Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1999/2000:120 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 1999/2000:120 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 juli 2000 Ingela Thalén Björn Rosengren (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av sta- tens företagsägande samt för verksamheten i de företag som i mars 2000 helt eller delvis ägdes av staten. Innehållsförteckning 1 Introduktion 4 Bilaga 1 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande (Bilagan saknas i det elektroniska dokumentet) 7 Bilaga 2 Kompletteringar till 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande 155 2 Hel- och delägda företag 155 2.1 A-Banan projekt AB 155 2.2 ALMI Företagspartner AB 156 2.3 Apoteket AB 156 2.4 AssiDomän AB 157 2.5 AB Bostadsgaranti 158 2.6 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen 159 2.6.1 Civitas Holding AB 159 2.6.2 Vasakronan AB 159 2.6.3 Vasallen AB 160 2.7 A/O Dom Shvetsii 160 2.8 Förvaltningsaktiebolaget STATTUM 160 2.9 AB Göta kanalbolag 161 2.10 Imego AB 162 2.11 IRECO Institute for Research and Competence Holding AB 163 2.12 Kasernen Fastighets AB 163 2.13 Kungliga Dramatiska Teatern AB 164 2.14 Kungliga Operan AB 164 2.15 Lernia AB 165 2.16 Luftfartsverket 166 2.17 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB 167 2.18 Nordic Baltic Holding AB 167 2.19 Norrland Center AB 168 2.20 OM Gruppen AB 168 2.21 Posten AB 169 2.22 Samhall AB 169 2.23 SAS Sverige AB 170 2.24 SIS Miljömärkning AB 171 2.25 Sjöfartsverket 172 2.26 SOS Alarm Sverige AB 172 2.27 Specialfastigheter Sverige AB 173 2.28 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB 174 2.29 Statens järnvägar, SJ 174 2.30 Statens Väg- och Baninvest AB 175 2.31 Akademiska Hus AB, f.d. Statliga Akademiska Hus 176 2.32 Sveaskog AB 177 2.33 Svensk Avfallskonvertering AB, Sakab 177 2.34 AB Svensk Bilprovning 178 2.35 AB Svensk Exportkredit (SEK) 179 2.36 Svenska Kraftnät (Affärsverket) 180 2.37 Svenska Lagerhusaktiebolaget 181 2.38 AB Svenska Miljöstyrningsrådet 182 2.39 Svenska rymdaktiebolaget 182 2.40 Svenska Skeppshypotekskassan 183 2.41 Svenska Skogsplantor AB 184 2.42 AB Svenska Spel 184 2.43 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 185 2.44 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 186 2.45 Sveriges Rese- och Turistråd AB 187 2.46 Swedesurvey AB 187 2.47 Swedfund International AB 188 2.48 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB) 189 2.49 Systembolaget AB 189 2.50 Telia AB 190 2.51 Teracom AB 191 2.52 Vattenfall AB 192 2.53 Venantius AB 193 2.54 V&S Vin & Sprit AB 193 2.55 Voksenåsen A/S 194 3 Avvecklingsbolag 195 3.1 Grängesbergs Gruvor AB 195 3.2 AB Kurortsverksamhet 196 3.3 SKD företagen AB 196 3.4 Statens premiefond AB 196 3.5 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation) 196 3.6 Zenit Shipping AB 196 4 Rättelse till 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande 197 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 20 juli 2000 198 1 Introduktion Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen av företag med statligt ägande samt en redogörelse för företagens verk- samhet, resultatutveckling m.m. I det följande lämnas uppgifter om ut- vecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under 1999 samt viktigare händelser fram till och med mitten av maj 2000. I redovisningen ingår dels aktiebolag vars aktier ägs av departementen, dels de fyra affärsdrivande verken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät. Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. År 1999 utgav regeringen för första gången en mer lättillgänglig version av skrivelsen. Liksom förra året utgör denna i sin helhet regeringens årliga redogörelse (bilaga 1). Skrivelsen har kompletterats med en bilaga (bilaga 2) med uppgifter om de riktlinjer och riksdagsbeslut som ligger till grund för företagens verksamhet, uppgifter om de nya styrelser som utsetts på bolagsstämmor under våren 2000 eller genom regeringsbeslut våren 2000 samt viktigare händelser som inträffat under maj och juni 2000. I årets redogörelse har en rad förändringar genomförts. En grundläg- gande förändring är att för varje företag finns en strukturerad beskrivning med affärsidé och verksamhet, liksom viktigare omvärldsfaktorer och viktigare händelser under åren 1999 och 2000 samt ett utvärderingsav- snitt. Helt nytt från och med i år är att det för varje företag redovisas hur miljöarbetet bedrivs liksom jämställdhetsarbetet. Nytt är också att en prognos för 2000 redovisas för varje bolag. För de enskilda företagen har också nyckeltalssammanställningen för- ändrats och utvidgats. Från och med i år har fler kassaflödesorienterade mått införts, liksom uppgifter om förädlingsvärden, investeringar, FoU- investeringar och hur mycket som säljs utomlands. Sifferuppgifterna sva- rar de enskilda företagen själva för. Liksom föregående år ingår uppgifter om respektive företags hemsidesadress, postadress och telefonnummer där intresserade kan finna mer information. I kapitlet År ”1999 för företag med statligt ägande” har en rad föränd- ringar genomförts jämfört med föregående år. I år redovisas andelen an- ställda kvinnor och män samt den regionala fördelningen. I skrivelsen redovisas också de statliga företagens miljöarbete. Andra nyheter är att uppgifter om utlandsverksamhet, förädlingsvärde och investeringar ingår. Dessutom redovisas i år finansinstituten och fastighetsbolagen på aggre- gerad nivå när det gäller bl.a. utlåningsvolym och primärkapitalrelation samt vakansgrad, lokalareal och direktavkastning. I kapitlet "Statens ägarpolitik" beskrivs hur staten utövar sitt ägande samt regeringens policy hur de statliga företagen bör förhålla sig till IT, miljö, jämställdhet, mångfald, värdebaserade styrsystem och incita- mentsprogram samt avgångsvederlag och andra ersättningar. Från och med första kvartalet 2000 ger Regeringskansliet ut kvartals- rapporter över företagen med statligt ägande. Syftet med dessa kvartals- rapporter är att öka genomlysningen av staten som ägare och företagen med statligt ägande. Kvartalsrapporterna finns tillgängliga på www.naring.regeringen.se/fragor/statliga_foretag. Bilaga 1 finns endast i det tryckta dokumentet och saknas alltså i det elektroniska dokumentet. 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande (Bilagan saknas i det elektroniska dokumentet Kompletteringar till 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande 2 Hel- och delägda företag 2.1 A-Banan projekt AB Riktlinjer A-Banan ägs till lika delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess kostnader till de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter genom en sär- skild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train AB, det bolag som det privata näringslivets representanter bildat för genomförande av projektet. Regeringen beslutade den 14 januari 1993 att ge Delegationen för in- frastrukturinvesteringar (K 1991:04) i uppdrag att genomföra upphand- lingen av projektet. Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i landet som samfinansieras av staten och det privata näringslivet. A- Banan projekt AB bildades för att dels administrera den fortsatta upp- handlingen av banan, dels för att samla projektets rättigheter och skyl- digheter (prop. 1993/94:39). Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik, Arlanda Express, den 25 november 1999. Den 10 januari 2000 öppnades även anläggningen för övrig regional och nationell tågtrafik. Styrelse år 2000 Bårström, Sven, ordförande Skogö, Ingemar, Danielson, Jan Francke, Ulrika Lindberg-Göransson, Kerstin Öhman, Hans Lundin, Ulf, suppleant Sundberg, Kjell, suppleant Verkställande direktör Sundberg, Kjell 2.2 ALMI Företagspartner AB Riktlinjer Riksdagen beslutade den 14 december 1993 att staten i samverkan med vissa näringslivsorganisationer skulle bilda ett centralt aktiebolag med uppgift att dels verka för företagsutveckling och dels äga aktier i ett antal regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och finansiering (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11 rskr. 1993/94:80). De övergripande målen för verksamheten är att främja tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, finansiering och kontakt- skapande insatser bidra till att nya företag startas och att de små företa- gen får en lönsam tillväxt. ALMI:s kunder är företag med mindre än 250 anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda. Styrelse år 2000 Johansson, Arne, ordförande Elväng, Katja Engström, Gunvor Jansson, Ingrid Kronstam, Karin Lindberg, Leif Sandberg, Mona Stark, Annelie Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant Sannéus, Pontus, arbetstagarrepresentant, suppleant Larsson, Agneta, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Ihre, Claes 2.3 Apoteket AB Riktlinjer Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apote- ket AB om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58 och prop.1998/99:1, bet. 1998/99:SoU1, rskr. 1998/99:104). Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med bolagets bildande år 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234). Därefter har riktlinjerna ändrats år 1985 (prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och år 1996 (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58). Mot bakgrund av förslagen i Läkemedelsdistributionsutredningens hu- vudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att kon- kurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensam- rätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I sam- band med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen mo- tioner om avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209). Styrelse år 2000 Bergquist, Jan, ordförande Eberstein, Susanne Engström Laurent, Anna Persson, Margareta Tiusanen, Bertil Örtendahl, Claes Behazadi, Mohammed, arbetstagarrepresentant Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant Johansson, Kristina, arbetstagarrepresentant, suppleant Söderhjelm, Margareta, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Carlsson, Stefan 2.4 AssiDomän AB Riktlinjer Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick till andra myndigheter och sedan 1960-talet har verksamheten varit kommersiell. Genom beslut i riksdagen (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) överfördes Domänverkets verksamhet till ett statligt ägt aktiebolag, AssiDomän. Detta bolag som även inklude- rar de tidigare statliga skogsbolagen, NCB och ASSI, ålades marknads- mässiga avskastningskrav. Knappt hälften av aktierna i AssiDomän sål- des på förslag från regeringen under 1994 till institutioner och allmänhe- ten (prop. 1991/92:69). Statens andel uppgår efter Sveaskogsaffären till 35,31 %. Styrelse år 2000 Magnusson, Bernt, ordförande Palme, Gunnar Björnsson, Björn Blomberg, Jan Carlsson, Hans Duveblad, Gunnel Ros, Carl Wilhelm Tegnér, Per Verkställande direktör Palme, Gunnar 2.5 AB Bostadsgaranti Riktlinjer Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföre- ningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksamheten bestod ur- sprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostads- rättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor för stat- liga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bo- stadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget (prop.1983/84:41, bet. 1983/84BoU8, rskr. 1983/84:64. Riksdagen moti- verade beslutet med att det mot bakgrund av bolagets starka ställning när det gäller utfärdande av produktionsgarantier och ansvarsutfästelser var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verksamheten. Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya bostadsrätter och egnahem. Styrelse år 2000 Brink, Stig, ordförande Drugge, Gun Eriksson, Lennart Hagberg, Michael Hansén, Mårten Kruuse, Thomas Larsson, Sven Lönnberg, Anders Queckfeldt, Ewa Ringdahl, Thomas Schönning, Eje Thor, Anders J Westerståhl, Kristina Verkställande direktör Eriksson, Kåre 2.6 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen Riktlinjer Efter riksdagens beslut ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a. Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades 1992 (prop. 1992/93:37, bet. 1997/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Vasakronans upp- drag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 % av Civitas Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding AB har i dag två dotterbolag: Agilia Holding AB och Vasakronan AB. Vasallen är ett dotterbolag till Agilia Holding AB. 2.6.1 Civitas Holding AB Styrelse år 2000 Jacobsson, Egon, ordförande Bryngelson, Håkan Engman, Gerd Israelsson, Mats Kantola, Birgitta Kylberg, Lars Ljungh, Claes Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Bryngelson, Håkan 2.6.2 Vasakronan AB Styrelse år 2000 Jacobsson, Egon, ordförande Kylberg, Lars V, vice ordförande Bryngelson, Håkan Danell, Georg Engman, Gerd Kantola, Birgitta Lilja, Maria Ljungh, Claes Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Bryngelson, Håkan 2.6.3 Vasallen AB Styrelse år 2000 Nuder, Pär, ordförande Bryngelson, Håkan Jonsson, Jan-Peter Lindström, Björn Wästlund, Holger Verkställande direktör Jonsson, Jan-Peter 2.7 A/O Dom Shvetsii Styrelse år 2000 Lundberg, Gunnar, ordförande Alvemur, Christer Avdeev, Kirill V Bergman, Johan Gunnarsson, Carl-Johan Verkställande direktör Koppeli, Risto 2.8 Förvaltningsaktiebolaget STATTUM Riktlinjer I samband med det tidigare statliga förvaltningsaktiebolaget Fortias lik- vidation 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av bolaget har skötts i samarbete med Näringsdepartementet. Några sär- skilda mål för verksamheten har inte givits. Styrelse år 2000 Rekke, Lars, ordförande Eriksson, Per Olof Magnusson, Bernt Nilsson, Lennart Sprängare, Björn Stenberg, Jan Verkställande direktör Detter, Dag 2.9 AB Göta kanalbolag Riktlinjer AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med påbörjandet av byg- gandet av kanalen. Bygget av Göta kanal var klart 1832 när kanalen in- vigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av staten. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallen- bergsfären. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåva- rande Domänverket. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra över verksamheter vid Domänverket till aktiebolags- form behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351). Riksdagen ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom stats- maktens försorg. Styrelse år 2000 Janérus, Kaj, ordförande Berggren, Christer, vice ordförande Andersson, Elving Modin, Anita Svenheim, Lars-Olof Söderlund, Thord Wärn, Ragnhild Löfström, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant Åhfeldt Per-Olof, arbetstagarrepresentant Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant, suppleant Pettersson Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Österlund, Claes-Göran 2.10 Imego AB Viktigare händelser som inträffat maj–juni 2000 Imego AB är inne i ett uppbyggnadsskede och antalet anställda har sedan årsskiftet 1999–2000 ökat med sju personer till att i juni 2000 vara 24 anställda varav 16 är disputerade. Ytterligare ett antal personer kommer att rekryteras under året. Imego AB har inriktat sin verksamhet på fyra områden inom mikroelektroniken; IR och optiska sensorer, mikromeka- niska sensorer, elektromagnetiska sensorer samt biosensorer. I maj 2000 blev Imego AB kvalitetscertifierat. Riktlinjer På förslag av utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (SOU 1997:37) bildades 1998 bolaget Imego AB med inriktning mot mikroelektronikbaserade system efter riksdagsbeslut (prop. 1997/98:1, prop. 1997/98:114, bet. 1997/98UbU17, rskr. 1997/98:271). Enligt den grundprincip som lades fast genom propositionen och riksdagsbeslutet skulle institutet erhålla viss statlig basfinansiering för driften men dess huvudsakliga finansiering efter uppbyggnadsskedet skulle utgöras av uppdragsforskning med medel från näringslivet. I samband med budget- propositionen 1999 beslöts om driftsbidrag för år 2000 om 15 miljoner kronor (prop. 1999/2000:1). Styrelse år 2000 Sahlin, Mauritz, ordförande Lewin, Thomas Netzler, Göran Nilsson, Aina Olsson, Eva Omling, Pär Torell, Lena Verkställande direktör Brox, Bill 2.11 IRECO Institute for Research and Competence Holding AB Riktlinjer I enlighet med riksdagens beslut bildades hösten 1997 holdingbolaget IRECO Institute for Research and Competence Holding AB. Bolaget ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompe- tensutveckling (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Syftet med verksamheten är bl.a. att äga och förvalta ak- tier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja industriforskningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling att främja samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv samt att främja en ändamålsenlig struktur inom indust- riforskningssystemet. Styrelse år 2000 Svedberg, Gunnar, ordförande Caesar, Madeleine Berggren, Christer Lübeck, Lennart Salzmann, Tomas Ullenius, Christina Verkställande direktör Widmark, Håkan 2.12 Kasernen Fastighets AB Riktlinjer Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten alla aktier i som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörj- ningen bolaget (prop.1991/92:44, bet.1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder åt För- svarsmakten. Styrelse år 2000 Alvemur, Christer, ordförande Andersson, Björn Jönsson, Lena Lorentzon, Arne Lundberg, Monica Verkställande direktör Lorentzon, Arne 2.13 Kungliga Dramatiska Teatern AB Riktlinjer Dramaten är nationalscen för talteater. Nationalscensuppdraget definie- rades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Dramaten skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred pu- blik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Styrelse år 2000 Wikström, Jan-Erik, ordförande Bonnier, Eva Dahlberg, Ingrid Efraimsson, Inger Låftman, Lennart Nilsson, Sam Wästberg, Per Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant Johansson, Lars-Erik, arbetstagarrepresentant Wilkner, Pierre, arbetstagarrepresentant, suppleant Damberg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Dahlberg, Ingrid 2.14 Kungliga Operan AB Riktlinjer Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget de- finierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Operan skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sina konstområden, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kul- turarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Styrelse år 2000 Dalborg, Hans, ordförande Andersson, Benny Engdahl, Horace Reinius, Ulla Starrin, Karin Stenberg, Jan Tham, Carl Tivéus, Meg Alm, Eric, arbetstagarrepresentant Swartz, Göran, arbetstagarrepresentant Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Hall, Bengt 2.15 Lernia AB Riktlinjer Riktlinjerna för Lernia AB, f.d. AmuGruppen AB, lades fast i samband med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75). Överlåtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Med anledning av propo- sitionen Kapitaltillskott m.m. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartill- skott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar av- seende inriktning och organisation genomförts (skr. 1996/97:95 bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 an- togs ett ägardirektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar till att tydliggöra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens förväntningar och krav på bolaget. Styrelse år 2000 Dockered, Bo, ordförande Blomquist, Bo-Gunnar Eriksson, Olle Hjalmarson, Lennart Iversen, Jonas Kronstam, Karin Lewin, Margareta Normark-Nilsson, Ann-Stina Tingsråd, Tone Larsson, Bengt Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Carrick, Peter 2.16 Luftfartsverket Riktlinjer Luftfartsverket bildades 1947 efter ombildande av luftfartsfonden till en affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk (prop. 1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfarts- verket. Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle få bättre affärsmäs- siga förutsättningar och kunna drivas effektivare. Luftfartsverket har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöan- passat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av resor och godstransporter, bl.a. genom att tillhandahålla, driva och ut- veckla statens flygplatser och flygtrafiktjänster. Luftfartsverkets huvud- uppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, att ansvara för statens flygplatser för civil luftfart, att utöva tillsyn över flygsäker- heten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot förore- ningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter. Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funk- tionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret. Styrelse år 2000 Adelsohn, Ulf, ordförande Annell, Elisabet Jonsson, Jan Orrenius, Jan Plogéus, Eva Thapper, Inger Örnfjäder, Krister Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant Falk, Krister, arbetstagarrepresentant Dittmer, Ulf, arbetstagarrepresentant, suppleant Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant Generaldirektör Skogö, Ingemar 2.17 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB Styrelse år 2000 Sprängare, Björn, ordförande Ameln, Carl Enger, Ole Helgesson, Lars-Åke Olson, Hans Christer Ros, Carl Wilhelm Tengelin, Ursula Östholm, Lars Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant Thornéus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Ameln, Carl 2.18 Nordic Baltic Holding AB Riktlinjer Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att sälja 34,5 %. Styrelse år 2000 Palmstierna, Jacob, ordförande Vainio, Vesa, vice ordförande Dalborg, Hans, verkställande direktör Andersson, Dan Andersson, Edward Brandinger, Rune Kivimäki, Mikko Magnusson, Bernt Niemelä, Juha Peltola, Timo Verkställande direktör Dahlborg, Hans 2.19 Norrland Center AB Riktlinjer Norrland Center AB bildades för att främja företagande i Norrland. Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stif- telsen Norrlandsfonden. Styrelse år 2000 Näsman, Janaxel, ordförande Andersson, Peter Hjalmarsson, Dan Holm, Johan Söderström, Lars-Olov Verkställande direktör Bengtsson, Sture 2.20 OM Gruppen AB Styrelse år 2000 Stenhammar, Olof, ordförande Franzén, Thomas Irstad, Lars Larsson, Per E. Nyman, Sven Rydén, Bengt Carendi, Jan Nyblæus, Nils-Fredrik Verkställande direktör Larsson, Per E. 2.21 Posten AB Riktlinjer Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr.1993/94:119). Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41). Styrelse år 2000 Bernhardsson, Göte ordförande Brodin Rampe, Annette Detter, Dag Grabe, Lennart Ohlson, Lars-Bertil Lekberg, Sören Sandberg, Peter Strömberg, Karin Spång, Ulf Tuvegran, Ingela Strömbäck, Kjell Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant Nyström, Björn, arbetstagarrepresentant Holm, Carina, arbetstagarrepresentant, suppleant Karlsson, Monica, arbetstagarrepresentant, suppleant Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Grabe, Lennart 2.22 Samhall AB Riktlinjer Riksdagen beslutade 1992 att den dåvarande stiftelsen Samhall skulle bli aktiebolag (prop. 1991/92:91, bet 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249). Aktiebolaget består av ett moderbolag och dotterbolag. Moderbolaget äger samtliga aktier i dotterbolagen. Omvandlingen skedde för att före- tagsgruppen därigenom skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar för sin verksamhet och verksamheten skulle bli effektivare. Vidare innebär aktiebolagsformen en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar, känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och internationellt. Uppgiften för Samhall AB är att anordna, leda och samordna verksam- het, som bedrivs inom koncernen för att ge utvecklande och meningsfullt arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Koncernen skall upp- fylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsför- bättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den re- guljära arbetsmarknaden. Styrelse år 2000 Tidlund, Håkan Carlsson, Barbro Ennerfelt, Göran Carlsson, Boel Iversen, Jonas Persson Göransson, Ewa Wolrath, Björn Wahlström, Victor Johansson-Wester, Margaretha Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant Leppäniemi, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Gunnarsson, Göran 2.23 SAS Sverige AB Riktlinjer SAS-samarbetet etablerades i slutet av 1950 genom retroaktiv tillämp- ning av ett konsortialavtal som slöts i början av 1951 mellan de dåva- rande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalet godkändes av de tre ländernas regeringar och följdes i slutet av 1951 av ett avtal mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens om- råde. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare utfärdades under 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtra- fik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av rege- ringen 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalet förlängdes se- nast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997 en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020 (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232). Styrelse år 2000 Berggren, Bo, ordförande Jansson, Urban, vice ordförande Belfrage, Erik Linander, Nina Verkställande direktör Stenberg, Jan 2.24 SIS Miljömärkning AB Riktlinjer År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att införa en gemensam, offi- ciell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant av Nordiska ministerrådets logotyp. Regeringen gav SIS – Standardiseringen i Sverige – uppdraget att sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand om den europeiska miljömärkningen EU-blomman. År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS med staten som delägare (10%). SIS är en oberoende ideell förening med en styrelse som representerar näringsliv och samhälle. Verksamheten drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsan- slag. SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för krite- rieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företags- kontakter och marknadsföring. Styrelse år 2000 Thiberg, Sven, ordförande Berg, Ingolf Blixt, Kerstin Knutsson, Pernilla Lundin, Svante Mattsson, Annaa Sköldefors, Walter Verkställande direktör Unge, Ragnar 2.25 Sjöfartsverket Riktlinjer Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 då riksdagen bl.a. beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för finansiering av investeringar (prop. 1986/87:100). Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfarts- verket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas. Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktio- nen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret. Styrelse år 2000 Färm, Gunnel, ordförande Brandin, Claes-Göran Johannesson, Rolf Nyström, Elizabeth Nilsson, Elisabeth Olsson, Karin Olsson, Kent Starkerud, Lars Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant, suppleant Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant Generaldirektör Lindström, Anders 2.26 SOS Alarm Sverige AB Riktlinjer SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 %), Landstingsförbundet (25 %) och Förenade Kommunföretag (25 %). På deras uppdrag ansvarar bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm på nöd- numret 112. För kommunernas räkning alarmeras räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även för sjukvårdsupplysningen. Styrelse år 2000 Persson, Curt, ordförande Jönsson, Benny, vice ordförande Lindell, Lars-Olof, vice ordförande Berg, Hjördis Brögger, Lise Fredlund, Michael Lennerwald, Ingrid Salomonson, Christina Nordin, Åke, arbetstagarrepresentant Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Bergqvist, Sven Runo 2.27 Specialfastigheter Sverige AB Riktlinjer I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastig- hetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998 delades ut till staten (prop. 1997/98:137). I propositionen står bl.a. föl- jande: Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt för- bundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet långsiktiga och stabila förutsättningar. Inriktningen på en fastighetsrörelse av ändamålskaraktär bör vara att stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet. Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög standard och god service Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Avkastningskra- ven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av risktagande. Styrelse år 2000 Gustafsson, Eva-Britt, ordförande Balazsi, Per Falkman, Eva Kjellander, Claes Lennersand, Håkan Wästlund, Holger Ziegler, Ingemar Cling, Thord, arbetstagarrepresentant, SIF Hansson, Hans, arbetstagarrepresentant, SEKO Verkställande direktör Wästlund, Holger 2.28 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Riktlinjer Till och med budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. I samband med bolagets ombildande (prop. 1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och kon- kurrensen på marknaden. Styrelse år 2000 Eliasson, Ingemar, ordförande Rung, Sören, vice ordförande Granström, Per Erik Linder-Aronsson, Lars Malm, Christer Ragsten Pettersson, Christina Marking, Bo Verkställande direktör Malm, Christer 2.29 Statens järnvägar, SJ Riktlinjer 1988 års trafikpolitiska beslut innebar att det dåvarande SJ delades upp i ett affärsverk trafikföretaget, SJ, och en ny myndighet med ansvar för infrastrukturen, Banverket (prop. 1987/88:50). Genom bildandet av Ban- verket frigjordes SJ från ansvaret och finansieringen av stom- och länsjärnvägarna och banavgifter infördes för utnyttjandet av spåren. Vi- dare inrättades i Banverket en självständig Järnvägsinspektion, med ett säkerhetsansvar för spårtrafiken vad gäller bl.a. tillsyn och godkännande. År 1995 beslutade riksdagen bl.a. att öppna stom- och länsjärnvägarna för viss konkurrens vad gäller godstrafik samt att ansvaret för banfördel- ning och trafikledning skulle övergå från SJ till en självständig enhet inom Banverket, Tågtrafikledningen (prop. 1995/96:92). Vidare beslutade riksdagen hösten 1996 att Banverket skall ha ett s.k. sektorsansvar för järnvägstrafiken. Det innebär att Banverket som statens företrädare på central nivå har ett samlat ansvar för hela järnvägstrans- portsystemets effektivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och miljöpåverkan samt för frågor inom järnvägsområdet som rör fordon, kollektivtrafik och handikappanpassning. Banverket ansvarar för delfunktionen Banhållning inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:226). Styrelse år 2000 Holmqvist, Karl-Gunnar, ordförande Sprängare, Björn, vice ordförande Ahlqvist, Johnny Bonde, Ingrid Borgcrantz, Anders Halvarsson, Eva Johannesson, Daniel Pettersson, Åke Tivéus, Meg Ersson, Örjan,arbetstagarrepresentant Kristensson, Roger, arbetstagarrepresentant Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant Bieder, Stefan, arbetstagarrepresentant, suppleant Pettersson, Bo-Gunnar, arbetstagarrepresentant, suppleant Andrén, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant Generaldirektör Johannesson, Daniel 2.30 Statens Väg- och Baninvest AB Riktlinjer Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablera- des vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bo- lag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten hel- ägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunika- tionsdepartementet. AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB) 100 %, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 % och Botniabanan AB (91 %). Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansie- ring av infrastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektorn och banhåll- ningsområdet (prop. 1997/98:150). Styrelse år 2000 Gunnarsson, Gösta, ordförande Lundin, Ulf Engman, Gerd Gustafsson, Eva-Britt Holmgren, Gunnar Ericsson, Thomas Verkställande direktör Johansson, Bo 2.31 Akademiska Hus AB, f.d. Statliga Akademiska Hus Riktlinjer Efter riksdagens beslut 1992 ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a. Akademiska hus bildades (prop. 1992/93:37, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1992/93:123). Motivet till att bilda Akademiska hus var att säkerställa lärosätenas lokalbehov och få en långsiktig förvaltning. Styrelse år 2000 Nilsson, Lennart, ordförande Axelsson, Charlotte Brändström, Dan Kantola, Birgitta Lundius, Annika Nilsson, Jan S Staffas, Fritz Rogestam, Christina Jensen, Hans, arbetstagarrepresentant Johansson, Magnus, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Rogestam, Christina 2.32 Sveaskog AB Styrelse år 2000 Dockered, Bo, ordförande Cederlund, Lars Johan Domeij, Åsa Johansson, Lena Liffner, Christina Söderberg, Lena Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Sköld, Lars 2.33 Svensk Avfallskonvertering AB, Sakab Riktlinjer Bolaget skall svara för att omhänderta, behandla och destruera farligt avfall åt kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, en- gagemang i Sakab regleras i ett aktieägaravtal. Bland annat skall enga- gemanget vara långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöan- passat och kommersiellt sätt. Riksdagen beslutade den 18 december 1991 att bemyndiga regeringen att sälja aktier i Sakab (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). I regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå industriellt riktiga lösningar vissa företag kan behöva säljas direkt till ett annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara mo- tiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka företagets verksamhet. I augusti 1992 sålde staten 90,1 % av sina aktier till WM Sellbergs AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie, "The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a. genom representation i styrelsen. Den 1 juli 1994 upphävdes behandlingsmonopolet för farligt avfall i 13 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (prop. 1993/94:110, bet. 1993/94:JoU16, rskr. 1993/94:210). Med detta beslut upphörde SAKAB:s ensamrätt till omhändertagande av farligt avfall i Sverige. Styrelse år 2000 Ekman, Jan, ordförande Feldt, Kjell-Olof Holm, Lars-Erik Lindstedt, Jan Lärkert, Anders Dufva, Björn, suppleant Jemt, Mari, suppleant Sivertsson, Lennart, suppleant Samuelsson, Jan-Åke, arbetstagarrepresentant Vestergren, Lennarth, arbetstagarrepresentant Erhagen, Conny, arbetstagarrepresentant, suppleant Hjalmarsson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Lärkert, Anders 2.34 AB Svensk Bilprovning Riktlinjer Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anled- ning av budgetpropositionen 1997 utgiftsområde 22, sid 92 ff (prop. 1996/97:1, utg.omr.22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt riksdagen om en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att göra nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverkssamheten vid AB Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för öv- riga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare avseendet fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte får användas inom den konkurrensutsatta verksamheten. Styrelse år 2000 Johansson, Olof, ordförande Alkärr, Kjell Blomgren, Ulf Cederlund, Lars Johan Frejhagen, Birgitta Johansson, Sonny Ohlson, Göran Persson, Bertil Winskog, Thomas Sundén, Staffan, arbetstagarrepresentant Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant, suppleant Steincke, Günter, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Tivéus, Hans 2.35 AB Svensk Exportkredit (SEK) Viktigare händelser som inträffat maj–juni 2000 Ratinginstitutet Moody´s har sänkt ratingen från Aa1 till Aa2. Förhand- lingarna rörande förändringar på ägarsidan avslutade genom avtal den 29 juni varvid ABB Structured Finance Investment AB köpte affärs- bankernas samtliga 350 000 B-aktier. Genom beslut av ordinarie bolags- stämma samma dag utdelas en extra utdelning till affärsbankerna och en till staten riktad fondemission om 290 000 A-aktier genomfördes. Som en följd av dessa förändringar är ägarförhållandet staten–ABB efter dessa transaktioner ca 65–35. En ny styrelse, som skall leda bolaget från och med att ABB godkänts som ägare av Finansinspektionen, valdes också. Riktlinjer AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter. Hälften av aktierna (A-aktier) ägs av staten och hälften (B-aktier) av bankerna. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:NU18, rskr. 1995/96:197) godkände riksdagen en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat arbetsom- råde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda långfristig finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och utvecklings- projekt inom exportindustrin för att stärka den svenska industrins inter- nationella konkurrenskraft. SEK hanterar också statens system för u-kre- diter. Styrelse år 2000 Wolrath, Björn, ordförande Hedenström, Anders, vice ordförande Cederlund, Lars Johan Nivert, Marianne Pehrsson, Ulf Blecher, Lennart Carlsson, Peter Hedenström, Anders, suppleant Karlstam, Cristina Hedengran, Petra, suppleant Lidefelt, Anders, suppleant Verkställande direktör Yngwe, Peter 2.36 Svenska Kraftnät (Affärsverket) Riktlinjer Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten med storkraftnätet inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation, när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk fr.o.m. 1992 skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:97, 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Affärsverket Svenska Kraftnät (Svenska Kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991. Svenska Kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs. kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt ägda utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät är enligt förordningen (1994:1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska Kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets över- gripande driftsäkerhet. Svenska Kraftnät ansvarar också för delfunktionen Elförsörjning inom funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:112). Svenska Kraft- nät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elbered- skapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204). Svenska Kraftnät har vidare sedan 1998 det centrala myn- dighetsansvaret för dammsäkerheten Styrelse år 2000 Eriksson, Per-Olof, ordförande Söderström, Bengt, vice ordförande Berggren, Christer Gustavsson, Yvonne Kvart, Sussi Magnusson, Jan Nilsson, Pia Persson, Agata, arbetstagarrepresentant Örtegren, Bengt, arbetstagarrepresentant Generaldirekör Magnusson, Jan 2.37 Svenska Lagerhusaktiebolaget Riktlinjer Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle för- valta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades med statsmakterna. Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB), efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss per- sonal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB. Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till staten. Styrelse år 2000 Nordbeck, Gunnar, ordförande Hentzel, Mats Malm, Christer Nygren, Jan Nylander, Göran Ringström, Anita Skarell,Gunnar Lind, Lars Åke, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Nylander, Göran 2.38 AB Svenska Miljöstyrningsrådet Riktlinjer Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2 § lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för re- gistrering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9 i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljö- revisionsordning. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgades antalet sektorer som kan delta i verksamheten. Bolaget ägs gemensamt av staten, Svenska Kommunförbundet och Sveriges Industriförbund. Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgades bolagets verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljö- varudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, produk- ter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den positiva miljömärkningen. Styrelse år 2000 Wenblad, Axel, ordförande Smith, Eva, vice ordförande Almgren, Richard Gunnarsson, Ulf Gustafsson, Henry Haglind, Ingrid Mattsson, Annaa Ryding, Sven-Olof Smith, Eva Waldner, Lars Wide, Anna-Maria Verkställande direktör Ryding, Sven-Olof 2.39 Svenska rymdaktiebolaget Riktlinjer Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och un- der sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU 1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), för att stärka svenskt näringslivs kon- kurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforsk- ningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21). Styrelse år 2000 Lübeck, Lennart Ahlqvist, Birgitta Björk, Gunnar Cederlund, Lars Johan Fredga, Kerstin Mohlin, Per-Erik Tegnér, Per Åkesson Bonde, Ingrid Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Jangblad, Dan 2.40 Svenska Skeppshypotekskassan Riktlinjer För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen (1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan och låntagaren har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan. Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998, är ändamålet med kas- san att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har redovisat en kreditförlust sedan starten 1929. Styrelse år 2000 Gyllenhammar, Pehr G, ordförande Källsson, Jan, vice ordförande Berggren, Christer Engström, Anna-Lisa Kastman Heuman, Åsa Lindström, Anders Olofsson, Cilla Patriksson, Folke Axelsson, Ture, suppleant Holmgren, Gunnar, suppleant Holmgren, Lars-Göran, suppleant Johnsson, Hans-Yngve, suppleant Rodosi, Agneta, suppleant Severed, Bo Verkställande direktör Wickenberg Karlsson, Birgitta 2.41 Svenska Skogsplantor AB Styrelse år 2000 Öhrn, Ingemar, ordförande Ekström, Solweig Fredlund, Michael Idermark, Thomas Söderberg, Lena Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant Eriksson, Lars-Olov, arbetstagarrepresentant, suppleant Lindberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Lidén, Sverker 2.42 AB Svenska Spel Riktlinjer AB Svenska Spel bildades 1996 då Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall bedriva, samt utgångspunkterna för regeringens förslag om sammanslag- ning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penning- lotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk för att säkerheten i hanteringen eftersätts. AB Svenska Spel har senast den 22 december 1999 fått regeringens tillstånd att anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på värdeautomater. Styrelse år 2000 Berg, Bengt-Åke, ordförande Blomberg, Jan Dalborg, Hans Frebran, Rose-Marie Johansson, Lennart Lindström, Eva Nordström, Kjell Söderblom, Anna Tivéus, Meg Hedberg, Gerd, arbetstagarrepresentant Sandström, Berra, arbetstagarrepresentant Andrée, Inger, arbetstagarrepresentant, suppleant Othenberg, Maria, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Tivéus, Meg 2.43 Svensk-Danska Broförbindelsen AB Viktigare händelse som inträffat maj–juni 2000 Den 16 juni år 2000 invigdes den nya yttre Ringleden förbi Malmö. Yttre Ringvägen förbinder Öresundsbron med motorvägarna norr om Malmö. Styrelse år 2000 Skogö, Ingemar, ordförande Ahlström, Göran Bondestam, Anitha Brandborn, Jan Bylund, Bo Yngvesson, Nils Ahlberg, Ann, suppleant Saxton, Ulla-Brita, suppleant Verkställande direktör Wemming, Mats 2.44 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB Riktlinjer Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bo- lag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveck- ling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. Sveriges Prov- nings- och forskningsinstitut AB bildades 1993 sedan riksdagen i juni 1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr. 1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda pro- positionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik- och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksam- hetens förutsättningar. Styrelse år 2000 Persson, Jan-Crister, ordförande Bankvall, Claes Johansson, Hasse Kjörnsberg, Solveig Lundkvist, Gun Olson, Hans Christer Sundgren, Jan-Eric Weichbrodt, Björn Milovancevic, Marina, arbetstagarrepresentant Nilsson, Karin, arbetstagarrepresentant Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Bankvall, Claes 2.45 Sveriges Rese- och Turistråd AB Riktlinjer Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turist- politiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese- och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsfö- ring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prio- riterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att ut- veckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att ut- veckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan mellan staten och turistbranschens företag och organisationer. Styrelse år 2000 Carmén, Lars , ordförande Holmström-Lindgren, Inger Rentzhog, Sten Reuterskiöld, Marianne Bjerkne, Claes Carlsson, Nils Klaesson, Bengt Sjölander, Lars Forssman, Peter, suppleant Nilsson, Magnus, suppleant Verkställande direktör Strand, Karl-Erik (fr.o.m. 1 aug. 2000) 2.46 Swedesurvey AB Riktlinjer Bolaget bildades den 23 juni 1993 genom en bolagisering av den tjänste- exporterande delen av uppdragsverksamheten inom Statens lantmäteri- verk och Centralnämnden för fastighetsdata (prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217). Bolaget skall i första hand utnyttja resurser från det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet. Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fas- tighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed fören- lig verksamhet. Bolagets vision är att inom dessa områden vara ett ledande kunskaps- företag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom prioriterade marknader. Styrelse år 2000 Ollén, Joakim, ordförande Andersson, Axel Christiansson, Annika Jeding, Lars Johnson, Staffan Kristiansen, Thormod Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Pettersson, Sture 2.47 Swedfund International AB Riktlinjer Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991 efter riksdagsbeslut till aktiebolag (prop. 1991/92:100). Bolaget har i uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet. Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av 1991 beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att även omfatta länder i Central- och Östeuropa. Styrelse år 2000 Cedergren, Jan, ordförande Thelin, Hugo, vice ordförande Carlsson, Boel Liljeson, Lars Rooth, Lena Uustalu, Ann Wall, Carin Öjefors, Lars Verkställande direktör Aarefalk, Olle 2.48 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB) Styrelse år 2000 Färm, Gunnel, ordförande Bergfalk, Lars, vice ordförande Kärre, Malin Mannerstråle, Gunnar Utterström, Brittmarie Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant Jörud, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Bauducco, Roberto G 2.49 Systembolaget AB Riktlinjer Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alko- hollagen (1994:1738) ensamt skall svara för detaljhandel med sprit- drycker, vin och starköl (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106). Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkoholla- gen i ett avtal mellan bolaget och staten. Ett nytt sådant avtal har träffats den 15 maj 2000, tillkännagivande (2000:383) av avtal mellan System- bolaget Aktiebolag och staten, vilket ersätter ett tidigare avtal från 1994. Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen 1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken (prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231). Dessa grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet god- kände riksdagen år 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Riksdagen har vidare godkänt riktlinjer för Systembolagets öppethållande (prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU14 rskr. 1999/2000:42). I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandels- monopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte stred mot EG-fördragets artikel 37 om anpassningen av statliga handelsmonopol. Styrelse år 2000 Larsson, Gunnar, ordförande Begler, Ann-Marie, vice ordförande Lindstedt, Monica Markström, Elisebeht Melin, Ulf Olofsson, Sören Silfverstrand, Bengt Ånstrand, Claes Andersson, Margareta, suppleant Dahl, Robin, suppleant Lindholm, Evert, suppleant Löfstrand, Ingvar, suppleant Pilsäter, Karin, suppleant Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Steen, Anitra 2.50 Telia AB Viktigare händelse som inträffat maj–juni 2000 Telia AB noterades på OM Stockholmsbörsen den 13 juni. Erbjudandet om teliaaktien tecknades fyra gånger och över en miljon privatpersoner tecknade sig för 278,6 miljoner aktier. Staten sålde ut 29,4 % av Telia. Riktlinjer Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket (prop. 1992/93:200, bet. TU11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i första hand i Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudin- riktningen och att det skedde med ett rimligt risktagande. Riksdagen be- slöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308). Huvudinriktningen blir att i Norden och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt bedriva internationell verksamhet som behövs för dessa tjänster. Telia skall erbjuda telekombaserade informationstjänster där Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias olika nät. Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen men högre avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre. Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars 1999 ett avtal att slå samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har där- efter godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260). I december 1999 avbröts fusionen. Styrelse år 2000 Petersson, Lars-Eric, ordförande Bennet, Carl Carlsson, Ingvar Igel, Anders Johansson-Hedberg, Birgitta Kark, Jan-Åke Käck, Ronny, arbetstagarrepresentant Westman, Berith, arbetstagarrepresentant André Christer, arbetstagarrepresentant Isaksson, Elof, arbetstagarrepresentant Mölleby, Gösta, arbetstagarrepresentant Boman, Anders, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Kark, Jan-Åke 2.51 Teracom AB Riktlinjer Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni 1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som en garanti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och för att priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt, dvs. Utsändningstjänsterna för TV via marknätet, inte blir oskäligt höga. Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överfö- ring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknads- föra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-området. Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd bered- skap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföre- tag som använder sig av Teracoms distributionstjänster. Styrelse år 2000 Gunnarsson, Gösta, ordförande Abjörner, Lena Bondestam, Anitha Gustafsson, Karl Erik Gustavsson, Åke Zander, Jens Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant Howe, Peter, arbetstagarrepresentant Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Persson, Valdemar 2.52 Vattenfall AB Riktlinjer Vattenfall AB bildades 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr. 1991/92:318). Huvudmotivet för bolagiseringen var att effektivisera för- valtningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effekti- visering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, lik- som anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsfor- men skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöj- ligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkast- ningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop. 1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade kärn- kraftsavvecklingen (Ds 1997:14). Styrelse år 2000 Gerhard Larsson, ordförande Fossum, Lilian Eklund, Helge Grönlund, Jan Hjorth, Lars Johansson, Göran Marking, Bo Nyquist, Carl-Erik Striby, Christina Ögren, Kent, suppleant Bernhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Tiusanen, Bertil, tf VD (april–juli 2000) Josefsson, Lars (från augusti 2000) 2.53 Venantius AB Riktlinjer Bolaget har som huvudsakliga uppgifter att förvalta och finansiera myn- dighetsbeslutade bostadslån (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20). Inriktningen för verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtals- period. Styrelse år 2000 Persson, Kurt, ordförande Dillén, Mats Ericsson, Barbara Gustafsson, Eva-Britt Kjellander, Claes Rönnberg, Mats Verkställande direktör Gustafsson, Eva-Britt 2.54 V&S Vin & Sprit AB Riktlinjer V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med 1994 monopol på import, export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet reglerades av lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. samt ett avtal mellan staten och bolaget. I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Styrelse år 2000 Dahlbäck, Claes, ordförande Björk, Anders Jacobsson, Egon Johansson, Anita Lagerblad, Peter Liffner, Christina Loiborg, Ebbe M Malmborg, Curt Mårtensson, Arne Starup, Helena, suppleant Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant Nilsson, Kurt, arbetstagarrepresentant Möller, Roger, arbetstagarrepresentant, suppleant Peterson, Kenneth, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Lagerblad, Peter 2.55 Voksenåsen A/S Riktlinjer Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2000 angivit särskilda verksamhetsmål för bolaget. Voksenåsens programverksamhet har som mål att göra Voksenåsen till en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Bolaget skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndighe- ter och organisationer i både Sverige och Norge samt öka antalet pro- graminslag riktade till ungdomar. Målet för hotellverksamheten är att erbjuda Voksenåsens gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkur- rens med liknande anläggningar i Osloområdet samt att uppnå god lön- samhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte. Styrelse år 2000 Bohlin, Görel, ordförande Kleppe, Per, vice ordförande Buttedahl, Johan Enochsson, Pia Eidem, Bjarne Mørk Ruth, Arne Sohlman, Ragnar Stendahl, Christina Jones, Birgit, arbetstagarrepresentant Karlsson-Pehrsson, Gullevi, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Ellingsen, Karl Einar 3 Avvecklingsbolag 3.1 Grängesbergs Gruvor AB Riktlinjer Riksdagen beslutade hösten att godkänna överlåtelseavatal mellan SSAB och staten innebärande att samtliga aktier i SSAB gruvor AB per den 31 december 1987 överläts till staten samt att staten övertog SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställningsskydd t.o.m. utgången av 1991 (prop. 1987/88:25, bet 1987/88:NU12, rskr. 1987/88:112). Gruvbolagets namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gruvor AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera etablerandet av nya företag i Grängesberg. I enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga organisationer beslutades våren 1989 att gruvdriften skulle upphöra årsskiftet 1989/90, dvs. två år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personalavveckling, etablering av nya företag samt återställande av gruvområdet. Den 29 juni 1995 förvärvade Ludvika kommun samtliga aktier i Utvecklings AB Laven från GGAB. Genom optionsavtal till köpeavtalet äger Ludvika kommun rätt men inte skyldighet att senast 31 december 2000 förvärva samtliga aktier i GGAB. Under hösten 1999 har Ludvika kommun beslutat att utnyttja optionsavtalet och begärt att få förvärva samtliga aktier i GGAB. Styrelse år 2000 Engman, Gunnar, ordförande Berggren, Christer Mitteregger, Fritz Verkställande direktör Aronsson, Per 3.2 AB Kurortsverksamhet Bolaget är under likvidation. 3.3 SKD företagen AB 3.4 Statens premiefond AB Styrelse år 2000 Hansson, Ingemar, ordförande Dexe, Nils Ragsten Pettersson, Christina Verkställande direktör Ragsten Pettersson, Christina 3.5 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation) Bolaget är under likvidation, likvidationen beräknas vara klar 2001. 3.6 Zenit Shipping AB Riktlinjer Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det då privata AB Götaverken, för att så som beställare för fartyg som bygg- des för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av Götaver- ken vid bildandet av Svenska Varv koncernen 1977 fick Zenit Shipping en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping. Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 miljoner kronor. Under 1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande åta- gande av medelst villkorade medel tillskott successivt täck förlusterna vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner kronor. Till och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 miljoner kronor av dessa medel. Under åren 1990–1995 har detta belopp till fullo återbeta- lats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats 193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat 6 400 000 dwt. fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg. Styrelse år 2000 Lewin, Leif, ordförande Berggren, Christer Carnhagen, Göran Molander, Harald Verkställande direktör Molander, Harald 4 Rättelse till 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande I redogörelsen för företag med statligt ägande sidan 93, har AB Svensk Exportkredit efter tryckningen kommit in med en ny uppgift avseende nettovinsten för 1999. Nettovinsten uppgick till 600 mkr. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 juli 2000 Närvarande: Thalén, ordförande, och statsråden von Sydow, Östros, Engqvist och Rosengren. Föredragande: Thalén Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:120 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 1999/2000:120 198 3 1 Skr. 2000/2001:120 Skr. 1999/2000:120 Bilaga 1 198 Skr. 1999/2000:120 Bilaga 1 7 Skr. 1999/2000:120 Bilaga 2 194 Skr. 1999/2000:120 Bilaga 2 155 Skr. 1999/2000:120 198 198