Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1999/2000:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 Skr. 1999/2000:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 maj 2000 Lena Hjelm-Wallén Lars Engqvist (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvs- fonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och arvsfondsdelegationen för- delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör upp- märksammas vid kommande fördelning ur Allmänna arvsfonden. Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. 5 2.1 När arvsfonden får egendom 5 2.2 När arvsfonden avstår från egendom 6 2.3 Kostnader för fonden 7 3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden 7 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet 8 3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd 8 3.1.2 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden – översiktlig beskrivning 9 3.1.3 Registrering och handläggning m.m. 10 3.1.4 Beslutade ärenden 10 3.1.5 Redogörelse för fördelat projektstöd 11 3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (För- teckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) 11 3.2.1 Datateknik 12 3.2.2 Drogförebyggande 12 3.2.3 Familjestöd 12 3.2.4 Fritid/Idrott 12 3.2.5 Information/Utbildning 13 3.2.6 Kultur 13 3.2.7 Lokaler 13 3.2.8 Utrustning och inventarier 13 3.2.9 Utsatta barn och ungdomar 13 3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 – 25 år (För- teckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) 14 3.3.1 Arbete/Sysselsättning 14 3.3.2 Brottsförebyggande 14 3.3.3 Datateknik 15 3.3.4 Drogförebyggande 15 3.3.5 Fritid/Idrott 15 3.3.6 Främlingsfientlighet 15 3.3.7 Idrottens sociala ansvar 16 3.3.8 Information/Utbildning 16 3.3.9 Jämställdhet 16 3.3.10 Konsument/Ekonomi 16 3.3.11 Kultur 16 3.3.12 Kultur för integration 17 3.3.13 Kvinnofrid 17 3.3.14 Kvinnor/Flickor 17 3.3.15 Lokaler 17 3.3.16 Media 18 3.3.17 Mobbning 18 3.3.18 Organisationsutveckling 18 3.3.19 Ungdomars politiska delaktighet 18 3.3.20 Utsatta barn och ungdomar 19 3.3.21 Våldsförebyggande 19 3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktions- hinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) 19 3.4.1 Arbete/sysselsättning 19 3.4.2 Bemötande 20 3.4.3 Datateknik 20 3.4.4 Familjestöd 20 3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet 20 3.4.6 Fritid/Idrott 20 3.4.7 Hjälpmedel 21 3.4.8 Information/Utbildning 21 3.4.9 Invandrare och handikapp 21 3.4.10 IT Handikapp 21 3.4.11 Kost och motion 21 3.4.12 Kultur 22 3.4.13 Kvinnor och handikapp samt Kvinnofrid 22 3.4.14 Lokaler 22 3.4.15 Media och Miljö 22 3.4.16 Organisationsutveckling 22 3.4.17 Rehabiliteringsmetoder 23 3.4.18 Tillgänglighet 23 3.4.19 Utrustning 23 4 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna 23 4.1 Särskild satsning för alla målgrupperna 24 4.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverk- samhet, främst på lokal nivå (1998 – ) 24 4.2 Satsningar till förmån för barn under 12 år 24 4.2.1 Stöd till projekt som motverkar använd- ningen av tobak (1998 – ) 24 4.2.2 Drogförebyggande (1997 – ) 25 4.2.3 FN:s konvention om barnets rättigheter (1996 – ) 25 4.2.4 Barn i vissa storstadsområden (1995 – ) 25 4.3 Satsningar till förmån för ungdomar 12–25 år 26 4.3.1 Ungdomars egna kulturverksamheter (1999 – ) 26 4.3.2 Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet (1999 – ) 26 4.3.3 Utveckling av ungdomars egen organisering (1998 – ) 27 4.3.4 Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 – ) 27 4.3.5 Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjöregionen (1998 – ) 27 4.3.6 Utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar (1997 – ) 28 4.3.7 Ungdomars egna visioner inför 2000-talet (1999 – 2000) 28 4.3.8 Ung Kultur (1998 – 1999) 28 4.3.9 Skolkooperativ (1997 – 1999) 28 4.3.10 Synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet (1996 – 1999) 29 4.3.11 Ungdomars möjligheter till inflytande (1995 – 1999) 29 4.4 Satsningar till förmån för personer med funktionshinder 30 4.4.1 IT och handikapp (1998 – ) 30 4.4.2 Alternativa stöd och boendeformer (1997 – ) 30 5 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden 31 5.1 Verksamhet till förmån för barn 32 5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar 34 5.3 Verksamhet till förmån för personer med funk- tionshinder 35 6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 36 6.1 Information 36 6.2 Uppföljning och utvärdering 38 6.3 Erfarenhetsspridning 40 Bilaga 1 Bokslut (Kammarkollegiet 42 Bilaga 2 Fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden under år 1999 49 Bilaga 3 Projektkatalog 52 Bilaga 4 Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden 230 Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 4 maj 2000 241 1 Inledning Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i sam- band med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvda- balken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släk- tingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla All- männa arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funk- tionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen för- delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapi- talförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktav- kastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsam- mans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 1999 till ca 1 064 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 3 755 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1999 har totalavkastningen varit 66 procent (direktavkastningen 2,6 procent) i ak- tiekonsortiet och 2,8 procent (direktavkastningen 6,7 procent) i räntekon- sortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappersportfölj. För budgetåret 2000 finns det ca 284 miljoner kronor att dela ut. Bok- slut för budgetåret 1999 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1. 2.1 När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente- rats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släk- tingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen före- träder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutred- ningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammar- kollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 1999 kom det in 1 790 arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 241 testamentsärenden, dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kolle- giet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvs- fondens räkning uppgick till 531. Under budgetåret 1999 kom det in drygt 239 miljoner kronor netto till arvsfonden. En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. 2.2 När arvsfonden avstår från egendom I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra sär- skilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan per- son som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under budgetåret 1999 kom det in 62 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fon- den. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteck- ningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 1999 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 9 miljoner kronor. 2.3 Kostnader för fonden Ur fonden har under budgetåret 1999 betalats följande kostnader: Kammarkollegiet (miljoner kronor) - Dödsboavveckling m.m. 6,7 - Fondförvaltning 2,8 - Utbetalning av beviljat stöd 0,3 Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen - Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden m.m. 3,4 De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fon- den avseende budgetåret 1999 uppgick till 13,2 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 0,4 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av bud- getåret. 3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegatio- nen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfonds- lagen). I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvs- fondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall över- lämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör läm- nas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får be- sluta om stöd överstigande 300 000 kronor. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av rege- ringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice ordförande är statssekreterare i Kulturdepartementet. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Arvs- fondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Social- departementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Kulturdepartementet för beredning av ärenden som rör verk- samhet till förmån för ungdomar i åldern 12–25 år. För beredningen av ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda delegationen. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsde- legationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet. 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5–7 §§ arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och perso- ner med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ide- ell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklings- verksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsam- mans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges till enskilda personer. Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar för- bättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella si- tuation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra or- ganisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åt- gärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste åter- betalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under av- skrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas uppgifter om tillgänglig- heten för personer med funktionshinder. 3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärde- ring av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 6). 3.1.2 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden – översiktlig beskrivning Under år 1999 har det funnits ca 353 miljoner kronor att fördela ur All- männa arvsfonden. Av dessa medel var ca 150 miljoner kronor överförda från föregående år och ca 203 miljoner kronor tillförda från 1998 års re- sultat. Totalt har ca 243 miljoner fördelats till olika projekt samt avsatts för särskilda satsningar under året, se bilaga 2. Medel som återförts eller återbetalats till fonden samt de medel som inte disponerats under året, totalt ca 110 miljoner kronor varav ca 30 miljoner kronor är intecknade inom ramen för särskilda satsningar, har överförts till utdelningsbara medel för år 2000. 3.1.2.1 Den löpande fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden Under år 1999 har det fördelats ca 155 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Ca 26,3 miljoner kronor för målgruppen barn under 12 år, 26,7 miljoner kronor för målgruppen ungdomar 12–25 år och ca 102 miljoner kronor till målgruppen personer med funktionshinder. 3.1.2.2 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden inom ramen för särskilda satsningar Under år 1999 har det funnits ca 126,3 miljoner kronor att fördela för nya eller pågående satsningar. Dessa medel består av ca 38,6 miljoner kronor från föregående år och 87,7 miljoner kronor som avsatts under år 1999. Av de medel som avsatts under år 1999 har regeringen delegerat 60 miljoner kronor till annan myndighet att fördela och 27,7 miljoner kronor delegerades till de pågående satsningar som Arvsfondsdelegationen själv svarar för. Totalt har ca 33,1 miljoner kronor fördelats under året. Den exakta fördelningen på respektive satsning framgår av bilaga 2. Vidare har 2,9 miljoner kronor återförts till utdelningsbara medel från satsningar som avslutats under året. Medel som återförts eller återbetalats till pågående satsningar samt de medel som ej disponerats under året, totalt ca 30,3 miljoner kronor har överförts till år 2000. De särskilda sats- ningarna redovisas under kapitel 4. 3.1.3 Registrering och handläggning m.m. Under år 1999 har till Arvsfondsdelegationen inkommit 2 263 ärenden. Av dessa var 1 795 ansökningar om stöd ur fonden, 453 redovisningar av beviljat stöd samt 15 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.). Inkomna ärenden 1999 1998 1997 Barn 418 393 439 Ungdom 865 701 929 Handikapp 669 625 576 Ej fondens målgrupper 68 73 83 Enskilda 243 312 436 Totalt 2 263 2 104 2 463 Fördelade på: Ansökningar 1 795 1 661 2 058 Övrigt ärende 15 14 5 Redovisningar 453 429 400 Totalt 2 263 2 104 2 463 3.1.4 Beslutade ärenden Sammanlagt har 1 734 beslut fattats under budgetåret enligt följande: 1999 1998 1997 Bifall regering 163 1) 216 160 Bifall delegation 331 1) 246 288 Avslag 1 198 1 202 1 544 Ad acta 37 52 30 Brevsvar 2 Överlämnat till annan 4 2 Totalt 1 734 1 720 2 024 1) Ett av besluten avser ej beslut om medel. Avslag 1999 1998 1997 Barn 196 203 226 Ungdom 462 411 554 Handikapp 236 199 244 Ej fondens målgrupper 61 77 80 Enskilda 243 312 436 Totalt 1 198 1 202 1 540 Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 198 ansökningar. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt ny- skapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som re- guljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. Av ansökningarna har 28 lagts ad acta (återkallats eller ersatts av annan ansökan) och 3 har överlämnats till annan enhet/myndighet m.m. Vidare har 12 övriga ärenden behandlats (förfrågningar m.m.) Dessutom har 456 redovisningar (från såväl år 1999 som tidigare år) granskats och godkänts. Godkända redovisningar 1999 1998 1997 456 415 437 3.1.5 Redogörelse för fördelat projektstöd Bifall-delegation 1999 1998 1997 Barn 59 45 47 Ungdom 155 121 160 Handikapp 116 80 78 Totalt antal projekt 330 246 285 Bifall-regering Barn 40 101 42 Ungdom 19 19 29 Handikapp 103 103 88 Totalt antal projekt 162 223 159 I genomsnitt har ca 33 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd. Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att ut- veckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den ända- måls- och målgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinrikt- ning. En mer detaljerad redovisning för varje projekt lämnas i förteck- ning som bifogas som bilaga 3. En förteckning över mottagare av stöd redovisas i bilaga 4. 3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under år 1999 har sammanlagt 62 849 000 kronor fördelats genom 99 beslut med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år. 93 olika projekt har beviljats stöd. Två av projekten har fått medel genom två beslut. Av besluten rör 22 projekt barn med funktions- hinder. Regeringen har i två beslut ställt sammanlagt 15 miljoner kronor av dessa medel till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördela till organisa- tioner som bedriver ideell verksamhet, för alkohol- och drogförebyggan- de arbete samt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Rege- ringen har i två beslut avsatt sammanlagt 10 miljoner kronor till rege- ringens särskilda satsningar Barn i vissa storstadsområden samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Satsningarna redovisas närmare under kapitel 4.2 3.2.1 Datateknik Under år 1999 har stöd beviljats med sammanlagt 1 230 000 kronor till två projekt. Det ena projektet är en utvärdering av s.k. Datatek som efter försöksverksamhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet vid nästan alla barnhabiliteringar. Det andra projektet har som målgrupp barn med inkontinens. Barn med inkontinens löper stor risk att utveckla psykosociala problem. Studier visar också att när barnet blir torrt ökar självförtroendet. I skolåldern har de flesta barn lärt sig att tömma blåsan med hjälp av kateter. För detta behövs, förutom rent medicinsk behand- ling, träning och stöd under lång tid där barnets medverkan krävs. Syftet med projektet är att med hjälp av ett dataspel stödja och motivera barnen att träna så de får kontroll över sin urinering. 3.2.2 Drogförebyggande IOGT-NTO-rörelsen har beviljats 4 000 000 kronor för projektet ATTITYD (Alkoholfri uppväxt). Projektet är planerat att pågå i tre år och bedrivs i samarbete med Sveriges Riksidrottsförbund. Organisationerna vill tillsammans ta initiativ till ett brett förankrat arbete för en alkoholfri uppväxt. Målgrupperna är barn och ungdomar i idrotts- och IOGT-rörel- serna, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare. 3.2.3 Familjestöd I den kommande inriktningen för stöd ur Allmänna arvsfonden år 1999 angavs att olika former av utvecklingsarbete som rör föräldrastöd är angeläget. Under verksamhetsåret har 22 projekt med inriktning på familjestöd beviljats medel ur arvsfonden med sammanlagt 6 322 000 kronor. Sju av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till barn med funktionshinder och deras familjer. I flera av de projekt som rör föräldrautbildning nämns att många föräldrar idag saknar det sociala skyddsnät och det självklara stöd från den äldre generationen som man tidigare har haft. Det finns ett behov av att ge föräldrar kunskap om barns utveckling och inlärning för att förebygga kommunikationssvårigheter, känslomässiga och sociala problem. Genom att öka kontakten och samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa nätverk som stärker familjerna. 3.2.4 Fritid/Idrott Stöd har lämnats till 10 projekt med anknytning till fritid/idrott med sammanlagt 2 789 000 kronor. Här kan nämnas Bunkeflo Idrottsförening som fått stöd för ett hälsoprojekt gemensamt för idrottsrörelse och skola 3.2.5 Information/Utbildning 15 projekt har beviljats stöd med sammanlagt 16 177 000 kronor. Några av projekten som fått stöd är Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) som arbetar för att förbättra sjuka och funktionshindrade barns villkor på sjukhus. Målet med projektet är att utveckla ett kvalitetssystem som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och beslutsfattare. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) har fått medel till ett projekt om läsning av böcker med bl.a. målet att närma äldre och yngre generationer samt att skapa utbyte av sagor, sägner och berättelser från olika kulturkretsar genom kontakt, inte bara med barn utan även med äldre personer som har sina rötter i andra länder. 3.2.6 Kultur Till utveckling av kulturverksamhet för barn har 8 projekt lämnats stöd med sammanlagt 1 540 000 kronor. Ett av projekten som har fått stöd är Föreningen Berättarnätet i Kronoberg som genom sitt projekt vill utar- beta en metod där berättandet stimulerar läslusten hos barn och ungdomar som har läs- och skrivsvårigheter och som i dag aldrig får möjligheten att upptäcka läsandets glädje. 3.2.7 Lokaler Stöd ur fonden kan lämnas till del av kostnaderna för ideella organisatio- ners ny-, om- och tillbyggnad av lokaler om sådana åtgärder krävs för att verksamheten med och för barn skall kunna utvecklas och förnyas. Under år 1999 har 10 föreningar fått denna typ av stöd med sammanlagt 2 085 000 kronor. 3.2.8 Utrustning och inventarier Stockholms Scoutdistrikt har lämnats stöd med 165 000 kronor för att utveckla verksamhet för handikappade barn och ungdomar på sin läger- anläggning Vässarö. 3.2.9 Utsatta barn och ungdomar Fem projekt har fått stöd med sammanlagt 1 980 000 kronor under året. Här kan t.ex. nämnas Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg som har fått 750 000 kronor för ett projekt där föreningen skall arbeta med barn till psykiskt sjuka och funktionshindrade föräldrar. Målet är att genom gruppverksamhet stödja och hjälpa barnen som under professio- nell ledning skall få hjälp att upptäcka sina egna behov, känslor och för- utsättningar. 3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 – 25 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under budgetåret 1999 har ca 68,2 miljoner kronor fördelats ur Allmänna arvsfonden genom sammanlagt 125 beslut till verksamhet för ungdom. Av dessa medel har Ungdomsstyrelsen genom fem regeringsbeslut fått sammanlagt 36 miljoner kronor att fördela till särskilt angivna satsningar inom ungdomsområdet. Dessa satsningar samt pågående och under året avslutade, återfinns under kapitel 4.3. Vidare har ca 6,2 miljoner kronor fördelats genom sammanlagt 49 be- slut ur den gemensamma satsningen Utveckling och förnyelse av idrotts- verksamhet, främst på lokal nivå. Se kapitel 4.1. I de särskilda områden som regeringen lyfte fram under kommande in- riktning för år 1999 aviserades att avsätta särskilda medel för att stödja organisations- och verksamhetsutveckling inom såväl befintliga som nya ungdomsorganisationer, paraplyorganisationer och nätverk samt att ta initiativ till en särskild satsning på utveckling av nya mötesplatser och träffpunkter för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemen- samt. Vidare aviserades att inleda en särskild satsning på att stödja och sti- mulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater och dans i syfte att öka det lokala utrymmet för detta och att stödja projekt som på olika sätt lyfter fram ungas tankar om framtiden och samhället under det nya millenniets första tid. Regeringen aviserade även att nätverk som byggs upp för att stärka erfarenhetsutbytet och stimulera att liknande verksamheter etableras på nya orter och i fler bostadsområden skulle stödjas. Dessa inriktningar har under året fått stöd genom beslut eller särskilda satsningar. 3.3.1 Arbete/Sysselsättning Tre projekt har fått stöd med sammanlagt 1 100 000 kronor under året. Bland annat har Föreningen Cirkör fått stöd för det andra året för projektet "Cirkuspiloterna" som är en ny form av arbetsinriktad utbildning och Teaterkooperativet Teater X har fått stöd för det tredje och sista året av projektet "Igångsättningen" som bl.a. syftar till att göra Rosengård till en ekologisk stadsdel samt innehåller den individuella gymnasiesatsningen "Utmaningen" med internationell kockutbildning som bas. 3.3.2 Brottsförebyggande Fyra projekt med syfte att förebygga brott har fått stöd med sammanlagt 974 000 kronor under året. Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) har arbetat fram ett program som visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som deras handlande kan leda till och Bosniakiska Ungdomsföreningen (BUF) har tillsammans med tre andra invandrarföreningar i Göteborg startat projektet T.U.F.F. Denna nybildade multikulturella organisation bl.a. för att vara en länk mellan ungdomar och myndigheter, mot främ- lingsfientlighet och rasism och för att höja ungdomars kompetens och arbetsmoral samt värdet av moral, etik och respekt för alla människor. 3.3.3 Datateknik Tre föreningar har fått stöd med tillsammans 173 000 kronor för att stimulera ungdomar att arbeta med IT på lokal nivå. Bl.a. har Mandeiska kulturföreningen som undervisar arabiska ungdomar i datakunskap och om EU fått stöd samt Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn som för tredje och sista året bedriver ett projekt om datakunskap i bostadsområdet Backlura. Regeringen har redan i tidigare skrivelse till riksdagen betonat vikten av att stödja projekt som vänder sig till ungdomsgrupper som i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö. 3.3.4 Drogförebyggande Under året har åtta olika projekt fått stöd i drogförebyggande syfte. Totalt har 1 681 000 kronor fördelats till bl.a. Motorförarnas Helnykterhetsför- bunds Ungdomsförbund (MHF) i Västmanland som informerar ungdomar mellan 16 och 24 år om trafik och alkohol och Föreningen Hidde Ioy Dhaqan i Malmö som vill sprida information och kunskap om Khat och andra droger till invandrarungdom med afrikansk bakgrund samt göra riktade insatser för att hjälpa unga missbrukare. 3.3.5 Fritid/Idrott Sammanlagt 962 000 kronor har fördelats till åtta projekt med inriktning på fritid/idrott. Några av de projekt som fått stöd är Stiftelsen Stockholm Summer Games och Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå som genomför olika integrations- och utvecklingsprojekt samt Förbundet Skog och Ungdom (FSU) som bedriver ett fritidsprojekt vars syfte är att dels ge ungdomar mer inflytande och medbestämmande, dels integrera pojkars och flickors olika intressen för fritidsaktiviteter. 3.3.6 Främlingsfientlighet Stöd till projekt mot främlingsfientlighet och rasism har beviljats med totalt 1 405 000 kronor till bl.a. Röda Korsets Ungdomsförbund för ett projekt där de vill sammanföra ungdomar från olika kommuner eller kommundelar som representerar skilda sociala miljöer och inte bara be- gränsa sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Sveriges Unglottor har fått stöd för att genom utbildning och information engagera ung- domar att öppet verka för ett demokratiskt samhälle och motverka okun- skap, rädsla och främlingsfientlighet. Vidare har Mariestads Ekumeniska Råd, Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro och Pingstförsam- lingarnas Ungdomsarbete (PU) fått stöd för att genom olika metoder genomföra interaktiva upplevelseföreställningar om flyktingars situation från t.ex. krig i hemlandet till att sitta i en skolbänk i Sverige. Totalt har sju projekt fått stöd under året. 3.3.7 Idrottens sociala ansvar För att på olika sätt stärka idrottens roll i integrations- och folkhälso- arbetet samt ge ungdomar verktyg för att mer aktivt kunna verka i det lokala utvecklingsarbetet har Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU), Luleå Basketbollklubb och IFK Linköping Basket fått stöd med sammanlagt 4 090 000 kronor. 3.3.8 Information/Utbildning Sammanlagt har 1 832 000 kronor fördelats till åtta projekt. Svenska Kyrkans Unga i Uppsala har utformat en "bibelwebbsida" på internet för att ungdomar lättare skall kunna ta del av innehållet i den nyreviderade bibel som utkom i december 1999. Vidare har Sunnanå Sportklubb (SSK) i Skellefteå, Internationell Klubb Vorta Drom i Helsingborg samt Al-azharskolan i Bromma fått stöd för att arbeta med ungdomar i skolan och på så sätt stärka elevernas självtillit och förmåga att utvecklas. Kooperativa Institutet, Ek. förening har fått stöd för att med informations- och utbildningsinsatser genom bl.a. webbsidor på internet, ge ungdomar arbetsredskap i samband med TV-serien Starta eget tillsammans. 3.3.9 Jämställdhet I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden prioriteras stöd som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan pojkar och flickor. Tre projekt har fått stöd under året med sam- manlagt 635 000 kronor. Bl.a. har Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) fått stöd för att genomföra en kampanj för att öka studenters kunskap om könsdiskriminering och sexuella trakasserier och Fritidsforum, Riksför- bundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar har fått stöd för att utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. 3.3.10 Konsument/Ekonomi Stiftelsen Fair Trade Center har fått stöd med 210 000 kronor för att uppmuntra ungdomar att påverka företag till ett större socialt och ekolo- giskt ansvar. 3.3.11 Kultur Sammanlagt har 2 185 000 kronor fördelats till elva projekt som lyfter fram ungdomars olika kulturverksamheter. Bl.a. har Frikyrkliga Studie- förbundet i Hälsingland, Unga Örnar i Valbo, Tjänstemännens Bild- ningsverksamhet (TBV) i Kalmar och Folkets Hus i Piteå fått stöd för olika projekt där unga ickeprofessionella utövare av musik får möjlighet att finna nya vägar till ökad kunskap och utveckling av entreprenörsskap. 3.3.12 Kultur för integration Med kulturen som redskap för att främja relationer mellan ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund, har fyra olika projekt fått stöd med sammanlagt 894 000 kronor. Ett av dessa projekt genomförs av Rinkeby Folkets Husförening som tillsammans med Teater X i Malmö, Pannhuset i Göteborg och Boo Folkets Hus i Nacka fått stöd till en förstudie och projektering av Nätverket Kulturförökarna. Projektets syfte är att ge alla ungdomar i varje förort möjlighet att pröva på de kulturella uttrycken, att bidra till ökad samverkan mellan de lokala kulturkrafterna och stimulera till ökad kulturverksamhet i förorterna. 3.3.13 Kvinnofrid Fem projekt har fått stöd med sammanlagt 660 000 kronor för att mot- verka våld mot unga kvinnor och för att stimulera ungdomar att arbeta med de grundläggande värderingarna i samhället och hur dessa påverkar relationer mellan unga kvinnor och män. Gottsunda Film har fått stöd för att göra en dokumentärfilm om ungdomars attityder till sex och sexuella övergrepp mellan unga människor i samband med pjäsen "Fair Game". Vidare har Afrosvenskarnas Ungdomsförbund (ASU) fått stöd för att ge unga män insyn i vad manliga nätverk och kvinnojourer står för samt för att ta fram konkreta förslag på hur unga mäns roll och identitetsutveck- ling i förhållande till unga kvinnor skall behandlas. 3.3.14 Kvinnor/Flickor Projekt som särskilt vänder sig till flickor och unga kvinnor har fått stöd med 785 000 kronor. Bland de sex projekt som fått stöd kan nämnas Teater Tre Stockholm, Ek. förening och Föreningen Scenario – Rum för Unga som genom olika metoder, med teater som grund, skapar en positiv motbild till den ökade kroppsfixering som främst drabbar unga tjejer. Vidare har Svensk – Kurdisk Kultur- och Idrottsförening fått stöd för att bl.a. bilda en särskild tjejkommitté med bland annat en tjejjour dit tjejer kan vända sig med eventuella problem och frågor. 3.3.15 Lokaler Stöd med sammanlagt 3 009 000 kronor har fördelats till ny-, om- och tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet. Totalt har 17 föreningar och organisationer erhållit denna typ av stöd, bl.a. Betaniaförsamlingen i Hillerstorp som byggt om en f.d. postlokal till ungdomsgård och Mjölby Södra Idrottsförening som byggt en alternativ fritidsgård för efter- middagsverksamhet i anslutning till sin klubbstuga. 3.3.16 Media Föreningen Samling för Alby har fått stöd med 85 000 kronor för en lokalt förankrad ungdomstidning. Ungdomarna gör layout, reportage och intervjuer själva vilket leder till en ökad självkänsla och en positivare inställning för att aktivt söka sig till utbildning och arbete. 3.3.17 Mobbning Växjö Norra Idrottsförening har beviljats stöd med 94 000 kronor för det tredje och sista året i utbildning av Fair play, etik och moralfrågor inom föreningen och ute på skolorna i kommunen. 3.3.18 Organisationsutveckling Stiftelsen Fryshuset i Stockholm har fått stöd med 1 350 000 kronor för att tillsammans med 18 andra organisationer skapa ett aktivt nätverk av sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. Genom nätverket skall olika verksamheter ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte, bygga upp en kunskapsbank och skapa en form av ny folkrörelse för ett brett samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs. Nätverket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via in- ternet. 3.3.19 Ungdomars politiska delaktighet Totalt har sex projekt fått stöd med sammanlagt 3 283 000. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har fått stöd för att genom- föra en ungdomens egen demokratiutredning, Ungdomens Demokrati- kommission. Det övergripande syftet är att komplettera Demokratiutred- ningens arbete med ett konsekvent ungdomsperspektiv. LSU planerar en kartläggning av ungdomars möjlighet att påverka skolmiljön, sin när- miljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken, den nationella politiken och Europapolitiken. Särskilt kommer man att granska vilken funktion som ungdomars egna organisationer har i det demokratiska systemet och för demokratifostran och hur den resurs som dessa utgör tas tillvara i det demokratiska systemet. Elevorganisationen i Sverige har fått fortsatt stöd till projektet "Elevinflytande på riktigt" och Föreningen PeaceQuest har fått stöd för att genom internet engagera ungdomar i FN-frågor och skapa en kanal för unga människor att tycka till om svensk FN-politik. Vidare har Riksförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL) har fått stöd för att genomföra ett projekt för bi- och homosexuella gymnasieungdomar med syfte att synliggöra denna grupp och ge dem möjlighet att vara med och påverka den samlevnadsundervisning som ges i skolorna. 3.3.20 Utsatta barn och ungdomar Stöd har beviljats med sammanlagt 1 138 000 kronor till sju olika projekt för utsatta barn och ungdomar. Projekt som fått stöd under året är bl.a. Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg och Kulturföre- ningen Tjerhaj i Stockholm vars projekt i första hand syftar till att stärka ungdomar i riskzon till att bygga upp egna identiteter för att enklare in- tegreras i det svenska samhället samt Stiftelsen Fryshuset i Stockholm som bedriver projektet Modern Soul Academy, en musikverksamhet för socialt utsatta ungdomar där målsättningen i första hand är social – att vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt. 3.3.21 Våldsförebyggande Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje har fått stöd med 187 000 kronor för att genom förebyggande arbete öka kunskapen om det svenska samhället för syrianska ungdomar och på så sätt underlätta känslan av gemenskap med det svenska samhällssystemet. 3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under året har sammanlagt ca 128 miljoner kronor fördelats/avsatts för utveckling av verksamhet till förmån för personer med funktionshinder. Sammanlagt har 219 projekt beviljats 121 miljoner kronor genom beslut av Arvsfondsdelegationen eller regeringen. Genom tre regeringsbeslut har 26, 7 miljoner kronor avsatts för särskilda satsningar. Dessa redovisas under kapitel 4.4. 3.4.1 Arbete/sysselsättning Under året har fem projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor för att på olika sätt öka möjligheterna för personer med funktionshinder att få tillträde till arbetsmarknaden. Flera av projekten innehåller metoder som gör det möjligt för personer med funktionshinder att etappvis – från sysselsättning över kooperativ eller andra organisationsformer – pröva sina möjligheter med det yttersta målet att få ett reguljärt arbete. Riksföreningen Autism skall, genom ökad kunskap om funktionshindret och genom ett pedagogiskt arbetssätt, ge fler personer med autism bättre möjlighet att få och behålla ett arbete. Erfarenheterna skall dokumenteras och vidarebefordras till personalgrupper, föräldrar m.fl. Föreningen skall också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkringskassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg. 3.4.2 Bemötande I föregående skrivelse angavs behov av utvecklingsverksamhet som kan förbättra bemötandet av personer med funktionshinder. Inom detta ända- mål återfinns 13 projekt som syftar till att genom olika aktiviteter som t.ex. information och utbildning ge personalgrupper och allmänhet större insikt i funktionshindrades villkor. Sammanlagt har ca 9,3 miljoner kronor fördelats till dessa projekt. Bl.a. genomför Handikappföreningar- nas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne ett s.k. bemötandeprojekt. I samar- bete med HAREC (Handikapp- och RehabiliteringsforskningsCentrum, knutet till Högskolan i Lund och Malmö) skall man utarbeta en kvalitets- säkringsmodell som sedan skall tillämpas vid tre av försäkringskassans kontor i Skåne. 3.4.3 Datateknik Förutom den särskilda IT-satsningen som redovisas under avsnitt 4.4.1 har tre projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 1,6 miljoner kronor för att utveckla datateknik för personer med funktionshinder. 3.4.4 Familjestöd Stöd med sammanlagt ca 11,8 miljoner kronor har beviljats till 23 projekt. Flera av projekten syftar till att utveckla olika former av stöd som ger möjligheter till avlastning av anhöriga och möten för utbyte av erfarenheter och kunskap. Här kan nämnas Kamratföreningen Convictus som är en förening som arbetar med hivpositiva missbrukare. Föreningen vill under en tvåårsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och missbrukare. Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Österåker/Danderyd/ Vaxholm utvecklar tillsammans med kommunens Personliga ombud en modell för optimal rehabilitering med den sjuke, dennes anhöriga samt berörd personal involverade. 3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet Tre projekt har beviljats sammanlagt ca 1,5 miljoner kronor för projekt med syfte att dels informera om Standardreglernas intentioner, dels ut- veckla metoder för hur kommuner och landsting kan använda standard- reglerna som verktyg för att förbättra situationen för personer med funk- tionshinder. 3.4.6 Fritid/Idrott Totalt har 15 projekt som rör fritid/idrott för personer med funktions- hinder beviljats medel med sammanlagt 6 miljoner kronor. Så har t.ex. Umeå Handikappidrottsförening kunnat arbeta med projektet Möjlig- heternas Hus som vänder sig till ungdomar i åldrarna 12–24 år och som med idrottsaktiviteter som medel ger möjligheter till gemenskap m.m. Samma förening genomför även projektet Wheel & Walk Aerobic där ungdomar med och utan funktionshinder tillsammans deltar i aerobic- verksamhet. Svenska Handikappidrottsförbundet har beviljats medel för att på fem orter i landet tillsammans med kommunerna etablera s.k. Mo- tions- och idrottsskolor för personer med funktionshinder. 3.4.7 Hjälpmedel Tre projekt som rör utveckling av hjälpmedel har beviljats stöd med sammanlagt ca 2,2 miljoner kronor. Bl.a. har Neurologiskt Handikappa- des Riksförbund beviljats stöd för att personer som vistas på rehabilite- ringsanläggningen Humlegården skall kunna få hjälp att i sin hemkom- mun få tillgång till samma hjälpmedel och annan anpassning som utprovats på Humlegården. 3.4.8 Information/Utbildning Inom detta ändamål har drygt 33 miljoner kronor fördelats till 62 projekt. Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill informera och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om funktions- hindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller ge med- lemmarna ökad kunskap om samhällets olika och inte alltid så lättill- gängliga stödformer. Ändamålet angavs som angeläget i förra årets skri- velse. 3.4.9 Invandrare och handikapp Åtta projekt har beviljats stöd med sammanlagt ca 3,7 miljoner kronor. Projekten syftar till att ge kunskap till invandrare om svensk handi- kappolitik för att förändra attityder till funktionshinder och till att öka samarbetet mellan handikapporganisationer och invandrarorganisationer. Detta har tidigare varit en s.k. särskild satsning som är avslutad men be- hov av utvecklingsarbete finns fortfarande. 3.4.10 IT Handikapp Hjälpmedelsinstitutet har beviljats 3,3 miljoner kronor för riksomfattande informationsinsatser i samband med satsningen IT Handikapp som be- skrivs i kapitel 4.4.1. 3.4.11 Kost och motion Fyra projekt med denna inriktning har beviljats sammanlagt ca 2,4 miljoner kronor. Bl.a. har Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka be- viljats medel för att sammanställa en kokbok med recept som är närings- anpassade, spännande och smakriktiga. Ändamålet angavs som angeläget i förra årets skrivelse. 3.4.12 Kultur Stöd har fördelats till 10 projekt med sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor. Bl.a. har Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö tillsammans med MOOMSteatern beviljats medel för en teateruppsättning där utvecklings- störda och icke utvecklingsstörda skådespelare spelar mot varandra på samma villkor. 3.4.13 Kvinnor och handikapp samt Kvinnofrid Åtta projekt har beviljats sammanlagt drygt 3,1 miljoner kronor. Ända- målet startade för några år sedan som en s.k. särskild satsning. Bl.a. har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) fått stöd till ett projekt med syfte att utveckla verksamhet för psykiskt funktions- hindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp. Svenska Parkin- sonförbundet har beviljats medel till ett projekt för kvinnor med Parkin- sons sjukdom. Målet för kvinnofridsprojektet som genomförs av Sveriges Dövas Ungdomsförbund är att göra döva tjejer och killar medvetna om sina attityder mot varandra för att kunna prata med varandra på ett naturligt sätt utan att behöva blanda in kränkande ord m.m. 3.4.14 Lokaler Två beslut som rör s.k. lokalstöd har fattats med totalt 130 000 kronor. Föreningarna som har erhållit stöd är Riksförbundet för Social och Men- tal Hälsa (RSMH) i Ljungby och De Blindas Fritidsklubb (DBFK). 3.4.15 Media och Miljö Tre projekt har erhållit stöd med ett belopp av sammanlagt ca 1,6 miljo- ner kronor. 3.4.16 Organisationsutveckling Omvärldsförändringar som att t.ex. stödet till flera målgrupper flyttats från landstinget till primärkommunen samt att landsting slås samman, har medfört att handikapporganisationer behöver ändra såväl organisation som arbetsformer. Fyra projekt med denna inriktning har beviljats stöd med sammanlagt ca 3 miljoner kronor. 3.4.17 Rehabiliteringsmetoder Stöd har beviljats med sammanlagt ca 8,7 miljoner kronor till 13 projekt med syfte att komplettera eller utveckla offentlig verksamhet. Statens Institutionsstyrelse (SiS) har tillsammans med Riksförbundet för Rörel- sehindrade Barn och Ungdomar (RBU) fått stöd till DAMP-projektet. Projektet omfattar både en utbildningssatsning samt alternativa behand- lingsformer för ungdomarna och deras föräldrar. 3.4.18 Tillgänglighet Nio projekt som rör detta prioriterade område har beviljats stöd med sammanlagt ca 4,3 miljoner kronor. Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) har fått stöd till ett projekt kallat Språka loss – ett projekt med syfte att hos textproducenter i samhället öka insikterna om vikten att göra texten tillgänglig för alla. Synskadades Riksförbund (SRF) har fått stöd till projektet Oberoende resande. För- bundet undersöker bl.a. vilka åtgärder som behövs för att ge synskadade bästa resesituation. 3.4.19 Utrustning Stöd till viss utrustning kan, om utrustningen har stor betydelse för mål- gruppen, utgå till handikapporganisationer. Två projekt har erhållit stöd med drygt 500 000 kronor. 4 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna Här redovisas s.k. särskilda satsningar dvs. att regeringen avsätter medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod. Besluten kan dels vara en uppföljning av ändamål som aviserats i skrivel- sens avsnitt Kommande inriktning, dels beslut om satsningar för ändamål som aktualiseras under löpande budgetår. Besluten kan innebära att me- del ställs till t.ex. annan myndighets förfogande för fördelning till projekt eller s.k. rambeslut där regeringen beslutat avsätta en bestämd mängd medel för ett bestämt ändamål under en viss tidperiod för beslut av Arvsfondsdelegationen. Medel som avsätts under ett år kan fördelas till projekt under detta år men även under kommande år. Beslut om ytterligare medel tas i regel när de första medlen förbrukats. Det innebär att de olika projekt som får bi- fallsbeslut inom ramen för en särskild satsning under ett visst år kan er- hålla stöd ur såväl de medel som avsatts för ändamålet tidigare år som medel som avsatts för ändamålet samma år. 4.1 Särskild satsning för alla målgrupperna 4.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå (1998 – ) I september 1998 beslutade regeringen att under tre år avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för fondens alla målgrupper främst på lokal nivå. Satsningens över- gripande syfte är att stödja initiativ från främst lokala organisationer att inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. För budgetåret 1999 avsattes 20 miljoner kronor i denna satsning. Under året har 49 projekt med detta syfte fått stöd med sammanlagt 6 236 000 kronor. Av de projekt som fått stöd handlar tio projekt om utveckling av verksamhet för barn, 22 projekt rör ungdomar, sju projekt berör barn och ungdomar med funktionshinder och slutligen tio projekt som berör både barn och ungdomar. Några exempel på projekt som fått stöd när det rör barn, är utveckling av nya former för att låta barn på ett lekfullt sätt prova på olika idrotter utan krav på prestation, t.ex. genom olika former av idrottsskolor. När det rör ungdomar har flera projekt fått stöd för att utveckla idrottsverksamheten i föreningslivet så att ung- domars egna initiativ och intressen tillvaratas. Projekt för funktionshind- rade som fått stöd under året handlar mycket om att utveckla och öka möjligheterna till idrott för funktionshindrade, såväl för barn och ung- domar som vuxna. En arbetsgrupp med representanter från bl.a. idrotts- rörelsen bistår Arvsfondsdelegationen i genomförandet av satsningen. Idrottsarbetsgruppen har förutom att delta i beredningen av de ansök- ningar som inkommit också arbetat med olika informationsinsatser som hittills varit inriktade på att få ut grundläggande information. En särskild hemsida (www.idrottsutveckling.nu) har producerats. Som ett ytterligare led i informationen har ett antal informationsträffar med identifierade nyckelpersoner och organisationer genomförts. Syftet har främst varit att sprida information, men också att inspirera dessa nyckelpersoner och organisationer att i sin tur arbeta som inspiratörer för det lokala före- ningslivet. 4.2 Satsningar till förmån för barn under 12 år 4.2.1 Stöd till projekt som motverkar användningen av tobak (1998 – ) Regeringen beslutade år 1998 att ställa sammanlagt 10 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande att fördelas till ideella organisationers projekt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet av- såg det första året av tre med avsikt att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor. Bakgrunden till beslutet är bl.a. att rökning är den viktigaste enskilda orsaken till ohälsa och att tobaksdöden varje år drabbar cirka 8 000 per- soner i Sverige. Nästan ingen börjar röka i vuxen ålder, det gör man i ungdomen, när grupptillhörighet och sökandet efter en egen identitet spelar en stor roll. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbild- nings- och informationsinsatser mot tobaksanvändning hos barn och ung- domar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra barn och ungdomar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak. Projekt där barn och ungdomar själva har ett aktivt inflytande prioriteras. Under det första projektåret har 19 projekt beviljats stöd med ca 9 500 000 kronor. Regeringen har i september 1999 beslutat avsätta ytter- ligare 10 miljoner kronor för detta ändamål. Av dessa medel har ca 9,5 miljoner kronor fördelats under december 1999. F.n. pågår 35 olika projekt över hela landet. 4.2.2 Drogförebyggande (1997 – ) Regeringen ställde i april 1997 och i juni 1998 sammanlagt 25 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för fördelning av stöd till ideella organisationers barn- och ungdomsprojekt som ligger i linje med den nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande arbete. I november 1999 har regeringen ställt ytterligare 5 miljoner till Folk- hälsoinstitutets förfogande för samma syfte. Under det de två första projektåren har drygt 160 projekt tilldelats stöd varav 47 är fortsättningsprojekt. De flesta projekten inriktar sig på skolan, fritiden eller trafiken. 4.2.3 FN:s konvention om barnets rättigheter (1996 – ) För att underlätta att FN:s konvention om barnets rättigheter införlivas på alla nivåer i samhället fattade regeringen i december 1996 beslut om en satsning för bättre kunskaper om barnkonventionen. I december 1996, april 1998 och mars 1999 har regeringen beslutat att avsätta sammanlagt 25 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att ytterligare sprida kunskap om barnkonventionen i kommuner och landsting. Avsikten med regeringens beslut var att ge möjlighet för frivilligorganisationerna att genomföra olika projekt som ökar kunskaperna om barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting. Hittills har 57 lokala projekt tilldelats medel med ca 23 miljoner kronor. Under år 1999 har 5 031 000 kronor fördelats till 16 projekt samt till vissa gemensamma kostnader för samordningsgruppen inom informa- tionsprojektet som benämns Dags för barnkonventionen. Satsningen utvärderas genom Barnombudsmannen som också bl.a. har haft uppgiften att vara samordnande för frivilligorganisationerna. 4.2.4 Barn i vissa storstadsområden (1995 – ) Kommunen har skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till barn vars föräldrar arbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av barn- omsorg. Som en konsekvens av detta får många barn som har föräldrar som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma inte del av barnomsorg. I vissa storstadsområden är andelen barn som står utanför barnomsorgen betydligt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller inte minst barn med in- vandrarbakgrund. Många barn som bor i segregerade bostadsområden och har en hemmavarande förälder får svårigheter att integreras i sam- hället. De får i allmänhet inte tillgång till pedagogisk gruppverksamhet och heller inte stöd i sin språkutveckling. Regeringen har under åren 1995 – 1999 avsatt sammanlagt 50 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att socialtjänsten i samarbete med ideella organisationer skall kunna utveckla och pröva olika typer av verk- samheter för barn som av olika skäl står utanför den reguljära barnom- sorgen och som syftar till att öka deras integrationsmöjligheter i sam- hället. Medlen har fördelats i samråd med Storstadskommittén (1995:1). Under hela perioden har sammanlagt ett tjugotal projekt i Stockholm, Botkyrka, Huddinge, Haninge, Göteborg och Malmö tilldelats medel. Några av projekten innefattar ett stort antal delprojekt vilket sammanlagt ger över hundra projekt. 1999 har sex projekt med detta syfte beviljats stöd med sammanlagt 6 530 000 kronor. Det åligger de olika delprojekten att lämna såväl del- som slutrapporter till Arvsfondsdelegationen. I samband med att medel beviljades till projekten lämnades anvisningar om hur rapporteringen skulle göras. Här betonades att Arvsfondsdelegationen och Storstadskommittén särskilt ville följa de processer och verksamhetsformer som startade med stöd av arvsfondsmedlen. En särskild utvärderare arbetar nu med en utvärde- ringsrapport som kommer att presenteras i antologiform. Antologin bygger i huvudsak på bidrag från externa utvärderare som varit engage- rade i de större projekten med uppdrag att göra processutvärderingar. 4.3 Satsningar till förmån för ungdomar 12–25 år 4.3.1 Ungdomars egna kulturverksamheter (1999 – ) Regeringen har ställt 5 miljoner kronor för det första året av tre till Ung- domsstyrelsens förfogande för att stimulera och lokalt stödja utveck- lingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater, dans och eget skapande. Idag är kultur ett stort ungdomsintresse och i den unga kulturen finns en förnyelse och växtkraft som kulturlivet måste ta till vara. Syftet med satsningen är att skapa ett ökat utrymme lokalt för ungdomars eget skapande och för ung kultur. 4.3.2 Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet (1999 – ) Syftet med denna satsning är att stimulera förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt. Totalt har 10 miljoner kronor ställts till Ungdomsstyrelsens förfogande för åren 1999 och 2000. Bakgrunden till satsningen är att ungdomars fritidsintressen ständigt förändras och idag har dessa helt andra förutsättningar än för 10 år sedan. De stora tonårskullarna i början av 2000-talet kommer att ställa nya krav på den lokala kultur- och fritidsverksamheten. Regeringen har för avsikt att under fyra projektår avsätta sammanlagt 20 miljoner kronor för detta ändamål. 4.3.3 Utveckling av ungdomars egen organisering (1998 – ) I september 1998 avsatte regeringen 10 miljoner kronor, att fördelas av Ungdomsstyrelsen, för stöd som syftar till att utveckla ungdomars egen organisering. Totalt 37 projekt har fått stöd fram till och med år 1999. Under november 1999 beslutade regeringen att ytterligare 10 miljoner kronor skall fördelas för att stödja fortsatt uppbyggnad och utveckling av verksamhet där ungdomar tillsammans definierar och arbetar med frågor som är mest angelägna för dem själva. Det övergripande syftet med denna satsning är att skapa förutsättningar för utvecklingsarbete i ung- domsorganisationerna, såväl inom det traditionella föreningslivet som i nya former. Av de anvisade medlen kan upp till 2 miljoner kronor använ- das för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden utvecklar nya former för att i skolorna föra ut information och debatt om politiken och den politiska demokratins arbetssätt. Ytterligare ett år av denna sats- ning är planerad. 4.3.4 Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 – ) I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talangsats- ning inom handikappidrotten. Svenska Handikappidrottsförbundet har fått stöd under året med 2 500 000 kronor för aktiviteter omfattande indi- viduellt anpassad rådgivning samt tränings- och tävlingsprogram liksom tränarstöd, tester och uppföljning. Vidare har Sveriges Dövas Idrottsför- bund (SDI) fått stöd med 500 000 kronor för att informera ungdomar om SDI:s verksamhet, informera om teckenspråkets möjligheter, uppmuntra till aktivt deltagande i dövidrottens utbud samt att skapa förutsättningar för att ungdomar, som är talangfulla nog att nå dövidrottseliten, skall ut- veckla sina idrottsliga färdigheter. 4.3.5 Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjöregionen (1998 – ) I juni 1998 avsatte regeringen 5 miljoner kronor för stöd till ungdomars utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjöregionen. Det övergripande syftet med denna satsning som fördelas av Ungdomsstyrelsen är att stödja svenska ungdomars internationella engagemang i Östersjöregionen genom att ge förutsättningar för att utveckla ett ömsesidigt samarbete i regionen. De projekt som får stöd skall bygga på gemensamma intressen från samarbetande ungdomsgrupper från olika länder. Genom denna sats- ning ges ungdomar i Sverige ökad kunskap och förståelse för historiska, kulturella och sociala villkor och möjligheter i länderna runt Östersjön. Totalt har 43 projekt fått stöd fram till och med år 1999. 4.3.6 Utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar (1997 – ) Under år 1997 avsatte regeringen 12 miljoner kronor till lokala utveck- lingsinsatser med bred samverkan mellan ideella och offentliga organisa- tioner. Av dessa medel belastade 8 miljoner år 1997 och 4 miljoner år 1998. Under år 1999 har regeringen avsatt ytterligare 6 miljoner kronor. Satsningen som fördelas av Ungdomsstyrelsen syftar till att utveckla metoder när det gäller individuella insatser, att utveckla metoder för allmänt förebyggande insatser samt att stimulera en ökad lokal sam- verkan. Satsningen bedrivs under fyra år i samverkan med 15 pilotkom- muner som tidigare utsetts av regeringen. Totalt har 59 projekt fått stöd fram till och med år 1999. 4.3.7 Ungdomars egna visioner inför 2000-talet (1999 – 2000) I maj 1999 tog regeringen beslut om att Ungdomsstyrelsen skall fördela 5 miljoner kronor till projekt som lyfter fram ungdomars egna visioner in- för 2000-talet. Det övergripande syftet med denna satsning är att stödja ungdomars egna visioner om samhället under det nya millenniets första tid och att öppna vägar för att ungas tankar och visioner får tydliga mot- tagare och når ut i samhället. 4.3.8 Ung Kultur (1998 – 1999) Under året avslutades denna satsning där regeringen under ett år avsatte en miljon kronor till lokala projekt för genomförande av Ungdomens kulturdagar. Målsättningen var att få till stånd en debatt i kommunen om ungdomars kulturverksamhet. En särskild utvärdering av de projekt som fått stöd, Lust for life – Tolv nedslag i den unga kulturen, har kommit ut under år 1999 och under hösten har de filmer som producerats i samband med Ungkulturdagarna visats på Hela Sveriges Filmfestival i Västmanland. I samband med denna festival fick Bygdegårdarnas Riks- förbund stöd med 200 000 kronor. 4.3.9 Skolkooperativ (1997 – 1999) Under år 1999 avslutades denna satsning med syfte att utveckla kooperativ verksamhet på gymnasieskolor. Då flera av projekten är planerade att pågå ytterligare ett år kommer ett flertal ansökningar att inkomma under nuvarande år. Utvärderingen Att starta eget tillsammans på gymnasiet, som gjorts bland de sex första projekten i storstads- regionerna blev klar under året. Rapporten beskriver och analyserar bl. a. de svårigheter och möjlig- heter som uppstod när lärare och elever i projekten skapade en organisa- tion inom skolans ram där elever skulle ha majoriteten och makten. Under året har nio projekt fått stöd med sammanlagt 2 230 000 kronor. Några av de projekt som fått stöd är Skolkooperativet Coops Ek.förening i Värnamo som utvecklar skolans tidning genom att sälja annonsplatser, ge färska nyheter och utveckla marknadsföringsidéer och Gymnasie- särskolan i Kalmar som startat ett kooperativ för att i första hand produ- cera datorskurna texter. Vidare har Föreningen Café på G, Ek. förening i Lerum, startat ett kooperativt kafé på skolan. 4.3.10 Synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet (1996 – 1999) Under år 1999 avslutades den särskilda satsning ur Allmänna arvsfonden med syfte att synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet. Totalt har 74 projekt fått stöd för att utveckla metoder och verksamheter som enga- gerar flickor samt stärker deras inflytande i verksamhet som riktar sig till ungdomar. Utvärderingen Flickorna och frigörelsen – Forskning om flickor och arbete med tjejprojekt kom under år 1998. Denna utredning syftade till att belysa forskning om flickor samt att analysera hur teori- bildningen kan överföras till arbetet med flickor i praktiken. Frågor som lyfts fram i utredningen är hur vuxenvärlden kan synliggöra och stärka unga kvinnor och samtidigt undvika att bidra till att stereotypa könsskill- nader bevaras. En slutsats som förs fram i utredningen är att det är viktigt att i projektverksamheten ha jämställdheten som mål för att undvika att schablonbilder av unga kvinnor skapas och återskapas. Det är enligt ut- redningen också viktigt att problematisera den innebörd som läggs i kvinnligt och manligt och hur den manifesteras i vår vardag. Ungdoms- styrelsens sammanfattande bedömning är att det är motiverat att tala om pojkar och flickor som grupp i ett jämställdhetsperspektiv för att beskriva de olika förhållanden som dessa två grupper lever under i dagens sam- hälle. Men det är viktigt att grupperna inte betraktas som homogena vad gäller egenskaper, problem och intressen. Detta kan leda till en konserve- ring av traditionella könsmönster istället för att medvetenheten och be- hovet av jämställdsarbetet ökar. 4.3.11 Ungdomars möjligheter till inflytande (1995 – 1999) Under tre år har medel avsatts ur Allmänna arvsfonden med syfte att stärka ungdomars möjligheter att påverka lokalsamhället. Utöver stöd till lokala projekt har stöd även givits för att bygga upp lokala nätverk eller stärka kunskaperna hos existerande lokala ungdomsforum t.ex. lokala ungdomsråd. Totalt har 132 projekt fått stöd från denna satsning. I den slutrapport som Ungdomsstyrelsen redovisat påpekas att ungdomars rätt att påverka på sina egna villkor, är en förutsättning för reellt ungdomsin- flytande i samhället. Den kartläggning av lokala inflytandeforum som Ungdomsstyrelsen genomfört visar att antalet ungdomsråd och andra in- flytandeforum i kommunerna har ökat i Sverige. Ungdomsråden initieras av politiker och tjänstemän som fått upp ögonen för ungdomars betydelse i samhällsplaneringen. De vanligaste frågorna som initieras av såväl po- litiker och tjänstemän som ungdomar är fritids- och utbildningsfrågor. I dessa frågor finns en tydlig koppling till ungdomars liv och områden de själva är förtrogna med. För att detta inte skall begränsa ungdomars möj- ligheter att aktivt delta i frågor som rör andra kommunpolitiska frågor är det enligt rapporten viktigt att politiker och tjänstemän tar ett ansvar att vidga perspektiven och bryta traditionen. Ungdomsråd som ligger direkt under Kommunstyrelsen får ofta en större tyngd. 4.4 Satsningar till förmån för personer med funktionshinder 4.4.1 IT och handikapp (1998 – ) Hjälpmedelsinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till IT- program för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget som rör personer med funktionshinder har regeringen tidigare beslutat att under en beräknad treårsperiod avsätta sammanlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Hittills har 7,7 miljoner kronor (varav 3,3 miljoner kronor under år 1999) beviljats Hjälpmedelsinstitutet för att tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksför- bund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund genomföra informationsprojektet Fritt fram. Syftet är att genom olika aktiviteter på lokal, regional och central nivå öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland funktions- hindrade, beslutsfattare och allmänhet. Vidare har 20,6 miljoner kronor (varav 9 miljoner kronor under år 1999) ställts till Hjälpmedelsinstitutets förfogande för satsningen IT i praktiken, ett samlingsnamn för att projekt med syfte att utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Hittills har 13,6 miljoner kronor fördelats till 40 projekt som bedrivs av brukarorganisa- tioner, föreningar och i vissa fall av landsting tillsammans med brukare m.fl. För Brukarutbildning, dvs. att öka personers med funktionshinder IT- kompetens har sammanlagt 11,7 miljoner kronor (varav 7,7 miljoner kronor beslutades år 1999) avsatts för projekt som skall genomföras av bl.a. handikapporganisationer. Syftet med dessa projekt är – förutom att öka kompetensen hos personer med funktionshinder när det gäller att använda IT- att utveckla metoder för kontinuerlig utbildning och support. Under år 1999 beviljades 11 projekt stöd med sammanlagt drygt 3 miljoner kronor. Handikappförbundens Samarbetsorgan och Före- ningen h@ndikapp.se har beviljats 650 000 kronor för att bereda, samordna och följa upp dess projekt. 4.4.2 Alternativa stöd och boendeformer (1997 – ) Regeringen beslutade i mars 1997 att under en treårsperiod skulle sam- manlagt 30 miljoner kronor avsättas ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers kostnader för att tillsammans med berörda kommuner utveckla och pröva verksamhet som kan förbättra situationen för personer med psykiska funktionshinder. Bakgrunden till denna satsning är indikationer på att man bland personer som saknar bostad i allt högre utsträckning återfinner personer med psykiska problem. Regeringen har hittills beslutat avsätta 20 miljoner kronor. 23 olika projekt har beviljats stöd med sammanlagt drygt 14 miljoner kronor (av detta belopp har 6 070 000 kronor fördelats till 14 projekt under år 1999). Stödet varierar från 310 000 kronor till nära 1,2 miljoner kronor/år. Projekten är två- eller treåriga. För att projekten skall kunna leva vidare efter projekttidens utgång krävs en stark förankring i och ett ekonomiskt åtagande från kommunen redan från det första projektåret. 5 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden Under Allmänna arvsfondens mer än 70-åriga historia har föreningar och andra organisationer, med stöd av fondens medel, kunnat pröva och för- verkliga idéer och visioner som förbättrat situationen för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som be- drivits av ideella organisationer och som i vissa fall även kompletterat offentliga verksamhetsformer. Genom utvecklingsarbete i de ideella organisationerna har inflytande från såväl brukarorganisationer och en- skilda brukare ökat i verksamhetsformer som det allmänna skall svara för. Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens mål- grupper för att därmed stärka deras ställning i samhället. Detta bl.a. genom gemensamma träffar och erfarenhetsutbyte mellan lokala före- ningsdrivna projekt. I det följande redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet för respektive målgrupp. Inom vissa områden finns det dock anledning att göra insatser som är gemensamma för fondens målgrupper. Ett sådant område är den pågående satsningen för förnyelse och utveckling av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Idrottsverksamhet bl.a. genom lek och tävling och som en mötesplats för att utöva demokrati, bidrar till att utveckla den sociala välfärden för fondens målgrupper. De två om- råden som särskilt betonas i satsningen är jämställdhet och integration. Under året lägger regeringen fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine- ring. Utöver de områden som nedan anges för respektive målgrupp kommer medel liksom tidigare att ges till ideella organisationers egna initiativ för utvecklingsverksamhet. 5.1 Verksamhet till förmån för barn FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är grundpela- ren i regeringens arbete med barnfrågor. Barnets bästa skall sättas i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn och barnperspektivet skall genomsyra allt beslutsfattande som rör barn. Målet är att garantera alla barns rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Samhällets uppgift är att vara ett stöd och komplement till föräldrarna som har huvudansvaret, så att goda och trygga uppväxtvillkor så långt som möjligt kan garanteras för alla barn. Samhällets särskilda ansvar för att barn växer upp under goda och trygga förhållanden kom- mer bl.a. till uttryck i socialtjänstlagen (1980:620) där kommunen åläggs att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveck- ling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos alla barn. För att förhindra att barn far illa är det viktigt att det finns ett utvecklat utbud av insatser med syfte att stödja barn och föräldrar. Som ett komplement till vad det allmänna erbjuder är det arbete som utförs av ideella organisatio- ner och andra frivilliga sammanslutningar mycket viktigt, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter. Under året lägger regeringen fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine- ring. I vissa bostadsområden i och omkring storstäderna, har segregationen ökat. Där är antalet långtidsarbetslösa föräldrar stort liksom andelen familjer där någon har invandrarbakgrund eller är ensamstående för- älder samt även gruppen föräldrar med sociala problem. Nya verk- samhetsformer och metodutveckling för att bidra till integrations- möjligheter, språk- och psykosocial utveckling bör prioriteras för barn i dessa områden. Utvecklingsarbetet behövs också för att öka den ömsesidiga förståelsen och kommunikation mellan invandrarfamiljer och andra familjer. Det är viktigt att både pojkar och flickor har goda förebilder. Projekt som syftar till att stimulera till arbete med de grundläggande värderingar- na i samhället och hur de påverkar relationer mellan unga människor bör särskilt uppmärksammas. Genom FN:s konvention om barnets rättigheter har barnets behov och frågan om barnets rättigheter fått hög aktualitet. Under en tvåårsperiod har ca 25 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden avsatts att användas av olika frivilligorganisationer för projekt med mål att öka kunskaperna om barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting. Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv liksom barns och ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet samt inom den fysiska planeringen är ett utvecklingsarbete som behöver fortsätta. Utredningen om föräldrautbildning föreslog i sitt betänkande Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161) olika sätt på vilka föräldrar under olika perioder av barnens uppväxttid kan få stöd i sitt föräldraskap. Det stöd som erbjuds bör ta sin utgångspunkt i föräldrarnas egna behov och önskemål och främja det friska och positiva i att växa tillsammans med barn. Det är betydelsefullt att de nätverk som finns kring föräldrar stöds och utvecklas. Det finns grupper av föräldrar som periodvis eller under barnets hela uppväxt har särskilda behov av stöd i sitt föräldraskap och bör få tillgång till sådant stöd. Utvecklingsarbete för samverkan mellan handikapporga- nisationer och personal vid barnavårdscentraler och barnkliniker för tidigt stöd till föräldrarna, projekt som involverar föräldrar med egna funktionshinder och projekt för familjer med invandrarbakgrund och barn med funktionshinder bör uppmärksammas. Projekt med inriktning mot en kombination av information om barnets funktionshinder och samhällets stöd där också möjlighet kan ges till att träffa andra föräldrar i samma situation är angelägna. Organisationer och föreningar har sedan länge varit engagerade i att på olika sätt erbjuda föräldrar utbildning och stöd under barnens uppväxt. Det är viktigt att aktörer inom den frivilliga sektorn också i en framtid finns med i utvecklingsarbete av olika slag av stöd i föräldraskapet. Många barn bor idag helt eller delvis tillsammans med enbart en för- älder. Barn som har förlorat kontakten eller har bristfällig kontakt med en av sina föräldrar är överrepresenterade bland barn som far illa. Det är angeläget att uppmärksamma utvecklingsarbete inom detta område samt även när det gäller barn i familjer som varit långtidsberoende av social- bidrag. Arbetslösheten har drabbat ensamföräldrar i högre utsträckning än andra, vilket kan medföra en risk för isolering, i synnerhet om barnet mister sin plats i barnomsorgen. Socialtjänstens ansvar för att tillgodose barns och ungdomars behov av stöd, hjälp och i vissa fall skydd kan ske genom olika insatser i närmiljön, men också genom att barn och ungdomar placeras utanför hemmet. Några grupper av barn anses ha mer uttalade behov av stöd exempelvis barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn som misshandlats, barn som varit vittne till våld inom familjen eller varit utsatta för sexuella övergrepp, barn till frihetsberövade föräldrar samt barn som växer upp i familjehem. Det är angeläget, såväl ur ett individuellt perspektiv som ur en samhällsperspektiv att metoder utvecklas för att på olika sätt stötta dessa barn så att de kan växa upp till trygga och ansvarstagande vuxna. Barnpsykiatrikommittén föreslog i sitt betänkande Det gäller livet – stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem (SOU 1998:31) ett utökat ansvar för vuxenvården när det gäller barn till psy- kiskt eller fysiskt allvarligt sjuka föräldrar och föräldrar som missbrukar alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Vuxenvården behöver därför nya arbetssätt och kompetenshöjande åtgärder. För att få till stånd ett sådant samarbete bör projekt som främjar samarbetet mellan myndig- heterna och ideella organisationer prioriteras. Bland de grupper som dessutom behöver uppmärksammas finns barn med neuropsykiatriska problem som tal- och skrivsvårigheter, ADHD/ DAMP m.fl. och det finns ett stort behov av utvecklingsarbete där ideella organisationer tillsammans med offentliga myndigheter kan samverka. Funktionshindrade ungdomars möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet bör uppmärksammas. För barn med funktionshinder finns, förutom de prioriterade områden som beskrivits som ovan, behov av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt att få delta i gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid. Barn med funktionshinder behöver få tillgång till det stöd som behövs för att få vara just barn och inte barn med funktionshinder. 5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar Ungdomars möjligheter till självständighet och inflytande samt synen på ungdomar som en resurs är centralt för ungdomspolitiken och därmed en naturlig utgångspunkt vid fördelning av stöd till ungdomsprojekt ur All- männa arvsfonden. I fördelningen av stöd ur arvsfonden kommer, liksom tidigare, projekt som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställd- heten mellan pojkar och flickor att prioriteras. De särskilda områden som regeringen avser att lyfta fram är följande: Regeringen avser att lägga fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine- ring. Färre ungdomar deltar idag aktivt i friluftslivet. Det är en negativ ut- veckling. Regeringen kommer därför att ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som skapar nya former för aktiviteter som når och engagerar de ungdomar som normalt inte deltar i frilufts- och främjandeverksamheter. Varje dag utsätts unga kvinnor för sexuella trakasserier och kränk- ningar genom både fysiska och psykiska övergrepp. En allvarlig utveck- ling är den ökade förekomsten av bl.a. sexistiska uttryck mellan unga människor. Regeringen vill bryta den utvecklingen och anser det därför angeläget att stödja projekt som lyfter fram frågor om bl.a. könsroller och samlevnad i syfte att aktivt motverka sexism och våld mot unga kvinnor. För ungdomar är informationsteknik en naturlig del av livet. Det fram- växande informations- och kunskapssamhället riskerar att befästa och skapa nya klasskillnader. För att motverka en ojämlik utveckling mellan ungdomsgrupper kommer regeringen att prioritera projekt som syftar till att uppmuntra och stödja IT-användning bland ungdomar inom ung- domsgrupper som har liten tillgång till IT i sin hemmiljö. Under åren har mycket stöd fördelats till projekt som syftar till att stärka ungdomars inflytande på lokal, regional och nationell nivå. Därför är det viktigt att uppmuntra ungdomars engagemang och inflytande även då det gäller den europeiska nivån. Inför Sveriges ordförandeskap i EU 2001 utarbetas en vitbok om ungdomars situation i Europa. Det är ange- läget att ungdomarna själva ges möjlighet att påverka dessa frågor. Där- för avser regeringen att särskilt uppmärksamma projekt som uppmuntrar ungdomars engagemang i europeiska ungdomsfrågor. 5.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Regeringen har i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop.1999/2000:79) slagit fast att det handikappolitiska arbetet särskilt skall inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att ge barn och vuxna med funktionshinder förutsätt- ningar för självständighet och självbestämmande. Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och andra organisationer som bedriver ideell verksamhet, i enlighet med brukarnas egna behov och önskemål, utveckla och pröva olika verksam- heter och insatser som kan komplettera och utveckla samhällets stöd. Det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder och det behövs insatser för att stärka den enskildes ställning i olika avse- enden. Det finns också behov av att öka kunskapen och medvetandet om funktionshindrades situation och de handikappolitiska målen bland yrkesverksamma som möter funktionshindrade i sitt dagliga arbete. Den enskildes ställning i kontakter med myndigheter och andra offent- liga organ kan stärkas bl.a. genom att det skapas möjligheter för handi- kapporganisationerna att tillhandahålla ett personligt brukarstöd. För- söksverksamhet med syfte att pröva hur ett sådant stöd kan utformas, or- ganiseras, administreras och finansieras bör mot denna bakgrund priorite- ras. Kulturella uttrycksformer som teater, litteratur, film, musik och konst kan minska fördomar, påverka attityder och tydliggöra hur personer med funktionshinder bemöts varför sådan försöksverksamhet bör stödjas. Projekt som syftar till att utveckla metoder för att genom handikapp- rörelsen ge beslutsfattare och olika personalgrupper ökad kunskap om hur olika funktionshinder påverkar livssituationen för funktionshindrade och deras familjer bör uppmärksammas. Sådana projekt kan komplettera och samordnas med insatser inom det statliga kompetensutbildnings- program som kommer att startas i regi av Statens institut för särskilt ut- bildningsstöd (Sisus). Stöd bör också, liksom för närvarande, ges till ut- bildnings- och informationsprojekt med målet att öka kunskapen bland personer med funktionshinder om de handikappolitiska grunderna och om olika stödsystem. Detta rör inte minst personer med funktionshinder och invandrarbakgrund. Regeringen avser att lägga fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine- ring. Att vidmakthålla och utveckla det friska är särskilt viktigt för personer med funktionshinder, men har tidigare inte tillräckligt uppmärksammats. Viktiga insatser på folkhälsoområdet gäller bl.a. rätt kost, motion, minskat bruk av tobak, alkohol och andra droger och att bryta social iso- lering. Det finns ett stort behov av utvecklingsarbete på detta område. Det är också viktigt att nå personer med funktionshinder i utvecklings- verksamhet som syftar till medvetenhet, diskussion och påverkan av värderingar i samhället som rör förhållandet mellan kvinnor och män, rasism, främlingsfientlighet, antisemitism m.m.. Här kan initiativ från handikapporganisationer – gärna i samarbete med andra organisationer eller myndigheter – vara värdefulla. Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, miljö, kommunikationer, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika kommunala verksamheter är en förutsättning för att personer med funk- tionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv. Design för alla är ett viktigt koncept i sammanhanget. Handikapporganisationer- na kan påverka utvecklingen genom information till olika aktörer om hur tillgängligheten kan ökas genom samarbetsprojekt med t.ex. bransch- organisationer och berörda myndigheter. Ett exempel är att landets handikapporganisationer har inbjudits att delta med verksamheter inom ramen för Arkitekturåret 2001. Regeringen har tidigare beslutat att under en treårsperiod avsätta sam- manlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att möjliggöra för ideella organisationer att tillsammans med kommunerna utveckla och pröva alternativa stöd- och boendeformer för personer med psykiska funktionshinder. Det finns fortfarande behov av projekt, initierade av brukarorganisationerna. Regeringen beslutade år 1998 att 20 miljoner kronor per år under en treårsperiod skulle avsättas för att genomföra informations-, försöks- och utbildningssatsningar med syfte att göra informationstekniken mer till- gänglig för personer med funktionshinder i alla åldrar. Det är viktigt att uppmärksamma att även funktionshindrade ungdomar ges likvärdiga möjligheter i detta avseende. Handikapporganisationerna och andra ideella organisationer bör själva eller tillsammans med andra aktörer ges fortsatt möjlighet att medverka i dessa aktiviteter. 6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning I förordningen om Allmänna arvsfonden (SFS 1994:952) anges att Arvsfondsdelegationens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden, också är att följa upp projekt samt att informera allmänheten om arvsfon- dens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelega- tionen arbetar efter en medveten informationsstrategi som ligger till grund för en långsiktig plan för arbetet med information och erfarenhets- spridning. 6.1 Information Delegationen har sedan år 1995 fastställt årliga aktivitets- och informa- tionsplaner som varit vägledande för informationsarbetet. Den informa- tionsplan som i dagsläget är vägledande för Arvsfondsdelegationen fast- slogs i juni 1999. För att säkerställa en långsiktig informationsstrategi sträcker sig den nuvarande planen över den kommande treårsperioden, åren 1999–2001. Informationsplanen är ett viktigt arbetsverktyg för delegationen och dess kontakter med allmänheten, organisationer och myndigheter. I informationsplanen definieras de olika övergripande målen med informationsarbetet och de aktiviteter som kan bidra till att uppfylla dessa. I huvudsak finns tre mål med det informationsarbete Arvsfondsdelega- tionen bedriver: - att nå ut med information om fondens ansökningskriterier till poten- tiella projektanordnare så att man får in relevanta ansökningar och minimerar andelen obehöriga sökande samt orealistiska ansökningar, - att genom information om projektens resultat bidra till erfarenhets- spridning till organisationer, myndigheter och politiker, - att informera allmänheten om fondens ändamål för att skapa positiva attityder till medlens användningsområde. För att uppnå de mål som nämnts ovan krävs olika former av informa- tionsinsatser. Det informationsarbete som riktar sig till allmänheten och potentiella sökande organisationer består i huvudsak av informations- material som broschyrer och dylikt. I enlighet med gällande informationsplan har Arvsfondsdelegationen under år 1999 reviderat och uppdaterat den broschyr som riktar sig till allmänheten. Broschyren Allmänna arvsfonden – gör det möjligt att förnya och utveckla verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder delas ut till personer som tar kontakt med något av kanslierna. Den distribueras också på förfrågan till organisationer som inte tidigare kommit i kontakt med Allmänna arvsfonden och därför behöver grundläggande information om fondens målgrupper och villkor för stöd. Information om Allmänna arvsfonden finns även på engelska och på kassett och punktskrift. Vidare har Arvsfondsdelegationen utvecklat hemsidan Allmänna arvsfonden (www.arvsfonden.nu). Hemsidan ger information om villko- ren för stöd ur fonden, aktuella satsningar samt en förteckning över de projekt som beviljats stöd ur fonden föregående år. Från och med år 2000 kommer projekt som fått stöd och aktuella redovisningar att läggas ut löpande och därmed öka aktualiteten i informationen. I syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om Allmänna arvsfonden och vad fondens medel används till producerar Arvsfondsdelegationen även en årsbok. Årsbokens innehåll är ett redige- rat utdrag ur regeringens skrivelse till riksdagen med redovisning av för- delningen av medel ur Allmänna arvsfonden under föregående budgetår samt kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden. Arbetet med att förbättra årsboken pågår kontinuerligt och inför den kommande årsboken för år 2000 är målet att göra den mer lättillgänglig för läsarna. Ett informationsverktyg som Arvsfondsdelegationen använder konti- nuerligt under verksamhetsåret är pressmeddelanden om beviljade projekt. Genom dessa uppfylls målet om att informera journalister och i förlängningen allmänheten om de projekt som beviljas stöd. Arvsfondsdelegationens ansträngningar för att förbättra informationen till allmänheten och potentiella sökande organisationer förefaller ha haft vissa positiva effekter. Ett tecken på detta är att andelen obehöriga sökande har minskat väsentligt under den senaste femårsperioden. Under år 1996 var andelen enskilda personer (obehöriga sökande) som sökte medel ur fonden 38 procent av det totala antalet sökande. Motsvarande procentsiffra för år 1999 var endast 19 procent. Vidare tyder den senaste SIFO-undersökningen från år 1999 på att all- mänhetens kunskaper om Allmänna arvsfonden har ökat sedan 1997 års undersökning. I den senaste undersökningen visade resultatet på att en klar majoritet har hört talas om Allmänna arvsfonden. Fortfarande är det emellertid få som har kunskap om vad fondens medel används till. Det var fler av de tillfrågade som var positivt inställda till fonden än vid förra undersökningen och kunskaperna om vilka målgrupper som får stöd ur Allmänna arvsfonden var bättre bland de yngre än de äldre och bäst bland de yngsta i åldern 15–29 år. 6.2 Uppföljning och utvärdering I Arvsfondsdelegationens uppdrag ingår att genomföra uppföljning och utvärdering av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Uppföljning och utvärdering av projektens resultat är viktigt av flera skäl. Uppföljningen fyller en funktion internt för Arvsfondsdelegationen genom att utgöra en "kontrollstation" för projektets löpande process. Ut- värderingar av projekten är viktiga för att kunna dra varaktiga slutsatser från projekten vad gäller projektmetoder och projektresultat. Dessa slut- satser skall ju senare utgöra grunden för erfarenhetsspridningen utåt till organisationslivet och allmänheten. Flera av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden är fleråriga – upp till tre år. Uppföljningen av projekten sker på ettårsbasis och är viktig dels för att kunna kontrollera att medlen använts på rätt sätt och dels för att bedöma projektets bärkraftighet inför en eventuell fort- sättning. I den skriftliga uppföljningen skall projektledaren eller projekt- ansvarig person lämna rapport över hur projektet fortlöper och vilka eventuella problem som uppkommit på vägen. På så sätt kan Arvsfonds- delegationen bli uppdaterad i projektet och även få ett underlag för dialog med projektledningen. De utvärderingar som gjorts av separata arvsfondsprojekt har oftast genomförts inom ramen för respektive projekt. Organisationer som får stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom ca 15 månader från beslutsdatum redovisa hur stödet använts. Under året har totalt 456 redovisningar granskats och godkänts av Arvsfondsdelegationen. Redovisningarna skall innehålla dels en ekonomisk redovisning för hur medlen använts, dels en redogörelse för genomförda aktiviteter. Redovisningarna jämförs mot den ansökan som ligger till grund för projektstödet och den ekonomiska redovisningen skall vara undertecknad av föreningens revisor. Utformning och kvalitet på beskrivningen av genomförd verksamhet varierar naturligtvis på grund av skillnader i organisationernas förutsättningar, men först när överensstämmelsen mellan planerad och genomförd verksamhet är god, kan redovisningen godkännas. I de fall redovisningen inte fullt ut godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller hela stödet. Detta är ytterst sällsynt och berör endast ett fåtal projektredovisningar. Till skillnad från uppföljningen är utvärderingen av projektet en mer omfattande slutredogörelse för projektets resultat. I denna förväntas projektledaren sammanfatta i vilken mån man uppnått de mål man ställt upp i ansökan och vilka slutsatser man kan dra från projektet. De utvärderingar som görs av de projekt som beviljats stöd ur All- männa arvsfonden har oftast karaktären av s.k. processutvärderingar. Detta innebär att utvärderingarna upptar projektets process och är en be- skrivning av de aktiviteter som ägt rum inom ramen för projektet. Pro- cessutvärderingarna görs oftast av projektanordnaren själv och har ett värde genom att de utgör en kunskapskälla kring projektets aktiviteter, deltagarantal på aktiviteterna, om projektet har hållit tidsplanen, etc. Ofta saknar emellertid processutvärderingen någon form av mätbart re- sultat av projektets insats. För att bedöma ett projekts resultat krävs där- för s.k. effektutvärderingar. Dessa kräver betydligt större resurser och vetenskaplig kompetens hos utvärderaren. För att undvika jävsituation är ofta utvärderaren i detta fall personer som anlitas externt utanför den egna projektorganisationen. För att en effektutvärdering skall vara till- förlitlig krävs att man gör en noggrann kartläggning av nuläget dvs. in- nan projektets insats äger rum. En mätpunkt innan projektet äger rum och en efter att projektet har ägt rum måste identifieras. Eftersom alla samhällsprojekt "konkurrerar" med många andra om- världsfaktorers inflytande över verkligheten är det alltid svårt att isolera just vad i resultaten som kan tillföras det studerade projektet. Många av de projekt som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden syftar till att påverka och förändra attityder hos en specifik målgrupp. Effekterna av denna typ av insatser kan komma långt efter att projektets insats har av- slutats, vilket gör det till en svår uppgift att veta när man i tiden skall genomföra mätningen av projektets resultat. Svårigheten och den höga kostnaden som är förknippad med att göra tillförlitliga effektutvärderingar har medfört att Arvsfondsdelegationen har inskränkt sig till att genomföra dessa på avgränsade större satsningar. Ett viktigt syfte med dessa utvärderingar är att ge kunskap och underlag till berörda politikområden. Mer genomgripande utvärderingar kommer även fortsättningsvis att genomföras huvudsakligen utifrån avgränsade ämnesområden och frågeställningar, exempelvis de satsningar på särskilda ändamål som regeringen beslutar om. Regeringens tidigare arvsfondssatsningar på idrottsområdet kommer att utvärderas genom Handikappidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet. Båda dessa utvärderingar beräknas vara klara under år 2000. Vidare skall satsningarna på information kring Barnkonventionen respektive Barn i storstadsområden utvärderas och dessa förväntas vara klara under år 2001. I syfte att utvärdera de långsiktiga effekterna av stöd ur Allmänna arvsfonden har delegationen gjort en uppföljning under år 1999 av stöd som beviljats till anläggningar, lokaler och utrustning under år 1991. Ett 10-tal föreningar fick en förfrågan om hur stödet från Allmänna arvsfon- den påverkat föreningens möjligheter att bedriva verksamhet och hur verksamheten fungerar idag. Samtliga organisationer var eniga om att stödet varit positivt och att verksamheten utvecklats både i innehåll, om- fattning och i antal deltagare. Delegationen har också gjort en enkätundersökning bland de projekt som beviljats stöd inom ramen för satsningen Kvinnor och handikapp. Av 12 kontaktade projekt besvarade 11 enkäten. Resultatet från enkäten visade att samtliga var överens om att projekten påverkat den ordinarie verksamheten positivt och att projektresultaten haft bestående effekter för organisationernas framtida arbete. Riksdagens revisorer har under året genomfört en granskning av Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens organisation, styr- ning och verksamhet. I granskningsrapporten som publicerades den 15 december 1999 framgår det att av de projekt som fått stöd ur All- männa arvsfonden, lever hela 85 procent av projekten vidare efter det att arvsfondens finansiering upphört. Detta resultat är glädjande för Arvs- fondsdelegationen mot bakgrund av att projektansökningarna bl.a. be- döms utifrån möjligheterna att permanenta verksamheten efter att projekten avslutats. 6.3 Erfarenhetsspridning Stöd ur Allmänna arvsfonden lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. Det innebär att många av de erfarenheter som projekten ger är av intresse för andra organisationer eller verksamheter. Även de projekt som inte lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap om varför metoderna inte fungerade. Att sprida denna kunskap är i första hand en uppgift som skall genomföras inom ramen för varje projekt. I anvis- ningarna för ansökan understryks därför att projektet bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Kunskapen som samlas hos Arvsfondsdelegationen genom rapporter och annan dokumentation används för att sprida mer generell information om utvecklingsarbetets inriktning på olika områden. Ett nytt initiativ för att öka erfarenhetsspridningen är att Arvsfondsdelegationen sedan slutet av år 1999 ger ut ett nyhetsblad där särskilt intressanta projekt valts ut och där sammanfattningar av projekten presenteras i lättläst form. Ny- hetsbladet sprids bland myndigheter och organisationer och internt inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationens diarium och projektdatabas används även som källa till information och erfarenhetsspridning. Projektdatabasen gör det bl.a. möjligt att ta fram förteckningar över aktuella projekt inom ett visst område på förfrågan från t.ex. organisationer och myndigheter. Arvsfondsdelegationen anordnar kontinuerliga projektledarutbild- ningar till de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Syftet med dessa är att höja kunskapen om projektarbete och ge tillfällen till erfarenhetsutbyte. Två projektledarutbildningar planeras genomföras under år 2000, en på våren och en på hösten. För att ge möjligheter till spridning och utbyte av erfarenheter från för- söksverksamhet samt stimulera till möten mellan organisationer som be- driver ideell verksamhet och offentliga myndigheter genomförs sedan fyra år tillbaka s.k. Arvsfondsdagar. Till Arvsfondsdagen inbjuds projektledare, representanter från ideella organisationer och myndigheter för att utbyta erfarenheter och idéer samt knyta kontakter med varandra. Ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterar sina projekt och deltagarna har möjligheter att ställa frågor kring Allmänna arvsfondens syfte och ändamål. Under år 1999 genomfördes Arvsfonds- dagen i Göteborg. Fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden under år 1999 Under året har ca 155 miljoner kronor fördelats till olika projekt inom ramen för den löpande fördelningen av stöd. Vidare har 87,7 miljoner kronor avsatts för särskilda satsningar. Av dessa medel har beslutsrätten avseende 60 miljoner kronor delegerats till annan myndighet än Arvsfondsdelegationen. Inom ramen för de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen har regeringens uppdrag att svara för har 33,1 miljoner kronor fördelats. Den löpande fördelningen av stöd Verksamhet till förmån för barn Datateknik 1 230 000 Drogförebyggande 4 000 000 Familjestöd 6 322 000 Fritid/Idrott 2 789 000 Information/Utbildning 6 177 000 Kultur 1 540 000 Lokaler 2 085 000 Utrustning och inventarier 165 000 Utsatta barn och ungdomar 1 980 000 26 288 000 Verksamhet till förmån för ungdomar Arbete/Sysselsättning 1 100 000 Brottsförebyggande 974 000 Datateknik 173 000 Drogförebyggande 1 681 000 Fritid/Idrott 962 000 Främlingsfientlighet 1 405 000 Idrottens sociala ansvar 4 090 000 Information/Utbildning 1 832 000 Jämställdhet 635 000 Konsument/Ekonomi 210 000 Kultur 2 185 000 Kultur för integration 894 000 Kvinnofrid 660 000 Kvinnor/Flickor 785 000 Lokaler 3 009 000 Media 85 000 Mobbning 94 000 Organisationsutveckling 1 350 000 Ungdomars politiska delaktighet 3 283 000 Utsatta barn och ungdomar 1 138 000 Våldsförebyggande 187 000 26 732 000 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Arbete/Sysselsättning 2 638 000 Bemötande 9 379 000 Datateknik 1 635 000 Familjestöd 11 838 000 FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet 1 533 000 Fritid/Idrott 6 066 000 Hjälpmedel 2 246 000 Information/Utbildning 33 127 000 Invandrare och handikapp 3 747 000 IT Handikapp 3 300 000 Kost och Motion 2 420 000 Kultur 2 664 000 Kvinnofrid 300 000 Kvinnor och handikapp 2 866 000 Lokaler 130 000 Media 1 595 000 Miljö 60 000 Organisationsutveckling 2 935 000 Rehabiliteringsmetoder 8 777 000 Tillgänglighet 4 299 000 Utrustning/Inventarier 516 850 102 071 850 Totalt fördelat under året, löpande 155 091 850 Avsatta medel under året till särskilda satsningar Verksamhet till förmån för barn Barn i vissa storstadsområden 5 000 000 FN:s konvention om barns rättigheter 5 000 000 Till annan myndighet; Folkhälsoinstitutet Drogförebyggande 5 000 000 Tobak 10 000 000 25 000 000 Verksamhet till förmån för ungdomar Till annan myndighet; Ungdomsstyrelsen Föreningsutveckling inom ungdoms- organisationerna 10 000 000 Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet 10 000 000 Lokala utvecklingsinsatser med bred samverkan 6 000 000 Ungas egen kultur 5 000 000 Ungas egna visioner inför 2000-talet 5 000 000 36 000 000 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Alternativa stöd- och boendeformer 10 000 000 IT Brukarutbildning 7 700 000 Till annan myndighet; Hjälpmedelsinstitutet IT Handikapp 9 000 000 26 700 000 Totalt avsatt under året, satsningar 87 700 000 Fördelade medel av Arvsfondsdelegationen under året ur pågående satsningar Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet 6 236 000 Barn i vissa storstadsområden 6 530 000 FN:s konvention om barns rättigheter 5 031 000 11 561 000 Talangsatsning inom handikappidrotten 3 000 000 Skolkooperativ 2 230 000 Ung Kultur 200 000 5 430 000 Alternativa stöd- och boendeformer för personer med funktionshinder 6 070 000 IT Brukarutbildning för personer med funktionshinder 3 821 000 9 891 000 Totalt fördelat ur pågående satsningar 33 118 000 Totalt fördelat under året, löpande 155 091 850 Totalt avsatt under året till satsningar (varav fördelat under året av Arvsfondsdelegationen, 33 118 000) 87 700 000 Summa 242 791 850 Skr. 1999/2000:125 41 1 Skr. 1999/2000:125 Bilaga 2 44 Skr. 1999/2000:125 Bilaga 2 42