Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Innehållsförteckning 1 Redovisningsprinciper 5 2 Noter 7 3 Sammanställning av den statliga sektorn 33 4 Statliga dotter- och intresseföretag 37 5 Statliga myndigheter och fonder 1999 39 Tabellförteckning 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder 33 1.2 Stora företag med statligt ägande 35 1.3 Statliga dotter- och intresseföretag 37 1.4 Fondställningar per 1999-12-31 42 1 Redovisningsprinciper Allmänt Underlag till årsredovisning för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordning (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. För periodisering av kostnader och intäkter tillämpas normalt bokföringsmässiga grunder. Uppbörd och transfereringar redovisas dock i huvudsak enligt kontantmässiga principer men behandlas i resultaträkningen som om de utgjorde intäkter och kostnader. Konsolidering Avgränsning av redovisningsenheten Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som har en självständig ställning och därför inte ingår. Riksbankens grundfond ingår dock med 1 miljard kronor. Försäkringskassorna betraktas i detta sammanhang som myndigheter och ingår bl.a. därför att de ingår i den statliga redovisningsorganisationen. En förteckning över vilka myndigheter och fonder som ingår i denna årsredovisning återfinns i bilaga 1.5. Principer för konsolidering Med konsolidering avses åtgärderna att efter eliminering av interna transaktioner summera och redovisa samtliga myndigheter som om de vore en enhet. Konsolidering av staten sker genom sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar ur myndigheternas årsredovisningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal. Dessa redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i statens årsredovisning i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men som transferering i myndighetens årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är föreskrivna. Detta medför att resultat- och/eller balansräkningen måste omklassificeras innan konsolidering görs. Förändrade redovisningsprinciper Till följd av ESV:s ändrade föreskrifter till förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. har uppställningsformen för balansräkningen ändrats och redovisas 1999 i omvänd likviditetsordning jämfört med tidigare. Den nya uppställningsformen innebär även att skulder inte längre delas upp på långfristiga respektive kortfristiga. Dessutom infördes balansposten fonder 1999. Där redovisas vissa medel som är avsedda att användas för transfereringsändamål och som inte uppfyller definitionen på skuld och/eller avsättning. Dessa medel redovisades tidigare hos myndigheterna som skuld eller under kapital som särskild avsättning. Enligt de nya bestämmelserna redovisas årets avsättning alternativt upplösning av fonder under en särskild post i resultaträkningen. Härutöver förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar underlaget till årsredovisning för staten. Jämförelsetalen för 1998 har i allt väsentligt justerats i enlighet med de ändrade redovisnings- principerna. Justeringarna har bl.a. inneburit att Avsättning till/upplösning av fonder redovisas med 8 045 miljoner kronor och att årets underskott 1998 har justerats med 7 986 miljoner kronor till -31 383 miljoner kronor. Balansräkningens omslutning har justerats med 6 932 miljoner kronor till 635 757 miljoner kronor. Fonder redovisas med 29 811 miljoner kronor och statens nettoförmögenhet har justerats med 22 596 miljoner kronor till -1 176 884 miljoner kronor. Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden Som ett led i den finansiella infasningen av det nya ålderspensionssystemet har enligt riksdagsbeslut 45 miljarder kronor överförts från Allmänna pensionsfonden till Riksgäldskontoret 1999. Riksdagen har också beslutat att ytterligare 45 miljarder kronor skall överföras 2000 och 155 miljarder kronor 2001. Syftet med överföringarna är att reducera den ökning av statens lånebehov som det nya ålderspensionssystemet annars leder till. I enlighet med regeringsbeslut har Riksgäldskontoret återredovisat de överförda medlen som en kassamässig korrigering som har debiterats postgirokonto och krediterats statsverkets checkräkning. I den konsoliderade årsredovisningen för staten återfinns de 45 miljarderna som ett kapitaltillskott som ej redovisas över resultaträkningen. I balansräkningen ingår de i nettoförmögenheten. Se not 39. Värderingsprinciper Myndigheter följer normalt generella värderings- principer för statlig redovisning i enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser av väsentligare art kommenteras i not till aktuell post. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. Aktier och andelar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av bolagens justerade egna kapital och ackumulerade vinster, reducerat med utbetalda utdelningar, har tagits upp i myndigheternas redovisning. Kapitalandelsmetoden har använts för både intresse- och dotterföretag eftersom myndigheterna inte upprättar någon koncernredovisning. Affärsverkens dotterbolag ingår dock med aktiernas anskaffningsvärde. I bilaga 1.4 redovisas det bokförda värdet (kapitalandelsvärdet) för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för aktierna i denna bilaga. 2 Noter Noter till resultaträkningen (1–12) Not 1 Skatter m.m. Miljoner kronor 1999 1998 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt 248 868 235 575 Mervärdesskatt 162 611 153 251 Skatter m.m. fysiska personer 150 617 126 946 Skatter juridiska personer 91 570 87 737 Övriga skatter på varor och tjänster och tullavgifter 74 665 74 126 Utjämningsavg. kommuner och landsting 20 525 21 265 Riksbankens inlevererade överskott 7 600 9 300 Fordonsskatt 6 403 6 339 Ofördelbara skatter m.m. 4 713 6 407 Stämpelskatt 4 294 3 768 Betalningsdifferenser skattekonto -8 497 15 091 Övrigt 6 789 2 448 Summa 770 158 742 253 Totalt ökade skatter m.m. med 28 miljarder kronor 1999 jämfört med 1998. Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt ökade med 13 miljarder kronor. Det förklaras främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt redovisas av Skatteförvaltningen. Mervärdesskatten ökade med 9 miljarder kronor. Den viktigaste orsaken till ökningen är ökad privat konsumtion och till viss del ökade bygginvesteringar. Mervärdesskatt redovisas av Skatteförvaltningen och Tullverket. Fysiska personers inkomstskatter ökade med 24 miljarder kronor. Ökningen beror på högre sysselsättning, ökad lönesumma och ökade kapitalinkomster hänförliga till realisationsvinster. Skatt på juridiska personer ökade med knappt 4 miljarder kronor. Skatt på fysiska och juridiska personer redovisas av Skatteförvaltningen. Riksbankens inlevererade överskott redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkningen av inleveransen till statsverket. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto. Betalningsdifferenser skattekonto är skillnaden mellan debiterade skatter och betalda belopp. År 1999 var inbetalningarna 8 miljarder kronor mindre än debiteringarna. År 1998 var inbetalningarna 15 miljarder kronor större än debiteringarna. Skillnaden mellan 1999 och 1998 är således en minskning på 24 miljarder kronor. Förändringen beror på att en del av slutavräkningen av inkomstskatter som debiteras under december betalas först under våren 2000. Betalningsdifferenser redovisas av Skatteförvaltningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 1999 1998 Offentligrättslig verksamhet Insättningsgarantinämnden 2 270 2 198 Riksskatteverket 772 804 Lantmäteriverket 581 564 Vägverket 561 543 Luftfartsverket 3 094 2 854 Sjöfartsverket 1 094 1 071 Svenska kraftnät 2 128 2 142 Övriga 3 016 3 160 Summa offentlig verksamhet 13 517 13 335 Uppdragsverksamhet Statens institutionsstyrelse 836 783 Exportkreditnämnden 832 567 Vägverket 810 690 Banverket 964 290 Luftfartsverket 1 484 1 409 Sjöfartsverket 96 102 Statens järnvägar 11 014 11 183 Övriga 6 951 6 245 Summa uppdragsverksamhet 22 987 21 268 Andra ersättningar Arbetsmarknadsstyrelsen 2 984 2 974 Regeringskansliet 1 624 1 561 Exportkreditnämnden 1 432 1 104 Vägverket 1 084 789 Övriga 2 937 3 464 Summa andra ersättningar 10 062 9 892 Summa 46 566 44 495 I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter och andra ersättningar med drygt 2 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. Man kan säga att en offentligrättslig avgift i regel tas ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana produkter som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än avgifter är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls, t.ex. försäljning av statligt aktieinnehav. De avgiftsintäkter som hänförs till offentligrättslig verksamhet ökade med 182 miljoner kronor mellan 1998 och 1999. Insättningsgarantinämnden redovisar garantiavgifter inom insättningsgarantisystemet som skall skydda insättningar om ett kreditinstitut går i konkurs. Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut. Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt. Affärsverkens verksamhet har klassificerats som offentligrättslig enligt följande. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter har hänförts till offentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. landningsavgifter och passageraravgifter. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnäts intäkter kommer från försäljning av överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Totalt redovisar omkring 100 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter. Några exempel är Centrala studiestödsnämnden (CSN), Patent- och registreringsverket (PRV) samt Post- och telestyrelsen (PTS). CSN tar t.ex. ut avgift vid beviljning av studiestöd och återbetalning av studielån. PTS redovisar avgifter för tillsyn och tillståndsärenden inom tele-, post- och radioverksamhet. Vidare redovisar PRV avgiftsintäkter vid patent-, bolags- och varumärkesregistreringar. De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet ökade med 1,7 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Drygt 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Statens institutionsstyrelse svarar bl.a. för att de som behöver vård vid särskilt ungdomshem enligt lagen om vård av missbrukare bereds vård. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens ramanslag skall finansieras med avgifter från kommuner. Exportkreditnämnden stödjer svensk exportindustri genom att erbjuda företagen garantier som bland annat skyddar mot risken att göra kundförluster utomlands. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Vägverkets uppdragsverksamhet omfattar projekteringsverksamhet, anläggnings-, underhålls- och driftproduktion samt färjeverksamhet. Dessutom ingår trafikrelaterad informationsförsörjning, utbildningsverksamhet och annan uppdragsverksamhet. Vägverket tillhandahåller också informationsuttag från bilregistret mot avgift. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift- och underhållstjänster samt nybyggnad av järnvägsanläggningar. Vidare bedrivs konsultverksamhet avseende bl.a. projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. Banverket hyr även ut data- och teleförbindelser till externa kunder samt förmedlar elförsäljning. Intäkterna i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består framför allt av avgifter vid bilparkeringar på samtliga av affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground handling, vilket inkluderar ramp- och expeditionstjänster, biljettkontor, flygplansstädning och flygplanstankning. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Inom konsultverksamheten bedrivs till viss del även tjänsteexport. Sjömätningsuppdragen finansieras till största delen av de offentligrättsliga farledsavgifterna men även av externa kunder som beställer arbeten. Statens järnvägars (SJ) intäkter består i huvudsak av biljett- och godsavgifter. Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriverket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskaps- och fastighetsinformation samt genom att tillhandahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis. Vidare tar Riksförsäkringsverket ut avgift för administration av ålderspension/ATP. Bland gruppen övriga finns också många universitet och högskolor som får extern finansiering genom att bedriva utbildning och uppdragsforskning. De andra ersättningar som redovisas omfattar bl.a. Arbetsmarknadsstyrelsens finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Avgiften syftar till att finansiera utbetalda arbetslöshetsersättningar och för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag. Regeringskansliets intäkter av andra ersättningar består bl.a. av intäkter från försäljning av aktiebolaget SAQ Kontroll och utdelning från Nordbanken. I posten Övriga under andra ersättningar ingår bl.a. 945 miljoner kronor från kärnkraftsindustrin som betalas till kärnavfallfondens styrelse. Avgifterna betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 1999 1998 AP-fondsmedel 30 074 32 603 EU-bidrag 9 296 9 320 Bidrag till universitet och högskolor 3 866 3 675 Assistansersättning från kommuner 1 541 1 308 Underhållsstöd 1 695 1 595 Bidrag till övriga myndigheter 2 691 1 358 Summa 49 163 49 859 AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner, och de inbetalda pensionsavgifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssystemet finansieras i första hand med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna pensionsavgifter. Räcker inte avgifterna till, täcks underskottet av medel från AP-fondens avkastning. För 1999 blev detta underskott cirka 30 miljarder kronor. Posten AP-fondsmedel, som visar hur stor del av utbetalda pensioner som inte täcks av inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter, har minskat med cirka 2,5 miljarder kronor jämfört med föregående år med anledning av de förändringar i avgiftsuttag och AP-fondens kostnadsansvar som gjorts i samband med omläggningen av det allmänna pensionssystemet. AP-fondmedel redovisas av Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna. EU-bidraget utgörs bl.a. av arealersättning, exportbidrag och djurbidrag och utbetalas till Jordbruksverket inom ramen för jordbruksfondens garantisektion (6 773 miljoner kronor). Inom ramen för EG:s strukturfonder utbetalas också struktur- och regionalstöd från jordbruksfondens utvecklingssektion till Jordbruksverket (365 miljoner kronor), bidrag från socialfonden till Arbetsmarknadsstyrelsen (1 112 miljoner kronor), bidrag från regionalfonden till Närings- och teknikutvecklingsverket (923 miljoner kronor) och bidrag från fonden för fiskets utveckling till Fiskeriverket (2 miljoner kronor). Vägverket (80 miljoner kronor) och Luftfartsverket (11 miljoner kronor) har fått bidrag till transeuropeiska nätverk. Övriga bidrag från EU har utbetalats till ytterligare några myndigheter med mindre belopp. Underhållsbidrag och Assistansersättning från kommuner redovisas av Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna. Not 4 Transfereringar och bidrag Miljoner kronor 1999 1998 Socialförsäkring Ersättning vid ålderdom – pensioner inkl. ATP 169 489 164 858 Ersättning vid sjukdom och handikapp förtidspension, vårdbidrag 80 738 71 484 Stöd till barnfamiljer 43 827 43 993 Läkemedelsförmåner 14 200 12 862 Summa 308 254 293 197 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning 34 400 34 138 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 29 815 29 384 Bidrag till Samhall AB 4 262 4 456 Lönegarantier m.m. 815 2 136 Summa 69 292 70 114 Bistånd och invandring Bidrag via SIDA m.fl. 8 524 7 739 Internationella organisationer 3 570 3 719 Invandringsbidrag till kommuner 2 750 2 715 Summa 14 844 14 173 Övrigt Generella bidrag och utjämningsbidrag till kommuner och landsting 99 182 96 171 Varav utjämningsbidrag 20 526 21 265 Avsättning till premiereserven 23 528 11 366 Ränta på premiereserven 2 264 2 028 Studiestöd och avskrivningar lånefordringar 22 380 18 283 Sveriges avgift till EU m.m. 21 067 21 210 Stöd till jordbruket 8 364 8 558 Räntebidrag m.m. 7 367 10 814 Bidrag inom skolväsendet 4 241 4 029 Bidrag till folkbildningen 2 494 2 418 Bidrag till näringslivet m.m. via NUTEK 2 465 1 873 Bidrag till investeringar i infrastruktur 1 599 1 480 Bidrag till enskilda och kommunala högskoleutbildningar 1 474 1 461 Kreditgarantier vid bostadsbyggande 1 259 2 580 Bidrag till kulturverksamhet 1 172 1 166 Övrigt 15 324 11 639 Summa 214 180 195 076 Total summa 606 570 572 560 Transfereringar och bidrag ökade totalt med 34 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Av ökningen förklaras drygt 12 miljarder kronor av ökning av avsättningen till premiereserven och 9 miljarder kronor av ökning för ersättning vid sjukdom. Med socialförsäkring avses Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassornas definition av densamma vilket innebär att utöver ålderspensionssystemet ingår bl.a. stöd till barnfamiljer, sjukpenning och förtidspensioner. Inom socialförsäkring ökade transfereringarna netto med drygt 15 miljarder kronor. Ersättningen vid sjukdom ökade med drygt 9 miljarder kronor. En av de mest markanta förändringarna under 1999 var att den genomsnittliga dagsjukpenningen dessutom ökat mer än motsvarande genomsnittliga lönenivå. Slutsatsen måste bli att det blivit en ökad andel mer inkomststarka grupper bland de sjukskrivna. Dessutom har antalet ersatta sjukpenningdagar ökat kraftigt bl.a. som följd av att långtidssjukskrivningarna ökat. Stöd till barnfamiljer sjönk något bl.a. till följd av det sjunkande födelsetalet och därmed minskande antal barnbidragsberättigade. Även bostadsbidrag till barnfamiljer fortsätter att sjunka p.g.a det nya bidragssystemet som infördes 1997. Utbetalda pensioner ökade med drygt 4,5 miljarder kronor p.g.a. att antalet ATP- pensionärer blir fler och att den genomsnittliga ATP-pensionen blir allt högre. Arbetsmarknadsstödet minskade med nästan 1 miljard kronor vilket förklaras av att arbetslösheten sjunkit och att utbetalade lönegarantier minskat. Bistånd och invandring visar på en ökning med knappt 800 miljoner kronor under 1999 vilket främst utgörs av bidrag från SIDA för insatser relaterade till stormen Mitch i Centralamerika samt Kosovo-biståndet. Transfereringarna under rubriken övrigt ökade med 19 miljarder kronor under 1999. Som nämnts ovan förklaras drygt 12 miljarder kronor av ökningen av premiereserven. Ökningen beror på förändrade avgiftssatser samt införandet av den statliga ålderspensionsavgiften. Premiereserven har under året överförts från Riksförsäkringsverket till Premiepensionsmyndigheten. Avskrivningar och reservationer av lånefordringar hos Centrala studiestödsnämnden har ökat med 5,3 miljarder kronor. Detta beror på de regler som finns om återbetalningens storlek i förhållande till inkomsten och som gör att avskrivning sker vid 65 års ålder, vilket i vissa fall medför att skulden inte till fullo blir betald. I Sveriges avgift till EU m.m. ingår förutom nettoavgiften på 20 884 miljoner kronor även några andra bidrag som Sverige ger till EU. Räntebidragen minskade med 3,5 miljarder kronor beroende på lägre räntenivåer och neddragning av bidragen. Posten övrigt som uppgår till 15 miljarder kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som utbetalas av Presstödsnämnden, Länsstyrelserna, Bostadsdelegationen, Statens energimyndighet Rymdstyrelsen, Statens Räddningsverk med flera. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål Miljoner kronor 1999 1998 Insättningsgarantinämnden 2 301 2 184 Kärnavfallsfondens styrelse 1 369 381 Vägverket 182 - Naturvårdsverket 126 101 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 26 5 373 Övriga myndigheter 4 6 Summa 4 008 8 045 År 1998 avvecklades delpensionsfonden och arbetsskadefonden. Arbetsskadefonden hade ett underskott på knappt 12 miljarder kronor. Delpensionsfonden hade ett fondkapital på 6 miljarder kronor. Nettot av dessa förklarar upplösningen 1998 av de fonder som redovisades av Riksförsäkringsverket. Fonderna redovisas i balansräkningen, not 40. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 1999 1998 Försvarsmakten 11 683 11 098 Polisväsendet 8 305 8 186 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 4 540 4 209 Skatteförvaltningen 4 422 4 473 Arbetsmarknadsstyrelsen 3 791 3 860 Vägverket 2 695 3 037 Banverket 2 683 2 720 Regeringskansliet 2 470 2 254 Kriminalvårdsstyrelsen 2 465 2 487 Lunds universitet 2 344 2 424 Domstolsverket 2 165 2 137 Uppsala universitet 1 916 1 824 Göteborgs universitet 1 687 1 566 Stockholms universitet 1 348 1 291 Försvarets materielverk 1 328 1 185 Kungliga tekniska högskolan 1 320 1 285 Karolinska institutet 1 291 1 165 Umeå Universitet 1 209 1 145 Sveriges lantbruks universitet 1 146 1 052 Linköpings universitet 1 116 1 065 Affärsverk Statens järnvägar 4 080 4 043 Luftfartsverket 1 942 1 637 Sjöfartsverket 825 566 Svenska kraftnät 154 132 Övriga myndigheter 21 467 20 093 Statens tjänstepensioner m.m. 7 430 6 395 Elimineringar av arbetsgivaravgifter, löneskatt m.m. -22 907 -22 783 Summa 72 915 68 546 Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten. Kostnaderna ingår i myndighetsvärdena men har eliminerats för att komma fram till summan för statens kostnader för personal. Statens löne- och pensionsverk (SPV) redovisar fr.o.m. 1999 statens tjänstepensioner enligt nya redovisningsprinciper. SPV har inte justerat jämförelsevärdena för 1998 för nya redovisningsprinciper eftersom helt nya principer tillämpas 1999. Någon justering har inte heller gjorts i denna årsredovisning. Statens kostnader för personal ökade med knappt 6 procent, om man bortser från ökningen av statens tjänstepensioner. Detta förklaras delvis av att ett antal myndigheter haft relativt kraftiga ökningar beroende på olika faktorer. Försvars- maktens ökning beror bl.a. på att en hög avsättning för pensionsförpliktelser har gjorts. Det rörliga lönetillägget har dessutom ökat jämfört med föregående år, vilket bl.a. beror på större övertidsuttag. Ökningen vid Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna förklaras av att ett stort antal personer anställts främst för att arbeta med det nya pensionssystemet. Vidare har kostnaderna för pensionsavsättningar ökat. Regeringskansliets ökning förklaras huvudsakligen av en ökad personalvolym. Uppsala universitets ökning beror huvudsakligen på kostnader av engångskaraktär för pensionsavtal m.m. Försvarets materielverk har under 1999 genomfört omstruktureringar m.m. vilket medfört ökade kostnader för personal. Sveriges lantbruksuniversitet ökade personalkostnader förklaras av att löneökningen för 1998 belastat 1999. Luftfartsverkets ökade lönekostnader beror på höjda löner och fler anställda. På Sjöfartsverket svarar ökade pensionskostnader för den största förändringen. I tabell 7.3 i kapitel 7 redovisas uppgifter om antalet anställda inom staten under 1998 och 1999. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 1999 1998 Försvarsmakten 2 370 2 324 Polisväsendet 1 158 1 162 Regeringskansliet 1 017 995 Kriminalvårdsstyrelsen 635 564 Skatteförvaltningen 626 643 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 511 565 Arbetsmarknadsverket 496 516 Lunds universitet 475 459 Uppsala universitet 461 425 Domstolsverket 459 454 Göteborgs universitet 457 446 Stockholms universitet 402 372 Kungliga Tekniska högskolan 379 347 Linköpings universitet 283 261 Karolinska institutet 279 263 Sveriges lantbruksuniversitet 259 281 Vägverket 240 260 Försvarets materielverk 235 202 Umeå universitet 220 213 Statens invandrarverk 193 179 Affärsverk Statens järnvägar 94 87 Sjöfartsverket 54 45 Luftfartsverket 32 36 Svenska kraftnät 17 17 Övriga myndigheter 4 043 3 718 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 581 -3 995 Summa 10 814 10 839 Elimineringarna sist i tabellen utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Not 8 Övriga driftskostnader Miljoner kronor 1999 1998 Försvarets materielverk 17 518 20 641 Försvarsmakten 15 532 29 873 Vägverket 7 077 5 839 Polisväsendet 1 445 1 304 Skatteförvaltningen 1 228 1 180 Domstolsverket 1 210 1 286 Fortifikationsverket 1 164 1 161 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 1 152 729 Arbetsmarknadsverket 1 151 866 Banverket 1 130 687 Regeringskansliet 1 102 1 155 Karolinska institutet 1 082 1 014 Statens fastighetsverk 1 075 928 Lunds universitet 968 906 Kriminalvårdsstyrelsen 870 967 Affärsverk Statens järnvägar 5 702 6 642 Luftfartsverket 1 906 1 140 Svenska kraftnät 1 173 1 158 Sjöfartsverket 682 399 Övriga myndigheter 16 762 17 401 Elimineringar -28 462 -31 363 Summa 51 467 63 913 Driftskostnaderna består till största delen av förvaltningskostnader. Elimineringarna sist i tabellen avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Försvarets materielverk redovisar kostnader för varor och materiel. År 1998 redovisades här knappt 4 miljarder kronor avseende anskaffningsutgifter för anläggningstillgångar. Den största delen av dessa anläggningstillgångar avsåg maskiner och inventarier som balanserats som pågående nyanläggningar. Försvarsmakten redovisar fr.o.m. 1999 anskaffning av krigsorganisatoriska anläggningstillgångar som investering medan den anskaffning som skedde 1998 redovisades som driftskostnad. Försvarsmakten har inte justerat jämförelsevärden för 1998 för ändrad redovisningsprincip, varför detta inte heller ändrats i denna årsredovisning. Vägverkets post består av kostnader för verksamhet som inte är aktiverade i väganläggningar och inte heller kan hänföras till personal- och lokalkostnader. Not 9 Avskrivningar Miljoner kronor 1999 1998 Försvarsmakten 3 474 3 425 Vägverket 2 506 2 403 Banverket 1 992 1 952 Fortifikationsverket 772 764 Polisväsendet 551 423 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 384 320 Skatteförvaltningen 275 270 Affärsverk Statens järnvägar 839 702 Luftfartsverket 592 697 Svenska kraftnät 350 351 Sjöfartsverket 80 80 Övriga myndigheter 4 010 3 690 Summa 15 825 15 077 Försvarsmaktens avskrivningar avser fr.o.m. 1999 även krigsorganisatoriska anläggningstillgångar anskaffade t.o.m. 1998, invärderade 1998 och 1999. Vägverkets avskrivningar avser främst avskrivningar av väganläggningar. Banverkets avskrivningar avser främst avskrivningar av järnvägsanläggningar. Not 10 Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag Miljoner kronor 1999 1998 Regeringskansliet: Förvaltningsaktiebolaget Stattum 8 543 97 Telia AB 3 337 4 691 Vattenfall AB 2 726 2 995 Civitas Holding AB 772 1 097 Vin & Sprit AB 770 434 Statliga Akademiska Hus AB 539 301 Apoteket AB 470 1 084 Svensk Exportkredit AB 347 359 Systembolaget AB 310 193 SBAB 266 384 AssiDomän AB 146 304 Specialfastigheter AB 110 45 Posten AB 92 1 252 TERACOM Svensk Rundradio AB 78 45 Sveaskog AB 77 - SAS Sverige AB 72 537 Svenska Rymdaktiebolaget 65 34 Svenska Spel 58 135 Celsius AB 54 93 Amu-Gruppen AB 31 50 VPC AB 22 29 Svenska Lagerhus AB 12 -3 LKAB 9 709 Kasernens Fastighets AB 8 2 SOS Alarm Sverige AB 7 28 Svenska Skogsplantor AB -4 34 Swedfund International AB -16 12 Almi Företagspartner AB -25 217 AB Svensk Bilprovning -25 5 Venantius AB -33 -153 Samhall AB -76 -89 Övriga bolag inom Regeringskansliet 14 2 Summa Regeringskansliet 18 756 14 923 Affärsverk Statens järnvägar 0 2 Svenska Kraftnät 5 0 Övriga myndigheter 16 -11 Summa 18 777 14 914 Med dotterbolag avses bolag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses bolag där statens ägarandel är minst 20 procent, men lägre än 50 procent. För 15 av de ovanstående bolagen var förändringen från föregående år större än 100 miljoner kronor. Ökningen av resultatandelen i Förvaltningsbolaget Stattum beror i huvudsak på försäljning av Pharmacia & Upjohn-aktier. I bilaga 1.4 redovisas information om statliga dotter- och intresseföretag. Not 11 Finansiella intäkter Miljoner kronor 1999 1998 Riksgäldskontoret Ränteintäkter avseende upplåningsverksamheten i utländsk valuta 28 847 36 241 Ränteintäkter avseende upplåningsverksamheten i SEK 25 862 32 892 Överkurs vid emissioner (netto) 327 2 316 Intäktsförda preskriberade obligationer m.m. 48 35 Orealiserade valutavinster (netto) 17 242 - Realiserade valutavinster (netto) 6 251 - Delsumma Riksgäldskontoret 78 577 71 484 CSN, 4 068 4 289 varav ränteintäkter avseende studielån som finansierats via upplåning i RGK 3 966 4 175 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna, ränteintäkter, fonder m.m. 138 609 Affärsverk Statens järnvägar 405 0 Svenska Kraftnät 35 36 Luftfartsverket 28 24 Sjöfartsverket 3 3 Övriga myndigheter 492 364 Summa 83 746 76 809 De finansiella intäkterna har ökat med 7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen är hänförlig till att den svenska kronan stärkts vilket medfört orealiserade och realiserade valutavinster. Dessa poster redovisas av Riksgäldskontoret (RGK) och var föregående år förluster och redovisades då under finansiella kostnader. Den löpande administrationen av upplåningsverksamheten omfattar även en betydande utlåning och även ränteintäkterna i denna del av verksamheten redovisas här. RGK:s ränteintäkter i samband med utlåning i svensk och utländsk valuta har minskat med drygt 14 miljarder kronor. Även nettot mellan överkurser och underkurser vid emissioner har minskat jämfört med 1998. Minskningen uppgår till 2 miljarder kronor. Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassornas minskning beror främst på att delpensionsfonden avvecklades 1998. Från och med 1998 särredovisas finansiella intäkter som inte är räntor separat under rubriken Övriga finansiella intäkter. Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 1999 1998 Kammarkollegiet 270 - Allmänna arvsfonden 81 - Försvarets materielverk 80 - Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 18 550 Affärsverk Statens järnvägar 108 863 Svenska kraftnät 0 4 Luftfartsverket 0 3 Övriga finansiella intäkter 306 307 Summa 863 1 727 Kammarkollegiets intäkter består till största del av överskott från statsstödda exportkrediter, vilka 1998 uppgick till 258 miljoner kronor och som föregående år redovisades under skatter. Allmänna arvsfondens intäkter är utdelning från aktie- och räntekonsortium. År 1998 uppgick utdelningen till 88 miljoner kronor men redovisades då under finansiella intäkter. Försvarets materielverks (FMV) intäkter är valutakursvinster. År 1999 bruttoredovisade FMV kursdifferenser. Föregående år nettoredovisades dessa varför jämförelsevärde för 1998 saknas. Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringskassornas minskning beror på avvecklingen av delpensionsfonden 1998. Staten Järnvägars (SJ:s) finansiella intäkter består huvudsakligen av realisationsvinst vid försäljning av värdepapper. Av SJ:s övriga finansiella intäkter 1998 avsåg 463 miljoner kronor räntor vilka skulle ha redovisats under finansiella intäkter. Miljoner kronor 1999 1998 Finansiella intäkter 83 746 76 809 Övriga finansiella intäkter 863 1 727 Summa finansiella intäkter totalt 84 609 78 536 Not 12 Finansiella kostnader Miljoner kronor 1999 1998 Riksgäldskontoret Räntekostnader avseende upplåning i SEK 89 006 104 176 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 50 177 60 148 Realiserade kursförluster (netto) 9 562 15 518 Orealiserade valutaförluster (netto) 0 29 505 Realiserade valutaförluster (netto) 0 9 821 Provisioner till banker 326 390 Räntekostnader ungdomsbospar 4 5 Delsumma Riksgäldskontoret 149 074 219 576 Affärsverk Svenska Kraftnät 4 3 Statens järnvägar 195 - Luftfartsverket 8 - Sjöfartsverket 12 - Övriga myndigheter 214 136 Summa 149 507 219 715 Minskningen av de finansiella kostnader som redovisas av Riksgäldskontoret uppgår till 70,5 miljarder kronor jämfört med 1998. Av minskningen är 25 miljarder kronor hänförliga till minskade räntekostnader för upplåning i svensk och utländsk valuta. Kronförstärkningen under 1999 har medfört realiserade och orealiserade valutavinster, vilket förklarar drygt 39 miljarder kronor av minskningen då dessa poster i år redovisas på intäktssidan. Resterande skillnad är hänförlig till kursförluster på obligationer som minskat med 6 miljarder kronor. För närmare kommentarer och redovisning av statsskuldens kostnader hänvisas till textavsnittet 4.5 om statsskulden. Från och med 1998 särredovisas finansiella kostnader som inte är räntor separat under rubriken Övriga finansiella kostnader. Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 1999 1998 Exportkreditnämnden 1943 1 335 Riksgäldskontoret 157 - Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 72 272 Regeringskansliet 22 110 Affärsverk Statens järnvägar 632 786 Sjöfartsverket 0 13 Luftfartsverket 0 12 Övriga myndigheter 42 217 Summa 2 868 2 745 Från och med 1998 års bokslut redovisar Exportkreditnämnden det bedömda värdet på utestående fordringar liksom risken för slutliga förluster i det utestående engagemanget. Av kostnaderna på nästan 2 miljarder kronor avser 1 miljard kronor reservering för engagemangsrisk och knappt 0,5 miljard kronor reservering av skadefordringar. Riksgäldskontorets övriga finansiella kostnader består nästan uteslutande av reservering för framtida garantiförluster. Reserveringen är en ny redovisningsprincip och något jämförelsetal är inte framräknat. Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringskassornas minskning beror på delpensionens avveckling 1998. Statens järnvägars (SJ) kostnader är till största delen hänförliga till leasingkostnader. Av SJ:s övriga finansiella kostnader 1998 avsåg 288 miljoner kronor räntor vilka borde redovisats under finansiella kostnader. Miljoner kronor 1999 1998 Finansiella kostnader 149 507 219 715 Övriga finansiella kostnader 2 868 2 745 Summa finansiella kostnader 152 375 222 460 Noter till balansräkningen (13–51) Not 13 Balanserade utgifter för forskning och utveckling Miljoner kronor 1999 1998 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 600 439 Polisväsendet 136 83 Totalförsvarets pliktverk 128 145 Skatteförvaltningen 60 - Centrala studiestödsnämnden 50 - Kungliga Tekniska högskolan 28 22 Statens invandrarverk 25 12 Försvarets materielverk 21 14 Affärsverk Svenska Kraftnät 65 - Statens järnvägar - 86 Övriga myndigheter 94 47 Summa 1 207 848 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassornas forsknings- och utvecklingstillgångar utgörs i huvudsak av aktiverade kostnader för utveckling av det nya pensionssystemet. Enligt regeringens beslut aktiveras kostnaderna och finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Lånet amorteras och när pensionssystemet tas i drift görs avskrivningar på tillgången. Polisväsendets kostnader avser utveckling av datorsystem, bl.a. avseende en teknisk plattform gemensam för hela polisväsendet. Totalförsvarets pliktverk kostnader utgörs i huvudsak av utveckling av informationssystem. Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 1999 1998 Premiepensionsmyndigheten 54 - Statens fastighetsverk 12 13 Skogsstyrelsen 4 5 Kungliga Tekniska Högskolan 3 2 Affärsverk Svenska Kraftnät 152 153 Övriga myndigheter 11 20 Summa 236 193 Premiepensionsmyndighetens immateriella del av det kontoadministrativa system som hanterar pensionsmedlen har aktiverats och avskrivningarna påbörjas när systemet tas i drift. Statens fastighetsverks immateriella tillgångar avser hyres-, bostads- och tomträtter. Svenska Kraftnäts immateriella tillgångar avser markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter. Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 1999 1998 Läkemedelsverket 7 - Statens räddningsverk 5 4 Skatteförvaltningen - 1 Övriga myndigheter 1 2 Summa 13 7 Här redovisas långfristiga förskott till leverantörer av immateriella anläggningstillgångar, t.ex. utvecklingskostnader för dataprogram. Not 16 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 1999 1998 Statens fastighetsverk 10 811 11 114 Fortifikationsverket 10 744 10 861 Naturvårdsverket 1 660 1 459 Riksdagens förvaltningskontor 959 982 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 284 340 Banverket 389 384 Vägverket 247 185 Affärsverk Statens järnvägar 3 939 4 240 Luftfartsverket 3 459 1 920 Sjöfartsverket 350 352 Svenska kraftnät 208 217 Övriga myndigheter 387 353 Summa 33 437 32 407 Statens fastighetsverk förvaltar för statens räkning det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Den största delen av fastigheterna tillhör vårt nationella kulturarv. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader och landshövdingsresidensen. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst jordbruksegendomar som av kulturella skäl är i statens ägo, t.ex. kungsgårdarna. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock upptagna till ett lågt värde eller inget värde alls. Riksdagens förvaltningskontor förvaltar riksdagsbyggnaderna. Not 17 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 1999 1998 Polisväsendet 449 235 Kriminalvårdsstyrelsen 178 152 Lunds universitet 84 63 Göteborgs universitet 71 69 Kungliga tekniska högskolan 63 54 Sveriges lantbruksuniversitet 60 58 Stockholms universitet 58 60 Uppsala universitet 57 62 Övriga myndigheter 585 347 Summa 1 605 1 100 Förbättringsutgifter avser sådana utgifter som myndigheten haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten t.ex. om- och tillbyggnationer och larmanordningar. Polisväsendets ökade utgifter förklaras av att nya polishus tagits i bruk i Halmstad och Karlstad. Dessutom har Citypolisen i Stockholm bytt lokaler. Not 18 Maskiner, inventarier, installationer m. m. Miljoner kronor 1999 1998 Polisväsendet 1 189 965 Försvarets materielverk 1 000 1 170 Vägverket 986 946 Försvarsmakten 969 819 Banverket 890 328 Göteborgs universitet 543 514 Lunds universitet 514 529 Kustbevakningen 467 465 Uppsala universitet 423 316 Skatteförvaltningen 413 533 Försvarets radioanstalt 406 400 Regeringskansliet 400 321 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 397 279 Kungliga tekniska högskolan 381 425 Arbetsmarknadsstyrelsen 362 379 Domstolsverket 325 371 Affärsverk Statens järnvägar 7 522 7 776 Svenska kraftnät 6 330 6 467 Luftfartsverket 1 373 1 519 Sjöfartsverket 643 541 Övriga myndigheter 4 512 6 406 Summa 30 045 31 469 Bilar, persondatorer med kringutrustning, kontorsapparater m.m. är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Statens järnvägar redovisar finansiell leasing av lok och vagnar till ett värde av 7,5 miljarder kronor. Motsvarande skuld redovisas under övriga skulder. Not 19 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 1999 1998 Banverket, järnvägsanläggningar 10 843 11 678 Vägverket, väganläggningar 11 241 9 785 Försvarets Materielverk 3 904 5 542 Fortifikationsverket 1 010 894 Statens fastighetsverk 254 341 Affärsverk Luftfartsverket 2 035 1 121 Statens järnvägar 398 275 Svenska kraftnät 113 113 Sjöfartsverket 72 69 Övriga myndigheter 707 475 Summa 30 577 30 293 Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar är byggnader som inte åsatts något taxeringsvärde. Till viss del är anläggningarna finansierade med investeringsbidrag från Flygvapnet, kommuner m.fl. Försvarets materielverks post avser uppdrag från Försvarsmakten på 3,9 miljarder kronor. Not 20 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 1999 1998 Försvarsmakten 65 040 69 389 Statens räddningsverk, räddningstjänst- och varningsmateriel m.m. 1 099 1 081 Överstyrelsen för civil beredskap, metall, verkstads, och kemiska produkter 444 541 Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 182 441 Jordbruksverket, fodervaror, bekämpningsmedel m.m. 66 164 Övriga myndigheter 24 9 Summa 66 855 71 625 Försvarsmakten invärderade huvuddelen av sina beredskapstillgångar för första gången 1998. De övertog också i januari 1998 lager av reservmateriel och drivmedel från Försvarets materielverk uppgående till 7,2 miljarder kronor. Under 1999 har justeringar av föregående års invärderade värde gjorts med 20 miljarder kronor p.g.a. felaktig bedömning. Dessutom har ytterligare 6 miljarder kronor värderats in under 1999. En del materiel återstår att invärdera. Not 21 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 1999 1998 Vägverket 226 244 Banverket 110 117 Statens väg- och transportforskningsinstitut 5 - Statens Räddningsverk - 14 Kungliga Tekniska Högskolan 2 11 Övriga myndigheter 6 11 Summa 349 397 Not 22 Statliga vägar Miljoner kronor 1999 1998 Vägverket 63 185 61 340 Vägverket har sedan 1994 värderat och redovisat investeringar i statliga vägar och broar. Väginvesteringar under åren 1955–1994 har invärderats retroaktivt. Avskrivningstiden för väginvesteringar är 40 år. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning. Not 23 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 1999 1998 Banverket 53 149 48 877 Banverket har fr.o.m 1996 värderat och redovisat järnvägarna. Tidigare redovisades endast tele-, el- och SL-anläggningar. De investeringar som gjorts i det statliga järnvägsnätet och som finansieras med statliga anslag har i Banverkets redovisning tidigare direktavskrivits. Avskrivningar för järnvägsanläggningar är 40 år. Redovisade belopp är nettovärden efter värdeminskningsavdrag. Under året har bron över Öresund och Ostkustbanan färdigställts. Arlanda Express har startat sin flygpendel mellan Stockholm och Arlanda. Not 24 Andelar i dotterföretag Miljoner kronor 1999 1998 Vattenfall AB 32 995 31 793 Telia AB 28 640 26 927 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 12 325 3 673 Civitas Holding AB 9 742 9 371 LKAB 8 522 8 802 Statliga Akademiska Hus AB 6 298 6 213 Posten AB 4 940 4 846 Almi Företagspartner AB 4 431 4 479 SBAB 3 620 3 451 Venantius AB 3 507 3 529 Apoteket AB 2 143 1 766 Vin & Sprit AB 1 849 1 920 Samhall AB 1 525 1 601 Specialfastigheter AB 1 264 1 284 Systembolaget AB 1 241 1 053 TERACOM Svensk Rundradio AB 1 040 978 Swedfund International AB 813 836 Sveaskog AB 471 0 Svenska Rymdaktiebolaget 447 387 Amu-gruppen AB 390 381 AB Svensk Bilprovning 231 258 Sveriges Provnings och Forskningsinstitut AB 198 187 Svenska Spel AB 192 135 Svenska Skogsplantor AB 136 143 SAQ kontroll AB 0 104 Affärsverk Statens järnvägar – AB Swedcarrier 831 716 Luftfartsverket – LFV Holding AB 75 75 Svenska kraftnät 12 3 Övriga 436 408 Summa 128 314 115 319 Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av bolagens egna kapital och ackumulerade vinster, reducerat med utbetalda utdelningar, har tagits upp i årsredovisningen. I balansräkningen redovisas aktier och andelar i dotter- och intressebolag summerat till en post. I denna not redovisas de separat. Med dotterbolag avses bolag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Ökningen mellan åren förklaras i huvudsak av Förvaltningsaktiebolaget Stattum, vars ökning förklaras av försäljning av Pharmacia & Upjohn- aktier. Under året har Sveaskog AB erhållits via aktier i Assi Domän AB. Därigenom har statens ägarandel i Assi Domän AB minskat från 50,4 procent till 35,7 procent varför bolaget i år redovisas under intresseföretag. Newtel AB och IMEGO AB har förvärvats under året. Det förstnämnda inför den planerade fusionen mellan Telia och Telenor. IMEGO AB är ett nystartat forskningsbolag. Vidare har SAQ-kontroll AB avyttrats under året. Affärsverkens aktieinnehav i dotterbolag är bokförda till anskaffningsvärde. Andelar i intresseföretag Miljoner kronor 1999 1998 Assi Domän AB 5 206 7 900 SAS Sverige AB 2 993 2 989 AB Svensk Exportkredit 2 238 2 224 Celsius AB 818 798 SOS Alarm Sverige AB 67 66 Värdepapperscentralen (VPC) AB 0 105 Affärsverk Nord Pool ASA m.fl., Svenska Kraftnät 71 71 A-Banan Projekt AB, Luftfartsverket 5 5 Övriga myndigheter 53 68 Summa 11 451 14 226 Jämförelsesiffran för Assi Domän AB 1998 är baserad på en ägarandel på 50,4 procent. (Se ovan.) Under året har Värdepapperscentralen AB sålts. Med intresseföretag avses bolag där statens ägarandel är minst 20 procent, men lägre än 50 procent. Andelar i dotter- och intresseföretag –totalt Miljoner kronor 1999 1998 Aktier och andelar i dotterföretag 128 314 115 319 Aktier och anderlar i intresseföretag 11 451 14 226 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 140 765 130 545 I bilaga 1.4 finns ytterligare redovisning av statliga dotter- och intresseföretag. Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 1999 1998 Regeringskansliet, Europeiska Investeringsbanken 1 677 0 Regeringskansliet, Nordiska Investeringsbanken 1 329 0 Regeringskansliet, Europeiska utvecklingsbanken 695 0 Regeringskansliet, IBRD Världsbanken 593 593 Regeringskansliet, OM-gruppen 452 452 Regeringskansliet, Europarådets utvecklingsbank 34 0 Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och räntekonsortium 952 955 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 241 362 Göteborgs universitet 135 125 Affärsverk Statens järnvägar, nollkupongsplaceringar 3 281 2 945 Övriga myndigheter 170 80 Summa 9 559 5 512 Förändringen mellan åren förklaras till största del av att Regeringskansliet för första gången 1999 redovisat inbetalat kapital till Europeiska investeringsbanken, Nordiska Investeringsbanken, Europeiska utvecklingsbanken och Europarådets utvecklingsbank. Statens järnvägars långfristiga värdepappersinnehav avser innehav av nollkupongplaceringar. Innehavet syftar till att finansiera betalningar som blir nödvändiga när olika leasingkontrakt förfaller. Av Karolinska Institutets innehav 1998 avsåg 137 miljoner kronor statsobligationer vilka ej eliminerades. För jämförbarhet med 1999 bör 1998 års värde minskas med 137 miljoner kronor. Not 26 Andra långfristiga fordringar Miljoner kronor 1999 1998 Exportkreditnämnden 5 231 5 668 Statens bostadskreditnämnd, regressfordringar på utbetald ersättning för infriade garantier 393 340 NUTEK 185 0 Affärsverk Sjöfartsverket, förskottshyra för offshorefartyg 160 74 Övriga myndigheter 387 440 Summa 6 356 6 523 Exportkreditnämndens (EKN) fordringar är nettovärderade skadefordringar. Värderingen baseras på de skadebelopp som EKN utbetalat. Från detta görs avdrag för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta belopp läggs kapitaliserade räntor, förfallna obetalda avtalsräntor samt ej förfallna räntor enligt avtal. Anspråk på dröjsmålsräntor läggs ej till fordringarna förrän avtal om storleken på anspråket slutits med gäldenären. Värdering av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. Vid bedömning av fordringar på andra länder är en utgångspunkt landets totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras bl.a. med gjorda bedömningar av landets allmänna riskläge vad gäller krediter sammanvägt med fordrans återstående löptid. Större kommersiella fordringar undersöks och värderas individuellt. NUTEK har överlåtit en stor del av lokaliseringslånen och regionala utvecklingslånen till stiftelsen Norrlandsfonden. Med anledning av övertagandet har en revers mellan svenska staten och stiftelsen upprättats. Överenskommet belopp jämte ränta har NUTEK tagit upp som en fordran på stiftelsen med en motsvarande skuld till staten. Not 27 Utlåning Miljoner kronor 1999 1998 Centrala studiestödsnämnden (CSN), nyare studielån samt hemutrustningslån 90 818 84 639 CSN, äldre studielån beviljade t.o.m. 1988 26 811 29 059 CSN, återkrav på lån och bidrag 556 428 CSN, skuldsaneringslån 8 6 CSN, övrigt -11 25 Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån till Svensk-Danska Broförb AB 2 770 2 340 RGK, investeringslån till A-train AB 1 000 1 000 RGK, övrigt 311 300 Kammarkollegiet, näringslån 225 680 Kammarkollegiet, övriga lån 10 17 Statens energimyndighet, Baltikumlån 128 119 Statens energimyndighet, villkorslån 9 9 NUTEK, villkorslån 66 71 NUTEK, lokaliseringslån 62 277 Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete 101 107 Övriga myndigheter 249 192 Summa 123 113 119 269 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade av Riksgäldskontoret, främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierats via stadsbudgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 118 miljarder kronor då hänsyn tagits till reservationer för osäkra fordringar. Två kategorier av osäkra fordringar finns. Den ena typen är fordringar på personer som missköter betalningarna. Efter genomgång har värdet på sådana fordringar skrivits ned med 2,3 miljarder kronor. Den andra kategorien av osäkra fordringar är sådana där låntagarna på grund av lånereglernas utformning inte kommer att hinna betala tillbaka lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns som fastställts. Föregående år gjorde CSN enbart en mindre reservation på 699 miljoner kronor för dessa fordringar. I år har en reservation gjorts på 5,9 miljarder kronor av de skulder som CSN anser ligga inom det skuldintervall där risken för framtida avskrivningar är störst, vilket är låntagare med skulder över 400 000 kronor. Totalt har reservationer gjorts med 8,6 miljarder kronor på en lånefordran motsvarande 127 miljarder kronor. I resultaträkningen under transfereringsavsnittet uppgår årets faktiska avskrivningar och nedskrivningar av lånefordringar till 497 miljoner kronor och årets reservation av lånefordringar till 6,3 miljarder kronor, se not 4. Not 28 Varulager och förråd Miljoner kronor 1999 1998 Banverket 341 307 Försvarsmakten 211 196 Försvarets materielverk 169 173 Vägverket 105 92 Kriminalvårdsstyrelsen 69 73 Polisväsendet 66 59 Sveriges geologiska undersökning 12 134 Affärsverk Statens järnvägar 35 104 Luftfartsverket 35 29 Svenska kraftnät 23 22 Sjöfartsverket 21 21 Övriga myndigheter 312 340 Summa 1 399 1 550 Förändringen mellan åren består i huvudsak av att Sveriges geologiska undersökning sålt det lager de 1998 övertog från Statens Oljelager och att Statens Järnvägar minskat sitt lager. Banverkets lager består av material för reparation och underhåll av anläggningstillgångar. Försvarets Materielverks lager utgörs i huvudsak av elektronikkomponenter för försvarets telenät. Not 29 Pågående arbeten Miljoner kronor 1999 1998 Lantmäteriverket 183 106 Banverket 58 187 Fortifikationsverket 38 26 Försvarets forskningsanstalt 30 27 Försvarsmakten 17 57 Allmänna advokatbyråerna 0 20 Affärsverk Sjöfartsverket 18 9 Statens järnvägar 6 17 Övriga myndigheter 92 71 Summa 442 520 Här redovisas främst pågående tjänsteuppdrag och andra pågående arbeten i avgiftsbelagd verksamhet. Not 30 Fastigheter Miljoner kronor 1999 1998 Länsstyrelsen i Dalarnas län 81 67 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 21 16 Karolinska Institutet 17 0 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 13 12 Länsstyrelsen i Västerbottens län 8 7 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 6 6 Övriga länsstyrelser 9 18 Summa 155 126 Här redovisas fastigheter som vid anskaffningen inte är avsedda att stadigvarande innehas eller brukas. Länsstyrelsernas fastigheter avser jordfonden vilka från och med 1998 redovisas som en egen post i Balansräkningen. Tidigare redovisades dessa under posten Varulager och Förråd. Karolinska Institutet har under året donerat fastigheter vilka upptas till taxeringsvärde tills de säljs. Not 31 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 1999 1998 Försvarets materielverk 11 856 13 493 Övriga myndigheter 102 101 Summa 11 958 13 594 De leverantörer som Försvarets materielverk lämnat förskott till är i huvudsak Industrigruppen JAS och Celsiuskoncernen. Not 32 Kundfordringar Miljoner kronor 1999 1998 Exportkreditnämnden 774 335 Banverket 378 265 Vägverket 325 218 Försvarsmakten 172 112 Lantmäteriverket 128 120 Försvarets materielverk 56 123 Affärsverk Luftfartsverket 383 565 Sjöfartsverket 140 158 Svenska kraftnät 134 174 Statens järnvägar 113 22 Övriga myndigheter 1 418 1 344 Summa 4 021 3 436 Exportkreditnämndens fordringar avser fakturerade premier för garantitagare. Not 33 Övriga fordringar Miljoner kronor 1999 1998 Skatteförvaltningen, fordringar avseende kommuners och landstings mervärdesskatt 2 365 1 170 Skatteförvaltningen, fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m. 5 020 5 007 Jordbruksverket, bidragsfordringar på EU m.m. 4 514 4 878 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna, fordran AP-fonden för administration av ålderspension m.m. 2 667 2 359 Tullverket, uppbördsfordringar 1 624 1 773 Riksgäldskontoret 1 497 1 209 Regeringskansliet 500 35 Affärsverk Statens järnvägar 541 1 032 Luftfartsverket 388 207 Sjöfartsverket 0 110 Svenska Kraftnät 0 6 Övriga myndigheter 991 1 453 Summa 20 107 19 239 Skatteförvaltningen har skattefordringar under indrivning på nominellt 46,6 miljarder kronor. Av dessa beräknas 5 miljarder kronor flyta in vilket utgör merparten av RSV:s fordringspost. Värdet av återstående fordringar under indrivning har beräknats med ledning av uppgifter från redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX). Individuell prövning av varje enskild fordrans verkliga värde är inte möjlig att göra p.g.a. det mycket stora antalet fordringar. Fordringarna har i likhet med föregående år analyserats med avseende på olika kategorier av gäldenärer, ålder, hur betalningarna fördelat sig på fordringar av olika ålder etc. Skatteförvaltningens fordran på kommuner och landsting avser framtida inbetalningar till de räntebärande kontona hos Riksgäldskontoret för att täcka nuvarande kreditutnyttjande. Statens jordbruksverks bidragsfordringar på EU avser gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen och bundet kapital i offentliga lager för EU:s räkning. Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassornas fordringar avser till största delen fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd (2 014 miljoner kronor) och återkravsfordringar avseende bostadsbidrag till barnfamiljer (131 miljoner kronor). Fordringar på underhållsskyldiga har värderats till 75 procent av bruttofordran med ledning av inbetalningsgraden under de senaste tre åren. Tullverkets uppbördsfordringar utgörs av obetalda tullräkningar avseende mervärdesskatt, tull- och importavgifter på jordbruksprodukter, energiskatter m.fl. skatter och avgifter. Bedömning av fordringarnas verkliga värde har gjorts med en statistisk metod. Riksgäldskontorets (RGK) fordringar består i huvudsak av depositioner för handel med standardiserade terminskontrakt (s.k. futures) samt fordringar på banker avseende obligationer och vinster. RGK har ändrat jämförelsevärdet för 1998 till 1,8 miljarder kronor vilket inte skett i årsredovisning för staten. Regeringskansliets ökning förklaras i huvudsak av en fordran på Venantius AB Statens järnvägars fordringar avser främst fordringar på bolag inom SJ-koncernen. Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 1999 1998 Riksgäldskontoret 19 193 20 529 varav förutbetalda underkurser avseende, upplåning i svenska kronor 18 359 19 322 upplåning i utländsk valuta 832 1 199 övrigt 2 8 Polisväsendet 298 296 Skatteförvaltningen 171 168 Kriminalvårdsstyrelsen 155 146 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 142 106 Lunds universitet 114 112 Göteborgs universitet 113 118 Uppsala universitet 111 101 Domstolsverket 105 119 Affärsverk Statens järnvägar 86 110 Sjöfartsverket 40 45 Luftfartsverket 28 27 Övriga myndigheter 1 506 1 402 Summa 22 062 23 279 Vid emissioner av statsobligationer med kupong redovisas det nominella värdet som statsskuld. Skillnaden mellan erhållen likvid och bokförd statsskuld redovisas som över- eller underkurs. Storleken på över- eller underkurser beräknas utifrån gällande marknadsränta vid emissions- tillfället, jämfört med villkoren (kupongränta, ränteförfallodag) i det lån som emitterats. Utgiften avräknas anslaget A1 Statsskuldsräntor m.m. Den uppkomna över- eller underkursen balanseras (som periodavgränsningspost) och intäkts- respektive kostnadsförs i resultaträkningen fördelat över lånets löptid. Not 35 Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 1999 1998 Kungliga tekniska högskolan 76 56 Göteborgs universitet 53 43 Lunds universitet 53 206 Sveriges lantbruksuniversitet 34 26 Karolinska institutet 33 27 Stockholms universitet 21 17 Övriga myndigheter 186 127 Summa 486 524 Upplupna bidragsintäkter är intäkter som skall erhållas för arbete som redan utförts men där myndigheten ännu inte erhållit överenskommen betalning. Not 36 Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 1999 1998 Riksgäldskontoret, främst ränteintäkter 13 446 16 024 Kärnavfallsfondens styrelse 277 259 Banverket 125 54 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 88 43 Exportkreditnämnden 66 177 Kammarkollegiet 49 57 Lunds Universitet 34 26 Affärsverk Statens järnvägar 196 215 Svenska kraftnät 159 140 Luftfartsverket 50 113 Sjöfartsverket 4 13 Övriga myndigheter 227 251 Summa 14 721 17 372 Övriga upplupna intäkter är räntor och andra intäkter som upparbetats men ännu inte fakturerats eller blivit betalda. Riksgäldskontoret redovisar huvudsakligen ränteintäkter från skuldskötselåtgärder men även upplupna ränteintäkter för uppköpta obligationer i svenska kronor och upplupna ränteintäkter avseende kredit- och garantigivning. Kärnavfallsfonden redovisar upplupna avgifter från reaktorinnehavarna, vilka betalar avgifterna kvartalsvis i efterskott. En mindre del av beloppet, 2,1 miljoner kronor, avser upplupna ränteintäkter på avgifterna. Not 37 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 1999 1998 Riksgäldskontoret, dagslån placerade hos banker 11 308 3 526 Regeringskansliet, aktier i Nordbanken Holding AB 4 646 4 646 Exportkreditnämnden, valutadepositioner i svenska banker 1 113 1 300 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna, hypoteksobligationer m.m. 1 155 1 271 Regeringskansliet, Expo 98 0 3 Regeringskansliet, diverse fonder 2 2 Affärsverk Luftfartsverket 138 472 Övriga myndigheter 38 18 Summa 18 400 11 238 Ökningen totalt förklaras i huvudsak av Riksgäldskontorets ökning av placeringar i form av dagslån. Detta förklaras av att oväntat stora skatteinbetalningar influtit i slutet av året, vilket genererat ett överskott som placerats som dagslån. Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringskassornas innehav utgörs av hypoteksobligationer. Exportkreditnämndens innehav består av valutadepositioner i svenska banker, bundna upp till tolv månader. Luftfartsverkets innehav utgörs av företagscertifikat. Not 38 Kassa, postgiro och bank Miljoner kronor 1999 1998 Riksgäldskontoret 2 126 101 Skatteförvaltningen 1 962 1 748 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 283 213 Exportkreditnämnden 175 58 Länsstyrelsen i Norrbottens län 162 159 Allmänna arvsfonden 107 20 Försvarets Materielverk 79 108 Affärsverk Svenska Kraftnät 830 758 Statens järnvägar 252 334 Luftfartsverket 64 30 Sjöfartsverket 15 57 Övriga myndigheter 688 888 Summa 6 743 4 474 Ökningen totalt förklaras av att Riksgäldskontorets lät behållningarna på valutakontona i Riksbanken ligga kvar över årsskiftet. Detta var en beredskapsåtgärd inför millennieskiftet. Merparten av Skatteförvaltningens behållning utgörs av inbetalningar till bank sista bankdagen i december, vilka töms till postgirot första bankdagen i januari. Allmänna arvsfondens innehav består av bankmedel på ett företagskonto där även övriga, av Kammarkollegiet, förvaltade fonder ligger. Not 39 Nettoförmögenhet Miljoner kronor 1999 1998 Statskapital 319 666 332 258 Uppskrivningskapital 516 407 Gåvo- och donationskapital 236 613 Resultatandelar i dotterföretag 59 199 52 925 Balanserad kapitalförändring -1 522 771 -1 531 704 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 55 299 -31 383 Summa -1 087 855 -1 176 884 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Infasningspengar från AP-fonden på 45 miljarder kronor ingår i balanserad kapitalförändring och redovisas av Riksgäldskontoret. Dessa medel har inte redovisats över resultaträkningen (se även redovisningsprinciper i bilaga 1.1). Statskapital består främst av kapital som staten tillskjutit för investeringar i vägar och järnvägar men även av kapitaltillskott till investeringar som de olika departementen gjort. Försvarsmakten har under 1999 korrigerat värdet av de beredskapstillgångar som invärderades under 1998 med -20,2 miljarder kronor samt invärderat beredskapstillgångar med 5,8 miljarder kronor. Förändringen av uppskrivningskapital är i huvudsak hänförlig till Statens järnvägars uppskrivning av aktier i AB Swedcarrier samt övertaget leasingåtagande. Minskningen av donationskapital avser till största delen en omklassificering som Karolinska institutet gjort med 252 miljoner kronor till balanserad kapitalförändring samt med 42 miljoner kronor till oförbrukade bidrag. 59 169 miljoner kronor av posten resultatandelar i dotterföretag redovisas av Regeringskansliet vilka också svarade för en ökning på 6 280 miljoner kronor. I en enskild myndighets bokslut utgörs posten balanserad kapitalförändring normalt av föregående års balanserade kapitalförändring plus föregående års kapitalförändring enligt resultaträkningen. I årsredovisningen för staten uppnås ingen sådan överensstämmelse. En orsak är att posten avräkning med statsverket, som redovisas av respektive myndighet, ingår i statens årsredovisning i balanserad kapitalförändring och därmed också förändringen av denna. Not 40 Fonder Miljoner kronor 1999 1998 Kärnavfallsfondens styrelse 23 413 22 044 Insättningsgarantinämnden 7 627 5 326 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 1 053 1 027 Vägverket 917 735 Naturvårdsverket 347 221 Länsstyrelsen i Västerbotten 155 152 Fiskeriverket 113 118 Övriga 194 188 Summa 33 819 29 811 Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftföretagen, vilka baseras på produktionen av elektricitet. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Insättningsgarantinämndens fond förvaltas av Kammarkollegiet och fyra externa kapitalförvaltare enligt de riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till de institut som försätts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringskassornas fonder utgörs till största del av trafiklivräntefonden (494 miljoner kronor) och fonder för frivillig sjukförsäkring (286 miljoner kronor). Mer detaljerad fondredovisning återfinns i bilaga 1.5. Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 1999 1998 Statens pensionsverk 104 500 103 145 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 7 817 7 629 Försvarsmakten 1 661 989 Polisväsendet 465 679 Banverket 170 0 Arbetsmarknadsstyrelsen 130 150 Försvarets materielverk 121 0 Skatteförvaltningen 119 161 Affärsverk Luftfartsverket 1 714 1 568 Sjöfartsverket 622 465 Svenska kraftnät 96 86 Statens järnvägar 56 1 121 Övriga myndigheter 220 156 Summa 117 691 116 149 Flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Nämnden för statens avtalsförsäkringar inom Statens pensionsverk (SPV) som administrerar merparten av statens pensionsåtagande. Undantag är affärsverken samt några få andra myndigheter vilka specificeras i noten ovan. Försvarsmakten, Banverket och Försvarets materielverk har ökat sina avsättningar med hänsyn till kommande förtidspensioneringar. Statens järnvägar har överlåtit sin pensionsskuld till ett privat livförsäkringsbolag. Not 42 Övriga avsättningar Miljoner kronor 1999 1998 Premiepensionsmyndigheten 72 105 0 Exportkreditnämnden 4 651 3 621 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 758 46 194 Sveriges geologiska undersökning 391 0 Riksgäldskontoret 378 0 Banverket 170 411 Affärsverk Statens Järnvägar 1 638 1 692 Luftfartsverket 601 0 Övriga myndigheter 14 11 Summa 80 706 51 929 Premiepensionsmyndigheten har fr.o.m. 1 januari 1999 övertagit ansvaret för förvaltningen av de avgiftsmedel som placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. År 1998 redovisades avsättningen av Riksförsäkringsverket. Årets avsättning i resultaträkningen ingår i posten transfereringar och bidrag. Exportkreditnämnden gör avsättningar för risker i garantiengagemanget. Statens järnvägar gör avsättningar främst för förlustavtal på 1 miljard kronor. Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna redovisar 1999 en avsättning för frivillig pensionsförsäkring. År 1998 redovisades den under posten kapital med 811 miljoner kronor. År 1998 redovisades premiereserven av Riksförsäkringsverket. Luftfartsverket gör en avsättning på 601 miljoner kronor för skuld till SAS avseende Terminal 2 Arlanda. Sveriges geologiska undersökning redovisar 1999 en avsättning för framtida miljösäkringsinsatser avseende avvecklade oljelagringsanläggningar. År 1998 redovisades den under posten andra långfristiga skulder med 403 miljoner kronor. Riksgäldskontoret redovisar 1999 en avsättning för framtida garantiförluster. År 1998 redovisades den under posten kapital med 234 miljoner kronor. Banverket har upplöst den avsättning för återanskaffning av produktionsanläggningar som redovisades 1998 eftersom de särskilda redovisningsprinciper som låg till grund för denna avsättning har upphävts. År 1999 återstår avsättningar för sanering, projekteringslagerinkurans, investeringsprojekt och brister vid slutbesiktning. Not 43 Övriga skulder Miljoner kronor 1999 1998 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 4 810 4 733 Vägverket 4 396 6 502 Riksgäldskontoret 2 471 17 925 Regeringskansliet 1 775 111 Statens pensionsverk 1 098 1 350 Skatteförvaltningen 438 963 Försvarsmakten 344 320 Banverket 266 618 Allmänna arvsfonden 248 263 Polisväsendet 229 194 Affärsverk Statens Järnvägar 11 007 10 597 Luftfartsverket 206 258 Sjöfartsverket 169 241 Övriga myndigheter 5 734 3 763 Summa 33 191 47 838 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna redovisar innehållna skatter på pensioner m.m. Riksgäldskontoret redovisar skuldbytesavtal som netto uppgår till 0,5 miljarder kronor. 1998 uppgick dessa till 11,2 miljarder kronor, netto. Skulden värderas till bokslutsdagens valutakurser. Terminskontrakt netto uppgick 1999 till -1,4 miljarder kronor. År 1998 uppgick de till 1,8 miljarder kronor. Riksgäldskontoret redovisar även förfallna obligationer, vinster och räntor under övriga skulder. Dessa uppgick 1999 till 3,2 miljarder kronor. År 1998 uppgick de till 2,3 miljarder kronor. Regeringskansliets ökning av övriga skulder sammanhänger med ett inlevererat överskott för Svenska Spel AB på 1,5 miljarder kronor som redovisats som skuld i avvaktan på att det definitiva överskottet har fastställts och beloppet kan redovisas mot inkomsttitel. Vägverket redovisar skulder till Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB på 3,3 miljarder kronor. 1998 uppgick dessa till 4,7 miljarder kronor. Skulden avser finansiering av delar inom de särskilda trafiklösningarna i Stockholm och Göteborg. Skatteförvaltningens minskning beror på ändrade redovisningsprinciper. Not 44 Leverantörsskulder Miljoner kronor 1999 1998 Försvarets materielverk 2 151 2 113 Vägverket 2 012 2 678 Banverket 934 1 147 Försvarsmakten 818 755 Polisväsendet 595 429 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 564 430 Arbetsmarknadsverket 344 573 Kriminalvårdsstyrelsen 300 158 Fortifikationsverket 280 278 Affärsverk Luftfartsverket 580 333 Statens järnvägar 500 541 Svenska kraftnät 232 231 Sjöfartsverket 125 121 Övriga myndigheter 3 400 3 031 Summa 12 835 12 818 Not 45 Depositioner Miljoner kronor 1999 1998 Skatteförvaltningen 377 371 Länsstyrelsen i Stockholms län 268 274 Länsstyrelsen i Jämtlands län 49 50 Tullverket 31 58 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 23 26 Allmänna advokatbyråerna 0 63 Övriga myndigheter 69 92 Summa 817 934 Depositioner som redovisas av Skatteförvaltningen avser främst indrivna medel som kronofogdemyndigheterna förvaltar i avvaktan på beslut och redovisning i vissa mål. Länsstyrelsen i Stockholms län redovisar tvångsinlösta aktier, hyresdepositioner m.m. De allmänna advokatbyråerna har avvecklats under 1999. Not 46 Förskott från uppdragsgivare och kund Miljoner kronor 1999 1998 Försvarets materielverk 105 159 Karolinska institutet 87 75 Linköpings universitet 37 55 Fortifikationsverket 28 50 Uppsala universitet 18 14 Kungliga tekniska högskolan 18 0 Lantmäteriverket 17 44 Riksantikvarieämbetet 17 24 Mitthögskolan 15 24 Affärsverk Sjöfartsverket 11 8 Övriga myndigheter 123 117 Summa 476 570 Not 47 Statsskulden – Riksgäldskontoret Lån i Sverige Miljoner kronor 1999 1998 Statsobligationslån 771 588 777 248 Statsskuldväxlar 243 582 225 673 Premieobligationslån 54 400 58 700 Dagslån 0 11 135 Riksgäldskonto 3 037 5 507 Riksgäldssparkonto 6 474 5 173 Summa 1 079 080 1 083 436 Statsskuldväxlarna och de reala statsobligationslånen redovisas till vid emissionstillfället inbetalda belopp. Riksgäldskontoret (RGK), Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna och Svenska Kraftnät innehar statliga obligationer och skuldväxlar. Innehaven uppgår till totalt 4 miljarder kronor och har eliminerats mot statsskulden. RGK:s redovisning av statsskuldens storlek avviker därför med samma belopp mot den som redovisas i statens balansräkning. Lån utomlands Miljoner kronor 1999 1998 Lån i utländsk valuta exkl. derivatportfölj 291 075 362 525 Lån i utländsk valuta inkl. derivatportfölj 402 146 459 378 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. Lånens anskaffningsvärde uppgick den 31 december 1999 till 280 miljarder kronor. Den redovisade valutaskulden minskade med 71,5 miljarder kronor. Bakom denna siffra ligger en nettominskning av valutaskulden värderad till anskaffningsvärde med 68,6 miljarder kronor, samt en omvärdering till rådande kronkurs, som minskat valutaskulden med 2,8 miljarder kronor till följd av att den svenska kronan har förstärkts under 1999. En mer rättvisande bild av statsskuldens valutaexponering inkluderar även de skuldbytesavtal i kronor och utländsk valuta och derivatpositioner som ingåtts i syfte att uppnå avsedd valutafördelning och ränterisk. Statsskulden totalt Miljoner kronor 1999 1998 Lån i Sverige 1 079 080 1 083 436 Lån utomlands1 291 075 362 525 Summa 1 370 155 1 445 961 1 Lån i utländsk valuta exkl. derivatportfölj. Minskningen av statsskulden uppgick till 75,8 miljarder kronor. Skillnaden mot de 74,7 miljarder kronor som anges i Vårpropositionen beror på elimineringar med hänsyn till förändring av statligt innehav av statsobligationer. Statsskulden behandlas i textavsnittet 4.5 samt i not 12 Finansiella kostnader under resultaträkningen. Not 48 Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader Miljoner kronor 1999 1998 Riksgäldskontoret, upplupna räntor 66 698 75 193 Vägverket 903 968 Försvarsmakten 811 711 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 660 647 Polisväsendet 583 637 Banverket 468 514 Affärsverk Statens järnvägar 934 750 Luftfartsverket 779 305 Svenska kraftnät 247 133 Sjöfartsverket 87 52 Övriga myndigheter 3 757 3 758 Summa 75 927 83 668 Som upplupna kostnader redovisas bl.a. myndigheternas beräknade semesterskulder. Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och i utländsk valuta samt räntekostnader för skuldskötselåtgärder. Not 49 Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag Miljoner kronor 1999 1998 Göteborgs universitet 863 858 Karolinska institutet 785 738 Lunds universitet 498 421 Uppsala universitet 282 273 Umeå universitet 190 120 Kungliga Tekniska Högskolan 142 150 Linköpings universitet 72 109 Övriga myndigheter 640 562 Summa 3 472 3 231 Oförbrukade bidrag utgörs av bidragsmedel som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Not 50 Periodavgränsningsposter – övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 1999 1998 Riksgäldkontoret, förutbetalda överkurser vid upplåning m.m. 18 591 17 890 Banverket 279 43 Göteborgs universitet 91 69 Vägverket 6 834 Fortifikationsverket - 109 Affärsverk Luftfartsverket 128 95 Statens Järnvägar 71 288 Övriga myndigheter 543 516 Summa 19 709 19 732 Under övriga förutbetalda intäkter rapporteras avgiftsintäkter m.m. som betalats före periodskifte, men som är hänförliga till nästföljande period. I Vägverkets förutbetalda intäkter ingår under 1998 intäkter från Stockholms Stad på 827 miljoner kronor som avser Stockholms Stads del av Södra länken. Under 1999 har Vägverket intäktsfört bidraget 407 miljoner kronor som intäkter av bidrag i resultaträkningen. Not 51 Ansvarsförbindelser Miljoner kronor 1999 1998 Garantier 681 253 667 700 Garantierna redovisas i kapitel 6. Noter till finansieringsanalysen (52–55) Not 52 Justering till betalningar Miljoner kronor 1999 1998 Förändring av långfristiga fordringar 167 -1 314 Förändring av omsättningstillgångar -6 787 7 548 Förändring av kassa, bank -2 269 -1 675 Förändring av avsättningar 3 482 - Förändring av skulder 317 8 036 Summa justeringar till betalningar -5 090 12 595 Förändringar av avsättningar redovisades föregående år under förändring av skulder. Not 53 Investeringar Miljoner kronor 1999 1998 Finansiella investeringar Karolinska institutet 512 133 Regeringskansliet 1 1 554 Materiella investeringar Försvarsmakten 11 984 - Vägverket 5 550 7 476 Banverket 5 143 7 002 Luftfartsverket 1 746 823 Fortifikationsverket 843 786 Statens järnvägar 750 858 Försvarsmakten har ändrat redovisningsprinciperna från och med 1999 vilket medför att de tillgångsredovisar anskaffningar av beredskapstillgångar. Det har inte varit möjligt att retroaktivt få fram Försvarsmaktens anskaffningar för 1998. Luftfartsverkets har mer än fördubblat sina investeringar från föregående år. Ökningen är till stor del hänförbar till utbyggnaden av Arlanda flygplats. Not 54 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 1999 1998 CSN 11 753 735 11 276 813 Riksgäldskontoret 1 058 230 1 300 000 Statens energimyndighet 247 661 40 729 NUTEK 182 605 129 286 Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete 27 120 32 903 Övriga myndigheter 5 890 5 486 Summa nyutlåning 13 275 241 12 785 217 Amorteringar Miljoner kronor 1999 1998 CSN 3 902 369 3 716 452 Riksgäldskontoret 620 000 0 Kammarkollegiet 50 854 189 228 NUTEK 39 992 63 743 Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete 24 711 8 333 Övriga myndigheter 16 969 24 031 Summa amorteringar 4 654 895 4 001 787 I likhet med föregående år svarade CSN för den största nyutlåningen, som till största delen består av studielån. Riksgäldskontorets nyutlåning och amorteringar avser Svensk-Danska broförbindelsen AB. Not 55 Justering till betalningar Miljoner kronor 1999 1998 Förändring av omsättningstillgångar hänförbara till statens upplåning 3 914 2 874 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -7 794 -1 125 Summa justeringar till betalningar -3 880 1 749 3 Sammanställning av den statliga sektorn Bokslutet omfattar i allt väsentligt de statliga myndigheterna. Genom ägarintressen i bolag och genom att t.ex. Riksbanken faller utanför den av- gränsning som gjorts, är emellertid det som brukar benämnas den statliga sektorn i realiteten större. Förevarande sammanställning görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. Väsentligt inflytande har definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med näringslivets definition av intresseföretag. Med denna definition bortfaller stiftelser, som är självägande. Den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut samt Riksbanken och Allmänna pensionsfonden. Sammanställningen, som bygger på de olika organisationernas officiella årsredovisningar eller delårsrapporter, ger en uppfattning om den totala statliga förmögenheten. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Någon fullständig eliminering av mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte kunnat göras eftersom underlag för detta saknas i vissa fall och de olika organisationernas redovisningsperioder och redovisningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom lyder de under olika regelverk vilket komplicerar konsolideringen. De elimineringar som gjorts framgår av noter till tabell 1.1. Den statliga sektorns samlade ekonomiska ställning Tabell 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder Miljarder kronor Myndigheter (Not 1) 99 98 97 96 94/95 93/94 92/93 Summa tillgångar 661 636 540 548 474 398 475 Summa skulder 1749 1813 1598 1586 1514 1322 1167 Nettoförmögen- het/Eget kapital -1088 -1177 -1058 -1038 -1040 -924 -692 S:a skulder och kapital 661 636 540 548 474 398 475 Statliga Bolag (Not 2) 99 98 97 96 95 94 93 Summa tillgångar 379 355 344 322 312 344 362 Summa skulder 255 229 219 210 209 246 274 Nettoförmögen- het/Eget kapital 124 126 125 112 103 98 88 S:a skulder och kapital 379 355 344 322 312 344 362 Statliga banker och finansinstitut (Not 3) 99 98 97 96 95 94 93 Summa tillgångar 259 264 409 576 504 560 619 Summa skulder 243 243 391 538 466 527 593 Nettoförmögen- het/kapital 16 21 18 38 38 33 26 S:a skulder och kapital 259 264 409 576 504 560 619 Riksbanken 99 98 97 96 95 94 93 Summa tillgångar 229 214 189 213 257 269 275 Summa skulder 113 95 95 126 180 204 192 Nettoförmögen- het/Eget kapital 116 119 94 87 77 65 83 S:a skulder och kapital 229 214 189 213 257 269 275 AP-fonden (Not 4) 99 98 97 96 95 94 93 Summa tillgångar 621 642 622 600 575 544 548 Summa skulder 2 1 2 3 1 3 14 Nettoförmögen- het/Eget kapital 619 641 620 597 574 541 534 S:a skulder och kapital 621 642 622 600 575 544 548 Den statliga sektorn1 99 98 97 96 95 94 93 Summa tillgångar 2004 1976 1979 2134 2094 2127 2144 Summa skulder 2362 2381 2305 2463 2444 2495 2395 Nettoförmögen- het/Eget kapital -358 -405 -326 -329 -350 -368 -251 S:a skulder och kapital 2004 1976 1979 2134 2094 2127 2144 1 Efter elimineringar enligt Not 1. Förändringar i den statliga sektorns förmögenhet Förvaltnings AB Stattum sålde i januari 1999 statens resterande aktieinnehav i Pharmacia & Upjohn, vilket gav en realisationsvinst på cirka 10,8 miljarder kronor. I juni såldes SAQ Kontroll AB till Det Norske Veritas och i juli såldes statens 50-procentiga andel i Värdepapperscentralen VPC AB till de fyra bankerna FöreningsSparbanken, Nordbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken. I november 1999 offentliggjorde styrelsen i SAAB AB ett erbjudande att förvärva samtliga aktier i Celsius AB. Riksdagen beslutade den 16 februari 2000 att godkänna försäljningen. Vid utgången av 1999, dvs. före försäljningen, innehade staten 25 procent av aktierna i Celsius AB. Assidomän AB delade ut dotterbolaget Sveaskog AB, med cirka 900 000 ha skogstillgångar, till sina aktieägare efter beslut av ordinarie bolagsstämma. Staten erbjöd sig i anslutning till utdelningen att byta till sig aktier i Sveaskog i utbyte mot en del av sitt aktieinnehav i Assidomän. Statens ägarandel i Assidomän har därefter sjunkit från 50,2 procent till 35,7 procent. Statens intention beträffande Sveaskog är att inneha 100 procent av aktierna. Ett samgående mellan MeritaNordbankengruppens två tidigare ägarbolag, Merita Abp och Nordbanken Holding, beslutades på extra bolagsstämmor i de respektive bolagen i december 1999. Det nya ägarbolaget, Nordic Baltic Holding (NBH) AB (publ), ägs till cirka 25,9 procent av staten. I december 1999 offentliggjordes att arbetet med sammanslagningen av Telia AB och Telenor AS skulle avbrytas. Riksdagen har den 17 maj 2000 beslutat om en minskning av statens ägande i Telia till lägst 51 procent av samtliga aktier och att börsintroducera bolaget. Nytillkomna företag under 1999 är IMEGO AB, ett nystartat forskningsbolag, och Newtel AB, som bildades inför fusionen mellan Telia AB och Telenor AS. Stora företag med statligt ägande Företagen i nedanstående tabell klassificeras som stora företag i Regeringens skrivelse 1999/2000:20 Redogörelse för företag med statligt ägande. Tabell 1.2 Stora företag med statligt ägande Statens ägarandel Procent Omsättning Rörelseresultat Balansomslutning Antal anställda Medeltal Apoteket AB 1 100,00 23 420 244 7 336 9 147 Assidomän AB 35,5 24 497 -201 30 304 17 060 Celsius AB 25,0 11 700 157 12 765 10 114 LKAB 100,0 3 985 -448 11 650 3 279 Nordic Baltic Holding AB2 25,9 41 734 12 221 890 304 19 302 Posten AB 100,0 24 217 -3 984 68 600 41 825 Samhall AB 100,0 9 380 -429 3 766 26 183 SAS Sverige AB 3 50,0 41 508 1 662 42 460 28 863 Statens Bostadsfinansierings AB 100,0 8 807 397 150 982 374 AB Svenska Spel 100,0 13 540 3 701 4 724 511 Systembolaget AB 100,0 16 625 564 4 036 3 246 Telia AB 100,0 52 121 5 946 75 991 30 643 Vasakronan AB 100,0 2 380 1 018 20 049 348 Vattenfall AB 100,0 27 754 5 515 86 663 7 991 V&S Vin & Sprit AB 100,0 4 072 918 7 232 771 1) Siffrorna avser 1998. 2) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för MeritaNordbankengruppen. Nordic Baltic Holding AB är moderbolag i MeritaNordbankengruppen. 3) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för SAS Gruppen. SAS Sverige AB äger 3/7 av SAS Gruppen. Noter till tabell 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder Not 1. Myndigheter I bilaga 1.5 redovisas de myndigheter som ingår i sammanställningen avseende redovisningsperioden 1999. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regeringskansliet, jämför not 24, andelar i dotter- och intresseföretag, under noter till balansräkningen. Regeringskansliets innehav av aktier i Nordic Baltic Holding AB(publ), tidigare Nordbanken Holding AB, redovisas dock under värdepapper och andelar, not 37 till balansräkningen. Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag ingår liksom även Riksbankens grundfond och redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras ovan nämnda innehav enligt tabell nedan mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn. Miljoner kronor Elimineringar 1999 1998 1997 1996 1995/94 Regerings- kansliet 143 265 133 174 123 179 122 597 102 034 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Affärsverk Luftfartsverket 80 80 50 50 39 Statens järnvägar 831 716 716 741 215 Svenska kraftnät 83 74 62 59 4 Övriga myndigheter 153 147 134 832 0 Totalt 145 412 135 191 125 141 125 279 103 292 Däremot har inte AP-fondens innehav av statspapper eliminerats mot statsskulden. AP- fondens innehav av svenska statsobligationer per den 31 december 1999 uppgick till 163 miljarder kronor. Not 2. Statliga bolag I bilaga 1.4 redovisas de statliga bolag som ingår i sammanställningen. Med statliga bolag avses de bolag som ingår i regeringens skrivelse 1999/2000:20 1999 års redogörelse för företag med statligt ägande och där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. Uppgifter ur föregående års regeringsskrivelser har använts som underlag för 1992–1998 års värden. Not 3. Statliga banker och finansinstitut År 1999 ingick Nordic Baltic Holding AB (tidigare Nordbanken Holding AB), Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, AB Svensk Exportkredit och Venantius AB. Dessa ingår också i regeringens skrivelse 1999/2000:20 1999 års redogörelse för företag med statligt ägande. Not 4. AP-fonderna 1999 Bokslut 99 (i miljoner kronor) Tillgångar Skulder Kapital 1–3 fondstyrelsen 551 839 84 551 755 4:e fondstyrelsen 42 631 14 42 617 5:e fondstyrelsen 11 808 41 11 767 6:e fondstyrelsen 14 869 1 818 13 051 Totalt 621 147 1 957 619 190 De skulder som 4:e och 5:e fondstyrelserna har till 1–3 fondstyrelsen är eliminerade. 4 Statliga dotter- och intresseföretag Tabell 1.3 Statliga dotter- och intresseföretag Miljoner kronor Statliga dotter- och intresseföretag Statens ägarandel % 1999 Summa tillgångar Summa skulder Summa eget kapital Bokfört värde 1999-12-31 Utdelning 1999 Börsvärde 1999-12-31 Totalt A-Banan Projekt AB 100 2 303 2 293 10 10 Almi Företagspartner AB 100 4 924 558 4 366 4 431 AMUGruppen AB 100 633 245 388 390 22 Apoteket AB 1) 100 7 336 5 463 1 873 2 143 100 AssiDomän AB 35,7 10 819 6 108 4 710 5 206 307 16 395 AB Bostadsgaranti 50 116 109 8 14 Celsius AB 25 3 191 2 195 997 818 14 4 940 Civitas Holding AB (= Vasakronan AB) 100 20 049 12 456 7 593 9 742 411 A O Dom Svetsii 1) 36 62 53 9 13 Förvaltnings AB Stattum 100 5 447 7 5 440 12 325 1 000 Grängesbergs gruvor AB 100 7 4 3 3 AB Göta Kanalbolag 100 51 12 38 36 Ireco Holding AB 55 4 3 0 0 Kasernen Fastighets AB 100 247 181 66 79 2 Kungliga Dramatiska Teatern AB 100 46 40 6 9 Kungliga Operan AB 100 90 86 4 1 AB Kurortsverksamhet 1) 100 100 70 31 27 LFV Holding AB 1) 100 251 52 199 75 12 LKAB 100 11 650 3 238 8 412 8 522 231 AB Svenska Miljöstyrningsrådet 2) 90 0 0 0 1 Nordic Baltic Holding (NBH) AB (publ) 42,6 7 779 913 6 866 4 646 889 63 763 Norrland Center AB 33,3 6 1 5 5 Posten AB 100 68 600 66 823 1 777 4 940 Samhall AB 100 3 766 2 520 1 246 1 525 SAQ Kontroll AB, sålt 9906 0 0 0 0 0 SAS Sverige AB 50 4 025 3 047 978 2 993 141 5 358 SKD Företagen AB 1) 100 4 1 3 3 SOS Alarm Sverige AB 50 174 105 69 67 Specialfastigheter i Sverige AB 100 5 537 4 203 1 334 1 264 115 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) 100 150 982 147 296 3 686 3 620 96 Statens Väg- och Baninvest AB 100 18 5 13 32 Statliga Akademiska Hus AB 100 23 530 16 984 6 546 6 298 400 Sveaskog AB 98 957 435 522 471 AB Svensk Bilprovning 52 439 240 199 231 1 AB Svensk Exportkredit, SEK 50 74 738 72 424 2 315 2 238 334 Svenska Lagerhusaktiebolaget 100 99 56 43 67 4 Svenska Rymdaktiebolaget 100 743 270 473 447 Svenska Skogsplantor AB 100 327 204 122 136 3 AB Svenska Spel 100 4 724 985 3 739 192 0 Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB AB 100 16 215 16 200 15 15 Svenskhemmet Voksenåsen A/S 1) 100 8 1 6 7 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation) 100 36 0 36 35 SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB 100 357 139 218 198 Sveriges Rese- och Turistråd AB 50 15 9 7 4 Swedcarrier AB 100 3 438 2 575 863 831 Swedesurvey AB 1) 100 66 43 23 28 Swedfund International AB 100 957 169 788 813 Systembolaget AB 100 4 036 2 559 1 476 1 241 122 Telia AB 100 75 991 43 711 32 280 28 640 1 400 Teracom AB 100 2 850 1 827 1 023 1 040 16 AB Tumba Bruk 100 382 182 200 43 9 V&S Vin & Sprit AB 100 7 232 5 069 2 163 1 849 840 Vattenfall AB 100 86 663 53 316 33 347 32 995 1 500 Venantius AB 100 25 708 22 310 3 398 3 507 Värdepapperscentralen VPC AB, sålt 9907 0 0 0 0 0 Zenit Shipping AB 100 9 5 5 6 Totalt 637 736 497 799 139 937 144 273 7 968 Tabellen baseras på regeringens skrivelse 1999/2000:20 1999 års redogörelse för företag med statligt ägande. I skrivelsen ingår även Svenska Skeppshypotekskassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Skeppshypotekskassan inkluderas ej i sammanställningen av den statliga sektorn. De under 1999 nytillkomna företagen IMEGO AB och Newtel AB ingår ej i skrivelsen. Det bokförda värdet på dessa två är 1 miljon kronor respektive 60 000 kronor. Statens ägarandel i Assidomän AB har sjunkit från 50,2 procent 1998 till 35,7 procent 1999 genom utbytet av aktier i Assidomän AB till aktier i Sveaskog AB. Efter ombildningen av MeritaNordbankengruppen är statens innehav av aktier i Nordic Baltic Holding AB 25,9 procent, mot tidigare 42,6 procent i Nordbanken Holding. Dessa redovisas i balansräkningen som värdepapper och andelar. 1) Siffror avseende tillgångar, skulder och eget kapital avser 1998. 2) Uppgifter avseende tillgångar, skulder och eget kapital saknas. 5 Statliga myndigheter och fonder 1999 Myndigheter A Alkoholinspektionen Allmänna advokatbyråerna Allmänna reklamationsnämnden Arbetarskyddsstyrelsen Arbetsdomstolen Arbetsgivarverket Arbetslivsinstitutet Arbetsmarknadsstyrelsen Arkitekturmuseet Arkivet för ljud och bild B Banverket Barnombudsmannen Birgittaskolan, Örebro Bostadsdelegationen Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Byggforskningsrådet C Centrala försöksdjursnämnden Centrala studiestödsnämnden Centrum för ekologisk hållbarhet Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet Civilbefälhavaren i Norra civilområdet Civilbefälhavaren i Södra civilområdet D Danshögskolan Datainspektionen Delegationen för genomförande av vissa EU-program Delegationen för IT i skolan Delegationen för utländska investeringar i Sverige Distansutbildningsmyndigheten Domstolsverket Dramatiska institutet E Ekeskolan, Örebro Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Exportkreditnämnden F Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket Flygtekniska försöksanstalten Folkens museum/Etnografiska Folkhälsoinstitutet Forskningsrådsnämnden Fortifikationsverket Försvarets forskningsanstalt Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten G Gentekniknämnden Glesbygdsverket Granskningsnämnden för radio och TV Göteborgs universitet H Handelsflottans kultur och fritidsråd Handikappombudsmannen Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet Hällsboskolan, Sigtuna Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Karlstad Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan i Växjö Högskolan i Örebro Högskolan på Gotland Högskoleverket I Idrottshögskolan i Stockholm Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Institutet för rymdfysik Insättningsgarantinämnden Integrationsverket J Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen och Jämställdhetsnämnden K Kammarkollegiet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Kommunikationsforskningsberedningen Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvårdsstyrelsen Kristinaskolan, Härnösand Kungliga Biblioteket Kungliga Konsthögskolan Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Slottsstaten Kungliga Tekniska högskolan Kustbevakningen Kärnavfallsfondens styrelse L Lantmäteriverket Linköpings universitet Livrustkammaren/Skoklosters slott/ Hallwylska museet Livsmedelsekonomiska institutet Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affv Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skaraborgs län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Älvsborgs län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Lärarhögskolan i Stockholm M Malmö Högskola Manillaskolan, Stockholm Marknadsdomstolen Medicinska forskningsrådet Mitthögskolan Moderna museet Mälardalens högskola N Naturhistoriska riksmuseet Naturvetenskapliga forskningsrådet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Nämnden för offentlig upphandling Närings- och teknikutvecklingsverket O Ombudsmannen mot diskriminering pga av sexuell läggning (HOMO) Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och nämnden mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm P Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och Telestyrelsen Premiepensionsmyndigheten Presstödsnämnden R Radio- och TV-verket Regeringskansliet Revisorsnämnden Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer Riksarkivet Riksdagens förvaltningskontor Riksdagens ombudsmän JO Riksdagens revisorer Riksförsäkringsverket Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Riksrevisionsverket Riksskatteverket Riksutställningar Rikstrafiken Riksåklagaren Rymdstyrelsen Rådet för arbetslivsforskning Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU Rättsmedicinalverket S Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affv Skogs- och jordbrukets forskningsråd Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Socialvetenskapliga forskningsrådet Språk- och folkminnesinstitutet Sprängämnesinspektionen Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Statens biografbyrå Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska muséer Statens institut för handikappfrågor i skolan Statens institut för kommunikationsanalys Statens institut för psykosocial miljömedicin Statens institut för regional forskning Statens institut för särskilt utbildningsstöd Statens institutionsstyrelse Statens invandrarverk Statens jordbruksverk Statens järnvägar, affv Statens konstmuseer Statens konstråd Statens kulturråd Statens kvalitets- och kompetensråd Statens kärnkraftinspektion Statens livsmedelsverk Statens löne- och pensionsverk Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor Statens oljelager Statens räddningsverk Statens sjöhistoriska museer Statens skola för vuxna i Härnösand Statens skola för vuxna i Norrköping Statens skolverk Statens strålskyddsinstitut Statens utsädeskontroll Statens VA-nämnd Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statens växtsortnämnd Statistiska centralbyrån Statskontoret Steriliseringsersättningsnämnden Stockholms universitet Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet Svenska kraftnät, affv Svenskt biografiskt lexikon Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhetspolisen Södertörns högskola T Talboks- och punktskriftsbiblioteket Teaterhögskolan i Stockholm Teknikvetenskapliga forskningsrådet Tomtebodaskolans resurscenter Totalförsvarets chefsnämnd Totalförsvarets pliktverk Tullverket Turistdelegationen U Umeå universitet Ungdomsstyrelsen Uppsala universitet Uppsala universitets datacentral Utlänningsnämnden V Verket för högskoleservice Vägverket Vänerskolan, Vänersborg Å Åsbackaskolan, Gnesta Ö Östervångsskolan, Lund Överklagandenämnden för totalförsvaret Överstyrelsen för civil beredskap Fonder Tabell 1.4 Fondställningar per 1999-12-31 Miljoner kronor Fond Fondens kapital 1999-12-31 Redovisande myndighet Kärnavfallsfonden 23 413 Kärnavfallsfondens styrelse Insättningsgaranti- fonden 7 627 Insättningsgarantinämnden Bilskrotningsfonden 894 Vägverket Trafiklivräntefonden 494 Riksförsäkringsverket Batterifonden 347 Naturvårdsverket Frivillig sjukförsäkring 286 Försäkringskassorna Bygdemedel 207 Länsstyrelser Fond avseende medel från vattendomar 111 Fiskeriverket Övriga fonder RFV 95 Riksförsäkringsverket Affärsverksfonden 91 Riksförsäkringsverket Frivilliga yrkesskadefonden 87 Riksförsäkringsverket Jaktvårdsfonden 66 Kammarkollegiet Brottsofferfonden 25 Brottsoffermyndigheten Älgvårdsfonden 25 Länsstyrelser Fond avs. nya garantier 23 Statens bostadskreditnämnd Skyltfonden 23 Vägverket Övriga fonder 5 Summa 33 819 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 2 41