Post 5653 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
2000/01:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/8
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
2
Förslag till statsbudget för 2001
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Utgiftsområde Samhällsekonomi och finansförvaltning 9
2.1 Omfattning 9
2.2 Utgiftsutveckling 9
3 Politikområde Effektiv statsförvaltning 11
3.1 Politikområdets omfattning 11
3.2 Utgiftsutveckling 13
3.3 Mål 13
3.4 Politikens inriktning 14
3.5 Insatser 16
3.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 16
3.5.2 Insatser utanför politikområdet 18
3.6 Resultatbedömning 18
3.7 Revisionens iakttagelser 21
3.8 Bedömningar av framtida personalkonsekvenser inom staten 22
3.9 Budgetförslag 23
3.9.1 1:1 Konjunkturinstitutet 23
3.9.2 1:2 Riksrevisionsverket 24
3.9.3 1:3 Ekonomistyrningsverket 25
3.9.4 1:4 Statskontoret 26
3.9.5 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler 26
3.9.6 1:6 Statistiska centralbyrån 27
3.9.7 1:7 Folk- och bostadsräkning 28
3.9.8 1:8 Kammarkollegiet 28
3.9.9 1:9 Nämnden för offentlig upphandling 29
3.9.10 1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd 29
3.9.11 1:12 Ekonomiska rådet 30
3.9.12 1:13 Utvecklingsarbete 30
3.9.13 Statens fastighetsverk 31
3.9.14 Fortifikationsverket 31
4 Politikområde Finansiella system och tillsyn 33
4.1 Omfattning 33
4.2 Utgiftsutveckling 34
4.3 Mål 35
4.4 Politikens inriktning 36
4.5 Insatser 38
4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 38
4.5.2 Insatser utanför politikområdet 40
4.6 Resultatbedömning 41
4.6.1 Redovisning av tillståndet 41
4.6.2 Övergripande resultatbedömning inom politikområdet 41
4.6.3 Resultat, analys och slutsatser 42
4.7 Revisionens iakttagelser 45
4.8 Budgetförslag 45
4.8.1 2:2 Finansinspektionen 45
4.8.2 2:3 Insättningsgarantinämnden 46
4.8.3 2:4 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 47
4.8.4 2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 48
4.8.5 2:6 Bokföringsnämnden 49
4.8.6 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 49
4.8.7 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken 50
4.8.8 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken 50
4.8.9 Premiepensionsmyndigheten 50
5 Ofördelat anslag: Riksdagens revisorer 53
5.1 90:1 Riksdagens revisorer 53
Bilaga Anslagsbenämningar 2000 och 2001 57
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 7
2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 9
3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Effektiv statsförvaltning 13
3.2 Personalpolitiska konsekvenser 23
3.3 Personalkonsekvenser vid Försvarsmakten 23
3.4 Anslagsutveckling för Konjunkturinstitutet 23
3.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 24
3.6 Beräkning av anslaget för 2001 24
3.7 Anslagsutveckling för Riksrevisionsverket 24
3.8 Uppdragsverksamhet 24
3.9 Beräkning av anslaget för 2001 24
3.10 Anslagsutveckling för Ekonomistyrningsverket 25
3.11 Uppdragsverksamhet 25
3.12 Beräkning av anslaget för 2001 25
3.13 Anslagutveckling för Statskontoret 26
3.14 Offentligrättslig verksamhet 26
3.15 Uppdragsverksamhet 26
3.16 Beräkning av anslaget för 2001 26
3.17 Anslagsutvecklingen för Täckning av merkostnader för lokaler 26
3.18 Anslagsutveckling för Statistiska centralbyrån 27
3.19 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 27
3.20 Beräkning av anslaget för 2001 27
3.21 Anslagsutveckling för Folk- och bostadsräkning 28
3.22 Anslagsutveckling för Kammarkollegiet 28
3.23 Uppdragsverksamhet 28
3.24 Beräkning av anslaget för 2001 29
3.25 Anslagsutveckling för Nämnden för offentlig upphandling 29
3.26 Beräkning av anslaget för 2000 29
3.27 Anslagsutveckling för Statens kvalitets- och kompetensråd 29
3.28 Beräkning av anslaget för 2001 30
3.29 Anslagsutveckling för Ekonomiska rådet 30
3.30 Beräkning av anslaget för 2001 30
3.31 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete 30
3.32 Beräkning av anslaget för 2001 31
3.33 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget för
Statens fastighetsverk 31
3.34 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 31
3.35 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget för
Fortifikationsverket 31
3.36 Investeringsplan för Fortifikationsverket 32
4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Finansiella system och tillsyn 34
4.2 Resultatet av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 1994/95-1999 43
4.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet, in- och utlåningsverksamhet, 44
4.4 Anslagsutveckling för Finansinspektionen 45
4.5 Offentligrättslig verksamhet 45
4.6 Beräkning av anslaget för 2001 46
4.7 Anslagsutveckling för Insättningsgarantinämnden 46
4.8 Offentligrättslig verksamhet 46
4.9 Beräkning av anslaget för 2001 47
4.10 Anslagsutvecklingen för Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 47
4.11 Beräkning av anslag för 2001 47
4.12 Anslagsutveckling för Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 48
4.13 Budget för avgiftsbelagd garantiverksamhet, nya garantier 48
4.14 Anslagsutveckling för Bokföringsnämnden 49
4.15 Beräkning av anslaget för 2001 49
4.16 Anslagsutveckling för Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 49
4.17 Beräkning av anslaget för 2001 49
4.18 Anslagsutveckling för Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken 50
4.19 Anslagsutveckling för Bidrag till kapitalet i
Europeiska utvecklingsbanken 50
4.20 Premiepensionsmyndigheten: Lån i Riksgäldskontoret 50
4.21 Offentligrättslig verksamhet 51
5.1 Anslagsutveckling för Riksdagens revisorer 53
5.2 Beräkning av anslaget för 2001 54
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de föreslagna målen för
politikområdena Effektiv statsförvaltning
(avsnitt 3.3) och Finansiella system och
tillsyn (avsnitt 4.3) samt att de nuvarande
målen inom utgiftsområdet upphör att gälla
(avsnitt 3.3 och 4.3),
2. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 1:13
Utvecklingsarbete, göra ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 50 000 000 kronor
efter år 2001 (avsnitt 3.9.12),
3. bemyndigar regeringen att besluta om att
Statens fastighetsverk får ta upp lån inom
en ram av högst 7 000 000 000 kronor i
Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i
enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 3.9.13),
4. bemyndigar regeringen att besluta om att
Fortifikationsverket får ta upp lån inom en
ram av högst 4 200 000 000 kronor i
Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i
enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 3.9.14),
5. godkänner investeringsplan för Statens
Fastighetsverk i enlighet med vad
regeringen förordar (avsnitt 3.9.13),
6. godkänner investeringsplan för
Fortifikationsverket i enlighet med vad
regeringen förordar (avsnitt 3.9.14),
7. bemyndigar regeringen att för år 2001
besluta om en rörlig kredit i
Riksgäldskontoret om högst 500 000 000
kronor för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av
likviditet i handeln med fondandelar
(avsnitt 4.8.9),
8. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning enligt följande
uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
1:1
Konjunkturinstitutet
ramanslag
44 036
1:2
Riksrevisionsverket
ramanslag
152 140
1:3
Ekonomistyrningsverket
ramanslag
58 475
1:4
Statskontoret
ramanslag
72 054
1:5
Täckning av merkostnader för lokaler
ramanslag
8 800
1:6
Statistiska centralbyrån
ramanslag
376 303
1:7
Folk- och bostadsräkning
reservationsanslag
10 000
1:8
Kammarkollegiet
ramanslag
31 049
1:9
Nämnden för offentlig upphandling
ramanslag
7 235
1:10
Statens kvalitets- och kompetensråd
ramanslag
10 954
1:12
Ekonomiska rådet
ramanslag
2 052
1:13
Utvecklingsarbete
ramanslag
19 720
2:1
Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet
ramanslag
1
2:2
Finansinspektionen
ramanslag
130 186
2:3
Insättningsgarantinämnden
ramanslag
8 093
2:4
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
ramanslag
256 402
2:6
Bokföringsnämnden
ramanslag
7 432
2:7
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond
ramanslag
9 400
2:8
Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken
ramanslag
18 700
2:9
Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken
ramanslag
60 000
90:1
Riksdagens revisorer
ramanslag
24 623
Summa
1 307 655
Anslagsbeteckning 1:11 och 2:5 saknas p.g.a. ändrad anslagsstruktur.
2 Utgiftsområde Samhällsekonomi och
finansförvaltning
2.1 Omfattning
I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning ingår två politikområden,
Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och
tillsyn. Vidare ingår anslaget 90:1 Riksdagens
revisorer.
Effektiv statsförvaltning omfattar frågor om
granskning, ekonomisk styrning, förvaltningsut
veckling, statliga arbetsgivarfrågor, statistik,
prognosverksamhet, fastighetsförvaltning m.m.
Finansiella system och tillsyn innefattar frågor
om tillsyn och reglering av de finansiella
marknaderna, statsskuldsförvaltning, statliga
finansierings- och garantiåtaganden,
premiepensionsadministration, finansiell
redovisning, internatio-nellt finansiellt samarbete
samt tillsyn av spelmarknaden.
2.2 Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
20001
Utgiftsprognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Politikområde Effektiv statsförvaltning
829
809
903
793
865
819
Politikområde Finansiella system och tillsyn
657
739
781
490
482
494
Anslag Riksdagens revisorer
19
23
25
25
25
26
Totalt för utgiftsområde 2
1 505
1 571
1 709
1 308
1 372
1 339
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
3 Politikområde Effektiv statsförvaltning
3.1 Politikområdets omfattning
I politikområdet ingår i princip samtliga
myndigheter och anslag inom dagens
verksamhetsområde Effektivisering och utveckling
av statlig förvaltning i utgiftsområde 2 samt
verksamhetsområdet Staten som arbetsgivare i
utgiftsområde 14. De tidigare anslagen A11 Vissa
nämnder m.m. och A14 Riksgäldskontoret:
Garantiverksamhet har delvis respektive helt
förts till andra politik-områden.
Politikområdets anslag omsluter ca 8,4
miljarder kronor, avgiftsintäkterna uppgår till ca
5,6 miljarder kronor och planerade
lånefinansierade investeringar uppgår till ca 1,1
miljarder kronor.
Cirka 90 procent av anslagsmedlen är
transfereringar hänförliga till statliga
tjänstepensioner inom utgiftsområde 14.
Resterande anslag återfinns i huvudsak inom
utgiftsområdet, där medel för statistik och
revision tillsammans utgör två tredjedelar av
anslagen.
Huvuddelen av avgiftsintäkterna avser
uppdragsverksamhet, varav merparten från
statliga kunder. Drygt 80 procent av avgifterna
utgörs av hyror. Resterande avgiftsintäkter
utgörs främst av statistiktjänster, diverse
inomstatliga myndighetstjänster samt
tjänsteexport inom olika områden.
Investeringarna sker i huvudsak i kultur-,
försvars- eller andra s.k. ändamålsfastigheter.
Verksamheten inom politikområdet syftar till
att effektivisera och utveckla statsförvaltningen.
Ett tiotal stabs- och servicemyndigheter som har
detta som huvuduppgift är närmast berörda.
Politikområdet omfattar myndigheterna
Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket,
Statskontoret, Kammarkollegiet, Statistiska
centralbyrån, Statens kvalitets- och
kompetensråd, Konjunkturinstitutet, Statens
fastighetsverk och Fortifikationsverket. Vidare
ingår Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk
samt vissa nämnder inom utgiftsområde 14.
En gemensam nämnare för dessa myndigheter
är att de stödjer regeringen i arbetet med att
utveckla statsförvaltningen så att statsförvalt-
ningen som helhet skall fungera med höga krav
på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati och
att de därför i huvudsak riktar sina insatser mot
statsförvaltningen som helhet och inte mot
enskilda sektorer. Flertalet myndigheter har som
huvuduppgift att antingen tillhandahålla stabs-
eller myndighetsstöd eller att i olika former ta
fram beslutsunderlag i vid mening såsom
granskningar, utvärderingar, omprövningar,
prognoser, statistik och analyser. Statistik-
verksamheten skall även förse samhället i övrigt
med underlag för beslut, samhällsdebatt och
forskning.
Verksamheten inom politikområdet är
sammanfattningsvis inriktad mot att skapa
förutsättningar för och kontroll av att statliga
åtaganden sköts så effektivt som möjligt.
Politikområdets verksamheter har även en viktig
roll att fylla i arbetet med vidareutvecklingen av
den statliga förvaltningen.
Trots verksamheternas gemensamma syfte –
en effektiv och utvecklad statsförvaltning – rör
det sig om många myndigheter med relativt
olikartade verksamheter. För att ge en förbättrad
överblick över ett heterogent politikområde kan
det indelas i följande sex delverksamheter:
Granskning innefattar till största delen årlig
revision, följt av effektivitetsrevision och
regeringsuppdrag. Granskningsverksamheten
bedrivs uteslutande av Riksrevisionsverket, och
avser den statliga redovisningen och
förvaltningen samt måluppfyllelsen och
effektiviteten i statliga åtaganden. Verksamheten
är i huvudsak (ca 70 procent) anslagsfinansierad.
Ekonomisk styrning och utveckling av
statsförvaltningen omfattar förvaltning och
utveckling av det ekonomiadministrativa
regelverket samt utveckling av budgetprocessen
och statsförvaltningen. Vidare ingår annan
efterfrågestyrd stabsverksamhet och
myndighetsservice. Stödverksamheterna
omfattar bl.a. ekonomistyrnings- och
systemfrågor, juridisk expertis samt
administrativ service och viss medelsförvaltning.
Merparten av verksamheten är avgiftsfinansierad.
Myndigheter som ingår är
Ekonomistyrningsverket, Statskontoret,
Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig
upphandling samt Statens kvalitets- och
kompetensråd. I området ingår även ett anslag
för utvecklingsarbete.
Statliga arbetsgivarfrågor omfattar personal-
och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling,
kompetensförsörjning, arbetsorganisation,
jämställdhet inom staten m.m. samt
myndigheterna Statens Pensionsverk,
Arbetsgivarverket och vissa nämnder inom det
arbetsgivarpolitiska området.
Prognos- och uppföljningsverksamheten avser
såväl uppföljning av utfall och prognoser som
analyser av de offentliga finanserna och den
samhällsekonomiska utvecklingen i olika kort-
och medelfristiga perspektiv, t.ex.
budgetprognoser och makroprognoser över
svensk och internationell ekonomi.
Verksamheten, som i huvudsak är
anslagsfinansierad, bedrivs inom
Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket
samt Ekonomiska rådet.
Statistik omfattar officiell och annan statlig
statistik samt folk- och bostadsräkning.
Området innefattar Statistiska centralbyråns
(SCB) produktion, tillgängliggörande, spridning
och samordning av statistik.
I verksamheten ingår också prognoser inom
områdena arbetsmarknad, utbildning och
demografi. Folk- och bostadsräkning innefattar
det förberedelsearbete som genomförs av SCB,
Lantmäteriverket, Riksskatteverket och
kommunerna för att möjliggöra en
registerbaserad folk- och bostadsräkning 2005.
Nära hälften av området finansieras med avgifter,
andra hälften är anslagsfinansierad.
Fastighetsförvaltning omfattar endast
förvaltning av de fastigheter som av
kulturhistoriska och/eller andra skäl inte ansetts
lämpliga att förvalta i bolagsform
(regeringsbyggnader, länsresidens, ambassader,
de kungliga slotten, museer, teatrar, monument,
försvarsfastigheter, markområden m.m. samt
vissa donationsfastigheter).
Dessa kulturarvs- och ändamålsfastigheter
förvaltas av Statens fastighetsverk och
Fortifikationsverket, vars verksamheter är helt
avgifts-finansierade. Regeringens stabsstöd i
lokalförsörjningsfrågor, dvs. beräkningsunderlag,
andra analyser samt effektiv förvaltning och
avveckling av lokaler, tillhandahålls av
Statskontoret.
Av regeringens skrivelse Årsredovisning för
staten 1999 (skr. 1999/2000:150, bil. 1) framgår
att denna delverksamhet under år 1999
omfattade 30 procent av statens totala
lokalkostnader och 64 procent av statens innehav
av byggnader, mark och annan fast egendom.
I området ingår även anslaget för täckande av
merkostnader för lokaler.
3.2 Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Effektiv statsförvaltning
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
20001
Utgiftsprognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Anslag inom utgiftsområde 2
1:1 Konjunkturinstitutet
38,9
40,0
40,8
44,0
45,0
45,9
1:2 Riksrevisionsverket
139,5
148,6
159,5
152,1
155,4
158,9
1:3 Ekonomistyrningsverket
52,6
59,7
57,4
58,5
59,7
61,0
1:4 Statskontoret
66,9
73,1
74,8
72,1
73,6
75,2
1:5 Täckning av merkostnader för lokaler
16,0
16,4
12,0
8,8
0,4
0,4
1:6 Statistiska centralbyrån
364,0
386,3
368,5
376,3
383,0
392,5
1:7 Folk- och bostadsräkning
5,4
13,0
14,0
10,0
78,0
12,0
1:8 Kammarkollegiet
26,6
32,9
29,1
31,0
31,7
32,4
1:9 Nämnden för offentlig upphandling
7,1
7,6
8,0
7,2
7,4
7,6
1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd
7,9
10,8
11,7
11,0
11,2
11,4
1:12 Ekonomiska rådet
1,8
1,7
2,0
2,1
1,8
1,8
1:13 Utvecklingsarbete
24,6
17,5
54,3
19,7
17,3
19,7
2000 A11 Vissa nämnder m.m.
1,2
1,0
1,3
-
-
-
1999 A14 Kontrollfunktionen i staten
72,3
-
70,0
-
-
-
1999 A16 Statens Lokalförsörjningsverk:
Avvecklingskostnader
4,0
-
-
-
-
-
Totalt för utgiftsområde 2
828,8
808,6
903,4
792,8
864,5
818,8
Anslag inom utgiftsområde 14
1:1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket
1,7
2,0
2,5
2,2
2,5
2,5
1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.
7 568,6
7 645,8
7 464,0
7 500,0
7 400,0
7 350,0
1998 14D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt
reglerade området
4,7
-
8,6
-
-
-
Totalt för politikområde Effektiv statsförvaltning2
8 403,8
8 456,4
8 378,5
8 295,0
8 267,0
8 171,3
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Differens uppstår vid summering till följd av avrundning.
3.3 Mål
Mål för 2001
Regeringens förslag: Målet för politikområdet är
att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin
helhet kännetecknas av hög produktivitet, god
kvalitet och bra service till nytta för
beslutsfattare, medborgare och näringsliv.
Eftersom politikområdets syfte är brett, antalet
myndigheter är stort och deras verksamhet har
mycket skiftande karaktär är det vid en
precisering av målet för politikområdet naturligt
att i huvudsak inrikta sig mot sex
delverksamheter, snarare än mot politikområdet i
sin helhet eller mot enskilda myndigheter. Målet
uppnås genom
relevanta granskningar och beslutsunderlag
som bidrar till att förbättra effektiviteten i
statligt finansierad verksamhet,
marknadsanpassat, ändamålsenligt och
kostnadseffektivt stöd till statliga
myndigheter,
en samordnad statlig arbetsgivarpolitik,
som säkerställer att relevant kompetens
finns för att åstadkomma efterfrågat
resultat,
tillförlitliga, träffsäkra och transparanta
prognoser och analyser över den
samhällsekonomiska och statsfinansiella
utvecklingen,
lättillgänglig statistik som är opartisk,
relevant, tillförlitlig, aktuell och jämförbar,
en kostnadseffektiv statlig kapital- och
fastighetsförvaltning, som med rimligt
risktagande kan tillhandahålla likvärdig
avkastning och service jämfört med privata
alternativ respektive ändamålsenliga lokaler
till brukarna.
Mål för 2000
Målen för år 2000, mot vilka
resultatbedömningen nedan görs, är följande:
Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt
och i det allmännas intresse. Detta skall bl.a.
ske genom granskning, metodutveckling,
uppföljning, utvärdering och kontinuerlig
omprövning av statlig verksamhet.
Statsfinanserna och statens egendom skall
förvaltas och hanteras på ett så
kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom
bl.a. tillförlitliga prognoser och analyser
skall beslutsfattare erbjudas information om
den samhällsekonomiska och
statsfinansiella utvecklingen.
Officiell statistik och annan statlig statistik
skall bidra till att öka kunskapen om
tillstånd, utveckling och samband i
samhället i stort.
Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög
kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom
tillhandahållande av system, tjänster,
normgivning och metodutveckling.
Arbetsgivarpolitiken skall vara väl utvecklad
och samordnad. Myndigheterna skall
bedriva arbetsgivarpolitiken så att relevant
kompetens finns för att åstadkomma
efterfrågat resultat.
3.4 Politikens inriktning
Prioriteringar m.m.
Området har under de senaste åren genomgått
betydande organisatoriska förändringar. Den
senaste förändringen innebar att Statens
kvalitets- och kompetensråd inrättades 1999 i
syfte att främja kvalitetsutveckling och
kompetensförsörjning inom statliga
myndigheter.
Statistikreformen har utvärderats och den
ekonomiska statistiken avses utredas. Nämnden
för offentlig upphandling (NOU) är f.n. föremål
för omprövning, och ytterligare förändringar kan
förväntas framöver, t.ex. inom
granskningsverksamheten.
I likhet med föregående budgetår är det
angeläget att framhålla betydelsen av att
verksamheterna inom politikområdet fortsätter
att utvecklas. Särskilt viktigt är att
myndigheterna bättre tillmötesgår faktiska och
potentiella användares intressen samt att
myndigheterna utvecklar sitt inbördes samarbete
ytterligare. Regeringen ser det som väsentligt för
statsförvaltningens utveckling att
användarorientering och helhetssyn eftersträvas
för verksamheterna inom politikområdet.
Väsentliga frågor under det närmaste året är:
granskningsverksamhetens framtida
organisation,
fortsatt utveckling av den ekonomiska
styrningen,
genomförande av det förvaltningspolitiska
handlingsprogrammet, bl.a. vad avser
– ett utvidgat medborgarengagemang
– en föredömlig IT-användning
– lärande av jämförande studier
en ny utvärdering av den reformerade
arbetsgivarpolitiken,
förbättrad arbetsmarknadsstatistik och eko-
nomisk statistik,
fortsatt utveckling av medelfristiga
prognoser och ökad hänsyn till
tjänstesektorn i konjunkturbarometern
m.m., samt
att de av regeringen redan fastställda
ekonomiska och/eller andra målen för
statens fastighetsförvaltning skall ligga fast.
Regeringen redovisade i propositionen Statlig
förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.
1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:
294) riktlinjer för och krav på den framtida
statliga förvaltningen. Utifrån de riktlinjer som
angavs i propositionen har regeringen inlett ett
flerårigt förvaltningspolitiskt handlingsprogram
– En förvaltning i demokratins tjänst.
Regeringens förvaltningspolitiska
handlingsprogram har sänts ut till alla
myndigheter och statsanställda som en grund för
diskussion och fortsatt utvecklingsarbete.
Målen för 2000-talet är en statsförvaltning
som med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet
och demokrati är tillgänglig och tillmötesgående.
Den har medborgarnas fulla förtroende, ger
näringslivet goda arbets- och
tillväxtförutsättningar samt är framgångsrik och
respekterad internationellt.
Vissa gemensamma värden måste gälla för
förvaltningen. Det är viktigt att det finns en
gemensam förvaltningskultur och etik. Hur
förvaltningen fungerar, hur den styrs, leds,
organiseras och arbetar har avgörande betydelse
för att de tre grundläggande värdena demokrati,
rättssäkerhet och effektivitet skall få genomslag i
hela förvaltningen. Flera tunga projekt gäller
också styrningen, bl.a. utveckling av
myndighetsstyrning, översyn av
verksförordningen samt jämförande studier, s.k.
benchmarking.
Offentlighet är en av grundprinciperna i det
svenska samhället. Kontakterna med
medborgare, företag och medier skall
kännetecknas av stor tillgänglighet och ett så
enkelt och begripligt språk som möjligt. En
offentlighetskampanj har inletts för att öka
kunskapen i samhället och bland de statsanställda
om offentlighetsprincipen.
Förvaltningen måste tillhandahålla tjänster på
ett sådant sätt att den ger största möjliga nytta
för medborgare, företag, kommuner,
organisationer m.fl. inom givna rättsliga och
ekonomiska ramar.
Förvaltningen måste dra nytta av de möjlig-
heter som finns att använda ny teknik och staten
skall vara föredömlig som IT-användare. Tjänster
som riktar sig till individer och företag skall
erbjudas via Internet, s.k. elektronisk förvaltning.
Till de åtgärder som syftar till bättre service till
medborgare och företag hör bl.a. utveckling av
kriterier för 24-timmarsmyndigheter,
försöksverksamhet med servicedeklarationer och
användning av elektroniska signaturer.
Informationstekniken skall också främja
kunskaps- och kompetensutveckling inom
statsförvaltningen.
För att de förvaltningspolitiska målen skall få
genomslag krävs en bättre uppföljning av
myndigheternas förändringsarbete. Genom
resultatindikatorer och återrapporteringskrav
kan myndigheternas anpassning till
förvaltningspolitikens och medborgarnas krav
följas.
Behovet av systematiskt genomförda
uppföljningar och utvärderingar av
förvaltningspolitiken har ökat. Underlaget för
uppföljningen behöver därför breddas. Syftet är
bl.a. att säkerställa att regeringens redovisning till
riksdagen av utvecklingen i statsförvaltningen
kan förbättras.
För vissa staliga myndigheter och bolag -
däribland många kulturinstitutioner - utgör
hyreskostnaden en betydande del av tilldelat
anslag, vilket dessa uppmärksammat som en
orsak till ekonomiska problem. Med anledning
av detta skall Regeringskansliet skyndsamt se
över frågan om lokalförsörjning för statliga
myndigheter och vissa bolag.
Politikens inriktning och prioriteringar
avseende olika delområden följer nedan.
Granskning: Inriktningen av
granskningsverksamheten skall vara oförändrad i
avvaktan på ställningstagande till den statliga
revisionens framtida organisation.
Ekonomisk styrning och utveckling av
statsförvaltningen: I regeringens
handlingsprogram, En förvaltning i demokratins
tjänst, läggs grunden för en långsiktig utveckling
av förvaltningen. Regeringen lämnar i volym 1,
avsnitt 10, en lägesrapport över pågående
utvecklingsarbete avseende den ekonomiska
styrningen i staten. En arbetsgrupp inom
Finansdepartementet kommer under hösten
2000 presentera ett förslag till förändringar i en
promemoria i departementsserien.
Med hänsyn till den offentliga upphandlingens
omfattning och möjligheterna till
effektiviseringar är det viktigt att det finns en
ändamålsenlig tillsynsfunktion för den offentliga
upphandlingen.
Rollen och organisationen för tillsynen av
offentlig upphandling är för närvarande föremål
för översyn med syftet att effektivisera tillsynen.
Regeringen anser att inriktningen och
omfattningen av NOU:s verksamhet skall vara
oförändrad i avvaktan på regeringens
ställningstagande till tillsynens framtida
organisation. Detta betyder bl.a. att
tillsynsverksamheten skall prioriteras.
Ställningstagandet till NOU:s framtida
organisationen kommer troligen att kunna göras
under våren 2001.
Statliga arbetsgivarfrågor: Inriktningen av
detta område framgår också av regeringens
förvaltningspolitiska handlingsprogram. Enligt
programmet skall staten vara en föredömlig
arbetsgivare.
Regeringen genomförde 1996/97 en
utvärdering av den reformerade
arbetsgivarpolitiken, men där konstaterades att
det hade gått alltför kort tid för att kunna dra
mera långtgående slutsatser. Regeringen avser
därför att göra en ny utvärdering av
arbetsgivarreformen.
I år kommer regeringen i sin
arbetsgivarpolitiska uppföljning, utöver uppgifter
om varje myndighets löneutveckling,
könsfördelning, åldersstruktur och
personalrörlighet, att begära in information om
vilka åtgärder myndigheterna vidtar dels för att
främja den etniska mångfalden bland de anställda
dels för att skapa en stimulerande och kreativ
arbetsplats med en god arbetsmiljö för sina
anställda.
Staten skall vara attraktiv som arbetsgivare.
Detta är inte minst viktigt när det gäller att
kunna attrahera ung arbetskraft i takt med de
stora pensionsavgångarna framöver.
Statistik: Kraven från statistikanvändarna ökar
successivt till följd av bl.a. de ekonomisk-
politiska mål som riksdagen har beslutat om och
det fördjupade samarbetet inom EU.
Statistikproduktionen måste fortlöpande
effektiviseras och tillgängligheten och
uppgiftslämnandet underlättas. Statistikens
kvalitet måste bibehållas och förbättras
ytterligare. För att statistikens trovärdighet skall
behållas får inte bortfallet i undersökningarna bli
större. För att möjliggöra förbättrad
arbetsmarknadsstatistik och att långsiktigt
prioritera ekonomisk statistik tillförs
verksamheten sammanlagt ca 25 miljoner
kronor. SCB skall hålla samman det statistiska
systemet och ansvara för sektorövergripande
statistik. Sektormyndigheterna skall ansvara för
statistiken inom sina ansvarsområden.
Ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter
kan dock komma att behöva förändras i enstaka
fall. Samordningen skall förstärkas.
Antalet författningar på statistikens område
skall begränsas för att på så sätt få till stånd en
förenkling av regelsystemet. Regeringen avser
därför att senare återkomma till riksdagen med
förslag till ny statistiklagstiftning.
En första registerbaserad folk- och
bostadsräkning skall genomföras 2005. För att
göra detta möjligt avser regeringen att senare
återkomma till riksdagen med förslag till ny
lagstiftning om folk- och bostadsräkning.
Prognos- och uppföljningsverksamheten: Allt
större krav ställs på statens uppföljning och
prognoser. Den ekonomiska politiken vägleds
idag av medelfristiga mål. Dessa mål ställer krav
på att återkommande göra kort- och
medelfristiga prognoser och förbättra såväl
metoder som analyser av den ekonomiska
utvecklingen. En viktig del i metodutvecklingen
är utarbetandet av en ny makroekonomisk
modell med tillämpningar i ett medelfristigt
perspektiv. Prognosprecisionen bör på sikt
kunna förbättras.
Informationen om konjunkturläget är
bristfällig i många tjänstebranscher.
Tjänstesektorn är samtidigt den enskilt största
delen av svenskt näringsliv. En utvidgning av
konjunkturbarometern till fler delar av
tjänstesektorn kan därför bidra till en ökad
träffsäkerhet i konjunkturprog-noserna.
Fastighetsförvaltning: De av riksdagen 1991
beslutade riktlinjerna som låg till grund för
omorganisationen av statens
fastighetsförvaltning 1993 är fortfarande giltiga.
För en effektivare fastighets- och
förmögenhetsförvaltning skall bl.a. varje
fastighet förvaltas på ett för staten ekonomiskt
effektivt sätt så att tillgångarnas värde bibehålls
och om möjligt ökas. Förvaltningen skall bidra
till att fastigheternas värden bevaras på en
långsiktigt lämplig nivå för ägaren och brukaren
samt att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och
lokalresurser kan erbjudas brukarna på
konkurrenskraftiga villkor.
Ambitionsnivån på underhålls- och
restaureringsarbeten för de kungliga slotten och
rikets fästningar ligger fast.
Fastigheter för försvarsändamål skall, inom
ramen för de övergripande målen, förvaltas så att
fastigheternas värden bevaras och
funktionaliteten bibehålls. Fortifikationsverket
skall avyttra fastigheter, vilket innebär att
försälja, riva eller överföra fast egendom till
annan statlig myndighet när detta krävs. På
grund av den omställning av försvaret som pågår
kommer ett stort antal fastigheter och mark att
behöva avyttras under de kommande åren.
Detta avyttringsbehov får inte leda till sådana
vakansgrader och intäktsminskningar så att de
ekonomiska målsättningarna för
fastighetsförvaltningen hotas (prop.
1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168 och prop. 1999/2000:97, bet.
1999/2000:FöU7, rskr. 1999/2000:50, bet.
1999/200:FöU8, rskr. 1999/2000:251).
3.5 Insatser
3.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Granskning: Under föregående år har
granskning och avlämnande av
revisionsberättelse genomförts för ca 470 objekt
enligt god revisionssed. Ett arbete med
certifiering (kvalitetssäkring) av revisorer har
också genomförts.
Effektivitetsrevisionen, som inriktats mot
relevanta områden av stor betydelse, har ökat
något i omfattning. Uppföljningen av
effektivitetsrapporterna mellan 1997 och 1999
visar att ungefär 80 procent av granskningens
slutsatser bejakats och i ungefär 50 procent har
åtgärder vidtagits eller planerats av granskade
myndigheter.
Omfattningen av det uppdragsstyrda
regeringsstödet har under föregående år minskat
något i omfattning jämfört med tidigare år.
Ekonomisk styrning och utveckling av
statsförvaltningen: Ett 30-tal utvecklingsinsatser
pågår avseende ekonomisk styrning,
prognosmodeller, administrativa system,
kompetens-utveckling, chefsprogram för
myndigheternas ledning samt Regeringskansliets
interna förändrings- och förnyelsearbete. Fyra
centrala insatser under perioden 1999-2001 är det
s.k. VESTA-projektet (Verktyg för ekonomisk
styrning i staten), den s.k. Tvåårsöversynen,
utvärderingen av budgetprocessen och
genomförandet av det förvaltningspolitiska
handlingsprogrammet. Utöver detta kan följande
insatser nämnas.
I budgetpropositionen för 2000 lade
regeringen fast att staten inte skall utveckla egna
administrativa system. I enlighet härmed avser
Ekonomistyrningsverket (ESV) att i större
utsträckning säkra myndigheternas behov av
ekonomi- och personaladministrativa system
genom att ingå ramavtal med lämpliga
leverantörer. Som en följd av denna inriktning
kan det bli aktuellt att ESV avyttrar
administrativa system till serviceföretag.
För att stödja och stimulera arbetet med
kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning
inom den statliga förvaltningen har med stöd av
Statens kvalitets- och kompetensråd ett antal
seminarier, konferenser och utbildningsprogram
för förvaltningens anställda och chefer
anordnats.
Inom den statliga inköpssamordningen har ett
arbete bedrivits för att bl.a. sprida information
om och öka tillgängligheten till ramavtal samt
finna nya avtalsområden inom relevanta
produkt- och tjänsteområden. Parallellt har ett
arbete med att utveckla en Internetbaserad
informations- och beställningsfunktion
påbörjats, Internethandel för staten.
Statskontoret har under året bl.a. bidragit till
IT-utvecklingen av den statliga förvaltningen,
som exempel kan nämnas dels den omfattande
upphandlingsverksamheten, dels arbeten kring
elektroniska signaturer och s.k. 24-timmars-
myndigheter.
Under året har, som ett led i
resultatbedömningen av förvaltningspolitiska
insatser, också tagits fram förslag till s.k.
förvaltningspolitiska indikatorer.
I rapporten Staten i omvandling 1999 ges en
samlad och översiktlig redovisning av
utvecklingen i statsförvaltningen.
Arbetsgivarfrågor: Regeringen har genom en
ändring i 8 § verksförordningen (1995:1322),
med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000,
tydliggjort myndighetschefens ansvar för och del
i utvecklingen av arbetsgivarpolitiken i staten.
Nuvarande ramavtal för den statliga sektorn
löper ut den 31 mars 2001. Under året har
förhandlingar pågått i syfte att träffa ett så kallat
samarbetsavtal för den statliga sektorn.
Förhandlingarna avslutades under våren 2000
med att ett avtal träffades. Förhandlingar om nya
pensions- och trygghetssystem har förberetts.
De nya avtalskonstruktioner som blev resultatet
av 1998 års avtalsrörelse gav på många punkter
en ökad lokal frihet, vilket ställer krav på de
lokala arbetsgivarna. Det ställer i sin tur krav på
Arbetsgivarverket att ge stöd och råd till
medlemmarna. Under året har en första
deluppföljning av RALS 1998-2001 genomförts.
Kravet på arbetsgivarsamverkan har ytterligare
accentuerats genom den ordning för lokala
lönerevisionsförhandlingar som infördes i RALS
1998-2001.
Ett första steg mot en utökning av Statens
pensionsverks (SPV) tjänste- och produktutbud
med hjälp av webbteknik har tagits. Ett
systematiskt kvalitetsarbete på hela myndigheten
har inletts.
Prognoser: För att höja kvaliteten i analyser av
den samhällsekonomiska och statsfinansiella
utvecklingen har fortlöpande utveckling av prog-
nosmodeller och kunskapsuppbyggnad skett
under året. Den enskilt största satsningen utgörs
av att bygga en makroekonomisk modell med
tonvikt på tillämpningar i ett medelfristigt
perspektiv. Anpassningen till nya
nationalräkenskapssystemet (ENS95) har
försenats, men Konjunkturinstitutet har i år
avsatt betydande resurser för att klara
omläggningen.
Genom användande av bl.a.
Konjunkturinstitutets barometrar och
indikatorer har såväl regeringen som allmänheten
på ett relativt tidigt skede informerats om att
Asienkrisens sam-mantagna effekter på svensk
ekonomi skulle komma att bli begränsade.
Genom Ekonomiska rådets publikationer,
regelbundna seminarier och konferenser har
forskning och utredningsarbete av hög
internationell standard av särskilt intresse för den
ekonomiska politikens utformning redovisats.
Statistik: Tillgängligheten till statistiken har
förbättrats genom bl.a. ökad publicering via
Internet. Ungefär 240 statistikprodukter med
officiell statistik över ett stort antal
samhällssektorer har framställts och gjorts
tillgängliga för statliga, kommunala och privata
statistikanvändare. Genom övergång från
stordatordrift till person-datorbaserad drift har
förutsättningar skapats för effektivare och mer
flexibel statistikproduktion.
Sverige har deltagit i ca 80 arbetsgrupper inom
Europeiska kommissionen.
Förberedelserna för den registerbaserade folk-
och bostadsräkningen har fortsatt enligt
planerna.
Fastighetsförvaltning: Under föregående år
förvaltades ett betydande statligt
fastighetsinnehav bestående av ett stort antal
försvarsanläggningar med tillhörande byggnader
samt olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Fortifikationsverket har avslutat en rad
investeringar under året till en total kostnad av
564 miljoner kronor. Nybyggnadernas andel av
investeringarna har ökat. Avvecklingen med
anledning av försvarsbeslutet 1996 har lett till att
mark, anläggningar och lokaler har sagts upp och
till att större delen sålts. Under 1999 har
fastigheter med ett sammanlagt bokfört värde på
66,5 miljoner kronor sålts.
3.5.2 Insatser utanför politikområdet
Genom att politikområdets mål och
verksamheter avser hela statsförvaltningen är
måluppfyllelsen i hög grad avhängig utfallet av
insatser utanför politikområdet. Några exempel
på relevanta insatser utanför politikområdet ges
nedan.
Granskningsverksamhetens resultat påverkas
av insatser av andra gransknings- och
kontrollorgan såsom Riksdagens revisorer, EU:s
revisionsorgan samt enskilda myndigheters
interna revision, controllerfunktioner,
administrativa funk-tioner och
ledningsorganisationer.
Prognosverksamheten påverkas bl.a. av hur
alternativa prognostiker och andra beställare
agerar samt hur beslutsfattare i riksdag, regering,
kommuner och näringsliv samt massmedia
utnyttjar de underlag som tas fram. I området
ingår t.ex. inte de budgetprognoser som tas fram
av myndigheter med ansvar för större anslag och
transfereringar. Inte heller Regeringskansliets
uppföljning och prognoser respektive Riksgälds-
kontorets prognoser av likviditet och lånebehov
omfattas. Dessa ingår istället i andra
politikområden.
Statistik. Den absolut övervägande delen av
produktionen av officiell statistik sker vid SCB,
alltså inom politikområdet. Ansvaret för och
finansieringen av statistiken är däremot uppdelat
på ett tjugotal sektormyndigheter, däribland
Arbetarskyddsstyrelsen, Riksförsäkringsverket,
Socialstyrelsen, Statens institut för
kommunikationsanalys och Statens
jordbruksverk, vilket gör att statliga insatser sker
inom ett stort antal politikområden. Även
kommunal sektor, som innefattar stora
statistikanvändare och finansiärer, ligger utanför
politikområdet.
Insatser inför den registerbaserade folk- och
bostadsräkningen sker även inom andra
politikområden.
Arbetsgivarfrågorna påverkas av hur varje
enskild myndighet agerar som arbetsgivare samt
hur dessa planerar sin kompetensförsörjning.
Inom arbetsgivarområdet åvilar det samtliga
statliga myndigheter att betala avgifter
motsvarande ca 415 miljoner kronor per år till de
partssammansatta organen Trygghetsstiftelsen,
Utvecklingsrådet och Statshälsan.
Staten är tillsammans med de centrala
arbetstagarorganisationerna på det statliga
avtalsområdet stiftare av Trygghetsstiftelsen.
Trygghetsstiftelsen är den organisation som
enligt det statliga trygghetsavtalet bistår dem
som är övertaliga och som ansvarar för
användningen av de medel som parterna har
avsatt för trygghetsåtgärder.
En närmare redogörelse för
Trygghetsstiftelsens verksamhet och resultat har
lämnats i regeringens skrivelse 1999/2000:150
Årsredovisning för staten 1999.
Myndigheternas fastighetsförvaltning påverkas
av hur varje enskild myndighet agerar som
hyresgäst samt hur dessa klarar rollfördelningen
och planerar sin lokalförsörjning.
3.6 Resultatbedömning
Resultatet av den verksamhet inom
politikområdet som avser effektivisering och
utveckling av statlig förvaltning återfinns till stor
del inom hela statsförvaltningen. Resultatet av
insatserna inom politikområdet framgår i stor
utsträckning av olika skrivelser och rapporter.
Regeringen gör den samlade bedömningen att
måluppfyllelsen inom politikområdet har varit
tillfredsställande under föregående år. En
osäkerhet i bedömningen är att målen inte till
fullo kan belysas och bedömas med tillgängliga
indikatorer.
Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
för politikområdet innebär samtidigt att målen
för flertalet myndigheter ligger fast, utom i de
fall där förändringar framgår under avsnittet om
politikens inriktning. Bedömningar av resultaten
inom respektive delområde kommenteras i vissa
fall mer utförligt nedan.
Regeringen har i Årsredovisning för staten
1999 (skr. 1999/2000:150) lämnat en beskrivning
av utvecklingen inom statsförvaltningen. I
skrivelsen redovisas det ekonomiska läget i
staten, bland annat avseende lokalkostnader och
fastighetsvärden, statens konsumtion och
produktion, en uppföljning av myndigheternas
arbetsgivarpolitik och Riksrevisionsverkets
iakttagelser med anledning av genomförda
granskningar.
För en övergripande bedömning av tillståndet
och utvecklingen inom den statliga förvaltningen
kan RRV:s iakttagelser i verkets årliga rapport till
regeringen användas som en utgångspunkt (RRV
2000:16).
Ekonomistyrningsverket (ESV) genomför på
regeringens uppdrag en årlig
ekonomiadministrativ värdering (EA-värdering)
av myndigheter under regeringen. EA-
värderingen för 1999 visar att 91 procent av
myndigheterna klarat de uppställda kraven på ett
fullt tillfredsställande eller tillfredsställande sätt
jämfört med 88 procent 1998 och 93 procent
1997.
Målet om en kostnadseffektiv finans- och
egendomsförvaltning berör främst
Kammarkollegiet, Statens fastighetsverk och
Fortifikationsverket. Samtliga har avkastning
som uppfyller uppställda avkastningskrav. Av
nedanstående redovisning framgår även att ett
utvecklingsarbete (VESTA-projektet) pågår för
att ytterligare förbättra den ekonomiska
styrningen. Detta understöds av insatser för
bättre prognoser om den samhällsekonomiska
och statsfinansiella utvecklingen.
Indikatorer för måluppfyllelse avseende målet
om ökad kunskap i samhället genom statistik är
den kraftigt ökade spridning och tillgänglighet
som uppnåtts genom att statistikdatabaser
kostnadsfritt gjorts tillgängliga på Internet.
Målet att stabs- och servicemyndigheterna skall
tillhandahålla stöd av hög kvalitet kan däremot
inte helt beläggas med systematiska
kvalitetsstudier, då sådana endast finns för några
enskilda myndigheter. Som indikator på
tjänsternas kvalitet kan istället utgångspunkt tas i
bedömningarna av stabs- och
servicemyndigheternas kunder, främst
Regeringskansliet och andra statliga myndigheter
samt övrig offentlig sektor.
Av politikområdets myndigheter har
majoriteten genomfört kundundersökningar
under året, men bl.a. för områdena granskning
och prognoser saknas kundundersökningar.
Undersökningarna visar en överlag god
kundtillfredsställelse, som ligger på i princip
oförändrad nivå i de fall resultaten har kunnat
jämföras med tidigare års kundundersökningar.
För mera långtgående slutsatser krävs att
undersökningarna genomförs mer systematiskt
och med mer enhetliga metoder.
Myndigheternas s.k. 2000-säkring av de
tekniska systemen har fungerat väl. Det kan
konstateras att övergången till år 2000 skedde
utan några större störningar varken för statlig
verksamhet eller enskilda medborgare.
Tilläggas kan även att de inomstatliga
stödtjänster som myndigheterna tillhandahåller
bedöms ge upphov till betydande besparingar.
Enbart Statskontorets inköpssamordning på IT-
området bedöms motsvara mellan 400 och 800
miljoner kronor per år i besparingar.
När det gäller det arbetsgivarpolitiska målet
har en närmare redogörelse lämnats för
myndigheternas arbetsgivarpolitik och
regeringens bedömningar i Årsredovisning för
staten 1999 (skr. 1999/2000:150).
Nedan följer en genomgång av resultatet i
enskilda delverksamheter inom politikområdet.
Granskningsverksamheten har genomförts
instruktionsenligt samtidigt som resursinsatserna
har ökat vad gäller metod- och
kompetensutveckling.
När det gäller ekonomisk styrning och
utveckling av statsförvaltningen bedöms
Ekonomistyrningsverket (ESV), som har en
aktiv roll i utvecklingen av den ekonomiska
styrningen, ha klarat sina åtaganden under
föregående år på ett bra sätt.
Statskontoret har under 1999 tagit aktiv del i
det förvaltningspolitiska utvecklingsarbetet och
har under året genom ett flertal utredningar och
utvärderingar underlättat regeringens
omprövningar av offentliga åtaganden samt ökat
kunskaperna om effekterna av statliga åtgärder
inom olika verksamhetsområden. Statskontoret
har vidare bidragit till att göra
informationsförsörjningen inom den statliga
förvaltningen mer effektiv.
Av den kvalitetsundersökning som
genomförts framgår att det har skett en
kvalitetsökning i förhållande till förra budgetåret
och efterfrågan på Statskontorets tjänster är
alltjämt hög.
Regeringen anser att arbetet med systematisk
verksamhetsutveckling med utgångspunkt i
uppdragsgivarnas uppfattning om kvaliteten hos
myndighetens tjänster är värdefullt.
Kammarkollegiets myndighetsutövande
verksamheter samt den som består av bevakning
av allmänna intressen, har hanterats snabbt och
rättssäkert. Kollegiet har genom ett kvalificerat
och välanpassat stöd till de myndigheter som
köper administrativ service eller har kollegiet
som värdmyndighet gett förutsättningar för goda
resultat inom deras verksamheter. Inom de
verksamheter som utgör ett statligt
egenregialternativ, har kollegiet erbjudit likvärdig
eller bättre service till sina kunder jämfört med
den privata marknaden. Kapitalförvaltningens
aktie- och räntekonsortiers avkastning har
överträffat jämförelseindex för femte året i rad.
Den statliga inköpssamordningen har bidragit till
en ökad tillgänglighet till och omsättning av
ramavtal.
Statens kvalitets- och kompetensråd har
främjat användningen av systematiskt kvalitets-
arbete inom statliga myndigheter samt verkat för
en långsiktig förvaltnings- och
ledningskompetens i statsförvaltningen.
Regeringen bedömer att NOU i allt väsentligt
har uppnått de uppsatta målen för sin
verksamhet. NOU har verkat för att effektiv
upphandling sker affärsmässigt, effektivt och
lagenligt.
Regelefterlevnaden på upphandlingsområdet
torde ha blivit bättre. Den tillsynsstrategi som
tillämpas bör ha haft positiva effekter för
tillsynsverksamheten.
Den offentliga upphandlingen har sannolikt
effektiviserats och besparingar uppnåtts genom
att insatser har satts in på ett tidigt stadium av
utredningsarbetena på upphandlingsområdet.
Det synliga resultatet av det utvecklingsarbete
som finansieras genom särskilt anslag inom
politikområdet, är främst utredningsrapporter,
utbildningar och tekniska system. Vad gäller
effekterna av utvecklingsarbetet återfinns dessa
inom hela statsförvaltningen. En redogörelse för
utvecklingen av den ekonomiska styrningen
lämnas i volym 1, avsnitt 10.
Ett konkret resultat av utvecklingsarbetet kan
också utläsas i föreliggande proposition i och
med att ett förslag om en gemensam
verksamhetsstruktur i staten tagits fram med
redovisning på politikområden och mål för dessa
inom respektive utgiftsområde. Den nya
strukturen och politikområdena redovisas samlat
i volym 1, avsnitt 7.5.
Avseende statliga arbetsgivarfrågor kan nämnas
att Arbetsgivarverket årligen sedan 1993
efterfrågar medlemmarnas bedömning av sin
verksamhet. Av resultaten i 1999 års Service-
barometer kan utläsas att medlemmarna visar
stor tillfredsställelse med det arbete
Arbetsgivarverket utför. Arbetsgivarverket är till
99 procent avgifsfinansierat, varav 90 procent
hänför sig till medlemsavgifter som fr.o.m. den 1
januari 2000 uppgår till 0,1 procent av
medlemmens (myndighetens)
bruttolönesumma.
Regeringen bedömer utifrån
Arbetsgivarverkets servicebarometer samt
genomförda dialoger att de prestationer som
genomförts av verket har lett till en
vidareutvecklad och mer samordnad statlig
arbetsgivarpolitik. Detta ökar möjligheterna att
uppnå en effektiv statlig förvaltning.
Regeringens sammanvägning av ett antal
indikatorer pekar på att Statens Pensionsverk
(SPV) hanterar tillämpningen av den statliga
tjänstepensioneringen och statens
tjänstegrupplivförsäkring på ett effektivt och
korrekt sätt. SPV:s verksamhet och de resultat
som åstadkommits under 1999 är i linje med
deras uppdrag.
Med ensamrätt administrerar SPV
tjänstepensioner för statstjänstemän och
tillhandahåller pensionsservice för 550
arbetsgivare med drygt 200 000 anställda.
SPV:s pensionsadministrativa tjänster till
kommuner och landsting, statliga och
kommunala bolag i konkurrens och i samarbete
med andra marknadsaktörer har utvecklats och
ökat i omfattning. Intresset för pensionsfrågor
blir allt större och SPV har därför under 1999
påbörjat utvecklingen av tjänster för att hantera
det s.k. individuella valet.
Statistikproduktionen har till största delen
fullföljts enligt plan. Den ekonomiska statistiken
har förbättrats, men ytterligare förbättringar
behövs. Jämförbarheten med annan europeisk
statistik har ökat. Kvalitetsutvecklingen har varit
övervägande positiv. Det kan emellertid
konstateras att vissa misstag rörande kvaliteten
har gjorts under året. Kundnöjdheten bedöms
ligga kvar på samma höga nivå som tidigare år.
Tillgängligheten till statistiken har ökat. Bytet av
teknisk plattform och ökad publicering på
Internet har bidragit till detta. Antalet uttag från
SCB:s statistiska databaser har ökat med 30
procent och uppgick förra året till 70 000. Sedan
databaserna blev avgiftsfria den 1 januari 2000
har tillgängligheten ökat ytterligare. En oroande
utveckling är att svarsbortfallen i undersök-
ningarna har ökat under senare år.
Regeringen bedömer att förberedelsearbetet
för folk- och bostadsräkningen bedrivs så att det
är möjligt att genomföra den första
registerbaserade folk- och bostadsräkningen
2005.
Träffsäkerheten i prognoserna har ökat under
1990-talet. Flera studier visar att Konjunktur-
institutets (KI) prognoser står sig relativt väl i
såväl svensk som internationell jämförelse.
Tillförlitligheten och träffsäkerheten för
prognoserna har varit god de tre senaste åren.
KI:s analys av inflationsutvecklingen var bättre
än konsensusprognosen.
Verksamheten har, som avsett, blivit allt mer
inriktad på medelfristiga analyser. Prognoserna
är mer analyserande än tidigare och vändpunkter
fångas numera in på ett bättre sätt, bl.a. genom
barometerundersökningar och statistiska
indikatorer.
Institutets statistik, prognoser och analyser är
numera tillgängliga via Internet, vilket förbättrar
tillgängligheten. Ekonomiska rådets verksamhet
fungerar som en länk mellan å ena sidan
Finansdepartementet och KI och å andra sidan
den nationalekonomiska forskningen. Under det
senaste året har det pågått ett arbete för att bättre
ta tillvara rådets kompetens, bl.a. genom en
tätare kontakt mellan rådet och departementets
politiska ledning.
Rådets roll som initiativtagare till forskning är
betydelsefull, liksom det gedigna underlag som
rådets olika aktiviteter ger för den ekonomiska
politikens utformning. Rådet har också en viktig
uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i
vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena
makroekonomi, modellbyggande och
miljöekonomi.
I fastighetsförvaltningen har
Fortifikationsverket lyckats minska kostnaderna
för underhåll och drift betydligt mer än
regeringen krävt. Underhåll och drift har också
genomförts i den omfattning som
överenskommits med brukarna för att bevara
fastigheternas funktionella och ekonomiska
värde.
Den samlade fastighetsförvaltningens
kostnader har under 1999 ökat och intäkterna
minskat, vilket har medfört en
resultatförsämring. Statens fastighetsverk svarar
för huvuddelen av det försämrade resultatet.
Utnyttjandet av låneramarna har ökat och båda
myndigheterna har uppnått målen avseende
avkastning och soliditet. En hög andel
hyresgäster har uppfattat myndigheterna som
goda och serviceinriktade hyresvärdar.
3.7 Revisionens iakttagelser
Revisionsberättelser med invändning har lämnats
för Arbetsgivarverket och Kammarkollegiet.
Övriga myndigheter i politikområdet erhöll inga
invändningar.
Arbetsgivarverket (AgV) har mottagit
följande invändning från RRV. "AgV har inte för
RRV företett dokumentation som visat att
verket lämnat över sin befogenhet till
Rikspolisstyrelsen (RPS) att sluta kollektivavtal
på sätt så att RPS erhållit rätt till den befogenhet
som anges i RALS 1998–2001, punkt 3.2
Löneökningar m.m. Om en myndighet sluter ett
kollektivavtal utan att ha behörighet till detta,
blir avtalet utan rättslig verkan."
Avseende Arbetsgivarverket gör regeringen
följande bedömning. Ombildningen av den
statliga arbetsgivarorganisationen genomfördes
den 1 juli 1994. I och med detta blev
Arbetsgivarverket en medlemsstyrd
avgiftsfinansierad myndighet. Reformen innebar
även att finansutskottet med verkan fr.o.m. den 1
januari 1995 inte längre skall godkänna
kollektivavtal om anställningsvillkor för statens
arbetstagare. Arbetsgivarverket har enligt
förordningen (1976:1021) om statliga
kollektivavtal m.m. behörighet att för statens
räkning sluta kollektivavtal. Huvudavtal eller
avtal om medbestämmande vid beredning av
regeringsärenden skall dock slutas under
förbehåll om regeringens godkännande.
Uppgifter som enligt förordningen ankommer
på verket, däribland att sluta kollektivavtal, får
verket lämna över till andra myndigheter under
regeringen eller till arbetsgivaren. Det finns inga
särskilda föreskrifter eller regler om hur en sådan
delegering skall ske eller dokumenteras. Såväl
fullmaktsgivaren Arbetsgivarverket som
fullmaktstagaren RPS anser att överlämnande av
behörighet skett.
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att
RPS ingått ett civilrättsligt giltigt och för
parterna bindande lokalt avtal.
Gränserna för vad lokala avtal får innehålla
bestäms av ramavtal/centrala avtal (exempelvis
PA-91, ALFA och RALS 1998–2001). Dessa
gränser är emellertid inte helt klara. I
föreliggande fall kan det ifrågasättas om vissa
delar av det lokala avtal som RPS slutit håller sig
inom dessa gränser. Enligt regeringens
bedömning har det i varje fall inte varit avsett att
överenskommelser av det slag som förekommit
skall kunna beslutas genom lokala avtal. För att
framöver undvika att liknande situationer
uppkommer överväger regeringen en ändring i
kollektivavtalsförordningen. Frågan om
behörighet och befogenhet inom det
arbetsgivarpolitiska området mellan regeringen,
Arbetsgivarverket och myndigheterna liksom
dessa aktörers olika roller kommer att ingå i
regeringens samlade utvärdering av den
arbetsgivarpolitiska reformen. Direktiv till
utvärderingen bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
RRV:s invändning gentemot Kammarkollegiet
är att bristande intern styrning och kontroll
inom verksamhetsgrenen kapitalförvaltning har
medfört att fel redovisats i Kammarkollegiets
årsredovisning och i årsredovisningen för
kapitalförvaltningen av vissa fonder inom
socialförsäkringsområdet samt att medel för
förvaltning avseende en pensionsfond mottagits
på oklar grund.
Regeringens bedömning är att Kammar-
kollegiet vidtagit erforderliga åtgärder under året
för att stärka den interna kontrollen och
kvaliteten i verksamheten. Det bör minimera
risken för felaktiga avkastningsberäkningar och
riskmått. Den utvärdering som Kammarkollegiet
tillsammans med Riksförsäkringsverket
kommer att utföra bör också kunna klargöra
redovisningsansvaret för fonder inom
socialförsäkringsområdet. Vad gäller
förvaltningsuppdraget avseende en pensionsfond
anser regeringen att det ryms inom
Kammarkollegiets instruktionsenliga uppdrag att
tillhandahålla kapitalförvaltning åt fonder och
stiftelser på det statliga och kyrkliga området,
under förutsättning att det grundas på ett
skriftligt avtal som tydligt reglerar motparten.
Revisionsrapporter har även lämnats för
Konjunkturinstitutet och Fortifikationsverket.
RRV har påvisat vissa brister avseende
Konjunkturinstitutet. Bland annat har en
makroekonomisk modell inte dokumenterats.
Regeringen anser att det är av vikt att
modellarbete fortlöpande dokumenteras för att
underlätta användarnas arbete. En
dokumentation av modellen har levererats under
innevarande budgetår.
RRV bedömer att det är nödvändigt att
Fortifikationsverket fortsätter det utvecklings-
och åtgärdsarbete för att höja kvaliteten på
myndighetens redovisning. RRV konstaterar
samtidigt att Fortifikationsverkets arbete med att
förbättra de ekonomiadministrativa rutinerna har
givit resultat. Myndigheterna har lagt ner mycket
arbete på att förbättra rutinerna. Regeringen vill
understryka att det är viktigt att
Fortifikationsverket förbättrar de
ekonomiadministrativa rutinerna.
3.8 Bedömningar av framtida
personalkonsekvenser inom
staten
Staten (inklusive affärsverken) har för
närvarande knappt 230 000 anställda, vilket
motsvarar cirka 5 procent av alla anställda i
Sverige. Av dessa är 57 procent män och 43
procent kvinnor. Drygt 8 procent av kvinnorna
och drygt 3 procent av männen arbetar deltid.
Under åren 2000–2003 beräknas cirka 16 500
statsanställda avgå med ålderspension. Enligt vad
regeringen inhämtat från Trygghetsstiftelsen har
cirka 60 300 personer sagts upp under tiden april
1990–juni 2000. Därtill kommer cirka 3 500
personer som varit eller är föremål för
förebyggande insatser. Antalet uppsagda under
tiden juli 1999–juni 2000 är cirka 2 500.
Vid årsskiftet 1999/2000 skildes Svenska
kyrkan från staten vilket innebar att statens
arbetsgivarroll för den kyrkliga personalen har
upphört.
I Årsredovisning för staten 1999 (skr.
1999/2000:150, avsnitt 7.4) aviserade regeringen
att i budgetpropositionen för 2001 lämna en
sammanfattande redovisning av respektive
departements bedömningar av framtida
personalkonsekvenser avseende aktuella förslag.
Bedömningen framgår av nedanstående tabell.
Tabell 3.2 Personalpolitiska konsekvenser
Bedömningar inom resp. departements ansvarsområde för åren 2000 -
2003 (personer)
Dep
2000
2001
2002
2003
Ju
- 230
- 101
67
325
UD
–
–
–
–
Fö
- 1 500
- 1604
- 1 126
- 263
S
0
5101
2702
0
Fi
155
350
0
- 45
U
1 100
900
600
600
Jo
-
-
-
-
Ku
0
14
0
30
N
- 390
- 437
- 317
- 305
M
-25
-20
0
0
Summa
- 890
- 388
-506
342
1Varav 450 inom de allmänna försäkringskassorna
2Samtliga inom de allmänna försäkringskassorna
Nedan följer övergripande kommentarer till de
bedömningar som gjorts av de
personalkonsekvenser som följer av förslagen i
denna budgetproposition och andra
särpropositioner som förelagts riksdagen under
året. Siffrorna inom parentes avser bedömningar
under perioden 2000–2003.
Bedömningarna är liksom tidigare år
preliminära eftersom det finns många osäkra
faktorer. Huruvida bedömda minskningar av
personalen faktiskt leder till uppsägningar och
arbetslöshet är något som inte kan förutses. I
övrigt anges kommentarer under respektive
utgiftsområde.
Justitiedepartementet: De största
nettoförändringarna inträffar inom polisväsendet
(+710), domstolsväsendet (-90), kriminalvården
(-443) och Statistiska centralbyrån (-120).
Försvarsdepartementet: Försvarsmakten gör
följande bedömning för åren 2000–2004:
Tabell 3.3 Personalkonsekvenser vid Försvarsmakten
Personer
År
2000
2001
2002
2003
2004
Minskning
1 950
2 050
1 900
1 100
900
Ökning
450
550
800
850
850
Netto
-1 500
-1 500
-1 100
-250
-50
Härutöver sker större nettoförändringar vid
ÖCB (+30), Kustbevakningen (+30), Försvrets
materielverk (- 80) och Pliktverket (ca -45).
Socialdepartementet: Personalökningen sker
framförallt inom de allmänna
försäkringskassorna (FK) och Statens
institutionsstyrelse (SiS).
Finansdepartementet: De förväntade
nettoförändringarna är främst hänförliga till
ändrat huvudmannaskap för
bouppteckningsverksamheten, förstärkningar
inom skatte- och tullkontrollen samt effekter av
vissa rationaliseringar.
Utbildningsdepartementet: Fr.o.m. år 1997 har
en successiv utbyggnad av antalet platser inom
den grundläggande högskoleutbildningen ägt
rum. Denna utbyggnad kommer att fortsätta
under åren 2001 och 2002 med cirka 10 500
platser per år. I årets ekonomiska vårproposition
sägs att utbyggnaden av den högre utbildningen
skall fortsätta även år 2003. För att klara den
planerade utbyggnaden krävs en fortsatt ökning
av personalen de kommande åren inom
högskolesektorn.
Kulturdepartementet: Den största netto-
förändringen äger rum vid Världskulturmuseet i
Göteborg (+30).
Näringsdepartementet: De största
nettoförändringarna äger rum vid Statens
Järnvägar (-852) och Banverket (-600).
Förändringsarbete pågår på flera håll inom
departementets verksamhetsområde. Vilka
konsekvenser detta får för personalen är i nuläget
svårt att bedöma.
Miljödepartementet: En mindre
personalminskning bedöms kunna äga rum
inom Staten geotekniska institut och inom
Lantmäteriverket.
3.9 Budgetförslag
3.9.1 1:1 Konjunkturinstitutet
Tabell 3.4 Anslagsutveckling för Konjunkturinstitutet
Tusental kronor
1999
Utfall
38 880
Anslags-
sparande
-190
2000
Anslag
40 002
Utgifts-
prognos
40 819
2001
Förslag
44 036
2002
Beräknat
44 959
1
2003
Beräknat
45 947
2
1 Motsvarar 44 036 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 44 036 tkr i 2001 års prisnivå.
Konjunkturinstitutet skall utarbeta tillförlitliga
analyser och prognoser över den ekonomiska
utvecklingen samt bidra till att den ekonomiska
statistiken håller god kvalitet.
Omläggningsarbetet till följd av införandet av
det nya nationalräkenskapssystemet ställde krav
på stora resursinsatser under budgetåret 1999.
Därvid finansierades en del av verksamheten
med anslagskredit.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
Utfall 1999
3 313
3 247
66
Prognos 2000
2 430
2 400
30
Budget 2001
1 500
1 500
0
Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar bland
annat försäljning av statistiktjänster och
utredningsuppdrag till främst Regeringskansliet
och olika organisationer. Under 1999 har
institutet bland annat arbetat med bilagor till
Långtidsutredningen och demografiska effekter
på socialförsäkringssystemen. Regeringen
bedömer att verksamheten kommer att minska
framöver p.g.a. något lägre ersättning från EU.
Regeringens överväganden
Tabell 3.6 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
40 002
Årlig rapport för löneförhandlingar
1 000
Utvidgning av tjänstebarometern
1 600
Omfördelning inom utgiftsområdet
1 000
Justering av premier
-131
Pris- och löneomräkning
565
Förslag 2001
44 036
Myndigheten tillförs 1 600 000 kronor för en
utbyggnad av tjänstebarometern, i likhet med
vad som aviserades i budgetpropositionen för
2000. Anslaget ökas även med ett belopp om
1 000 000 kronor som motsvarar kostnaderna för
en årlig rapport om de samhällsekonomiska
förutsättningarna för löneförhandlingar.
Finansieringen sker genom att anslaget 23:9
Medlingsinstitutet under utgiftsområde 14
minskas med motsvarande belopp. Genom
omfördelning inom utgiftsområdet tillförs
institutet vidare 1 000 000 kronor som skall
användas för att stärka kompetensen och
vidareutveckla insatserna inom området
medelfristiga beräkningar och då särskilt
modellutvecklingen.
För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till
44 959 000 kronor respektive 45 947 000 kronor.
3.9.2 1:2 Riksrevisionsverket
Tabell 3.7 Anslagsutveckling för Riksrevisionsverket
Tusental kronor
1999
Utfall
139 491
Anslags-
sparande
10 842
2000
Anslag
148 564
1
Utgifts-
prognos
159 530
2001
Förslag
152 140
2002
Beräknat
155 404
2
2003
Beräknat
158 869
3
1 Inklusive - 7 542 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 152 140 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 152 140 tkr i 2001 års prisnivå.
Riksrevisionsverket (RRV) är central myndighet
för statlig revision. RRV redovisade vid utgången
av 1999 ett anslagssparande på 10 842 000
kronor. Regeringen har beslutat att RRV får
behålla anslagssparandet. Större delen av det
ingående anslagssparandet beräknas förbrukas
under 2000.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.8 Uppdragsverksamhet
Miljoner kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -kostnad)
Utfall 1999
56,8
65,9
-9,1
(varav tjänsteexport)
17,2
18,9
-1,7
Prognos 2000
60,0
60,0
0,6
(varav tjänsteexport)
27,7
27,9
-0,2
Budget 2001
56
57
-1
(varav tjänsteexport)
250
250
0
Regeringens överväganden
Tabell 3.9 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
148 564
Pris- och löneomräkning
3 076
Omfördelning inom utgiftsområdet
500
Förslag 2001
152 140
Regeringen har uppdragit åt RRV att lämna ett
granskningsutlåtande till regeringen avseende det
underlag till årsredovisning för staten som
Ekonomistyrningsverket (ESV) tar fram. Detta
uppdrag bör anslagsfinansieras och en överföring
till RRV från ESV görs därför med 500 000
kronor fr.o.m. år 2001. För 2002 och 2003 har
anslaget beräknats till 155 404 000 kronor
respektive 158 869 000 kronor.
3.9.3 1:3 Ekonomistyrningsverket
Tabell 3.10 Anslagsutveckling för Ekonomistyrningsverket
Tusental kronor
1999
Utfall
52 606
Anslags-
sparande
7 143
2000
Anslag
59 671
1
Utgifts-
prognos
57 400
2001
Förslag
58 475
2002
Beräknat
59 714
2
2003
Beräknat
61 035
3
1 Inklusive en minskning med 1 289 tkr på tilläggsbudget i samband med den
ekonomiska vårpropositionen.
2 Motsvarar 58 475 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 58 475 tkr i 2001 års prisnivå.
Ekonomistyrningsverket (ESV) är central
förvaltningsmyndighet för ekonomisk styrning
av statlig verksamhet samt för statliga
myndigheters ekonomi- och
personaladministrativa system. ESV är en
stabsmyndighet som stödjer såväl regeringen
som myndigheterna.
Under året har 1 677 000 kronor av det totala
anslagssparandet vid ingången av 2000 förts bort
som en indragning.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.11 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -kostnad)
Utfall 1999
247 934
227 774
20 160
(varav tjänsteexport)
18 128
17 118
1 010
Prognos 2000
205 713
224 679
- 18 966
(varav tjänsteexport)
19 720
20 270
- 550
Budget 2001
191 210
195 251
- 4 041
(varav tjänsteexport)
12 120
12 646
- 526
Det balanserade överskottet vid ingången av
2001 beräknas, trots ett prognostiserat
underskott år 2000 på nästan 19 000 000 kronor,
uppgå till drygt 24 000 000 kronor.
Förklaringen till att nivån på intäkter och
kostnader beräknas minska under perioden
1999–2000 är bl.a. att antalet installationer av
ekonomiadministrativa system var ovanligt stort
1999 och att avgiften för ett
personaladministrativt system sänkts som en
följd av det balanserade överskottet.
Av ESV:s beräknade totala intäkter 2001
(motsvarande 251 000 000 kronor) står avgifts-
intäkterna för cirka 76 procent.
I ovanstående beräkningar inkluderas de
personaladministrativa systemen SLÖR/PIR och
Palasso som kan komma att avyttras (se 3.5.1).
Dessa system står för ca 80 000 000 kronor av
beräknade avgiftsintäkter år 2001.
Regeringens överväganden
Tabell 3.12 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
59 671
Pris- och löneomräkning
804
Omfördelning inom utgiftsområdet
- 2000
Förslag 2001
58 475
Anslaget minskar med 2 000 000 kronor för att
finansiera dels en del av satsningen på den
ekonomiska statistiken (se 3.9.6), dels den
kvalitetsgranskning som RRV skall genomföra
av ESV:s underlag till Årsredovisning för staten
(se 3.9.2).
Regeringens bedömning är att minskningen år
2001 är möjlig tack vare att verksamheten
fungerar väl och tack vare att det goda
verksamhetsresultatet uppnåtts samtidigt som ett
anslagssparande skapats.
Utvecklingen av den ekonomiska styrningen
inom staten (volym 1, avsnitt 10) kommer att
påverka verksamheten de närmaste åren.
För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till
59 714 000 kronor respektive 61 035 000 kronor.
3.9.4 1:4 Statskontoret
Tabell 3.13 Anslagutveckling för Statskontoret
Tusental kronor
1999
Utfall
66 917
Anslags-
sparande
7 627
2000
Anslag
73 065
Utgifts-
prognos
74 755
2001
Förslag
72 054
2002
Beräknat
73 590
1
2003
Beräknat
75 224
2
1 Motsvarar 72 054 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 72 054 tkr i 2001 års prisnivå.
Statskontoret är en central
förvaltningsmyndighet för utrednings- och
utvärderingsverksamhet samt en stabsmyndighet
åt regeringen. Stats-kontoret har under 1999
utnyttjat 2 320 000 kronor av sitt ingående
anslagssparande på 9 947 000 kronor. Vid
utgången av 1999 redovisades 7 627 000 kronor i
anslagssparande. Under 2000 har 1 689 000
kronor av anslagssparandet förts bort genom
regeringsbeslut. Den avgifts-finansierade
inköpssamordningen redovisar ett överskott på
3 617 000 kronor för 1999.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.14 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader1
Resultat
(intäkt -
kostnad)
SPAR-avgifter
Utfall 1999
8 034
0
0
8 034
Prognos 2000
8 300
500
5002
8 800
Budget 2001
8 800
500
500
9 300
Landstingsavtalen
Utfall 1999
8 605
0
0
8 605
Prognos 2000
8 368
0
0
8 368
Budget 2001
8 470
0
0
8 470
1 Kostnaderna för SPAR belastar anslaget 1:4. Kostnaderna för lanstingsavtalen
belastar anslaget 1:5.
2 Efter en ändring av regleringsbrevet under 2000 får Statskontoret disponera
den del av SPAR-avgifterna som är nödvändigt för att ersätta Riksskatteverket
(RSV) för de uppgifter RSV tillför SPAR.
Statskontoret svarar för kanslifunktionen för
Statens personadressregisternämnd (SPAR)
liksom för administrationen av vissa avtal som
slutits mellan Statens förhandlingsnämnd och
vissa landsting (”landstingsavtalen”).
Tabell 3.15 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -kostnad)
Utfall 1999
40 251
36 634
3 617
Prognos 2000
37 600
39 100
-1 500
Budget 2001
38 600
38 600
0
Statskontorets kostnader för
inköpssamordningen finansieras genom avgifter
som tas ut av de leverantörer som myndigheten
träffar avtal med.
Regeringens överväganden
Tabell 3.16 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
73 065
Justering av premier
- 1 010
Pris- och löneomräkning
999
Omfördelning inom utgiftsområdet
- 1 000
Förslag 2001
72 054
Med anledning av en förändrad finansiering av
avtalsförsäkringar inom det statliga området har
det genom en teknisk justering av anslaget förts
bort 1 010 000 kronor. Av anslaget har 1 000 000
kronor omfördelats inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001
uppgår till 72 054 000 kronor. För 2002 och 2003
har anslaget beräknats till 73 590 000 kronor
respektive 75 224 000 kronor.
3.9.5 1:5 Täckning av merkostnader för
lokaler
Tabell 3.17 Anslagsutvecklingen för Täckning av
merkostnader för lokaler
Tusental kronor
1999
Utfall
16 031
Anslags-
sparande
7 943
2000
Anslag
16 400
Utgifts-
prognos
11 963
2001
Förslag
8 800
2002
Beräknat
420
2003
Beräknat
425
De utgifter som belastar anslaget är hyror för
vissa tomma lokaler som staten har
betalningsansvaret för till dess avtalen går att
avveckla. De huvudsakliga faktorer som styr
utgifterna på området är avtalskonstruktionerna
samt möjligheterna att upplåta lokalerna i andra
hand. Statskontoret disponerar anslaget.
Regeringens överväganden
Det besparingsmål för anslaget om 5 procent
som regeringen fastställde i regleringsbrevet för
år 1999 har uppfyllts. Under 2000 har 7 427 000
kronor av anslagssparandet ställts till regeringens
disposition.
För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett
anslag på 8 800 000 kronor. För 2002 och 2003
har anslaget beräknats till 420 000 kronor
respektive 425 000 kronor.
3.9.6 1:6 Statistiska centralbyrån
Tabell 3.18 Anslagsutveckling för Statistiska centralbyrån
Tusental kronor
1999
Utfall
364 001
Anslags-
sparande
2 4391
2000
Anslag
386 272
2
Utgifts-
prognos
368 515
2001
Förslag
376 303
2002
Beräknat
383 064
3
2003
Beräknat
392 500
4
1 Varav 2 632 tkr till regeringens disposition.
2 Inklusive en ökning med 1 500 tkr för vakansstatistik på tilläggsbudget i
samband med den ekonomiska vårpropositionen 2000.
3 Motsvarar 375 253 tkr i 2001 års prisnivå.
4 Motsvarar 376 253 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar produktion av officiell
statistik och uppgifter som avser samordning och
utveckling av det statistiska systemet. Målet med
verksamheten är lättillgänglig statistik som är
opartisk, relevant, tillförlitlig, aktuell och
jämförbar. Statistiska centralbyråns (SCB)
verksamhet omsluter drygt 750 000 000 kronor
varav drygt hälften finansieras med avgifter.
Under 2000 har 700 000 kronor av anslaget
ställts till regeringens disposition.
Anslagssparandet har använts fullt ut.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.19 Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverk-
samhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt-kostnad)
Utfall 1999
(varav tjänsteexport)
355 700
58 900
355 000
58 700
700
200
Prognos 2000
(varav tjänsteexport)
375 000
55 600
380 000
57 100
-5 000
- 1 500
Budget 2001
(varav tjänsteexport)
406 000
56 000
406 000
56 000
0
0
Verksamheten omfattar bl.a. produktion av
officiell statistik och annan statistik för statistik-
ansvariga myndigheter och andra beställare samt
tjänsteexport .
Regeringens överväganden
Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
386 272
Pris- och löneomräkning
5 177
Vakansstatistik
2 100
Ekonomisk statistik
10 000
Arbetsmarknadsstatistik
13 100
Finansiering av FoB
-150
Justering av premier
-14 196
Överföring av lönestatistik
- 26 000
Förslag 2001
376 303
SCB tillförs totalt 25 200 000 kronor.
Arbetsmarknadsstatistiken tillförs 13 100 000
kronor. Finansiering sker genom att anslagen
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
och 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader under utgiftsområde 13 minskas
med 5 000 000 kronor respektive 5 100 000
kronor samt att anslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder under utgiftsområde 19
minskas med 3 000 000 kronor. Den ekonomiska
statistiken tillförs 3 miljoner kronor i
nivåhöjning samt 7 000 000 kronor per år under
tre år från och med 2001 för att möjliggöra en
långsiktig prioritering av ekonomisk statistik.
Finansiering av nivåhöjningen sker genom att
anslagen 1:3 Ekonomistyrningsverket, 1:4
Statskontoret och 1:8 Kammarkollegiet minskas
med 1 500 000 kronor, 1 000 000 kronor
respektive 500 000 kronor. Finansiering av
förstärkningen under tre år sker genom
omfördelningar inom utgiftsområdet.
Riksdagen har tidigare beslutat att öka SCB:s
anslag med 1 500 000 kronor för att förbättra
vakansstatistiken (prop. 1999/2000:100, bet.
1999/2000:FiU27, rskr. 1999/2000:262).
Regeringen föreslår att ytterligare 2 100 000
kronor tillförs anslaget för detta ändamål.
Finansiering sker genom att anslaget 22:1
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
under utgiftsområde 13 minskas.
Riksdagen har tidigare beslutat att en ny
myndighet, Medlingsinstitutet, skall ansvara för
lönestatistiken vilket innebär att 26 000 000
kronor förs över till institutet från den 1 januari
2001 (prop. 1999/2000:32, bet. 1999/2000:AU5,
rskr. 1999/2000:149).
Regeringen föreslår ett anslag för 2001 på
376 303 000 kronor. Anslaget för 2002 har
beräknats till 383 064 000 kronor. Anslaget för
2003 har beräknats till 392 500 000 kronor.
3.9.7 1:7 Folk- och bostadsräkning
Tabell 3.21 Anslagsutveckling för Folk- och bostadsräkning
Tusental kronor
1999
Utfall
5 428
Anslags-
sparande
180 948
2000
Anslag
13 000
Utgifts-
prognos
14 000
2001
Förslag
10 000
2002
Beräknat
78 000
2003
Beräknat
12 000
Målet med verksamheten är att år 2005
genomföra en registerbaserad folk- och
bostadsräkning av god kvalitet, inom givna
ekonomiska ramar och med liten börda för
uppgiftslämnarna. Det stora anslagssparandet vid
utgången av 1999 hänger samman med att
förberedelserna för den registerbaserade folk-
och bostadsräkningen har senarelagts.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår ett anslag för år 2001 på
10 000 000 kronor. Anslaget för år 2002 har
beräknats till 78 000 000 kronor. Anslaget för
2003 har beräknats till 12 000 000 kronor.
3.9.8 1:8 Kammarkollegiet
Tabell 3.22 Anslagsutveckling för Kammarkollegiet
Tusental kronor
1999
Utfall
26 534
Anslags-
sparande
6 252
2000
Anslag
32 889
Utgifts-
prognos
29 057
2001
Förslag
31 049
2002
Beräknat
31 707
1
2003
Beräknat
32 409
2
1Motsvarar 31 049 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 31 049 tkr i 2001 års prisnivå.
Kammarkollegiet är en central
förvaltningsmyndighet med uppgifter som
tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt
bevakning av statens rätt och allmänna intressen.
Kammarkollegiet skall också utgöra ett statligt
egenregi-alternativ vad gäller kapitalförvaltning,
administrativ service, föräkringsverksamhet och
fordringsbevakning.
Kammarkollegiets verksamhet finansieras till
drygt 80 procent med avgifter och andra
ersättningar. För den anslagsfinansierade delen
av verksamheten hade myndigheten vid
utgången av 1999 ackumulerat ett
anslagssparande på drygt 6 250 000 kronor.
Regeringen har dragit in 1 522 000 kronor av
anslagssparandet och ställt 3 000 000 kronor till
regeringens disposition.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.23 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -kostnad)
Utfall 1999
127 894
127 194
700
Prognos 2000
165 023
166 408
- 1385
Budget 2001
166 840
167 540
- 700
Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar
kapitalförvaltning administrativ service,
försäkringsverksamhet, fordringsbevakning samt
statlig inköpssamordning.
Regeringens överväganden
Tabell 3.24 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
32 889
Justering av premier
-3 832
Pris och löneomräkning
2 492
Omfördelning inom utgiftsområdet
-500
Förslag 2001
31 049
Regeringen föreslår ett anslag för år 2001 på
31 049 000 kronor. Anslaget har räknats ned med
500 000 kronor och motsvarande medel har
överförts till Statistiska centralbyrån för år 2001.
För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till
31 707 000 respektive 32 409 000 kronor.
3.9.9 1:9 Nämnden för offentlig
upphandling
Tabell 3.25 Anslagsutveckling för Nämnden för offentlig
upphandling
Tusental kronor
1999
Utfall
7 130
Anslags-
sparande
373
2000
Anslag
7 637
Utgifts-
prognos
8 010
2001
Förslag
7 235
2002
Beräknat
7 391
1
2003
Beräknat
7 556
2
1 Motsvarar 7 235 tkr i 2001 års prisnivå
2 Motsvarar 7 235 tkr i 2001 års prisnivå
Nämnden för offentlig upphandling (NOU)
skall verka för att offentlig upphandling sker
affärsmässigt, effektivt och lagenligt. NOU hade
vid utgången av 1999 ett anslagssparande på
373 000 kronor.
Anslagssparandet har använts på det sätt som
regeringen angav i budgetpropositionen för
1995, nämligen för bl.a. finansiering av extra
anställd personal och viss statistikinsamling.
Anslagssparandet beräknas komma att
förbrukas under 2 000.
Regeringens överväganden
Tabell 3.26 Beräkning av anslaget för 2000
Tusental kronor
Anslag 2000
7 637
Pris- och löneomräkning
98
Minskning maa engångsvis förstärkning år 2000
-500
Förslag 2001
7 235
Regeringen föreslår att anslaget för 2001 uppgår
till 7 235 000 kronor. För 2002 har anslaget
beräknats till 7 391 000 kronor och för 2003 till
7 556 000 kronor.
3.9.10 1:10 Statens kvalitets- och
kompetensråd
Tabell 3.27 Anslagsutveckling för Statens kvalitets- och
kompetensråd
Tusental kronor
1999
Utfall
7 919
1
Anslags-
sparande
2 081
2000
Anslag
10 815
1
Utgifts-
prognos
11 749
2001
Förslag
10 954
2002
Beräknat
11 177
2
2003
Beräknat
11 418
3
1 Varav 631 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 10 954 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 10 954 tkr i 2001 års prisnivå.
Statens kvalitets- och kompetensråd skall stödja
och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling
och kompetensförsörjning inom den statliga
förvaltningen. Verksamheten finansieras
huvudsakligen med anslag, men även till viss del
med avgiftsintäkter. Vid utgången av budgetåret
1999 hade myndigheten ett anslagssparande på
2 081 000 kronor. Anslagssparandet beror på att
myndigheten var helt ny och under uppbyggnad.
Regeringen har beslutat att myndigheten får
disponera hela anslagssparandet, varav cirka
hälften kommer tas i anspråk under innevarande
budgetår enligt myndighetens prognos.
Myndigheten disponerar utöver ramanslaget ett
äldreanslag, D3 Bidrag till förnyelsefonder på det
statligt reglerade området, utgiftsområde 14. Den
30 juni 2000 fanns det 40 144 000 kronor
oförbrukade på detta anslag.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Rådets avgiftsinkomster består av avgifter för
utbildningar och konferensuppdrag och del-
finansierar kostnader för olika aktiviteter. För
1999 hade myndigheten intäkter på 260 000
kronor. Prognosen för 2000 och 2001 är
2 200 000 kronor respektive 1 000 000 kronor.
Regeringens överväganden
Tabell 3.28 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
10 815
Pris och löneomräkning
139
Förslag 2001
10 954
Regeringen föreslår att anslaget för 2001 uppgår
till 10 954 000 kronor. För 2002 och 2003 har
anslaget beräknats till 11 177 000 kronor
respektive 11 418 000 kronor.
3.9.11 1:12 Ekonomiska rådet
Tabell 3.29 Anslagsutveckling för Ekonomiska rådet
Tusental kronor
1999
Utfall
1 832
Anslags-
sparande
366
2000
Anslag
1 727
Utgifts-
prognos
2 020
2001
Förslag
2 052
2002
Beräknat
1 789
1
2003
Beräknat
1 829
2
1 Motsvarar 1 752 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 752 tkr i 2001 års prisnivå.
Ekonomiska rådet består av nationalekonomiska
forskare och är knutet till Finansdepartementet.
Kostnaderna avser främst arvoden för rådets
ledamöter, forskararvoden samt kostnader i
samband med publicering och övrig presentation
av forskningsresultaten. Vid utgången av
budgetåret 1999 hade Ekonomiska rådet ett
anslagssparande på 366 000 kronor, vilket
berodde på att en planerad konferens inte
genomfördes förrän i början av 2000. Större
delen av anslagssparandet beräknas tas i anspråk
under innevarande budgetår.
Regeringens överväganden
Tabell 3.30 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 727
Pris- och löneomräkning
25
Engångsvis förstärkning
300
Förslag 2001
2 052
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001
uppgår till 2 052 000 kronor. Det inkluderar en
engångshöjning på 300 000 kronor för att rådet
skall kunna arrangera en konferens om
finanspolitiken inom EMU under det svenska
ordförandeskapet våren 2001.
För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till
1 789 000 kronor respektive 1 829 000 kronor.
3.9.12 1:13 Utvecklingsarbete
Tabell 3.31 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete
Tusental kronor
1999
Utfall
24 616
Anslags-
sparande
51 594
2000
Anslag
17 570
Utgifts-
prognos
54 290
2001
Förslag
19 720
2002
Beräknat
17 370
2003
Beräknat
19 670
Anslaget finansierar insatser som avser budget-
och verksamhetsutveckling samt
utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning.
Kostnaderna för utvecklingsarbetet blev
betydligt lägre än beräknat 1999, bl.a. beroende
på förseningar av det s.k. VESTA-projektet
(Verktyg för ekonomisk styrning i staten) samt
av det förvaltningspolitiska
handlingsprogrammet. Vissa av de övriga
projekten har också blivit något förskjutna i
tiden. Av denna anledning har ett stort
anslagssparande uppstått under 1999.
Anslagssparandet bedöms till stor del förbrukas
under innevarande år.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringen har för budgetåret 2000 ett
bemyndigande från riksdagen att göra
ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på
högst 50 000 000 kronor efter år 2000 för
VESTA-projektets genomförande.
Bemyndigandet har ännu inte utnyttjats.
Regeringen bedömer dock att motsvarande
bemyndigande behövs även för år 2001.
Regeringens överväganden
Tabell 3.32 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
17 570
Ökat resursbehov
2 500
Omfördelning inom utgiftsområdet
- 350
Förslag 2001
19 720
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till
det stora anslagssparandet, som vid ingången av
år 2000 uppgick till 51 600 000 kronor. Ett
belopp om 350 000 kronor omfördelas inom
utgiftsområdet.
För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till
17 370 000 kronor respektive 19 670 000 kronor.
3.9.13 Statens fastighetsverk
Statens fastighetsverk är en central förvaltnings-
myndighet och förvaltar det fastighetsbestånd
som regeringen bestämmer.
Redovisning av uppgifter om det ekonomiska
läget
Tabell 3.33 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska
läget för Statens fastighetsverk
Miljoner kronor
År 1999
%
År 1998
%
Utnyttjad låneram
4 850
69,2
4 850
69,2
Totala kostnader för
verksamheten
1 182
1 126
Totala intäkter för
verksamheten
1 738
1 824
- intäkter av anslag
50
75
- intäkter av hyror
1 534
1 562
- intäkter av bidrag
5
3
Resultat för verksamheten
556
698
Låneram
Under förutsättning att soliditeten inte
understiger 50 procent kommer nya lån årligen
att tas upp i Riksgäldskontoret för att finansiera
de löpande investeringarna. Den ökade
belåningen beräknas med oförändrad räntesats
innebära en ränteökning med 15 000 000 kronor
eller 5 procent under år 2001 jämfört med
utfallet år 1999.
Framöver kommer den av riksdagen beviljade
låneramen om 7 000 000 000 kronor att utnyttjas
i mycket högre grad bl.a. beroende på Världs-
kulturmuseets etablering i Göteborg och
ombyggnaden av Regeringskansliets lokaler,
m.m.
Regeringen föreslår att Statens fastighetsverk
får en låneram om 7 000 000 000 kronor i
Riksgäldskontoret för budgetåret 2001.
Investeringsplan
Tabell 3.34 Investeringsplan för Statens fastighetsverk
Miljoner kronor
Anskaffat
1999
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Inrikes
159
327
348
320
188
Utrikes
77
43
237
27
13
Mark
2
31
7
4
4
Summa
237
398
378
351
205
3.9.14 Fortifikationsverket
Fortifikationsverket är en central förvaltnings-
myndighet med huvuduppgift att förvalta statens
fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.
försvarsfastigheter.
Redovisning av uppgifter om det ekonomiska
läget
Tabell 3.35 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska
läget för Fortifikationsverket
Miljoner kronor
År 1999
%
År 1998
%
Utnyttjad låneram
2 774
75,4
2 319
56,2
Totala kostnader för
verksamheten
2 484
2 483
Totala intäkter för
verksamheten
3 310
3 281
Resultat för verksamheten
826
798
Låneram
Fortifikationsverket disponerar en låneram i
Riksgäldskontoret för budgetåret 2000 om
3 460 000 000 kronor för investeringar i mark,
anläggningar och lokaler samt en låneram på
215 000 000 kronor för investeringar i
anläggningstillgångar som används i
verksamheten. Redovisad plan för investeringar
bygger på det investeringsbehov som angetts av
brukarna för åren 2000–2002. Osäkerheten är
stor för såväl totalnivån som fördelningen mellan
lånefinansi-erade investeringar och investeringar
finansierade enligt betalplan. Osäkerheten gäller
framför allt för senare delen av perioden.
Investeringsplan
Regeringen föreslår att låneramen för
Fortifikationsverket i Riksgäldskontoret höjs till
totalt 4 200 000 000 kronor för investeringar i
mark, anläggningar och lokaler. Därutöver
föreslås att Fortifikationsverket får en låneram
om 200 000 000 kronor för investeringar i
anlägg-ningstillgångar för förvaltningsändamål.
Tabell 3.36 Investeringsplan för Fortifikationsverket
Miljoner kronor
Anskaffat
1999
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Summa
564
558
800
700
550
4 Politikområde Finansiella system och
tillsyn
4.1 Omfattning
Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av
finansiella marknader, statsskuldsförvaltning,
statliga garantier, insättarskydd, statens in- och
utlåning samt kassahållning,
premiepensionssystemet, internationellt
finansiellt samarbete, kompletterande
redovisningsnormer samt tillsyn av
spelmarknaden. Politikområdet omfattar i
princip tre av dagens fem verksamhetsområden i
utgiftsområde 2, nämligen Det finansiella
systemet, Särskilda finansierings- och
garantiåtaganden samt Premiepensionssystemet.
Räntor och provisionskostnader för
statsskulden ingår inte i politikområdet, utan
redovisas i utgiftsområde 26. Det nuvarande
anslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för
upplåning och låneförvaltning föreslås upphöra på
statsbudgeten fr.o.m. 2001 (se även avsnitt
4.8.3). Förändringen syftar främst till att undvika
att budgetrestriktioner leder till målkonflikter
och suboptimering i upplåningen och
förvaltningen av statsskulden.
Området omsluter ca 540 miljoner kronor i
anslag, varav huvuddelen avser sex myndigheters
verksamhet (exklusive AP-fonderna). Cirka tio
procent av anslagen avser bidrag till vissa
multilaterala organisationer verksamma på det
finansiella området och i internationellt
ekonomiskt samarbete.
Planerade investeringar uppgår för närvarande
till över 1 miljard kronor, inberäknat den hittills
lånefinansierade uppbyggnaden och driften av
premiepensionssystemet.
De sex myndigheter som ingår -
Finansinspektionen, Bokföringsnämnden,
Insättnings-garantinämnden, Riksgäldskontoret,
Premiepensionsmyndigheten samt
Lotteriinspektionen inom utgiftsområde 17 – har
tillsammans ca 580 anställda.
Myndigheternas avgiftsuttag har de senaste
åren uppgått till ca 2,5 miljarder kronor per år.
Detta förväntas dock minska kraftigt när
insättningsgarantisystemet nått målsatt
fonderingsnivå, vilket väntas ske under år 2001.
Merparten av avgifterna härrör från icke-statliga
kunder.
Politikområdets gemensamma nämnare är att
förvalta, garantera, tillse och reglera hanteringen
av mångmiljardbelopp. Inom området återfinns
t.ex. förvaltningen av 89 procent av statens
utestående ekonomiska förpliktelser i form av
garantier, motsvarande en kapitalskuld på ca 600
miljarder kronor. Vidare ingår förvaltningen av
statsskulden på ca 1 300 miljarder kronor och
förvaltning av premiepensionsmedel som per den
30 juni 2000 uppgick till ca 85 miljarder kronor.
Tillsynen av 2 500 finansmarknadsinstitut
innefattar institutens hantering av tillgångar
(balansomslutning) på ca 6 000 miljarder kronor.
Förvaltningen av värdepappersinnehavet i vissa
multilaterala organisationer värderas till drygt 4
miljarder kronor.
Inom politikområdet ingår även tillsynen över
spelmarknaden som beräknas omsätta 31
miljarder kronor per år, varav 58 procent eller 18
miljarder kronor återgår i form av
vinstutbetalningar till svenska hushåll.
Reglering och tillsyn av det finansiella systemet
omfattar tillsyn av kredit-, försäkrings- och
värdepappersmarknaderna och avser den
verksamhet som bedrivs inom ramen för
Finansinspektionen. Därtill ingår
Bokföringsnämndens normgivning i
redovisningsfrågor.
Statsskuldsförvaltningen omfattar den verk-
samhet som Riksgäldskontoret bedriver för upp-
låning och förvaltning av den svenska kron-
skulden och skulden i utländsk valuta.
Statliga garantier omfattar utfärdande och
förvaltning av garantier och lån med kreditrisk.
Verksamheten bedrivs av Riksgäldskontoret och
Insättningsgarantinämnden.
Övrig finansiell förvaltning omfattar
verksamhet som syftar till en effektiv finans- och
kapitalförvaltning inom staten. Verksamheten
bedrivs dels av Riksgäldskontoret (RGK) och
avser RGK:s uppgifter inom den statliga
finansförvaltningen, dels av
Premiepensionsmyndigheten (PPM) och
Insättningsgarantinämnden (IGN).
Internationella finansiella institutioner om-
fattar för närvarande anslag för två inter-
nationella finansiella institutioner; Nordiska in-
vesteringsbanken (NIB) och Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD). Till området kan
även åtaganden gentemot institutioner såsom
Världsbanken (IBRD), Europeiska
investeringsbanken (EIB) och Europarådets
utvecklingsbank (CEB) räknas.
Tillsyn av spelmarknaden omfattar
Lotteriinspektionens tillståndsgivning och
typgodkännande samt övergripande tillsyn och
kontroll av den totala spel- och
lotterimarknaden, bl.a. det illegala spelet, och
avgivande av yttranden. Lotteriinspektionen skall
även sprida kunskap om lotterilagstiftningen och
genomföra utbildning för marknadens aktörer.
Regeringen skall också informeras om
utvecklingen på spel- och lotterimarknaden.
Särskilda garantiåtaganden omfattar
Riksbankens kreditgaranti för lån till Brasilien
genom banken för internationell
betalningsutjämning (BIS) samt avgiften för
Stadshypotekskassans grundfond
4.2 Utgiftsutveckling
Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Finansiella system och tillsyn
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Anslag inom utgiftsområde 2
2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet2
-5,1
0
-3,1
0
–
–
2:2 Finansinspektionen
123,7
130,4
131,1
130,2
132,9
135,8
2:3 Insättningsgarantinämnden
6,3
5,3
7,1
8,1
9,3
9,5
2:4 Riksgäldskontoret; Förvaltningskostnader
79,9
86,4
92,8
256,4
263,1
271,8
2:6 Bokföringsnämnden
5,7
8,8
7,7
7,4
7,6
7,7
2:7 Avgift till stadshypotekskassan
50,0
5,0
12,0
9,4
9,4
9,4
2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken
18,5
18,7
17,2
18,7
–
–
2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken
–
60,0
53,1
60,0
60,0
60,0
2000 B4 Riksgäldskontoret; Vissa kostnader för
upplåning och låneförvaltning
376,2
425,0
388,8
–
–
–
1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken
0,6
–
25,0
–
–
–
1997 02B6 Värdering m.m. av aktier i VPC AB
1,0
–
–
–
–
–
1997 02B7 Investeringar i infrastrukturen på den
svenska finansmarknaden
–
–
49,7
–
–
–
Totalt utgiftsområde 2
656,9
739,6
781,4
490,2
482,2
494,2
Anslag inom utgiftområde 17
2:1 Lotteriinspektionen
21,8
28,5
28,5
28,9
29,5
30,1
Totalt politikområde Finansiella system och tillsyn3
678,6
768,0
809,8
519,1
511,7
524,3
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Anslaget är ett tusenkronorsanslag.
3 Differens uppstår vid summering till följd av avrundning.
4.3 Mål
Mål för 2001
Regeringens förslag: Målet för politikområdet
är dels att det finansiella systemet skall vara
effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på
stabilitet som konsumenternas intresse av ett
gott skydd, dels att tillsynen skall bedrivas
effektivt, dels att kostnaderna för statsskulden
långsiktigt minimeras samtidigt som risken
beaktas och att statens finansförvaltning bedrivs
effektivt.
Regeringen har valt att utgå från de mest centrala
av innevarande års effektmål inom utgiftsområde
2 för att formulera ett överordnat mål för poli-
tikområdet. Motiven är i korthet följande.
Politikområdet rymmer en rad olika
verksamheter med betydelse för den finansiella
sektorn och spelmarknaden. Merparten av
verksam-heterna kan i vid mening sägas avse
olika finansiella system och marknader som skall
hantera betydande ekonomiska belopp. Dessa
verksamheter kan te sig tämligen olika men kan
sägas ha gemensamma nämnare i form av
snarlika grundläggande intressen som berör
frågor om stabilitet, effektivitet och
konsumentskydd. Dessa intressen, som uttryckt
på olika sätt återfinns i berörd lagstiftning, bör
därför ingå som komponenter i politikområdets
övergripande mål.
Det finansiella systemet: Det finansiella
systemet omfattar såväl de finansiella
marknaderna som privata och statliga finansiella
institutioner. De finansiella institutionerna
omfattar bl.a. banker och andra finansiella
intermediärer, försäkringsbolag,
fondkommissionärer och clearingorganisationer.
Staten har ett starkt intresse av att det
finansiella systemet är stabilt och sunt så att
samhälle-liga merkostnader av systemstörningar
i centrala samhällsfunktioner såsom
betalningssystem m.m. undviks.
Många överväganden kring regelverket inom
politikområdet syftar därutöver till att
effektivisera de finansiella systemen genom att
skapa utrymme för produktutveckling,
nyetablering och ökad konkurrens. Detta
åstadkoms t.ex. genom att undvika särreglering,
icke-diskriminerande regler samt genom att
sträva efter internationell samordning och god
genomlysning.
Konsumentskydd är inte specifikt just för
detta politikområde utan återfinns inom den
generella konsumentlagstiftningen, vid vissa
tvistlösningsinstanser och i politikområdet
Konsumentpolitik. Särskilt viktigt att beakta för
konsumentskyddet inom den finansiella sektorns
område är bl.a. produkternas komplexitet,
fungerande klagomålshantering samt
avvägningar kring risk- och säkerhetshantering.
Internationella finansiella institutioner: Staten
skall agera för att de internationella finansiella
institutionerna handlar inom givna mandat,
stärker den internationella och de nationella
finansiella marknaderna och främjar hållbar
ekonomisk utveckling samt tillse Sveriges övriga
positioner hävdas i var och en av institutionerna.
Statsskuldsförvaltning: Statens skuld, med
undantag för den skuld som förvaltas av
affärsverken, skall förvaltas så att kostnaden för
skulden långsiktigt minimeras samtidigt som
risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen
skall ske inom ramen för de krav som
penningpolitiken ställer.
Statens finans- och kapitalförvaltning: De medel
som staten förvaltar skall hanteras
ändamålsenligt och effektivt samt till nytta för
användarna.
Tillsyn av spelmarknaden: Staten skall verka
för en säker spel- och lotteriverksamhet i Sverige
och att marknadens aktörer följer regelverket.
När det gäller spelmarknaden finns en del
målkomponenter som ligger utanför de
föreslagna målsättningarna för politikområdet,
nämligen målen om att främja en bred trav- och
galoppsport, ett socialt ansvarstagande och en väl
utbyggd service. Dessa delar kan dock kopplas
till andra politikområden såsom djurpolitik,
folkhälsopolitik och regionalpolitik (se avsnitt
4.5.2 om insatser utanför politikområdet).
Mål för 2000
Resultatbedömningen som görs i denna
proposition avser de viktigaste och för
politikområdet mest relevanta mål som angavs i
budgetproposition för 2000. Dessa mål framgår
nedan.
Det finansiella systemet skall vara effektivt
och tillgodose såväl samhällets krav på
stabilitet som konsumenternas intresse av
ett gott skydd.
Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög
kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom
tillhandahållande av system, tjänster,
normgivning och metodutveckling.
Statens skuld, med undantag för den skuld
som förvaltas av affärsverken, skall förvaltas
så att kostnaden för skulden långsiktigt
minimeras samtidigt som risken i
förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall
ske inom ramen för de krav som
penningpolitiken ställer.
Statsfinanserna och statens egendom skall
förvaltas på ett så kostnadseffektivt sätt
som möjligt. Genom bl.a. tillförlitliga prog-
noser och analyser skall beslutsfattare
erbjudas information om den
samhällsekonomiska och statsfinansiella
utvecklingen.
Hög säkerhet i den legala spelhanteringen
skall eftersträvas och en effektiv och
oberoende kontroll möjliggöras. Vidare
skall statens ambition vara att aktivt verka
för att marknaden långsiktigt utvecklas på
ett positivt sätt för att möjliggöra inkomster
till staten och föreningslivet samt
möjliggöra en bred trav- och galoppsport av
god kvalitet. Detta skall dock ske inom
ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl
utbyggd service och utan risk för att
säkerheten i hanteringen eftersätts.
4.4 Politikens inriktning
Reglering och tillsyn av det finansiella systemet
Inriktningen på arbetet med regleringen av den
finansiella sektorn är att finansiella företag i
största möjliga utsträckning bör regleras som
andra företag. Särreglering och tillsyn på det
finansiella området bör framför allt motiveras
med behovet av att minska risken för
systemstörningar och särregler bör framför allt
inriktas på att undvika sådana negativa effekter.
Lagstiftningen bör dock inte förhindra
utvecklingen av nya produkter och
produktionsteknik eller branschglidning.
Positiva stabilitetseffekter av en reglering måste
alltid vägas mot kostnaderna.
Sverige skall erbjuda största möjliga öppenhet
för nyetableringar. Utländska företag skall t.ex.
behandlas på samma sätt som svenska företag,
förutsatt att de uppfyller krav på reglering och
tillsyn i hemlandet.
Inom denna sektor finns ett starkt behov av
ett gott konsumentskydd med tydlig
information, att rådgivning och förmedling är
tillförlitlig och att reklamationshanteringen är
effektiv. I huvudsak bör dock
konsumentskyddet inordnas i den generella
konsumentlagstiftningen.
Banklagskommittén
En genomgripande översyn och modernisering
av lagstiftningen för banker och
kreditmarknadsföretag sker för närvarande.
Avsikten är att renodla motiven till reglering och
tillsyn av dessa företag samt avgränsa och anpassa
lagstiftningen därefter. Definitionen av
bankrörelse ses över mot bakgrund av de
grundläggande skyddsintressena, liksom
bankernas ensamrätt till inlåning från
allmänheten. Skyddsvärdet i enskilda
finansieringsverksamheter, med betoning på
systemskyddet, avses mer entydigt ligga till
grund för lagstiftningen på området. Översynen
av den finansiella lagstiftningen kan även väntas
omfatta ett förslag till särskild ordning för att
hantera banker i kris.
Värdepappersfondsutredningen
I december 1999 beslutade regeringen att tillsätta
en särskild utredare med uppdrag att göra en
översyn av lagstiftningen om
värdepappersfonder och andra företag för
kollektiva investeringar. Utredaren skall
kartlägga och utvärdera fondmarknaden i Sverige
och några andra länder samt följa det pågående
arbetet inom EU med två framlagda
direktivförslag. Utredaren skall även analysera
behovet av ändringar i gällande regelverk och,
om det behövs, föreslå ändringar i syfte att skapa
ett modernt och flexibelt regelverk för
värdepappersfonder.
Värdepapperisering
Regeringen avser att under hösten 2000 lämna en
proposition om värdepapperisering. Syftet är att
ge möjligheter till en effektivare
kapitalanvändning i institut som sysslar med
olika former av kreditgivning, som t.ex.
bostadsinstitut. Vidare fortsätter regeringen att
bereda den närliggande frågan om s.k. säkra
obligationer.
Bokföringsnämnden
Bokföringsnämndens arbete skall även
fortsättningsvis inriktas på att främja
utvecklingen av god redovisningssed i företagens
bokföring och offentliga redovisning. Arbetet
med kompletterande normgivning med
anledning av den nya bokföringslagen liksom
arbetet med förenklade regler för små och
medelstora företag är prioriterat.
Myndighetsstyrning
Regeringen avser att fortsätta utveckla
styrningen av myndigheterna inom området. I
syfte att förbättra målformuleringar och,
uppföljningar av Finansinspektionens
verksamhet samt dess effekter på den finansiella
marknadens stabilitet pågår arbeten inom
Finansutskottet, Finansdepartementet och hos
Finansinspektionen.
Statsskuldsförvaltningen
Riksdagen beslutade i maj 1998 att införa en ny
modell för statsskuldsförvaltningen. Genom
beslutet har en tydlig ansvarsfördelning mellan
riksdagen, regeringen och Riksgäldskontoret
skapats, målet för statsskuldsförvaltningen
preciserats och utvärderingen av förvaltningen av
statsskulden lyfts fram.
Den nya ansvarsfördelningen innebär att
regeringen senast den 15 november varje år fattar
beslut om riktlinjer för statsskuldsförvaltningen
för kommande år. Ansvaret för de övergripande
övervägandena om statsskuldens
sammansättning och löptid ligger därmed på
politisk nivå. Riksgäldskontoret svarar sedan för
operationaliseringen av regeringens beslut och
den löpande upplåningen och förvaltningen av
statsskulden. Regeringen lämnar senast den 25
april varje år en utvärdering av
statsskuldsförvaltningen till riksdagen.
Riktlinjebeslutet för år 2000 syftade i allt
väsentligt till att hålla statsskuldens olika skuld-
andelar oförändrade. Regeringen ansåg bl.a. att
en nettoamortering av valutaupplåningen på 25
miljarder kronor var förenligt med detta beslut.
Regeringen beslutade också att den
genomsnittliga löptiden i statsskulden skulle
kortas, från knappt 3 år vid utgången av 1999 till
2,7 år vid utgången av 2000.
Utformningen och uppföljningen av
statsskuldspolitiken följer en process som är
reglerad i lag och som i olika avseenden skiljer sig
från budgetprocessen. Regeringens
ställningstagande till statsskuldspolitikens
närmare utformning för 2001 och åren därefter
sker därför i regeringens riktlinjebeslut i
november år 2000.
Statliga garantier
Den 1 januari 1998 infördes en ny garantimodell
för staten (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1,
rskr. 1996/97:53). Avsikten var dels att göra
kostnaderna för statens garantigivning synliga,
dels att göra verksamheten långsiktigt finansiellt
självbärande. En närmare redovisning av den nya
garantimodellen och av statens totala
garantigivning återfinns i regeringens skrivelse
Årsredovisning för staten 1999 (skr.
1999/2000:150) samt i volym 1, avsnitt 8.2.
Riksgäldskontorets arbete med att invärdera
de garantier som utfärdats före införandet av det
nya garantisystemet (s.k. äldre garantier) är nu
inne i en intensiv fas. Regeringen har tidigare avi-
serat att arbetet med att invärdera de äldre ga-
rantierna bör vara avslutat senast den 31 decem-
ber 2001 (prop. 1999/2000:1, vol. 1, sid 181).
Invärderingsarbetet fortskrider i den takt som
regeringen har förväntat sig och beräknas kunna
slutföras i tid.
Regeringen anser det viktigt att intentionerna
i den nya garantimodellen fullföljs så att all statlig
garantigivning baseras på ekonomiskt sunda
principer.
Internationella finansiella institutioner
Den multilaterala finansiering som möjliggörs
genom de internationella finansiella
institutionernas verksamhet syftar bl.a. till
stabilisering av det finansiella systemet och till
utveckling av de nationella ekonomierna. Utöver
sina direkta finansiella åtaganden bidrar
institutionerna bl.a. med rådgivning och analys
på olika beslutsnivåer. Institutionernas roll i den
globala utvecklingen skall inte underskattas. Det
ligger i Sveriges intresse att institutionernas
resurser utnyttjas i linje med de insatser som görs
på nationell och europeisk nivå. Sverige bör
också verka för att samma effektivitetskrav och
budgetrestriktivitet som tillämpas på nationell
nivå även gäller i institutionernas verksamhet.
Det garanterade åtagandet (garantikapitalet)
till EIB, NIB, EBRD och CEB beräknas för
närvarande uppgå till 4800 miljoner euro. Därtill
har Sverige gjort garantiåtaganden inom ramen
för gemensamma nordiska initiativ till ett värde
av 760 miljoner euro. Det svenska
garantikapitalet i IBRD uppgår till 1 700 miljoner
US dollar. Sammantaget motsvarar detta
garantiåtaganden för ca 60 miljarder kronor. För
samtliga institutioner gäller att garantierna ännu
inte har invärderats av Riksgäldskontoret och
hittills inte kostnadsförts på statsbudgeten.
Ett möjligt framtida åtagande rör CEB.
Sverige tillhörde den minoritet som röstade emot
en engångsvis kapitalhöjning i CEB genom
överföring av vinstmedel och garantiåtagande
från medlemmarnas sida. Under hösten bereder
regeringen frågan om Sverige skall delta i eller
avstå från kapitalhöjningen. Beslut att delta i det
engångsvisa garantiåtagandet uppgående till
högst ca 47,5 miljoner euro för svensk del,
motsvarande ca 400 miljoner kronor, skall
meddelas till CEB senast den 3 mars 2001. När i
tiden garantiåtagandet skall göras är ännu okänt.
Vid ett beslut att delta kan det röra sig om en
riskpremie på ca 1 miljon kronor, som måste
täckas av ett anslag. Regeringen avser att senare
återkomma i frågan till riksdagen.
Tillsyn av spelmarknaden
Spel- och lotterimarknaden har under de senaste
åren varit under utredning. Under året har två
utredningar, Föreningslivet på spel- och lotteri-
marknaden (SOU 2000:9) och Från tombola till
Internet (SOU 2000:50), överlämnats till rege-
ringen. Regeringen avser att återkomma med
förslag till riksdagen under våren 2001.
Genom tillkomsten av nya spel, t.ex.
internationella kasinon samt hundkapplöpningar,
har nya spelformer tillkommit på den svenska
spelmarknaden vilket medför att
Lotteriinspektionens verksamhet och
organisation påverkas.
Etableringen av internationella kasinon har
dock fördröjts och planeras att inledas våren
2001. Detta har medfört att de extra medel som
inspektionen tillfördes 2000 inte kunnat
utnyttjas fullt ut eftersom arbetet med kontroll
och tillsyn av internationella kasinon är i ett
uppbyggnadsskede.
4.5 Insatser
4.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Reglering och tillsyn av det finansiella systemet
Huvuddelen av regleringen av den finansiella
sektorn i Sverige bygger på det gemensamma
regelverket inom EU samt andra internationella
överenskommelser. En stor del av arbetet med
att förändra och utveckla regleringen bedrivs
därmed i internationella organ.
Finansinspektionen har under året varit
särskilt aktiv inom Baselkommittén och i
arbetsgrupper under EU-kommissionen i arbetet
med att ta fram nya kapitaltäckningsregler för
banker. Inspektionen har vidare prioriterat
samarbetet med tillsynsmyndigheter i Norden
till följd av de omfattande strukturförändringar
som har ägt rum.
EU utarbetade under våren 1999 en
aktionsplan som syftade till att identifiera
svagheter i den inre marknadens funktionssätt
vad avser finansiella tjänster och föreslå åtgärder
för att komma till rätta med dem. Aktionsplanen
kommer att resultera i ett antal nya
direktivförslag och en ökad takt i beredningen av
gamla förslag. Arbetet inom EU med regelverket
för den finansiella sektorn, inte minst under det
svenska ordförandeskapet, bedrivs enligt denna
plan.
Vad gäller nationella regleringar kan särskilt
noteras att en ny försäkringsrörelselagstiftning
(SFS 1999:600) trädde i kraft den 1 januari år
2000. Den nya lagen syftar till att öka
effektiviteten samtidigt som konsumenternas
ställning stärks. Ett fortsatt arbete kommer att
pågå under 2000 och 2001, bl.a. i form av en
utredning om försäkringsbolagens
placeringsregler.
Inom kapitaltäckningsområdet trädde den nya
lagen (SFS 2000:443, SFS2000:444) om
moderniserade kapitaltäckningsregler m.m. i
kraft den 1 juli 2000. Vidare överlämnade
regeringen propositionen om ny
insiderlagstiftning till riksdagen i juni 2000.
Propositionen innehåller bl.a. förslag på skärpta
straff för insiderbrott.
I budgetpropositionen för 2000 redovisades
en översyn gjorts av Finansinspektionens
uppdrag och resurser. Förutom ett permanent
resurstillskott på 13 miljoner kronor resulterade
översynen bl.a. i en mer utvecklad beskrivning av
Finansinspektionens uppdrag och en ambition
att renodla inspektionens arbetsuppgifter.
Utifrån denna översyn har regeringens
ambition varit att konkretisera inspektionens
verksamhetsmål och göra dem mer
uppföljningsbara. Vidare har nya mätmetoder
och återrapporteringskrav utarbetats.
Bland annat skall inspektionen undersöka
möjligheten att utarbeta ett system för intern
gradering av finansiella instituts stabilitet. Syftet
är att systemet skall bidra till att inspektionen
skall kunna uttala sig om institutens samlade
stabilitet eller kapacitet att klara finansiella
chocker.
Inspektionen skall också utarbeta en modell
för löpande undersökningar av institutens
uppfattning om den finansiella tillsynen. En
första undersökning skall genomföras och
presenteras i årsredovisningen för 2000.
Ett led i arbetet med att försöka renodla
arbetsuppgifterna är regeringens förslag (prop.
1999/2000:131) om överföring av
registeransvaret för banker och försäkringsbolag
från Finansinspektionen till Patent- och
registreringsverket. Överföringen av
registeransvaret beräknas på sikt innebära att
resurser kan frigöras till förmån för
inspektionens kärnverksamhet.
Stabilitet på de finansiella marknaderna
Tillsyn av enskilda institut är inspektionens
viktigaste instrument för att främja stabilitet på
de finansiella marknaderna. Under 1999 har den
av Finansinspektionen nedlagda arbetstiden på
operativ tillsyn ökat. Tillsynen kom att
domineras av anpassningen av institutens IT-
system för år 2000.
Platsundersökningarna riktades vidare bl.a.
mot kreditrisk- och marknadsriskområdet.
Undersökningar av de större bankkoncernerna
visade att det skett betydande förbättringar av
kreditriskhanteringen i instituten. Inom
marknadsriskområdet har inspektionen tagit
fram förslag till allmänna råd om riskhantering
för att höja grundläggande standardkrav på
området.
Finansinspektionen har under flera år arbetat
med att bygga upp en tillsynsorganisation som är
inriktad på att granska institutens interna rutiner
och system för riskkontroll. Ett åtgärdsprogram
togs fram för att under år 2000 utveckla
inspektionens arbetssätt, bl.a. för att öka fokus
på koncerner och stabilitetsviktiga institut samt
för att fördjupa analyserna inom väsentliga
riskområden.
Debatten och diskussionerna om
värdepappersmarknaden präglade i stor
utsträckning inspektionens arbete under året och
då framför allt brister i regelefterlevnaden.
Antalet misstänkta insiderbrott och fall med
otillbörlig kurspåverkan ökade kraftigt under
året. Jämfört med 1998 fördubblades antalet
påbörjade insiderutredningar medan antalet
avslutade utredningar sjönk något.
Övervakningen av värdepappersmarknaden
skärptes under året och en särskild handlingsplan
för den svenska värdepappersmarknaden togs
fram.
Konsumentskydd
Stabilitet på de finansiella marknaderna är
grundläggande för konsumentskyddet.
Finansinspektionens handlingsplan för
värdepappersmarknaden framhålls av
inspektionen som ett sätt att stärka allmänhetens
förtroende och främja både stabilitet i systemet
och konsumentskyddet.
Under 1999 träffades ett samarbetsavtal med
Konsumentverket i syfte att tydliggöra
myndigheternas ansvar inom
konsumentområdet, effektivisera samarbetet och
förbättra resursutnyttjandet. Inspektionen har
också utarbetat interna riktlinjer för
tillsynsarbete rörande kundfrågor.
Bokföringsnämnden
Bokföringsnämnden har under 1999 utfärdat
kompletterande normgivning, biträtt
Regeringskansliet i redovisningsfrågor, deltagit i
utredningar inom kommittéväsendet, samt yttrat
sig över författningsförslag och avgett yttranden
till domstolar om vad god redovisningssed
innebär.
Inom ramen för den löpande verksamheten
under år 1999 utfärdade Bokföringsnämnden ett
allmänt råd och ett uttalande. Vidare inleddes två
stora normgivningsprojekt. Ett tjugotal
remissyttranden har avgivits.
Premiepensionssystemet
Premiepensionsmyndigheten (PPM) skall vara
försäkringsgivare för premiepension i det
reformerade ålderspensionssystemet. Målet för
verksamheten är att administrationen och
förvaltningen av premiepensionerna skall
bedrivas kostnadseffektivt och till nytta för
pensionsspararna.
Till stor del präglades PPM:s arbete under
1999 och vidare under år 2000 av uppbyggnaden
av myndighetens linjeorganisation, det
kontoadministrativa systemet, andra stödsystem
samt att säkerställa en reservlösning. Vid sidan av
det arbetet gjorde PPM insatser för att informera
allmänheten om myndigheten och om
premiepensionssystemet. Merparten av
insatserna gjordes i samarbete med
Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.
Under hösten 1999 kunde fondförvaltare ingå
samarbetsavtal med PPM och anmäla fonder till
den fondkatalog som skall skickas ut till pen-
sionsspararna inför det första fondvalet.
Med anledning av förseningen av första
fondvalet fick PPM i maj 1999 ett uppdrag av
regeringen att ta fram en ny tidsplan för det
första fondvalet samt en reservplan för att
säkerställa att den nya tidsplanen skulle kunna
fullföljas.
I enlighet med uppdraget utarbetades en
reservplan som skulle säkerställa ett genom-
förande av premiepensionsvalet under 2000. I
detta syfte utarbetade PPM en systemlösning i
egen regi. I samband med att systemet iordning-
ställdes för sin funktion som reservlösning vid
det första fondvalet gjordes en analys av syste-
met med utgångspunkt i de funktioner som
måste finnas i det kontoadministrativa systemet
för den fortsatta driften. PPM:s analys visade att
systemet skulle kunna byggas ut till full
funktion.
I mars 2000 beslutade PPM:s styrelse att ut-
vecklingen av det kontoadministrativa systemet
skulle fortsätta i det egenutvecklade systemet.
Utvecklingen av det tidigare upphandlade syste-
met skulle avbrytas. I förhållande till det äldre
systemet är den nya lösningens fördelar bl.a.
större flexibilitet, högre prestanda och lägre
kostnader.
Den 1 januari 1999 tog PPM över förvaltning-
en av avgiftsmedlen i Riksgäldskontoret. Av-
kastningen på avgiftsmedlen uppgick under året
till 3,42 procent. Under samma tidsperiod
uppgick avkastningen på PPM:s jämförelseindex
till 1,87 procent. Den löpande förvaltningen av
dessa medel sköts av Kammarkollegiet på
uppdrag av PPM.
I juni 2000 gjordes en genomgripande risk-
analys av uppbyggnadsarbetet. Mycket av
uppbyggnadsarbetet återstår, främst inför
genom-förandet av pensionering fr.o.m. 2001
och inför att pensionsspararna skall kunna
teckna efterlevandeskydd. En risk framöver är att
många olika aktiviteter skall drivas parallellt
under hösten 2000.
Statskontoret har på regeringens uppdrag
fortlöpande granskat uppbyggnadsarbetet och
därvid bl.a. pekat på behovet av att, i takt med att
den nya verksamheten kan överblickas, PPM ser
över utformningen av sin organisation och
rutiner för bl.a. kostnadsuppföljning och
ekonomistyrning.
Övrig finansiell förvaltning
I samband med genomgången av
banklagskommitténs betänkande sågs
insättningsgarantin över och under våren 2000
lades propositionen (prop. 1999/2000:107) om
avgifterna för insättningsgarantin och
investerarskyddet. Propositionen syftar till en
mer flexibel avgiftssättning.
Internationella finansiella institutioner m.m.
Riksdagen har beslutat att Sverige skall delta i
fleråriga ökningar av grundkapitalet i NIB och
EBRD. Inbetalningar i enlighet med dessa beslut
har skett 1999 och 2000. Regeringskansliet har
ansvar för Sveriges intressen, inbetalningar och
övriga åtaganden gentemot de internationella
finansiella institutionerna.
Inom ramen för det Nordiska ministerrådet
påbörjades 1998 ett arbete med att analysera
förutsättningarna för en vidare integrering av de
finansiella marknaderna och för att förbättra den
finansiella strukturen i Norden. Under 1999 och
2000 har detta arbete drivits vidare.
Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:100,
bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) att
bemyndiga regeringen att för perioden 1999–
2002 ställa ut en kreditgaranti till Riksbanken för
bankens lån till Brasilien på högst 300 miljoner
US dollar genom Banken för internationell
betalningsutjämning (BIS). Ingen kostnad för
garantin belastar statsbudgeten eftersom
Riksbanken betalar den tillhörande
garantiavgiften direkt till Riksgäldskontoret.
Tillsyn av spelmarknaden
Under året har Lotteriinspektionen genom sitt
arbete på olika sätt verkat för en säker utveckling
av marknaden och att marknadens aktörer följer
gällande regelverk. Detta har bl.a. inneburit att
Lotteriinspektionen vidtagit åtgärder i fall då
tveksamhet uppstått om spelsäkerhet och för att
stoppa olagliga spel.
Testverksamheter av spel över Internet har
förlängts i ytterligare ett år vilket innebär att in-
spektionens kontroll över spel över Internet har
intensifierats under året. I arbetet för att
motverka illegalt spel, som är ekonomisk brotts-
lighet, har Lotteriinspektionen fortsatt priorite-
rat bekämpandet av spel som vänder sig till spe-
ciellt sårbara samhällsgrupper. Inspektionen har
även polisanmält andra brott mot lotterilagen.
Inspektionen har även prioriterat arbetet med att
implementera den förändrade lotterilagstiftning-
en avseende automatspel.
4.5.2 Insatser utanför politikområdet
Det finansiella systemet har beröringspunkter
med flera andra politikområden, t.ex. närings-
politikens strävan att förbättra företagens risk-
kapitalförsörjning. Konsumentpolitiken är
sektorövergripande, där de finansiella
marknaderna ingår som en av flera olika
marknader.
I Sverige är ansvaret för det finansiella sys-
temets stabilitet uppdelat mellan två myndig-
heter. Förutom Finansinspektionen, följer även
Riksbanken utvecklingen på de finansiella mark-
naderna. Riksbankens uppgift i detta avseende är
att främja ett säkert och effektivt betalnings-
väsende.
AP-fondernas resultat redovisas årligen enligt
lag till riksdagen. Senast skedde det i skrivelsen
Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1999 (skr. 1999/2000:132).
Av regeringens redogörelse för statliga företag
framgår att efter försäljningen av
Värdepapperscentralen VPC, finns åtta statligt
ägda finansinstitutioner, med 25 miljarder i
omsättning och ca 19 500 anställda. Flertalet
statliga finansinstitut har en viktig nischroll för
den finansiella infrastrukturen, speciella krediter
och garantier.
De särskilda finansierings- och
garantiåtagandena, är mycket specifika till sin
natur och är i huvudsak riktade mot ett begränsat
antal internationella finansieringsinstitutioner.
Spelmarknaden är en lagreglerad och starkt
monopoliserad marknad med flera aktörer och
intressenter. De medel som genereras på denna
marknad kommer många till del. Många folk-
rörelser finansierar idag stor del av sin
verksamhet med spel och lotterier.
Folkrörelsernas verksamhet och finansiering
presenteras mer utförligt under utgiftsområde
17, politikområdet Folk-rörelsepolitik.
Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar
idag för en del av tillståndsgivning och tillsyn på
spelmarknaden.
Insatser mot spelberoende återfinns under
utgiftsområde 9, politikområdet Folkhälsa.
4.6 Resultatbedömning
4.6.1 Redovisning av tillståndet
I början av 1999 fanns fortfarande en reell risk
för en allvarlig global konjunkturnedgång.
Utvecklingen under resten av året och år 2000
kom emellertid att präglas av ekonomisk
återhämtning och tillväxt. Mot slutet av 1999
drevs kurserna på världens ledande aktiebörser
upp till rekordnivåer mot bakgrund av en allt
starkare internationell konjunktur och
förväntningar om höga vinstökningar i
företagen. Stabila priser och starka offentliga
finanser i kombination med företagens
vinstökningar och hushållens ökade disponibla
inkomster har bidragit till en stark utvecklingen
på kredit-, fastighets- och aktiemarknaden.
Räntenivåerna steg kraftigt under 1999 samtidigt
som flera av de stora centralbankerna började
strama åt penningpolitiken. Under 2000 har de
långa obligationsräntorna fallit tillbaka något.
Utlåningen till allmänheten växer sedan några
år snabbare än BNP men från en låg nivå jämfört
med förhållandet före den finansiella krisen i
början av 1990-talet. Det är främst
hushållsutlåningen som ökar och hushållen har
ökat sina skulder i relation till de disponibla
inkomsterna men i måttlig utsträckning.
Skuldsättningen ligger på ungefär den nivå som
rådde före skulduppbyggnaden under andra
delen av 1980-talet. Kreditgivning med aktier
som säkerhet har skett i begränsad utsträckning.
Den finansiella situationen i företagssektorn är
stabil och konkursriskerna låga i ett historiskt
perspektiv. Kombinationen av god tillväxt och
låg inflation pekar inte på några närliggande hot
mot stabiliteten i det finansiella systemet.
4.6.2 Övergripande resultatbedömning
inom politikområdet
Regeringen gör den samlade bedömningen att
måluppfyllelsen inom politikområdet under 1999
har varit tillfredsställande.
Stabilitetsläget i de svenska instituten får anses
gott. Kreditförlustnivåerna är låga och det finns
inga tecken på en snabb riskuppbyggnad.
Myndigheternas har för 1999 med få undantag
uppfyllt verksamhetsmålen. Ett exempel på
undantag är Riksgäldskontoret som ännu inte
fullt ut bedöms uppfylla verksamhetsmålet
avseende riskhanteringen i förvaltningen.
Lotteriinspektionen har målmedvetet verkat
för att effektivisera och höja kvaliteten på
kontroll och tillsyn av spelmarknadens aktörer.
4.6.3 Resultat, analys och slutsatser
Reglering och tillsyn
Tillsynen av enskilda institut är en för
Finansinspektionens central uppgift. Under 1999
dominerades tillsynen av anpassningen av
institutens IT-system för år 2000. Att
millenieskiftet inte utlöste några betydelsefulla
störningar och att eftersträvad effekt uppnåddes
är ett positivt resultat av bl.a. inspektionens
arbete.
Förra året ifrågasattes om Finansinspektionen
prioriterat kärnverksamheten i tillräcklig
utsträckning. Under 1999 har arbetstiden för
platsundersökningar ökat. I allt väsentligt har
Finansinspektionen uppfyllt verksamhetsmålen
för 1999 och inspektionens verksamhet bedöms
ha bidragit till stabiliteten på de finansiella
marknaderna.
Vilka effekter inspektionens verksamhet har
på de finansiella marknadernas stabilitet är
emellertid svårt att exakt ange då systemet
påverkas av en mängd olika faktorer. Det är svårt
att isolera enskilda faktorers orsakssamband till
förändringar i systemet.
Statsskuldsförvaltningen
I Utvärdering av statsskuldens upplåning och
förvaltning 1994/95–1999 (skr. 1999/2000:104)
till riksdagen i april 2000 har regeringen redovisat
sin bedömning av statsskuldsförvaltningen. Med
reservation för de svårigheter som föreligger i
bedömningen av upplåningen på den nominella
inhemska kronmarknaden, fann regeringen att
Riksgäldskontoret sammantaget förvaltat
statsskulden i enlighet med det uppställda ef-
fektmålet att långsiktigt minimera kostnaden för
skulden med beaktande av risk. Förvaltningen
bedömdes också ha bedrivits inom ramen för de
krav som penningpolitiken ställer.
I sin prognosverksamhet skall Riksgäldskon-
toret genom tillförlitliga prognoser över statens
lånebehov bidra till att statens lånekostnader mi-
nimeras. Redovisade resultat indikerar att preci-
sionen i de kortsiktiga prognoser har ökat samti-
digt som de mer långsiktiga prognoser uppvisar
minst samma grad av tillförlitlighet som för
jämförbara prognostiker.
Riksgäldskontoret skall i sin riskhantering
sträva efter att uppnå bästa marknadspraxis
(”best practice”). Riskkontrollen har under en
följd av år varit ett prioriterat område och Riks-
gäldskontoret har under 1999 vidtagit ytterligare
åtgärder för att förbättra riskhanteringen i verk-
samheterna. De brister i systemstöd, som berör
både marknadsrisker och operationella risker, har
dock ännu inte fullt ut blivit avhjälpta. Regering-
en bedömer därför att Riksgäldskontoret ännu
inte fullt ut uppfyller målet om bästa mark-
nadspraxis.
Statliga garantier
Statens samlade garantiverksamhet har redovisats
i Årsredovisning för staten 1999 (skr. 1999/2000:
150).
Riksgäldskontoret skall bl.a. se till att statens
risk i hanteringen av garantier begränsas och att
uppföljning och redovisning sker. Kostnaderna
för verksamheten med de nya garantierna skall
över en längre tidsperiod motsvaras av dess in-
täkter.
Riksgäldskontorets totala stock av garantier
uppgick vid utgången av 1999 till drygt 205
miljarder kronor, varav ca 197 miljarder kronor
hänförde sig till äldre garantier. Bland de äldre
garantierna återfinns bl.a. stora infrastruktur-
projekt och statliga fastighetsbolag. Riksgälds-
kontoret beräknar det s.k. subventionsvärdet
(dvs. den förväntade framtida budgetbelastning
som åtagandena kan komma att medföra) till ca
19 miljarder kronor. Netto, efter återvinning av
medel i garantiprojekten, beräknas budget-
belastningen uppgå till ca 11 miljarder kronor.
Resultatet i garantiverksamheten redovisas i
tabellen nedan. För de nya garantierna uppgick
resultatet före avsättning för infrianden till 143
miljoner kronor för 1999. Behållningen på
räntekontot för nya garantier ökade till 434
miljoner kronor 1999 (jämfört med 329 miljoner
kronor 1998). Inga infrianden har skett vad gäller
de nya garantierna.
För de äldre garantierna uppgick intäkterna till
48 miljoner kronor, varav drygt 30 miljoner
kronor utgjordes av influtna avgifter.
Kostnaderna uppgick till 38 miljoner kronor,
varav infriade garantier utgjorde drygt 17
miljoner kronor och värdesäkring av
regressfodringar ca 13 miljoner kronor.
Resultatet för 1999 uppgick därmed till 10
miljoner kronor.
Tabell 4.2 Resultatet av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet 1994/95-1999
Miljoner kronor
1994/95
1995/96
1997
1998
1999
Intäkter
1 344
366
294
155
198
varav
äldre garantier
1 344
366
181
28
48
nya garantier
–
–
113
127
150
Kostnader
1 020
51
9
16
45
varav
äldre garantier
1 020
51
9
10
38
nya garantier
–
–
0
6
7
Resultat
324
315
285
139
153
Intäkterna i Riksgäldskontorets verksamhet med
nya garantier är beroende av värderingen och
avgiftssättningen i respektive engagemang.
Under förutsättning att avgifterna motsvarar
förväntade kostnader i engagemangen kan
garantiverksam-hetens kostnader och intäkter på
sikt förväntas balanseras i enlighet med
målformuleringen för de nya garantierna.
Riksgäldskontorets garantiportfölj domineras
dock av ett fåtal stora enskilda engagemang
varför resultatet för varje enskilt år inte kan
förväntas vara noll.
Det årliga resultatet ger därmed begränsad
information om i vilken grad verksamhetsmålet
har uppfyllts. För att bättre kunna bedöma mål-
uppfyllelsen bör därför fokus ligga på principer
och metoder för riskvärdering och prissättning.
Mot denna bakgrund är Riksgäldskontorets
arbetet med att utveckla former och rutiner för
riskbedömning och avgiftssättning av stort
intresse. Regeringen anser dock att det finns skäl
för att avvakta en djupare utvärdering av
Riksgäldskontorets värderingsmodell intill dess
utvecklingsarbetet har slutförs och ytterligare
erfarenheter på området har vunnits.
Övrig finansiell förvaltning
Insättningsgarantin
Tillståndet inom det finansiella systemet har varit
stabilt under året och inga ersättningsfall har
inträffat. Detta har gjort att
Insättningsgarantinämnden (IGN) kunnat
fortsätta att bygga upp och utveckla de
ersättningssystem myndigheten ansvarar för.
Under 1999 trädde lagen (1999:158) om
investerarskyddet i kraft och IGN:s
ansvarsområde kom att omfatta även detta. Trots
vissa skillnader mellan de båda systemen
administreras investerarskyddet i stort sett inom
de rutiner och system som byggts upp för
insättningsgarantin.
Målet för IGN:s verksamhet är att på ett
kostnadseffektivt sätt administrera
insättningsgarantisystemet och
investerarskyddet, samt att upprätthålla
beredskap för att utbetalningar vid ersättningsfall
kan göras korrekt och inom uppställda tidsramar.
Under 1998 drog IGN slutsatsen att den
externa förvaltningen av avgiftsmedel varit allt
för passiv. Under 1999 har nämnden därför mer
aktivt styrt förvaltningen. Detta har resulterat i
bättre avkastning men också högre
förvaltningskostnader. Under 1999 var
avkastningen 0,99 procent medan
jämförelseindex steg 0,58 procent. Under året
gjordes också en översyn av nämndens
placeringspolicy. Vid översynen beslutades att
byta jämförelseindex i syfte att höja den
långsiktiga avkastningen.
Förvaltningsresultatet får anses gott trots den
låga avkastningen då resultatet överträffat
jämförelseindex utan att risken varit högre.
Regeringen bedömer därför att IGN uppfyllt
verksamhetsmålet.
Insättningsgarantin och investerarskyddet är
till för att skydda allmänheten och vara ett
komplement till övriga konsumentskyddsregler
som gäller inom det finansiella området. Ytterst
bedöms enbart existensen av en
insättningsgaranti och ett investerarskydd
minska risken för uttagsanstormningar och bidra
till stabiliteten i det finansiella systemet. Det
fonderade buffertkapitalet och nämndens
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret bedöms
därtill ge en betryggande säkerhet inför risken av
framtida ersättningsfall.
Riksgäldskontorets statliga finansfunktion
Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet
skall bidra till en effektiv finansförvaltning i
staten genom att sätta rätt pris på lån och
placeringar till statliga myndigheter och vissa
bolag. Dessa skall även erbjudas en god service.
Verksamheten skall avgiftsfinansieras fullt ut.
Överskottet från verksamheten uppgick till
2,4 miljoner kronor för 1999, vilket främst för-
klaras av att investeringskostnaden för ett nytt
in- och utlåningssystem förskjutits till år 2000.
År 1997 och 1998 uppgick överskotten till 8,8
miljoner kronor respektive 2,9 miljoner kronor.
Den årliga enkäten till in- och utlåningskunder
visar att en majoritet uppskattar erbjuden ser-
vice, ärendehantering och den information som
tillhandahålls i finansiella frågor.
Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret
uppnått målen med verksamheten men inte fullt
ut anpassat avgifterna så att ett nollresultat nåtts.
Regeringen förutsätter att avgifterna sätts på en
sådan nivå att verksamhetens intäkter och kost-
nader balanseras över tiden.
Tabell 4.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet, in- och
utlåningsverksamhet,
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
–
20 790
-18 336
2 454
Prognos 2000
–
22 100
-22 774
-674
Budget 2001
–
22 100
-22 100
0
De statliga betalningarna är mycket omfattande
och uppgick 1999 till ca 2 400 miljarder kronor.
Även små förändringar i betalningsflödena kan få
stora effekter på statens räntekostnader. En
viktig uppgift för Riksgäldskontoret är därför att
tillse att statens betalningar sker på ett finansiellt
effektivt sätt. Målet för kontorets
kassahållningsverksamhet är därför att bidra till
en effektiv finansförvaltning i staten genom att
verka för en god likviditetsstyrning.
Den dagliga uppföljning av in- och
utbetalningar på statens checkräkning bedöms ha
inneburit att myndigheterna effektiviserat
betalningsrutinerna i kostnadsbesparande syfte.
Vidare har de få felaktiga betalningar som
noterats under 1999 kunnat rättas samma dag.
Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret har
uppfyllt målet med verksamheten.
Särskilda garantier
Stadshypotekskassans sammanlagda låneskulder
får inte uppgå till mer än tio gånger summan av
grundfonden och kassans egna fonder. Avgiften
för garantin uppgår till en procent av fondens
storlek. Från 1 juli 2000 uppgår grundfonden till
900 miljoner kronor. Grundfonden och den
årliga avgiften minskar i samma takt som
låneskulden avtar.
Utfallet för de särskilda garantierna inom
politikområdet är positivt då garantin för
Stadshypotekskassans grundfond avvecklas
fortare än beräknat.
Premiepensionssystemet
Regeringen gör bedömningen att
Premiepensionsmyndigheten (PPM) under 1999
vidtagit omfattande åtgärder för att kunna
genomföra det första fondvalet under 2000.
Uppbyggnadsarbetet följer nu i huvudsak den
nya tidsplanen. Kostnaderna bedöms också ligga
i nivå med prognoserna.
Den största risken framöver bedöms vara flera
parallella aktiviteter i systemuppbyggnadsarbetet
i samband med att det första fondvalet skall
göras. Att kunna genomföra det första fondvalet
är det övergripande målet för PPM under det
innevarande året. Det ställs höga krav på att PPM
håller den nya tidsplanen och att kvaliteten i
verksamheten är hög. I en situation där
myndigheten är under uppbyggnad och inte har
kommit i gång med sin verksamhet kan det vara
svårt att i förväg bestämma dimensioneringen på
myndigheten. När det första fondvalet är gjort
behöver frågor om PPM:s dimensionering,
ekonomiska styrning och uppföljning av
myndighetens verksamhet prioriteras i högre
utsträckning.
Internationella finansiella institutioner
Det ekonomiska resultatet för bidrag till vissa
internationella organisationer påverkas främst av
valutakurs samt organisationernas beslut om
insättningar och utdelningar, faktorer som
Sverige inte nämnvärt ensamt kan påverka, men
som har påverkat det ekonomiska resultatet
positivt under året.
Den ökade efterfrågan på finansiering från
Nordiska Investeringsbanken (NIB) för såväl
projekt inom Norden som internationellt visar
att banken har en viktig funktion att fylla. Detta
motiverar, enligt regeringens mening, att NIB:s
ordinarie verksamhet ges möjlighet att
expandera. NIB:s utlåning har bidragit till
integrering över landgränserna och har därmed
främjat sysselsättning och tillväxt i Norden. I
många fall har NIB:s medverkan inte bara
bidragit till att projekt kunnat genomföras, utan
t.o.m. varit en förutsättning för att det
överhuvudtaget kommit till stånd. Samtidigt har
banken kunnat uppvisa en god och stabil
avkastning på det insatta kapitalet. Detta har
möjliggjort årliga utdelningar till ägarna. NIB:s
verksamhet revideras i enlighet med stadgan av
den av NIB upprättade kontrollkommittén, med
deltagare från samtliga medlemsländer.
Kontrollkommittén avger årligen sin
revisionsberättelse till Nordiska ministerrådet.
Några invändningar har inte framförts.
Enligt regeringens mening finns ett
omfattande behov av det stöd som Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD) förmedlar till de
före detta planekonomierna i Öst- och
Centraleuropa. Banken är regionens största
enskilda investerare och dess katalytiska effekt är
väsentlig.
EBRD är det enda internationella
finansieringsorgan som i sin stadga har ett uttalat
miljömandat. Banken har också ett särskilt
politiskt mandat som innebär att stöd endast
lämnas till länder som förbinder sig till
flerpartisystem, pluralism och
marknadsekonomi. Det är regeringens
uppfattning att EBRD på ett effektivt sätt stödjer
en hållbar omvandlingsprocess i regionen.
EBRD revideras årligen av externt
revisionsbolag. Löpande granskning av bankens
verksamhet utförs av bankens arbetande styrelse
i vilken Sverige såsom delägare har en
företrädare. Under styrelsen finns en budget-
och revisionskommitté som särskilt bevakar de
finansiella aspekt-erna av verksamheten.
Det ekonomiska resultatet för anslagen
gällande inbetalningar till NIB och EBRD har
under året påverkats positivt av valutakursernas
utveckling.
Tillsyn av spelmarknaden
Regeringen gör bedömningen att kontrollen och
tillsynen av spel- och lotterimarknaden är
effektiv och teknikanpassad. Nästan alla (99,6
procent) ansökningar om tillstånd har handlagts
inom två månader och verksamhetsmålet är
därmed uppfyllt. Detta har skett trots att
marknaden blir mer diversifierad och komplex.
Utbildningsverksamheten 1999 låg på ungefär
samma nivå som under 1998. Lotteriinspektio-
nen har avvaktat med en mer omfattande utbild-
ning till dess att förslag till ny lotterilag finns.
4.7 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för 1999
avseende myndigheterna inom politikområdet.
4.8 Budgetförslag
4.8.1 2:2 Finansinspektionen
Tabell 4.4 Anslagsutveckling för Finansinspektionen
Tusental kronor
1999
Utfall
123 701
Anslags-
sparande
-303
2000
Anslag
130 411
Utgifts-
prognos
131 100
2001
Förslag
130 186
2002
Beräknat
132 882
1
2003
Beräknat
135 783
2
1 Motsvarar 130 186 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 130 186 tkr i 2001 års prisnivå.
Finansinspektionen är central
förvaltningsmyndighet för tillsyn av finansiella
institut. Finansinspektionen anvisas årligen ett
ramanslag som skall täcka verksamhetens
utgifter. Baserat på anslagets storlek tar
inspektionen årligen ut en obligatorisk
tillsynsavgift samt ansökningsavgifter för
prövning av olika typer av ärenden.
Avgiftsinkomsterna redovisas på inkomsttitel.
Vid utgången av 1999 utnyttjades
anslagskrediten med drygt 300 000 kronor.
Under 2000 beräknas utnyttjandet av krediten
att öka till ca 1 000 000 kronor.
Från och med budgetåret 2000 höjdes
Finansinspektionens anslagsnivå med 13
miljoner kronor i syfte att förstärka den
operativa tillsynen, öka kapaciteten för nya
arbetsuppgifter samt för att förstärka
metodutvecklings- och utredningskompetensen.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.5 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)
Intäkter som får disponeras
Utfall 1999
118 292
7 308
Prognos 2000
131 911
7 485
Budget 2001
130 186
7 485
Avgiftsinkomster till inkomsttitel för 2001
beräknas motsvara anslagsnivån. Avgiftsintäkter
som får disponeras beräknas ligga på samma nivå
som för 2000.
Regeringens överväganden
Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag år 2000
130 411
Pris- och löneomräkning
1 749
Lokalkostnadsjustering
-2 000
Statens krigsförsäkringsnämnd
100
Arkivkostnader
-74
Förslag år 2001
130 186
Inom utgiftsområde 14, avsnitt 5 föreslås att
anslaget 1:11 Vissa nämnder m.m. inom
utgiftsområde 2 avvecklas och delas upp från och
med budgetåret 2001. Som en konsekvens av
förslaget föreslår regeringen att 100 000 kronor
tillförs Finansinspektionens anslag för
finansiering av Statens krigsförsäkringsnämnds
verksamhet.
För att förbättra skyddet mot
informationskrigföring hos de större finansiella
instituten kommer Överstyrelsen för Civil
Beredskap nästa år att avsätta 1 000 000 kronor
som Finansinspektionen får rekvirera.
För 2001 föreslår regeringen att
Finansinspektionen tilldelas ett anslag på
130 186 000 kronor. I beräkningen av anslaget
ingår pris- och löneomräkning, senarelagd
justering av lokalkostnadsbasen i anslaget,
Statens krigsförsäkringsnämnd samt
inspektionens kostnader för arkivhållning.
Anslaget beräknas för 2002 och 2003 till
132 882 000 kronor respektive 135 783 000
kronor.
4.8.2 2:3 Insättningsgarantinämnden
Tabell 4.7 Anslagsutveckling för
Insättningsgarantinämnden
Tusental kronor
1999
Utfall
6 291
Anslags-
sparande
2 239
2000
Anslag
5 297
Utgifts-
prognos
7 366
2001
Förslag
8 093
2002
Beräknat
9 277
1
2003
Beräknat
9 465
2
1 Motsvarar 9 110 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 9 110 tkr i 2001 års prisnivå.
Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar
det statliga insättningsgarantisystemet och sedan
i maj 1999 det statliga investerarskyddet.
IGN anvisas ett ramanslag för verksamhetens
förvaltningskostnader. Motsvarande belopp av-
räknas från de årliga avgifter som tas ut av de
institut som omfattas av insättningsgarantin och
investerarskyddet. Avgiftsinkomsterna redovisas
mot inkomsttitel i statsbudgeten.
Året 1999 uppgick IGN:s förvaltningsanslag
till 6,3 miljoner kronor. Utöver tilldelat anslag
disponerade nämnden ett anslagssparande på ca
2,2 miljoner kronor. Anslagsbelastningen
uppgick till 6,3 miljoner kronor och skall
avräknas från de årliga avgifterna som tas ut 2000
från instituten. Vid utgången av 1999 uppgick
nämndens anslagssparande till 2,2 miljoner
kronor och då dessa inte beräknades förbrukas
sänktes anslaget engångsvis med 1 016 000
kronor i budgetpropositionen för 2000. Vid
utgången av 2000 beräknas anslagssparandet
uppgå till knappt
500 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.8 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)
Intäkter som får disponeras
Utfall 1999
1 993 414
0
Prognos 2000
2 001 200
0
Budget 2001
401 000
0
De institut som omfattas av
insättningsgarantisystemet och
investerarskyddet skall också svara för
finansieringen av systemen. Vad gäller
garantisystemet uppgick de årliga avgifterna för
1999 till 0,5 procent av värdet av de garanterade
insättningarna. Nämndens avgiftsuttag har under
åren fonderats och värdet uppgick den 30 juni
2000 till 9,8 miljarder kronor.
I maj 2000 överlämnade regeringen en
proposition (prop. 1999/2000:107) om
avgifterna för insättningsgarantin och
investerarskyddet m.m. Syftet med förslagen är
huvudsakligen att avgiftssättningen skall bli mer
flexibel.
Den målsatta behållningen på 2,5 procent av
den totala inlåningen, vilken idag motsvarar ca 10
miljarder kronor, beräknas uppnås senast under
2001 om det inte sker några utbetalningar på
grund av ersättningsfall. När den målsatta
behållningen uppnåtts, kommer avgifterna att
sänkas till 0,1 procent av värdet av de garanterade
insättningarna, vilket motsvarar ca 400 miljoner
kronor.
Investerarskyddet skall också finansieras med
avgifter från de institut som omfattas av skyd-
det. Avgifterna fonderas däremot inte utan
kommer att tas ut av instituten när det kan
förutses att ersättningar kommer att behöva
betalas ut. En avgift tas dock ut för IGN:s
administrativa kostnader.
Regeringens överväganden
Tabell 4.9 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
5 297
Pris- och löneomräkning
119
Återläggning av engångsjustering
2 000
Ökning av anslaget
677
Förslag 2001
8 093
För budgetåret 2001 föreslår regeringen att
nämndens anslag uppgår till 8 093 000 kronor.
Anslaget innefattar dels en återföring av en
engångsvis neddragning med 2 miljoner kronor
som gjordes för budgetåret 2000, dels en ökning
med 677 000 kronor i enlighet med tidigare
beräkning. Förstärkningen motiveras av ökade
kostnader för IGN:s externa förvaltning av
avgiftsmedel. I anslaget ingår också 119 000
kronor för pris- och löneomräkning.
Anslaget beräknas för 2002 och 2003 till
9 277 000 kronor respektive 9 465 000 kronor.
4.8.3 2:4 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader
Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen för Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader
Tusental kronor
1999
Utfall
79 859
Anslags-
sparande
40 615
2000
Anslag
86 356
Utgifts-
prognos
92 800
2001
Förslag
256 402
2002
Beräknat
263 058
1
2003
Beräknat
271 807
2
1 Motsvarar 257 902 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 260 902 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras för löne-, systemutveck-
lings-, lokal- samt övriga förvaltningskostnader
vid Riksgäldskontoret. Anslaget disponeras även
för kostnader för inköp av externa tjänster och
system för upplåning och låneförvaltning samt
kostnader för statens betalningssystem.
Anslagssparandet uppgick vid årskiftet
1999/2000 till 40,6 miljoner kronor. Därefter har
9,6 miljoner kronor dragits in vid regeringsbeslut
den 31 mars 2000 (Fi2000/1290). Övrigt sparan-
de avses främst användas för att täcka förväntade
ökade kostnader i Riksgäldskontorets verksam-
het och för att finansiera avvecklingen av ung-
domsbosparandet.
Regeringens överväganden
Tabell 4.11 Beräkning av anslag för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
86 356
Omfördelning av medel från innevarande års
anslag B4 inom utgiftsområde UO2
170 305
Omfördelning av medel inom utgiftsområde 2
-1 000
Pris- och löneomräkning
1 184
Justering av kompensationsbelopp
-443
Förslag 2001
256 402
Riksgäldskontoret har till uppgift att förvalta
statsskulden så att kostnaden för skulden
långsiktigt minimeras samtidigt som risken i
förvaltningen beaktas. Det är därför av största
vikt att anslagsstrukturen skapar incitament för
en kostnadseffektiv och optimal
skuldförvaltning. I nuvarande anslagsstruktur
ligger provisionkostnaderna för kronskulden
inom det fastställda utgiftstaket medan
provisionskostnader för valutaskulden och
räntekostnader ligger utanför.
Den alltmer internationaliserade
kapitalmarknaden och framväxten av en
gemensam statspappersmarknad inom EMU
innebär att konkurrensen mellan låntagare
skärps. Upplåning på internationella
kapitalmarknader är traditionellt förenade med
relativt höga provisionskostnader. Det kan inte
uteslutas att upplåningen i svenska kronor
alltmer börjar likna den som finns på de
internationella marknaderna vilket skulle
innebära att Riksgäldskontoret i större
utsträckning distribuerar sin upplåning via
exempelvis banksystemet. En sådan distribution
är förenad med provisionskostnader men skulle å
andra sidan erbjuda en bredare distribution och
lägre totala upplåningskostnader jämfört med
alternativ upplåning.
För att undvika en situation där
Riksgäldskontoret tvingas avstå från sådan
upplåning i syfte att undvika ett överskridande av
anslag föreslår regeringen en omstrukturering av
anslag som disponeras av Riksgäldskontoret. Ett
första steg i att skapa en bättre incitamentsgrund
i statsskuldsförvaltningen genomfördes 1998
genom att provisionkostnaderna för
valutaskulden fördes till utgiftsområde 26
utanför utgiftstaket.
Regeringen föreslår nu att
provisionskostnaderna för upplåningen i svenska
kronor, beräknat till 255 miljoner kronor, flyttas
från innevarande års anslag B4 Riksgäldskontoret:
Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning
till anslag 92:3 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning inom utgiftsområde 26. Därmed
skulle kostnader som kan betraktas som
räntesubstitut (dvs. provisionskostnader) och
räntor behandlas i ett sammanhang samtidigt
som en incitamentsriktig grund för att kunna
uppfylla målet för statsskuldspolitiken skulle
kunna uppnås fullt ut.
De medel som kvarstår på innevarande års
anslag B4 utgörs dels av omkostnader för
upplåning och låneförvaltning och dels direkta
kostnader för statens betalningssystem. Dessa
kostnader kan karaktäriseras som
förvaltningskostnader och bör även
fortsättningsvis behandlas inom ramen för
utgiftsområde 2 och utgiftstaket. I syfte att
underlätta styrning och resursanvändning i
Riksgäldskontoret bör dessa kostnader
sammanföras med övriga förvaltningskostnader.
Regeringen föreslår därför att anslaget 2:4
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader tillförs
170 305 000 kronor från anslaget B4
Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning
och låneförvaltning. Av dessa medel utgör
25 000 000 kronor direkta kostnader för statens
betalningssystem. Anslaget B4 föreslås upphöra
på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 2001.
Övriga förändringar som påverkar nivån på
anslaget 2:4 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader är en omfördelning av
1 000 000 kronor till anslaget för Statistiska
centralbyrån, en justering av
kompensationsbeloppet för premier för de
statliga avtalsförsäkringarna (minskning av
anslagsnivån med 443 000 kr) och sedvanlig pris-
och löneomräkning.
Regeringen föreslår ett anslag för år 2001 på
256 402 000 kronor. Anslaget beräknas för år
2002 till 263 058 000 kronor och för år 2003 till
271 807 000 kronor.
4.8.4 2:1 Riksgäldskontoret:
Garantiverksamhet
Tabell 4.12 Anslagsutveckling för Riksgäldskontoret:
Garantiverksamhet
Tusental kronor
1999
Utfall
-5 060
1
2000
Anslag
1
Utgifts-
prognos
-3 100
2001
Förslag
1
2002
Beräknat
–
2003
Beräknat
–
1 Överskott som förs till inkomsttitel.
Riksgäldskontorets kostnader för s.k. äldre
garantier, dvs. garantier utfärdade före år 1997
och garantier som utfärdats av Riksgäldskontoret
vid senare tidpunkt men inom ramen för de
garantisystem som gällde före 1997 samt
garantier som övertogs i samband med att den
nya modellen infördes, skall belasta anslaget.
Anslaget får även belastas med eventuella
förluster i samband med Riksgäldskontorets
utlåning med kreditrisk och de
förvaltningskostnader som förknippas med
hanteringen av dessa garantier och lån. Till
anslaget förs verksamhetens intäkter,
huvudsakligen influtna avgifter och återvunna
medel. Överskottet i verksamheten förs mot
inkomsttitel på statsbudgeten.
Riksgäldskontoret har fått i uppdrag att
invärdera de äldre garantierna in i det nya
garanti-systemet. Regeringen har tidigare aviserat
att arbetet med att invärdera de äldre garantierna
bör vara avslutat senast den 31 december 2001
varför anslaget avförs från statsbudgeten fr.o.m.
år 2002.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.13 Budget för avgiftsbelagd garantiverksamhet,
nya garantier
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
(exklusive
infrianden)
Resultat1
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
150 421
–
- 6 741
143 680
Prognos 2000
168 000
–
-6 924
161 076
Budget 2001
180 000
–
-7 466
172 534
1 Reserveras på räntekonto för täckning av infrianden.
Riksgäldskontoret garantiverksamhet omfattar,
förutom de äldre garantierna, även de garantier
som utfärdats inom ramen för den nya
garantimodellen. Verksamheten med de nya
garantierna är avgiftsfinansierad. En närmare
redovisning av den nya garantimodellen och av
statens totala garantigivning (inklusive
Riksgäldskontoret) återfinns i Årsredovisning
för staten 1999 (skr. 1999/2000:150).
4.8.5 2:6 Bokföringsnämnden
Tabell 4.14 Anslagsutveckling för Bokföringsnämnden
Tusental kronor
1999
Utfall
5 738
Anslags-
sparande
2 311
2000
Anslag
8 822
Utgifts-
prognos
7 700
2001
Förslag
7 432
2002
Beräknat
7 565
1
2003
Beräknat
7 717
2
1 Motsvarar 7 432 tkr i 2000 års prisnivå
2 Motsvarar 7 432 tkr i 2000 års prisnivå
Bokföringsnämnden är statens expertorgan på
redovisningsområdet utfärdar kompletterande
normgivning, biträder Regeringskansliet i
redovisningsfrågor, yttrar sig över
författningsförslag m.m.
Anslagssparandet 1999 uppgick till 2 311 000
kronor. Regeringen har beslutat att
Bokföringsnämnden får behålla anslagssparandet
för att kunna möta det stora behov av
kompletterande normgivning som blir följden av
den nya bokföringslag som beslutades 1999.
Regeringens överväganden
Tabell 4.15 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
8 822
Pris- och löneomräkning
110
Indragning av tillfälligt resurstillskott
-1 500
Förslag 2001
7 432
I budgeten för år 2000 fick nämnden ett tillfälligt
resurstillskott med 1 500 000 kr för arbetet med
anpassning av den befintliga normgivningen till
den nya bokföringslagen samt den nya
normgivning som behövs med anledning av
denna. Beloppet tillfördes nämnden i sin helhet
för år 2000 men avser att täcka merkostnader
under tre år. Anslaget för år 2001 minskas därför
med detta belopp.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001
uppgår till 7 432 000 kronor. Regeringen
beräknar anslaget för år 2002 till 7 565 000
kronor och för år 2003 till 7 717 000 kronor.
4.8.6 2:7 Avgift för
Stadshypotekskassans grundfond
Tabell 4.16 Anslagsutveckling för Avgift för
Stadshypotekskassans grundfond
Tusental kronor
1999
Utfall
50 000
Anslags-
sparande
45 095
2000
Anslag
5 000
Utgifts-
prognos
12 0001
2001
Förslag
9 400
2002
Beräknat
9 400
2003
Beräknat
9 400
1 Faktiskt utfall för år 2000.
Stadshypotekskassans uppgift är att förvalta en
återstående obligationsskuld som per 31
december 1999 uppgick till ca 13,4 miljarder
kronor. När låneskulden är reglerad, vilket
beräknas vara fallet år 2005, skall kassan
likvideras. För att trygga utestående lån finns en
grundfond i form av en statlig garantiförbindelse.
År 1997, i samband med överflyttningen av
aktieinnehavet, åtog sig staten ansvaret för denna
avgift.
Regeringens överväganden
Tabell 4.17 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
5 000
Ökat anslag
4 400
Förslag 2001
9 400
Avgiften för 2000 uppgår till 12 000 000 kronor.
Under 2000 beräknas därmed ett
anslagssparande om ca 32 000 000 kronor uppstå.
Merparten av sparandet föreslås omfördelas för
andra ändamål.
Garantin för Stadshypotekskassans grundfond
avvecklas snabbare än beräknat. Därmed kan
anslaget för år 2001 beräknas bli lägre än vad som
redovisades i budgetpropositionen för 2000
(volym 2, avsnitt 5.4). Anslaget för år 2001
föreslås uppgå till 9 400 000 kronor.
Anslaget för år 2002 och 2003 beräknas till
9 400 000 kronor respektive år.
4.8.7 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska
investeringsbanken
Tabell 4.18 Anslagsutveckling för Kapitalhöjning i
Nordiska investeringsbanken
Tusental kronor
1999
Utfall
18 484
Anslags-
sparande
216
2000
Anslag
18 700
Utgifts-
prognos
17 2391
2001
Förslag
18 700
2002
Beräknat
-
2003
Beräknat
-
1 Faktiskt utfall för år 2000.
Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99:FiU 2, rskr. 1998/99:85) om svenskt
deltagande i en grundkapitalhöjning. Den
svenska andelen av kapitalet uppgår i och med
höjningen till 34,9 procent. Den andel som skall
betalas in, i lika stora rater under tre år med
början 1999, uppgår till 2 075 641 euro, eller ca
18 miljoner kronor, per år. Riksdagen har
samtidigt informerats om att ramen för NIB:s
projektinvesteringslåneordning höjts från ca 17
till ca 29 miljarder kronor, utan att
medlemsländernas garantiåtaganden har ändrats.
Sveriges samlade grantiåtagande gentemot NIB
uppgår till 1 737 306 000 euro, eller ca 15,1
miljarder kronor. Utdelning till aktieägarna sker
normalt varje år. Sverige erhöll 1999 en utdelning
om ca 14,2 miljoner euro, eller ca 116,4 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001
uppgår till 18 700 000 kronor. Den år 1998
beslutade grundkapitalhöjningen är därmed
genomförd. För år 2002 och 2003 förutses inga
anslag för detta ändamål.
4.8.8 2:9 Bidrag till kapitalet i
Europeiska utvecklingsbanken
Tabell 4.19 Anslagsutveckling för Bidrag till kapitalet i
Europeiska utvecklingsbanken
Tusental kronor
1999
Utfall
-
Anslags-
sparande
-
2000
Anslag
60 000
Utgifts-
prognos
53 1241
2001
Förslag
60 000
2002
Beräknat
60 000
2003
Beräknat
60 000
1 Faktiskt utfall för år 2000.
Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53) att Sverige skall
medverka i en kapitalhöjning i EBRD och teckna
andelar motsvarande 228 miljoner euro. Av den
nya kapitalinsatsen skall 22,5 procent inbetalas i
åtta lika stora rater över en period av åtta år.
Sverige betalar således in 6 412 500 euro under
vart och ett av åren 1998–2005. För
inbetalningarna under åren 2001–2003 har
regeringen beräknat 60 miljoner kronor i
statsbudgeten. Sveriges garantiåtagande
gentemot EBRD uppgår till 336 300 000 euro,
eller ca 2,9 miljarder kronor. Ingen utdelning
sker på kapitalet i EBRD.
Regeringens överväganden
Regeringen förslår att anslaget för år 2001
uppgår till 60 000 000 kronor. Anslagen för år
2002 t.o.m. år 2005 beräknas till 60 000 000
kronor per år.
4.8.9 Premiepensionsmyndigheten
Tabell 4.20 Premiepensionsmyndigheten: Lån i
Riksgäldskontoret
Tusental kronor
Utfall 1999
Beviljade 2000
Rörelsekapital
255 000
779 000
Anläggningstillgångar
121 000
139 000
Rörlig fondhandelskredit
500 000
Premiepensionsmyndighetens (PPM)
verksamhet finansieras under
uppbyggnadsskedet genom lån hos
Riksgäldskontoret för rörelsekapital-behov och
investeringar i anläggningstillgångar. Behovet av
rörelsekapital uppgick år 1999 till 255 miljoner
kronor. Den största kostnadsposten under året
var konsultarvoden som uppgick till ca 154
miljoner kronor. Utgifter för investeringar
uppgick till 121 miljoner kronor, varav hälften
avsåg IT-utrustning.
Under hösten 1999, efter att
budgetpropositionen för 2000 presenterats,
reviderades PPM:s utgiftsprognos för 2000.
Utgifterna beräknas uppgå till 948 miljoner
kronor istället för 691 miljoner kronor, en
ökning med 257 miljoner kronor. För år 2001
indikerar beräkningar en utgiftsnivå på ca 780
miljoner kronor. Kommande år väntas utgifterna
sjunka.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att
under innevarande år besluta om en rörlig kredit
i Riksgäldskontoret om högst 500 miljoner
kronor för att tillgodose PPM:s behov av
likviditet i handeln med fondandelar (prop.
1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU27, rskr.
1999/2000:262).
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.21 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentligrättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)
Intäkter som får
disponeras
Utfall 1999
-
Prognos 2000
-
Budget 2001
289 000
Utgifterna för PPM:s administration skall under
år 2001 dels täckas med avgifter som tas ut från
de försäkrades premiepensionskonton, dels med
lån i Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov
och anläggningstillgångar.
I juni 2000 beslutade regeringen att avgifts-
uttaget får uppgå till högst 0,3 procent av de
sammanlagda tillgodohavandena på
pensionsspararnas pensionskonton. De första
avgifterna kommer att tas ut 2001 och beräknas
uppgå till 289 miljoner kronor.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Under hösten 2000 och våren 2001 skall de
premiepensionsrätter som tjänats in under åren
1995–1999 placeras i olika fonder.
Pensionsspararna kommer att kunna välja bland
ca 450 fonder för placering av sina pensionsrätter
och byten mellan fonder. Temporära
likviditetsunderskott kan uppstå i PPM:s handel
med fondandelar. Underskotten kan orsakas av
obalanser i in- och utflöden av betalningar vid
byte mellan olika fonder eller av förseningar av
betalningar från fondbolag till PPM. För att
PPM i sådana lägen skall kunna fullgöra sina
åtaganden kan en kredit behöva utnyttjas. För att
säkerställa fondhandeln i extrema situationer
bedöms krediten behöva uppgå till 450 miljoner
kronor.
För att effektivisera fondhandeln och minska
behovet av att genomföra handel med små
belopp avser PPM att hålla ett handelslager. För
att hålla ett tillräckligt stort handelslager bedöms
50 miljoner kronor vara tillräckligt. Totalt
bedömer regeringen att behovet av
kreditutrymmet för finansiering av
likviditetsbehovet i fondhandeln uppgår till 500
miljoner kronor.
5 Ofördelat anslag: Riksdagens revisorer
5.1 90:1 Riksdagens revisorer
Tabell 5.1 Anslagsutveckling för Riksdagens revisorer
Tusental kronor
1999
Utfall
19 218
Anslags-
sparande
874
2000
Anslag
23 478
Utgifts-
prognos
24 500
2001
Förslag
24 623
2002
Beräknat
25 156
1
2003
Beräknat
25 720
2
1 Motsvarar 24 623 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 24 623 tkr i 2001 års prisnivå.
Riksdagens revisorer har enligt regeringsformen
till uppgift att på riksdagens vägnar granska
statlig verksamhet. Granskningarna avser främst
effektivitetsrevision. Dessutom granskar
revisorerna som externrevisorer Kungl.
slottsstaten och Kungl. Djurgårdens Förvaltning,
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän,
Riksbanken, Regeringskansliet och Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond.
Resultatbedömning
Revisorernas årsredovisning
Under verksamhetsåret 1999 har revisorerna
beslutat om 9 förslag till riksdagen, 2 skrivelser
till regeringen, 13 granskningsrapporter och 1
granskningspromemoria samt 21 förstudier. Av
dessa 21 förstudier har 16 resulterat i beslut om
fortsatt granskning.
I revisorernas årsredovisning lämnas varje år
en redogörelse för behandlingen i riksdagen
under året av revisorernas förslag. Revisorerna
följer också upp förslag som lämnats till
riksdagen under de två åren dessförinnan. Dessa
uppföljningar innehåller en redovisning för
riksdagsbehandlingen och åtgärder vidtagna av
regering och myndigheter.
Under den senaste treårsperioden har
riksdagen i huvudsak ställt sig bakom drygt fyra
femtedelar av förslagen. Tillkännagivanden till
regeringen har beslutats rörande hälften av
skrivelserna. I flera fall har riksdagen avslagit
revisorernas förslag med hänvisning till att
utredningar tillsatts inom området eller att
regeringen redan vidtagit åtgärder inom området.
Genomslaget av revisionen i massmedierna
har varit gott under år 1999. Detta mäts bl.a.
utifrån antalet pressklipp som berör revisorerna.
För att bedöma resultatet av revisorernas
verksamhet är också produktiviteten av
betydelse. Revisorerna vill peka på att
produktionen av revisionsrapporter och
skrivelser till riksdagen och regeringen legat på
en väsentligt högre nivå under senare år än under
1980-talet. Under den senaste treårsperioden är
antalet producerade rapporter 45 % större än för
motsvarande period för tio år sedan. Antalet
skrivelser är ca 40 % större. Ökningen vad avser
förstudier är ca 30 %. Denna ökning av
produktionen är väsentligt större än det
resurstillskott revisorerna erhållit. Detta tyder på
en klar ökning av produktiviteten, mätt som
antalet rapporter i förhållande till antalet
anställda.
Revisorerna har också som externrevisorer
granskat Kungl. slottsstaten och Kungl.
Djurgårdens Förvaltning, riksdagsförvaltningen,
Riksdagens ombudsmän, Riksbanken,
Regeringskansliet och Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond. Redogörelserna respektive
revisionsberättelserna för 1999 avseende dessa
organ innehöll inte några anmärkningar.
Finansutskottets behandling av revisorernas
årsredovisning
Finansutskottet behandlade Riksdagens
revisorers årsredovisning för 1999 i betänkandet
1999/2000:FiU22. Utskottet anförde därvid
följande:
”Revisorerna har enligt utskottets bedömning
uppnått ett gott resultat under verksamhetsåret
1999. Utskottet har vid sin genomgång av
årsredovisningen inte funnit något som i övrigt
motiverar särskilt uttalande.”
Riksdagens revisorer
Av lagen (1987:518) med instruktion för
Riksdagens revisorer framgår Riksdagens
revisorers uppgift och uppdrag. Riksdagens
revisorers övergripande mål är att främja ett
effektivt utnyttjande av statliga insatser genom
att på riksdagens vägnar granska statlig
verksamhet.
Verksamhetsmålen för Riksdagens revisorer är
bl.a. att fästa uppmärksamheten på möjligheter
att öka statens inkomster, att spara på statens
utgifter och att effektivisera den statliga
förvaltningen. Revisorerna räknar med att 12-15
granskningar kan genomföras och sex
revisionsberättelser avges under år 2001.
I sin verksamhet visar revisorerna särskilt på
tillämpning, utfall och effekter av tidigare fattade
riksdagsbeslut inte minst i ett sammanhållet
perspektiv. Förutom att kritiskt granska statliga
insatser lämnar revisorerna även förslag till
förbättringar.
Revisorerna avser också att vidareutveckla
samarbetet med utskotten i deras roll att följa
upp beslut.
I budgetunderlaget har revisorerna hänvisat till
riksdagens tidigare beslut (bet. 1997/98:KU27)
om att förstärka resurserna med 5 miljoner
kronor under treårsperioden 1999–2001 och
yrkat på ett tillskott med 800 000 kronor för år
2001. Vilket innebär att revisorernas anslag höjs
med 5 miljoner kronor på tre år enligt tidigare
beslut.
Förvaltningsstyrelsens överväganden
Förvaltningsstyrelsen har inga erinringar mot
förslaget.
Tabell 5.2 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag år 2000
23 478
Pris- och löneomräkning
345
Resursförstärkning
800
Förslag 2001
24 623
Bilaga 1
Anslagsbenämningar
Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att
underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikområden införs.
Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning 2000
Benämning 2001
Anslagets namn
A 1
1:1
Konjunkturinstitutet
A 2
1:2
Riksrevisionsverket
A 3
1:3
Ekonomistyrningsverket
A 4
1:4
Statskontoret
A 5
1:5
Täckning av merkostnader för lokaler
A 6
1:6
Statistiska centralbyrån
A 7
1:7
Folk- och bostadsräkning
A 8
1:8
Kammarkollegiet
A 9
1:9
Nämnden för offentlig upphandling
A10
1:10
Statens kvalitets- och kompetensråd
A11
–
Vissa nämnder m.m.
A12
1:12
Ekonomiska rådet
A13
1:13
Utvecklingsarbete
A14
2:1
Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet
B1
2:2
Finansinspektionen
B2
2:3
Insättningsgarantinämnden
B3
2:4
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
B4
–
Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning
B5
2:6
Bokföringsnämnden
C1
2:7
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond
C2
2:8
Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken
C3
2:9
Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken
D1
90:1
Riksdagens revisorer
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
2
7
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
10
9
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
12
13
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
32
31
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
34
35
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
44
43
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
54
55
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
56
57