronor. Återstående anslagssparande
beräknas tas i anspråk under 2000.
Utgifterna för de generella företagsstöden
1999 uppgick till ca 702 miljoner kronor. Dessa
stöd bedöms enligt regeringen bl.a. ha bidragit
till att upprätthålla sysselsättningen i
regionalpolitiskt prioriterade områden.
Utgifterna för de regionalpolitiskt inriktade
strukturfondsprojekten under perioden 1995–
1999 uppgår till ca 3 350 miljoner kronor från
EG:s strukturfonder. I dessa utgifter inräknas
utgifter om ca 1 990 miljoner kronor från
anslaget A8 Europeiska regional
utvecklingsfonden. Effekten av dessa insatser
bedöms vara ca 20 000 nya arbetstillfällen i de
avslutade projekten avseende perioden 1995–
1999. Insatserna beräknas även bl.a. medverkat
till att ha skapat ca 5 000 nya företag.
3.6.2 Analys och slutsatser
Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa
förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela
riket. Målet för utgiftsområde 19 är att
verksamheten främst skall underlätta för
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade
områden att utvecklas så att det bidrar till att
uppfylla målen för regionalpolitiken. För att nå
målen måste åtgärder vidtas inom många olika
politikområden.
Regeringen bedömer att dessa mål, i den mån
de i realiteten är uppföljningsbara, har blivit
uppfyllda.
Som regeringen senast framhöll i 2000 års
ekonomiska vårproposition (prop.
1999/200:100) har den svenska regionalpolitiken
framgångsrikt medverkat till att bevara den i
jämförelse med andra länder viktiga tradition av
solidaritet och sammanhållning som hittills har
präglat det svenska samhället. Det är viktigt att
denna tradition inte bryts. Regionalpolitiken står
nu åter, liksom när den infördes under 1960-
talet, inför stora utmaningar vilket bl.a. den
negativa befolkningsutvecklingen de senaste åren
i de regionalpolitiskt prioriterade områdena och
den fortsatt ojämna fördelningen av
arbetslösheten över landet visar. Vad beträffar
sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen är
det fort-farande stora problem i framför allt
skogslänen.
Regeringen bedömer att den långsiktiga regio-
nalpolitiska problembilden är förhållandevis
oförändrad. Detta innebär att det är samma
områden som under lång tid haft den mest
ogynnsamma utvecklingen. För att dessa
regioner skall kunna få en bättre utveckling
fordras att de får möjligheter att ta till vara sina
egna resurser fullt ut. Därför är det fortfarande
betydelsefullt att bl.a. regionalpolitiska insatser,
både tillväxtfrämjande och välfärdsskapande,
riktas till de regionalpolitiskt prioriterade
områdena.
Inom utgiftsområdet har insatserna främst
varit inriktade mot att skapa förutsättningar för
hållbar ekonomisk tillväxt genom att underlätta
för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade
områden att utvecklas. Syftet är således främst
att det skall ske en hållbar ekonomisk tillväxt i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena.
Genom olika typer av selektiva företagsstöd
och projektverksamhet, bl.a. medfinansiering av
strukturfondsprogrammen gör regeringen
bedömningen att verksamheten bidragit till att
utveckla framför allt näringslivet i
regionalpolitiskt prioriterade områden.
Bedömningen grundar sig bl.a. på den
uppföljning som NUTEK gör av företagsstöden
och projektverksamheten samt den uppföljning
som hittills har gjorts av projekt inom EG:s
strukturfonder för regionalpolitiskt inriktade
åtgärder. Bedömningen av insatserna inom den
regionala projektverksamheten försvåras av att
det i princip inte funnits några
resultatindikatorer. Detta kommer dock
troligtvis bli ett mindre problem i framtiden bl.a.
eftersom en stor del av den regionala
projektverksamheten kommer att ingå som en
del av strukturfondsprogrammen och inom de
regionala tillväxtavtalen till vilka
resultatindikatorer kommer att finnas. En stor
del av den regionala projektverksamheten
förväntas leda till att förbättra företagsklimatet i
stort och leda till att utveckla samarbetet mellan
näringslivet och t.ex. universiteten och
högskolorna.
Enligt hittills gjorda utredningar av vissa
företagsstöd (regionalt utvecklingsstöd,
landsbygdsstöd och småföretagsstöd) kan
regeringen konstatera att företag som har
beviljats stöd inte har lägre tillväxt än andra
företag. Företagsstöden bedöms även i många
fall bidra till att tidigarelägga betydelsefulla
investeringar och nyanställningar inom
näringslivet. Ytterligare analyser behövs dock för
att på ett tillfredsställande sätt klarlägga vilka
effekterna av företagsstöden och den regionala
projektverksamheten är.
Regeringen konstaterar att villkoret att minst
40 procent av antalet nya arbetstillfällen skall
avse vartdera könet nästan har uppfyllts för
regionalt utvecklingsstöd. Däremot är inte
villkoret uppfyllt avseende småföretagsstöd.
Detta kan bl.a. bero på branschmässiga skillnader
mellan de företag som får småföretagsstöd
jämfört med företag som får andra
regionalpolitiska stöd. Att öka antalet kvinnor i
traditionellt mansdominerade branscher, men
också antalet män i kvinnodominerade branscher
är ett av målen i regeringens jämställdhetspolitik.
De generella stöden, nedsatta socialavgifter
och transportbidrag, bedömer regeringen ha
bidragit till att på olika sätt kompensera
företagen i de regionalpolitisk prioriterade
områdena för bl.a. långa transporter och
permanenta merkostnader på grund av det
geografiska läget. Därmed förväntas
sysselsättningen upprätthållas i dessa företag.
På grund av bl.a. långa avstånd, låg
befolkningstäthet och liten hemmamarknad kan
det enligt regeringen uppstå ett underutbud av
finansieringskapital i vid bemärkelse i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena. Ett
problem som uppstått de senaste åren är att
långivarna, framför allt bankerna, har blivit allt
mer restriktiva med sin utlåning. Men det finns
även ett underutbud av kapital till små och
medelstora företag i de regionalpolitiskt
prioriterade områdena. Underutbudet täcks bl.a.
av Norrlandsfondens låneverksamhet och till viss
del även av de regional-politiska företagsstöden.
Medel inom utgiftsområdet har även bidragit
till att stimulera utvecklingen av gles- och
landsbygden. Både kommersiell och samhällelig
service har med hjälp av regionalpolitiska
åtgärder, såsom stöd till kommersiell service,
utvecklats. Även andra projekt med syfte att
utveckla servicelösningar har finansierats med
medel från politikområdet. Genom dessa insatser
har i många fall samlokaliserade servicelösningar
uppkommit anpassade efter lokala
förutsättningar ofta drivna av lokala
entreprenörer. Åtgärderna har enligt regeringen
bidragit till att upprätthålla och i vissa fall även
utveckla den tillgängliga servicen.
De regionalpolitiska medlen inom
utgiftsområdet kan, på grund av dess lilla
omfattning, endast marginellt påverka
utvecklingen i de regionalpolitiskt prioriterade
områdena. De statliga och privata insatserna
enligt ovan i strukturfondsprogrammen är ett
viktigt exempel på att ytterligare resurser från
andra, t.ex. myndigheter, kommuner och det
privata näringslivet, skjuts till. Åtgärder som
finansieras av medel inom utgiftsområdet
fungerar ofta som en katalysator som medför att
ytterligare åtgärder kommer till stånd som
påverkar den regionala utvecklingen positivt.
Åtgärder som finansieras inom utgiftsområdet
bedöms därför medverka till att få igång
processer och investeringar som troligtvis inte
annars hade kommit till stånd.
De geografiskt avgränsade
strukturfondsprogrammen 2, 5b och 6 omfattar
totalt 19 058 miljoner kronor under perioden
1995–1999 inklusive EU, statlig, kommunal och
privat finansiering dvs. ca 3 800 miljoner kronor
per år. Detta gör att resurstillgången har varit
större än de medel som ingår inom
utgiftsområde 19. Även investeringar till följd av
företagsstöden måste till den största delen
finansieras av företagen själva eller t.ex. via bank.
Regeringen bedömer att målen inom
strukturfondsprogrammen mot bakgrund av
tillgängliga utvärderingsrapporter är på väg att
uppfyllas.
Två viktiga principer för strukturfondsarbetet
är som tidigare nämnts programmering och
partnerskap. Regeringen bedömer att arbetet
med EG:s strukturfonder har positiva effekter.
Programformen utgör ett genomtänkt sätt att
utifrån en analys av en regions svaga och starka
sidor formulera en strategi för att styra resurser
till rätt sorts insatser. Regeringen bedömer vidare
att arbetssättet med strukturfonderna liksom de
regionala tillväxtavtalen inom den regionala
näringspolitiken har många fördelar genom bl.a.
arbetet i partnerskap där många aktörer blir
involverade. Strukturfondsprogrammen skall
utvärderas efter halva tiden och efter
programperiodens slut. De oberoende
utvärderingarna ger ökade möjligheter till en
bred diskussion i partnerskapet om regionens
utveckling. Dessa arbeten kommer enligt
regeringen att leda till ett nytänkande och en
effektivare regionalpolitik.
Flera utvärderingar har genomförts av olika
åtgärder inom utgiftsområdet. Fortfarande
saknas dock en utvärdering som tar ett
helhetsgrepp om hela utgiftsområdets olika
åtgärder. Den regionalpolitiska kommitténs
arbete förväntas täcka denna brist.
Regeringen bedömer att ett fortsatt
utvecklingsarbete kommer att underlätta den
framtida resultatbedömningen av de
regionalpolitiska insatserna. Den nya
myndigheten för analyser, omvärldsbevakning
och utvärderingar som bildas den 1 januari 2001
förväntas bidra till detta arbete.
Den parlamentariska kommitténs arbete,
förslag och slutsatser som skall lämnas in under
hösten 2000, kommer vidare säkerligen att vara
ett viktigt beslutsunderlag vid utformningen av
den framtida regionalpolitiken. Den skall bl.a.
bedöma resultatet av olika regionalpolitiska
åtgärder t.ex. företagsstöd och lämna principiella
förslag till eventuella förändringar av insatsernas
inriktning.
3.7 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en
revisionsrapport om NUTEK:s rutiner för
hantering av stöd från Europeiska regionala
utvecklingsfonden. RRV menar att
strukturfondsarbetet inte är prioriterat inom
NUTEK. Ansvarsfördelningen mellan NUTEK
och beslutsgruppssekretariaten har varit otydlig,
men med förordningen (1998:579) har det
förtydligats. NUTEK borde använt
föreskriftsrätten i större utsträckning. RRV
anser att de s.k. 5 %-kontrollerna är försenade
och att det finns en risk att kontrollerna inte
hinner avslutas i tid. Sverige skulle därmed
riskera att förlora återflöde från EU. NUTEK
har inte lämnat klara riktlinjer så att EG:s
statsstödsregler följs.
Regeringen bedömer att NUTEK i hög grad
prioriterar strukturfondsarbetet genom de olika
insatser som genomförs. Genomförandet av
strukturfondsperioden 1995–1999 går mot sitt
slut och de initiala administrativa problem som
fanns har NUTEK varit starkt bidragande till att
överbrygga. Regeringen vill också
uppmärksamma verket om vikten av att
genomföra kontroller på plats, s.k. 5 % -kontroll
hos stödmottagarna som ska ligga till grund för
en finansiell avslutning av programmen.
Regeringen anser att det är viktigt att säkerställa
ett högt återflöde av strukturfondsmedel. Det är
också betydelsefullt att fullfölja det arbete om
statsstödsreglerna som NUTEK startat.
3.8 EG:s strukturfonder perioden
1995–1999
Sverige omfattas sedan 1995 av EG:s
gemensamma regional- och strukturpolitik. Det
innebär att Sverige för perioden 1995–1999
tillförs sammanlagt 1,42 miljarder euro eller ca 12
miljarder kronor från EG:s strukturfonder.
Dessa medel skall användas för regionalpolitiska
åtgärder i vissa regioner inom målen 2, 5b och 6,
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom målen
3 och 4, för vissa åtgärder i jordbruks- och
fiskerisektorerna inom mål 5a samt för
gemenskapsinitiativen och för pilotprojekt. En
redogörelse för respektive fond lämnas också
under dels anslaget 33:7 Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 1995–1999 inom
utgiftsområde 19, dels under socialfondens
anslag inom utgiftsområde 13, dels under
anslagen avseende jordbruks- och fiskefonderna
inom utgiftsområde 23.
Tabell 3.11 Tilldelade medel från strukturfonderna, medel
intecknade genom beslut och utbetalade medel per
målområde och gemenskapsinitiativ
Målområde och
Gemenskapsinitiativ
Medel (ram) från
strukturfonderna
1995–1999
(mkr)
Beslutade
medel t.o.m.
april 2000
(% av ram)
Utbet.
Medel
t.o.m.
april
2000
(% av
ram)
Mål 2
1 431
100
61
Mål 5b
1 299
99
57
Mål 6
2 641
98
66
Mål 3
3 165
115
94
Mål 4
1 595
103
79
Mål 5a jordbruk
963
100
87
Mål 5a fiske
363
97
68
Interreg II a
346
98
44
Övriga
gemenskapsinitiati
v
718
104
56
Totalt
12 521
103
74
Anm: Omräkningskurs från euro – 8,50 kronor.
Källa: NUTEK.
Av tabellen framgår att t.o.m. april 2000 hade
hela strukturfondsramen intecknats genom
beslut om stöd till olika projekt. År 1999 var det
sista året som beslut till projekt kunde tas. Den
nationella offentliga medfinansieringen för
beslutade projekt uppgår till ca 17,1 miljarder
kronor för programperioden. EG-finansieringen
uppgår till ca 12 miljarder kronor. Besluten
beräknas medföra privat finansiering med ca 6,1
miljarder kronor. Totalt beräknas besluten
således medföra åtgärder för ca 35 miljarder
kronor.
Den nationella offentliga medfinansieringen
för de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och 6
exklusive socialfonden har till 25 procent bestått
av länsstyrelsernas och de regionala
självstyrelseorganens regionalpolitiska anslag,
28 procent från kommuner, 7 procent från
landsting och 40 procent från övriga statliga
anslag.
Nivån på utbetalningarna är lägre än det som
beslutats, eftersom medel till projekten endast
kan utbetalas efter redovisning av upparbetade
kostnader. T.o.m. april 2000 hade 9,1 miljarder
kronor betalats ut från strukturfonderna till de
enskilda projekten, vilket motsvarar 74 procent
(51 procent i april 1999) av medlen för hela
programperioden. Störst andel har betalats ut till
projekt inom de horisontella målen 3 och 5a.
Prognosen är att ca 90 procent av
strukturfondsmedlen skall vara utbetalade vid
årets slut. Resterande strukturfondsmedel
kommer att betalas ut under 2001.
Regeringen bedömer att genomförandet, efter
vissa initiala problem, av de geografiskt
avgränsade strukturfondsprogrammen – målen 2,
5b och 6 samt vissa av gemenskapsinitiativen har
utvecklats väl. I dessa program har i princip
samtliga medel intecknats. En stor del av
utbetalningarna har dock skjutits upp till slutet
av programperioden och även de följande åren.
Regeringen anser att det är mycket viktigt att
både regionala och centrala myndigheter noga
följer utvecklingen.
3.9
3.9 Budgetförslag
3.9.1 33:1 Allmänna regionalpolitiska
åtgärder
Tabell 3.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
627 456
Anslags-
sparande
322 544
2000
Anslag
1 228 850
1
Utgifts-
prognos
1 120 000
2001
Förslag
1 675 350
2002
Beräknat
1 671 950
2003
Beräknat
1 571 950
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska
åtgärder disponeras av länsstyrelserna, den nya
myndigheten för företagsutveckling och
regeringen.
Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska
åtgärder inrättades 1999. Till anslaget kopplades
ett bemyndigande.
Beslut om bidrag till de ändamål som anslaget
omfattar fattades tidigare mot äldreanslagen C1
Lokaliseringsbidrag m.m. (t.o.m. 1999) och C2
Regionala utvecklingsinsatser m.m. (t.o.m. 1998)
från budgetåret 1995/96. Anslaget A11
Regionalpolitiska insatser, från 2000, inrättades
för att täcka utgifter på grund av beslut som
fattats mot dessa äldreanslag.
Beslut fattas även mot äldreanslaget A1 Regio-
nalpolitiska åtgärder från budgetåret 1998.
Tabell 3.13 Anslag för regionalpolitiska åtgärder
Miljoner kronor
Anslag
Utfall
1999
Anslags-
sparande
reservationer/
1999
Anslag
2000
Utgifts-
prognos
2000
A1 Allmänna
regionalpoli-
tiska åtgärder
627,5
322,5
1 228,9
1 120
A1 Regional-
politiska åt-
gärder
737,8
965,4
0
500
A11 Regional-
politiska in-
satser1
264,62
0
300
140
Summa
1 629,9
1 287,9
1 528,9
1 760
1 Täcker utgifter mot de tidigare äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och
C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. från budgetåret 1995/96.
2 Sammanlagt totalt utfall mot tidigare äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag
m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. från budgetåret 1995/96.
Det totala utfallet för 1999 uppgick till ca 1 630
miljoner kronor, vilket inkluderar utfallet för
äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder, C1
Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala ut-
vecklingsinsatser m.m.
Anslagssparande och reservationer vid ut-
gången av 1999 uppgick totalt till ca 1 288 miljo-
ner kronor, vilket även det inkluderar ovan
nämnda äldreanslag. Av detta har ett anslagsspa-
rande på ca 322 miljoner kronor från 1999 på
anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder
byggts upp. Av detta anslagssparande har rege-
ringen genom beslut dragit in ca 117 miljoner
kronor.
Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åt-
gärder uppgår till ca 1 229 miljoner kronor för
budgetåret 2000. Utgiftsprognosen för 2000
uppgår totalt till 1 760 miljoner kronor, vilket
inkluderar anslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder, A11 Regionalpolitiska
insatser samt äldreanslaget A1 Regionalpolitiska
åtgärder. En anledning till att utgiftsprognosen
inte är högre är att de åtaganden som staten gjort
gentemot stödmottagare i många fall sträcker sig
över ett flertal år. Utbetalning av medel till ett
projekt sker i många fall flera år efter att beslutet
fattats.
Riksdagen godkände hösten 1997 att rege-
ringen får använda högst 500 miljoner kronor av
äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder för
att genomföra ett program för regional närings-
politik och särskilda regionalpolitiska åtgärder.
Inga nya lån till privata regionala invest-
mentbolag har beviljats eller utbetalats under
1999. Utestående sådana lån uppgick till ca 4
miljoner kronor per den 31 december 1999.
Regeringens överväganden
Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Riksdagen har bemyndigat regeringen att under
2000 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med regionalpolitiska
åtgärder som innebär utgifter om högst 2 588
miljoner kronor under åren 2001–2008 (prop.
1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU27,
rskr.1999/2000:262).
Åtaganden som är gjorda med stöd av bemyn-
diganden 1997–2000 kommer att ianspråkta
utrymme under den bemyndiganderam för
2002–2008 som föreslås i detta avsnitt.
Syftet med bemyndigandesystemet är bl.a. att
förbättra förutsättningarna för att långsiktigt
kunna planera användningen av regionalpolitiska
medel, att kunna utnyttja anslaget på ett effekti-
vare sätt, att undvika stora anslagssparanden
samt att förbättra uppföljningen och
prognoserna av medlen.
Åtaganden gjorda med stöd av medel anslagna
under äldreanslaget A1 Regionalpolitiska
åtgärder skall täckas av anslagsspa-rande.
Åtaganden gjorda före 2000 med stöd av
äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och
C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. från
budgetåret 1995/96 skall fr.o.m. 2000 täckas av
anslaget A11 Regionalpolitiska insatser.
Regeringen gav i december 1999 Ekono-
mistyrningsverket (ESV) bl.a. i uppdrag att se
över om den nuvarande bemyndiganderamen in-
om anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åt-
gärder är väl avpassad till de anslagna medlen,
med särskilt beaktande av de olika stödens ut-
formning och syften. För att undvika
snedvridning mellan långsiktiga och kortsiktiga
åtaganden behöver en lämplig balans finnas
mellan anslagets respektive bemyndigandets
storlek. Riksdagen fattade i och med 2000 års
ekonomiska vårproposition beslut om att öka
bemyndiganderamen för 2000 till 2 588 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter på högst 3 000
miljoner kronor under åren 2002–2008.
Tabell 3.14 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Miljoner kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002–2008
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
402
1 371
2 021
–
Nya förpliktelser
1 596
1 770
2 529
–
Infriade förpliktelser*
-627
-1 120
-1 550
-3 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
1 371
2 021
3 000
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
1 688
2 588
3 000
–
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Anslagets ändamål
Regeringen föreslår att medel från detta anslag
fortsättningsvis anvisas till följande ändamål:
- regionala utvecklingsbidrag,
- lån till privata regionala investmentbolag,
- landsbygdsbidrag,
- stöd till kommersiell service,
- småföretagsstöd,
- sysselsättningsbidrag,
- såddfinansiering,
- regional och central projektverksamhet,
- medfinansiering av strukturfondsprogram,
- viss administration, uppföljning och
utvärdering av det regionalpolitiska
företagsstödet m.m., samt
- viss central utvecklingsverksamhet m.m.
Åtgärderna kan bl.a. rikta sig till privata,
kooperativa och statliga företag samt i vissa fall
affärsverk, uppdragsmyndigheter, ideella
organisationer och kommuner.
Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan
nämnda ändamål, användas för medfinansiering
av åtgärder inom regionala tillväxtavtal.
Sverige får ett ökat återflöde från EG:s
strukturfonder under programperioden åren
2000–2006, vilket innebär att medfinansiering av
strukturfondsprojekt kan väntas ta i anspråk en
stor del av detta anslag.
Huvuddelen av anslaget beräknas komma att
användas av länsstyrelserna respektive de
regionala självstyrelseorganen för olika former av
företagsstöd, medfinansiering av strukturfonds-
program samt projekt inom regionala tillväxt-
avtal.
Regeringen har tidigare inom detta anslag
använt medel till ändamålet vissa utgifter för
genomförande av strukturfondsprogram m.m.
Finansieringen av administration av EG:s
strukturfondsprogram vid länsstyrelser och re-
gionala självstyrelseorgan föreslås fr.o.m. 2001
ske från anslagen 32:1 Länsstyrelserna m.m. och
32:2 Regionala självstyrelseorgan inom
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande. 41 miljoner
kronor föreslås omföras från anslaget 33:1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder.
Försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning
Med anledning av riksdagens beslut om
försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning har Regionförbundet i Kalmar
län, Gotlands kommun och Regionförbundet i
Skåne län fr.o.m. budgetåret 1998 bl.a. övertagit
ansvaret för att utarbeta regionala
utvecklingsstrategier och hanteringen av
huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel
som berörda länsstyrelser disponerar i nuvarande
system (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4,
rskr. 1996/97:77).
Vidare har självstyrelseorganet i Västra
Götalands län fr.o.m. den 1 januari 1999 bl.a.
tagit över ansvaret för att utarbeta regionala
utvecklingsstrategier och huvuddelen av de
regionalpolitiska åtgärdsmedel som länsstyrelsen
i Västra Götalands län tidigare disponerat.
Fr.o.m. den 1 januari 1999 utgör de nybildade
Skåne läns landsting och Västra Götalands läns
landsting självstyrelseorgan i respektive län
(prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr.
1996/97:228).
Syftet med försöksverksamheten är att
utveckla former för fördjupad demokratisk
förankring av det regionala utvecklingsarbetet.
Denna försöksverksamhet skall pågå t.o.m. den
31 december 2002.
Avsikten är att självstyrelseorganen i berörda
län skall disponera medlen enligt samma
riktlinjer som gäller för länsstyrelserna.
Huvuddelen av de medel regeringen fördelar
till respektive län skall enligt riksdagens beslut i
tillämpliga delar tillföras självstyrelseorganet för
följande av de ändamål som angivits ovan:
- regionala utvecklingsbidrag,
- landsbygdsbidrag,
- stöd till kommersiell service,
- småföretagsstöd,
- sysselsättningsbidrag,
- såddfinansiering,
- regional projektverksamhet,
- medfinansiering av strukturfondsprogram,
samt
- uppföljning och utvärdering.
Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan
nämnda anslag, användas för medfinansiering av
åtgärder inom regionala tillväxtavtal.
För ändamålet regional projektverksamhet bör
även länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa
medel för att kunna bedriva projekt för t.ex.
servicelösningar i glesbygd och vissa
jämställdhetsprojekt.
Berörda länsstyrelser får, inom ramen för
angivna ändamål, även använda medlen till att
medfinansiera projekt inom EG:s
strukturfondsprogram.
För ändamålet uppföljning och utvärdering
bör bl.a. självstyrelseorganen disponera vissa
medel för uppföljning av enskilda projekt.
Således bör även länsstyrelserna i berörda län
disponera vissa medel från anslaget.
Disposition av medel för regeringen och den
nya myndigheten för företagsutveckling,
m.m.
En viss del av anslaget föreslås liksom för
närvarande disponeras av regeringen och den nya
myndigheten för företagsutveckling för bl.a. viss
central utvecklingsverksamhet m.m. Regeringen
föreslås även disponera vissa medel för att täcka
utgifterna för de lokaler som det samnordiska
forskningsorganet inom regionalpolitiken,
Nordregio, disponerar.
Av anslaget avses 10 miljoner kronor användas
till att främja insatser under 2001 som skall göras
av Sveriges Rese- och Turistråd AB. Insatserna
skall ha till syfte att stärka turistnäringens
utveckling i regionalpolitiskt prioriterade
områden.
Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift
för regeringen att fördela anslaget mellan länen
och utfärda de föreskrifter som behövs. Vid
fördelningen av medel mellan länen bör som
hittills de regionala problemens svårighetsgrad
utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln
med särskilt beaktande av
medfinansieringsbehovet av åtgärder inom
strukturfondsprogrammen.
Beräkning av anslaget för 2001
Regeringen föreslår en omfördelning på 41
miljoner kronor från anslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder till anslaget 32:1
Länsstyrelserna m.m., förvaltningskostnader
avseende 37,2 miljoner kronor och till anslaget
32:2 Regionala självstyrelseorgan avseende 3,8
miljoner kronor inom utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande. Medlen skall användas till att
finansiera en del av administrationen för EG:s
geografiska strukturfondsprogram under de år
genomförandet av programperioden 2000–2006
sker. I avvaktan på ett slutligt fastställande av
samtliga gemenskapsinitiativs program och
organisation bör en ny översyn av
länsstyrelsernas och den regionala självstyrelse-
organens administration göras under 2001.
Regeringen föreslår dessutom en
omfördelning på 3 miljoner kronor från anslaget
33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder till
anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån inom
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning.
Tabell 3.15 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 228 850
Uppräkning av anslaget
490 500
Överföring till anslaget 32:1 inom utg.
omr.18
-37 200
Överföring till anslaget 32:2 inom utg.omr.18
-3 800
Överföring till anslaget 1:6 inom utg. omr. 2
-3 000
Förslag 2001
1 675 350
3.9.2 33:2 Landsbygdslån
Tabell 3.16 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
113 365
Anslags-
sparande
534 367
2000
Anslag
30 000
Utgifts-
prognos
75 000
2001
Förslag
60 000
2002
Beräknat
60 000
2003
Beräknat
60 000
Anslaget disponeras av den nya myndigheten för
företagsutveckling för landsbygdslån som
beviljas av länsstyrelserna och de regionala
självstyrelseorganen.
Räntor, avbetalningar och andra återbetalning-
ar på lånen tillförs inkomsttitlarna 2324 Räntein-
komster av lokaliseringslån respektive 4139
Återbetalning av lokaliseringslån. Anslaget dis-
poneras även för utbetalningar av tidigare bevil-
jade regionala utvecklingslån. Riksdagen har vid
behandlingen av regeringens förslag i proposi-
tionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd
(prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr.
1997/98:204) beslutat att stödformen regionalt
utvecklingslån skall upphöra fr.o.m. den 1 januari
1999.
Medel inom anslaget får, inom ramen för an-
slagets ändamål, användas för medfinansiering av
åtgärder inom regionala tillväxtavtal.
Under 1999 utbetalades ca 63 miljoner kro-
nor i regionalt utvecklingslån och landsbygdslån.
I räntor och amorteringar inbetalades ca 8
respektive ca 30 miljoner kronor.
50 miljoner kronor av anslaget har under 1999
utbetalats som ett lån på kommersiella villkor till
en företagsetablering i Bengtsfors.
Av anslagssparandet på ca 534 miljoner kronor
har regeringen genom beslut dragit in 228
miljoner kronor och dessutom har 175 miljoner
kronor av anslagssparandet ställts till regeringens
disposition.
Anslagets nivå föreslås sänkas till 60 miljoner
kronor eftersom efterfrågan på lån beräknas bli
lägre än tidigare beräknat.
Utgiftsprognosen för 2000 uppgår till 75
miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Tabell 3.17 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
30 000
Ökat resursbehov
30 000
Förslag 2001
60 000
3.9.3 33:3 Täckande av förluster på grund
av kreditgarantier inom regionalpoli-
tiken
Tabell 3.18 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
3 474
Anslags-
sparande
12 400
2000
Anslag
1 000
Utgifts-
prognos
2 000
2001
Förslag
9 000
2002
Beräknat
8 000
2003
Beräknat
7 000
Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret.
Det sista systemet med kreditgarantier inom
regionalpolitiken upphörde den 1 januari 1997
och ersattes med landsbygdslån.
Riksgäldskontoret förvaltar sedan den 1
januari 1998 samtliga statens kreditgarantier.
Från anslaget betalas utgifter för att infria
statliga garantier enligt ett antal äldre
förordningar och enligt den nu gällande
förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och
stöd till kommersiell service.
Tabell 3.19 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1993/94–
1999
Budgetår
Utgift (mkr)
1993/94
12,8
1994/95
10,0
1995/96 (18 mån)
18,4
1995/96 (12 mån)1
12,1
1997
10,5
1998
7,8
1999
3,5
1 Beräknat på en 12-månaders period.
Under 1999 har infriande av glesbygdsgarantier
uppgått till närmare 3,5 miljoner kronor. För
1999 uppgick anslaget till 11 miljoner kronor.
Därtill kommer ett överfört anslagssparande från
1998 på ca 4,9 miljoner kronor. Utfallet blev
således lägre än anslagna medel.
Av anslagssparandet 1999 på ca 12,4 miljoner
kronor har regeringen genom beslut dragit in ca
4,1 miljoner kronor.
Utgiftsprognosen för 2000 uppgår till
2 miljoner kronor. En del av anslagssparandet
beräknas således tas i anspråk 2000.
Regeringens överväganden
Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 000
Ökat resursbehov
8 000
Förslag 2001
9 000
3.9.4 33:4 Ersättning för nedsättning av
socialavgifter
Tabell 3.21 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
381 949
Anslags-
sparande
-23 949
2000
Anslag
163 734
Utgifts-
prognos
62 000
2001
Förslag
200 000
2002
Beräknat
0
2003
Beräknat
0
Från anslaget, som disponeras av
Riksförsäkringsverket (RFV), täcks fr.o.m. den 1
januari 1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd
av tillämpningen av lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter. Enligt denna lag
skall den procentsats, efter vilken
arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt
beräknas, sättas ned t.o.m. utgiftsåret 2000 för
verksamheter inom vissa näringsgrenar inom
stödområde A. Nedsättningen är åtta
procentenheter.
Stödformens överensstämmelse med gällande
gemenskapsregler granskas för närvarande av
EG-kommissionen. Tillämpningen av lagen har
därför stoppats fr.o.m. den 1 januari 2000, då
kommissionen inte godkänt tillämpning efter
detta datum. Kommer stödformen att godkännas
av kommissionen kommer lagen att tillämpas
retroaktivt från och med den 1 januari 2000.
Skälet till att anslaget föreslås uppgå till ett
större belopp än 2000 är att stora retroaktiva
utbetalningar förväntas ske.
Regeringens överväganden
Tabell 3.22 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000 163 734
Ökat resursbehov 36 266
Förslag 2001 200 000
3.9.5 33:5 Transportbidrag
Tabell 3.23 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
320 671
Anslags-
sparande
17 250
2000
Anslag
345 000
Utgifts-
prognos
340 000
2001
Förslag
336 000
2002
Beräknat
336 000
2003
Beräknat
336 000
Anslaget disponeras av den nya myndigheten för
företagsutveckling, för transportbidrag enligt
förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt
transportbidrag.
De förändringar rörande transportbidrag som
riksdagen tidigare beslutat om (prop.
1997/98:62, bet. 1997/98: AU11, rskr.
1997/98:204), har under 1999 godkänts av EG-
kommissionen för tillämpning fr.o.m. 2000.
Eftersom en viss förändring av stödformen
skett beräknas anslagsbehovet minska till
336 miljoner kronor för 2001.
Regeringens överväganden
Tabell 3.24 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
345 000
Minskat resursbehov
-9 000
Förslag 2001
336 000
3.9.6 33:6 Glesbygdsverket
Tabell 3.25 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
27 166
Anslags-
sparande
2 181
2000
Anslag
24 781
Utgifts-
prognos
27 000
2001
Förslag
25 103
2002
Beräknat
25 625
1
2003
Beräknat
26 186
2
1 Motsvarar 25 103 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 25 103 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Glesbygdsverket.
Anslagssparandet har minskat 1999 jämfört
med 1998, vilket bl.a. beror på
organisationsförändringar.
Det övergripande målet för Glesbygdsverket
är att främst genom påverkan på olika
samhällssektorer verka för goda
levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter
för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med
tyngdpunkten i skogs-länens inre delar samt i
skärgårdsområdena.
Regeringens överväganden
Tabell 3.26 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000 24 781
Pris- och löneomräkning 322
Förslag 2001 25 103
3.9.7 33:7 Europeiska regionala utveck-
lingsfonden perioden 1995–1999
Tabell 3.27 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
973 213
Anslags-
sparande
464 099
2000
Anslag
612 000
Utgifts-
prognos
970 000
2001
Förslag
559 000
2002
Beräknat
0
2003
Beräknat
0
Anslaget disponeras av den nya myndigheten för
företagsutveckling och vissa länsstyrelser för
utbetalningar från Europeiska regionala
utvecklingsfonden. Regionalfonden är en av
EG:s fyra strukturfonder som delfinansierar 23
strukturfondsprogram inom målen 2, 5b och 6
samt vissa gemenskapsinitiativ. Utbetalning kan
ske efter att upparbetade kostnader i de enskilda
projekten redovisats.
Utbetalningarna från EG:s övriga
strukturfonder redovisas dels under ett anslag för
socialfonden inom utgiftsområde 13
Arbetsmarknad, dels under anslag avseende
jordbruks- och fiskefonderna inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar. En total sammanställning
har redovisats under avsnitt 3.8. Föregående
programperiod omfattar för Sveriges del åren
1995–1999. Nuvarande programperiod redovisas
under anslaget 33:8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2000–2006.
Anslagssparandet 1999 uppgick till 464
miljoner kronor. Anslagssparandet förklaras till
viss del av att uppbyggnaden av
strukturfondsverksamheten var mer
tidskrävande än vad som kunnat förutses, vilket
har haft en inverkan på omfattningen av vissa av
programmen under tidigare år. Utgiftsprognosen
för 2000 visar att anslagssparandet till viss del
kommer att tas i anspråk under året. Utfallet för
1999 uppgick till 973 miljoner kronor, vilket är
en 50-procentig ökning sedan 1998.
Ramen för anslaget, avseende
strukturfondsperioden 1995–1999 uppgår enligt
beräkningar till 3 616 miljoner kronor.
Regionalfondsmedlen har indexuppräknats och
därför blir anslaget för 2001 högre än tidigare
beräkningar.
År 1999 var det sista året som
beslutsgrupperna kunde fatta beslut om olika
projekt. I princip har hela regionalfondsramen
intecknats. Utbetalningar kan ske t.o.m. 2001,
varför anslaget avslutas 2001. T.o.m. april 2000
har 60 procent av regionalfonden för hela
programperioden utbetalats. Prognosen är att 88
procent ska vara utbetalat till årets slut.
Inbetalningarna från EG-kommissionen till
Sverige sker genom att förskott lämnas, med
undantag för de sista 20 procenten som lämnas i
efterskott vid slutredovisning av de olika
programmen. Inbetalningarna redovisas på
inkomsttitel 6311 på statsbudgetens inkomstsida.
De sista inbetalningarna från EG-kommissionen
till Sverige beräknas ske under åren 2002 och
2003. De sista utbetalningarna till projektägarna
från anslaget beräknas ske under 2001. Genom
att EG-kommissionen gör sina utbetalningar i
euro kan en valutakursdifferens uppstå.
Regeringens överväganden
Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Riksdagen har bemyndigat regeringen att
under 1999 låta staten besluta om åtaganden
för den Europeiska regionala
utvecklingsfonden som innebär utgifter om
högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000–
2001. För strukturfondsperioden 1995–1999
får inga nya beslut tas efter 1999, medan
utbetalningar till projekten kan ske t.o.m.
2001.
Tabell 3.28 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
612 000
Minskat resursbehov
-53 000
Förslag 2001
559 000
3.9.8 33:8 Europeiska regionala utveck-
lingsfonden perioden 2000–2006
Tabell 3.29 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2000
Anslag
360 000
Utgifts-
prognos
80 000
2001
Förslag
800 000
2002
Beräknat
1 000 000
2003
Beräknat
1 000 000
Anslaget disponeras av länsstyrelserna i
Jönköpings, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, för
utbetalningar från Europeiska regionala
utvecklingsfonden avseende programperioden
2000–2006. Regionalfonden delfinansierar
programmen inom mål 1 och 2 ( inklusive
områden som får stöd under en
övergångsperiod) samt gemenskapsinitiativen
Urban och Interreg III i sin helhet.
Utbetalningarna från EG:s övriga
strukturfonder redovisas dels under ett anslag för
socialfonden inom utgiftsområde 13
Arbetsmarknad, dels under anslag avseende
jordbruks- och fiskefonderna inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar. Nuvarande programperiod
omfattar åren 2000–2006. Föregående
programperiod redovisas under anslaget 33:7
Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 1995–1999.
Utgiftsprognosen 2000 är lägre än anslaget
beroende på att genomförandet av
strukturfondsprogrammen kommer att starta
senare än tidigare bedömningar.
Betalningssystemet från EG-budgeten har
reformerats för programperioden 2000–2006.
Inbetalningarna från EG-kommissionen till
Sverige sker initialt genom ett förskott, som
omfattar sju procent av den totala
regionalfondsramen. Sverige måste sedan
redovisa faktiska utbetalningar till projekten för
att erhålla ytterligare strukturfondsmedel.
Inbetalningarna från EG-kommissionen
redovisas på inkomsttitel 6312 på statsbudgetens
inkomstsida.
Regeringens överväganden
Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tabell 3.30 Bemyndiganden
Miljoner kronor
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003-2008
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
3 120
–
–
Nya förpliktelser
3 200
1 080
–
–
Infriade förpliktelser*
-80
-800
-1 000
-2 400
Utestående förpliktelser vid årets slut
3 120
3 400
–
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
3 200
3 400
–
–
*Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2001 besluta om åtaganden
som innebär utgifter på högst 3 400 miljoner
kronor under åren 2002–2008. Syftet är att
anpassa anslaget till ett långsiktigt planerande för
de beslutande myndigheterna enligt de
intentioner som ligger till grund för EG:s
fleråriga strukturfondsprogram.
Regionalfondsramen bestäms då
programdokumenten fastställs av EG-
kommissionen. Mål 1 programmen är fastställda,
medan mål 2-programmen väntas antas under
hösten 2000 och Interreg och Urban löpande
under hösten 2000 och våren 2001. Sverige skall
senast den 31 december 2003 inom varje mål
bedöma resultaten av insatserna, utifrån ett antal
indikatorer, för vart och ett av de samlade
programdokumenten. EG-kommissionen skall
sedan fördela den s.k. resultatreserven, som
utgör fyra procent av strukturfondsramen för
Sverige. Regionalfondsramen för
programperioden 2000–2006 beräknas till ca
7 700 miljoner kronor utan reserv.
Tabell 3.31 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
800 000
Ökat resursbehov
200 000
Förslag 2001
1 000 000
3.9.9 33:9 Utgifter för lokalisering av
statliga arbetstillfällen till vissa
kommuner
Tabell 3.32 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2001
Förslag
100 000
1
2001
Beräknat
0
2002
Beräknat
0
1 Nytt anslag.
Anslaget avses disponeras av regeringen.
Anslaget föreslås användas till att finansiera
utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen
till kommuner med särskilda omställningspro-
blem främst på grund av strukturomvandlingar
inom Försvarsmakten.
Enligt regeringens skrivelse 1999/2000:33
Utvecklingsprogram för kommuner med
särskilda omställningsproblem främst på grund
av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten,
skall regeringen vidta ett antal åtgärder i vissa
kommuner. De kommuner som regeringen
enligt skri-velsen kommer att lokalisera statlig
verksamhet, m.m. till är Kiruna, Boden, Sollefteå,
Härnösand, Falun, Karlskoga, Gotland och
Hässleholm. Enligt skrivelsen avser staten bl.a.
lokalisera ca 1 280 statliga arbetstillfällen till
dessa kommuner.
Huvudprincipen är att utgifterna för dessa
lokaliseringar skall rymmas inom de
utgiftsområden som för respektive verksamhet
ansvarigt departement svarar för.
Anslaget på 100 miljoner kronor kommer inte
att täcka lokaliseringarnas totala kostnader.
Dessa medel bör användas till att delfinansiera
lokaliseringar till berörda kommuner.
4 Politikområde IT, tele och post inom
utgiftsområde 22 Kommunikationer
4.1 Budgetförslag
4.1.1 37:1 IT-infrastruktur: Regionala
transportnät m.m.
Tabell 4.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2000
Anslag
400 000
1
Utgifts-
prognos
0
2001
Förslag
450 000
2002
Beräknat
250 000
2003
Beräknat
450 000
1 Nytt anslag år 2000.
Anslaget avses disponeras av regeringen.
Enligt det beslut om IT-politiken som
riksdagen nyligen fattat (prop. 1999/2000:86,
bet. 1999/2000:TU9, rskr.1999/2000:256)
framgår att stöd skall kunna lämnas till
finansiering av utbyggnad av regionala
transportnät, som inte kommer till stånd på
kommersiella grunder, som en del av ett
nationellt IT-infrastrukturprogram.
Totalt sett under perioden 2000–2004
beräknade regeringen i propositionen Ett
informationssamhälle för alla (prop.
1999/2000:86) att sammanlagt 2 625 miljoner
kronor kommer att stå till förfogande under
dessa år. Den sammanlagda ramen består av
följande medel. Inom strukturfondsprogrammen
bedömer regeringen att 275 miljoner kronor
kommer att användas för IT-infrastruktur. För
perioden 2001–2004 är 300 miljoner kronor
beräknade under utgiftsområde 19 anslaget 33:1
Allmänna regionalpolitiska medel som avses
användas som medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram. Under utgiftsområde 22
Kommunikationer finns 50 miljoner kronor i
anslagssparande från år 1999 för ändamålet.
Återstoden, 2 000 miljoner kronor beräknas
avsättas inom utgiftsområde 19, anslaget 37:1 IT-
infrastruktur: Regionala transportnät m.m. bland
annat genom omfördelning från utgiftområde 14
Arbetsliv (800 miljoner kronor)och
utgiftsområde 19 (800 miljoner kronor) för detta
ändamål. Därutöver tillförs ytterligare 400
miljoner kronor till anslaget. Medlen fördelas
under perioden 2000–2004.
Riksdagen har i samband med 2000 års
ekonomiska vårproposition beslutat om ett nytt
anslag för 400 miljoner kronor för 2000 (prop.
1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU27, rskr.
1999/2000:262).
Regeringen bedömer att utbyggnaden av IT-
infrastruktur med hög överföringskapacietet i
glest bebyggda områden kommer att komma alla
de tre politikområdena tillgodo. I propositionen
Ett informationssamhälle för alla (prop.
1999/2000:86) finns en närmare beskrivning av
bakgrunden till varför regionalpolitiska medel till
en del bör bidra till att finansiera genomförandet
av dessa åtgärder. Den särskilde utredare som
regeringen tillsatt (dir. 2000:04) och som har i
uppdrag att redovisa en prioritering av geografisk
fördelning av medlen samt föreslå vilken
organisation eller myndighet som bör disponera
anslaget redovisar sitt slutbetänkande den 30
oktober 2000.
IT-propositionen innehöll dessutom
inriktningen för statens åtaganden vad avser IT-
infrastrukturen. Inriktningen avser omfattningen
av stöd till utbyggnad i glesbygd och kommande
utformning av stöd till kommuner för att
möjliggöra abonnentsanslutning med hög
överföringskapacitet i glest bebyggda områden
genom lokala transport- och accessnät samt en
skattereduktion för fysiska och juridiska
personer för anslutningar med hög
överföringskapacitet.
Regeringen bedömer att någon del av anslaget
behöver tas i anspråk för administrativa
kostnader vid berörda myndigheter med
anledning av dessa och kommande förslag
avseende IT-infrastrukturåtgärder. Förslag om
delar av det tänkta stödet kommer att lämnas i
utredarens slutbetänkande. Regeringen avvaktar
utredarens förslag och har därför inte beräknat
ett exakt belopp.
Tabell 4.2 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002–2004
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
–
–
0
–
Nya förpliktelser
–
–
800
–
Infriade förpliktelser*
–
–
-100
-700
Utestående förpliktelser vid årets slut
–
–
700
–
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
–
–
700
–
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter under åren
2002–2004 på högst 700 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Tabell 4.3 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
400 000
Ökat resursbehov
50 000
Förslag 2001
450 000
Bilaga 1
Nya anslagsbenämningar
Bilaga 1
Nya anslagsbenämningar
Innehållsförteckning
Nya anslagsbenämningar 53
Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att
underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikområden införts.
Bilaga 1 Nya anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning
2000
Benämning
2001
Anslagets namn
A1
33:1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder
A2
33:2
Landsbygdslån
A3
33:3
Täckande av förluster på grund av
kreditgarantier inom
regionalpolitiken
A4
33:4
Ersättning för nedsättning av
socialavgifter
A5
33:5
Transportbidrag
A6
33:6
Glesbygdsverket
A8
33:7
Europeiska regionala utvecklings-
fonden perioden 1995–1999
A9
33:8
Europeiska regionala utvecklings-
fonden perioden 2000–2006
–
33:9
Utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till vissa kommuner
A13
37:1
IT-infrastruktur: Regionala
transportnät m.m.
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
2
7
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
10
11
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
46
47
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
50
51
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
52
53