Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2000/01:24 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation Prop. 2000/01:24 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 oktober 2000 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ny lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation. En fastighetsägare får skattereduktion för utgifter för en anslutning från ett allmänt tillgängligt telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Detsamma gäller en juridisk person och en enskild näringsidkare i fråga om en sådan anslutning i annat fall till ett fast driftställe för näringsverksamheten. Anslutningen skall vara ny, den skall medge överföring med god teknisk kvalitet av multimedietjänster och den skall ge den anslutne en möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster. Skattereduktion ges till juridiska personer och enskilda näringsidkare även om utgiften kan dras av i näringsverksamheten. Skattereduktionen föreslås uppgå till 50 procent av utgifter över 8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per bostad eller lokal som har anslutits. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, högst 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Värdet av eget arbete och eget material får inte medräknas i underlaget för skattereduktionen. Utgifter för abonnemang ingår inte heller i under- laget. Ett krav för skattereduktion är att den som utför anslutningen har F-skattsedel. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion får göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av taxeringen år 2002 eller 2003. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 1 2 Lagtext 1 2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation 1 2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 1 2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 1 3 Ärendet och dess beredning 1 4 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation 1 4.1 Förslagets allmänna utformning 1 4.2 Underlaget för skattereduktionen 1 4.3 Skattereduktionens storlek 1 4.4 Ansökan och beslut 1 4.5 Omprövning, överklagande och straffansvar 1 4.6 Ikraftträdande 1 5 Följdändringar i andra lagar 1 5.1 Skatteregisterlagen 1 5.2 Skattebetalningslagen 1 6 Offentlig-finansiella effekter 1 7 Författningskommentar 1 7.1 Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation 1 7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 1 7.3 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 1 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning 1 Bilaga 2 Lagförslag i promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning 1 Bilaga 3 Beskrivningar av typfall av bredbandsanslutningar 1 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser till promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning 1 Bilaga 5 Lagrådsremissens förslag till lagtext 1 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2000….64 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, 2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483). 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 § En fastighetsägare får skattereduktion enligt denna lag för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgäng- ligt telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Detsamma gäller en juridisk person och en enskild näringsidkare i fråga om en sådan anslutning i annat fall till ett fast driftställe för näringsverksamhet. Skattereduktion för ett handelsbolag får i stället göras för delägarna. 2 § En anslutning skall uppfylla följande krav för att skattereduktion skall få göras: – anslutningen skall vara ny, – den skall medge överföring med god teknisk kvalitet av multimedie- tjänster, och – den skall ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av över- föringstjänster. 3 § Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering. 4 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse som i inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på handelsbolag. Termen hyreshus har samma betydelse som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Underlag för skattereduktion 5 § I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 – den 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. 6 § I underlaget får endast ingå utgifter för en anslutning som utförts av någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organi- sationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig. 7 § I underlaget får inte ingå utgifter för en anslutning som utförts av den som ansöker om skattereduktion eller av företag som ingår i samma kon- cern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den sökande. Om ett handelsbolag eller ett dödsbo omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller de även för delägare i bolaget eller boet. I underlaget får inte heller ingå utgifter för abonnemang. Skattereduktionens storlek 8 § Skattereduktionen uppgår till 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Skattereduktion får göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. 9 § Skattereduktionen för en delägare av en fastighet utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen enligt 8 § som svarar mot deläga- rens andel av fastigheten vid ingången av det beskattningsår då anslut- ningen tas i bruk. 10 § För en fastighet som består av två eller flera småhus som till över- vägande del upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt får reglerna tilläm- pas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduk- tionen därigenom blir högre. Ansökan 11 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos en skatte- myndighet. 12 § Ansökan skall innehålla uppgift om 1. sökandens personnummer, samordningsnummer eller organisations- nummer, 2. fastighetens beteckning, 3. sökandens andel i fastigheten, 4. det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet som har specificerats för anslutningen, 5. huruvida det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och i så fall utgiften för detta, 6. underlaget för den skattereduktion som begärs, 7. personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer för den som utfört anslutningen. Till ansökan skall det fogas kopia av faktura eller motsvarande hand- ling som visar vilken anslutning som har utförts, utgiften för anslut- ningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den utrustning som har installerats samt om huruvida anslutningen är utformad så att den inte hindrar den anslutne att välja leverantör av överföringstjänster. Av ansökan eller en handling som fogas till denna skall det framgå när betalning har skett. 13 § Om ett handelsbolag avstår från sin rätt till skattereduktion till för- mån för delägarna i bolaget, skall det av bolagets ansökan framgå att del- ägarna biträder ansökan och hur skattereduktionen skall fördelas mellan dem. Delägare som biträtt ansökan är att betrakta som sökande i fråga om sin rätt till skattereduktion. 14 § En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till skattemyn- digheten senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in senast den 1 mars 2002, skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. Beslutande myndighet 15 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som skall besluta i ärenden enligt denna lag. Övriga bestämmelser 16 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). Skattemyndighetens beslut om skattereduktion får omprövas, förutom i de fall som anges i skattebetalningslagen, om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduk- tion enligt denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt. Omprövning enligt andra stycket får ske senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen. 17 § Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt. Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och efter skattereduktion enligt lagen (2000:000) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering. Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt. 18 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). 19 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna lag finns i skatteregisterlagen (1980:343). _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §2 För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto- matisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje region. Registren skall användas vid beskattning för 1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer, 2. revisions- och annan kontrollverksamhet, 3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst, 4. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt skattebetal- ningslagen (1997:483), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Registren skall dessutom användas för 1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, 2. bestämmande av skattereduk- tion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623) om skatte- reduktion för riskkapitalinvester- ingar, lagen (1996:725) om skatte- reduktion för utgifter för bygg- nadsarbete på bostadshus och lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar, 2. bestämmande av skattereduk- tion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623) om skatte- reduktion för riskkapitalinvester- ingar, lagen (1996:725) om skatte- reduktion för utgifter för bygg- nadsarbete på bostadshus, lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar och lagen (2000:000) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, 3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. 7 §3 För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall behandlas som fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter- kallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och mervärdesskattelagen (1994:200) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde- myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän- delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla- ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe- ringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe- ringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk- ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackförenings- avgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bo- stadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, upp- gifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduk- tion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skatte- reduktion. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackförenings- avgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bo- stadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, upp- gifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduk- tion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skatte- reduktion, uppgifter enligt 12 § första stycket lagen (2000:000) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation samt uppgift om beslut om sådan skattereduk- tion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings- land. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslut- ning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 47 kap. 5 § inkomstskattelagen, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 47 kap. 11 § nämnda lag skall minska anskaffningsutgiften samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 47 kap. 5 § andra stycket nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställ- ande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firma- tecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohol- lagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads- politiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Tullverket om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser samt uppgifter från verket som behövs för tillämp- ningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen. 29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnum- mer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning. 30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan mervärdesskatte- grupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen. 31. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsbyte enligt 49 kap. inkomst- skattelagen, namn och organisationsnummer på det överlåtna företaget, antal andelar som lämnats som ersättning vid andelsbytet samt namn och organisationsnummer på det köpande företaget samt de övriga uppgifter som behövs för beskattning av uppskovsbelopp. 32. Uppgift om uppskovsbelopp vid koncerninterna andelsavyttringar enligt 25 kap. 6–27 §§ inkomstskattelagen, namn och organisations- nummer på det överlåtna företaget, antalet överlåtna andelar samt de övriga uppgifter som behövs för beskattning av vinsten. 33. Uppgift om avgiftsskyldighet till annat registrerat trossamfund än Svenska kyrkan och uppgift om tillhörighet till icke-territoriell försam- ling inom Svenska kyrkan. ________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 9 §1 Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundlägga- nde beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt 65 kap. 9–12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundlägga- nde beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt 1. lagen (2000:000) om skattereduktion på för- värvsinkomster vid 2002 års taxering, 2. lagen (2000:000) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunika- tion och 3. 65 kap. 9–12 §§ inkomst- skattelagen (1999:1229). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 3 Ärendet och dess beredning I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86 s. 69, IT-propositionen) formulerade regeringen följande mål om till- gängligheten i informationssamhället. ”Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att IT-infra- struktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Konkurrens, låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT- företag har möjlighet att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mångfald på näten skall främjas genom statliga insatser och regler. Den teknik som skulle kunna överbrygga avstånden i landet får inte på grund av stora skillnader i tillgänglighet, taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd.” I IT-propositionen (s. 82) aviserades att en skattelättnad bör övervägas för fysiska och juridiska personer som haft utgifter för en anslutning för datakommunikation som innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhål- lande till överföringskapaciteten i det normala telefonnätet. Det angavs vidare att skattelättnaden, som bör kunna utformas som en skattereduk- tion, bör avse anslutningsutgifter över ett visst belopp och motsvara en mindre del av utgiften. Vidare angavs att kommuner bör få möjlighet att ansöka om stöd för abonnentanslutning med hög överföringskapacitet i glest bebyggda områden. Det sammanlagda beloppet för de båda stöden motsvarar 3 200 miljoner kronor. Stödet till kommunerna har utretts av en särskild utredare. Utredningsarbetet redovisas i betänkandet Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68). Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät har lämnats i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 22). Därutöver utreds stöd till finansiering av regionala transportnät som en del av ett nationellt IT- infrastrukturprogram (dir. 2000:04). Inom Regeringskansliet har frågan om en skattelättnad för bred- bandsanslutningar utretts och en promemoria har utarbetats. En samman- fattning av promemorian finns i bilaga 1 och lagförslagen finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns en från promemorian hämtad beskrivning av ett antal typfall av anslutningar som kan berättiga till skattereduktion. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remiss- yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/2348). Regeringen tar nu upp promemorians förslag om en ny lag om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommuni- kation till behandling. Lagrådet Regeringen beslutade den 24 augusti 2000 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet har haft synpunkter på vissa paragrafers utformning. Regeringen har beaktat Lagrådets synpunkter och dessa behandlas i anslutning till respektive paragraf i avsnitt 7. Vissa redaktionella änd- ringar har vidare gjorts i lagtexten. Efter Lagrådets granskning har tillkommit ett förslag till ändring i skattebetalningslagen (1997:483), som i propositionen har tagits in i av- snitt 2.3. Denna ändring är en konsekvens av Lagrådets granskning och av sådan beskaffenhet att det skulle sakna betydelse att på nytt höra Lagrådet. 4 Skattereduktion för utgifter för vissa anslut- ningar för tele- och datakommunikation 4.1 Förslagets allmänna utformning Regeringens förslag: En fastighetsägare får skattereduktion enligt en särskild lag för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Detsamma gäller en juridisk person och en enskild näringsidkare i fråga om en sådan anslutning i annat fall till ett fast driftställe för näringsverksamhet. Skattereduktion för ett handelsbolag får i stället göras för delägarna. Anslutningen skall vara ny, medge överföring med god teknisk kvalitet av multimedietjänster samt ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster. Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering. Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorians förslag finns även en bestämmelse om att när en befintlig anslutning ersätts eller kompletteras, så skall den nya anslut- ningen innebära en avsevärd höjning av överföringskapaciteten. Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Riksskatteverket ifråga- sätter dock att en lag om skattereduktion för utgifter för bredbandsanslut- ning införs. Konkurrensverket förordar en marknadslösning som bästa sättet att tillgodose efterfrågan på förbindelser och tjänster. Glesbygdsverket anser att det finns en påtaglig risk för att de resurser som avsatts inte kommer att utnyttjas till fullo eftersom ”ribban” för skattereduktionen ligger för högt. Det finns ett behov av att styra om avsatta medel till regionalpolitiskt mer prioriterade områden. Statens fastighetsverk föreslår att förslaget även skall riktas till arrendatorer. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) anser att skattereduktion bör medges retroaktivt fr.o.m. den 1 juli 2000. Bostadsrättsorganisationen SBC menar att det finns anledning att överväga en förlängning av tidsperioden eftersom det annars finns risk för att det kan uppstå en ”flaskhalssituation” i utförarledet. Några remissinstanser, däribland Konkurrensverket och Telia, framhåller att det är viktigt att lagen utformas på ett konkurrensneutralt sätt med avseende på teknisk lösning. Genom att utesluta uppgradering av befintlig ledning eller befintligt nät anser dessa remissinstanser att kravet på teknikneutralitet frångås. De framhåller också att det med föreliggande förslag finns en risk för att bredbandsutbyggnad med hjälp av exempelvis xDSL-teknik i befintlig infrastruktur utesluts från möjlighet till stöd. Telia menar att den nämnda tekniken kan möta kundernas reella behov och är lämplig för många glesbygdsområden. Skälen för regeringens förslag Som anförts i IT-propositionen (prop. 1999/2000:86 s. 82) bedömer regeringen att det finns ett behov av en viss stimulans till bredbandsanslutning för i första hand hushåll och företag som finns utanför tätorterna. I promemorian anförs att stimulansen bör kunna ges som en skattelättnad i form av en skattereduktion samt att skattereduktionen bör avse sådana anslutningar som är avsevärt mer kostnadskrävande än i normala fall. Ett sätt att göra det anges vara att skattereduktion enbart ges för anslutningsutgifter som överstiger ett visst belopp. Förslaget att ett stöd till enskilda skall ges som en skattereduktion har fått ett gott mottagande av de flesta remissinstanserna. Något alternativt förslag har inte framförts. Regeringen delar uppfattningen att en skatte- reduktion är en lämplig form för att stimulera enskilda att delta i upp- byggnaden av IT-infrastrukturen. Vad gäller den lagtekniska utformningen av förslaget bör lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus kunna användas som förebild. Skattereduktionen bör kunna erhållas av juridiska personer, enskilda näringsidkare och fastighetsägare. När det gäller fastighetsägare bör man knyta an till begrepp som finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) och som också används i lagen (1984:1052) om statlig fastighets- skatt. Med ägare förstås både fysiska och juridiska personer och den som enligt 1 kap. 5 § FTL skall likställas med ägare. Däribland finns tomt- rättshavare men däremot inte den som arrenderar eller hyr sin bostad. Något egentligt behov av att medge skattereduktion även till arrendatorer och hyresgäster kan inte anses föreligga. Rätten till skattereduktion för fastighetsägare bör kopplas till fastigheten och till varje taxeringsenhet för sig. Termerna fastighet och taxeringsenhet bör ha samma betydelse som i FTL. Avgörande vid bedömningen av en fastighets uppdelning i olika taxeringsenheter bör vara de förhållanden som rådde vid ingången av år 2001 om ansökan har kommit in före den 1 mars 2002. I annat fall bör förhållandena vid ingången av år 2002 vara avgörande. För juridiska personer och enskilda näringsidkare som bedriver näringsverksamhet finns redan i dag en möjlighet att få avdrag för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation vid inkomsttaxeringen. För att uppnå önskad stimulanseffekt bör denna omständighet inte föranleda att möjligheten till skattereduktion undantas för dessa grupper. Juridiska personer och enskilda näringsidkare bör alltså kunna få skattereduktion dels i egenskap fastighetsägare, dels för utgifter för en anslutning till en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (fast driftställe). Vad gäller enskilda näringsidkare bör dessa även kunna medges skatte- reduktion för utgifter för en anslutning till den egna privatbostadsfastig- heten. Detta under förutsättning att det är fråga om skilda anslutningar. Skattereduktion bör göras för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus, hyreshus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Termen allmänt tillgängligt telenät är hämtad från telelagen (1993:597). Termen är inte definierad i lagen men generellt sett anses ett nät vara allmänt tillgängligt om det står till allmänhetens förfogande. Ett kännetecken för att nätet skall anses allmänt tillgängligt är att det står öppet för en vid krets av användare att ansluta sig till nätet. Termerna småhus och hyreshus bör ha samma betydelse som i FTL. En ny anslutning med hög överföringskapacitet Syftet med skattereduktionen är att skapa goda förutsättningar för operatörer att leverera tjänster på nät med hög överföringskapacitet i båda riktningarna (s.k. bredbandstjänster) till användare vid företag eller i bostäder. Regeringen anser att det bör vara fråga om nya anslutningar. I detta ligger ett krav på att det skall vara fråga om nya ledningar för tele- och datakommunikation vid fast förbindelse eller nya radioförbindelser. Att endast uppgradera en befintlig kopparledning för telefoni genom modem för t.ex. xDSL-teknik (Digital Subscriber Line, digital accessteknik) liksom befintligt kabelnät för TV eller motsvarande bör alltså inte berättiga till skattereduktion. Beträffande radioförbindelser bör det för att vara fråga om en ny anslutning innebära att sändar- och mottagarutrustningen hos abonnenten är ny. Att skattereduktion bör ges endast för nya anslutningar är avsett att säkerställa att investeringen blir tillräckligt långsiktig. Det är angeläget att den IT-infrastruktur som nu anläggs har förutsättningar att klara framtida ökade krav på trafikkapacitet och dessutom kan användas för sådana tillämpningar som kräver symmetrisk kapacitet. Den ekonomiska livslängden för utrustning som arbetar i transmissionsskikten, t.ex. routrar och switchar, är betydligt kortare än för kanalisation och ledning (för förklaring av begreppen transmissionsskikt, kanalisation och ledning hänvisas till s. 238 i bilaga 12 till IT-propositionen). Genom att stimulera investering i kanalisation och ledning, lämpad för nät med hög överföringskapacitet, bidrar skattereduktionen till att sådan utrustning installeras som långsiktigt kan utnyttjas av olika operatörer med olika slag av aktiv utrustning. Med operatör avses här leverantör av överföringstjänster. Anslutningen skall vara dimensionerad för att kunna överföra multi- medietjänster av god teknisk kvalitet. Med multimedia avses här datorbaserade presentationer som kombinerar två eller flera typer av medier (ljud, rörliga bilder eller text), där användaren interaktivt kan påverka presentationerna. Vad som skall betecknas som bredband, dvs. ett nät som har en hög överföringskapacitet har dels varierat över tiden, dels varierat med olika personers, företags eller operatörers uppfattning om vad som skall anses utgöra en hög överföringskapacitet. I IT- propositionen (s. 70) anges att begreppet bredband allmänt används utan att innebörden är klart definierad. Någon officiellt fastställd definition finns inte, utan bredband är egentligen en beskrivning av hög överföringskapacitet för tele- och datakommunikation. IT- infrastrukturutredningen definierade i sitt betänkande Bredband för tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) bredband som överföringskapacitet för tele- och datakommunikation om minst 2 Mbit/s i riktning såväl till som från användaren. En sådan kapacitet i nätet närmast abonnenten, det s.k. accessnätet, är så hög att både mottagande och sändning kan ske av bl.a. rörliga bilder av god teknisk kvalitet. Radioanslutningar medger i allmänhet inte fullt så hög överföringskapacitet. Det är inte möjligt att ange någon bestämd överföringskapacitet som gräns för att kostnader för en ny anslutning skall berättiga till skatte- reduktion. I stället bör det avgörande vara att anslutningen skall vara dimensionerad för att kunna bära multimedietjänster av god teknisk kvalitet. Att Internet inte medger detta i dagsläget saknar betydelse. Det avgörande är att anslutningen är dimensionerad för att klara av en hög överföringskapacitet då stomnät m.m. medger detta. Detta medför också att en anslutning som avser en abonnent som har flera användare, t.ex. ett företag, måste vara dimensionerad för att klara en betydligt högre överföringskapacitet än en anslutning som bara är avsedd för en bostad. Ett riktmärke skulle kunna vara en kapacitet på minst 2 Mbit/s i båda riktningarna (symmetriskt) per ansluten användare. När det gäller radiolösningar kan det dock vara svårt att upprätthålla ett sådant riktmärke. Radiolösningar kommer främst att bli aktuellt i glesbygd eftersom det där många gånger är det enda ekonomiskt genomförbara alternativet. En sådan lösning får anses acceptabel i detta sammanhang. Kravet på hög överföringskapacitet innebär ett prestationskrav men någon särskild teknik pekas dock inte ut för att uppnå prestationskravet. Det önskemål om teknikneutralitet som bör gälla vid utbyggnaden av infrastrukturen på IT-området blir därmed tillgodosett. För att skattereduktion skall kunna utgå skall anslutningen ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster (operatör). Det innebär i praktiken att t.ex. en anslutningsledning till en bostad, lokal eller ett småhus skall kunna omkopplas från en operatörs utrustning till en annan operatörs i anslutningspunkten i fastigheten (fastighetsnoden) eller motsvarande för villaområde och industriområde (fastighetsom- rådesnoden). En fastighetsnod eller fastighetsområdesnod skall vara utformad så att flera operatörer har möjlighet att placera sin aktiva utrust- ning i utrymmet för anslutning av en enskild abonnent. Skattereduktionen är inte avsedd för utbyte av befintliga anslutningar på grund av sedvanligt underhåll av accessnäten. Skattereduktion skall kunna göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering. 4.2 Underlaget för skattereduktionen Regeringens förslag: I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 - den 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. Utgifter för anslutningen ingår i underlaget endast om arbetet utförts av någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. I underlaget ingår inte utgifter för en anslutning som utförts av den som ansöker om skattereduktion eller av företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den sökande. I underlaget får inte ingå utgifter för abonnemang. Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Har inte yttrat sig. Skälen för regeringens förslag: Promemorians förslag innebär att skattereduktion skall få göras för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation som tas i bruk under tiden den 1 januari 2001 – 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. Regeringen delar bedömningen att underlaget för skattereduktionen bör utformas på detta sätt. Bestämmelserna innebär bland annat att utgifter för anslutningsarbeten som påbörjas före den 1 januari 2001 men som avser anläggningar som tas i bruk därefter kan ingå i underlaget för skattereduktion om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. I underlaget avses bara ingå s.k. passiv nätutrustning på kanalisations- och ledningsnivå. Beträffande radioförbindelser skall dock utgifter för sändar- och mottagarutrustning kunna ingå i underlaget. Sådan aktiv ut- rustning som arbetar i transmissionsskikten som utför själva överföringen och som kommunicerar med varandra, t.ex. servrar, switchar och routrar ingår inte i underlaget. Både utgifter för material och arbete bör ingå i underlaget. Underlaget omfattar inte utgifter för lokalt nät inom bostad, lokal, enskilt hus eller industrilokal. I bilaga 3 finns beskrivningar av ett antal typfall på anslutningar som kan ingå i underlaget för skattereduktion. För att ge rätt till skattereduktion skall arbetet vara utfört av närings- idkare som innehar F-skattsedel antingen vid den tidpunkt när ersätt- ningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om inne- hav av F-skattsedel får godtas om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betal- ningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisa- tionsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig. Härigenom uppnås bättre kontrollmöjligheter samtidigt som anlitande av "svart" arbetskraft motverkas. I underlaget får inte ingå utgifter för en anslutning som har utförts av den som ansöker om skattereduktion eller av företag som ingår i samma koncern som eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den sökande. Detsamma gäller arbete som utförts av delägare i ett handelsbolag eller ett dödsbo. En egenföretagare som utför anslutningsarbeten på den egna villan blir således inte berättigad till skattereduktion för värdet av sitt eget arbete. Detsamma gäller för ett företag som med egna anställda utför anslutningsarbeten på företagets egna näringsfastigheter. Om abonnemang ingår i utgiften för anslutningen, skall underlaget minskas med utgiften för eller värdet av abonnemanget. 4.3 Skattereduktionens storlek Regeringens förslag: Skattereduktion får göras med ett belopp som mot- svarar 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kronor. I fråga om hyreshus får skattereduktion göras med 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor per bostad eller lokal som omfattas av anslutningsarbetet, dock högst 5 000 kronor per bostad eller lokal. Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag bort- sett från promemorians förslag att skattereduktion skall utgå med lägst 500 kr. Några redaktionella ändringar av lagtexten har också gjorts. Remissinstanserna: Lantmäteriverket anser att också fastighetsägare som är medlemmar i en samfällighetsförening med ansvar för bredbands- nät bör kunna få skattereduktion trots att utbyggnaden sker i föreningens regi. Skälen för regeringens förslag: När det gäller skattereduktionens storlek är det enligt regeringens uppfattning naturligt att ta fasta på de grundläggande principer som fördes fram i IT-propositionen och som riksdagen också ställt sig bakom. Skattereduktionen bör således i första hand stimulera till bredbandsanslutningar hos företag och hushåll som finns utanför tätorterna. Den bör vidare endast avse sådana anslutningar som är avsevärt mer kostnadskrävande än i normala fall. Slutligen bör reduktionen endast medges med en mindre del av den totala utgiften för anslutningen. Från dessa utgångspunkter skulle enligt regeringens uppfattning en lämpligt avvägd lösning innebära att skattereduktionen ges med ett belopp som motsvarar 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor samtidigt som skattereduktionen begränsas till ett högsta belopp på 5 000 kronor. Särskilda regler bör gälla för hyreshus samt småhus som har upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt. I promemorian föreslås att skattereduktion som lägst skall utgå med 500 kr. Anledningen till detta förslag var att skattemyndigheterna inte skulle behöva administrera ansökningar som avser små belopp. Regeringen anser, mot bakgrund av det avräkningsförfarande som det nya skattekontosystemet innebär, att det inte finns skäl för en sådan begränsning. Något lägsta belopp för skattereduktionen bör därför inte bestämmas. Juridiska personer och enskilda näringsidkare bör som tidigare framgått kunna få skattereduktion dels i egenskap av fastighetsägare, dels för utgifter för en anslutning till en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (fast driftställe). Enskilda näringsidkare bör dessutom kunna få skattereduktion för en anslutning till privatbostadsfastigheten under förutsättning att det är fråga om skilda anslutningar. För ägare av småhus bör skattereduktion göras för utgifter för en an- slutning till det egna småhuset. Småhus definieras i 2 kap. 2 § FTL som byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Småhus och tomtmark för sådan byggnad utgör tillsammans den taxeringsenhet som betecknas småhusenhet. Förslaget gäller även småhus som tillhör en lant- bruksenhet. För att stimulera utbyggnaden av accessnäten i glest bebyggda områden bör även fritidsfastigheter omfattas av den föreslagna skattereduktionen. Regeringen delar Lantmäteriverkets uppfattning att också fastighets- ägare som är medlemmar i en samfällighetsförening med ansvar för bredbandsnät bör kunna komma i fråga för skattereduktion trots att utbyggnaden sker i föreningens regi. Det finns i dag ett stort antal samfällighetsföreningar som förvaltar olika typer av gemensamhetsanläggningar såsom vägar, parkeringsplatser, grönområden, VA-ledningar och kabel-TVinstallationer. Om exempelvis fastighetsägare i ett villaområde önskar ansluta sig till bredbandsnätet kan det i vissa fall vara lämpligt att låta utbyggnaden göras via den befintliga samfällighetsföreningen. Även i fall där en samfällighetsförening saknas kan det vara lämpligt att inrätta en gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening för ut- byggnad och drift av ett bredbandsnät. För att en fastighetsägare som är medlem i en samfällighetsförening med ansvar för ett utbyggt bredbands- nät skall kunna få skattereduktion bör krävas att den aktuella fastigheten ansluts till det utbyggda nätet samt att kostnaderna för arbetet kan fast- ställas och fördelas proportionellt mellan de anslutna fastigheterna. I övrigt bör gälla samma regler som för andra fastighetsägare. Någon särskild bestämmelse om samfällighetsföreningar är dock inte nödvändig eftersom de generella reglerna även täcker detta fall. För ägare av hyreshus (fysisk och juridisk person) skulle den före- slagna ordningen för småhus få oönskade konsekvenser på grund av att ett hyreshus enligt fastighetstaxeringslagen normalt utgör en taxerings- enhet. Hyreshus definieras i 2 kap. 2 § FTL som byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Enligt förslaget för småhus skulle ägare av hyreshus som består av ex- empelvis 100 bostadslägenheter medges skattereduktion med högst 5 000 kronor. För att undvika en sådan konsekvens bör i fråga om hyreshus skattereduktion medges med ett belopp som motsvarar 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor per bostad eller lokal som omfattas av anslutningsarbetet, och utgå med högst 5 000 kronor per bostad eller lokal. Bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och bostads- aktiebolag (privatbostadsföretag) bör behandlas som andra hyreshus- ägare. Privatbostadsföretag och andra juridiska personer kan även äga småhus som upplåts med bostadsrätt. För att undvika samma oönskade effekter som för hyreshus bör vid beräkning av skattereduktion för småhus som upplåtits med bostadsrätt gälla likartade regler som för hyreshus. Det innebär exempelvis att ett privatbostadsföretag kan erhålla skattereduk- tion med högst 5 000 kronor per småhus. För det fall två eller flera småhus på en och samma fastighet till över- vägande del upplåts med hyresrätt får reglerna för hyreshus tillämpas om skattereduktionen därigenom blir högre. En fastighet kan också ha flera ägare vilket innebär att flera personer kan vara berättigade till skattereduktion för en och samma anslutning. En enskild delägare bör dock högst erhålla en så stor del av den totala skatte- reduktionen som svarar mot delägarens andel i fastigheten vid ingången av beskattningsåret. Skattereduktionen bör räknas av mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. Skattereduktionen bör tillgodo- räknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och efter skattereduktion enligt lagen (2000:000) om skatte- reduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering. Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt. Av praktiska skäl bör skattereduktionen inte beaktas vid bestämmandet av preliminär F-skatt, särskild A-skatt eller skatteavdrag. 4.4 Ansökan och beslut Regeringens förslag: En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig och ges in till en skattemyndighet. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in senast den 1 mars 2002, skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. Beslut i ärenden om skattereduktion fattas av den eller de skattemyn- digheter regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bestämmer. Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Har inte yttrat sig. Skälen för regeringens förslag Vad en ansökan bör innehålla En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig och ges in till en skattemyndighet. Ansökan bör kunna lämnas in till vilken skattemyndig- het som helst. Om samtliga skattemyndigheter i landet eller endast ett begränsat antal skall handlägga ärenden om skattereduktion är en fråga som regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bör avgöra. En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till en skattemyn- dighet senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in senast den 1 mars 2002 skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. I annat fall görs skatte- reduktionen vid 2003 års taxering. Ärenden om skattereduktion bör handläggas åtskilda från inkomsttaxeringen. En beviljad skattereduktion som inte kan utnyttjas helt vid den taxering då den enligt bestämmelserna skall avräknas får inte sparas till ett senare år. För att en ansökan skall kunna läggas till grund för ett beslut om skattereduktion måste den innehålla uppgifter om sökandens person- nummer, samordningsnummer eller organisationsnummer, fastighetens beteckning, sökandens andel i fastigheten, det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet som har specificerats för anslut- ningen, huruvida det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och i så fall utgiften för detta, underlaget för den skattereduktion som begärs, samt organisationsnummer, personnummer eller samordningsnummer för den som har utfört arbetet. Till ansökan bör av kontrollskäl fogas kopia av faktura eller motsva- rande handling som utvisar vilken anslutning som har utförts, utgiften för anslutningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den utrustning som har installerats samt om huruvida anslutningen är utformad så att den inte hindrar den anslutne att välja leverantör av över- föringstjänster. Till ansökan skall även fogas uppgift om när betalning har skett. Handelsbolag som sökande Handelsbolag är inte egna skattesubjekt i fråga om inkomstskatt men däremot beträffande fastighetsskatt. Beskattningen för inkomst sker i stället hos delägarna. I promemorian sägs att för att det skall bli möjligt att tillgodoräkna delägare i ett handelsbolag skattereduktion bör det krävas att det i bolagets ansökan anges att skattereduktionen skall utnyttjas av delägarna i stället för handelsbolaget. Regeringen delar den uppfattningen men vill också tillägga att det inte bör vara möjligt för handelsbolaget att överlåta endast en del av skattereduktionen. I de fall delägarna skall utnyttja skattereduktionen bör det vidare i bolagets ansökan anges att delägarna biträder ansökan och hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna. Bolagets ansökan skall i sådana fall även undertecknas av delägarna. Delägare som biträtt bolagets ansökan är att betrakta som sökande i fråga om sin rätt till skattereduktion. 4.5 Omprövning, överklagande och straffansvar Regeringens förslag: I fråga om skattemyndighetens beslut om skattereduktion tillämpas vad som gäller om debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). Skattemyndighetens beslut om skattereduktion får omprövas, förutom i de fall som anges i skattebetalningslagen, om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt. Oriktiga uppgifter kan föranleda ansvar enligt skattebrottslagen (1971:69). Promemorieförslaget: Överensstämmer endast delvis med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att det bör över- vägas om inte en närmare anknytning till förfarandereglerna i skatte- betalningslagen (1997:483) är att föredra. Kammarrätten påpekar också att en överklagandetid på tre veckor avviker från det gängse på skatte- området. Skälen för regeringens förslag Promemorians förslag till bestämmelser om omprövning och överklagande överensstämmer i allt väsentligt med dem som förekom i tidigare lagstiftning om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. I promemorian föreslås att en skattemyndighets beslut om skattereduktion får omprövas bl.a. i de fall som anges i 27 § förvaltningslagen (1986:223). Kopplingen till förvaltningslagen innebär att en omprövning skall kunna ske när ett beslut är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, och om omprövningen kan göras snabbt och enkelt. En tredje förutsättning för omprövning enligt förvaltningslagen är att en ändring kan ske utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Regeringen anser att förvaltningslagens omprövningsregler medför en alltför snäv begränsning av de beslut om skattereduktion som bör få om- prövas. Skattemyndigheten bör få större möjligheter att ompröva besluten. Syftet bör vara att åstadkomma en enkel, smidig och snabb ordning för rättelse av felaktiga beslut. Kammarrätten i Stockholm anför att en närmare anknytning till förfarandereglerna i skattebetalningslagen är att föredra samt att en överklagandetid på tre veckor som föreslogs i promemorian inte är det normala på skatteområdet. I lagrådsremissen föreslogs att taxeringslagens (1990:324) omprövnings- och överklagandebestämmelser skulle användas som förebild. Enligt Lagrådets mening vore det naturligast med hänsyn till skattereduktionens nära anknytning till uppbördsförfarandet att i stället knyta an till skattebetalningslagens förfaranderegler. Regeringen delar Lagrådets uppfattning och i fråga om skattemyndighetens beslut om skattereduktion enligt denna lag bör därför tillämpas vad som gäller om debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen. Beslut som kan omprövas En skattemyndighets beslut om skattereduktion bör kunna omprövas om sökanden begär det eller om det finns andra skäl. Som exempel på andra skäl för omprövning kan nämnas att den föranleds av ett annat beslut av en skattemyndighet eller en allmän förvaltningsdomstol som rör skattereduktion, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, och som gör att ett tidigare beslut om skattereduktion framstår som felaktigt. Ett beslut bör vidare, på begäran av sökanden, kunna omprövas i de fall då denne ansökt om och beviljats skattereduktion ett taxeringsår men sedan inte kan tillgodoräkna sig den beslutade skattereduktionen fullt ut detta år. Som tidigare nämnts kan skattereduktionen dock endast medges vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering. En omprövning av ett beslut om skattereduktion kommer i regel att initieras av sökanden. Efter det att en ansökan granskats och ett beslut fattats har skattemyndigheten normalt inte någon anledning att ta upp och ompröva ett ärende på nytt. För att en omprövning skall initieras av skattemyndigheten kan därför förutsättas att nya omständigheter kommit till som gör att det tidigare beslutet framstår som felaktigt. Det kan som tidigare nämnts vara fråga om annat beslut av en skattemyndighet eller en allmän förvaltningsdomstol som rör t.ex. fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt. Skattemyndigheten är då skyldig att vidta de åtgärder som behövs. I andra fall bör det ankomma på sökanden att bevaka sina intressen. Överklagande När det gäller förfarandet vid överklagande blir bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen tillämpliga. Straffansvar Att vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämna oriktig uppgift och därigenom föranleda att skattereduktion bevil- jas eller beviljas med för högt belopp omfattas av reglerna om straffan- svar i skattebrottslagen. Någon särskild straffbestämmelse kan därför inte anses behövlig i den nu föreslagna lagen om skattereduktion. Reglerna om skattetillägg i taxeringslagen blir inte tillämpliga i ärenden om skattereduktion med hänsyn till att handläggningen inte kan anses avse taxering. 4.6 Ikraftträdande Regeringens förslag: De föreslagna reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången i samband med 2002 års taxe- ring. Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Har inte yttrat sig. Skälen för regeringens förslag: Det är av stimulansskäl angeläget att åtgärder som ger rätt till skattereduktion enligt denna lag kommer igång så snabbt som möjligt. De föreslagna reglerna bör därför träda i kraft den 1 januari 2001. Beslut om skattereduktion kan givetvis fattas av skatte- myndigheten redan under år 2001 men den tillgodoförs sökanden första gången i samband med taxeringen 2002. I enlighet med vad som redan nämnts omfattar förslaget utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 – den 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. Det betyder att utgifter för anslut- ningsarbeten som påbörjas före den 1 januari 2001 men som avser anläggningar som tas i bruk därefter kan ingå i underlaget för skattereduktion om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. 5 Följdändringar i andra lagar 5.1 Skatteregisterlagen För att uppnå en effektiv handläggning av ärenden om skattereduktion och för att få en fungerande kontrollmöjlighet bör skatteregistret vid handläggningen av dessa ärenden få tillföras dels vissa uppgifter som skall finnas med i ansökan om skattereduktion, dels uppgifter om beslutad skattereduktion. Ändringen i skatteregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. 5.2 Skattebetalningslagen Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen framgår att med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 11 kap. 10 § nämnda lag minskad med skattereduktion enligt 65 kap. 9–12 §§ inkomstskattelagen. Ett beslut om skattereduktion för bredbandsanslutning kommer att meddelas fristående och är inte att räkna som ett taxeringsbeslut. Skatte- reduktionen kommer att tillgodoräknas den skattskyldige vid debitering av slutlig skatt. Detta föranleder en komplettering av bestämmelserna i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen. I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) föreslår regeringen en skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering. Även denna skattereduktion skall beaktas vid debitering av slutlig skatt. Mot bakgrund härav bör en följdändring göras i skattebetalningslagen med ikraftträdande den 1 januari 2001. 6 Offentlig-finansiella effekter Det är förenat med betydande svårigheter att beräkna de offentlig- finansiella effekterna av att införa en skattereduktion för installation av bredband. Det är bl.a. oklart hur stor den grupp är som kan tänkas vilja ansöka om skattereduktionen. Förslaget är konstruerat under antagandet att ca 230 000 hushåll och 90 000 företag kommer att ansöka om maximal skattereduktion. Beräkningen bygger på att cirka 70 procent av företagen på landsbygden men endast 15–20 procent av hushållen på landsbygden kommer att söka skattereduktionen. Det betyder ca 320 000 uppkopplingar. Eftersom rätten till skattereduktion inte är geografiskt avgränsad kan givetvis även hushåll och företag i tätorter tänkas söka, vilket ökar antalet något. Bedömningen av det totala antalet ansökningar är dock tämligen osäker. Sannolikt kommer antalet abonnenter utanför de större tätorterna att öka som resultat av det stöd till kommunernas utbyggnad av de lokala näten som regeringen avser att inrätta. Reglerna föreslås medge en skattereduktion med 50 procent av installationskostnaderna överstigande 8 000 kronor, dock maximalt uppgående till 5 000 kronor. Det betyder att maximal subvention uppnås då installationskostnaden uppgår till 18 000 kronor. Förslaget ger då en subventionsgrad på ca 28 procent. Förslaget beräknas för perioden 2001–2002 ge en sammanlagd budgetförsvagning med 1,6 miljarder kronor med jämn fördelning på de enskilda åren. Kassamässigt kommer effekten att förskjutas ett år eftersom skattereduktionen normalt tillgodoförs i samband med taxeringen året efter installationsåret. Effekter på skatteförvaltningen Genomförandet av förslaget kräver relativt omfattande information till allmänheten. Kostnader uppkommer för annonsering samt framtagande och distribution av informationsmaterial m.m. Vidare uppkommer kostnader för utveckling av ett IT-baserat handläggnings- och beslutsstöd. Storleken på skatteförvaltningens personalkostnader för att hantera ärenden om skattereduktion är helt beroende av antalet ansökningar och dessas kvalitet. IT-propositionen innehöll inriktningen för statens åtaganden vad avser IT-infrastrukturen. Inriktningen avser omfattningen av stöd till utbyggnad i glesbygd och kommande utformning av stöd till kommuner för att möjliggöra abonnetsanslutning med hög överföringskapacitet i glest bebyggda områden genom lokala transport- och accessnät samt en skattereduktion för fysiska och juridiska personer för anslutningar med hög överföringskapacitet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 (utgiftsområde 19) bedömt att någon del av anslaget för utbyggnaden av IT-infrastrukturen behöver tas i anspråk för att täcka ökade administrativa kostnader vid berörda myndigheter med anledning av dessa och kommande förslag avseende IT-infrastrukturåtgärder. Med hänsyn till den osäkerhet som råder beträffande antalet ansökningar om skattereduktion går det inte att nu bestämma i vilken utsträckning anslagen bör tas i anspråk för att täcka skatteförvaltningens ökade administrativa kostnader. Regeringen anser att ett slutligt beslut om finansiering bör tas senare när det står klart hur stora kostnaderna blir. 7 Författningskommentar 7.1 Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation 1§ I paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna om vilka som kan komma i fråga för skattereduktion för bredbandsanslutning och vad som utgör underlaget för skattereduktionen. Även dödsbon omfattas av bestämmelserna i den mån de är ägare av fastighet eller bedriver närings- verksamhet. Första stycket har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I andra meningen har ordet ”sådan” lagts till framför ”anslut- ning” för att klargöra att juridiska personer och enskilda näringsidkare får skattereduktion även för anslutningar från ett allmänt tillgängligt telenät till ett fast driftställe för näringsverksamheten. I andra stycket anges att handelsbolag kan avstå från skattereduktion till förmån för delägarna i bolaget. I ett sådant fall gäller också bestäm- melserna i 13 §. 2§ I paragrafen finns bestämmelser om vilka krav som ställs på anslutningen för tele- och datakommunikation. Enligt Lagrådet bör det av lagtexten framgå att själva överföringen av tele- och datakommunikation skall vara av god teknisk kvalitet. Lagtexten har i denna del utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmelserna har närmare behandlats i avsnitt 4.1. 3 § I paragrafen anges att skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering. Reduktionen kan således inte tillgodoräknas vid något annat års taxering, även om en om- prövning sker efter utgången av år 2003. 4 § I denna lag har termer och uttryck samma betydelse som i inkomstskatte- lagen (1999:1229). Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på handelsbolag. Termen hyreshus har samma betydelse som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Enligt Lagrådet är det inte nödvändigt att beträffande begreppen bostad och lokal hänvisa särskilt till 6 kap. i nämnda lag. Skulle en definition av begreppen efterfrågas är det enligt Lagrådet naturligast att – utan särskild hänvisning – söka den i 12 kap. jordabalken. Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 5–7 §§ I paragraferna behandlas frågan om underlaget för skattereduktionen. Bestämmelserna har närmare kommenterats i avsnitt 4.2. Både utgifter för material och arbete ingår i underlaget. Vad gäller arbete ingår utgifter för projektering, planering och dokumentation av nätet samt av fastighets- och områdesnod. Utgifter för arbete kan även avse anläggning av nät och fastighets- och områdesnod (exempelvis grävning för kabelförläggning, anläggning av kabelbrunn, installation, håltagning av vägg, märkning, provning av nätet). Dessutom omfattas utgifter för hyra av maskinutrustning och liknande (exempelvis grävmaskin, utrustning för håltagning och för skarvning av fiber). Underlaget omfattar däremot inte utgifter för utbyggnad av lokala nät inom bostad, lokal, enskilt hus eller industrilokal. Anledningen till detta är att de lokala näten är privata och omfattningen av dessa kan variera kraftigt bland annat beroende på antalet datoranvändare inom exempelvis en bostad eller lokal. Bestämmelserna i 6 § andra stycket om F-skattsedel har getts en utformning som överensstämmer med motsvarande bestämmelser i skattebetalningslagen (1997:483). Enligt Lagrådet bör det av 7 § första stycket uttryckligen framgå att det i underlaget för skattereduktionen inte får ingå utgifter för en anslutning som har utförts av sökanden själv. Detta gäller såväl värdet av eget arbete som utgifter för material. Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Av 7 § andra stycket följer att om ett handelsbolag eller ett dödsbo omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller de även för delägare i bolaget eller boet. 8 – 10 §§ Paragraferna innehåller regler om beräkning av skattereduktionen. Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.3. 11–13 §§ Paragraferna behandlar förhållandena kring ansökan om skattereduktion och dess innehåll. Enligt Lagrådet bör en ansökan, i de fall den avser en anslutning till ett småhus eller ett hyreshus, även innefatta uppgifter om fastighetens beteckning och sökandens andel i fastigheten. Lagtexten i 12 § har därför kompletterats i denna del. Avsikten är att en delägare i ett handelsbolag skall ha talerätt i fråga om sin skattereduktion. Enligt Lagrådet bör då lagtexten i 13 § kompletteras med uppgiften att en delägare som biträtt bolagets ansökan är att betrakta som sökande i fråga om sin rätt till skattereduktion. Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 14 § I paragrafen anges när en ansökan skall ha kommit in till skattemyndig- heten för att skattereduktion skall kunna ges mot den slutliga skatten på grund av taxeringen 2002 respektive 2003. 15 § I paragrafen finns regler om beslutsmyndighet. 16 § I första stycket anges att i fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om debitering av slutlig skatt enligt skattebetal- ningslagen (1997:483). Det innebär att skattebetalningslagens bestäm- melser om omprövning i 21 kap. och om överklagande i 22 kap. skall tillämpas på ärenden och mål om skattereduktion för bredbandsanslutning. Dessa bestämmelser innebär sammanfattningsvis följande. Av 21 kap. 1 § skattebetalningslagen följer att skattemyndigheten skall ompröva ett beslut om skattereduktion, om sökanden begär det eller om det finns andra skäl. Avsnitt 5 innehåller en närmare redogörelse för i vilka situationer det kan bli aktuellt med omprövning. Att omprövning skall göras när sökanden har överklagat skattemyndighetens beslut om skattereduktion följer av 22 kap. 6 § samma lag. Av 21 kap. 4 § första stycket skattebetalningslagen följer att en sökande som vill begära omprövning skall göra detta skriftlig. Begäran skall, om inte annat följer av 5 §, ha kommit in till skattemyndigheten senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Om skattemyndigheten självmant omprövar ett beslut, följer av 21 kap. 8 § skattebetalningslagen att myndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till sökandens fördel senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det av material som är tillgängligt för skattemyndigheten framgår att ett beslut är felaktigt. I 21 kap. 9 § skattebetalningslagen anges att ett omprövningsbeslut som är till nackdel för sökanden inte får meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut, utom i de fall det är fråga om efterbeskattning enligt 11 och 12 §§. Bestämmelserna om efterbeskattning kan bli tillämpliga i ärenden eller mål om skattereduktion, även om det inte direkt är fråga om efterbeskattning. Det kan bli aktuellt med en omprövning med stöd av dessa bestämmelser, om sökanden har lämnat en oriktig uppgift i en ansökan om skattereduktion eller i en bifogad handling, och den oriktiga uppgiften har medfört att skattereduktion har gjorts med för högt belopp. Omprövning kan också ske när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende skall rättas. Av 21 kap. 14 § skattebetalningslagen framgår att skattemyndighetens beslut om efterbeskattning skall, om inte annat följer av 15–20 §§, meddelas under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Av andra stycket framgår att skattemyndighetens beslut om skatte- reduktion får omprövas, förutom i de fall som anges i skattebetalnings- lagen, om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt. Omprövning i ett sådant fall får ske senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen. Av 22 kap. 1 § skattebetalningslagen följer att beslut av skattemyndig- heten får överklagas hos länsrätten av sökanden. Skattemyndighetens beslut får överklagas också av Riksskatteverket. Sökandens överklagande skall enligt 22 kap. 3 § första stycket ha kommit in senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. I 22 kap. 6 § första stycket anges att bestämmelserna i 6 kap. 5–7 taxeringslagen (1990:324) gäller när en sökande har överklagat skattemyndighetens beslut. Av 22 kap. 13 § framgår att bestämmelserna i 6 kap. 10–24 §§ taxeringslagen gäller för mål enligt skattebetalningslagen. I fråga om övriga tillämpliga bestämmelser i skattebetalningslagen hänvisas till författningskommentaren till den lagen (prop. 1996/97:100, del 1, sid. 515 ff.) 17–18 §§ I paragraferna anges hur skattereduktionen skall utföras. 19 § I bestämmelsen görs en hänvisning till skatteregisterlagen (1980:343). Enligt den lagen får vissa uppgifter om ansökan och beslut om skatte- reduktion registreras. Detta görs i syfte att underlätta den administrativa hanteringen av ärenden om skattereduktion. 7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 1 § Ändringen innebär att de centrala och regionala skatteregistren skall användas för bestämmande av skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation. 7 § Ändringen innebär att det centrala skatteregistret får innehålla uppgifter enligt 12 § första stycket lagen om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation för bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 7.3 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 11 kap. 9 § Ändringen i andra stycket är en följd av att det den 1 januari 2001 införs lagar om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering och skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och data- kommunikation. Sammanfattning av promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning I promemorian föreslås en ny lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät. Den föreslagna lagen innebär att en skattereduktion kan ges till juridiska personer, enskilda näringsidkare och fastighetsägare som under perioden den 1 januari 2001 – 31 december 2002 haft utgifter för en an- slutning avsedd för tele- och datakommunikation som innebär en väsent- lig kapacitetshöjning i syfte att uppnå tillräcklig kapacitet för överföring av multimedietjänster. Skattereduktionen ges till juridiska personer och enskilda näringsidkare även om utgiften kan dras av i näringsverksam- heten. Skattereduktion föreslås uppgå till 50 procent av utgifter över 8 000 kr och utgå med lägst 500 kronor och högst 5 000 kronor. I fråga om hyres- hus begränsas skattereduktionen till högst 5 000 kr per lägenhet. Skatte- reduktion kan endast medges vid ett tillfälle. Om abonnemang ingår skall värdet på det minska underlaget för skatte- reduktionen. Värdet av eget arbete får inte medräknas. Ett krav för skattereduktion är att den som utför anslutningen har F-skatt- sedel. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion kan med- ges vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller vid taxe- ringen 2003. Lagförslag i promemorian Skattelättnad för bred- bandsanslutning 1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 § Skattereduktion enligt denna lag medges en juridisk person, enskild näringsidkare och ägare av fastighet som utgör taxeringsenhet enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för utgifter av det slag som avses i 2 §. Med ägare av fastighet avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighets- taxeringslagen skall likställas med ägare. I fråga om handelsbolag tillkommer rätten till skattereduktion i stället delägarna. Underlag för skattereduktion 2 § Underlag för skattereduktion är utgifter för anslutning avsedd för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till privatbostadsfastighet, hyreshus eller fast driftställe. Det skall vara en ny förbindelse och anslutningen skall vara dimensionerad för att kunna överföra multimediatjänster med god kvalitet. Anslutningen skall vara så konstruerad att den medger för abonnenten att välja operatör oberoende av andra abonnenter. Om befintlig anslutning ersätts eller kompletteras skall den nya anslut- ningen innebära en avsevärd höjning av överföringskapaciteten i förhållande till befintlig anslutning. Underlag för skattereduktion är utgifter för en anslutning för datakommunikation som innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapaciteten i det normala telenätet. Om abonnemang ingår i utgiften för anslutningen, skall underlaget mins- kas med värdet av abonnemanget. 3 § I underlaget inräknas inte värdet av arbete för anslutningen som utförts av den som ansöker om skattereduktion eller, i fall som avses i 1 § tredje stycket, delägare i handelsbolaget. Med sådant arbete jämställs arbete som utförts av företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den som ansöker om skatte- reduktion. 4 § Underlaget för skattereduktion omfattar endast utgifter för en anslut- ning för tele- och datakommunikation som tagits i bruk under perioden den 1 januari 2001 – den 31 december 2002. 5 § Utgifter för anslutningen för tele- och datakommunikation inräknas i underlaget endast om arbetet utförts av någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när avtalet om arbete träffades eller när ersättningen utbetalades. En uppgift om innehav av en F-skattsedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Detta gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F- skattsedel är oriktig. Skattereduktionens storlek 6 § Skattereduktionen uppgår till 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per lägenhet som anslutits. Skattereduktionen utgår med lägst 500 kronor och högst 5 000 kronor för 1. juridisk person och enskild näringsidkare för anslutningsutgifter i näringsverksamheten om inte annat framgår av 3, 2. småhus som utgör en taxeringsenhet, 3. hyreshus som utgör en taxeringsenhet per lägenhet som anslutits. I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som till övervägande del upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt får reglerna tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skatte- reduktionen därigenom blir högre. Skattereduktionen för en delägare av en taxeringsenhet utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för taxeringsenheten som svarar mot hans eller hennes andel av taxeringsenheten när anslutningen utfördes. 7 § Skattereduktion medges endast vid ett tillfälle. Ansökan 8 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet. 9 § Ansökningen skall innehålla uppgift om 1. sökandens personnummer eller organisationsnummer, 2. det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet som specificerats för anslutningen, 3. det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och kostnaden för detta, 4. underlaget för den skattereduktion som begärs, 5. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört anslut- ningen. Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller motsvarande handling som utvisar vilken anslutning för tele- och datakommunikation som har utförts, utgiften för anslutningen, uppgift om anslutningens överförings- kapacitet och den utrustning som har installerats samt om att anslut- ningen är utformad så att flera operatörer kan ansluta utrustning. Av ansökningen eller en handling som fogas till denna skall framgå när betalning av fakturan har ägt rum. 10 § Om fastigheten ägs av ett handelsbolag skall i ansökningen uppges hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna. 11 § Om en fastighet har bytt ägare och två eller fler ägare på grund av detta är berättigade till skattereduktion skall den vars ansökan först kom in till en skattemyndighet i första hand medges skattereduktion. Kom ansökningarna in till en eller flera skattemyndigheter samma dag, skall skattereduktionen fördelas mellan sökandena i förhållande till storleken av de underlag för skattereduktion som ansökningarna avser. 12 § En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till en skatte- myndighet senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in före den 1 mars under taxeringsåret skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. Beslut 13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som beslutar i ärenden enligt denna lag. Omprövning och överklagande 14 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får omprövas, förutom i fall som anges i förvaltningslagen (1986:223), om sökanden har lämnat oriktig uppgift. Beslut får också omprövas om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduk- tion, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt. Beslut får vidare, på begäran av sökanden, omprövas om beslutad skatte- reduktion inte fullt ut kunnat tillgodoräknas honom eller henne vid en debitering. Omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret efter det år då beslut om skattereduktion meddelades. Omprövning enligt första stycket andra meningen får ske därefter, dock senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen. 15 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos den länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats, inom tre veckor från det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmän- nas talan i Regeringsrätten. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. Förfarandet 16 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om skattereduktion i 65 kap. 9–12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) om inte annat är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag tillgodo- räknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen. 17 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). 18 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna lag finns i skatteregisterlagen (1980:343). _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion kan ges första gången mot den slutliga skatten vid taxeringen 2002. 2. Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att 1 § skatteregisterlagen (1980:343) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1§ För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automa- tisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje region. Registren skall användas vid beskattning för 1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer, 2. revisions- och annan kontrollverksamhet, 3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst, 4. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt skattebetal- ningslagen (1997:483), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Registren skall dessutom användas för 1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, 2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bo- stadshus och lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar, 2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxe- ringar och lagen (2000:000) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, 3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Beskrivningar av typfall av bredbandsanslutningar Ref. Nr Nätdel, nodtyp, arbetskostnad m.m. Beskrivning av anslutningen 1 Anslutning till respektive hus, villa eller industrifastighet Med anslutning i hyreshus avses här ett kabelbaserat fastighetsnät som ansluter alla lägenheter till ett gemensamt utrymme, en fastighetsnod. I ett villaområde och inom ett industriområde motsvaras fastighetsnätet av ett spridningsnät. Spridningsnätet ansluter varje villa eller byggnad inom ett industriområde till en ”fastighetsnod”. För enskilt hus (enligt punkt C nedan) sker anslutning av kabel- eller radionät direkt till användaren. Lokalt nät inom lägenhet, villa, enskilt hus, industrifastighet, kontorslokal eller motsvarande är inte föremål för skattereduktion. 2 Fastighetsnod Med fastighetsnod avses här ett gemensamt utrymme i ett hyreshus, ett gemensamt utrymme för ett antal närliggande villor inom ett villaområde eller närliggande byggnader inom ett industriområde. I en fastighetsnod placeras dels paneler och annan passiv nätutrustning, dels operatörens aktiva utrustning. Operatörens aktiva utrustning ingår inte i underlaget för skattereduktion. Fastighetsnod förekommer inte vid enskilt hus enligt punkt C nedan. 3 Områdesnät Med områdesnät avses här ett passivt kabelnät eller ett radionät som sammanbinder fastighetsnoder alternativt enskilda lägenheter/villor/byggnader via radiokommunikation eller enskilda hus med områdesnoden. Områdetsnätets geografiska omfattning kan variera beroende på fastighetsbeståndets sammansättning avseende flerfamiljshus, villor, industriområde och andra geografiska förutsättningar såsom tätort och glesbygd. 4 Områdesnod Med områdesnod avses här ett gemensamt utrymme för ett område där utrustning placeras för anslutning av områdesnät till ett nät fram till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 5 Nät mellan områdesnod och plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät Med detta nät avses här ett nät (kabel- eller radiobaserat) mellan områdesnod och nod för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Nätets geografiska omfattning kan variera beroende på typ av bebyggelse (tätort och glesbygd). 6 Nod för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät Med nod avser här ett utrymme där anslutning sker av kabelnät eller radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader Avser arbetskostnader för projektering, planering och dokumentation av nätet samt av fastighets- och områdesnod. Avser även arbetskostnader för anläggning av nät och fastighets- och områdesnod (exempelvis grävning för kabelförläggning, anläggning av kabelbrunn, installation, håltagning av vägg, märkning, provning av nätet). Avser dessutom kostnader för hyra av maskinutrustning och liknande (exempelvis grävmaskin, utrustning för håltagning, utrustning för skarvning av fiber). A. Hyreshus enligt fastighetstaxeringslagen Ref.nr i tabellen nedan refererar till definitioner för typfallen. Typfall H1: Kommunikation via kabel i samtliga delar av nätet. Ref. nr Beskrivning 1 Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i form av kabelstege, kabelrör, rör, dosor, kabel från varje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning skåp med lås alternativt lås till dörr till utrymmet). Skalskydd för fastighetsnoden utöver lås. 3 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 4 Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av kabelnätet. Typfall H2a: Kommunikation via radio där användarna är anslutna till ett kabelbaserat fastighetsnät. Ref. nr Beskrivning 1 Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i form av kabelstege, kabelrör, rör, dosor, kabel från varje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning skåp med lås alternativt lås till dörr till utrymmet). Skalskydd för fastighetsnoden utöver lås. 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot hyreshus. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Typfall H2b: Kommunikation via radio. Radiokommunikation används även till användarens lägenhet från områdesnod. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive användare). 2 -- 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilda användare. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av radionätet. Typfall H3a: Kommunikation via radio och kabel. Användarna är anslutna till ett kabelbaserat fastighetsnät. Ref. nr Beskrivning 1 Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i form av kabelstege, kabelrör, rör, dosor, kabel från varje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning skåp med lås alternativt lås till dörr till utrymmet). Skalskydd för fastighetsnoden utöver lås. 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Typfall H3b: Kommunikation via radio och kabel. Radiokommunikation används även till användarens lägenhet från områdesnod. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive användare). 2 -- 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilda användare. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Typfall H4: Kommunikation via kabel och radio. Radiokommunikation används för anslutning till allmänt tillgängligt telenät. Ref. nr Beskrivning 1 Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i form av kabelstege, kabelrör, rör, dosor, kabel från varje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning skåp med lås alternativt lås till dörr till utrymmet). Skalskydd för fastighetsnoden utöver lås. 3 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn för områdesnät. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Utrustning för anslutning av kabelnät till radionät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. B. Villaområden och grupper av enfamiljshus Ref.nr i tabellen nedan refererar till definitioner för typfallen. I ett villaområde motsvaras spridningsnätet (som är kabelbaserat) av ett fastighetsnät i ett flerfamiljshus. I ett villaområde placeras en ”fastighetsnod” i närheten av de villor som ansluts till samma spridningsnät. Flera ”fastighetsnoder” kan förekomma inom ett större villaområde. Vid radiokommunikation till enskild villa förekommer ingen fastighetsnod. Typfall V1: Kommunikation via kabel i samtliga delar av nätet. Ref. nr Beskrivning 1 Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i villa. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande). 3 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 4 Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av kabelnätet. Typfall V2: Kommunikation via radio i samtliga delar av nätet. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive användare/villa). 2 -- 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt villa. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av radionätet. Typfall V3: Kommunikation via radio och kabel. Radiokommunikation används till användarens villa från områdesnod. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive användare/villa). 2 -- 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt villa. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Typfall V4: Kommunikation via kabel och radio. Radiokommunikation används för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Ref. nr Beskrivning 1 Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i villa. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande). 3 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn för områdesnät. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Utrustning för anslutning av kabelnät till radionät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. C. Enskilda hus Ref.nr i tabellen nedan refererar till definitioner för typfallen. För enskilda hus förekommer inte fastighetsnät och fastighetsnod. Typfall E1: Kommunikation via kabel i samtliga delar av nätet. Ref. nr Beskrivning 1 Anslutning (uttag/kontakt) i huset till kabel. 2 -- 3 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 4 Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av kabelnätet. Typfall E2: Kommunikation via radio i samtliga delar av nätet. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive hus). 2 -- 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt hus. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av radionätet. Typfall E3: Kommunikation via radio och kabel. Radiokommunikation används till användarens hus från områdesnod. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive hus). 2 -- 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt hus. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Typfall E4: Kommunikation via kabel och radio. Radiokommunikation används för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Ref. nr Beskrivning 1 Anslutning (uttag/kontakt) i huset till kabel. 2 -- 3 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Utrustning för anslutning av kabelnät till radionät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. D. Industrifastighet Ref.nr i tabellen nedan refererar till definitionerna för typfallen. Med industrifastighet avses här även områden med bebyggelse för näringsverksamhet som bedrivs i s.k. företagsby eller motsvarande. Inom en industrifastighet (industriområde), en företagsby eller motsvarande kan det förekomma flera byggnader. I ett industriområde och i en företagsby motsvaras spridningsnätet av ett fastighetsnät i flerfamiljshus. I ett industriområde och i en företagsby placeras en ”fastighetsnod” i någon av de byggnader eller i närheten av byggnader som är anslutna till samma spridningsnät. Flera fastighetsnoder kan förekomma inom ett större industriområde eller en större företagsby. Lokalt nät inom industrilokal eller kontorslokal är inte föremål för skattereduktion. Typfall I1: Kommunikation via kabel i samtliga delar av nätet. Ref. nr Beskrivning 1 Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i byggnad. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande). 3 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 4 Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av kabelnätet. Typfall I2a: Kommunikation via radio i samtliga delar av nätet. Radiokommunikation direkt till fastighet från områdesnod. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive byggnad inom industriområde eller motsvarande). 2 -- 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt byggnad inom området. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av radionätet. Typfall I2b: Kommunikation via radio. Kommunikation via kabel mellan fastighetsnod och fastigheten. Ref. nr Beskrivning 1 Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i byggnad. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande). Gemensam mast och antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot områdesnod. 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt byggnad inom området. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Typfall I3a: Kommunikation via radio och kabel. Radiokommunikation direkt till fastighet från områdesnod. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive byggnad inom industriområde eller motsvarande). 2 -- 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt byggnad. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Typfall I3b: Kommunikation via radio och kabel. Kommunikation via kabel mellan fastighetsnod och fastigheten. Ref. nr Beskrivning 1 Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive byggnad inom industriområde eller motsvarande). 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande). Gemensam mast och antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot områdesnod. 3 Radioförbindelse. 4 Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot områdescentral. Utrustning för anslutning av kabelnät till radionät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Typfall I4: Kommunikation via kabel och radio. Radiokommunikation används för anslutning till allmänt tillgängligt telenät. Ref. nr Beskrivning 1 Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i byggnad. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande). 3 Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel. 4 Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet (kabel) till radionät. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande). 5 Radioförbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten. Förteckning över remissinstanser till promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning Följande remissinstanser har avgett yttrande över promemorian Skattelättnad för bredbandsanslutning: Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Glesbygdsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Lantmäteriverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Post- och telestyrelsen, Riksskatteverket, Statens fastighetsverk, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), IT-kommissionen, Statens bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Teracom AB, Affärsverket svenska kraftnät, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Svenska Kommunförbundet, Sveriges industriförbund, Bredbandsbolaget AB, Telia AB, Sveriges Fastighetsägareförbund, HSB:s Riksförbund, SBC Bostadsrättsorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund. Yttranden har också kommit in från Lantbrukarnas Riksförbund, IT- Företagen och Telenordia. Lagrådsremissens förslag till lagtext 1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 § En juridisk person, enskild näringsidkare eller fastighetsägare får skattereduktion enligt denna lag för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus, hyreshus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Skattereduktion för ett handelsbolag får i stället göras för delägarna. 2 § En anslutning skall uppfylla följande krav för att skattereduktion skall få göras. – Anslutningen skall vara ny, – den skall kunna överföra multimedietjänster av god kvalitet, och – den skall ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster. 3 § Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller 2003. 4 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på handelsbolag. Termen hyreshus har samma betydelse som i 6 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Underlag för skattereduktion 5 § I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 – den 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. 6 § I underlaget får endast ingå utgifter för en anslutning som utförts av någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig. 7 § I underlaget får inte ingå utgifter för en anslutning som utförts av företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den som ansöker om skattereduktion. Om ett handelsbolag omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller de även för delägare i bolaget. I underlaget får inte heller ingå utgifter för abonnemang. Skattereduktionens storlek 8 § Skattereduktionen uppgår till 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Skattereduktion får göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. 9 § Skattereduktionen för en delägare av en fastighet utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen enligt 8 § som svarar mot delägarens andel av fastigheten vid ingången av det beskattningsår då anslutningen tas i bruk. 10 § För en fastighet som består av två eller flera småhus som till övervägande del upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt får reglerna tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduktionen därigenom blir högre. Ansökan 11 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos en skattemyndighet. 12 § Ansökan skall innehålla uppgift om 1. sökandens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer, 2. det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet som specificerats för anslutningen, 3. huruvida det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och utgiften för detta, 4. underlaget för den skattereduktion som begärs, 5. personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer för den som utfört anslutningen. Till ansökan skall det fogas kopia av faktura eller motsvarande handling som visar vilken anslutning som har utförts, utgiften för anslutningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den utrustning som har installerats samt om att anslutningen är utformad så att den inte hindrar den anslutne att välja leverantör av överföringstjänster. Av ansökan eller en handling som fogas till denna skall det framgå när fakturan har betalats. 13 § Om ett handelsbolag avstår från sin rätt till skattereduktion till förmån för delägarna i bolaget, skall det av bolagets ansökan framgå att delägarna biträder ansökan och hur skattereduktionen skall fördelas mellan dem. 14 § En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till skattemyndigheten före den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in före den 1 mars 2002, skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. Beslut 15 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som skall besluta i ärenden enligt denna lag. Omprövning 16 § Skattemyndigheten skall ompröva ett beslut om skattereduktion om sökanden begär det eller om det finns andra skäl. Att omprövning skall ske när sökanden har överklagat ett beslut om skattereduktion följer av 22 §. Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Om en fråga har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan. 17 § I fråga om omprövning på begäran av sökanden, skall bestämmelserna i 4 kap. 9 § första stycket, 10 § och 12 § taxeringslagen (1990:324) tillämpas. 18 § I fråga om omprövning på initiativ av skattemyndigheten, skall 4 kap. 13 § första stycket och andra stycket 1–3 samt 14 § första stycket taxeringslagen (1990:324) tillämpas. 19 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för sökanden efter utgången av den tid som följer av 18 § under förutsättning 1. att sökanden har lämnat oriktig uppgift i ansökan om skattereduktion eller i bifogad handling, och den oriktiga uppgiften medfört att skattereduktion gjorts med för högt belopp, 2. när en felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende skall rättas, eller 3. när det föranleds av ett beslut som anges i 13 § andra stycket 1–3 taxeringslagen (1990:324). 20 § Ett omprövningsbeslut enligt 19 § får inte meddelas om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten tidigare fattat ett omprövningsbeslut till nackdel för sökanden avseende samma fråga. 21 § Skattemyndighetens omprövningsbeslut enligt 19 § skall meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret. Ett omprövningsbeslut som föranleds av ett beslut som anges i 13 § andra stycket 1–3 taxeringslagen (1990:324) får meddelas därefter men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen. Överklagande 22 § I fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 6 kap. taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar. Övriga bestämmelser 23 § Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt. Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och efter skattereduktion enligt lagen (2000:000) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering. 24 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). 25 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna lag finns i skatteregisterlagen (1980:343). _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2. Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje region. Registren skall användas vid beskattning för 1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer, 2. revisions- och annan kontrollverksamhet, 3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst, 4. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Registren skall dessutom användas för 1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, 2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar, 2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar och lagen (2000:000) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, 3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. 7 § För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall behandlas som fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och mervärdesskattelagen (1994:200) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter enligt 12 § första stycket lagen (2000:000) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 47 kap. 5 § inkomstskattelagen, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 47 kap. 11 § nämnda lag skall minska anskaffningsutgiften samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 47 kap. 5 § andra stycket nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Tullverket om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser samt uppgifter från verket som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen. 29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning. 30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen. 31. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsbyte enligt 49 kap. inkomstskattelagen, namn och organisationsnummer på det överlåtna företaget, antal andelar som lämnats som ersättning vid andelsbytet samt namn och organisationsnummer på det köpande företaget samt de övriga uppgifter som behövs för beskattning av uppskovsbelopp. 32. Uppgift om uppskovsbelopp vid koncerninterna andelsavyttringar enligt 25 kap. 6–27 §§ inkomstskattelagen, namn och organisationsnummer på det överlåtna företaget, antalet överlåtna andelar samt de övriga uppgifter som behövs för beskattning av vinsten. 33. Uppgift om avgiftsskyldighet till annat registrerat trossamfund än Svenska kyrkan och uppgift om tillhörighet till icke-territoriell församling inom Svenska kyrkan. ________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-09-29 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin. Enligt en lagrådsremiss den 24 augusti 2000 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, 2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Michael Erliksson. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation 1 § Det framgår inte av lagtexten om det i fråga om andra anslutningar än sådana som görs för näringsidkares räkning endast är fastighetsägare (och de som enligt 2 kap. 7 § inkomstskattelagen jämförd med 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen räknas som fastighetsägare) som skall kunna få skattereduktion. Om så är avsikten bör första stycket delas upp på de båda kategorierna – varvid självfallet juridisk person eller enskild näringsidkare också kan vara fastighetsägare - och ges förslagsvis följande lydelse: ”En fastighetsägare får skattereduktion enligt denna lag för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Detsamma gäller en juridisk person och en enskild näringsidkare i fråga om en anslutning i annat fall till ett fast driftställe för näringsverksamhet.” Definitionen av fast driftställe för näringsverksamhet framgår av 2 kap. 29 § inkomstskattelagen och behöver inte upprepas i paragrafen. 2 § Det andra av de tre kriterierna för att en anslutning skall berättiga till skattereduktion anges vara att anslutningen skall kunna överföra ”multimedietjänster av god kvalitet”. Härmed avses, enligt vad som framgår av den allmänna motiveringen, närmast att själva överföringen skall vara av god teknisk kvalitet. Några krav på innehållet ställs inte, och inte heller skall några särskilda tekniska lösningar pekas ut. Detta bör lämpligen framgå av lagtexten, även om det inte framstår som möjligt att i övrigt närmare precisera vad som avses. Så anges ju t.ex. i motiveringen att den närmast avsedda lägsta godtagbara överföringshastigheten, nämligen 2 Mbit/s symmetriskt, får underskridas t.ex. vid radiokommunikation utan att rätten till skattereduktion äventyras. Strecksatsen kan förslagsvis ges lydelsen ”- den skall medge överföring med god teknisk kvalitet av multimedietjänster,”. 4 § Definitionen av termen hyreshus, som inte finns i inkomstskattelagen, finns i 2 kap. fastighetstaxeringslagen. Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att avsikten med att i stället hänvisa till 6 kap. har varit att fånga upp begreppen bostad och lokal, som förekommer där. Det materiella innehållet i 6 kap:s bestämmelser är emellertid sådant att hänvisningen riskerar att leda vilse; bl.a. innebär de att samtliga lokaler respektive bostäder i ett hus sammanförs till var sin enhet vid taxeringen. Avsikten med det föreliggande förslaget är ju i stället att varje bostadslägenhet och varje lokal skall behandlas för sig. Någon definition av begreppen bostad och lokal är knappast behövlig; skulle en sådan efterfrågas är det naturligast att – utan särskild hänvisning i lagtexten här – söka den i 12 kap. jordabalken. Orden ”6 kap.” bör därför utgå ur förevarande paragraf. 7 § Undantagsvis kan tänkas att någon med F-skattesedel utför en anslutning för egen räkning. Det framgår inte av lagtexten om denne – som inte kan sägas ha haft utgifter för arbetet – skall kunna få skattereduktion åtminstone för utgifter för materiel. Om så icke avses skola vara fallet bör det anges i lagtexten. I första stycket kan därvid efter orden ”en anslutning som utförts av” läggas till ”den som ansöker om skattereduktion eller av”. Stycket kan i så fall avslutas med orden ”med denne”. 12 § Vid en jämförelse med 6 § lagen om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus synes föreskrifter saknas om att i ansökningen skall lämnas vissa uppgifter som är av intresse i förevarande sammanhang. Det sagda gäller motsvarigheter till de uppgifter som i nyssnämnda paragraf anges i punkterna 2 och 3. 13 § Av den föreslagna paragrafen framgår att handelsbolaget är sökanden även om skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna. Följden blir att rätten att begära omprövning och överklaga det eller de skattereduktionsbeslut som ansökan föranleder tillkommer bolaget. Av förslagets 16 § torde nämligen kunna utläsas att sökanden har dessa rättigheter. I 6 kap. taxeringslagen, till vilket 22 § hänvisar, varom mera nedan, är den skattskyldige dock klagoberättigad. Detta är möjligen endast ett utslag av den otydlighet som vidlåder 22 §. Om en delägare är missnöjd med sitt individuella beslut, skulle han, vilket man får förmoda, sakna egen möjlighet att klandra beslutet. För att råda bot härpå skulle varje delägare som biträtt ansökan kunna anses ha ställning av sökande. Detta framgår dock inte av lagtexten. Om avsikten är att en delägare skall ha en egen talerätt i frågor om sin skattereduktion, kan en ny mening läggas till av förslagsvis följande lydelse: ”Delägare som biträtt ansökan är att betrakta som sökande i fråga om sin rätt till skattereduktion.” 22 § Ett beslut om skattereduktion kommer att meddelas fristående och är inte att räkna som något taxeringsbeslut. Reduktionen kommer i praktiken att tillgodoföras den skattskyldige på uppbördsstadiet. I bestämmelsen sker en hänvisning till 6 kap. taxeringslagen. Enligt Lagrådets mening vore det dock naturligast med hänsyn till skattereduktionens nära anknytning till uppbördsförfarandet att hänvisningen avsåg skattebetalningslagens överklaganderegler. Oavsett denna fråga är det en brist i bestämmelsen att hänvisningen inte anger i vilken omfattning reglerna i 6 kap. taxeringslagen är tillämpliga. Jfr i detta avseende 22 kap. 6 och 13 §§ i skattebetalningslagen. Förfaranderegler måste för att fylla sin uppgift ha ett visst mått av exakthet. Uttrycket ”i tillämpliga delar” är alltför svävande för att kunna säkert vägleda skattskyldiga och handläggare i överklagandefrågor. Som ovan påpekats, är exempelvis den skattskyldige klagande i taxeringsprocessen, medan sökanden nog är tänkt att inneha klagorätten i skattereduktionsprocessen. Lagrådet anser således att de bestämmelser som är avsedda att vara tillämpliga, om det nu blir bestämmelser i taxeringslagen eller skattebetalningslagen, skall preciseras i lagtexten. Om skattebetalningslagens överklaganderegler, såsom ovan föreslagits, skulle göras tillämpliga, kan vissa justeringar böra göras i de omprövningsregler i förslaget som också hänvisar till taxeringslagen. Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2000 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lövdén, Ringholm Föredragande: stadsrådet Ringholm Regeringen beslutar proposition 2000/01:24 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation 1 Lagen omtryckt 1983:143. 2 Senaste lydelse 1999:1248. 3 Senaste lydelse 1999:1248. 1 Senaste lydelse 1999:1300. I Bredbandsutredningens delbetänkande SOU 2000:68 ”Kommunstöd till lokal IT- infrastruktur” anges följande näthierarki: Nationellt stomnät, ortsammanbindande nät i kommunen och ortsnät, områdesnät, fastighetsområdesnät och fastighetsnät. Beroende på bebyggelse (tätort och glesbygd) och geografiska förutsättningar kan vad som här anges som ”nät mellan områdesnod och plats för anslutning till befintligt allmänt telenät” omfattas av ortsnät och i vissa fall även ortssammanbindande nät. 1 Lagen omtryckt 1983:143. Senaste lydelse 1999:1248. Senaste lydelse 1999:1248. Prop. 2000/01:24 56 1 Prop. 2000/01:24 Bilaga 1 Prop. 2000/01:24 Bilaga 2 Prop. 2000/01:24 Bilaga 2 Prop. 2000/01:24 Bilaga 3 Prop. 2000/01:24 Bilaga 3 Prop. 2000/01:24 Bilaga 4 Prop. 2000/01:24 Bilaga 5 Prop. 2000/01:24 Bilaga 5 Prop. 2000/01:24 Bilaga 6 Prop. 2000/01:24 Bilaga 6 Prop. 2000/01:24