Regeringskansliets rättsdatabaser

Skatteförvaltning och uppbörd 3 Förslag till statsbudget för 2001 Skatteförvaltning och uppbörd Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Utgiftsområde Skatteförvaltning och uppbörd 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 9 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Utgiftsutveckling 11 3.3 Mål 12 3.3.1 Politikens inriktning 13 4 Skatt och exekution 15 4.1 Politikens inriktning 15 4.2 Insatser 16 4.2.1 Statliga insatser inom politikområdet 16 4.2.2 Insatser utanför politikområdet 17 4.3 Resultatbedömning 18 4.3.1 Resultat 18 4.3.2 Analys och slutsatser 18 4.4 Revisionens iakttagelser 19 4.5 Budgetförslag 19 4.5.1 3:1 Riksskatteverket 19 4.5.2 3:2 Skattemyndigheterna 20 5 Tull 21 5.1 Politikens inriktning 21 5.2 Insatser 22 5.2.1 Statliga insatser inom området 22 5.3 Resultatbedömning 23 5.3.1 Resultat 23 5.3.2 Analys och slutsatser 24 5.4 Revisionens iakttagelser 25 5.5 Budgetförslag 25 5.5.1 3:3 Tullverket 25 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 9 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområde Skatt, tull och exekution 11 4.1 Anslagsutvecklingen för Riksskatteverket 19 4.2 Beräkning av anslaget för 2001 19 4.3 Anslagsutvecklingen för skattemyndigheterna 20 4.4 Beräkning av anslaget för 2001 20 5.1 Uppbörd och produktivitet 23 5.2 Samhällsekonomiskt beslagsvärde 24 5.3 Anslagsutveckling för Tullverket 25 5.4 Offentligrättslig verksamhet 26 5.5 Uppdragsverksamhet 26 5.6 Beräkning av anslaget för 2001 26 Anslagsbenämningar 2000 och 2001 29 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner målen inom politikområdet Skatt, tull och exekution i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.3, 2. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt nedanstående uppställning. Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 3:1 Riksskatteverket ramanslag 442 682 3:2 Skattemyndigheterna ramanslag 4 593 878 3:3 Tullverket ramanslag 1 170 388 Summa 6 206 948 2 Utgiftsområde Skatteförvaltning och uppbörd 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar skatteförvaltningen (Riksskatteverket och skattemyndigheterna) och Tullverket. Skatteförvaltningen och Tullverket samt exekutionsväsendet inom utgiftsområde 4 ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution. 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 1999 Anslag 2000 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Politikområdet Skatt, tull och exekution1 5 953 5 922 6 229 6 207 6 338 6 483 Totalt för utgiftsområde 3 5 953 5 922 6 229 6 207 6 338 6 483 1. Exekution redovisas under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 3.1 Omfattning Kärnan i politikområdet utgörs av beskattning, uppbörd av tull och avgifter samt indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd och nämnda indrivning ingår således även folkbokföring, fastighetstaxering, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Riksskatteverket är chefsmyndighet för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Inom skatteförvaltningen finns på regional nivå tio skattemyndigheter med verksamhet vid skattekontor på sammanlagt 110 orter. Inom exekutionsväsendet finns på regional nivå tio kronofogdemyndigheter med ca 80 lokala kontor som inom sitt geografiska område ansvarar för summarisk process, indrivning och skuldsanering. Exekutiv försäljning av fastigheter, tillsyn i konkurs m.m. är dock koncentrerade till ett mindre antal orter. Tullverket är efter 1999 års omorganisation en sammanhållen myndighet med ett huvudkontor och en regional organisation bestående av sex tullregioner. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområde Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 1999 Anslag 2000 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Anslag inom utgiftsområde 3 3:1 Riksskatteverket 388 405 452 443 452 462 3:2 Skattemyndigheterna 4 458 4 389 4 616 4 594 4 689 4 798 3:3 Tullverket 1 107 1 127 1 162 1 170 1 196 1 223 Totalt för utgiftsområde 3 5 953 5 922 6 229 6 207 6 338 6 483 Anslag inom utgiftsområde 4 3:1 Kronofogdemyndigheterna 1 347 1 342 1 405 1 362 1 391 1 422 Totalt för politikområde Skatt, tull och exekution 7 299 7 263 7 634 7 569 7 728 7 904 3.3 Mål Regeringens förslag: Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution skall vara att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. Målet skall ersätta det tidigare gemensamma målet för utgiftsområde 3. Det för Skatteförvaltningen och Tullverket gemensamma målet att inom ramen för gällande regelverk säkerställa avsedda skatte-, tull- och avgiftsintäkter avser endast en del av de bedrivna verksamheterna och det finns ett behov av att formulera om målet till att avse en större del av verksamheterna. Skatteförvaltningen och Tullverket ingår tillsammans med exekutionsväsendet i politikområdet Skatt, tull och exekution. Målet bör formuleras så att det avser så stor del som möjligt av politikområdet. Skatteförvaltningen och Tullverket har hand om beskattning och uppbörd av skatter, tull och avgifter. Dessa uppgifter utgör närmare 90 procent av skatteförvaltningens verksamhet och mer än 50 procent av Tullverkets verksamhet. Indrivningen av skatter och avgifter utgör 35 – 50 procent (varierar från år till år) av kronofogdemyndigheternas verksamhet. Det huvudsakliga gemensamma målet kan därför sägas vara att säkerställa skatte-, tull- och avgiftsintäkter. I Tullverkets verksamhet ingår även ett ansvar för gränsskyddet avseende varor. I detta ansvar ingår bland annat att motverka brottslighet. Skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna samt Tullverket skall medverka till att ekonomisk brottslighet bekämpas. Skatteförvaltningen medverkar också aktivt vid förundersökningar i fråga om brott på skatteområdet. Myndigheternas roll i bekämpandet av brottsligheten bör därför komma till uttryck även när det gäller formuleringen av målet. Beskattningsverksamheten är av stor betydelse för såväl den enskilde som för det offentliga. För den enskilde är det viktigt att han får betala den skatt som åvilar honom, dvs. rätt skatt. Beskattningsförfarandet skall inte vara onödigt betungande för honom utan skall ske på ett enkelt sätt. Den enskilde bör kunna kontrollera att han beskattas på rätt sätt. För det offentliga är beskattningen avgörande för finansieringen av de offentliga åtagandena. En förutsättning för att bibehålla den höga skattemoralen är att de enskilda känner ett stort förtroende för beskattningsmyndigheterna. Det är därför av största vikt att beskattningen sker i den omfattning och ordning som har beslutats och som kommer till uttryck i våra författningar. En självklarhet är att verksamheterna skall bedrivas effektivt. Målet kan sammanfattas i att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motverkas. För skatteförvaltningen skall målet för politikområdet uppnås genom sedan tidigare gällande mål, nämligen - att skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas med gällande skatteförfattningar, - att olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation från folkbokföringen med god tillgänglighet, och - att taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas och information om dessa tillhandahållas i enlighet med gällande författningar. Målet för exekutionsväsendet är att upprätthålla rättstrygghet och rättssäkerhet vad gäller betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan verkställas av kronofogdemyndigheterna. För Tullverket skall målet för politikområdet uppnås genom sedan tidigare gällande mål, nämligen - att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, - att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs, - att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Regeringen har vidare angett ett antal verksamhetsmål för Tullverket med tyngdpunkten inom områdena uppbörd och in- och utförselrestriktioner, dvs. Tullverkets processer effektiv handel och gränsskydd. Som särskilt angelägna uppgifter i övrigt för Tullverket har regeringen angett: - enhetligare tolkning av lagar och bestämmelser, - tillförlitligare transiteringssystem, - förenkling av regler och procedurer, - ökad datorisering av tullprocedurer, - effektivare narkotikabekämpning, - stöd för EU:s utvidgning, - internationell samverkan mot gränsöverskridande brottslighet, - stöd till regeringskansliet i EU-arbetet och under EU-ordförandeskapet. 3.3.1 Politikens inriktning Gemensamma prioriteringar inom området är bl.a. strävan efter en modern, effektiv och ändamålsenlig förvaltning vilken bl.a. ska uppnås genom kontinuerlig IT-, metod- och kompetens- utveckling. Myndigheterna ska också sträva efter ökad service och förenklingar för företag och allmänhet. I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. Skatteförvaltningen skall bl.a. prioritera förstärkt skattekontroll och insatser mot så kallat svart arbete. Tullverket skall bl.a. prioritera insatser mot narkotika samt illegal storskalig införsel av alkohol och tobak. Exekutionsväsendet skall upprätthålla rättstrygghet och rättssäkerhet vad gäller betalningsförpliktelser och andra förpliktelser. I det internationella politiska och administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras Sveriges ordförandeskap i EU, insatser för regel- och procedurförenklingar, Schengenanpassning samt ett effektivare samarbete och informationsutbyte mellan Sverige och olika medlemsstaters förvaltningar. 4 Skatt och exekution 4.1 Politikens inriktning Effektivare förvaltning Den ekonomiska situationen ställer allt högre krav på en effektiv förvaltning. Effektivitetskraven gör att satsningar på IT- utveckling och kompetensutveckling är prioriterade områden. Inom skatteförvaltningen är det särskilt viktigt att kunna följa med i den tekniska utvecklingen. Kraven från allmänheten att kunna sköta sina mellanhavanden med skattemyndigheterna med hjälp av modern teknik blir allt större. Även från myndigheternas perspektiv finns vinster att göra på detta område. Alltfler medborgare blir ekonomiskt aktiva och antalet internationella transaktionerna ökar. Samtidigt blir utredningarna inom skatteområdet allt mer omfattande och tidskrävande. För att kunna leva upp till de allt större kraven bör skatteförvaltningen ligga långt framme när det gäller den tekniska utvecklingen. Det gäller också att bibehålla den kompetens och kunskap som finns. Utvecklingen ställer allt högre krav på personalen. För att kunna behålla och rekrytera kvalificerad personal är satsningar på kompetensutveckling nödvändiga. Inom exekutionsväsendet har satsningar på IT-utvecklingen särskilt uppmärksammats under senare år. Det pågår ett arbete med att utarbeta och införa nya arbetsmetoder med IT-stöd för indrivningsverksamheten, det så kallade INIT- projektet. Målet med INIT är att effektivisera indrivningsverksamheten. Regeringen ser det som ett högt prioriterat arbete som skall fullföljas. Det bör framhållas att verksamheterna även framdeles skall bedrivas med höga kvalitetsmål och strävan skall vara att ytterligare höja kvalitén. INIT är ett exempel på att en effektivare förvaltning även syftar till att höja kvalitén. En fråga som har nära samband med en effektivare förvaltning är myndigheternas nivå på information och service. Den förebyggande effekt som en god information och en väl utbyggd servicefunktion kan medföra kan också innebära stora arbetsbesparingar i ett senare skede och på så sätt vara en del av effektiviseringen. Skattekontroll När det gäller skatteförvaltningens verksamhet och särskilt skattekontrollen konstaterades i budgetpropositionen för 2000 att det kan komma att krävas ett resurstillskott för att upprätthålla kontrollintensiteten på önskvärd nivå och skapa visst utrymme för särskilda satsningar när läget så kräver. 1997 års kontrollnivå bedömdes vara en rimlig utgångspunkt. I 2000 års ekonomiska vårproposition föreslogs följaktligen att skatteförvaltningen från och med 2001 skall få ett varaktigt tillskott om 125 miljoner kronor. Den utvidgning av verksamheten som är nödvändig för att skattefel och skattefusk skall kunna åtgärdas i önskvärd utsträckning kan inte genomföras på en gång. Det tar tid att rekrytera ny personal och att i övrigt utvidga verksamheten. En utvidgning innebär en väsentlig påfrestning på den befintliga organisationen och bör planeras väl och ske successivt. Anslagssparande och samtidigt resurstillskott Enligt riksdagen bör Riksdagens revisorers förslag angående resursförstärkning till skattemyndigheternas kontrollverksamhet ingå i underlaget vid regeringens prövning av det framtida resursbehovet och kontrollverksamhetens inriktning (förslag 1998/99RR3, bet. 1998/ 99:14, rskr. 1998/99:172). I förslaget ifrågasätts om de extra medel som tillfördes i mitten av 1990-talet verkligen behövdes, eftersom myndigheterna vid samma tid hade ett växande anslagssparande. Efter utgången av 1996 har anslagssparandet successivt minskat. Den viktigaste orsaken till att det fram till dess byggdes upp ett sparande är enligt regeringens bedömning att den nya anslagstekniken i sig stimulerade till återhållsamhet med utgifterna. Samtidigt var möjligheterna till rationaliseringar tack vare den tekniska utvecklingen förhållandevis stora. Återhållsamheten med rekrytering av personal torde ha förstärkts genom de sparkrav som ställdes. I en verksamhet där huvuddelen av kostnaderna är personalkostnader är det ett naturligt ansvarstagande att inte anställa personal utöver vad man bedömer ryms inom anslagen på sikt. På så sätt anpassas personalstyrkan nedåt "i förtid", vilket bidrar till anslagssparande. I efterhand kan möjligen sägas att det hade funnits andra möjligheter att stärka kontrollverksamheten än att ge ett resurstillskott. Teoretiskt hade man i stället kunnat ge direktiv om att anslagssparandet skulle utnyttjas för rekrytering av medarbetare för extra kontrollinsatser. I praktiken torde det emellertid ha blivit svårt att på det sättet tvinga myndigheterna att agera i strid med vad de själva uppfattade som ansvarsfullt. Regeringen ser det därför inte som särskilt anmärkningsvärt att extra resurser tillfördes trots anslagssparandet. Som revisorerna själva är inne på hade tillskottet den positiva effekten att det ledde till nyrekrytering av kvalificerade medarbetare. Regeringen bedömer att detta varit svårt att uppnå på annat sätt. Svart arbete En företeelse som det är av särskild vikt att motverka är bruket av det så kallade svartarbetet. Skattebortfallet på grund av svart arbete kan enligt Riksskatteverket beräknas vara i storleksordningen 20 till 40 miljarder kronor. Att få allmänheten att inse konsekvenserna av att arbeta svart respektive använda svart arbetskraft kan leda till att efterfrågan på sådan arbetskraft minskar. Undersökningar tyder på att inställningen till att arbeta svart är mera tolerant bland yngre personer än bland äldre. Det är därför genom att särskilt vända sig till ungdomar t.ex. med information som man på sikt kan få den bästa preventiva effekten. Naturligtvis måste kampen mot svart arbete föras på många håll. Regeringen utgår i från att satsningarna på skattekontrollen och resurstillskottet skall komma att användas även för att kontrollera förekomsten av svart arbetskraft. En sådan användning skulle ligga väl i linje med övriga satsningar för att motverka svart arbete och upprätthålla skattemoralen. 4.2 Insatser 4.2.1 Statliga insatser inom politikområdet Punktskatteverksamheten Det särskilda skattekontoret i Ludvika är från och med den 1 juli i år organisatoriskt inordnat i Riksskatteverket. Verksamheten på punktskatteområdet kommer dock även fortsättningsvis att vara koncentrerad till Ludvika. Riksskatteverkets organisation Från och med den 1 juni i år gäller en ny organisation inom Riksskatteverket. Syftet med omorganisationen är att genomföra förbättringsåtgärder i verksamheten så att Riksskatteverket på ett bättre sätt skall kunna fullgöra sitt uppdrag och vidareutvecklas till en stark och kompetent chefsmyndighet. En grundprincip i den nya organisationen är att renodla Riksskatteverkets olika roller genom att skilja chefsmyndighetsfunktionen från produktionsfunktionen och verksamhetsstödsfunktionen. De olika rollernas ansvar skall vara tydliga. Den huvudsakliga uppgiften för chefsmyndighetsfunktionen skall vara att styra och leda regionmyndigheterna i deras verksamhet. Detta skall göras t.ex. genom utveckling av regelverk och arbetsmetoder samt genom styrning av kontroll- och serviceverksamheten. Den huvudsakliga uppgiften för den andra funktionen, produktions- och stödfunktionen, skall vara att utveckla och förvalta effektiva och rationella verksamhetsadministrativa stödsystem för regionmyndigheternas verksamhet. Uppföljning och analyser skall förbättras för att bidra till en tydligare styrning. En systematisk och kontinuerlig omvärldsbevakning skall göras inom alla verksamhetsområden. Regionmyndigheternas bevakning skall samordnas inom respektive områden. Skattebrottsenheterna Uppbyggnaden av skattebrottsenheterna har fortgått successivt. De första enheterna bildades vid skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ytterligare sju enheter har bildats. Under 1999 har verksamheten bestått av att på begäran av åklagare utföra egna förundersökningar. I viss utsträckning har skattebrottsutredare även deltagit i förundersökningar där polisen har haft huvudansvaret. Förundersökningarna har i huvudsak avsett skattebrott och bokföringsbrott. Även andra brottstyper har förekommit, såsom oredlighets- och förfalskningsbrott. Skattekontot Skattekontosystemet infördes i slutet av 1997. Till en början omfattade systemet endast företagen, men numera har alla skattskyldiga ett skattekonto. Systemet har otvivelaktigt inneburit en effektivisering av verksamheten. Det har dock särskilt i inledningsskedet förekommit viss kritik bland annat mot utformningen av kontoutdragen, som i vissa avseenden har uppfattats som svårtydda. Regeringen har erfarit att Riksskatteverket nu planerar att påbörja en utvärdering av skattekontoreformen ur ett helhetsperspektiv. Nyttan av att inordna ytterligare skatter i skattekontosystemet skall då också belysas. I regeringskansliet finns redan utredningsförslag om att utvidga systemet, som i dag omfattar bland annat inkomstskatt, mervärdesskatt och socialavgifter, till att även omfatta dels punktskatter, dels kupongskatt. Vidare övervägs för närvarande möjligheterna att inordna arvs- och gåvoskatt i systemet redan den 1 juli 2001, när bouppteckningsverksamheten förs över från tingsrätterna till skattemyndigheterna. INIT-projektet Inom exekutionsväsendet bedrivs ett projekt vars syfte är att utarbeta och införa nya arbetssätt med IT-stöd för indrivningsverksamheten, det så kallade INIT-projektet. Genom INIT skall registrering, akthantering och registerforskning effektiviseras. Vidare skall INIT bland annat leda till att genomströmningshastigheten på indrivningsuppdragen ökar. Förhoppningen är att systemet skall vara användarvänligt, kvalitetsbefrämjande och utvecklingsbart. När INIT är fullt utbyggt skall det enligt Riksskatteverkets bedömning innebära inbesparade resurser om 15 – 20 procent inom indrivningsverksamheten. 4.2.2 Insatser utanför politikområdet Internationellt samarbete Som redan har framgått skapar den ekonomiska integrationen i Europa och internationaliseringen av ekonomin i allmänhet delvis nya förutsättningar för skattekontrollen. För att inte denna utveckling skall leda till en allvarlig urholkning av viktiga skattebaser krävs ett effektivt skattepolitiskt och skatteadministrativt samarbete mellan olika stater. Såväl inom EU som t.ex. inom OECD prioriterar Sverige arbetet med åtgärder för att förhindra skadlig skattekonkurrens, både mellan medlemsstaterna och från tredje land. Regeringen har nyligen beslutat om ett frivilligt bidrag till OECD:s arbete mot skadlig skattekonkurrens. Vad gäller det administrativa samarbetet stödjer Sverige regelmässigt förslag som syftar till ett snabbare och smidigare informationsutbyte i skatteärenden och ett effektivare ömsesidigt bistånd för indrivning av skatt. Det samarbete på skatteområdet som förekommer mellan de nordiska länderna torde i t.ex. OECD-sammanhang ses som ett föredöme och överenskommelser om automatiskt informationsutbyte har slutits även med ett antal utomnordiska länder. Under Sveriges period som ordförandeland i EU kan det bli aktuellt att påbörja eller fortsätta behandlingen av flera förslag inom detta område. Regeringen är beredd att ge det arbetet hög prioritet. Bouppteckningsverksamheten Riksdagen har beslutat att bouppteckningsverksamheten skall föras över till skattemyndigheterna från domstolsväsendet. Genom överföringen kommer arbetet på sikt att förenklas och effektiviseras. Överföringen är planerad att ske den 1 juli 2001. Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss med förslag till de ändringar i bland annat ärvdabalken och lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt som krävs för att genomföra överföringen. 4.3 Resultatbedömning 4.3.1 Resultat Skatteförvaltningen skall, inom ramen för gällande regelverk, säkerställa avsedda skatte- och avgiftsinkomster. Det är omöjligt att exakt bestämma huruvida det totala skatteuttaget överensstämmer med den skatt som borde ha debiterats (beskattningseffektiviteten). Bedömningen av beskattningseffektiviteten måste därför göras med ledning av indikatorer som indirekt ger en uppfattning om denna, t.ex. kontrollintensitet. Det kan konstateras att det finns en nedåtgående trend i kontrollverksamheten. Antalet revisioner har minskat sedan 1997. Minskningen uppgår till närmare 28 procent. Vad som också kan konstateras är att 99,5 procent av beslutade skatter kommer in (uppbördseffektivitet). Uppbördsförlusterna uppgår således i år liksom förra året till 0,5 procent. Produktiviteten fortsätter att minska vilket den har gjort sedan 1997. När det gäller kvalitén har särskilda kompetenshöjande insatser gjorts när det gäller tilldelningen av F-skattsedel. Kvalitetsuppföljningar görs, bl.a. genom undersökningar av allmänhetens och företagens uppfattning om den service som tillhandahålls. När det gäller produktkvalitén och processkvalitén finns inga riktigt bra mätmetoder. Av undersökningarna framgår dock att drygt hälften (57 %) av företagen är nöjda med sina kontakter med myndigheten. Exekutionsväsendet skall verka för en god betalningsmoral i samhället och för att alla gör rätt för sig. Verksamheten är beroende av omvärlden och det kan konstateras att måltillströmningen fortsätter att sjunka. Indrivningsresultatet har förbättrats. Produktiviteten inom exekutionsväsendet har dock försämrats i förhållande till 1998 om man bortser från gallringen av preskriberade mål. Detta är dock inte någon trend eftersom produktiviteten har varierat från år till år. När det gäller produktkvalitén finns ingen bra mätmetod. Enligt uppgift är antalet överklagningar lågt och myndigheternas bedömningar håller oftast vid överklaganden. När det gäller processkvalitén mäts detta framförallt genom handläggningstiderna. För de allmänna målen har handläggningstiderna blivit längre medan de har förkortats för de enskilda målen och för konkurstillsynen. Ändamålsenligheten, dvs. i vilken utsträckning produkterna uppfyller parternas och andras krav och önskemål, mäts framförallt genom förhållandet mellan debiterat, återkallat/nedsatt och betalt belopp. Denna så kallade indrivningsprocent har förbättrats; för de allmänna målen har indrivningsprocenten ökat från 39 till 42 procent och för de enskilda målen från 26 till 32 procent. Effektiviteten, mätt som förhållandet mellan det indrivna beloppet mot kostnaderna för indrivningsverksamheten, är densamma som 1998. Varje krona kostar 16 öre att driva in. Den indirekta effekten, dvs. påverkan på betalningsmoralen är svår att mäta. Antalet nya gäldenärer minskar, vilket kan bero på annat, t.ex. den samhällsekonomiska utvecklingen i övrigt. När det gäller det ekonomiska resultatet kan konstateras att flera myndigheter, såväl inom skatteförvaltningen som inom exekutionsväsendet går med underskott. Det innebär att den löpande verksamheten i viss utsträckning finansieras genom anslagssparandet. 4.3.2 Analys och slutsatser Situationen inom skatteförvaltningen är oroande. Den nedgående trend som kan noteras bland annat när det gäller produktiviteten måste vändas. Detta samtidigt som underskotten i myndigheternas verksamheter måste elimineras. Anslagssparandet är fortfarande stort men krymper snabbt. Situationen vad gäller skattekontrollverksamheten är särskilt oroande. Regeringen har för avsikt att noga följa utvecklingen och resultatet av det resurstillskott om 125 miljoner kronor som aviserades i 2000 års ekonomiska vårproposition och som regeringen nu föreslår. Tillskottet är avsett att användas för att höja kontrollnivån i riktning mot 1997 års nivå. Om detta lyckas bör det ha gynnsam effekt även inom andra områden. Även inom exekutionsväsendet går som nämnts flera myndigheter med underskott. Bedömningen är dock att situationen är under kontroll. Genom satsningar främst på IT-stödet skall underskotten på sikt kunna elimineras. 4.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverkets revisionsberättelse avseende skatteförvaltningen och exekutionsväsendet innehåller inte någon invändning. Årsredovisningen bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. I revisionsrapporten har Riksrevisionsverket tagit upp två frågor. Enligt regleringsbrevet skall Riksskatteverket ställa upp verksamhetsmål med utgångspunkt i regleringsbrevet samt ange hur återrapporteringen skall ske. För att undanröja den oklarhet som funnits vid årets redovisning rekommenderas Riksskatteverket att klargöra vilka verksamhetsmål som gäller enligt mål och krav i regleringsbrevet samt hur återrapporteringen skall ske. Övriga brister har redovisats mer detaljerat i revisionspromemorian. Vidare tar Riksrevisionsverket upp kommunkontosystemet. Kontosystemet är ett kompensationssystem för kommuners och landstings ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Det administreras av det särskilda skattekontoret i Ludvika. Kontoret betalar ut ersättning för ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting. Riksskatteverket skall beräkna tillskotten så att inbetalningarna till kontona inklusive räntan så nära som möjligt motsvarar utbetalningarna från kontot. Vid granskningen har uppmärksammats att underskott inte har medräknats vid beräkningen av tillskotten 2000. Vidare har hänsyn inte tagits till att utbetalningarna från kontona har ökat varje år sedan 1996 då systemet infördes. Regeringen instämmer i Riksrevisionsverkets kritik vad gäller redovisningen av målen och återrapporteringen. Regeringen utgår i från att de givna rekommendationerna kommer att följas. Vad gäller kommunkontosystemen har Riksskatteverket bemött kritiken. Ytterligare åtgärder är enligt regeringens bedömning inte nödvändiga. 4.5 Budgetförslag 4.5.1 3:1 Riksskatteverket Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen för Riksskatteverket Tusental kronor 1999 Utfall 387 644 Anslags- sparande 95 382 2000 Anslag 405 097 Utgifts- prognos 451 654 2001 Förslag 442 682 2002 Beräknat 452 121 1 2003 Beräknat 462 163 2 1 Motsvarar 442 682 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 442 682 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för Riksskatteverkets arbetsuppgifter som central myndighet inom såväl skatteförvaltningen som exekutionsväsendet (jfr utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslag 3:1 Kronofogdemyndigheterna). Under 2000 har regeringen beslutat om indragning av anslagssparandet med 11 miljoner kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.2 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 405 097 Pris och löneomräkning 6 030 Överföring från anslaget 3:2 31 155 Överföring från utgiftsområde 2 400 Förslag 2001 442 682 Vid beräkning av anslagen har hänsyn tagits till att det särskilda skattekontoret i Ludvika organisatoriskt har inordnats i Riksskatteverket. Vidare har hänsyn tagits till att Sveriges bidrag till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet numera skall betalas från anslaget. Med anledning härav har medel överförts från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. 4.5.2 3:2 Skattemyndigheterna Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen för skattemyndigheterna Tusental kronor 1999 Utfall 4 457 878 Anslags- sparande 303 353 2000 Anslag 4 389 494 Utgifts- prognos 4 616 150 2001 Förslag 4 593 878 2002 Beräknat 4 689 424 1 2003 Beräknat 4 797 736 2 1 Motsvarar 4 590 478 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 4 593 778 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för de tio skattemyndigheternas verksamhet. Anslaget disponeras av Riksskatteverket och skattemyndigheterna efter vad Riksskatteverket bestämmer. Under 2000 har regeringen beslutat om indragning av anslagssparandet med 4 miljoner kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 4 389 494 Pris och löneomräkning 78 173 Minskat/Ökat resursbehov 125 000 Överföring till anslaget 3:1 -31 155 Överföring från UO 4 anslaget 4:5 33 000 Övrigt -634 Förslag 2001 4 593 878 I samband med 2000 års ekonomiska vårproposition aviserades ett resurstillskott om 125 miljoner kronor i syfte att höja skattekontrollnivån. Dessa medel tillförs nu skattemyndigheterna. Med anledning av att det särskilda skattekontoret i Ludvika organisatoriskt har inordnats i Riksskatteverket har medel överförts till anslaget för Riksskatteverket. Med anledning av att bouppteckningsverksamheten förs över till skatteförvaltningen från rättsväsendet skall också medel tillskjutas skatteförvaltningen. För att påbörja och bedriva verksamheten beräknas skatteförvaltningens kostnader uppgå till minst 33 miljoner kronor för 2001. Medlen skall föras över från utgiftsområde 4, anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. Regeringen avser att under 2001 återkomma med förslag till den slutliga beräkningen för det året och beräkningen av de totala kostnaderna för reformen. 5 Tull 5.1 Politikens inriktning Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom tullverksamheten vilket omfattar utveckling av nya arbetsmetoder, IT-utveckling, förenklingsarbete, information m.m. När det gäller IT-området anser regeringen att Tullverket bör vara en av de ledande myndigheterna beträffande utveckling och användning av IT i verksamheten. Inom gränsskyddets kontrollverksamhet skall narkotikakontrollen ges fortsatt högsta prioritet. Hög prioritet skall också ges kontroller mot storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. Tullverkets arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer skall fortgå. De olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig tullverksamhet. Utvecklings- och IT- arbetet De ökade kraven på Tullverket till följd av förändringar i utrikeshandeln och ökat resande gör att Tullverket måste bli effektivare och förnya sitt sätt att arbeta på. Metoderna måste kontinuerligt förnyas och förbättras. Förnyelsearbete kräver investeringar i bl.a. ny teknik vilket i sin tur medför ökat behov av kompetensutveckling. Inom Tullverket bedrivs ett kontinuerligt utvecklingsarbete som syftar till att förbättra och effektivisera verksamheten. Servicetrappan är ett exempel på detta, projektet syftar till att ge ökad service, kvalitet och effektivitet i utrikeshandeln. Ju högre dokumenterad kvalitet företagen har på tullrutinerna desto större möjligheter ges till förenklad hantering och ökad service. Projektet har representerat Sverige på EU:s första kvalitetskonferens för den offentliga sektorn. I detta sammanhang kan också det arbete som pågår för att skapa en grön korridor för snabbare gränspassage till Ryssland nämnas. Till utvecklingsarbetet är IT-verksamheten nära kopplad; ett modernt och ändamålsenligt utvecklingsarbete är inte möjligt utan ett effektivt stöd av informationsteknik. Vikten av att använda informationsteknik i tullverksamheten kan inte nog understrykas och regeringen anser att det även fortsättningsvis är ytterst angeläget att Tullverket avsätter tillräckliga resurser för IT-utvecklingen. Arbetet med att öka andelen elektroniska deklarationer bör fortgå och målsättningen att skapa en papperslös hantering bör kvarstå. Tullverket bör vara en av de ledande myndigheterna i Sverige och Europa när det gäller utveckling och användning av IT i verksamheten. Regeringen konstaterar att mycket arbete redan är gjort men att ansträngningarna måste fortsätta. Gränsskyddet Målet för den svenska narkotikapolitiken är att skapa ett narkotikafritt samhälle. Tullverkets roll i detta arbete är att stoppa införsel av narkotika till landet med hjälp av olika kontrollåtgärder. Regeringen anser att Tullverkets arbete med narkotikakontroll skall ges fortsatt högsta prioritet samt att det pågående Gränsskyddsprojektet, vilket syftar till att utveckla arbetsmetoderna, är angeläget för att öka effektiviteten i gränsskyddsverksamheten. Förenklingar I Tullverkets arbete med att effektivisera tullverksamheten är arbetet med förenklingar av regler och procedurer en viktig del. Regeringen understryker vikten av det pågående arbetet med förenklingar av såväl Tullverkets eget regelverk som gemenskapens regelverk. Tullverkets organisation Under våren 1999 genomförde Tullverket en omorganisation och består nu av ett huvudkontor och en regional organisation med sex tullregioner. Huvudkontoret är ansvarigt för strategisk ledning samt policy- och normgivnings-frågor och den regionala organisationen ansvarar för det operativa arbetet. Omorganisationen har bedrivits utifrån intentionerna i SOU1998:18 En gräns - en myndighet. Effekterna av omorganisationen kommer att kunna bedömas under år 2000 och regeringen följer den pågående utvecklingen. Regeringen betonar vikten av att arbetet med att förbättra och effektivisera organisationen kontinuerligt fortsätter. Öresundsbron I samband med att Öresundsbron öppnades har kraven på Tullverket till viss del förändrats. Den fasta förbindelsen kräver Tullverkets närvaro på ytterligare en plats. Bron ställer också krav på att nya arbetssätt utvecklas, bl.a. eftersom tågtrafiken inte kan stoppas i samband med broöverfarten. För att hantera kontrollen av trafikflödet över bron har Tullverket i 2000 års ekonomiska vårproposition tillförts ytterligare resurser. I samband med öppnandet har Sverige och Danmark undertecknat ett avtal med syfte att reglera samarbetet mellan de två tullförvaltningarna. Ordförandeskapet i EU Under det första halvåret 2001 kommer Sverige att vara ordförandeland i EU:s ministerråd. Detta innebär att det under hösten 2000 och våren 2001 kommer att ställas nya krav på den svenska statsförvaltningen. Det kommer att krävas omfattande förberedelsearbete och samarbete för att ordförandeskapet ska kunna genomföras på ett effektivt och önskat sätt. I detta arbete har Tullverket en viktig uppgift när det gäller att i förhandlingsarbetet biträda Regeringskansliet med expertis i skilda sakfrågor, att analysera problemställningar och utarbeta underlag till ställningstaganden m.m. 5.2 Insatser 5.2.1 Statliga insatser inom området Tullverket har under året fastställt och uppburit tull, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som tagits ut vid import och export av varor till och från Sverige. I myndighetens uppgift har ingått att övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige för att säkerställa att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevts. Verksamheten har varit indelad två grenar, uppbörd och in- och utförselrestriktioner. Tullverket har definierat sin verksamhet utifrån två processer, effektiv handel och gränsskydd. Processen effektiv handel motsvarar i huvudsak grenen uppbörd och processen gränsskydd motsvarar i huvudsak grenen in- och utförselrestriktioner. Inom effektiv handel har Tullverket arbetat utifrån tre delar: förebyggande verksamhet (information, kvalitetssäkring), initialkontroll (kontroll vid klareringstillfället) och efterkontroll (tullrevision och eftergranskning). Målsättningen har varit att fördela insatsen av resurser mellan de olika delarna för att uppnå en hög sammanlagd kvalitet i uppbördsverksamheten. Inom gränsskyddet har Tullverket också arbetat utifrån tre delar: förebyggande verksamhet, kontroll vid inre och yttre gräns samt punktskattekontroll. Målet har även här varit att uppnå en hög kvalitet samt att uppfylla målen för verksamheten. 5.3 Resultatbedömning 5.3.1 Resultat Resultat - uppbördsmål Tabell 5.1 Uppbörd och produktivitet 1999 1998 1997 Debiterad uppbörd milj. kr. 40 539 41 652 41 694 Antal ärenden 4 845 000 4 688 000 4 415 000 Ökning antal ärenden 3 % 6 % * Arbetade timmar 1 257 400 1 450 570 1 428 870 Ärenden/timme 3,9 3,2 3,1 * Inga angivelse p.g.a. att jämförbart material saknas. Resultatredovisning för uppbördsmålen - processen effektiv handel Tullverket ska verka för att rätt uppbörd (tull, moms mm) debiteras och betalas. Det långsiktiga målet är att andelen rätt debiterad tull och andelen betald tull ska uppgå till 100 %. Bedömningen är att rätt debiterad uppbörd uppgår till 98,6 % och andelen rätt debiterad betald tull uppgår till 99,92 %. Tullverket ska även uppbära tull på ett sådant sätt att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för otillräckliga säkerheter och för att tidsfrister inte följts. Målet för den genomsnittliga kredittiden 1999 var 30 dagar. Den faktiska genomsnittliga kredittiden för 1999 var 33,2 dagar vilket är en förbättring jämfört med 1998 då motsvarande tid var 35,6 dagar. Tullverket har också lämnat statistik till Statistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid och av tillräckligt god kvalitet. SCB har uppgivit att de är nöjda med de uppgifter de erhållit. Vidare ska Tullverket arbeta för att inlämnade tulldeklarationer från början innehåller riktiga och fullständiga uppgifter. Minst 50 % av de lämnade uppgifterna ska vara riktiga och fullständiga. Utvecklingen avseende andelen initialt fullständiga och korrekta deklarationer är positiv; under 1999 var andelen 38 % vilket är en ökning jämfört med 1998 då motsvarande siffra var 10 %. Likaså har andelen deklarationer med fel av allvarlig karaktär minskat; under 1999 var andelen 4,6 % jämfört med 1998 då motsvarande andel var 5,2 %. Tullverket ska också arbeta för att öka graden av anslutning till tulldatasystemet. Målsättningen var att 85 % av deklarationerna vid utgången av 1999 skulle lämnas elektroniskt. Vid utgången av året lämnades 81 % elektroniskt vilket är en ökning med tre procentenheter sedan föregående år. Tullverket arbetar för att öka intresset ytterligare och har också påbörjat en utredning av förutsättningarna för att lämna uppgifter via Internet. Tullverket ska också genomföra varuundersökningar för att säkerställa att riktig uppbörd fastställts. För att förbättra urvalet och för att få en effektivare kontroll ska urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. Under 1999 har antalet utförda varuundersökningar ökat med 20 %; träffsäkerheten uppgick till 16 %. För att säkerställa riktig uppbörd samt bekämpa ekonomisk brottslighet i samma omfattning som tidigare ska Tullverket använda eftergranskning och revision. Under 1999 minskade antalet utförda tullrevisioner med 45 %. Antalet timmar minskade med 37 %. Debiteringen (netto) minskade med 69 % till 192 miljoner kronor. Antalet utförda eftergranskningar minskade med 39 %. Antalet timmar minskade med 23 %. Debiteringen (netto) minskade med 73 % till 20 miljoner kronor. Minskningen anses bero på omorganisation där resurser flyttats från efterkontrollsverksamheten till den förebyggande verksamheten samt ett relativt stort antal avgångar på revisionssidan. Tullverket har under året arbetat med att ta fram IT-stöd för att förbättra arbetet med eftergranskning. Resultat - kontrollmålet Tullverkets verksamhet har under 1999 sammanlagt lett till fler beslag av narkotika, alkohol och tobak än tidigare. Det samhällsekonomiska värdet av beslagen har beräknats enligt modellen i SOU 1998:18; resultatet visas i nedanstående tabell. Den stora ökningen av det samhällsekonomiska värdet på narkotikabeslagen beror i stor utsträckning på ökade beslag av kokain. Tabell 5.2 Samhällsekonomiskt beslagsvärde Miljoner kronor 1999 1998 1997 Narkotika 1 411 558 499 Alkohol/tobak 182 267 246 Summa 1 593 825 745 Resultatredovisning för kontrollmålen - processen gränsskydd Tullverket ska arbeta för att förbättra urvalet av kontrollobjekt. Träffsäkerheten har förbättras de tre senaste åren från 3,8 % 1997 till 5,6 % 1999. Tullverkets arbete med att förhindra införsel av narkotika ska ges högsta prioritet och den beslagtagna mängden narkotika ska öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte ska ha minst samma omfattning som tidigare. Tullverket har under 1999 gjort fler beslag än tidigare. Det samhällsekonomiska värdet av narkotikabeslagen uppgår till 1,4 miljarder kronor. Tullverket ska också förhindra storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. Antalet beslag avseende alkohol ökade under 1999 till 8 475 stycken. Beslagsvärdet (skattebortfallet) minskade från 205 till 137 miljoner kronor. Antalet beslag av tobak minskade till 5 934 stycken. Beslagsvärdet (skattebortfallet) minskade från 63 till 45 miljoner kronor. Det samhällsekonomiska värdet av beslagen av alkohol och tobak uppgår till 182 miljoner kronor. Tullverket har sedan 1 juli 1998, när den nya punktskattelagen trädde i kraft, ansvar för kontrollen av transporter innehållande alkohol, tobak och mineraloljeprodukter. Under 1999 kontrollerades 15 418 objekt (inklusive kontroll av postförsändelser). Den beslagtagna eller omhändertagna kvantiteten uppgick till bl.a. 707 000 cigaretter, 54 300 liter sprit, 113 250 liter vin och 51 000 liter mineraloljeprodukter. Resultat - service och effektivitetsmålet Tullverket har bl.a. genomfört en undersökning där näringslivets krav, behov och önskemål kartlagts. Tullverket har också deltagit i en undersökning som omfattade kunder till myndigheter. Resultatet av undersökningarna ingår som en del i Tullverkets förbättringsarbete. I detta arbete ingår bl.a. att näringslivet löpande blir informerat om förändringar i verksamheten. Under året har arbetet med att förkorta handläggningstiden ägnats särskild uppmärksamhet. Tullverket har under det gångna året intensifierat arbetet med Servicetrappan där operatörer med hög kvalitet på sina tullrutiner ska ges möjligheter till förenklad hantering vid utrikeshandel. 5.3.2 Analys och slutsatser Uppbördsmålet - processen effektiv handel Den minskade debiterade uppbörden för 1999 förklaras av förändringar i värdet på importen samt förändringar i tull-, skatte- och avgiftssatser. Tullverket har med en lägre resursinsats hanterat fler ärenden genom att öka den elektroniska hanteringen. Tullverkets arbete med att få deklarationerna "rätt från början" har gett positivt resultat, andelen initialt riktiga och korrekta deklarationer har ökat och andelen deklarationer med allvarliga fel har minskat. Merparten av de uppställda målen har helt eller delvis uppfyllts under det gångna året. Måluppfyllelsen är dock inte i alla delar tillfredsställande, vilket framgår av resultatredovisningen i föregående stycke. Tullverket måste i sitt fortsatta arbete säkerställa att man uppfyller de tidsfrister för uppbörd som fastställts. Tullverket har inte uppnått målen för genomsnittlig kredittid, andelen korrekta deklarationer och ökad anslutningsgrad till tulldatasystemet men utvecklingen de senaste åren tyder på att Tullverkets nuvarande arbete ger resultat och att stora förbättringar skett. Regeringen anser att det är viktigt att det pågående arbetet fortsätter. Tullverket har inte uppnått målet om att revisionsverksamheten ska utföras i samma omfattning som tidigare. Detta anses bero på omorganisationen samt ett relativt stort antal avgångar på revisionssidan. Regeringen anser att tullrevision och eftergranskning är ett viktigt instrument för att säkerställa en riktig uppbörd samt att bekämpa ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att revisions- och eftergranskningsverksamheten förstärks samt att urvalet av kontrollobjekt förbättras. Revision och eftergranskning ses också som en nödvändig del i projektet med Service-trappan då dessa kontroller säkerställer och verifierar att hanteringen skett enligt gällande regler. Införandet av Servicetrappan bör kunna frigöra resurser till att förstärka och effektivisera revisions- och eftergranskningsverksamheten. Kontrollmålet - processen gränsskydd Tullverkets verksamhet har under 1999 lett till fler beslag än tidigare. Det samhällsekonomiska värdet av beslagen för de tre senaste åren har ökat från 745 miljoner kronor till 1 592 miljoner kronor 1999. Anledningen till det förbättrade resultatet är att Tullverket fokuserat sitt arbete på den grövre brottsligheten och att man utvecklat underrättelse- och riskanalysarbetet. Det s.k. Gränsskyddsprojektet bedöms därför som viktigt när det gäller den fortsatta utvecklingen av arbetsmetoderna. Regeringen anser det väsentligt att Tullverket fortsätter sina ansträngningar för att förhindra införseln av narkotika, illegal alkohol och tobak. Det bör också noteras att Tullverkets fysiska närvaro vid gränsövergångar har en viktig preventiv effekt när det gäller illegala strömmar av narkotika, alkohol och tobak. Regeringen anser vidare att det är viktigt att samarbetet mellan Tullverket och Kustbevakningen utvecklas. Samarbetet är nödvändigt för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig gränskontroll. 5.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse bedömt Tullverkets årsredovisning som i allt väsentligt rättvisande och lämnar ingen invändning. Synpunkter på förvaltningen har lämnats i en revisionsrapport. RRV anser att Tullverket borde redovisa kvalitetsuppgifter av mätningar från både 1998 och 1999. Vissa av de slutsatser om långsiktiga trender som Tullverket dragit kan inte baseras på den typ av mätningar som genomförts. RRV menar vidare att Tullverket saknat information om utvecklingen av kvaliteten på de deklarationer som automatklareras. RRV menar också att Tullverket borde ha lämnat information i årsredovisningen om att verket tagit en risk när man vidmakthållit det interna målet om automatklarering när det saknats möjlighet att följa upp kvaliteten. RRV har i denna och tidigare revisionsrapporter påpekat att en katastrofplan för Tullverket bör upprättas. Tullverket har i sitt svar till RRV angivit att det finns fog för de slutsatser som dragits men att man kommer att införa ett nytt integrerat system för mätning av kvaliteten samt förbättra analysen och presentationen av kvalitetsutvecklingen. När det gäller kvaliteten på de deklarationer som automatklareras anger Tullverket att man under 1999 haft ett manuellt system för uppföljning av kvaliteten och att man därigenom säkerställt att större kvalitetsförsämringar inte skulle kunna inträffat. När det gäller katastrof-planen har Tullverket antagit en plan som innefattar satsningar för att höja skyddet till en rimlig nivå i förhållandet till riskerna. Regeringen anser att årsredovisningen för 1999 har förbättrats och att många av de tidigare bristerna har åtgärdats. Årsredovisningen för 1999 ger i många stycken bättre information än tidigare år. Regeringen instämmer i RRV:s bedömning men bedömer att Tullverkets planerade eller redan genomförda åtgärder säkerställer att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. 5.5 Budgetförslag 5.5.1 3:3 Tullverket Tabell 5.3 Anslagsutveckling för Tullverket Tusental kronor 1999 Utfall 1 107 047 Anslags- sparande 74 600 2000 Anslag 1 127 027 Utgifts- prognos 1 161 500 2001 Förslag 1 170 388 2002 Beräknat 1 195 958 1 2003 Beräknat 1 222 926 2 1 Motsvarar 1 170 388 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 170 388 tkr i 2001 års prisnivå. Tullverkets anslag var för budgetåret 1999 1 098 710 000 kronor. Det ingående anslagssparandet uppgick till 82 937 000 kronor. Utgifterna uppgick till 1 107 047 000 kronor vilket innebär att anslagssparandet inför budgetåret 2000 var 74 600 000 kronor. Tullverkets har således utnyttjat 8 400 000 kronor av anslagssparandet. För innevarande år visar prognosen att Tullverket kommer att förbruka 1 161 500 000 kronor vilket innebär att 34 500 000 kronor av anslagssparandet kommer att tas i anspråk. Resterande 40 100 000 kronor beräknas balanseras över till år 2001. Det då kvarvarande anslagssparandet är intecknat för kommande utbetalningar av pensionsersättningar tillföljd av 1999 års omorganisation. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1999 51 550 0 51 500 0 Prognos 2000 34 500 12 500 47 000 0 Budget 2001 22 000 25 000 47 000 0 Kommentar: Tullverket har tillföljd av merkostnader i och med öppnandet av Öresundsbron, bemyndigats att disponera vissa avgifter. Tabell 5.5 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1999 15 700 15 700 0 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Prognos 2000 15 700 15 700 0 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Budget 2001 15 700 15 700 0 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Avser: Insamlande av farledsavgiftsdeklarationer. Insamling av Intrastat- uppgifter. Försäljning av vägavgiftsbevis. Kontroll av exportbidragsgods (omförhandling om kompensationsnivå initierad) Regeringens överväganden Tabell 5.6 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 1 127 027 Justering för premier för statliga avtalsförsäkringar - 553 Pris- och löneomräkning 23 863 Resursökning, beslut i VÅP 10 000 Övrigt 51 Återlägg av engångsneddragning år 2000 10 000 Förslag 2001 1 170 388 Regeringen har beräknat anslaget för 2001 till 1 170 388 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till justeringar på 553 000 kronor till följd av premier för statliga avtalsförsäkringar och förstärkning av anslaget på 10 000 000 kronor till följd av merkostnader i samband med Öresundsbrons öppnande. Vid beräkningen har även hänsyn tagits till återlägg till följd av en engångsneddragning på 10 000 000 kronor. Anslaget för år 2002 och 2003 beräknas till 1 195 958 000 respektive 1 222 926 000 kronor. Bilaga 1 Anslagsbenämningar Nya anslagsbenämningar Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikerområden införs. Anslagsbenämningar 2000 och 2001 Benämning 2000 Benämning 2001 Anslagets namn A1 3:1 Riksskatteverket A2 3:2 Skattemyndigheterna B1 3:3 Tullverket PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 7 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 8 9 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 12 13 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 20 19 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 24 21 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 26 27 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 BILAGA 1 28 29