Post 5636 av 7180 träffar
Propositionsnummer ·
2000/01:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/30
Näringsliv
24
Förslag till statsbudget för 2001
Näringsliv
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 9
2 Lagförslag 11
2.1 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20) 11
3 Näringsliv 13
3.1 Omfattning 13
3.2 Utgiftsutveckling 13
3.3 Skatteavvikelser 13
4 Politikområde Näringspolitik 16
4.1 Omfattning 16
4.2 Utgiftsutveckling 17
4.3 Mål 18
4.4 Politikens inriktning 18
4.5 Insatser 22
4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 22
4.5.2 Statliga insatser utanför politikområdet 31
4.6 Resultatbedömning 32
4.6.1 Resultat 32
4.7 Analys och bedömning 39
4.8 Revisionens iakttagelser 42
4.9 Budgetförslag 42
4.9.1 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader 42
4.9.2 38:2 Näringslivsutveckling 43
4.9.3 38:3 Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och
utvärderingar: Förvaltningskostnader 44
4.9.4 38:4 Turistfrämjande 45
4.9.5 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. 45
4.9.6 38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 46
4.9.7 38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar m.m. 47
4.9.8 38:8 Patentbesvärsrätten 47
4.9.9 38:9 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet
(likvidatorer) 48
4.9.10 38:10 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser 48
4.9.11 38:11 Elsäkerhetsverket 49
4.9.12 38:12 Bidrag till standardisering, provning och mätteknisk FoU m.m. 49
4.9.13 38:13 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnder 50
4.9.14 38:14 Rymdverksamhet 51
4.9.15 38:15 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademin 52
4.9.16 38:16 Konkurrensverket 53
4.9.17 38:17 Konkurrensforskning 54
4.9.18 38:18 Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. 55
4.9.19 38:19 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av
kanalen 55
4.9.20 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,
m.m. 56
4.9.21 38:21 Avgifter till vissa internationella organisationer 56
4.10 Övrig statlig verksamhet 57
4.10.1 Patent- och registreringsverket 57
4.10.2 Revisorsnämnden 59
4.10.3 Försäljning av Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun 60
5 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 63
5.1 Omfattning 63
5.2 Utgiftsutveckling 64
5.3 Mål 64
5.4 Politikens inriktning 64
5.5 Insatser 65
5.5.1 Statliga insatser inom politik-området 65
5.5.2 Insatser utanför politikområdet 66
5.6 Resultatbedömning 67
5.6.1 Resultat 67
5.6.2 Analys och slutsatser 68
5.7 Revisionens iakttagelser 69
5.8 Budgetförslag 69
5.8.1 39:1 SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll):
Myndighetsverksamhet 69
5.8.2 39:2 Kommerskollegium 70
5.8.3 71
5.8.3 39:3 Exportfrämjande verksamhet 71
5.8.4 39:4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 71
5.8.5 39:5 Investeringsfrämjande 72
5.8.6 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen 72
5.8.7 39:7 Avgifter till internationella handelsorganisationer 73
5.8.8 Exportkreditnämnden 73
6 Konsumentpolitik 75
6.1 Omfattning 75
6.2 Utgiftsutveckling 75
6.3 Mål 76
6.4 Politikens inriktning 76
6.5 Insatser 77
6.5.1 Statliga insatser under året 77
6.5.2 Insatser utanför politikområdet 77
6.6 Resultatbedömning 78
6.6.1 Resultat 78
6.6.2 Analys och slutsatser 80
6.7 Revisionens iakttagelser 81
6.8 Budgetförslag 81
6.8.1 40:1 Marknadsdomstolen 81
6.8.2 40:2 Konsumentverket 81
6.8.3 40:3 Allmänna reklamationsnämnden 82
6.8.4 40:4 Fastighetsmäklarnämnden 82
6.8.5 40:5 Åtgärder på konsumentområdet 83
6.8.6 40:7 Bidrag till miljömärkning av produkter 83
7 Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning 85
7.1 Budgetförslag 85
7.1.1 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader 85
7.1.2 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 86
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 9
3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 13
3.2 Skatteavvikelser netto 14
4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 17
4.2 Anslagsutveckling 42
4.3 Anslagsutveckling 43
4.4 Anslagsutveckling 44
4.5 Anslagsutveckling 45
4.6 Beräkning av anslaget för 2001 45
4.7 Anslagsutveckling 45
4.8 Offentligrättslig verksamhet 45
4.9 Uppdragsverksamhet 46
4.10 Beräkning av anslaget för 2001 46
4.11 Anslagsutveckling 46
4.12 Beräkning av anslaget för 2001 46
4.13 Anslagsutveckling 47
4.14 Beräkning av anslaget för 2001 47
4.15 Anslagsutvecklingen 47
4.16 Beräkning av anslaget för 2001 48
4.17 Anslagsutveckling 48
4.18 Beräkning av anslaget för 2001 48
4.19 Anslagsutveckling 48
4.20 Beräkning av anslaget för 2001 49
4.21 Anslagsutveckling 49
4.22 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 49
4.23 Beräkning av anslaget för 2001 49
4.24 Anslagsutveckling 49
4.25 Beräkning av anslaget för 2001 50
4.26 Anslagsutveckling 50
4.27 Beräkning av anslaget för 2001 50
4.28 Anslagsutveckling 51
4.29 Bymyndiganden om ekonomiska förpliktelser 51
4.30 Beräkning av anslaget för 2001 52
4.31 Anslagsutveckling 52
4.32 Anslagsutveckling 53
4.33 Beräkning av anslaget för 2001 53
4.34 Anslagsutvecklingen 54
4.35 Beräkning av anslaget för 2001 54
4.36 Anslagsutvecklingen 55
4.37 Beräkning av anslaget för 2001 55
4.38 Anslagsutveckling 55
4.39 Anslagsutveckling 56
4.40 Anslagsutveckling 56
4.41 Beräkning av anslaget för år 2001 57
4.42 Offentligrättslig verksamhet 57
4.43 Uppdragsverksamhet 59
5.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande 64
5.2 Anslagsutvecklingen 69
5.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet – Ackreditering 70
5.4 Anslagsutvecklingen 70
5.5 Beräkning av anslaget för 2001 70
5.6 Anslagsutvecklingen 71
5.7 Beräkning av anslaget för 2001 71
5.8 Anslagsutvecklingen 71
5.9 Beräkning av anslaget för 2001 72
5.10 Anslagsutvecklingen 72
5.11 Beräkning av anslaget för 2001 72
5.12 Anslagsutvecklingen 72
5.13 Beräkning av anslaget för 2001 73
5.14 Anslagsutvecklingen 73
5.15 Beräkning av anslaget för 2001 73
5.16 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 74
6.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 75
6.2 Anslagsutveckling 81
6.3 Anslagsberäkning 81
6.4 Anslagsutveckling 81
6.5 Offentligrättslig verksamhet 82
6.6 Offentligrättslig verksamhet 82
6.7 Anslagsberäkning 82
6.8 Anslagsutveckling 82
6.9 Anslagsberäkning 82
6.10 Anslagsutveckling 82
6.11 Anslagsberäkning 83
6.12 Anslagsutveckling 83
6.13 Anslagsutveckling 83
7.1 Anslagsutveckling 85
7.2 Anslagsutveckling 86
7.3 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 87
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar förslaget till lag om ändring i
konkurrenslagen (avsnitt 2.1),
2. godkänner de föreslagna målen för poli-
tikområdena Näringspolitik (avsnitt 4.3)
och Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (avsnitt 5.3) samt att
de tidigare målen inom utgiftsområdet,
utom målet för konsumentpolitik, upphör
att gälla (avsnitt 4.6.1),
3. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling,
ingå ekonomiska förpliktelser om bidrag
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter om högst 900 000 000 kronor
under budgetåret 2002 och sammanlagt
högst 950 000 000 kronor under budgetåren
2003 – 2006 (avsnitt 7.1.2),
4. bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 38:14
Rymdverksamhet, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter om högst 1 550
000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt
4.9.14),
5. bemyndigar regeringen att få sälja statens
aktier i Grängesbergs Gruvor AB till
Ludvika kommun (avsnitt 4.10.3),
6. bemyndigar regeringen att under år 2001
ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 150 000 000 000 kronor för
exportkreditgarantisystemet (avsnitt 5.8.8),
7. bemyndigar regeringen att för år 2001
ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 10 000 000 000 kronor för
investeringsgarantier (avsnitt 5.8.8),
8. bemyndigar regeringen att för år 2001
besluta att Exportkreditnämnden får
obegränsad upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret för skadeutbetalning
(avsnitt 5.8.8),
9. godkänner den föreslagna inriktningen på
verksamheten vid AB Svensk Exportkredit
som, förutom att bedriva
finansieringsverksamhet för att främja
svensk exportindustri och svenskt
näringsliv, även kan engagera sig i annan
svensk och internationell
finansieringsverksamhet på kommersiella
grunder (avsnitt 5.8.4),
10. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande
uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
26:1
Verket för innovationssystem: Förvaltningkostnader
ramanslag
111 927
26:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
ramanslag
1 005 949
38:1
Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader
ramanslag
183 537
38:2
Näringslivsutveckling
ramanslag
195 062
38:3
Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärdering:
Förvaltningskostnader
ramanslag
70 000
38:4
Turistfrämjande
ramanslag
80 590
38:5
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
ramanslag
160 833
38:6
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning
ramanslag
4 924
38:7
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar m.m.
ramanslag
86 000
38:8
Patentbesvärsrätten
ramanslag
13 897
38:9
Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss
verksamhet (likvidatorer)
ramanslag
10 000
38:10
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser
ramanslag
13 947
38:11
Elsäkerhetsverket
ramanslag
38 942
38:12
Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU
m.m.
ramanslag
80 388
38:13
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader
ramanslag
18 280
38:14
Rymdverksamhet
ramanslag
535 809
38:15
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
obetecknat anslag
5 359
38:16
Konkurrensverket
ramanslag
73 378
38:17
Konkurrensforskning
ramanslag
6 184
38:18
Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
ramanslag
2 000
38:19
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av
kanalen
obetecknat anslag
15 000
38:20
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,
m.m.
ramanslag
45 000
38:21
Avgifter till vissa internationella organisationer
ramanslag
6 519
39:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
ramanslag
18 234
39:2
Kommerskollegium
ramanslag
57 567
39:3
Exportfrämjande verksamhet
ramanslag
173 656
39:4
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
ramanslag
136
39:5
Investeringsfrämjande
ramanslag
51 357
39:6
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
ramanslag
300 000
39:7
Avgifter till internationella handelsorganisationer
ramanslag
16 810
40:1
Marknadsdomstolen
ramanslag
5 112
40:2
Konsumentverket
ramanslag
92 972
40:3
Allmänna reklamationsnämnden
ramanslag
16 691
40:4
Fastighetsmäklarnämnden
ramanslag
7 679
40:5
Åtgärder på konsumentområdet
ramanslag
10 000
40:6
Bidrag till miljömärkning av produkter
obetecknat anslag
3 800
Summa
3 517 539
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20)
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (1993:20)
dels att 32 och 63 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer 31 a, 31 b och 31 c §§ av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
31 a §
Konkurrensskadeavgift skall betalas
till Konkurrensverket inom trettio
dagar efter det att domen vunnit laga
kraft eller den längre tid som anges i
domen.
31 b §
Om avgiften inte betalas inom den
tid som anges i 31 a §, skall
Konkurrensverket lämna den obetalda
konkurrensskadeavgiften för
indrivning. Bestämmelser om
indrivning finns i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar
m.m.
31 c §
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om hur
konkurrensskadeavgiften skall betalas.
32 §
För att säkerställa ett anspråk på
konkurrensskadeavgift får
Stockholms tingsrätt besluta om
kvarstad. Därvid gäller i tillämpliga
delar vad som är föreskrivet i 15 kap.
rättegångsbalken om kvarstad för
fordran.
För att säkerställa ett anspråk på
konkurrensskadeavgift får rätten
besluta om kvarstad. Därvid gäller i
tillämpliga delar vad som är
föreskrivet i 15 kap. rättegångsbalken
om kvarstad för fordran.
Beslut om kvarstad meddelas av
den domstol där rättegång om
konkurrensskadeavgift pågår. Om
talan om konkurrensskadeavgift ännu
inte har väckts skall talan om kvarstad
prövas av Stockholms tingsrätt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
3 Näringsliv
3.1 Omfattning
I utgiftsområde 24 Näringsliv ingår
politikområdena Näringspolitik (N),
Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (UD) och
Konsumentpolitik (Fi).
3.2 Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Forskningspolitik2
1 118
1 073
1 081
Näringspolitik
2 786
2 457
2 880
1 646
1 545
1 553
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
355
420
494
618
532
485
Konsumentpolitik
115
124
129
136
132
135
Totalt för utgiftsområde 24 Näringsliv
3 256
3 001
3 503
3 518
3 283
3 254
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Politikområdet hör till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
3.3 Skatteavvikelser
Förutom de stöd till ett visst utgiftsområde som
redovisas via anslag på statsbudgetens utgiftssida
förekommer även stöd på statsbudgetens
inkomstsida i form av olika särregler i
skattelagstiftningen. Dessa stöd brukar kallas
saldopåverkande skatteavvikelser. Det handlar
om avvikelser från en enhetlig beskattning, t.ex.
att en viss grupp omfattas av skattelättnad i
förhållande till en enhetlig norm, vilket kan
uppfattas som en skatteförmån. I det följande
redovisas skatteavvikelser som hänför sig till
utgiftsområde 24 Näringsliv.
Tabell 3.2 Skatteavvikelser netto
Miljarder kronor
2000
2001
Löneunderlag aktiva delägare i
fåmansaktiebolag
0,41
0,47
Kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet
0,02
0,02
Nedskrivning av lager och pågående arbete
1,18
0,97
Skadeförsäkringsföretag
0,26
0,55
Överavskrivningar avseende inventarier
5,91
4,44
Periodiseringsfonder
3,42
3,66
Nedsättning inriktning mindre företag
5,30
5,87
Rumsuthyrning
0,47
0,88
Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt
1,85
1,85
Elförbrukning inom industrin
8,24
9,03
Metallurgiavdrag
0,25
0,25
Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på
bränslen inom energiintensiv industri
0,20
0,20
Undantag från svavelskatt för viss industri
–
1,341
Summa
27,51
29,53
1 Nytt.
Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktiebolag
Genom reglerna i 3§ 12 mom. SIL för
beskattning av aktiva delägare i fåmansaktiebolag
och närstående till dessa, beskattas viss
avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital.
Avkastning på arbete är lön, som bör beskattas i
inkomstslaget tjänst. Avvikelsen består i
skillnaden mellan tjänste- och
kapitalinkomstbeskattningen.
Kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet
Underskott av aktiv näringsverksamhet får
kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första
verksamhetsåren. Avdragsrätten är belagd med
olika restriktioner för att förhindra handel med
avdragsrätt och att avdragsrätt för samma
näringsverksamhet kan uppkomma för flera
femårsperioder.
Nedskrivning av lager och pågående arbete
Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej
fastigheter och värdepapper) tas upp till 97
procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet.
Olika bestämmelser finns för pågående arbeten
som utförs på löpande räkning och arbeten som
utförs till fast pris. För arbeten på löpande
räkning kan samma alternativregel som ovan
användas. Skatteavvikelsen utgörs av
ränteeffekten på den skattelättnad som
lagernedskrivningen medför. Eftersom räntan på
krediten inte är förmånsgrundande skall den
utgöra underlag för särskild löneskatt.
Skadeförsäkringsföretag
I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet
att göra extra avsättningar till säkerhetsreserven.
Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på
skillnaden i skatt som det extra avdraget medför.
Återföring skatteutjämningsreserv
Avsättning till skatteutjämningsreserv upphörde
1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall
återföras till beskattning i princip i lika delar
under en period om sju år, varför
skatteavvikelsen kvarstår. En definitiv
skattelättnad avseende skatten på 10 procent av
den totala omsättningen uppkommer därvid.
Överavskrivningar avseende inventarier
Den bokföringsmässiga avskrivningstiden
bestäms av tillgångens livstid i bolaget, medan
den skattemässiga avskrivningstiden bestäms
enligt lag. Detta innebär att bokföringsmässiga
och skattemässiga avskrivningar endast
undantagsvis överensstämmer. Skatteregeln
medger att en tillgång skrivs av snabbare än vad
som är ekonomiskt motiverat. Skatteavvikelsen
avser ränteeffekten på skattekrediten. Eftersom
denna inte är förmånsgrundande skall den ligga
till grund för beräkning av särskild löneskatt.
Periodiseringsfonder
Periodiseringsfond är en vinstanknuten
reserveringsmöjlighet där näringsidkaren/bolaget
kan reservera medel under högst 6 år (före
inkomståret 1999 var tiden 5 år). Inkomståret
1996 medgavs avsättning med högst 25 procent.
Avsättningstaket sänktes till 20 procent
inkomståret 1997. Avsättningstaket för enskilda
näringsidkare och för fysiska personer som är
delägare i HB återställdes inkomståret 1998.
Fr.o.m. inkomståret 2001 är avsättningstaket 25
procent för aktiebolag och övriga juridiska
personer och 30 procent för enskild
näringsidkare och fysiska personer som är
delägare i HB. Reserveringsmöjligheten innebär
en skattekredit på det reserverade beloppet.
Nedsättning inriktning mindre företag
Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en
arbetsgivare göra ett avdrag med 5 procent av
lönesumman upp till ett visst tak. Den maximala
lönesumman som medgav nedsättning uppgick
år 1997 till 600 000 kr per år. Fr.o.m. år 1998 har
den maximala lönesumman som medger
nedsättning höjts till 852 000 kr. Till denna
avvikelse har även förts motsvarande avdrag för
egenavgifter för enskilda näringsidkare.
Rumsuthyrning
Skattesatsen är 12 procent.
Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt
Industrisektorn är skattebefriad för all
användning av fossila bränslen. Normen utgörs
av full skattesats på dessa bränslen.
Elförbrukning inom industrin
Industrisektorn är skattebefriad för all
användning av elektrisk kraft. Normen utgörs av
normalskattesatsen på el.
Metallurgiavdrag
Avdrag medges för koldioxidskatt för
kolbränslen som används för metallurgiska
processer.
Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på
bränslen inom energiintensiv industri
Fr.o.m. den 1 juli 1997 får den energiintensiva
sektorn en nedsättning till 12 procent av den
koldioxidskatt som överstiger 0,8 procent av det
enskilda företagets omsättning. Företag inom
cement-, kalk-, glas- och stenindustri är dock
skattebefriade för koldioxidskatten på kol och
naturgas över 1,2 procent av omsättningen.
Undantag från svavelskatt för viss industri
Bränslen som används i metallurgiska processer
och för att producera varor av cement, kalk och
andra mineraliska ämnen är befriade från
svavelskatt liksom bränslen i sodapannor inom
skogsindustrin. Svavelskatten utgår med 30 kr
per kg svavelinnehåll i andra fall än ovanstående.
4 Politikområde Näringspoliti
4.1 Omfattning
Politikområdet Näringspolitik omfattar
näringslivsfrågor, teknisk forskning och
utveckling och dess infrastruktur,
konkurrensfrågor samt regional näringspolitik.
Inom politikområdet ryms frågor som
företagsutveckling, stöd till kooperativ
utveckling, turistfrämjande, undersökning av och
information om landets geologiska beskaffenhet
och mineralhantering, tillstånd och tillsyn enligt
minerallagen samt miljösäkring av oljelagrings-
anläggningar, immaterial- och
associationsrättsliga frågor, ansvar för teknisk
provning och kontroll, legal mätteknik och
ädelmetallkontroll samt bidrag till
riksmätplatserna, ansvar för säkerhetsfrågor
inom elområdet, bidrag till svenska
standardiseringsorganisationen, statens ansvar
för provnings- och mätteknisk forskning och
utveckling, rymdverksamhet,
konkurrensfrämjande arbete samt
konkurrensforskning.
Politikområdet omfattar också den regionala
näringspolitiken och de regionala tillväxtavtalen.
Inriktningen på denna del av näringspolitiken är
gränsöverskridande och berör ett flertal olika
politikområden och verksamheter.
Inom politikområdet verkar organisationerna
Myndigheten för företagsutveckling (delar av
nuvarande NUTEK och ALMI Företagspartner
AB), Myndigheten för analyser,
omvärldsbevakning och utvärderingar
(nuvarande Statens institut för regionalforskning
(SIR), delar av nuvarande NUTEK och
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet), Turistdelegationen, Sveriges
Rese- och Turistråd AB, Sveriges geologiska
undersökning (SGU), Bergsstaten,
Patentbesvärsrätten (PBR), Patent- och
registreringsverket (PRV), Elsäkerhetsverket,
Rymdstyrelsen, Ingenjörsvetenskapsakademien,
Konkurrensverket, Revisorsnämnden samt AB
Göta Kanalbolag.
Andra statliga aktörer inom politikområdet är
Industrifonden, Stiftelsen Innovationscentrum
och Svensk-Norsk Industrifond.
4.2 Utgiftsutveckling
Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Anslag inom politikområde Näringspolitik
Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader2
234,7
223,5
230
-
-
-
Småföretagsutveckling3
163,7
189,1
227,0
-
-
-
Stöd till kooperativ utveckling4
18
19,7
19,9
-
-
-
Miljöteknikdelegationen5
0
10
10
-
-
-
Teknisk forskning och utveckling6
868,5
688,6
996,5
-
-
-
Bidrag till Stiftelsen Sveriges tekniska-vetenskapliga
attachéverksamhet7
29,9
29,9
29,9
-
-
-
Småföretagsutveckling (äldreanslag)
31
Bidrag till tekniköverföring (äldreanslag)
4,7
Fortsatt program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt (äldreanslag)
257,9
165,9
150
38:1 Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader8
-
-
-
183,5
187,4
191,4
38:2 Näringslivsutveckling8
-
-
-
195,1
139,1
135,6
38:3 Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning
och utvärderingar:Förvaltningskostnader8
-
-
-
70
71,5
73
38:4 Turistfrämjande
79,3
81,5
83,6
80,6
83,3
85,7
38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologiska
undersökningsverksamhet m.m.
183,5
164,7
172,1
160,8
158,8
154
38:6 Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning
6,4
4,8
5
4,9
5
5,1
38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring
av oljelager m.m.
38
40
73,1
86
41
33
38:8 Patentbesvärsrätten
11,8
13
14
13,9
14,2
14,5
38:9 Patent- och registreringsverket (likvidatorer)
5,4
6,1
10,1
10
10
10
38:10 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Bidrag till riksmätplatser
13
9,9
21
13,9
13,9
13,9
38:11 Elsäkerhetsverket
40,2
37,7
37,5
38,9
39,7
40,6
38:12 Bidrag till standardisering, provnings- och
mätteknisk FoU m.m.
77
78,9
78,9
80,4
81,8
83,5
38:13 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader
14,5
15
15,2
18,3
18,7
19,1
38:14 Rymdverksamhet
531,2
534,5
544,2
535,8
545,6
556,8
38:15 Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademin
5,4
5,4
5,4
5,4
5,4
5,4
38:16 Konkurrensverket
64,2
63,5
71,7
73,4
75
76,6
38:17 Konkurrensforskning
5,7
6,1
10,6
6,2
6,3
6,4
38:18 Täckande av förluster vid viss garantigivning
m.m.
3,4
4
3,5
2
2
2
38:19 Medel till AB Göta kanlabolag för upprustning
och drift
15
15
15
15
15
15
38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda bolag
61,5
45
49
45
25
25
38:21 Avgifter till vissa internationella
organisationer
6,2
5,5
6,4
6,5
6,5
6,5
Totalt inom politikområde 38 Näringspolitik
2 786,09
2 457,3
2 879,6
1 645,6
1 545,1
1 553,2
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Fr.o.m. 2001 uppgår anslaget i anslagen 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader, 38:3 Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och
utvärderingar: Förvaltningskostnader och 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader
3 Fr.o.m. 2001 uppgår anslaget i anslagen 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader och 38:2 Näringslivsutveckling
4 Fr.o.m. 2001 uppgår anslaget i anslaget 38:2 Näringslivsutveckling
5 Anslaget upphör 2000
6 Fr.o.m. 2001 uppgår anslaget i anslagen 38:2 Näringslivsutveckling och 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
7 Fr.o.m. 2001 uppgår anslaget i anslaget 38:3 Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar: Förvaltningskostnader
8 Nytt anslag fr.o.m. 2001
9 Inklusive Sprängämnesinspektionen 15,9 miljoner kronor som nu tillhör utg.omr. 6 Totalförsvar.
4.3 Mål
Målet för politikområdet Näringspolitik föreslås
vara att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och
en ökad sysselsättning genom fler och växande
företag.
4.4 Politikens inriktning
Företagande är ett strategiskt område med stor
betydelse för den svenska tillväxten och
sysselsättningen. Tyngdpunkten i
näringspolitiken skall i första hand ligga på
generella åtgärder som skapar goda
förutsättningar och incitament för företagande.
Den skall också utformas så att olika regionala
förutsättningar och prioriteringar får genomslag.
Satsningar på forskning och utveckling är av
central betydelse för företagens
kunskapsförsörjning. Överföring av kunskap
och kompetens från bl.a. högskolorna och
universiteten till näringslivet är betydelsefullt för
en ökad konkurrenskraft hos företagen. Andelen
av den samlade ekonomin där konkurrens råder
bör öka, eftersom en väl fungerande konkurrens
stimulerar nytänkande och bidrar till att utveckla
nya produkter och tjänster till nytta för
konsumenterna. Detta ökar i sin tur
produktiviteten och dämpar prisutvecklingen.
Konkurrenspolitiken har därmed en viktig
uppgift att fylla inom ramen för näringspolitiken
och i ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Näringspolitikens omfattning förutsätter nära
samverkan med andra politikområden,
exempelvis arbetsmarknads-, arbetslivs-,
regional-, energi-, transport-, miljö- skatte-, samt
utbildnings- och forskningspolitik. Ett bättre
utvecklat samspel möjliggör
samordningsfördelar och förhindrar att insatser
inom olika politikområden motverkar varandra.
Näringsliv
Sverige behöver ett entreprenörsklimat på högsta
internationella nivå vilket innefattar en positiv
attityd till företagande. Detta uppnås bl.a. genom
att man identifierar och eliminerar problem som
mindre företag möter t.ex. på grund av bristande
administrativa resurser, sämre tillgång till
kapitalmarknaden eller extern kompetens. Vidare
är det väsentligt att den enskilde entreprenören
får bättre tillgång till kunskap och kompetens
genom bl.a. högskolor och universitet.
Flera områden är således centrala för arbetet
med att stimulera näringsklimatet och därigenom
skapa goda förutsättningar för bl.a. nyetablering
av företag samt möjligheter för redan etablerade
företag att växa. De viktigaste områdena är
kapitalförsörjning, regelförenklingsarbete,
information, service och rådgivning, kompetens
och kunskapsöverföring samt en väl fungerande
konkurrens. På ett mer övergripande plan bör
staten främja positiva attityder till företagande
och entreprenörskap. Det är också betydelsefullt
att insatserna utgår från det lilla företagets
perspektiv. En effektiv näringspolitik förutsätter
ett kvalitativt bra underlag genom dialoger med
företagarna och analyser av de förutsättningar
som gäller för näringslivets utveckling.
Dessutom skall statens insatser bli mer
efterfrågestyrda och utvärderas mer än tidigare.
I de fall aktiviteter riktade till enskilda företag
är motiverade, bör statens roll preciseras, riktas i
större utsträckning efter behoven samt följas upp
och utvärderas i större utsträckning, så att de inte
påverkar konkurrensförhållandena negativt.
Den svenska regeringen har tillsammans med
bl.a. den brittiska regeringen tagit initiativ till en
europeisk småföretagsstadga. Stadgan innebär
bl.a. att medlemsländerna skall framhäva
betydelsen av småföretagens insatser för Europas
ekonomi och sysselsättning. Det är viktigt att
skapa en positiv miljö för innovativa företagare
genom att undanröja marknadshinder och
strukturella hinder för företag samt att ha ett
regelverk som undviker onödig belastning och
där företagarnas och småföretagens intressen
klart erkänns. Stadgan framhåller betydelsen av
att bygga upp Europas förmåga och skicklighet
på företagarsidan och bereda Europa för att
effektivt kunna konkurrera på den globala
marknaden. Stadgan kommer att följas upp på
Stockholmstoppmötet i mars 2001.
En effektivare myndighetsstruktur
Regeringen har påbörjat en omstrukturering av
centrala myndighetsfunktioner inom närings-
politiken. Syftet är att dels anpassa strukturen till
förändrade förutsättningar, dels skapa en enklare,
tydligare och mer kraftfull myndighetsstruktur
där också synergieffekter kan utnyttjas.
Riksdagen godkände under våren regeringens
förslag och riktlinjer (prop. 1999/2000:71, bet.
1999/2000:NU17, rskr. 1999/2000:258 och prop.
1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr.
1999/2000:127) för tre nya myndigheter inom
Näringsdepartementets områden.
De organisationskommittéer respektive
utredare (dir 2000:19, dir 2000: 33 och dir
2000:37) som regeringen tillsatt har i uppgift att
lämna förslag till preciserade ansvarsområden,
organisation och arbetsformer för respektive
myndighet och i övrigt vidta de åtgärder som
krävs för att myndigheterna skall kunna inleda
sina verksamheter den 1 januari 2001.
Med utgångspunkt i propositionen och det
underlag som hittills redovisats av
organisationsutredningarna ser den nya
strukturen i korthet ut på följande sätt.
En ny myndighet för företagsutveckling
skapas, utifrån förutsättningarna i landets olika
regioner. Den skall ansvara för frågor av
betydelse för såväl nationell som regional nivå
och ha en tydlig näringslivsförankring.
Företagens behov skall vara i centrum.
En ny myndighet för analyser,
omvärldsbevakning och utvärderingar bildas.
Den skall bidra till att ge ett bättre
beslutsunderlag för Regeringskansliet, berörda
myndigheter, regionala organ m.fl. Fokus för
myndighetens arbete skall vara näringslivets
konkurrenskraft och andra tillväxtfrågor,
perspektivet skall vara regionalt, nationellt och
internationellt och arbetsfältet spänna över de
områden som är relevanta för närings,-
innovations- och regionalpolitiken.
En ny myndighet för finansiering av forskning
och utveckling inom teknik, kommunikation,
arbetsliv och arbetsmarknad skapas.
Myndigheten skall i nära samverkan med företag,
myndigheter och andra relevanta aktörer bygga
upp kompetens och även svara för
kunskapsöverföring inom dessa områden till
avnämare. Denna myndighet tillhör
politikområde Forskningspolitik.
Sammantaget innebär detta en ny slagkraftig
struktur med tre samverkande och
kompletterande myndigheter som skall ge ökat
kunskapsunderlag till närings-, innovations- och
regionalpolitiken, bättre nyttiggörande av
forskning och kunskap för uthållig tillväxt och
samhällsutveckling, och en förenklad och mer
effektiv struktur för statens åtgärder för
företagsutveckling.
Det är viktigt att myndigheterna i sin
verksamhet beaktar att de tillsammans utgör en
väsentlig del i näringspolitiken. De förutsätts
därför samverka nära med varandra.
Konkreta budgetförslag m.m. rörande de tre
myndigheterna lämnas under respektive anslag.
Härmed har regeringen inlett ett
förändringsarbete på central nivå för att öka
kundnyttan, samt förbättra styrningen och
användningen av medel. Det fortsatta arbetet får
visa på behovet av ytterligare organisatoriska
förändringar. Detta arbete kommer att ske i nära
samverkan med bl.a. Utrikesdepartementet, i
synnerhet avseende dess utlandsorganisation,
samt med andra berörda myndigheter och
organisationer t.ex. Sveriges exportråd och Invest
in Sweden Agency, ISA.
När det gäller statens roll och organisation på
den regionala nivån, avser regeringen att efter
samråd med berörda aktörer återkomma med
förslag under år 2001.
Turism
Riksdagen beslutade våren 1995 att det
övergripande målet för turistpolitiken är att
Sverige skall ha en hög attraktionskraft som
turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring.
Målet uppnås bl.a. med utgångspunkt i de
strategiska riktlinjer som Turistdelegationen lade
fram 1996 för utveckling av svensk turism.
Verksamheten skall bedrivas genom olika
projekt för samverkan och kunskapsutveckling,
marknadsinformation, statistik samt genom
utredningsarbete och skapande av gemensamma
nationella strategier och metoder för
utvecklingen av svensk turism. Till detta
kommer även marknadsföring och information
utomlands av Sverige som turistland.
Den s.k. Framtidsgruppen har under året
etablerats för att stärka tillväxten i den svenska
rese- och turistindustrin. Syftet är att analysera
de faktorer som kan främja tillväxt samt ta fram
underlag för en nationell strategi för den svenska
turistnäringen.
Geologisk verksamhet och mineralfrågor
Modern och ändamålsenlig geologisk
information skall erbjudas företag, myndigheter
och andra intressenter. Eftersom geologin kan
sägas utgöra golvet i ekosystemet är sådan
kunskap en viktig del i en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar näringslivs- och
samhällsutveckling.
Vårt lands goda geologiska förutsättningar för
fynd av malm och mineral skall tas tillvara med
hänsyn tagen till en långsiktig balanserad
utveckling så att fler sysselsättningstillfällen
skapas. De sju nordligaste länsstyrelserna har
lämnat förslag till en utvecklad organisation för
marknadsföring av Sverige som
prospekteringsland. Regeringen ser ingen
anledning att ändra SGU:s uppgift och
organisation för att informera om generella
förutsättningar för prospektering och gruvdrift.
Teknisk forskning och utveckling och dess
infrastruktur
Regeringens politik inriktas på att genom
satsningar på forskning och utveckling öka den
kunskap och kompetens i näringslivet som
behövs för att stimulera innovationer, tillväxt
och förnyelse.
Ett viktigt inslag i politiken är främjandet av
olika former av samverkan mellan universitet,
högskolor, forskningsinstitut, näringsliv och
samhälle. Huvuddelen av dessa insatser redovisas
inom politikområde Forskningspolitik.
Insatser görs också för att rymdteknik i högre
grad skall kunna användas för att utveckla för
samhället viktiga områden, t.ex. meteorologi,
navigering och miljöövervakning. I politiken
ingår vidare att upprätthålla en svensk
standardiseringsorganisation som effektivt driver
svenska intressen i det internationella
standardiseringsarbetet.
Regeringen redogör närmare för inriktningen
på verksamheten de närmaste åren i
propositionen Forskning och förnyelse (prop.
2000/2001:3).
Konkurrensfrågor
Målet för Konkurrenspolitiken är att verka för
väl fungerande marknader och effektiv
konkurrens till nytta för konsumenterna.
Konkurrensen har stärkts genom bl.a. Sveriges
medlemskap i EU. Fortfarande kännetecknas
emellertid den svenska marknaden av
fåtalskonkurrens och konkurrensbegränsningar
på flera marknader, liksom av särregler som
hindrar en effektiv konkurrens. Den offentliga
sektorns näringsverksamhet är ibland fortsatt
konkurrensbegränsande, främst i förhållande till
små företag i den privata sektorn. Ökade insatser
behövs därför för att stärka konkurrensen.
Regeringen har, i den konkurrenspolitiska
propositionen (prop. 1999/2000:140), bl.a. slagit
fast följande övergripande inriktning för
konkurrenspolitiken:
- Den svenska marknaden är en del av EU:s
inre marknad – hinder för tillträde skall
avlägsnas och EU:s regler för konkurrensen
skall kunna tillämpas också i Sverige.
- Karteller och andra
konkurrensbegränsningar som allvarligt
skadar konsumentintresset kan inte
accepteras – de medel som staten har att
upptäcka och ingripa när företag sätter
konkurrensen ur spel måste bli mer
effektiva.
- Konsumenternas intresse av väl fungerande
konkurrens måste väga tungt när offentliga
regler som påverkar marknadernas
funktionssätt utformas.
- På nya marknader skall strukturer och
regler stödja uppkomsten av en balanserad
och väl fungerande konkurrens.
- När offentliga aktörer agerar på
konkurrensmarknader får det inte ske på
sådant sätt att det privata företagandet
hämmas; myndighetsuppgifter skall hållas i
sär från kommersiell verksamhet.
- Statligt stöd till företag bör utnyttjas
restriktivt och med en utformning som så
långt som möjligt undviker snedvridning av
konkurrensen såväl inom EU som
nationellt.
Regional näringspolitik
Den ökande insikten om den lokala och
regionala miljöns betydelse för näringslivets
utveckling föranledde regeringen att år 1998
(prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU, rskr.
1997/1998:204) ta initiativ till en regional
näringspolitik med de regionala tillväxtavtalen som
det huvudsakliga instrumentet för dess
genomförande. Avsikten är att bättre kunna ta
tillvara den tillväxtpotential som finns runt om i
landet genom att anpassa verksamheter inom
politikområden till lokala och regionala
förutsättningar. Den regionala näringspolitiken
spänner över flera olika sektorer. Förutom
näringspolitiken, utgör bl.a. arbetsmarknads-,
utbildnings- och regionalpolitiken viktiga inslag.
Inga särskilda resurser tillförs, utan
utgångspunkten är att befintliga offentliga medel
ges en mer effektiv och ändamålsenlig
användning genom samordning och tydligare
efterfrågestyrning. Den regionala nivån kan
också lämna förslag till förändringar av regelverk
m.m. i syfte att underlätta samordningen mellan
resurser från olika sektorer.
Under åren 1998–1999 har regionala
tillväxtavtal utarbetats i alla delar av landet.
Arbetet har engagerat ett stort antal personer
från såväl offentlig som privat sektor.
Tillsammans har grupperingar i varje län, s.k.
partnerskap, analyserat näringslivets
förutsättningar och utvecklingsbehov och enats
kring förslag till konkreta åtgärder samt hur
dessa skall finansieras. Regeringens initiativ har
resulterat i ett förbättrat samarbetsklimat mellan
olika parter och lett till ett ökat engagemang för
den egna regionens utveckling. Insikten om de
lokala och regionala kunskapsmiljöernas
betydelse har ökat.
Sammanlagt har länen inkommit med cirka
140 förslag om ändringar i regelverk. Regeringen
har tidigare till riksdagen redovisat
sammanställningar av förslagen (skr.
1998/99:96). Ytterligare information samt vissa
ställningstaganden har bl.a. lämnats i
budgetpropositionen för 2000 samt i
propositionerna ”Förnyad arbetsmarknadspolitik
för delaktighet och tillväxt” (prop.
1999/2000:98) och ”Vissa organisationsfrågor
inom näringspolitiken” (prop. 1999/2000:71).
Ett fåtal av de inkomna förslagen har sitt
ursprung i processen med tillväxtavtal. Det stora
flertalet är sektorsvisa förslag som har väckts i
tidigare sammanhang. Regeringen för en
fortlöpande dialog med berörda län kring de få
förslag som har direkt relevans för
tillväxtavtalens genomförande.
Arbetet kommer att fördjupas och
konkretiseras under perioden 2000–2002 i
samband med att de regionala tillväxtavtalen
genomförs i en första omgång. Regeringen
kommer löpande att samla in information för att
se hur arbetsformen fungerar. Regeringen ser
redan nu stora fördelar med att arbeta i s.k.
programform. Detta ger bl.a. parter med olika
organisatorisk eller sektoriell hemvist
möjligheter att samverka kring en gemensam
långsiktig utvecklingsstrategi, att bedriva ett mer
kvalificerat analysarbete, att arbeta mot
gemensamma mål och att göra tydligare
prioriteringar av sina resurser. Styrning,
uppföljning och utvärdering av de insatser som
genomförs underlättas. De olika parterna blir i
sitt agerande tydliga såväl mot varandra som mot
det omgivande samhället.
Vidareutveckling av den regionala näringspolitiken
Regeringens avsikt med tillväxtavtalen är att
dessa skall representera det svenska, regionala
perspektivet för hur tillväxten och
sysselsättningen skall gynnas. Denna modell är
långsiktig och rikstäckande och därmed en viktig
hörnsten i den samlade nationella
tillväxtpolitiken.
Det hittillsvarande arbetet med tillväxtavtalen
har i många län varit framgångsrikt. I takt med
att processen har framskridit har också behov att
vidareutveckla konceptet identifierats.
Många län uppfattar att staten har agerat
otydligt när det gäller den statliga delen av
avtalens finansiering. Merparten av de resurser
som staten ställer till förfogande har i hög grad
varit uppbunden till existerande verksamhet och
möjligheterna till regionala omprioriteringar har
varit begränsade. Sektorspolitiken prioriteras
framför ett sektorsövergripande arbete. De
statliga medel som kan användas flexibelt, på
regional nivå, finns för närvarande främst inom
anslaget för allmänna regionalpolitiska åtgärder
och i viss, begränsad omfattning inom ramen för
anslaget för arbetsmarknadspolitiska program.
Till delar kan även anslaget för
näringslivsutveckling i Östersjöregionen
användas för regionala initiativ inom relativt
flexibla ramar. En yttre ram för initiativen utgör,
i den mån det är fråga om stöd till företag,
givetvis av de EG-rättsliga regler som reglerar
stöd till näringslivet, de s.k. statsstödreglerna.
Länsstyrelser och självstyrelseorgan, särskilt i
södra Sverige, pekar på betydelsen av att ha ett
visst mått av fria och anpassningsbara medel för
att kunna agera som en trovärdig part i
överläggningar med andra potentiella finansiärer
och kunna påverka inriktningen av arbetet.
Regionala företrädare hävdar också att många
aktörer helst vill veta exakt vilka konkreta
projekt resurserna skall gå till innan man
beslutar. Få aktörer har möjlighet att gå in i
överenskommelser som sträcker sig över mer än
ett år med anledning av att deras budget inte
sträcker sig längre.
En arbetsgrupp har lämnat förslag till hur
tillväxtavtalen skall följas upp och utvärderas.
Gruppen föreslår att uppföljning och utvärdering
i den första avtalsomgången bör inriktas på att
bedöma huruvida de regionala tillväxtavtalen är
en mer effektiv arbetsmetod än traditionella
arbetssätt. Den pekar på svårigheten att på
nationell nivå utvärdera, sammanfatta och
summera de resultat som uppnås genom
tillväxtavtalen. Arbetsgruppen rekommenderar
att nationella mål för den regionala
näringspolitiken bör vara mer konkreta vilket i
sin tur underlättar uppföljning och utvärdering.
Gruppen konstaterar också att det för
närvarande ställs omfattande krav på såväl
nationella som regionala myndigheter att följa
upp och utvärdera pågående verksamhet men att
det trots ett omfattande informationsflöde är
mycket svårt att få en samlad bild av de resultat
och effekter som insatserna ger.
Genomgången av avtalen visar att bara enstaka
nationella, statliga myndigheter hittills har
engagerat sig i arbetet i någon nämnvärd
utsträckning. NUTEK, som både bistår länen
som metodutvecklare i arbetet och kommer i
fråga som medfinansiär av åtgärder, är ett
undantag. Organisationerna på turistområdet har
också medverkat på ett intressant sätt genom att
erbjuda sin kompetens och sina kontaktnät till
partnerskapen. Arbetsmarknadsverket har tagit
aktiv del i tillvästavtalsarbetet och samma sak
gäller universitet och högskolor. Vad gäller
övriga delar av utbildningsväsendet har
deltagandet inte varit lika framträdande. Detta
trots att utbildnings- och kompetensinsatser
tillhör de områden som oftast är högst
prioriterade.
Regeringen bedömer att det finns goda skäl att
fortsätta vidareutveckling av de regionala
tillväxtavtalen och att nödvändiga förändringar
skall vara genomförda i god tid innan nästa
programperiod inleds år 2003. Regeringen anser
det särskilt angeläget att se över och förtydliga
villkoren för den statliga delen av avtalens
finansiering. Målformuleringar samt metoder
och rapporteringssystem för en tydligare och
mer sammanhållen uppföljning av statliga
insatser som syftar till att främja tillväxt och
sysselsättning bör utvecklas.
Resultatredovisningar och beslutsunderlag för
regering och riksdag blir därigenom bättre. En
stor del av detta utvecklingsarbete sker i
anslutning till den pågående översynen av
organisation och statens roll på den regionala
nivån. Regeringen avser att återkomma med
förslag under år 2001. Beträffande de olika
myndigheternas medverkan i avtalsarbetet inleds
en fördjupad dialog med flertalet av dessa under
hösten 2000.
4.5 Insatser
4.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Näringsliv
Under 1999 genomfördes en utredning om
statens åtgärder för att främja fler och växande
företag (protokoll N1999/7056/NL).
Utredningen delredovisades den 6 december
1999 och slutredovisades den 4 februari 2000.
Regeringen överlämnade den 21 mars 2000
propositionen Vissa organisationsfrågor inom
näringspolitiken (prop. 1999/2000:71).
Propositionen behandlade utgångspunkter för
den framtida näringspolitiken på central nivå. (Se
vidare under Effektivare myndighetsstruktur sid.
19).
Under året har referensgruppen Nybyggarna
träffats regelbundet och bidragit med
synpunkter på aktuella frågor och utredningar.
En konsult har på Näringsdepartementets
initiativ anlitats för en översyn av PRV:s
verksamhet främst avseende ärendeprocesser,
styrning och ekonomi. Uppdraget har gällt att
närmare kartlägga och analysera de förhållanden i
PRV:s verksamhet som har betydelse för att
uppnå ekonomisk balans och rimliga
handläggningstider ur ett kundperspektiv. Med
utgångspunkt från analysen har förslag lämnats
som skall leda till att de olika verksamheterna vid
PRV kan bedrivas på ett effektivt sätt. Förslagen
bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Kapitalförsörjning
God tillgång till riskkapital för småföretag är en
förutsättning för tillväxt. Mindre företag har ofta
sämre möjligheter att, t.ex. via den
internationella kapitalmarknaden, attrahera
externt riskkapital. Staten underlättar
småföretagens kapitalförsörjning genom bl.a.
ALMI Företagspartner AB (ALMI) och
Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK).
ALMI främjar tillväxt och förnyelse i svenskt
näringsliv genom att via rådgivning, finansiering
och kontaktskapande insatser bidra till att nya
företag startas och att de små företagen får en
lönsam tillväxt. Den totala nyutlåningen under
1999 ökade något i jämförelse med föregående
år, 776 miljoner kronor beviljades i lån till 2 292
företag. Utlåningen till växande företag ökade,
medan utlåningen till nyföretagare och kvinnors
företagande minskade. ALMI:s roll är att
komplettera banker och andra
finansieringsinstitut och under året medverkade
ALMI till att ytterligare 2 228 miljoner kronor
förmedlades till de företag som erhöll lån från
ALMI. Sammanlagt bidrog ALMI därmed till att
drygt 3 000 miljoner kronor lånades ut till små
och medelstora företag.
NUTEK medverkar genom sin s.k.
såddfinansiering, dvs. finansiering av tekniska
affärsutvecklingsprojekt i tidiga skeden, till att
nya tillväxtinriktade företag etableras. Genom
samverkan med teknopoler, länsstyrelser och
självstyrelseorgan uppnås god regional service
och närhet till företagen. Under 1999 har totalt
90,3 miljoner kronor beviljats i lån och bidrag,
vilket är en ökning i jämförelse med föregående
år med ca 50 procent. Ärendena tenderar
samtidigt att bli större och mer komplexa.
NUTEK bedriver också flera projekt för att
underlätta småföretagens kapitalförsörjning. Ett
exempel är det årliga investeringsforumet
CapTec, där unga teknikbaserade företag kan
knyta kontakter med potentiella investerare.
Regeringen har beslutat att tillsammans med
det norska Näringsdepartementet utvärdera
Svensk-Norsk Industrifond. Uppdraget kommer
att genomföras under hösten.
Regelförenkling
I vårpropositionen för 2000 lämnade regeringen
förslag på förenklingar i skattelagstiftningen som
särskilt bör gynna småföretagare.
Fullständig kvittningsrätt införs för reavinster
på onoterade aktier mot förluster på noterade
aktier. Kvittningsbegränsningen för vinster och
förluster på marknadsnoterade blandfonder
slopas också och inordnas i det allmänna
kvittningssystemet. Ändringarna förbättrar
ytterligare villkoren för extern kapitalförsörjning
till onoterade företag och förenklar
tillämpningen av reglerna. De nya reglerna gäller
fr.o.m. inkomståret 2000.
Reglerna om schablonavdrag för ökade
levnadsomkostnader förenklas och förbättras
genom att enskilda näringsidkare och fysiska
personer som är delägare i handelsbolag i princip
får samma möjligheter till schablonmässiga
avdrag som anställda. De nya reglerna gäller från
och med inkomståret 2001.
Avdragsreglerna för utgifter vid ombyggnad
av lokaler i samband med byte av hyresgäst
förenklas och görs generösare. Ändringen
medför att företag erhåller bättre möjligheter till
avdrag för ändringsarbeten i lokalerna i samband
med byte av hyresgäst. De nya reglerna gäller
ändringsarbeten som påbörjats från och med 1
januari 2000.
SimpLex-arbetet
Det skall vara enkelt att starta och driva ett litet
företag. Reglerna som omger de små företagen
skall därför vara ändamålsenliga, rättvisa och lätta
att hantera. Detta är nödvändigt, men inte
tillräckligt. Enklare regler måste kombineras med
att de myndigheter som administrerar
regelverken är lättillgängliga och tydliga i sin
tillämpning av dessa.
Regeringen inrättade den 22 december 1998
en statssekreterargrupp med särskilt ansvar för
arbetet med regelförenkling.
Statssekreterargruppen, som består av
statssekreterare från Justitie-, Finans- och
Näringsdepartementen, utfärdade i mars 1999
riktlinjer för Regeringskansliet avseende arbetet
med särskild konsekvensanalys av reglers
effekter för små företags villkor. Regeringen
beslutade vidare att Näringsdepartementet skall
samordna, understödja och följa upp arbetet med
regelförenkling. Sedan den 1 maj 2000
samordnas regelförenklingsarbetet med särskild
inriktning på små företag inom en särskild enhet
inom Näringsdepartementet–SimpLex-enheten.
Regeringen har därmed gjort bedömningen att
verksamheten är av varaktig natur.
SimpLex-enhetens verksamhet syftar bl.a. till
att ge stöd och råd till övriga delar av
Regeringskansliet, myndigheter och verk samt
utredningsväsendet. Ambitionen är att genom
kontinuerliga kontakter och ett nära samarbete
verka för att konsekvensanalyser kommer till
stånd på ett tidigt stadium och på ett
ändamålsenligt sätt. Det grundläggande ansvaret
för att reglers effekter för små företags villkor
analyseras när nya eller ändrade regler övervägs
ligger dock på regelgivarna själva. Detta regleras
för myndigheternas del i den s.k. SimpLex-
förordningen (1998:1820) och i det särskilda
regeringsbeslut från mars 1999 vad gäller
Regeringskansliet. För utredningsväsendet finns
kravet reglerat i Kommittéförordningen
(1998:1474).
I en skrivelse till riksdagen (skr.
1999/2000:148) lämnade regeringen i maj 2000
en redogörelse för hur myndigheter tillämpat
SimpLex-förordningen under 1999. Regeringen
redovisade vidare i skrivelsen att målet med
verksamheten är att, inom en treårsperiod,
tydligt minska regelverkens administrativa börda
för små företag.
SimpLex-arbetet skall leda till att företagens
resurser kan användas till annat än
administration och således leder förenkling till
förbättrad verksamhet i företagen. Detta gäller i
synnerhet för små företag. Syftet med SimpLex-
verksamheten är förenkling som sådan utifrån ett
givet syfte med regelförändringen. Det finns
dock i praktiken ingen tydlig gräns mellan
förenkling å ena sidan och den föreslagna regelns
sakliga innehåll å andra sidan. SimpLex-arbetet
måste därför genomföras så att hänsyn tas till
reglernas samlade effekter.
Prioriterade områden
Långsiktiga insatser såsom utbildning av
tjänstemän inom Regeringskansliet, myndigheter
och utredningsväsende kommer att prioriteras.
Med detta syfte arrangerades den 18 - 19
september detta år ett seminarium med deltagare
från såväl myndigheter som Regeringskansliet.
SimpLex-enheten kommer vidare att involveras i
utbildningen av bl.a. nya generaldirektörer.
Med hjälp av den s.k. SimpLex-gruppen, som
består av representanter för små företag samt
småföretagsexperter, kommer regelförenkling av
befintliga regelverk att övervägas. Prioriterade
områden är skatte- och arbetsrättslagstiftning,
men även miljölagstiftning.
Skattelagstiftning
Regeringen avser att, inom ramen för SimpLex-
arbete analysera de förslag inom skatteområdet
som lämnas av SimpLex-gruppen.
Regeringen har även tillsatt utredningar på
skatteområdet vilkas arbete syftar till att bl.a.
åstadkomma regelförenklingar för små företag.
Det gäller Förenklingsutredningen och
Utredningen om reglerna för beskattning av
ägare i fåmansföretag m.m. (dir. 1996:78 och
1998:4 resp. 1999:12). I SimpLex:s arbetet ligger
att förslagen från dessa utredningar kommer att,
och i en nära dialog med näringslivet, övervägas
från förenklingssynpunkt.
Arbetsrättslagstiftning
Regeringen har inlett förberedelser för en
genomgripande översyn av semesterlagen och
kommer i slutet av innevarande år att tillsätta en
utredning som skall se över regelverket ur främst
ett förenklingsperspektiv.
Pågående regelförenklingsarbete
Regelförenkling är en angelägenhet för hela
regeringen och präglar Regeringskansliets arbete.
Inom olika delar av Regeringskansliet pågår
regelförenklingsarbete som är av betydelse för
små företag. Nedan redovisas några exempel på
sådana initiativ.
På skatte- och avgiftsområdet kan, förutom de
utredningar som nämnts tidigare, nämnas att en
ny lag om självdeklarationer och
kontrolluppgifter bereds inom Regeringskansliet
och att en ny och moderniserad socialavgiftslag
införs vid kommande årsskifte. Dessutom pågår
ett projekt inom Riksskatteverket som skall leda
till förslag om enklare beräkningar och
deklarationer vad gäller försäljning av
värdepapper. Inom myndigheten pågår även en
utvärdering av skattekontoreformen ur ett
helhetsperspektiv, för att möjliggöra
förbättringar och därigenom möta behov hos
skattebetalare, användare och andra intressenter.
Målet är att på sikt tillhandahålla ett fullgott stöd
för redovisning och betalning av de skatter och
avgifter som hanteras i skattekontosystemet.
En översyn pågår inom Regeringskansliet av
olika gränsvärden i bl.a. bokförings- och
redovisningslagen. Syftet är att samordna och
nedbringa antalet gränsvärden.
Ett system för elektronisk ingivning av
ansökningar om patent förbereds. Vad gäller
varumärken och mönsterskydd utreds frågan för
närvarande av Varumärkeskommittén respektive
Mönsterskyddsutredningen.
Information, service och rådgivning
Mindre och nystartade företag har med sina
begränsade administrativa resurser i allmänhet ett
större behov än stora företag av god information,
väl utvecklad service och rådgivning, inte minst
från statliga myndigheter. Regeringen har därför
påbörjat ett kontinuerligt förbättringsarbete för
att öka kvaliteten i myndigheternas insatser på
detta område.
Under 1999 lät Näringsdepartementet för
första gången genomföra en kundundersökning
bland ett urval av myndigheter med täta
företagskontakter. Kundundersökningen skall
göras regelbundet och fungera som ett stöd för
myndigheternas kvalitetsarbete och för statens
styrning av myndigheterna. Deltagande
myndigheter skall därför redovisa vilka åtgärder
som vidtagits för att förbättra verksamhetens
information, service och tillgänglighet för i första
hand små och medelstora företag.
Undersökningen och myndigheternas påföljande
åtgärder kommer att sammanställas och
utvärderas under 2000. Nästa undersökning
beräknas genomföras under våren 2001.
Det har i flera sammanhang pekats på behovet
av att på en samlad plats nå olika typer av
information och service från myndigheterna.
Regeringen har därför gett NUTEK i uppdrag
att i samråd med vissa andra aktörer
vidareutveckla användningen av Internetbaserade
tjänster för information och ärendehantering
riktade till befintliga och blivande företagare.
Genom att presentera företagsrelevant
myndighetsinformation på ett överskådligt sätt
på en plats på Internet (en s.k. portal) kommer
överskådligheten att öka och informationen bli
mer lättillgänglig. Informationen kan nås när det
passar användaren, oberoende av
myndigheternas öppettider. Portalen skall
presentera information utifrån ett
användarperspektiv, dvs. utifrån olika situationer
och frågor användarna har, snarare än utifrån
myndighetsstrukturen. I propositionen Vissa
organisationsfrågor inom näringspolitiken (prop.
1999/2000:71) föreslogs att den nya
myndigheten för företagsutveckling i framtiden
bör få ansvar för att samordna ett utbyggt
informationssystem. Arbetet med att utforma
portalen pågår och målet är en lansering av en
första version till årsskiftet. I den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1999/2000:100)
tillfördes ytterligare 15 miljoner kronor årligen
fr.o.m. 2001 för bl.a. portalen och
kundundersökningen.
NUTEK utvecklade under 1999 befintliga och
nya internetbaserade tjänster för
informationsspridning. Bland annat omarbetades
den webbtjänst som är kopplad till
informationstjänsten ”Startlinjen”.
NUTEK:s arbete för att främja företagande
bland kvinnor har pågått sedan 1994 och
inriktats på att synliggöra kvinnor som
företagare och utveckla rådgivning och
rådgivningsmaterial för kvinnors behov.
NUTEK har under 1999 fortsatt projektet
”affärsrådgivare för kvinnor”. Under året har
insatser för erfarenhetsutbyte genomförts i form
av nätverksträffar, utbildningar och genom den
elektroniska mötesplatsen. NUTEK samordnar
dessutom ett europeiskt nätverk av
organisationer liknande NUTEK, som arbetar
med att främja kvinnors företagande.
Tillgång till rådgivning och stöd är generellt
viktigt för nyföretagaren men kan vara av
särskild betydelse för vissa grupper som till
exempel invandrare och kvinnor.
I den ekonomiska vårpropositionen avsattes
100 miljoner kronor per år under perioden 2001
– 2003 för att öka sysselsättningen bland
invandrare. Av dessa överförs 2,5 miljoner
kronor till utgiftsområde 24, anslag 38:2
Näringslivsutveckling för utvärdering och
metodutveckling av rådgivningsverksamhet
riktad till invandrarföretagare.
En mer långsiktig källa till kunskap genereras
av den forskning som pågår inom området.
Fortsatta särskilda forskningsinsatser bör därför
göras för att ytterligare stärka kunskaperna om
kvinnors företagande och särskilda
ansträngningar måste göras för att sprida de
resultat som forskningen redan gett.
Regeringen överförde fördelningen av anslaget
A3 Stöd till kooperativ utveckling till NUTEK
år 2000. Stödet fördelas till de för närvarande 24
lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU)
som finns utspridda i landet. För år 1999 har 14
miljoner kronor ur anslaget fördelats till landets
24 LKU för kostnadsfri information och
rådgivning. 2,5 miljoner kronor ur anslaget har
fördelats till dels kampanjen Starta eget
tillsammans, för att bl.a. öka kunskapen om den
kooperativa företagsformen bland de
myndigheter som har till uppgift att stödja
nyföretagande och allmänheten, och dels till
kompetensutvecklingsinsatser för rådgivarna vid
Lokala kooperativa Utvecklingscentra LKU.
NUTEK skall senast den 1 oktober 2000 lämna
en delrapport och den 31 maj 2001 en slutrapport
om av en utvärdering av informationssatsningen
”Starta eget tillsammans”. Vidare skall NUTEK
senast den 1 december 2000 redovisa en
utvärdering av samtliga insatser inom
kompetensutvecklingsprogrammet för rådgivare
vid Lokala Kooperativa Utvecklingscentra
(LKU).
NUTEK har ett också sektorsansvar för en
ekologiskt hållbar utveckling och bidrar genom
bl.a. rådgivning, information samt stöd till
forskning och utveckling. Baltic 21 är ett
program för långsiktigt mellanstatligt samarbete i
Östersjöregionen med syfte att nå en hållbar
utveckling. Sverige och Ryska federationen är
Lead Parties för arbetet inom Industrisektorn.
NUTEK har tilldelats det operativa ansvaret i
genomförandet av projektet. Verksamheten
inriktas i nuläget på förankring i näringslivet och
genomförande av programmets aktiviteter.
PRV är betydelsefull för företagare såsom
varande registreringsmyndighet för bolag,
varumärken och patent. Det verifieras också av
den höga efterfrågan på PRV:s tjänster. PRV har
även en viktig roll då det gäller att sprida
information till näringslivet, både då det gäller de
immaterialrättsliga skyddssystemen men även
innehållet i PRV:s omfattande register.
Arbete pågår också för att förenkla
registreringen av företag. På regeringens uppdrag
arbetar PRV och RSV med att ta fram en
gemensam Internetbaserad lösning för
företagsregistrering hos de bägge myndigheterna
som kommer att leda till förkortade
handläggningstider och ge ökad information till
företagen. Lösningen innebär kort att
företagaren kan välja att lämna in sin ansökan om
registrering till PRV och/eller RSV som
handlägger ärendet parallellt. En första version av
den Internetbaserade lösningen kommer att vara
klar under hösten.
Vidare har PRV på uppdrag av regeringen
under 1999, delvis i samarbete med
Statskontoret, genomfört en utredning i syfte att
skapa ett s.k. uppgiftskravregister. Genom att
skapa en form av överblick och kontroll av att
uppgifter inte tas in vid fler tillfällen än vad som
är nödvändigt förenklas uppgiftslämnandet från
företagen till myndigheterna. En rapport har
avlämnats till regeringen i januari 2000. Vissa
problem kring sekretessfrågor har identifierats
vid beredningen av PRV:s rapport i
Regeringskansliet. Ett eventuellt genomförande
av förslaget kräver ytterligare utredning. Vidare
är det osäkert om det förslag som PRV lagt fram
verkligen leder till ett väsentligt minskat
uppgiftslämnande från företag till statliga
myndigheter. I det fortsatta arbetet för att nå en
minskad uppgiftslämnarbörda för företagen
kommer både PRV:s förslag och andra tänkbara
förenklingsförslag att noggrant prövas.
En särskild utredning Varumärkeskommittén
(Ju 1997:11) ser över lagstiftningen inom
varumärkesområdet. Uppdraget skall redovisas
den 31 december 2000.
Regeringen har den 31 mars 1999 beslutat om
direktiv för en utredning som skall se över
ordningen för prövning av mål som handläggs
vid PBR samt av patentmål vid Stockholms
tingsrätt. Utredningen skall ta ställning till om
PBR:s verksamhet helt eller delvis kan överföras
till Stockholms tingsrätt. Utredningen skall
redovisa sina förslag senast den 31 mars 2001.
Kompetens och kunskapsöverföring
ALMI bidrar till företags utveckling genom
fördjupade insatser som syftar till
affärsutveckling, produktförnyelse,
kompetensförstärkning, internationalisering, IT-
och administrativ utveckling, miljö- och
kvalitetsstyrning m.m. ALMI har under 1999
genomfört ca 21 000 fördjupade insatser i olika
företag. Det är en minskning i jämförelse med
förra året vilket bl.a. beror på att tidsinsatsen per
kundföretag ökat och mer tid ägnats åt att aktivt
söka upp tillväxtföretag.
Ungdomsåren och inte minst skolåren är
särskilt betydelsefulla för att bygga upp de
färdigheter som ligger till grund för att utvecklas
till en företagsam individ. NUTEKs projekt
Entreprenörskap i skolan har som syfte att öka
skolans intresse för entreprenöriellt arbetssätt
och utveckla elevernas företagsamhet. Projektet
har arbetat genom att stödja utvecklingsprojekt
och skapa både fysiska och elektroniska
mötesplatser.
NUTEK har på regeringens uppdrag redovisat
ett förslag till nationellt handlingsprogram för
ungt företagande. Utgångspunkten för arbetet
har varit regeringens förslag om en ny ungdoms-
politik (prop. 1998/99:115) som riksdagen antog
i december 1999.
Stiftelsen Svensk industridesign (SVID)
inriktar sin verksamhet på åtgärder som främjar
kunskap och kompetens inom industriell design i
syfte att öka konkurrenskraften inom svenskt
näringsliv. För närvarande genomförs en
utvärdering av SVID. I uppdraget ingår att
kartlägga SVID:s verksamhet och analysera om
målen för verksamheten uppnåtts och om de
överensstämmer med statens roll och åtagande
när det gäller stöd och rådgivning till företag.
Utvärderaren skall även belysa vilka effekter
SVID:s olika insatser haft för företagen samt
göra en kartläggning av övriga aktörer som
arbetar med liknande typer av verksamhet. Med
detta som utgångspunkt skall utvärderaren lämna
förslag på hur SVID:s verksamhet på lämpligaste
sätt kopplas till den framtida organisationen
inom näringspolitiken. Utvärderingen skall vara
färdig den 30 september 2000.
Turism
De verksamhetsmål som regeringen satt upp för
Turistdelegationen har inneburit aktiviteter inom
områdena samordning av statliga insatser,
kunskapsutveckling, statistik,
utredningsverksamhet, bidrag, samarbetet med
Sveriges Rese- och Turistråd AB,
utvecklingsarbete inom Europeiska unionen
samt hållbar utveckling av turism.
Turistdelegationen har under 1999 bl.a.
distribuerat nyhetsbrev, deltagit i aktiviteter
anordnade av lokala och regionala
turistorganisationer, kommuner, länsstyrelser,
företagsorganisationer och centrala myndigheter
samt fullföljt arbetet med att utveckla ett
nationellt FoU-program för företagen i rese- och
turistindustrin. Inom ramen för Sveriges Rese-
och Turistråds IT-projekt TurKom har arbetet
fortsatt under 1999 med att utveckla
Turistnäringens Forum på Internet, ett
sammanhängande kommunikations- och
informationssystem för samverkan och
kompetensutveckling i turistnäringen.
Inom ramen för allmänna regionalpolitiska
åtgärder har Sveriges Rese- och Turistråd AB
under 1999 erhållit 5 miljoner kronor till
projektet Sverige Svarar för att förnya och
förbättra informationen till utländska
konsumenter via bl.a. callcenter.
Både Turistdelegationen och Sveriges Rese-
och Turistråd AB deltar i arbetet med de
regionala tillväxtavtalen.
Geologisk verksamhet, mineralfrågor, sanering av
oljelager m.m.
Sveriges geologiska undersökning tillhandahåller
geologisk information för områdena miljö och
hälsa, fysisk planering, hushållning och
försörjning med naturresurser, jord- och
skogsbruk samt totalförsvar. I detta syfte
undersöks, dokumenteras och marknadsförs
information och görs snabbt tillgänglig. SGU
verkar också för ett ekologiskt och balanserat
utnyttjande av landets mineralresurser och
stödjer riktad grundforskning och tillämpad
forskning inom det geovetenskapliga området.
Sedan 1998 har SGU uppgiften att miljösäkra
statliga oljelagringsanläggningar m.m. Detta är
ett nödvändigt arbete för att sanera förorenad
mark och förorenade anläggningar som staten
använt för den civila beredskapens behov. SGU
är vidare chefsmyndighet för Bergsstaten som
beviljar tillstånd och utövar tillsyn enligt
minerallagen.
Modern forskning inriktas i ökande
omfattning mot utveckling av nya material.
Gruv- och mineralindustrierna kommer fortsatt
att vara viktiga som leverantörer av råvaror men
också för utvecklingen av nya material och
resurssnåla processer. För att finna nya
fyndigheter och uppnå en effektiv och
miljövänlig utvinning och vidareförädling krävs
kunskap om malmgeologi men också kompetens
inom bergteknik, processteknik och metallurgi. I
de två nordligaste länen finns nu utvecklade
planer för att förstärka kompetens och hållbar
utveckling inom gruvindustrin. Regeringen anser
att detta är en nationellt viktig uppgift och har
med detta syfte för avsikt att förstärka det
tekniska vetenskapsområdet inom Luleå tekniska
universitet samt anslaget till geovetenskaplig
FoU inom Sveriges geologiska undersökning.
Teknisk forskning och utveckling och dess
infrastruktur
Teknisk forskning och utveckling
NUTEK har genomfört statliga insatser för att
främja teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete, etablering och utveckling av
små och medelstora företag samt balanserad
regional utveckling. I anslutning härtill har
verket genomfört utrednings- och
utvärderingsverksamhet.
En övergripande näringspolitisk frågeställning
är hur Sverige i framtiden skall kunna stärka sin
position bland industriländerna. NUTEK har
bidragit till att identifiera outnyttjade
möjligheter till förnyelse och tillväxt
NUTEK verkar genom olika programinsatser
som nationell samordnare för bl.a.
innovationspolitik och teknikpolitik inklusive
teknisk forskning och utveckling. NUTEK har
spelat en mycket betydelsefull roll i arbetet med
de regionala tillväxtavtalen. Myndigheten följer
också, som nationellt expertorgan, näringslivets
utveckling, bevakar näringspolitiken och
granskar hur förändringar i omvärlden påverkar
näringslivets villkor i Sverige.
Alla program har en väsentlig
näringslivsanknytning för att kunna uppnå en
effektiv dubbelriktad kunskapsöverföring mellan
forskning och företag. En provperiod med
program som fångar upp företag som inte
tidigare haft kontakter med
industriforskningsinstitut och högskolor har
genomförts med goda resultat. Den har nu
utmynnat i insatser av längre varaktighet.
Insatser inom forskning och utveckling görs
för att öka deltagandet av svenska företag i EU:s
forsknings- och utvecklingsprogram. Företagen
får därigenom tillgång till forskningsresultat som
kan utnyttjas för att utveckla den egna
verksamheten, något som är nytt för många små
och medelstora företag. De får också en ökad
FoU-kompetens och en förbättrad teknisk
position i förhållande till sina konkurrenter.
NUTEK strävar inom det femte
ramprogrammet efter att ytterligare stärka sina
industriella kontaktnät.
Viktiga generiska områden av stor industriell
vikt och utvecklingspotential där NUTEK gör
insatser är informationsteknik, bioteknik och
materialteknik. Andra områden är processteknik,
miljöteknik, verkstadsteknik, transportteknik
och medicinsk teknik. Ytterligare insatsområden
är komplexa tekniska system, mindre företags
kompetens och teknikförsörjning,
tjänsteproduktion och IT-användning samt
människa -teknik-organisation. Vidare satsar
NUTEK resurser på kompetenscentrum,
industriforskningsinstitutens kollektiva
forskningsprogram och särskilda program för
fordonsteknik, flygteknik, IT-verkstadsteknik,
träråvarubaserad industri samt livsmedelsteknik.
De senaste årens förändringar av
finansieringssystemet för nationell forskning och
utveckling har lett till en gradvis förändring av
NUTEK:s roll. Större tyngd läggs på att bidra till
näringslivets kompetensbehov,
tekniköverföringsinsatser och olika
samverkansprojekt. Tekniköverföringsinsatser
kan numera finansieras även via sådana aktörer
som ligger utanför industriforskningssystemet
såsom högskolor och andra institut exempelvis
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.
NUTEK har inlett ett arbete som syftar till att
utröna förutsättningarna för nya
samverkansformer för forskning och utveckling
som finansieras gemensamt mellan staten och
näringslivet. Försöken med Aktiv industriell
samverkan (AIS) och Industripoler för forskning
(IPF) är ett led i detta arbete som innebär att
medvetandegöra företagen om den potential som
ligger i gemensamt utnyttjande av resurser för
kvalificerad och dyrbar forskning och utveckling.
Beträffande den kommande strukturen
hänvisas till avsnittet En effektivare
myndighetsstruktur (sid. 19).
Inom rymdverksamheten görs insatser för
rymdforskning, fjärranalys, industriutveckling
samt genom deltagande i det europeiska
rymdsamarbetet inom ESA och Sveriges
bilaterala samarbete främst med Frankrike.
Utmärkande för rymdverksamheten är
nödvändigheten av internationellt intellektuellt
och finansiellt samarbete samt de ofta mycket
långa genomloppstiderna för projekten.
Den svenska rymdforskningen sker sedan
länge i internationell samverkan. Inom ramen för
ESA deltar svenska forskargrupper i program
som genomförs med utnyttjande av satelliter,
sonder, ballonger m.m..
Industriutveckling sker inom alla
Rymdstyrelsens program som innehåller
industriarbete. I syfte att långsiktigt höja
industrins kompetens inom dess specialområden
har ett nationellt, med industrin samfinansierat,
industriutvecklingsprogram inrättats. En
utvärdering av programmet kommer att påbörjas
under 2000.
Det nationella forskningssatellitprogrammet
har under 1999 haft en ny framgång med det
lyckade genomförandet av mikrosatellitprojektet
Astrid 2. Odin är nästa forskningssatellit som
utvecklas under svensk ledning. Det tekniskt
utmanande utvecklingsarbetet har tagit längre tid
än förutsett men uppsändning är planerad till
årsskiftet 2000/2001. Framtiden för mindre
experimentbärare, som sondraketer och
ballonger, utreds inför framtida
programplaneringen.
Huvuddelen av den svenska
rymdverksamheten bedrivs inom ramen för the
European Space Agency (ESA). Ca 75 procent
av statens medel till rymdverksamheten avser
betalningar till ESA. ESA-samarbetet sker inom
såväl obligatoriska som frivilliga program.
Inriktningen på det svenska deltagandet i ESA-
program bestäms i stor utsträckning av den
speciella kompetens som utvecklats hos företag
och forskare.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett
samfund av invalda ledamöter som är verksamma
inom teknik, vetenskap, industriell produktion
och ekonomi. IVA främjar ingenjörsvetenskap
och näringsliv.
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (STATT) är en offentlig
stiftelse med svenska staten och
Ingenjörsvetenskapsakademien som stiftare.
Syftet med verksamheten är enligt stadgarna att
genom insamling, analys och överföring av
teknisk information från utlandet bidra till
Sveriges tekniskt industriella utveckling.
Teknisk infrastruktur
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP)
svarar för huvuddelen av primärmetrologin i
Sverige efter genomförd koncentration och
avveckling av två riksmätplatser under år 1999.
En mindre del som avser joniserad strålning
återfinns hos Statens Strålskyddsinstitut (SSI).
Riksmätplatserna tillhandahåller till
övervägande delen spårbara kalibreringar där hög
komplexitet och noggrannhet efterfrågas.
Rutinmässiga kalibreringar sker vanligtvis hos
fristående kalibreringslaboratorier, men även i
begränsad omfattning hos riksmätplatserna. I en
del fall är kalibreringsverksamheten således liten
men riktad mot ackrediterade laboratorier som i
sin tur har en omfattande verksamhet.
En viktig del av riksmätplatsernas arbete
består i att förmedla kunskap. För att utveckla
och förmedla kunskap samarbetar
riksmätplatserna med bl.a. högskolor och
universitet genom forskarstuderande och i
projekt.
SWEDAC har haft i uppdrag att utreda och
utveckla ett system med referenslaboratorier
inom kemisk metrologi vars kompetens ska
styrkas genom ackreditering. Utredningen pekar
på att det finns ett stort intresse för denna
utveckling och liknande tankar förekommer i en
rad utredningar inom EU-kommissionen och
andra internationella forum. Det behövs en
internationell samordning.
Elsäkerhetsverksamheten bedrivs för att
förebygga av elektricitet orsakad skada på person
och egendom samt störningar på
radiokommunikation och näringsverksamhet
inom området elektromagnetisk kompatibilitet
(EMC).
Inom området bedrivs verksamhet som skall
svara för statliga insatser för att bygga upp,
upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå
för elektriska anläggningar och elektrisk materiel
samt medverka till en tillfredsställande
elektromagnetisk kompatibilitet.
Elsäkerhetsverkets ansvar för
elanläggningstillsynen omfattar ca 5,2 miljoner
elanläggningar, varav ca 900 000 arbetsställen och
ca 4,3 miljoner bostäder. Det är till de områden
där risken för olyckor och elbränder bedöms
som högst och där till-synen kan förväntas ge
störst effekt som verkets insatser har prioriteras.
Inom elsäkerhetsområdet har föreskrifter
utarbetats som är nödvändiga för att
elsäkerheten skall upprätthållas utan att de utgör
hinder för den tekniska utvecklingen eller för
handeln med andra länder. Föreskrifterna på
elmateriel-området baseras till stor del på EU-
direktiv och under året har aktiviteten på
föreskriftsområdet legat på en relativt hög nivå.
Vad beträffar tillsyn av elanläggningar har
arbetet inriktats mot att motivera och bidra till
att säkerställa att ägare och användare av
elektriska anläggningar och elektrisk materiel
iakttar elsäkerhetsföreskrifterna samt att
elinstallationer utförs enligt gällande
säkerhetsföreskrifter.
Tillsynen på elmaterielområdet utgörs till
största delen av marknadskontroller för att tillse
att föreskrifter om kontrollordning, samt om
utförande, handhavande och skötsel av elmateriel
följs.
Standardisering bedrivs i Sverige inom SIS –
Standardiseringen i Sverige och i åtta av SIS
auktoriserade standardiseringsorgan. SIS och de
auktoriserade organen är ideella föreningar där
intressenterna, näringsliv, organisationer och
myndigheter, gemensamt utarbetar och
fastställer Svensk Standard. Den svenska
standardiseringsorganisationen representerar
Sverige i de internationella och europeiska
standardiseringsorganen. Ca 95 procent av all ny
Svensk Standard har sitt ursprung i
internationellt och europeiskt arbete.
Standarder är i grunden frivilliga dokument
som haft stor betydelse för svenska industriella
framgångar under det senaste årtiondet. Av
särskild betydelse för staten är att standarder
givits rättslig verkan inom ramen för EG:s
harmonisering av lagstiftningen till skydd av
medborgarnas liv, hälsa, egendom och miljö.
Nya behov av standarder uppstår bl.a. genom
den snabba utvecklingen av elektronisk handel
samt genom pågående revision av EG:s
produktsäkerhetsdirektiv.
Statens insatser har i första hand avsett sådant
standardiseringsarbete som berört medborgarnas
skydd till liv hälsa och egendom samt miljö.
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
(SP) är ett av landets största forskningsinstitut
med stor teknikbredd och med omfattande
kontaktytor. Verksamheten täcker ett stort antal
branscher och samhällsektorer. SP har
kompetens på internationell nivå för utveckling
och utvärdering av teknik och av material,
produkter och system. Genom samverkan
mellan enheter med teknikbaserad kompetens
uppnås flexibel behovsanpassning, hög
effektivitet, starka FoU-miljöer samt koppling
till högskolornas disciplinorienterade FoU.
Verksamheten har stora nyttoeffekter, särskilt
för små- och medelstora företag, bl.a. genom den
länkning av FoU-resultat till användningen i
näringslivet.
Tekniska Nomenklaturcentralen (TNC)
upprätthåller en central och nationell
basfunktion genom att åstadkomma en för
svenska förhållanden lämpad teknisk
terminologi, dvs tillser att svenska språket har
fungerande termer. Verksamheten bedrivs inom
ramen för en ideell förening med medlemmar
från näringsliv om myndigheter. Flera orsaker
medförde att föreningen begärdes i konkurs den
16 augusti 2000.
Tekniska Litteratursällskapet (TLS) är en
yrkesförening för verksammma inom området
informationsförsörjning. Föreningen verkar för
att höja kompetensen hos sina medlemmar
genom publikationer och konferensverksamhet,
inte minst på det informationstekniska området.
Konkurrensfrågor
Regeringen uppdrog den 23 juni 1999 åt
Konkurrensverket att närmare analysera hur
konkurrensförhållandena utvecklats under 1990-
talet. Uppdraget redovisades i januari 2000.
Med anledning av Konkurrensverkets rapport
anordnandes en hearing den 16-17 mars 2000.
Temat var förutom generella regelfrågor om bl.a.
kartellbekämpning, även konkurrenssituationen
inom bygg- och bostadssektorerna samt inom
livsmedelssektorn.
Regeringen överlämnade den 25 maj
propositionen Konkurrenspolitik för förnyelse
och mångfald (prop. 1999/2000:140) där förslag
till inriktning och prioriteringar för
konkurrenspolitiken presenterades. Förslagen
innebär i korthet bl.a. att såväl Konkurrensverket
som Marknadsdomstolen och Stockholms
tingsrätt föreslås genom en ändring av
konkurrenslagen bli behöriga att tillämpa EG:s
konkurrensregler (artiklarna 81.1 och 82 i
Romfördraget) om en konkurrensbegränsning
berör samhandeln inom EU. Detta är ett steg
mot att föra ut tillämpningen av gemenskapens
konkurrensregler till medlemsstaterna, för att
höja skyddet för konkurrensen genom ökad
effektivitet i tillämpningen. Ett generellt
undantag föreslås införas i konkurrenslagen 18 e
§ för taxiföretags samverkan om bl.a. priser,
förutsatt att samarbetet omfattar maximalt 30
taxibilar. Konkurrenslagens tillämpning på
jordbruks- och skogsområdet ändras på så sätt
att en lantbrukskooperativ primärförening tillåts
att vid försäljning av inlevererade varor sätta
priser på dessa, oavsett om föreningen har del av
förädlingen av produktionen eller ej. Det
generella undantaget från förbudet i
konkurrenslagens 6 § som finns på detta område
har sedan dess tillkomst omfattat samverkan
mellan primärproducenter inom såväl jordbruks-
som skogsnäringen. Regeringen anser inte att det
finns skäl att nu göra en annan bedömning
beträffande skogen. De svenska
gruppundantagen från förbudet mot
konkurrensbegränsande samarbete kommer att
revideras som en följd av arbetet inom EU med
att ersätta nu gällande EG-gruppundantag med
mer generella regler. Det svenska
gruppundantaget för kedjor inom detaljhandeln
bör därför inte fortsätta att gälla i sin nuvarande
form efter det att undantaget löper ut den 1 juli
2001. Konkurrensverket bör i sina pågående
konkurrensanalyser på bl.a. lokal nivå
uppmärksamma eventuellt förekommande
etableringshinder inom detaljhandelsområdet
och de effekter på konkurrenstrycket dessa kan
medföra.
Regeringen gav den 2 mars 2000 i uppdrag till
Konkurrensverket, NUTEK och
Kommerskollegium att analysera faktiska pris-
och kostnadsskillnader mellan Sverige och övriga
Europa där bristande konkurrens kan hänföras
till svårigheter att få en fungerande inre marknad,
såsom t.ex. på byggmaterialområdet.
Myndigheterna inkom med konkreta förslag till
medelsanvändning den 29 juni 2000. Vidare fick
Konkurrensverket och Konsumentverket samma
datum i uppdrag att i en gemensam
projektverksamhet främja en tydlig pris- och
kostnadsinformation inom områden såsom
finansiella tjänster och elmarknaden.
Myndigheterna inkom med konkreta förslag till
medelsanvändning den 29 juni 2000.
Konkurrensverket fick den 2 mars 2000 i
uppdrag att genom metodutveckling,
undersökningar och analyser på områden som är
centrala för hushållen, såsom bygg-, boende-,
livsmedel-, finansiella tjänster m.m., klarlägga
konkurrensförhållanden och genomföra
konkurrensanalyser på bl.a. lokal nivå som
underlag för myndighetens
konkurrensfrämjande arbete till nytta för
konsumenterna. Verket fick också i uppdrag att
genom bl.a. symposier, konferenser och
studiecirklar, skapa ökad insikt bland företag om
vikten av väl fungerande marknader för att skapa
dynamik och omvandlingstryck i ekonomin och
för att öka konsumenternas medvetenhet och
inflytande på olika marknader. I detta arbete
skulle även erfarenheter av kartellbekämpning
integreras. Konkurrensverket skall avrapportera
arbetet senast den 15 februari 2001 till
regeringen.
Regeringen beslutade den 25 maj att tillsätta
en särskild utredare med uppgift att analysera
vissa frågor som rör effektiviteten hos det
nuvarande regelverket för att motverka
överträdelser av konkurrenslagstiftningens
förbud mot konkurrensbegränsande samarbete
mellan företag och missbruk av dominerande
ställning. Utredaren skall bl.a. behandla följande
frågor:
- Utökade möjligheter till
sanktionseftergifter för den som informerar
om kartellsamarbete.
- Stärkt sekretesskydd för den som
informerar om kartellsamarbete.
- Vidgade möjligheter för Konkurrensverket
att samarbeta med utländska
konkurrensmyndigheter (genom
samarbetsavtal och sekretesskydd).
- Begränsning av möjligheterna till korsvis
styrelserepresentation i konkurrerande
företag.
- Uppbrytning av vissa skadliga
företagskoncentrationer.
- Kriminalisering av vissa överträdelser av
konkurrenslagens förbudsbestämmelser.
Regeringen har den 31 augusti 2000 gett
Konkurrensverket i uppdrag att göra en
inventering beträffande fiskala avgifter.
Resultatet skall redovisas senast den 31 januari
2001.
Konkurrensverket har resursmässigt
prioriterat tillämpningen av
konkurrenslagstiftningen som har tagit större
delen av verkets resurser i anspråk. Utöver
lagtillämpningsarbetet har Konkurrensverket
lagt ned resurser på att ge förslag till
regeländringar och andra åtgärder för att
undanröja hinder mot en effektiv konkurrens i
privat och offentlig sektor, samt öka kunskapen
om konkurrensreglerna. Dessutom har stöd
beviljats till ett antal forskningsprojekt inom
konkurrens-
området.
Länsstyrelserna har främjat konkurrensen
genom att beakta konkurrensaspekten i samband
med deras handläggning av enskilda ärenden.
Vidare har länsstyrelserna bedrivit viss
informationsverksamhet om konkurrensregler
riktad till kommuner och näringsliv. I vissa fall
har sådan information givits med anknytning till
enskilda konkurrensfrågor.
Revisorsnämnden har genom sin verksamhet
bidragit till att upprätthålla förtroendet för
revisorer och auktorisationssystemet.
Regional näringspolitik
Betydande insatser har genomförts av statliga
myndigheter i arbetet med att ta fram de
regionala tillväxtavtalen, framförallt på den
regionala nivån men även på nationell nivå.
Länsstyrelserna och, i försökslänen,
självstyrelseorganen har haft rollen som
samordnare i avtalsarbetet och oftast fungerat
som sekretariat. Länsarbetsnämnderna liksom
dotterbolagen inom ALMI-koncernen har
deltagit i arbetet i betydande omfattning. Likaså
har universiteten och högskolorna i flertalet län
medverkat aktivt. Kommunernas engagemang
har varierat. Mindre kommuner i områden med
låg tillväxt och strukturella problem tenderar att
vara mer aktiva än andra. Engagemanget från
nationella myndigheter och organisationer har
som framgått ovan varit begränsat. Detta kan
delvis bero på att den regionala nivån har
koncentrerat sina krafter på att få med lokala och
regionala parter. I den mån länen har närmat sig
nationella aktörer har detta skett ganska sent i
processen. Flera av de nationella myndigheterna
uppger att de har haft svårt att hitta en naturlig
roll.
4.5.2 Statliga insatser utanför
politikområdet
Inom näringspolitiken finns ett flertal aktörer
som på olika sätt arbetar med att främja bl.a. små
och medelstora företag, t.ex. statliga, regionala,
kommunala och privata. Staten har vidare ett
antal aktörer som kompletterar den privata
kapitalmarknaden med riskfinansiering.
Stiftelsen Industrifonden verkar för tillväxt av
det svenska näringslivet. Det sker genom
finansiering via olika typer av lån eller ägarkapital
till små och medelstora företag. Det finansiella
engagemanget kombineras med kompetent
assistans och stöd. Industrifonden har ett kapital
på cirka 3,8 miljarder kr och är på olika sätt
engagerade i ungefär 210 företag.
Stiftelsen Svensk-norsk Industrifond (SNI)
har som målsättning att stärka samarbetet mellan
svensk och norsk industri genom finansiering av
industriella utvecklingsprojekt. De projekt som
prioriteras är de med hög risk som har möjlighet
till snabb kommersiell succé. Fonden erbjuder
lån till produkt- och marknadsutveckling och
kan även tillskjuta ägarkapital i enskilda företag.
SNI har ett kapital på cirka 240 miljoner kr och
är engagerade i ungefär 90 företag.
Stiftelsen Innovationscentrum (SIC)
tilldelades 500 miljoner kr från de före detta
löntagarfonderna 1994. Medlen används främst
för stöd till uppfinnare och innovatörer för
produktutveckling i mycket tidiga skeden, och
skall förbrukas under en 10-årsperiod. Stödet
lämnas i form av bidrag och villkorliga lån. SIC
har hittills beviljat bidrag om ca 15 miljoner
kronor och lån till en lånesumma av totalt ca 282
miljoner kronor.
Utöver dessa finns aktörer inom bl.a.
politikområdet Utrikeshandel, export och
investeringsfrämjande, som aktivt arbetar med
företagsfrämjande.
4.6 Resultatbedömning
4.6.1 Resultat
Näringsliv
Resultatbedömningen skall utgå från det mål
som redovisades i budgetpropositionen för 2000.
För dåvarande verksamhetsområde
Näringspolitik var målet att förbättra
förutsättningarna för företagande och
entreprenörskap och att stärka drivkrafterna för
ökad tillväxt och sysselsättning.
Nyföretagandet är en stark drivkraft i den
svenska ekonomin som skapar tillväxt och ökad
sysselsättning. Under 1999 startades enligt
SCB:s statistik 35 000 företag. I jämförelse med
1998 har nyföretagandet ökat med tre procent.
Generellt domineras nyföretagandet av
företag inom tjänstenäringarna. De nya företagen
genererade cirka 66 000 nya arbetstillfällen vilket
innebär en ökning med 16 procent jämfört med
1998. Ett typiskt nystartat företag är en enskild
firma med mindre än 300 000 kr i omsättning
och högst en person heltidssysselsatt. Ungefär
vart tionde företag har dock mer än en miljon
kronor i omsättning. Var tredje nyföretagare har
en anställning samtidigt som de driver
verksamhet i det nya företaget och nästan 90
procent uppger att de tänker fortsätta med det.
Var fjärde företagare i de nystartade företagen
har fått starta eget-bidrag från
arbetsförmedlingen, vilket är något lägre än förra
året.
De vanligaste motiven till att starta eget är
enligt SCB att få möjlighet att förverkliga sina
idéer och att få arbeta självständigt. Detta är mest
markant inom näringarna utbildning, hälso- och
sjukvård samt andra samhälleliga och personliga
tjänster. Mer än var tredje företagare var anställd
i samma bransch innan företagsstarten.
I 30 procent av de nystartade företagen leds
verksamheten av kvinnor och i cirka fem procent
av kvinnor och män gemensamt. Vart femte nytt
företag 1999 startades av en person med
invandrarbakgrund. Personer med
invandrarbakgrund svarar också för vart femte
arbetstillfälle som genererades av de nya
företagen.
Att isolerat urskilja effekterna av de statliga
insatserna inom näringspolitiken är svårt, då en
mängd andra faktorer påverkar resultatet.
Kapitalförsörjning
ALMI:s kundföretag har vuxit snabbare än
övriga småföretag i Sverige enligt ALMI:s och
SCB:s utvärderingsmaterial. Materialet indikerar
att kundföretagen ökat sin omsättning med 69
procent under de närmaste tre åren efter ALMI:s
insats. Antalet anställda ökade med 57 procent,
och mer än 80 procent anser att deras företag har
utvecklats positivt till följd av samarbetet med
ALMI.
Under året har en uppföljning av ALMI:s
företagarlån till kvinnor genomförts.
Uppföljningen visar att merparten av företagen
som beviljats lån är fortsatt aktiva, men att
lönsamheten liksom tillväxten i företagen är
svagare jämfört med de som fått nyföretagarlån.
Trots låg lönsamhet anger många att de är
positiva till sitt företagande. En förklaring till
detta kan vara att många av företagen är s.k.
livsstilsföretag där företagaren har andra
grundläggande intressen med sitt företag än att
uppnå en god lönsamhet. Undersökningen visar
också på en mycket låg risk i utlåningen då
betalningsmoralen är mycket hög.
En tidigare studie av IMIT (Institute for
Management of Innovation and Technology)
visar att NUTEK:s såddfinansiering har en viktig
roll för teknikbaserade företag i tidiga
utvecklingfaser. Drygt 40 procent av de
teknikbaserade företagen har fått finansiellt stöd
från NUTEK. Med teknikbaserade företag
avsågs i rapporten venture capital-bolagens
portföljföretag och företag som fått finansiellt
stöd från Industrifonden åren 1992-1997 eller
noterats på SBI-listan eller
Innovationsmarknaden t.o.m. 1997.
Regelförenkling
Regeringens insatser för att förstärka arbetet
med regelförenkling har successivt ökat under de
senaste två åren. Genom regeringens beslut om
att inrätta en särskild statssekreterargrupp med
ansvar för regelförenklingsarbetet och genom
beslut om att problem- och konsekvensanalyser
skall ske av förslagens effekter för små företags
villkor på samtliga nivåer i lagstiftningskedjan
har regelförenklingsarbete nu fått en sådan grund
att det bedöms kunna ge goda resultat framöver.
Inom Näringsdepartementet har också en
särskild enhet bildats – SimpLex-enheten – med
samordningsansvar gentemot myndigheter,
departement och kommittéer i dessa frågor. I en
skrivelse till riksdagen (skr. 1999/2000:148) har
regeringen bl.a. fastställt mål för
regelförenklingsarbetet och regeringen arbetar
nu utifrån denna målbeskrivning. I den
ekonomiska vårpropositionen (prop.
1999/2000:100) lämnade regeringen slutligen ett
antal förslag inom företags- och
kapitalbeskattningsområdet, varav flera innebär
förenklingar som särskilt bedöms gynna mindre
företag.
Information, service och rådgivning
Antalet besökare på NUTEK:s hemsida
Startlinjen, har mer än fördubblats till ca 90 000,
medan antalet inkomna samtal legat kvar på
ungefär samma nivå som tidigare år. Andelen
kunder som är nöjda eller mycket nöjda med
startlinjens service uppgår till 79 procent av
kunderna.
ALMI:s företagarservice har under 1999 nått
ca 83 000 individer och företag. Verksamheten är
av allmän karaktär och med en begränsad
omfattning i tid per kund, exempelvis allmän
service och rådgivning, information och
seminarier.
Kundundersökningens resultat presenterades i
december 1999. Deltagande myndigheter har
under våren redovisat vidtagna åtgärder. Bland
de åtgärder som vidtagits kan nämnas
referensgrupper med företagare, utökade
telefontider och förbättrat informationsmaterial.
Resultatet för år 1999 avseende de statliga
insatserna inom kooperativ visar bl.a. att genom
information och rådgivning från LKU startades
det 355 kooperativa företag. Regeringen ser det
som viktigt att stärka kunskapsbildningen om
den kooperativa företagsformen samt öka
kunskapen om kooperativt företagande hos i
första hand myndigheter och andra organ som
har till uppgift att stödja nyföretagande samt hos
allmänheten. Regeringen bedömer att
informationssatsningen sannolikt leder till en
större efterfrågan på rådgivningstjänster i hela
landet.
NUTEK:s finansiella stöd till vissa kommuner
för tjänsten affärsrådgivare för kvinnor upphör
under år 2000. NUTEK:s insatser under året har
i hög grad fokuserats på att synliggöra och sprida
den speciella kompetens som affärsrådgivarna
utvecklat under sitt arbete. De utvärderingar som
genomförts av affärsrådgivarprojektet har visat
att affärsrådgivarnas kunskaper, arbete och
förhållningssätt är mycket uppskattade.
Bland uppnådda resultat i NUTEK:s
verksamhet för att utveckla och stimulera
införandet av miljöledningssystem i småföretag
kan nämnas att NUTEK:s egna undersökningar
visar att åtta av tio företag behåller, eller skaffar
nya kunder delvis tack vare miljöledningssystem.
60 procent anser att miljöledningssystemet leder
till påtagliga eller märkbara konkurrensfördelar.
30 procent av dessa anser att
miljöledningsystemet leder till ekonomiska
vinster. Företagen anser att de blivit bättre på att
tillgodose kund- och beställarkrav. Vidare anser
55 procent att NUTEK-projekten lett till att
företaget startat miljöarbetet tidigare än vad man
annars skulle ha gjort.
När det gäller resultatbedömningen för PRV
och PBR skall denna jämföras med målet från
BP00 och som var för detta område att erbjuda
en ändamålsenlig och kvalitativ service i
immaterial- och associationsrättsliga frågor.
PRV har inte uppnått de verksamhetsmålen
för bolag och varumärken vad avser den
genomsnittliga handläggningstiden för dessa
ärenden. Problemen kvarstår under år 2000 när
det gäller varumärken. Vad avser
bolagsregistreringar har man under 2000 lyckats
korta handläggningstiderna väsentligt.
Regeringen konstaterar vidare att PRV:s eget
kapital (myndighetskapital) kommer att vara
negativt t.o.m. år 2003. Det egna kapitalet
bedöms åter vara positivt vid utgången av år
2004. Detta förutsätter dock att PRV gör sitt
yttersta för att realisera rationaliseringsvinster
och andra typer av besparingar.
Verksamhetsmålet för PBR som det uttrycks i
regleringsbrevet för 1999 är för patentmål en
genomsnittlig handläggningstid för dessa mål på
1 år.
Den genomsnittliga handläggningstiden ökade
under året och var vid budgetårets slut för
patentmålen som helhet ca 1,9 år.
Verksamhetsmålet enligt regleringsbrevet för
1999 vad gäller övriga mål, d.v.s. målen om
varumärken, mönster, släktnamn och
utgivningsbevis är också 1 år, vilket har uppnåtts.
Utflyttningen av PRV:s varumärkesavdelning
till Söderhamn i början av 1998 har fört med sig
produktionsstörningar hos PBR, framförallt vad
gäller handläggningen av varumärkesärenden, då
planerad avarbetning av balanser på
varumärkesavdelningen hos PRV inte har
kommit igång. Detta har medfört att antalet nya
varumärkesmål under 1999, liksom året innan,
har blivit avsevärt lägre än väntat.
Kompetens och kunskapsöverföring
ALMI:s kärnverksamhet är företagsutveckling,
dvs utvecklingsinsatser och rådgivning, i
kombination med lånefinansiering.
Kombinationen av kompetens och kapital är en
central del av ALMI:s nuvarande verksamhet.
Det är därmed inte möjligt att särskilja resultatet
av finansieringsverksamheten från de
företagsutvecklande insatserna. Regeringen har
under avsnittet Kapitalförsörjning (sid. 22)
redovisat resultatet av ALMI:s verksamhet.
ALMI:s kundföretag ökade bl.a. omsättningen
med 69 procent under de tre åren närmast efter
ALMI:s insats vilket är mer än ökningen i de
jämförelsegrupper SCB tagit fram under samma
period.
Turism
Enligt beräkningar har turistnäringens andel av
BNP ökat från 2,5 procent till 2,8 procent under
perioden 1995 - 1998. Den totala konsumtionen
har under perioden ökat från 106 till 124,5
miljarder kronor eller med 17,5 procent. De
utländska turisternas konsumtion ökade från
25,3 till 33,5 miljarder kronor, en ökning med
32,4 procent. Den utländska konsumtionen
utgjorde 1998 ca 27 procent av näringens totala
omsättning. Sysselsättningen i turistnäringen
ökade under perioden 1995-1998 från 97 500 till
108 700 helårsverken.
Efter lågkonjunkturen i början av 1990-talet
har turismen utvecklats positivt i Sverige. De
nordiska länderna, Tyskland och länderna på
andra sidan Östersjön är viktiga för turismens
utveckling i Sverige. Norge är återigen vår största
utlandsmarknad.
Under 1999 gjordes det ca 40 miljoner
övernattningar på kommersiella anläggningar i
Sverige. Jämfört med 1998 är det en ökning med
6,3 procent. Antalet utländska övernattningar
uppgick 1999 till 8,6 miljoner, en ökning med 7,1
procent jämfört med 1998.
Det första halvåret 2000 har varit gynnsamt
för den svenska rese- och turistindustrin. Antalet
utländska gästnätter i hotell, stugor och
vandrarhem har under perioden ökat med 5
procent.
Geologisk verksamhet, mineralfrågor, sanering av
oljelager m.m.
Inom SGU:s geologiska
undersökningsverksamhet har femton nya
undersökningsprojekt samt rullande tre- och
femårsplaner som inriktats mot målåret 2008
startat. Bedömningen är att de uppsatta årsmålen
huvudsakligen har uppnåtts och att arbetet
utvecklas bra.
Det geovetenskapliga FoU-anslaget har
utvärderats med goda vitsord för geologisk och
vetenskaplig relevans.
Inom oljelagerdelen har i princip hela lagret av
oljeprodukter sålts ut. Elva materielförråd har
sålts, sju stycken återstår. För de anläggningar
som hålls i malpåse för den civila beredskapens
behov har driftskostnaderna finansierats genom
uthyrning av lagringskapacitet. Fyra
miljösäkringstillstånd har erhållits under året och
totalt finns nu tillstånd för nio anläggningar.
Hydraulisk avledning har installerats i fem
anläggningar och i två av dessa är metoden i full
funktion. En anläggning i Uddevalla har sålts.
Miljösäkringen av sandmagasinet i det statliga
gruvfältet Adak är huvudsakligen genomförd.
Hos Bergsstaten utgör antalet ansökningar om
undersökningstillstånd enligt minerallagen 75
procent av volymen för 1998. Ansökningar om
förlängning av undersökningstillstånd ökar och
är fördubblad jämfört med åren 1996 och 1997.
Två bearbetningskoncessioner för nya gruvor
och två för utökad brytning har beviljats. Ingen
ny gruva har dock öppnats under 1999, en gruva
har stängts. Målet för handläggningstiderna har
uppnåtts. Samtliga igångvarande gruvor har
inspekterats. Kontakt och samarbete med
länsstyrelserna har utvecklats. Ett digitalt och
GIS-baserat mineralrättsregister kommer att tas i
drift under 2000.
Teknisk forskning och utveckling och dess
infrastruktur
Resultatbedömningen skall utgå ifrån de mål
som redovisades i budgetpropositionen för 2000.
För dåvarande verksamhetsområde Teknologisk
infrastruktur var målet att utveckla system som
underlättar internationella erkännanden av
provningar och certifieringar, driva svenska
intressen i det internationella och europeiska
standardiseringsarbetet, bidra till statens ansvar
när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa,
egendom och miljö. För dåvarande
verksamhetsområde Teknisk forskning och
utveckling var målet att öka kunskapen och
kompetensen i näringslivet för att därigenom
stimulera tillväxt och förnyelse.
Teknisk Forskning och utveckling
Teknisk forskning och utveckling avser
långsiktiga verksamheter som stärker FoU-
miljön och utvecklar det nationella
innovationssystemet.
Internationella utvärderingar visar att
kompetensen för att utveckla
samverkansprogram är hög inom NUTEK och
att förankringen i näringslivet är bred.
Under året har den 2:a internationella
utvärderingen av de för ca 4 år sedan startade
kompetenscentrumen genomförts.
Utvärderingen visar att den vetenskapliga nivån
inom dessa är hög och att det finns ett starkt
industriellt engagemang. Utvärderingen utgör ett
viktigt hjälpmedel för att utveckla centrumen
och programmet vidare.
Programmen för fordonsteknisk forskning
och flygteknisk forskning har också utvärderats
under året. Dessa utvärderingar visar att antalet
forskare inom områden har ökat och att
programmen i övrigt bidragit till att stärka
industrins konkurrensförmåga.
Teknikutvecklingen i Sverige påverkas av såväl
våra egna förutsättningar som de teknikval
företag och organisationer kommer att göra. Den
globala kunskapsproduktionen och
teknikutvecklingen skapar nya möjligheter för de
företag och organisationer som förmår att ta till
sig nya resultat och dra nytta av
omvärldsförändringarna.
Detta är bakgrunden till att projektet Teknisk
Framsyn startades under hösten 1998 under
ledning av Ingenjörsvetenskapsakademien,
NUTEK, Industriförbundet och Stiftelsen för
Strategisk Forskning.
Syftet med Teknisk Framsyn är att skapa
insikt och visioner om teknikutvecklingen på
lång sikt (10-20 år) för att visa på lämpliga
inriktningar inom utbildning, forskning och
utveckling som kan bidra till att främja det
svenska samhällets utveckling. Syftet är inte att
förutsäga framtiden men att skapa en beredskap
inför den. Inom många länder genomförs eller
har genomförts liknande projekt
I början av år 2000 presenterades resultat och
rekommendationer från Teknisk Framsyn i en
rapport. I rapporten konstateras att det framför
allt är den snabba utvecklingen inom
informationstekniken och den nya biologin, men
även den ökande globaliseringen som kommer
att styra utvecklingen under de kommande
decennierna. Det alltmer gränslösa samhället och
det snabba informationsflödet gör att sättet att
tänka blir mycket viktigare än enskilda åtgärder
när det gäller att styra utvecklingen. Genom att
sätta nytänkande, utbildning, forskning och
kunskap i centrum får vi den handlingsberedskap
vi behöver för att snabbt kunna anpassa oss till
framtidens förhållanden.
På rymdområdet har under 1999 en
utvärdering med internationell expertis gjorts av
fjärr-analysområdet. I denna konstateras bl.a. att
Sverige blivit en mycket stark aktör i Europa och
även på global nivå och att denna position
uppnåtts på ett mera kostnadseffektivt sätt i
jämförelse med andra, även större länder. Sverige
besitter nu nyckelkompetens inom både teknik
och forskning för att kunna möta kommande
utmaningar. Utvärderingen utmynnar i fyra
specifika rekommendationer för framtiden;
fokusera ansträngningarna på att öka den
operationella användningen av data; se på
användningen av fjärranalysdata inom den
offentliga tjänstesektorn; öka deltagandet av den
kommersiella sektorn samt utöka och stärka det
internationella samarbetet vad gäller
tillämpningar.
Rymdstyrelsen redovisar årligen utvecklingen
inom svensk rymdindustri i form av indikatorer
för lönsamhet, omsättning, teknik- och
investeringsnivå samt andelen öppen
internationell försäljning. Redovisningen baseras
på en årlig enkät till ett 15-tal svenska företag
som är direktleverantörer till rymdprojekt.
Redovisningen för 1999 visar att den
sammanlagda omsättningen, beräknat i fasta
priser, har ökat med ca. 5 procent jämfört med
1998.
Basen för rymdföretagens verksamhet är i stor
utsträckning deltagande i internationella
utvecklingsprojekt framför allt inom ESA.
Andelen öppen internationell försäljning är dock
ökande och beräknas för de största företagen
uppgå till drygt 50 procent av omsättningen som
hänför sig till rymdverksamhet.
Under år 1999 erhöll svenska
högteknologiföretag ESA-kontrakt till ett värde
motsvarande drygt 500 miljoner kronor.
Kontrakten fördelades på 12 företag, institut och
högskoleinstitutioner. Utfallet vad gäller ESA-
kontrakt för ett enskilt år är beroende av när
ESA placerar stora kontrakt hos europeisk
huvudleverantörer och vilka underkontrakt de
svenska företagen då får.
Rymdverksamheten har en positiv inverkan på
den regionala utvecklingen i Kiruna. ESA-
samarbetet är en viktig förutsättning för detta.
Inom ramen för Rymdstyrelsens
forskningsprogram finansieras också
forskningsprojekt vid bl.a. Institutet för
rymdfysik och Miljö- och
rymdforskningsinstitutet, MRI. Rymdbolaget
och dess dotterbolag Satellus hade 1999 175
personer anställda i Kiruna. Antalet anställda har
minskat jämfört med 1998. Lägger man till
verksamma inom forskning,
rymdingenjörsutbildning etc. nådde antalet
verksamma i rymdverksamhet i Kiruna 1999 upp
till ca 500 personer.
Huvuddelen av anslaget avser betalningar till
ESA för långsiktiga samarbetsprojekt. Dessa
kostnadsberäknas i en viss prisnivå och
uppräknas årligen med prisindex. Betalningen
sker i Euro. Utfallet på anslaget är därför
beroende av värdet på den svenska kronan i
förhållande till Euro.
Ingenjörsvetenskapsakademien har genomfört
värdefulla utredningar och lämnat synpunkter
som bidrar till utformningen av politiken inom
området forskning och utveckling. Dess
omfattande nationella och internationella
kontaktnät är av stort betydelse för information
till regeringen om utvecklingstendenser och
strömningar inom näringslivet.
Under 2000 har ett förändringsarbete inletts
hos STATT som syftar till att bättre uppfylla
målsättningen såsom den uttryckts i stadgarna.
Förändringarna innebär en kraftig förändring av
utlandsverksamheten och nedläggning av kontor.
Teknisk infrastruktur
Riksmätplatserna tillhandahåller den högsta
noggrannheten för att kunna kalibrera/justera
instrument och mätdon inom olika mätstorheter.
Verksamheten möjliggör att den högsta
mättekniska nivån i landet, kan tillhandahållas
användarna till en låg marginalkostnad inom alla
samhällssektorer.
Inom elsäkerhetsområdet och inom ramen för
det internationella standardiseringsarbetet har
Sverige tillsammans med övriga nordiska länder i
betydande utsträckning vunnit gehör för nordisk
installationspraxis och krav på
installationsmateriel.
Under året har Elsäkerhetsverkets tillsynsroll
blivit tydligare och insatser effektiviserats vilket
resulterat i att fler anläggningar kunnat
förbättrats ur elsäkerhetssynpunkt.
Tillsynen på elmaterielområdet genom
marknadskontroll har resulterat i att ca 140
produkter med allvarliga elsäkerhets- eller EMC-
brister har fått försäljningsförbud. Antalet
produkter av respektive typ, som genom
försäljningsförbuden förhindras att komma till
användning varierar från något tiotal till åtskilliga
tusental. Således har ett mycket stort antal
enskilda farliga produkter förhindrats att komma
till användning främst i hemmen.
Marknadskontroll har till största delen
inriktats mot elsäkerhet och där koncentrerats
mot konsumentproduktområdet och
elinstallationsmateriel. Resultatet under året visar
att det finns ett betydande antal produkter med
elsäkerhets- eller EMC-brister på marknaden.
I syfte att effektivisera marknadskontrollen
har under senare år byggts upp ett samarbete
mellan EES-länderna. Elsäkerhetsverket har
under 1999 svarat för ordförandeskap och sekre-
tariat för detta samarbete.
Den svenska standardiseringsorganisationen
har på ett framgångsrikt sätt drivit svenska
intressen i det internationella
standardiseringsarbetet. Effektiviteten har dock
hämmats av den svenska organisationens
uppsplittrade struktur.
Resultaten från SP:s forskningsverksamhet ges
en omfattande och systematisk spridning och
kommer därtill snabbt till användning och nytta i
näringsliv och samhället i övrigt. Verksamheten
ger också goda effekter i forskarutbildning och
annan kompetensutveckling.
SP:s insatser är ofta sådana där nyttan handlar
om människors hälsa, säkerhet och miljö. För
dessa blir kvantifieringen i pengar svårare men
effekterna ofta mångdubbelt större.
TNC ser till att fackfolk har tillgång till
fungerande termer på svenska. Utan
terminologisk verksamhet finns risker för s.k.
”domänförluster”, där hela områden inom t.ex.
datavetenskap eller bioteknik slutar att använda
det svenska språket. Sveriges medlemskap i EU
har för TNC inneburit stora uppdrag för att
komplettera termdatabasen Eurodicautom med
svensk terminologi från vitt skilda områden.
Basen används av bl.a. översättare. Detta arbete
har klingat av och ersatts med bl.a. nordiskt
terminologiarbete, särskilda insatser för svensk
språkvård och arbete med ordböcker och
termbanksarbete. Nedgången i verksamheten
har tillsammans med andra orsaker medfört att
TNC gått i konkurs.
TLS stödjer informationstjänsten i företag och
organisationer, bl.a. genom kursverksamhet,
publikationer och konferenser. IT-kunnande av
god kvalitet sprids för att underlätta och
effektivisera intressenternas verksamhet.
Konkurrensfrågor
Resultatbedömningen skall utgå ifrån det mål
som redovisades i budgetpropositionen för 2000
och som för konkurrensfrågor var att främja väl
fungerande marknader och effektiv konkurrens.
Det viktigaste instrumentet som står till
Konkurrensverkets förfogande är
konkurrenslagstiftningen. Störst betydelse har
tillämpningen av 1993 års konkurrenslag, vilken
liksom EG:s konkurrensregler bygger på en
förbudsprincip. Konkurrenslagen har varit i kraft
ca sju år och under denna tidsperiod har
Konkurrensverket handlagt ca 6 200 ärenden.
För att möjliggöra en bedömning huruvida
målet för delområdet Konkurrensfrågor
uppnåtts, är den årliga intressentundersökningen
från SIFO, som Konkurrensverket låter göra, en
viktig resultatindikator för i första hand
konkurrenspolitiken i stort, men även för
Konkurrensverkets arbete. SIFO genomför
undersökningen bland olika intressenter som
kommer i kontakt med Konkurrensverket eller
med konkurrenslagen i olika sammanhang. De
viktigaste intressenterna är bl.a. företag,
branschorganisationer, kommuner och landsting,
affärsjurister, journalister samt parter och
ombud. I undersökningen mäts bl.a.
kännedomen och kunskapen om
konkurrenslagen (KL), attityden och
förtroendet för Konkurrensverket, om verket
aktivt motverkar skadliga
konkurrensbegränsningar samt om verkets
beslut ger företag och myndigheter vägledning
för deras agerande.
Resultaten, som möjliggör en mätning över
tiden och där det således är möjligt att följa
trender, visar en uppåtgående trend hos flertalet
av intressenterna. Trenden har under de senaste
åren varit stabil vilket kan tas till intäkt för att de
positiva faktorerna avseende undersökningen
väger över. Mest positivt är ökningen hos
intressenterna små och medelstora företag när
det gäller bl.a. kännedomen om KL, men även
kategorierna att motverka skadliga
konkurrensbegränsningar och att ge vägledning.
Att arbeta proaktivt och ta egna initiativ och
därigenom undanröja skadliga
konkurrensbegränsningar är betydelsefullt för en
effektiv konkurrens. Konkurrensverket har
uppnått det i regleringsbrevet uppställda målet
för egeninitierad verksamhet.
Att skapa en effektiv konkurrens innebär även
att intressenterna får ett snabbt besked på sina
förfrågningar för att kunna agera. Därmed är
genomsnittstiden för ärendehandläggning en
viktig indikator. Konkurrensverket uppfyller de i
regleringsbrevet uppställda målen för
ärendehandläggning.
När det gäller att ge förslag till regeländringar
och andra åtgärder för att undanröja hinder mot
en effektiv konkurrens i privat och offentlig
sektor, har Konkurrensverkets rapport
Konkurrensen i Sverige under 1990-talet (nr
2000:1) haft stor betydelse, inte minst genom en
sammanställning av ett stort antal förslag till
regelförändring. Dessutom har rapporten och de
hearingar som genomförts under våren
möjliggjort att verket kunnat sprida kunskap om
effekterna av en väl fungerande konkurrens till
en större allmänhet samt peka på marknader där
bristande konkurrens råder.
Vad gäller konkurrenssnedvridningar mellan
offentlig och privat sektor - som inte hanteras av
Konkurrensverket enligt konkurrenslagen –
kommer Rådet för konkurrens på lika villkor
mellan offentlig och privat sektor (dir. 1997:145)
att vid årsskiftet redovisa resultatet av den dialog
om långsiktiga spelregler rörande konkurrens
mellan offentlig och privat verksamhet.
Den forskningsfrämjande verksamheten som
Konkurrensverket bedriver berör viktiga och
aktuella frågor vilka är värdefulla i regeringens
och andra aktörers konkurrensfrämjande arbete.
Länsstyrelsernas arbete med konkurrensfrågor
har under år 2000 genomgått en fortsatt
förbättring. Bland annat har flera länsstyrelser
självständigt initierat konkurrensfrämjande
insatser, exempelvis information i
konkurrensfrågor till kommuner, näringsliv m.fl.
intressenter och bevakning av vissa marknader.
Hos några länsstyrelser ligger dock
verksamheten med konkurrensfrågor fortfarande
på en alltför låg nivå och/eller saknar
egeninitierade åtgärder och är enbart baserad på
konkreta uppdrag.
Regional näringspolitik
Målet för regional näringspolitik är att utifrån de
regionala förutsättningarna stimulera en hållbar
ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och
växande företag och därmed ökad sysselsättning
för både kvinnor och män.
Iakttagelser och slutsatser
Under åren 1998-99 har ett omfattande analys-,
programskrivnings- och förhandlingsarbete
pågått runt om i landet. Den 15 februari år 2000
överlämnade de parter som kommit överens om
att samarbeta, avtalen till regeringen.
Regeringskansliet har gått igenom samtliga läns
avtal och redovisat detta i en särskild rapport
(Tillväxt i hela Sverige, Ds 2000:7). Dessutom
har en konsultgrupp genomfört en utvärdering
av processen i sju län och på nationell nivå
(Nordregio Working Paper 2000:6).
I samtliga län uppges att samarbete och
samtalsklimat har gynnats av avtalsarbetet. Inget
län vill återgå till traditionella arbetsformer,
vilket inbegriper de län där avtalsarbetet har gått
mera trögt. Processen i sig, mobiliseringen för
tillväxt och sysselsättning med lokala och
regionala förtecken, lyfts fram som mycket
positiv. De regionala partnerskap som har
formats utgör väl fungerande forum för utbyte
av information mellan myndigheter, kommuner
och näringsliv. Däremot mindre väl för att göra
prioriteringar av åtgärder.
Arbetet med avtalen har tagit sig olika uttryck
och bedrivits med olika grad av intensitet i olika
delar av landet. Av den anledningen är det svårt
att generalisera och hitta tydliga mönster vad
avser resultat.
Näringslivets medverkan
En av de viktigaste utgångspunkterna för arbetet
med tillväxtavtalen är att näringslivets behov
skall vägleda samhällets insatser. Näringslivet
och dess representanter har deltagit i processen
med tillväxtavtalen i betydligt större omfattning
än vad som är vanligt i det regionala
utvecklingsarbetet. Samtidigt finns det en
avvaktande inställning från företagen. Det finns
inte heller något som tyder på att företrädare för
den s.k. nya ekonomin har medverkat i arbete
vilket naturligtvis är en nackdel.
Representanterna för näringslivet vill diskutera
samtliga tillväxtfrågor i ett sammanhang. Utifrån
företagens horisont är det ointressant att
samhället hanterar olika frågor inom ramen för
skilda planeringsprocesser. En fördjupad
samordning efterfrågas. Infrastruktur,
utbildningsfrågor, arbetskraftsförsörjning, livs-
miljö och sådant som rör basservice på orten är
ämnen som tilldrar sig störst intresse men
självfallet också klassiska företagarfrågor om
skatter, avgifter och uppgiftslämnande. Det som
den traditionella näringspolitiken står för tas upp
i betydligt mindre utsträckning.
Regeringen bedömer att arbetsformerna för
en fördjupad samverkan med näringslivet måste
utvecklas. Detta kan bl.a. ske med hjälp av goda
exempel från de platser där detta fungerar bra.
Från den offentliga sektorns sida bör man också
överväga i vilka skeden som näringslivets
deltagande är mest väsentligt och den ömsesidiga
nyttan är störst. Sambanden och beroendet
mellan olika planeringsprocesser bör tydliggöras
för utomstående aktörer.
Finansiering av tillväxtavtalen
Att komma fram till en överenskommelse om
hur tillväxtavtalen skall finansieras och
genomföras utgör ett av de mest kritiska
momenten i arbetet. Det är också beträffande
finansieringen av avtalen som länen skiljer sig
mest åt. Samtliga 21 län har redovisat avtalens
finansiering för år 2000. Sammanlagt avser de
koordinera ca 11 miljarder kronor via avtalen. De
belopp som anges har emellertid mycket olika
status. Några län har fullföljt konkreta
förhandlingar om finansiering medan andra har
angivit mer indikativa siffror. I genomsnitt ser
det ut enligt följande: Länsarbetsnämnderna
utgör den enskilt största finansiären med cirka
30 procent. Länsstyrelser/ självstyrelseorgan
bidrar med 8 procent. Kommunerna resp. EU
går in med 13 procent vardera. Näringslivet
förväntas stå för 19 procent av finansieringen.
Staten centralt skall enligt underlagen bidra med
12 procent. Där utgör bl.a. de sammanlagt 125
miljoner kronor som avsätts från Östersjömiljard
2 en del. Den sammanlagda statliga andelen
uppgår i genomsnitt till 50 procent av
totalbeloppet.
Regeringen kommer att begära in information
om vilka medel som beslutas inom för
tillväxtavtalen som en del av den årliga
avrapporteringen.
Jämställdhetperspektivet
Ett av kriterierna för statlig medverkan i
tillväxtavtalen är att könsperspektivet skall
beaktas i avtalets samtliga delar. Bristerna är
emellertid stora i detta avseende. Likaså är
könsfördelningen i partnerskapen mycket ojämn
i de flesta län.
Regeringen utsåg i februari innevarande år
Blekinge, Jämtland och Västra Götaland till
pilotlän för ökad jämställdhet i tillväxtavtalen.
Länen har fått i uppdrag att utveckla metoder för
hur jämställdhetsperspektivet skall kunna stärkas
och införlivas i tillväxtavtalen. Erfarenheterna
från pilotverksamheten ska spridas till övriga län.
Ekologiskt hållbar utveckling
På samma sätt som könsperspektivet skall också
det horisontella kriteriet ekologisk hållbar
utveckling integreras i de regionala
tillväxtavtalen. Den sammantagna bedömningen
visar att mycket arbete kvarstår för att detta skall
uppnås. Avtalen skulle vinna mycket på om
strategiska miljöbedömningar genomförs.
Regeringen bedömer att arbetet med att
integrera ett ekologiskt hållbart perspektiv i
avtalen måste fördjupas.
Relationen mellan strukturfondsprogram och de
regionala tillväxtavtalen
Regeringen angav vid introduktionen av
tillväxtavtalen att dessa skulle utgöra grunden för
kommande strukturfondsprogram.
Strukturfonderna utgör en viktig
finansieringskälla till tillväxtavtalen. Län som
ingår i de geografiska målområdena vittnar om
att arbetet med att ta fram och förankra
tillväxtavtalen har haft stor betydelse när de nya
strukturfondsprogrammen skulle utarbetas inom
snäva tidsramar.
4.7 Analys och bedömning
Näringsliv
Det är svårt att fastställa i hur stor utsträckning
de statliga insatserna inom t.ex.
kapitalförsörjning, regelförenkling, information,
service och rådgivning samt kunskap och
kompetens har bidragit till utvecklingen vad
gäller antalet nya företag respektive tillväxten i
befintliga företag. Insatserna påverkar också
attityder till företagande och entreprenörskap,
som är av stor betydelse men ännu svårare att
kvantifiera. Aktuell forskning och
Annell/Nygårds utredning pekar också på
behovet av bättre utvärderingar och uppföljning
inom området. Behovet av förbättrade
utvärderingar lyfts också fram i regeringens
förslag till ny myndighetsstruktur inom
näringspolitiken. Regeringen avser att höja
ambitionsnivån när det gäller uppföljning och
utvärderingar av olika myndigheters insatser och
andra åtgärder som genomförs.
Regeringen bedömer att verksamheten under
1999 inom dåvarande verksamhetsområdet
Näringspolitik i stor utsträckning bidragit till att
uppfylla de mål som fanns för verksamheten.
Regeringen har tidigare konstaterat att
såddfinansieringen är särskilt intressant eftersom
den inte konkurrerar med privata aktörer utan
medverkar till att minska det finansiella gap som
finns mellan en affärside och en kommersiellt
gångbar tjänst eller produkt.
Regelförenklingsarbetet skall intensifieras.
Grunden för detta har lagts genom regeringens
beslut om särskilda problem- och
konsekvensanalyser och genom det mål som
regeringen presenterades i en skrivelse till
riksdagen under våren. Arbetet framöver
kommer nu att fokuseras på det uppsatta målet.
Behovet av relevant information från
myndigheter till blivande och befintliga
företagare är stort, vilket inte minst antalet
besökare på NUTEKs hemsida visar.
Regeringens initiativ för att förbättra
informationen från myndigheter genom en s.k.
portal är en viktig satsning för att underlätta för
blivande och befintliga företagare att få tag på
relevant information.
Regeringen anser att statsbidraget till
kooperativ utveckling liksom tidigare bör
koncentreras till kostnadsfri information och
rådgivning. En viss del av medlen kan även
användas till särskilda insatser som kan främja
bl.a. utvecklingen av sociala kooperativ och andra
insatser inom den sociala ekonomin.
Regeringen bedömer att de största problemen
i PRV:s verksamhet är de alltför långa
handläggningstiderna och en ekonomi i obalans.
PRV:s problem har avspeglats i bl.a. de många
klagomål som företagare m.fl. har haft på PRV.
Av dessa anledningar anlitade
Näringsdepartementet i november 1999 en
konsult för en total översyn av PRV:s
verksamhet. En förstudie redovisades till
Näringsdepartementet i februari 2000.
Uppdraget med analys samt konkreta förslag till
åtgärder har redovisats i sin helhet i september år
2000. Förslagen bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Turism
Turistnäringen är en utpräglad
småföretagsbransch med stor betydelse för
sysselsättningen i många regioner.
Både aktiviteterna i Sveriges Rese- och
Turistråd AB och i Turistdelegationen
kännetecknas av att effekterna av insatserna
uppnås först på längre sikt. Utvecklingen av
turismen påverkas inte bara av de statliga
insatserna på området utan också av bl.a.
väderlek, prisnivå och olika idrotts- och
kultursatsningar. Den ökade marknadsföringen
från Sveriges Rese- och Turistråd AB 1997, OS-
marknadsföringen för Stockholm 2004 och för
Stockholm som kulturhuvudstad 1998 bedöms
ha påverkat utvecklingen positivt.
Turistdelegationen har genom sitt fortsatta
arbete med att genomföra handlingsprogrammet
för utveckling av svensk turism bidragit till att
öka den samverkan som är nödvändig för
turismens utveckling.
Geologisk verksamhet, mineralfrågor, sanering av
oljelager m.m.
Regeringen bedömer att verksamheten som
SGU bedrivit under 1999 uppfyllt målen.
Efterfrågan på geoinformation och på SGU:s
uppdragsverksamhet har under året legat väl i
nivå med tidigare år. Förändringen av
Bergsstaten har möjliggjort en betydande
effektivisering.
Teknisk forskning och utveckling och dess
infrastruktur
Teknisk forskning och utveckling
Regeringens bedömning är att teknisk forskning
och utveckling är väsentligt för att stärka
innovationssystemet. Regeringen gör
bedömningen att de statliga insatserna har
bidragit till detta. Regeringen anser dock att
systemet kan stärkas ytterligare och
synergieffekter uppnås genom att resurser
sammanförs.
Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:81 att
en FoU-myndighet skulle börja sin verksamhet
den 1 januari 2001. FoU- myndigheten (Verket
för innovationssystem) övertar den FoU-
finansierade verksamheten från Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK),
verksamheten som bedrivs av
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)
och delar av verksamheten från Rådet för
arbetslivsforskning (RALF). Härigenom skapas
en kraftfull myndighet med brett
verksamhetsområde. Myndigheten tillhör
politikområde Forskningspolitik.
Anslaget som finansierar NUTEK:s insatser
för teknisk forskning och utveckling bör fr.o.m.
den 1 januari 2001 i huvudsak övertas av det
nybildade Verket för innovationssystem.
Anslaget har under ett flertal år uppvisat ett
relativt högt anslagssparande. Det är emellertid
önskvärt att anslaget för året mer återspeglar de
verkliga utgifterna. Anslaget höjs därför under de
närmast kommande åren samtidigt som
anslagssparandet dras in.
Vad avser den långsiktiga verksamheten inom
rymdområdet gör regeringen bedömningen att
denna verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt
sätt och att inriktningen på verksamheten bör
fortsätta på samma nivå.
Regeringens bedömning är vidare att
Ingenjörsvetenskapsakademiens verksamhet
bidrar till att stärka och utveckla Sveriges
industriella kompetens och konkurrenskraft.
Staten bidrar genom anslaget till IVA:s
grundläggande verksamhet.
Återstående delar av STATT:s organisation
avses övertas av myndigheten för analyser,
omvärldsbevakning och utvärderingar som bildas
fr.o.m. den 1 januari 2001. Anslaget överförs till
myndigheten.
Teknisk infrastruktur
Riksmätplatserna tillfredsställer näringslivets
behov av mätteknik och kalibrering så att
nationell konkurrenskraft kan upprätthållas. De
bidrar till att fri cirkulation av varor och tjänster
kan ske samt att mätningar kan göras som bidrar
till säkerhet, hälsa och god miljö.
Metrologirådet vid SP anser att
koncentrationen av riksmätplatsverksamheten
till SP utgör en förbättrad grund för svensk
metrologisk infrastruktur. Verksamheten utförs
kompetent och effektivt. Omfattningen av
mätstorheter är relevant. Vissa mätområden
behöver förstärkas, t.ex. inom opto- och
höghastighetselektronik. FoU-samarbetet med
industrin bör stärkas. MRA-avtalen ställer krav
på ökat arbete inom alla existerande områden.
Den nya tekniska tillsynen via SWEDAC är
kvalitetshöjande, ger positiva effekter och pekar
på förbättringsmöjligheter. Påtalade brister har
åtgärdats.
Regeringens bedömning är att verksamheten
inom Elsäkerhetsverket under budgetåret 2001
bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2000.
I anslutning till insatserna bör
Elsäkerhetsverket följa den internationella
utvecklingen samt främja svenskt deltagande i
internationellt samarbete inom sitt
verksamhetsområde.
Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket
noga följer utvecklingen vad gäller elolycksfall
och elbränder för att bl.a. analysera de statliga
insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling med
särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.
Staten och Sveriges Industriförbund har i
egenskap av huvudmän för SIS-
Standardiseringen i Sverige initierat en översyn
av den svenska standardiseringens organisation.
Under hösten 2000 kommer beslut att fattas om
att den svenska standardiseringen från år 2001
skall bedrivas i tre intressentstyrda organ med en
ansvarsfördelning som motsvarar den som råder
internationellt och i Europa. Enligt regeringens
bedömning bör detta leda till ökad effektivitet
och internationell slagkraft.
Regeringen anser att SP uppfyller
verksamhetsmålen. Samverkan är god med
näringsliv, högskolan och andra FoU-aktörer
samt kunskapsutbytet internationellt
omfattande. Resultaten ges en bred och
systematisk spridning. Därigenom kommer
dessa till användning och nytta. Verksamheten
ger också goda effekter i forskarutbildning och
annan kompetensutveckling, bl.a. hos små och
medelstora företag.
Konkurrensfrågor
Konkurrenspolitiken utgör ett viktigt
instrument för att uppnå en väl fungerande
marknads-
ekonomi och ett bättre omvandlingstryck. Att
isolerat urskilja effekterna av tillämpning eller en
konkurrenspolitiks påverkan på en
marknadsekonomi låter sig dock inte göras, då
en mängd andra omvärldsfaktorer inverkar på
strukturer och förhållanden. En bedömning av
effekterna av de statliga insatserna på
konkurrensområdet bör för Konkurrensverkets
del ha sin utgångspunkt i att myndigheten
genom tillämpning av lagstiftning, men också
genom sina övriga insatser, kan ge företag och
andra aktörer vägledning för sitt agerande på
marknaden så att överträdelser av
konkurrensreglerna kan undvikas.
Med utgångspunkt från de verksamhetsmål
som satts upp för budgetåret 2000 bedömer
regeringen att verket fullgjort uppgiften att ge
företag och andra aktörer värdefull vägledning
för agerandet på marknaden. Tillämpningen av
konkurrenslagen har inneburit att
konkurrensbegränsade avtal och beteenden har
kunnat motverkas och undanröjas inom olika
sektorer i ekonomin. Det har skett genom att
verket i ett antal fall utnyttjat de
sanktionsmöjligheter som konkurrenslagen
medger, men också genom att företag i samband
med verkets handläggning valt att ändra avtal och
företagsförvärv så att konkurrensbegränsningar
försvunnit eller så att de positiva effekterna av
samverkan kommit att överväga.
Konkurrensverket har också klarat uppsatta mål
för handläggningstiderna för sina ärenden, samt
ökat andelen egna initiativ och uppföljning.
Regeringen gör därmed bedömningen att
Konkurrensverket tillsammans med de regionala
aktörerna samt andra myndighetsutövande
aktörer, t.ex. Post- och Telestyrelsen, på ett
tillfredsställande sätt har förbättrat
förutsättningarna för en väl fungerande
konkurrens till nytta för konsumenten.
Regeringen har tillsatt en utredning för att ge
Konkurrensverket ännu bättre verktyg för
kartellbekämpning. Regeringen gör
bedömningen att detta är än viktigare framöver,
för att ytterligare främja en effektiv konkurrens.
Regeringen gör vidare bedömningen att
Konkurrensverket bör öka andelen egna initiativ
och därigenom undanröja skadliga
konkurrensbegränsningar, i syfte att främja en
effektiv konkurrens och väl fungerande
marknader till nytta för konsumenterna.
Vad gäller länsstyrelsernas arbete har
uppställda mål i huvudsak uppfyllts. En
förstärkning av främst egeninitierad
verksamhet inom konkurrensområdet är
önskvärd.
Regional näringspolitik
Den regionala näringspolitiken och de
regionala tillväxtavtalen har resulterat i ett stort
engagemang hos ett stort antal människor från
såväl offentlig som privat sektor. Insikterna och
kunskapen om den egna regionens
förutsättningar och möjligheter för tillväxt har
ökat, samarbetsklimatet har förbättrats.
Regeringen bedömer att det finns goda skäl att
vidareutveckla arbetsmetoden. Bl.a. bör
formerna för samverkan mellan offentlig sektor
och näringsliv ses över. Villkoren för den statliga
delen av tillväxtavtalens finansiering, uppföljning
och utvärdering är exempel på andra områden
som ytterligare bör utvecklas. Arbetet med de
regionala tillväxtavtalen har tydliggjort behovet
av att utveckla metoder för att främja arbetet
med miljö och hållbar utveckling. Regeringen
avser därför att utse tre pilotlän med intresse för
att arbeta för att bättre integrera ett ekologiskt
hållbarhetsperspektiv i sina tillväxtavtal.
Erfarenheterna skall spridas till övriga län. Högst
en miljon kronor från utgiftsområde 18, anslaget
E 1. Stöd till lokala invsteringsprogram för
ekologisk hållbarhet får användas för detta
ändamål.
4.8 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) har inte avgivit
revisionsberättelse med invändning till någon av
myndigheterna inom politikområdet.
4.9 Budgetförslag
4.9.1 38:1 Myndigheten för
företagsutveckling:
Förvaltningskostnader
Tabell 4.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2001
Förslag
183 537
1
2002
Beräknat
187 352
2
2003
Beräknat
191 450
3
1 Nytt anslag år 2001.
2 Motsvarar183 537 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 183 537 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget är nytt. Det föreslås vara sammansatt
av 103 miljoner kronor från utgiftsområde 24
anslaget A1 Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader och 80 miljoner kronor
från anslaget A2 Småföretagsutveckling. Från
anslaget täcks kostnader för förvaltning i den nya
myndigheten för företagsutveckling och ALMI
Företagspartner AB. Myndigheten för
företagsutveckling börjar sin verksamhet den 1
januari 2001. Verksamheten baseras på uppgifter
som idag handhas av NUTEK och ALMI
Företagspartner AB.
Anslaget kan användas till eventuella
omställningskostnader.
De föreslagna anslagsnivåerna för
Myndigheten för företagsutveckling bygger i
likhet med anslagsnivåerna för de två andra
berörda myndigheterna på regeringens
bedömning av anslagsbehovet i den nya
strukturen. Regeringen kan komma att behöva
återkomma med förslag till justeringar av
anslagsnivåerna under 2001. Det fortsatta arbetet
som skall göras av kommittéerna och den
särskilda utredaren i samverkan får bl.a. utvisa
storleken på eventuella omställningskostnader.
Syftet med omorganisationen är bl.a. att skapa
en myndighet med stark näringslivsförankring
som utgör ett kompetenscentrum för
företagsutveckling, entreprenörskap och
finansiering med fokus på näringslivets och
företagarnas behov utifrån förutsättningarna i
landets olika regioner.
Myndigheten skall ha en tydlig beställarroll.
Resultatet av de insatta resurserna skall värderas
utifrån den avkastning i form av
företagsutveckling och tillväxt som skapas.
Insatserna skall komplettera, inte konkurrera
med andra aktörer. En ökad samordning av
insatser inom företagsutveckling eftersträvas.
Beträffande den framtida regionala
organisationen för statliga åtgärder för
företagsutveckling m.m. avser regeringen att
återkomma.
Regeringens överväganden
Myndigheten skall tillhandahålla
företagsfinansiering samt medverka till en ökad
samordning med övriga statliga aktörer inom
detta område, t.ex. Industrifonden och
Innovationscent-rum. Den skall ansvara för att
samordna ett utbyggt informationssystem för
företagsrelevant myndighetsinformation.
Myndigheten skall som initiativtagare och
katalysator medverka i olika nätverksprojekt för
bl.a. samordning och erfarenhetsutbyte, i syfte
att främja kunskapsutbyte till blivande och
befintliga företagare. Företagsutveckling innebär
i detta avseende olika insatser som medför
medverkan i att nya företag kan startas och
befintliga utvecklas, genom att företagaren får
tillgång till befintlig kunskap.
Det är viktigt att myndigheten kan genomföra
samverkansprojekt och agera beställare i andra
sammanhang gentemot andra aktörer såsom
exempelvis Verket för innovationssystem.
Teknopol-verksamheten är ett exempel på
projekt som myndigheten för företagsutveckling
bör driva. Teknopol underlättar utveckling av
forskningsidéer till färdiga produkter, processer
och företag. Teknopol främjar också
kunskapsutbyte så att den kunskap som
produceras i universitet och högskolor ska
komma till nytta i små och medelstora företag.
Myndigheten för företagsutveckling övertar
ansvaret för att beställa tjänster inom ramen för
det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande
verksamhet, produktutveckling och
avknoppning) från IUC-nätverken (Industriella
utvecklingscentra). Det bör vara en uppgift
också för Verket för Innovationssystem att inom
ramen för sina resurser och prioriteringar under
år 2001 medverka i finansieringen av UPA-
uppdraget. Regeringen kommer att ge
myndigheten för företagsutveckling i uppdrag att
tillsammans med IUC-nätverken, i samråd med
andra aktörer, lämna förslag hur verksamheten
skall utvecklas och samordnas.
Myndigheten bör också få i uppdrag att
utarbeta ett program för samordning och
genomförande av kompetensutvecklande
åtgärder riktade mot underleverantörsföretag
inom globalt kon-kurrensutsatta branscher
såsom fordons- och elektronikindustri samt
övrig verkstadsindustri. Programmet bör
genomföras under perioden 2001-2003, med
möjlighet till två års förlängning efter
utvärdering. I syfte att efterfrågeanpassa
insatserna skall ett eller flera programråd kopplas
till programmet. Programmet skall ha i uppgift
att eftersträva samordning av redan existerande
offentliga insatser inom området, i synnerhet
med partnerskapen inom de regionala
tillväxtavtalen.
Vidare övertar myndigheten NUTEK:s
nuvarande uppgifter inom regionalpolitiken
inklusive EG:s strukturfonder. Den skall också
stödja och bidra till utvecklingen av den
regionala näringspolitiken och de regionala
tillväxtavtalen. Myndigheten skall främja ökad
samordning mellan aktörer med anknytning till
företagsutveckling. Den nya myndigheten
förutsätts samverka med bl.a. Sveriges exportråd
avseende deras åtgärder för att främja små och
medelstora företags export inom ramen för s.k.
Exportcentra, som är en organiserad
samarbetsform mellan Exportrådet, ALMI och
lokala handelskammare m.fl. Samverkan förutses
även ske med Invest in Sweden Agency (ISA)
avseende stöd till potentiella utländska
investerare samt utlandsägda företag i Sverige.
Myndigheten skall genomföra de analyser som
behövs som beslutsstöd till den egna
verksamheten och kontinuerligt pröva vilka
insatser som är relevanta för näringslivets
utveckling.
Organisationskommittén har i uppdrag att
lämna förslag på hur den nya myndigheten skall
få en stark näringslivsförankring samt hur efter-
frågeperspektivet skall säkerställas. Enligt
regeringens bedömning är dessa frågeställningar
centrala för att verksamheten i den nya myndig-
heten skall bli mer effektiv än den befintliga.
4.9.2 38:2 Näringslivsutveckling
Tabell 4.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2001
Förslag
195 062
1
2002
Beräknat
139 062
2003
Beräknat
135 562
1 Nytt anslag år 2001.
Anslaget är nytt. Det föreslås vara sammansatt
av 125 miljoner kronor från utgiftsområde 24
anslaget A2 Småföretagsutveckling, 20 miljoner
kronor från anslaget A3 Kooperativ utveckling
och 50 miljoner kronor från anslaget D1 Teknisk
forskning och utveckling.
Från anslaget täcks kostnader för dels
verksamhet som skall bedrivas av den nya
myndigheten för företagsutveckling, dels vissa
centrala insatser på småföretagsområdet och för
statsbidrag till kooperativ utveckling.
Föreskrifter finns i förordningen (1998:1633)
om statsbidrag till kooperativ utveckling.
Statsbidraget kan enligt förordningen ges till
kostnadsfri information och rådgivning om
kooperativt företagande.
Regeringen föreslog i förra årets ekonomiska
vårproposition att stödet till kooperativ
utveckling skulle öka med 3,5 miljoner kronor
årligen år 2000-2002 till totalt 20 miljoner
kronor. När det gäller beräkningen av anslaget
för år 2003 vill regeringen avvakta utvärderingen
av resultatet av kampanjen "Starta eget
tillsammans" och av
kompetensutvecklingsinsatserna bland
rådgivarna hos de Lokala Utvecklingscentra
(LKU).
Regeringen anser att statsbidraget till
kooperativ utveckling liksom tidigare bör
koncentreras till kostnadsfri information och
rådgivning. En viss del av medlen kan även
användas till särskilda insatser som kan främja
bl.a. utvecklingen av sociala kooperativ och andra
insatser inom den sociala ekonomin.
4.9.3 38:3 Myndigheten för analyser,
omvärldsbevakning och
utvärderingar:
Förvaltningskostnader
Tabell 4.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2001
Förslag
70 000
1
2002
Beräknat
71 455
2
2003
Beräknat
73 018
3
1 Nytt anslag år 2001.
2 Motsvarar 70 000 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 70 000 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget är nytt. Det är sammansatt av 32
miljoner kronor från utgiftsområde 24 anslaget
A1 Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader, 30 miljoner kronor från
utgiftsområde 24 anslaget D4 Bidrag till Stiftelsen
Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
och 8 miljoner kronor från utgiftsområde 19
anslaget A7 Statens institut för regionalforskning.
Anslaget kan användas till eventuella
omställningskostnader.
De föreslagna anslagsnivåerna för
myndigheten för analyser, omvärldsbevakningar
och utvärderingar bygger i likhet med
anslagsnivåerna för de andra två berörda
myndigheterna på regeringens bedömning av
anslagsbehovet i den nya strukturen. Regeringen
kan komma att behöva återkomma med förslag
till justeringar av anslagsnivåerna under 2001.
Det fortsatta arbetet som skall göras av
kommittéerna och den särskilda utredaren i
samverkan får bl.a. utvisa storleken på eventuella
omställningskostnader.
Myndigheten för analyser, omvärldsbevak-
ningar och utvärderingar börjar sin verksamhet
den 1 januari 2001. I myndigheten integreras
verksamheten vid Statens institut för
regionalforskning, SIR, delar av
analysverksamheten vid Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), samt delar
av den omvärldsbevakning som har bedrivits av
Stiftelsen Sveriges Teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (STATT). Myndigheten får
också ansvaret för att tills vida-re ansvara för den
utlandsstruktur som genom åren har byggts upp
av STATT. Syftet är att ta vara på de
investeringar som har gjorts i form av nätverk,
kontaktytor etc. Regeringen överväger den
framtida inriktningen, omfattningen och
organisationen för den utlandsbaserade
omvärldsbevakningen.
Härigenom skapas en myndighet för tvärsek-
toriella analyser och utvärderingar samt om-
världsbevakning med relevans för närings-, inno-
vations- och regionalpolitiken.
Regeringens överväganden
Myndighetens främsta uppgift blir att analysera
och granska insatser inom olika politikområ-den
ur ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv för att
ge kunskapsunderlag till Regeringskansliet och
övriga beslutsfattare inom den statliga
förvaltningen samt regionala organ och andra
avnämare.
Myndigheten skall i första hand fokusera på
konkurrenskraft och utveckling av bl.a. innova-
tionssystem och entreprenörskap. Den får en
viktig roll i utvecklingen av den regionala
näringspolitiken. Myndigheten skall noggrant
följa den aktuella forskningen som är relevant för
de närings- och innovationspolitiska systemen.
För det krävs nära och omfattande kontakter
med svenska och utländska forsknings- och
analysfunktioner. Myndigheten skall spela en
aktiv roll i internationellt analysarbete och
kunskapsutbyte.
Myndigheten skall ha en viktig roll i
styrningen av statistiken som har koppling till
näringslivets och innovationssystemens
utveckling. Den skall ha beställaransvaret för den
officiella nä-ringslivsstatistiken.
Myndigheten skall ansvara för statens
bevakning av utvecklingen i utlandet inom de
områden som berör institutets verksamhet. Det
kräver ett nära samarbete med myndigheter och
andra organ i Sverige samt deras organisationer
utomlands. Omvärldsbevakningen skall framför
allt riktas mot faktorer som har stor betydelse
för utformningen av närings-, innovations- och
regionalpolitiken, men kan också omfatta
utvecklingen inom enskilda branscher och
sektorer. En särskilt viktig uppgift i det
sammanhanget är att utveckla metoder och
arbetsformer för att ta vara på, lära av och sprida
den kunskap som samlas in genom
omvärldsbevakningen.
Myndigheten skall verka för att kunskap om
utvärdering utvecklas och sprids. Den skall också
initiera och bedriva viss utvärderingsverksamhet
samt på Regeringskansliets uppdrag beställa
utvärderingar av olika politiska åtgärder.
Utvärderingarna skall främst avse insatser som
spänner över flera politikområden eller sektorer,
och ta sin utgångspunkt i åtgärdernas effekter på
näringslivet, företagandet och innovationssyste-
men.
4.9.4 38:4 Turistfrämjande
Tabell 4.5 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
79 307
Anslags-
sparande
3 970
2000
Anslag
81 461
Utgifts-
prognos
83 611
2001
Förslag
80 590
2002
Beräknat
83 271
1
2003
Beräknat
85 677
2
1 Motsvarar 80 590 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 80 590 tkr i 2001 års prisnivå.
Turistdelegationen är central förvaltnings-
myndighet för turistfrågor.
Verksamheten inom turistområdet bedrivs
dels i Turistdelegationen, dels i det av staten och
turistnäringen gemensamt ägda bolaget Sveriges
Rese- och Turistråd AB.
Från anslaget 38:4 Turistfrämjande har
320 000 kronor dragits in som anslagssparande
under 2000.
Regeringens överväganden
Det av riksdagen våren 1995 beslutade
övergripande målet för turistpolitiken, att
Sverige skall ha en hög attraktionskraft som
turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring, bör ligga fast.
De strategiska riktlinjer som lagts fram i det
handlingsprogram som Turistdelegationen
utarbetat bör även fortsättningsvis utgöra en
grund för arbetet med att utveckla den svenska
turistnäringen. Arbetet i den s.k.
Framtidsgruppen bör ge underlag som stärker
tillväxten i rese- och turistindustrin och formar
en nationell strategi för den svenska
turistnäringen.
Den omstrukturering av sin verksamhet som
Sveriges Rese- och Turistråd AB har påbörjat för
att få större flexibilitet och lägre fasta kostnader
bör fortsätta. Färre fasta kontor utomlands och
en mer flexibel organisation genom ett ökat
användande av modern informationsteknik gör
det bl.a. möjligt att få en bredare och mer
kostnadseffektiv representation utomlands och
att medel frigörs till marknadsföringsaktiviteter.
Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
81 461
Pris- och löneomräkning
129
Avgår engångsanslag 2000
-1 000
Förslag 2001
80 590
4.9.5 38:5 Sveriges geologiska
undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
Tabell 4.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
183 530
Anslags-
sparande
16 463
2000
Anslag
164 714
1
Utgifts-
prognos
172 136
2001
Förslag
160 833
2002
Beräknat
158 800
2
2003
Beräknat
153 970
3
1 Varav 25 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 155 526 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 147 544 tkr i 2001 års prisnivå.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är
central förvaltningsmyndighet för frågor om
landets geologiska beskaffenhet och
mineralhantering. I detta ingår att vara
chefsmyndighet för Bergsstaten, den myndighet
som utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt
minerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att
förvalta och miljösäkra statens civila
beredskapslager för olja, samt det statliga
gruvfältet i Adak. Från anslaget har en
indragning med 1,31 miljoner kronor gjorts på
grund av för hög kompensation för premier för
de statliga avtalsförsäkringarna.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.8 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
10 104
-7 128
2 976
Prognos 2000
7 000
- 7 545
- 545
Budget 2001
9 000
- 7 795
1 205
Tabell 4.9 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
14 447
-14 398
49
(varav tjänsteexport)
1 232
-1 238
-6
Prognos 2000
17 000
-17 300
-300
(varav tjänsteexport)
600
-600
0
Budget 2001
15 000
-15 300
-300
(varav tjänsteexport)
1 500
-1 500
0
Regeringens överväganden
Myndigheten lider fortfarande av sviterna från
den ekonomiska neddragning med 15 procent
som genomfördes under 1997/98.
Sammanslagningen med Statens oljelager 1998
har krävt avsevärda insatser. Synergieffekterna av
sammanslagningen är ännu inte utvecklade.
Under 1999 och 2000 har åtgärder vidtagits för
att uppnå en mer rättvisande redovisning av
kostnaderna för miljösäkring av
oljelagringsanläggningar. En anslagsminskning
med 5 miljoner kronor genomförs inom
oljelagerdelen. Nu krävs uppmärksamhet på
resurser för kompetensutveckling, därmed
sammanhängande kvalitetsfrågor och arbetet
mot målåret 2008 för den geologiska
undersökningsverksamheten. Myndigheten
arbetar på ett bra sätt med omställningen mot
det nya verksamhetsmål som sedan förra året
gäller för den geologiska
undersökningsverksamheten.
Miljösäkringsarbetet av oljelagren och det
statliga gruvfältet i Adak löper enligt plan. Inom
Bergsstaten görs ett utomordentligt skickligt
arbete för att modernisera verksamheten och
möta nya krav från företag, länsstyrelser,
kommuner och markägare.
Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
164 7141
Minskat resursbehov
-6 311
Pris- och löneomräkning
2 430
Förslag 2001
160 833
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
4.9.6 38:6 Sveriges geologiska
undersökning: Geovetenskaplig
forskning
Tabell 4.11 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
6 355
Anslags-
sparande
213
2000
Anslag
4 831
Utgifts-
prognos
5 044
2001
Förslag
4 924
2002
Beräknat
5 025
1
2003
Beräknat
5 134
2
1 Motsvarar 4 924 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 4 924 tkr i 2001 års prisnivå
Anslaget disponeras av SGU för att främja och
stödja riktad geovetenskaplig forskning,
tillämpad forskning och kompetensutveckling.
Regeringens överväganden
Vid SGU finns landets mest omfattande
databaser med geologisk information och en
ansenlig forskningskapacitet. För att lösa olika
samhällsproblem och för att på ett effektivt sätt
använda det geologiska materialet är det
nödvändigt att samarbeta med universitet och
högskolor. Denna gränsyta har visat sig vara bra
för forskningsinriktat samarbete.
För att stödja de insatser för hållbar utveckling
inom gruvnäringen och kompetensutveckling
med anknytning till geovetenskap som planeras i
Norr- och Västerbotten avser regeringen att öka
anslaget med 4 miljoner kronor/år för perioden
2001 – 2003. Regeringen avser att återkomma
med förslag till finansiering i tilläggsbudgeten till
statsbudgeten för budgetåret 2001 i samband
med den ekonomiska vårpropositionen.
Tabell 4.12 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
4 831
Pris- och löneomräkning
93
Förslag 2001
4 924
4.9.7 38:7 Sveriges geologiska
undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar m.m.
Tabell 4.13 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
37 988
Anslags-
sparande
36 974
2000
Anslag
40 000
Utgifts-
prognos
73 089
2001
Förslag
86 000
2002
Beräknat
41 000
2003
Beräknat
33 000
Anslaget disponeras av SGU för att täcka
kostnader för efterbehandling av tömda
oljelagringsanläggningar och det statliga
gruvfältet i Adak, Malå kommun.
Anslagssparande beror på att regeringen i BP
2000 avsåg att föra över medel till kostnader för
förvaltning av oljelager till SGU:s
förvaltningsanslag A5. I vårpropositionen 2001
drog regeringen tillbaks detta förslag och
presenterade en annan lösning.
Regeringens överväganden
Miljösäkringen av oljelagringsanläggningarna och
det statliga gruvfälet i Adak fortsätter enligt
planerna. Vissa forskningsinsatser finansieras för
att lösa miljösäkring i anläggningar där
hydraulisk avledning inte kommer ifråga.
Höjningen av anslaget 2001 beror på att nio
anläggningar kommer att miljösäkras slutligt
efter dom från miljödomstol.
Tabell 4.14 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
40 000
Överföring från anslaget
36:10 Ersättning till
Statens järnvägar i
samband med utdelning
från AB Swedcarrier
46 000
Förslag 2001
86 000
4.9.8 38:8 Patentbesvärsrätten
Tabell 4.15 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
11 788
Anslags-
sparande
1 959
2000
Anslag
13 040
Utgifts-
prognos
14 010
2001
Förslag
13 897
2002
Beräknat
14 203
1
2003
Beräknat
14 525
2
1 Motsvarar 13 897 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 13 897 tkr i 2001 års prisnivå.
Enligt lagen om Patentbesvärsrätten (PBR) skall
PBR i egenskap av förvaltningsdomstol pröva
överklaganden av beslut meddelade av Patent-
och registreringsverket (PRV) enligt vad som
föreskrivs i patentlagen eller med stöd därav
utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddsla-
gen, varumärkeslagen, namnlagen samt lagen
med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens
och yttrandefrihetsgrundlagens områden. From
den 1 juli 1997 är PBR också överklagandein-
stans i mål om växtsortskydd enligt växtförädlar-
rättslagen. PBR ställer också inom ramen för sina
resurser patenträttslig och teknisk sakkunskap
till de allmänna domstolarnas förfogande vilket
får betraktas som en ytterligare till verksamheten
hörande uppgift.
Anslaget motsvaras av inbetalningar från
Patent- och registreringsverket till inkomsttitel
2529. Avgifter vid Patent- och registreringsver-
ket. PRV:s verksamhet med patent, varumärken
och mönster skall ge ett överskott motsvarande
kostnaderna för PBR.
Regeringens överväganden
Regeringen bedömer att PBR på ett bra sätt
uppfyllt effektmålet för domstolen som är att
medverka till ett effektivt och ändamålsenligt
system för erhållande av immateriella
skyddsrätter samt att rättssäkert och effektivt
avgöra de mål man haft att handlägga. Vad gäller
målen för 1999 bedömer regeringen
måluppfyllelsen som tillfredsställande.
Handläggningstiden för patentmålen har dock
ökat i jämförelse med 1998 från 1,2 till 1,9 år.
Detta har sin grund bl.a. i att domstolen fått
använda ledamotsresurser för arbetet med
millenieanpassningen av domstolens ADB-
system. En orsak är också det låga antalet
tekniker i domstolen. PBR planerar en
förstärkning på teknikersidan som kommer att
innebära att arbetet kan bedrivas effektivare och
att man from innevarande år kan får ner
behandlingstiden för patentmålen till ett år.
Läget för de övriga målkategorierna är gott och
uppfyller mer än väl det uppsatta målet på ett års
handläggnings-tid. PRV har emellertid för
närvarande mycket kraftiga balanser på
varumärkesärenden. En betydande nedarbetning
av denna förväntas under innevarande och nästa
år och gör att PBR får räkna med en starkt
ökande måltillströmning kommande höst och i
vart fall under år 2001. Detta kan komma att leda
till tillfälligt ökade handläggningstider för dessa
mål.
Tabell 4.16 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
13 040
Pris- och löneomräkning
857
Förslag 2001
13 897
4.9.9 38:9 Patent- och
registreringsverket: Finansiering av
viss verksamhet (likvidatorer)
Tabell 4.17 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
5 376
Anslags-
sparande
4 024
2000
Anslag
6 100
1
Utgifts-
prognos
10 100
2001
Förslag
10 000
2002
Beräknat
10 000
2003
Beräknat
10 000
1 Varav 6 100 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
Anslaget är avsett för finansiering av
verksamhet vid Patent- och registreringsverket
avseende kostnader i samband med likvidation av
företag.
Tabell 4.18 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
6 100
Ökat resursbehov
3 900
Förslag 2001
10 000
4.9.10 38:10 Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser
Tabell 4.19 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
12 951
Anslags-
sparande
11 996
2000
Anslag
9 947
Utgifts-
prognos
21 000
2001
Förslag
13 947
2002
Beräknat
13 947
2003
Beräknat
13 947
Anslaget används för bidrag till riksmätplat-
serna vid Sveriges Provnings- och Forskningsin-
stitut AB (SP) och Statens Strålskyddsinstitut
(SSI). Upprätthållande och finansiering av pri-
märmetrologin är ett offentligt åtagande i
samtliga europeiska länder och flertalet andra
industri-länder.
Det övergripande målet för landets riksmät-
platsverksamhet är att riksmätplatserna skall
upprätthålla en hög standard med primärnorma-
ler av tillräcklig omfattning och relevans.
Verksamheten regleras av lagstiftning samt
sedan april 1999 även av ett kompletterande avtal
mellan staten och SP. SWEDAC utför teknisk
tillsyn. Ett särskilt metrologiråd har inrättats och
utsetts av regeringen år 1999.
Genom en anslagsökning av engångskaraktär
(15 miljoner kronor) år 1999 har en förstärkning
och uppgradering inom två mätområden kunnat
genomföras i samband med att dessa flyttades till
SP. Under 1999 har investeringar genomförts för
8,9 miljoner kronor. Hela projektkostnaden
beräknas emellertid till 13 miljoner kronor och
arbetet blir slutfört vid utgången av år 2000. An-
slagssparandet kommer därmed att förbrukas,
med undantag för vissa medel som anvisats till
SWEDAC för insatser inom området kemisk
metrologi.
Regeringens övervägande
Föreslagen anslagsnivå innebär att nuvarande
nivå (inklusive effekterna av engångssatsningen)
kan upprätthållas. Till följd av internationella
avtal, som ger förutsättningar för ökad handel
mellan EU och tredje land, kommer
omfattningen av jämförelsemätningar av
mätnormaler att behöva intensifieras. Av den
föreslagna anslagsökningen på 4 miljoner kronor
beräknas 1,5–2 miljoner kronor för dessa. 2
miljoner kronor beräknas för upprätthållande av
en enhetlig nationell tidsangivelse på Internet (se
prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för
alla, sid. 45 och bet. 1999/2000:TU9). Satsningen
innebär att informationssäkerheten på Internet
kan upprätthållas och förbättras internationellt.
Tabell 4.20 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
9 947
Överföring från anslaget 38:14 Rymdverksamhet
4 000
Förslag 2001
13 947
4.9.11 38:11 Elsäkerhetsverket
Tabell 4.21 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
40 165
Anslags-
sparande
8 567
2000
Anslag
37 666
Utgifts-
prognos
37 500
2001
Förslag
38 942
2002
Beräknat
39 747
1
2003
Beräknat
40 613
2
Bruttoutgifter mot anslaget för 1999 var 45 285 tkr och inkomster mot anslaget
5 120.
1 Motsvarar 38 942 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 38 942 tkr i 2001 års prisnivå.
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet
för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De
övergripande målen för verksamheten är att
förebygga av elektricitet orsakad skada på person
och egendom samt störningar på radiokommu-
nikation och näringsverksamhet inom området
elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Elsä-
kerhetsverket skall därvid svara för statliga
insatser för att bygga upp, upprätthålla och
utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska
anläggningar och elektrisk materiel samt
medverka till en tillfredsställande
elektromagnetisk kompatibilitet.
Inkomster hos Elsäkerhetsverket som
myndigheten inte får disponera redovisas på
statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln
2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Av
anslagsspa-randet har 2 267 000 kr förts bort
som en indragning.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.22 Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
256 302
5 120
1 400
3 720
Prognos 2000
256 500
8 100
3 200
4 900
Budget 2001
256 750
5 400
2 100
3 300
Regeringens övervägande
Regeringens bedömning är att verksamheten
inom myndigheten under budgetåret 2001 bör
bedrivas enligt den allmänna inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2000.
I anslutning till insatserna skall verket följa
den internationella utvecklingen samt främja
svenskt deltagande i internationellt samarbete
inom sitt verksamhetsområde.
Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket
noga följer utvecklingen vad gäller elolycksfall
och elbränder för att bl.a. analysera de statliga
insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling med
särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.
Tabell 4.23 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
37 666
Pris- och löneomräkning
1 276
Förslag 2001
38 942
4.9.12 38:12 Bidrag till standardisering,
provning och mätteknisk FoU m.m.
Tabell 4.24 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
76 973
Anslags-
sparande
27
2000
Anslag
78 866
Utgifts-
prognos
78 866
2001
Förslag
80 388
2002
Beräknat
81 850
1
2003
Beräknat
83 512
1
1 Motsvarar 80 388 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 80 388 tkr i 2001 års prisnivå.
Från anslaget utgår bidrag till den svenska
standardiseringsorganisationen för att verka för
svensk standardisering nationellt, europeiskt och
globalt. Det övergripande målet för bidraget är
att standardiseringsverksamheten skall bidra till
öppna marknader, höja produktiviteten och
konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt
bidra till att statens specifika ansvar för
medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och
egendom tillgodoses.
Från anslaget lämnas också bidrag till helstat-
liga Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
AB (SP) för uppgifter inom teknisk forskning
och utveckling av mät- och provningsmetoder
samt därtill anknuten standardisering.
Bidrag lämnas även för framtagande och
upprätthållande av teknisk nomenklatur och
teknisk informationsförsörjning.
Den svenska standardiseringsorganisationen
förbereder en omfattande omorganisation med
ansvarsområden som motsvarar de i den
internationella och europeiska standardiseringen.
Standardiseringen har en betydelsefull roll i EG:s
lagstiftningsarbete och kommer att få en
liknande roll i de globala ansträngningarna att
undanröja handelshinder. Huvudmännen för den
svenska standardiseringen, staten och Sveriges
Industriförbund, kommer att ges ett nytt organ,
SSR Sveriges Standardiseringsråd. Detta skall
bl.a., inom ramen för av staten givna ramar, göra
den fördelning av det statliga bidraget som SIS
hittills gjort. Vidare skall SSR ha det yttersta
ansvaret för fastställandet av Svensk Standard
samt för att utse de organ som skall representera
Sverige i den internationella och europeiska
standardiseringen. SSR förutses inte ha någon
anställd personal eller bedriva någon operativ
verksamhet.
Regeringens övervägande
Den svenska standardiseringsorganisationen har
med framgång drivit svenska intressen i det
internationella standardiseringsarbetet. Enligt
regeringens bedömning bör svensk
standardisering med sin nya organisation få ökad
internationell slagkraft och på några års sikt även
kunna ge-nomföra besparingar.
Regeringen anser att bidraget till provnings-
och mätteknisk forskning och utveckling (FoU)
stärker samverkan mellan näringsliv, högskola
och andra FoU-aktörer. Det internationella
kunskapsutbytet har kunnat öka. Resultaten ges
en bred och systematisk spridning till bl.a. små
och medelstora företag.
En rekonstruktion eller ombildning av TNC:s
verksamhet förutsätter att det statliga bidraget
utgår även för budgetåret 2001.
Tabell 4.25 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
78 866
Pris- och löneomräkning
1 522
Förslag 2001
80 388
4.9.13 38:13 Rymdstyrelsen:
Förvaltningskostnder
Tabell 4.26 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
14 451
Anslags-
sparande
129
2000
Anslag
15 024
Utgifts-
prognos
15 153
2001
Förslag
18 280
2002
Beräknat
18 663
1
2003
Beräknat
19 072
2
1 Motsvarar 18 280 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 18 280 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget anvisas medel till
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.
Regeringens överväganden
Regeringen gör bedömningen att anslaget måste
förstärkas för att möjliggöra för Rymdstyrelsen
att upprätthålla kompetens inom centrala
områden för myndighetens verksamhet.
Regeringen föreslår därför att anslaget höjs med
3 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 2001.
Finansiering sker genom att en motsvarande
neddragning görs på anslaget 38:14
Rymdverksamhet.
Tabell 4.27 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
15 024
Överföring från anslaget 38:14
Rymdverksamhet
3 000
Pris- och löneomräkning
256
Förslag 2001
18 280
4.9.14 38:14 Rymdverksamhet
Tabell 4.28 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
531 249
Anslags-
sparande
9 688
2000
Anslag
534 493
Utgifts-
prognos
544 181
2001
Förslag
535 809
2002
Beräknat
545 616
1
2003
Beräknat
556 767
2
1 Motsvarar 535 809 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 535 809 tkr i 2001 års prisnivå.
Under detta anslag anvisas medel för
rymdforskning, fjärranalys och
industriutveckling samt för deltagande i det
europeiska rymdsamarbetet inom European
Space Agency, ESA, och Sveriges bilaterala
samarbete främst med Frankrike. Huvuddelen
(75%) av anslaget avser betalningar till ESA för
deltagande i långsiktiga samarbetsprogram som
betalas i Euro. Utfallet på anslaget är därför
beroende av kronans värde i förhållande till
Euro. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.
Verksamhetsmål för Rymdstyrelsen är att
bidra till att stärka:
- konkurrenskraften i svensk rymdindustri,
- den rymdanknutna näringsverksamheten i
Kirunaregionen,
- användningen av rymdteknik inom för
samhället viktiga områden.
Tabell 4.29 Bymyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Miljoner kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003 –
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
1 704
1 600
1 353
1 495
Nya förpliktelser
442
331
649
Infriade förpliktelser*
-546
-578
-507
-509
-986
Utestående förpliktelser vid årets slut
1 600
1 353
1 495
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
1 600
1 400
1 550
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Regeringens förslag: Regeringen föreslår att
riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 38:14
Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
om högst 1 550 000 000 kronor efter år 2001.
För budgetåret 2000 har regeringen, i likhet
med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats
att godkänna avtal och beslut, som rör
rymdverksamhet, vilket innebär åtaganden för
flera budgetår. Ingående bemyndigandeskuld år
2001 beräknas till 1 353 miljoner kronor. Även
under budgetåret 2001 bör det skapas möjlighet
att för delar av verksamheten göra ekonomiska
åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga
program under en flerårig planeringsperiod.
Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas
att under budgetåret 2001 få fatta beslut om stöd
till rymdverksamhet som inklusive tidigare
åtagan-den innebär utgifter på högst 1 550
miljoner kronor efter år 2001.
Regeringens överväganden
Verksamheten är av långsiktig karaktär vilket
innebär att resultaten syns på längre sikt. Det är
därför viktigt att olika verksamhetsområden
utvärderas regelbundet för att på detta sätt få
underlag för en bedömning om hur framtida
satsningar skall göras. Ett exempel på detta är
den genomförda utvärderingen på
fjärranalysområ-det.
Regeringen bedömer att rymdverksamheten i
allt väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt
och att de resultat som uppnåtts väl svarar mot
de fastställda målen.
Inriktningen av verksamheten för de närmaste
åren redovisas i propositionen Forskning och
förnyelse (prop. 2000/2001:3).
Regeringen föreslår att anslaget minskas med
7 miljoner kronor, dels för att finansiera en
höjning av anslaget 38:13 Rymdstyrelsen: Förvalt-
ningskostnader, dels för att finansiera ökade
behov av resurser inom anslaget 38:10 Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser.
Tabell 4.30 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
534 493
Överföring till anslaget 38:10
Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser
- 4 000
Överföring till anslaget 38:13
Rymdstyrelsen: Förvaltnings-
kostnader
- 3 000
Pris- och löneomräkning
8 316
Förslag 2001
535 809
4.9.15 38:15 Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademin
Tabell 4.31 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
5 359
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
5 359
Utgifts-
prognos
5 359
2001
Förslag
5 359
2002
Beräknat
5 359
2003
Beräknat
5 359
IVA: s verksamhet inriktas på att följa,
analysera och informera om den tekniska och
indust-riellt-ekonomiska utvecklingen, samt att
skapa och initiera samverkan mellan olika
teknikområden. Från anslaget lämnas statens
bidrag till grundläggande verksamhet, som till
exempel dess ledningsfunktion,
utredningsverksamhet, IVA:s utlands- och
informationsverksamhet samt
ekonomiverksamhet.
Regeringens övervägande
IVA:s verksamhet bidrar till att stärka och
utveckla Sveriges industriella kompetens och
konkurrenskraft.
För budgetåret 2001 beräknas bidraget till
IVA:s grundläggande verksamhet till oförändrat
belopp.
4.9.16 38:16 Konkurrensverket
Tabell 4.32 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
64 163
Anslags-
sparande
9 286
2000
Anslag
63 529
Utgifts-
prognos
71 720
2001
Förslag
73 378
2002
Beräknat
74 953
1
2003
Beräknat
76 625
2
1 Motsvarar 73 378 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 73 378 tkr i 2001 års prisnivå.
Konkurrensverket är central
förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor och
har 116 anställda.
Anslagssparande har ackumulerats under en
följd av år och beräknas att vara förbrukat under
innevarande budgetår.
Regeringen föreslog i den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1999/2000:100) att höja
Konkurrensverkets anslag med 5 miljoner
kronor from 2001. Medlen skall användas för det
konkurrensfrämjande arbetet.
Regeringens övervägande
Regeringen gör bedömningen att
Konkurrensverket har uppfyllt de mål som sattes
i regleringsbrevet för år 1999 på ett
tillfredsställande sätt. Inriktning för
Konkurrensverket bör nu i än större
utsträckning vara att öka andelen egna initiativ
för att undanröja skadliga
konkurrensbegränsningar för att främja en
effektiv konkurrens och väl fungerande
marknader till nytta för konsumenterna.
En ny generaldirektör tillträdde vid
Konkurrensverket den 16 augusti 1999.
Tabell 4.33 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
63 529
Pris- och löneomräkning
4 849
Överföring från UO14 - 13:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
2 500
Överföring från UO22 - 36.3
Banverket, sektorsuppgifter
2 500
Förslag 2001
73 378
Regeringens förslag: Bestämmelser om inbetalning
av konkurrensskadeavgift införs i
konkurrenslagen (1993:20). Marknadsdomstolen
får besluta om kvarstad för att säkerställa anspråk
på sådan avgift.
Skälen för regeringens förslag: Enligt
konkurrenslagen (1993:20) får Stockholms
tingsrätt på talan av Konkurrensverket under
vissa förutsättningar besluta att ett företag skall
betala en särskild avgift, konkurrensskadeavgift.
Tingsrättens dom kan överklagas hos
Marknadsdomstolen. I konkurrenslagen saknas
bestämmelser om inbetalning av påförd avgift. I
praktiken har frågan lösts så att
Konkurrensverket har tagit emot avgiften.
Avsaknaden av bestämmelser har dock lett till att
ett företag, som har betalat påförd avgift, ändå
har blivit restfört för beloppet hos
kronofogdemyndigheten. För att förhindra detta
och andra problem bör uttryckliga bestämmelser
om inbetalning av avgift införas. Det bör även
regleras vad som skall gälla i de fall betalning
inte sker i rätt tid.
En promemoria upprättad inom
departementet med förslag till ändringar har
remitterats till Stockholms tingsrätt,
Marknadsdomstolen, Riksskatteverket,
Konkurrensverket, Företagarnas
riksorganisation, Sveriges Industriförbund och
Svensk handel.
Förslaget innebär att inbetalning av ådömd
avgift skall ske till Konkurrensverket inom
trettio dagar efter det att dom vunnit laga kraft
eller den längre tid som anges i domen. Normalt
skall betalning ske inom den angivna
trettiodagars-fristen. Skäl att medge senare
inbetalning kan vara att den påförda avgiften
med hänsyn till sin storlek, företagets
likviditetsförhållanden och liknande kan hota
företagets existens om den tas ut just inom
trettiodagarsperioden. Även tillfälliga
ekonomiska förhållanden vid tidpunkten för
domen kan härigenom beaktas. Förlängd betal-
ningsfrist bör även kunna aktualiseras när fråga
är om ett högt belopp i förhållande till bolagets
omsättning. Det kan då föreligga svårigheter att i
rätt tid erhålla likvida medel för inbetalningen
utan att företagets existens därför kan sägas vara
hotad. Senarelagd betalning skall kunna ske efter
yrkande härom från det företag som riskerar att
påföras avgift. Om yrkandet inte bifalls får
överklagande ske hos Marknadsdomstolen. En
remissinstans har anfört att ett tillägg i 63 § bör
göras så att det framgår att en dom vad gäller 31 a
§ kan överklagas. Enligt regeringens mening
behöver detta dock inte anges uttryckligen i
författningstexten, utan det får anses följa av den
nuvarande lydelsen av 63 § enligt vilken domar
och beslut av Stockholms tingsrätt om bl.a.
konkur-rensskadeavgift får överklagas hos
Marknadsdomstolen.
Det ankommer på Konkurrensverket att
bevaka att inbetalning sker samt överlämna
ärendet för indrivning om betalning inom den
föreskrivna tiden inte sker. Bestämmelser om
indrivning finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. Med
hänvisning till nämnda lag klargörs att mål om
uttagande av fordran handläggs som allmänt mål
hos kronofogdemyndigheten.
I de fall EG-kommissionen ålägger ett företag
böter för brott mot EG-fördragets
konkurrensregler anses kommissionen ha
möjlighet att bestämma böternas förfallodag och
från vilken dag dröjsmålsränta börjar löpa m.m.
Något praktiskt behov av att nu i
konkurrenslagen införa regler som medger
påförande av dröjsmålsavgift eller dröjsmålsränta
vid för sen inbetalning av kon-
kurrensskadeavgift bedöms dock inte föreligga.
Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer föreslås få meddela närmare
föreskrifter om den ordning i vilken
konkurrensska-deavgift skall betalas.
Enligt nu gällande bestämmelser får
Stockholms tingsrätt besluta om kvarstad för att
säkerställa anspråk på konkurrensskadeavgift.
Det föreslås att även Marknadsdomstolen skall
ges denna möjlighet, om frågan inte blir aktuell
förrän den prövas där.
Någon särskild författningskommentar utöver
det sagda är inte nödvändig. Lagförslaget får
anses vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets
yttrande skulle sakna betydelse. Något sådant
yttrande har därför inte inhämtats. Lagförslaget
återfinns i avsnitt 2.1.
4.9.17 38:17 Konkurrensforskning
Tabell 4.34 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
5 663
Anslags-
sparande
4 722
2000
Anslag
6 067
Utgifts-
prognos
10 600
2001
Förslag
6 184
2002
Beräknat
6 296
1
2003
Beräknat
6 424
2
1 Motsvarar 6 184 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 6 184 tkr i 2001 års prisnivå.
Konkurrensverket disponerar medel under
anslaget för att främja och stödja forskning inom
konkurrensområdet, främst inom disciplinerna
nationalekonomi, juridik och företagsekonomi.
Verksamheten syftar bl.a. till att ge kunskap om
olika marknaders funktionssätt av betydelse från
ett konsumentperspektiv. Verksamhetsmålet för
stödet till forskningen är formulerat så att
prioritet skall ges sådana forskningsprojekt som
är av betydelse för myndighetens verksamhet. En
mindre del av medlen används bl.a. för
seminarier och konferenser.
De ovan redovisade beloppen avseende utfall
respektive anslagssparande för 1999 samt
utgiftsprognos avser endast resultatet med
hänsyn till faktiskt utbetalade belopp. Här ingår
således inte sådana belopp som bundits upp i
samband med stöd till fleråriga projekt där
avrapportering och utbetalning sker i ett senare
skede. Anslags-sparandet kommer att belastas
med kostnaderna för den internationella
konferensen om kartellbekämpning, som går av
stapeln i Stockholm år 2000. Anslagssparandet
kommer således att förbrukas under innevarande
budgetår.
Regeringens övervägande
Från starten budgetåret 1993/94 till och med
våren 2000 har det kommit in ca 200
ansökningar, varav 72 forskningsprojekt fått
stöd. Verksamheten har bedrivits med stöd av
det till Konkurrensverket knutna Rådet för
konkurrensfrågor. Användningen av
forskningsmedlen har redovisats till regeringen i
särskild ordning.
Regeringen anser att inriktningen av
konkurrensforskningen skall behållas
oförändrad.
Tabell 4.35 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
6 067
Pris- och löneomräkning
117
Förslag 2001
6 184
Övrig statlig verksamhet
Länsstyrelserna skall enligt
konkurrensförordningen (1993:173) främja
konkurrensen. De skall bl.a. informera om
konkurrensfrågor, uppmärksamma
Konkurrensverket på förhållanden som tyder på
överträdelser av konkurrensbestämmelserna,
uppmärksamma regleringar som hindrar effektiv
konkurrens samt lämna förslag till och, efter
samråd med Konkurrensverket, redovisa förslag
till avregleringar och andra åtgärder för att
undanröja konkurrenshinder i offentlig sektor.
4.9.18 38:18 Täckande av förluster vid
viss garantigivning m.m.
Tabell 4.36 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
3 371
Anslags-
sparande
3 490
2000
Anslag
4 000
Utgifts-
prognos
3 500
2001
Förslag
2 000
2002
Beräknat
2 000
2003
Beräknat
2 000
Från anslaget Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m. täcks kostnader för
räntestöd m.m. till varvsindustrin enligt
förordningen (1989:824) om statliga stöd till
fartygsfinansiering (upphävd 1992:1064) eller
motsvarande äldre bestämmelser.
Från anslaget G1 Täckande av förluster vid
viss garantigivning har 1 990 000 kronor dragits
in som anslagssparande under 2000.
Regeringens övervägande
Sedan 1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt
några av dessa bestämmelser. Några nya åtagande
som kan leda till utbetalningar från anslaget görs
således inte längre.
Tabell 4.37 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
4 000
Minskat resursbehov
-2000
Förslag 2001
2 000
4.9.19 38:19 Medel till AB Göta
kanalbolag för upprustning och drift
av kanalen
Tabell 4.38 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
15 000
2000
Anslag
15 000
Utgifts-
prognos
15 000
2001
Förslag
15 000
2002
Beräknat
15 000
2003
Beräknat
15 000
Anslaget disponeras för kostnader i samband
med upprustning och drift av Göta kanal.
Regeringens överväganden
I samband med riksdagens beslut våren 1992 om
riktlinjer för att föra över verksamheten vid
Domänverket till aktiebolagsform (prop.
1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr.
1991/92:351) behandlades även det framtida an-
svaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg
att det är en statlig angelägenhet att ansvara för
att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så
att kanalens värde som ett kulturhistoriskt
byggnadsverk och attraktivt turistmål kan
vidmakthållas. Staten skall därför även i
fortsättningen äga AB Göta kanalbolag i vilket
kanalbolaget och kanalfastigheten skall vara en
sammanhållen enhet. Finansiering av kanalens
upprustning skall säkerställas genom
statsmakternas försorg.
Efter riksdagsbeslutet om Domänverkets
bolagisering har förvaltningen av aktierna i
AB Göta kanalbolag överförts från
Domänverket till Kammarkollegiet. Fr.o.m. den
1 juli 1992 förvaltar Näringsdepartementet
aktierna i AB Göta kanalbolag.
Varje budgetår sedan anslaget inrättades
budgetåret 1992/93 har riksdagen anvisat 15
miljoner kronor för upprustning och drift av
kanalen. De statliga insatserna har bidragit till att
kanalens värde som kulturhistoriskt
byggnadsverk och attraktivt turistmål ökat. Även
för 2001 bedöms 15 miljoner kronor vara
tillräckligt för att klara av nödvändig upprustning
och drift av kanalen. Preliminärt bedöms denna
nivå även vara tillräcklig för åren 2002 och 2003.
4.9.20 38:20 Kostnader för
omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m.
Tabell 4.39 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
61 489
Anslags-
sparande
54 178
2000
Anslag
45 000
Utgifts-
prognos
49 000
2001
Förslag
45 000
2002
Beräknat
25 000
2003
Beräknat
25 000
Anslaget disponeras för kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag
m.m.
De utgifter som belastar anslaget är kostnader
i samband med förvaltningen av företag med
statligt ägande.
Regeringens överväganden
Riksdagen har i olika sammanhang beslutat att
förvaltningen av företag med statligt ägande skall
ske på ett aktivt och professionellt sätt. Syftet
med anslaget är att möjliggöra detta. Riksdagen
har också vid olika tillfällen beslutat om
inriktningen och omfattningen för hur anslaget
får disponeras. En översyn av hur anslaget på
bästa sätt disponeras sker kontinuerligt.
Riksdagen har beslutat att anslaget får
disponeras för att täcka sådana kostnader som
kan uppkomma vid ägarförvaltningen av samtliga
statligt ägda bolag för erforderliga utredningar,
analyser m.m. i samband med
omstruktureringsåtgärder (prop. 1997/98:1
utg.omr. 24, bet. 1997/98:NU1, rskr.
1997/98:130). Anslaget fick också tills vidare
belastas för att täcka kostnader för förändring av
ägandet, omstrukturering och åtgärder samt i
viss omfattning kapitaltillskott i enlighet med
bemyndigande för förvaltning av åtta statligt
ägda företag (prop. 1995/96:141, bet.
1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302). Vad gäller
kapitalinsatser får det dock ske högst i sådan
omfattning att den faktiska belastningen
motsvaras av extra utdelningsinkomster eller
försäljningsintäkter. Riksdagen har också
beslutat att anslaget får disponeras för att täcka
vissa kostnader som kan uppkomma till följd av
försäljning av aktier m.m. (prop. 1996/97:1
utg.omr. 24, bet. 1996/97:NU1, rskr.
1996/97:120). I behandlingen av
budgetpropositionen för 1999 beslutade
riksdagen att anslaget får utnyttjas för alla de
företag med direkt statligt ägande som redovisas
i regeringens årliga redogörelse till riksdagen
över företag med statligt ägande. Kapitaltillskott,
förvärv av aktier m.m. får dock endast belasta
anslaget efter beslut av riksdagen i varje enskilt
fall. När beslut fattas rörande utförsäljning,
bildande eller omstrukturering av företag kan i
vissa fall inte alla kringkostnader som är
nödvändiga för att genomföra den av riksdagen
beslutade förändringen förutses. Anslaget får
disponeras för denna typ av oförutsedda
kostnader (prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, bet.
1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108). Anslaget får
avseende bolagiseringar användas för kostnader
för förberedande av eventuella förslag till
riksdagen avseende bolagiseringar samt för
kostnader för genomförande av riksdagens
beslut avseende bolagiseringar. Dessa villkor för
hur anslaget får disponeras bör gälla även i
fortsättningen.
Regeringen arbetar med att genomföra de
beslut riksdagen fattat avseende det statliga
ägandet. Regeringen fortsätter arbetet med att
utveckla förvaltningen av det statliga ägandet till
att bli mer aktiv och professionell. Samtidigt
förbereds och genomförs de beslut riksdagen
fattat avseende ett antal specifika bolag.
Regeringen lämnar varje år en skrivelse till
riksdagen med redogörelse för företag med
statligt ägande.
Belastningen på anslaget beräknas hålla sig
inom de beräkningar regeringen tidigare gjort av
anslagets nivå de kommande åren och
anslagssparandet.
4.9.21 38:21 Avgifter till vissa
internationella organisationer
Tabell 4.40 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
16 908
1
Anslags-
sparande
8 526
2000
Anslag
5 519
2
Utgifts-
prognos
6 419
2001
Förslag
6 519
2002
Beräknat
6 519
2003
Beräknat
6 519
1Varav 6,2 miljoner kronor hänför sig till pol.omr. Näringspolitik och 10,7
miljoner kronor till pol.omr. Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.
2 Anslaget delades år 2000. Den del av anslaget som finansierar avgifter till
internationella handelspolitiska organ togs upp i nytt anslag, E6 Avgifter till
internationella handelsorganisationer, under verksamhetsområde E
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande inom UO 24 Näringsliv.
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella
näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer
är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta
samt fluktuationer i valutakurser. Anslaget
disponeras av regeringen och belastas främst för
avgifter och bidrag till bl.a. följande
internationella organ. Deltagandet bedöms av
regeringen som nödvändigt för att möjliggöra
svensk påverkan på den internationella
utvecklingen, för ett aktivt svenskt deltagande i
internationellt samarbete samt för
informationsinhämtning på för Sverige viktiga
områden.
- Internationella byrån för mått och vikt
(BIPM)
- Internationella organisationen för legal
metrologi (OIML)
- Organisationen för intellektuell äganderätt
(WIPO)
- Internationella bly- och zinkstudiegruppen
(ILZSG)
- Internationella nickelstudiegruppen (INSG)
- Eureka
- Efta, Ädelmetallkonventionen
- COST, 4:th Fund (tekniskt-vetenskapligt
samarbete)
- Internationella frysinstitutet
- Energistadgekonferensen
Tabell 4.41 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
5 519
Ökat resursbehov
1 0001
Förslag 2001
6 519
1Till följd av engångvis minskning av anslaget 2000.
4.10 Övrig statlig verksamhet
4.10.1 Patent- och registreringsverket
Tabell 4.42 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
66 317
546 014
647 596
-101 582
Prognos 2000
48 900
543 100
630 100
-87 000
Budget 2001
47 300
552 400
550 700
1 700
Verksamheten vid Patent- och registrerings-
verket finansieras genom avgifter. Verksamheten
med patent, varumärken och mönster skall ge ett
överskott, som motsvarar kostnaderna för Pa-
tentbesvärsrättens verksamhet.
Patent- och registreringsverket (PRV) är
central förvaltningsmyndighet för ärenden om
patent, varumärken, mönster, efternamn och
förnamn samt för registerärenden angående
aktiebolag, filialer och europeiska ekonomiska
intressegrupperingar. Verket är också central
förvaltningsmyndighet för handels- och före-
ningsregisterärenden. PRV för även register över
fysiska personers och dödsbons konkurser samt
näringsförbud. Verket registrerar vidare
kommunala vapen, meddelar utgivningsbevis för
utgivare av periodisk skrift och är
tillståndsmyndighet för användning av vissa
officiella beteckningar m.m. PRV är
internationell myndighet enligt den
internationella konventionen om
patentsamarbete. PRV är också behörig svensk
myndighet för äkthetskontroll av beslut enligt
artikel 81.6 i rådets förordning om gemen-
skapsvarumärken. Förutom dessa uppgifter utför
PRV uppdragstjänster inom sitt
verksamhetsområde. PRV arbetar också fortsatt
med att införa miljöledningssystem för att
integrera miljöhänsyn i sin verksamhet.
Samarbetet mellan de tre PCT-
myndigheterna, det europeiska patentverket
(EPO), det spanska patentverket (OEPM) och
PRV fortsätter att utvecklas på grund av det sto-
ra intresset för internationella patentansökning-
ar.
Regeringens överväganden
Verksamhetsmålen för PRV avseende området
patent – ett första tekniskt föreläggande i
nationella patentansökningar inom 7 månader
samt beslut i nationella patentärenden inom i
genomsnitt tre år – har inte fullt ut kunnat hållas
på grund av den stora personalomsättningen
bland verkets patentingenjörer. Läget har dock
förbättrats jämfört med tidigare år. Tiden för ett
första tekniskt föreläggande har i princip kunnat
hållas inom alla områden utom det
elektrotekniska. På samma sätt förhåller det sig
när det gäller målet tre år till patent.
Medelbehandlingstiden för år 1999 blev 3,12 år.
Verksamhetsmålet är att beslut i nationella
varumärkesansökningar skall meddelas inom i
genomsnitt tio månader. Det är dock fortfarande
stora balanser inom verksamheten vilket gör att
den genomsnittliga handläggningstiden för
nationella varumärkesansökningar var 25
månader och för internationella
varumärkesansökningar 18 månader i slutet av
1999. Balanssituationen har sin grund bl.a. i
utflyttningen av Varumärkesavdelningen till
Söderhamn under 1998 då ingen av de dåvarande
handläggarna flyttade med. Under 1998 och
1999 har en produktionskapacitet som motsvarar
läget före flytten byggts upp och målet är att
ansökningar som lämnas in vid årsskiftet 1999-
2000 skall kunna handläggas inom den tid som
anges i verksamhetsmålet. Varumärkesskydd är
av växande in-tresse för både varu- och
tjänsteproducerande företag och organisationer.
Genom öppnandet av EU:s
varumärkesmyndighet i Alicante samt
ikraftträdandet av det s.k. Madridprotokollet
finns det numera tre möjligheter att få ett
varumärkesskydd i Sverige. Intresset för EG-
varumärket samt varumärkesregistrering enligt
Madridprotokollet är betydligt större än
förväntat. Sedan 1996 har totala antalet
varumärkesansökningar ökat med drygt 30 %.
Dessa förhållanden är i sig positiva men utgör
också de en grund till den svåra balanssituationen
i Söderhamn.
Verksamhetsmålet är att beslut i
mönsterärenden skall fattas inom i genomsnitt
11 månader. Den genomsnittliga
handläggningstiden för mönsterärenden var i
slutet av 1999 16 månader och når således ej upp
till målet. En stark internationell utveckling
kännetecknar området de närmaste åren. Senast i
oktober 2001 skall EG-direktivet 98/71/98 vara
genomfört i svensk lag.
Inom verksamhetsgrenen bolag är målet att
beslut i ärenden angående nybildning av
aktiebolag, handelsbolag och föreningar skall ske
inom högst en vecka och att beslut i ärenden
angående registerändringar för aktiebolag,
handelsbolag och föreningar skall ske inom två
veckor.
Den höga efterfrågan gällande
registreringsärenden under 1999 samt stora
kvarvarande ärendemängder från
kapitalökningsreformen under 1998 har lett till
stora balanser och därmed för kunderna
oacceptabla väntetider under första delen av
1999. Verksamheten är också ansträngd genom
förseningar av projekt BOLIT.
Den negativa trenden vände under hösten och
vid årsskiftet 1999-2000 var balanserna relativt
korta när det gäller nybildning och ändringar av
aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor.
PRV:s internbudget för år 2000 visar ett
underskott på ca 91 miljoner kr. Underskottet
hänför sig till ökade kostnader i projekt BOLIT
samt avarbetning av balanser inom
varumärkesavdelningen. PRV har på grund av
detta fått en kreditram för budgetåret 2000 på
207 miljoner kr. Den ekonomiska prognosen
visar dock ett ekonomiskt överskott för år 2001
och de därpå följande åren. Detta innebär att
behovet av rän-tekontokredit kommer att
minska successivt framgent och beräknas vid
slutet av år 2004 vara 0 kr.
Projekt BOLIT har som uppgift att förnya IT-
stödet inom bolagsavdelningen hos PRV.
Utgångspunkten har hela tiden varit att
driftsstart skulle ske i god tid före
millennieskiftet. I början av 1999 kunde dock
konstateras att utvecklingsarbetet inte nått så
långt som avsett, varför den planerade
driftsstartpunkten i maj senarelagts till efter
årsskiftet.
För att säkra projektets kostnad trots den
förlängda projekttiden, slöt PRV i november ett
avtal med huvudleverantören Cap Gemini om att
genomföra BOLIT:s slutfas till ett fast pris.
Genom detta har PRV fått möjlighet att på ett
bättre sätt än tidigare bedöma projektets totala
kostnad, som beräknas till 275 miljoner kr.
Regeringen bedömer att de största problemen
i PRV:s verksamhet är de alltför långa handlägg-
ningstiderna och en ekonomi i obalans. Närings-
departementet anlitade i november 1999 en
konsult för en total översyn av PRV:s
verksamhet. Uppdraget gällde att närmare
kartlägga och analysera de förhållanden i PRV:s
verksamhet som har betydelse för att uppnå
ekonomisk balans och rimliga
handläggningstider ur ett kundperspektiv. Med
utgångspunkt från analysen har förslag lämnats
som skall leda till att de olika verksamheterna vid
PRV kan bedrivas på ett effektivt sätt.
Uppdraget har främst gällt verksamheterna vid
bolags- och varumärkesavdelningarna. I
uppdraget har även ingått att se över
myndighetens övergripande styrning, ledning
och ekonomi samt uppföljningen av de olika
verksamheterna. En förstudie redovisades till
Näringsdeparte-mentet i februari 2000.
Uppdraget med analys samt konkreta förslag till
åtgärder har redovisats i sin helhet i september
2000. Förslagen bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Regeringen kommer även under nästa
budgetår att med korta intervall kräva särskilda
redovisningar avseende utvecklingen av
handläggnings-tiderna liksom täta
avrapporteringar av utvecklingen i och
implementeringen av IT-projektet BOLIT.
Regeringen kommer också att ställa tydliga krav
på att PRV under de närmaste åren förbättrar det
ekonomiska resultatet för att uppnå
resultatmässig balans.
4.10.2 Revisorsnämnden
Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga
frågor om godkännande och auktorisation av
revisorer, samt registrering av revisionsbolag och
att utöva tillsyn över revisorers och
revisionsbolags verksamhet. Nämnden skall
också följa den internationella utvecklingen inom
revisionsområdet.
Revisorsnämndens verksamhet skall bidra till
att olika aktörer och intressenter skall ha tillgång
till trovärdig ekonomisk information avseende
företagens redovisning och förvaltning, att
samhällets behov av kvalificerade och oberoende
externa revisorer och revisionsbolag tillgodoses
samt att den revisionsverksamhet som dessa
bedriver är av hög kvalité och uppfyller höga
etiska krav.
Genom sin verksamhet skall
Revisorsnämnden också upprätthålla förtroendet
för revisorers verksamhet och
auktorisationssystemet. Det är viktigt att
nämnden uppmärksammar och utesluter de
revisorer som systematiskt arbetar grovt felaktigt
eller av andra skäl är direkt olämpliga att utöva
yrket.
Vid utövandet av tillsyn över revisorer och
revisionsbolag skall Revisorsnämnden lägga stor
vikt vid egna initiativ. Särskild uppmärksamhet
skall ägnas åt den systematiska uppsökande
tillsynen.
Riksdagens revisorer har granskat
Revisorsnämnnden och i rapporten
(1999/2000:4) Revisorsnämnden – en
tillsynsmyndighet redovisat resultatet av
granskningen.
Rapporten har remitterats. Remissutfallet har
samanställts i ett förslag till riksdagen (Förslag
1999/2000:11). I förslaget föreslås
sammanfattningsvis att regeringen utvecklar sin
redovisning och analys till riksdagen av
Revisorsnämndens uppnådda resultat, att
regeringen överväger sammansättningen av
Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas
kompetens samt att regeringen ser över
formuleringen av verksamhetsmålen för
revisorsnämndens hand-läggningstider. Förslaget
bereds för närvarande i lagutskottet.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Revisorsnämndens verksamhet är helt
avgiftsfinansierad. Under 1999 översteg
kostnaderna intäkterna med 1,9 miljoner kronor.
Även för år 2000 beräknas kostnaderna överstiga
intäkterna med ca 1,9 miljoner kronor.
Tabell 4.43 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
10 720
12 641
-1 921
Prognos 2000
12 940
14 795
-1 855
Budget 2001
15 920
16 060
-140
Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har lämnat en
revisionsberättelse utan invändning och bedömer
att årsredovisningen i allt väsentligt är
rättvisande.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Revisorsnämndens systematiska och uppsökande
tillsyn (SUT) är det viktigaste instrumentet för
att planmässigt finna och utesluta revisorer som
arbetar felaktigt. Inom ramen för den
uppsökande tillsynsverksamheten har fyra olika
projekt drivits under 1999. Det ena är en
granskning av revisorer baserade på stickprov,
det andra en granskning av revisorer med
osedvanligt många revisionsuppdrag, det tredje
en granskning av revisorer som blivit godkända
före år 1984 då kraven på teoretisk utbildning
höjdes och det fjärde projektet avser revisorer
som inte är medlemmar i någon av
revisorsorganisationerna FAR eller SRS. Vanligt
förekommande brister är otillräckliga
revisionsinsatser och dålig dokumentation.
Projekten har resulterat i upphävanden,
varningar och erinringar. Resultaten av bl.a. dessa
projekt leder till bedömningen att
Revisorsnämnden bidragit till att nå
effektmålen.
Revisorsnämndens verksamhet är indelad i
fyra verksamhetsområden: Examination,
Godkännande/auktorisation/registrering, Tillsyn
och Internationella kontakter. Revisorsnämnden
anordnade prov för såväl revisorsexamen som
högre revisorsexamen både under våren och
hösten år 1999. Examinationsverksamheten går
med förlust. Kostnaderna för att anordna proven
är höga medan intäkterna är låga. Detta beror på
att det enligt övergångsbestämmelser går att söka
godkännande och auktorisation utan att avlägga
prov. Från och med år 2003 beräknas intäkterna
för verksamheten att öka då det blir obligatoriskt
att genomgå proven. Från och med hösten 1999
medverkar Revisorsnämnden i kvalitetssäkring
och genomförande av prov för revisorer inom
Riksrevisionsverket (RRV). RRV ersätter
Revisorsnämnden för kostnaderna i samband
med proven.
Antalet inkomna och avgjorda ansökningar
om auktorisation, godkännande och registrering
ökade under året men ligger alltjämt, som en
följd av låg rekrytering till branschen under
1990-talets första del, på en relativt låg nivå.
Verksamhetsmålet uppfylldes genom att alla
förstagångsansökningar avgjordes inom två
månader. Beslut i ärenden om fortsatt
godkännande/auktorisation och registrering
fattades i 90 procent av fallen drygt en månad
innan pågående period löpt ut. När beslut
meddelats senare än en månad har detta berott på
för sent inkomna ansökningar eller att
kompletteringar erfordrats.
Tillsynsverksamheten innefattar systematisk
och uppsökande tillsyn (SUT) samt
disciplinverksamhet. I förhållande till 1998 ökade
antalet öppnade disciplinärenden från 148 till
162. Närmare en tredjedel av det totala antalet
disciplinärenden som öppnades under året var av
Revisorsnämnden initierade ärenden. Detta är
också en ökning jämfört med 1998 då andelen
öppnade disciplinärenden som var egeninitierade
uppgick till en femtedel. Nämnden beslutade om
disciplinära åtgärder i ca 35 procent av avgjorda
disciplinärenden. Den mest frekventa åtgärden
var varning som utdelades i hälften av fallen.
För disciplinverksamheten har målen varit att
alla ärenden som väcktes under budgetåret
1995/96 skulle vara avklarade under 1999 samt
att 85 procent av de ärenden som öppnades
under 1997 skulle vara avklarade under 1999.
Målet avseende ärenden som öppnades under
1997 uppnåddes medan målet avseende ärenden
som öppnades under 1995/96 inte uppnåddes.
Alla ärenden (212 stycken) förutom sex stycken
var dock avgjorda. Tre av de icke avgjorda
ärendena berodde på byte av handläggare och de
tre övriga fallen berodde på samordning av
utredningar och inväntande av kompletterande
uppgifter/beslut från åklagarmyndighet och
domstol.
Under 1999 har ytterligare en medarbetare
med kvalificerad revisorskompetens rekryterats
för den systematiska och uppsökande
tillsynsverksamheten och bedömningen görs att
denna nu kan bedrivas i tillräcklig omfattning.
I de internationella kontakterna har nämnden
deltagit i tre möten med EU-kommissionens
revisionskommitté, haft informationsutbyte med
de nordiska länderna och bidragit med insatser i
det svensk - ryska samarbetsprojektet.
Analys och slutsatser
Regeringen kommer i det fortsatta arbetet att
beakta de förslag som Riksdagens revisorer nu
har lämnat till riksdagen. Formuleringen av
verksamhetsmålen för Revisorsnämndens
handläggningstider kommer att bli föremål för
överväganden redan i det kommande arbetet
med regleringsbrevet för år 2001.
I all väsentlighet uppfyllde nämnden de
verksamhetsmål som regeringen angett i
regleringsbrevet för år 1999. I de fall målen inte
uppnåtts har tillfredsställande förklaringar till
detta angivits
4.10.3 Försäljning av Grängesbergs Gruvor
AB till Ludvika kommun
Riksdagen beslutade hösten 1987 (prop.
1987/88:25, bet. 1987/88:NU12, rskr.
1987/88:112) att godkänna överlåtelseavtal
mellan SSAB Svenskt Stål AB och staten
innebärande att samtliga aktier i SSAB Gruvor
AB per den 31 december 1987 överläts till staten
samt att staten övertog SSAB:s personalansvar i
Grängesberg med anställningsskydd t.o.m.
utgången av 1991. Gruvbolagets namn ändrades
samtidigt till Grängesbergs Gruvor AB
(GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget
Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera
etablerandet av nya företag i Grängesberg.
I enighet mellan ägare, bolag, kommun och de
fackliga organisationerna beslutades våren 1989
att gruvdriften skulle upphöra årsskiftet 1989/90
dvs. två år tidigare än beräknat. Sedan
nedläggningen har GGAB:s verksamhet
huvudsakligen bestått av personalavveckling,
etablering av nya företag samt återställande av
gruvområdet.
Genom köpeavtal förvärvade den 29 juni 1995
Ludvika kommun från GGAB samtliga aktier i
Utvecklings AB Laven. I Utvecklings AB Laven
låg all mark och fastigheter tillhörande GGAB.
Genom optionsavtal till detta köpeavtal mellan
staten och Ludvika kommun skall kommunen —
under förutsättning av riksdagens godkännande
— äga rätt men inte skyldighet (option) att från
svenska staten förvärva samtliga 1 000 aktier i
GGAB mot erläggande av en krona. Köparen
skall senast den 31 december 2000 skriftligen hos
svenska staten påkalla inlösen av aktierna.
Tillgångar som förvärvas på grund av utnyttjande
av optionen skall Ludvika kommun ianspråkta
för utveckling av näringslivet i kommunen,
företrädesvis inom orten Grängesberg.
Ludvika kommun har i en skrivelse den 20
september 1999 begärt enligt optionsavtalet att få
förvärva samtliga 1 000 aktier i GGAB mot
erläggande av en krona.
Svenska staten och Ludvika kommun har i
september 2000 träffat ett aktieöverlåtelseavtal
avseende samtliga aktier i GGAB och som
förutsätter riksdagens godkännande att få sälja
dessa.
Regeringens överväganden
Enligt regeringens uppfattning är det riktigt att
optionsavtalet mellan staten och Ludvika
kommun fullföljs. Med hänsyn till den
strukturomvandling som Grängesberg
genomgått i samband med avvecklingen av
gruvdriften är det också riktigt att de medel som
finns i GGAB ianspråktas för att ytterligare
utveckla näringslivet på orten. Ludvika kommun
har den bästa kunskapen att möjliggöra detta.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att
riksdagen bemyndigar regeringen att enligt
nämnda optionsavtal få sälja statens samtliga
aktier i GGAB till Ludvika kommun.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
sälja statens aktier i Grängesbergs Gruvor AB till
Ludvika kommun.
5 Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande
5.1 Omfattning
Politikområdet Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande består av följande
verksamheter: utrikeshandel och handelspolitik,
exportfrämjande, investeringsfrämjande samt
näringslivsutveckling i Östersjöregionen.
Politikområdets verksamhet syftar till att
åstadkomma öppna marknader och avveckla
handelshinder samt att öka den fria rörligheten
på den inre marknaden, att öka exporten –
främst från små och medelstora företag, att öka
de utländska investeringarna i Sverige, att främja
ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling i
Östersjöregionen samt att stärka profileringen av
Sverige i utlandet till stöd för svensk export och
för att öka utländska investeringar i Sverige.
Inom politikområdet finns följande
myndigheter och andra statliga verksamheter:
Kommerskollegium är central förvaltnings-
myndighet för utrikeshandel och handelspolitik.
Kollegiet skall bistå regeringen i dess arbete med
att verka för en väl fungerande inre marknad och
ett öppet och starkt multilateralt handelssystem
och fortsatt liberalisering av handeln.
Sveriges exportråd (Exportrådet) skall som
centralt serviceorgan inom exportfrämjandet
initiera, planera, samordna, marknadsföra och
genomföra åtgärder för att främja svensk export.
AB Svensk Exportkredits (SEK) verksamhet
syftar främst till att tillhandahålla medellång och
lång exportfinansiering till svenska företag.
Exportkreditnämnden (EKN) skall
tillhandahålla garantier till svenska företag för att
medverka till ökad svensk export.
Delegationen för utländska investeringar i
Sverige (Invest in Sweden Agency, ISA) är den
centrala myndigheten för investeringsfrämjande
åtgärder i Sverige.
Anslaget Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen (Östersjömiljard II) syftar till
att stimulera näringslivsutveckling i och handel
med Östersjöregionen.
Anslaget Avgifter till internationella
handelsorganisationer disponeras för Sveriges
deltagande i vissa internationella handelspolitiska
organisationer.
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll (SWEDAC) är central förvaltnings-
myndighet för teknisk kontroll och nationellt
ackrediteringsorgan.
Utrikesdepartementet är ansvarigt för
politikområdet inom regeringskansliet.
5.2 Utgiftsutveckling
Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
39:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
15,8
17,2
17,4
18,2
18,6
19,0
39:2 Kommerskollegium
51,0
56,8
59,6
57,6
58,8
60,1
39:3 Exportfrämjande verksamhet
152,4
178,7
185,4
173,7
135,7
135,7
39:4 Svensk Exportkredits statsstödda kreditgivning
5,9
1,2
2,8
0,1
0,1
0,1
39:5 Investeringsfrämjande
55,4
49,4
59,4
51,4
52,3
53,4
39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
43,0
100,0
157,0
300,0
250,0
200,0
39:7 Avgifter till internationella handelsorganisationer
10,71
16,8
12,5
16,8
16,8
16,8
24E6 Världsutställningen i Hannover (äldreanslag)
20,0
24E2 Exportfrämjande verksamhet (äldreanslag)
0,6
12A5 Investeringsfrämjande (äldreanslag)
0,5
Totalt för politikområde 39 Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande
355,3
420,1
494,1
617,8
532,4
485,2
1 Redovisat belopp för 1999 avser utgifter under anslaget G4 Avgifter till vissa internationella organisationer.
5.3 Mål
Målet är en effektiv inre marknad och en öppen
handelspolitik i EU, ett förstärkt multilateralt
handelssystem inom WTO, ökad svensk export
och ökade utländska direktinvesteringar i
Sverige.
5.4 Politikens inriktning
Sverige är en del i den internationella ekonomin
och vårt land är i hög grad beroende av
utrikeshandel och ett väl fungerande regelverk
för en fri världshandel. Inte minst viktigt för
Sverige är att EU:s inre marknad fungerar väl, att
vårt land är attraktivt för utländska investeringar
och att den ekonomiska utvecklingen i vårt
närområde är gynnsam.
Under det svenska ordförandeskapet i EU:s
ministerråd första halvåret 2001 ges särskilda
möjligheter att tillsammans med andra länder
påverka den europeiska och internationella
utvecklingen i för vårt land viktiga avseenden.
En väl fungerande inre marknad är av stor
vikt. Det är viktigt att göra den inre marknaden
ännu mer effektiv, särskilt vad gäller den fria
rörligheten för varor och tjänster, och göra den
tydlig för konsumenter och företag. De
möjligheter som detta ger till ökad export och
den prispress som uppstår på importsidan kan
lämna ett viktigt bidrag till den
samhällsekonomiska utvecklingen.
Som enskild nation och som EU-medlem
verkar Sverige för en fri världshandel med
överenskomna spelregler, vilket utgör en
förutsättning för att alla länder skall få samma
rättigheter oberoende av ekonomisk och politisk
styrka. Världshandelsorganisationen (WTO) är
av grundläggande betydelse i detta arbete. Det är
också viktigt att WTO utvidgas till att omfatta
fler länder, inte minst stora marknader för
svensk export som Kina.
Vår strävan efter en fri världshandel förenas
inom den samlade utrikespolitiken med ett
förnyat utvecklingssamarbete och arbete för en
ekologiskt och socialt hållbar global utveckling.
Det är därför av särskild vikt att
utvecklingsländerna integreras i
världshandelssystemet och bistås i att utnyttja
dess fördelar. I takt med att industrialiserade
länders ekonomier ställs om i riktning mot IT
och nya teknologier är det viktigt att
världshandelssystemet anpassas för att underlätta
denna omställning.
Exporten står för 45 procent av BNP och
spelar en avgörande roll för tillväxten i den
svenska ekonomin. Det är därför viktigt att
exportfrämjande åtgärder genomförs för att
underlätta särskilt små och medelstora företags
exportansträngningar.
Utländska direktinvesteringar ökar inflödet av
kompetens, teknologi och kapital, vilket i sin tur
bidrar till en uthållig ekonomisk tillväxt och
fortsatt god utveckling på den svenska
arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund är det
viktigt att den investeringsfrämjande
verksamheten fungerar väl på nationell, regional
och lokal nivå.
Regeringen lägger stor vikt vid ett offensivt,
slagkraftigt och integrerat Sverigefrämjande.
Särskilda satsningar på IT, miljö och andra
spjutspetsområden är viktiga för att främja
särskilt små och medelstora företags export och
för att attrahera utländska investeringar till
Sverige liksom för att stärka bilden av Sverige
som ledande nation inom dessa områden.
Regeringen har såväl i regeringsdeklarationen
som i 2000 års vårproposition framhållit
Östersjöregionens stora tillväxtpotential och
Sveriges intresse av att främja en politisk,
ekonomisk och social utveckling i regionen.
Tillkomsten av förbindelsen över Öresund ger
viktiga bidrag till den ekonomiska utvecklingen,
inte bara i Öresundsregionen utan i hela
Östersjöområdet. Det intensiva
integrationssamarbetet med Danmark i
Öresundsregionen har skapat stora
tillväxtmöjligheter som är mätbara redan för år
1999.
5.5 Insatser
5.5.1 Statliga insatser inom politik-
området
Sverige deltar i ett antal internationella handels-
och näringspolitiska organisationer för att
påverka den internationella utvecklingen samt
för informationsinhämtning på för Sverige
viktiga områden.
Sverige har ett starkt intresse av frihandel och
rättvisa spelregler på det handelspolitiska
området. Inom ramen för EU:s gemensamma
handelspolitik har Sverige aktivt arbetat för att få
till stånd en ny multilateral förhandlingsrunda
inom WTO som just skulle syfta till fortsatta
liberaliseringar och förstärkningar av det
handelspolitiska regelverket. Sverige är också
pådrivande när det gäller ökad öppenhet i EU:s
handelspolitik gentemot andra länder.
En väl fungerande inre marknad inom EU är
av avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska
utveckling. Kommerskollegium har en viktig
funktion som bevakare av handelshinder, bl.a. i
sin roll som samordningscentral och
kontaktpunkt för företag och enskilda när det
gäller handelshinder och andra problem på den
inre marknaden. Den återrapportering som sker
varje kvartal ger en tydlig indikation på de
sektorer där problem kvarstår och därför i
förlängningen bör vara föremål för politiska
åtgärder.
SWEDAC har under året intensifierat sina
insatser inom EU:s utvidgningsarbete genom att
aktivt engagera sig i s.k. twinningprojekt. Dessa
är en del av insatserna för att hjälpa
kandidatländerna att snabbt få till stånd den
lagstiftning och infrastruktur avseende bl.a.
ackrediterings- och standardiseringsprogram
samt den marknadskontroll som kommer att
krävas av dem innan de kan bli medlemmar i EU.
Inom exportfrämjandet har Exportrådet aktivt
genomfört åtgärder för att främja svensk export,
bl.a. genom att förse svenskt näringsliv, särskilt
små och medelstora företag, med information
och råd om exportmöjligheter och
handelsteknik. Under året har särskilda
exportsatsningar på IT- och miljöområdet
genomförts. Programmet Marknadsplats
Östersjön med finansiering ur Östersjömiljard II
har lanserats i syfte att öka handeln med länderna
runt Östersjön.
Regeringen anser att det är viktigt att svenska
företag har tillgång till statsstödda exportkrediter
för att uppnå konkurrensneutralitet mellan
svenska och utländska företag. Statens ägarandel
i AB SEK har 2000-06-29 ökat till 65 procent.
ABB Structured Finance Investment AB har
inträtt som ägare för resterande del av bolaget.
Exportkreditnämnden spelar en central roll
för att skapa förutsättningar för ökad export till
olika marknader. EKN bistår regeringen i arbetet
med miljöfrågor inom OECD för att utveckla
gemensamma riktlinjer för miljökrav vid
exportfinansiering.
EKN har från den 1 april 2000 infört en
särskild miljöpolicy för garantigivning. Detta
innebär bland annat att EKN skall göra en miljö-
granskning enligt vissa riktlinjer vid större
exportprojekt med risk för påtaglig negativ
miljöpåverkan. Vidare skall EKN verka för att
exportföretagen uppmärksammar miljöfrågor
och importlandets lagstiftning vid
exportfinansiering.
Invest in Sweden Agency har aktivt verkat för
att antalet utländska direktinvesteringar i Sverige
skall fortsätta att öka, och har på ett
övergripande plan bl.a. förstärkt och
vidareutvecklat sin projektverksamhet och de
uppsökande aktiviteter som syftar till att etablera
kontakter med investerare i utlandet. Under året
har myndigheten också utökat sin
investerarservice och länderverksamhet för att
bättre kunna ta till vara direktförfrågningar som
når kontoren i Stockholm och i utlandet. ISA har
vidare verkat för en fördjupning av samarbetet
med olika aktörer på regional och lokal nivå.
För att stärka bilden av Sverige som ledande
nation inom informationsteknik- och
telekommunikationsområdet har ISA gjort
omfattande insatser, bl.a. i form av press- och
informationsseminarier, bearbetning av
analytiker, beslutsfattare och medier samt genom
publicering av sektorspecifikt
informationsmaterial.
Myndigheten har även genomfört ett bransch-
övergripande arbete för att samordna universitet,
forskningsinstitut, privata och offentliga aktörer
för en gemensam satsning på ett
mikroelektroniskt centrum i Norrköping
I enlighet med beslutet på grund av 1998 års
ekonomiska vårproposition inleddes budgetåret
1999 verksamheten med stöd till
näringslivsutveckling i Östersjöområdet, den s.k.
Österjömiljarden II. Verksamheten samordnas
med och kompletterar utvecklingssamarbetet
med Östersjöländerna. År 1999 fattade
regeringen beslut om fem insatser motsvarande
100 miljoner kronor. År 2000 har regeringen
under de första sju månaderna beslutat om
ytterligare 14 insatser motsvarande drygt 135
miljoner kronor. Besluten har innefattat stöd till
miljö- och energiprojekt, IT-satsningar, regionala
näringslivs-inriktade insatser och programmet
Marknadsplats Östersjön genom Exportrådet.
Medel ur anslaget har dessutom avsatts för
insatser i Öresundsregionen.
Sammanlagt har drygt 148 miljoner kronor
utbetalats. Särskild tonvikt har lagts vid små och
medelstora företags deltagande i
Östersjöhandeln.
Multilaterala insatser har främjats genom stöd
till Nordiska Investeringsbanken och
Världsbanken. Stöd har beviljats till
investeringsfrämjande åtgärder och till åtgärder
inom ramen för de regionala tillväxtavtalen.
En särskild Östersjöberedning tillkallades i
december 1998 med uppgift att utarbeta en
strategi för Sveriges agerande på det ekonomiska
området i Östersjöregionen samt lämna förslag
till prioriteringar, riktlinjer och
beredningsordning för stöd ur anslaget
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen.
Anslagets användning 1999-2000 följer
beredningens rekommendationer (SOU
1999:125). Detsamma gäller strävan att delegera
beslut om enskilda insatser till statliga
myndigheter eller andra statsstödda organ.
Utrikesdepartementet har därefter utfärdat
riktlinjer för anslagets användning. Regeringen
har i skrivelse till Riksdagen i september 1999
(1999/2000:7, Ekonomisk utveckling och
samarbete i Östersjöregionen) redovisat sin
strategi för ekonomisk utveckling och samarbete
i Östersjöregionen.
I enlighet med Östersjöberedningens
rekommendationer har medel avsatts till stöd för
projektexport i Östersjöregionen via
Regeringskansliets Projektexportsekretariat
inom UD. Projektexportsekretariatet har även
givits i uppdrag att inför och under det svenska
EU-ordförandeskapet utarbeta förslag inom
näringslivsområdet på hur EU:s samarbete i
norra Europa kan utvecklas, den s.k. "Nordliga
dimensionen".
I september 1999 inrättades det s.k.
Östersjömiljardsekretariatet vid
Utrikesdepartementets enhet för Central- och
Östeuropa. Sekretariatets uppgift är att
samordna hanteringen av Östersjömiljard II
samt utfasningen och uppföljningen av
Östersjömiljard I.
5.5.2 Insatser utanför politikområdet
Inom export- och investeringsfrämjandet är ett
flertal såväl statliga och kommunala som privata
aktörer verksamma. Exportrådet och ISA
eftersträvar ett bredare samarbete med dessa
inom sina respektive verksamhetsfält.
Genom Nämnden för Sverigefrämjande i
utlandet (NSU) med kansli på
Utrikesdepartementets press- och
informationsenhet finns ett forum för
informationsutbyte och gemensamt agerande
mellan de statliga och halvstatliga
organisationerna inom Sverigefrämjandet. NSU
tar initiativ till Sverigefrämjande projekt. Med
anledning av regeringens satsning på
Europafrågor i den ekonomiska
vårpropositionen 1998 (prop. 1997/98:150)
tillfördes anslaget C2 Övrig information om
Sverige i utlandet inom utgiftsområde 5
Utrikespolitik 2 miljoner kronor per år för
perioden 1999-2001.
Inrättandet av tre nya statliga myndigheter för
företagsutveckling, forskning och utveckling
samt omvärldsanalys den 1 januari 2001, kommer
att i viss mån påverka politikområdet och kräva
ett samarbete med berörda myndigheter
och organisationer inom export- och
investeringsfrämjandet.
5.6 Resultatbedömning
Målet för dåvarande verksamhetsområdet,
nuvarande politikområdet Utrikeshandel,
export- och investeringsfrämjande, var enligt
prop. 1999/2000:1 att medverka till
genomförandet av en effektiv inre marknad, ett
öppet och starkt multilateralt handelssystem,
ökad svensk export samt ökade utländska
direktinvesteringar i Sverige. Målet var vidare att
medverka till ekonomisk utveckling och ett ökat
välstånd i Östersjöregionen.
5.6.1 Resultat
Inom ramen för den gemensamma
handelspolitiken har Sverige aktivt verkat för
fortsatta liberaliseringar och regelförstärkningar
inom WTO och för en effektivare inre marknad
och en öppnare handelspolitik inom EU.
WTO:s ministerkonferens i Seattle 1999
misslyckades med att lansera en ny
förhandlingsrunda. Misslyckandet pekade på
behovet av att förnya den globala
handelspolitiken. Utvecklingsländernas särskilda
problem att implementera tidigare avtal bör
belysas mera, och möjligheterna att öka WTO:s
öppenhet ses över. Även förhållandet mellan
frihandeln och sociala aspekter behöver kunna
tas upp inom WTO. Ett huvudmål för EU är att
ett beslut om en ny förhandlingsrunda skall
fattas så snart som möjligt. I enlighet med
tidigare fattade beslut har förhandlingar under
2000 inletts rörande jordbruk och tjänster.
Kommerskollegium har bidragit till att
svenska intressen tas tillvara i det
handelspolitiska arbetet, bl.a. genom att granska
den handelshindrande effekten av nya regler och
bistå företag och enskilda när det gäller
handelshinder och problem på inre marknaden.
Genom ett aktivt deltagande i arbetet inom olika
internationella fora har kollegiet också
medverkat till mer effektiva internationella
handelsprocedurer.
Inom programmen Marknadsplats Europa och
Informationsteknik har Kommerskollegium
fortsatt att utveckla de två projekten
"Östersjöwebben", med syftet att främja handeln
i Östersjöregionen, samt "Gränslösa affärer",
med syftet att öka medvetandegraden hos
företagen om betydelsen av ett aktivt deltagande
i offentlig upphandling.
SWEDAC har aktivt verkat för att utveckla
svenska kontrollordningar i öppna system.
Sveriges engagemang på nordisk och
internationell nivå har medfört att Sverige i vissa
avseenden ses som ett föregångsland när det
gäller marknadskontroll.
Riksdagen beslutade under 1999 om
förändringar i ädelmetallagstiftningarna (prop.
1998/99:102, bet. 1999/2000:NU6, rskr
1999/2000:3. Dessa har inneburit att
verksamheten med kontrollstämpling av
ädelmetallföremål har minskat i Sverige.
Inom uppdragsverksamheten har SWEDAC
ackrediterat närmare 3 000 organ i Sverige för
olika uppgifter. Förutom i Sverige har
ackrediteringar företagits i Slovenien, Norge,
USA och Island. Handläggningstider för
nyackrediteringsärenden har utvärderats genom
stickprov.
Under 1999 ökade den svenska varuexporten
med 4 procent och varuimporten med 4 procent
i värde. Exporten gick främst till EU-länderna
(58,4 procent) och exportandelarna ökade till
EU-länderna samt Nord- och Sydamerika.
Tjänsteexporten ökade med 8 procent och
tjänsteimporten med 10 procent. Under första
kvartalet 2000 ökade den svenska exporten med
16 procent och importen med 17 procent i värde.
Exportrådet har för budgetåret 1999
rapporterat en positiv utveckling inom alla sina
verksamhetsområden. Exportrådet har hjälpt ett
ökat antal företag i olika skeden av
exportprocessen. Antalet små och medelstora
företag som exponerades på den utländska
marknaden ökade. Det kan bl.a. exemplifieras
genom ett markant ökat deltagande i
Exportrådets småföretagarprogram. Härigenom
skapas möjlighet till ökad export.
Inom verksamhetsområdet
exportinformation, som i huvudsak finansieras
med statliga medel, besvarades mer än 100 000
affärsförfrågningar, varav 75 000 vid
utlandskontoren. Undersökningar visar att
många av dessa förfrågningar leder till nya
exportaffärer. Satsningen på Internet har fortsatt.
Informationen har utökats och blivit mer
lättillgänglig. Den avgiftsfria rådgivningen har
blivit alltmer kvalificerad.
Under året har Exportrådet genomfört
småföretagsprogram och projekt med 1 350
företag, i många fall med finansiering med
statliga medel, såsom programmen
Marknadsplats Europa, Informationsteknik och
Marknadsplats Östersjön. Dessutom har
programmet Svensk Miljöteknikexport lanserats
där ett nätverk med 600 företag har aktiverats.
Inom Exportrådets Exportkonsulting, som är
helt företagsfinansierad, har konsultuppdrag för
cirka 1 500 företag utförts på Exportrådets
utlandskontor. Exportrådet har under 1999 och
första halvåret 2000 hjälpt allt fler svenska
IT-företag ut på olika marknader.
Exportrådets regionala närvaro har förstärkts,
främst genom så kallade Exportcentra som nu
finns på 21 platser i landet.
Svensk Exportkredits verksamhet bidrar till
att stärka svensk industris internationella
konkurrenskraft. Verksamheten har gynnats av
de rådande räntenivåerna på de statsstödda
exportkrediterna som under 1999 var
fördelaktigare än marknadsräntorna. Detta ledde
till en kraftig ökning av volymen av nya
exportkrediter i det statsstödda systemet. Även
under år 2000 fortsätter denna utveckling, vilket
återspeglas även av de stora innestående
offertvolymerna.
Exportkreditnämndens garantigivning är
viktig för att möjliggöra svensk projektexport
och har medverkat till att svenska exportföretag
kan erbjuda likvärdiga villkor i den
internationella konkurrensen om
exportkontrakten. EKN har 1999 lämnat
garantier på 19 större exportaffärer och två större
investeringsgarantier. Med större affärer avses de
affärer vars kreditbelopp inklusive kreditränta
överstiger 100 miljoner kronor. EKN har under
första halvåret 2000 lämnat exportkreditgarantier
på 17 större affärer.
Inflödet av direktinvesteringar i världen
uppgick till över 827 miljarder dollar under 1999,
vilket motsvarar en ökning med 78 procent
sedan 1997.
I Sverige uppgick inflödet av
direktinvesteringar till ca 502 miljarder kronor
under 1999, vilket motsvarar mer än en
tredubbling i förhållande till 1998 då inflödet
uppgick till 156 miljarder kronor. Utflödena av
direktinvesteringar från Sverige uppgick under
samma perioder till 165 respektive 194 miljarder
kronor.
ISA har medverkat i 125 investeringsbeslut
under 1999 mot 92 beslut 1998. Dessa beslut
ledde till drygt 1 300 nya arbetstillfällen, vilket
kan jämföras med ca 550 nya arbetstillfällen för
1998. Ungefär 950 arbetstillfällen bibehölls eller
övertogs genom förvärv av utländska ägare. Vid
årsskiftet 1999/2000 hade ISA en "kundstock"
om drygt 1 100 etableringar. Motsvarande siffra
ett år tidigare var 769. Etableringarna härrör från
i första hand Tyskland och USA.
ISA har under första halvåret 2000 i varierande
grad bidragit till 69 etableringar, vilket motsvarar
mer än en fördubbling jämfört med förra året.
Under 1999 har myndigheten framgångsrikt
bedrivit projekt på såväl regional som lokal nivå.
Verksamheten har präglats av olika typer av
samverkansformer som har givit långsiktiga
resultat i form av bl.a. ökad sysselsättning i
regionalpolitiskt prioriterade regioner.
Verksamheten inom Östersjömiljard II
startade i praktiken under första halvåret 2000.
Intresset från svenskt näringsliv, kommuner,
länsstyrelser och samarbetsländerna är stort.
Erfarenheterna av de insatser som genomförts
hittills har varit goda. Den verksamhet som
pågått längst, Marknadsplats Östersjön, har
kunnat bistå ett betydande antal mindre och
medelstora svenska företags marknadssatsningar.
5.6.2 Analys och slutsatser
Sverige har under 1999 och första halvåret 2000
bidragit till utvecklingen av en bättre fungerande
inre marknad inom EU och fortsatta handels-
liberaliseringar såväl regionalt som multilateralt.
I detta arbete har Kommerskollegium spelat
en viktig roll. Genom handelspolitiska
utredningar och verksamheter på inre
marknadsområdet har Kommerskollegium
bidragit till att svenska intressen har tagits tillvara
i det internationella och europeiska arbetet.
Regeringen anser att kollegiet har uppfyllt sitt
uppdrag att verka för en väl fungerande inre
marknad och ett öppet och starkt multilateralt
handelssystem och fortsatt liberalisering av
handeln.
Vad gäller funktionen "Utrikeshandel inom
civilt försvar" bedömer regeringen att det finns
förutsättningar för funktionen att, vid ett
förändrat omvärldsläge, kunna uppnå en god
förmåga inom de tidsramar som finns angivna
för förlängd anpassningsperiod för
beredskapsåtgärder.
Den inre marknadens funktion beror till stora
delar på hur frågor om fri varurörlighet hanteras,
däribland bedömning av överensstämmelse med
ställda säkerhetskrav. Det svenska systemet som
administreras av SWEDAC har rönt
internationell respekt. Regeringen gör vidare
bedömningen att SWEDAC:s verksamhet även
bidragit till en förbättrad marknadskontroll.
Genom Exportrådets verksamhet har små och
medelstora företag fått tillgång till kvalificerad
exportinformation och rådgivning av stor
betydelse för företagens exportansträngningar.
Regeringen anser att Exportrådet genomfört
åtgärder för att främja svensk export på ett
mycket positivt sätt och därmed aktivt bidragit
till att öka denna.
Under året har det statliga exportfrämjandet
genom Sveriges exportråd varit föremål för
särskild utredning. Utredningen skall bl.a. belysa
frågan om det statliga uppdraget till Exportrådet
överensstämmer med samhällsekonomiska mål
och företagens behov i olika delar av landet.
Utredaren förväntas redovisa sitt slutbetänkande
den 1 november 2000.
Svensk Exportkredit har 1999 och 2000 med
sin verksamhet inom exportfinansiering utgjort
ett viktigt bidrag för att stärka svensk industris
internationella konkurrenskraft. Regeringen
bedömer att SEK uppfyllt sitt uppdrag att inom
systemet för statsstödd exportkreditgivning
främja svensk export.
Exportkreditnämnden har med sin
garantigivning medverkat till att svenska
exportföretag kan erbjuda med
konkurrentländerna likvärdiga villkor i
konkurrensen om exportkontrakt. Regeringen
anser att EKN på ett framgångsrikt sätt har
förenat målet om garantigivning för svensk
exportindustri på gynnsamma villkor med målet
att verksamheten skall vara självbärande på sikt.
Under senare tid har EKN reserverat betydande
medel för att kompensera sig för den ökade
riskkoncentrationen. Detta eftersom stora
enstaka affärer med vissa länder har ökat
riskkoncentrationen i portföljen på ett sätt som,
enligt de principer EKN tillämpar, nödvändiggör
särskilda avsättningar. Detta har medfört ett
redovisat underskott första halvåret 2000. Hur
denna situation skall hanteras övervägs f.n. inom
regeringskansliet.
Främjandet av utländska direktinvesteringar i
Sverige är av stor betydelse för tillväxt och
sysselsättning, och ISA fyller här en central
funktion. Regeringen anser att ISA under 1999
har fullgjort uppdraget att främja utländska
direktinvesteringar i Sverige på ett mycket
förtjänstfullt sätt.
Regeringen ser det som angeläget att ISA
också fortsättningsvis aktivt samverkar med
lokala och regionala aktörer för att utveckla
investeringsfrämjandet, bl.a. genom
utbildningsverksamhet och samarbetsavtal.
Under 1999 har ISA utvecklat och infört en
förbättrad modell för uppföljning, mätning och
värdering av verksamhetens resultat. Regeringen
ser det som positivt att delegationen på detta sätt
har tagit fram ett effektivt styrinstrument för
bl.a. resursallokering och kvalitetssäkring.
Östersjöregionen är en av världens snabbast
växande regioner. Sverige och svenskt
företagande har en nyckelroll i denna dynamiska
process. Regeringen ser Östersjömiljarden II
som ett viktigt instrument för att förstärka
svenska företags position i Östersjöregionen och
att förbättra förutsättningarna för svenska
företags deltagande i utvecklingen av regionens
näringsliv. Erfarenheterna av hittills beslutade
insatser har varit goda. Anslaget kommer att
utvärderas i sin helhet när samtliga insatser är
genomförda.
5.7 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i revisionsberättelserna för år 1999
avseende myndigheterna inom politikområdet.
5.8 Budgetförslag
5.8.1 39:1 SWEDAC (Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll):
Myndighetsverksamhet
Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
15 763
Anslags-
sparande
232
2000
Anslag
17 200
Utgifts-
prognos
17 432
2001
Förslag
18 234
2002
Beräknat
18 599
1
2003
Beräknat
18 996
2
1 Motsvarar 18 234 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 18 234 tkr i 2001 års prisnivå.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet
för teknisk kontroll och nationellt
ackrediteringsorgan för laboratorier och för
certifierings-, provnings- och besiktningsorgan.
Myndighetsverksamheten omfattar ansvar för
den totala marknadskontrollen i Sverige (ett 20-
tal myndigheters tillsyn på marknaden av att
produkter uppfyller väsentliga säkerhets-, miljö-
och hälsokrav). Härutöver har SWEDAC ett
sektorsansvar för legal mätteknik, att varor håller
mått och vikt, samt ädelmetallkontrollen.
Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt
75 procent av SWEDAC:s omsättning.
Omfattningen och komplexiteten i
verksamheten, som bl.a. bygger på
internationella standarder, varierar kraftigt
mellan ackrediteringsområden. Som
ackrediteringsorgan har SWEDAC att i internt
och externt arbete uppfylla högt ställda
kvalitetskrav och genomgår internationella
kvalitetsrevisioner. SWEDAC:s kvalitetssystem
omfattar så väl ackrediteringsverksamheten som
myndighetsdelen.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet –
Ackreditering
Tusental kronor
Uppdrags-
verksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt-kostnad)
Utfall 1999
(varav
tjänsteexport)
64 514
64 186
328
Prognos 2000
(varav
tjänsteexport)
66 400
68 100
-1 700
Budget 2001
(varav
tjänsteexport)
65 000
66 100
-1 100
Budget 2002
66 000
66 600
-600
Budget 2003
67 500
67 500
0
Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.
Intäkterna inklusive ränta har 1999 ökat med
nästan 13 procent, vilket innebär en
volymökning på ca 10 procent, varav 6 procent
beror på den kraftigt ökade
projektverksamheten. Kostnaderna har ökat med
nästan 8 procent. Resultatet är ett överskott på
328 000 kr (1998 ett underskott på 1 814 000 kr)
mot ett budgeterat underskott på 1 700 000 kr.
Resultatförbättringen är huvudsakligen en
produkt av volymökningen och en procents
högre pris än budgeterat.
5.8.2 39:2 Kommerskollegium
Tabell 5.4 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
51 022
Anslags-
sparande
4 280
2000
Anslag
56 776
Utgifts-
prognos
59 613
2001
Förslag
57 567
2002
Beräknat
58 819
1
2003
Beräknat
60 142
2
1 Motsvarar 57 576 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 57 576 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar Kommerskollegiums
verksamhet. Kollegiet är central
förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och
handelspolitik. Kommerskollegium är även
funktionsansvarig myndighet för funktionen
Utrikeshandel inom civilt försvar.
Utöver det egna anslaget har myndigheten
tillförts medel från anslaget E2 Exportfrämjande
verksamhet. Dessa medel används för insatser
inom programmen Marknadsplats Europa och
Informationsteknik.
Regeringens överväganden
I samband med Sveriges ordförandeskap i EU
första halvåret 2001 skall kollegiet ha en ökad
beredskap att bistå Regeringskansliet i det
löpande arbetet. Detta gäller särskilt arbetet
inom den gemensamma handelspolitiken (133-
kommittén, dess underkommittéer och EG:s
tullunion), arbetet för en ny WTO-runda,
pågående WTO-förhandlingar om jordbruks-
och tjänstehandel, arbetet för att förbättra den
inre marknadens funktion (Inremarknadsrådet
och dess beredande underorgan, arbetet med
ekonomiska reformer på den inre marknaden)
och förhandlingsarbetet i förhållande till länder
utanför EU om slutande av MRA-avtal (Mutual
Recognition Agreements). Vidare är kollegiets
roll som samordningscentral och kontaktpunkt,
liksom information om denna funktion, viktig.
Regeringen fattade den 6 april 2000 beslut om
hur det utgående anslagssparandet som översteg
tre procent av anslaget för 1999 skall disponeras.
Beslutet innebar att 1 367 000 kronor av det
anslagssparande som översteg tre procent skall
disponeras av myndigheten. Anslagssparandet
avses delvis användas för delfinansiering av den
skuld som Kommerskollegium har till Statens
fastighetsverk.
Tabell 5.5 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
56 776
Pris- och löneomräkning
791
Förslag 2001
57 567
5.8.3 39:3 Exportfrämjande verksamhet
Tabell 5.6 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
152 445
Anslags-
sparande
5 525
2000
Anslag
178 656
Utgifts-
prognos
185 367
2001
Förslag
173 656
2002
Beräknat
135 656
2003
Beräknat
135 656
Anslaget E2 finansierar det statliga uppdraget till
Sveriges Exportråd (Exportrådet) samt de
särskilda treåriga (1999-2001) programmen
Marknadsplats Europa och Informationsteknik.
Sveriges exportråd drivs sedan 1972
gemensamt av staten och näringslivet genom
Sveriges Allmänna Exportförening. Exportrådets
verksamhet grundar sig på ett avtal mellan de
båda huvudmännen. Nu gällande avtal är från år
2000.
Exportrådets verksamhet inriktas på tre
områden: Exportinformation, Exportutveckling
och Exportkonsulting. Exportinformationen
finansieras i huvudsak med statliga medel. Många
exportutvecklingsprojekt är delfinansierade med
statliga medel, medan exportkonsulting sker på
marknadsmässiga grunder.
Regeringens överväganden
Programmen Marknadsplats Europa och
Informationsteknik som inleddes 1999 bör
fortsätta även under 2001. Programmen har
inriktats på att främja i första hand små och
medelstora företags handel med Europa. Vad
avser åtgärder av övergripande branschkaraktär
kan även utomeuropeiska marknader komma
ifråga.
Under året har det statliga exportfrämjandet
genom Sveriges exportråd varit föremål för
särskild utredning. Utredaren förväntas redovisa
sitt slutbetänkande den 1 november 2000.
Med anledning av Sveriges ordförandeskap i
EU första halvåret 2001 förutser regeringen att
Exportrådet anordnar särskilda exportfrämjande
aktiviteter i Sverige och vissa andra europeiska
länder.
Tabell 5.7 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
178 6561
Anslagsminskning
-5 000
Förslag 2001
173 656
1Varav Marknadsplats Europa 28 000 tkr och IT-program 10 000 tkr.
5.8.4 39:4 AB Svensk Exportkredits
statsstödda exportkreditgivning
Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
5 874
Anslags-
sparande
4 613
2000
Anslag
1 172
Utgifts-
prognos
2 800
2001
Förslag
136
2002
Beräknat
138
1
2003
Beräknat
141
2
1 Motsvarar 136 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 136 tkr i 2001 års prisnivå.
Svensk Exportkredits verksamhet syftar främst
till att tillhandahålla medellång och lång
exportfinansiering till svenska företag.
Anslaget disponeras för ersättning till Svensk
Exportkredit (SEK) för eventuellt underskott
som utgör skillnaden mellan intäkter och
kostnader inom ramen för systemet med
statsstödda exportkrediter. Skillnaden utgörs
huvudsakligen av skillnaden mellan ränteintäkter
och räntekostnader. Villkoren för statsstödda
krediter följer den överenskommelse om statligt
stöd vid exportkreditgivning som Sverige
godkänt inom ramen för OECD.
Systemet med statsstödda exportkrediter gav
per 1999 ett överskott på 152 miljoner kronor.
Systemet med statsstödda krediter till u-länder
gav per 1999 ett underskott på 509 miljoner
kronor. Kostnaderna för u-krediterna minskar i
takt med att dessa åtaganden upphör. SEK
budgeterar ett överskott i det statsstödda
systemet såväl för budgetåret 2000 som för de
närmast följande budgetåren.
Svensk Exportkredit AB fick den 29 juni 2000
en ny ägarstruktur. Statens ägarandel har ökat till
65 procent genom en fondemission. ABB
Structured Finance Investment AB (ABB) har
köpt de aktier som tidigare tillhörde de svenska
affärsbankerna. ABB äger därmed 35 procent av
aktierna i SEK. Genom denna överenskommelse
behålls den nuvarande strukturen med staten och
näringslivet som delägare av SEK. Som ett led i
denna ägarförändring ändrades även
bolagsordningen för att tillåta att SEK, förutom
att bedriva finansieringsverksamhet för att främja
svensk exportindustri och svenskt näringsliv,
även kan engagera sig i annan svensk och
internationell finansieringsverksamhet på
kommersiella grunder. Därmed kan
finansieringsverksamheten breddas och utvidgas
till att även omfatta projekt som indirekt gynnar
svensk exportindustri.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad
regeringen föreslår om AB Svensk Exportkredits
verksamhet.
Anslaget disponeras för ersättning för
underskott som utgör skillnad mellan ränteintäkt
och räntekostnad i olika valutor. Dessa
ränteskillnader avtar i takt med att gamla krediter
förfaller. Anslagsminskningen under budgetåret
2001 beror på att de minskade utgifterna främst
belastar anslagssparandet.
Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 172
Pris- och löneomräkning
2
Minskat resursbehov
-1 038
Förslag 2001
136
5.8.5 39:5 Investeringsfrämjande
Tabell 5.10 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
55 386
1
Anslags-
sparande
10 014
2000
Anslag
49 393
Utgifts-
prognos
59 407
2001
Förslag
51 357
2002
Beräknat
52 349
1
2003
Beräknat
53 445
2
1 Motsvarar 51 357 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 51 357 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar verksamheten vid
Delegationen för utländska investeringar i
Sverige (Invest in Sweden Agency, ISA).
Verksamheten finansieras dels med
anslagsmedel, dels med bidrag från regeringen
avseende regionalpolitiska medel och från
partners i projektverksamheten.
Regeringens överväganden
Som ett led i regeringens styrning och
uppföljning av ISA:s arbete initierades i början av
år 2000 en utvärdering av vissa delar av
myndighetens verksamhet. Utredarna
konstaterade bl.a. att utväxlingen av
anslagsmedlen i ISA är hög. En mer omfattande
s.k. beslutsutvärdering av myndigheten kommer
att genomföras efter det att den har verkat i fem
år, dvs. i början av 2001.
Med anledning av Sveriges ordförandeskap i
EU första halvåret 2001 förutser regeringen att
ISA anordnar särskilda investeringsfrämjande
aktiviteter i Sverige och vissa andra europeiska
länder.
Tabell 5.11 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
49 393
Pris- och löneomräkning
1 964
Förslag 2001
51 357
5.8.6 39:6 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen
Tabell 5.12 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
43 000
Anslags-
sparande
107 000
2000
Anslag
100 000
Utgifts-
prognos
157 000
2001
Förslag
300 000
2002
Beräknat
250 000
2003
Beräknat
200 000
Riksdagen beslutade våren 1998 att anslå en
miljard kronor för näringslivsutveckling i
Östersjöregionen under en femårsperiod. Det
övergripande målet för insatsen var att, utifrån
ett svenskt intresse, stimulera
näringslivsutveckling i och handel med länderna i
denna region.
Medlen skall användas för
näringslivssatsningar och omfatta stöd till såväl
företagsetableringar som projektexport och
marknadssatsningar samt stöd till angelägna
miljö- och energisatsningar. Även vissa
främjande- och informationsinsatser i regionen
kan komma ifråga. Särskild vikt skall fästas vid
små och medelstora företags deltagande i
Östersjöhandeln. Verksamheten skall samordnas
med och komplettera utvecklingssamarbetet
med Östersjöländerna. I enlighet med förslag
från Östersjöberedningen har målet för
insatserna preciserats till att vara att förstärka
svenska företags position i Östersjöregionen och
att förbättra förutsättningarna för svenska
företags deltagande i utvecklingen av regionens
näringsliv.
Regeringens överväganden
Anslaget för budgetåret 1999 var 150 miljoner
kronor. För budgetåret 2000 anslogs 100
miljoner kronor. Regeringen föreslår att 300
miljoner kronor anslås för ändamålet för
budgetåret 2001.
Inom ramen för anslaget
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
avsattes i 2000 års ekonomiska vårproposition
medel för att finansiera utgifter för
integrationsfrämjande åtgärder i
Öresundsregionen. De samlade utgifterna för
perioden 2000–2003 beräknas till 60 miljoner
kronor.
Eftersom Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen är ett tidsbegränsat program
belastas anslaget med vissa förvaltningsutgifter.
Utfallet 2000 beräknas till 1,3 miljoner kronor.
För 2001 avses högst 2,5 miljoner kronor avdelas
för förvaltningsutgifter.
Tabell 5.13 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
100 000
Anslagsökning
200 000
Förslag 2001
300 000
5.8.7 39:7 Avgifter till internationella
handelsorganisationer
Tabell 5.14 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
10 695
1
Anslags-
sparande
2000
Anslag
16 810
2
Utgifts-
prognos
12 458
2001
Förslag
16 810
2002
Beräknat
16 810
2003
Beräknat
16 810
1 Redovisat belopp för 1999 avser utgifter under anslaget G4 Avgifter till vissa
internationella organisationer, anslagspost 2, för avgifter till internationella
handelsorganisationer.
2 Nytt anslag.
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella
närings- och handelspolitiska organ.
Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta
samt fluktuationer i valutakurser.
Anslaget disponeras av regeringen och belastas
främst för avgifter och bidrag till nedanstående
organ. Deltagandet bedöms av regeringen som
nödvändigt för att möjliggöra svensk påverkan
på den internationella utvecklingen, för ett aktivt
svenskt deltagande i internationellt samarbete
samt för informationsinhämtning på för Sverige
viktiga områden. Anslaget täcker avgifter till
följande organisationer:
- Världshandelsorganisationen (WTO)
- Internationella rådet för samarbete
på tullområdet (WCO)
- Internationella Tulltariffbyrån
- Internationella Kaffeorganisationen (ICO)
- Internationella Kakaoorganisationen
(ICCO)
- Internationella Naturgummiorganisationen
(INRO) (Under avveckling)
- Internationella Byrån för Utställningar
i Paris (BIE)
- Europeiska Organisationen för Provning
och Kontroll (EOTC).
Regeringens överväganden
Tabell 5.15 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
16 810
Förslag 2001
16 810
5.8.8 Exportkreditnämnden
Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att
främja svensk export genom utfärdande av
garantier. Garantierna skyddar mot förlustrisk i
samband med export till och investeringar i
utlandet.
Verksamheten skall bedrivas så att den är
självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd
åt den svenska exporten som motsvarar vad
konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.
EKN uppvisade för 1999 ett positivt resultat,
främst beroende på ökade premieintäkter och
återvinningar. Överskottet uppgick till 345
miljoner kronor. Under första halvåret 2000
redovisar EKN ett underskott på 3 273 miljoner
kronor. Detta är en följd av att stora enstaka
affärer med vissa länder har ökat
riskkoncentrationen i portföljen på ett sätt som,
enligt de principer EKN tillämpar, nödvändiggör
särskilda avsättningar.
Ramutnyttjandet uppgick den 31 december
1999 till 99,6 miljarder kronor för ordinarie
exportkreditgarantier och till 3,5 miljarder
kronor för investeringsgarantier. Siffrorna avser
nettoengagemanget efter schablonmässiga
justeringar av utfästelsebeloppen.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.16 Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverk-
samhet
Intäkter
Kostnader
Reslultat
(Intäkt-kostnad)
Utfall 1999
1 860 000
519 600
1 340 400
Prognos 2000
2 292 000
484 950
1 807 050
Budget 2001
2 322 000
604 450
1 717 550
Budget 2002
2 332 750
710 700
1 622 050
Budget 2003
2 332 750
710 700
1 622 050
Budget och prognos är upprättade enligt
kassamässiga principer till skillnad från EKN:s
årsredovisning som upprättats enligt riskmässiga
principer. De senare belastas även av
reservationer för riskerna i engagemang och
skadefordringar.
Utöver intäkter i form av garantipremier
redovisar EKN stora intäkter i form av
återvinningar. Av kostnaderna utgör huvuddelen
skadeutbetalningar. Skadeutbetalningar är svåra
att prognostisera och beror till stor del på
omvärldsfaktorer.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att EKN även för 2001 skall
beviljas obegränsad upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret för att kunna infria gjorda
åtaganden om likvida reserver ej är tillräckliga.
Regeringen föreslår att EKN fortsatt har en
låneram på 8 miljoner kronor för investeringar.
Regeringen föreslår vidare att ramarna för
garantigivningen under år 2001 höjs till 150
miljarder kronor för ordinarie
exportkreditgarantier. Detta då man räknar med
att dessa åtaganden kommer att öka kraftigt
under 2001. Ramen för investeringsgarantier
föreslås förbli 10 miljarder kronor.
6 Konsumentpolitik
6.1 Omfattning
Till konsumentområdet hör
Marknadsdomstolen, Konsumentverket (och
Konsumentombudsmannen), Allmänna
reklamationsnämnden,
Fastighetsmäklarnämnden samt tillsyn av
Resegarantinämnden. Inom kort inrättas också
ett informationscenter för gränsöverskridande
konsumentfrågor inom Konsumentverkets
myndighetsstruktur, en så kallad Euroguichet,
i Stockholm. Vidare ingår frågor som rör stöd
till konsumentorganisationer och
konsumentforskning samt bidrag till
miljömärkning av produkter.
Konsumentpolitiken består därutöver av en
rad insatser inom andra politikområden som
beskrivs nedan.
6.2 Utgiftsutveckling
Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
20001
Utgiftsprognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
40:1 Marknadsdomstolen
5,5
4,4
6,7
5,1
6,7
6,8
40:2 Konsumentverket
78,2
84,6
86,3
93,0
92,1
94,1
40:3 Allmänna reklamationsnämnden
14,8
16,1
16,7
16,7
15,6
16,0
40:4 Fastighetsmäklarnämnden
6,8
7,8
8,1
7,7
7,0
7,2
40:5 Stöd till konsumentorganisationer1
4,1
6,1
6,1
-
-
-
40:5 Åtgärder på konsumentområdet2
-
-
-
10,0
6,2
6,2
40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter5
3,8
4,6
4,6
40:7 Bidrag till miljömärkning av produkter4
2,8
3,9
3,9
-
-
-
F6 Stöd till konsumentforskning3
2,4
0,7
0,7
-
-
-
Totalt för Politikområde Konsumentpolitik
114,6
123,6
128,5
136,3
132,2
135,0
1Anslaget upphör i sin nuvarande form fr.o.m 2001. Anslaget slås ihop med anslaget 40:6 fr.o.m. 2001 och byter namn till Åtgärder inom konsumentområdet. Se
vidare under Budgetförslag.
2Anslaget 40:5 slås ihop med anslaget 40:6 Stöd till konsumentforskning fr.o.m. 2001. Se vidare under Budgetförslag.
3Anslaget Stöd till konsumentforskning upphör fr.o.m. 2001 och slås ihop med anslaget 40:5 och ersätts av nuvarande anslaget 40:7 Bidrag till miljömärkning av
produkter. Se vidare under Budgetförslag.
4Anslaget bidrag till miljömärkning av produkter byter anslagsbeteckning till 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter till följd av borttagandet av anslaget 40:6
Stöd till konsumentforskning. Se vidare under Budgetförslag.
5Anslaget bidrag till miljömärkning av produkter byter anslagsbeteckning till 40:6, Bidrag till miljömärkning av produkter till följd av borttagandet av anslaget 40:6
Stöd till konsumentforskning. Se vidare under Budgetförslag
.
6.3 Mål
I början av 1999 tillsatte regeringen en parla-
mentarisk kommitté, Konsumentpolitiken inför
ett nytt sekel (dir 1999:1). Utredningen har i
april i år överlämnat betänkandet ”Starka
konsumenter i en gränslös värld”, SOU 2000:29.
De nuvarande målen bibehålls i avvaktan på
pågående beredning av kommitténs förslag och
den planerade konsumentpolitiska propositionen
senare i höst.
Målen för konsumentpolitiken år 2000 gäller
tills vidare, dvs:
1. att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser effektivt,
(Hushållningsmålet)
2. att ge konsumenterna en stark ställning på
marknaden, (Marknadsmålet)
3. att skydda konsumenternas hälsa och
säkerhet, (Säkerhetsmålet) och
4. att medverka till att sådana produktions- och
konsumtionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar till en
långsiktigt hållbar utveckling (Miljömålet).
6.4 Politikens inriktning
Övergripande inriktning
Konsumentpolitiken är en viktig del av
välfärdspolitiken. Aktiva och välinfomerade
konsumenter kan bättre ta tillvara sina
rättigheter och välja rätt på den alltmer
internationaliserade marknaden. Insatser för
ökad produktsäkerhet, inom området finansiella
tjänster, och stöd till konsumentorganisationer
och lokal konsumentrådgivning är särskilt
angelägna, samt att bibehålla och utveckla nivån
på svensk konsumentpolitik Det behövs
särskilda insatser för att stödja de mest
resurssvaga konsumenterna. Konsumentfrågorna
är prioriterade i Sveriges EU-arbete.
Konsumentfrågor är en fortsatt viktig fråga
under Sveriges EU-ordförandeskap den
kommande våren. Sverige skall i EU-arbetet
verka för att ge konsumenterna en stark ställning
på marknaden samt att främja konsumenternas
intressen och inflytande i ett integrerat Europa.
Genomförandet av ett informellt ministerråd för
inremarknads- och konsument ministrar om
konsumentfrågor i Sverige under Sveriges
ordförandeskap utgör en viktig uppgift för nästa
års konsumentpolitiska arbete.
Prioriteringar under 2001
Följande prioriteringar, per mål, gäller på
konsumentområdet 2001.
1. Under målet att ge konsumenterna en stark
ställning på marknaden är arbetet vad gäller
finansiella tjänster för närvarande aktuellt
samt omfattande och kräver därför mycket
uppmärksamhet. Exempelvis kommer frågan
om finansiell rådgivning att studeras närmare
av regeringen.
2. Att konsumenterna har tillgång till bra
utbildning, information och vägledning är
enligt regeringen en förutsättning för en
fungerande konsumentpolitik. Detta följer
under målet att ge hushållen goda möjligheter
att utnyttja sina resurser effektivt. Arbetet
med att stärka konsumenterna inom detta
område fortskrider Därför kommer resultatet
av Konsumentverkets uppdrag om att utreda
en eventuell boenderådgivning att hanteras
skyndsamt. Även Konsumentverkets nya
Internetsatsning inbegrips inom detta mål.
3. Att stärka de frivilliga organisationernas roll
inom konsumentpolitiken är prioriterat,
något som faller under alla de fyra
konsumentpolitiska målen. Av denna
anledning kommer det i samband med
genomförandet av det Informella
minsterrådet för Inre marknads- och
Konsumentministrar om konsumentfrågor i
Lund att anordnas ett seminarium för de
europeiska konsumentorganisationerna.
Folkrörelsernas medverkan är avgörande i
konsumentpolitiken, dels för att öka det
lokala engagemanget i olika
konsumentpolitiska frågor dels för att nå ut
till nya grupper.
4. En satsning på samhällets svaga grupper
fortsätter. Även denna satsning stödjer alla de
fyra målen för konsumentpolitiken.
5. Under det tredje målet som avser att skydda
konsumenternas hälsa och säkerhet kommer
ökade insatser bl.a. på området
marknadskontroller att genomföras.
6. Det fjärde konsumentpolitiska målet inryms
bl.a. i idrifttagandet av en miljödatabas
6.5 Insatser
6.5.1 Statliga insatser under året
Hushållningsmålet
Konsumentverket har genomfört pris- och
matkostnadsundersökningar, samt praktiskt stöd
till lokala konsumentvägledare m.m.
Marknadsmålet
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen
(KO) fullgör uppgifter enligt ett tjugotal lagar.
KO kan i vissa fall utfärda förbudsförelägganden
samt biträda enskilda konsumenter i principiellt
viktiga tvister.
Konsumentverkets/KO:s arbete för en hög
efterlevnad av den konsumentskyddande
lagstiftningen hos näringsidkare och
branschöverenskommelser, bl.a. om
förbättringar av avtalsvillkor, är betydelsefull för
att stärka konsumenternas ställning på
marknaden.
Marknadsdomstolen (MD) är en
specialdomstol i enlighet med lagen (1970:417)
om marknadsdomstol m. m. som handlägger ett
sextontal lagar. Det övergripande målet för
Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt
och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden
som den har att handlägga samt att leda
rättsutvecklingen och främja en enhetlig
rättstillämpning inom det marknadsrättsliga
området. Marknadsdomstolen är första och enda
instans i mål enligt avtalsvillkorslagarna,
produktsäkerhetslagen och lagen om ingripande
mot otillbörligt beteende avseende offentlig
upphandling och sedan 1 juli 1998 första och
enda instans i vissa mål och ärenden enligt
konkurrenslagen. Fr.o.m. den 1 april 1999 är
Marknadsdomstolen första och sista instans i
marknadsföringsmål ifråga om förbud och
åläggande enligt marknadsföringslagen (MFL).
Om det samtidigt med talan om förbud eller
åläggande väcks en talan om
marknadsföringsavgift eller skadestånd skall
dock en talan om förbud eller åläggande väckas
vid Stockholms tingsrätt.
Allmänna reklamationsnämnden (ARN)
Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift
att pröva tvister mellan konsumenter och
näringsidkare rörande varor, tjänster och andra
nyttigheter som tillhandahållits huvudsakligen
för enskilt bruk, så kallade konsumenttvister
samt ge rekommendationer om hur tvister bör
lösas. Nämnden skall också yttra sig i
konsumenttvister på begäran av domstolar,
stödja den kommunala
konsumentverksamhetens medling i
konsumenttvister genom bland annat utbildning,
rådgivning och information samt informera
konsumenter och näringsidkare om nämndens
praxis.
Fastighetsmäklarnämnden (FMN) ansvarar för
registrering av och tillsyn över
fastighetsmäklare enligt fastighetsmäklarlagen
(1995:400) och Fastighetsmäklarförordningen
(1995:1028), dvs. prövning av att den som
registreras som fastighetsmäklare har relevant
utbildning, är lämplig och i övrigt uppfyller
uppställda formella krav samt även i övrigt
iakttar god fastighetsmäklarsed.
FMN skall även föra talan i domstol samt
sprida information om god fastighetsmäklarsed.
Säkerhetsmålet
Konsumentverket genomför fortlöpande mark-
nadskontroller inom de prioriterade
produktgrupperna, t.ex. leksaker och personlig
skyddsutrustning, för att kontrollera
regelefterlevnaden. Resultatet redovisas i olika
former. Verket medverkar även aktivt inom det
internationella standardiseringsarbetet för ökad
produktsäkerhet. MD prövar
produktsäkerhetsfall på talan av KO.
Miljömålet
Konsumentverket har gett ut föreskrifter om
tillämpning av miljömärkning samt granskat
miljöargument i marknadsföringen planenligt.
6.5.2 Insatser utanför politikområdet
Konsumentfrågor återfinns inom i stort sett alla
samhällsområden och det är därför viktigt att
konsumentpolitiken får ett större genomslag på
alla nivåer i samhället. Kopplingarna är starkast
till utgiftsområdena 2, 5, 16 och 19-23. De rör
bl.a. konsumentfrågor avseende finansiella
tjänster, livsmedel, el och tele samt handels-,
närings- och konkurrenspolitiken. De
myndigheter som närmast berörs är Post- &
Telestyrelsen, Konkurrensverket,
Energimyndigheten och Livsmedelsverket m.fl.
Hushållningsmålet
Konsumentverket har av regeringen i uppdrag att
utreda förutsättningarna för att inrätta en
boenderådgivning efter samma mönster som
stiftelserna stiftelserna Konsumenternas
Bankbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå.
Redovisning sker senast den 2 oktober 2000.
Under en rad år har regeringen beviljat bidrag
till paraplyorganisationerna Sveriges
Konsumentråd och Sveriges Konsumenter i
Samverkan och till projektstöd. Detta dels för att
stimulera uppbyggnaden och tillkomsten av nya
ideella konsumentorganisationer och dels för att
de spelar en viktig roll i det nordiska och
europeiska samarbetet. Denna insats faller under
alla de konsumentpolitiska målen.
En majoritet av Sveriges kommuner (238 av
289) tillhandahåller lokal konsumentverksamhet
av varierande omfattning. För verksamhetsåret
1999 hade 90 procent av Sveriges befolkning
tillgång till kommunal konsumentrådgivning,
vilket är en förbättring med två procentenheter
från föregående år. Verksamheten avser bl.a.
rådgivning till enskilda konsumenter före köp,
reklamationer och klagomål på varor och
tjänster, konsumenträttigheter samt
hushållsekonomisk rådgivning.
Konsumentverket är ansvarig för
tillhandahållandet av det stöd och material som
kommunerna är i behov av för att erbjuda
konsumentrådgivningen. Även denna insats
berör konsumenterna enligt samtliga
konsumentpolitiska mål.
Marknadsmålet
Inom området finansiella tjänster är även
stiftelserna Konsumenternas Bankbyrå och
Konsumenternas Försäkringsbyrå verksamma.
Byråerna arbetar med fördjupad
konsumentrådgivning och bekostas av
näringslivet. Staten är genom Konsumentverket
och Finansinspektionen representerade i
styrelserna och utgör en majoritet i respektive
styrelse.
Miljömålet
Det nordiska systemet för miljömärkning av
produkter bedrivs också i ett av staten och
Standardiseringen i Sverige (SIS) gemensamt ägt
icke vinstgivande bolag, SIS Miljömärkning AB.
6.6 Resultatbedömning
6.6.1 Resultat
Hushållningsmålet
Konsumentverket skall bl.a. arbeta för att
informationen förbättras om hur hushållen,
genom sitt val av inköpsställe, kan påverka sina
kostnader för dagligvaror. Under hösten 1999
har undersökningar genomförts i 31 kommuner.
Undersökningen visade att det förekommer
stora regionala skillnader, där orterna i Västra
Götaland uppvisade 14-18 procent lägre
matkostnader än övriga. Undersökningen visade
även att det förekommer stora skillnader mellan
butikerna på en och samma ort.
Konsumentverket bedömer att upprepade
matkostnadsundersökningar bidrar till ökad
konkurrens och därmed lägre priser. Detta
eftersom det råder en tendens att orter som för
första gången ingår i undersökningen i
genomsnitt har högre priser än de övriga orterna.
Konsumentverket skall även arbeta för en
förbättrad information och utbildning i
hushållsekonomiska frågor. För tredje året i rad
har Konsumentverket genomfört en
enkätundersökning i skolorna om ungdomars
kunskaper i hushållsekonomi. Medelvärdet för
de hushållsekonomiska kunskapsfrågorna
förbättrats i relation till föregående år.
Under hushållningsmålet återfinns även
delmålet att följa upp och analysera utvecklingen
av utbudet av grundläggande servicefunktioner i
glesbygds-, landsbygds- och skärgårdsområden.
Konsumentverket har under detta
verksamhetsmål startat uppbyggnaden av en
geografisk databas avseende hushållens tillgång
till service.
Allmänna reklamationsnämnden skall stödja
den kommunala konsumentverksamhetens
medling i konsumenttvister genom bland annat
utbildning, rådgivning och information samt
informera konsumenter och näringsidkare om
nämndens praxis. I de ärenden som inkommit till
nämnden under 1999 har 54procent av
anmälarna varit i kontakt med den kommunala
konsumentverksamheten, vilket är oförändrat
från föregående år.
Under 1997 och 1998 hade ARN i uppdrag av
regeringen att för 10-20 kommuner i ett
representativt urval, redovisa antalet tvister som
hanterats av den kommunala
konsumentverksamheten och andelen som förts
vidare till ARN. För 1999 uppdrogs åt ARN att
utvärdera undersökningarna och lämna en
rekommendation för det fortsatta arbetet med
det ursprungliga uppdraget. ARN fann att det av
undersökningarna inte gick att dra några
slutsatser hur antalet tvister som förs till
nämnden kan minskas.
Totala antalet telefonsamtal till ARN under
1999 uppgick till 27 000, vilket innebär att en
betydande insats ägnas åt denna hantering.
ARN har rönt stor framgång i sitt
internationella arbete med att presentera och få
gehör för den svenska modellen för tvistlösning
på konsumentområdet. Det har resulterat i
internationell uppmärksamhet, vilket i sin tur
medfört ett ökande engagemang i internationella
fora samt utländska besök.
Under 1999 har ARN:s verksamhet berörts i
drygt 500 tidningsartiklar och ett stort antal
radio- och TV-sändningar.
Marknadsmålet
Marknadsdomstolen: Under året har MD avgjort
30 mål enligt konkurrenslagen, vilket är en
ökning med 8 mål från 1998. Enligt
marknadsföringslagen (MFL) har det inkommit
43 mål 1999, vilket är en ökning med 28 mål från
föregående år. Av dessa har enskild part
överklagat 9. MD har under året avgjort 17
ärenden som faller under MFL, vilket är en
ökning med 4 ärenden jämfört med föregående
år.
Styckkostnaden per domar och beslut har
minskat med 22 000 kronor från 1998, vilket
enligt MD beror på det senaste årets höga
måltillströmning.
Konsumentverket skall genom att tillämpa
konsumentskyddslagstiftningen stärka
konsumenternas ställning på marknaden.
KO har under 1999 fört fem fall till MD,
vilket är en ökning från föregående år med 3 fall.
KO har även utfärdat 31
förbudsförelägganden och 9
informationsförelägganden, vilket också utgör en
ökning på 2 respektive 3 fall från föregående år.
22 ansökningar om KO:s biträde har kommit
in, varav KO i 14 fall beslutat att det inte finns
tillräckliga skäl att biträda tvisten.
Grupptalan i Allmänna
Reklamationsnämnden (ARN) har endast
nyttjats en gång under året. ARN biföll KO:s
yrkande.
Antalet ärenden som inkommit under 1999
har totalt sett ökat med ca 18 procent från 1998.
Under året har den kommunala
konsumentvägledningen ökat med tre
kommuner och därmed har 238 av landets 289
kommuner tillgång till denna tjänst.
Allmänna reklamationsnämnden: Antalet
ärenden som har inkommit till nämnden uppgick
till 7 182, vilket innebär en ökning sedan
föregående år med ca 5,5 procent.
Ärendebalansen har minskat med närmare 100
ärenden. Antalet ärenden som har avgjorts i sak
har ökat från föregående år. Den genomsnittliga
handläggningstiden under 1999 var för ärenden
avgjorda med intresseledamöter 4,7 månader och
för ärenden avgjorda utan intresseledamöter 1,7
månader. Detta uppfyller väl regeringens
uppsatta mål om 5 respektive 2 månaders
handläggningstid. Följsamheten till nämndens
beslut har ökat och var vid nämndens
undersökningar 76 procent för första halvåret
1999 jämfört med 72 procent för första halvåret
1998. Bäst följsamhet uppvisas på bank- och
försäkringsavdelningen (100 procent). En del
företag ger rättelse sedan nämndens
undersökningar avslutats. ARN bedömer därför
att följsamheten till besluten är högre än vad som
redovisas i årsredovisningen.
Fastighetsmäklarnämnden har beslutat att
samtliga registrerade mäklare någon gång under
en femårs period skall kontrolleras vad gäller
skulder och brottslighet. Under 1999
genomfördes 937 stycken sådana kontroller. I 20
av dessa gjordes mer ingående utredningar, vilket
i sin tur ledde till att registreringen återkallades
för 5 mäklare.
Under 1999 genomförde nämnden tre stycken
fördjupade kontroller vilket innebär att en
mäklares samtliga akter och ekonomi genomgås.
Under 1999 anmäldes tre personer till åklagare
för att de verkat utan att ha erforderlig
registrering som mäklare.
Under 1999 initierades 229 ärenden som rör
lämplighetsprövning, vilket är en minskning med
23 procent från föregående år. Av dessa var 45
ärenden egeninitierade. Nämnden avgjorde
under samma period 245 ärenden. Från att
tidigare i stort sett ha inriktat granskningen på
vissa moment i enskilda förmedlingsuppdrag har
FMN i de handlagda ärendena inriktat sin tillsyn
på en bredare granskning av mäklarnas sätt att
utföra sina uppdrag.
Under 1999 handlades 775 ärenden avseende
kontroll av om mäklarna uppfyllde de formella
kraven. Det resulterade i återkallelse av
registreringen för 193 mäklare.
FMN beräknar i sitt budgetunderlag att 1,5
årsarbetskrafter och 1,3 miljoner kronor går åt
till information. En stor del av denna riktar sig
mot konsumenter. Något som får anses bidra till
att dessa får bättre kunskaper och får en starkare
ställning i samband med bostadsöverlåtelser och
vid sina kontakter med fastighetsmäklare.
Antalet fastighetsöverlåtelser ökade med ca 17
procent jämfört med 1998. Antalet anmälningar
mot fastighetsmäklare sjönk dock med ca 27
procent motsvarande tid.
Säkerhetsmålet
Konsumentverket skall arbeta för att minska
förekomsten av farliga produkter på marknaden.
Under året har Konsumentverket ingripit mot
farliga glassprodukter vilket har lett till säkrare
utformning. Verket har även bidragit till
förbudet, som infördes den 1 juli 1999, mot att
importera mjukgörare (ftalater) i PVC-plast i
produkter till barn under 3 år. Sedan den 15
januari 2000 är det även förbjudet att sälja dessa
produkter i butikerna. Konsumentverket har
publicerat sina provningar i bl.a. Råd & Rön.
Konsumentverket har genomfört
marknadskontroller på bl.a. följande
produktområden: skyddsglasögon, höga
barnstolar, småbarnsleksaker, cigarettändare och
inlinehjälmar. Under året har Konsumentverket
även varnat för olika produkter vilket har fått
stort genomslag.
Miljömålet
Konsumentverket skall arbeta för en ökad
miljöanpassning av varor och tjänster på
marknaden. På uppdrag av
miljövårdsberedningen har Konsumentverket
utvecklat möjligheterna att utifrån försäljningen
av miljömärkta produkter fastställa ett s.k. grönt
nyckeltal, vilket är avsett att ge ett mått på hur
omställningen till ett hållbart samhälle fortlöper.
Under år 1998 såldes miljömärkta varor till ett
värde av 19,8 miljarder kronor, vilket är en
ökning med 230procent från 1995.
SIS Miljömärkning AB har i uppdrag att
utveckla, informera, marknadsföra
miljömärkningskriterier som för svenska
konsumenter utpekar produkter som är bättre ur
miljösynpunkt och som bidrar till arbetet mot en
hållbar utveckling samt gentemot dessa kriterier
licensiera produkter hos företag som frivilligt
ansluter sig till ordningen. Att välja ut de
produktgrupper där miljömärkningen som
miljöpolitiskt instrument kan göra största
möjliga nytta.
Att genom offensiv information och
marknadsföring göra märket känt, attraktivt och
efterfrågat av såväl konsumenter och
producenter.
Måluppfyllelse
De kortsiktiga målen, dvs. kontinuerligt öka
antalet kriterier (från 0 – 52 på tio år) och
licensierade produkter (173 stycken) har
uppfyllts väl genom åren.
Kännedomen och trovärdigheten till
märkningen har också utvecklats bra och
motsvarar väl de uppsatta målen.
Den långsiktiga målsättningen, att bidra till en
hållbar utveckling, är för närvarande föremål för
en utvärdering.
Verksamheten har närmat sig målet att vara
självfinansierande då endast ca 10 procent av den
totala verksamheten finansieras genom
statsanslag.
Miljöarbetet
SIS Miljömärkning AB ansluter sig till arbetet
för en hållbar utveckling.
SIS Miljömärkning AB har ett kvalitets- och
miljöledningssystem och arbetar på att under
året få dessa system certifierade mot ISO 9001
respektive 14001.
Prognos 2000
Efterfrågan av miljömärkning, från såväl
konsument som producent, bedöms för år 2000
vara fortsatt god. Speciellt ställs förhoppningar
till miljömärkning av hotell. Bolagets
omsättningen beräknas att öka c:a 10 procent till
35 miljoner kronor och med en vinst på 2
miljoner kronor.
6.6.2 Analys och slutsatser
Regeringen bedömer att samtliga
politikområdets myndigheter och bolags
verksamhet har bedrivits i enlighet med de av
regeringen fastslagna riktlinjerna samt att de har
utfört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter som
följer av verksamhetsmålen. Med anledning av
den planlagda konsumentpolitiska proposition
senare i höst kommer steg att tas för att förbättra
enskilda aktiviteter vid myndigheterna,
exempelvis ökade marknadskontroller vid
Konsumentverket.
6.7 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelserna för 1999 avseende
myndigheterna inom politikområdet.
6.8 Budgetförslag
Konsumentverket anslag ökas engångsvis med
totalt 20 miljoner kronor under en treårsperiod
för den planerade IT-satsningen, 8 miljoner
kronor för år 2001, 6 miljoner kronor för år 2002
samt 6 miljoner kronor för år 2003. Målet med
satsningen är att kunna nyttja den nya tekniken
för att göra konsumentinformationen effektivare
och mer tillgänglig.
Anslagen 40:5 Stöd till
konsumentorganisationer samt 40:6 Stöd till
konsumentforskning slås samman. Anslaget för år
2001 ökas med knappt 3,7 miljoner så att
anslaget inrymmer 10 miljoner kronor. Anslaget
skall användas för bidrag till de två
paraplyorganisationerna på konsumentområdet
samt projektstöd. Syftet med ökningen av
anslaget är bl.a. att bättre nå de grupper som
vanligtvis inte nås av konsumentinformation i
tillräcklig utsträckning, t.ex. invandrare,
funktionshindrade barn och ungdomar.
För att säkerställa verksamheten inom
politikområdets myndigheter avser regeringen
att göra vissa omprioriteringar mellan områdets
myndigheter och anslag. Närmare redovisning
återfinns under respektive anslag.
6.8.1 40:1 Marknadsdomstolen
Tabell 6.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
5 534
Anslags-
sparande
1 685
2000
Anslag
4 441
1
Utgifts-
prognos
6 700
2001
Förslag
5 112
2002
Beräknat
6 651
2
2003
Beräknat
6 798
3
1 Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000 minskades anslaget med 500 tkr.
2 Motsvarar 6 512 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 6 512 tkr i 2001 års prisnivå.
För att förstärka Allmänna
reklamationsnämnden under år 2001 omfördelas
1 400 000 kronor till anslaget 40:3 Allmänna
reklamationsnämnden från anslaget 40:1
Marknadsdomstolen. Regeringens bedömning är
att Marknadsdomstolen genom nyttjande av sitt
anslagssparande kan bedriva sin verksamhet utan
allvarligare inskränkningar.
Tabell 6.3 Anslagsberäkning
Tusental kronor
Anslag år 2000
4 941
Överföring från anslaget F 7 Diverse kostnader
för rättsväsendet UO 4
1 000
Pris och löneomräkning
71
Engångsvis överföring
500
Omfördelning inom politikområdet
-1 400
Förslag 2001
5 112
6.8.2 40:2 Konsumentverket
Tabell 6.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
78 219
Anslags-
sparande
5786
2000
Anslag
84 590
1
Utgifts-
prognos
86 300
2001
Förslag
92 972
2002
Beräknat
92 108
2
2003
Beräknat
94 130
3
1 Varav 250 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 90 222 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 90 222 tkr i 2001 års prisnivå.
Konsumentverkets generaldirektör har av
regeringen fått i uppdrag att omprioritera verkets
verksamhet så att Konsumentverket kan
genomföra de i budgetunderlaget aviserade
verksamheterna som klassificeras som
kärnverksamhet. Uppdraget skall redovisas till
regeringen senast den 25 november 2000.
Konsumentverkets anslag föreslås öka med 20
miljoner kronor engångsvis under en
treårsperiod för att genomföra den av verket
föreslagna IT-satsningen. För år 2001 tilldelas
verket 8 miljoner kronor, 6 miljoner kronor år
2002 samt för 2003 resterande 6 miljoner kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Råd & Rön
Tabell 6.5 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
0
20 200
20 200
0
Prognos 2000
0
18 820
18 820
0
Budget 2001
0
17 800
17 800
0
Tidskriften Råd & Rön skall finansieras med
avgifter. Ambitionen är full kostnadstäckning,
vilket uppnåddes under 1999. Antalet
prenumeranter minskade från 148 000 till 138
000 mellan åren 1998 och 1999.
Varuprovning
Tabell 6.6 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
0
2 461
2 400
61
Prognos 2000
0
2 288
2 288
0
Budget 2001
0
2 000
2 000
0
Varuprovning på uppdrag omfattar bland annat
hushållsapparater. Antalet varuprovningar har
minskat från föregående år till 85 stycken från 87
stycken uppdrag. Den största enskilda produkt-
gruppen bestod av dammsugare , för 1998 var det
tvättmaskiner. Intäkterna netto har ökat med
cirka 250 tkr från föregående år till ett positivt
resultat.
Tabell 6.7 Anslagsberäkning
Tusental kronor
Anslag år 2000
83 326
Pris- och löneomräkning
1 146
Teknisk justering
500
Utveckling av internetbaserad
konsumentinformation
8 000
Förslag 2001
92 972
6.8.3 40:3 Allmänna
reklamationsnämnden
Tabell 6.8 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
14 759
Anslags-
sparande
66
2000
Anslag
16 132
1
Utgifts-
prognos
16 700
2001
Förslag
16 691
2002
Beräknat
15 621
2
2003
Beräknat
15 970
3
1 Varav 0 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 15 291 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 15 291 tkr i 2001 års prisnivå.
ARN har erhållit tillfälliga tillskott under de
senaste två åren. Myndigheten kommer att
tillskjuta personal till det Euroguichet som
planeras att inrättas i Sverige vid årsskiftet. För
att säkerställa nämndens verksamhet på en i
huvudsak oförändrad nivå tillförs nämnden ett
tillfälligt tillskott om 1 400 000 kronor för år
2001 genom omdisponering från anslaget 40:1
Marknadsdomstolen.
Tabell 6.9 Anslagsberäkning
Tusental kronor
Anslag år 2000
16 132
Pris- och löneomräkning
203
Teknisk justering
-44
Engångsvis anslagsökning år 2000
-1 000
Engångsvis anslagsökning
1 400
Förslag 2001
16 691
6.8.4 40:4 Fastighetsmäklarnämnden
Tabell 6.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
6 752
Anslags-
sparande
336
2000
Anslag
7 769
Utgifts-
prognos
8 120
2001
Förslag
7 679
2002
Beräknat
7 033
2
2003
Beräknat
7 195
3
2 Motsvarar 6 879 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 6 879 tkr i 2001 års prisnivå.
FMN har under de senaste två åren erhållit
tillfälliga kompensationer. För att säkerställa en
kontinuerlig verksamhet tillförs nämnden 800
000 kronor engångsvis för år 2001 genom
omdisponering från anslaget 40:7 Bidrag till
Miljömärkning av produkter.
Tabell 6.11 Anslagsberäkning
Tusental kronor
Anslag år 2000
7 769
Pris- och löneomräkning
91
Teknisk justering
19
Engångsvis anslagsökning år 2000
-1 000
Engångsvis anslagsökning
800
Förslag 2001
7 679
6.8.5 40:5 Åtgärder på
konsumentområdet
Tabell 6.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
4 100
Anslags-
sparande
2000
Anslag
6 100
Utgifts-
prognos
6 100
2001
Förslag
10 000
2002
Beräknat
6 205
2003
Beräknat
6 205
Anslagen 40:5 Stöd till konsumentorganisationer
samt 40:6 Stöd till konsumentforskning slås fr.o.m.
budgetåret 2001 samman. Det nya anslaget
tillförs knappt 3,7 miljoner så att anslaget
inrymmer 10 miljoner kronor. Syftet med
anslaget är bl.a. att bättre nå de grupper som
vanligtvis inte nås av konsumentinformation i
tillräcklig utsträckning, t.ex. invandrare,
funktionshindrade barn och ungdomar. Fasta
bidrag och projektstöd avses vidare ges till lokala
och nationella projekt som på olika sätt främjar
en god konsumentpolitik, t.ex. till myndigheter
och ideella organisationer för projekt eller
seminarier och workshops kring
konsumentfrågor. Kommuner skall även de
kunna ansöka om medel för särskilda insatser
som har bäring på konsumentområdet. Anslaget
skall även kunna nyttjas för forskningsprojekt
inom konsumentområdet
6.8.6 40:7 Bidrag till miljömärkning av
produkter
Tabell 6.13 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
2 800
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
3 850
1
Utgifts-
prognos
3 850
2001
Förslag
3 800
2002
Beräknat
4 600
2003
Beräknat
4 600
1 Varav 250 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
För att förstärka Fastighetsmäklarnämnden
under år 2001 omfördelas 800 000 kronor till
anslaget 40: 4 Fastighetsmäklarnämnden från
anslaget 40:7 Bidrag till miljömärkning.
Regeringens bedömning är att verksamheten för
år 2001 kan bedrivas med tilldelat anslag.
Anslaget byter anslagsnumrering fr.o.m. år
2001 till 40:6 Bidrag till Miljömärkning.
7 Politikområde Forskningspolitik under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
7.1 Budgetförslag
7.1.1 26:1 Verket för innovationssystem:
Förvaltningskostnader
Tabell 7.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2001
Förslag
111 927
1
2002
Beräknat
104 046
2
2003
Beräknat
106 321
3
1 Nytt anslag 2001.
2Motsvarar 101 927 tkr i 2001 års prisnivå.
3Motsvarar 101 927 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget är nytt och finansierar
förvaltningskostnaderna vid det nybildade
Verket för innovationssystem. Anslaget är
sammansatt av 63 miljoner kronor från
utgiftsområde 24 Näringsliv anslaget A1
Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader, 21 miljoner kronor från
utgiftsområde 22 Kommunikationer anslaget E2
Kommunikationsforskningsberedningen,
18 miljoner kronor från utgiftsområde 14
Arbetsliv anslaget B4 Rådet för
arbetslivsforskning. För omställningskostnader
tillförs 10 miljoner kronor från utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning anslaget
B53 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m..
Regeringen föreslår i prop. 1999/2000:81 att
Verket för innovationssystem skall börja sin
verksamhet den 1 januari 2001. Myndigheten
övertar den FoU-finansierade verksamheten från
Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK), verksamheten som bedrivs av
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB),
och delar av verksamheten från Rådet för
arbetslivsforskning (RALF).
Anslaget kan användas till eventuella
omställningskostnader.
De föreslagna anslagsnivåerna för Verket för
innovationssystem bygger i likhet med
anslagsnivåerna för de två andra berörda
myndigheterna på regeringens bedömning av
anslagsbehovet i den nya strukturen. Regeringen
kan komma att behöva återkomma med förslag
till justeringar av anslagsnivåerna under 2001.
Det fortsatta arbetet som skall göras av
kommittéerna och den särskilda utredaren i
samverkan får bl.a. utvisa storleken på eventuella
omställningskostnader.
Regeringens överväganden
Myndighetens främsta uppgift blir att stärka
innovationssystemet genom att främja forskning
och utveckling för näringslivets och offentliga
sektorns behov inom områdena teknik,
kommunikationer och arbetsliv.
Kunskapsöverföring till näringslivet och andra
avnämare är en viktig uppgift. Särskild
uppmärksamhet skall riktas mot de små och
medelstora företagens behov. Myndigheten skall
också bedriva viss utredningsverksamhet till stöd
för sin egen verksamhet.
Den nya organisationen medger en
vidareutveckling av hittillsvarande delområden
mot ökad samverkan och kraftsamling.
Regeringen redogör närmare för den nya
myndighetens verksamhet i propositionen
Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3).
7.1.2 26:2 Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling
Tabell 7.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2001
Förslag
1 005 949
1
2002
Beräknat
969 197
2
2003
Beräknat
974 864
3
1 Nytt anslag 2001.
2Motsvarar 950 285 tkr i 2001 års prisnivå.
3Motsvarar 935 837 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget är nytt och finansierar Verkets för
innovationssystem insatser för forskning och
utveckling. Anslaget är sammansatt av
735 miljoner kronor från utg. omr. 24 Näringsliv
anslaget D1 Teknisk forskning och utveckling,
139 miljoner kronor från utg. omr. 22
Kommunikationer anslaget E2
Kommunikationsforskningsberedningen,
127 miljoner kronor från utg. omr. 14 Arbetsliv
anslaget B5 Finansiering av forskning och
utveckling inom arbetslivsområdet och 5 miljoner
kronor från utg. omr. 16 Utbildning och
universitetsforskning anslaget B53 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Regeringens överväganden
Inriktningen för de närmaste årens verksamhet
beskrivs i propositionen Forskning och förnyelse
(prop. 2000/2001:3).
Under anslaget har beräknats lägst 10 miljoner
kronor för insatser inom det miljötekniska
området.
Anslaget disponeras i sin huvuddel av Verket
för innovationssystem. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om den närmare
fördelningen av medlen.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Tabell 7.3 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Miljoner kronor
19991
utfall
20001
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003 –2006
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
1 542
1 338
1 330
1 685
Nya förpliktelser
876
1 244
1 255
Infriade förpliktelser*
-1 079
-1 252
-900
-900
-785
Utestående förpliktelser vid årets slut
1 338
1 330
1 685
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
1850
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
1 Anslaget är nytt. Uppgifterna för 1999 och 2000 bygger på förpliktelser knutna till de gamla anslagen D1 Teknisk forskning och utveckling inom utg. omr 24, E2
Kommunikationsforskningsberedningen inom utg. omr. 22 samt hälften av förpliktelserna knutna till det gamla anslaget B5 Finansiering av forskning och utveckling
inom arbetslivsområdet inom utg. omr. 14.
Regeringens förslag: Regeringens förslag:
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 26:1 Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling, ingå ekonomiska
förpliktelser om bidrag som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter om högst 900 000 000
kronor under budgetåret 2002 och sammanlagt
högst 950 000 000 kronor under budgetåren
2003 - 2006.
Bilaga 1
Nya anslagsbenämningar
Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att
underlätta övergången till de nya benämningarna som följer av att politikområden införts.
Tabell 1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning
2000
Benämning
2001
Anslagets namn
–
26:1
Verket för innovationssystem:
Förvaltningskostnader
–
26:2
Verket för innovationssystem: Forskning
och utveckling
–
38:1
Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader
–
38:2
Näringslivsutveckling
–
38:3
Myndigheten för analyser,
omvärldsbevakning och utvärdering:
Förvaltningskostnader
A4
38:4
Turistfrämjande
A5
38:5
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet
m.m.
A6
38:6
Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning
A7
38:7
Sveriges geologiska undersökning:
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
m.m.
B1
38:8
Patentbesvärsrätten
B6
38:9
Patent- och registreringsverket: Finansie-
ring av viss verksamhet (likvidatorer)
B3
38:10
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Bidrag till riksmätplatser
B4
38:11
Elsäkerhetsverket
B5
38:12
Bidrag till standardisering, provnings-
och mätteknisk FoU m.m.
D2
38:13
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader
D3
38:14
Rymdverksamhet
D5
38:15
Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien
C1
38:16
Konkurrensverket
C2
38:17
Konkurrensforskning
G1
38:18
Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m.
G2
38:19
Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen
G3
38:20
Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m.
G4
38:21
Avgifter till vissa internationella
organisationer
B2
39:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighetsverksamhet
E1
39:2
Kommerskollegium
E2
39:3
Exportfrämjande verksamhet
E3
39:4
AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning
E4
39:5
Investeringsfrämjande
E5
39:6
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
E6
39:7
Avgifter till internationella
handelsorganisationer
F1
40:1
Marknadsdomstolen
F2
40:2
Konsumentverket
F3
40:3
Allmänna reklamationsnämnden
F4
40:4
Fastighetsmäklarnämnden
–
40:5
Åtgärder på konsumentområdet
F7
40:6
Bidrag till miljömärkning av produkter
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
2
9
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
12
11
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
14
15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
50
51
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
60
61
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
74
73
Prop. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
Prop. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
82
83
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
88
89