Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 5 Avgifter till och bidrag från EU Bilaga 5 Avgifter till och bidrag från EU Innehållsförteckning Inledning 5 Avgifter till EU 5 Bidrag från EU 5 Utgifter finansierade med bidrag från EU 6 Övrig påverkan på statsbudgeten 7 Tabellförteckning 1.1 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten 6 1.2 Anslag finansierade från EU:s strukturfonder och Jordbruksfonden 6 Inledning Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den Europeiska Unionen (EU). Enligt Maastricht- fördraget består EU av tre s.k. pelare. Den första pelaren omfattar den före detta Europeiska ekonomiska gemenskapen och den monetära unionen. Den andra pelaren utgörs av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den tredje av det inrikespolitiska samarbetet. EU:s gemenskapsbudget finansierar i första hand åtgärder inom den första pelaren av samarbetet samt administrationen av de övriga två pelarna. Avgifter till EU Gemenskapsbudgeten benämns EU:s egna medel och finansieras i huvudsak med avgifter från medlemsländerna. Fram till och med 1998 har den avgift Sverige erlägger delats in i fyra poster. Från och med 1999 redovisas den s.k. Storbritannienavgiften som en separat femte post. Under 1995–1998 har Sveriges avgift ökat på grund av en successivt sjunkande s.k. infasningsrabatt. Från och med 1999 är infasningsrabatten borta. Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan. Tullavgifter Tullavgifter tas ut vid handel med icke- medlemsländer. Av intäkterna går 90 procent till EU. Resterande 10 procent får behållas för att finansiera administrationskostnader. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Avser avgifter eller tillägg inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken samt den gemensamma sockermarknaden. Även vad gäller dessa avgifter tillfaller 90 procent EU-budgeten. Mervärdesskattebaserad avgift Denna avgift beräknas som en procentuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen som beräknas på ett enhetligt sätt för alla medlemsländer. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster i ett land. Avgift som baseras på BNI Denna avgift beräknas som en procentuell andel av medlemslandets bruttonationalinkomst (BNI) beräknad till marknadspris. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett land. Storbritannienavgift Storbritannien har sedan flera år beviljats en s.k. budgetrabatt på avgiften som finansieras gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet om rabatten togs under en period då den brittiska ekonomin hade problem. Rabatten har t.o.m. 1998 i första hand redovisats under den mervärdesskattebaserade avgiften. Från och med 1999 redovisas den som en separat avgiftspost. Finansiering vid sidan om gemenskapsbudgeten Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra finansiella instrument. Dessa är den Europeiska investeringsbanken (EIB), Lomé-konventionen och Europeiska kol- och stålgemenskapen. EIB:s uppgift är i första hand att bidra till en balanserad regional utveckling inom EU genom att finansiera investeringar i de mest eftersatta regionerna. Avgiftens förväntade utveckling Enligt tidigare beslut om EU-budgetens utveckling sker en successiv förskjutning av avgiftens tyngdpunkt från den mervärdesskattebaserade avgiften till BNI- avgiften. Detta leder till att Sveriges andel av gemenskapsbudgetens finansiering successivt ökar. Bidrag från EU De medel Sverige erhåller som bidrag från EU kommer huvudsakligen från gemenskapsbudgeten. Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädesersättning och exportbidrag. Dessutom erhålls olika former av strukturstöd som t.ex. regional- och arbetsmarknadsstöd liksom medel från forsknings- och utvecklingsprogram. I följande tabell sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU och den svenska statsbudgeten under perioden 1996–1999. I den konsoliderade resultaträkningen för staten redovisas nettoavgiften till EU under Transfereringar och bidrag. Bidrag från EU redovisas under Intäkter av bidrag. Tabell 1.1 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten Miljoner kronor 1999 1998 1997 1996 Tullavgift 2 814 3 030 2 861 3 046 Jordbruksavgifter 335 359 286 222 Momsbaserad avgift 7 348 9 149 10 298 8 087 BNI-baserad avgift 9 085 8 672 6 736 5 419 Storbritannien- avgift 1 302 Summa avgifter 20 884 21 210 20 181 16 774 Infasningsrabatt 0 -275 -657 -3 622 Nettoavgift1 20 884 20 935 19 524 13 152 Bidrag från EU2 -9 296 -9 613 -8 228 -6 771 Nettoflöde mellan EU och statsbudgeten 11 588 11 322 11 296 6 381 1 Avräknat mot anslag. 2 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU. Den ökning av nettoflödet som skedde mellan 1996 och 1997 har påverkats av att vissa avgifter beräknas utifrån prognoser varefter en avräkning sker mot verkligt utfall. Den ökning som skett av medlemsavgiften under medlemsåren är en följd av avtrappningen av infasningsrabatten. Utgifter finansierade med bidrag från EU På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från EU-kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftssida. I stort sett alla EU-medel bruttoredovisas över statsbudgeten. Det finns olika typer av anslag som är mer eller mindre kopplade till medel som skall utbetalas av EU. En del av anslagen finansierar EG:s jordbruksstöd inom ramen för Garantisektion vid Europeiska jordbruksfonden (EUGFJ- garanti). Andra finansierar stöd från EG:s strukturfonder och strukturbidraget utbetalas inom ramen för Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU), Utvecklingssektionen vid Europeiska Jordbruksfonden (EUGFJ-utveckling) samt fem länsstyrelser, dvs. de s.k. fondansvariga myndigheterna. Medel för att finansiera stöd från EG:s jordbruksfond och strukturfonder skall redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU. Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig mellan jordbruksfondens garantisektion och strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras månaden efter det att utbetalning i Sverige skett, medan medel för strukturfonderna förskotteras till varje medlemsland. Det finns andra anslag som inte är kopplade till ovan nämnda fonder, utan avser annat stöd. Dessa anslag är kopplade till en inkomsttitel, där medlen redovisas när de flutit in från EU. Vidare finns anslag där vissa inkomster från EU får tas upp. Dessa inkomster behöver i dessa fall inte redovisas mot inkomsttitel utan får tas upp som intäkt under anslag och disponeras av myndigheten för t.ex. förvaltningskostnader. Här redogörs för de anslag som huvudsakligen är finansierade från EG:s strukturfonder och jordbruksfond. Tabell 1.2 Anslag finansierade från EU:s strukturfonder och Jordbruksfonden Miljoner kronor UO Anslag Utfall 1999 14 A41 1 661 19 A8 973 20 A31) 27 22 A5 95 23 B9 100 23 B11 317 23 B13 1 135 23 B14 3 910 23 B15 1 586 23 C3 75 23 F5 7 23 H4 4 9 890 1 Endast delar av anslaget finansieras med bidrag från EU vilket förklarar skillnaden i utfall jämfört med vad som redovisas i Bilaga 3 Specifikation av utgifter på anslag. Utfallet på anslag finansierade med EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfond, uppgår till 9,9 miljarder kronor 1999. Nedan ges en närmare beskrivning av vilka anslagen är och mot vilken inkomsttitel redovisning skall ske då medel inflyter från EU. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslaget A4 Europeiska socialfonden (ESF) m.m. Anslaget avser beslutade projekt och tekniskt stöd inom målen 2, 3, 4, 5b och 6 samt gemenskapsinitiativen och vissa pilotprojekt. Inbetalningar från ESF skall redovisas mot inkomsttitel 6411 Bidrag från EG:s socialfond med undertitlarna 6411/01-05 avseende de fem fondansvariga länsstyrelserna. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Anslaget avser beslutade projekt inom målområdena 2, 5b och 6 samt inom gemenskapsinitiativen Interreg IIA, Leader II, SME, Konver, Pesca och Urban. Från EG inbetalda medel skall redovisas mot inkomsthuvudgrupp 6300 Bidrag från EG:s regionalfond, med underindelning på NUTEK (6311) och fondansvariga länsstyrelser (6311/01- 05) Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård Anslaget A3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden. Bidrag från EU:s miljöfond LIFE till markförvärv och skötsel. Anslagsmedlen disponeras för finansiering av kostnader för markförvärv och skötsel som ingår i sådana naturvårdsprojekt som beviljats bidrag. Inbetalningar från EU redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Anslaget A5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av svenska projekt inom området transeuropeiska nätverk. Uppburet bidrag redovisas mot inkomsttitel 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Anslaget B9 Från EG-budgeten finansierat struk- turstöd. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av strukturstödet inom livsmedelssektorn EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd inom jordbrukssektorn m.m. Anslaget B11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket. EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd inom jordbrukssektorn m.m. samt i understrukturen 6121/01–03 avseende underindelning till länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Anslaget B13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av kompletterande åtgärder inom jordbruket. EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitel 6112 Kompletterande åtgärder. Anslaget B14 Arealersättning och djurbidrag m.m. Anslaget får användas för arealersättning, djurbidrag och för kompletterande kompensationsstöd med anledning av sänkningen av den svenska frysta kursen för arealersättningen den 1 juli 1998. EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitel 6111 Arealersättning, 6115 Djurbidrag respektive 6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion. Anslaget B15 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter. Anslaget avser offentlig lagring, övrig intervention, exportbidrag och stöd till biodling. EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitel 6116 Offentlig lagring, 6113 Övrig intervention, 6114 Exportbidrag, 6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion samt 2714 Sanktionsavgifter. Anslaget C3 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får användas enligt rådets förordningar för strukturfonderna och enligt strukturplanen för mål 5 a utanför respektive innanför mål 6-regioner samt enligt Pesca-programmet. Fiskeriverket skall redovisa betalningar från EG-budgeten mot inkomsttitel 6211 Bidrag från EG:s fiskefond. Anslaget F5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierade från EG-budgeten. EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG. Anslaget H4 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av projekt för skogsskadeövervakning. Skogsstyrelsen får disponera högst det belopp som redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel Medel för skogsskadeövervakning. Övrig påverkan på statsbudgeten Uppgifterna i bilagan ger ingen helhetsbild av alla effekter av EU-medlemskapet för statsbudgeten. Hänsyn måste i så fall även tas till den medfinansiering som staten står för, vilket är en förutsättning för att vissa EU-bidrag skall kunna utbetalas. Kostnaderna för medfinansieringen avräknas mot anslag. Utgifter föranledda av EU-medlemskapet förekommer också under myndigheternas förvaltningsanslag. Å andra sidan erhålls vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten. Dessutom förekommer naturligtvis indirekta effekter, för såväl inkomster som utgifter, som inte går att beräkna. Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5 2 7