Post 5646 av 7180 träffar
Propositionsnummer ·
1999/00:150 ·
Hämta Doc ·
Årsredovisning för staten 1999
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 150/5
Bilaga 5
Avgifter till och bidrag
från EU
Bilaga 5
Avgifter till och bidrag från EU
Innehållsförteckning
Inledning 5
Avgifter till EU 5
Bidrag från EU 5
Utgifter finansierade med bidrag från EU 6
Övrig påverkan på statsbudgeten 7
Tabellförteckning
1.1 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten 6
1.2 Anslag finansierade från EU:s strukturfonder och Jordbruksfonden 6
Inledning
Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den
Europeiska Unionen (EU). Enligt Maastricht-
fördraget består EU av tre s.k. pelare. Den första
pelaren omfattar den före detta Europeiska
ekonomiska gemenskapen och den monetära
unionen. Den andra pelaren utgörs av den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
och den tredje av det inrikespolitiska samarbetet.
EU:s gemenskapsbudget finansierar i första hand
åtgärder inom den första pelaren av samarbetet
samt administrationen av de övriga två pelarna.
Avgifter till EU
Gemenskapsbudgeten benämns EU:s egna
medel och finansieras i huvudsak med avgifter
från medlemsländerna. Fram till och med 1998
har den avgift Sverige erlägger delats in i fyra
poster. Från och med 1999 redovisas den s.k.
Storbritannienavgiften som en separat femte
post. Under 1995–1998 har Sveriges avgift ökat
på grund av en successivt sjunkande s.k.
infasningsrabatt. Från och med 1999 är
infasningsrabatten borta. Den totala avgiftens
olika beståndsdelar kommenteras kortfattat
nedan.
Tullavgifter
Tullavgifter tas ut vid handel med icke-
medlemsländer. Av intäkterna går 90 procent till
EU. Resterande 10 procent får behållas för att
finansiera administrationskostnader.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Avser avgifter eller tillägg inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken samt den
gemensamma sockermarknaden. Även vad gäller
dessa avgifter tillfaller 90 procent EU-budgeten.
Mervärdesskattebaserad avgift
Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av den s.k. mervärdesskattebasen som beräknas
på ett enhetligt sätt för alla medlemsländer. Med
mervärdesskattebas avses värdet på den samlade
konsumtionen av varor och tjänster i ett land.
Avgift som baseras på BNI
Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av medlemslandets bruttonationalinkomst
(BNI) beräknad till marknadspris. BNI
uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett
land.
Storbritannienavgift
Storbritannien har sedan flera år beviljats en s.k.
budgetrabatt på avgiften som finansieras
gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet
om rabatten togs under en period då den
brittiska ekonomin hade problem. Rabatten har
t.o.m. 1998 i första hand redovisats under den
mervärdesskattebaserade avgiften. Från och med
1999 redovisas den som en separat avgiftspost.
Finansiering vid sidan om gemenskapsbudgeten
Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra
finansiella instrument. Dessa är den Europeiska
investeringsbanken (EIB), Lomé-konventionen
och Europeiska kol- och stålgemenskapen. EIB:s
uppgift är i första hand att bidra till en balanserad
regional utveckling inom EU genom att
finansiera investeringar i de mest eftersatta
regionerna.
Avgiftens förväntade utveckling
Enligt tidigare beslut om EU-budgetens
utveckling sker en successiv förskjutning av
avgiftens tyngdpunkt från den
mervärdesskattebaserade avgiften till BNI-
avgiften. Detta leder till att Sveriges andel av
gemenskapsbudgetens finansiering successivt
ökar.
Bidrag från EU
De medel Sverige erhåller som bidrag från EU
kommer huvudsakligen från
gemenskapsbudgeten. Huvuddelen av bidragen
är jordbruksstöd inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är
areal- och djurbidrag, trädesersättning och
exportbidrag. Dessutom erhålls olika former av
strukturstöd som t.ex. regional- och
arbetsmarknadsstöd liksom medel från
forsknings- och utvecklingsprogram.
I följande tabell sammanfattas det
kassamässiga flödet mellan EU och den svenska
statsbudgeten under perioden 1996–1999. I den
konsoliderade resultaträkningen för staten
redovisas nettoavgiften till EU under
Transfereringar och bidrag. Bidrag från EU
redovisas under Intäkter av bidrag.
Tabell 1.1 Det kassamässiga flödet mellan EU och
statsbudgeten
Miljoner kronor
1999
1998
1997
1996
Tullavgift
2 814
3 030
2 861
3 046
Jordbruksavgifter
335
359
286
222
Momsbaserad
avgift
7 348
9 149
10 298
8 087
BNI-baserad
avgift
9 085
8 672
6 736
5 419
Storbritannien-
avgift
1 302
Summa avgifter
20 884
21 210
20 181
16 774
Infasningsrabatt
0
-275
-657
-3 622
Nettoavgift1
20 884
20 935
19 524
13 152
Bidrag från EU2
-9 296
-9 613
-8 228
-6 771
Nettoflöde mellan
EU och
statsbudgeten
11 588
11 322
11 296
6 381
1 Avräknat mot anslag.
2 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU.
Den ökning av nettoflödet som skedde mellan
1996 och 1997 har påverkats av att vissa avgifter
beräknas utifrån prognoser varefter en avräkning
sker mot verkligt utfall. Den ökning som skett av
medlemsavgiften under medlemsåren är en följd
av avtrappningen av infasningsrabatten.
Utgifter finansierade med bidrag från EU
På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde
som administreras av svenska myndigheter, dvs.
betalningar från EU-kommissionen redovisas
mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som
myndigheterna gör på kommissionens vägnar
redovisas mot anslag på statsbudgetens
utgiftssida. I stort sett alla EU-medel
bruttoredovisas över statsbudgeten.
Det finns olika typer av anslag som är mer
eller mindre kopplade till medel som skall
utbetalas av EU.
En del av anslagen finansierar EG:s
jordbruksstöd inom ramen för Garantisektion
vid Europeiska jordbruksfonden (EUGFJ-
garanti). Andra finansierar stöd från EG:s
strukturfonder och strukturbidraget utbetalas
inom ramen för Europeiska Socialfonden (ESF),
Europeiska Regionala Utvecklingsfonden
(ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU),
Utvecklingssektionen vid Europeiska
Jordbruksfonden (EUGFJ-utveckling) samt fem
länsstyrelser, dvs. de s.k. fondansvariga
myndigheterna.
Medel för att finansiera stöd från EG:s
jordbruksfond och strukturfonder skall
redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter
från EU.
Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig
mellan jordbruksfondens garantisektion och
strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras
månaden efter det att utbetalning i Sverige skett,
medan medel för strukturfonderna förskotteras
till varje medlemsland.
Det finns andra anslag som inte är kopplade
till ovan nämnda fonder, utan avser annat stöd.
Dessa anslag är kopplade till en inkomsttitel, där
medlen redovisas när de flutit in från EU.
Vidare finns anslag där vissa inkomster från
EU får tas upp. Dessa inkomster behöver i dessa
fall inte redovisas mot inkomsttitel utan får tas
upp som intäkt under anslag och disponeras av
myndigheten för t.ex. förvaltningskostnader.
Här redogörs för de anslag som huvudsakligen
är finansierade från EG:s strukturfonder och
jordbruksfond.
Tabell 1.2 Anslag finansierade från EU:s strukturfonder och
Jordbruksfonden
Miljoner kronor
UO
Anslag
Utfall 1999
14
A41
1 661
19
A8
973
20
A31)
27
22
A5
95
23
B9
100
23
B11
317
23
B13
1 135
23
B14
3 910
23
B15
1 586
23
C3
75
23
F5
7
23
H4
4
9 890
1 Endast delar av anslaget finansieras med bidrag från EU vilket förklarar
skillnaden i utfall jämfört med vad som redovisas i Bilaga 3 Specifikation av
utgifter på anslag.
Utfallet på anslag finansierade med EU-bidrag,
som huvudsakligen utbetalas inom ramen för
EU:s strukturfonder och jordbruksfond, uppgår
till 9,9 miljarder kronor 1999.
Nedan ges en närmare beskrivning av vilka
anslagen är och mot vilken inkomsttitel
redovisning skall ske då medel inflyter från EU.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslaget A4 Europeiska socialfonden (ESF) m.m.
Anslaget avser beslutade projekt och tekniskt
stöd inom målen 2, 3, 4, 5b och 6 samt
gemenskapsinitiativen och vissa pilotprojekt.
Inbetalningar från ESF skall redovisas mot
inkomsttitel 6411 Bidrag från EG:s socialfond
med undertitlarna 6411/01-05 avseende de fem
fondansvariga länsstyrelserna.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
Anslaget A8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden (ERUF). Anslaget avser
beslutade projekt inom målområdena 2, 5b och 6
samt inom gemenskapsinitiativen Interreg IIA,
Leader II, SME, Konver, Pesca och Urban. Från
EG inbetalda medel skall redovisas mot
inkomsthuvudgrupp 6300 Bidrag från EG:s
regionalfond, med underindelning på NUTEK
(6311) och fondansvariga länsstyrelser (6311/01-
05)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Anslaget A3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden. Bidrag från EU:s miljöfond LIFE till
markförvärv och skötsel. Anslagsmedlen
disponeras för finansiering av kostnader för
markförvärv och skötsel som ingår i sådana
naturvårdsprojekt som beviljats bidrag.
Inbetalningar från EU redovisas mot
inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslaget A5 Från EG-budgeten finansierade stöd
till Transeuropeiska nätverk. Från anslaget
utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av
svenska projekt inom området transeuropeiska
nätverk. Uppburet bidrag redovisas mot
inkomsttitel 6511 Bidrag till transeuropeiska
nätverk.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
Anslaget B9 Från EG-budgeten finansierat struk-
turstöd. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande
EG:s finansiering av strukturstödet inom
livsmedelssektorn EG-medlen skall redovisas
mot inkomsttitel 6121 EG-finansierade struktur-
och regionalstöd inom jordbrukssektorn m.m.
Anslaget B11 Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd. Från anslaget utbetalas stöd
motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd
till jordbruket. EG-medlen skall redovisas mot
inkomsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och
regionalstöd inom jordbrukssektorn m.m. samt i
understrukturen 6121/01–03 avseende
underindelning till länsstyrelserna i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län.
Anslaget B13 Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom jordbruket. Från
anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s
finansiering av kompletterande åtgärder inom
jordbruket. EG-medlen skall redovisas mot
inkomsttitel 6112 Kompletterande åtgärder.
Anslaget B14 Arealersättning och djurbidrag
m.m. Anslaget får användas för arealersättning,
djurbidrag och för kompletterande
kompensationsstöd med anledning av
sänkningen av den svenska frysta kursen för
arealersättningen den 1 juli 1998. EG-medlen
skall redovisas mot inkomsttitel 6111
Arealersättning, 6115 Djurbidrag respektive
6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds
garantisektion.
Anslaget B15 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter. Anslaget avser offentlig
lagring, övrig intervention, exportbidrag och
stöd till biodling. EG-medlen skall redovisas mot
inkomsttitel 6116 Offentlig lagring, 6113 Övrig
intervention, 6114 Exportbidrag, 6119 Övriga
bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
samt 2714 Sanktionsavgifter.
Anslaget C3 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får användas
enligt rådets förordningar för strukturfonderna
och enligt strukturplanen för mål 5 a utanför
respektive innanför mål 6-regioner samt enligt
Pesca-programmet. Fiskeriverket skall redovisa
betalningar från EG-budgeten mot inkomsttitel
6211 Bidrag från EG:s fiskefond.
Anslaget F5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierade från EG-budgeten. EG-medlen skall
redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag
från EG.
Anslaget H4 Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning. Från anslaget
utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av
projekt för skogsskadeövervakning.
Skogsstyrelsen får disponera högst det belopp
som redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga
bidrag från EU, undertitel Medel för
skogsskadeövervakning.
Övrig påverkan på statsbudgeten
Uppgifterna i bilagan ger ingen helhetsbild av
alla effekter av EU-medlemskapet för
statsbudgeten. Hänsyn måste i så fall även tas till
den medfinansiering som staten står för, vilket är
en förutsättning för att vissa EU-bidrag skall
kunna utbetalas. Kostnaderna för
medfinansieringen avräknas mot anslag. Utgifter
föranledda av EU-medlemskapet förekommer
också under myndigheternas förvaltningsanslag.
Å andra sidan erhålls vissa medel från EU,
exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på
statsbudgeten. Dessutom förekommer
naturligtvis indirekta effekter, för såväl
inkomster som utgifter, som inte går att beräkna.
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5
2
7