Regeringskansliets rättsdatabaser

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 10 Förslag till statsbudget för 2001 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 9 2.3 Mål 10 2.4 Politikens inriktning 10 2.5 Insatser 11 2.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 11 2.5.2 Insatser utanför politikområdet 12 2.6 Resultatbedömning 13 2.6.1 Resultat 13 2.6.2 Analys och slutsatser 19 2.7 Revisionens iakttagelser 22 2.8 Budgetförslag 22 2.8.1 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 22 2.8.2 19:2 Förtidspensioner 24 2.8.3 19:3 Handikappersättningar 26 2.8.4 19:4 Arbetsskadeersättningar 26 2.8.5 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer 27 2.8.6 19:6 Ersättning för kroppsskador 28 2.8.7 19:7 Riksförsäkringsverket 28 2.8.8 19:8 Allmänna försäkringskassor 29 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet och politikområdet 9 2.2 Antal pågående sjukfall 13 2.3 Antal ersatta dagar med sjukpenning 14 2.4 Andel långtidssjukskrivna som genomgår samordnad rehabilitering (SAR) 1997 – 1999 (%) 14 2.5 Andel långtidssjukskrivna som vid avslutningstidpunkten samt 6 respektive 12 månader efter avslutad samordnad rehabilitering fått förbättrad arbetsförmåga 15 2.6 Särskilda medel som avsatts för samverkan 1998 och 1999. 15 2.7 Antalet nybeviljade och utbetalade förtidspensioner och sjukbidrag 1994–1999 15 2.8 Antalet personer som övergår från sjukpenning till förtidspension eller sjukbidrag 1997–1999 16 2.9 Antal återstående pensionsår samt beräknad kostnad (mkr) 1997-1999 16 2.10 Beslut i arbetsskadeärenden andra halvåret 1999 17 2.11 Anslagsutveckling 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 22 2.12 Anslagsutveckling 19:2 Förtidspensioner 24 2.13 Anslagsutveckling 19:3 Handikappersättningar 26 2.14 Anslagsutveckling 19:4 Arbetsskadeersättningar 26 2.15 Anslagsutveckling 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer 27 2.16 Anslagsutveckling 19:6 Ersättning för kroppsskador 28 2.17 Anslagsutveckling 19:7 Riksförsäkringsverket 28 2.18 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001 28 2.19 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 29 2.20 Beräkning av anslaget för år 2001 29 2.21 Anslagsutveckling 19:8 Allmänna försäkringskassor 29 2.22 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001 29 2.23 Beräkning av anslaget för år 2001 30 Diagramförteckning 2.1 Bruttoutbetalning av sjukpenning per månad 14 2.2 Anmälda belastningssjukdomar efter kön och sjukskrivningens längd 17 2.3 Anmälda arbetssjukdomar orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer efter kön och sjukskrivningens längd 17 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner de föreslagna målen för politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga (avsnitt 2.3) samt att de tidigare målen inom utgiftsområdet upphör att gälla (avsnitt 2.6), 2. bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 19:7 Riksförsäkringsverket ingå ekonomisk förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 9 000 000 kronor efter 2001, 3. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ramanslag 38 425 000 19:2 Förtidspensioner ramanslag 49 696 000 19:3 Handikappersättningar ramanslag 1 054 400 19:4 Arbetsskadeersättningar ramanslag 6 909 000 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer ramanslag 5 000 19:6 Ersättning för kroppskador ramanslag 60 600 19:7 Riksförsäkringsverket ramanslag 750 506 19:8 Allmänna försäkringskassor ramanslag 5 049 296 Summa 101 949 802 2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga. Politikområdet omfattar sjukpenning, rehabilitering, närståendepenning, förtidspension, ersättning vid handikapp samt arbets- och kroppsskador, området kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer samt anslagen för Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. 2.2 Utgiftsutveckling Den totala kostnaden för de ersättningssystem som fr.o.m. 2001 ingår i politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga ökade 1999 jämfört med 1998. Skillnaden mellan åren beror på ett antal faktorer: effekterna av ålderspensions- reformen, att arbetsskadeersättningar och ATP i form av förtidspension under 1998 redovisades utanför statsbudgeten samt att anslaget 19:6 under 1998 var uppfört under utgiftsområde 6 Totalförsvaret. Därtill kommer ökade kostnader för sjukförsäkringen. Försäkringskostnaderna (exkl. ålderspensionsavgift) för sjukpenningen uppgick till 24 219 miljoner kronor 1999, vilket är en ökning med 5 609 miljoner kronor eller ca 30 procent jämfört med 1998. Kostnadsökningen beror till största delen på att antalet ersatta dagar har ökat, men även en ökning av medel- ersättningen har i viss mån påverkat kost- nadsutvecklingen. Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet och politikområdet Miljoner kronor Utfall 1999 Anslag 2000 1 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 27 857,9 33 002,0 36 525,0 38 425,0 40 388,0 41 989,0 19:2 Förtidspensioner 46 771,0 47 171,0 47 755,0 49 696,0 50 150,0 51 394,0 19:3 Handikappersättningar 1 012,1 1 036,0 1 033,7 1 054,4 1 078,7 1 108,4 19:4 Arbetsskadeersättningar 7 070,2 7 189,3 7 207,0 6 909,0 6 796,3 6 731,9 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer 0,0 25,0 2,0 5,0 5,0 5,0 19:6 Ersättning för kroppsskador 57,5 65,0 61,2 60,6 60,4 62,0 19:7 Riksförsäkringsverket 823,1 717,1 692,5 750,5 766,3 782,6 19:8 Allmänna försäkringskassor 4 885,3 4 765,0 4 921,6 5 049,3 5 157,0 5 271,6 Totalt för utgiftsområde 10 och Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga 88 477,1 93 970,5 98 198,1 101 949,8 104 401,8 107 344,5 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag ökade från 1998 till 1999 med ca 5 000. Ökningen skedde i huvudsak under slutet av 1999. Genom att ökningen inträffade först i slutet av året kom de beräknade utgifterna att underskrida anslagsbeloppet med ca 25 miljoner kronor. Utvecklingen för innevarande och kommande år pekar emellertid på att utgifterna kommer att överskrida de tidigare beräknade anslagsbeloppen. 2.3 Mål Regeringens förslag: En större andel av befolk- ningen i arbetsför ålder skall ha förmågan att arbeta. Personer som inte har förmåga att arbeta skall ges en levnadsstandard som är anpassad till den ekonomiska utvecklingen i samhället. Målen som angavs i budgetpropositionen för 2000 var att: - ge ekonomisk trygghet för sjuka och funktionshindrade och att aktivt arbeta för att återföra människor i arbete. - socialförsäkringens administration skall garantera effektivitet, rättssäkerhet och kompetens vid ärendehandläggning. Resultatbedömningen i avsnitt 2.6 baseras på dessa mål. 2.4 Politikens inriktning Den generella välfärdspolitiken syftar till att minska klyftor och gränser mellan olika sam- hällsgrupper och fungera som en samman- hållande kraft. Socialförsäkringarna är en viktig del av den generella välfärdspolitiken. Politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga har två mål: ”En större andel av befolkningen i arbetsför ålder skall ha förmågan att arbeta” och ”Personer som inte har förmåga att arbeta skall ges en levnadsstandard som är anpassad till den ekonomiska utvecklingen i samhället”. Det första målet innebär att socialförsäkringarna skall vara så utformade att de stimulerar till arbete. De skall främja anställningsbarhet och rörlighet på arbetsmarknaden. Försäkringarna inom området behöver därför ses över för att ytter- ligare förstärka arbetslinjen och för att åstad- komma ökad försäkringsmässighet. Reglerna bör också bli enklare och mer överskådliga. Att skapa goda allmänna förutsättningar för att människor skall få vara friska och kunna arbeta är en grundläggande politisk uppgift. Regeringen ser därför mycket allvarligt på utvecklingen av det allmänna hälsoläget, framför allt ur ett mänskligt men också ur ett mer långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Sjukfrånvaron, främst de långa sjukfallen, har ökat kraftigt under de senaste åren. Kvinnorna står för en allt högre andel av sjukskrivningarna, särskilt kvinnor anställda i kommuner och landsting. Ytterligare ett skäl till att understödja att de som är i förvärvsaktiv ålder också har möjlighet att arbeta är den demografiska utvecklingen. Den svenska befolkningsutvecklingen kommer att präglas av några tendenser under de närmaste decennierna. Antalet äldre kommer att öka mycket kraftigt. Barnafödandet kommer sannolikt att vara jämförelsevist lågt. Detta medför att antalet människor i förvärvsaktiv ålder börjar minska kring år 2010 då 40- talisterna går i pension. En sådan utveckling innebär att färre måste försörja fler. Därför måste varje individs förmåga till arbete tas tillvara för att vi skall ha råd att behålla välfärden på dagens nivå. För att kunna påverka utvecklingen har regeringen tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att skapa en struktur på ohälsoområdet som är tillräckligt kraftfull för att avsevärt öka människors möjligheter att delta i arbetslivet. Syftet är att bryta utvecklingen mot ökad sjukfrånvaro och i förlängningen fler förtidspensioner. Det skall ske genom förebyggande åtgärder, förbättrad arbetsmiljö, bättre rehabilitering och effektivare försäkringssystem. Fler skall, helt eller delvis, kunna återgå till arbete. Äldre arbetskraft skall ges bättre möjligheter att stanna kvar i arbetslivet. Arbetsgruppen rapporterar direkt till statsråden för Social-, Närings- och Finansdepartementet. Arbetsmiljö och arbetsförhållanden skall främja en god hälsa och delaktighet på arbets- marknaden. Det är ett gemensamt samhälls- ansvar att människor som blir sjuka eller skadade får ett effektivt stöd för att bli friska och kunna återgå till arbete. En modern, rättvis och jämställd arbetsskadeförsäkring skapar förutsättningar för att lyfta fram det förebyggande arbetsmiljöarbetet. En reformering av arbetsskadeförsäkringen kommer att ske under innevarande mandatperiod. Det andra målet för politikområdet innebär att vi skall kunna känna oss trygga vid arbets- oförmåga. Vi skall vara förvissade om att det skyddsnät som vi gemensamt bygger upp ger en rimlig levnadsstandard. Den solidariskt finansierade försäkringen skall utgå från inkomstbortfallsprincipen. Försäkringen skall bidra till att ge trygghet för en stor majoritet människor. Socialförsäkringens administration skall präglas av effektivitet, rättssäkerhet och kvalitet. Detta är en förutsättning för att de två målen skall kunna uppnås. Administrationen måste också bidra till att så många som möjligt kan rehabiliteras och återgå i arbete. Självklart skall den som drabbas av arbetsoförmåga få rätt ersättning. Självklart skall också beslut om ersättning vara grundade på ett relevant och korrekt underlag. Ett brett och förutsättningslöst arbete kommer att genomföras det närmaste året. Alla människors arbetsförmåga skall tas tillvara. Regeringen kommer att driva en offensiv och rättvis politik för att säkra välfärden och uppnå full sysselsättning. Denna politik skall innebära en bibehållen trygghet för individerna och ge möjlighet att orka med ett helt arbetsliv. 2.5 Insatser 2.5.1 Statliga insatser inom politikområdet Ett första led i arbetet med att reformera systemet med förtidspensioner har genomförts. Den 1 januari 2000 infördes regler om vilande förtidspension. Dessa regler syftar till att stimulera till återgång till arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv. Det är ännu för tidigt att uttala sig om i vilken utsträckning dessa regler kommer att utnyttjas. Vidare beräknas utredningsarbetet med att i detalj utforma hela det reformerade systemet angående ersättning vid nedsatt arbetsförmåga, vilket pågått inom Socialdepartementet under två år, kunna avslutas i och med att en proposition föreläggs riksdagen under våren 2001. I början av juli redovisade Socialdepartementet i två departementspromemorior förslag till reformering av förtidspensionssystemet. I promemorian Sjukersättning i stället för förtidspension (Ds 2000:39) lämnas förslag om ersättning och ålderspensionsrätt vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan för personer över 30 år. I promemorian Aktivitetsersättning (Ds 2000:40) redovisas förslag om ett nytt försäkringsstöd för unga, 16–30 år, med långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Båda promemoriorna remissbehandlas för närvarande. Med anledning av kostnadsutvecklingen inom sjukförsäkringen beslutade regeringen den 23 juni 1999, att utse en särskild utredare (dir. 1999:54). Utredaren skulle dels analysera varför sjukfrånvaron och utgifterna för sjukpenning förändras över tiden i ett långsiktigt perspektiv, dels peka ut och kvantifiera faktorer som främst förklarar de senaste årens ökning av sjukfrånvaron och sjukförsäkringsutgifterna. Utredaren har den 15 augusti 2000 överlämnat ett delbetänkande Sjukförsäkringen – basfakta och utvecklingsmöjligheter (SOU 2000:72). Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2000. Regeringen beslutade den 3 juni 1999 att utse en särskild utredare (dir. 1999:44) med uppdrag att se över den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. I uppdraget ingick bl.a. att kartlägga den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen, att utforma en plattform för prioriteringar samt att klargöra hur ansvar och uppgifter effektivast kan fördelas mellan olika aktörer i rehabiliterings- arbetet. Utredarens förslag har redovisats den 30 augusti 2000 i betänkandet Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78). Regeringen angav i proposition 1996/97:63 att samhällets samlade resurser måste utnyttjas bättre för att kunna tillgodose enskilda individers behov av olika stödåtgärder och att bättre och mer ändamålsenliga samverkansmodeller måste utvecklas. Socialstyrelsen har därför i uppdrag att i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen och Riksförsäkrings- verket (RFV) utvärdera effekterna av samverkan inom rehabiliteringsområdet enligt proposition 1996/97:63 (FRISAM). I utvärderingen medverkar också Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Arbetet skall slutredovisas den 31 december 2001. En gemensam ledningsgrupp med samtliga nämnda organisationer har bildats för utvärderingarna av FRISAM (frivillig samverkan inom rehabiliteringsområdet) och de s.k. SOCSAM-försöken enligt proposition 1993/94:205 (lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst). I en tredje lägesrapport – Socialstyrelsen följer upp och utvärderar (2000:5) – redovisas effekter av samverkan enligt FRISAM- modellen och i lägesrapporten Finansiell samordning (1999:1) redovisar RFV och Socialstyrelsen effekter enligt SOCSAM- modellen. Regeringen har övervägt det förslag som redovisas i Beräkningsunderlag för dagersättning – sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19) och kommit fram till att förslaget inte bör genomföras. Arbetet bedrivs vidare i den arbetsgrupp inom Regeringskansliet som skall utarbeta en handlingsplan för att öka hälsan samt föreslå åtgärder som bryter den negativa utveck- lingen inom området. Under åren fram t.o.m. 2003 kommer RFV att slutföra genomförandet av det nya ålders- pensionssystemet. Under samma tidsperiod skall arbetet med att genomföra de s.k. följd- reformerna slutföras. Följdreformerna avser införandet av övergångsvis garantipension, efterlevandepension, bostadstillägg till pensionär och förtidspension. Regeringen har i olika sammanhang uttalat att det är en prioriterad uppgift för RFV att genomföra det nya ålderspensionssystemet. Genomförandet av reformerna kommer att innebära en ytterligare ökad belastning på administrationen, främst fr.o.m. 2002. RFV har under tre år erhållit 60,9 miljoner kronor från regeringen för att bl.a. öka kunskaperna om fusk och för att förbättra kontrollen och motverka fusk inom socialförsäkringen (S2000/3967/SF). RFV konstaterar i sina slutsatser att socialförsäkringens administration genom en etablerad kvalitetssäkring och kvali- tetskontroll i kombination med en systematisk redovisning av misstänkt fusk bildat sig en uppfattning om omfattningen i dessa frågor. Projektet har också tydliggjort för allmänheten att kontrollverksamheten innebär bättre möjligheter att upptäcka fusk. 2.5.2 Insatser utanför politikområdet Regeringen har den 27 januari 2000 beslutat att utse en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att analysera den stora ökningen av arbetsbetingad ohälsa, som har samband med stress och andra organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsgruppen skall ta fram en handlingsplan som anger en strategi för att komma till rätta med utvecklingen av den arbetsbetingade ohälsan och för att åstadkomma en förnyelse av arbetsmiljöarbetet. Resultatet av arbetet skall slutredovisas senast den 1 december 2000. En första rapport ska lämnas den 15 september 2000. Genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer åtta miljarder kronor att tillföras vården och omsorgen under perioden 2002– 2004. Redan 2001 tillförs vården och omsorgen genom den nationella handlingsplanen 1 000 miljoner kronor. Den totala resursförstärkningen uppgår alltså till nio miljarder kronor varav 8 779 miljoner kronor utbetalas i form av generella medel och 221 miljoner kronor skall användas till uppföljning. Av 2000 års ekonomiska vårproposition framgår att dessa medel skall ingå i det generella statsbidraget till landsting och kommuner och fördelas med 70 procent till landstingen och 30 procent till kommunerna. Regeringen, Lands- tingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har i ett avtal som beslutades i maj 2000 enats om att med dessa utökade medel stimulera utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen. Primärvård, vård och omsorg om äldre, psykiatri samt tillgänglighet och mångfald är prioriterade områden. Regeringen har den 28 mars 2000 överlämnat propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98) till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. att en aktivitetsgaranti skall införas över hela landet. Syftet är att ge arbetslösa som löper risk att bli långtidsarbetslösa bättre förutsättningar att få arbete, hävda arbetslinjen och bryta rundgången mellan åtgärder och öppen arbetslöshet. RFV, Arbetsmarknadsstyrelsen, Social- styrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen skall – enligt respektive myndighets regleringsbrev för 2000 – aktivt samverka, så att en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet uppnås. Samverkan på central nivå skall syfta till att skapa förutsättningar för aktörerna på regional och lokal nivå att samverka så att varje individs arbetsförmåga tillvaratas och den enskilde ges möjlighet att försörja sig genom arbete. 2.6 Resultatbedömning I budgetpropositionen för 2000 angavs att effektmålet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp var att: - ge ekonomisk trygghet för sjuka och funktionshindrade och att aktivt arbeta för att återföra människor i arbete. - socialförsäkringens administration skall garantera effektivitet, rättssäkerhet och kompetens vid ärendehandläggning. 2.6.1 Resultat Sjukpenning Under 1999 fortsatte antalet långtidssjukskrivna att öka samtidigt som antalet personer som avslutar sina sjukskrivningar, genom friskskrivning eller förtidspension, inte har ökat i samma omfattning. Antalet dagar med partiell sjukpenning ha ökat under 1999 och öknings- takten är ungefär densamma som för sjuk- skrivningar med hel ersättning. Därmed har inte de partiella dagarnas andel av det totala antalet ersatta dagar förändrats i någon större utsträckning. En markant förändring i sjukförsäkringen under 1999 är att den genomsnittliga ersätt- ningen vid sjukskrivning har ökat mer än löneökningarna i samhället. Det är därför rimligt att anta att det bl.a. är personer med högre inkomster och andra yrken som utgör en del av de nya långtidssjukskrivna. Det är främst de långa sjukfallen, längre än ett år, som fortsätter att öka. Detta är en följd av den kraftiga uppgången i antalet sjukskrivningar under 1998 och 1999. Ökningen gäller både kvinnor och män, med en kraftig överrepresentation för kvinnor. Av RFV:s s.k. 4:e-septemberundersökning framgår att de sjukskrivna i september 1999 var något äldre än de som var sjukskrivna i september 1998. Andelen som var 60 år eller äldre har ökat bland de sjukskrivna. Sjukskrivningarna har också blivit mer långvariga, med en större andel som varit sjukskrivna i över ett år. Jämfört med 1998 står kvinnorna för en högre andel av sjuk- skrivningarna, 61 procent, vilket är en ökning med en procentenhet. De sjukpenninggrundande inkomsterna har också ökat bland de sjukskrivna. Andelen sjukskrivna som har en inkomst över det högsta ersättningstaket, 7,5 prisbasbelopp, har ökat från 6 till 7 procent. Egenföretagare har blivit relativt sett färre, samtidigt som en större andel sjukskrivna har inkomst av anställning. Sett till olika yrkesgrupper så har till exempel andelen sjukskrivna lärare ökat. De sjukskrivna är också i allt högre grad sjukskrivna för psykiska besvär. Att antalet sjukskrivna har ökar kraftigt de senaste åren har flera förklaringar och orsaks- sambanden är komplexa. Det finns ingen enskild faktor som kan förklara ökningen av sjukfrånvaron utan flera olika förklaringsfaktorer måste kombineras. Nedan redovisas utvecklingen sedan 1997 av antal pågående sjukfall, antal ersatta dagar med sjukpenning samt bruttoutbetalning av sjukpenning per månad. Tabell 2.2 Antal pågående sjukfall 1 1997 1998 1999 2 Intervall män kvinnor totalt män kvinnor totalt män kvinnor totalt 1 dag – 52 837 76 822 129 658 61 538 94 589 156 127 71 763 114 046 185 809 29 dagar – 49 019 71 745 120 764 54 953 84 655 139 608 64 092 101 971 166 063 60 dagar – 43 279 63 732 106 011 48 188 73 662 121 850 56 635 89 591 146 226 365 dagar 18 252 26 270 44 522 19 486 29 588 49 073 23 629 37 488 61 117 731 dagar 7 871 11 073 18 944 7 966 11 716 19 682 8 952 13 935 22 887 1 Här avses pågående sjukpenning-/rehabiliteringspenningärenden. Sjukfall som enbart avser sjuklöneperiod ingår inte. 1997 t.o.m. mars 1998 omfattade sjuklöneperioden 28 dagar och fr.o.m. april 1998, 14 dagar. 2 Uppgifterna avser perioden november 1998 – oktober 1999. Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999 Tabell 2.3 Antal ersatta dagar med sjukpenning 1997 1998 1999 Intervall män kvinnor totalt män kvinnor totalt män kvinnor totalt 1 dag- 1 427 527 1 917 353 3 344 880 1 872 859 2 724 456 4 597 315 2 229 686 3 358 604 5 588 290 29 dagar- 4 347 924 6 507 229 10 855 153 5 390 414 8 545 624 13 936 038 6 361 590 10 389 356 16 750 946 90 dagar- 3 874 674 5 614 848 9 489 522 4 365 389 6 671 575 11 036 964 5 015 971 7 973 525 12 989 496 180 dagar- 4 272 536 6 145 871 10 418 407 4 962 027 7 530 872 12 492 899 5 991 201 9 423 445 15 414 646 365 dagar- 3 639 534 5 248 577 8 888 111 4 092 130 6 237 732 10 329 862 5 483 437 8 684 214 14 167 651 731 dagar- 2 206 658 3 055 853 5 262 511 2 378 117 3 410 558 5 788 675 2 872 454 4 400 863 7 273 317 Summa 19 768 853 28 489 731 48 258 584 23 060 936 35 120 817 58 181 753 27 954 339 44 230 007 72 184 346 Källa: RFV Diagram 2.1 Bruttoutbetalning av sjukpenning per månad Rehabilitering Under 1999 använde försäkringskassorna 514 miljoner kronor till administration av samordnad rehabilitering, vilket är en minskning med ca 200 miljoner kronor eller 29 procent i jämförelse med 1998. Detta beror främst på att försäkringskassorna har flyttat personalresurser till handläggning och utbetalning av ersättningar. Trots detta har kassorna ökat aktiviteten på rehabilite- ringsområdet avseende samordnad rehabilitering, köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster och samverkan med andra myndigheter. Under 1999 var 18 procent av de långtidssjukskrivna föremål för samordnad rehabilitering, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med 1998. Minskningen beror dock på att antalet långtidssjukskrivna ökade kraftigt under året – i själv verket fick fler försäkrade samordnade rehabiliteringsinsatser under 1999 jämfört med 1998. Antalet kvinnor som var föremål för samordnad rehabilitering under 1999 var betydligt fler än antalet män, vilket beror på att antalet långtidssjukskrivna kvinnor var betydligt fler än antalet män. Sett som andel av långtidssjukskrivna är skillnaden mellan könen mindre – 18 procent av de långtidssjukskrivna kvinnorna respektive 17 procent av de långtidssjukskrivna männen var föremål för samordnad rehabilitering under 1999. Tabell 2.4 Andel långtidssjukskrivna som genomgår samordnad rehabilitering (SAR) 1997 – 1999 (%)1 1997 1998 1999 Kvinnor 20 20 18 Män 18 18 17 Samtliga 20 19 18 1 Uppgifterna avser genomsnittlig andel pågående SAR-fall under året. Uppgifterna för 1997 avser skattade värden augusti – december 1997. Uppgifterna för 1998 avser maj – december 1998.Uppgifterna för 1999 avser perioden november 1998 – oktober 1999. Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999 Syftet med den samordnade rehabiliteringen är att den enskilde skall återfå sin arbetsförmåga. RFV har därför fastställt som riksmål för landets försäkringskassor att 70 procent av de som genomgår samordnad rehabilitering ska ha ökat sin arbetsförmåga sex månader efter avslutad rehabilitering. År 1999 uppgick andelen personer med ökad arbetsförmåga till 61 procent, vilket innebär att riksmålet inte uppnåddes. Resultatet innebär dessutom en försämring i jämförelse med både 1997 och 1998. Tabell 2.5 Andel långtidssjukskrivna som vid avslutningstidpunkten samt 6 respektive 12 månader efter avslutad samordnad rehabilitering fått förbättrad arbetsförmåga 1997 1998 1999 män kvinnor totalt män kvinnor totalt män kvinnor totalt Vid avslutningstidpunkten 0,67 0,65 0,66 0,57 0,55 0,55 0,56 0,55 0,55 Efter 6 månader 1 0,68 0,68 0,68 0,68 0,62 0,64 0,63 0,60 0,61 Efter 12 månader 2 – – – 0,66 0,62 0,64 0,63 0,58 0,60 1 Uppgiften för 1997 avser perioden november – december 1997. 2 Uppgifter för 1997 saknas. Uppgiften för 1998 avser perioden maj – december 1998. Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999 Inom ramen för arbetet med ohälsa har kassorna möjlighet att köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. Till skillnad från tidigare år har kassorna använt samtliga disponibla medel för köp av tjänst under 1999. Kassorna köpte totalt ca 17 000 tjänster, varav ca 10 000 till kvinnor och ca 7 000 till män, vilket motsvarar en ökning med ca 1 500 köpta tjänster i jämförelse med 1998. Utredningar och aktiva åtgärder står för 58 procent respektive 42 procent av de köpta tjänsterna. Skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller antalet köpta tjänster överensstämmer väl med relationen sjukskrivna kvinnor och män. Under 1999 har försäkringskassorna använt ca 80 miljoner kronor för samverkan med andra myndigheter, vilket är en kraftig ökning jämfört med 1998 då förbrukningen uppgick till drygt 36 miljoner kronor. Drygt 46 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 60 procent av de brukade resurserna, har använts till projektverksamhet och då främst lönekostnader. Ca 15 miljoner kronor eller 20 procent av brukade medel har använts till åtgärder av olika slag. Tabell 2.6 Särskilda medel som avsatts för samverkan 1998 och 1999. Tusental kronor 1998 1999 Projekt 20 413 46 301 Kartläggning 2 694 3 146 Utbildning/konferenser 4 129 9 218 Utvärdering/kvalitetssäkring 491 1 384 Åtgärder 7 064 15 325 Övrigt 1 365 4 719 Summa 36 157 80 094 1 Uppgifterna har tagits fram från försäkringskassorna. Avvikelse mot utfall i anslagsredovisningen kan i huvudsak förklaras med periodiceringar. Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999 RFV har i en enkät till försäkringskassorna samlat in uppgifter om hur många personer som är aktuella för samverkan i enlighet med proposition 1996/97:63. Förutsättningarna var att personerna dels uppbar sjukpenning, sjukbidrag eller förtidspension, dels att personerna deltog, hade deltagit i eller bedömdes behöva delta i rehabilitering som finansieras av flera aktörer tillsammans. Undersökningen visade att 10 700 personer var föremål för samfinansierade rehabiliteringsaktiviteter. Till dessa kommer drygt 12 000 personer som försäkringskassan uppskattar skulle ha behov av sådana åtgärder. Av dem som deltar i samfinansierade rehabiliteringsaktiviteter är 59 procent kvinnor och 41 procent män – vilket motsvarar andelen långtidssjukskrivna kvinnor och män. Förtidspensioner Under senare delen av 1999 skedde en ökning av antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag och i december 1999 betalades sådana förmåner ut till närmare 422 000 försäkrade, vilket är ca 4 000 fler än i december 1998. Ökningen faller till stor del på kvinnorna. Utvecklingen av antalet förtidspensioner och sjukbidrag mellan december 1994 och december 1999 framgår av tabell 2.7. Tabell 2.7 Antalet nybeviljade och utbetalade förtidspensioner och sjukbidrag 1994–1999 År Nytillkomna/nybeviljade pensioner/sjb Utbetalade pensioner/sjb i december 1994 49 697 410 626 1995 40 365 408 576 1996 40 068 407 584 1997 47 262 417 424 1998 34 487 417 404 1999 39 506 421 518 Det ökade antalet nybeviljade förmåner under 1999 beror till stor del på utvecklingen under de senaste åren med allt fler långa sjukskrivningar. Antalet personer som övergick från sjukskrivning över 60 dagar till förtidspension eller sjukbidrag under 1997–1999, med fördelning på män och kvinnor, framgår av tabell 2.8. Tabell 2.8 Antalet personer som övergår från sjukpenning till förtidspension eller sjukbidrag 1997–1999 1997 1998 19991 Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Kvinnor 18 682 56,1 15 961 57,6 18 595 58,8 Män 14 588 43,9 11 754 42,4 13 024 41,2 Samtliga 33 270 100 27 715 100 31 619 100 1Uppgiften för 1999 avser perioden november 1998-oktober 1999 Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999 Kvinnornas andel av dem som övergår från sjukskrivning till förtidspension eller sjukbidrag har ökat successivt under de tre åren. Denna utveckling avspeglas också i förändringen av det återstående pensionsåtagandet, vilket redovisas senare i detta avsnitt. Fördelningen mellan hela och partiella för- måner är i stort sett oförändrad. Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag med tre fjärdedels ersättning var i stort sett oförändrat mellan åren 1998 och 1999. Störst andel förtidspensioner/sjukbidrag beviljades i åldersgruppen 60–64 år men det antalet är numera nästan lika högt som i åldrarna 55–59 år. I genomsnitt pensionerades ca tre procent av de försäkrade i åldersgruppen 60–64 år under 1999 men den regionala variationen är stor. Ett annat sätt att beskriva utvecklingen inom området är att beräkna det återstående pensionsåtagandet. Detta visar den återstående pensionstiden för samtliga personer med förtidspension eller sjukbidrag vid ett antagande om att dagens förtidspensionärer behåller sin förmån fram till ålderspensionen. Av nedanstående tabell framgår hur detta åtagande utvecklats under 1997–1999 både vad gäller antalet år och beräknad kostnad (mkr). Mellan 1998 och 1999 ökade det återstående pensionsåtagandet för både män och kvinnor, medan åtagandet mellan 1997 och 1998 ökade enbart för kvinnorna. Ökningen är en följd av att de personer som beviljas sjukbidrag eller förtidspension är fler än de som övergår till ålderspension, men beror också på att nybeviljandet av förtidspension och sjukbidrag ökar mest bland de unga som har längst tid kvar till 65 år. Av det totala återstående pensionsåtagandet, räknat i såväl år som i kostnader, fördelar sig närmare 55 procent av åren på kvinnorna. Det motsvarar drygt 49 procent av de beräknade totalkostnaderna fram till 65 år. Detta visar tydligt att män generellt sett haft högre inkomster än kvinnor under den aktuella perioden och därmed får högre tilläggspension. Tabell 2.9 Antal återstående pensionsår samt beräknad kostnad (mkr) 1997-1999 1997 1998 1999 Antal år Kostnad Antal år Kostnad Antal år Kostnad Kvinnor 2 328 800 206 800 2 350 900 210 200 2 408 500 217 000 Män 1 977 700 212 000 1 973 300 210 800 2 001 400 221 700 Samtliga 4 306 500 418 800 4 324 200 421 000 4 409 900 438 700 Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999 Arbetsskador Antalet arbetsskadelivräntor har totalt sett minskat de senaste åren eftersom antalet nybeviljade livräntor har varit färre än antalet som har upphört. Antalet egenlivräntor i arbetsskadeförsäkringen uppgick 1999 till 91 800. Beståndet livräntor har fortsatt att minska även under de första månaderna 2000. Minskningen sker trots att antalet anmälda arbetsskador har ökat kraftigt. Antalet anmälda arbetsskador uppgick 1999 till ca 135 000, vilket är en ökning med 24 000 jämfört med 1998. Bland de anmälda arbetsskadorna är belast- ningsskador den vanligaste sjukdomstypen. Dessa ökade totalt med ca 21 procent mellan åren 1998 och 1999. Ökningen var något högre för kvinnorna än för männen. Diagram 2.2 Anmälda belastningssjukdomar efter kön och sjukskrivningens längd Arbetssjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska faktorer där stress och psykiska påfrestningar är bakomliggande orsaker ökade allra mest. Sådana sjukdomar har mellan 1998 och 1999 ökat med 62 procent bland kvinnor och 45 procent bland män. Diagram 2.3 Anmälda arbetssjukdomar orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer efter kön och sjukskrivningens längd Av de arbetsskador som prövades av försäk- ringskassan bifölls 11 152 medan 5 529 avslogs. De arbetsskador som har avgjorts av försäkringskassan 1999 utgör inte en delmängd av de arbetsskador som anmälts det året, eftersom försäkringskassans prövning i många fall avser skador som anmälts före 1999. Statistik avseende beslut av socialförsäkringsnämnd under andra halvåret 1999 visar följande fördelning mellan kvinnor och män. Tabell 2.10 Beslut i arbetsskadeärenden andra halvåret 1999 Beslut Därav avslag Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 3981 3421 7402 1408 1550 2958 Den vanligaste diagnosgruppen i fråga om arbetsskadesjukdomar är muskuloskeletala sjukdomar som bland annat innefattar belastningsskador. Drygt tre fjärdedelar av de godkända arbetsskadesjukdomarna avser denna grupp. I fråga om handläggningen av arbetsskade- ärenden framgår av Riksförsäkringsverkets årsredovisning 1999 att genomströmningstiderna är mycket långa och de fortsätter att stiga. Livräntan är den förmån som har längst genomströmningstid av alla förmåner som mäts. Andelen fel i handläggningen är hög. Resultatet för området bedöms i dessa delar som otillfredsställande. Socialförsäkringens administration Administrationskostnaderna inom social- försäkringssystemen har ökat, vilket främst förklaras av att kostnaderna med anknytning till det reformerade pensionssystemet har tillkommit samt för att kostnaderna har ökat avseende försäkringskassornas pensionsskuld. Produktiviteten har minskat, vilket enligt RFV till största delen förklaras med att kostnader har tillkommit för det reformerade pensionssystemet samtidigt som inga ärendevolymer ännu är förknippade med det arbetet. Skillnaderna i produktivitet mellan försäkringskassorna är dock stora och det förekommer en stor spridning såväl inom som mellan förmåner. RFV anser att förändringar i produktiviteten även uppvisar ett nära samband med volymförändringar. Föränd- ringar i volymerna tenderar att påverka produktiviteten, vilket kan tolkas som bristande förmåga inom administrationen att i tid anpassa resurserna till förändringar i arbetsbelastningen. Ökningen av antalet sjukskrivna har orsakat ökade administrationskostnader inom försäk- ringskassorna. År 1997 var antalet dagar med ersättning 50 miljoner dagar och 1999 var de 75 miljoner dagar, vilket utgör en ökning med 50 procent. Vid en jämförelse mellan medelvärdet för januari–juli 1999 och motsvarande period 2000 utgör ökningen ca 29 procent. För att på kort sikt bättre klara den ökade belastningen på administrationskostnaderna inom sjukpenningområdet har kassorna överfört vissa resurser från rehabiliteringsarbetet. RFV:s tillsyn omfattar hela socialförsäkringen och avsikten inom verket är att granska samtliga förmåner minst en gång under en fyraårsperiod. Vanligast förekommande är granskning av ärenden där uppmärksamheten riktas mot kvaliteten i beslut och beslutsunderlag samt försäk- ringskassans tillämpning av förvaltningslagens bestämmelser vid myndighetsutövning mot enskilda. Det finns också ett system för löpande mätning av andel fel i handläggningen. RFV har satt upp ett riksmål att andelen fel inte får överstiga 3 procent. Såväl de löpande mätningarna som tillsynen av de allmänna försäkringskassorna pekar på att det finns kvalitetsbrister i beslut och beslutsunderlag. Generellt sett är andelen fel fortfarande för hög och genomströmningstiderna är långa även om det finns undantag. RFV redovisar dock i årsredovisningen att det finns indikationer på att resultaten börjar för- bättras. RFV har tre år i rad genomfört en kundundersökning som omfattar samtliga försäkringskassor och lokalkontor i landet. Undersökningen pekar på att det mellan 1998 och 1999 skett förbättringar när det gäller tillförlitlighet och bemötande (RFV redovisar 2000:5). Däremot har inte kompetens, tillgänglighet och information förbättrats enligt undersökningen. Socialförsäkringens administration har sedan 1997 i uppdrag att anlägga ett s.k. genderperspektiv dvs. integrera både mäns och kvinnors olika förutsättningar och behov i hela verksamheten. Under 1999 publicerade RFV rapporten ”Lika inför kassan”. Resultatet tyder på att det i vissa fall finns signifikanta skillnader i bedömningar av kvinnor och män med i övrigt samma förutsättningar. Socialförsäkringens administration skall be- akta samhällets etiska och kulturella mångfald i sitt arbete. RFV har utarbetat en handlingsplan som bl.a. innehåller en mångfaldspolicy samt en beskrivning av planerade aktiviteter på kort och lång sikt (S2000/4288/SF). Under 1999 har beredskapsåtgärder genomförts inom socialförsäkringens administration. Nya katastrofrutiner avseende beredskapsplanläggning för exceptionella händelser för socialförsäkringen har införts. Avtal har även slutits med bankväsendet i händelse av total utslagning av RFV Data. RFV har också genomfört utbildning och övning av krisledningen samt tagit fram en handlingsplan för åtgärder som måste vidtas för att skapa robusthet. Genomförda bered- skapsåtgärder har enligt RFV medfört att funktionen inför 2001 är bättre rustad att hantera allvarliga störningar. Sedan början av 1999 har RFV haft i uppdrag att förstärka forskningen inom socialförsäkringens område. RFV har presenterat en prioritering av ett antal forskningsområden. RFV har också utarbetat en kunskapsstrategi för åren 2001–2004 som även omfattar en redogörelse för försäkringskassornas kunskapsbehov. RFV och de allmänna försäkringskassorna har i uppdrag att initiera åtgärder som kan förbättra för små och medelstora företagare att bevaka och sätta sig in i olika rutiner och regelsystem med relevans inom området. T.ex. har speciell information tagits fram om socialförsäkringen för dem som avser att starta eget företag (S2000/1467/SF). 2.6.2 Analys och slutsatser Att antalet sjukskrivna ökat kraftigt på kort tid har flera förklaringar och orsakssambanden är komplexa. Det finns ingen enskild faktor som kan förklara ökningen av sjukfrånvaron utan flera förklaringar måste kombineras. I Riksför- säkringsverkets årsredovisning för 1999 anges bl.a. följande skäl till varför sjukskrivningarna har ökat under senare år: - En rimlig delförklaring är försämrad arbetsmiljö i framför allt välfärdssektorn. Dels visar ”4:e- septemberundersökningen”, som RFV har genomfört på uppdrag av regeringen, att antalet sjukskrivna lärare, sjuksköterskor, undersköterskor och biträden har ökat under 1999 jämfört med 1998, dels har man inom forskningen kunnat visa på skillnader i arbetsvillkor och hälsa mellan anställda i olika verksamhetsområden. Skillnaderna mellan dem som har goda, utvecklande arbeten och dem som har påfrestande arbeten ökar. Försämringar sker framförallt i offentlig sektor och inom den privata service- och tjänstesektorn. - En av de faktorer som traditionellt förklarar hur många som blir sjukskrivna är sjukförsäkringens utformning. Under 1999 har inga reformer genomförts i sjukförsäkringen, men den höjning av ersättningsnivån som genomfördes 1998 har troligtvis medfört en ökning av antalet sjukskrivna. Vissa kvardröjande effekter av förändringen har troligtvis även påverkat antalet sjukskrivna under 1999. - En annan förklaring är att antalet personer av demografiska skäl ökar i de åldrar då det är vanligare att bli sjukskriven. Ohälsan ökar med åldern, men det är också så att människor i högre åldrar har utsatts för arbetslivets påfrestningar under längre tid än yngre människor. Eftersom sjukfrånvaron ökar även i de yngre åldersgrupperna, kan dock ökningen av antalet äldre yrkes- verksamma endast förklara en mindre del av sjukfrånvarons utveckling. I motsatt riktning verkar att befolkningen, från medicinska utgångspunkter, blir allt friskare. - I vilken utsträckning den ökade sjukfrån- varon beror på förändringar i faktisk eller upplevd ohälsa bland de yrkesverksamma går idag inte att avgöra. Det kan inte uteslutas att en förändrad nivå på sjukfrånvaron på lång sikt kan förklaras av förändrade attityder och inställning till sjukskrivning. - Även väntetiderna inom hälso- och sjuk- vården kan påverka sjukskrivningarna. Om personer i yrkesverksam ålder är sjukskrivna i väntan på behandling är det rimligt att anta att sjukskrivningarna blir både fler och längre. Olika undersökningar ger dock olika resultat varför kunskaperna inom området behöver fördjupas. - Det ekonomiska läget har fortsatt att för- bättras i landet under 1998 och 1999 vilket bl.a. lett till att arbetslösheten minskat påtagligt. Det innebär dels att fler människor har direkt tillträde till sjukförsäkringen, dels att människor ofta är mer benägna att sjukskriva sig när arbetsmarknaden blir bättre. Denna omvärldsförändring har även en påtaglig inverkan på utvecklingen inom förtidspensionsområdet, där det sedan hösten 1999 sker en fortlöpande ökning av antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag. - Att arbetsmarknaden har förbättrats under 1999 borde dock verka även i motsatt riktning. Att fler arbeten skapas borde leda till ökade möjligheter för många sjukskrivna att arbetsträna, arbetspröva, byta arbetsuppgifter eller byta anställning om det är arbetsplatsen och arbetsmiljön som genererar sjukskrivningen. - Andra mer långsiktiga omvärlds- förändringar som påverkar vad som sker är sjukvårdens, den arbetslivsinriktade rehabiliteringens, den förebyggande hälsovårdens och folkhälsans utveckling. Dessa faktorer torde under det kommande decenniet kunna få betydelse för utvecklingen av sjukfrånvaron och därmed den långvarigt medicinskt grundade arbetsoförmågan. Eftersom inflödet i sjukförsäkringen till stor del bestäms av externa faktorer är möjligheterna för försäkringskassorna att påverka detta inflöde relativt små. Kassorna har större möjligheter att påverka utflödet från sjukförsäkringen genom att samordna rehabiliteringsinsatser eller genom att bevilja sjukbidrag eller förtidspension för de människor som saknar rehabiliteringsmöjlig- heter. Försäkringskassans samordningsansvar innebär att verka för att olika rehabiliteringsåtgärder, som en försäkrad behöver för att bibehålla eller återfå arbetsförmåga och som olika myndigheter och arbetsgivare ansvarar för, fogas samman. Däremot innebär inte samordningsansvaret att försäkringskassan övertar det ansvar respektive rehabiliteringsaktör har för att genomföra och bekosta insatser för den enskilde. Som konstaterats är det färre försäkrade under 1999 som sex månader efter avslutad samordnad rehabilitering erhållit ökad arbetsförmåga, jämfört med 1997 och 1998. Detta kan delvis förklaras av att den fortsatta ökningen av långtidssjukskrivna försvårar arbetet för kassorna att samordna rehabiliteringsinsatserna. Demografiska faktorer har också betydelse i den mening att gruppen sjukskrivna blir äldre och möjligheterna till lyckad rehabilitering minskar med åldern. En tredje omvärldsfaktor som påverkar den negativa trenden är hur aktivt andra myndigheter och arbetsgivare arbetar med rehabilitering. T.ex. visar en del undersökningar att väntetiderna inom sjukvården har ökat, vilket innebär både längre sjukskrivningar och att reha- biliteringsarbetet försvåras. Kostnadsökningen inom rehabiliterings- området beror på en ökad aktivitet på detta område. Under 1999 använde försäkrings- kassorna endast 514 miljoner kronor till administration av samordnad rehabilitering, vilket är en minskning med ca 200 miljoner kronor eller 29 procent i jämförelse med 1998. Detta beror främst på att försäkringskassorna har flyttat personalresurser från rehabilitering till hand- läggning och utbetalning av ersättningar. Denna omständighet innebär att nivån på kassornas insatser för att hjälpa de försäkrade tillbaka till arbete minskar. Risken är därför uppenbar att följden blir onödigt långa sjukfall och även att sjukfallen resulterar i förtidspension. Sammanfattningsvis kan sägas att utveck- lingen inom såväl sjukpenning- som förtids- pensionsområdet är oroande. Nästan alla för- månsslag inom politikområdet är för närvarande föremål för utredning och refor- mering. Det gäller inte minst hela systemet för ersättning vid långvarig medicinskt grundad arbetsoförmåga. Det pågående utredningsarbetet med att reformera systemet med förtidspension har avslutats under sommaren och förslagen från detta arbete har omgående sänts ut på remiss. Det reformerade förtidspensionssystemet skall med hänsyn till genomförandet av det reformerade ålderspensionssystemet träda i kraft den 1 januari 2003. Sjukförsäkringsutredningen (S 1999:11) har den 15 augusti 2000 överlämnat ett delbetänkande Sjukförsäkringen – basfakta och utvecklingsmöjligheter (SOU 2000:72). Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2000. Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (S 1999:08) har haft regeringens uppdrag att se över rehabiliteringsområdet och lämna förslag till åtgärder som på olika sätt kan stärka och effektivisera rehabiliteringen för långtidssjukskrivna. Den 30 augusti i år presenterade utredningen betänkandet ”Rehabilitering till arbete – En reform med individen i centrum” (SOU 2000:78). Betänkandet kommer att remissbehandlas under hösten 2000. Arbetsskadeförsäkringen behöver moderniseras och göras mer rättvis och jämställd. Vidare har regeringen tillsatt den i den ekonomiska vårproposition aviserade arbetsgruppen som skall utarbeta en handlingsplan för att öka hälsan samt föreslå åtgärder som bryter den negativa utvecklingen. Inriktningen är att ett samlat förslag skall vara klart att remittera våren 2001 och att proposition(er) skall föreläggas riksdagen hösten 2001 med ett ikraftträdande fr.o.m. 2003. Socialförsäkringens administration Socialförsäkringens administration har, som tidigare redovisats, en rad brister. Därtill är ohälsan otillfredsställande hög för försäkringskassans personal. Det är viktigt att initiativ tas för att initiera en bättre utveckling. Administrationen måste kännetecknas av effektivitet och flexibilitet. Därtill måste försäkringskassans anställda erbjudas en bra arbetsmiljö. Det finns 21 all- männa försäkringskassor som var och en leds av styrelser som har ett entydigt ansvar för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt samt för att de uppställda målen nås. RFV är central förvaltningsmyndighet och har bl.a. ett tydligt ansvar gentemot försäkringskassorna inom vissa områden. RFV har bl.a. ett entydigt ägaransvar för IT- systemen, ekonomistyrningen av kassorna samt för tillsyn och normering. För att den gemensamma administrationen ska fungera krävs speciella lednings- och samrådsfunk- tioner. Regeringen är medveten om att bland annat den ökade administrationen av sjukpenningen har krävt ökade resurser och att de medel som anslås på ramansalaget 19:8 Allmänna försäkringskassor kan visa sig vara otillräckliga. Regeringen avser att följa utvecklingen noga och vid behov tillskjuta ytterligare medel på den tilläggsbudget för 2001 som presenteras i samband med 2001 år ekonomiska vårproposition. RFV och de allmänna försäkringskassorna har de senaste åren förstärkts genom att de fått disponera medel från anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10. Beloppet uppgår för 2000 till 225 miljoner kronor, 200 miljoner kronor till försäkringskassorna och 25 miljoner kronor till RFV. Motsvarande belopp föreslås fr.o.m. 2001 permanentas genom att medlen tillförs respektive förvaltningsanslag. Förslaget underlättar för kassorna och RFV att långsiktigt planera sin verksamhet. För funktionen Socialförsäkring m.m. inom ramen för totalförsvaret är målet att verksam- heten under höjd beredskap skall bedrivas på ett sådant sätt att de ekonomiska trygghetssystemen fungerar genom att den enskilda människan får den ersättning hon är berättigad till. Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar i samhället vid fred och verksamheten skall bedrivas så att de ekonomiska trygghetssystemen fungerar under höjd beredskap. Utvecklingsprogrammet Regeringen har i proposition Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) redogjort för sin syn på de förvaltningspolitiska målen. Det rör frågor som demokrati, rättssäkerhet och effektivitet som bl.a. innefattar bättre service till medborgarna. Kompetens- och utbildningsfrågor lyfts fram med syfte att stimulera utvecklingen av förvaltningens kompetensförsörjning och kvalitetsarbete. RFV har bl.a. i budgetunderlaget för åren 2001–2003 redovisat sitt arbete med moderniseringen av socialförsäkringens administration, där den nya teknikens möjligheter avses utnyttjas i syfte att förbättra tillgänglighet och god service till med- borgarna. Det utvecklingsarbete inom RFV och de allmänna försäkringskassorna, som bedrivs under benämningen utvecklingsprogrammet, innefattar bl.a. att utveckla ett modernt IT- stöd för administrationen. Utvecklingsprogrammet bygger på en överenskommelse mellan RFV och försäkringskassorna. Vid sidan av detta utvecklingsarbete har RFV regeringens uppdrag att utveckla IT-stödet för att pensionsreformen och kompletterande pensionsförmåner i sin helhet skall kunna genomföras. Arbetet med att genomföra pensionsreformen ligger tidigt i utvecklingsskedet och finansieringen är angiven i lagen (1998:647) om inkomstgrundad ålderspension. RFV har i skrivelse till regeringen den 14 augusti 2000 redovisat ett reviderat underlag angående det aktuella arbetsläget och resurssituationen avseende utvecklingsprogrammet (S2000/5048/SF). RFV anser som tidigare att utvecklingsarbetets resursbehov kan tillgodoses genom rationaliseringar inom de allmänna försäkringskassorna. I skrivelsen från RFV framgår att utvecklingsarbetet domineras av tre deluppgifter under resterande del av 2000 och 2001: - Fortsätta utvecklingsarbetet som rör handläggning av den nya ålderspensionen och kompletterande pensionsförmåner. - Färdigställa och sätta i full drift handläggarstödet för den nya ålderspensionen, sjukpenningen och samordningen av rehabiliteringen. - Stegvis utöka internetbaserade tjänster för att öka tillgängligheten för de försäkrade. RFV har på regeringens uppdrag redovisat sina förslag om vilka regeländringar som är nödvändiga med hänvisning till intentionerna inom utvecklingsprogrammet (S2000/1422/SF). Förslagen har remissbehandlats. Statskontoret har på regeringens uppdrag bistått med bedömningar av utvecklings- programmet (S2000/1946/SF, S2000/3775/SF). Statskontoret har bl.a. konstaterat att systemutvecklingen bör ske stegvis och inom väl avgränsade områden och drivas parallellt med att frågor rörande lagstiftning, ekonomi och teknik successivt klaras ut. Regeringen anser att det utvecklingsarbete som bedrivs inom socialförsäkringens administration väl överensstämmer med regeringens förvaltningspolitiska mål. Att det sker en modernisering av de allmänna försäkringskassornas verksamhet och särskilt deras IT-stöd är viktigt för att kvalitet och service kan utvecklas. Enligt regeringens uppfattning måste verksamheten inom administrationen bedrivas rationellt med god service och hög och jämn kvalitet. Utvecklingsprogrammet skall ge effekter i form av högre kvalitet, ökad tillgänglighet, bättre säkerhet, en god arbetsmiljö samt att de försäkrade ges en god och likformig service. Det är därför viktigt att insatser vidtas som underlättar för administrationen att driva arbetet inom utvecklingsprogrammet framgångsrikt. Målen för socialförsäkringens administration är att verksamheten skall garantera effektivitet, rättssäkerhet och kompetens vid ärendehandläggning. Det är angeläget att utvecklingsprogrammet bidrar till att nå detta mål. RFV skall i egenskap av systemägare utveckla IT-stödet och försäkringskassorna skall göra de omställningar i verksamheten som krävs. Utvecklingsprogrammet finansieras främst inom ramen för anslaget för de allmänna för- säkringskassorna. RFV svarar för alla kostnader avseende IT-system. Finansiering och redovisning som tydliggör kostnader för och effekter av utvecklingsarbetet är viktiga delar. Det är också viktigt att den gemensamma överenskommelsen mellan RFV och försäkringskassorna tydliggörs och speglas i sättet att finansiera och följa upp utvecklingsprogrammet. För att bl.a. underlätta verksamhetsuppföljning och ekonomisk uppföljning anser regeringen att samtliga förvaltningskostnader som kan hänföras till utvecklingsprogrammet inom försäkringskassorna skall redovisas i särskild ordning och följa uppdelningen på centrala kostnader respektive kostnader vid försäkringskassorna i enlighet med skrivelsen från RFV den 14 augusti 2000. Regeringen avser att i samband med beslut om regleringsbrevet för 2001 för RFV närmare precisera dessa villkor. 2.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har granskad RFV:s årsredovisning avseende 1999. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. RRV lämnar i revisionsberättelse vidare en upplysning om att RFV tagit fram och beslutat om nya redovisningsprinciper för aktivering av ut- gifter för egenproducerade dataprogram. En nedskrivning av tidigare aktiverade belopp har genomförts av RFV med 140 miljoner kronor. RFV och revisorerna är överens om att den aktuella balansposten är behäftad med stor osäkerhet. Revisorerna pekar på att det finns behov av ytterligare nedskrivning. RFV har i delårsrapporten för första halvåret 2000 redovisat ytterligare gjorda nedskrivningar samt upplyst om att verket har följt RRV:s rekommendationer när det gäller behovet av nedskrivningar. 2.8 Budgetförslag 2.8.1 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Tabell 2.11 Anslagsutveckling 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Tusental kronor 1999 Utfall 27 857 869 Anslags- sparande -1 885 000 2000 Anslag 33 002 036 1 Utgifts- prognos 36 525 000 2001 Förslag 38 425 000 2 2002 Beräknat 40 388 000 2 2003 Beräknat 41 989 000 2 1 Varav 1 500 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2000. 2 Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 3 389 000 tkr för 2001, med 3 524 000 tkr för 2002 och med 3 666 000 tkr för 2003. Redovisningen av anslaget är uppdelade på tre ändamål: - sjukpenning - rehabilitering - närståendepenning Sjukpenning Här redovisas utgifter för sjukpenning inklusive de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet, s.k. sjuklönegaranti och särskilt högkostnadsskydd. Anslagsposten skall även täcka kostnader för återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper på studerandes sjukperioder. Utgiftsutvecklingen för sjukpenningen styrs av dels antalet ersatta dagar, dels medelersättningen. Antalet dagar påverkas av förändringar inom regelverk och regelverkets administration. Även demografiska rörelser samt frånvaroförändringar på individnivå har betydelse för utvecklingen. Den genomsnittliga ersättningen påverkas framför allt av regelverk samt löneutvecklingen. Försäkringskostnaderna (exkl. ålderspensionsavgift) för sjukpenningen uppgick till 24 219 miljoner kronor 1999, vilket är en ökning med 5 609 miljoner kronor eller ca 30 procent jämfört med 1998. Kostnadsökningen beror till största del på en ökning i antalet ersatta dagar, men ökningen av medelersättningen har också påverkat i viss mån. Utgifterna för sjukpenning har fortsatt att stiga även under 2000, dock i en avtagande takt. Kostnadsberäkningen för åren 2000– 2003 bygger på att antalet ersatta sjukdagar under 2000 kommer att öka med drygt 20 procent jämfört med 1999 och att antalet sjukdagar åren därefter ökar i proportion till arbetskraften. Vidare utgår beräkningen från att medelersättningen ökar till följd av löne- utvecklingen. Beräkningen är dock mycket osäker och gjorda antaganden kommer därför att följas upp i den ekonomiska vårpropositionen 2001. Mot denna bakgrund beräknas kostnaden för sjukpenningen uppgå till 33 433 miljoner kronor 2000 (inkl. ålderspensionsavgift). För 2001 beräknas kostnaderna för sjukpenningen uppgå till 35 360 miljoner kronor, för 2002 till 37 239 miljoner kronor och för 2003 till 38 693 miljoner kronor. Rehabilitering Anslagsposten omfattar utgifter för: - Rehabiliteringspenning - Dagmarmedel (medicinsk rehabilitering) - Särskilda medel - särskilt bidrag - arbetshjälpmedel - köp av tjänst - administration - resor till och från arbetet - läkarintyg och läkarundersökningar Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning styrs av dels antalet dagar, dels medelersättningen. Antalet dagar påverkas av förändringar inom regelverk och regelverkets administration. Även demografiska rörelser samt frånvaro- förändringar på individnivå har betydelse för utvecklingen. Den genomsnittsliga ersättningen påverkas framför allt av regelverk samt löneutvecklingen. För arbetslivsinriktad rehabilitering avsattes 2 080 miljoner kronor för budgetåret 1999. Det faktiska utfallet uppgick till 2 467 miljoner kronor. Differensen beror främst på en ökad aktivitet på rehabiliteringsområdet – trots fortsatt överföring av personalresurser från rehabiliteringsarbetet till utbetalning av ersättningar under 1999 har fler försäkrade varit föremål för samordnad rehabilitering jämfört med 1998. Dessutom har kassorna köpt fler arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster och ökat sin samverkan med andra myndigheter på rehabilite- ringsområdet. Budgetåret 2000 avsattes 2 500 miljoner kronor för arbetslivsinriktad rehabilitering (inkl. ålderspensionsavgift). Enligt prognosen för 2000 beräknas utfallet att överskrida anslaget med 536 miljoner kronor. Orsaken är främst en fortsatt hög aktivitet på rehabiliteringsområdet som innebär att antalet ersatta dagar med rehabiliteringspenning ökar. En viss del kan också förklaras av en fortsatt ökning av medelersättningen. Av den del av anslagsposten som avser Särskilda medel föreslås att 25 miljoner kronor överförs till anslaget 19:7 Riksförsäkringsverket och 200 miljoner kronor överförs till anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor. Vidare föreslås att högst 25 miljoner kronor får disponeras av Socialstyrelsen för kompetenshöjning eller andra insatser som bedöms lämpliga i samband med behandling av överviktiga. Pengarna skall lämnas till landstingen efter överenskommelse mellan respektive landsting eller Landstingsförbundet. Slutligen föreslås att 5 miljoner kronor avsätts för regeringens disposition för fortsatt utveckling inom rehabiliteringsområdet. Den föreslagna fördelningen av Särskilda medel för budgetåret 2001 innebär att drygt 160 miljoner kronor mer avsätts för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder jämfört med budgetåret 2000. För 2001 beräknas kostnaderna för rehabiliteringen (inkl. ålderspensionsavgift) uppgå till 3 007 miljoner kronor, för 2002 till 3 089 miljoner kronor och för 2003 till 3 214 miljoner kronor. Närståendepenning Närståendepenning utges till den som avstår från förvärvsarbete för att vårda en närstående svårt sjuk person. Utgiftsutvecklingen för närståendepenningen styrs av antal ersatta dagar, löneutvecklingen och regelverket. Under de senaste åren har såväl antalet ersatta dagar som ersättning per dag ökat mer än beräknat. För 2001 beräknas kostnaderna för när- ståendepenningen uppgå till 58 miljoner kronor, för 2002 till 61 miljoner kronor och för 2003 till 63 miljoner kronor. Regeringens överväganden Av delbetänkandet Sjukförsäkringen – basfakta och utvecklingsmöjligheter (SOU 2000:72) framgår bl.a. att sjukskrivning och sjukfrånvaro är ojämnt fördelad mellan könen, mellan olika sektorer och mellan olika arbetsplatser och att utvecklingen under senare år har förstärkt dessa skillnader. Bl.a. redovisas att kvinnor utgjorde 62 procent av de sjukskrivna vid årsskiftet 1999/2000 och svarade för 66 procent av ökningen av antalet sjukpenningdagar mellan 1997 och 1999 samt att kvinnor anställda inom kommuner och landsting har en väsentligt högre sjukfrånvaro än andra kvinnor. Även de regionala skillnaderna i sjukfrånvaro är stora. För att kunna påverka utvecklingen krävs åtgärder på olika områden. Regeringen har därför tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en handlingsplan för att minska ohälsan samt föreslå åtgärder som bryter den negativa utvecklingen inom bl.a. sjukförsäkringsområdet. Inriktningen är att förslag skall kunna föreläggas riksdagen under hösten 2001 med ett ikraftträdande senast fr.o.m. 2003. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 38 425 000 000 kronor anvisas under anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. under 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till 40 388 000 000 respektive 41 989 000 000 kronor. 2.8.2 19:2 Förtidspensioner Tabell 2.12 Anslagsutveckling 19:2 Förtidspensioner Tusental kronor 1999 Utfall 46 770 995 1 Anslags- sparande - 275 810 2000 Anslag 47 171 000 Utgifts- prognos 47 755 000 2001 Förslag 49 696 000 2 2002 Beräknat 50 150 000 2 2003 Beräknat 51 394 000 2 1 Ålderspensionsavgift ingår med 8 864 830 tkr. 2 Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 8 739 000 tkr för 2000, med 9 201 000 tkr för 2001, med 9 137 000 tkr för 2002 och med 9 753 000 tkr för 2003. Under anslaget redovisas utgifter för förtids- pension från folkpensioneringen, pensionstill- skott till förtidspension och barntillägg till förtidspension, liksom sjukbidrag som är en tidsbegränsad förtidspension. Fr.o.m. 1999 redovisas även utgifterna för allmän tilläggspension (ATP) under anslaget. Barntilläggen har i princip avskaffats, men de som var berättigade till barntillägg 1990 har fortfarande rätt att uppbära förmånen enligt äldre regler. De sista barntilläggen kommer att betalas ut 2005. De statliga ålders- pensionsavgifter som 1999 redovisades under särskilt anslag belastar fr.o.m. 2000 anslaget. Utgiftsutvecklingen för förtidspensionerna är beroende av flera olika faktorer. De viktigaste är de demografiska förhållandena, regeltillämpningen, praxisutvecklingen, utvecklingen av ATP-nivån och basbeloppsutvecklingen. Efter uppgången i nybeviljandet av förtids- pensioner och sjukbidrag under 1997 skedde en påtaglig nedgång under 1998. Mot slutet av 1999 ökade nybeviljandet åter och i december 1999 utbetalades sådana förmåner till närmare 425 000 personer, vilket är ca 4 000 fler än i december 1998. Denna ökning faller nästan helt på kvinnorna. De utbetalade ersättningarna till personer med förtidspension/sjukbidrag steg med ca 800 miljoner kronor mellan 1998 och 1999 och hälften härav utgjordes av ökade utgifter för ATP. Anslagsbeloppet 1999 underskreds dock med ca 25 miljoner kronor. Det utgående underskottet minskade härmed till ca 275 miljoner kronor. Under 2000 sker en fortsatt stark ökning av antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag och i slutet av året beräknas över 430 000 personer uppbära dessa förmåner. Ökningen av nybeviljandet är till stor del föranledd av den kraftiga uppgången av antalet långa sjukfall under de senaste åren. Detta är också den främsta orsaken till att en kraftig ökning av antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag är att vänta de närmaste åren. Regeringens överväganden Situationen på förtidspensionsområdet är mycket oroande med en utveckling som pekar på en fortsatt ökning av antalet personer med förtidspension och sjukbidrag under de närmaste åren. Den förväntade ökningen beror främst på utvecklingen med allt fler långa sjukfall och de demografiska förhållandena. Möjligheterna att motverka denna utveckling på kort sikt bedöms vara mycket begränsade. För att kunna påverka utvecklingen fr.o.m. 2003 krävs åtgärder på olika områden. Som tidigare nämnts har arbetet i Regeringskansliet påbörjats med att utarbeta en handlingsplan för hela ohälso- området samt föreslå åtgärder som bryter den negativa utvecklingen inom sjukförsäkrings- och förtidspensionsområdena. Inriktningen är att förslag skall kunna föreläggas riksdagen under hösten 2001 med ett ikraftträdande senast fr.o.m. 2003. En åtgärd har redan vidtagits i syfte att begränsa den negativa utvecklingen med allt fler förtidspensioner genom införandet av regler om vilande förtidspension den 1 januari 2000. Systemet med vilande förtidspension är inriktat på att stimulera till återgång i arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv. De införda reglerna ger stor frihet för den som är förtidspensionerad eller uppbär sjukbidrag att under ett år pröva att arbeta utan att rätten till förmånen påverkas. Under ytterligare längst två år därefter skall förmånen kunna vara vilande när den försäkrade förvärvsarbetar. Det är ännu för tidigt att bedöma i vilken utsträckning reglerna kommer att utnyttjas. Riksförsäkringsverket (RFV) skall lämna en första översiktlig redovisning av effekterna av systemet med vilande förtidspension senast den 1 mars 2001 och en mer omfattande utvärdering av de nya reglerna senast den 1 mars 2002. Enligt RFV hade i juni 2000 hittills knappt 300 personer beviljats vilande förtidspension, men det saknades uppgift om antalet ärenden som var under handläggning. Detta indikerar dock att färre personer än beräknat kommer att pröva denna möjlighet under 2000, något som reducerar den kalkylerade minskningen av försäkringsut- gifterna. Det inom Socialdepartementet bedrivna utredningsarbetet med att utforma förslag till nya beräkningsregler för ersättning och ålderspensionsrätt vid långvarig, minst ett år, eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan har nyligen slutförts. Resultatet av detta arbete presenterades i somras i form av två departementspromemorior som nu remiss- behandlas. Det reformerade förtidspensions- systemet skall, med hänsyn till genomförandet av det reformerade ålderspensionssystemet, träda i kraft den 1 januari 2003. Regeringen avser därför att inte genomföra den tidigare beslutade besparingen vid beräkning av antagandepoäng inom förtidspensionssystemet under 2001 och 2002. I promemorian Sjukersättning i stället för förtidspension – Ersättning och ålderspensionsrätt vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan (Ds 2000:39) lämnas förslag om nya regler för beräkning av ersättning och ålderspensionsrätt vid långvarig, minst ett år, eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan för personer i åldrarna 30– 64 år. I stället för förtidspension och sjukbidrag föreslås att sjukersättning – inkomstrelaterad eller i form av garantiersättning – skall kunna utges tills vidare eller för viss tid. För personer i åldrarna 16–29 år redovisas i promemorian Aktivitetsersättning – Nytt försäkringsstöd för unga med långvarig medi- cinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan (Ds 2000:40) förslag om ett helt nytt för- säkringsstöd. Utformningen av stödet syftar till att, i högre grad än nuvarande system med förtidspension och sjukbidrag, tillgodose inte bara behovet av ekonomisk trygghet utan också leda till aktivitet och självständighet och ytterst en ökad grad av självförsörjning för denna grupp ungdomar. Avsikten är att ett förslag om reformerat ersättningssystem vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbets- förmågan, efter remissbehandlingen, skall kunna överlämnas till lagrådet i början av 2001 och att en proposition därefter skall lämnas till riksdagen under våren 2001. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 2003. Det finns mot bakgrund av det ovan redo- visade starka skäl att befara att utvecklingen av långa sjukfall i kombination med de demo- grafiska förhållandena kommer att leda till successiv ökning av antalet förtidspensioner och sjukbidrag under de närmaste åren. Med de demografiska förhållandena avses dels de stora åldersgrupperna som är födda på 1940- talet och som under de närmaste åren uppnår de åldrar då risken att bli förtidspensionerad är som störst, dels att förhållandevis få personer som nu uppbär förtidspension övergår till ålderspension. Vid anslagsberäkningarna har regeringen utgått från att några förändringar i regelsystemet inte kommer att ske under de närmaste åren, men beaktat den förväntade utgiftsminskande effekten av de fr.o.m. 2000 införda reglerna om vilande förtidspension samt att den under 1999 höjda nivån på pensionstillskottet på 1,4 procentenheter ligger kvar. I avvaktan på den översyn som för närvarande pågår inom förtidspensionsområdet, har regeringen fastställt beräkningen till en i huvudsak oförändrad utgiftsnivå för 2002 och 2003. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 49 696 000 000 kronor anvisas under anslaget 19:2 Förtidspensioner under 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till 50 150 000 000 respektive 51 394 000 000 kronor. 2.8.3 19:3 Handikappersättningar Tabell 2.13 Anslagsutveckling 19:3 Handikappersättningar Tusental kronor 1999 Utfall 1 012 054 Anslags- sparande 6 978 2000 Anslag 1 036 000 Utgifts- prognos 1 033 700 2001 Förslag 1 054 400 2002 Beräknat 1 078 700 2003 Beräknat 1 108 400 Från anslaget bekostas handikappersättning från folkpensioneringen. Handikappersättning utges till personer som fyllt 16 år och som fått sin funktionsförmåga nedsatt före fyllda 65 år och till följd härav behöver mer tidskrävande hjälp av annan och /eller har merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Handikappersättning utbetalas med belopp som för år räknat motsvarar 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Handikappersättningen till blinda och döva eller gravt hörselskadade utges alltid med viss garanterad nivå om inte stödbehovet ger anledning till högre ersättning. Handikappersättning kan beviljas som självständig förmån eller som tilläggsförmån till pension. Fr.o.m. 2001 gäller en ny lag om handikappersättning. Handikappersättningen är då ingen folkpensionsförmån och utges alltid som självständig förmån. Något fler kvinnor än män uppbär handikappersättning. Fördelningen mellan kvinnor och män är konstant över tiden (54 respektive 46 procent). Den större andelen kvinnor förklaras av att kvinnor lever längre än män. Kostnaderna för förmånen handikappersätt- ning styrs dels av antalet beviljade förmåner, dels av nivån av de utbetalade förmånerna. Inom området handikappersättning avmattas successivt ökningen av antalet utbetalade förmåner. Det har även, under senare år, skett en förskjutning från den högsta nivån till lägre nivåer. År 1999 uppgick anslaget för handikapp- ersättning till 1 013 000 000 kronor. Det faktiska utfallet blev 1 012 054 000 kronor. Anslaget är fastställt till 1 036 000 000 kronor 2000. Utfallet för året prognostiseras till 1 033 700 000 kronor. Regeringens överväganden Den demografiska utvecklingen och det ökade antalet pensionärer, kommer med största sannolikhet att leda till en marginell ökning av antalet utbetalade handikappersättningar. Till följd av kvinnors längre medellivslängd kommer det, även under de kommande åren, vara en större andel kvinnor som uppbär handikappersättning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 054 400 000 kronor anvisas under anslaget 19:3 Handikappersättningar för 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till 1 078 700 000 respektive 1 108 400 000 kronor. 2.8.4 19:4 Arbetsskadeersättningar Tabell 2.14 Anslagsutveckling 19:4 Arbetsskadeersätt- ningar Tusental kronor 1999 Utfall 7 070 205 1 Anslags- sparande 2000 Anslag 7 189 338 Utgifts- prognos 7 207 000 2001 Förslag 6 909 000 2 2002 Beräknat 6 796 325 2 2003 Beräknat 6 731 857 2 1 I beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 1 181 300 tkr från det tidigare anslaget A6 Arbetsskadeersättningar m.m.:statlig ålderspensionsavgift 2 I beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 1 466 100 tkr för 2001, 1 440 600 tkr för 2002 och med 1 449 200 tkr för 2003 Under anslaget redovisas utgifterna för arbetsskadeförsäkringen och i vissa fall lagen om statligt personskadeskydd, utgifter enligt motsvarande äldre regler samt skadestånd. Dessutom redovisas statliga ålderspensionsavgifter för främst egenlivräntor under anslaget. Även i de fall livräntorna betalas av t.ex. bolagiserade före detta affärsverk finansieras ålderspensions- avgifterna över anslaget. Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare samt egenföretagare och ger ersättning för inkomstbortfall till dem som drabbas av skada i sitt arbete. Från försäkringen utbetalas egenlivräntor, efterlevandelivräntor, begravningshjälp, sjukpenning i vissa fall samt ersättning i samband med sjukhusvård utom riket, tandvård och ersättning för särskilda hjälpmedel. Utgiftsutvecklingen för arbetsskadeersätt- ningarna är främst beroende av arbetsmiljö- faktorer, demografiska förhållanden, praxis, medellivräntan och basbeloppsutvecklingen. År 1999 uppgick anslaget för arbetsskade- ersättning till 5 958 900 000 kronor. Det faktiska utfallet blev 5 888 905 000 kronor. Till detta ska läggas kostnader för statlig ålderspensionsavgift om 1 181 300 000 kronor 1999. Anslaget är fastställt till 7 189 338 000 kronor 2000. Utfallet för året prognostiseras till 7 207 000 000 kronor. Antalet egenlivräntor har minskat på grund av att antalet nybeviljade livräntor är färre än antalet som har upphört. Antalet livräntor till personer som är äldre än 64 år tenderar att öka. De retroaktiva utbetalningarna ökade kraftig under 1998 och ökningen fortsatte under 1999 och första halvåret 2000. Regeringens överväganden Antalet anmälda arbetsskador har ökat kraftigt de senaste åren vilket förväntas påverka antalet livräntor. De retroaktiva utbetalningarna för arbetsskadelivränta ökade kraftigt under 1998, 1999 och första halvåret 2000. Det antas att de retroaktiva utbetalningarna kommer att ligga kvar på en hög nivå. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 6 909 000 000 kronor anvisas under anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till 6 796 325 000 respektive 6 731 857 000 kronor. 2.8.5 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer Tabell 2.15 Anslagsutveckling 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer Tusental kronor 1999 Utfall 45 Anslags- sparande 2 000 2000 Anslag 25 000 Utgifts- prognos 2 000 2001 Förslag 5 000 2002 Beräknat 5 000 2003 Beräknat 5 000 Detta försäkringsstöd infördes fr.o.m. 1999 i syfte att finansiera ersättning som i vissa fall – enligt lagen (1998:175) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag – utges till arbetsgivare som anställer personer som står till arbetsmarknadens förfogande med avseende på resterande arbetsförmåga på 25 procent. Det skall i första hand vara fråga om ersättning för anställning på den ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av lönebidrag. Om inte detta kan ske inom sex månader skall berörda personer kunna beredas anställning vid Samhall AB. Utgifterna för ändamålet var under 1999 mycket begränsade i förhållande till anslaget på 55 miljoner kronor, eftersom endast 45 000 kronor betalades ut. Regeringens överväganden RFV har på regeringens uppdrag gjort en uppföljning av hur detta särskilda stöd utvecklats under det första året. Av verkets redovisning framgår att ca 8 800 personer uppbär tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag samt att ett mindre antal personer anmälde intresse för att utnyttja stödet. Detta beror på att flertalet av de som uppbär tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag har någon form av sysselsättning på den återstående fjärdedelen eller ansåg sig vara arbetsoförmögna och avsåg att söka hel förtidspension. Endast tolv personer har under 1999 genom stödet fått en anställning. Med utgångspunkt i den gjorda uppföljningen är det mycket svårt att göra en bedömning av hur många personer som kommer att omfattas av detta stöd i framtiden. Utvecklingen hittills under 2000 visar att något fler personer har utnyttjat stödet för att få en anställning. Mycket talar dock för att utgifterna i framtiden blir avse- värt lägre än vad som tidigare beräknats. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 5 000 000 kronor anvisas för anslaget 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till vardera 5 000 000 kronor. 2.8.6 19:6 Ersättning för kroppsskador Tabell 2.16 Anslagsutveckling 19:6 Ersättning för kroppsskador Tusental kronor 1999 Utfall 57 535 Anslags- sparande 2000 Anslag 65 002 Utgifts- prognos 61 202 2001 Förslag 60 600 1 2002 Beräknat 60 400 1 2003 Beräknat 62 038 1 1 I beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 4 400 tkr för 2001, 3 300 tkr för 2002 och med 4 000 tkr för 2003 Från anslaget bekostas ersättningar enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) i de fall skada inträffat under militär verksamhet. För skador som inträffat före juli 1977 belastas anslaget av bl. a. ersättningar enligt lagen (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring (militärersättningslagen). Anslaget belastas även av statliga ålderspensionsavgifter. Utgiftsutvecklingen påverkas bland annat av arbetsmiljöfaktorer och basbeloppets utveckling. Anslagsbelastningen för 2000 beräknas bli 61 202 000 kronor. Regeringens överväganden Utbetalningarna 2001–2003 beräknas öka på grund av uppräkning av prisbasbeloppet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 60 600 000 kronor anvisas under anslaget 19:6 Ersättning för kroppsskador 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till 60 400 000 respektive 62 038 000 kronor. 2.8.7 19:7 Riksförsäkringsverket Tabell 2.17 Anslagsutveckling 19:7 Riksförsäkringsverket Tusental kronor 1999 Utfall 823 068 Anslags- sparande -24 575 2000 Anslag 717 116 Utgifts- prognos 692 541 2001 Förslag 750 506 2002 Beräknat 766 331 1 2003 Beräknat 782 573 1 1 Motsvarar 751 523 tkr i 2001 års prisnivå Inom RFV har administrationskostnaderna ökat under 1999. Ökningen beror främst på merkostnader som det reformerade ålderspensionssystemet fört med sig samt på en genomförd nedskrivning och avskrivning av det bokförda värdet för det reformerade ålderspensionssystemet. RFV hade enligt bokslutet vid utgången av budgetåret 1999 utnyttjat en anslagskredit på 24,5 miljoner kronor. Det faktiska utfallet var dock ett anslagssparande på 425 000 kronor. Orsaken enligt RFV är att 25 miljoner kronor inte avräknades mot anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering, m.m. inom detta utgiftsområde utan har belastat anslaget 19:7 Riksförsäkringsverket. Detta har dock korrigeras under året. Regeringens överväganden Vissa av RFV:s administrationskostnader täcks via ersättningar bl.a. från AP-fonden och de affärsdrivande verken. Tabell 2.18 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001 Tusental kronor AP-fonden 417 000 Övrigt 24 000 Totalt 441 000 Liksom för budgetåret 1999 och 2000 skall RFV ges utrymme för satsningar för att initiera forskningen inom socialförsäkringens område. Det föreslås att RFV under 2001 skall kunna åta sig ekonomiska förpliktelser inom socialförsäkringens område som innebär utgifter om högst 9 miljoner kronor under 2002 och senare. Av tabell 2.19 framgår att RFV ingått förpliktelser högre än bemyndiganderamen. Detta har dock ingen påverkan på anslagsnivån för forskningsändamål som för närvarande utgör 8 miljoner kronor. Tabell 2.19 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser Tusental kronor 1999 utfall 2000 prognos 2001 beräknat 2002 beräknat 2003 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 0 12 890 9 000 Nya förpliktelser 12 890 3 888 7 900 Infriade förpliktelser1 0 7 778 7 900 5 000 4 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 12 890 9 000 9 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 9 000 9 000 9 000 1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris- och löneomräkning, viss reduktion för över- föring av medel till handikappområdet. Vidare har en överföring av medel motsvarande 25 miljoner kronor från anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering, m.m. inom detta utgiftsområde genomförts. Tabell 2.20 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 717 116 Pris- och löneomräkning 10 390 Överföring från annat anslag 25 000 Överföring till annat anslag - 2 000 Förslag 2001 750 506 Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 750 506 000 kronor anvisas på anslaget 19:7 Riksförsäkringsverket 2001. För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till 766 331 000 kronor respektive 782 573 000 kronor. 2.8.8 19:8 Allmänna försäkringskassor Tabell 2.21 Anslagsutveckling 19:8 Allmänna försäkrings- kassor Tusental kronor 1999 Utfall 4 885 324 Anslags- sparande 285 872 2000 Anslag 4 764 977 Utgifts- prognos 4 921 641 2001 Förslag 5 049 296 2002 Beräknat 5 157 008 1 2003 Beräknat 5 271 642 1 1 Motsvarar 5 049 296 tkr i 2001 års prisnivå. De allmänna försäkringskassorna hade vid bokslutet 1999 ett anslagssparande på 286 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 6 procent av anslaget. Samtliga försäkringskassor utom två har ett anslagssparande. Några försäkringskassor har sparande upp mot 14 procent av sitt anslag. Regeringens överväganden Som tidigare redovisats i avsnitt 2.6.2 har regeringen för avsikt att fördela anslaget för försäkringskassorna så att samtliga förvaltningskostnader som kan hänföras till utvecklingsprogrammet inom försäkrings- kassorna skall redovisas i särskild ordning. De kostnadsposter som RFV i sin skrivelse till regeringen den 14 augusti 2000 har definierat som centrala kostnader resp. kostnader vid försäkringskassorna skall ligga till grund för denna uppdelning. Regeringen avser att i sam- band med beslut om regleringsbrevet för 2001 för RFV närmare precisera dessa villkor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 2.22 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001 Tusental kronor AP-fonden 317 000 Övrigt 16 015 Totalt 333 015 Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris- och löneomräkning, viss reduktion för överföring av medel till handikappområdet m.m.. Vidare har en överföring av medel motsvarande 200 miljoner kronor från anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering, m.m. genomförts. Tabell 2.23 Beräkning av anslaget för år 2001 Tusental kronor Anslag 2000 4 764 977 Pris- och löneomräkning 89 319 Överföring från annat anslag 200 000 Överföring till annat anslag -5 000 Förslag 2001 5 049 296 Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 5 049 296 000 kronor anvisas under anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till 5 157 008 000 kronor respektive 5 271 642 000 kronor. Bilaga Nya anslagsbenämningar Bilaga Nya anslagsbenämninga Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikområden införts. Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001 Benämning 2000 Benämning 2001 Anslagets namn A1 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. A2 19:2 Förtidspensioner A3 19:3 Handikappersättningar A4 19:4 Arbetsskadeersättningar A5 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer A6 19:6 Ersättning för kroppskador B1 19:7 Riksförsäkringsverket B2 19:8 Allmänna försäkringskassor PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10 2 7 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10 30 31 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10 32 33