Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5629 av 7180 träffar
Propositionsnummer · 2000/01:1 · Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/23
Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 Förslag till statsbudget för 2001 Kultur, medier, trossamfund och fritid Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 11 2 Lagförslag 15 2.1 Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) 15 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift 16 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde 17 3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 19 3.1 Omfattning 19 3.2 Utgiftsutveckling 20 3.3 Skatteavvikelser 20 4 Politikområde 28 Kulturpolitik 21 4.1 Omfattning 21 4.2 Utgiftsutveckling 22 4.3 Mål 23 4.4 Politikens inriktning 23 4.5 Insatser 31 4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 31 4.5.2 Insatser utanför politikområdet 38 4.6 Resultatbedömning 40 4.7 Revisionens iakttagelser 56 4.8 Ändring i begravningslagen 56 4.9 Budgetförslag 57 4.9.1 28:1 Statens kulturråd 57 4.9.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 58 4.9.3 28:3 Nationella uppdrag 59 4.9.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 60 4.9.5 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter 60 4.9.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 63 4.9.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 64 4.9.8 28:8 Bidrag till regional biblioteksverksamhet 66 4.9.9 28:9 Litteraturstöd 66 4.9.10 28:10 Stöd till kulturtidskrifter 67 4.9.11 28:11 Stöd till bokhandeln 68 4.9.12 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 68 4.9.13 28:13 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 70 4.9.14 28:14 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 71 4.9.15 28:15 Statens konstråd 72 4.9.16 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 72 4.9.17 28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor 73 4.9.18 28:18 Främjande av hemslöjden 74 4.9.19 28:19 Bidrag till bild- och formområdet 74 4.9.20 28:20 Konstnärsnämnden 75 4.9.21 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer 76 4.9.22 28:22 Riksarkivet och landsarkiven 77 4.9.23 28:23 Bidrag till regional arkivverksamhet 79 4.9.24 28:24 Språk- och folkminnesinstitutet 80 4.9.25 28:25 Svenskt biografiskt lexikon 81 4.9.26 28:26 Riksantikvarieämbetet 81 4.9.27 28:27 Bidrag till kulturmiljövård 83 4.9.28 28:28 och 28:29 Centrala museer 84 4.9.29 28:30 Bidrag till regionala museer 88 4.9.30 28:31 Bidrag till vissa museer 89 4.9.31 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 90 4.9.32 28:33 Riksutställningar 92 4.9.33 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 92 4.9.34 28:35 Filmstöd 93 4.9.35 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 93 4.9.36 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 94 4.9.37 28:38 Stöd till trossamfund 95 5 Politikområde 27 Mediepolitik 97 5.1 Omfattning 97 5.2 Utgiftsutveckling 97 5.3 Mål 98 5.4 Politikens inriktning 98 5.5 Insatser 102 5.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 102 5.6 Resultatbedömning 104 5.7 Revisionens iakttagelser 106 5.8 Utbyggnad av digital marksänd TV 106 5.9 Budgetförslag 107 5.9.1 27:1 Statens biografbyrå 107 5.9.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 109 5.9.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 109 5.9.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 110 5.9.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst 110 6 Politikområde 29 Ungdomspolitik 115 6.1 Omfattning 115 6.2 Utgiftsutveckling 115 6.3 Mål 116 6.4 Politikens inriktning 116 6.5 Insatser 117 6.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 117 6.5.2 Övriga insatser 118 6.6 Resultatbedömning 119 6.6.1 Resultat 119 6.6.2 Analys och slutsatser 120 6.7 Revisionens iakttagelser 121 6.7.1 29:1 Ungdomsstyrelsen 121 6.7.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. 121 7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik 123 7.1 Omfattning 123 7.2 Utgiftsutvecklingen 123 7.3 Mål 124 7.4 Politikens inriktning 124 7.5 Insatser 127 7.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 127 7.5.2 Insatser utanför politikområdet 129 7.6 Resultatbedömning 130 7.6.1 Analys och slutsatser 131 7.6.2 30:1 Stöd till idrotten 131 7.6.3 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 133 7.6.4 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet 133 7.6.5 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 134 8 Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 135 8.1 Budgetförslag 135 8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen 135 8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 136 8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 137 9 Politikområde 26 Forskning under utgiftsområde 17 139 9.1 Budgetförslag 139 9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv 139 10 Politikområdet 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 2 141 10.1 Omfattning 141 10.2 Budgetförslag 141 10.2.1 2:1 Lotteriinspektionen 141 Bilaga 1 Nya anslagsbenämningar Tabellförteckning Anslagsbelopp 12 3.1 Utgiftsutvecklingen 20 3.2 Skatteavvikelser inom utgiftsområde 17 20 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 22 4.2 Antal besökare vid de centrala museerna 48 4.3 Regionalt utfall för Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter 52 4.4 procentuell fördelning av vissa bidrag 53 4.5 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under år 1999 55 4.6 Anslagsutveckling 57 4.7 Statliga utställningsgarantier 57 4.8 Beräkning av anslaget för år 2001 57 4.9 Anslagsutveckling 58 4.10 Beräkning av anslaget för år 2001 59 4.11 Anslagsutveckling 59 4.12 Beräkning av anslaget för år 2001 60 4.13 Anslagsutveckling 60 4.14 Beräkning av anslaget för år 2001 60 4.15 Anslagsutveckling 60 4.16 Ekonomisk redovisning för år 1999 61 4.17 Beräkning av anslaget för år 2001 63 4.18 Anslagsutveckling 63 4.19 Anslagets fördelning år 2000 64 4.20 Beräkning av anslaget för år 2001 64 4.21 Anslagsutveckling 64 4.22 Beräkning av anslaget för år 2001 66 4.23 Anslagsutveckling 66 4.24 Anslagets fördelning 66 4.25 Beräkning av anslaget för år 2001 66 4.26 Anslagsutveckling 66 4.27 Beräkning av anslaget för år 2001 67 4.28 Anslagsutveckling 67 4.29 Anslagsutveckling 68 4.30 Anslagsutveckling 68 4.31 Bemyndiganden 69 4.32 Beräkning av anslaget för år 2001 70 4.33 Anslagsutveckling 70 4.34 Beräkning av anslaget för år 2001 71 4.35 Anslagsutveckling 71 4.36 Beräkning av anslaget för år 2001 71 4.37 Anslagsutveckling 72 4.38 Beräkning av anslaget för 2001 72 4.39 Anslagsutveckling 72 4.40 Bemyndigande 73 4.41 Anslagsutveckling 73 4.42 Beräkning av anslaget för år 2001 74 4.43 Anslagsutveckling 74 4.44 Beräkning av anslaget för år 2001 74 4.45 Anslagsutveckling 74 4.46 Beräkning av anslaget för 2001 74 4.47 Anslagsutveckling 75 4.48 Beräkning av anslaget för år 2001 76 4.49 Anslagsutveckling 76 4.50 Beräkning av anslaget för år 2001 77 4.51 Anslagsutveckling 77 4.52 Redovisning av vissa mätbara prestationer 78 4.53 Redovisning av arkivbeståndens omfattning vid Riksarkivet och landsarkiven 78 4.54 Beräkning av anslaget för år 2001 79 4.55 Anslagsutveckling 79 4.56 Beräkning av anslaget för år 2001 80 4.57 Anslagsutveckling 80 4.58 Beräkning av anslaget för år 2001 80 4.59 Anslagsutveckling 81 4.60 Beräkning av anslaget för år 2001 81 4.61 Anslagsutveckling 81 4.62 Uppdragsverksamhet 82 4.63 Entrébelagda besök vid RAÄ:s fastigheter 82 4.64 Beräkning av anslaget för år 2001 83 4.65 Anslagsutveckling 83 4.66 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 83 4.67 Beräkning av anslaget för år 2001 84 4.68 Anslagsutveckling 28:28 84 4.69 Anslagsutveckling 28:29 84 4.70 Sammanställning över avgiftsinkomsterna år 1999 till de centrala museerna 85 4.71 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museerna: Myndigheter 85 4.72 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser 86 4.73 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 86 4.74 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 86 4.75 Beräkning av anslaget Centrala museer: Myndigheter för år 2001 88 4.76 Beräkning av anslaget Centrala museer: Stiftelser för år 2001 88 4.77 Anslagsutveckling 88 4.78 Beräkning av anslaget för år 2001 89 4.79 Anslagsutveckling 89 4.80 Sammanställning över medelstilldelningen 90 4.81 Beräkning av anslaget för år 2001 90 4.82 Anslagsutveckling 90 4.83 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 91 4.84 Anslagsutveckling 92 4.85 Beräkning av anslaget för år 2001 92 4.86 Anslagsutveckling 92 4.87 Anslagsutveckling 93 4.88 Anslagsutveckling 93 4.89 Beräkning av anslaget för år 2001 94 4.90 Anslagsutveckling 94 4.91 Anslagsutveckling 95 4.92 Fördelning av bidrag 95 4.93 Beräkning av anslaget för år 2001 95 5.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 97 5.2 Anslagsutveckling 107 5.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 108 5.4 Beräkning av anslaget för år 2001 108 5.5 Anslagsutveckling 109 5.6 Beräkning av anslaget för år 2001 109 5.7 Anslagsutveckling 109 5.8 Anslagsutveckling 110 5.9 Beräkning av anslaget för år 2001 110 5.10 Ordinarie medelstilldelning 111 5.11 Särskilda medel 111 29.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 115 29.2 Anslagsutveckling 121 29.3 Beräkning av anslaget för år 2001 121 29.4 Anslagsutveckling 121 29.5 Beräkning av anslaget för år 2001 122 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 123 7.2 Anslagsutveckling 131 7.3 Beräkning av anslaget för år 2001 132 7.4 Anslagsutveckling 133 7.5 Beräkning av anslaget för år 2001 133 7.6 Anslagsutveckling 133 7.7 Anslagsutveckling 134 8.1 Anslagsutveckling 135 8.2 Beräkning av anslaget för 2001 136 8.3 Anslagsutveckling 136 8.4 Beräkning av anslaget för 2001 137 8.5 Anslagsutveckling 137 8.6 Beräkning av anslaget för 2001 137 9.1 Anslagsutvecklingen för Statens ljud- och bildarkiv 139 9.2 Beräkning av anslaget för år 2001 140 10.1 Anslagsutveckling 141 10.2 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 141 10.3 Beräkning av anslaget för 2001 141 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001 145 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) (avsnitt 4.8), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift (avsnitt 5.9.5), 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsde- partementets verksamhetsområde (avsnitt 8.1.1), 4. godkänner det föreslagna målet för politik- området Mediepolitik (avsnitt 5.3), 5. godkänner det föreslagna målet för politik- området Folkrörelsepolitik (avsnitt 7.3), 6. bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för statens stöd till pro- duktion och utgivning av fonogram, att gälla under en prövotid av tre år (avsnitt 4.9.7), 7. bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmate- rial som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt 4.9.12), 8. bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:16 Konstnärlig ge- staltning av den gemensamma miljön, be- ställa konstverk som inklusive tidigare åta- ganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 4.9.16), 9. bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:27 Bidrag till kul- turmiljövård, besluta om bidrag som in- klusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004 (avsnitt 4.9.27), 10. bemyndigar regeringen att, i fråga om ram- anslaget 28:32 Stöd till icke-statliga kultur- lokaler, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004 (avsnitt 4.9.31), 11. godkänner vad regeringen föreslår om att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet (avsnitt 5.8), 12. godkänner regeringens förslag till medels- beräkning för år 2001 för den avgiftsfinan- sierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB (inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB (inkl. Radio Sweden) och Sve- riges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9.5), 13. godkänner regeringens förslag till medels- tilldelning för år 2001 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för Radio och TV (avsnitt 5.9.5), 14. godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sve- riges Utbildningsradio AB sammanlagt för år 2001 tilldelas 45 000 000 kronor ur rundradiokontot för satsning på förnyelse (avsnitt 5.9.5), 15. godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB för år 2001 skall tilldelas särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rundradiokontot för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 5.9.5), 16. godkänner regeringens förslag att Sveriges Radio AB för år 2001 skall tilldelas särskilda medel på 5 000 000 kronor ur rund- radiokontot för att värna mångfald och kvalitet i programutbudet (avsnitt 5.9.5), 17. godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 2001 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor (avsnitt 7.6.2), 18. för år 2001 anvisar anslagen under utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 2:1 Lotteriinspektionen ramanslag 28 878 25:1 Bidrag till folkbildningen obetecknat anslag 2 513 068 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen obetecknat anslag 73 422 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning obetecknat anslag 9 237 26:1 Statens ljud- och bildarkiv ramanslag 35 092 27:1 Statens biografbyrå ramanslag 9 172 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland obetecknat anslag 23 454 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete ramanslag 821 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen obetecknat anslag 1 288 28:1 Statens kulturråd ramanslag 37 503 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ramanslag 224 463 28:3 Nationella uppdrag ramanslag 8 000 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel obetecknat anslag 143 073 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter obetecknat anslag 779 264 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner obetecknat anslag 544 933 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ramanslag 113 000 28:8 Bidrag till regional biblioteksverksamhet obetecknat anslag 36 657 28:9 Litteraturstöd ramanslag 91 917 28:10 Stöd till kulturtidskrifter ramanslag 20 650 28:11 Stöd till bokhandeln ramanslag 9 801 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket ramanslag 62 529 28:13 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur obetecknat anslag 14 211 28:14 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden obetecknat anslag 4 569 28:15 Statens konstråd ramanslag 5 558 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ramanslag 40 438 28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor ramanslag 1 509 28:18 Främjande av hemslöjden ramanslag 17 712 28:19 Bidrag till bild- och formområdet ramanslag 29 234 28:20 Konstnärsnämnden ramanslag 10 176 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer ramanslag 264 933 Anslag Anslagstyp 28:22 Riksarkivet och landsarkiven ramanslag 256 913 28:23 Bidrag till regional arkivverksamhet obetecknat anslag 4 699 28:24 Språk- och folkminnesinstitutet ramanslag 26 489 28:25 Svenskt biografiskt lexikon ramanslag 3 878 28:26 Riksantikvarieämbetet ramanslag 163 934 28:27 Bidrag till kulturmiljövård ramanslag 247 038 28:28 Centrala museer: Myndigheter ramanslag 665 966 28:29 Centrala museer: Stiftelser obetecknat anslag 192 919 28:30 Bidrag till regionala museer obetecknat anslag 117 857 28:31 Bidrag till vissa museer obetecknat anslag 30 500 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ramanslag 10 000 28:33 Riksutställningar ramanslag 38 046 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål ramanslag 80 28:35 Filmstöd ramanslag 205 161 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ramanslag 36 236 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund ramanslag 2 500 28:38 Stöd till trossamfund ramanslag 50 750 29:1 Ungdomsstyrelsen ramanslag 16 829 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. ramanslag 89 889 30:1 Stöd till idrotten ramanslag 457 240 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ramanslag 19 000 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet obetecknat anslag 3 432 30:4 Stöd till friluftsorganisationer obetecknat anslag 13 000 Summa 7 806 918 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § begravningslagen (1990:1144) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 5 § Vid beräkning, debitering, redovisning och betalning av begravningsavgiften gäller skattebetalnings-lagen (1997:483). Vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av begravningsavgiften gäller skattebetalnings-lagen (1997:483). Vid tillämpningen av 1 och 2 §§ skall den avgiftsskyldiges folkbokföring den 1 november året före inkomståret anses gälla hela inkomståret. Denna lag träder i kraft den 31 december 2000 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 2001 och slutlig skatt enligt 2001 års taxering. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § TV-avgiften är 1 644 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 411 kronor. TV-avgiften är 1 668 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 417 kronor. Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde Härigenom föreskrivs att 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 b § Folkbildningsrådet prövar frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet prövar frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 3.1 Omfattning Utgiftsområdet består av politikområdena Kul- turpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik. Dessutom ingår delar av po- litikområdena Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik. I årets budgetproposition har den statliga verksamheten delats in i politikområden, vilket är en förändring jämfört med föregående år. Re- geringen redogör i volym 1 för syftet med denna förändring. För utgiftsområde 17 innebär för- ändringen följande. Kulturpolitik består av de tidigare verksamhetsområdena Allmän kultur- verksamhet, Teater, dans och musik, Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter, Bild och form samt konsthantverk, Ersättningar och bidrag till konstnärer, Arkiv (frånsett anslaget Arkivet för ljud och bild), Kulturmiljö, Museer och utställ- ningar samt Trossamfund. Dessutom ingår an- slagen Filmstöd samt Forsknings- och utveck- lingsinsatser inom kulturområdet. Mediepolitik består av anslag under både ut- giftsområde 17 och 1. Under utgiftsområde 17 ingår anslagen Statens biografbyrå, Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, Bidrag till dokumentation om den mediepoli- tiska utvecklingen och till europeiskt medie- samarbete samt Forskning och dokumentation om medieutvecklingen. Under utgiftsområde 1 ingår det tidigare verksamhetsområdet Mediefrå- gor. Sammanlagt omfattar förslag till anslag för 2001 inom kultur- och mediepolitiken 5,2 mil- jarder kronor. Ungdomspolitik består av det tidigare verk- samhetsområdet Ungdomsfrågor och Folkrörel- sepolitik består av det tidigare verksamhets- området Folkrörelse- och idrottsfrågor. Anslaget Arkivet för ljud och bild ingår i poli- tikområdet Forskningspolitik och det tidigare verksamhetsområdet Folkbildning i Utbild- ningspolitik. Båda dessa politikområden beskrivs under utgiftsområde 16. Anslaget Lotteriinspek- tionen ingår i politikområdet Finansiella system och tillsyn. Av bilaga 1 framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001 för att underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politik- områden införts. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor Utfall 1999 Anslag 2000 1 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Kulturpolitik 4 277 4 324 4 372 4 513 4 639 4 772 Mediepolitik 2 53 35 36 35 35 35 Ungdomspolitik 112 110 111 107 107 107 Folkrörelsepolitik 492 494 496 493 493 493 Forskningspolitik 3 28 28 28 35 36 36 Utbildningspolitik 4 2 570 2 571 2 571 2 596 2 626 2 618 Finansiella system och tillsyn 5 22 26 28 29 29 30 Totalt för utgiftsområde 17 7 554 7 588 7 642 7 807 7 965 8 092 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Delar av politikområdet Mediepolitik ingår i utgiftsområde 1. Dessa delar omfattar fem anslag, som för år 2001 föreslås summera till ca 691 miljoner kronor. Sammanlagt omfattar förslag till anslag för 2001 inom kultur- och mediepolitiken 5,2 miljarder kronor. 3 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16. 4 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16. 5 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 2. 3.3 Skatteavvikelser Ett antal olika särregler i skattelagstiftningen, s.k. skatteavvikelser, berör verksamheter inom ut- giftsområde 17. En skatteavvikelse innebär att det existerande skattesystemet sätts i relation till en jämförelsenorm. Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteavvikel- serna baserar sig i huvudsak på principen om en enhetlig beskattning av olika ekonomiska akti- viteter. För en närmare redogörelse av jämförel- senormer hänvisas till 1997 års ekonomiska vår- proposition. Inom utgiftsområde 17 kan följande redovisas. Mervärdesskatt utgår t.ex. inte på TV-avgifter, lotterier eller idrottsevenemang som anordnas av en allmännyttig ideell förening, staten eller kommuner. Kulturevenemang med entréavgift och bioföreställningar var tidigare befriade från mervärdesskatt, men fr.o.m. den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt med 6 procent. Inom ut- giftsområdet finns förutom de avvikelser som redovisas i tabellen nedan ett antal skatteavvikel- ser som inte kan uppskattas i pengar, bl.a. under- skott i litterär verksamhet m.m. och undantag från mervärdesskatt på periodiska medlemsblad. Regeringen har i bilaga 4 till 2000 års ekono- miska vårproposition (prop. 1999/2000:100) redovisat skatteavvikelserna inom varje utgifts- område. Tabell 3.2 Skatteavvikelser inom utgiftsområde 17 Miljarder kronor netto Namn på skatteavvikelsen 2000 2001 Registrerade trossamfund, allmän- nyttiga stiftelser m.fl. 0,10 0,10 Utländska artister 0,05 0,05 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden 0,00 0,00 TV-avgifter 1,55 1,61 Lotterier 3,67 4,03 Idrottsevenemang 0,05 0,05 Skidliftar 0,08 0,08 Biografföreställningar 0,22 0,21 Konserter, teatrar m.m. 0,15 0,15 Kommersiell idrott 0,26 0,27 Upphovsrätter 0,01 0,01 Ideella föreningar 0,05 0,05 4 Politikområde 28 Kulturpolitik 4.1 Omfattning Kulturpolitik omfattar frågor om allmän kultur- verksamhet, teater, dans och musik, bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter, arkitektur, bild och form samt konsthantverk, ersättningar och bidrag till konstnärer, film, arkiv, kulturmiljö, museer och utställningar, forsknings- och ut- vecklingsinsatser inom kulturområdet samt tros- samfund. Genom 1996 års kulturpolitiska beslut (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) lades inriktningen för kulturpoli- tiken fast. Även insatser inom andra politikom- råden bidrar till att uppnå målen för den natio- nella kulturpolitiken, liksom insatser inom det kulturpolitiska området bidrar till att uppnå mål inom andra politikområden. Inom politikområdet finns följande myndig- heter: Statens kulturråd, Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket, Statens konstråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstnärsnämnden, Riks- arkivet och landsarkiven, Språk- och folkmin- nesinstitutet, Svenskt biografiskt lexikon, Riks- antikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemars- udde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens mu- seer för världskultur, Livrustkammaren, Sko- klosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska mu- seer, Moderna museet, Riksutställningar samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund. Vidare finns tre statliga bolag med verk- samhet inom området: Operan, Dramaten och Voksenåsen – Norges nationalgåva till Sverige. Dessutom finns ett stort antal övriga institu- tioner med verksamhet inom området, varav följande kan nämnas: Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Stiftelsen för lättläst ny- hetsinformation och litteratur, Svenska språk- nämnden, Sverigefinska språknämnden, Nor- diska museet, Skansen, Tekniska museet, Arbetets museum, Dansmuseifonden för Dans- museet, Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet, Föremålsvård i Kiruna samt Svenska Filmin- stitutet. 4.2 4.2 Utgiftsutveckling Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 1999 1 Anslag 2000 2 Utgifts- prognos 2000 1 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Anslag inom utgiftsområde 17: 28:1 Statens kulturråd 31,1 35,5 35,7 37,5 38,3 39,2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 126,1 128,7 136,8 224,5 3 227,5 228,5 28:3 Nationella uppdrag 7,0 7,0 7,0 8,0 8,0 8,0 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördel- ning av kulturpolitiska medel 138,6 141,1 141,1 143,1 148,1 152,6 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter 750,5 764,1 764,1 779,3 793,4 809,6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinsti- tutioner 532,2 537,3 537,3 544,9 561,5 576,8 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 110,3 115,2 121,0 113,0 113,0 113,0 28:8 Bidrag till regional biblioteksverksamhet 35,7 36,1 36,1 36,7 37,9 39,1 28:9 Litteraturstöd 84,8 89,9 94,6 91,9 91,9 91,9 28:10 Stöd till kulturtidskrifter 20,9 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 28:11 Stöd till bokhandeln 10,9 9,8 12,0 9,8 9,8 9,8 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 57,3 59,7 4 66,9 62,5 63,8 65,1 28:13 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhets- information och litteratur 13,3 13,5 13,5 14,2 14,5 14,8 28:14 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 4,0 4,4 4,4 4,6 4,7 4,7 28:15 Statens konstråd 5,0 5,5 5,5 5,6 5,7 5,8 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42,8 40,4 43,8 40,4 40,4 40,4 28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 1,6 28:18 Främjande av hemslöjden 17,1 17,5 17,9 17,7 18,1 18,4 28:19 Bidrag till bild- och formområdet 27,3 27,8 27,8 29,2 29,2 29,2 28:20 Konstnärsnämnden 10,0 10,0 10,1 10,2 10,4 10,6 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer 248,9 259,7 261,6 264,9 269,7 275,1 28:22 Riksarkivet och landsarkiven 233,1 246,4 4 246,7 256,9 262,2 267,8 28:23 Bidrag till regional arkivverksamhet 3,0 4,6 4,6 4,7 4,8 4,9 28:24 Språk- och folkminnesinstitutet 25,4 26,2 26,2 26,5 27,1 27,6 28:25 Svenskt biografiskt lexikon 3,7 3,8 3,6 3,9 4,0 4,1 28:26 Riksantikvarieämbetet 154,6 166,8 4 160,7 163,9 167,4 170,7 28:27 Bidrag till kulturmiljövård 327,7 249,6 250,4 247,0 239,9 216,9 28:28 Centrala museer: Myndigheter 610,0 641,7 4 654,4 666,0 682,4 722,0 28:29 Centrala museer: Stiftelser 172,9 174,0 174,0 192,9 5 196,4 200,3 28:30 Bidrag till regionala museer 102,3 103,4 103,4 117,9 121,6 125,1 28:31 Bidrag till vissa museer 41,3 40,7 40,7 30,5 5 31,0 31,5 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 3,8 10,0 13,6 10,0 10,0 10,0 28:33 Riksutställningar 36,3 37,7 4 39,1 38,0 38,8 39,7 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 28:35 Filmstöd 141,8 205,2 205,5 205,2 205,2 205,2 Utfall 1999 1 Anslag 2000 2 Utgifts- prognos 2000 1 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 37,2 35,5 36,4 36,2 37,0 37,7 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund - - - 2,5 2,6 2,6 28:38 Stöd till trossamfund 54,7 53,3 53,3 50,8 50,8 50,8 Äldre anslag: 1995/96: 11B13 Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet -2,4 - - - - - 1995/96: 11C2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. 0,3 - - - - - 1995/96: 11C17 Litteraturstöd 0,9 - - - - - 1995/96: 11C19 Stöd till bokhandel 1,7 - - - - - 1995/96: 11C31 Stöd till fonogram och musikalier 2,8 - - - - - 1998: 17A3 Kulturåret 1998 0,7 - 0,5 - - - 1999: 17G3 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar 50,0 - - - - - Totalt för politikområde Kulturpolitik 4 277,1 4 324,3 4 372,5 4 513,1 4 639,2 4 771,8 1 Inklusive ev. anslagssparande eller anslagskredit. 2 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 3 Ca 78 mkr av ökningen förklaras av ändrade beräkningar av pensionspremier för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning vid offentligstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. 4 Anslagen har i regleringsbrevet minskats på grund av att för hög kompensation för pensionspremier beräknats. Disponibelt anslag 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 59,7 28:22 Riksarkivet och landsarkiven 245,5 28:26 Riksantikvarieämbetet 161,7 28:28 Centrala museer: Myndigheter 638,9 28:33 Riksutställningar 37,5 5 Bidraget till Arbetets museum på 11,3 mkr överförs från anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer till anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser. 4.3 Mål Riksdagen har beslutat om målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsätt- ningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersi- alismens negativa verkningar; att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bildningssträvan- dena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. 4.4 Politikens inriktning Inledning I detta avsnitt redogör regeringen närmare för de reformer som presenteras i årets budgetproposi- tion samt för planerade utredningar och pågå- ende arbete inom politikområdet. Genom 1996 års kulturpolitiska beslut lades inriktningen på kulturpolitiken fast. Regeringens arbete utifrån detta beslut fortsätter. I årets bud- getproposition har regeringen valt att prioritera satsningar på i första hand konstnärernas villkor samt kulturinstitutionerna, främst de centrala och regionala museerna. Konstnärernas villkor Statens insatser för att förbättra konstnärernas villkor är en fortsatt prioriterad fråga inom kul- turpolitiken. Syftet är att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnär- ligt arbete. Konstnärernas arbetsmarknad Efter förslag i 2000 års ekonomiska vårproposi- tion har riksdagen beslutat om att permanenta och delvis utöka de försöksverksamheter och de tidsbegränsade stödinsatser som inleddes 1999 för att stimulera konstnärernas arbetsmarknad (prop. 1999/2000:100, bet. 1999/2000: FiU27, rskr. 1999/2000:262). För dessa ändamål avsätts sammanlagt 40 miljoner kronor. Därigenom är det möjligt att fortsätta stödet till den utvecklade och intensifierade arbetsför- medling som bedrivits vid olika konstnärliga centrumbildningar som Musikcentrum, Teater- centrum, Filmcentrum, Centrum för fotografi, Författarcentrum, Konsthantverkscentrum, Danscentrum, Konstnärscentrum, Illustratörs- centrum, Översättarcentrum och Folkparkerna. Gemensamt för samtliga centrumbildningar är att de formats av frilansande yrkesverksamma konstnärer med syfte att främja konstartens ställning samt deras egna villkor och arbetsmöj- ligheter. Stödet till en tredje anställningsform inom teatern (TeaterAlliansen AB) kan permanentas och utökas. Alliansen fungerar som arbetsgivare för ett antal frilansande skådespelare, vilka får en garanterad grundlön under perioder då den an- ställde inte har anställning hos andra arbetsgivare inom teaterområdet. Syftet är att öka skåde- spelarnas trygghet och kompetensutveckling samt att öka den konstnärliga friheten. Vidare permanentas de tidsbegränsade resur- ser som ställts till myndigheternas förfogande för ersättningar och bidrag inom konstnärsområdet. Bild- och formkonstnärer Med utgångspunkt från senare års utredningar och analyser av konstnärernas situation kan rege- ringen konstatera att bild- och formkonstnärer har särskilt svårt att försörja sig på sitt konstnär- liga yrke. Beroendet av olika stödformer är större än för andra grupper. Regeringens slutsats är att det finns behov av att följa upp senare års refor- mer med en satsning på bild- och formkonst- närerna. Regeringen föreslår därför en särskild satsning på denna konstnärsgrupp för att ge dem ökade möjligheter att ägna sig åt konstnärligt ut- vecklingsarbete och att möta sin publik. Försla- get innebär förstärkningar av visningsersätt- ningen, den individuella visningsersättningen, det särskilda verksamhetsbidraget till vissa ut- ställare av bild- och formkonst samt en försöks- verksamhet med ett nytt stöd till arrangerande konstföreningar. Bristen på ekonomiskt stöd till arrangerande konstföreningar har uppmärksammats av bl.a. Sveriges konstföreningars riksförbund och Folk- rörelsernas Konstfrämjande. Kulturrådet, som hösten 1999 inbjöd till ett seminarium i frågan, har sedan framfört önskemål om att på försök få komplettera den befintliga utställningsersätt- ningen till konstnärer med ett sådant stöd. Stö- det stärker utställningsmöjligheterna för bild- konstnärer, framför allt utanför landets stor- stadsområden. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att ett försök med stöd till arrange- rande konstföreningar bör genomföras. Sam- manlagt omfattar satsningen på bild- och form- konstnärer 7,5 miljoner kronor. Biblioteksersättningen Regeringen har den 8 juni 2000 godkänt en över- enskommelse med Sveriges Författarförbund m.fl. om biblioteksersättningen för år 2001. En- ligt denna skall grundbeloppet för hemlån av ori- ginalverk vara 107 öre, vilket är en höjning med 3 öre jämfört med nivån för år 2000. Medelsberäk- ningen utgår från den senaste slutgiltigt fast- ställda biblioteksstatistiken från år 1998. Den totala kostnaden för biblioteksersättningen år 2001 uppgår till 112 369 000 kronor. Nya a-kasseregler Konstnärernas arbetsmarknad skiljer sig i väsentliga delar från den som gäller för de flesta andra yrken. I propositionen (prop. 1999/2000:139) En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring uttalar regeringen att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda behov som kan gälla för grupper med projektanställningar och andra tillfälliga anställningar och osäkra anställningsförhållanden eller andra speciella för- hållanden, liksom till villkor som gäller för per- soner som har upprepade perioder av arbetslös- het. Detta gäller bl.a. kulturarbetsmarknaden. Socialförsäkringsfrågor m.m. Det är viktigt att fördjupa kunskapen om hur sociala skyddsnät och regelverk som styr avgifts- uttag och villkor för förmåner tillämpas på de speciella villkor som kännetecknar konstnärlig verksamhet. Regeringen överväger därför att under år 2001 inleda en kartläggning av bl.a. socialförsäkringsfrågor i förhållande till konst- närlig verksamhet. Pensioner på teater-, dans- och musikområdet För konstnärer inom teater-, dans- och musik- området gäller delvis särskilda pensionsför- hållanden. Vissa pensionsfrågor med anknytning till dessa konstnärsgrupper är f.n. aktuella för övervägande. Statens nuvarande pensionsåtaganden för an- ställda vid statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner kostnadsberäknas till totalt ca 162 miljoner kronor. Av detta belopp ingår ca 84 miljoner kronor i de befintliga statsbidragen. Resterande ca 78 miljoner kronor är en dold utgift i statsbudgeten genom att institutionerna f.n. betalar låga schabloniserade pensionspremier. I denna budgetproposition föreslår regeringen att premierna fr.o.m. år 2001 anpassas till de faktiska kostnaderna, dvs. höjs med totalt ca 78 miljoner kronor, samtidigt som statsbidragen till institutionerna justeras i motsvarande mån. Där- med tydliggörs den totala statliga insatsen för de institutionsanställdas pensioner. Inom Regeringskansliet pågår vidare en över- syn av statens tjänstepensionsåtaganden för olika grupper av konstnärer inom teater-, musik- och dansområdet och av hur bestämmelserna kring dessa samverkar med reglerna för den reforme- rade allmänna pensionen. Arbetet bedrivs i fort- löpande samråd med arbetsmarknadens parter. För fria teatergrupper utan tillgång till det statliga tjänstepensionssystemet har Teaterför- bundet och Teatercentrum preliminärt enats om att införa en kompletterande avtalspension. Regeringen ser positivt på initiativet och har för avsikt att se över villkoren för statsbidragen till fria grupper i syfte att underlätta en anslutning till pensionsavtal. Kulturinstitutionerna Centrala museer De offentligt finansierade museerna har en viktig roll i att bevara, förmedla och bygga upp kun- skap om kulturarvet. Satsningarna på industrisamhällets kulturarv, på arkitektur, formgivning och design, på sam- tida konst och på att uppmärksamma kultur- arvets betydelse för en demokratisk samhällsut- veckling är prioriterade och ställer höga och delvis nya krav på dem. Regeringen anser att det är angeläget att ansla- gen till vissa av de centrala museerna höjs för att säkra utvecklingen av verksamheten inom områ- det. Regeringen föreslår fr.o.m. år 2001 en för- stärkning av anslaget till de centrala museerna om sammanlagt 15,3 miljoner kronor enligt följande: Statens historiska museer ges fr.om. år 2001 en förstärkning med 2 miljoner kronor, utöver den museipedagogiska satsning som redogörs för nedan. År 2000 höjdes Moderna museets anslag med 3,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår nu att Moderna museet ges en ytterligare anslagsför- stärkning med 6,5 miljoner kronor. Det tillfälliga anslag för inköp av samtida konst, som tidigare beräknats i form av en treårig satsning 2000– 2002, föreslås i stället omvandlas till ett perma- nent årligt inköpsstöd på 3,2 miljoner kronor fr.o.m. 2001. Till Nationalmuseum med Prins Eugens Wal- demarsudde ges ett förstärkt stöd med samman- lagt 4,3 miljoner kronor. Till Nationalmuseum har beräknats 3,5 miljoner kronor och till Prins Eugens Waldemarsudde 800 000 kronor. I tilläggsbudgeten för år 2000 föreslås dessutom en förstärkning av anslagen till Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde och Moderna museet om sammanlagt 8,5 miljoner kronor. Regeringen avser att inom anslaget omfördela medel till Moderna museet och Nationalmuseum med Waldemarsudde på ytterligare sammanlagt 2,5 miljoner kronor år 2000. För att utveckla verksamheten vid Marin- museum i Karlskrona, föreslås en höjning av an- slaget till Statens sjöhistoriska museer med 1 miljon kronor fr.o.m. år 2001. Detta innebär att myndigheten, inklusive den anslagsförstärkning som föreslogs i förra årets budgetproposition, ges en permanent förstärkning med 2 miljoner kronor. Mot bakgrund av riksdagens tillkänna- givande den 10 december 1999 avser regeringen att vidta åtgärder så att den organisations- förändring inom Statens sjöhistoriska museer som riksdagen har föreslagit kommer att genom- föras. Arkitekturmuseets anslag höjs med 1,5 miljoner kronor fr.o.m. år 2001 och ytterligare 1 miljon kronor i förstärkning beräknas fr.o.m. år 2002. Regeringen avser att inom anslaget omfördela medel till Arkitekturmuseet på 2 miljoner kronor under år 2000. Statens museer för världskultur Som regeringen tidigare aviserat är det nödvän- digt med en förstärkning av anslaget till Statens museer för världskultur i samband med öppnan- det av det nya museet i Göteborg år 2003. Rege- ringen beräknar därför en anslagshöjning till myndigheten med 28 miljoner kronor fr.o.m. år 2003. Operan och Dramaten Nationalscenernas uppdrag är omfattande och betydelsefulla för den konstnärliga utvecklingen i stort. Detta ställer särskilda krav på en strikt och framsynt ekonomisk planering. Trots den stränga utgiftskontroll som nationalscenerna ålagt sig själva är deras ekonomiska ställning inte stabil. I statsbudgeten för år 2000 har Operan fått en förstärkning av sitt årliga bidrag med 5,9 miljo- ner kronor. Operan räknar med att kunna redo- visa ett balanserat resultat vid årets slut medan prognoserna för 2001 och framåt är negativa, var- för det blir nödvändigt för regeringen att upp- märksamt följa utvecklingen. Dramaten befinner sig i en extraordinär situa- tion, eftersom teatern får årliga avräkningar på sitt statsbidrag med anledning av ett övertaget lån. Tack vare god publiktillströmning och egna rationaliseringar har Dramaten bemästrat situa- tionen över förväntan, men det är ingen realistisk bedömning att de återstående tre åren med av- räkning på statsbidraget kan klaras utan allvarliga återverkningar på verksamheten. Dramaten bör därför få en förstärkt anslagsbas. Förstärkningen beräknas till 4,6 miljoner kronor. Hyror En framgångsrik och långsiktig kulturpolitik bygger på en infrastruktur av väl fungerande kulturinstitutioner. I 2000 års ekonomiska vår- proposition uppmärksammade regeringen att kulturinstitutionernas ekonomiska läge är be- kymmersamt och att den ekonomiska basen allmänt sett behöver stärkas. För vissa statliga myndigheter och bolag – däribland många kul- turinstitutioner – utgör hyreskostnaden en bety- dande del av tilldelat anslag, vilket dessa upp- märksammat som en orsak till ekonomiska problem. Med anledning av detta skall Rege- ringskansliet skyndsamt se över frågan om lokal- försörjning för statliga myndigheter och vissa bolag. Museipedagogisk satsning De regionala museerna har i olika sammanhang uppmärksammat behovet av att samarbetet mel- lan centrala och regionala museer stärks och att museerna får särskilda resurser för att genomföra ett utvecklingsarbete inom museipedagogikens område. Redan i dag genomförs en rad viktiga åt- gärder men bristen på resurser, framför allt rör- liga medel, tvingar museerna att sänka sin ambi- tionsnivå. Genom att stärka anslaget Bidrag till regionala museer med 10 miljoner kronor, som särskilt anvisas samarbetsprojekt inom museipedagogi- kens område, får museerna en ekonomisk möj- lighet att genomdriva många av de projekt inom området som planerats men där bristen på pengar tidigare varit ett hinder. Medlen skall för- delas av Statens kulturråd genom ett ansök- ningsförfarande. Statens historiska museum och Nordiska museet är ansvarsmuseer inom sina respektive områden. För att en museipedagogisk satsning skall fungera i praktiken är det viktigt att dessa institutioner medverkar och stödjer de regionala museernas arbete samt bidrar till erfarenhetsut- byte, metodutveckling och forskning inom museisektorn. En förstärkning av dessa museers anslag med vardera 2,5 miljoner kronor föreslås. Dessa medel skall särskilt avse insatser som främjar samverkan med de regionala museerna. I satsningen skall även insatser för att utveckla kunskapsförmedling, IT och marknadsföring rymmas. Regeringen föreslår att sammanlagt 15 miljoner kronor årligen under tre år anvisas till de regionala museerna samt till Statens historiska museer och Nordiska Museet för denna satsning. Utvecklingsbidraget till de regionala museerna Det särskilda utvecklingsbidraget till de regionala museerna, som avser riktade, tidsbegränsade in- satser, uppgår år 2000 till 1,7 miljoner kronor. En ökning av anslagsposten är en viktig åtgärd för att få en bredare samverkan med institutioner och organisationer på regional och lokal nivå. Regeringen föreslår därför att utvecklingsbi- draget till de regionala museerna höjs med 3 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Judiska museet Judiska museet i Stockholm bedriver en natio- nellt angelägen verksamhet. Regeringen föreslår därför en ökning med 100 000 kronor av bidraget till Judiska museet. Museum Vandalorum Projektet Museum Vandalorum i Värnamo är ett intressant initiativ för att bl.a. stärka den regio- nala utvecklingen inom konst- och design- området. Förutsatt att projektet realiseras har regeringen beräknat ett årligt verksamhetsstöd med ca 8 miljoner kronor fr.o.m. år 2003. Länsteaterorganisation i Södermanland Utan ett nätverk av konstnärligt producerande regionala och lokala institutioner är det inte möj- ligt att nå ut till alla med god scenkonst och musik. Riksdag och regering har under senare år prioriterat insatser för att stärka dansens regio- nala ställning, vilket bl.a. lett till att Skånes Dans- teater och Norrdans kunnat etableras som fasta regionala dansensembler. I nuläget vill rege- ringen prioritera fullföljandet av länsteaternätets utbyggnad och genom ett statligt stöd på 1,5 miljoner kronor medverka till att en länstea- terorganisation i Södermanlands län – det sista länet utan regional teaterverksamhet – kan byg- gas upp. Svenska rikskonserter För år 2000 har medel anvisats för etablering av en folkmusikscen i anslutning till Svenska riks- konserters lokaler i Stockholm. Syftet är att där skapa en mötesplats för hela landets folkmusik och folkmusik från andra delar av världen. För att den tanken skall bli verklighet behöver Rikskonserter utveckla ett nära och aktivt samarbete med folkmusikcentrum som Folk- musikens Hus i Rättvik och Eric Sahlström- institutet i Tobo samt med folkmusikens in- tresseorganisationer. För insatser i anslutning till den nyinrättade folkmusikscenen föreslår rege- ringen att Rikskonserter får en ökning av det årliga anslaget med 400 000 kronor. Litteraturen, läsandet och språket Digitalisering av talböcker och lättläst litteratur för barn och unga Tillgången till språket och litteraturen är ytterst en fråga om yttrandefrihet och demokrati, men även en jämlikhets- och rättvisefråga. I enlighet med riksdagens beslut med anled- ning av 2000 års ekonomiska vårproposition samt propositionen (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) Från patient till medborgare – en nationell handlings- plan för handikappolitiken, föreslås en förstärk- ning på 2,5 miljoner kronor till digitalisering av talböcker och utgivning av lättläst litteratur för barn och unga. Satsningen sker inom ramen för de sammanlagt 10 miljoner kronor som i enlighet med propositionen bör anvisas för att öka till- gängligheten inom kultursektorn för alla med funktionshinder. En bok för alla Staten stödjer sedan 1970-talet utgivningen av bokserien En bok för alla. Utgivningen uppgår årligen till ca 40 titlar, varav 20 för vuxna och 20 för barn och ungdom. Förutom bilderböcker för barn och antologier är utgivningen i pocketfor- mat. Upplagorna ligger i genomsnitt på mellan 10 000–25 000 exemplar och priset är ungefär hälften av andra pocketbokpriser. Det låga priset, titelbredden, utgivningens kvalitet och det eta- blerade varumärket samverkar med en bred och väl förankrad läsfrämjande verksamhet som visar på positiva resultat. I syfte att förbättra tillgången till barn- och ungdomslitteratur och förstärka de läsfrämjande insatserna föreslår regeringen att de årliga medlen till En bok för alla AB ökar med 2 miljoner kronor till sammanlagt 10,2 miljoner kronor. Förstärkningen är främst avsedd för en utökad utgivning av barn- och ungdomsböcker till ett lågt pris. Barents Litteraturcentrum För att främja litteraturen och författarskap i Barentsregionen föreslår regeringen att Barents Litteraturcentrum i Överkalix får ett statligt verksamhetsbidrag på 500 000 kronor årligen. Språkutredning Mot bakgrund av Svenska språknämndens för- slag och riksdagens beslut hösten 1999 har rege- ringen för avsikt att inom kort besluta om direk- tiv till en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lägga fram förslag till ett handlingsprogram för det svenska språket. Syftet skall vara att främja svenska språkets ställning, samt att ge alla i Sverige, oavsett språklig och social bakgrund, likvärdiga möjligheter att tillägna sig. Bibliotekslagen Bestämmelser om det allmänna biblioteksväsen- det regleras i bibliotekslagen (1996:1596). Lagen som varit i kraft i snart fyra år ses nu över. Ut- vecklingen på biblioteksområdet har bl.a. visat att det alltjämt är stora skillnader mellan olika kommuner vad gäller tillgänglighet och kvalitet i biblioteksverksamheten. Regeringen anser därför att det är angeläget att bibliotekslagen komplet- teras på flera punkter. Förslag till ändringar av bibliotekslagen planeras att föreläggas riksdagen under år 2001. Övriga prioriteringar Funktionshindrades deltagande i kulturlivet Möjligheten för personer med funktionshinder att delta i kulturlivet har på många områden för- bättrats avsevärt. Deltagandet är dock fortfa- rande lägre bland personer med funktionshinder än bland befolkningen i övrigt. I enlighet med riksdagens ställningstagande till 2000 års eko- nomiska vårproposition samt propositionen Från patient till medborgare – en nationell handlings- plan för handikappolitiken föreslås därför att in- satserna för att genomföra och fortsätta det handlingsprogram för ökad tillgänglighet till kulturlivet för funktionshindrade personer, som Statens kulturråd påbörjat under år 1999, ökas med 7,5 miljoner kronor. Satsningen sker inom ramen för de sammanlagt 10 miljoner kronor som i enlighet med propositionen bör anvisas för att öka tillgängligheten inom kultursektorn för funktionshindrade personer. Drottningholmsteatern Drottningholmsteatern samarbetar med Operan när det gäller att levandegöra äldre tiders opera och danskonst. Drottningholmsteatern har ett årligt verksamhetsbidrag på ca 6,6 miljoner kro- nor. För att samarbetet med Operan skall kunna fortgå föreslår regeringen att Drottningholms- teatern, i likhet med de två senaste åren, får ett engångsstöd på 1 miljon kronor. Vadstena-Akademien Vadstena-Akademien bedriver en verksamhet, som inte bara berikar det egna länets musikliv utan även har allmän betydelse för opera- konstens utveckling. I dag utgår ett årligt stöd på 2,3 miljoner kronor till Vadstena-Akademien. Det stödet bör förstärkas med 750 000 kronor. Regeringen förutsätter att även regionala reform- medel av av samma omfattning tillskjuts. Dalhalla festspelsscen Dalhalla festspelsscen i Rättvik är ett exempel på hur en naturresurs – i detta fall ett övergivet kalkbrott med särskilda akustiska förutsättningar – kan ges ett nytt användningsområde med kul- turell inriktning. År 1999 fick Dalhalla ett statligt engångsbidrag på 500 000 kronor för ett nytt scentak. Då verksamheten i ett inledningsskede belastas av höga kostnader för investeringar och marknadsföring finns det skäl att gå in med ytterligare ett tillfälligt stöd på 500 000 kronor avseende år 2001. Teatro Avenida Teatro Avenida i Maputo, Moçambique, arbetar för att återerövra gamla kulturtraditioner och levandegöra dem för en ung publik. Sedan mitten av 1990-talet samarbetar Teatro Avenida med svenska scenkonstnärer. Teatern har erhållit ekonomiskt stöd bl.a. genom Sida. Backa Teater i Göteborg och Teatro Avenida har gemensamt producerat två teaterföreställningar, som spelats både i Sverige och Moçambique. För båda teat- rarna har samarbetet inneburit konstnärlig ut- veckling och möjligheter att erbjuda den unga publiken annorlunda teaterupplevelser. På grund av akuta problem med lokaler och utrustning i Maputo riskerar nu samarbetet med Sverige att avbrytas. Regeringen anser det angeläget att detta konstnärliga kan fortsätta. Regeringen föreslår därför att 2,5 miljoner kronor anvisas för ett tillfälligt stöd till Teatro Avenida under år 2001. Arkiv Kyrkliga arkiv Till följd av de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan har arkivmyndigheternas uppgifter utökats. För att förbättra arkiv- myndigheternas möjligheter att fullgöra sina uppgifter vad gäller de kyrkliga arkiven i enlighet med vad som anges i propositionen Staten och trossamfunden – begravningsverksamheten, kul- turminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (prop. 1998/99:38) ökas anslaget till Riks- arkivet och landsarkiven med 500 000 kronor. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek förvaltar en viktig del av vår samtidshistoria. För att främja stiftelsens verksamhet ökas anslaget till Riksarkivet och landsarkiven med 800 000 kro- nor för förstärkning av bidraget till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (se prop. 1999/2000:1, utg.omr. 17, avsnitt 9). Arkivutredning Arkiven är en viktig del av kulturarvet och har stort värde när det gäller att belysa samhället och dess utveckling. Tillgängligheten till allmänna handlingar och annat arkivmaterial är av stor betydelse för möjligheten till insyn och till att bygga upp kunskap på olika områden. Rege- ringen avser att under hösten 2000 tillkalla en särskild utredare för att se över arkivväsendet. Ett av syftena är att föreslå åtgärder som under- lättar för nya grupper att använda arkiven och som förbättrar arkivens tillgänglighet. Avsikten är att utredaren skall redovisa sina förslag till regeringen under år 2001. Filmvårdscentral i Grängesberg Regeringen tillkallade i maj 1998 en särskild ut- redare (Ku 1998:03) med uppgift att se över för- utsättningarna för att bevara respektive göra dokumentära filmer tillgängliga i framtiden samt att analysera förutsättningarna för att etablera en filmvårdscentral i Grängesberg. Betänkandet (SOU 1999:41) Bevara dokumentärfilmens kul- turarv lämnades till regeringen i mars 1999 och har därefter remissbehandlats. Regeringskansliet utreder nu hur en filmvårdscentral i Grängesberg på sikt kan organiseras och finansieras och rege- ringen avser att återkomma i denna fråga. Museer och utställningar Genusperspektiv i museernas verksamhet I arbetet med att öka medvetenheten om kultur- arvets betydelse för en demokratisk samhällsut- veckling är genusperspektiven en viktig utgångs- punkt. Regeringen gav i regleringsbrevet för år 1999 de centrala museerna i uppdrag att redovisa och analysera hur kvinnofrågorna behandlas på museerna. Detta uppdrag redovisades till regeringen den 1 mars 2000. Av redovisningarna framkommer att museerna har uppmärksammat kvinnofrågor såväl i sin utställningsverksamhet, som när det gäller bevarande och kunskaps- uppbyggnad. Det finns dock ett behov av ytterligare utvecklingsarbete inom detta område. Kontakterna mellan museerna och forskar- samhället behöver stärkas. Museerna bör i högre grad ses som en resurs för att föra ut forskningsinformation till en bredare allmänhet så att samlingar och arkiven utnyttjas bättre. För att föra fram och sprida goda exempel bör kon- takter och erfarenhetsutbyte uppmuntras, både på ett nationellt och ett internationellt plan. Regeringen avser därför att under hösten 2000 tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur genusperspektivet kan få större genomslag i museernas verksamhet. Arbetet bör genomföras i nära samverkan med universitet och högskolor. Forum för Levande historia Regeringen tillkallade i september 1999 en kommitté med uppgift att utreda etablerandet av ett Forum för Levande historia (Ku 1999:196). Detta forum skall med utgångspunkt i För- intelsen stärka medvetenheten om alla män- niskors lika värde. Kommittén skall lägga fram ett slutbetänkande senast den 15 december 2000 och avsikten är att det nya forumet skall inleda sin verksamhet senast år 2003. För att fortsätta den utåtriktade verksamhet som bedrivs av kom- mittén och som pågått sedan projektet Levande historia började år 1998, avser regeringen att tillsätta en särskild arbetsgrupp. Regeringen avser att återkomma med förslag om Forum för Levande historia under år 2001. Nobelcenter Regeringen tillkallade i januari 1997 en särskild utredare för att se över frågan om etablering av ett Nobelcenter i Stockholm. Uppdraget redo- visades i september samma år (SOU 1997:117). Av olika skäl, främst oklarheter kring lokalise- ring, ledde inte förslaget till vidare åtgärder. Regeringen bereder nu på nytt frågan om ett Nobelcenter i Stockholm, tillsammans med Stockholms stad och Nobelstiftelsen. Rege- ringen avser att under den kommande treårs- perioden närmare redogöra för omfattningen och inriktningen av det statliga engagemanget i satsningen. Kulturmiljö Kulturreservat Kulturreservat är en ny skyddsform som inför- des med miljöbalken. Skyddsformen, som inne- bär en möjlighet att skydda värdefulla kultur- präglade landskap, har mötts av ett stort intresse runt om i landet och fyller ett mycket viktigt behov. Genom att 5 miljoner kronor årligen av- sätts från anslaget Bidrag till kulturmiljövård finansierar staten värdering, intrångsersättning, restaurering samt skötsel och löpande underhåll av de statligt beslutade kulturreservaten. I syfte att förbättra förutsättningarna för bildande, till- syn och underhåll av kulturreservaten föreslår regeringen en höjning av det statliga anslaget till kulturreservaten med 5 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Utredning om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Riksdagen har under våren 2000 fastställt nya övergripande mål för kulturmiljöarbetet (prop. 1998/99:114, bet 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196). De nya målen innebär bl.a. ett förtydligande av kulturmiljösektorns ansvar för att i sitt arbete integrera frågor om resurshus- hållning och hållbarhet, bevarande, delaktighet, tolerans för olika gruppers kulturarv samt ett internationellt engagemang. I propositionen Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål (1998/99:114) uppmärksammade regeringen behovet av en fortsatt utredning av bebyggelseskyddet. Regeringen avser därför att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ut- reda och lämna förslag om ett förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt att överväga möjligheten att låta byggnadsminnes- förklaringar omfatta även lösöre. Resultatet av denna utredning avses redovisas under år 2002. Uppdragsarkeologin Arkeologiska undersökningar skall vara av veten- skapligt god kvalitet och genomföras till en kostnad som inte är högre än vad som är motive- rat med hänsyn till omständigheterna. De mycket stora svängningarna mellan olika år vad gäller omfattningen av offentliga infrastruktur- investeringar innebär problem för den avgifts- finansierade uppdragsarkeologin. Bland annat har Riksantikvarieämbetet uppmärksammat problemen inom myndighetens avdelning för uppdragsarkeologisk verksamhet. Med anledning av detta genomförs en analys och översyn av formerna för den arkeologiska uppdrags- verksamheten. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor. Arkitektur, formgivning och design Arkitekturåret 2001 Regeringen fortsätter den långsiktiga satsningen på arkitektur, formgivning och design. År 2001 har av regeringen utnämnts till Arkitekturår i Sverige. Verksamheter i hela landet berörs och kampanjen leds av Arkitekturmuseet. Rege- ringen föreslår bl.a. mot bakgrund av detta att Arkitekturmuseets årliga anslag förstärks med 1,5 miljoner kronor. Form- och designutredningen Regeringen tillsatte i februari 1999 en utredning om statens ansvar för formgivnings- och design- området. I ett delbetänkande har utredningen bl.a. föreslagit att en Mötesplats för form och design etableras som en ny myndighet i Stock- holm (SOU 1999:123). Förslaget har remiss- behandlats. I september 2000 avser kommittén att lämna sitt slutbetänkande och detta kommer att remitteras under hösten 2000. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor under 2001. Forskning Kulturens ökade betydelse för samhällsutveck- ling, samhällsdebatt och normbildning innebär att kraven på forskningens inriktning delvis för- ändrats. Av tradition bedriver kulturinstitutio- nerna ett omfattande forsknings- och utveck- lingsarbete inom sina respektive områden. Betydelsen av att behålla och vidareutveckla kva- liteten på detta arbete har bl.a. uppmärksammats av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet (HSFR) i den rapport som presente- rades i mars 2000 (dnr Ku97/711/Ka). För att uppnå detta är det viktigt att skapa goda förut- sättningar för utbyte av erfarenheter och sprid- ning av forskningsresultat, såväl nationellt som internationellt. Det är också angeläget med en ökad samverkan mellan kultursektorn och uni- versitetsforskningen. Bland annat med anledning av detta föreslår regeringen att ett nytt nationellt uppdrag med inriktning mot samverkan mellan barnkultur och forskning inrättas. Inom kulturområdet finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte, metodutveckling och forsk- ning. Detta gäller inte minst inom museiom- rådet. Regeringens riktade satsning på musei- pedagogik är ett led i att möta detta behov. Vissa övergripande frågor Forum för världskultur En försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur, med syfte att lyfta fram andra län- ders kultur i det svenska kulturlivet startade hösten 1998 enligt avtal mellan staten, Stock- holms stad och Stockholms läns landsting. Verk- samheten, som bedrivs inom kommittén (Ku 1998:01) för Forum för världskultur, skall pågå till och med år 2000 (dir.1998:14 och 1999:55). En delrapport lämnades den 1 mars 2000 och en slutrapport över försöksverksamheten skall läm- nas senast den 31 december 2000. För kommittékostnader har anvisats 1,5 mil- joner kronor för vart och ett av åren 1998 och 1999 inom detta utgiftsområde. Härutöver har kommittén under en tvåårsperiod disponerat verksamhetsmedel på sammanlagt 10 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor är statliga medel anvisade från utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt totalt 6 miljoner kronor tillskott från Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Eftersom Stockholms stad och Stockholms läns landsting inte är beredda till fortsatta lång- siktiga åtaganden vad gäller Forum för världs- kultur finns enligt regeringens bedömning inte förutsättningar för att fortsätta verksamheten i självständig organisatorisk form efter år 2000. Kommitténs delrapport visar dock att utvecklingen inom kulturlivet behöver drivas på när det gäller att ta till vara influenser från andra kulturer. Regeringen föreslår därför att Statens kulturråd får en anslagshöjning med 1,5 miljoner kronor för initiativtagande insatser inom det mångkulturella området. Det är regeringens uppgift att besluta om närmare riktlinjer för den fortsatta verksamheten bl.a. med utgångspunkt i det slutbetänkande som kommittén för Forum för världskultur kommer att lämna vid utgången av år 2000. Nytt nationellt uppdrag Den konstnärliga processens roll och betydelse för unga människors utveckling och deras egna kreativa skapande är ett område som bör ut- forskas ytterligare. Dessutom bör samverkan mellan det professionella kulturlivet och den eta- blerade forskningen kring barns och ungdomars utveckling stärkas. Regeringen förslår därför att ett nytt tidsbegränsat nationellt uppdrag med in- riktning mot samverkan mellan barnkultur och forskning inrättas samt att 1 miljon kronor av- sätts för detta ändamål. Kulturen och EU-ordförandeskapet Att bidra till att utvidgningen förverkligas har högsta prioritet för det svenska ordförandeska- pet. Ett informellt kulturministermöte kommer att äga rum i Falun den 20–22 maj 2001. I anslut- ning till detta möte kommer ett särskilt möte att hållas med kandidatländerna. Sverige kommer på kulturområdet att leda förhandlingarna inom rådsarbetsgruppen för kultur. Ett informellt möte i rådsarbetsgruppen kommer att hållas i Jokkmokk den 31 januari till och med den 1 februari 2001. Ett expert- möte/seminarium om villkor för konstnärligt skapande kommer att äga rum i Visby den 30 mars till och med den 1 april 2001. 4.5 Insatser 4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet Inledning I detta avsnitt redovisar regeringen inriktningen på de insatser som tidigare gjorts inom politik- området. Konstnärernas villkor Statens insatser för konstnärerna handlar både om direkta stöd- och stimulansåtgärder för konstnärligt arbete, om upphovsrättsliga frågor, men också om att anpassa generella regelverk på andra samhällsområden till de speciella villkor som gäller för konstnärer. Under perioden 1997–2000 har totalt 90 mil- joner kronor satsats på nivåhöjande reformverk- samhet. Sammantaget uppgår insatserna för bi- drag och ersättningar till konstnärer år 2000 till drygt 260 miljoner kronor. Därutöver beräknas upphovsrättsligt grundade ersättningar till konst- närer och rättighetshavare, s.k. kassettersättning och vidareförsäljningsersättningen, s.k. droit de suite, under år 2000 uppgå till närmare 50 mil- joner kronor. Med de förslag som lämnas i denna proposi- tion för år 2001 kommer ytterligare ca 48 miljo- ner kronor att satsas på att förbättra konstnärer- nas villkor. Statens insatser på området har därmed ökat med 138 miljoner kronor sedan år 1997. Delar av dessa medel fördelas som stöd inom områdena teater, dans och musik samt bild och form. Bland de reformer i syfte att förbättra konst- närernas villkor som genomförts sedan 1997 kan nämnas införandet av den individuella vis- ningsersättningen, kassettersättning, fonogram- ersättning, dramatikerstöd, verksamhetsbidrag till vissa utställare av bild- och formkonst samt införandet av den s.k. vidareförsäljningsersätt- ningen (droit de suite). Regeringen har även sat- sat stora resurser på det internationella utbytet, bl.a. genom att inrätta ett internationellt ateljé- centrum i Sverige (IASPIS – International Artists’ Studio Program in Sweden). Vidare lämnas bidrag i form av konstnärs- bidrag, projektbidrag och långtidsstipendier. För år 2000 utgår 102 långtidsstipendier. Inkomst- garantier fördelas till konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och bety- delse för svenskt kulturliv. Regeringen har fast- ställt antalet inkomstgarantier till 157. Stöd läm- nas även till produktion av kortfilm. Bidraget ges företrädesvis antingen som startbidrag till unga filmare för film- och videoexperiment i mindre skala eller i form av bidrag till icke kommersiell, konstnärligt syftande film. Försöksverksamheter har bedrivits inom ramen för arbetsmarknadspolitiken med statligt stöd till arbetsförmedling vid centrumbildning- arna och till TeaterAlliansen AB. Avsikten är att förbättra villkoren för de yrkesverksamma konstnärerna genom tryggare anställningsformer och förbättrad effektivitet vid förmedling av konstnärliga uppdrag. Dessa försöksverksamhe- ter permanentas fr.o.m. år 2001 genom riksda- gens beslut i anslutning till 2000 års ekonomiska vårproposition. Teater, dans och musik En viktig del av de kulturpolitiska insatserna är den infrastruktur av konstnärliga institutioner som med statligt stöd byggts upp på nationell, regional och lokal nivå. Nationalscenerna Ope- ran och Dramaten har tillsammans med Rikste- atern, Rikskonserter och Dansens Hus viktiga initierande, främjande och producerande upp- gifter. Genom länsmusiken samverkar staten och landstingen om att göra musiken tillgänglig för så många som möjligt. Staten lämnar även ett betydande stöd till det fria teater- och musiklivet genom bidrag till bl.a. fria grupper, arrangörs- föreningar och fonogramproduktion. Teater, dans och musik är det största in- satsområdet inom den statliga kulturpolitiken. Insatserna uppgår år 2000 totalt till 1,4 miljarder kronor. Under perioden 1997–2000 har drygt 77 miljoner kronor satsats på långsiktiga åtgärder inom teater-, dans- och musikområdet, varav 22 miljoner kronor ingår i 1999 års konstnärspoli- tiska reform. Med de förslag som lämnas i denna proposition uppgår reformerna sedan år 1997 till ca 86 miljoner kronor. Härtill kommer ett antal engångsinsatser på sammanlagt ca 40 miljoner kronor för bl.a. krisdrabbade institutioner. Som ett led i satsningen på förbättrade villkor för konstnärerna har vidare avsatts 10 miljoner kro- nor under åren 1999 och 2000 inom utgiftsom- råde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till försök med en ny anställningsform inom teatern, den s.k. TeaterAlliansen. Som tidigare nämnts kommer denna verksamhet, i enlighet med riks- dagens beslut, att permanentas och utökas fr.o.m. år 2001. Inom området har bl.a. följande åtgärder möj- liggjorts under den senaste treårsperioden: Dansen har tillförts medel för regional verk- samhet samt för utökad verksamhet vid bl.a. Dansens Hus. Stödet till fria teater-, dans- och musikgrupper har ökat med 15 miljoner kronor och bidragen till musiklivets arrangörsorganisa- tioner har i det närmaste fördubblats. En ny regional musikteaterinstitution (Norrlands Mu- sik- och Dansteater), två dansinstitutioner (Skånes Dansteater och Norrdans) samt tre mu- sikinstitutioner (Göteborgsmusiken, Musica Vitae i Växjö och Norrbottens kammarorkester ) har införlivats i det regionala stödsystemet. Ett särskilt stöd lämnas under tre år försök med att bygga upp en länsteaterorganisation i Jämtlands län. I anslutning till den av riksdagen år 1997 beslutade anslagsjusteringen avseende länsmu- siken har särskilda nivåhöjande insatser gjorts för ett antal länsmusikorganisationer med fast orkester eller annan specialinriktad verksamhet. Ett förstärkt stöd har sålunda lämnats till bl.a. Svenska Kammarorkestern i Örebro och Got- landsmusiken samt till Dala-Sinfoniettan för samverkan med festspelsscenen Dalhalla. Sär- skilda insatser har gjorts för att förstärka folkmusikens ställning i landet genom att Eric Sahlström-institutet i Tobo, Uppland, tilldelats ett årligt verksamhetsstöd och Rikskonserter getts möjlighet inrätta en scen för folkmusik i lokalerna Nybrokajen 11 i Stockholm. Från och med år 1998 har medel avsatts för riktade utvecklingsinsatser inom ramen för verk- samhetsstödet till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Denna avsättning, som under åren 1998 och 1999 utgjort 2 procent av det totala bidraget, har fr.o.m. år 2000 perma- nentats som en särskild anslagspost. Under åren 1998 och 1999 fördelades tillfälliga stöd med sammanlagt drygt 31 miljoner kronor till kulturinstitutioner i olika delar av landet med akuta ekonomiska problem, huvudsakligen inom teaterområdet. Dramaten har beviljats engångsmedel med anledning av Lilla scenens ombyggnad. Operan har med hjälp av engångsanslag givits möjlighet att år 1998 förvärva Vasateatern som andrascen. Operan har därefter även fått allmänna förstärk- ningar av sitt driftsstöd. Litteraturen, läsandet och språket Under senare år har flera reformer genomförts för att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet. År 1997 infördes, tillsammans med en bibliotekslag ett nytt permanent stöd för inköp av barn- och ungdomsböcker till folkbiblioteken. Därutöver anvisades medel för läsfrämjande in- satser. Från och med år 1999 utökades de statliga insatserna ytterligare och då handlade det i första hand om att förstärka och utveckla utgivnings- stödet till att även omfatta distribution av kva- litetslitteratur till bibliotek och bokhandel samt att införa ett permanent stöd för läsfrämjande insatser för barn och ungdom. Därutöver utöka- des stödet till bokhandeln och kultur- tidskrifterna samt till Statens kulturråd för att utveckla statistiken på bokmarknaden. Från och med år 2000 har en förstärkning skett med 1 miljon kronor för att särskilt kunna beakta de nationella minoriteterna vid fördelning av stöd till litteratur och kulturtidskrifter. Perioden 1997–2000 uppgick reformerna till sammanlagt 60 miljoner kronor, vilket innebär en för- dubbling av det årliga litteraturstödet. Samman- taget uppgår statens insatser till ca 347 miljoner kronor år 2000, inkl. den s.k. bibliotekser- sättningen till författare. Det statliga stödet rymmer även tal- och punktskriftsböcker, lättläst litteratur, tidskrifter samt studentlitteratur riktad till personer med olika former av läshandikapp och lässvårigheter. Under senare år har omfattande insatser gjorts i syfte att göra litteraturen och tidskrifterna till- gängliga för människor med olika typer av läs- handikapp. Med de förslag som lämnas i denna proposi- tion kommer ytterligare drygt 5 miljoner kronor att satsas på litteraturen, läsandet och språket. Den totala ökningen sedan år 1997 uppgår där- med till 65 miljoner kronor. Dessutom tillkom- mer biblioteksersättningen som under samma period ökat med drygt 10 miljoner kronor. Bild och form samt konsthantverk De statliga insatserna är inriktade på att göra den samtida bild- och formkonsten tillgänglig för så många som möjligt, samtidigt som förut- sättningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga arbetet. Ända sedan inrättandet av Statens konstråd har staten tagit en ledande roll vad gäller den offentliga konsten i landet. Sedan år 1997 har Konstrådet ett vidgat uppdrag att, utöver ansva- ret att förvärva konst för de statliga lokalerna, även verka för att konst blir ett naturligt och framträdande inslag i hela samhällsmiljön. För sitt vidgade uppdrag har Konstrådet successivt tillförts 12 miljoner kronor och rådets samman- lagda anslag för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön uppgår därmed år 2000 till 36,5 miljoner kronor. Vidare fördelar Statens kulturråd 3,9 miljoner kronor till folkparker, Folkets Hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationer för inköp och ut- placering av konst i samlingslokaler. Nämnden för hemslöjdsfrågor har till uppgift att öka intresset för, kunskapen om och utövan- det av hemslöjd i hela landet. Detta gör man bl.a. genom ett nätverk av hemslöjdskonsulenter. Totalt finns det 48 konsulenter i landet. Statens insats för hemslöjden uppgår år 2000 till 18,9 miljoner kronor. Staten stöder utställningar av samtida bild- och formkonst genom Moderna museets och Riksutställningars verksamhet, genom Natio- nalmuseums verksamhet inom formområdet och genom det statliga stödet till länsmuseerna, där vissa museer arrangerar utställningar med sam- tidskonst. Vidare lämnar staten verksamhetsstöd till utställande institutioner som Rooseum, Mil- lesgården och Thielska galleriet, förutom till konstfrämjande och landsomfattande organisa- tioner som Sveriges Konstföreningars Riksför- bund (SKR) och Folkrörelsernas Konstfräm- jande (FKf). De två senare organisationerna, Konsthantverkscentrum och ett tiotal konst- närsdrivna gallerier har därtill möjlighet att för- dela en statligt finansierad utställningsersättning, i syfte att bredda de konstnärliga uttrycksfor- merna i verksamheten och att förbättra konst- närernas intäkter i samband med utställningen. Utställningsersättningen tillfördes år 1999 ytter- ligare medel, vilket möjliggjorde en bidragsgiv- ning på totalt 7,7 miljoner kronor. Det nya bidrag för vissa utställare inom bild- och formområdet som inrättades år 1999 har inneburit att 5 miljoner kronor årligen har kun- nat fördelas till utvalda institutioner från olika delar av landet. Med det förslag som lämnas i denna proposition kommer fr.o.m. år 2001 totalt 6,5 miljoner kronor att kunna fördelas till denna grupp av utställare. Staten lämnar bidrag till ett antal mindre främjandeorganisationer inom bild- och form- området, i syfte att förbättra möjligheterna att visa bild- och formkonst i hela landet, nå ny publik, utveckla metoder, samverkansformer och erfarenhetsutbyte samt att främja konstnärernas villkor. År 1999 inrättades också ett nytt stöd för utrustning till konstnärers kollektivverkstäder, vilket möjliggjort att 2,5 miljoner kronor kunnat fördelas i bidrag till verkstäderna. Sedan år 1997 har Röhsska museet ett nät- verksansvar inom form- och konsthantverksom- rådet. År 2000 fick Bildmuseet i Umeå ett natio- nellt uppdrag inom samtidskonsten. Den konst- närliga utvecklingen inom området får ett be- tydelsefullt stöd genom Konstnärsnämndens bi- dragsgivning. Arkitektur, formgivning och design Regeringen vill främja en utveckling där arki- tektur, formgivning och design ges goda förut- sättningar för sin utveckling. Utgångspunkten för det statliga engagemanget på området är den proposition med ett handlingsprogram för arki- tektur, formgivning och design som regeringen beslutade i mars 1998 (prop. 1997/98:117). Riks- dagen beslutade i maj 1998 om nya mål, en för- ändrad lagstiftning och vissa riktlinjer för områ- dets inriktning. I Regeringskansliet finns sedan år 1996 en särskild arbetsgrupp för arkitektur, formgivning och design. Av de statliga myndigheterna har länsstyrel- serna, Boverket och Riksantikvarieämbetet centrala uppgifter när det gäller utvecklingen av den fysiska miljön i hela landet. De har därför fått särskilda mål och återrapporteringskrav för att bidra till en positiv utveckling för i första hand arkitekturområdet. För att utveckla form- givnings- och designområdet tillsatte regeringen i februari 1999 en särskild utredning om statens ansvar på området. Kravet på funktionalitet och tillgänglighet för så många som möjligt är ett starkt allmänt in- tresse. Konceptet Design för alla bör därför genomsyra statens arbete inom arkitektur, form- givning och design. I den nationella hand- lingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) utvecklas bakgrunden till detta. Föreningen Svensk Form innehar under perioden 1999–2001 ett nationellt uppdrag på formområdet och Arkitekturmuseet är en av de centrala statliga institutioner som har viktiga uppgifter inom ramen för handlingsprogrammet. För att etablera hela detta tvärsektoriella om- råde på ett tydligare sätt beslutade regeringen under våren 1998 om att ta initiativ till en sär- skild kampanj; Arkitekturåret 2001. Arkitektur- museet samordnar arbetet och den långsiktiga målsättningen är att efterfrågan på och förståel- sen för god arkitektur, formgivning och design ska öka i hela landet. I februari 2000 lämnade regeringen uppdrag till 44 myndigheter och in- bjöd samtidigt ytterligare ungefär 500 institutio- ner, organisationer och myndigheter att delta i Arkitekturåret 2001. Det är angeläget att också verksamheter på form- och designområdet kommer till stånd under Arkitekturåret 2001. Sambanden mellan de olika områden som ingår i regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design är många. Enligt rege- ringens bedömning bör de kunna ge dragkraft åt varandra genom nya typer av samverkan under Arkitekturåret 2001. Film Till och med år 1999 omfattade stödet till svensk film produktionsstöd och andra branschrelate- rade stöd inom ramen för 1993 års finansierings- avtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet, stöd till filmkulturell verksamhet och till regionala resurscentrum för film och video, samt Konst- närsnämndens stöd till produktion av kortfilm. Ett nytt filmavtal mellan staten, filmbranschen och TV-företagen trädde i kraft den 1 januari 2000 och gäller t.o.m. den 31 december 2004. Avtalet innebär en kraftig förstärkning av pro- duktionsstöden till svensk film, liksom en satsning på lanseringsstöd, stöd till distribution av parallellkopior och stimulansbidrag till bio- grafägare för visning av svensk film. Avtalet omfattar också ett ökat stöd till visningsorga- nisationer och regional verksamhet samt medel för internationell lansering av svensk film, stöd till textning på svenska av film och video och till syntolkning, liksom medel för bevarande och tillgängliggörande av det svenska filmarvet. Av- talet innefattar alla filmpolitiska stöd som hante- ras av Filminstitutet. Statens bidrag till Filminstitutet enligt det nya filmavtalet uppgår år 2000 till 200,5 miljoner kronor. Det innebär en ökning med 67,6 miljo- ner kronor jämfört med år 1999, varav 5 miljoner kronor utgörs av de medel som regeringen år 1999 disponerade för restaurering av svensk färgfilm i Ingmar Bergmans namn. Den sist- nämnda satsningen möjliggör en fortsättning på det arbete som påbörjades år 1996, då regeringen beviljade Filminstitutet ett engångsbidrag på 12 miljoner kronor ur de s.k. SESAM-medlen för restaurering av färgfilm. Sammanlagt har de stat- liga insatserna för filmen under perioden 1997– 2000 ökat med ca 83 miljoner kronor. Utöver ökningen i samband med 2000 års filmavtal har reformerna bl.a. möjliggjort ett stöd till regionala resurscentrum för film och video. Det infördes år 1997 och har därefter förstärkts i omgångar åren 1998 och 1999. År 1997 inrätta- des också ett nationellt uppdrag inom området regional filmverksamhet. Under perioden 1997– 1999 innehades uppdraget av Film i Väst, och för perioden 2000–2002 har uppdraget gått till Film- pool Nord i Luleå. Konstnärsnämndens filmstöd förstärktes fr.o.m. år 1999 med 2 miljoner kro- nor som ett led i den konstnärspolitiska refor- men. Arkiv Staten anvisar årligen ca 290 miljoner kronor till arkivområdet inom ramen för anslagen till Riks- arkivet och landsarkiven, Bidrag till regional arkivverksamhet, Språk- och folkminnesinstitu- tet och Svenskt biografiskt lexikon. Den statliga verksamheten på området syftar bl.a. till att öka möjligheterna att ta del av all- männa handlingar och annat arkivmaterial samt till att tydliggöra arkivens betydelse som källa för information och kunskap. Under åren 1997–2000 har anslagen till Riks- arkivet och landsarkiven samt Bidrag till regional arkivverksamhet förstärkts med totalt 3,45 miljo- ner kronor. Av detta belopp avser 400 000 kro- nor förstärkning till Riksarkivet och landsarki- ven för ökade kostnader i samband med mottagandet av kyrkliga arkiv med anledning av stat-kyrkareformen, 850 000 kronor avser Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek samt 2,2 miljoner kronor avser bidrag till regional arkiv- verksamhet. Museer och utställningar Statens insatser inom musei- och utställningsom- rådet sker främst inom ramen för anslagen till de centrala museerna, till Riksutställningar och till de regionala museerna. Vidare ges statliga bidrag till ett antal andra museer och institutioner inom området. Genom de statliga medlen samt syste- met med statliga utställningsgarantier och stödet till icke-statliga kulturlokaler främjas musei- och utställningsverksamhet i hela landet. År 2000 uppgår det samlade statliga stödet till musei- och utställningssektorn till drygt 1,1 miljarder kro- nor. De förslag som nu lämnas innebär en ökning med 33,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Samarbete med utländska institutioner sker främst vad gäller forskning och utställningsverk- samhet. Museerna deltar i flera internationella nätverk och samarbetsprojekt. Regeringens sats- ning på samarbetet mellan länderna i Östersjö- regionen genom den s.k. Östersjömiljarden har delvis tillfallit museiområdet. Samarbete med andra Östersjöländer har prioriterats i museernas internationella arbete. Samtida konst är ett prioriterat område inom regeringens kulturpolitik. Yngre svenska konst- närer har på senare år fått stor uppmärksamhet nationellt och internationellt och bidragit till en vitalisering av konstscenen. Moderna museet har ett särskilt ansvar för att spegla den samtida konstutvecklingen och att tillgängliggöra den för en större publik. Museet har därför föreslagits få särskilda medel under tre år för att kunna för- bättra samlingarna av samtida konst. Regeringen föreslår i denna budgetpropostition att inköps- stödet permanentas redan från år 2001. Regeringen har tidigare i en skrivelse till riks- dagen redogjort för satsningen på sysselsätt- ningsåtgärder inom kulturområdet, det s.k. Sesam-projektet (skr. 1999/2000:65, bet. 1999/2000:KrU14, rskr. 1999/2000:199). Staten satsade 235 miljoner kronor mellan åren 1995 och 1998 för att bl.a. skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet. Sesam-projektets syfte var utöver ökad sysselsättning att möta det stora behov av vård, ändamålsenlig magasinering, registrering och digitalisering som uppstått på främst museerna och arkiven. Frågor om museernas struktur har behandlats i flera olika utredningar under senare år och inom det statliga museiområdet har en rad för- ändringar genomförts. Den 1 januari 1999 bilda- des den nya myndigheten Statens museer för världskultur. I myndigheten ingår Folkens muse- um – etnografiska, Medelhavsmuseet, Östasia- tiska museet och Göteborgs etnografiska mu- seum. År 2003 kommer det nya Världs- kulturmuseet i Göteborg att öppnas. Myndig- heten har bl.a. till uppgift att visa och levande- göra världens kulturer och att dokumentera och belysa kulturmöten historiskt och i dagens sam- hälle. Den 1 juli 1999 avskildes Moderna museet från Statens konstmuseer. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde bildar därmed också en egen myndighet. Statens musiksam- lingar fick den 1 juli 1999 en förstärkt lednings- organisation samtidigt som Svensk visarkiv för- des till denna myndighet. År 1998 avskildes Sta- tens historiska museer från Riksantikvarie- ämbetet och bildar sedan dess en egen myn- dighet. Marinmuseum fördes den 1 juli 1997 organisatoriskt över från Statens försvarshisto- riska museer till Statens sjöhistoriska museer. Ett internt översynsarbete av museiområdet pågår inom Kulturdepartementet. Det tar sin ut- gångspunkt i olika konkreta problem som rege- ringen uppmärksammats på. Sedan år 1997 har exempelvis regeringen gett de centrala museerna i uppdrag att årligen redo- visa sina planer för samlingarnas långsiktiga be- varande. Av bl.a. dessa redovisningar framgår att det generellt finns ett fortsatt stort eftersläpande behov av vård, registrering, dokumentation och digitalisering. Museerna har inte minst inom Sesam-pro- jektet arbetat för en förbättrad magasinering av sina samlingar och flera av museerna har de senaste åren flyttat sina samlingar till magasin med bättre klimat- och säkerhetsförhållanden m.m. Trots detta kvarstår betydande behov av ändamålsenlig förvaring för samlingarna. Rege- ringen avser att som en del av genomlysningen av museiområdet göra en särskild granskning av de centrala museernas magasinssituation. Museernas ekonomiska situation är på flera håll ansträngd, det gäller inte minst de centrala museerna. Regeringen bedömer att ökad samordning och samarbete inom flera av för sektorn viktiga om- råden, som exempelvis magasinering, vård, kon- servering, IT och kompetensutveckling, kan ge goda utvecklingsmöjligheter. Möjligheterna att främja samverkan kommer att undersökas. I den fortsatta analysen av de centrala museerna kom- mer även hyres- och lokalfrågor att beaktas. Kulturmiljö De statliga insatserna på kulturmiljöområdet syftar bl.a. till att öka intresset samt tillgänglig- heten och hänsynstagandet till kulturmiljön. Inom ramen för anslagen till Riksantikvarie- ämbetet, Bidrag till kulturmiljövård och Bidrag till regionala museer fördelar staten årligen ca 520 miljoner kronor till kulturmiljöområdet. Dessutom har länsstyrelserna en mycket viktig roll i det regionala kulturmiljöarbetet. Regeringen genomför under åren 1999–2001 en särskild satsning på industrisamhällets kultur- arv. En delegation – Delegationen för Industri- samhällets kulturarv (Ku 1999:06) – har tillkal- lats med uppgift att, tillsammans med berörda myndigheter och institutioner, praktiskt genomföra satsningen och bl.a. utarbeta förslag till regeringen för fördelning av de medel som avsatts. Sammanlagt har 24,5 miljoner kronor anvisats för satsningen. Under åren 1999–2001 genomförs vidare en satsning på storstädernas kulturmiljöer. Till ändamålet har regeringen totalt anvisat 24 miljoner kronor. En treårig försöksverksamhet (Kulturarvs-IT) påbörjades under år 1999 i syfte att erbjuda per- soner med arbetshandikapp arbete och att öka tillgängligheten till kulturarvet. Riksantikvarie- ämbetet har ett samordningsansvar för länsmu- seernas deltagande i verksamheten och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna för verksamheten i Kiruna, Grängesberg och Ulriksfors. Inom ramen för regeringens satsning på Östersjösamarbetet har ett flertal kulturmiljö- vårdande insatser genomförts. Med medel från regeringens s.k. Östersjömiljard har byggnads- vårdsprojekt i Polen, Lettland och Estland genomförts. Sammanlagt har ca 71 miljoner kro- nor använts till kulturmiljövårdande projekt i Östersjöområdet. Med miljöbalken infördes möjligheten att skydda värdefulla kulturpräglade landskap som kulturreservat. För närvarande har ett kultur- reservat inrättats och ytterligare tre befinner sig i slutfasen för att bli inrättade. Målsättningen är att det vid utgången av år 2001 skall finnas ett tiotal väl fungerande kulturreservat. Forskning inom kulturområdet Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet (HSFR) fick i mars 1997 (dnr Ku97/711/Ka) i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sek- torsforskningen inom kulturområdet. I uppdra- get ingick att kartlägga befintlig forskning inom området, delvis i ett internationellt jämförande perspektiv, samt att identifiera forskningsområ- den som inte uppmärksammas tillräckligt inom dagens organisation. Utredningen visar på att sektorsforskningen inom kulturområdet spänner över ett vidsträckt område som inte bara innefattar konstarter, kulturarv eller kulturinstitutioner utan även berör grundläggande värderingar och förhåll- ningssätt. Forskningsbehovet motiveras och definieras av sektorn, men forskningen och utvecklingsarbetet som bedrivs kan organiseras på många olika sätt och vara tillämpad eller av grundforskningskaraktär. I forskningspropositionen (prop. 2000/2001:3) föreslås att kulturområdets forsk- ning och utvecklingsarbete i första hand inriktas mot insatser inom det museivetenskapliga om- rådet, forskning om kulturmiljön, forskning om kulturarvet och kulturpolitisk forskning. HSFR framhåller i sin rapport att kultursektorns sektorsforskningsresurser är små i förhållande till de medel andra sektorer förfogar över, men av stor betydelse för att kunna bedriva en verk- ningsfull kulturpolitik. Det särskilda anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kul- turområdet uppgår år 2000 till 36 miljoner kronor. Trossamfund Vårt samhälle präglas i allt högre grad av religiös mångfald. Det är av stor betydelse för vitaliteten i den svenska demokratin att olika ideologier och trosriktningar som verkar för att vårt demo- kratiska statsskick upprätthålls, stärks och ut- vecklas, får goda möjligheter att göra sig gäl- lande. Under senare delen av 1990-talet bedrevs ett omfattande arbete för att förbereda och genom- föra stat-kyrkareformen som trädde i kraft den 1 januari 2000. En av utgångspunkterna för refor- men är att öka likställigheten mellan olika trossamfund. Genom lagen (1998:1593) om tros- samfund öppnas en möjlighet för trossamfund att verka i en ny juridisk form, registrerat tros- samfund. Principerna för statens stöd till trossamfund anges i lagen (1999:932) om stöd till trossam- fund. Målet för det statliga stödet, som kan ges i form av statsbidrag eller statlig avgiftshjälp, är att bidra till att skapa förutsättningar för trossam- funden att bedriva en aktiv och långsiktigt inrik- tad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). Anslaget för stöd till trossamfund uppgår år 2000 till ca 53 miljoner kronor. Regeringen har under år 2000 beslutat att det skall inrättas ett särskilt råd för kontakt mellan staten och trossamfunden. Rådet, som skall bestå av representanter för staten och trossamfunden, skall vara ett forum för diskussion i övergripande frågor av gemensamt intresse. Konstområdesövergripande verksamhet De statliga insatser som kan hänföras till konstområdesövergripande verksamhet uppgår år 2000 till ca 300 miljoner kronor. Under perio- den 1997–2000 har reformmedel på totalt ca 22 miljoner kronor tillförts det konstområdesöver- gripande området. Under åren 1997 och 1998 anvisades dessutom totalt 148,6 miljoner kronor för att bidra till genomförandet av Kulturåret 1998. Med de förslag som lämnas i denna propo- sition har de statliga insatserna till konstom- rådesövergripande verksamhet ökat med 32 mil- joner kronor sedan år 1997. I syfte att ta till vara kunnande och idéer från hela landet för att bidra till utveckling och förny- else inom olika delar av kulturområdet har fr.o.m. år 1997 sex tidsbegränsade nationella uppdrag inom områdena barn- och ungdoms- teater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst samt museiverksamhet in- rättats. Från och med år 1999 har ytterligare ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättats inom området formgivning och design. Sammanlagt år 2000 avsätts 7 miljoner kronor till nationella uppdrag. Vidare har ett stöd på totalt 7,6 miljoner kro- nor till verksamhet med s.k. länskonstnärer in- rättats fr.o.m. år 1997. Syftet med denna verk- samhet är att sprida, stimulera och öka kun- skapen om konst och kultur, framför allt bland barn och ungdom, samt att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Ett särskilt stöd på 2 miljoner kronor har in- rättats fr.o.m. år 1999 för att förverkliga delar av det handlingsprogram för att främja funktions- hindrades tillgång till kultur som Statens kultur- råd på regeringens uppdrag presenterade år 1998. Bidragen till samisk kultur har förstärkts med 4 miljoner kronor för att möjliggöra satsningen på en samisk teater. Vidare erhåller Kurdiska biblioteket numera ett årligt verksamhetsbidrag på 1 miljon kronor. För att stärka och vidareutveckla arbetet med kultur i skolan på nationell nivå har en gemen- sam handlingsplan för Kulturrådet och Skolver- ket utarbetats. Handlingsplanen utgår från FN:s konvention om barns rättigheter, läroplanerna och de nationella målen för kulturpolitiken. Kulturrådet och Skolverket arbetar gemensamt för att samordna och informera om de statliga insatserna; stimulera till nätverksbygge och ordna möten och seminarier på nationell, regio- nal och lokal nivå; samla och sprida kunskap om skapande processers betydelse för aktivt lärande; stimulera och stödja metodutvecklingsarbete, forskning och utvärdering; dokumentera och sprida praktiska erfarenheter samt ta fram mate- rial av olika slag som stöd för lärare och kultur- pedagoger. Från och med år 2000 har en barn- och ungdomsteaterkonsulent knutits till Kultur- rådet, vilket bl.a. underlättar arbetet med att följa utvecklingen inom området. Insatser på det mångkulturella området har bl.a. gjorts inom ramen för försöksverksamheten med Forum för världskultur. Verksamheten har varit initiativtagande och stödjande samt inriktad på att stimulera det svenska kulturlivet till att uppmärksamma och ta till sig kulturyttringar som tillförts vårt samhälle genom invandring. För verksamheten har sammanlagt disponerats 13 miljoner kronor, varav 6 miljoner tillskjutits av Stockholm läns landsting och Stockholms stad. Försöksverksamhet med ändrad regional för- delning av kulturpolitiska medel inleddes den 1 juli 1998 i Skåne, Gotlands och Kalmar län. En parlamentariskt tillsatt kommitté (In 1997:08) har att utvärdera hela den försöksverksamhet som enligt lagen (1996:1414) om försöksverk- samhet med ändrad regional ansvarsfördelning skall pågå t.o.m. år 2002. Kommittén skall över- lämna sitt slutbetänkande till regeringen senast den 1 oktober 2000. 4.5.2 Insatser utanför politikområdet En rad andra politikområden bidrar på olika sätt till arbetet för att uppnå de kulturpolitiska målen. Detta gäller inte minst Mediepolitik som från och med i år redovisas som ett eget politi- kområde. Andra exempel som bör nämnas i detta sammanhang är Arbetsmarknadspolitik, Utbild- ningspolitik och Storstadspolitik. Arbetsmarknadspolitik Som redovisats under avsnittet Politikens inrikt- ning uttalar regeringen i propositionen En rättvi- sare och tydligare arbetslöshetsförsäkring att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda behov som kan gälla för grupper med projektanställningar och andra tillfälliga anställningar och osäkra an- ställningsförhållanden eller andra speciella för- hållanden, liksom till villkor som gäller personer som har upprepade perioder av arbetslöshet. Detta gäller bl.a. kulturarbetsmarknaden. Vidare får ett stort antal museer och arkiv arbete utfört delvis genom personal som deltar i arbetsmark- nadspolitiska program eller har anställning med lönebidrag. Utbildningspolitik m.m. Insatser inom utbildningspolitiken är viktiga. Statens bidrag till folkbildningen skall bl.a. syfta till att bredda kulturintresset i samhället, öka del- aktigheten i kulturlivet samt främja kulturupp- levelser och eget skapande. Under år 1999 arran- gerade studieförbunden drygt 200 000 kultur- arrangemang med ca 17,9 miljoner deltagare. Utöver detta genomför folkhögskolorna och studieförbund flera kurser med en estetisk in- riktning. Folkbildningens resultat redovisas under utgiftsområde 16. Förutom folkbildningen kan nämnas att de konstnärliga högskoleutbild- ningarna innebär viktig stimulans till det lokala och nationella konstlivet. Insatserna inom ramen för t.ex. miljö-, jordbruks- och trafikpolitiken har stor betydelse för kulturmiljön. I arbetet med arkitektur, formgivning och design deltar åtta departement och många politikområden berörs. Insatser för det internationella kulturutbytet sker även inom andra politikområden. Regeringen har också inom ramen för de förslag som presenteras i den handikappolitiska propositionen lämnat förslag till åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten för funktions- hindrade inom kulturlivet. Inom Socialdeparte- mentets område kommer ett nationellt till- gänglighetscenter, med uppgift att vara ett råd- givande organ i frågor om tillgänglighet för funktionshindrade, att tillskapas under 2001. Det sker bl.a. med anledning av att stora eller besöks- viktiga statliga myndigheter senast den 31 december 2001 skall redovisa handlingsplaner för hur myndighetens lokaler, information och övrig verksamhet skall göras tillgänglig för personer med funktionshinder. Begreppet Design för alla och frågor om estetik och kvalitet kommer att vara viktiga inom det nya centrat. Storstadspolitik Även inom storstadspolitiken har betydande in- satser gjorts på kulturområdet. Kulturinsatser har stor betydelse för en positiv utveckling av storstadsregionerna. Utöver de satsningar på 10 miljoner kronor per år som görs inom ramen för kulturpolitiken när det gäller storstädernas kulturmiljö, avsattes i samband med propositi- onen (1997/98:165) Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet särskilda medel om minst 10 miljoner kronor per år till kulturverksamhet. Syftet med denna satsning är förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor i utsatta stadsdelar inom storstadsregionerna. Fördelningen av dessa medel sker inom ramen för de lokala utvecklingsavtal som tecknas mellan staten och berörda kommuner. I de avtal som hittills tecknats uppgår de sammanlagda kultur- satsningarna till drygt 20 miljoner kronor. Rege- ringen ser mycket positivt på berörda kom- muners ambitioner att satsa på kultur i dessa sammanhang. Regionala tillväxtavtal m.m. I de regionala tillväxtavtal som lämnats till rege- ringen framhålls ofta kulturens roll för regional attraktivitet och identitet liksom kulturens bety- delse för skapande av nya företag och arbetstill- fällen. Under utgiftsområde 19, regional utjämning och utveckling, har regeringen under perioden 1998– 2000 avsatt 30 miljoner kronor för projekt som stärker kulturell utveckling och infrastruktur, främst i de regionalpolitiska stödområdena. Medlen har fördelats av Statens kulturråd som i en delredovisning framhållit att de projekt som erhållit stöd i flertalet fall fungerat väl enligt upp- satta mål. Kommuner och landsting Av avgörande betydelse för måluppfyllelsen inom kulturområdet är även de insatser som görs av kommuner och landsting som tillsammans står för drygt hälften av det offentliga stödet till kulturen. Norden Kultursamarbetet i Norden har en omslutning på 150 miljoner svenska kronor. Island har haft ordförandeskapet under år 1999. Västnorden har varit ett prioriterat område. Den stora vikingaut- ställningen "The North Atlantic Saga" invigdes i Washington i januari 2000. Inom Östersjö- samarbetet har satsningar skett på kulturarvsom- rådet. Under året har rapporten "Cultural Heri- tage in the Baltic Sea States" färdigställts och antagits vid ett kulturministermöte i Gdansk, Polen. EU EU ger olika former av bidrag till kultur- och medieverksamhet. Under år 1999 tilldelades svenska projekt eller projekt med svenskt delta- gande ca 10,2 miljoner kronor ur kulturarvspro- grammet Raphael, ca 10,1 miljoner kronor ur kulturprogrammet Kalejdoskop, ca 4,3 miljoner kronor ur litteraturprogrammet Ariane och ca 16 miljoner kronor ur MEDIA II-programmet. EU:s bidrag genom strukturfonderna till svenska projekt med kulturanknytning under perioden den 1 november 1998 till och med den 31 december 1999 uppskattas till ca 260 miljoner kronor. För perioden den 1 januari 1995 till och med den 31 oktober 1999 har därmed totalt 960 miljoner kronor fördelats ur strukturfonderna till svenska projekt med kulturanknytning. EU bidrar även till vård av odlingslandskapet. Det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet utgår från rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd till utveckling av landsbygden. Pro- grammet är en utveckling av tidigare program. Stöd utgår till värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till åkermark samt till biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betes- marker och slåtterängar. Dessutom utgår stöd till natur- och kulturvärden i renskötselområdet. 177 miljoner kronor utbetalades år 1999 till hävd av värdefulla natur- och kulturmiljöer medan 334 miljoner kronor utbetalades för skötsel av betesmarker och slåtterängar. En utvärdering utförd av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet (SJV Rapport 1999:28) visar att ersättningarna är mycket vik- tiga för kulturlandskapets hävd. Europarådet När det gäller Europarådet kan bl.a. nämnas att under 1999 erhöll svenska projekt stöd med drygt 12 miljoner kronor ur Europarådets film- stödsfond Eurimages. 4.6 Resultatbedömning Inledning I detta avsnitt redovisar regeringen olika resultat av insatser både inom och utom kulturpolitiken och analyserar hur väl regeringen har lyckats i sin strävan att uppnå målen. Regeringen har bedömt resultatet inom politikområdet i förhållande till de av riksdagen beslutade målen för den natio- nella kulturpolitiken. Vidare drar regeringen sina slutsatser utifrån dessa resultatanalyser. Att beskriva och bedöma resultaten av de kulturpolitiska insatserna är dock svårt, vilket även riksdagens kulturutskott har påpekat i sitt betänkande 1999/2000:1. Kulturområdet är ett politikområde där målen inte så lätt låter sig ut- tryckas i siffror, utan snarare måste vara mer kvalitativt formulerade. Regering och riksdag har betonat att mål- och resultatstyrning inom kul- turområdet inte handlar om att styra innehållet i den konstnärliga utövningen. Inom Regerings- kansliet pågår ett utvecklingsarbete kring mål- och resultatstyrning i syfte att ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag. Konstnärernas villkor Resultaten inom konstnärsområdet visar att i stort sett samtliga bidrags- och stipendieformer, bortsett från ett fåtal s.k. efterlevandebidrag, leder till att mottagarnas möjligheter att arbeta med sitt konstnärliga skapande ökar. Stipendi- erna är också direkt avgörande för bidragsmotta- garnas möjligheter att upprätthålla och utveckla det yrkeskunnande som är själva grunden för deras möjligheter att skaffa inkomster av konst- närligt arbete. När det gäller exempelvis Bild- konstnärsfondens tvååriga arbetsstipendier be- dömer ca 85 procent av bidragsmottagarna att de under de närmaste åren kommer att ha bättre möjligheter att försörja sig på konstnärligt ar- bete. De internationella stipendierna leder ofta till att svenska konstnärers verk säljs utomlands. Dessutom skapas kontakter som är av betydelse för kommande arbetsmöjligheter. Regeringens satsning på det internationella utbytet inom bild- och formområdet har bidragit till att IASPIS på några få år utvecklats till en vital kulturinstitu- tion, något som givit återverkningar över hela landet. Med relativt små resurser har IASPIS kunnat arrangera internationella utställningar och konferenser i Sverige. Man har också under det gångna året verkat som en aktiv agent som skapar nya förbindelser i det svenska kulturlivet och öppnar den svenska konstscenen för impul- ser från andra länder. Under år 1999 genomför- des 34 seminarier och utställningar. Ateljéverk- samheten har under året utökats till att utöver Stockholm även omfatta verksamhet i Göteborg, Malmö och Umeå. Därtill samarbetar man med ateljéhus i bl.a. London, New York, Berlin och San Francisco. Den konstnärliga arbetsmarknaden känne- tecknas fortfarande av strukturella problem. Betänkandet Konstnärernas verksamhetsinrikt- ning och ekonomiska förhållanden (SOU 1997:190) visade att konstnärer har i genomsnitt 17 procent lägre inkomster än befolkningen i övrigt. Utredningen visade bl.a. att bland grup- pen bildkonstnärer var den genomsnittliga årliga bruttoinkomsten 98 500 kronor. En fjärdedel av bildkonstnärerna redovisade bruttoinkomster på under 40 000 kronor per år. Arbetstillfällen av mer fast karaktär finns endast i begränsad om- fattning och då främst för ett begränsat antal konstnärsgrupper som scenartister och vissa musikerkategorier. Även för dessa har dock under senare år möjligheterna till anställning in- skränkts genom att många kulturinstitutioner minskat sin fasta personal. De har därigenom blivit allt mer beroende av kortare projektan- ställningar. En följd av detta är bl.a. att efterfrå- gan på de olika bidragssystemen stadigt ökar. Regeringen bedömer att den statliga bidrags- givningen och de statliga ersättningarna ger många yrkesverksamma konstnärer ekonomisk grundtrygghet och möjlighet att försörja sig på sitt arbete. På grund av de förhållanden som råder på den konstnärliga arbetsmarknaden har de statliga stödformerna för konstnärer ytterli- gare ökat i betydelse då inkomsterna av konst- närligt arbete oftast är mycket låga. Utan statliga bidrag och ersättningar skulle många konstnärer, även bland de mest etablerade, få väsentligt större svårigheter att försörja sig på sitt konstutövande. Teater, dans och musik Den svenska teatern, dansen och musiken befin- ner sig konstnärligt på en i internationell jämförelse mycket hög nivå. Scenkonsten och musiken ligger också i frontlinjen när det gäller att ta till sig nya uttrycksformer. Den preliminära föreställnings- och besöksstatistik som rege- ringen har tagit del av pekar på en fortsatt god efterfrågan på teater, dans och musik även efter Kulturåret 1998. Den regionala spridningen av utbudet är dock fortfarande ojämn. Ett rikt och varierat utbud året runt finns alltjämt bara i stor- stadsområdena. Många av institutionerna har en tydlig ambition att satsa mer på turnéer, men ofta saknas de nödvändiga organisatoriska och finansiella resurserna för att turnerande skall bli en reguljär del av verksamheten. Härtill kommer att många mindre orter inte har de lokaler och den arrangörskompetens som krävs för att ta emot större turnéproduktioner. Danskonsten har fått en starkare ställning ute i landet bl.a. genom goda insatser från de regio- nala danskonsulenter som numera finns i ett stort antal län. Det finns också ett ökat intresse hos bl.a. länsteatrarna att arbeta med dans. Inom ramen för projektet Dans i hela landet prövas vidare nya former av arrangörsskap för dans. Dansen har dock en svag regional förankring i den meningen att det finns få fasta dansen- sembler. Det är därför viktigt att värna om dessa och ta till vara alla möjligheter till samverkan nationellt, regional och lokalt för att utveckla och sprida intresset för danskonsten. En förhållandevis omfattande barn- och ung- domsverksamhet ingår numera i spelplanen hos de allra flesta institutioner. En mycket stor del av de fria teater- och dansgrupperna ägnar sig huvudsakligen åt att producera föreställningar för skolor och förskolor, men de har ofta svårt att få avsättning för sitt utbud ute i kommu- nerna. Regeringen bedömer att de statliga insatserna på teater-, dans- och musikområdet har haft god effekt, sett i förhållande till de kulturpolitiska målen för verksamheten. Regeringen bedömer vidare att institutionerna bedriver ett publik- arbete på hög ambitionsnivå, vilket i många fall återspeglas i ökade besökssiffror. Det återstår dock att finna rimliga och lämpliga verksam- hetsformer för att nå en publik utanför hem- kommunen, vilket det riktade statliga utveck- lingsstödet till de regionala institutionerna bl.a. har som syfte att främja. Det är svårt att hitta belägg för att de ökade besökssiffrorna också in- nebär att teatern, dansen och musiken lyckats med uppgiften att nå nya publikgrupper. På många håll bedrivs dock ett omfattande utåtrik- tat arbete i syfte att bredda publikunderlaget. Särskilt påtaglig är den starka satsning som görs för att nå en ung publik. Fortfarande återstår emellertid enligt regeringens bedömning ett ut- vecklingsarbete för att bredda publiken och hitta former för att möta det mångkulturella samhäl- let. Statens stöd bör därför även i fortsättningen knytas till villkor om ökad tillgänglighet, socialt och geografiskt. Litteraturen, läsandet och språket Folkbiblioteken är den mest spridda av alla kul- turinstitutioner. Antalet besök på bibliotek var under år 1998 närmare 50 miljoner. De allt mer frekventa besöken på folkbiblioteken samman- faller med den expansiva utbildningspolitiken. Utlåningsverksamheten visar på en positiv ut- veckling för barnböcker och AV-medier. Bokbe- ståndet på folkbiblioteken har de senaste fyra åren varit i stort sett oförändrat, dvs. 44 miljoner böcker. Barnböcker utgör 30 procent av bokbe- ståndet. De årliga bokinköpen har totalt sett börjat öka men det föreligger stora skillnader mellan kommunerna. Inköpen varierar mellan 13 och 100 kronor per invånare och år. De sedan år 1997 införda bidragen till bokin- köp till folk- och skolbibliotek och det sedan år 1999 nya distributionsstödet har bidragit till att biblioteken årligen får bättre tillgång till ny och efterfrågad litteratur och att bokbeståndet, sär- skilt för barn och unga, kan öka. En god låneser- vice kan fortsatt upprätthållas vid de lokala bib- lioteken tack vare länsbiblioteken, lånecentra- lerna och depåbiblioteken. De statliga bidragen innebär också att viss utvecklingsverksamhet kommer till stånd. De statliga IT-satsningarna medverkar till att förbättra tillgängligheten till information för allmänheten. En ökad utgivning av barn- och ungdomslitte- ratur har sannolikt samband med det statliga in- köpsstödet med ökad efterfråga från biblioteken. Utgivningsstödet, som efterfrågas i större ut- sträckning än tidigare, innebär för de mindre och medelstora förlagen att en bredd i utgivningen kan upprätthållas. Distributionsstödet har, för- utom att tillgången på kvalitetslitteratur för- bättrats, gett upphov till en mängd aktiviteter som bokinformation på nätet, litteraturkurser för bibliotekspersonal, bokmässor, skrivarkurser, författarturnéer och bokcirklar. Möjligheten att få statligt stöd för litterära evenemang har in- spirerat nya aktörer. Författare som skriver på annat språk än svenska får ökad möjlighet att hitta en plats i det litterära fältet. Genom de statliga åtgärderna har möjlighe- terna att främja läsning förbättrats. Bokhandeln har fått utökade möjligheter att hålla ett brett sortiment och följa med i den tekniska utveck- lingen. Vidare har kulturtidskrifterna fått bättre möjligheter att marknadsföra sig på folk- biblioteken. Utvecklingen på den svenska bokmarknaden har under de senaste åren inte inneburit några större förändringar. Kulturrådet bedömer att det finns ca 300 allmänutgivande förlag med regel- bunden utgivning, omkring 400 bokhandlar och ytterligare minst 5000 försäljningsställen för böcker. Den totala försäljningen av böcker beräknas uppgå till drygt 5,7 miljarder kronor (exkl. moms). Bokhandeln står för den största delen av detaljhandelns försäljning med intäkter på 2,13 miljarder kronor, inkl. läromedel. För- läggareföreningens medlemmar uppvisar för år 1999 en fortsatt mycket positiv utgivnings- och försäljningsutveckling. Utgivningen av nya barn- och ungdomstitlar och nya upplagor ökade med 155 st. och försäljningen (inklusive backlist) ökade med närmare 15 procent. De barn- och ungdomsböcker som förekommit inom utgiv- ningsstödet har i genomsnitt ett förlagsnettopris på 75 kronor, vilket kan jämföras med år 1990 då förlagsnettopriset var 41 kronor. Enligt Statens kulturråds beräkningar är det särskilt under de två senaste åren som prisökningar skett. Under år 1999 har marginella förändringar inträffat i det bokhandelsbestånd som omfattas av förord- ningen om statligt stöd till bokhandeln, dvs. den fullsorterade bokhandeln och servicebokhandeln. Antalet bidragsansökningar till läsfrämjande- projekt har visat på att det finns ett stort intresse för denna verksamhet. Prioriterade områden har under år 1999 varit skolbibliotek, barn och unga med behov av särskilt stöd i sin språkutveckling samt projekt med inriktning på att sprida kun- skaper om barns språkutveckling till föräldrar och personal inom barnomsorgen. Barnbokska- talogen har tryckts i 400 000 exemplar och dist- ribuerats till skolor, bibliotek, bokhandel, barnomsorg m.m. Det finns dock oroande tecken på att den unika svenska bibliotekstraditionen ifrågasätts, att den svenska bokutgivningen alltmer präglas av kommersialisering och likriktning samt att tillgången på kvalitetslitteratur fortfarande är en klassfråga. Under år 1999 fanns totalt 1 472 folkbibliotek, varav 289 huvudbibliotek och 1 183 filialer vilket innebär att antalet filialbibliotek minskat med 19 bibliotek jämfört med 1998, enligt preliminära uppgifter från SCB. Vidare visar statistiken att antalet folkbibliotek som integreras med skol- bibliotek fortsätter att öka. När det gäller talboksverksamheten har antalet registrerade bibliotek och enskilda låntagare minskat. Utlåningen fortsätter dock att öka. Beståndet av talböcker som överförts till digitalt medium har ökat från noll titlar år 1998 till 780 titlar år 1999. Talboksförvärven uppgick år 1999 till 25 procent av den årliga bokutgivningen i Sverige, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med år 1998. Antalet låntagare av punkt- skriftsböcker har ökat något till sammanlagt 682 personer (605 personer år 1998). Produktionen och förvärven av titlar fortsätter också att öka. Trycket på de s.k. utskrivningstjänsterna har ökat med 31 procent. Utskriftstjänsten spelar en viktig roll när det gäller berörda gruppers möj- ligheter att ta del av exempelvis tidskrifter. Lättläst litteratur vänder sig till en mängd olika grupper. Bland dessa finns personer som inte fullt ut behärskar det svenska språket. Rege- ringen beräknar att det finns ett behov av lättläst hos minst en halv miljon människor. Under år 1999 gavs 33 lättlästa böcker ut vilket är en bok mindre än föregående år. Även inom detta om- råde fortsätter intäkterna att öka. Antalet läsom- bud fortsätter att öka kraftigt. Antalet läsombud under år 1999 var 2 100 vilket är en ökning med 300 jämfört med år 1998. Nyhetstidningen 8 SIDOR kom ut med 52 nummer under år 1999. Upplagan fortsätter att öka, under år 1999 med närmare 500 till en genomsnittlig upplaga på 11 670. Försäljnings- och uppdragsintäkterna fortsätter också att öka. I ett helhetsperspektiv är svenskans ställning som nationalspråk stabil, men de senaste årens samhällsutveckling har ändå inneburit att svenska språkets ställning i viss mån förändrats och att språkvården ställts inför stora uppgifter av delvis nytt slag. Sverige framträder allt tydli- gare som ett mångspråkigt samhälle. Fem språk har fått ställning som minoritetsspråk med sär- skilda rättigheter och ett par hundra s.k. invand- rarspråk är modersmål för många svenskar. Sam- tidigt ökar bruket av engelska inom åtskilliga områden. Regeringens bedömning är att de statliga in- satserna på litteraturområdet har en avgörande betydelse för att stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur, öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet och därmed även främja svenska språket. Regeringens slutsats är dock att ytterligare insatser är nödvändiga. Bild och form samt konsthantverk Den aktuella samtidskonstens tillgänglighet har genom statens insatser ökat på många orter och i många miljöer över hela landet. Genom statens inköp får konstnärer i de flesta delar av landet ökade försörjningsmöjligheter. Inköpen har också stor ekonomisk betydelse för gallerier och andra inköpsställen som är öppna för allmänhe- ten. Kravet att sprida uppdragen stöder konst- närlig mångfald och leder till inkomster för många konstnärer, inte bara till de mest etable- rade. Genom den statliga bidragsgivningen får utställningslivet i landet ett viktigt stöd. Statliga projektbidrag och resestipendier har haft stor betydelse för det internationella utbytet och möjligheter till konstnärligt utvecklingsarbete. Det stöd till konstinköp som fördelas till folk- parker, Folkets Hus, bygdegårdar och nykter- hetsorganisationernas samlingslokaler berör många, förutom miljontals besökare i landets omkring 2 400 föreningshus och folkparker, även de många yrkesverksamma konstnärer som inbjuds att delta i inköpsutställningarna. Internationaliseringen av framför allt den unga bild- och formkonsten fortsätter. Utbyte och samverkan mellan de nordiska länderna har stärkts, liksom med länderna runt Östersjön. Ett allt större antal både yngre och mer etablerade konstnärer förlägger i dag delar av eller hela sin verksamhet i utlandet. Samtidigt är närvaron av utländska konstnärer i Sverige i dag större än tidigare. Ny statistik visar en ökning av antalet besök på utställningar inom bild- och formområdet. Under 1998 hade konstmuseerna och konsthal- larna i landet ca 3,8 miljoner besök och de 55 gallerier som är medlemmar av Svenska Galleri- förbundet ca en halv miljon besök, eller sam- mantaget ca 4,3 miljoner besök. Till detta kom- mer besök på de många oorganiserade galle- riernas utställningar, utställningar i Konstfräm- jandets och Riksutställningars regi och de många arbetsplatsutställningar som arrangeras av konst- föreningar. I statistiken ingår inte heller den offentliga konstens möte med publiken. Konstmuseer och konsthallar är företrädesvis lokaliserade till landets större städer. Därav följer att dessa i högre grad besöks av den storstadsbo- ende befolkningen jämfört med dem som bor i övriga landet. Förhållandet utjämnas något av den kontakt med konsten som möjliggörs genom den omfattande utställningsverksamhe- ten inom de konstfrämjande organisationerna på arbetsplatser och i föreningslivet över hela lan- det, även om detta arbete bedrivs med betydligt mindre resurser. Dock finns det även på lokal nivå ett mindre antal utställningsarrangörer som bedriver en verksamhet av nationellt intresse, som t.ex. Virserums konsthall i Småland och Stiftelsen Wanås i Skåne. Det fortsatt låga nybyggandet av framför allt bostäder har återverkningar på konstnärers möj- ligheter till uppdrag för den offentliga miljön. Men det innebär också att allmänhetens möjlig- heter att möta de nyaste konstuttrycken i den gemensamma miljön är mindre i dag än för tio år sedan. I motsats till många andra offentliga beställare av konst fortsätter dock Statens konstråds verk- samhet att öka i omfattning, huvudsakligen genom samverkan med kommuner och andra aktörer för satsningar i icke-statliga miljöer. Det är påfallande att det är en stor andel unga konst- närer som får uppdrag i projekten, liksom att den geografiska spridningen av verksamheten som helhet är god. Antalet avslutade konstansök- ningar (placering av kollektioner av lös konst till statliga myndigheter) är i nivå med året dessför- innan, vilket innebär god service till de flesta myndigheter. Inom informations- och utveck- lingsverksamheten har, förutom den löpande rådgivningen och informationen till allmänheten och till mottagare av konsten, flera utvecklings- projekt, seminarier och utställningar genomförts där Konstrådet på ett mer kraftfullt sätt än tidi- gare axlat uppgiften att vara nationell inspiratör på området offentlig konst. Statens kulturråd har vid bidragsfördelningen 1999 inom området lagt särskild vikt vid verk- samheter som främjar konstnärernas villkor och möten med publiken. Vidare prioriteras verk- samheter som når olika publikkategorier och ger ökade möjligheter att se bild- och formkonst över hela landet, liksom verksamheter som ut- vecklar olika metoder och samverkansformer eller innebär erfarenhetsutbyte nationellt och internationellt. När det nya verksamhetsstödet till vissa ut- ställare på bild- och formområdet inrättades 1999 fördelade Kulturrådet ett treårigt bidrag med belopp på 800 000–900 000 kronor till Färgfabri- ken i Liljeholmen, Form/Design Center i Malmö och Wanås utställningar utanför Kristianstad. Under år 2000 har ytterligare elva institutioner från olika orter fått ettåriga bidrag med belopp som varierat mellan 50 000 och 500 000 kronor. Kulturrådet har valt att inte splittra resurserna på alltför många utställare, vilket har inneburit att flera institutioner som är väl meriterade inte har kunnat få verksamhetsstöd. Erfarenheterna från bidragsgivningen motiverar enligt regeringens uppfattning en förstärkning av stödet till vissa utställare. Nämnden för hemslöjdsfrågor driver flera större externfinansierade projekt, bl.a. en med- veten satsning på att stärka hemslöjden som forskningsområde, samt en breddning av verk- samheten mot mångfald och näringspolitik. Vidare har hemslöjdens barn- och ungdomsverk- samhet stärkts under år 1999 genom bildandet av Riksförbundet Unga slöjdare. Regeringen bedömer att statens insatser för bild och form har haft stor betydelse för utveck- lingen inom området. De bidrar till att göra den samtida bild- och formkonsten tillgänglig för så många som möjligt, oavsett var de bor i landet, samtidigt som förutsättningar ges för hög kvali- tet i det konstnärliga arbetet. Spridningen av kvalificerad samtidskonst utanför storstadsmiljö- erna är fortfarande en prioriterad uppgift, liksom den konstfrämjande uppgiften att göra inbryt- ningar i nya publikgrupper. Arkitektur, formgivning och design Regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design utgör en bas för arbetet. De fastighetsförvaltande myndigheterna Riks- antikvarieämbetet, Statens fastighetsverk, Forti- fikationsverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Vägverket, Banverket och Statens järnvägar, har utvecklat sina kvalitetsprogram för hur arkitek- toniska och gestaltningsmässiga kvaliteter kan främjas. Enligt regeringens bedömning har det hittillsvarande arbetet lagt en god grund för ut- vecklingen av verkens fastighetsförvaltning. Samtidigt återstår det ett långsiktigt och strate giskt arbete för att förankra de riktlinjer och arbetssätt som kvalitetsprogrammen innehåller. Statens fastighetsverk har genom ett särskilt regeringsuppdrag verkat för ett ökat samarbete mellan myndigheterna i de frågor som hand- lingsprogrammet tar upp. Verket har bl.a., i sam- arbete med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Arkitekturmuseet, publicerat en skrift Hur bra hus blir till och förvaltas. Statens konstråd har i uppdrag att verka för estetiska förbättringar i den offentliga miljön. Under år 1999 har byggkeramik lyfts fram genom utställningar, bl.a. på bomässan H99 i Helsingborg och på Röhsska museet i Göteborg, samt genom en bok. Det vidgade intresset för byggkeramik har resulterat i ett antal keramiska uppdrag med både Konstrådet och olika fastig- hetsägare som uppdragsgivare. Under år 2000 är temat Stadsförnyelse – på konstnärlig grund. Flera projekt har inletts och några av dessa har gällt bostadsområden från 1960- och 70-talen. Arkitekturmuseet har påbörjat arbetet med kampanjen för Arkitekturåret 2001. Regeringens långsiktiga målsättning är att efterfrågan på och förståelsen för god arkitektur, formgivning och design skall öka i hela landet. Svensk Form har inom ramen för sitt natio- nella uppdrag på formområdet etablerat en ny publik verksamhet med bl.a. utställningar på Skeppsholmen i Stockholm. Genom den statliga utredningen om formgiv- ning och design som tillsattes i februari 1999 har nu detta område för första gången getts en mer grundlig genomgång och kartläggning. Högskoleverket har på regeringens uppdrag utrett de högre designutbildningarna i Sverige. I uppdraget utfördes, som ett underlag för Hög- skoleverket, en särskild utvärdering av en inter- nationellt sammansatt grupp av sakkunniga. Högskoleverkets rapport har bl.a. lett till ett ut- vecklingsarbete inom högskolorna och universi- teten. Många av länsstyrelserna redovisar att hand- lingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design fungerat som utgångspunkt för olika regionala insatser och flera länsstyrelser har på- börjat ett utvecklingsarbete tillsammans med kommunerna. Också Boverket har genomfört verksamheter för att utveckla arkitekturfrågorna. Det har bl.a. gällt samarbete med enskilda kom- muner i syfte att utveckla lokala handlingspro- gram för kvalitet i stadsbyggande och arkitektur. Film Trots konkurrensen från TV och IT-medier har Sverige flitiga biobesökare. Under år 1999 upp- gick antalet biobesök till nästan 16 miljoner, vil- ket är en ökning med 1 procent jämfört med år 1998. En genomsnittlig vecka går 7 procent av svenskarna på bio. Ungdomar mellan 20 och 24 år är biobesökare i större utsträckning än andra. Svensk film har en stark ställning på hemma- marknaden. Under år 1999 har svensk films an- del av det totala antalet biobesök ökat från 16,2 procent år 1998 till 21,5 procent. Under året har 23 svenska långfilmer haft premiär, varav 10 med utländska samproducenter. Svensk filmproduktion är beroende av offent- ligt stöd, vilket är en situation som Sverige delar med alla länder i Europa. Till filmpolitikens främsta uppgifter hör att upprätthålla och ut- veckla värdefull svensk filmproduktion. Stödet till svensk filmproduktion finansierades t.o.m. år 1999 genom 1993 års finansieringsavtal för Stif- telsen Svenska Filminstitutet. Under år 1999 in- gick inte längre videobranschen i avtalet. Detta medförde att intäkterna från filmavtalet blev omkring 30 miljoner kronor lägre år 1999 jäm- fört med året innan, vilket innebar att färre fil- mer kunde få stöd. Under året har förhandsstöd getts till 15 långfilmer och 30 filmer i annat for- mat. Andelen kvinnliga regissörer var på lång- filmssidan 26 procent och för annan film 36 pro- cent. Inom ramen för förhandsstödet har också utvecklingsstöd, manuskriptstöd och planerings- stöd fördelats. Under året utdelades 72 fortbild- ningsstipendier, varav hälften till kvinnor. Nio svenska filmer fick efterhandsstöd under år 1999. Genom filmavtalet har också biografstöd samt stöd till parallelldistribution fördelats. Stöd till filmkulturell verksamhet samt till regionala resurscentrum för film och video finansierades t.o.m. år 1999 helt med statliga medel. Stöd har fördelats av Filminstitutet för spridning och visning av värdefull film i hela lan- det, bl.a. till visningsorganisationer och filmfesti- valer. En av filmpolitikens viktigaste uppgifter är att regionalt och lokalt stärka filmens roll i kul- turlivet. En viktig del i denna verksamhet är att stimulera en fortsatt uppbyggnad av regionala resurscentrum för film och video. Under år 1999 har 16 regionala resurscentrum fått stöd. Totalt fördelades 13,5 miljoner kronor, vilket genere- rade en regional motprestation på 30,8 miljoner kronor. För innevarande år får 17 resurscentrum del av stödet. Därutöver räknar Filminstitutet med att ytterligare tre län kommer att kunna etablera regional filmverksamhet under kom- mande år under förutsättning att tillräckliga filmpolitiska medel kan ställas till förfogande. De aktuella länen är Gävleborg, Jönköping och Östergötland. Enligt vad regeringen inhämtat kommer Filminstitutet att kunna stödja en fort- satt regional utbyggnad, bl.a. genom värdefulla insatser från Stiftelsen framtidens kultur. Till filmpolitikens många viktiga uppgifter hör att prioritera insatser som riktar sig till barn och ungdomar. Det blir allt viktigare för barn och ungdomar att lära sig tyda de budskap och den information som möter dem i det omfattande mediebruset. Skolbio är i dag ett betydelsefullt inslag i skolans undervisning, och har under läs- året 1998/99 bedrivits i 164 av landets kom- muner. Det innebär en ökning med tio kom- muner jämfört med läsåret 1997/98. När det gäller Sveriges deltagande i interna- tionellt samarbete på filmområdet har Filmin- stitutet fortsatt sitt arbete med bl.a. EU:s stöd- program MEDIA II och Europarådets produk- tionsfond Eurimages. När det gäller MEDIA II har Sverige under 1999 uppnått den bästa ut- delningen hittills. Programmet löper ut den 31 december 2000, och förhandlingar om en fort- sättning för perioden 2001-2005 (MEDIA Plus) pågår. Filminstitutet arbetar också för att sprida svensk film och svensk filmkultur i olika delar av världen. Sammanlagt förmedlade Filminstitutet 35 svenska långfilmer och 63 svenska kortfilmer för visning vid 170 olika internationella festivaler under året. Filminstitutets filmarkiv ökade år 1999 med 828 titlar och sammanlagt finns nu knappt 19 000 lång- och kortfilmer arkiverade. Filmerna måste förvaras i kylkasematter som håller en viss temperatur och luftfuktighet för att inte förstö- ras. Omkopieringen av den brandfarliga nitrat- filmen från perioden 1897–1953 fortsätter. I stort sett all långfilm från nitratperioden är om- kopierad. Antalet kortfilmer som ännu inte om- kopierats är emellertid betydande. Konstnärsnämndens bidrag till projekt inom filmområdet har kommit att få allt större bety- delse för filmarna. Antalet beviljade bidrag låg år 1999 kvar på samma nivå som året dessförinnan, nämligen 34 stycken. Av dessa utgör två projekt- bidrag till filmorganisationer, nämligen bidrag till Stiftelsen Filmform för distribution och arkiv- verksamhet samt till Folkets Bio för dagliga gra- tisvisningar av kortfilm. Det genomsnittliga bi- dragsbeloppet har ökat även om dessa orga- nisationsbidrag räknas bort. Kvinnornas andel av antalet bidrag var 44 procent år 1999. Regeringen bedömer att det statliga filmstödet är av avgörande betydelse för svensk filmkultur. Enligt riksdagens beslut (prop. 1998/99:131, bet. 1999/2000:KrU5, rskr. 1999/2000:13) samlas alla filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet i 2000 års filmavtal, som trädde i kraft den 1 januari 2000. Avtalet innebär såväl förändringar av tidigare stödformer som en kraftig förstärk- ning av stödet. Det nya filmavtalet sträcker sig t.o.m. år 2004. Därmed har det skapats en god grund för ett kreativt filmklimat i Sverige. Sam- tidigt kan det under en så pass lång avtalsperiod naturligtvis inte uteslutas att delvis nya och för- ändrade behov uppstår inom filmområdet och att det därför kan finnas anledning att göra vissa omprioriteringar inom ramen för de av avtal- sparterna givna förutsättningarna. 2000 års filmavtal innehåller därför en viss flexibilitet för Filminstitutet att göra sådana bedömningar. Hösten 1999 notifierades 2000 års filmavtal till Europeiska kommissionen, som godkände av- talets stödformer i februari 2000. Diskussioner fortgår inom EU om förhållandet mellan natio- nella filmstöd och unionens statsstödsregler. Regeringen följer denna fråga noga, eftersom den påverkar Sveriges möjligheter att föra en aktiv och självständig filmpolitik. Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm har stor betydelse för unga filmares möjligheter att utöva sin konstnärliga verksam- het. Som tidigare redovisats arbetar regeringen med att på sikt etablera en filmvårdscentral i Grängesberg. Sesam-projektet på filmområdet Riksdagen anslog våren 1995 sammanlagt 235 miljoner kronor för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251). Riksdagen menade därvid att en del av de anvisade medlen borde användas för restaurering av svenska fil- mer. I maj 1996 beviljade regeringen Svenska Filminstitutet ett bidrag på 12 miljoner kronor för ett projekt rörande restaurering av färgfilm. I skrivelsen Sysselsättningsåtgärder inom kul- turområdet, Sesam-projektet (skr. 1999/2000:65) har regeringen redogjort för Sesam-projektet. Riksdagen har därvid förutsatt att regeringen i kommande budgetproposition lämnar en redo- görelse för det filmrestaureringsprojekt som kunde genomföras tack vare Sesam-medlen (bet. 1999/2000:KrU14, rskr. 1999/2000:199). Filmrestaureringsprojektet, som avsåg svensk färgfilm producerad under perioden 1953–1979, påbörjades år 1996. Projektet inleddes med loka- lisering av originalnegativ, eftersom en stor del av de aktuella filmerna inte var deponerade i Filminstitutets arkiv. Av de 312 filmer som pro- ducerats under perioden 1953–1979 har 225 ori- ginalnegativ lokaliserats. För att få en uppfatt- ning om filmernas kondition och vilken restau- reringsmetod som var lämplig att tillämpa beslöt man att välja ut tio titlar från den aktuella peri- oden, representerande olika produktionsbolag, olika lagringsförhållanden och olika ålder på originalnegativen. De tio inledningsvis utvalda titlarna visade upp många olika skador och pro- blem, där färgblekningen inte alltid var det största. I restaureringsarbetet har Filminstitutet sam- arbetat bl.a. med filmernas fotografer och regis- sörer, vilket har haft stor betydelse för arbetet. I ett tidigt skede arrangerade Filminstitutet ett seminarium där bl.a. restaureringsmetoder dis- kuterades. Filminstitutets beslut om omfatt- ningen och inriktningen av restaureringen har fått stöd av upphovsmännen och laboratorie- personalen. Vid utgången av år 1998, då projektet avslutades, hade 16 filmer färdigrestaurerats, exempelvis Änglar, finns dom? (1961), Utvand- rarna (1971) och Bröderna Lejonhjärta (1977). Tio av dessa hade visats för publik i regi av Filminstitutets filmklubb. Nyrestaurerade film- kopior har också visats under Göteborg Film Festival samt under kulturhuvudstadsåret. I vissa fall är digital teknik nödvändig för restaurering av filmmaterial. En del av Sesam- medlen har därför använts för att delfinansiera digital utrustning. I övrigt har medlen i huvudsak använts till personalkostnader samt laboratorie- arbete. Filminstitutet anställde hösten 1996 yt- terligare en filmtekniker. För arbetet med digital färgfilmsrestaurering anställde Filminstitutets dotterbolag Rotebro Filmservice två datatekni- ker och en filmtekniker. Därutöver har ordinarie personal inom Filminstitutet engagerats i arbetet. Restaureringen och visningarna har fått stor uppmärksamhet i press och av allmänhet. Upp- märksamheten har lett till ökad kunskap om problem som hänger samman med vård, beva- rande och restaurering av film. Arbetet har fått starkt gensvar hos regissörer och filmare som varit verksamma under den aktuella perioden. Med hjälp av de ytterligare medel som i Ing- mar Bergmans namn tilldelats för färgfilms- restaurering fr.o.m. år 1999 fortgår arbetet med den stora mängd filmer som återstår att restau- rera. Totalt har hittills 31 svenska långfilmer i färg omkopierats. Arkiv Arkivmyndigheterna skapar genom sin verksam- het förutsättningar för en god arkivhantering hos bl.a. arkivbildande myndigheter, något som är av grundläggande betydelse för att offentlighets- principen skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Vidare bidrar insatserna på området till att kulturarvet bevaras. Den ökade användningen av informationstek- nik och digitalisering medför att man kan nå fler och nya grupper av användare, bl.a. eftersom in- formation finns tillgänglig på andra ställen än på arkivinstitutionerna. Samtidigt minskar risken för slitage på originalhandlingar. Genom arbetet med att utveckla digitala register och förteck- ningar samt med referensdatabaser ökar över- blicken över arkiven. Arkivmyndigheternas utåtriktade verksamhet, t.ex. konferenser, utställningar och andra arran- gemang, bidrar till att tydliggöra arkivens bety- delse när det gäller att bygga upp kunskap om samhällsutvecklingen och människors levnads- förhållanden. Regionala projekt inom arkivom- rådet speglar regionen och dess villkor genom tiderna och påvisar arkivens betydelse för regio- nal utveckling, bl.a. genom att bidra till att skapa arbetstillfällen, och för att stärka den regionala identiteten. Arkivens betydelse som del av kul- turarvet stärks. Förutsättningarna för arkivmyndigheternas verksamhet förändras ständigt. Bland annat in- nebär den ökade användningen av ny informa- tionsteknik att villkoren ändras när det gäller mottagande, bevarande, vård och gallring samt tillhandahållande av arkivmaterial. Härigenom ökar möjligheterna att tillgängliggöra arkivmate- rial och att nå nya och flera grupper av använ- dare. Samtidigt ställs arkivmyndigheterna inför nya frågeställningar, t.ex. i fråga om hantering och förvaring av elektroniskt material, samt ökade krav på kompetens. Även strukturföränd- ringar inom den offentliga förvaltningen liksom de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan får konsekvenser för arkivmyn- digheterna, bl.a. genom ökade leveranser av material. Det är många gånger fråga om material som fortfarande är aktuellt och som i förhållan- devis stor utsträckning efterfrågas av såväl för- valtningen som forskningen. Tillhandahållandet får delvis en annan karaktär än när det gäller äldre material, bl.a. i fråga om sekretesspröv- ningar och krav på kompetens inom olika sakområden. Andra faktorer som påverkar arkivmyndigheternas verksamhet är den ökande mängden information i samhället samt interna- tionaliseringen som medför krav på anpassning till internationella regler och normer t.ex. i fråga om personlig integritet och upphovsrätt. Det allt större allmänna intresset för arkiven innebär bl.a. en ökad efterfrågan på information och uppgif- ter. Detta gäller inte minst inom släkt- och hem- bygdsforskningen. Regeringen bedömer att de statliga insatserna på arkivområdet har gett goda resultat i förhål- lande till uppställda mål. Genom arkivmyndig- heternas arbete ökar möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial och därmed också möjligheterna till insyn och till ökad kunskap om samhället och dess utveckling. De ändrade förutsättningarna för verksamheten på området innebär dock ständigt ökande krav och förväntningar på arkivmyndigheterna. Det är angeläget att myndigheternas medvetna arbete för att möta dessa krav och förväntningar fort- sätter. Museer och utställningar Under år 1998 besökte drygt halva svenska befolkningen något museum. Statens kulturråds statistik för museiområdet har visat på ca 15–17 miljoner besök årligen under 1990-talet. Om- kring hälften av museibesöken görs på statliga museer. Jämfört med år 1998, då Stockholm var Euro- pas kulturhuvudstad och då Moderna museet och Arkitekturmuseet återöppnade i nya lokaler har besökssiffror för de centrala museerna totalt sett minskat. Vissa museer har dock ökat antalet besökare. Tabell 4.2 Antal besökare vid de centrala museerna Museum 1997 1998 1999 Statens historiska museer 193 000 150 000 122 000 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 480 000 407 000 428 000 Naturhistoriska riksmuseet 844 000 820 000 846 000 Statens museer för världskultur 172 000 187 000 179 000 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 209 000 234 000 196 000 Statens sjöhistoriska museer 826 000 1 065 000 953 000 Arkitekturmuseet 15 000 160 000 88 000 Statems musiksam- lingar (Musikmuseet) 32 000 38 000 24 000 Statens försvars- historiska museer 45 000 47 000 43 000 Moderna museet 134 000 566 000 283 000 Stiftelsen Nordiska museet 233 000 254 000 292 000 Stiftelsen Skansen 1 319 000 1 371 000 1 274 000 Stiftelsen Tekniska museet 189 000 157 000 207 000 Stiftelsen Arbetets museum 152 000 158 000 186 000 Summa 4 843 000 5 605 000 5 121 000 Museerna har fortsatt att arbeta med samlingar- nas långsiktiga bevarande, att öka tillgänglig- heten till samlingarna och att nå nya grupper av besökare. Arbetet för att motverka främlings- fientlighet och rasism är fortsatt prioriterat. Särskilda satsningar har gjorts för barn och ungdom. Så har t.ex. Sjöhistoriska museet haft ett museipedagogiskt utvecklingsarbete inriktat på gymnasieungdomar och Vasamuseet har samarbetat med Lärarhögskolan i Stockholm. Östasiatiska museet har haft särskild verksamhet för förskolebarn och Skoklosters slott har samarbetat med skolor och med stiftelsen Abra- hams barn. På Nationalmuseum öppnade under året Ateljén, där man bl.a. har Barnens konst- skola. Teknorama på Tekniska museet öppnade efter att under en tid ha varit stängd för om- byggnad. Utställningar och aktiviteteter med utgångs- punkt i det mångkulturella samhället har genomförts på t.ex. Medelhavsmuseet (Bosnien – ett islamiskt kulturarv i Europa) och på Hallwylska museet (Kvinna i världen). Medel- havsmuseet har också skapat ett nätverk för isla- miska samlingar i hela landet inom ramen för projektet Sverige och den islamiska världen – ett svenskt kulturarv. Många museer arbetar med att öka tillgänglig- heten till sina samlingar genom att visa föremål i digitaliserad form. Etnografiska museet i Göte- borg, inom Statens museer för världskultur, har målet att samlingarna i sin helhet skall finnas till- gängliga i digitaliserad form vid öppnandet av Världskulturmuseet år 2003. Naturhistoriska riksmuseet har under året ökat antalet föremål som kan ses via Internet och museets hemsida har haft nära dubbelt så många besökare som under föregående år. De centrala museerna bedriver alla någon form av forskningsverksamhet. Forskningsre- sultaten presenteras genom utställningar och publikationer. Naturhistoriska riksmuseet har i detta avseende en särställning genom sin om- fattande forskning. Se även anslaget 28:36 Forsk- nings- och utvecklingsinsatser inom kulturom- rådet. Museerna och Riksutställningar har aktivt del- tagit i flera internationella nätverk och samar- betsprojekt. Samverkan med andra Östersjölän- der har prioriterats. Som exempel kan nämnas Nationalmuseums och Livrustkammarens sam- arbete med ryska museer. Många museer har ett omfattande och aktivt samarbete med andra museer och övriga kultur- institutioner samt med universitet och högsko- lor. Till exempel samarbetar Statens musiksam- lingar med Kungl. musikaliska akademien i projektet Musik- Medier-Mångkultur och med Arkivet för ljud och bild m.fl. för att bygga upp ett svenskt rockarkiv. Arkitekturmuseet har ett pågående samarbete med det allmännyttiga hyresbolaget Familjebostäder. Flera museer samarbetar inom ramen för satsningen på in- dustrisamhällets kulturarv. Trots att flera posititva resultat har redovisats konstaterar regeringen att det inom museiområ- det finns vissa genomgående problem. Det är angeläget att de centrala museernas ekonomiska situation ses över. I detta sammanhang bör även museernas hyreskostnader beaktas. Sesam-pro- jektet har förbättrat situationen för samlingarna, men betydande behov av vård, registrering och digitalisering av museernas samlingar kvarstår ännu. Stora problem finns även vad gäller ända- målsenlig förvaring av samlingarna. Regeringen avser att inom ramen för den genomlysning av museernas verksamhet som görs på departe- mentet, göra en översyn av de centrala muse- ernas magasinssituation. De centrala museerna har på regeringens upp- drag under försommaren 2000 redovisat vilka etiska riktlinjer som tillämpas i samband med föremålsförvärv. Redovisningarna ger vid handen att museerna i allt väsentligt följer den interna- tionella museiorganisationen ICOM:s rekom- mendationer vad gäller förvärv av museiföremål. Detta innebär att illegal handel med kultur- och naturföremål motverkas bl.a. genom att muse- erna inte förvärvar föremål med osäkert ur- sprung till sina samlingar. Kulturmiljö De insatser som görs inom kulturmiljösektorn, av Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna m.fl. har lett till att kulturmiljöhänsyn allt mer upp- märksammas inom olika samhällssektorer bl.a. när det gäller infrastrukturinvesteringar, byg- gande, jord- och skogsbruk samt energiutvin- ning. I detta sammanhang är samverkan med andra centrala verk t.ex. Vägverket, Jordbruks- verket och Naturvårdsverket, men också Svenska kyrkan och Svenska kommunförbundet av stor betydelse. Det tvärsektoriella arbetet har under senare år fått en allt större betydelse för kultur- miljöarbetets inriktning och resultat. Till exem- pel väntas miljömålsarbetet och de regionala till- växtavtalen på sikt få stora effekter för kultur- miljön. Olika omvärldsfaktorer och förändringar i samhället påverkar kulturvärdena i miljön och utgör både hot och möjligheter. Omstrukture- ringarna inom jord- och skogsbruket, omfatt- ningen av de offentliga infrastrukturinvestering- arna, förändringarna inom Försvarsmakten och de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan är exempel på samhällsför- ändringar som påverkar kulturmiljösektorns arbete. Genom de olika projekt som nu är under genomförande och genom uppbyggnaden av register, t.ex. fornminnesregistret, kommer kun- skap om och tillgänglighet till kulturarvet att fortsätta öka, vilket är nödvändigt för att på sikt svara mot bl.a. samhällsplaneringens behov och allmänhetens intresse. Det nya regelverket för uppdragsarkeologin har gett positiva effekter bl.a. när det gäller att bestämma undersökningarnas inriktning och omfattning. Däremot har urvalsförfarandet inte nått den omfattning som avsågs, vilket till stor del beror på ett begränsat utbud av undersökare. Då omfattningen av större offentliga infra- struktursatsningar varierat stort de senaste åren har Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeo- logisk uppdragsverksamhet (UV) tvingats göra omfattande omstruktureringar. Förutsättningarna för att bevara kulturvärden i byggda och obebyggda miljöer har förbättrats under året. Kunskapsuppbyggnaden när det gäl- ler stads- och industrimiljöer, skogens kultur- lämningar och kulturvärden i landskapet, har prioriterats. Besluts- och planeringsunderlagen för samhällsplaneringen i stort har förbättrats. Länsstyrelserna arbetar aktivt för att integrera kulturarvsaspekterna inom andra samhällsområ- den. Kulturarvets betydelse för den regionala utvecklingen har tydliggjorts. Länsstyrelsernas samverkan med de regionala museerna bör dock vidareutvecklas. Bidraget till kulturmiljövård möjliggör att vård och information om vårt kulturarv kommer till stånd i hela landet. Medlen bidrar dessutom i hög grad till att skapa förutsättningar för och bidra till en ökad tillväxt och sysselsättning. Av de medel som år 1999 betalades ut från anslaget har 92 procent beslutats av länsstyrel- serna och den resterande delen av RAÄ. De medel som beslutades av länsstyrelserna har använts till vård av 1 700 byggnadsmiljöer, 2 200 fornlämningsmiljöer och 150 kulturlandskaps- miljöer. Därutöver har medlen använts till olika typer av inventerings- och informationsinsatser. Satsningen på bevarande av fädbodkulturen och det samiska kulturarvet har fortsatt. Medel har också betalats ut inom ramen för regeringens satsning på industrisamhällets kulturarv. Kulturutskottet föreslog i betänkandet 1991/92:KrU18 att det förslag som lagts fram i betänkandet Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) om inrättandet av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning, skulle bli föremål för ingående överväganden. Riksdagen biföll ut- skottets hemställan (rskr. 1991/92:204). Enligt regeringens bedömning finns det i dag inte eko- nomiska förutsättningar för att inrätta en sådan stiftelse och det är därför inte aktuellt att över- väga frågan ytterligare. Forskning inom kulturområdet Myndigheterna har fortsatt att öka forsk- ningsinformationen till både verksamma inom kultur- och utbildningssektorerna och allmän- heten. Inom ramen för EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling (1998–2002) finns flera tematiska program som innehåller delområ- den för kulturområdet bl.a. Morgondagens stad och kulturarvet och Multimediainnehåll. Flera av myndigheterna har ett etablerat nationellt och internationellt samarbete med universitet, hög- skolor och andra myndigheter. Trossamfund Den religiösa mångfalden i vårt samhälle liksom intresset för etiska och existentiella frågor inne- bär ett ökat intresse av insatser från trossam- funden. Den verksamhet som bedrivs bidrar till att fylla framför allt de religiösa behoven och till att ge den enskilde en grundläggande identitet samt social och kulturell gemenskap. Under senare år har trossamfundens insatser i krissituationer uppmärksammats i olika sammanhang. Tros- samfunden fyller genom sin verksamhet en vik- tig funktion i samhället. De statliga insatserna på området bidrar till att främja den religiösa mångfalden i landet. Konstområdesövergripande verksamhet Regeringens bedömning är att Statens kulturråds bidragsgivning till kulturverksamhet på regional och lokal nivå och inom organisationslivet har haft en positiv inverkan på kulturlivets utveck- ling och bidrar till att uppfylla flertalet av målen för en nationell kulturpolitik. Viktiga kulturpro- jekt har genomförts med hjälp av statliga bidrag och betydelsefull kulturverksamhet utanför kulturinstitutionerna har kunnat fortleva i bety- dande utsträckning. Även de statliga insatserna för att främja samisk kultur samt för att stärka det internationella kulturutbytet har haft positiv effekt på utvecklingen. År 1999 var det sista året i den första treårsperioden för de tidsbegränsade nationella uppdragen inom områdena barn och ungdoms- teater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst samt museiverksamhet. In- nehavare av dessa uppdrag under denna period var Backateatern i Göteborg, Film i Väst i Troll- hättan, Kulturskolan Rosteriet i Luleå, Falu Folkmusik Festival, Malmö Konsthall och Arbetets museum i Norrköping. Statens kultur- råd och Svenska Filminstitutet har utvärderat uppdragen vilket redovisades i budgetproposi- tionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 39). Regeringen har för treårsperioden 2000– 2002 utsett följande innehavare av ovanstående nationella uppdrag: Gottsunda Teater i Uppsala, Filmpool Nord i Luleå, Cirkus Cirkör i Stock- holm, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMOK), BildMuseet i Umeå samt Kalmar läns museum. Det tidsbegränsade nationella uppdra- get inom området form och design innehas under perioden 1999–2001 av Föreningen Svensk Form. De nationella uppdragen uppfyller enligt regeringens bedömning syftet att ta till vara kunnande och idéer från hela landet för att bidra till utveckling och förnyelse inom olika områden. Uppdragen medverkar på ett betydelsefullt sätt till att de nationella kulturpolitiska målen upp- fylls. Den tydliga inriktning mot barn och ungdomar som flera av uppdragen med nuva- rande innehavare har är något som bör utvecklas och förstärkas. Statens kulturråd har på regeringens uppdrag utvärderat Kulturåret 1998. Inom K 98, Kultur- huvudstadsprojektet, fanns enligt utvärderingen en tydlig strävan att medverka till utveckling inom kultursektorn och dess institutioner men man hade svårt att fullfölja denna ambition. Detta berodde enligt utvärderingen främst på bristande målformuleringar, otydliga organisa- tionsformer och problem med de interna proces- serna. När det gäller satsningen Kultur i hela landet under år 1998 konstateras att de statliga bidragen i flera fall varit direkt avgörande för den lokala eller regionala satsning som genomförts. De långsiktiga effekterna av satsningen är dock mindre uppenbara. I många fall har genomförda satsningar haft tydlig engångskaraktär. Sammanfattningsvis konstaterar utvärde- ringen att olika former av kulturprojekt kan in- nebära en välbehövlig injektion i stelnade struk- turer, såväl i huvudstadsregionen med sina stora institutioner som i det lilla glesbygdssamhället med mycket knappa resurser. Det är dock viktigt att erfarenheterna tas tillvara och används i det fortsatta, långsiktiga arbetet. Kulturrådet har regeringens uppdrag att även kartlägga de långsiktiga effekterna av Kulturåret. Denna rapport skall lämnas i början av år 2002. Regional fördelning av statens stöd till kultur Ett av målen för den nationella kulturpolitiken är att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser. Detta inne- bär bl.a. att kulturpolitiken skall främja ett rikt kulturutbud i hela landet och skapa möjligheter för kulturutbyte mellan olika regioner. Alla skall ha möjlighet att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande oberoende av var de bor. Medlen för att uppnå detta mål är flera. Förutom de sats- ningar som görs av stat, landsting och kommu- ner har t.ex. radio och TV i allmänhetens tjänst en viktig roll som kulturbärare. Även informa- tionstekniken utnyttjas för att göra kulturen till- gänglig i hela landet. En av huvudfrågorna vid riksdagens beslut i mitten av 1970-talet om nya statliga satsningar inom kulturområdet gällde uppbyggnaden av kulturens infrastruktur i hela landet. Nya stöd- former infördes för regionala och lokala kultur- institutioner som ett komplement till statens in- satser för bl.a. nationalscenerna och de centrala museerna. Den kulturella infrastrukturen är en viktig bas för regionernas kulturliv och för vär- nandet av kulturarvet. Statens bidrag till regio- nala teater-, dans- och musikinstitutioner, länsmusikverksamhet, regional biblioteksverk- samhet, regionala museer och länskonstnärer syftar till att möjliggöra en mångsidig verksam- het av hög kvalitet; att ge varje medborgare en god tillgång till böcker och information; att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskap om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om sam- hället och miljön i övrigt samt att sprida, stimu- lera och öka kunskapen om konst och kultur, framför allt bland barn och ungdomar. I samband med 1996 års kulturpolitiska beslut aktualiserades frågan om fördelningen av det statliga kulturstödet till storstadsområdena och till övriga delar av landet. Riksdagen gav rege- ringen till känna att det var motiverat med en skyndsam utredning som omfattar samtliga om- råden där staten ger stöd till kulturinstitutioner. Resultaten av utredningen borde läggas till grund för statsmakternas ställningstagande till princi- perna för fördelningen av stödenheter till den regionala och lokala kulturen. Regeringen har i de senaste budgetpropositionerna redovisat resultaten av det pågående kartläggnings- och analysarbetet inom både myndigheter och Rege- ringskansliet. Kulturutskottet utgår i bet. 1999/2000:KrU1 från att regeringen i nästa bud- getproposition presenterar en analys av den regionala fördelningen av de statliga insatserna på kulturområdet och sin bedömning av vilka åtgär- der som bör vidtas för en bättre regional sprid- ning av insatserna. För det fall att det fortfarande skulle finnas hinder vid denna tidpunkt för slut- förandet av analysutvecklingen och av analysen förutsätter utskottet att regeringen redovisar hur dessa eventuella hinder skall undanröjas. Statens kulturråd har regeringens uppdrag att kartlägga och analysera det regionala utfallet av myndighetens verksamhet samt att sammanställa och analysera motsvarande redovisningar från vissa andra myndigheter och institutioner inom Kulturdepartementets ansvarsområde. Vidare skall Kulturrådet redovisa resultatet av det fort- satta utvecklingsarbetet med att analysera det regionala utfallet av statens stöd till kultur. Kul- turrådet skall bl.a. redovisa och analysera eventuella hinder och lämna förslag på hur dessa kan undanröjas. Kulturrådet har till regeringen redovisat utfallet för år 1999 (dnr Ku2000/2353/Sam). Utifrån detta underlag har regeringen gjort följande analys. Statens insatser inom kulturområdet har både en lokal, regional, nationell och internationell in- riktning. Myndigheterna och de centrala institu- tionerna inom kulturområdet har alla ett natio- nellt ansvar inom sina respektive områden. För flera av dessa är det endast en del av verksamhe- ten som har regionalt mätbara inslag och det regionala inslaget varierar dessutom starkt i sina praktiska uttryck. Regeringen har därför valt att i sin analys dela in statens insatser i fyra katego- rier. Den första kategorin avser nationella verksam- heter där publiken och användarna, oavsett hem- ort, har samma tillgång till kulturutbudet, men där regionen där verksamheten är lokaliserad kan ha vissa fördelar, t.ex. i fråga om sysselsättnings- tillfällen. Exempel på sådana insatser är stöd till litteraturutgivning, tidskriftstöd, bidrag till riks- organisationer samt verksamheten vid ett flertal myndigheter vilka huvudsakligen är lokaliserade till Stockholms län. Regeringens bedömning av det regionala ut- fallet av statens insatser inom denna kategori är att de flesta nationellt inriktade verksamheterna visserligen geografiskt är belägna i Stockholms län men att den verksamhet som bedrivs kom- mer hela landet till godo. Den andra kategorin avser nationella verk- samheter där publiken och användarna på den aktuella orten har bättre tillgång till kulturutbu- det än man har i landet i övrigt, t.ex. de centrala museerna, arkiven och nationalscenerna. Flerta- let av dessa nationella institutioner är belägna i Stockholms län. Ett antal institutioner har dock verksamheter i flera län, såsom Riksarkivet och landsarkiven, Språk- och folkminnesinstitutet samt vissa museer. Vad gäller Riksarkivet och landsarkiven bedrivs verksamhet i nio län. Näs- tan två tredjedelar av forskarbesöken sker utan- för Stockholms län. Nationalscenerna har i sina regionala analyser bl.a. redovisat antal föreställ- ningar i Sverige utanför Stockholms län. Knappt 4 procent av Dramatens och knappt 1 procent av Operans föreställningar ägde rum utanför Stockholms län. Nationalscenernas möjligheter att turnera begränsas dock av deras uppdrag att hålla en stor repertoar av material- och personalkrävande pro- duktioner. Noteras bör att nationalscenernas ut- bud också görs tillgängligt för en bred publik i hela landet genom att ett antal av deras föreställ- ningar sänds i radio eller visas i TV. Det förekommer också ett nära samarbete med bl.a. reseföretag som erbjuder paketresor i kombina- tion med rabatterade biljetter till nationalsce- nerna. Dramatens sommarföreställningar har regelmässigt en mycket stor andel besökare från övriga landet Regeringens bedömning av utfallet inom den andra kategorin är att de flesta nationellt inrik- tade verksamheterna visserligen geografiskt är belägna i Stockholms län men att den verksam- het som bedrivs kommer hela landet till godo i skilda former. Den tredje kategorin avser regionala och lokala uppgifter och verksamheter som kulturpolitiskt huvudsakligen är motiverade för kulturlivet i en region eller centrala insatser som till stor del för- brukas regionalt och lokalt inom en kulturinsti- tution, kommun eller annan organisation, t.ex. bidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner samt verksamheten vid Riksutställningar, Riks- konserter och Riksteatern. Riksutställningar redovisar för 1999 högsta antalet bokningar och visningsdagar i Skåne län och att man nådde 21 procent av landets kom- muner. Svenska Rikskonserter redovisar liksom förra året att 45 procent av statsbidraget gick till regional verksamhet. Flest antal konserter hölls liksom förra året i Stockholms län (inkl. konsertsalen Nybrokajen 11). Även Riksteatern redovisar ett mycket stort antal föreställningar i Stockholms län (inkl. Södra teatern), se tabell nedan. Tabell 4.3 Regionalt utfall för Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter Län Riksteatern Riksutställningar Rikskonserter Antal föreställningar Publik Antal bokningar Antal vistningsdagar Antal konserter Stockholm 540 98735 12 275 131 Uppsala 21 3623 2 37 5 Södermanland 41 9601 3 46 18 Östergötland 57 9856 7 242 14 Jönköping 45 7852 7 139 14 Kronoberg 43 9794 2 28 15 Kalmar 76 12647 2 36 8 Gotland 10 2040 3 66 4 Blekinge 38 7029 7 223 13 Skåne 112 23026 16 513 49 Halland 92 16631 2 57 22 Västra Götaland 170 29540 9 260 48 Värmland 96 19023 2 38 12 Örebro 38 8010 7 157 4 Västmanland 50 6888 4 103 33 Dalarna 70 13597 7 197 29 Gävleborg 123 20629 4 124 50 Västernorrland 118 17595 3 130 9 Jämtland 41 7088 3 46 4 Västerbotten 122 21288 6 208 43 Norrbotten 127 17476 10 236 23 Riket totalt 2 030 361 968 118 3 161 548 Källa: Statens kulturråd Vad gäller bidragsgivningen kan följande kon- stateras. Sammanlagt uppgick det bidrag som Statens kulturråd betalade ut under år 1999 till knappt 1,2 miljarder kronor (inkl. medel som fördelas av respektive regionförbund i de tre län där regional försöksverksamhet pågår). År 1999 var 79 procent av bidragen från Kulturrådet regionala (bl.a. bidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner), 19 procent nationella (bl.a. litteraturstöd och bidrag till riksorganisationer) och 2 procent internationella (bl.a. bidrag för gästspel utomlands). I tabellen nedan redovisas den regionala fördelningen av Kulturrådets och Riksantikvarieämbetets regionala bidrag. Dess- utom redovisas den regionala fördelningen av Konstnärsnämndens bidrag och stipendier, bok- handelsstödet, stöd till regionala resurscentrum för film samt stödet till trossamfunden. Som referens anges i tabellen nedan de olika länens andel av rikets totala folkmängd. Tabell 4.4 procentuell fördelning av vissa bidrag Län Folkmängd Bidrag från Kulturrådet Utbetalning ar från RAÄ Bidrag och stipendier från Konstnärsnämnden Bokhandelsstödet Stöd till regionala resurscentrum för film Stöd till trossamfund Stockholm 20,4 11,6 11,9 63,9 15,3 0 26,1 Uppsala 3,3 3,2 4,4 1,6 2,2 1,5 2,8 Södermanland 2,9 1,8 2,4 0,6 3,7 3,0 3,2 Östergötland 4,6 5,5 4,6 0,6 2,1 0 4,9 Jönköping 3,7 3,0 3,0 0,1 1,0 0 4,6 Kronoberg 2,0 2,7 2,7 0,6 1,5 4,4 1,5 Kalmar * 2,7 2,0 4,4 0,6 2,9 1,5 1,7 Gotland * 0,6 1,6 4,6 1,6 0,9 3,7 0,9 Blekinge 1,7 1,2 1,8 0,5 1,6 0 1,6 Skåne * 12,7 14,3 8,2 11,2 15,7 7,4 10,7 Halland 3,1 2,0 4,8 0,9 0,1 3,0 1,4 Västra Götaland 16,8 21,4 14,2 12,4 19,1 17,0 18,1 Värmland 3,1 3,3 2,7 0,6 3,9 8,9 1,6 Örebro 3,1 2,8 3,2 0,9 2,9 3,7 4,9 Västmanland 2,9 2,5 3,8 0,7 1,8 3,7 2,5 Dalarna 3,2 3,0 4,2 0,8 8,5 8,9 2,3 Gävleborg 3,2 3,2 5,2 0,2 7,1 0 1,8 Västernorrland 2,8 3,5 3,0 0,3 3,6 8,9 2,5 Jämtland 1,5 2,0 3,4 0,4 1,2 5,9 1,1 Västerbotten 2,9 5,9 3,2 0,7 1,2 6,7 3,2 Norrbotten 2,9 3,4 4,3 0,8 3,7 11,8 2,6 Riket totalt 100,1 99,9 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 Summa tkr 932 751 352 761 78 053 14 457 13 500 48 851 Källa: Statens kulturråd * Län med regional försöksverksamhet. Bidragsmedel som fördelats av Kulturrådet via regionförbunden ingår. Vad avser Kulturrådets regionala bidrag gick den största bidragssumman till Västra Götalands län (ca 200 miljoner kronor), Skåne län (ca 134 miljoner kronor), Stockholms län (ca 108 miljo- ner kronor) och Västerbottens län (ca 55 miljo- ner kronor). Omräknat till kronor per invånare fick Gotlands län det största bidraget (265 kr per invånare). Därefter följde Västerbottens län (216 kr per invånare), Jämtlands län och Kronobergs län (båda 141 kr per invånare) samt Västra Götalands län (134 kr per invånare). Det lägsta beloppet noterades för Stockholms län (60 kr per invånare). Det regionala utfallet för de olika konstområdena visar inga större skillnader jäm- fört med föregående år. Vad gäller de av Riksantikvarieämbetet under år 1999 utbetalade medlen, sammanlagt nära 353 miljoner kronor, kan konstateras att de största beloppen gått till Västra Götalands län (ca 50 miljoner kronor) och Stockholms län (ca 42 miljoner kronor). Därefter följer Skåne, Gävle- borgs och Hallands län. De höga siffrorna för Gävleborgs län beror på inlösen av fängelset i Gävle. Omräknat till kronor per invånare fick Gotlands län mest medel (240 kr per invånare), vilket förklaras av att länet får ett särskilt bidrag för vård av kyrkor och att det i länet finns ett stort antal medeltida byggnader. Även Jämtlands län får ett relativt högt belopp (ca 91 kr per in- vånare), vilket förklaras av en särskild satsning på same- och fäbodkultur samt anslagssparande. Svenska Filminstitutet fördelar stöd till regio- nala resurscentrum i 16 län. Under år 1999 fick 69 kommuner i 18 län stöd för skolbioverksam- het. 54 biografer i 16 län fick medel för teknisk upprustning. Drygt 60 procent av antalet stipen- dier och bidrag som Konstnärsnämnden förde- lade under året gick till mottagare i Stockholms län. Regeringens bedömning är att de regionalt fördelningsbara verksamheterna inom kategori tre har en relativt god spridning, särskilt vad gäl- ler myndigheternas bidragsgivning. En jämfö- relse mellan länen vad avser andel av rikets folk- mängd och andel av Kulturrådets regionala bidrag visar att det för endast tre län finns en av- vikelse som är större än två procentenheter. Detta gäller Stockholms län, vars andel av folk- mängden är betydligt större än andelen av bidra- gen från Kulturrådet samt Västra Götalands län och Västerbottens län där andel av folkmängden är mindre än andelen av bidragen. Konstnärs- nämndens bidragsgivning är dock starkt kon- centrerad till storstadslänen, vilket kan förklaras av att konstnärsgruppen också till stor del åter- finns i storstäderna. Även Riksteatern och Riks- konserter redovisar liksom föregående år en relativt stor verksamhet i Stockholms län. Den fjärde kategorin avser internationell verk- samhet, t.ex. bidrag för gästspel utomlands eller andra projekt i syfte att främja det internationella kulturutbytet. Denna verksamhet ingår inte i den regionala analysen. Regeringens slutsats är att en god regional spridning fortsatt är en viktig del av målen för en nationell kulturpolitik och därmed en viktig ut- gångspunkt för den långsiktiga kulturpolitiken, som lades fast genom 1996 års riksdagsbeslut. Insatser bör därför fortlöpande göras för att bättre sprida de statliga kultursatsningarna i lan- det. Regeringen har i tidigare budgetpropositio- ner redovisat flera satsningar av regional natur som vidtagits under senare år. Som exempel på åtgärder som gjorts för innevarande år kan näm- nas att regeringen i regleringsbrev för år 2000 har angivit som mål för Riksteatern att föreställning- arna skall ha en bred spridning över landet samt att publiktalen utanför Stockholmsområdet yt- terligare skall ökas. För Operan och Dramaten har regeringen satt som mål att de om möjligt skall ge fler människor utanför Stockholms- området tillfälle att se föreställningarna, i Stock- holm eller genom gästspel. Rikskonserter har getts målet att få en god spridning över landet på sina musikproduktioner. Regeringen kommer att noggrant följa upp hur kulturinstitutionernas regionala mål uppfylls. I den fortlöpande dialogen med institutionerna avser regeringen att genom ytterligare precise- ring i regleringsbrev och på annat sätt tydliggöra vikten av en god regional balans. Det är av stor vikt att verksamheten vid Riksteatern, Rikskon- serter och Riksutställningar kommer hela landet till godo. Årets regionala analys föranleder inte några förändringar i principerna för fördelningen av statsbidrag till regional och lokal kultur. Staten har under de senaste decennierna medverkat till att bygga upp en regional infrastruktur inom kulturområdet. I denna budgetproposition redo- visas fortsatta satsningar som bidrar till en bättre regional spridning, bl.a stöd till utveckling av en länsteaterorganisation i Södermanlands län och en satsning på regionala museer. Vidare redovisas ett nytt nationellt uppdrag, en förstärkning av statens stöd till Vadstena-Akademien, ett statligt engångsstöd till Dalhalla festspelsscen i Rättvik, samarbete mellan Teatro Avenida och Backatea- tern i Göteborg, en ökning av anslaget till Marinmuseum i Karlskrona, ett stöd till arrange- rande konstföreningar, en satsning på Barents Litteraturcentrum i Överkalix samt en satsning på TeaterAlliansen och centrumbildningarna som arbetar över hela landet. Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyres- kostnader Riksdagen beslöt under våren 1999 på kulturut- skottets förslag att begära redovisning i kom- mande budgetpropositioner av hur stor andel av föregående års bidrag till olika institutioner som använts till att betala hyreskostnader (bet. 1998/99:KrU6, rskr. 1998/99:188). Utskottet ansåg att det är viktigt att bidragen till verksam- heten vid olika kulturinstitutioner kan jämföras med varandra och att det kan utläsas hur stor del av bidragen som är avsatta till den faktiska verk- samheten vid institutionerna respektive till hyreskostnader. Av tabellen nedan framgår hyreskostnader m.m. för ett antal kulturinstitutioner under år 1999. Tabell 4.5 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under år 1999 Institution Hyreskostnad inkl. uppvärmning och el Statligt anslag Hyreskostnadens, inkl. uppvärmning och el, andel av statligt anslag Riksteatern 19 941 222 985 8,9% Operan 49 283 286 605 17,2% Dramaten 29 402 159 700 18,4% Dansens hus 8 113 15 432 52,6% Rikskonserter 7 299 58 260 12,5% Riksarkivet 85 049 242 550 35,1% Språk och folkminnesinstitutet 4 996 27 326 18,3% Riksantikvarieämbetet 26 304 165 961 15,8% Statens historiska museer 23 422 62 595 37,4% Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 1 47 815 96 357 49,6% Naturhistoriska riksmuseet 46 873 115 969 40,4% Statens museer för världskultur 23 056 83 204 27,7% Livrustkammaren, Skoklosters slott, Hallwyska museet 10 764 27 983 38,5% Statens sjöhistoriska museer 52 855 77 812 67,9% Arkitekturmuseet 2 11 500 26 607 43,2% Statens försvarshistoriska museer 22 665 46 204 49,1% Statens musiksamlingar 10 302 32 248 31,9% Moderna museet 3 21 200 39 991 53,0% Tekniska museet 20 399 38 498 53,0% Nordiska museet 23 459 95 333 24,6% Arbetets museum 1 474 11 955 12,3% Dansmuseet 3 428 7 824 43,8% Drottningsholms teatermuseum 1 636 5 316 30,8% Thielska galleriet 1 038 2 336 44,4% 1 Moderna museet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde ingick i Statens konstmuseer under första halvåret 1999. Moderna museets anslag och hyreskostnad under det första halvåret ingår därför i beloppen för Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. 2 Endast en uppskattning av hyreskostnaden är gjord då det inte finns något gällande hyreskontrakt. 3 Endast en uppskattning av hyreskostnaden är gjord då det inte finns något gällande hyreskontrakt. Moderna museet ingick i Statens konstmuseer under första halv- året 1999. Hyres- och anslagsbeloppet avser därför endast andra halvåret 1999. Denna redovisning visar att hyreskostnadens andel av tilldelat anslag varierar mellan olika kulturinstitutioner. För många institutioner ut- gör hyreskostnaden en betydande del av tilldelat anslag. Utvecklingen av hyreskostnaden är där- för av stor betydelse för kulturinstitutionerna. När det gäller förvaltningen av s.k. ändamåls- fastigheter skall särskilda hänsyn tas enligt riks- dagens beslut 1997/98 (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252). Bland annat uttalades att fastighetsverksamheten bör utfor- mas så att den är ett stöd till den verksamhet som bedrivs i lokalerna. 4.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har granskat de inkomna årsredovisningarna och har bedömt att årsredo- visningarna i allt väsentligt varit rättvisande, med undantag för Moderna museets årsredovisning, som har fått invändning i revisionsberättelsen för år 1999. Nationalmuseum med Prins Eugens Walde- marsudde och Moderna museet rekommenderas i en kommentar att skyndsamt klarlägga mellan- havandena mellan myndigheterna och att reglera eventuella skulder och fordringar. Riksrevisions- verket har också anmärkt på Arkitekturmuseets redovisning av skattepliktiga förmåner m.m. Regeringens åtgärder med anledning av revi- sionens iakttagelser redovisas under anslaget Centrala museer: Myndigheter. 4.8 Ändring i begravningslagen Ärendet och dess beredning: Riksskatteverket har i en skrivelse till regeringen föreslagit vissa ändringar i begravningslagen (1990:1144). Riks- skatteverkets förslag har remitterats till Kam- marrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Kammarkollegiet, Stockholms kommun, Tranås kommun, Svenska kyrkan och Svenska kyrkans församlingsförbund. De föreslagna ändringarna är av enklare beskaffenhet och Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringens förslag: Det förtydligas att folkbok- föringen den 1 november året före inkomståret är avgörande för frågan om skyldigheten att betala begravningsavgift. Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget. Skälen till regeringens förslag: Enligt 9 kap. 1 § begravningslagen skall den som är folkbok- förd i Sverige betala en avgift för begravnings- verksamheten (begravningsavgift). Enligt 9 kap. 2 § samma lag skall avgiften betalas till huvud- mannen för begravningsverksamheten, inom vars förvaltningsområde den avgiftsskyldige är folk- bokförd. Begravningsavgiften beräknas på grundval av den beskattningsbara förvärvsin- komsten (9 kap. 3 §) och tas in med hjälp av skattebetalningssystemet. Enligt 9 kap. 5 § gäller skattebetalningslagen (1997:483) vid beräkning, debitering, redovisning och betalning av begrav- ningsavgiften. De som tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförda i ett område där en försam- ling i Svenska kyrkan är huvudman för begrav- ningsverksamheten betalar begravningsavgiften som en del av kyrkoavgiften till församlingen. I begravningslagen anges inte vid vilken tid- punkt en person skall vara folkbokförd för att vara skyldig att betala begravningsavgift. Detta innebär att det kan vara oklart om betalnings- skyldighet alls föreligger, t.ex. för personer som flyttar till Sverige. Vidare kan det vara oklart vil- ken huvudman som har rätt till avgiften när personer flyttar. Uppgifter om de som är skyldiga att betala begravningsavgift skall för att följa den tidscykel som gäller för avgifter och skatter som tas in med hjälp av skattebetalningssystemet, avse för- hållandena den 1 november året före inkomståret och gälla för hela inkomståret. Detta gäller enligt 5 § lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund för kyrkoavgiften till Svenska kyr- kan och andra trossamfund vars avgifter tas in med hjälp av staten. Av prop. 1998/99:38 fram- går att avsikten var att i fråga om tidpunkter och rutiner samma bestämmelser skulle gälla för begravningsavgiften som för kyrkoavgiften (s. 120). Således bör begravningslagen ändras så att det framgår att förhållandena den 1 november året före inkomståret är avgörande för skyldig- heten att betala begravningsavgift. Riksskatteverket har också föreslagit att begreppet "beräkning" i 9 kap. 5 § begravningsla- gen ändras till "bestämmande" för att stämma överens med de begrepp som används i skatte- betalningslagen (1997:483). Regeringen föreslår att en sådan ändring görs. Regeringens lagförslag redovisas under avsnitt 2 Lagtext. 4.9 Budgetförslag 4.9.1 28:1 Statens kulturråd Tabell 4.6 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 31 066 Anslags- sparande 152 2000 Anslag 35 510 Utgifts- prognos 35 662 2001 Förslag 37 503 2002 Beräknat 38 302 1 2003 Beräknat 39 152 2 1 Motsvarar 37 503 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 37 503 tkr i 2001 års prisnivå. Statens kulturråd är en central förvaltningsmyn- dighet inom kulturområdet. Rådet skall följa ut- vecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en skyldighet att verka för samordning och effektivitet i de statliga åtgärderna på kulturom- rådet. Kulturrådet handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folk- rörelser i den mån sådana ärenden inte ankom- mer på någon annan myndighet. Statens kultur- råd är vidare tillsammans med Riksantik- varieämbetet kontaktkontor för EU:s rampro- gram för kultur, Kultur 2000–programmet. För Statens kulturråd gäller förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kultur- råd. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under år 1999 till 1 428 000 kronor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Statliga utställningsgarantier Statens kulturråd hanterar sedan den 1 juni 1998 verksamheten med statliga utställningsgarantier. Kostnaderna har under 1998 och 1999 finansie- rats över anslaget. Från och med 2000 finansieras verksamheten genom avgifter. Eventuella över- skott skall vid utgången av resp. budgetår redovi- sas på statsbudgetens inkomstsida under rubri- ken 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter. Tabell 4.7 Statliga utställningsgarantier Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat Utfall 1999 725 – – – Prognos 2000 250 750 750 + 250 Budget 2001 250 750 750 + 250 Regeringens överväganden Regeringen bedömer att Statens kulturråds verk- samhet stämmer väl med uppsatta mål och att någon förändring av inriktningen inte är aktuell. I enlighet med den bedömning som regeringen redovisat under inledningen till politikområdet får Kulturrådet ett utökat ansvar för insatser inom det mångkulturella området. Med anled- ning av detta föreslår regeringen att anslaget förstärks med 1,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 ansvisas 37 503 000 kronor. Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 35 510 Pris- och löneomräkning + 493 Utökade uppgifter + 1 500 Förslag 2001 37 503 4.9.2 28:2 Bidrag till allmän kultur- verksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tabell 4.9 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 126 067 Anslags- sparande 8 089 2000 Anslag 128 696 1 Utgifts- prognos 136 785 2001 Förslag 224 463 2002 Beräknat 227 463 2003 Beräknat 228 463 1 Varav 12 500 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropo- sitionen 2000. Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda ändamål på kulturområdet. Inom anslaget beräknas bl.a. medel till Statens kulturråds dispo- sition för tillfälliga insatser av utvecklingskarak- tär eller som på annat sätt är kulturpolitiskt an- gelägna. Vidare beräknas inom anslaget bidrag till centrala amatörorganisationer, centrumbild- ningar, lokalhållande organisationer för kultur- verksamhet, organisationer med mångkulturell inriktning samt bidrag till internationellt kultur- utbyte och samarbete. Inom anslaget beräknas också medel för kul- turinsatser i arbetslivet, bidrag till länsbild- ningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsnings- verksamhet, bidrag till länskonstnärer, bidrag till samisk kultur samt bidrag till Svenska institutet. Svenska statens bidrag till svenskhemmet Vok- senåsen i Norge och Hanaholmens Kultur- centrum för Sverige och Finland finns uppförda under anslaget. För bidragsgivningen gäller förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1991:975) om statsbidrag till ide- ella föreningars kulturprogram, förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet och sametingslagen (1992:1433). Anslagssparandet beror på dels den försening av projektstarten för Forum för världskultur som uppstod 1998, dels beslutade men ej utbetalda bidrag. Regeringen har beslutat att ställa 754 000 kronor av anslagssparandet till regeringens dis- position. Resterande anslagssparande beräknas förbrukas under år 2000. Regeringens överväganden Regeringen bedömer att bidragsgivningen och medelsförbrukningen under anslaget skett i en- lighet med fastställd inriktning. Det bör an- komma på regeringen att i regleringsbrev fördela medlen mellan de olika ändamålen. Regeringen vill redovisa följande förändringar. Med anledning av riksdagens ställningstagande till 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100 s. 184, bet. 1999/2000:FiU27, rskr. 1999/2000:262) med beslut om att perma- nenta det statliga stödet till centrumbildningar- nas arbetsförmedlande verksamhet samt att per- manenta och utöka stödet till en tredje anställningsform inom teatern (TeaterAlliansen AB) föreslås att 25 miljoner kronor överförs till anslaget från utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Satsningen sker inom ramen för de totalt 40 miljoner kronor som i enlighet med 2000 års ekonomiska vårproposition beräknas tillföras utgiftsområdet i syfte att permanenta de konstnärpolitiska försöksverksamheter och de tidsbegränsade stödinsatser riktade till konstnä- rer som pågått under åren 1999 och 2000. I enlighet med riksdagens ställningstagande till propositionen (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) Från patient till medborgare – en nationell handlings- plan för handikappolitiken föreslås insatserna för att genomföra och fortsätta Statens kulturråds handlingsprogram för ökad tillgänglighet till kulturlivet för funktionshindrade personer öka med 7,5 miljoner kronor. Satsningen sker inom ramen för de totalt 10 miljoner kronor som i en- lighet med propositionen beräknas tillföras ut- giftsområdet i syfte att öka tillgängligheten inom kultursektorn för funktionshindrade personer I enlighet med den bedömning som rege- ringen redovisat under inledningen till politik- området föreslås en förstärkning av Kulturrådets utvecklingsanslag med 1 miljon kronor för för- söksverksamhet med stöd till arrangerande konstföreningar. Vidare har ytterligare 1,5 miljo- ner kronor beräknats för bidrag till ett treårigt försök med länsteaterverksamhet i Sörmland. Kulturrådets medel för internationellt kultur- utbyte bör förstärkas med 3 miljoner kronor för att möjliggöra dels ett verksamhetsbidrag på 500 000 kronor till Barents Litteraturcentrum, dels ett engångsstöd på 2,5 miljoner kronor till Teatro Avenida i Maputo, Moçambique. Slutligen har under anslaget för 2001 beräk- nats 2,5 miljoner kronor för engångsvis förstärk- ning av vissa teaterinstitutioner. Härigenom möjliggörs särskilda insatser för bl.a. Drottning- holms slottsteater och festspelsarenan Dalhalla i Rättvik. De anställda vid flertalet offentligstödda tea- ter-, dans- och musikinstitutioner har rätt till statlig pension enligt förordningen (1999:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (den s.k. PISA-förordningen). För pensions- rätten betalar institutionerna för närvarande premier av en storlek som anknyter till äldre pensionsavgiftssystem inom den statliga sektorn. Som redan skett vad gäller statliga myndigheter bör premierna vid teater-, dans- och musikinsti- tutionerna fr.o.m. år 2001 anpassas till de fak- tiska pensionskostnaderna, vilket medför ett betydligt högre premieuttag. Statsbidragen till institutionerna bör i likhet med anslagen till stat- liga myndigheter justeras med hänsyn till detta. De institutioner på teater-, dans- och musikom- rådet som berörs av premieomläggningen är Riksteatern, Operan, Dramaten och Rikskon- serter, flertalet regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt länsmusiken. Av tekniska skäl har det samlade justeringsbeloppet, beräknat till ca 78 miljoner kronor, förts upp un- der detta anslag. Det ankommer på regeringen att meddela föreskrifter om medlens fördelning. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 224 463 000 kronor. För år 2002 beräknas medel för vissa engångsinsatser. Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 116 196 Pris- och löneomräkning + 195 Överföring från utg.omr. 14 + 25 000 Reformer + 15 500 Engångsanvisning för Kulturbro 2000 upphör - 2 500 Omprioriteringar - 7 900 Pensionspremier +77 972 Förslag 2001 224 463 4.9.3 28:3 Nationella uppdrag Tabell 4.11 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 7 000 Anslags- sparande - 2000 Anslag 7 000 Utgifts- prognos 7 000 2001 Förslag 8 000 2002 Beräknat 8 000 2003 Beräknat 8 000 Under anslaget beräknas medel för tidsbegrän- sade nationella uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst, musei- verksamhet samt formgivning och design. Under perioden 1999–2001 är Föreningen Svensk Form innehavare av det nationella uppdraget inom om- rådet formgivning och design. Inom de sex övri- ga områdena är i nämnd ordning Gottsunda Teater i Uppsala, Filmpool Nord i Luleå, Cirkus Cirkör i Botkyrka, Sveriges Musik- och Kultur- skoleråd (SMOK), BildMuseet i Umeå och Kal- mar läns museum innehavare av nationella upp- drag under treårsperioden 2000–2002. Regeringens överväganden Samverkan mellan det professionella kulturlivet och den etablerade forskningen kring barns och ungdomars utveckling bör stärkas. Som ett led i denna process, samt för att ytterligare stärka de nationella uppdragens inriktning mot barn och ungdomar, föreslår regeringen att ett tidsbegrän- sat nationellt uppdrag med inriktning mot sam- verkan mellan barnkultur och forskning inrättas fr.o.m. år 2001. Syftet är att samla nya erfaren- heter och bygga upp bredare kunskaper om den konstnärliga processens roll för unga människor och det egna kreativa skapandet. För detta ändamål föreslår regeringen att anslaget förstärks med 1 miljon kronor. Regeringen avser att för perioden 2001–2003 ge detta uppdrag till Regionteatern Blekinge- Kronoberg som under flera år nära samarbetat med Växjö universitet, Institutionen för pedago- gik och Centrum för kulturforskning med inriktning mot barn- och ungdomskultur. Hit tills har samarbetet skett kring konst, konstupp- levelse, konstutövande, kreativitet och kultur- politik. Inom ramen för ett nationellt uppdrag får Regionteatern möjlighet att utveckla detta samarbete ytterligare samt föra värdefull erfaren- het vidare till andra institutioner i landet. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 8 000 000 kronor. Tabell 4.12 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 7 000 Reform + 1000 Förslag 2001 8 000 4.9.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Tabell 4.13 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 138 626 2000 Anslag 141 056 Utgifts- prognos 141 056 2001 Förslag 143 073 2002 Beräknat 148 115 1 2003 Beräknat 152 561 2 1 Motsvarar 143 073 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 143 073 tkr i 2001 års prisnivå. Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genom- förs under tiden den 1 juli 1997–31 december 2002 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län. I dessa försökslän har regionala självstyrelse- organ fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kultur- råd övertagit befogenheten att besluta om för- delningen av statsbidrag till regional kulturverksamhet. Under anslaget beräknas me- del för denna försöksverksamhet. För verksamheten gäller förordningen (1998:305) om försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverk- samhet. Regeringens överväganden Försöksverksamheten med ändrad regional an- svarsfördelning på kulturpolitikens område inleddes den 1 juli 1998. Regeringen har den 29 maj 1997 utfärdat direktiv (dir. 1997:80) för en parlamentarisk kommitté (In 1997:08) med upp- drag att följa upp och utvärdera hela försöksverk- samheten samt utforma vissa förslag om den framtida regionala organisationen. Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag till regeringen senast den 1 oktober 2000. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 143 073 000 kronor. Tabell 4.14 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 141 056 Pris- och löneomräkning + 2 017 Förslag 2001 143 073 4.9.5 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter Tabell 4.15 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 750 501 2000 Anslag 764 055 Utgifts- prognos 764 055 2001 Förslag 779 264 2002 Beräknat 793 449 1 2003 Beräknat 809 574 2 1 Motsvarar 779 264 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 779 264 tkr i 2001 års prisnivå. Från anslaget lämnas bidrag till fem riksinstitu- tioner på teater-, dans- och musikområdet, näm- ligen Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter. Riksteatern be- driver turnerande teaterverksamhet och är orga- niserad som en folkrörelse med lokala och regio- nala arrangörsföreningar samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter. Operan och Dramaten är nationalsce ner för talteater respektive opera och balett. Nationalscenerna drivs genom två av staten hel- ägda aktiebolag, Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de institutioner som har större fasta dansembler. Stiftelsen har till ända- mål att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och interna- tionella dansgästspel. Verksamheten samfinansie- ras med Stockholms stad. Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse med uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikproduktion, ser- vice till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Tabell 4.16 Ekonomisk redovisning för år 1999 Verksamhets- medel Tkr % Lokalkost- nader Tkr % Anslag Tkr Avgifts- inkomster Tkr Bidrag Tkr Summa inkomster Tkr Riksteatern 245 753 91 23 419 9 222 985 39 000 16 831 278 816 Operan 291 058 84 55 990 16 286 605 46 573 14 165 347 343 Dramaten 178 474 84 33 172 16 159 700 28 828 21 880 210 408 Dansens Hus 20 032 69 8 960 31 15 432 4 572 6 842 26 845 Rikskon- serter 80 531 90 8 712 10 58 260 17 641 16 244 92 145 Summa 815 848 130 253 742 982 136 614 75 962 955 557 Regeringens överväganden Riksteatern Riksteaterns publik har sedan år 1997 ökat med närmare 70 procent i Stockholmsområdet och med 67 procent i övriga landet. Antalet före- ställningar och uppsättningar i samarbete med andra producenter av scenkonst har också ökat väsentligt. Egenproduktionen av barn- och ungdoms- teater har bibehållits och särskilda insatser görs för att öka teaterintresset hos de unga. Rege- ringen vill i detta sammanhang betona vikten av en fortsatt stark satsning på stöd och service till amatörteatern. Regeringen utgår vidare från att Riksteatern fortsätter ansträngningarna att omvandla Södra teatern till en mötesplats för skilda kulturer. I likhet med andra kulturinstitutioner har Riks- teatern också ett allmänt krav på sig att i verk- samheten beakta de nationella minoriteternas behov. Regeringen noterar att ett samarbete in- letts med den nyinrättade Finska Teatern i Sve- rige. Riksteaterns redovisar för år 1999 ett över- skott på ca 10 miljoner kronor, vilket medger en ökning av produktionsreserven till drygt 23 mil- joner kronor. Bidraget till Riksteatern pris- och löneomräk- nas med 3 020 000 kronor. Operan Operan har under år 1999 haft något färre pro- duktioner på repertoaren än under år 1998, då extra resurser stod till förfogande med anledning av Kulturhuvudstadsåret. Trots detta har antalet föreställningar och andra arrangemang i Operans regi fortsatt att öka. Besökstalen överstiger totalt sett 1997 års nivå. Förutom att bedriva egen verksamhet på Vasateatern har Operan under perioder upplåtit teatern till andra producenter. Avsikten är dock att successivt öka den egna verksamheten med inriktning bl.a. på barnföre- ställningar och produktioner anpassade för turné. Det ekonomiska resultatet för år 1999 visar ett överskott på 0,9 miljoner kronor till följd av egen rationalisering och ett extra medelstillskott på 3,9 miljoner kronor från staten. Med stöd av den permanenta anslagsförstärkning på 5,9 miljoner kronor som anvisats i statsbudgeten för år 2000 räknar Operan med att redovisa ett balanserat resultat även för år 2000. Däremot är prognoser- na för år 2001 och framåt negativa. Detta under- stryker vikten av en fortsatt sträng utgiftskon- troll Regeringen förutsätter att samarbetet med Stiftelsen Drottningholms teatermuseum fort- sätter enligt den gemensamma spelplan som upp- rättats för perioden 2000–2002. Enligt denna svarar Operan för 7–9 föreställningar och stiftel- sen för 16–20 föreställningar per säsong. Bidraget till Operan pris- och löneomräknas med 3 908 000 kronor. Mot bakgrund av den re- dovisade prognosen avseende år 2001 och framåt kommer regeringen att uppmärksamt följa Ope- rans ekonomiska utveckling. Dramaten Verksamhetsmässigt har år 1999 varit framgångs- rikt med fler produktioner på repertoaren än t.o.m. under Kulturåret 1998 och – med beak- tande av att Lilla scenen hållits stängd för om- byggnad under större delen av året – goda pub- liktal. Barn- och ungdomsverksamhetens omfattning har ökat markant under de senaste två åren. För år 1999 redovisar Dramaten ett under- skott på ca 1 miljon kronor, vilket bör betraktas mot bakgrund av att 6,4 miljoner kronor har av- räknats från statsbidraget för ränta och amorte- ring på det lån i Riksgäldskontoret som rege- ringen har övertagit från Dramaten. Prognosen fram t.o.m. år 2003 pekar dock på nya under- skott. I år räknar Dramaten med att balansera ekonomin med hjälp av reserverade medel, men fr.o.m. år 2001 måste åtgärder vidtas. Bidraget till Dramaten pris- och löneomräknas med 2 250 000 kronor. Av skäl som redovisats i inledningen till politikområdet beräknas härut- över en bidragsförstärkning med 4 600 000 kro- nor. Regeringen utgår från att Dramaten fort- sätter att ha en sträng utgiftskontroll. Dansens Hus Sedan år 1998 disponerar Dansens Hus båda sina scener under såväl höst- som vårsäsong. För att möjliggöra konstnärlig verksamhet av en om- fattning som motsvarar den större scenkapacite- ten har Dansens Hus i år fått en permanent an- slagshöjning av staten och Stockholms stad på sammanlagt närmare 3 miljoner kronor. På grund av ändrade hyresförhållanden fr.o.m. den 1 januari 2000 beräknas dock större delen av an- slagsökningen gå åt till att täcka mervärdesskatt på lokalhyran. Dansens Hus bidrar till danskonstens utveckling i Sverige genom att tillgängliggöra svensk och internationell samtida koreografi på hög professionell nivå. Regeringen har dock inte bedömt det möjligt att ge prioritet åt ytterligare en kraftig uppräkning av anslaget till Dansens Hus. En rimlig åtgärd för att på sikt frigöra verksamhetsmedel är att pröva möjligheterna till samlokalisering med annan dansverksamhet. Er- farenheterna av vad Dansens Hus hittills åstad- kommit med begränsad tillgång till scenutrymme talar för att en konstnärlig verksamhet av högsta kvalitet går att bedriva även under sådana för- hållanden. Bidraget till Dansens Hus pris- och löneom- räknas med 236 000 kronor. Rikskonserter Regeringen noterar att Rikskonserter åter ökat sina insatser ute i landet efter en tillfällig kon- centration på Stockholmsaktiviteter under Kul- turåret 1998. Samarbetet med länsmusiken har utvecklats ytterligare. Insatserna för smala musikgenrer har fortsatt. En särskild satsning har gjorts på utlandslanse- ring av svensk jazz. Den nutida musiken främjas genom en rad återkommande insatser. Kompo- sitionsbeställningar är en viktig del av verksam- heten och avsättningen av medel till sådana har ökat. Regeringen utgår från att Rikskonserter ger fortsatt hög prioritet åt beställningsverksam- heten och vill även betona vikten av ett nära sam- arbete mellan Rikskonserter och radio/TV-bola- gen om framförande av nyskriven musik. I år befinner sig folkmusiken och den mång- kulturella musiken i fokus hos Rikskonserter bl.a. genom förberedelserna för att inrätta en scen för folkmusik i det gamla stallet på Nybro- kajen 11. Staten har markerat den kulturpolitiska vikten av denna satsning genom att bevilja ett årligt driftstöd på 400 000 kronor till Stallet. Om Stallet skall bli den samlingspunkt för hela landets folkmusik och för musik från andra kulturer som är avsikten krävs stora sam- ordnande insatser. Samtidigt är det angeläget att verksamheten inte blir en belastning för Riks- konserters andra viktiga ansvarsområden. Mot den bakgrunden förordar regeringen ett ökat stöd för verksamhet med anknytning till Stallet. Pris- och löneomräkningen beräknas till 795 000 kronor. För insatser inom folkmusikens område bör bidraget till Rikskonserter härutöver öka med 400 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 779 264 000 kronor. Tabell 4.17 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 764 055 Pris- och löneomräkning + 10 209 Ökat resursbehov + 5 000 Förslag 2001 779 264 4.9.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Tabell 4.18 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 532 223 2000 Anslag 537 250 Utgifts- prognos 537 250 2001 Förslag 544 933 2002 Beräknat 561 506 1 2003 Beräknat 576 848 2 1 Motsvarar 544 933 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 544 933 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel till länsmusikverk- samhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Från anslaget har under år 1999 lämnats verk- samhetsbidrag till 17 länsmusikinstitutioner, 11 orkestrar samt 25 teater- och dansinstitutioner. Härutöver har utvecklingsbidrag beviljats vissa institutioner efter särskild ansökan. Fr.o.m. år 1999 lämnas även särskilda bidrag för samarbete med tonsättare. Med anledning av pågående försöksverksam- het i Skåne, Kalmar och Gotlands län med regio- nal fördelning av kulturpolitiska medel lämnas från detta anslag endast utvecklingsbidrag samt bidrag för samarbete med tonsättare till institu- tioner i nämnda län. Övriga medel som berör dessa län beräknas under anslaget Försöksverk- samhet med ändrad regional fördelning av kul- turpolitiska medel. Tabell 4.19 Anslagets fördelning år 2000 Tusental kronor Länsmusikverksamhet 177 807 Orkesterinstitutioner 68 947 Teater- och dansinstitutioner 275 480 Utvecklingsbidrag 13 016 Samarbete med tonsättare 2 000 Summa 537 250 Regeringens överväganden Statens kulturråd håller på med en systematisk genomgång av verksamheten inom statligt un- derstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Hittills har rapporter publicerats avseende mu- sikteatrar, länsteatrar och orkestrar. Rapporter om stadsteatrar, inklusive Dramaten och Riks- teatern, och om dansinstitutioner kommer att presenteras under hösten 2000. Länsmusiken, slutligen, kommer att avrapporteras under våren 2001. Den samlade kartläggningen av institutio- nerna blir ett referensmaterial för framtida över- väganden. I förra årets budgetproposition tog regeringen initiativ till en omläggning av medelsanvisningen till riktade utvecklingsinsatser samt till en om- föring av medel avseende dans för att möjliggöra ett förstärkt stöd till Skånes Dansteater. Rege- ringen har i denna budgetproposition under an- slaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, ut- veckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete beräknat medel för justering av stats- bidragen till teater-, dans och musikinstitutioner med anledning av höjda pensionspremier. I öv- rigt är regeringen för närvarande inte beredd att lägga fram några förslag som berör institutioner med stöd från detta anslag. Som framhållits i inledningen till politikområ- det finner regeringen det dock angeläget att samtliga län ges möjlighet att utveckla en fast länsteaterverksamhet. Regeringen har därför be- räknat medel under anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internatio- nellt kulturutbyte och samarbete för ett treårigt försök med länsteaterverksamhet i fria former i Södermanlands län. Regeringen erinrar om att ett stöd lämnas fr.o.m. innevarande budgetår för ett motsvarande försök i Jämtlands län. I samband med beslutet om statsbudget för år 2000 uttalade riksdagen (bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87) att den ser positivt på en ut- veckling som leder till att en länsmusikorganisa- tion kan komma till stånd inom Stockholms läns landstings område i enlighet med förutsättning- arna i gällande överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om huvudmannaskap, musikpolitiska utgångspunkter m.m. för länsmu- siken. Stockholms läns landsting har inkommit till regeringen med förslag till utformning av ett länsmusikuppdrag för Stockholms län samt be- gärt statsbidrag för verksamheten. Regeringen har den 7 september 2000 uppdragit åt Statens kulturråd att överlägga med landstinget om för- utsättningarna och formerna för en regional mu- sikverksamhet. Kulturrådet skall redovisa sina slutsatser för regeringen senast den 31 december 2000. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 544 933 000 kronor. Tabell 4.20 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 537 250 Pris- och löneomräkning + 7 683 Förslag 2001 544 933 4.9.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tabell 4.21 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 110 299 Anslags- sparande 12 724 2000 Anslag 115 240 Utgifts- prognos 120 964 2001 Förslag 113 000 2002 Beräknat 113 000 2003 Beräknat 113 000 Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arran- gerande musikföreningar, stöd till utgivning och distribution av fonogram, bidrag till vissa mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse såsom Drottningholmsteatern, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Internationella Vadstena-aka- demien och Marionetteatern, bidrag till Musika- liska akademien samt till skådebaneverksamhet. Från anslaget lämnas även särskilda bidrag till Musikaliska akademien och Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM)–Svensk Musik för notutgivning, information m.m. Anslagssparandet avser av Statens kulturråd be- slutade men inte utbetalade bidrag till bl.a. fono- gramutgivning. Regeringens överväganden Medelsanvisningen under detta anslag möjliggör insatser av stor betydelse för det fria kulturlivet. Fria grupper Stödet till fria teater-, dans- och musikgrupper har förstärkts med sammanlagt 15 miljoner kro- nor i två etapper under perioden 1997–1999. Ett viktigt syfte med statens stöd till grupperna är att underlätta turnéverksamhet. Det statliga stödet, tillsammans med eventuellt kommunalt stöd, ut- gör också en viktig ekonomisk bas för löner och andra anställningsvillkor inom grupperna. Kul- turarbetare med upprepade men korta anställ- ningar avbrutna av perioder av arbetslöshet eller arbetsmarknadsåtgärder löper stor risk att gå miste om avtalpension. Frågan om pensionerna för sådana kategorier övervägs för närvarande inom regeringskansliet med företrädare för arbetstagar- och arbetsgivarorgansationer. Vissa teaterinstitutioner I enlighet med vad som anförts i inledningen till politikområdet bör Vadstena-Akademien tillde- las ett förstärkt stöd. För detta ändamål bör an- slaget öka med 750 000 kronor. Enligt den gemensamma spelplan som Operan och Stiftelsen Drottningholms teatermuseum upprättat för föreställningsverksamheten vid Drottningholms Slottsteater under perioden 2000–2002 svarar Operan för 7–9 föreställningar och stiftelsen för 16–20 föreställningar per sä- song. För att säkerställa det antal föreställningar som stiftelsen förväntas svara för har regeringen för år 2000 tilldelat stiftelsen ett engångsanslag på 1 miljon kronor utöver det ordinarie verk- samhetsstöd, som Kulturrådet beviljat från detta anslag. Ett motsvarande engångsbidrag bör läm- nas för år 2001. Beloppet beräknas under ansla- get Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveck- ling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Fonogram och musikalier Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att besluta om ändrade riktlinjer för statens stöd till produktion och utgivning av fonogram, att gälla under en prövotid av tre år. Riksdagen har år 1982 godkänt riktlinjer för sta- tens stöd till produktion och utgivning av fono- gram (prop. 1981/82:128, bet. 1981/82:KrU30, rskr. 1981/82:360). Enligt dessa riktlinjer skall stödet huvudsakligen tilldelas fonogramföretag med regelbunden utgivning, även om en mindre del av stödet bör kunna avsättas för stöd till till- fälliga producenter. Stöd får endast avse enskilda produktioner eller projekt och inte samlade ut- givningar. Beslut om produktionsstöd skall meddelas i förhand. Med hänvisning till den tekniska utveckling- ens påverkan på produktion och distribution av musik har Statens kulturråd hemställt om med- givande att under en treårsperiod pröva ett mer differentierat fonogramstöd. Förutom nuvarande stödformer föreslås försök med artist- och upp- hovsmannastöd, efterhandsstöd och allmänna verksamhetsstöd. Regeringen delar uppfattningen att det nu finns anledning att pröva nya modeller för bi- dragsgivning, som medger en anpassning till ändrade förutsättningar på fonogrammarknaden. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om ändrade riktlinjer för fonogramstödet, att gälla under en prövotid av tre år. Samtidigt anser regeringen att det finns skäl till viss återhållsam- het med tanke på den snabba förändring som musiklivet genomgår. Mot den bakgrunden förordas att försöken med bidragsgivning i friare former genomförs inom en totalt sett minskad medelsram för bidrag till fonogram och musika- lier. Denna bidragsram uppgår nu till 13,2 miljoner kronor. Regeringen beräknar anslags- minskningen till 3 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 113 miljoner kronor. Tabell 4.22 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 115 240 Pris- och löneomräkning + 10 Fonogram och musikalier - 3000 Vadstena-Akademien + 750 Förslag 2001 113 000 4.9.8 28:8 Bidrag till regional biblioteks- verksamhet Tabell 4.23 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 35 740 2000 Anslag 36 140 Utgifts- prognos 36 140 2001 Förslag 36 657 2002 Beräknat 37 949 1 2003 Beräknat 39 088 2 1 Motsvarar 36 657 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 36 657 tkr i 2001 års prisnivå. Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek och förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Från anslaget utgår dessutom statsbidrag till tre lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Den statliga invandrarlånecentra- len utgör även bas för det Internationella biblio- teket som bildades i Stockholm under år 2000 och som inrymmer böcker på mer än 100 språk. Syftet med bidragen till den regionala biblio- teksverksamheten är i första hand att handha fjärrlån och att stödja utvecklingsverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Statens kulturråd. Bibliotekslagen (1996:1596, omtryck 1998:1249) innehåller bestämmelser om det all- männa biblioteksväsendet. Regeringens överväganden Tabell 4.24 Anslagets fördelning 1998 1999 Verksamhetsbidrag 23 000 21 768 Utvecklingsbidrag 2 700 2 800 Lånecentraler och depåbibliotek 11 082 11 172 Totalt 36 872 35 740 Under året har 245,7 stödenheter fördelats till länsbiblioteken varav 28 utgick som utvecklings- bidrag. Det minskade antalet fördelade stöden- heter beror på att Kalmar, Gotlands och Skåne län ingår i en försöksverksamhet med ändrad re- gional fördelning av kulturpolitiska medel och bidragen utgår från anslaget 28:4 Försöksverk- samhet med ändrad regional fördelning av kul- turpolitiska medel. Drygt 40 procent av utveck- lingsbidragen fördelades till projekt med läsfrämjande syfte. Bidrag till läsfrämjande pro- jekt för barn och ungdom och stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek anvisas även under anslaget 28:9 Litteraturstöd. Vidare utgår bidrag till biblioteksprojekt och övriga arrange- mang inom litteraturområdet från anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Regeringen föreslår att anslaget anvisas 36 657 000 kronor för år 2001. Tabell 4.25 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 36 140 Pris- och löneomräkning + 517 Förslag 2001 36 657 4.9.9 28:9 Litteraturstöd Tabell 4.26 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 84 814 Anslags- sparande 10 650 2000 Anslag 89 917 Utgifts- prognos 94 567 2001 Förslag 91 917 2002 Beräknat 91 917 2003 Beräknat 91 917 Under anslaget anvisas medel för stöd till utgiv- ning av litteratur enligt förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd (som fr.o.m. år 1999 även inkluderar distributionsstöd till folkbibliotek och bokhandel), stöd till läs- främjande insatser enligt förordningen (1998:1386) om statsbidrag till läsfrämjande in- satser, utgivning av en barnbokskatalog och marknadsföring av utgivningsstödd litteratur. Frågor om utgivningsstöd och distributionsstöd liksom stöd till läsfrämjande insatser prövas av Statens kulturråd. Inom ramen för utgivnings- stödet utgår även medel för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk, till Svenska Vitterhets- samfundet, Samfundet De Nio och till stöd för författarverkstäder. Vidare utgår från anslaget stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbib- liotek enligt förordningen (1996:1608) om stats- bidrag till folkbibliotek, stöd till En bok för alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitte- ratur till lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget, samt stöd till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska. Anslagssparandet på 10 650 000 kronor hänför sig till att det för vissa stödordningar inom ut- givningsstödet lämnas förhandsbesked om stöd men att utbetalning av bidrag sker först efter ut- givning. Förlagen har mellan ett och två år på sig att fullfölja utgivningen. Bestämmelserna för an- slaget medför således att ett visst anslagssparande uppkommer varje år. Utvecklingen med ökat an- slagssparande har även att göra med de reformer som infördes fr.o.m. 1999. Utgivningsstödet som därefter även innefattar distributionsstöd innebär att vissa bokhandlare får del av de utgiv- ningsstödda titlarna. Bokhandeln har under år 1999 successivt slussats in i systemet och ca 100 bokhandlare beräknas först år 2000 fullt ut få del av stödet. Utgiftsprognosen för år 2000 visar på ett anslagssparande på 6 miljoner kronor. Regeringens överväganden Nuvarande avtal mellan staten och En bok för alla AB löper ut den 31 december 2000. I enlig- het med den bedömning som regeringen redovi- sat under inledningen till politikområdet föreslås att verksamheten med En bok för alla tillförs 2 miljoner kronor främst för utvidgad utgivning av barn- och ungdomslitteratur. För riksdagens information kan meddelas att regeringen, med förbehåll för riksdagens godkännande av an- slagstilldelning, under hösten 2000 avser att omförhandla avtalet mellan staten och En bok för alla AB för tiden den 1 januari 2001–den 31 december 2004. Regeringen föreslår att anslaget anvisas 91 917 000 kronor för år 2001. Tabell 4.27 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 89 917 Reform + 2 000 Förslag 2001 91 917 4.9.10 28:10 Stöd till kulturtidskrifter Tabell 4.28 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 20 933 Anslags- sparande - 2000 Anslag 20 650 Utgifts- prognos 20 650 2001 Förslag 20 650 2002 Beräknat 20 650 2003 Beräknat 20 650 Anslaget disponeras för produktionsstöd och ut- vecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter. Inom ut- vecklingsstödet utgår även verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder. Fr.o.m. år 1999 utgår dess- utom särskilt prenumerationsstöd till bibliote- ken. Frågor om stöd prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förord- ning (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd. Syftet med statens stöd till kulturtid- skrifter är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i tidskriftsutbudet. Regeringens överväganden Antalet tryckta tidskrifter fortsätter att öka, trots ökningen av elektroniska tidskrifter och beställ- tryck. Av 248 ansökningar om tidskriftsstöd be- viljades 131 tidskrifter bidrag. Antalet ansök- ningar minskade med 38 jämfört med 1998. Flera kulturtidskrifter har med tidskriften som bas utvecklat årliga återkommande evene- mangsverksamheter i form av författarframträ- danden, poesifestivaler, debattkvällar m.m. För- utom att dessa verksamheter är av stor kulturpolitisk betydelse så är de också viktiga för tidskriftens spridning och existens. Men verk- samheterna kräver vissa planeringsförutsätt- ningar för att kunna bedrivas i någon större om- fattning. Eftersom många kulturtidskrifter lever under svåra ekonomiska villkor saknas i många fall sådana förutsättningar. Utvecklingsstöd inklusive stöd till tid- skriftsverkstäder utgör i dag ca 20 procent (4 miljoner kronor) och syftar till att tidskrifter på sikt skall kunna bli självbärande. Regeringen be- dömer att det, utöver de möjligheter till evene- mangsbidrag som finns inom litteraturstödet, inom ramen för kulturtidskriftsstödets utveck- lingsmedel även bör ges visst utrymme för eko- nomiskt stöd till kulturtidskrifter för årligt återkommande evenemangsverksamhet. Därmed skulle planering av sådan verksamhet liksom för- utsättningar för tidskriftens utvecklingsmöjlig- heter förbättras. Prövningen av sådana årliga bi- drag bör naturligtvis följa tidskriftsstödets grundprincip, dvs. att verksamheten håller hög kvalitet och att intäkter inte beräknas täcka kost- naderna. Regeringen avser att påbörja en sådan försöksverksamhet under en 3-årsperiod med ut- värdering av Kulturrådet. Regeringen avser att analysera orsakerna till att antalet ansökningar om tidskriftsstöd sjunker medan antalet tryckta tidskrifter fortsätter att öka. Regeringen kommer också att noga följa och analysera utvecklingen med avseende på vilka följdverkningar uppdelningen av stödet på såväl produktion och utveckling som evene- mangsverksamhet får. Regeringen föreslår att 20 650 000 kronor an- visas under anslaget för år 2001. 4.9.11 28:11 Stöd till bokhandeln Tabell 4.29 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 10 895 Anslags- sparande 3 434 2000 Anslag 9 801 Utgifts- prognos 12 000 2001 Förslag 9 801 2002 Beräknat 9 801 2003 Beräknat 9 801 Under anslaget anvisas medel för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt kata- logdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln. Syftet med statens stöd till bokhandeln är att behålla och om möj- ligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bok- handeln. Bidraget fördelas av Bokbranschens Finansie- ringsinstitut AB (BFI). Från bidraget utgår även administrationsbidrag till BFI för den statliga stödverksamheten. Anslagssparandet på 3 434 000 kr har sin grund dels i beviljade men ännu ej utbetalade lån och bidrag, dels i att investeringstakten i bok- handeln fördröjts. Utgiftsprognosen för 2000 visar på ett anslagssparande på 1 235 000 kr. Regeringens överväganden Efterfrågan på det statliga bokhandelsstödet fortsätter att öka enligt BFI. Under budgetåret 1999 beviljades 10 bokhandlare kreditstöd, 96 sortimentsstöd och 171 drifts- och investerings- stöd. Regeringen har under inledningen till poli- tikområdet redovisat och bedömt resultaten av statens stöd till bokhandeln. Inga förändringar av de olika stödformerna till bokhandeln är aktuella. Regeringen föreslår att 9 801 000 kronor an- visas under anslaget för år 2001. 4.9.12 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Tabell 4.30 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 57 250 Anslags- sparande 13 105 2000 Anslag 59 690 1 Utgifts- prognos 66 914 2001 Förslag 62 529 2002 Beräknat 63 765 2 2003 Beräknat 65 117 3 1 Anslaget har i regleringsbrevet minskats till 59 684 tkr till följd av att för hög kopensation för pensionspremier beräknats. 2 Motsvarar 62 529 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 62 529 tkr i 2001 års prisnivå. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek skall förse synskadade samt personer med andra läs- och skrivsvårigheter med littera- tur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punkt- skriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst kommunalbibliotek. Biblioteket har vi- dare en central utskrivningstjänst för dövblinda och synskadade punktskriftsläsare samt svarar för framställning av studielitteratur för högsko- lestuderande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter. Medlen anvisas under utgifts- område 15 anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Till biblioteket är knuten en punkt- skriftsnämnd som skall främja och utveckla punktskriften för synskadade. För TPB gäller förordningen (1988:341) med instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblio- teket samt förordningen (1985:391) om talboks- och punktskriftsbibliotekets punktskriftsnämnd. Myndighetens intäkter uppgick under år 1999 till 1 225 000 kronor som utgörs av avgifter, andra ersättningar och bidrag. Anslagssparandet är ett resultat av att TPB kraftigt rationaliserat sin verksamhet. Anslags- sparandet skall användas för delfinansiering av övergången till ett nytt talboksmedium (DAISY). Prognosen för år 2000 tyder på ett betydligt mindre anslagssparande då över- föringen nu är i full gång. Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att göra beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 miljoner kronor under år 2002. Tabell 4.31 Bemyndiganden Tusental kronor 1999 utfall 2000 prognos 2001 beräknat 2002 beräknat 2003 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 3 069 2 789 3 500 Nya förpliktelser 2 789 3 500 3 500 Infriade förpliktelser* 3 069 2 789 3 500 2 000 1 500 Utestående förpliktelser vid årets slut 2 789 3 500 3 500 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 3 000 4 000 4 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Regeringens överväganden Regeringen har under inledningen till politikom- rådet redovisat och bedömt resultaten inom litte- raturområdet. I propositionen (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken har regeringen föreslagit en mängd åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten inom kultur- sektorn för funktionshindrade personer, bl.a. medel till TPB för överföring av analoga tal- böcker till det nya digitala mediet. TPB har un- der en följd av år lett utvecklingen av en ny digi- tal talboksstandard. Detta arbete sker inom ram för ett internationellt konsortium benämnt DAISY (Digital Audiobased Information Sys- tem). Under en period fram till år 2010 planeras det samlade talboksbeståndet överföras till den nya standarden. TPB har under senare år kraftigt rationaliserat sin verksamhet i syfte att skapa ett ekonomiskt utrymme för genomförande av pro- jektet. Det anslagssparande som därmed möjlig- gjorts räcker dock endast till att föra över en del av beståndet. Mot bakgrund av den digitala tek- nikens stora betydelse för läshandikappade är det regeringens bedömning att stödet till TPB bör förstärkas i syfte att fullfölja projektet. För detta ändamål och i enlighet med riksdagens ställ- ningstagande till propositionen Från patient till medborgare föreslås att, inom ram för de totalt 10 miljoner kronor som beräknas tillföras ut- giftsområdet i syfte att öka tillgängligheten inom kultursektorn för funktionshindrade personer, anslaget förstärks med 2 miljoner kronor. Rege- ringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 62 529 000 kronor. Tabell 4.32 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 59 684 Pris- och löneomräkning + 845 Reform + 2 000 Förslag 2001 62 529 4.9.13 28:13 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tabell 4.33 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 13 305 2000 Anslag 13 517 Utgifts- prognos 13 517 2001 Förslag 14 211 2002 Beräknat 14 466 1 2003 Beräknat 14 756 2 1 Motsvarar 14 211 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 14 211 tkr i 2001 års prisnivå. Enligt stadgarna för Stiftelsen för lättläst ny- hetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst – LL-stiftelsen) som fastställdes av rege- ringen den 22 maj 1988, har stiftelsen till ända- mål att äga och ge ut en nyhetstidning för ut- vecklingsstörda samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall bedrivas utan vinstsyfte och inom ram för avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1 januari 2000–den 31 de- cember 2002. De sammanlagda försäljningsintäkterna upp- gick år 1999 till ca 11,5 miljoner kronor. Av en total omsättning på närmare 27 miljoner kronor innebär det en självförsörjningsgrad på ca 43 procent. Regeringens överväganden I propositionen Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU 14, rskr. 1999/2000:240) har regeringen föreslagit en mängd åtgärder som syftar till att öka tillgänglig- heten inom kultursektorn för funktionshindrade personer, bl.a. förstärkt stöd till LL-stiftelsen (Centrum för lättläst) för utgivning av litteratur riktade till ungdomar i åldrarna 9–14 år. Behovet av lättläst litteratur för åldrarna 9–14 år påtalas ofta från handikapprörelsen och pedagoger inom skolan. Det kan gälla utvecklingsstörda barn och ungdomar liksom ungdomar med dyslexi. Det är här fråga om en grupp för vilka småbarnsböcker är ett passerat stadium, men där traditionella ungdoms- och vuxenböcker är för svåra. Får inte den här gruppen barn och ungdomar åldersan- passad litteratur är risken att det läsintresse och de läsvanor som etablerats genom de vanliga barnböckerna försvinner. För deras del behövs en länk till vuxenlitteraturen. LL-stiftelsen har i begränsad skala påbörjat en utgivning med lätt- lästa böcker riktade till ungdomar. För detta än- damål och i enlighet med riksdagens ställningsta- gande till propositionen Från patient till medborgare föreslås att, inom ram för de totalt 10 miljoner kronor som beräknas tillföras ut- giftsområdet i syfte att öka tillgängligheten inom kultursektorn för funktionshindrade personer, anslaget förstärks med 500 000 kronor. Rege- ringen föreslår att anslaget anvisas 14 211 000 kronor för år 2001. Tabell 4.34 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 13 517 Pris- och löneomräkning + 194 Reform + 500 Förslag 2001 14 211 4.9.14 28:14 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden Tabell 4.35 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 4 070 2000 Anslag 4 393 Utgifts- prognos 4 393 2001 Förslag 4 569 2002 Beräknat 4 652 1 2003 Beräknat 4 747 2 1 Motsvarar 4 569 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 4 569 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska språknämndens verksamheter. Cirka 10 procent av Svenska språknämndens verksamhet bekostas av anslag från olika fonder. Sverigefinska språknämnden har även bidrag från finska staten. Syftet med statens bidrag till Svenska språk- nämnden är att nämnden skall följa utvecklingen av det svenska språket i tal och skrift och med denna kunskap som utgångspunkt ge råd till språkanvändarna i syfte att främja gott språk- bruk. Det är också angeläget att den nordiska språkgemenskapen stärks. Sverigefinska språk- nämnden skall vårda och utveckla finska språket i Sverige. Regeringens överväganden Svenska språknämndens verksamhet innefattar dokumentationsarbete, tillämpad forskning, folkbildning och opinionsbildning, rådgivning samt rent normerande verksamhet med utgiv- ning av skrivregler, ordlistor m.m. Under 1999 har ca 12 400 språkfrågor besvarats och efterfrå- gan fortsätter att öka. Nämnden deltar också fortlöpande i nordiskt samarbete, liksom i utom- nordiska sammanhang, bl.a. om europeisk språk- politik. Tidskriften Språkvård utkommer med 4 nummer per år och har drygt 6 300 prenume- ranter. Sverigefinska språknämnden har under år 1999 besvarat 2 100 språkfrågor och utfört ett antal textgranskningsuppdrag. Nämndens tid- skrift, Kieliviesti, har utkommit med fyra num- mer under året och har ca 800 prenumeranter, varav 15 procent är bosatta i Finland. Regeringen bedömer att nämndernas språk- forskning och rådgivning är av största vikt. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att kompensera förändring i sättet att be- räkna premier för de statliga avtalsförsäkring- arna. Regeringen föreslår att 4 569 000 kronor anvi- sas under anslaget för år 2001. Tabell 4.36 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 4 393 Pris- och löneomräkning + 60 Pensionspremier + 116 Förslag 2001 4 569 4.9.15 28:15 Statens konstråd Tabell 4.37 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 5 014 Anslags- sparande 20 2000 Anslag 5 484 Utgifts- prognos 5 504 2001 Förslag 5 558 2002 Beräknat 5 680 1 2003 Beräknat 5 808 2 1 Motsvarar 5 558 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 5 558 tkr i 2001 års prisnivå. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att Konstrådet förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverkar till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och spri- der kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. För Statens konstråd gäller förordningen (1996:1597) med instruktion för Statens konstråd. Myndighetens avgiftsintäkter uppgick 1999 till 1 851 000 kronor. Regeringens överväganden Det är regeringens uppfattning att verksamheten har motsvarat de mål som har satts upp för Sta- tens konstråd. Regeringen föreslår därför att an- slaget anvisas 5 558 000 kronor för 2001. Tabell 4.38 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 5 484 Pris- och löneomräkning + 74 Förslag 2001 5 558 4.9.16 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tabell 4.39 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 42 758 Anslags- sparande 4 366 2000 Anslag 40 438 Utgifts- prognos 43 804 2001 Förslag 40 438 2002 Beräknat 40 438 2003 Beräknat 40 438 Från anslaget bekostas dels konstförvärv beslu- tade av Statens konstråd, dels, fram till den 1 juli 2000, bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsom- råden. Under anslaget beräknas även medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp. Anslagssparandet är en följd dels av att Bover- kets utbetalningar av redan beslutade bidrag se- narelagts samt till en mindre del av att vissa på- började projekt i Konstrådets verksamhet förskjutits över årsskiftet. Regeringen har beslu- tat om indragning med 1 miljon kronor av det anslagssparande som disponeras av Boverket. Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att göra beställningar av konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 15 miljoner kronor efter 2001. Tabell 4.40 Bemyndigande Tusental kronor 1999 utfall 2000 prognos 2001 beräknat 2002 beräknat 2003 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 7 248 5 742 10 000 Nya förpliktelser 11 047 17 000 22 000 Infriade förpliktelser* 12 553 12 742 17 000 13 000 2 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 5 742 10 000 15 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 15 000 15 000 15 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Regeringens överväganden För det vidgade uppdraget att verka med konst- närliga satsningar även utanför det statliga områ- det har Konstrådet sedan 1997 i tre steg tillförts drygt 12 miljoner kronor i verksamhetsmedel. Detta medförde de första åren ett anslagsspa- rande, men i och med 1999 kan konstateras att den ekonomiska infasningen av det vidgade upp- draget är genomförd. Regeringen har under inledningen till poli- tikområdet redovisat och bedömt statens insatser vad gäller den konstnärliga gestaltningen av den gemensamma miljön. Regeringen föreslår att anslaget anvisas 40 438 000 kronor för 2001. 4.9.17 28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tabell 4.41 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 1 432 Anslags- sparande 49 2000 Anslag 1 488 Utgifts- prognos 1 537 2001 Förslag 1 509 2002 Beräknat 1 543 1 2003 Beräknat 1 578 2 1 Motsvarar 1 509 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 509 tkr i 2001 års prisnivå. Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt för- ordningen med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor (1988:315) ta initiativ till, pla- nera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämn den skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Nämnden står som samordnare för hem- slöjdskonsulentverksamheten och har bemyndi- gande att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvalt- ning och personaladministration. Regeringens överväganden Nämnden för hemslöjdsfrågor har under året aktivt arbetat för att stärka hemslöjdens forsk- ningsanknytning. Bl.a. har ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt kring hemslöjdens utveckling, verksamhet och ideologi initierats. Ett annat viktigt led i myndighetens forskningssatsning är utgivningen av antologin Den vackra nyttan. Hemslöjdens barn- och ungdomsverksamhet har stärkts genom bildandet av riksförbundet Unga Slöjdare. Vidare har nämnden initierat arbets- gruppen Slöjden och mångfalden i syfte att finna arbetsformer, samla kunskap och bygga upp nät- verk kring slöjden i det mångkulturella sam- hället. Insatser har gjorts för att tillvarata och förnya hemslöjdens material- och teknikkunskap, form- språk och tradition. Detta bedöms ha gett goda effekter bl.a. som en resurs för tillväxt och utveckling i samband med arbetet med de regio- nala tillväxtavtalen. Verksamheten vid Nämnden för hemslöjds- frågor har gett goda resultat. Regeringen finner att inriktningen på verksamheten bör förbli oförändrad. Regeringen föreslår att anslaget för 2001 anvisas 1 509 000 kronor. Tabell 4.42 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 1 488 Pris- och löneomräkning + 21 Förslag 2001 1 509 4.9.18 28:18 Främjande av hemslöjden Tabell 4.43 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 17 087 Anslags- sparande 399 2000 Anslag 17 462 Utgifts- prognos 17 861 2001 Förslag 17 712 2002 Beräknat 18 056 1 2003 Beräknat 18 435 2 1 Motsvarar 17 712 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 17 712 tkr i 2001 års prisnivå. Anslaget disponeras av Nämnden för hem- slöjdsfrågor för bidrag till hemslöjds- konsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjds- föreningarnas Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund är en ideell förening som har till uppgift att främja den svenska hemslöjden och dess utveck- ling samt fungera som centralt organ för landets hemslöjdsföreningar. Regeringens överväganden Hemslöjdskonsulentverksamheten bestod under budgetåret 1999 av två hemslöjdskonsulenter i varje län, med undantag för Skåne län som hade fyra och Västra Götalands län som hade sex läns- hemslöjdskonsulenter. Antalet rikskonsulenter var fem, en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom, en spetskonsulent och tre same- slöjdskonsulenter. Resultatet av verksamheten redovisas under anslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 17 712 000 kronor. Tabell 4.44 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 17 462 Pris- och löneomräkning + 250 Förslag 2001 17 712 4.9.19 28:19 Bidrag till bild- och formområdet Tabell 4.45 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 27 273 Anslags- sparande 23 2000 Anslag 27 805 Utgifts- prognos 27 828 2001 Förslag 29 234 2002 Beräknat 29 234 2003 Beräknat 29 234 Under anslaget anvisas medel för bidrag till or- ganisationer m.m. på bild- och formområdet. Under anslaget anvisas också medel till Akade- mien för de fria konsterna. Akademien skall bl.a. främja utvecklingen inom bild- och byggnads- konsten samt bevaka och informera om viktiga frågor inom området. År 1999 inrättades ett nytt verksamhetsstöd till vissa utställare inom bild- och formområdet, ett nytt utrustningsbidrag till konstnärliga kollektivverkstäder samt tillfördes ytterligare medel till utställningsersättningen. Regeringens överväganden I den resultatbedömning som regeringen redovi- sar under inledningen till politikområdet kon- stateras att det statliga verksamhetsbidraget till vissa utställare inom bild- och formområdet bör förstärkas. Regeringen föreslår att bidraget för- stärks med 1,5 miljoner kronor, till sammanlagt 6,5 miljoner kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att kompensera för ändring i sättet att beräkna premier för de statliga avtalsförsäkring- arna. Regeringen föreslår att anslaget för 2001 anvi- sas 29 234 000 kronor. Tabell 4.46 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 27 805 Reformmedel + 1 500 Pensionspremier - 71 Förslag 2001 29 234 4.9.20 28:20 Konstnärsnämnden Tabell 4.47 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 9 979 Anslags- sparande 64 2000 Anslag 10 036 Utgifts- prognos 10 100 2001 Förslag 10 176 2002 Beräknat 10 391 1 2003 Beräknat 10 620 2 1 Motsvarar 10 176 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 10 176 tkr i 2001 års prisnivå. Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärer- nas ekonomiska och sociala förhållanden. Till- sammans med styrelsen för Sveriges författar- fond skall nämnden avge förslag till innehavare av inkomstgarantier. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget Filmstöd. För Konstnärsnämnden gäller förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärs- nämnden och för Sveriges författarfond förord- ningen (1962:652) om Sveriges författarfond. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick un- der år 1999 till 722 000 kronor. Regeringens överväganden Konstnärsnämnden har under året aktivt arbetat med fördelning av statliga ersättningar och bi- drag samt att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala situation. Verksamheten har rege- ringen redovisat och bedömt under inledningen till politikområdet. I propositionen (prop. 1996/97:3) om kultur- politik gjorde regeringen bedömningen att fem av ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse bör utses efter förslag av Konstnärliga och Litte- rära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) och att, vad gäller styrelsen för Sveriges bild- konstnärsfond, vissa bildkonstnärsorganisationer bör få förslagsrätt för sju av fondstyrelsens tret- ton ledamöter. Utskottet delade regeringens be- dömning (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Riksdagen har därefter tillkännagett att rege- ringen bör se över frågan om hur konstnärernas förslagsrätt skall kunna vidgas för ledamöter i Konstnärsnämndens styrelse och styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond (bet. 1998/99:KrU9, rskr. 1998/99:189). I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 17) redo- gjorde regeringen sina slutsatser. Det huvudsak- liga syftet med förslagsrätten är att representativa organisationer inom konstnärsområdet på detta sätt skall bistå regeringen i arbetet med att finna lämpliga styrelseledamöter. Detta utesluter inte att även andra organisationer kan lämna förslag. Regeringen gjorde därvid bedömningen att de bakomliggande ambitionerna vid införandet av den formaliserade förslagsrätten på ett tillfreds- ställande sätt tillgodoses med den då rådande ordningen. Riksdagen har dock på nytt hemställt om att regeringen snarast bör se över frågan om hur konstnärernas förslagsrätt skall kunna vidgas för ledamöterna i styrelserna för Konstnärs- nämnden och Sveriges bildkonstnärsfond och att regeringen därefter för riksdagen redovisar hur regeringen avser att öka kretsen av nominerande organisationer (bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). I regeringens översyn av förslagsrätten har re- geringen noga övervägt på vilket sätt den kan ut- vidgas så att syftet tillgodoses. Inom konst- närsområdet finns ett stort antal organisationer som företräder konstnärer inom samtliga genrer. En bedömning är att det finns mellan 20 och 30 organisationer inom området. Medlemsantalet kan variera från ett tjugotal till åtskilliga tusen medlemmar. Regeringen har mot denna bakgrund nyligen beslutat om ändring i förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden med följande innebörd. Vid tillsättning av styrelse- ledamöter i Konstnärsnämnden och Bildkonst- närfonden tillkommer förslagsrätten konstnärs- organisationer. Därmed utpekas inte längre ett antal namngivna organisationer som förslags- ställare. När det gäller Konstnärsnämndens sty- relse handlar det om fem platser som utses efter förslag. För styrelsen för Sveriges bildkonst- närsfond utses sju ledamöter efter förslag. Det ankommer därefter på regeringen att med ut- gångspunkt från de förslag som lämnats göra ett urval. Fortfarande gäller att ledamöterna i styrel- serna för Konstnärsnämnden och Bildkonst- närsfonden bör ha en bred och genreöverskri- dande kompetens i syfte att uppnå största möjliga bredd i styrelserna. Vidare bör ledamö- terna äga mycket god kännedom om den aktuella utvecklingen inom sina respektive konstområ- den, såväl den nationella som den internationella, en mycket god kännedom om nu verksamma konstnärer samt en stor personlig integritet. Det bör därtill vara meriterande med ett eget konst- närligt utövande på professionell nivå. Rege- ringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 10 176 000 kronor. Tabell 4.48 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 10 036 Pris- och löneomräkning + 140 Förslag 2001 10 176 4.9.21 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tabell 4.49 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 248 851 Anslags- sparande 13 512 2000 Anslag 259 684 1 Utgifts- prognos 261 631 2001 Förslag 264 933 2002 Beräknat 269 712 2 2003 Beräknat 275 131 3 1 Varav 7 500 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårproposi- tionen 2000. 2 Motsvarar 264 933 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 264 933 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för ersättning åt bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänhe- ten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Anvisade medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonst- närsfond. Verksamheten regleras i förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärs- nämnden samt i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare lämnas även individuell visningsersätt- ning. Ersättningen fördelas individuellt på basis av det offentliga innehavet av konstnärens verk i enlighet med kriterier vilka fastställts av upp- hovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördelningen av den s.k. IV-er- sättningen regleras för övrigt i förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Biblioteksersättning lämnas i enlighet med för- ordningen (1962:652) om Sveriges författarond. Vidare lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, pro- jektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. För år 2000 utgår 102 långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges för- fattarfond fördelar bidragen till författare, över- sättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer. Anslagssparandet beror huvudsakligen på att flera av nämndens bidrag måste rekvireras av mottagaren innan de betalas ut samt att många bidrag betalas ut i delar. I vissa fall kan därför lång tid förflyta mellan beslut och slutlig utbetal- ning. Regeringen har beslutat om indragning med 3 265 000 kronor av anslagssparandet. Regeringens överväganden Statsbidraget för beställning av nyskriven dra- matik vilket fördelas av styrelsen för Sveriges författarfond har varit i bruk sedan år 1999. Under 1999 ansökte 64 teatrar och dramatiker om dramatikerstöd. Inom tonområdet förde- lades under år 1999 för första gången en ny form av bidrag till komponister som arbetar med be- ställningsverk. Den individuella visningsersättningen fördela- des för första gången år 1997. Antalet sökande har ökat från 2 728 personer år 1997 till 3 117 år 1999. Antalet mottagare har ökat från 1 840 per- soner år 1997 till 2 128 år 1999. Under år 1999 fördelade styrelsen för Sveriges författarfond 36 procent av tillgängliga medel i form av individuella, statistiskt beräknande er- sättningar, s.k. författar- och översättar- penningar. För år 1999 var 4 657 upphovsmän berättigade till denna form av ersättning. Vidare fördelar Sveriges författarfond pensioner, sti- pendier och andra bidrag till enskilda upphovs- män samt bidrag till upphovsmannaorganisatio- ner. Under år 1999 fördelades sammanlagt 786 stipendier om totalt ca 50 miljoner kronor vilket motsvarar nivån för föregående år. Antalet pen- sioner har dock minskat från 152 år 1998 till 137 år 1999. Regeringen anser att Sveriges författar- fond inte behöver några särskilda bemyndi- ganden för ekonomiska förpliktelser trots att vissa pensioner och stipendier kan innebära ut- fästelser för tid längre än ett år. Statens insatser för att förbättra konstnärernas villkor är en prioriterad del av kulturpolitiken. Med anledning av riksdagens ställningstagande till 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100 s. 184, bet. 1999/2000:FiU27, rskr. 1999/2000:262) med beslut om att perma- nenta de tidsbegränsade stödinsatserna riktade till konstnärer som pågått under 1999 och 2000, föreslås att anslaget förstärks med 15 miljoner kronor. Satsningen sker inom ramen för de totalt 40 miljoner kronor som i enlighet med 2000 års ekonomiska vårproposition beräknas tillföras ut- giftsområdet i syfte att permanenta det statliga stödet till Centrumbildningarnas arbetsförmed- lande verksamhet, att permanenta och utöka stö- det till en tredje anställningsform inom teatern (TeaterAlliansen AB) samt att permanenta de tidsbegränsade stödinsatserna riktade till konst- närer. I enlighet med den bedömning som rege- ringen redovisat under inledningen till poli- tikområdet föreslår regeringen vidare att bidra- gen till bild- och formkonstnärer förstärks samt att den individuella visningsersättningen ökas. Sammantaget föreslås att stödet till bild- och formkonstnärer förstärks med 5 miljoner kro- nor. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 264 933 000 kronor. Tabell 4.50 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 252 184 Permanentning av vissa stödinsatser + 15 000 Reformer + 5 000 Ökad biblioteksersättning + 134 Prisomräkning + 3 365 Tidsbegränsad medelsanvisning upphör - 7 500 Omprioriteringar inom anslaget - 3 250 Förslag 2001 264 933 4.9.22 28:22 Riksarkivet och landsarkiven Tabell 4.51 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 233 097 Anslags- sparande 7 802 2000 Anslag 246 431 1 Utgifts- prognos 246 732 2001 Förslag 256 913 2002 Beräknat 262 151 2 2003 Beräknat 267 818 3 1 Anslaget har i regleringsbrevet minskats till 245 522 tkr till följd av att för hög kompensation för pensionspremier beräknats. 2 Motsvarar 256 913 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 256 913 tkr i 2001 års prisnivå. Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkiv- myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet i enlighet med vad som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga arkivverksamheten. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven som finns i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Landsarkiven är arkiv- myndigheter inom sina respektive regioner. Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv har funktion som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län. Svensk arkivinformation (SVAR), som ingår i Riksarkivet, är en delvis avgiftsfinansierad verk- samhet som på moderna medier skall bearbeta och sprida arkivinformation. SVAR riktar sig mycket tydligt till allmänheten, i första hand släktforskarna. SVAR:s verksamhet, vilken främst är förlagd till Västernorrlands län, bygger till viss del på arbetsmarknadsprojekt. Vid de olika arbetsplatserna sysselsätts drygt 115 perso- ner, av vilka ca 45 personer är anställda med lönebidrag. Därtill har 25 personer varit anvisade inom ramen för olika arbetsmarknadsåtgärder. ARKION ingår i Riksarkivet och är en i huvud- sak avgiftsfinansierad verksamhet med syfte att med hjälp av moderna medier öka tillgäng- ligheten till och bruket av arkiven. ARKION arbetar bl.a. med digital registrering och sprid- ning av information ur arkivhandlingar samt med utbildning och kunskapsspridning. Detta förenas med att skapa arbetstillfällen, främst i glesbygds- områden. Av Riksarkivets redovisning av det regionala utfallet av verksamheten framgår att arkivmyn- digheterna genom landsarkivorganisationen och SVAR har en god spridning i landet. Myndigheternas avgiftsintäkter uppgick under år 1999 till ca 34,8 miljoner kronor. Avgiftsin- täkterna för år 2000 är beräknade till ca 37,8 miljoner kronor. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1999 visar att Riksarkivet och landsarkiven hade ett anslagssparande på ca 7,8 miljoner kronor. Regeringen har beslutat om in- dragning med 829 000 kronor av anslagssparan- det. Enligt Riksarkivets prognos för innevarande budgetår kommer anslagssparandet att vara ca 5,8 miljoner kronor vid 2000 års slut, dvs. ca 2,3 procent av anslaget. Regeringens överväganden Tabell 4.52 Redovisning av vissa mätbara prestationer Verksamhet 1997 1998 1999 Antal forskarbesök 98 571 99 269 98 877 Antal framtagna volymer 158 796 169 046 167 624 Antal besök på hemsidor - 3 110 000 4 544 632 Antal mikrokort tillgängliga för forskning 2 987 291 3 347 244 3 987 215 Tabell 4.53 Redovisning av arkivbeståndens omfattning vid Riksarkivet och landsarkiven Verksamhet 1997 1998 1999 Beståndens storlek papper (hyllmeter) 427 800 443 381 463 709 Antal leveranser 1 226 1 187 1 274 Leveranser av papper (hyllmeter) 20 914 15 586 21 427 Leveranser av kartor och ritningar 10 748 35 823 8 231 Leveranser av mikrofilm (antal rullar) 1 371 3 051 4 130 Lev. av ADB-upptagningar (antal databärare) 61 137 238 Inom arkivområdet genomförs omfattande åtgärder för att bygga upp och sprida kunskap om arkiven och deras hantering, bl.a. med avse- ende på de förändrade förhållanden som utveck- lingen inom informationstekniken innebär i fråga om mottagande, vård, bevarande och till- gängliggörande av elektroniskt lagrade arkiv. Genom exempelvis utbildnings- och informa- tionsinsatser, handböcker och rådgivning ökar arkivbildarnas medvetenhet om arkivens bety- delse och om vikten av att arkiven hanteras och struktureras på ett tillfredsställande sätt. Arkivmyndigheterna har under senare år be- drivit ett omfattande arbete för att öka över- blicken över och tillgängligheten till arkiven, bl.a. genom att ta vara på de möjligheter som den snabba tekniska utvecklingen innebär. Som exempel kan nämnas digitalisering och filmning av arkivmaterial, arbete med att utveckla digitala söksystem samt fortlöpande förteckningsarbete. Andra insatser som innebär ökade möjligheter att ta del av arkivmaterial är arbetet med refe- rensdatabaser och arbetet med att lägga ut in- formation på Internet. Satsningar görs för att nå nya och fler grupper av användare, exempelvis barn och ungdom, samt för att öka det allmänna intresset och för- ståelsen för arkiven. Det rör sig bl.a. om utställ- ningar, konferenser och forskningsprojekt där aktuella händelser, historiska skeenden och regionala förhållanden belyses med utgångs- punkt i arkiven. Arkivmyndigheterna genomför många gånger projekten i samverkan med folk- rörelse- och företagsarkiven, museer och andra institutioner samt enskilda organisationer. En rad insatser har genomförts med anknytning till industrisamhällets kulturarv. Samverkan mellan den statliga och kommu- nala arkivsektorn sker bl.a. inom ramen för Sam- rådsgruppen för kommunala arkivfrågor, som består av representanter för Riksarkivet, landsar- kiven, Svenska kommunförbundet och Lands- tingsförbundet. Riksarkivets medverkan i det internationella arbetet sker till stor del inom ramen för Interna- tional Council on Archives – ICA. Det inom- europeiska samarbetet sker främst genom arbetet med arkivanknutna frågor inom EU och Euro- parådet. Riksarkivet har också ett omfattande samarbete med olika institutioner och myndig- heter i andra länder kring frågor som rör arkiven. Arkivmyndigheternas verksamhet leder till en höjd kvalitet på arkivhanteringen och till ökad tillgänglighet till allmänna handlingar och annat arkivmaterial. Goda förutsättningar skapas för insyn i den offentliga förvaltningen samt för att tillgodose dels behovet av information för rätts- skipningen och förvaltningen, dels forskningens behov. Vidare bidrar arkivmyndigheterna genom sina insatser till att öka det allmänna intresset och förståelsen för arkivmaterialet samt till att lyfta fram arkivens potential som kunskaps- och informationskälla. Arkivens samhällsbetydelse stärks. Genom landsarkivens verksamhet tydlig- görs arkivens betydelse för den regionala utveck- lingen och identiteten. Riksarkivet och landsarkiven svarar för en omfattande verksamhet som har gett goda resultat. Verksamhetens huvudinriktning bör därför behållas. För utökade uppgifter i samband med motta- gandet och förvarandet av de kyrkliga arkiven föreslås en ökning av anslaget med 500 000 kronor. Anslaget föreslås öka med 800 000 kronor för förstärkning av bidraget till Stiftelsen för Arbe- tarrörelsens arkiv och bibliotek. Vidare föreslås anslaget öka med ca 2,5 miljo- ner kronor, motsvarande en tillfällig minskning år 2000. För leveranser av arkiv tillförs anslaget ca 2,4 miljoner kronor från berörda myndigheter. För mikrofilmning av kyrkobokföringshand- lingar sker en överföring på ca 1,1 miljoner kro- nor från utgiftsområde 3. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 256 913 000 kronor. Tabell 4.54 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 245 522 Pris- och löneomräkning + 4 178 Reformmedel + 1 300 Återläggning av tillfällig minskning + 2 450 Överföring från arkivlevererande myndigheter + 2 366 Överföring från utgiftsområde 3 + 1 097 Förslag 2001 256 913 4.9.23 28:23 Bidrag till regional arkivverksamhet Tabell 4.55 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 2 982 2000 Anslag 4 633 Utgifts- prognos 4 633 2001 Förslag 4 699 2002 Beräknat 4 783 1 2003 Beräknat 4 879 2 1 Motsvarar 4 699 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 4 699 tkr i 2001 års prisnivå. Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Bidrag lämnas till följande 20 regionala arkiv- institutioner, vilka före budgetåret 1998 erhöll s.k. föreståndarbidrag från Riksarkivet. Bohus- läns föreningsarkiv, Dalarnas folkrörelsearkiv, Folkrörelsearkiv för Uppsala län, Folkrörelse- arkivet i Blekinge, Folkrörelsearkivet i Väster- botten, Folkrörelsernas arkiv i Västernorrland, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Folkrörel- sernas arkiv för Gävleborgs län, Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten, Föreningsarkivet i Jämtlands län, Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, Före- ningsarkiven i Stockholms län, Föreningsarkivet i Sörmlands län, Jönköpings läns folkrörelse- arkiv, Kronobergsarkivet, Skaraborgs läns folk- rörelsearkiv, Skånes arkivförbund, Västmanlands läns arkivförening, Älvsborgs läns föreningsarkiv och Östergötlands läns föreningsarkiv. Syftet med bidraget är att främja regional arkivverksamhet, att få ett nät av väl fungerande regionala arkivinstitutioner i landet och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken. Regeringens överväganden De regionala arkiven förvaltar betydande arkiv- bestånd och samlingar med stort kulturhistoriskt värde. Från att ha inriktat sig på att bevara de traditionella folkrörelsernas historia har många regionala arkiv utvidgat verksamheten till att omfatta enskilda arkiv i vidare bemärkelse, som exempelvis företagsarkiv, personarkiv och gårds- arkiv. Ett alltmer aktivt arbete genomförs för att göra samlingarna tillgängliga, bl.a. genom utställ- ningar, kurser och andra arrangemang, olika publikationer samt presentationer via Internet. Flertalet folkrörelsearkiv driver verksamhet sär- skilt riktad mot skolorna. De regionala arkiven är en resurs för såväl offentlig som privat sektor. Arkivmaterialet efterfrågas bl.a. av forskningen, inte minst släkt- och hembygdsforskningen, samt skola och övrigt kulturliv. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 4 699 000 kronor. Tabell 4.56 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 4 633 Pris- och löneomräkning + 66 Förslag 2001 4 699 4.9.24 28:24 Språk- och folkminnesinstitutet Tabell 4.57 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 25 469 Anslags- sparande 51 2000 Anslag 25 418 Utgifts- prognos 26 204 2001 Förslag 26 489 2002 Beräknat 27 050 1 2003 Beräknat 27 648 2 1 Motsvarar 26 489 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 26 489 tkr i 2001 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med instruktion för Språk- och folkminnes- institutet (SOFI) till uppgift att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Vidare skall institutet avge yttran den i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor samt yttra sig i fråga om personnamn. Språk- och folkminnesinstitutet har en verksamhet med stor geografisk spridning. Ledning och avdelningar finns lokaliserade i Uppsala. Arkiv finns i Lund, Göteborg och Umeå. I enlighet med riksdagens beslut överfördes Svenskt visarkiv organisato- riskt till Statens musiksamlingar den 1 juli 1999. SOFI:s avgiftsintäkter uppgick år 1999 till 489 000 kronor. Regeringens överväganden SOFI har under år 1999, efter att Uppsalaavdel- ningarna flyttat in i nya lokaler med bl.a. ett samlat bibliotek, fått ett större antal besökare. Även antalet förfrågningar till hela myndigheten, inte minst antalet förfrågningar via e-post har vuxit. Internet har också i högre utsträckning använts för att nå ut till nya grupper. Myndigheten har fortsatt att prioritera bl.a. digitalisering av samlingarna i syfte att öka till- gängligheten. Antalet färdigställda och publi- cerade skrifter har ökat under året och även försäljningen av dessa. SOFI samverkar med ett flertal av landets uni- versitet och högskolor. Myndigheten har, bl.a. i samverkan med Göteborgs universitet, arbetat för att motverka främlingsfientlighet och att stärka en demokratisk samhällsutveckling genom att i ökad utsträckning fokusera på kulturmöten och migration m.m. SOFI arbetar kontinuerligt med den samiska kulturen och har en särskild befattning som samisk arkivarie. Språk- och folkminnesinstitutet har genom in- samling, digitalisering och förmedling av arkiv- material samt forskning inom sitt verksamhets- område bidragit till att bevara kulturarvet. Verksamhetens inriktning bör ligga fast. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 26 489 000 kronor. Tabell 4.58 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 26 153 Pris- och löneomräkning + 336 Förslag 2001 26 489 4.9.25 28:25 Svenskt biografiskt lexikon Tabell 4.59 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 3 706 Anslags- kredit -205 2000 Anslag 3 815 Utgifts- prognos 3 610 2001 Förslag 3 878 2002 Beräknat 3 962 1 2003 Beräknat 4 051 2 1 Motsvarar 3 878 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 3 878 tkr i 2001 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon (SBL) till uppgift att fortsätta och slutföra utgi- vandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. SBL:s avgiftsintäkter uppgick år 1999 till 200 000 kronor vilket är en liten ökning från föregående år, men en minskning med 473 000 kronor jämfört med år 1997. En orsak är att för- säljningen av CD-romskivan har minskat sedan år 1997, då många köpare utnyttjade ett intro- duktionserbjudande. Anslagsöverskridandet hänför sig till variatio- nen av avgiftsinkomsterna vilket ledde till mins- kade intäkter under år 1999. SBL har redovisat vilka åtgärder som vidtas med anledning av över- skridandet och räknar med ett balanserat resultat vid utgången av år 2000. Regeringens överväganden Publikationen Svenskt biografiskt lexikon utgör ett betydande hjälpmedel för bl.a. forskarsam- hället och den är ett viktigt bidrag till den veten- skapliga kunskapsuppbyggnaden. En stor använ- darkategori är person- och släktforskare. Med gällande vetenskaplig kvalitet skall minst ett band ges ut vartannat år, dvs. 2,5 häften per år. Slutmålet är att lexikonet skall vara färdigt år 2015. Tillgängligheten till lexikonet har sedan ett par år ökat genom att delar av materialet givits ut på CD-romskiva. CD-romproduktionen har gett lexikonet en stor spridning genom att universi- tet, högskolor och större bibliotek lagt ut den på interna nätverk. SBL har på ett effektivt sätt fortsatt att genomföra utgivningen av publikationen Svenskt biografiskt lexikon. Verksamhetens inriktning bör ligga fast. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 an- visas 3 878 000 kronor. Tabell 4.60 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 3 815 Pris- och löneomräkning + 63 Förslag 2001 3 878 4.9.26 28:26 Riksantikvarieämbetet Tabell 4.61 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 154 571 Anslags- kredit - 979 2000 Anslag 166 817 1 Utgifts- prognos 160 709 2001 Förslag 163 934 2002 Beräknat 167 370 2 2003 Beräknat 170 736 3 1 Anslaget har i regleringsbrevet minskats till 161 688 tkr till följd av att för hög kompensation för pensionspremien beräknats. 2 Motsvarar 163 934 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 163 634 tkr i 2001 års prisnivå. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvalt- ningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. Enligt förordningen (1997:1171) med instruktion för Riksantikvarieämbetet skall RAÄ bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Till RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet med att bygga upp kunskapen om och bedriva informations- och rådgivningsverksamhet om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall också medverka i det internationella arbetet med kulturmiljön, kulturminnen och kulturföremål samt följa det regionala kultur- miljöarbetet och biträda länsstyrelserna och de regionala museerna i frågor som rör detta. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersök- ningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål. Dessutom skall RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom områdena kulturmiljö, arkeologi, medeltidens konsthistoria och numismatik. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under år 1999 till ca 141 miljoner kronor, varav ca 108 miljoner kronor avser intäkter för arkeo- logisk uppdragsverksamhet. RAÄ har beräknat avgiftsintäkterna till ca 119 miljoner kronor för år 2000. Förutom intäkter för arkeologisk upp- dragsverksamhet rör det sig framför allt om entré- och försäljningsintäkter samt intäkter av konserveringsverksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kultur- minnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdel- ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift. Den 1 januari 1998 trädde en ny organisation för verksamheten i kraft. Inriktningen av organi- sationsförändringen har framför allt syftat till att ge verksamheten en stabil organisationsstorlek, med hänsyn till variationer i uppdragsvolym. Under år 1999 minskade uppdragsvolymen kraftigt i förhållande till år 1998. Antalet fält- arbetstimmar uppgick år 1998 till ca 194 000 och år 1999 till ca 45 000. Intäkterna var under år 1999 ca 108 miljoner kronor, vilket är en minsk- ning med 71 miljoner kronor jämfört med före- gående år. Mot bakgrund av den kraftigt mins- kade uppdragsvolymen och därmed minskade intäkter har RAÄ tvingats genomföra ytterligare omstruktureringar av verksamheten. Prognosen för UV:s verksamhet år 2000 pekar på en fortsatt låg uppdragsvolym. Tabell 4.62 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1999 110 515 125 122 - 14 607 Prognos 2000 110 888 112 794 - 1 906 Budget 2001 76 000 76 000 0 Regeringens överväganden Miljömålsarbetet och arbetet med de regionala tillväxtavtalen har till stor del präglat myndighe- tens arbete under året. Satsningarna på storstädernas kulturmiljö- värden och på industrisamhällets kulturarv har också haft stor påverkan på verksamheten. Andra viktiga områden har varit skogens kulturläm- ningar, kulturvärden i landskapet samt fornmin- nesinformationen. Information om RAÄ:s forskningsverksamhet har lagts ut på Internet. De idémässiga grunderna för vården av det materiella kulturarvet har utvecklats bl.a. genom de diskussioner som förts i anslutning till rege- ringsuppdraget Byggnadsvårdsprinciper. RAÄ har under år 1999 bedrivit kunskapsförmedling bl.a. genom publicerande av ett antal skrifter och deltagande i ett 20-tal internationella symposier eller kurser där myndighetens forskningsresultat har presenterats. Byggnadsvårdsprojekten i Est- land och Polen har slutförts. Gamla Uppsala Historiskt Centrum har färdigställts och omfat- tande vårdinsatser har genomförts på RAÄ:s övriga fastigheter. Intresset för att besöka de fastigheter som RAÄ förvaltar är fortsatt högt. Arbetet med att utveckla RAÄ:s publikarbete har fortsatt bl.a. genom publikundersökningar. Tabell 4.63 Entrébelagda besök vid RAÄ:s fastigheter 1997 1998 1999 Birka 53 000 76 000 83 000 Glimmingehus 69 000 76 000 86 000 Eketorp 66 000 65 000 56 000 Övriga 74 000 129 000 i.u. Totalt 262 000 346 000 - RAÄ:s verksamhet har gett ett tillfredsställande resultat i förhållande till de mål som ställts och myndighetens resurser bedöms ha använts på ett effektivt sätt. Regeringen bedömer därför att anslaget huvudinriktning inte bör ändras. Riksdagen har beslutat om nya övergripande mål för arbetet för kulturmiljön och regeringen avser med anledning av detta att föra in de nya målen i regleringsbrevet för år 2001. På grund av att omfattningen av större offent- liga infrastruktursatsningar varierat stort de senaste åren har RAÄ:s avdelning för arkeolo- gisk uppdragsverksamhet (UV) tvingats göra omfattande omstruktureringar. Regeringen finner det därför angeläget att genomföra en närmare analys av förutsättningarna för UV:s verksamhet. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 163 934 000 kronor. Tabell 4.64 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 161 688 Pris- och löneomräkning + 2 246 Förslag 2001 163 934 4.9.27 28:27 Bidrag till kulturmiljövård Tabell 4.65 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 327 743 Anslags- sparande 772 2000 Anslag 249 618 Utgifts- prognos 250 390 2001 Förslag 247 038 2002 Beräknat 239 938 2003 Beräknat 216 938 Bidrag lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestäm- melserna innebär i korthet att bidrag lämnas för byggnadsvård samt forn- och landskapsvård. Medel får även utgå bl.a. för vissa arkeologiska undersökningskostnader samt till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Medel får även användas när det finns särskilda skäl för att täcka kostnader för att ta till vara fornfynd. Vidare lämnas också bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) eller, efter RAÄ:s bemyndigande, av länsstyrelsen. Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om raman- slaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård, inom en ram av högst 70 miljoner kronor, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004. Tabell 4.66 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Tusental kronor 1999 utfall 2000 prognos 2001 beräknat 2002 beräknat 2003 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 10 000 40 000 50 000 Nya förpliktelser 257 800 242 400 255 900 Infriade förpliktelser* 227 800 232 400 235 900 50 000 20 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 40 000 50 000 70 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 40 000 50 000 70 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Regeringens överväganden Fördelningen av bidrag sker på nationell nivå av RAÄ och på regional nivå av respektive länssty- relse. Vid fördelningen av bidrag till byggnads- vård utgår länsstyrelserna från de kulturhisto- riska värdena och behoven. De har också möjlighet att väga in sysselsättnings-, utbild- ningsmässiga och regionalekonomiska motiv samt betydelsen för kulturliv och besöksnäring. Kulturmiljöområdets bidragsgivning har inne- burit att andra parter ofta bidrar med ekono- miska medel såsom arbetsmarknadsmedel, regionalekonomiska medel, EU-medel samt medel från andra centrala myndigheter, kommu- ner, markägare m.fl. Även vid fördelningen av bidrag till fornvård- och kulturlandskapsvård har objekt av betydelse för turism och rörligt fri- luftsliv särskilt beaktats. Vissa uppgifter om den regionala fördelningen av bidrag lämnas i inledningen till utgiftsområ- det. Regeringens bedömning är att anslaget ger goda resultat och att resurserna använts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Anslagets huvudinriktning bör därför behållas. För att medlen under anslaget skall utnyttjas på bästa möjliga sätt krävs ofta att vårdinsatserna genomförs successivt under några års tid enligt en uppgjord vårdplan. Detta kräver att länssty- relserna kan garantera att utbetalningen av de bidrag som beslutats också sker successivt över en längre tidsperiod. Erfarenheten har visat att en stor andel av de beviljade bidragen utfaller till betalning ett eller flera år efter det att bidragsbe- slutet har fattats. Regeringen föreslår därför att bemyndiganderamen för anslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård höjs till 70 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Med miljöbalken infördes möjligheten att skydda värdefulla kulturpräglade landskap som kulturreservat. Enligt RAÄ:s rapportering till regeringen finns det runt om i landet ett stort uppdämt behov av att skydda den här typen av miljöer och i dag finns det runt 60 områden som är i åtanke som kulturreservat. Av anslaget Bidrag till kulturmiljövård har sedan år 1999 5 miljoner kronor årligen avsatts för finansiering av värdering, intrångsersättning, restaureringsåt- gärder samt löpande skötsel och underhåll av statligt beslutade kulturreservat. Regeringen anser mot bakgrund av det stora behov och intresse som finns för bildandet av kulturreservat att det är angeläget med en utökad satsning på området. Inom naturvården görs just nu stora satsningar på reservatsbildning, främst skogsre- servat. Ökade resurser till kulturreservat innebär också förbättrade möjligheter att utveckla sam- spelet mellan kulturmiljövården och naturvår- den. Regeringen föreslår för detta ändamål en ökning av anslaget Bidrag till kulturmiljövård med 5 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. För år 2001 föreslås anslaget utöver detta öka med 1 miljon kronor. Vidare minskas anslaget med den engångsanvisning på 2,4 miljoner kronor som anvisades för år 2000. För satsningar på industrisamhällets kulturarv beräknas år 2001 ett belopp på 6,1 miljoner kronor. År 2002 upp- hör denna 3-åriga satsning. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 247 038 000 kronor. Tabell 4.67 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 249 618 Ökade medel till kulturreservat, reform + 5 000 Anslagsökning + 1 000 Minskning av medlen till Industrisamhällets kulturarv - 6 180 Tillfällig kompensation för besparing upphör - 2 400 Förslag 2001 247 038 4.9.28 28:28 och 28:29 Centrala museer Tabell 4.68 Anslagsutveckling 28:28 Tusental kronor 1999 Utfall 610 027 Anslags- sparande 42 531 2000 Anslag 641 692 1 Utgifts- prognos 654 440 2001 Förslag 665 966 2002 Beräknat 682 413 2 2003 Beräknat 721 970 3 1 Anslaget har i regleringsbrevet minskats till 638 883 tkr till följd av att för hög kompensation för pensionspremier beräknats. 2 Motsvarar 669 066 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 693 066 tkr i 2001 års prisnivå. Tabell 4.69 Anslagsutveckling 28:29 Tusental kronor 1999 Utfall 172 897 2000 Anslag 173 999 Utgifts- prognos 173 999 2001 Förslag 192 919 2002 Beräknat 196 382 1 2003 Beräknat 200 316 2 1 Motsvarar 192 919 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 192 919 tkr i 2001 års prisnivå. Tabell 4.70 Sammanställning över avgiftsinkomsterna år 1999 till de centrala museerna Tusental kronor Statens historiska museer 8 452 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 66 617 Naturhistoriska riksmuseet 17 8211 Statens museer för världskultur 8 633 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 11 129 Statens sjöhistoriska museer 9 2142 Arkitekturmuseet 5 899 Statens musiksamlingar 2 153 Statens försvarshistoriska museer 2 960 Moderna museet 12 009 Nordiska museet 32 166 Skansen 57 846 Tekniska museet 7 309 Arbetets museum 3 987 Summa 242 208 1 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 11.0 2 Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 11.0 De centrala museernas verksamhet redovisas samlat under denna rubrik. Medlen beräknas under två anslag, Centrala museer: Myndigheter och Centrala museer: Stiftelser. Följande centrala museer är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkamma- ren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshisto- riska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. För stiftelserna Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 7 juni 1990, den 24 juni 1993 resp. den 30 mars 1995. För Stiftel- sen Arbetets museum gäller stadgar som har fast- ställts av dess huvudmän. Statens historiska museum, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Moderna museet samt Nordiska museet har vart och ett inom sina verksamhetsområden uppgif- ten att vara ansvarsmuseum. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1999 visar att de centrala museerna vid utgången av året hade ett samlat anslags- sparande på 42,5 miljoner kronor. En stor del av denna summa hänför sig till att Statens försvars- historiska museer inför återöppnandet av Armémuseum i maj 2000 har byggt upp ett anslagssparande som ska användas för det nya museets kostnader. Detta anslagssparande kommer att förbrukas i och med att kapitalkost- naderna för museet belastar myndighetens anslag. Naturhistoriska riksmuseet har ett ackumulerat anslagssparande som bl.a. skall täcka ett för museet ökat åtagande för underhåll av museibyggnaden. Statens museer för världs- kultur kommer att bygga upp ett visst anslags- sparande fram tills dess att den nya museibygg- naden invigs år 2003. Prognosen för år 2000 visar på ett sammanlagt sparande på anslaget 28:28 på 29,8 miljoner kronor. Regeringen har beslutat att ställa sammanlagt 4 496 000 kronor av anslags- sparandet till regeringens disposition. Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas särskilt, uppgick de centrala museimyndigheter- nas avgiftsintäkter år 1999 till 144,9 miljoner kronor. Detta är en minskning jämfört med år 1998. Minskningen hänför sig huvudsakligen till att besökarantalet varit lägre under år 1999 än under år 1998. Tabell 4.71 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museerna: Myndigheter Tusental kronor 2000 Regeringens beräkning 2001 Statens historiska museer 63 010 68 222 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 61 775 66 799 Naturhistoriska riksmuseet 112 983 118 307 Statens museer för världskultur 87 814 88 869 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 29 490 29 857 Statens sjöhistoriska museer 82 767 83 580 Arkitekturmuseet 27 563 29 355 Statens musiksamlingar 35 679 36 085 Statens försvarshistoriska museer 51 584 52 007 Moderna museet 86 218 92 885 Summa 638 883 665 966 Tabell 4.72 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2000 Regeringens beräkning 2001 Nordiska museet 87 291 93 020 Skansen 47 965 49 355 Tekniska museet 38 743 39 203 Arbetets museum 11 114 11 341 Summa 185 113 192 919 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Cosmonova Tabell 4.73 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1999 27 911 25 237 2 674 Prognos 2000 27 388 29 275 - 1 887 Budget 2001 1 28 727 30 315 - 1 588 1 Cosmonovas hyreskostnad har tidigare inte ingått i summan. Fr.o.m. år 2001 ingår den delvis och på sikt skall Cosmonova nå full kostnadstäckning. Vasamuseet Tabell 4.74 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1999 44 402 46 150 - 1 748 Prognos 2000 46 055 46 055 0 Budget 2001 47 000 47 000 0 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Moderna museet har för verksamhetsåret 1999 fått en revisionsberättelse med invändning på grund av att myndigheten underlåtit att kost- nadsföra vissa utgifter och i stället tagit upp dessa som en immateriell tillgång i balansräkningen. Moderna museet har i en särskild skrivelse redo- gjort för vilka åtgärder som vidtagits med anled- ning av invändningen. Under förutsättning att RRV:s rekommenda- tioner följs bedömer regeringen att inga ytter- ligare åtgärder behöver vidtas. I skilda revisionsrapporter för Moderna museet och för Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde rekommenderas myn- digheterna att skyndsamt klarlägga mellan- havandena sinsemellan och att reglera eventuella skulder och fordringar. Myndigheterna har med anledning av revisionsrapporten redogjort för vilka åtgärder som vidtagits. Regeringen förut- sätter att myndigheterna följer RRV:s rekom- mendation. Riksrevisionsverket har också lämnat en sär- skild revisionsrapport för Arkitekturmuseet, där RRV bl.a. har synpunkter på myndighetens redovisning av skattepliktiga förmåner. Arki- tekturmuseet har i en särskild skrivelse redogjort för vilka åtgärder som kommer att vidtas. Rege- ringen bedömer att denna åtgärd är tillräcklig. Regeringens överväganden Enligt regeringens samlade bedömning har de centrala museerna i allt väsentligt på ett ända- målsenligt sätt arbetat för att bevara kulturarvet, utvecklat och förmedlat kunskap om och upp- levelser av kulturarvet och härigenom gett perspektiv på samhällsutvecklingen. Statens historiska museer Statens historiska museer har under de senaste åren tvingats göra stora nedskärningar i sin verk- samhet och bl.a. genomfört omfattande perso- nalneddragningar. Trots detta bedriver museerna en i många avseenden framgångsrik verksamhet som bl.a. bidragit till att öka kunskapen om vår tidigaste historia och gett många värdefulla bidrag till medvetenheten om kulturarvets bety- delse för en demokratisk samhällsutveckling. För att ge Statens historiska museer förbättrade möjligheter att fortsätta sitt arbete inom detta område föreslår regeringen att anslaget till myn- digheten höjs med 2 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Regeringen förslår dessutom att anslaget till Statens historiska museer höjs med 2,5 miljoner kronor inom ramen för den museipedagogiska satsning som redogörs för under anslaget 28:30 Bidrag till regionala museer. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemars- udde har en ansträngd ekonomisk situation och en hög andel av museernas verksamhet finansie- ras i dag via externa medel. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde lyckas trots sin ansträngda ekonomi uppnå goda resultat. För att ge myndigheten bättre förutsättningar att fortsätta hålla en hög kvalitet på verksamheten föreslår regeringen att myndighetens anslag höjs med 4,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Av denna summa föreslås 800 000 kronor anvisas till Prins Eugens Waldemarsudde. Statens museer för världskultur I samband med att Statens museer för världskultur bildades den 1 januari 1999 anvisa- des 29 miljoner kronor till myndigheten utöver de medel som fördes från andra anslagsposter och som avsåg Folkens museum – etnografiska, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Etnografiska museet i Göteborg. Medlen är av- sedda att dels täcka kostnaderna för myndighe- tens ledning och för övertagandet av Etnografiska museet i Göteborg, dels för att delvis täcka kostnaderna för det nya museet som byggas i Göteborg. Regeringen har tidigare avise- rat att ett förslag till en kompletterande finansie- ring av de ökade kostnaderna för det nya museet fr.o.m. år 2003 kommer att föreläggas riksdagen. Det är regeringens bedömning att en höjning av anslaget till Statens museer för världskultur med 28 miljoner kronor är nödvändig fr.o.m. år 2003 och har därför beräknat en ökning av anslaget med nämnda belopp. Statens sjöhistoriska museer Marinmuseum i Karlskrona är fortfarande i ett uppbyggnadsskede och regeringen har funnit att ytterligare resurser behövs för att utveckla en fungerande basverksamhet. Statens sjöhistoriska museer tilldelades för budgetåret 2000 en en- gångsvis förstärkning av anslaget med 2 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen menar att museet fr.o.m. år 2001 är i behov av en nivåhöj- ning av anslaget med motsvarande belopp. Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande den 10 december 1999 avser regeringen att vidta åtgärder så att den organisationsförändring inom Statens sjöhistoriska museer som riksdagen har föreslagit kommer att genomföras. Arkitekturmuseet Arkitekturmuseet genomför under perioden 1999–2001 den kampanj för Arkitekturåret 2001 som regeringen tog initiativ till i propositionen Utveckling och rättvisa – en politik för storsta- den på 2000-talet (prop.1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34). För ändamålet har riksdagen sedan tidigare anvisat 2 miljoner kronor per år under dessa tre år. Regeringen bedömer att 1 miljon kronor av dessa medel bör permanentas för Arkitekturmuseets verksamhet fr.o.m. år 2002. Regeringen föreslår nu att Arki- tekturmuseets anslag förstärks med 1,5 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Medlen skall användas till att stärka museets organisation. Regeringen kommer vidare att inom anslaget omfördela medel till Arkitekturmuseet på 2 miljoner kro- nor under år 2000. Moderna museet I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87) föreslog regeringen att anslaget till Moderna museet under åren 2000–2002 skall förstärkas med sammanlagt 11,5 miljoner kronor för inköp av samtida konst, varav 3,2 miljoner kronor år 2001. För att Moderna museet skall kunna behålla och vidareutveckla sin position som ledande institution inom samtidskonsten beräknar regeringen att anslaget fr.o.m. år 2002 årligen utgår med 3,2 miljoner kronor. Detta innebär en permanentning av de särskilda inköpsmedlen. Moderna museet har under senare tid haft stora svårigheter att klara sitt uppdrag inom de nuvarande anslagsramarna. Fr.o.m. år 2000 har Moderna museets anslag ökats med 3,5 miljoner kronor. För att upprätthålla och förbättra all- mänhetens tillgång till samlingarna och säker- ställa en hög nivå på arbetet med bevarande och kunskapsuppbyggnad föreslår regeringen att Moderna museets anslag höjs med ytterligare 6,5 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Nordiska museet Regeringen föreslår att anslaget till Nordiska museet höjs med 2,5 miljoner kronor inom ramen för den museipedagogiska satsning som redogörs för under anslaget 28:30 Bidrag till regionala museer. Arbetets museum Arbetets museum bedriver en omfattande och till stora delar unik verksamhet. I arbetet med att utveckla och förstärka industrisamhällets kultur- arv intar museet en aktiv roll i flera nätverk m.m. Det nationella uppdrag som museet innehaft under åren 1997–1999 har haft stor betydelse för museets utveckling av industrihistorisk kunskap. Arbetets museum har under en följd av år erhållit statliga medel inom ramen för anslaget Bidrag till vissa museer. Arbetets museum bedriver en bred verksamhet av nationellt intresse som inom sitt område kompletterar verksamheten vid central- museerna. Bl.a. mot bakgrund av detta föreslår regeringen att museet fr.o.m. år 2001 erhåller stöd inom ramen för anslaget Centrala museer: Stiftelser. Slutsatser Regeringen föreslår att anslagen Centrala museer: Myndigheter och Centrala museer: Stiftelser för år 2001 anvisas 665 966 000 kronor respektive 192 919 000 kronor. Tabell 4.75 Beräkning av anslaget Centrala museer: Myndigheter för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 638 883 Pris- och löneomräkning + 7 083 Statens historiska museer, reform + 4 500 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, reform + 4 300 Arkitekturmuseet, reform + 1 500 Moderna museet, reform + 6 500 Naturhistoriska riksmuseet, återlägg av tillfällig minskning + 4 000 Justering av anslaget till samtida konst - 800 Förslag 2001 665 966 Tabell 4.76 Beräkning av anslaget Centrala museer: Stiftelser för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 173 999 Pris- och löneomräkning + 2 070 Nordiska museet, reform + 2 500 Arbetets museum: Överföring från anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer + 11 341 Justering av premier + 3 009 Förslag 2001 192 919 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att kompensera för ändring i sättet att be- räkna premier för de statliga avtalsförsäkring- arna. 4.9.29 28:30 Bidrag till regionala museer Tabell 4.77 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 102 271 2000 Anslag 103 416 Utgifts- prognos 103 416 2001 Förslag 117 857 2002 Beräknat 121 636 1 2003 Beräknat 125 067 2 1 Motsvarar 117 857 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 117 857 tkr i 2001 års prisnivå. Bidrag till regionala museer lämnas enligt för- ordningen (1996:1598) om statsbidrag till regio- nal kulturverksamhet. Bidraget syftar till att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om sam- hället och miljön i övrigt. Statsbidraget skall ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet. För närvarande är 28 museer berättigade till statsbidrag. Bidrag fördelas, utom när det gäller kulturmiljövård i Kalmar, Skåne och Gotlands län, av Statens kulturråd efter samråd med Riksantikvarie- ämbetet. Bidrag för kulturmiljövård i Kalmar, Skåne och Gotlands län fördelas av Riksantikva- rieämbetet efter samråd med Statens kulturråd och de regionala självstyrelseorganen. Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade bidrag. Från och med den 1 juli 1998 har försöksverk- samhet inletts med regional fördelning av kulturpolitiska medel i Kalmar, Skåne och Got- lands län. Medel för ändamålet beräknas under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Under anslaget anvisas även medel för kost- nader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna. Regeringens överväganden Enligt sammanställningar för år 1999 från Statens kulturråd var antalet besökare vid de regionala museerna totalt ca 2 560 000 personer, vilket är en minskning med knappt 200 000 per- soner jämfört med år 1998. Museernas samman- lagda intäkter var ca 645 miljoner kronor vilket är en minskning med ca 50 miljoner kronor jämfört med föregående år. Andelen anställda med lönebidrag uppgick till ca 30 procent. De regionala museerna bedriver en omfattan- de publik verksamhet och bidrar därigenom till att sprida kunskap om bl.a. regionens kulturarv och samhällsutveckling. I samband med infrastrukturplanering, sam- hällsplanering samt vård och underhåll av kultur- historiskt värdefull bebyggelse är museernas kunskap och kompetens viktig. Under år 1999 användes 2 procent av bidraget till de regionala museerna för riktade tidsbegrän- sade insatser gällande projekt med anknytning till industrisamhällets kulturarv. Det nationella uppdraget inom museiområdet har under perioden 2000–2002 tilldelats Kalmar läns museum och avser barn- och ungdomsverk- samhet (se anslaget 28:3 Nationella uppdrag). Kunskapsförmedlingen är en mycket viktig del av de regionala museernas arbete och samtliga museer erbjuder i dag museipedagogiska pro- gram för förskola och skola. Vissa initiativ har tagits för att utveckla verksamheten och öka erfarenhetsutbytet inom detta område, men många av museerna har ett pressat ekonomiskt läge och har därför svårt att tillgodose de stora behov som finns. Regeringen föreslår därför att en treårig sats- ning genomförs för att stärka samarbetet mellan museerna och stödja projekt som syftar till att utveckla den pedagogiska verksamheten inom museisektorn. Historiska museet och Nordiska museet har som ansvarsmuseer en viktig roll i detta sammanhang och anvisas därför särskilda medel för ändamålet. Det museipedagogiska utvecklingsarbetet skall, där så är möjligt, sam- ordnas med övriga insatser som görs på nationell nivå. Vidare bör de erfarenheter som gjorts inom ramen för de nationella uppdragen inom musei- sektorn tas till vara. Regeringen föreslår för detta ändamål att anslaget ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. För att skapa en bredare samverkan mellan organisationer och institutioner på regional och lokal nivå är det angeläget att det särskilda utvecklingsbidraget till de regionala museerna stärks. Regeringen föreslår därför att anslaget fr.o.m. år 2001 höjs med 3 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 117 857 000 kronor. Tabell 4.78 Beräkning av anslaget för år 2001 Anslag 2000 103 416 Ökning av utvecklingsbidraget, reform + 3 000 Museipedagogisk satsning, reform + 10 000 Pris- och löneomräkning + 1 441 Förslag 2001 117 857 4.9.30 28:31 Bidrag till vissa museer Tabell 4.79 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 41 298 2000 Anslag 40 689 Utgifts- prognos 40 689 2001 Förslag 30 500 2002 Beräknat 31 047 1 2003 Beräknat 31 462 2 1 Motsvarar 30 500 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 30 300 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten. Rege- ringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottning- holms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter. Regeringens överväganden Dansmuseets verksamhet har präglats av att museet flyttat till nya lokaler. Målet är att flytten skall leda till nya och större publikgrupper men det har också medfört väsentligt bättre förhål- landen avseende magasinen. Drottningholms teatermuseum har genomfört en omfattande magasinsflytt vilket inskränkt öppethållandet under år 1999 men medfört såväl bättre tillgänglighet till samlingarna som förbätt- rad magasinsförvaring. Drottningholms teater- museum har sagts upp från sina nuvarande loka- ler i Filmhuset fr.o.m. den 30 juni 2001. Millesgårdens nya utställningshall har medfört betydande förbättringar i en rad avseenden, men även ekonomiska och personella påfrestningar för museet. Millesgården har också fortsatt sin satsning på barnverksamhet. Verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna påverkas i hög grad av projektet Kultur- arvs-IT. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna skall sysselsätta 60 personer i etapp 1 i kommunerna Kiruna, Ludvika (Grängesberg) och Strömsund och den fullt utbyggda verksamheten skall sysselsätta 124 personer. Stiftelsen ser svårigheter med att sysselsätta ett så stort antal personer eftersom institutionerna av resursskäl visat sig ha problem med att leverera tillräckligt mycket material. Den anslagsförstärkning som nu föreslås för de centrala museerna, bl.a. Statens historiska museer, ger emellertid bättre förut- sättningar för denna typ av leveranser. Judiska museet skildrar judarnas liv i Sverige sedan år 1775 och sprider med unika föremål och miljöer kunskap om judendomen och judiska traditioner. Museet bedriver, trots mycket begränsade resurser en nationellt angelägen verk- samhet som rönt stor uppskattning. Regeringen föreslår därför att bidraget till Judiska museet höjs med 100 000 kronor fr.o.m. år 2001. Regeringen har under anslaget Centrala museer: Stiftelser föreslagit att bidraget till Arbetets museum fr.o.m. nästa budgetår skall beräknas under nämnda anslag. Anslaget minskar därför med 11 341 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom- förts för att kompensera för ändring i sättet att beräkna premier för de statliga avtalsförsäkring- arna. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 30 500 000 kronor. Tabell 4.80 Sammanställning över medelstilldelningen Tusental kronor Regeringens beräkning 2001 Dansmuseet 8 147 Drottningholms teatermuseum 5 683 Millesgården 2 024 Thielska galleriet 2 430 Föremålsvård i Kiruna 7 054 Röhsska museet 1 012 Rooseum 2 050 Strindbergsmuseet 537 Judiska museet 608 Bildmuseet 750 Zornsamlingarna 205 Summa 30 500 Tabell 4.81 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 40 689 Pris- och löneomräkning + 728 Judiska museet, reform + 100 Justering av premier + 324 Överföring av Arbetets museum till Centrala museer: Stiftelser - 11 341 Förslag 2001 30 500 4.9.31 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tabell 4.82 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 3 821 Anslags- sparande 10 360 2000 Anslag 10 000 Utgifts- prognos 13 580 2001 Förslag 10 000 2002 Beräknat 10 000 2003 Beräknat 10 000 Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Det innebär att stöd kan ges i form av bidrag till ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och konsert- lokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag kan också ges till standardhöjande reparationer och handikappanpassning av sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlings- lokalsdelegation efter samråd med Statens kul- turråd. Det höga anslagssparandet är ett resultat av beslut om bidrag fattas innan aktuella bygg- nadsarbeten påbörjas och utbetalas när arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler, besluta om bidrag som, inkl. tidigare åtaganden, medför utgifter på högst 2 miljoner kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004. Tabell 4.83 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Tusental kronor 1999 utfall 2000 prognos 2001 beräknat 2002 beräknat 2003 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 2 000 2 000 2 000 Nya förpliktelser 3 800 11 600 10 000 Infriade förpliktelser1 3 800 11 600 10 000 1 000 1 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 2 000 2 000 2 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 2 000 2 000 2 000 1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Regeringens överväganden Boverkets resultatredovisning visar att medel fördelades till nio projekt under 1999: fyra läns- museer, två andra museer, två teatrar och en konsertlokal. Enligt Boverkets bedömning har de byggnader som uppförts med stödet har blivit förebilder och symbolbyggnader på orten. Regeringen bedömer att resultatet av verk- samheten är tillfredsställande. Regeringen före- slår att anslaget för år 2001 anvisas 10 miljoner kronor. 4.9.32 28:33 Riksutställningar Tabell 4.84 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 36 302 Anslags- sparande 1 612 2000 Anslag 37 733 1 Utgifts- prognos 39 050 2001 Förslag 38 046 2002 Beräknat 38 830 2 2003 Beräknat 39 675 3 1 Anslaget har i regleringsbrevet minskats till 37 535 tkr till följd av att för hög kompensation för pensionspremier beräknats. 2 Motsvarar 38 046 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 38 046 tkr i 2001 års prisnivå. Riksutställningar har enligt förordning (1997:1170) med instruktion för Riksutställ- ningar till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att för- medla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse. Riksutställningars avgiftsinkomster uppgick under år 1999 till 3 858 000 kronor. Anslagssparandet uppgick vid utgången av år 1999 till 1 612 000 kronor. Regeringen har be- slutat om indragning med 523 000 kronor av anslagssparandet. Regeringens överväganden Under året har Riksutställningar turnerat med 25 utställningar varav åtta nyproducerade. Utställ- ningarna har visats på 136 platser varav 18 utan- för Sverige, vilket är en ökning jämfört med år 1998. Antalet visningsdagar har ökat något sedan föregående år. De flesta av de nya produktio- nerna har skapats i samarbete, t.ex. med Bild- museet, Samdok och Tekniska museet. Ofta förekommande arrangörer har varit museer och konsthallar samt även bibliotek, skolor och andra samlingslokaler. Bland nyproducerade utställningar kan nämnas Safe European Home, om unga männi- skors liv i arbetslöshetens Europa och Kulor Krus och Kaviar, om industrisamhällets kulturarv och kulturell identitet. Projektet Gud har 99 Namn med turnéstart i början av år 2000 ger en inblick i olika religioner som i dag är en del av det svenska samhället. Inriktningen på barn och unga och på samtida konst har fortsatt och av de utställningar som turnerade under år 1999 var 44 procent främst riktade mot barn och ungdomar. Ca 40 procent av utställningarna i turné har varit konstutställ- ningar och bland dessa kan nämnas Öyvind Fahlström och Inferno & Paradiso, en fotout- ställning som tar upp frågor om demokrati och tredje världen. Expoteket har under 1999 etablerat sin roll i den kunskapsbyggande delen av Riksutställning- ars verksamhet. Verksamheten ger önskade resultat och inriktningen bör därför behållas. Regeringen föreslår att 38 046 000 kronor anvisas för år 2001. Tabell 4.85 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 37 535 Pris- och löneomräkning + 511 Förslag 2001 38 046 4.9.33 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Tabell 4.86 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 150 Anslags- sparande - 2000 Anslag 80 Utgifts- prognos 91 2001 Förslag 80 2002 Beräknat 80 2003 Beräknat 80 Anslaget får användas för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Systemet med statliga utställningsgarantier har funnits sedan år 1974. Enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier, som trädde i kraft den 1 juni 1998, kan den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställningsgaranti får också lämnas för svenska kulturmanifestationer utom- lands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier. Regeringens överväganden År 1999 utnyttjades anslaget för ett bidrag till Statens historiska museer (Kungl. Myntkabinet- tet – Sveriges Ekonomiska museum) för inköp av en guldmedalj som tillverkades till kung Adolf Fredriks kröning år 1751. Möjligheten för utställningsarrangörer att få utställningsgarantier innebär att förutsättningar skapas för att musei- och utställningsverksam- heten får en god spridning och når publik runt om i landet. Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas för år 2001. 4.9.34 28:35 Filmstöd Tabell 4.87 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 141 796 Anslags- sparande 1 335 2000 Anslag 205 161 Utgifts- prognos 205 496 2001 Förslag 205 161 2002 Beräknat 205 161 2003 Beräknat 205 161 Under anslaget anvisas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. samt för Konst- närsnämndens filmstöd. Stödet till svensk filmproduktion finansiera- des t.o.m. år 1999 genom 1993 års finansierings- avtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Avta- let genererade 187 miljoner kronor under år 1999, varav ca 151 miljoner kronor utgick som stöd till svensk filmproduktion. Utöver detta fördelade Filminstitutet stöd till filmkulturell verksamhet samt till regionala resurscentrum för film och video, vilket finansierades helt med statliga medel. Den 1 januari 2000 trädde 2000 års filmavtal i kraft. Detta femåriga avtal mellan staten, organisationer inom filmbranschen samt Sveriges Television AB och TV4 AB (publ) om- fattar alla filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet. Anslagssparandet hänför sig till Konstnärs- nämndens anslag för stöd till produktion av kortfilm och beror på att beslutade bidrag inte rekvirerats eller betalats ut före årsskiftet. Regeringens överväganden Regeringen har under inledningen till politikom- rådet redovisat och bedömt resultaten av statens stöd till film. Regeringen föreslår att anslaget för filmstöd för år 2001 anvisas med oförändrat 205 161 000 kronor. 4.9.35 28:36 Forsknings- och utvecklings- insatser inom kulturområdet Tabell 4.88 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 37 239 Anslags- sparande 886 2000 Anslag 35 549 Utgifts- prognos 36 435 2001 Förslag 36 236 2002 Beräknat 36 959 1 2003 Beräknat 37 748 2 1 Motsvarar 36 236 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 36 236 tkr i 2001 års prisnivå. Medlen har används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folk- minnesinstitutets ansvarsområden. Vidare belas- tas anslaget med del av kostnaderna för grund- forskning inom naturvetenskap vid Natur- historiska riksmuseet. Regeringens överväganden Riksarkivet driver flera projekt med utgångs- punkt i de förutsättningar som elektronisk arkivhantering och elektroniskt informationsut- byte innebär. Vidare drivs ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att förbättra tillgängligheten till arkivmaterialet. Språk- och folkminnesinstitutets forskning har under året till största delen inriktats på projekt som bedrivits i samverkan med Linköpings universitet. Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forsk- ningverksamhet. Grundforskning och tillämpad forskning bedrivs inom zoologi, botanik, pale- ontologi och geologi samt i stuidier av interak- tionen mellan människan och naturen/miljön. Verksamheten håller generellt en hög kvalitet och museet kan redovisa ett stort antal publice- rade vetenskapliga manuskript, universitetsföre- läsningar och medverkan i olika vetenskapliga samarbetsprojekt. Statens kulturråd bedriver ingen egen forsk- ningsverksamhet, men har under året lämnat bidrag till kulturpolitisk forskning. Statens kulturråd fördelar även medel för forskning och utveckling vid ansvarsmuseerna. Medlen avser forskning relaterad till museernas uppgifter att vårda samlingarna, göra dem tillgängliga för forskning, utföra dokumentationsarbete samt även bedriva utåtriktat arbete. Kulturrådets för- delning av medel grundar sig på förslag från ansvarsmuseernas forskningsnämnd. Riksantik- varieämbetets forskningsverksamhet inriktas på kulturlandskapets innehåll och förändringar och antikvarisk-teknisk forskning och utveckling. Riksantikvarieämbetet har under år 1999 fortsatt att driva en stor mängd forskningsprojekt i sam- verkan med universitet och högskolor, länssty- relser, museer samt andra organisationer och myndigheter. Storstadssatsningen och satsningen på det industrihistoriska arvet har inneburit en ökad fokusering på behovet av bebyggelseforsk- ning. Flera av myndigheterna har ett etablerat nationellt och internationellt samarbete med universitet, högskolor och andra myndigheter. För att stimulera till ett ökat deltagande i olika internationella sammanhang, bl.a. inom ramen för EU:s ramprogram för forskning och utveck- ling bör resurser avsättas för resor för planering av forskningsprojekt inom kulturområdet. Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen slutsatsen att det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivits har mycket stor betydelse för området. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 36 236 000 kronor. Tabell 4.89 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 35 549 Pris- och löneomräkning + 687 Förslag 2001 36 236 4.9.36 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Tabell 4.90 Anslagsutveckling Tusental kronor 2001 Förslag 2 500 2002 Beräknat 2 553 1 2003 Beräknat 2 609 2 1 Motsvarar 2 500 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 2 500 tkr i 2001 års prisnivå. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund har till uppgift att pröva frågor om stats- bidrag enligt lagen (1999:932) om stöd till tros- samfund och förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund, se förordningen (1999:975) med instruktion för Samarbetsnämn- den för statsbidrag till trossamfund. Samarbets- nämnden har nio ledamöter med lika många ersättare. Vid nämnden finns också ett råd för samråd mellan nämnden och trossamfunden. Såväl nämnden som rådet består av representan- ter för de statsbidragsberättigade trossamfunden. Regeringens överväganden Förvaltningskostnaderna för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har tidigare redo- visats under en särskild anslagspost under ansla- get Stöd till trossamfund. Regeringen föreslår att nämndens förvaltningskostnader fr.o.m. år 2001 anvisas under ett särskilt anslag. Anslaget föreslås anvisas med 2,5 miljoner kronor. 4.9.37 28:38 Stöd till trossamfund Tabell 4.91 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 54 700 Anslags- sparande 2 2000 Anslag 53 250 Utgifts- prognos 53 250 2001 Förslag 50 750 2002 Beräknat 50 750 2003 Beräknat 50 750 För den statliga bidragsgivningen till trossam- fund gällde år 1999 förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Från och med den 1 januari 2000 gäller i stället förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Enligt den förordningen kan statsbidrag lämnas i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. I förord- ningen anges vilka samfund som är statsbidrags- berättigade. För närvarande (september 2000) omfattas 19 trossamfund och 2 samverkansorgan av bidragssystemet. Statsbidraget fördelas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund (SST). Regeringens överväganden Av SST:s redovisning för år 1999 framgår att inga stora förändringar skett vad gäller fördel- ningen av medel på olika typer av bidrag jämfört med tidigare år. Tabell 4.92 Fördelning av bidrag Fördelning 1997 1998 1999 Verksamhetsbidrag, totalt – varav organisationsbidrag – varav andlig vård vid sjukhus – varav etableringsbidrag 49 400 42 212 4 750 830 48 800 41 377 4 750 641 48 800 41 239 4 900 625 Utbildningsbidrag, totalt – varav utbildning för andlig vård vid sjukhus 1 494 215 1 490 215 1 500 215 Lokalbidrag (handikappanpassningsbidrag) 2 500 2 500 2 500 Totalt bidrag per betjänad 61:10 60:62 59:80 Det antal personer som betjänas av de statsbi- dragsberättigade samfunden uppgick vid ingång- en av år 1999 till ca 883 000, vilket är en ökning med ca 12 000 personer jämfört med motsva- rande tidpunkt föregående år. Statsbidraget till trossamfund bidrar till att skapa förutsättningar för olika samfund att be- hålla och utveckla ett eget samfundsliv och där- med främjas den religiösa mångfalden i landet. Genom organisationsbidraget ges de bidragsbe- rättigade samfunden enligt regeringens bedöm- ning förutsättningar för att kunna bedriva en aktiv verksamhet. Bidragsgivningen till andlig vård inom sjukvården bidrar till att möjliggöra för personer som tillhör andra trossamfund än Svenska kyrkan att få tillgång till andlig vård i samband med exempelvis en sjukhusvistelse. Förutom bidrag till sjukhuskyrkoverksamheten, pågår projekt för att pröva hur den andliga vården skall organiseras för invandrarnas tros- samfund. Genom etableringsbidraget stöds bl.a. etablering av samfund som huvudsakligen betjä- nar invandrade trosbekännare på nya platser i landet. Tillgängligheten till gudstjänstlokaler har ökat genom bidrag till bl.a. handikappanpass- ning. Enligt regeringens bedömning har resurserna använts på ett ändamålsenligt sätt och givit goda resultat. Regeringen har under föregående anslag till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund föreslagit att nämndens förvaltningskost- nader anvisas under nämnda anslag. Förevarande anslag minskas därför med 2,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas med 50 750 000 kronor. Tabell 4.93 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 53 250 Överföring till anslaget Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund - 2 500 Förslag 2001 50 750 5 Politikområde 27 Mediepolitik 5.1 Omfattning Politikområdet omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. Till området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå och Rådet mot skadliga våldsskildringar samt Sveriges Televi- sion AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. 5.2 5.2 Utgiftsutveckling Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 1999 Anslag 2000 Utgiftsprognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Anslag inom utg. omr. 17: 27:1 Statens biografbyrå 7,9 8,2 8.6 9,2 9,4 9,6 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 25, 4 24,9 24,9 23,5 23,9 23,6 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepoli- tiska utvecklingen och till europeiskt samarbete 0,7 0,8 0,7 0,8 0,8 0,8 27:4 Forskning och dokumentation om medieutveck- lingen 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Äldre anslag: 1999:I5 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för pro- duktion av videogram på teckenspråk 17,5 Totalt utg. omr. 17 52,8 35,2 35,5 34,7 35,4 35,3 Anslag inom utg. omr. 1: 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 5,1 5,4 5,5 5,7 5,8 5,9 27:2 Presstöd 527,3 536,6 532,8 539,0 539,0 534,0 27:3 Radio- och kassettidningar 123,5 127,3 124,1 127,3 127,3 127,3 27:4 Radio- och TV-verket 10,7 8,2 8,8 10,8 11,5 10,9 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV 7,0 7,4 8,0 8,2 8,9 9,1 Totalt utg. Omr. 1 673,6 684,9 679,2 691,0 692,5 687,3 Totalt politikområde 27 726,4 720,1 714,8 725,7 727,9 722,7 5.3 Mål Regeringens förslag: Målet för mediepolitiken skall vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedi- erna. Inom Regeringskansliet pågår en översyn av mål- och verksamhetsstrukturer. Inom ramen för denna översyn har regeringen kommit fram till att mediepolitiken skall vara ett särskilt poli- tikområde med egna mål som skall beslutas av riksdagen. Regeringen föreslår att målet för mediepolitiken skall vara att stödja yttrandefri- het, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna. Massmedierna spelar en fundamental roll i det moderna samhället. De förser oss med nyheter, information, kultur och underhållning samt bidrar starkt till att forma vår uppfattning om världen och samhället. Massmedierna medverkar till den gemensamma kunskap som är en förut- sättning för att vi skall kunna leva och verka till- sammans i ett demokratiskt samhälle. I dag når dagspressen, radion och televisionen praktiskt taget alla människor i Sverige. Dessa medier är sedan länge viktigast för nyhetsförmedling och debatt. En vanlig bild är att massmedierna fungerar som ett "offentligt rum", där vi alla är när- varande och där gemensamma frågor kan be- lysas och diskuteras. Nya idéer kan föras fram och problem kan uppmärksammas. Genom massmedierna kan vi följa samhällsdebatten och själva bilda oss en uppfattning om tidens viktiga frågor. Vi kan också göra oss hörda via massmedierna och på så sätt påverka. Mass- medierna utsätter de starka i samhället för offentlig granskning och motverkar därmed korruption, orättvisor och maktmissbruk. Om många oberoende medieföretag konkurrerar är förutsättningarna goda för att alla väsentliga frågor och meningar blir belysta. Medieområdet kännetecknas just nu av en snabb teknisk förändring, av globalisering och av att den ekonomiska makten koncentreras till färre och större företag. Ny teknik skapar förutsättningar för nya medier, samtidigt som ändrade maktförhållanden påverkar grund- valarna för mediernas frihet och självständig- het. De statliga åtgärderna inom mediepolitiken syftar till att stödja massmedierna i deras viktiga demokratiska uppgifter. 5.4 Politikens inriktning I detta avsnitt redogör regeringen för de refor- mer som presenteras i årets budgetproposition samt för planerat och pågående arbete inom politikområdet. Dagspressen De grundläggande principerna för den statliga presspolitiken slogs fast redan i mitten av 1970- talet. Statens direkta insatser för dagspressen bör verka för att värna mångfalden på dagstidnings- marknaden i syfte att främja en allsidig nyhets- förmedling och opinionsbildning. Den huvud- sakliga inriktningen för de nuvarande statliga insatserna för dagspressen lades fram i proposi- tionen 1996/97:3 om kulturpolitik. Presspolitiken bör främja konkurrens mellan dagstidningar och förekomsten av monopol- brytande kompletterande dagstidningar på framför allt den regionala marknaden samt stödja en bred spridning av dagstidningar. Statliga insat- ser bör också inriktas på att göra det möjligt för synskadade och vissa andra grupper av funk- tionshindrade att ta del av innehållet i dagstid- ningar. Massmedielandskapet har förändrats sedan grunden för det nuvarande presstödssystemet lades. Dagspressen har dock fortfarande en cen- tral roll i det demokratiska systemet och stor betydelse för mångfalden. Den framtida inrikt- ningen för de statliga insatserna ligger därför fast. Driftsstödet Många andratidningar har drabbats hårt av sjun- kande upplagor och vikande annonsvolymer. Den höjning av driftsstödet med 4,5 procent som genomfördes fr.o.m. den 1 januari 2000 har underlättat den ekonomiska situationen för många andratidningar, vilka ofta har små eller inga vinstmarginaler. Några tidningar befinner sig dock i riskzonen för nedläggning om inte ytterligare medel tillförs. Mot denna bakgrund och i syfte att värna den publicistiska mångfalden föreslår regeringen att stödbeloppen för drifts- stödet höjs med 3 procent fr.o.m. år 2001. Höj- ningen motsvarar totalt ca 14 miljoner kronor. Samdistribution Mot bakgrund av de ekonomiska svårigheter som många endagstidningar har och i syfte att stödja den mångfald som utgivningen av dessa tidningar medför föreslår regeringen att endags- tidningarna ges rätt att ingå i samdistributionen enligt principen om s.k. lika pris. Rätten att ingå i samdistributionen till lika pris bör dock begränsas framförallt till endagstidningar med lokal och regional spridning. Därför föreslås att de endagstidningar som avses skall ha minst en procents hushållstäckning i den blockregion där tidningens utgivningsort är belägen. Regeringen avser att ge Presstödsnämnden i uppdrag att följa upp effekterna av förslaget. Uppdrag till Presstödsnämnden Framför allt en del förstatidningar har påbörjat satsningar på Internet, radio och TV. Andra- tidningarna saknar ofta ekonomiska resurser för detta. Regeringen avser därför att ge Presstöds- nämnden i uppdrag att överväga förutsättning- arna att stärka dagstidningars möjligheter att omstrukturera verksamheten med hänsyn till utvecklingen på medieområdet och den tekniska utvecklingen. I uppdraget skall ingå att utreda hur de statliga insatserna till stöd för dagspressen skulle kunna underlätta för dagstidningar att utvecklas till medieföretag med en bredare in- riktning. Uppdrag till Taltidningsnämnden Det är viktigt för demokratin att alla medborgare ges möjlighet att ta del av information, nyheter och debatt av det slag som dagstidningar inne- håller. Ersättningen till tidningsföretag som ger ut radio- och kassettidningar syftar till att bidra till att göra innehållet i dagspressen tillgängligt för synskadade och andra funktionshindrade som inte kan hålla i eller bläddra i en tidning eller som är afatiker eller dyslektiker. Taltidningsnämnden har fått i uppdrag att följa upp den nya ersättningsmodellen som inne- bär att ersättningen för taltidningar baseras på en schablonmodell i stället för en nettokostnads- princip. Nämnden skall särskilt uppmärksamma eventuella fall där den nya ersättningsmodellen leder till att en taltidning får svårigheter att fort- sätta med utgivningen. Uppdraget skall redovisas den 30 april 2001, 2002 respektive 2003. Taltidningsnämnden har på uppdrag av regeringen gjort en förstudie (dnr Ku1999/1569/Me) om olika alternativ för hur taltidningar kan distribueras och tas emot i framtiden. Bakgrunden är bl.a. övergången från analog till digital teknik för distribution och mottagning. Taltidningsnämnden har fått ett fortsatt uppdrag att följa teknikutvecklingen på distributions- och mottagarsidan i syfte att säkra utgivningen av taltidningar. Uppdraget skall redovisas i en rapport till regeringen senast den 1 oktober 2000. Radio och TV Radio och TV i allmänhetens tjänst Regeringens satsning på public service fortsätter genom att Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildnings- radio AB (UR), utöver den ordinarie medelstill- delningen, föreslås tilldelas 45 miljoner kronor år 2001 för förnyelse och satsningar på ny teknik. Därutöver föreslår regeringen att SVT för år 2001 tilldelas 75 miljoner kronor för satsningar på särskilt kvalificerad programproduktion och att SR tilldelas 5 miljoner kronor för att värna kvalitet i programutbudet. Regeringen föreslår att den ordinarie medelstilldelningen för år 2001 skall uppgå till 5 298,5 miljoner kronor. Medlen föreslås fördelas med 3 209,3 miljoner kronor till SVT, 1 836,9 miljoner kronor till SR och 252,3 miljoner kronor till UR. Public service-beredning Public service-verksamheten – en radio och TV i allmänhetens tjänst – är ett av regeringen högt prioriterat område. SVT, SR och UR har under många år haft en mycket stark ställning, och lyckats väl med att bevara denna trots hårdnad konkurrens till följd av en förändrad mediebild präglad av ett långt större programutbud. Public service-företagen är ensamma om att ha möjlig- heten att göra program utan krav på lönsamhet. En stark public service-radio och TV är en viktig beståndsdel i det demokratiska samhället. Public service-företagen har dessutom ett stort ansvar för att program görs för mindre intressegrupper, inte minst språkliga minoriteter och funktions- hindrade. Det är därför av stor vikt att svensk public service-radio och TV ges goda förutsätt- ningar att klara dessa viktiga uppgifter också i framtiden. Riktlinjerna för public service-verksamheten slogs senast fast genom beslut av riksdagen i juni 1996. Public service-företagens sändningstill- stånd upphör att gälla vid utgången av år 2001. Nu arbetar en parlamentarisk beredningsgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier med att ta fram de riktlinjer som skall gälla för nästa tillståndsperiod med början år 2002. Rege- ringens ambition är att beredningen av nya sänd- ningstillstånd skall resultera i riktlinjer som ger public service-företagen goda förutsättningar för en framgångsrik verksamhet också i framtiden. Digitala TV-sändningar Utvecklingen av digitala TV-sändningar fortsät- ter. Regeringen föreslår att digitala TV-sänd- ningar i marknät skall få byggas ut till att omfatta hela landet. Översyn av radio- och TV-lagen m.m. En särskild utredare skall analysera och över- väga behovet av ändringar i radio- och TV- lagen (1996:844) och lagen (1989:41) om TV- avgift. Uppdraget omfattar att överväga behovet av lagstiftning och att lägga fram förslag bl.a. när det gäller skydd av barn, avgiftspliktiga TV- mottagare, jurisdiktion samt regler om annonser och reklam. Uppdraget skall vara slutfört före utgången av maj 2001. Övriga frågor Skadligt medieinnehåll Det demokratiska samhällsskicket förutsätter en vidsträckt yttrandefrihet i massmedierna. Samti- digt måste också förutsättningar finnas för att minska tillgängligheten till medieinnehåll som kan ha en skadlig inverkan på publiken. Detta gäller främst barn och unga som ännu inte hun- nit skaffa den erfarenhet och kunskap som krävs för att kunna förstå och bearbeta sina intryck av vissa inslag i medierna. Hit hör våldsskildringar och pornografi. Den snabba teknikutvecklingen och inter- nationaliseringen har gjort att medieutbudet dra- matiskt ökat i omfattning. Samtidigt har till- gängligheten till medier blivit större i och med att nya former för mediedistribution vuxit fram. Familjens medievanor har förändrats och blivit mer differentierade. Barn tar i dag i högre ut- sträckning del av medier utan vuxnas sällskap – via datorer, TV-mottagare och videoapparater i sina egna rum. Dessa faktorer utgjorde grunden för debatten om pornografisk film i betal-TV som väcktes våren 2000 genom visningen av dokumentär- filmen Shocking Truth. Oron gällde framför allt att pornografisk film, via TV, blivit lättillgänglig för barn och ungdomar i hemmen. I och med att abonnerade TV-tjänster förväntas bli allt vanli- gare i framtiden beslutade regeringen, som tidi- gare nämnts, att se över bestämmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844). Utredaren skall över- väga olika sätt att förbättra möjligheten att skydda barn mot olämpligt programinnehåll. Detta skulle t. ex. kunna ske genom att kräva att TV-kanaler som sänder pornografisk film skall erbjuda sina abonnenter två skilda typer av abonnemang, ett med pornografi och ett utan. Även möjligheten att lagstifta om tillgänglighet till s.k. föräldralås, dvs. teknik för kodning och blockering av vissa programkategorier, skall övervägas. Kulturministern tog samtidigt initiativ till en översyn av behovet av att ändra eller precisera censurkriteriet ”förråande” i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och video- gram, främst när det gäller sexualskildringar. Resultatet skall redovisas den 30 november 2000. Att följa medieutvecklingen och dess konse- kvenser för barn är en fråga av hög politisk prio- ritet. Ändamålsenligheten i gällande lagstiftning och övriga åtgärder inom området behöver stän- digt övervägas i ljuset av teknikutvecklingen och nya forskningsrön om barns mediesituation. I och med att informationen flyter allt friare över nationsgränserna ökar också behovet av inter- nationellt erfarenhetsutbyte och samarbete. Konvergensfrågan Den tekniska utveckling som brukar kallas konvergens har inneburit att olika slag av innehåll kan hanteras samtidigt och förmedlas genom olika slag av elektroniska distributions- system. Tjänster som tidigare var klart åtskilda, t.ex. television och teletjänster, när- mar sig varandra. Det blir möjligt att förmedla samma tjänster i olika slag av nät och att utnyttja olika slags apparater för att använda sig av tjänsterna. Utvecklingen innebär också att gränserna mellan olika branscher förskjuts. En följd av konvergensen kan bli att de regler som gäller för olika verksamheter behöver förändras om syftet med reglerna skall kunna upprätthållas. Konvergensutredningen (dir. 1997:95) fann i betänkandet Konvergens och förändring (SOU 1999:55) att det finns ett behov att samordna lagstiftningen för radio, TV och televerksamhet. Samtidigt konstaterade ut- redningen att såväl den svenska yttrande- frihetsgrundlagen som EG-rätten och andra internationella förpliktelser begränsar möjlig- heten att lagstifta. Det fortsatta arbetet med konvergensfrågorna i Sverige måste därför enligt utredningen i stor utsträckning relateras till en utveckling som vi inte själva fullt ut råder över men däremot har möjlighet att påverka. Förutsättningarna är emellertid på väg att förändras. Mediegrundlagsutredningen (dir. 1999:8), som har till uppgift att analysera behovet och förutsättningarna för en mer tek- nikoberoende grundlagsreglering av yttrande- friheten, skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2000. EG-kommissionen har lagt fram förslag om en ny regelstruktur för nät- verk och tjänster för elektronisk kommunika- tion. Förslaget innebär bl.a. att regelverket skall vara oberoende av vilka tjänster som förmedlas. Det är viktigt att nya regler som kan komma att gälla utformas med hänsyn till målen för mediepolitiken. Ägarkoncentration En följd av den tekniska och ekonomiska utvecklingen är att den ekonomiska makten inom medieområdet koncentreras till färre och större företag. Det ger upphov till farhågor för att grundvalarna för fria och självständiga massmedier hotas genom en alltför stark kon- centration av makt och ägande. Inom näringslivet i allmänhet sätter kon- kurrenslagstiftningen en gräns för möjlig- heterna för företag att missbruka ekonomisk makt till skada för konsumenter och andra företag. Det har emellertid ansetts oklart om dessa regler är fullt tillämpliga inom massme- dieområdet på grund av det starka skydd som våra grundlagar ger för yttrandefriheten. Mediekoncentrationskommittén (dir. 1997:136) har avgett betänkandet Yttrandefriheten och konkurrensen (SOU 1999:30). Betänkandet innehåller bl.a. förslag till en ny mediekoncentrationslag och till bestämmelser som skall göra det klart att konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och mot missbruk av dominerande ställning är tillämpliga inom medieområdet. Beredning av betänkandet pågår med sikte på att ett förslag skall kunna lämnas till riksdagen under år 2001. Reformer som rör vissa mediemyndigheter Radio- och TV-verket har de senaste åren fått nya arbetsuppgifter. Därför föreslås att anslaget år 2001 höjs engångsvis med 1,1 miljoner kronor för arbetet med marksänd digital-TV. Nivån på anslaget föreslås också höjas med 1 miljon kro- nor för uppgiften att meddela föreskrifter och utöva tillsyn i frågor som rör användningen av standarder för sändning av TV-signaler. Anslaget föreslås vidare öka med 300 000 kronor under förutsättning att riksdagen beslutar om en reformering av lagstiftningen för den kommersi- ella lokalradion. Granskningsnämndens arbete med utbuds- studier utgör ett viktigt led i att få fram in- formation om mångfalden i massmedierna. Nämndens anslag för år 2001 föreslås en- gångsvis öka med 450 000 kronor för detta ändamål. Mediefrågor och EU-ordförandeskapet Att bidra till att utvidgningen förverkligas har högsta prioritet för det svenska ordförande- skapet. Ett informellt kulturministermöte kom- mer att äga rum i Falun den 20-22 maj 2001. I anslutning till detta möte kommer ett särskilt möte om audiovisuella frågor att hållas med kan- didatländerna. Under det svenska ordförandeskapet i EU kommer inom kulturområdet och det audio- visuella området värnandet av mångfalden att vara en prioriterad uppgift. Mediefrågor ägnas stor uppmärksamhet, bl.a. radio och TV i allmänhetens tjänst, film samt nya medier. Barns och ungas situation i det nya medieland- skapet kommer särskilt att stå i fokus. Ett seminarium med inriktning på barn och unga i det nya mediesamhället kommer att hållas i Stockholm den 12-13 februari 2001. Syftet med mötet är att bidra till det pågående arbetet inom EU med att söka upprätthålla en tillfreds- ställande nivå vad gäller att skydda barn från skadligt medieinnehåll i ett medielandskap präg- lat av snabb teknikutveckling, globalisering, framväxt av nya medier och ökad tillgänglighet till medieinnehåll. Till seminariet kommer även representanter från kandidatländerna att in- bjudas. Sverige kommer på det audiovisuella området att leda förhandlingarna inom rådsarbetsgruppen för audiovisuella frågor. 5.5 Insatser 5.5.1 Statliga insatser inom politikområdet I detta avsnitt redovisar regeringen inriktningen på de insatser som gjorts inom medieområdet. Inledning De statliga uppgifterna på medieområdet om- fattar fastställande av regler, tillståndsgivning, registrering och kontroll i fråga om radio och television, finansiering av radio och television i allmänhetens tjänst, presstöd, stöd till radio- och kassettidningar, utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, efterhandsgranskning av innehållet i radio och TV, förhandsgranskning av filmer och videogram som skall visas offentligt, dokumentation av utvecklingen inom medie- området, information samt europeiskt samarbete inom medieområdet. Dagspressen De statliga insatserna för presstödet uppgår under år 2000 till ca 537 miljoner kronor. För taltidningsverksamheten fördelas ca 127 miljoner kronor. Som ett bidrag till att lösa vissa ekonomiska problem hos dagstidningar med allmänt drifts- stöd infördes och fördelades ett tillfälligt drifts- stöd under åren 1997 och 1998 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45). Mot bakgrund av andratidningarnas svåra situation höjdes stödbeloppen för driftsstödet med 4,5 procent fr.o.m. den 1 januari 2000. För att underlätta för lågfrekventa tidningar (1–2 nr per vecka) att fortsätta sin utgivning sänktes upplagetröskeln för dessa tidningar. De låg- frekventa tidningar vars upplaga hamnar under 2 000 exemplar, men över 1 500 exemplar, får ett oreducerat driftsstöd under en period av två år. Gränsen för hushållstäckning för medel- och högfrekventa tidningar sänktes från 40 till 30 procent för att se till att tidningar som i första hand är beroende av driftsstöd får del av stödet. I syfte att få bättre kontroll över statens utgifter ändrades ersättningsprinciperna för taltidningsutgivning fr.o.m. den 1 januari 2000. Förändringen innebär att ersättningen baseras på en schablonmodell i stället för på en nettokost- nadsprincip. Taltidningsnämnden beslutar om stödnivåerna inom ramen för anslaget. Vid bestämmande av stödets storlek skall nämnden ta hänsyn till skillnader mellan olika grupper av tidningsföretag. De nya ersättningsprinciperna börjar gälla fullt ut efter en övergångsperiod på två år. Radio och TV i allmänhetens tjänst Riksdagen fattade den 11 juni 1996 beslut om riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst för åren 1997–2001. I enlighet med riksdagens beslut den 9 april 1997 (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KuU17, rskr. 1996/97:178) beslutade regeringen att betala ut särskilda medel för digi- tala sändningar uppgående till 100 miljoner kro- nor för år 1997 och 100 miljoner kronor för år 1998. Medlen har fördelats mellan bolagen enligt gällande fördelningsnyckel. Satsningen på radio och TV i allmänhetens tjänst fortsatte under åren 1999 och 2000. Det innebär att public service-företagen dels har fått särskilda medel om 100 miljoner kronor per år för förnyelse och satsningar på ny teknik, dels att SVT fortsatt fått ett stöd om 75 miljoner kronor per år för satsningar på särskilt kvalificerad pro- gramproduktion. För år 2000 har också SR till- delats särskilda medel om 10 miljoner kronor för att värna programkvalitet i utbudet. För år 2000 tilldelades de tre public service- företagen enligt ordinarie medelstilldelning 5 097,6 miljoner kronor (i 1997 års prisläge). Senast kända kompensationsindex gäller år 1998 varför medelstilldelningen för år 2001 skall ske i 1998 års prisläge. Digitala TV-sändningar Efter förslag av regeringen beslutade riksdagen i april 1997 (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178) att digital marksänd TV skall införas i Sverige. I en första etapp skall sändningarna inledas på ett begränsat antal orter i Sverige. Förutsättningarna skall vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Regeringen beslutade i november 1997 att sändningar skulle få inledas i fem områden, Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne, Göte- borg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd. Den parlamentariskt sammansatta Digital-TV-kommittén skall följa verksamheten. Efter förslag av Radio- och TV-verket med- delade regeringen i juni 1998 tillstånd till elva företag att bedriva digitala TV-sändningar i marknätet. Tillstånden ändrades i december 1998 på grund av att ytterligare en sändnings- frekvens hade blivit tillgänglig. I januari 2000 tillkom ännu en sändningsfrekvens och ytter- ligare tre företag meddelades tillstånd. För närvarande finns tillstånd att sända 18 TV- kanaler i marknätet. Sändningarna i det digitala marknätet kom igång under år 1999 och i början av år 2000. Två programföretag som enligt sina tillstånd skall inleda sändningarna senast den 1 oktober 2000 har ännu inte börjat sända. För att man skall kunna ta emot digitala TV-sändningar måste man ha en särskild avkodare, en s.k. set top-box. Antalet anslutna hushåll har ökat kraftigt sedan det i slutet av år 1999 blev möjligt att hyra boxar. Den 1 sep- tember 2000 var antalet abonnenter ca 30 000. Ökningstakten var drygt 2 000 abonnemang i veckan. Skadligt medieinnehåll Insatserna mot skadligt mediehåll utgår från behovet av en anpassning till det nya medieland- skapet. I januari 1999 utvidgades yttrandefrihets- grundlagen (YGL) till att omfatta tekniska upptagningar, dit bl.a. dator- och TV-spel räknas. YGL:s förbud mot spridning av olaga våldsskild- ring – skildringar av sexuellt våld eller tvång och närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld – omfattar därmed såväl de traditionella audiovisuella medierna TV, video och film som de nya digitala spelmedierna vilka har barn och ungdomar som primär målgrupp. Det är också straffbart att hyra ut eller sälja videofilmer och andra tekniska upptagningar av rörliga bilder med ingående skildringar av verklighetstroget våld till personer under 15 år. TV-program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornogra- fiska bilder får inte sändas vid tider när det finns en betydande risk för att barn tittar. Genom en skärpning av radio- och TV-lagen år 1999, för- anledd av en ändring i EG:s TV-direktiv (89/552/EG och 97/36/EG), skall sådana pro- gram dessutom förses med varningssignaler. I maj 1998 trädde en ny svensk lag i kraft om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112), dvs. tjänster för elektronisk förmed- ling av meddelanden. Lagen slår fast att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla på t.ex. Internet har ett visst ansvar för innehållet, bl. a. genom skyldigheten att ta bort vissa meddelan- den som uppenbart avses i brottsbalkens bestämmelser om t.ex. barnpornografibrott och olaga våldsskildring. Utöver lagstiftande åtgärder ger regeringen stöd till insamling och vidarespridning av forsk- ningsrön om medievåldets effekter. Sedan år 1997 finansierar regeringen, tillsammans med Unesco, ett forskningscentrum vid Nordicom, Göteborgs universitet – The Unesco Inter- national Clearinghouse on Children and Vio- lence on the Screen. Motsvarande verksamhet på nationell nivå bedrivs inom Rådet mot skadliga våldsskildringar (Våldsskildringsrådet). I de- cember 1998 beslutade regeringen att ge Våldsskildringsrådet i uppdrag att ansvara för det svenska genomförandet av EU-rekommenda- tionen om skydd av minderåriga och den mänsk- liga värdigheten. Syftet med rekommendationen är att få mediebranscherna att ta ett ökat ansvar för självreglering för att skydda barn från skad- ligt innehåll. Kommersiell lokalradio I budgetpropositionen 1999/2000:1, utg. omr. 1, beräknade regeringen för åren 2001 och 2002 en ökning av anslagen för Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV under förutsättning att riksdagen beslutar om en reformering av lagstiftningen för den kommersi- ella lokalradion. Under vintern 2000 lade rege- ringen fram en proposition om nya bestämmel- ser för den kommersiella lokalradion (prop. 1999/2000:55). Med stöd av 2 kap. 12 § rege- ringsformen beslutade riksdagen den 11 maj 2000 att förslaget om de nya reglerna för den kommersiella lokalradion skall vila i minst tolv månader (bet. 1999/2000:KU23). Riksdagen har därefter den 7 juni 2000 beslutat att lagen (1995:1292) om tillfälliga bestämmelser om att sända lokalradio, den s.k. stopplagen, skall fort- sätta att gälla under första halvåret 2001 (bet. 1999/2000:KU12). 5.6 Resultatbedömning I detta avsnitt redovisar regeringen resultatet av insatser inom mediepolitiken och analyserar hur väl regeringen har lyckats i strävan att nå målen. Vidare drar regeringen sina slusatser utifrån dessa resultatanalyser. Inledning Regeringens resultatbedömning har gjorts gent- emot de mål som redovisades i budgetproposi- tionen för år 2000, dvs. att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, garantera massme- diernas oberoende, säkerställa tillgängligheten till massmedierna, motverka skadliga inslag i mass- medierna samt att främja nyskapande och till- gång till ett varierat utbud. Dagspressen Under år 1999 var det totala antalet dagstid- ningar 160 och de hade en sammanlagd upplaga på strax under 4,2 miljoner exemplar. Under året beviljades 72 dagstidningar driftsstöd, varav 49 lågfrekventa (1–2 nr/vecka) och 23 hög- och medelfrekventa (3–7 nr/vecka) tidningar. Den sammanlagda upplagan för driftsstödtidningarna var ca 720 000 exemplar. Upplagorna har under senare år sjunkit för alla tidningskategorier, men särskilt för kvällspress och andratidningar. Totalt hade driftsstödstidningarna (1–7 nr/vecka) 17 procent av dagspressens totala upplaga år 1999. Presstödet motsvarar ca 2,5 procent av bran- schens omsättning. Presstödet har stor betydelse för att bevara mångfalden på dagstidningsmarknaden. I en rap- port från Presstödsnämnden (dnr Ku1999/1437/Me) avseende uppdraget att bedöma presstödets effekter redovisas bl.a. att de tidningar som är i störst behov av stöd är de med svagast hushållstäckning och att presstödet bidragit till att dessa tidningar kan överleva. Rapporten visar också att presstödet har lett till en mer allsidig nyhetsförmedling och bidragit till att bevara strukturen på dagstidningsmarknaden. Presstödsnämnden har följt upp användningen av det tillfälliga driftsstödet i en rapport till rege- ringen (dnr Ku1999/2160/Me). Av rapporten framgår att det tillfälliga driftsstödet kom vid en tidpunkt då det fanns ett stort behov av stöd. Uppföljningen visar att stödet i många fall användes för löpande utgifter och investeringar i teknisk utrustning. Nämnden drar i rapporten slutsatsen att tidningar med driftsstöd troligen inte, utom i enstaka undantagsfall, genom ytter- ligare rationaliseringar etc. kan förbättra sin eko- nomi och att de statliga insatserna kan behöva förstärkas. Mot denna bakgrund och i syfte att värna den publicistiska mångfalden höjdes stöd- beloppen för driftsstödet med 4,5 procent fr.o.m. den 1 januari 2000. Utvecklingen beträffande ekonomin för olika tidningsgrupper redovisas i Presstödsnämndens årliga rapport Dagspressens ekonomi. Av rap- porten som avser 1999 framgår att trenden med sjunkande upplagor och vikande annonsvolymer består. Rapporten visar också att innevarande konjunkturuppgång fått mindre effekter på tid- ningsföretagens resultat år 1999 än väntat. Rap- porten visar att endagstidningarnas resultat för- sämrats under år 1999. Höjningen av driftsstödet har underlättat den ekonomiska situationen för många andratid- ningar. Men många andratidningar har trots detta små eller inga vinstmarginaler och befinner sig i riskzonen för nedläggning om inte ytterli- gare medel tillförs. Mot denna bakgrund föreslås en höjning av driftsstödet med 3 procent fr.o.m. den 1 januari 2001. Förslag om detta redovisas under utgiftsområde 1, anslag 27:2 Presstöd. Presstödsnämnden har också redovisat sitt uppdrag att kartlägga och analysera distribu- tionssituationen för tidningar med endagsutgiv- ning (dnr Ku2000/1412/Me). Nämndens rap- port har remissbehandlats. Mot bakgrund av nämndens rapport gör regeringen bedömningen att endagstidningar, med minst en procents hushållstäckning i den blockregion där tid- ningens utgivningsort är bör ges rätten att ingå i samdistributionen till s.k. lika pris. Förslag om detta redovisas under utgiftsområde 1, anslag 27:2 Presstöd. Den snabba utvecklingen på medieområdet, bl.a. när det gäller teknisk utveckling och avreg- lering inom etermedier, har medfört att dags- pressen som helhet nu möter allt större konkur- rens från andra medier. Såväl första- som andratidningarna möter en allt svårare konkur- rens på annonsmarknaden, även om andratid- ningarna drabbas hårdast. Som en följd av denna utveckling har diskus- sioner förts bl.a. om möjligheterna för tidnings- företag att samverka i nya former samt om möj- ligheterna för tidningsföretag att utvecklas till mer generella medieföretag eller mediehus med inriktning mot papperstidning i kombination med exempelvis Internet och etermedier. Sådana diskussioner fördes vid ett seminarium om presstödet i framtiden som Presstödsnämnden anordnade i april 2000. En del tidningsföretag har redan påbörjat satsningar på Internet, radio och TV och kan på så sätt konkurrera om annonsintäkter inom dessa medier. Detta gäller framför allt förstatidning- arna. Andratidningarna saknar dock ofta eko- nomiska resurser för nyinvesteringar och därmed ytterligare rationaliseringsmöjligheter. Regeringen avser att ge Presstödsnämnden i uppdrag att överväga möjligheter att stärka dags- tidningarnas förutsättningar att omstrukturera verksamheten med hänsyn till utvecklingen på medieområdet och den tekniska utvecklingen. Ersättning till tidningsföretag som ger ut radio- och kassettidningar bidrar till att synskadade och vissa andra grupper av funktionshindrade i hela landet får tillgång till innehållet i dagstidningar. Den tidigare bristen på taltidningar i Västsverige är i huvudsak täckt genom att tidningen Bohuslänningen har be- slutat starta utgivning. År 1999 gavs sammanlagt 88 dagstidningar ut som taltidningar (RATS- tidningar, radiotidningar respektive kassettid- ningar). Ersättningen är enligt regeringens be- dömning fortsatt viktigt. Radio och TV i allmänhetens tjänst Satsningarna på kvalitetsproduktion har inne- burit att SVT kunnat öka sina insatser kraftigt vad gäller bl.a. utläggningar av produktion, sam- produktioner och inköp av svenska program. Stödet har också gynnat SVT:s möjligheter att uppfylla sitt kulturansvar. Genom den satsning på förnyelse och ny digital teknik som riksdagen fattat beslut om hittills har public service-företagen kunnat delta aktivt i utvecklingen av ny teknik för såväl distri- bution som programverksamhet. Det är viktigt att den goda kvalitet som präglar public service- radion och public service-televisionen kan vid- makthållas även vid ett teknikskifte. Såväl tek- nikskiftet som ambitionerna att värna programkvaliteten kommer att kräva ytterligare resurser också i framtiden. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att särskilda medel skall utgå för detta ändamål också under år 2001. Digitala TV-sändningar För närvarande sänds digital marksänd TV i fem områden med sammanlagt omkring hälf- ten av landets befolkning. För närvarande finns ca 30 000 abonnenter och antalet växer med drygt 2 000 i veckan. Den digitala televisionen står nu inför sitt genombrott i Sverige. Det gäller för såväl satellit- sändningar och marksändningar som sändningar i kabel. En viktig förutsättning för de digitala mark- sändningarna är att publiken skall kunna ta del av alla program med en och samma tekniska utrustning. Användarna är inte låsta till t.ex. TV-kanaler som är knutna till en viss företags- grupp. Om olika distributionsformer konkurrerar får konsumenterna mera att välja på och vill- koren blir bättre. Det är angeläget att invå- narna i olika delar av landet under denna fas av utvecklingen kan välja mellan samtliga distri- butionsformer och inte är hänvisade enbart till mottagning via satellit eller kabel. Det är också väsentligt att TV-sändningar i allmänhetens tjänst når en vid spridning i alla distributions- kanaler. På så sätt underlättas nedläggningen av de analoga marksändningarna så att värde- fulla frekvensresurser kan frigöras för nya an- vändningar. Den parlamentariska Digital-TV-kommittén har föreslagit att digital marksänd TV skall få byggas ut i hela landet. Regeringen instämmer i kommitténs uppfattning och föreslår därför riksdagen att nuvarande begränsningar skall upphöra (se avsnitt om utbyggnad av digital marksänd TV). Skadligt medieinnehåll I strävandena att uppnå målet att motverka skad- ligt medieinnehåll fyller verksamheterna inom Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå och Våldsskildringsrådet en viktig roll. Granskningsnämnden för radio och TV bidrar till målet genom att bl.a. övervaka att innehållet i redan sända program överensstämmer med bestämmelserna om våldsskildringar och porno- grafi i radio- och TV-lagen. Samtliga filmer som visas på biograferna har granskats, godkänts och försett med ålders- gränser, alternativt blivit barntillåtna, av Statens biografbyrå. Därmed minskar risken för att barn och unga tar del av filminnehåll som de kan ta psykisk skada av. Granskningen får även effekter för videohandeln eftersom den övervägande delen av de videofilmer som hyrs ut dessförinnan visats på biograferna och försetts med ålders- gränser. Biografbyrån utövar också tillsyn över video- handeln. Genom byråns kontrollörer informeras butikerna om gällande lagstiftning, t.ex. vad gäl- ler otillåten utlämning och olaga våldsskildring, och verksamheten kan därför ha brottsförebyg- gande effekter. Ett särskilt uppsökande arbete bedrivs gentemot distributörer av pornografisk film i vars utbud videogram påträffats som bedömts som olaga våldsskildring. Vid miss- tankar om spridning av olaga våldsskildring rap- porterar Biografbyrån detta till Justitiekanslern. Genom dialog med mediebranscherna, fram- tagning av forskning samt informationsspridning till allmänhet, skolor och beslutsfattare bidrar verksamheten inom Våldsskildringsrådet till att skydda barn från skadligt medieinnehåll. I en medieutveckling präglad av globalisering och snabb teknikutveckling blir, vid sidan av natio- nell lagstiftning, de kunskapsspridande insat- serna för att förebygga skadeverkningar samt branschernas självsanerande insatser allt vikti- gare. 5.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen avseende myndig- heterna inom politikområdet. 5.8 Utbyggnad av digital marksänd TV Regeringens förslag: Digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet. Ärendet och dess beredning: Enligt riksdagens beslut (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/94:178) skall digital marksänd TV införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. I en första etapp skall sändningar inledas på ett begränsat antal orter i Sverige. Den parlamentariska Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06), som har i uppdrag att följa och utvärdera sändningarna under den första etap- pen, föreslog i maj 2000 att marksänd digital TV skall få byggas ut i hela landet. Förslaget har remissbehandlats. Digital-TV-kommitténs förslag: Riksdagen bör fatta beslut om att marksänd digital TV får byggas ut till rikstäckning. På sikt bör det digi- tala marknätet byggas ut till samma geografiska täckningsgrad som gäller för Sveriges Television i det analoga marknätet, dvs. till 99,8 procent. Digital-TV-kommittén har haft tillgång till en skrivelse från Teracom AB enligt vilken en befolkningstäckning på 98 procent skulle kunna uppnås vid halvårsskiftet 2002. Remissinstansernas synpunkter: Remissin- stanserna anser allmänt att digitaltekniken är överlägsen den analoga sändningstekniken och att en digitalisering av TV-sändningarna bör ske så snart som möjligt. Många remissinstanser för- ordar att det analoga marknätet snabbt avvecklas. När det gäller frågan om att nu bygga ut de digitala marksändningarna finns olika meningar. Bland de remissinstanser som stöder eller inte motsätter sig Digital-TV-kommitténs förslag finns Radio- och TV-verket, IT-kommissionen, NUTEK, Konkurrensverket, Canal +, Senda, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, TV 4 och Teracom. De remissinstanser som motsätter sig förslaget eller anser att ett beslut om utbyggnad bör dröja är Statskontoret, Post- och telestyrelsen, Industriförbundet, Näringslivets telekommitté, IT-företagen, Svenska kabel-TV- föreningen, Svenska tidningsutgivareföreningen, Stokab, Telia och Telenordia. Vissa av dessa remissinstanser anför att TV i framtiden bör sändas via tråd eller satellit och att markfrekven- ser bör användas för telekommunikationer. IT- företagen redovisar emellertid uppfattningen att det kommer att vara omöjligt att lägga ner de analoga sändningarna utan ett ersättningsalter- nativ i form av digitala marksändningar. Enligt Teracom finns inga praktiska svårig- heter att bygga ut sändarnätet till närmare 100 procents täckning. Post- och telestyrelsen förordar däremot en lägre täckningsgrad vid en eventuell utbyggnad. Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB anser att marknätet bör byggas ut till 98 procents täckning medan övriga delar av landet bör nås med satellit. Radio- och TV-verket, Senda och Teracom anser att även ett femte och sjätte sändarnät bör tas i bruk. Post- och telestyrelsen anser att en fre- kvensplaneringskonferens år 2005 bör avvaktas innan ställning tas till att bygga ut ytterligare sändarnät. Några remissinstanser tar upp olika konkur- rensfrågor. NUTEK påpekar att en snabb utbyggnad kan ge svenska företag konkurrens- fördelar. Post- och telestyrelsen och Svenska kabel- TV-föreningen uppmärksammar Teracoms starka ställning. Det gör också Konkurrensverket, som även betonar vikten av att konkurrenshinder och hinder för konsumenterna att få tillgång till nya tjänster elimineras. Radio- och TV-verket, Senda och Teracom framhåller att marksändningar innebär att konkurrensen ökar mellan olika dis- tributionsformer. Svenska tidningsutgivareföre- ningen anser att marknätet skulle gynnas om tidningsföretag fick tillstånd att bedriva sänd- ningar. Skälen för regeringens förslag: Det är ett viktigt demokratiskt krav att alla som bor i Sverige har tillgång till ett allsidigt TV-utbud. När TV-distributionen digitaliseras kan allmän- heten få tillgång till flera TV-program och även till olika nya tjänster som blir möjliga genom digitaltekniken. Det är också väsentligt att TV- sändningar i allmänhetens tjänst är lätt tillgäng- liga i alla distributionskanaler. Eftersom den digitala tekniken är mer frekvenssnål än den analoga kommer frekvenser att på sikt kunna fri- göras för nya användningar. Detta förutsätter givetvis att de analoga sändningarna först har upphört. Remissinstanserna anser allmänt att en digitalisering bör ske och att de analoga sänd- ningarna bör upphöra. För att de analoga sänd- ningarna skall kunna avvecklas krävs emellertid att det finns en fullgod ersättning så att alla invå- nare har minst lika goda möjligheter att ta emot TV-program som för närvarande. Det är angelä- get att allmänheten har möjlighet att välja distributionslösningar där användaren inte är låst till t.ex. TV-kanaler som är knutna till en viss företagsgrupp. Även om en betydande andel av de svenska hushållen kommer att kunna ta emot TV-program via kabel eller satellit i sina perma- nenta bostäder, bedömer regeringen, till skillnad från vissa remissinstanser, att endast sändningar i marknätet ger tillräckligt god tillgänglighet. Den digitala TV-distributionen står inför sitt genombrott i Sverige. Under de kommande åren förutses att antalet hushåll med utrustning för digital TV-mottagning kommer att öka kraftigt. Om olika distributionsformer konkurrerar får konsumenterna mera att välja på och villkoren blir bättre. Det är angeläget att invånarna i olika delar av landet under denna fas av utvecklingen kan välja mellan samtliga distributionsformer och inte är hänvisade enbart till mottagning via satellit eller kabel. På så sätt underlättas en senare nedläggning av de analoga marksändningarna. Om riksdag och regering skulle avvakta med ett beslut om utbyggnad skulle det innebära att allmänhetens allt större intresse endast kommer att kunna kanaliseras till satellit- eller kabeldistri- bution. Därmed skulle konkurrensen mellan olika distributionslösningar bli mindre. Dess- utom skulle tillfället att på sikt ersätta de analoga marksändningarna med stor sannolikhet gå för- lorat. Ett beslut om att digitala TV-sändningar i marknät skall få byggas ut till att omfatta hela landet bör därför fattas nu. Med hänsyn till vad som har anförts från Teracom AB bedömer regeringen att åtminstone 98 procents befolkningstäckning kommer att kunna uppnås under år 2002. 5.9 Budgetförslag 5.9.1 27:1 Statens biografbyrå Tabell 5.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 7 928 Anslags- sparande 393 2000 Anslag 8 214 Utgifts- prognos 8 607 2001 Förslag 9 172 2002 Beräknat 9 365 1 2003 Beräknat 9 571 2 1 Motsvarar 9 172 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 9 172 tkr i 2001 års prisnivå. Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och video- gram samt enligt förordningen (1990:994) med instruktion för Statens biografbyrå granska fil- mer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas även filmer och videogram för enskilt bruk. Biografbyrån fast- ställer åldersgränser och kan besluta om klipp och visningsförbud. Vidare utövar Biografbyrån tillsyn över video- grammarknaden och efterlevnaden av bestäm- melserna i 16 kap. 10 b och 10 c §§ brottsbalken om olaga våldsskildring och otillåten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bil- der. Biografbyrån skall enligt 16 kap. 19 § brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utlämning av teknisk upptagning. Biografbyråns anslagssparande beror i huvudsak på att en tjänst varit vakant under år 1999. Sparade medel beräknas förbrukas under år 2000 för att bl.a. finansiera ett projekt i sam med Riksarkivet för att bevara byråns äldsta arkiv- material. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1999 6 854 7 046 - 192 Prognos 2000 7 300 7 600 - 300 Budget 2001 7 300 7 200 100 För granskning av filmer och videogram tar Bio- grafbyrån ut avgifter som skall motsvara kostna- den för granskningsverksamheten. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubrik 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera intäkterna. Intäkterna har under tidigare år över- stigit kostnaderna för verksamheten. År 1998 var resultatet (intäkter minus kostnader) 1 882 000 kronor. Genom den sänkning av avgifterna som riksdagen beslutade om fr.o.m. den 1 januari 1999 har en bättre överensstämmelse mellan intäkter och kostnader åstadkommits. Under år 1999 var intäkterna från granskningen 6 854 000 kronor, medan kostnaderna var 7 046 000 kro- nor. Enligt Biografbyråns prognos beräknas granskningsintäkterna till 7,2 miljoner kronor under åren 2000 och 2001. Biografbyrån tar ut avgifter för yttranden i åtalsärenden, som också redovisas under inkomsttitel 2522. Avgiften fastställs av myndig- heten och uppgår till 525 kronor per videogram. Under år 1999 har dock inga yttranden lämnats varför såväl kostnader som intäkter för denna verksamhet uteblivit. Enligt Biografbyråns pro- gnos beräknas intäkterna från yttranden i åtals- ärenden uppgå till 100 000 kronor per år under 2000 och 2001. Regeringens överväganden Regeringen har under inledningen till politikom- rådet redovisat och bedömt resultaten inom Sta- tens biografbyrås verksamhetsområde. Nedan ges kompletterande resultatinformation. Under år 1999 har Biografbyrån fattat beslut i totalt 774 granskningsärenden, vilket är en ökning med 61 beslut jämfört med år 1998. Av dessa avsåg 461 långfilmer, vilket innebär bio- graffilmer och videofilmer som är 60 minuter eller längre. Av de granskade långfilmerna var 228 biograffilmer och 233 videofilmer. Video- filmerna är i allmänhet avsedda för uthyrning eller försäljning och omfattas därmed inte av granskningsplikten. Orsaken till att distributö- rerna väljer att frivilligt lämna in filmerna för granskning är att de därmed undgår risken att i efterhand åtalas för brottet olaga våldsskildring. Närmare 90 procent av de granskade video- filmerna var pornografiska. Utöver långfilmer avsåg beslutsärendena kortfilmer och trailers. Tio procent av de granskade långfilmerna fick visas för all publik, det vill säga även de minsta barnen utan vuxensällskap. Flertalet filmer åläggs dock någon form av restriktion, i allmänhet en åldersgräns. Klippingripanden gjordes i elva videogram, samtliga pornografiska. Inga klipp gjordes i biograffilmer. Ingen film, vare sig bio- graffilm eller videofilm, förbjöds. Antalet videogram som byrån yttrat sig över till JK har kraftigt varierat under de senaste åren. Verksamhetens omfattning är helt beroende av vilka beslag polisen gör. Under år 1999 begärde inte JK något yttrande. Året innan yttrade sig Biografbyrån i två åtalsärenden som omfattade sammanlagt 1 171 videogram. Enligt regeringen har Statens biografbyrå på ett tillfredsställande sätt utfört sina uppgifter. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvi- sas 9 172 000 kronor. Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 8 214 Pris- och löneomräkning + 958 Förslag 2001 9 172 5.9.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tabell 5.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 25 401 2000 Anslag 24 932 Utgifts- prognos 24 932 2001 Förslag 23 454 2002 Beräknat 23 885 1 2003 Beräknat 23 616 2 1 Motsvarar 23 454 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 23 454 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom AB har för rundradiosändningar i Stor- stockholmsområdet av finländska TV-program, de kostnader Sveriges Television AB har för till- handahållande och överföring av en svensk pro- gramkanal till Finland, de kostnader Comhem AB har för tillhandahållande av den finländska programkanalen till kabelnät på ett antal orter i Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kost- nader i samband med utsändning av den fin- ländska programkanalen i Sverige. De sist- nämnda kostnaderna baserar sig på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede som företräder vissa rättighetshavarorganisationer. Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland ansvarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överför- ingen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt ansvarar Sverige för kostna- derna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk pro- gramkanal till Finland. Utsändningen av finländska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 16 december 1999 meddelat Sverigefinska Riksförbundet till- stånd att bedriva sådana sändningar under år 2000. Regeringens överväganden Finlands-TV har under år 1999 distribuerats till 26 orter i Sverige enligt avtal mellan Kultur- departementet och Comhem AB. Dessa orter har en potential av drygt en miljon hushåll vilket motsvarar över 2,5 miljoner möjliga tittare. Mot- svarande kanal, SVT EUROPA, sänder i södra Finland och har där en potential av drygt 700 000 hushåll, eller omkring 1,7 miljoner möjliga titta- re. Regeringen bedömer att verksamheten med vidaresändning av en finsk programkanal i Sverige har genomförts på ett tillfredsställande sätt under år 1999. Systemet med rundradiosändningar av den finländska programkanalen över Storstock- holmsområdet och tillhandahållande av pro- gramkanalen för kabeldistribution på ett antal orter i Sverige bör bibehållas tills vidare. Comhem AB redovisar i sitt budgetunderlag ett lägre medelsbehov för år 2001 beroende på bil- ligare teknik och effektivare distribution. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 23 454 000 kronor. De medel som frigörs genom minskat resursbehov föreslås användas för omprioriteringar inom medieområdet. Tabell 5.6 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 24 932 Prisomräkning +292 Minskat resursbehov -1 770 Förslag 2001 23 454 5.9.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tabell 5.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 742 Anslags- sparande 80 2000 Anslag 821 Utgifts- prognos 713 2001 Förslag 821 2002 Beräknat 821 2003 Beräknat 821 Under anslaget anvisas medel för svensk med- verkan i Audiovisuella Eureka och Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Syftet med Audiovisuella Eurekas verksamhet är att stärka den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och underlätta sam- arbete mellan EU-länder och de deltagande länder som inte är medlemmar i EU. Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om den europeiska film-, TV- och videoindustrin. Observatoriet driver dessutom ett utvecklingsarbete i syfte att skapa jämförbar europeisk statistik på det audio- visuella området. Under hösten 1999 fattades beslut om Audio- visuella Eurekas fortsatta verksamhet. I en ny deklaration beslutades att mandatet skulle för- längas i fyra år med möjlighet att utvärdera verk- samheten efter ett år. Under hösten 1999 fatta- des också beslut om legal grund för Europeiska kommissionens fortsatta deltagande i Observa- toriet. Avgiften för år 2000 till Eureka och Obser- vatoriet uppgår till sammanlagt 713 000 kronor. Regeringen har beslutat om indragning av anslagssparandet. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 821 000 kronor. 5.9.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tabell 5.8 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 1 252 2000 Anslag 1 264 Utgifts- prognos 1 264 2001 Förslag 1 288 2002 Beräknat 1 312 1 2003 Beräknat 1 339 2 1 Motsvarar 1 288 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 288 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordi- com-Sverige (Nordicom) vid Göteborgs univer- sitet för information om forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik m.m. Regeringens överväganden Nordicom har under år 1999 fortsatt sitt arbete med att utarbeta mediestatistik och att sprida information och kunskap om medier och kom- munikation utifrån den forskning som bedrivs på området. Från och med år 1998 svarar Nordicom för grundläggande dokumentation av ägarförhållan- den i svenska massmedier. Regeringen bedömer att verksamheten vid Nordicom utgör en viktig resurs för samman- ställning och spridning av lättillgänglig informa- tion om forskning om medier och kommunika- tion. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 1 288 000 kronor. Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 1 264 Pris- och löneomräkning + 24 Förslag 2001 1 288 5.9.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst Inledning År 1999 var det tredje året av den nuvarande till- ståndsperioden för radio- och TV-företagen i allmänhetens tjänst (public service) - Sveriges Radio AB (SR) (inkl. Radio Sweden), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildnings- radio AB (UR). Enligt riksdagens beslut den 11 juni 1996 om riktlinjer för en radio och TV i all- mänhetens tjänst (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297) skall public service-företagen, inklusive dotterbolag, under tillståndsperioden finansieras i huvudsak med TV-avgifter som riksdagen anvisar från rund- radiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Även Granskningsnämnden för radio och TV skall delvis finansieras med TV-avgiftsmedel. Riksdagsbeslutet innebär vidare att medelstill- delningen till public service-företagen, liksom tidigare, skall värdesäkras enligt ett särskilt kom- pensationsindex som fastställs av regeringen. De tre programföretagen har i mars 2000 läm- nat redovisningar för hur public service- uppdraget uppfyllts. Redovisningarna gäller verksamhetsåret 1999 och utgår från tillstånds- villkor, anslagsvillkor och i förekommande fall företagens egna måldokument. Syftet med redo- visningarna är bl.a. att ge staten underlag inför kommande tillståndsperioder, skärpa företagens fokus på hur uppdraget uppfyllts samt att ge all- mänheten information om hur TV-avgiftsmed- len används och på så sätt stimulera till offentlig debatt. Granskningsnämnden för radio och TV har granskat public service-redovisningarna från SVT, SR och UR för åren 1997–1999. Nämndens uppdrag är att göra en bedömning av om före- tagens redovisningar ger staten och allmänheten ett tillräckligt underlag. Granskningen visar att informationsvärdet i rapporterna har ökat under dessa år. Granskningsnämnden har dock fort- farande vissa synpunkter på företagens redovis- ningar, bl. a. efterlyser man förtydliganden och kompletteringar av vissa uppgifter. Vid sidan av den ordinarie medelstilldelningen har public service-företagen även fått ytterligare medel för särskilda ändamål. Det gäller dels medel för teknisk förnyelse, dels särskilda medel för kvalitetsproduktion. SVT har tilldelats medel för digitala sänd- ningar åren 1997–1999 med sammanlagt 184,5 miljoner kronor. Vid 1998 års utgång hade man förbrukat ca 40 miljoner kronor av de tilldelade medlen. Under år 1999 förbrukades ytterligare ca 99 miljoner kronor. Huvuddelen av denna medelsförbrukning avser driftskostnader för nyhets- och aktualitetskanalen SVT24 och investeringar och driftskostnader för de fem regionala digitala kanalerna. Under år 1999 började SVT sända SVT1 och SVT2 över det digitala nätet. Vidare startades SVT24 och fem regionala kanaler. Under åren 2000 och 2001 bedömer SVT att kostnaderna för distributionen kommer att öka i takt med att antalet använda digital-TV-boxar ökar. Driftskostnaderna beräk- nas kunna sänkas genom samordning och inte- grering med den övriga verksamheten. Under den tid som parallellsändningar måste upprätt- hållas anser SVT det vara nödvändigt att före- taget erhåller särskild medelstilldelning för att kunna fortsätta den digitala verksamheten på nuvarande nivå. SVT bedömer att denna sär- skilda medelstilldelning bör vara lika stor för år 2001 som för år 2000 (i 1998 års prisläge). År 1999 tilldelades SVT 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad programverksamhet av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. Enligt SVT har knappt hälften av medlen använts till dokumentärer, en tredje- del till drama eller långfilm och resterande medel till program för barn och ungdom. SR har erhållit sammanlagt 142 miljoner kro- nor för digitala sändningar åren 1997–1999 varav 35,24 miljoner kronor tilldelats bolaget för år 1999. Enligt SR:s egna beräkningar uppgår den hittills planlagda reella kostnaden i genomsnitt till 54,3 miljoner kronor per år. SR yrkar samma medelsnivå för digitala program och tjänster för år 2001 som för år 2000 (34,67 miljoner kronor i 1998 års prisläge). SR begär därutöver ett medelstillskott på sammanlagt 40 miljoner kro- nor för en satsning på kvalitet. UR har erhållit sammanlagt 14,3 miljoner kronor för förnyelse och satsning på digitala sändningar för åren 1997–1999. UR har för år 2000 tilldelats 4,76 miljoner kronor för särskilda satsningar på digital teknik. UR hemställer om att summan för satsningar på digital teknik skall vara lika stor år 2001 som år 2000 (1998 års pris- läge). Medelsberäkning för år 2001 Tabell 5.10 Ordinarie medelstilldelning Miljoner kronor i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex Sveriges Television 3 209,3 60,57% Sveriges Radio 1 836,9 34,67% Sveriges Utbilningsradio 252,3 4,76% Totalt 5 298,5 100% Dövas TV 17,6 (2000 års prisläge) Radio Sweden 40,3 Tabell 5.11 Särskilda medel Miljoner kronor i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex Sveriges Television 27,3 Sveriges Radio 15,6 Sveriges Utbildningsradio 2,1 Totalt 45,0 Sveriges Television (programproduktion) 75 Sveriges Radio (mångfald och kvalitet) 5 För år 2000 tilldelades de tre public service- företagen totalt enligt den ordinarie medelstill- delningen 5 097,6 miljoner kronor (i 1997 års prisläge). Det senast kända kompensationsindex gäller år 1998 varför medelstilldelningen för år 2001 skall ske i 1998 års prisläge. Regeringen föreslår en total medelstilldelning för år 2001 på 5 298,5 miljoner kronor (i 1998 års prisläge). Kompensationsindex innebär att företagen får en uppräkning av anslagen varje år. Index är baserat på utvecklingen av priser och löner. Definitivt index för ett år meddelas först nio månader efter årets utgång, p.g.a. sammansättningen av index. Därför sker en eftersläpning av uppräkningen av bolagens medelstilldelning. Fördelningsnyckeln mellan SVT, SR och UR ändrades senast genom riksdagens beslut om medelstilldelning för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten för år 1997. Den bör behållas oförändrad även år 2001. Program- företagen bör även i fortsättningen i samförstånd kunna justera fördelningen om bolagen exem- pelvis kommer överens om att omfördela ansva- ret för vissa gemensamma funktioner. Regeringen föreslår därför att de samlade medlen för år 2001 fördelas med 3 209,3 miljoner kronor (60,57 procent) till SVT, med 1 836,9 miljoner kronor (34,67 procent) till SR och med 252,3 miljoner kronor (4,76 procent) till UR. I enlighet med riksdagens beslut om riktlinjer för public service-verksamheten skall även Radio Swedens medelstilldelning räknas upp med kompensationsindex. För år 2000 tilldelades Radio Sweden 38,8 miljoner kronor (i 1997 års prisläge). Regeringen föreslår att Radio Sweden för år 2001 tilldelas 40,3 miljoner kronor (i 1998 års prisläge). För år 2000 tilldelades SVT 17 615 000 kronor (i 2000 års prisläge) från rundradiokontot för programverksamhet för döva. Regeringen föreslår att Dövas TV inom SVT även för år 2001 tilldelas 17 615 000 kronor (i 2000 års prisläge). Granskningsnämnden för radio och TV skall enligt riksdagens beslut om riktlinjer för public service-verksamheten, delvis finansieras över statsbudgeten och delvis med medel från rund- radiokontot som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag om medelstill- delning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsområde 1, anslaget 27:5. Nämndens totala anslag för år 2001 föreslås uppgå till 8 164 000 kronor. Regeringen föreslår att 5 552 000 kronor skall anvisas från rundradiokontot till statsbud- getens inkomstsida. Särskilda medel för förnyelse I budgetpropositionen för år 1999 föreslog rege- ringen att public service-företagen skulle tilldelas särskilda medel för satsning på förnyelse. Medlen avsåg såväl satsningar på ny distributionsteknik som möjligheter att vidareutveckla programfor- mer och starta nya programkanaler. Riksdagen fattade den 9 december 1998 beslut med anled- ning av regeringens förslag (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17 avsnitt 12.6, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Beslutet innebär att public service-företagen skall tilldelas särskilda medel om 245 miljoner kronor (i 1998 års prisläge) för åren 1999–2001. Medlen skall enligt beslutet för- delas med 100 miljoner kronor år 1999, 100 miljoner kronor år 2000 och 45 miljoner kronor år 2001. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att en särskild medelstilldelning för förnyelse till SVT, SR och UR utgår med 45 miljoner kronor (i 1998 års prisläge) för år 2001. Medlen skall fördelas med 60,57 procent till SVT, 34,67 pro- cent till SR och 4,76 procent till UR. De särskilda medel som regeringen föreslår skall särredovisas i företagens redovisning till regeringen om medelsanvändningen. Särskilda medel för kvalificerad produktion av TV-program Riksdagen fattade den 9 juni 1998 beslut om tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1998 (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr 1997/98:317). I beslutet ingår att SVT fr.o.m. den 1 juli 1998 skall få ett nytt årligt stöd ur rundradiokontot på 75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge) för särskilt kvalificerad program- produktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. I budgetpro- positionen för år 1999 gjorde regeringen vissa kompletteringar angående medlens användning (prop. 1998/99:1 utg. omr. 17 avsnitt 12.6, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Regeringen föreslår mot denna bakgrund att medelstilldel- ningen till SVT även för år 2001 ökas med 75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge) för särskilt kvalificerad programproduktion. Syftet med satsningen är att SVT:s ambitions- nivå för produktion av kvalitetsprogram skall höjas. Regeringen utgår därför från att SVT inte avser att minska de ordinarie resurserna för kostnadskrävande kvalitetsproduktion utan att medelsförstärkningen innebär att SVT kan höja ambitionsnivån då det gäller produktionen av kvalitetsprogram (se även 1997/98:KrU5y) De medel som regeringen föreslår skall sär- redovisas i SVT:s årliga redovisning till rege- ringen om medelstilldelningen. Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios programutbud Riksdagen fattade den 10 december 1999 beslut med anledning av regeringens förslag i budget- propositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, utg. omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). I beslutet ingår att Sveriges Radio skall tilldelas ett medelstillskott ur rundradio- kontot på 15 miljoner kronor (i 1998 års pris- läge) fördelat med 10 miljoner kronor år 2000 och 5 miljoner kronor år 2001. Regeringen före- slår mot denna bakgrund att medelstilldelningen till SR för år 2001 ökas med 5 miljoner kronor (i 1998 års prisläge) för att värna mångfalden och kvaliteten i programutbudet. De särskilda med- len skall i hög grad användas till att skapa ytterli- gare förutsättningar för ökad medverkan av utomstående i programverksamheten. De medel som regeringen föreslår skall särredovisas i Sveriges Radios årliga redovisning till regeringen om medelsanvändningen. TV-avgiften och rundradiokontot Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 24 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2001. Skälen för regeringens förslag: En avgörande faktor för rundradiokontots resultat är utveck- lingen av det särskilda kompensationsindexet för public service-företagen. Intäkterna på kontot påverkas bl.a. av utvecklingen av antalet TV- avgiftsbetalare samt storleken på TV-avgiften. Antalet registrerade TV-avgifter hos Radio- tjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick år 1999 till i genomsnitt 3 344 000 stycken. Betalningseffek- tiviteten definierad som det totala antalet inbe- talningar i förhållande till fakturerade TV-avgif- ter ligger på 97,5 procent. Rundradiorörelsens resultat för år 1999 uppgår till 48 miljoner kro- nor vilket är en försämring med 130,3 miljoner kronor jämfört med 1998. Det ackumulerade resultatet på kontot uppgick vid utgången av år 1999 till 438,5 miljoner kronor. För närvarande är TV-avgiften 1 644 kronor per år eller 411 kronor för en tremånadersperiod. SVT, i samråd med SR, UR och RIKAB, har föreslagit att TV-avgiften höjs med 60 kronor år 2001. Regeringen har vid sina beräkningar utgått från att kompensationsindex under år 2000 inte kommer att öka med mer än 2,3 procent och att antalet avgiftsbetalare blir oförändrat. Rege- ringen har även beaktat att de inbetalningar som Teracom AB gjort på rundradiokontot sedan 1993 som ersättning för övertagande av investe- ringar, upphör under år 2000. Regeringen föreslår att TV-avgiften höjs med 24 kronor till 1 668 kronor per helår fr. o. m. den 1 januari 2001. Regeringens förslag om TV- avgiften förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att regeringen inte ansett det nödvän- digt att, utöver kontakter med SVT, inhämta ytterligare upplysningar i ärendet. Förslag till lag om sådan ändring redovisas under avsnitt 2 Lagförslag. Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser rege- ringen att lagändringen inte är av sådan beskaf- fenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas. 6 Politikområde 29 Ungdomspolitik 6.1 Omfattning Den svenska ungdomspolitiken är sektorsöver- gripande och omfattar alla de samhälleliga beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdo- mar. Ungdomspolitiken berör och berörs av en lång rad andra politikområden. Uppföljningen av ungdomspolitiken samordnas av Ungdomsstyrelsen. Inom det ungdoms- politiska området finns anslagen Ungdoms- styrelsen och Bidrag till nationell och inter- nationell ungdomsverksamhet. 6.2 6.2 Utgiftsutveckling Tabell 29.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 1999 Anslag 2000 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 29:1 Ungdomsstyrelsen 13,9 15,6 15,5 16,8 18,2 18,6 29:2 Bidrag till nationell och internationell ung- domsverksamhet m.m. 98,2 94,9 96,0 89,9 88,9 88,9 Äldre anslag: 1995/95: 11D2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. 0,2 Totalt för politikområde 29 Ungdomspolitik 112,4 110,5 111,5 106,7 107,1 107,5 6.3 Mål Riksdagen har beslutat om följande mål för den nationella ungdomspolitiken (prop. 1998/99:115, bet. 1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:53). Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv, ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet och ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. Dessa mål ingår i en målstruktur som dess- utom består av delmål som beslutas av rege- ringen samt goda exempel som skall illustrera olika former av konkret verksamhet som bidrar till att ungdomspolitikens mål uppnås. Under budgetåret 1999 var målet för ung- domsfrågorna att främja goda levnadsvillkor för ungdomar samt att stärka ungdomars delaktighet i samhällsutvecklingen (prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). 6.4 Politikens inriktning Vid årsskiftet 1999–2000 fanns i Sverige drygt en miljon ungdomar i åldrarna 15–24 år. Ungdoms- gruppen kommer att minska något under de närmaste åren för att därefter öka kraftigt. Ungdomar betraktas i många sammanhang som en grupp med liknande intressen och förutsättningar. Det finns dock mycket som skiljer ungdomar åt, bl.a. kön, klass, etnicitet, och bostadsort, vilket innebär skilda levnadsför- hållanden. I planeringen av olika insatser och åt- gärder inom ungdomspolitiken är det viktigt att anlägga ett könsperspektiv. Regeringen menar att de olikheter som är re- sultatet av den ökande kulturella och etniska mångfalden bidrar till en dynamisk samhällsut- veckling. Samtidigt ser regeringen med oro på den svaga framtidstro som finns hos vissa grup- per av ungdomar. Många ungdomars liv präglas av att de har svårt att etablera sig i samhällslivet. På grund av långa utbildningstider och svårigheter att få arbete och bostad upplevs det av många ung- domar som om tidpunkten då de blir vuxna för- skjuts. Att ha arbete, en egen bostad och en egen ekonomi leder till självständighet gentemot för- äldrar, andra vuxna och samhällets institutioner. Det är i flera avseenden detta som kännetecknar vuxenblivandet. Politiken bör därför underlätta för ungdomar att successivt uppnå den självstän- dighet som kännetecknar vuxnas liv. Att vara ung är inte bara en väg till att bli vuxen utan också i sig en del av livet. Därför skall ungdomar ha möjlighet till inflytande över såväl den generella samhällsutvecklingen som över beslut som rör ungdomarnas egna liv. Det är viktigt att samhället också förmår möta ung- domars önskemål om nya, mer direkta former för inflytande och delaktighet. Ungdomarnas demokratiska engagemang bör på olika sätt uppmuntras av skolan. Det statliga stödet till ungdomsorganisatio- nerna utgör en viktig del av ungdomspolitiken då det är ett konkret sätt att stödja ungdomars eget engagemang och möjligheter till inflytande. Många ungdomar har en stark drivkraft som gör dem till goda entreprenörer. En viktig upp- gift för samhället är att ta till vara denna kraft av entreprenörskap och uppmuntra dess positiva utveckling. Ungdomar möter i dag helt andra krav på utbildning än tidigare. Ett allt mer för- änderligt samhälle ställer högre och delvis nya krav på kompetens. Skolans arbetssätt måste bidra till att utveckla elevernas förmåga att lära sig och förse dem med de verktyg som behövs för att kunna skaffa nya kunskaper när behov uppstår. Särskilt nya branscher som upplevelse- industrin och IT-branschen ställer helt nya krav på kunnande och flexibilitet. Sverige har under de senaste åren medverkat till att utveckla det internationella samarbetet på ungdomsområdet. Sverige har varit drivande för att stärka samarbetet mellan ungdomar i Öster- sjöländerna samt har verkat för ett ökat sam- arbete i ungdomsfrågor inom Barentsregionen. Inom EU pågår för närvarande en hög aktivitet på ungdomsområdet, bl.a. förbereds en vitbok om ungdomspolitik. Inom EU-samarbetet för ungdomsfrågor betonar Sverige vikten av ung- domars inflytande inom unionen och att ung- domars egna initiativ tas till vara. Vidare frågor som rör ungdomars arbetsmarknad, ungdoms- utbyten och ungdomar som idag av olika skäl inte använder sig av EU:s förmåner skall upp- märksammas. Under det svenska ordförande- skapet i EU första halvåret 2001 kommer rege- ringen att anordna ett seminarium om ung- domars villkor i Europa. 6.5 Insatser 6.5.1 Statliga insatser inom politik- området Regeringen överlämnade propositionen, På ung- domars villkor Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro (prop. 1998/99:115), till riksdagen i maj 1999. Riksdagen fattade den 1 december 1999 beslut om propositionen och därmed om en nationell ungdomspolitik som bygger på tre övergripande mål för ungdomspo- litiken samt en sammanhållen målstruktur för denna (bet. 1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:53). Därmed fastställdes en ny sektorsövergripande och målstyrd ungdomspo- litik. Effekterna av de insatser som genomförs med anknytning till ungdomspolitiken kommer att följas upp och analyseras sektorsövergripande. Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 16 december 1999 om 41 delmål kopplade till en lång rad politikområden. Delmålen har konkreti- serats i bl.a. verksamhetsmål, återrapporterings- krav och uppdrag i regleringsbrev till ett antal myndigheter. Dessa myndigheter kommer att återrapportera resultatet till Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen kommer, årligen fr.o.m. våren 2001, att till regeringen redovisa en sam- manställning av hur mål och delmål uppfyllts utifrån de redovisningar m.m. som myndigheten samlat in. Dessutom skall Ungdomsstyrelsen vart fjärde år till regeringen lämna en fördjupad analys av ungas levnadsförhållanden i förhållande till målen för den nationella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen har under år 2000 verkat för att bygga upp ett system för kontinuerlig uppföljning av målen för den nationella ungdomspolitiken liksom ett system för upp- följning av ungdomspolitiken i kommunerna, bl.a. genom ett nätverk av externa utvärderare. Ungdomsstyrelsen har också under året redo- visat ett uppdrag avseende en metod för att identifiera, presentera och sprida goda exempel. I syfte att stimulera kommunernas planering och genomförande av en genomtänkt ung- domspolitik utser Ungdomsstyrelsen årligen Årets Ungdomskommun. År 1999 fick Ludvika kommun denna utmärkelse. Regeringen inrättade 1999 Ungdomsdele- gationen (Ku 1999:05), vars syfte är att utgöra ett stöd för regeringen i genomförandet och upp- följningen av den nationella ungdomspolitiken. Delegationen har bl.a. arbetat med frågor kring ungas utanförskap, ungas möjlighet till infly- tande samt hur man kan understödja ungas entreprenörskap. För att därutöver skapa möj- ligheter till dialog mellan regeringen och unga har det under såväl 1999 som 2000 genomförts ett Ungdomsforum. Ett nytt Ungdomsforum kommer att genomföras år 2001. Ungdomar besitter ofta specifik kompetens, som bygger på erfarenheten av att vara ung i dagens samhälle, som äldre generationer saknar. Det är därför angeläget att ungdomars med- verkan inte koncentreras enbart till de områden som är att betrakta som specifik ungdomspolitik. Det är bl.a. av denna anledning viktigt att öka ungdomars representation i offentliga besluts- organ. Regeringen eftersträvar att förbättra åldersspridningen i centrala myndigheters styrelser och de statliga kommittéerna. Som aviserats i propositionen På ungdomars villkor har ett utredningsarbete genomförts om ungdomars möjlighet till inflytande och del- aktighet i såväl sina egna miljöer som i politiska sammanhang. Utredningsarbetet har genomförts av Ungdomarnas Demokratikommission. I juni 2000 presenterades slutrapporten, vari bl.a. kon- stateras att 97 procent av Sveriges unga anser att det är viktigt att unga människor deltar i och på- verkar debatten om och planeringen av samhäl- let. Samtidigt anser två av tre att de har små möj- ligheter att göra det. För att föryngra politiken föreslår kommissionen bl.a. sänkt rösträttsålder och att skolan på ett bättre sätt tränar unga människor i demokrati. Man vill också förbättra ungas inflytande i internationella sammanhang samt uppmuntra ung medieproduktion. Slutrap- porten remissbehandlas för närvarande. För att belysa ungdomars kunskaper och attityder i demokratifrågor genomförs projektet Ung i demokratin, som leds av Skolverket med stöd av Statskontoret. Syftet är även att belysa skolans roll i att fostra barn och ungdomar i demokratisk anda. Projektet ingår i en omfat- tande internationell utvärdering av ungdomars demokratiska kompetens (IEA Civic Education Study). Den svenska delen av projektet kom- pletteras med en särskild studie av ungdomar som befinner sig utanför skolan, vilken genom- förs av Ungdomsstyrelsen. Denna studie skall redovisas under våren 2001. Ungdomars möjligheter till utbildning, arbete och bostäder är centrala områden för att för- verkliga målen för den nationella ungdomspoliti- ken. Inom utbildningspolitiken prioriteras frågor om skolans kvalitet och ungas inflytande. Rege- ringen verkar för att öka ungas möjlighet att på- verka i skolan. Erfarenheter från den pågående försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan sprids och skolval och elevrådsarbete uppmuntras i skolorna. Ett kontinuerligt arbete pågår för att förbättra skolans kvalitet samt minska antalet avhopp från gymnasieskolan. Antalet antag- ningsplatser i högskolan har byggts ut i syfte att fler unga skall beredas plats inom högskolan. Arbetsmarknadssituationen för ungdomar har förbättrats under de senaste åren. Alltför många unga har dock fortfarande svårt att få arbete. Den kommunala utvecklingsgarantin är en insats gentemot arbetslösa ungdomar som syftar till att kommunerna skall erbjuda långtidsarbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år en aktiverande och kompetensutvecklande verksamhet. För att för- bättra ungdomars möjligheter på arbetsmarkna- den har Ungdomsstyrelsen på regeringens upp- drag bistått kommunerna i arbetet med att utveckla former och innehåll i den kommunala utvecklingsgarantin och liknande åtgärder. För att förbättra ungdomars möjligheter att flytta hemifrån har regeringen tagit beslut om ett särskilt investeringsbidrag för studentlägenheter, men fortfarande kvarstår stora problem för ungdomar som inte studerar. Huvudansvaret för bostadsförsörjningen ligger på de enskilda kommunerna. På uppdrag från regeringen tog Boverket fram rapporten Bostad sökes (dnr In98/1116/IFU) i vilken presenteras en mängd olika idéer om bostäder för unga som finns ute i kommunerna. Även i fortsättningen bör ett aktivt arbete be- drivas för att sprida de goda exempel som finns på området. Inom ramen för Europarådets samarbete på ungdomsområdet genomfördes under 1998– 1999 en internationell utvärdering av svensk ung- domspolitik. På regeringens uppdrag utarbetade Ungdomsstyrelsen en nationell rapport som un- derlag för denna bedömning. Ett länderförhör genomfördes i Budapest den 14 oktober 1999, vid vilket den svenska delegationen fick möjlig- het att besvara frågor och informera om den framtida svenska ungdomspolitiken. Regeringen har haft en aktiv roll i ungdoms- frågornas beredning inom EU. Aktiviteten inom ungdomsområdet har ökat markant de senaste åren. Regeringens insatser har bl.a. koncentrerats till framtagandet av det nya EU-programmet Ungdom som antogs under våren 2000 samt deltagandet i förberedelsearbetet inför den pla- nerade vitboken om ungdomspolitik. Det nya EU-programmet Ungdom innebär att omkring 12 miljoner kronor av EU-medel kommer att fördelas till olika ungdomsverksamheter i Sverige för europeiska samverkansprojekt av olika slag. Ungdomsstyrelsen är utsett till nationellt kontor för programmet och kommer därmed att svara för fördelning av medlen samt kontakter och koordinering med övriga länder. Regeringen ger också Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) stöd för nationell och internationell ungdomsverksamhet. Därutöver har särskilda medel avsatts till LSU för att öka ungdomars delaktighet i europeiskt samarbete. Ungdomsstyrelsen presenterade i mars 2000 utvärderingsrapporten Stöd till svensk ung- domsforskning (dnr Ku2000/1201/IFU) av vilken framgår att ungdomsforskningen haft en positiv utveckling under de senaste åren. 6.5.2 Övriga insatser Av stor betydelse för politikområdet är även de insatser som görs av kommuner och landsting. Detta gäller inte minst ungdomars möjligheter till eget boende samt till meningsfulla fritidsakti- viteter och träffpunkter. Regeringen har avsatt särskilda medel ur All- männa arvsfonden till Ungdomsstyrelsen för stöd till en rad olika utvecklingsprojekt. Bland dessa kan särskilt nämnas stöd till projekt som stimulerar förnyelse av mötesplatser, träff- punkter och annan fritidsverksamhet för ung- domar, stöd till projekt som syftar till att ut- veckla ungdomars egen organisering samt stöd till projekt för att stimulera utvecklingen av ung- domars egna kulturverksamheter. Därutöver har Ungdomsstyrelsen bl.a. gett stöd till projekt, som syftar till att öka samordningen av insatser för utsatta ungdomar i ett antal små och medel- stora kommuner eller kommundelar, att stärka flickors fritidsverksamhet och att synliggöra ungas visioner inför 2000-talet. Regeringen har vidare avsatt särskilda medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling av ung- domsföreningars lokala insatser mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. En viktig förstärkning av det statliga bidraget till ungdomsorganisationerna utgörs av medel från AB Svenska Spels värdeautomatspel. Av AB Svenska Spels överskott från värdeautomatspel har Ungdomsstyrelsen under år 2000 fått 23,3 miljoner kronor att fördela till barn- och ung- domsorganisationernas lokala verksamheter. Ungdomsstyrelsen har i en särskild skrivelse (dnr Ku 2000/977/IFU) föreslagit att 90 procent av medlen skall fördelas till den lokala verksam- heten i de statsbidragsrättigade ungdomsorgani- sationerna och att dessa medel skall fördelas i december i samband med fördelningen av grundbidrag för år 2001. Resterande 10 procent föreslås avsättas till nya ungdomsföreningar och verksamhetsformer och fördelas löpande under åren 2000 och 2001. Regeringen delar Ungdomsstyrelsens bedöm- ning, att medlen bör fördelas för kommande år, och anser att Ungdomsstyrelsens förslag även i övrigt innebär en lämplig avvägning. Eftersom dessa resurser till lokal barn- och ungdomsverk- samhet också kommer att öka under kommande år avser regeringen att noggrant följa frågan. 6.6 Resultatbedömning 6.6.1 Resultat De övergripande målen för ungdomspolitiken har under de senaste åren varit att främja goda uppväxtvillkor för unga samt att verka för att unga människor görs delaktiga i samhällsutveck- lingen. De tre nya målen för den nationella ung- domspolitiken gäller från och med 2000 och är följande 1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till in- flytande och delaktighet. 3. Ungdomars engagemang, skapande för- måga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. Inom ramen för ett nytt initiativ med ung- domspolitiska länderförhör har Europarådet låtit en internationell expertgrupp utvärdera svensk ungdomspolitik. Expertgruppen har presenterat sin bedömning i rapporten Svensk ungdomspo- litik – En internationell bedömning gjord av Europarådet (dnr Ku1999/3255/IFU). Expert- gruppen anser att kritiska frågor i den svenska ungdomspolitiken bl.a. är länens svaga ställning, den kluvna roll som LSU har samt den gällande ordningen som innebär att statsbidragen priori- terar organiserade ungdomar. I rapporten pekas också på att ungdomars inflytande i skolan är begränsat samt att det saknas möjligheter för ungdomar att bo för sig själva. I rapporten rekommenderas Sverige att utvärdera sina ung- domspolitiska åtgärder inte endast nationellt utan också i ett europeiskt perspektiv. Arbetslösheten har under det senaste året minskat bland ungdomar framför allt beroende på en allmänt minskad arbetslöshet. Särskilt har antalet långtidsarbetslösa ungdomar minskat. I maj 2000 var totalt 25 595 ungdomar i åldern 18– 24 år arbetslösa jämfört med 32 226 arbetslösa ungdomar i maj 1999. Ungdomar har svårigheter att finna en egen bostad. Särskilt i storstäderna flyttar ungdomar sent från föräldrahemmet. Åtgärder har vidtagits för att stimulera tillgången på studentbostäder, bl.a. mot bakgrund av att avsaknad av bostad innebär ett hinder för många att sätta i gång med högskolestudier. Även ungdomar som inte stu- derar har problem att finna en egen bostad åt- minstone i mer tätbebyggda områden. Inom högskolan har antalet antagningsplatser byggts ut för att ytterligare utöka antalet hög- skolestuderande. Antalet yngre studerande har dock inte ökat under de senaste åren. För närva- rande är 24 procent av befolkningen i åldern 21– 24 år högskolestuderande. Utbyggnaden av hög- skolan bidrar till att rekrytera nya grupper. Det är dock vanligast att ungdomar vars föräldrar själva bedrivit eftergymnasiala studier fortsätter till högskolan vilket medför att den sociala sned- rekryteringen till högskolan kvarstår. Elevinflytandet i skolan varierar. Den kunskap som i dag finns gäller främst det formaliserade inflytandet. Enligt Statens skolverks attityd- undersökning från 1997 beträffande grundskolan och gymnasieskolan ser sig eleverna ha störst in- flytande över vilka arbetssätt de använder, medan möjligheterna att påverka sin situation i skolan och att planera undervisningens innehåll upplevs som mindre. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande tas i alltför liten grad till vara som en resurs inom olika samhällsområden. Kartläggningar av antalet ungdomar som har kommunala förtroendeuppdrag och uppdrag i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer visar att representationen av unga i åldern 18 till 30 år är mycket låg i förhållande till de ungas an- del av befolkningen. Regeringen följer utveck- lingen av ålderssammansättningen i statliga stra- tegiska organ genom att årligen göra en kartläggning av ålderssammansättningen liksom könssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet. Ungas engagemang tas inte heller till vara i kommunpolitiken. Unga mellan 18 och 30 år har 6 procent av de kommunala förtroendeupp- dragen efter valet år 1998. Gruppens andel av den valbara befolkningen utgör dock hela 19 procent. Fyrtiotalisterna dominerar inom kommunal- politiken; 34 procent av uppdragen innehas av personer mellan 50 och 59 år. Ungdomsstyrelsens värderingsstudie från 1998 visar att 60 procent av unga människor mellan 16 och 29 år kan tänka sig att gå med i ett politiskt parti. Samtidigt har andelen ungdomar mellan 16 och 24 år som är medlemmar i något politiskt parti sjunkit från runt 10 procent i början av 80-talet till 3 procent i slutet av 90- talet. Många ungdomar är medlemmar i olika före- ningar. Hösten 1995 uppgav 80 procent av ung- domar i åldern 13–25 år att de var medlemmar i någon förening eller organisation. Organiserade ungdomar har större möjligheter till delaktighet än icke organiserade ungdomar. Målen för statsbidraget till ungdomsorganisa- tionerna är att främja barns och ungdomars demokratiska fostran, att främja jämställdhet och jämlikhet, att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid samt att engagera fler ungdo- mar i föreningslivet. År 1999 fördelade Ung- domsstyrelsen grundbidrag till 63 ungdoms- organisationer samt särskilt bidrag till 34 ung- domsorganisationer. De ungdomsorganisationer som fick grundbidrag omfattade totalt 594 112 medlemmar. Motsvarande antal var 597 562 medlemmar år 1998 och 597 025 medlemmar år 1997. Antalet forum för ungdomsinflytande i landets kommuner har ökat mycket stadigt. År 1997 fanns 84 lokala eller regionala inflytande- forum jämfört med 102 år 1998 och 117 år 1999. Ett inflytandeforum för ungdomar skall syfta till att ett ungdomsperspektiv anläggs på lokala samhällsfrågor och innebära att en kontinuerlig dialog förs mellan ungdomar och kommunpoli- tiker och kommunala beslutsfattare. Utöver de 117 kommuner som har inrättat inflytandeforum för ungdomar arbetar 26 kommuner aktivt med inflytande för ungdomar på andra sätt. 6.6.2 Analys och slutsatser Genom den målstyrningsmodell som antagits efter regeringens ungdomspolitiska proposition ökar möjligheterna att få ett starkare och mer systematiskt genomslag för ungdomsperspekti- vet inom en rad olika områden. Ungdoms- politiken är per definition sektorsövergripande. Nästan alla politikområden påverkar unga män- niskor och deras möjligheter. Genom att kon- kretisera de tre övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken i 41 delmål blir det för första gången möjligt att samlat utvärdera ungdomspolitiken. Den nya målstyrnings- modellen tydliggör och förstärker Ungdomssty- relsens koordinerande roll inom ungdoms- politiken. Av Sveriges befolkning är knappt en tredjedel under 25 år. Drygt 1 miljon är ungdomar mellan 15–24 år. Dessa ungdomar är en socialt, etniskt och kulturellt heterogen grupp, med olika förut- sättningar och villkor. De allra flesta har en posi- tiv tro på framtiden. Det finns dock en mindre grupp ungdomar som ser pessimistiskt på fram- tiden. Det är i sig allvarligt. De flesta ungdomar vill dock vara med och påverka, bestämma och ta ansvar för sina liv och sin framtid. Problemet är fortfarande att många ungdomar upplever att de inte släpps in där makten finns. Det är dock positivt att det tas en mängd egna initiativ bland unga som skapar nya och mer direkta metoder för inflytande. Den starka tillväxten i Sverige har förbättrat situationen även för ungdomarna. Särskilt syns det på arbetslöshetssiffrorna som för första gången sedan början på 1990-talet är på väg neråt. Statistiken visar också att antalet långtidsarbetslösa ungdomar minskat. När det gäller ungdomars bostadssitution är dessvärre läget oförändrat. Fortfarande rapporte- rar framförallt kommunerna i tillväxtregionerna om en skriande brist på lägenheter, vilket i hög utsträckning drabbar ungdomar. Början av decenniet kommer att präglas av en kraftig ök- ning av antalet tonåringar. Detta kommer att ställa en mängd krav framför allt på kommu- nerna vad gäller t.ex. resurser för fritid och kul- tur. Samtidigt som antalet tonåringar ökar kom- mer antalet ungdomar i åldern 20–25 år att minska kraftigt. 6.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har uttalat att årsre- dovisningen för 1999 avseende Ungdomssty- relsen har upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning m.m., regle- ringsbrev och övriga beslut för myndigheten. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsent- ligt är rättvisande. 6.7.1 29:1 Ungdomsstyrelsen Tabell 29.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 13 910 Anslags- kredit - 85 2000 Anslag 15 599 Utgifts- prognos 15 514 2001 Förslag 16 829 2002 Beräknat 18 192 1 2003 Beräknat 18 584 2 1Motsvarar 17 829 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 17 829 tkr i 2001 års prisnivå. Ungdomsstyrelsen är en central myndighet inom ungdomsområdet med uppgift att verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppfylls, vilket fastslogs genom riksdagens beslut om den nya nationella ungdomspolitiken under hösten 1999 (prop. 1998/99:115, bet. 1999/2000 KrU4, rskr. 1999/2000:53). Regeringens överväganden Regeringen bedömer att Ungdomsstyrelsen har god förmåga att genomföra de uppdrag som myndigheten får av regeringen. Ungdomssty- relsens underlag har i allmänhet en god kvalitet och utgör ett bra stöd för beslut på såväl statlig som kommunal nivå. Ungdomsstyrelsen har också varit framgångsrik i sin uppgift att stimu- lera utvecklingen av den kommunala ung- domspolitiken. Regeringen noterar att allt fler centrala myndigheter och organisationer kon- sulterar Ungdomsstyrelsen i olika sammanhang. Ungdomsstyrelsens arbete med internationella samt EU-relaterade frågor har fungerat bra. Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen på ett aktivt sätt förberett genomförandet av den nationella ungdomspolitiken. Det är dock ange- läget att myndighetens insatser utvecklas när det gäller att identifiera, presentera och sprida goda exempel. Genom riksdagens beslut om propositionen På ungdomars villkor (prop. 1998/1999:115, bet. 1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:53) har Ung- domsstyrelsen fått en viktig roll för uppföljning och analys av ungdomspolitiken. Denna ambi- tionshöjning av myndighetens verksamhet ledde till vissa resursförstärkningar i anslaget för Ung- domsstyrelsen redan i föregående budgetpropo- sition. Anslaget föreslås öka med 1 miljon kronor 2001. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 16 829 000 kronor. Tabell 29.3 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 15 599 Pris- och löneomräkning + 230 Ökade verksamhetsmedel + 1 000 Förslag 2001 16 829 6.7.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Tabell 29.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 98 280 Anslags- sparande 1 349 2000 Anslag 94 889 Utgifts- prognos 95 982 2001 Förslag 89 889 2002 Beräknat 88 889 2003 Beräknat 88 889 Anslaget disponeras för statsbidrag till ung- domsorganisationer enligt förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisa- tioner samt för stöd till nationell och internatio- nell ungdomsverksamhet. Regeringens överväganden Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna utgör en viktig del av ungdomspolitiken då det är ett konkret sätt att stödja ungdomars eget engagemang och möjligheter till inflytande. Statsbidraget består av ett grundbidrag och ett särskilt bidrag. Grundbidrag fördelas efter an- sökan till rikstäckande ungdomsorganisationer för reguljär verksamhet. De organisationer som får bidrag måste dels uppfylla vissa formella krav, dels bedriva en verksamhet i enlighet med vissa övergripande mål såsom att främja barns och ungdomars demokratiska fostran. Det särskilda bidraget, som minskades inför år 1999, har främst fördelats som reguljärt verk- samhetsbidrag till ungdomsorganisationer som inte uppfyller de formella kraven för grundbi- drag. Detta har inneburit att det under året inte kunnat fördelas några medel inom ramen för sär- skilt bidrag för förnyelse och utveckling inom föreningslivet. Organisationerna har istället kun- nat söka stöd ur Allmänna arvsfonden för detta ändamål. De nya formerna för ungdomsorganisationer- nas bidragsprövning som infördes under år 1999 har fungerat bra och inneburit att Ungdomssty- relsen fått ökad kunskap om ungdomsorganisa- tionernas verksamhet. Regeringen gör bedöm- ningen att bidragsgivningen till ungdoms- organisationerna har skett i enlighet med fastställd inriktning och att bidragen inneburit en positiv utveckling av ungdomsverksamheterna. Den utvärdering av det målrelaterade bidrags- systemet som gjordes år 1997 visar emellertid att vissa regler i bidragssystemet i viss mån hämmar föreningslivets utveckling. Nya organisationer har t.ex. svårt att nå de medlemsantal och den utbredning som krävs för att uppfylla de ställda kraven för grundbidrag. Ungdomsstyrelsen fick därför i regleringsbrevet för år 1998 i uppdrag att göra en översyn av regelsystemet och att särskilt beakta konflikten mellan mål och regler. Över- synen redovisades till regeringen den 31 mars 1999. I rapporten Förslag till förändrade bidrags- regler (dnr Ku1999/1239/IFU) föreslås att grundbidraget ersätts av ett nytt sammanhållet bidragssystem i tre nivåer, med syftet att göra det lättare för nya ungdomsorganisationer att kom- ma i fråga för bidrag. Dessutom föreslås att ett nytt bidrag införs för generationsövergripande verksamheter. Ungdomsstyrelsens förslag till förändrade bidragsregler har remissbehandlats och inom regeringskansliet har en remissam- manställning tagits fram. Remissutfallet har varit blandat. Av de in- komna yttrandena har fler varit positiva än nega- tiva. Flera remissinstanser har varit kritiska mot delar av förslaget. Regeringens bedömning är att Ungdomssty- relsens förslag till regelförändringar i bidrags- systemet i huvudsak är relevanta. Bidragsgiv- ningen skall bygga på de mål som riksdagen beslutade våren 1994. En justering av regelverket bör dock göras med inriktningen att nya regler skall kunna börja tillämpas fr.o.m. år 2002. Frå- gan bereds nu vidare i Regeringskansliet. Ungdomsstyrelsen tillställs härutöver 4 mil- joner kronor under anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för fördelning av bi- drag till samlingslokalorganisationerna för utred- ningsarbete och informationsinsatser som avser ungdomars nyttjande av samlingslokaler för olika verksamheter. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 89 889 000 kronor. Tabell 29.5 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 94 889 Överförs till anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen - 1 000 Överförs till anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler - 4 000 Förslag 2001 89 889 7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik 7.1 Omfattning Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor kring bidragsgivning till organisationer, villkor för föreningar och folkrörelser vad gäller lag- stiftning och finansiering, regeringens och stats- förvaltningens dialog och samverkan med före- ningar och folkrörelseorganisationer samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningar. Idrottspolitik ingår som ett verksamhetsom- råde i folkrörelsepolitiken. Idrottspolitiken in- rymmer verksamhet som främjar idrott och motion och som dessutom bidrar till en förbättrad folkhälsa. Idrottspolitiken berör således även andra politikområden som exempelvis folkhälsopolitiken. Staten anger de mål och syften som staten har med sin bidragsgivning över anslaget 30:1 Stöd till idrotten. Sveriges Riksidrottsförbund prövar frågor om fördelning av statsbidrag till idrotts- verksamhet i enlighet med vad regeringen be- stämmer. Folkrörelsepolitiken omfattar vidare anslagen för stöd till allmänna samlingslokaler, kvinno- organisationer samt friluftsorganisationer. Där- utöver berörs anslag inom ett antal andra poli- tikområden. 7.2 7.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 1999 Anslag 2000 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 30:1 Stöd till idrotten 469,6 462,2 460,3 457,2 457,2 457,2 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 21,3 15,0 19,0 19,0 19,0 19,0 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet - 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer - 13,0 13,0 13,0 13,0 13,0 Äldre anslag: 1997:17N2 Stöd till demokratiutveckling 1,3 - 0,6 Totalt för politikområde Folkrörelse 492,3 493,7 496,3 492,7 492,7 492,7 7.3 Mål Regeringens förslag: Målet för folkrörelsepolitiken skall vara att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Folkrörelsepolitiken skall vara ett eget politik- område. Regeringen föreslår att målet för folk- rörelsepolitiken skall vara att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. 7.4 Politikens inriktning Folkrörelsepolitiken inriktas på att stödja, upp- muntra och skapa förutsättningar för olika grup- per att bilda och delta i föreningar och liknande sammanslutningar för att tillgodose gemen- samma behov och intressen. Folkrörelsepolitiken är därigenom ett komplement till ett stort antal andra politikområden, exempelvis miljöpolitiken, folkhälsopolitiken och kulturpolitiken som stöd- jer organisationer i sådan verksamhet som främ- jar en hållbar utveckling, folkhälsan respektive de kulturpolitiska målen. Genom en aktiv folk- rörelsepolitik vill regeringen bidra till att stärka den sociala ekonomin i samhället och till att ut- veckla, fördjupa och bredda demokratin. Folkrörelsepolitiken inrättas som politikom- råde i syfte att skapa ett samlat synsätt och age- rande från statens sida vad gäller relationer till folkrörelser och föreningsliv av olika slag samt villkor och förutsättningar för deras verksamhet. En central roll för svenska folkrörelser är och har varit att ge röst åt olika gruppers behov, värderingar och intressen. I dag uppmärksammas samtidigt folkrörelsernas förmåga att organisera tjänster och service, som bland annat visar sig i att de själva i allt större utsträckning tillhanda- håller den service som medlemmarna efterfrågar. Detta pekar på förändrade roller och uppgifter för folkrörelser och föreningar. Studier visar att antalet arbetstillfällen under 1980-talet och första halvan av 1990-talet i flera europeiska länder har ökat betydligt snabbare i föreningar och stiftelser än totalt på arbetsmarknaden. Annan forskning pekar på den stora indirekta effekt på före- tagande och sysselsättning som ideell och kooperativ verksamhet sannolikt har, genom att värden som skapas i verksamheterna kommer den allmänna ekonomiska utvecklingen till godo. Social ekonomi utvecklas i hög grad i glesbygden och på landsbygden med stor betydelse för byars och bygders överlevnad och utveckling. Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt för någon förening. Andelen har ökat under 1990-talet. Demokratiutredningen har lyft fram de lokala medborgarsammanslutningarnas betydelse för att förnya och vitalisera det politiska systemet. Från regeringens sida finns också en grundläg- gande önskan om dialog med det självständiga organisationslivet. Regeringen ser föreningar, folkrörelser och liknande sammanslutningar som viktiga företrädare för olika medborgargrupper och intressen i samhället. En bred dialog och samverkan med sådana sammanslutningar är därför central för demokratin. Viktigt i samman- hanget är att små, nya och okonventionella, ibland löst organiserade, sammanslutningar be- reds tillfälle att delta. Inte minst sådana kan ge viktiga signaler om nya behov i samhället och om hur de kan tillgodoses. Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor kring bidragsprinciper, bidragssystem samt uppföljning och utvärdering av statsbidrag till föreningar och folkrörelser. En förutsättning för att såväl den sociala eko- nomin som den lokala demokratin skall kunna utvecklas och stärkas är att det erbjuds goda möjligheter för människor att sluta sig samman och mötas i lokala föreningar och grupper. Ett viktigt inslag i regeringens folkrörelsepolitik är därför att bidra till att skapa tillgång till bra och ändamålsenliga samlingslokaler för förenings- engagemang och för möten i övrigt mellan män- niskor. En viktig uppgift inom politikområdet är vidare att medverka till att lagstiftning och finan- siella villkor för föreningslivet och folkrörelserna utformas på ett ändamålsenligt sätt. Detta görs genom initiativ till utredningar samt i det interna beredningsarbetet i Regeringskansliet. Ett viktigt komplement är att sprida information inom statsförvaltningen om föreningarnas och folk- rörelsernas villkor samt stimulera diskussion om de olika departementens och myndigheternas hållning. Här ingår också att föra dialog i lämp- liga former med föreningarna och folkrörelserna kring dessa frågor. Grundläggande värden för folkrörelsepoli- tiken är sammanslutningarnas självständighet och oberoende, såväl gentemot det offentliga som gentemot det privata näringslivet. Rege- ringen vill bidra till att värna och stärka dessa värden genom att inom ramen för folk- rörelsepolitiken bevaka villkoren för och möjlig- heterna till självfinansiering samt tillgången till externt kapital. Villkoren för insamlingsverksam- het och problemet med oseriösa insamlingar är här ett viktigt bevakningsområde. Detsamma gäller den ökade betydelsen av så kallade ideella fonder och möjligheterna för föreningslivet att dra nytta av sådana. När det gäller den del av föreningslivet som får inkomster från spelmarknaden gjorde rege- ringen i propositionen Kasinospel i Sverige m.m. (prop. 1998/99:80) bedömningen att en utred- ning borde tillsättas med uppdrag att föreslå hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Den nya spel- och lotteriutredningen har lämnat sina förslag i slut- betänkandet Föreningslivet på Spel- och lotteri- marknaden (SOU 2000:9). Betänkandet remiss- behandlas för närvarande. Staten samverkar och samråder med före- ningar och folkrörelser, i deras roll av företrädare för medborgargrupper och som aktörer med verksamhet som svarar mot olika politikom- råden. En del av folkrörelsepolitikens uppgift är att utveckla och stärka formerna för detta sam- arbete vad gäller möten och referensgrupper samt representation i statliga utredningar, kom- mittéer och delegationer. En annan uppgift för folkrörelsepolitiken är att bidra till att kunskaperna i statsförvaltningen och samhället om föreningar, folkrörelser och liknande sammanslutningar ökar. Politiken skall syfta till att föreningarnas och folkrörelsernas samhällsroll uppmärksammas och erkänns. I detta sammanhang är det enligt regeringens uppfattning grundläggande att ut- veckla en statistik som synliggör verksamheterna och erbjuder relevanta kvantitativa mått på deras betydelse i samhället. Inom ramen för folkrö- relsepolitiken pågår arbete med att utveckla system och metoder för en rättvisande statistik över den tredje sektorn, vilken, utöver ideella föreningar, även inkluderar stiftelser, kooperativ och liknande sammanslutningar. Detta ger också förutsättningar för utökad forskning på området. Regeringen anser att begreppen "den sociala ekonomin", "det civila samhället" och "den tredje sektorn" är viktiga för att i olika sammanhang fokusera och diskutera samhällsrollen. Begrep- pen kan inom folkrörelsepolitiken användas som utgångspunkt för att identifiera, beskriva och analysera sådana delar av samhället och ekono- min som faller utanför såväl den privata som den offentliga sektorn och där föreningar, folkrö- relser och liknande sammanslutningar är centrala aktörer. Inom EU diskuteras och bereds frågor som på olika sätt har eller kommer att få betydelse för föreningarnas och folkrörelsernas villkor i Sverige. I den svenska folkrörelsepolitiken ingår att delta aktivt i detta EU-arbete. I juni 2001 arrangerar regeringen i samverkan med svenska och europeiska organisationer den sjunde europeiska konferensen om social eko- nomi. Regeringen har inrättat en nationalkom- mitté (Ku 1999:07) med uppgift att vara sam- ordnande organ för förberedelser och genomförande av konferensen. I nationalkom- mitténs arbetsplan anges konferensens syfte vara att öka kunskapen om den sociala ekonomins roll i det europeiska samhället, att ge tillfälle till kontakt, erfarenhetsutbyte och kunskapsin- hämtning, att följa upp tidigare konferenser samt att diskutera den sociala ekonomins utveckling under de kommande åren. Konferensen bör en- ligt arbetsplanen samla 800–1000 deltagare från EU-länder samt kandidatländer. År 2001 är FN:s internationella frivilligår. Inom folkrörelsepolitiken kommer detta att an- vändas som en utgångspunkt för att på olika sätt uppmärksamma villkoren för det ideella arbetet och de enskilda personer som gör ideella insatser. Idrottspolitiken Ett verksamhetsområde inom folkrörelsepoli- tiken är idrottspolitiken. Regeringen har i april 1999 överlämnat propositionen En idrottspolitik för 2000-talet (1998/99:107) till riksdagen. Riks- dagen har den 1 december 1999 fattat beslut av- seende de förslag som regeringen presenterat i propositionen (bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52). En god folkhälsa är i många avseenden en be- tydelsefull komponent för välfärden i vårt sam- hälle. Det är viktigt att barn och ungdomar tidigt skaffar sig motionsvanor som varar hela livet. Vidare är det väsentligt att äldre människors och funktionshindrades behov av motion uppmärk- sammas. Det är hela samhällets ansvar och in- tresse att möjligheter skapas för alla människor att utöva motion och idrott regelbundet. Förut- sättningar måste finnas för hela befolkningen att bedriva olika former av idrott och motion och förutsättningarna måste anpassas till olika män- niskors intressen och fysiska förmåga. Staten, kommunerna och idrottsrörelsen måste i samverkan pröva nya former för att bryta den utveckling i samhället som innebär att många människor i olika åldrar inte motionerar i tillräcklig omfattning, vilket på sikt leder till sämre hälsa. Regeringen anser att det är av stor vikt att i samhällsplaneringen, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till människors motion och idrott. Den svenska folkrörelseidrotten med dess många lokala föreningar och omfattande ideella engagemang har lagt grunden för idrottens ut- veckling i vårt land. För de flesta människor och för samhället i sin helhet, har idrotten sitt stora värde genom att skapa sunda motionsvanor, bi- dra till en god folkhälsa och en demokratisk fost- ran. Det statliga stödet till idrotten har under hela 1900-talet motiverats främst utifrån behovet av att stödja idrottens breddverksamhet. En fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt enga- gemang och som bedriver en bred verksamhet bör även i framtiden ges ett aktivt stöd. Detta bör vara inriktat på sådan verksamhet som främjar bredd- och motionsidrott, värnar om god etik och ger lika förutsättningar för kvinnor och män med olika social bakgrund och ekono- miska förutsättningar. Syftet skall också vara att främja demokrati, aktivt eftersträva integration och god tillgänglighet för funktionshindrade samt en god folkhälsa. Underhållningsidrotten har sitt värde främst genom att den skapar förströelse och glädje för många idrottsintresserade människor i vårt land. Elitidrottsutövare är betydelsefulla förebilder för många unga människor och kan därigenom in- spirera dem till att börja idrotta. Underhållningsidrotten agerar på en marknad i konkurrens med annan underhållning och bör därför bedrivas på konkurrensneutrala villkor, dvs. inte bli föremål för offentliga bidrag eller andra subventioner. Idrotten har sedan 1980-talet varit föremål för ett kraftigt ökat kommersiellt intresse. Dess- utom har det under senare år uppdagats flera fall av tvivelaktigt agerande i fråga om skatter och sociala avgifter. Det är därför bl.a. en avgörande trovärdighetsfråga för idrotten att det ideella perspektivet kan balansera det kommersiella så att folkrörelsens karaktär inte går förlorad. Det är vidare angeläget att idrotten hanterar mötet mellan det ideella och det kommersiella på ett sådant sätt att det är tydligt vilken verksamhet som är ideell respektive kommersiell. En sam- manblandning riskerar att skada såväl idrottens egen identitet som dess relationer med om- världen. Gentemot olika aktörer i samhället, främst bidragsgivande myndigheter och lokala skattemyndigheter, bör det vara tydligt om den aktuella sammanslutningen uppträder som antingen en huvudsakligen ideell eller kommer- siell aktör. Om detta inte kan tillgodoses riskeras möjligheten till offentliga bidrag, eftersom rätten att ge statsstöd till verksamheter som skall kon- kurrera på en marknad är begränsad. En av idrottens mest självklara ideal handlar om rent spel och tävling på lika villkor. Under senare år har denna bild skadats av problem med dopning. Den svenska idrottsrörelsen gör redan i dag omfattande insatser för att bekämpa dop- ningen inom idrotten. Även internationellt har Sverige gått i spetsen för ett mer aktivt samarbete i kampen mot dopning, senast genom Sveriges engagemang inom IADA (the International Anti-Doping Arrangement). Regeringen gav i februari 1998 Riksidrottsförbundet i uppdrag att vara genomförande instans för detta avtal. Idrottens förmåga att komma till rätta med problemen med dopning är av helt avgörande betydelse för främst elitidrottens framtida tro- värdighet. Detta gäller såväl på nationell nivå som på det internationella planet. Regeringen sätter stort värde på idrottsrörelsens egna insatser mot dopning och är under kommande år beredd att öka stödet till dessa bl.a. inom ramen för anslaget Stöd till idrotten. Regeringen avser vidare att tillsammans med idrottsrörelsen upprätta en handlingsplan för att motverka dopning inom idrotten. Dessutom av- ser regeringen att vidta behövliga åtgärder för att främja utvecklingen av ett ökat internationellt samarbete i kampen mot dopning inom idrotten såsom genom världsantidopningsbyrån WADA (World Anti Doping Agency). Idrotten är i många avseenden en spegling av samhället i övrigt. De förändringar av normer och attityder som sker påverkar även idrotten. Samtidigt förknippas idrottsverksamhet i hög grad med god moral och positiv normbildning genom begrepp som rent spel. I och med att idrotten tydligt tar avstånd från fusk i alla dess former blir det en viktig signal också till andra delar av samhället. Inom idrotten skapas många förebilder för främst barn och ungdomar. Supportervåld i samband med idrottsevene- mang har under många år utgjort ett allvarligt hot mot idrottens trovärdighet och ställning som positiv familjeunderhållning. Även om proble- met i första hand berör ett fåtal föreningars elit- verksamhet kastar incidenter av detta slag en skugga över hela idrottsrörelsen. Det är en viktig uppgift för idrottsrörelsen att fortsätta det arbete som har lett till minskade ordningsstörningar i samband med idrott. Svensk idrott handlar i stor utsträckning om allas rätt att vara med. Samtidigt visar såväl ut- redningar som en rad erfarenheter att vi ännu inte uppnått att exempelvis flickor har lika stora möjligheter som pojkar att delta i organiserad idrottsverksamhet utifrån sina olika intressen och förutsättningar. Utan tvekan har idrotts- rörelsen under senare år gjort åtskilliga framsteg när det gäller strävan efter jämställdhet, inte minst tack vare ett eget offensivt program, men alltjämt är det en viktig trovärdighetsfråga att idrotten lyckas ta ytterligare ett antal steg mot jämställdhet, såväl i styrelserummen som i den praktiska vardagsverksamheten. Regeringen vill även understryka vikten av att idrotten kan ut- föras jämlikt. Detta innebär exempelvis att män- niskor med funktionshinder bör ges bästa möj- liga förutsättningar till motion och social samvaro. Idrotten är även en viktig resurs för integra- tion. Idrotten är till sin karaktär starkt interna- tionell och dessutom en vardaglig mötesplats för personer med olika etnisk och kulturell bak- grund. Idrotten är också unik i sin förmåga att underlätta kommunikation mellan människor som har erfarenhet av idrottsverksamhet i olika kulturer men inte lika enkelt behärskar varandras språk. Även på detta område har idrotten redan visat sig kunna bidra med positiva insatser och värden. Det är viktigt att detta fortsätter och ges goda möjligheter att utvecklas ytterligare. Under det svenska ordförandeskapet i EU första halv- året 2001 kommer regeringen att anordna ett högnivåmöte för idrottsansvariga direktörer och ett utvidgat expertmöte om dopning. 7.5 Insatser 7.5.1 Statliga insatser inom politik- området Inom politikområdet stödjer staten idrotten ge- nom bidrag och lotterimedel. Vidare ges bidrag till kvinnoorganisationer, friluftsorganisationer och allmänna samlingslokaler. Regeringen avser att under hösten 2000 upp- dra åt en särskild utredare att kartlägga hur lag- stiftning inom olika områden specifikt påverkar de ideella föreningarna. Avsikten är att ge en samlad bild och bedömning av de rättsliga vill- koren för föreningarna. Ett utvecklingsarbete om gemensamma prin- ciper för statlig bidragsgivning till föreningar och folkrörelser avses inledas under hösten 2000. Inom politikområdet har medel som under år 1999 anslogs av regeringen för statistikutveckling inom Statistiska Centralbyrån (SCB) under år 2000 kompletterats med medel från ett antal myndigheter. Detta har möjliggjort SCB:s del- tagande i ett internationellt projekt som syftar till att utveckla en gemensam standard för stati- stik över den sektor av samhället där folkrö- relserna och föreningslivet hör hemma. En arbetsgrupp för samråd kring frågor om folkrörelser och social ekonomi, med repre- sentanter för berörda departement, avses inrättas under hösten 2000. Gruppen kommer även att ges till uppgift att organisera och följa vissa ge- mensamma insatser inom området. SCB genomför under år 2000 inom ramen för Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) och med finansiering från Regerings- kansliet en särskild kartläggning av svenskarnas engagemang i ideella och ekonomiska föreningar. Ungdomsstyrelsen redovisar i rapporten Föreningslivets lokaler för ungdomsverksamhet att de flesta ungdomsföreningarna har tillgång till en lokal som är lämplig för verksamheten. I storstäderna är det dock bara hälften som har tillgång till lämplig lokal samtidigt som vänte- tiden för att få lokal är lång. Genomsnittligt sex av tio ungdomsföreningar slipper att betala lokalhyra medan endast var tionde förening för ungdomar med invandrarbakgrund har hyresfria lokaler. Endast 10 procent av ung- domsföreningarna har för närvarande sin verk- samhet i en allmän samlingslokal. En särskild utredare har sett över statsbidraget till kvinnoorganisationerna och i mars 2000 överlämnades betänkandet Statligt stöd till kvin- noorganisationer och jämställdhet (SOU 2000:18) till regeringen. Utredarens förslag remissbehandlas för närvarande och skall beredas vidare under hösten. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen i dessa frågor. Intill dess bedömer regeringen att fördelning av medlen för år 2001 bör ske enligt nuvarande principer. Under 1999 har en arbetsgrupp inom Rege- ringskansliet genomfört en översyn av statens stöd till friluftsorganisationer. Arbetsgruppens förslag redovisas i betänkandet Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer (Ds 1999:78). Arbetsgruppen föreslår bland annat att statligt friluftsstöd i fortsättningen skall kunna utgå till ideella organisationer som bedriver eller främjar friluftsliv och i övrigt fyller de villkor som ställs. Det statliga stödet bör i första hand ges i form av organisationsbidrag. Organisatio- nerna skall själva lägga fast målen för sin verk- samhet. I de fall staten och organisationerna är överens om att viss verksamhet är särskilt ange- lägen att driva bör staten även kunna ge verk- samhetsbidrag. Arbetsgruppen föreslår vidare att bidrag också skall kunna utgå till samarbetsorgan bildat av sådana organisationer som kan komma i fråga för stöd. Bidragen till de berörda organisationerna föreslås fördelas av Naturvårdsverket. Natur- vårdsverkets beslut i bidragsfrågor bör beredas av ett för ändamålet särskilt inrättat friluftsråd, med bl.a. företrädare för berörda myndigheter. Arbetsgruppen hänvisar vidare till budgetpro- positionen för 1993/94 där regeringen angav att friluftsorganisationernas lokala ungdomsverk- samhet är att jämställa med annan ungdomsverk- samhet på idrottens område. Av främst admi- nistrativa skäl valde dock regeringen att inkludera bidraget till lokal ungdomsverksamhet i organisationsbidraget. När sedan AB Svenska Spels värdeautomatspel infördes med syfte att överskottet främst skulle gå till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet så borde, enligt arbetsgruppens bedömning, även friluftsorgani- sationernas barn- och ungdomsverksamhet kunna avses med detta. Arbetsgruppen ser det som angeläget att friluftsorganisationer i detta sammanhang får samma ställning som idrotts- och ungdomsföreningar. Gruppen föreslår där- för att det föreslagna vinstdelningssystemet bör utformas så att även de friluftsorganisationer som är berättigade till stöd över anslaget Stöd till friluftsorganisationer kan få del av AB Svenska Spels totala överskott. Genom detta tillskott av medel bedömer arbetsgruppen att det inom ramen för anslaget Stöd till friluftsorganisationer kan skapas utrymme för att finansiera Natur- vårdsverkets merkostnader för administrationen av bidragsfördelningen samt ett särskilt organi- sationsbidrag till FRISAM. Förslagen från arbetsgruppen har remissbe- handlats under våren 2000. Frågorna bereds vidare inom Regeringskansliet. Fördelningen av medel för år 2001 skall ske enligt nuvarande principer. Den nya Spel- och lotteriutredningen har i sitt slutbetänkande Föreningslivet på Spel- och lotte- rimarknaden (SOU 2000:9) föreslagit att över- skottet från värdeautomatspelet och kasinoverk- samheten hos AB Svenska Spel tillförs folkrörelserna. Dessa medel bör kunna fördelas till fler ideella organisationer som t.ex. främ- jande- och friluftsorganisationer. Utredningens förslag remissbehandlas för närvarande. Färre ungdomar deltar i dag aktivt i frilufts- livet. Regeringen har därför, i sin skrivelse till riksdagen med redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budget- året 1999, angivit att man under kommande år avser att ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som skapar nya former för aktiviteter som når och engagerar de ungdomar som normalt inte deltar i frilufts- och främjandeverksamheten. Regeringen angav i den idrottspolitiska propo- sitionen (1998/99:107) att ett antal frågor av stor betydelse för idrottens trovärdighet har aktuali- serats under senare år. Frågor om bredd- och elitverksamhet, ideellt engagemang i relation till kommersiella intressen, dopning, etik och moral samt jämställdhet, jämlikhet och integration har under 2000 avhandlats i framtidsseminarier som Riksidrottsförbundet har arrangerat i samarbete med regeringen. Regeringen har 1999 och 2000 beslutat att till Riksidrottsförbundet betala ut 10 miljoner kronor per år som ett bidrag till en talangsats- ning inom svensk idrott som sträcker sig över sju år. En förutsättning för att medlen betalas ut är att näringslivet ställer upp med ett bidrag av minst samma storlek. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har ansvaret för genomföran- det av satsningen. I idrottspropositionen uttalade regeringen vidare att Sverige inom EU bör verka för en större medvetenhet om idrottens sociala, kultu- rella och demokratiutvecklande betydelse. På re- geringens uppdrag har en arbetsgrupp inrättats med uppgift att bistå Regeringskansliet i frågor som kan bidra till att stärka idrottens sociala, kulturella och demokratiutvecklande betydelse inom EU-samarbetet. Regeringen har gett Riksidrottsförbundet i uppdrag att göra en kartläggning av olika kamp- sporter och dess eventuella skadliga inverkan. Riksidrottsförbundets kartläggning har därefter översänts till ett antal kampsportsorganisationer inom och utanför Riksidrottsförbundet. För att få en allsidig belysning av frågor rörande olika kampsporter och kartläggningen har Regerings- kansliet genomfört en hearing med bl.a. dessa organisationer. I idrottspropositionen angav regeringen att man övervägde att tillsammans med främst Svenska Kommunförbundet och Riksidrottsför- bundet bilda ett gemensamt råd som skulle verka för en rättvis fördelning av fritidsresurser. Rege- ringen har därefter gett Riksidrottsförbundet i uppdrag att leda ett planerat treårigt projekt vars övergripande syfte skall vara att verka för en rättvis fördelning av samhällets samlade resurser för olika idrottsverksamheter såväl inom som utom den organiserade idrotten. Riksidrottsförbundet medverkar sedan 20 år vid idrottsledarutbildning inom invandrarorgani- sationerna. Under 1999 har Riksidrottsförbundet och Regeringskansliet i samarbete med övriga nordiska länder genomfört två konferenser på temat idrott- integration-storstad. Konferenserna hade som främsta syfte att genom erfarenhetsutbyte och nätverksuppbyggnad öka engagemanget för integrationsfrågorna inom den nordiska idrotten. Riksidrottsförbundet och SISU samverkar vidare kring olika integrationsprojekt som engagerar distrikten och många föreningar. Vid ett möte, på initiativ från Riksidrottsförbundet, med de kommuner som medverkar i regeringens storstadssatsning har idrottens möjligheter diskuterats att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstäderna. Regeringen har under 1999 beslutat om att höja kvaliteten och omfattningen av det natio- nella antidopningsarbetet. Genom ökade resurser garanteras en fortsatt verksamhet vid Dop- ningslaboratoriet och Dopningsjouren vid Huddinge Universitetssjukhus. Regeringen beslöt i september 1998 att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet främst på lokal nivå. Satsningen vänder sig till förenings- livets idrottsverksamhet för barn, ungdomar och funktionshindrade. Regeringens avsikt är att ge- nomföra satsningen under tre projektår. 7.5.2 Insatser utanför politikområdet Ett stort antal statliga myndigheter samt några samarbetsorganisationer som tilldelats vissa myndighetsfunktioner delar ut bidrag till före- ningar och folkrörelser. En typ av bidrag, i regel kallad organisationsbidrag, syftar till att under- lätta för föreningar och folkrörelser att fungera just som sådana och främjar därmed målen inom folkrörelsepolitiken. En annan typ är renodlade projektbidrag, som används som instrument för att främja mål inom andra politikområden. Mel- lan dessa båda renodlade former finns bidrag som kan sägas främja mål både inom folkrö- relsepolitiken och inom andra politikområden. Kommunerna är viktiga som finansiärer av verksamhet i föreningar och folkrörelser. Bidrag och transfereringar samt betalning för köpta tjänster till föreningar och stiftelser omfattade 1999 enligt uppgifter från SCB 3,6 respektive 5,1 miljarder kronor. Ett betydande stöd ges också genom kommunernas lokalsubventioner, vars värde Statskontoret år 1995 uppskattade till 5–6 miljarder kronor årligen. Vid AB Svenska Spels bolagsstämma 2000 har beslut fattats om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor. Vid samma tillfälle fattades beslut om att 93 miljoner kronor av överskottet från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession på att driva be- talas ut till idrottsrörelsens lokala barn- och ung- domsverksamhet via Riksidrottsförbundet och 23 miljoner kronor till ungdomsorganisationerna via Ungdomsstyrelsen. Totalt har 116 miljoner kronor av överskottet från värdeautomatspelet betalats ut till det lokala föreningslivets barn– och ungdomsverksamhet. En reform som påverkar den ideella sektorns storlek och struktur är omvandlingen av relatio- nerna mellan Svenska kyrkan och staten. Sedan årsskiftet 1999/2000 kan Svenska kyrkans ställ- ning närmast liknas vid en självständig folkrö- relse. Den nya associationsformen registrerat trossamfund är en form av ideell förening. Inom utbildningspolitiken avsätts varje år drygt 2,5 miljarder kronor för folkbildningsverk- samhet i folkhögskolor och studieförbund. Inom arbetsmarknads-, närings- och regional- politiken görs insatser bl.a. i samband med EU:s strukturfonder som har en inriktning mot att ut- veckla social ekonomi. I programmet för det nya mål 3 inom Europeiska socialfonden har nya möjligheter för lokal social ekonomi skapats inom ramen för så kallad lokal utveckling. Inom näringspolitiken fördelas statsbidrag till kost- nadsfri information och rådgivning om kooperativt företagande. Under hösten 1999 och våren 2000 genomförde Regeringskansliet i sam- arbete med Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige en särskild informationssatsning om den kooperativa företagsformen under namnet Starta eget tillsammans. Ett viktigt exempel på andra insatser är att cirka tjugofem ideella organisationer under år 1999 bildade nätverket Ideell Arena för ledar- skaps- och organisationsutveckling. Ett annat exempel är projektet FriKom som drivs i samverkan mellan Svenska Kommunför- bundet, Forum för frivilligt socialt arbete, Skön- dalsinstitutet och Svenska Röda Korset. Syftet är bland annat att öka och utveckla samverkan mellan kommuner och frivilligorganisationer. Projektet avslutas under 2000. 7.6 Resultatbedömning Under 1999 redovisades inom Demokratiutred- ningen forskningsresultat som visar att andelen av befolkningen som arbetar ideellt i förenings- livet har ökat under 1990-talet, från 48 procent 1992 till 52 procent 1998. Kvinnorna har mer än männen bidragit till denna ökning. Det sociala engagemanget i föreningslivet har samtidigt ökat. Inom statliga utredningar och i Regerings- kansliets arbete på en rad olika områden tas frå- geställningar kring villkoren för föreningar, kooperativ och liknande sammanslutningar upp. Dialogen med organisationerna utvecklas inom departement och myndigheter. Ett stort antal konferenser har anordnats runt om i landet på temat social ekonomi, med rap- porterna från Arbetsgruppen om den sociala ekonomin och dess utveckling (In 1998:A) som en utgångspunkt. Representanter från organisa- tioner, projekt och offentliga organ har diskute- rat aktuella frågor kring verksamheternas sam- hällsroll och villkor, relationerna mellan offentlig sektor och den sociala ekonomin m.m. Ett samarbete har etablerats mellan regeringen och folkrörelseorganisationer för att gemensamt förbereda och genomföra den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi i Gävle den 7–9 juni 2001. En nationalkommitté med företrädare för föreningsliv och kooperation har inrättats med statsrådet Ulrica Messing som ordförande. Idrottspolitiken Antalet medlemmar i åldern 7–70 år inom idrottsrörelsen uppskattas till 3,2 miljoner varav ca 2,2 miljoner är aktiva medlemmar. Antalet ledare i åldern 7–70 år är drygt 600 000 personer varav nära 200 000 i åldern 7–29 år. Enligt statistik från Riksidrottsförbundet motionerar 71 procent av befolkningen i åldern 7–70 år minst en gång per vecka. I åldern 15–29 år är motsvarande siffra 74,2 procent vilket inne- bär att var fjärde människa i denna ålder motio- nerar mindre än en gång varje vecka. Av bidraget till idrottsverksamhet av gemen- sam natur fördelas uppskattningsvis 48 procent till tävlingsverksamhet, 17 procent till bredd- och motionsverksamhet samt 35 procent till ad- ministration. 80 procent fördelas till special- idrottsförbunden, 12 procent till Riksidrottsför- bundets centrala administration och 8 procent till den regionala distrikten. Specialidrottsför- bundens självfinansieringsgrad varierar från 17 procent till 95 procent. Stödet till lokal ungdomsverksamhet skapar förutsättningar för barn och ungdomar att delta i nära sju miljoner sammankomster årligen. An- delen flickor som är aktiva uppskattas till 40 pro- cent av antalet idrottande barn och ungdomar. Målet för idrottsrörelsens eget jämställd- hetsarbete är att nå en jämställd idrott. År 1989 antog idrottsrörelsen Idrottens jämställdhetsplan inför 1990-talet. En utvärdering av verksamheten visar att andelen kvinnor i specialidrottsförbun- dens styrelser har ökat från i genomsnitt 15 pro- cent 1989 till 27 procent 1998. Riksidrottsför- bundet understryker att ett förverkligande av målet En jämställd idrott kräver ett fortsatt med- vetet jämställdhetsarbete på alla nivåer. Metoder och arbetssätt skall utvecklas för att systematiskt arbeta, utvärdera och följa upp jämställdhetsar- betet på alla nivåer. Idrottens etiksatsning Starta Vågen har under 1999 inriktats mot att finna former för hur frå- gorna på sikt skall kunna integreras i den ordina- rie verksamheten. Även i distrikt och föreningar har arbetet gått vidare och en omfattande verk- samhet har genomförts i hela landet. Samarbete har bedrivits med bl.a. Skandia och Vägverket. Under andra hälften av 1990-talet har idrotts- rörelsen ökat sitt engagemang för en bra supporterkultur och bra publika matcharrange- mang. Riksidrottsförbundets arbetsgrupp för supporterkultur, i vilken företrädare för Rege- ringskansliet ingår, syftar till att ge övergripande service och stöd till föreningarna i samverkan med berörda specialidrottsförbund. Bland annat sker en fortlöpande utbildning av föreningarnas publikvärdar. Riksidrottsförbundet och Svenska Kommunförbundet har tillsammans arrangerat regionala konferenser rörande säkerheten på id- rottsanläggningar. Dessa insatser sammantaget har medfört att antalet ordningsstörningar vid idrottsarrangemang har minskat väsentligt. 7.6.1 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att såväl inom stat och kommuner som i forskning och offentlig debatt har betydelsen av folkrörelsesektorn, den sociala ekonomin etc. fått allt större utrymme. Samtidigt finns tecken på att medborgarnas engagemang i verksamheter av det slaget spelar en stark och förnyad roll, vilket framgår av föregående avsnitt. Statens insatser har sannolikt bidragit till att öka uppmärksamheten på föreningarnas och folkrörelsernas roll och situation. Ett långsiktigt arbete med syftet att förbättra villkoren och för- utsättningarna för dessa verksamheter har inten- sifierats. Regeringens slutsats är att det är ange- läget att driva en aktiv folkrörelsepolitik och att denna under 2001 bör ha den inriktning och in- nehålla de insatser som redovisas i det föregå- ende. Vad gäller idrottspolitiken bedömer rege- ringen att stödet till idrotten väl fyller de väl- färdspolitiska målen för vårt samhälle och även är ett värdefullt stöd för att uppnå idrottsrörelsens egna verksamhetsmål. Den breda folkrörel- seidrotten är även i framtiden en värdefull resurs för att möjliggöra för alla medborgare oberoende av ålder och kön att utöva motion och idrott. Då de lokala föreningarnas möjligheter att få intäk- ter är begränsade anser regeringen att denna verksamhet även i framtiden är i behov av ett statligt stöd i minst samma omfattning som i dag. 7.6.2 30:1 Stöd till idrotten Tabell 7.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 469 640 Anslags- sparande 988 2000 Anslag 462 240 Utgifts- prognos 460 270 2001 Förslag 457 240 2002 Beräknat 457 240 2003 Beräknat 457 240 De övergripande syftena med statsbidraget är att stödja verksamhet som - bidrar till att utveckla barns och ungdo- mars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att ut- öva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande, - gör det möjligt för alla människor att ut- öva idrott och motion, - syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverk- samhet, - främjar integration och god etik, - bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor (prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52). Under 1999 har ett överskott genererats från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession på att bedriva. Av uppkommet över- skott har 93 miljoner kronor tillförts idrottsrö- relsen under år 2000. Vidare har 60 miljoner kronor betalats ut från AB Svenska Spel som ett stöd till idrotten i form av ett bidrag. Regeringen har beslutat om indragning med 458 000 kronor av anslagssparandet. Regeringens överväganden Stödet till idrotten bidrar till välfärden genom att skapa möjligheter till motionsverksamhet av va- rierande slag för människor i alla åldrar. Idrotten spelar en viktig roll i många barns och ungdo- mars uppväxt. Stödet bidrar även till att svenska idrottsutövare på elitnivå kan tävla på nationell och internationell nivå. Riksidrottsförbundet företräder hela den samlade svenska idrottsrörelsen. Merparten av statens stöd till idrotten fördelas också sedan länge av Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundet har begärt att en övre åldersgräns på 20 år införs för det lokala statliga aktivitetsstödet till idrotten. Regeringen avser att genomföra en sådan ändring så att de nya reg- lerna kan tillämpas från år 2001. Regeringen be- dömer att det därigenom uppstår ett behov av en särskild satsning på ungdomar i åldern 21–25 år. Ett viktigt område är då att öka insatserna för att kunna uppmuntra dem att verka som ung- domsledare. I en sådan satsning bör idrottsrörel- sens egen studieorganisation SISU kunna spela en viktig roll. Centrum för idrottsforskning (CIF) har till uppgift att initiera, samordna och stödja forsk- ning inom idrottsområdet. Mot bakgrund av att folkhälsan riskerar att försämras hos många människor i framtiden får studier av idrotten som en välfärdsfaktor en ökad betydelse. Under senare år har nya behov av forskning med anknytning till idrottsverksamhet aktualiserats som exempelvis idrottsjuridik och idrottsekonomi samt behovet av fysisk aktivitet för främst ungdomar, åldringar och funktionshindrade. För att tillmötesgå behovet av förstärkta insat- ser och resurser inom idrottsforskningen bör ökade resurser tillföras idrottsforskningen inom ramen för anslaget Statens stöd till idrotten. Re- geringen avser att under kommande år fördubbla medlen till idrottsforskningen, i första hand ge- nom att ställa ökade medel till CIF:s disposition för forskningsprojekt. De ökade resurserna skall främja en geografisk spridning av forskningen i landet och medverka till en jämnare fördelning mellan kvinnor och män som är verksamma inom idrottsforsk- ningen. I enlighet med vad som angavs i den idrotts- politiska propositionen bedömer regeringen att det inom ramen för anslaget Stöd till idrotten kan skapas utrymme från och med 2001 för en årlig reservation för svensk medverkan i framtida olympiska spel och Paralympics. Statens bidrag till SOK fördelas, i likhet med statsbidragen till specialidrottsförbunden, av Riksidrottsförbundet. SOK skiljer sig dock från dessa genom att vara en paraplyorganisation och därmed till sin karaktär mer lik Riksidrottsför- bundet. Dessutom är SOK ansvarig för vissa verksamheter som finansieras av medel från an- slaget, främst svenskt deltagande i OS samt den talangsatsning som genomförs i samverkan mel- lan SOK, staten och näringslivet. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det finns skäl att överväga att fortsättningsvis ställa medel direkt till SOK för dessa ändamål. Regeringen avser att under hösten 2000 samråda med Riks- idrottsförbundet och SOK i dessa frågor. Regeringen föreslår att anslaget för 2001 anvi- sas 457 240 000 kronor, vilket är en minskning med den engångsanvisning på 5 miljoner kronor som anvisades för 2000. För 2002 och 2003 be- räknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i för- hållande till 2001. Regeringen föreslår vidare att riksdagen god- känner att regeringen på AB Svenska Spels bo- lagsstämma år 2001 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor. Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 462 270 Engångsanvisning - 5 000 Förslag 2001 457 240 7.6.3 30:2 Bidrag till allmänna sam- lingslokaler Tabell 7.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 21 288 Anslags- sparande 23 237 2000 Anslag 15 000 Utgifts- prognos 19 000 2001 Förslag 19 000 2002 Beräknat 19 000 2003 Beräknat 19 000 Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler får bidrag lämnas till allmänna samlingslokaler för köp, ny och om- byggnad, standardhöjande reparationer samt för handikappanpassning som utförs utan samband med andra bidragsberättigande åtgärder. Bo- verkets samlingslokaldelegation fördelar de medel som är tillgängliga. Inom anslaget avsätts dessutom medel till ungdomsstyrelsen för för- delning av bidrag för informationsinsatser och utredningsarbete.. Anslagssparandet beror till stor del på att bi- dragsformen är så konstruerad att det kan för- flyta lång tid mellan beslut och utbetalning. Be- slut om samtliga tillgängliga medel fattas under 2000. Regeringens överväganden Tillgängliga anslagsmedel har fördelats så att de skall ge så stort utbyte som möjligt i form av upprustade eller nya lokaler. Ramanslaget för 1999 på 15 miljoner kronor fördelades till 34 av 169 ansökningar. Alla län utom Södermanland, Västmanland och Gotland fick bidrag till minst ett projekt. Under 1997 fördelades anslaget på 51 projekt samt under 1998 till 71 projekt. Samlingslokalstödet är väsentligt ur ett lokalt men även regionalt utvecklingsperspektiv. Detta såväl för den service samlingslokaler erbjuder som regionalpolitiskt och ur sysselsättningssyn- punkt. Regeringens bedömning är att bidrag till all- männa samlingslokaler fyller en viktig funktion när det gäller att säkerställa tillgång till bra loka- ler för mötesverksamhet och andra föreningsak- tiviteter. Regeringen ser allvarligt på de brister beträffande ungdomsföreningarnas tillgång till lokaler i vissa storstadsområden som Ungdoms- styrelsen har redovisat i en särskild utredning av frågan. Genom informationsinsatser och ett ökat samarbete mellan samlingslokalorganisatonerna och ungdomsföreningarna bör ungdomars gene- rella användning av samlingslokalerna kunna ökas. Regeringen föreslår att 4 miljoner kronor som tidigare anvisats under anslaget 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för bidrag till samlingslokalorganisatio- nerna för informationsinsatser och utredningsar- bete som avser ungdomars nyttjande av sam- lingslokaler år 2001 anvisas under detta anslag. Medlen anvisas Ungdomsstyrelsen som skall för- dela bidraget. Regeringen föreslår att anslaget för 2001 anvi- sas 19 miljoner kronor. Tabell 7.5 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 15 000 Överföring från anslaget 29:2 + 4 000 Förslag 2001 19 000 7.6.4 30:3 Bidrag till kvinnoorganisatio- nernas centrala verksamhet Tabell 7.6 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 3 432 2000 Anslag 3 432 Utgifts- prognos 3 432 2001 Förslag 3 432 2002 Beräknat 3 432 2003 Beräknat 3 432 Bidraget skall användas till kostnader för kvin- noorganisationernas centrala verksamhet samt till förnyelse och utveckling av verksamheten. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisa- tionernas centrala verksamhet. Regeringens överväganden Det övergripande målet för statsbidraget är att stärka kvinnornas ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Stödet består av ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Grundbidraget är viktigt för att flera av organisationerna skall kunna upprätthålla verk- samhet på riksnivå. Det rörliga bidraget skall stimulera till förnyelse och utveckling av kvin- noorganisationernas arbete. Genom att exempelvis sätta fokus på genus- relationerna i samhället samt information och opinionsbildning arbetar kvinnoorganisationerna för att stärka kvinnors ställning i samhället och för jämställdhet. Regeringen föreslår att anslaget för 2001 anvi- sas 3 432 000 kronor. 7.6.5 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tabell 7.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall - 2000 Anslag 13 000 Utgifts- prognos 13 000 2001 Förslag 13 000 2002 Beräknat 13 000 2003 Beräknat 13 000 Stödet till friluftsorganisationerna ingick till och med 1999 som en del av anslaget Stöd till idrot- ten. Från och med 2000 utgör statens stöd ett eget anslag riktat direkt till främjandeverksam- heten. Under 2000 har stöd utgått till Frilufts- främjandet, Sveriges Sportfiske- och Fiske- vårdsförbund, Svenska Livräddningssällskapet- Simfrämjandet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen och Cykelfrämjandet. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget för 2001 anvisas 13 miljoner kronor. För 2002 och 2003 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till 2001. 8 Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 8.1 Budgetförslag 8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen Tabell 8.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 2 493 811 Anslags- sparande - 2000 Anslag 2 489 073 Utgifts- prognos 2 489 073 2001 Förslag 2 513 068 2002 Beräknat 2 541 313 1 2003 Beräknat 2 531 522 2 1 Motsvarar 2 476 058 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 2 406 528 tkr i 2001 års prisnivå. Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat finansiellt stöd till folk- bildningen. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen lämnar Folkbild- ningsrådet statsbidrag till folkhögskolor och stu- dieförbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka studieförbund och folkhögskolor som skall till- delas statsbidrag samt fördelar tillgängliga medel till dem. Utöver Folkbildningsrådet utbetalas även medel till Nordiska folkhögskolan i Genève samt till verksamhet som syftar till att stärka deltagar- nas inflytande över undervisningen. Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag granskat folkbildningen. Granskningen har inriktats på frågor om styrning och kontroll. RRV gör bland annat bedömningen att de för- delningsmodeller som Folkbildningsrådet till- lämpar i stor utsträckning är inriktade på kvan- titeter, dvs. hur mycket verksamhet som anordnas samt för vilka målgrupper. Fördel- ningsmodellerna tar ringa hänsyn till innehållet i verksamheten eller hur väl den genomförs. Rege- ringen har i riktlinjerna för statsbidraget angett att Folkbildningsrådet senast den 1 oktober 2000 skall redovisa sin syn på RRV:s rapport och vilka åtgärder rådet anser befogade att vidta bl.a. för att utveckla redovisnings- och uppföljningssys- temet inom folkbildningen. Revisionen har i övrigt inget att anmärka på Folkbildningsrådet. Regeringens överväganden Enligt regeringens mening har folkhögskolorna och studieförbunden bedrivit en verksamhet som väl uppfyller de syften som uppställts för statsbi- drag till folkbildningen för budgetåret 1999. Motsvarande gäller för de särskilda resurser som anvisats till folkhögskolorna inom ramen för den särskilda utbildningssatsningen, kunskapslyftet. I de två senaste folkbildningspropositionerna (prop. 1990/91:82 och 1997/98:115) har rege- ringen utgått från att även kommuner och lands- ting har ett ansvar för finansieringen av folkbild- ningen. Regeringen har erfarit att vissa kommuner har dragit ner betydligt på anslagen till folkbildningen. Folkbildningen är ett natio- nellt ansvar för såväl staten som kommuner och landsting. En fungerande folkbildning är en för- utsättning för att medborgare oavsett bostadsort får en höjd bildningsnivå och därigenom skapar förutsättningar för utveckling och framsteg i hela landet. Uteblivna eller kraftigt sänkta bidrag minskar i hög grad folkbildningens möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Regeringen har mot bakgrund av detta givit rådet i uppdrag att redo- visa samt kommentera utvecklingstendenserna för kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor. Regeringen har utsett Folkbildningsrådet att representera Sverige i en arbetsgrupp inom ra- men för Baltic21-samarbetet eftersom folkbild- ningen har en viktig roll att spela för utveck- lingen av ett hållbart samhälle. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om vuxnas lärande. Därvid kommer även aspekter som berör folkbildningen att tas upp. Regeringen föreslår att det i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområdet införs en bestämmelse som ger Folkbildnings- rådet rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidrag mellan studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Skälen för förslaget redovi- sas under Utg.omr. 16. Regeringen föreslog i folkbildningspropo- sitionen (prop. 1990/91:82) att staten skulle genomföra en fristående utvärdering av folkbild- ningen vart tredje år. Det är nu drygt 5 år sedan den senaste utvärderingen av folkbildningen slut- fördes. Regeringen gör därför bedömningen att det är dags för en ny statlig utvärdering av folk- bildningen. Regeringen avser att i propositionen om vuxnas lärande i slutet av detta år redovisa formerna för en sådan utvärdering. Sedan 1997 fördelar Folkbildningsrådet medel motsvarande drygt 9 procent av kunskapslyftet, eller 10 000 årsstudieplatser till folkhögskolorna. Av skäl som redovisas under det i utgiftsområde 16 redovisade anslaget 25:16 bör en minskning av omfattningen av kunskapslyftet inledas 2001. Neddragningen bör ske så att folkhögskolornas andel av kunskapslyftet ökar något. Medel har beräknats för ca 9 300 platser för andra halvåret 2001. Till utvecklings- och försöksverksamhet inom folkhögskolor och studieförbund beräknar rege- ringen 10 000 000 kronor. Till föreningen Nordisk folkhögskola i Genève föreslås medel motsvarande föregående års tilldelning. Anslaget för 2001 beräknas till 2 513 068 000 kronor. Tabell 8.2 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 2 489 073 Pris- och löneomräkning + 35 798 Föreslagen volymminskning av kunskapslyftet - 11 803 Förslag 2001 2 513 068 8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tabell 8.3 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 66 665 Anslags- sparande - 2000 Anslag 72 377 Utgifts- prognos 72 377 2001 Förslag 73 422 2002 Beräknat 74 953 1 2003 Beräknat 76 582 2 1 Motsvarar 73 422 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 73 422 tkr i 2001 års prisnivå. Från anslaget utbetalas statsbidrag till Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. De övergripande målen för Sisus verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna personer med funktionshinder samt att administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen. Tolk- och Översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms Universitet ansvarar för fördel- ningen av statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning, tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt teckenspråks- lärarutbildning. Dessa utbildningar skall planeras i samråd med berörda handikapporganisationer. Regeringens överväganden Enligt Sisus årsredovisning har anslaget under flera år varit mycket ansträngt. De ansökningar som kom in 1999 omfattade drygt 75 miljoner varav 62 miljoner täcktes dels av Folkbildnings- rådets förstärkningsbidrag och dels av bidraget till Sisus. Utöver dessa bidrag finns det möjlighet att få ersättning för assistans från det s.k. vårdar- tjänstanslaget 16:3 (tidigare Utg.omr. 9, B3), vil- ket inte utnyttjas helt. För att öka möjligheterna till folkhögsko- lestudier avser regeringen att ändra reglerna för vårdartjänstanslaget så att anslaget kan finansiera assistansinsatser för samtliga studerande inom folkhögskolan som har behov av assistans, oav- sett diagnos. Detta sker i enlighet med regering- ens proposition (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) Från patient till medborgare – en nationell handlings- plan för handikappolitiken som riksdagen har godkänt. För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till 2001. Tabell 8.4 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 72 377 Pris- och löneomräkning + 1 045 Förslag 2001 73 422 8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Tabell 8.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 9 032 Anslags- sparande - 2000 Anslag 9 106 Utgifts- prognos 9 106 2001 Förslag 9 237 2002 Beräknat 9 413 1 2003 Beräknat 9 607 2 1 Motsvarar 9 237 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 9 237 tkr i 2001 års prisnivå. Anslaget disponeras av Stockholms Universitet som utbetalar medlen till studieförbund och folkhögskolor enligt särskilt beslut av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag för kontakt- tolkutbildning till folkhögskolor och studieför- bund enligt förordningen (1991:976) om statsbi- drag till kontakttolkutbildning. Regeringens överväganden Regeringen beräknar oförändrad nivå på anslaget för 2001. Får åren 2002 och 2003 beräknas ansla- get att uppgå till oförändrad nivå i förhållande till 2001. Tabell 8.6 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 9 106 Pris- och löneomräkning + 131 Förslag 2001 9 237 9 Politikområde 26 Forskning under utgiftsområde 17 9.1 Budgetförslag 9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Tabell 9.1 Anslagsutvecklingen för Statens ljud- och bild- arkiv 1999 Utfall 28 325 Anslags- sparande 239 2000 Anslag 27 732 Utgifts- prognos 27 689 2001 Förslag 35 092 2002 Beräknat 35 821 1 2003 Beräknat 36 604 2 1 Motsvarar 35 092 tkr i 2001års prisnivå. 2 Motsvarar 35 092 tkr i 2001 års prisnivå. Arkivet för ljud och bild (ALB) skall möjliggöra forskning i svensk kultur och samhälle genom att samla in, bevara och tillhandahålla den del av mediautbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljudupptagningar och rörliga bilder. Myndig- hetens uppgifter framgår lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Fr.o.m den 1 januari 2001 byter myndigheten namn till Statens ljud- och bildarkiv i enlighet med tidigare fattade beslut (prop. 1999/2000:100) En jämförelse mellan budget och utfall år 1999 visar ett anslagssparande på ca 239 000 kronor. Anslagssparandet avses förbrukas under år 2001på utveckling av bl.a. automatiserade arkiv- rutiner inför den vidgade IT-användningen. Regeringens överväganden ALB:s samlingar är enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk normalt endast tillgängliga för forsknings- ändamål. Merparten av användarna är studerande vid universitet och högskolor. För forskare utanför Stockholmsområdet finns avtal om lån av studiekopior som omfattar ett trettiotal bibliotek. Vissa databaser med förteckning över ALB:s material finns sedan år 1997 sökbara på Internet. ALB:s katalogisering av utbudet från andra producenter än den statliga radion och tele- visionen kan dock förbättras, vilket är av stor betydelse för att underlätta användningen av det insamlade materialet. Myndigheten arbetar med denna fråga under år 2000 och arbetet bör prioriteras även under följande budgetår. ALBs huvuduppgift, att säkra det långsiktiga bevarandet, har blivit alltmer problematiskt. Myndigheten rapporterar att det i allt större ut- sträckning uppträder åldringssymptom på ALB:s insamlade material. ALB:s verksamhet påverkas fr.o.m. budgetåret 1999 av att regeringen gett elva TV-bolag rätt att starta digitala sändningar. Dessa sändningar faller under lagen om pliktexemplar av dokument och materialet skall därför levereras till ALB. Myndigheten har i sitt budgetunderlag för åren 2001–2003 uppskattat de årliga kostnaderna för tio nya digitala kanaler till 1,5 miljoner kronor. Regeringen anser att kostnaderna för utvecklings- och bevarande uppgår till ca 5 miljo- ner kronor. Under perioden kommer myndig- heten ha behov av ytterligare en arkivlokal. Regeringen gör bedömningen att ALB inte kan klara dessa kostnader inom ramen för det nuvarande anslaget. Regeringen beräknar därför en höjning av anslaget med 7 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 35 092 000 kronor. Tabell 9.2 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 27 732 Pris- och löneomräkning + 360 Överföring till anslaget + 7 000 Förslag 2001 35 092 10 Politikområdet 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 2 10.1 Omfattning Lotteriinspektionen omfattas av politikområdet Finansiella system och tillsyn under utgiftsom- råde 2. 10.2 Budgetförslag 10.2.1 2:1 Lotteriinspektionen Tabell 10.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1999 Utfall 21 769 Anslags- sparande 3 763 2000 Anslag 26 459 1 Utgifts- prognos 28 450 2001 Förslag 28 878 2002 Beräknat 29 483 2 2003 Beräknat 30 131 3 1 Inklusive en minskning med 2 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Motsvarar 28 878 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 28 878 tkr i 2001 års prisnivå. Lotteriinspektionen är central förvaltnings- myndighet för tillsyn av spel- och lotterimark- naden. Verksamheten finansieras i sin helhet med avgifter. Myndigheten disponerar ett ramanslag och levererar in avgiftsinkomster mot inkomst- titel. Lotteriinspektionen hade vid utgången av 1999 ett anslagssparande på 3,7 miljoner kronor. Regeringen minskade inspektionens anslagsspa- rande med 1,5 miljoner kronor under våren 2000 med hänvisning till § 11a Anslagsförordningen. Lotteriinspektionen planerar att utnyttja reste- rande anslagssparande för verksamhetsanalys och kvalitetsförbättring, märkning av automater, ut- redning av marknadsföringen av spel och lotterier, utvärdering av försök med Internetspel, utökad kontroll av automatspel och EU-frågor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 10.2 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Offentlig-rätts- lig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1999 22 705 72 22 101 676 Prognos 2000 22 700 200 26 459 -3 559 Budget 2001 24 600 300 24 600 300 Målet är att det skall råda balans mellan intäkter och kostnader, både på total nivå och inom varje verksamhetsgren. Under budgetåret 1999 har Lotteriinspektionen levererat in ca 23 miljoner kronor och förbrukat ca 22 miljoner kronor. Regeringens överväganden Tabell 10.3 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 28 459 Pris- och löneomräkning + 419 Förslag 2001 28 878 Regeringen föreslår att anslaget för 2001 uppgår till 28 878 000 kronor. För 2002 och 2003 har an- slaget beräknats till 29 483 000 kronor respektive 30 131 000 kronor Bilaga 1 Nya anslagsbenämningar Nya anslagsbenämningar Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att underlätta övergången till de nya be- nämningar som följer av att politikområden införts. Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001 Benämning 2000 Benämning 2001 Anslagets namn Finansiella system och tillsyn N2 2:1 Lotteriinspektionen Utbildningspolitik L1 25:1 Bidrag till folkbildningen L2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen L3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Forskningspolitik F5 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Mediepolitik I2 27:1 Statens biografbyrå I3 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland I4 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete J2 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Kulturpolitik A1 28:1 Statens kulturråd A2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete A3 28:3 Nationella uppdrag A4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel B1 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter B2 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner B3 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål C1 28:8 Bidrag till regional biblioteksverksamhet C2 28:9 Litteraturstöd C3 28:10 Stöd till kulturtidskrifter C4 28:11 Stöd till bokhandeln C5 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket C6 28:13 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur C7 28:14 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden D1 28:15 Statens konstråd D2 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön D3 28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor D4 28:18 Främjande av hemslöjden D5 28:19 Bidrag till bild- och formområdet E1 28:20 Konstnärsnämnden E2 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer F1 28:22 Riksarkivet och landsarkiven F2 28:23 Bidrag till regional arkivverksamhet F3 28:24 Språk- och folkminnesinstitutet F4 28:25 Svenskt biografiskt lexikon G1 28:26 Riksantikvarieämbetet G2 28:27 Bidrag till kulturmiljövård H1 28:28 Centrala museer: Myndigheter H2 28:29 Centrala museer: Stiftelser H3 28:30 Bidrag till regionala museer H4 28:31 Bidrag till vissa museer H5 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler H6 28:33 Riksutställningar H7 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål I1 28:35 Filmstöd J1 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet - 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund K1 28:38 Stöd till trossamfund Folkrörelsepolitik N1 30:1 Stöd till idrotten N3 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler N4 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet N5 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Senaste lydelse 1999:306. Senaste lydelse 1999:1345. Senaste lydelse 1991:1125. Dessutom har riksdagen antagit mål för vissa verksamheter inom politikområdet, så t.ex. mål för den statliga arkivverksamheten, som har införts i 3 § arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), mål för statens bidrag till trossamfund, vilka har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45) samt mål för arbetet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196). PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 13 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 16 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 20 19 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 72 73 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 82 83 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 90 91 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 112 113 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 122 121 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 134 135 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 136 137 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 140 139 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 142 143 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 144 145