Post 5609 av 7180 träffar
Propositionsnummer ·
2000/01:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/16
Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
handikapp
10
Förslag till statsbudget för 2001
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 9
2.1 Omfattning 9
2.2 Utgiftsutveckling 9
2.3 Mål 10
2.4 Politikens inriktning 10
2.5 Insatser 11
2.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 11
2.5.2 Insatser utanför politikområdet 12
2.6 Resultatbedömning 13
2.6.1 Resultat 13
2.6.2 Analys och slutsatser 19
2.7 Revisionens iakttagelser 22
2.8 Budgetförslag 22
2.8.1 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 22
2.8.2 19:2 Förtidspensioner 24
2.8.3 19:3 Handikappersättningar 26
2.8.4 19:4 Arbetsskadeersättningar 26
2.8.5 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer 27
2.8.6 19:6 Ersättning för kroppsskador 28
2.8.7 19:7 Riksförsäkringsverket 28
2.8.8 19:8 Allmänna försäkringskassor 29
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 7
2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet och politikområdet 9
2.2 Antal pågående sjukfall 13
2.3 Antal ersatta dagar med sjukpenning 14
2.4 Andel långtidssjukskrivna som genomgår samordnad rehabilitering
(SAR) 1997 – 1999 (%) 14
2.5 Andel långtidssjukskrivna som vid avslutningstidpunkten samt 6 respektive
12 månader efter avslutad samordnad rehabilitering fått förbättrad
arbetsförmåga 15
2.6 Särskilda medel som avsatts för samverkan 1998 och 1999. 15
2.7 Antalet nybeviljade och utbetalade förtidspensioner och sjukbidrag
1994–1999 15
2.8 Antalet personer som övergår från sjukpenning till förtidspension eller
sjukbidrag 1997–1999 16
2.9 Antal återstående pensionsår samt beräknad kostnad (mkr) 1997-1999 16
2.10 Beslut i arbetsskadeärenden andra halvåret 1999 17
2.11 Anslagsutveckling 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 22
2.12 Anslagsutveckling 19:2 Förtidspensioner 24
2.13 Anslagsutveckling 19:3 Handikappersättningar 26
2.14 Anslagsutveckling 19:4 Arbetsskadeersättningar 26
2.15 Anslagsutveckling 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa
förtidspensionärer 27
2.16 Anslagsutveckling 19:6 Ersättning för kroppsskador 28
2.17 Anslagsutveckling 19:7 Riksförsäkringsverket 28
2.18 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001 28
2.19 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 29
2.20 Beräkning av anslaget för år 2001 29
2.21 Anslagsutveckling 19:8 Allmänna försäkringskassor 29
2.22 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001 29
2.23 Beräkning av anslaget för år 2001 30
Diagramförteckning
2.1 Bruttoutbetalning av sjukpenning per månad 14
2.2 Anmälda belastningssjukdomar efter kön och sjukskrivningens längd 17
2.3 Anmälda arbetssjukdomar orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer
efter kön och sjukskrivningens längd 17
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de föreslagna målen för
politikområdet Ersättning vid
arbetsoförmåga (avsnitt 2.3) samt att de
tidigare målen inom utgiftsområdet
upphör att gälla (avsnitt 2.6),
2. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 19:7
Riksförsäkringsverket ingå ekonomisk
förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
9 000 000 kronor efter 2001,
3. för budgetåret 2001 anvisar anslagen
under utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp enligt
följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
ramanslag
38 425 000
19:2
Förtidspensioner
ramanslag
49 696 000
19:3
Handikappersättningar
ramanslag
1 054 400
19:4
Arbetsskadeersättningar
ramanslag
6 909 000
19:5
Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer
ramanslag
5 000
19:6
Ersättning för kroppskador
ramanslag
60 600
19:7
Riksförsäkringsverket
ramanslag
750 506
19:8
Allmänna försäkringskassor
ramanslag
5 049 296
Summa
101 949 802
2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp
2.1 Omfattning
Utgiftsområdet omfattar politikområdet
Ersättning vid arbetsoförmåga.
Politikområdet omfattar sjukpenning,
rehabilitering, närståendepenning,
förtidspension, ersättning vid handikapp samt
arbets- och kroppsskador, området kostnader
för sysselsättning av vissa förtidspensionärer
samt anslagen för Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna.
2.2 Utgiftsutveckling
Den totala kostnaden för de
ersättningssystem som fr.o.m. 2001 ingår i
politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga
ökade 1999 jämfört
med 1998. Skillnaden mellan åren beror på ett
antal faktorer: effekterna av ålderspensions-
reformen, att arbetsskadeersättningar och
ATP i form av förtidspension under 1998
redovisades utanför statsbudgeten samt att
anslaget 19:6 under 1998 var uppfört under
utgiftsområde 6 Totalförsvaret. Därtill
kommer ökade kostnader för
sjukförsäkringen. Försäkringskostnaderna
(exkl. ålderspensionsavgift) för
sjukpenningen uppgick till 24 219 miljoner
kronor 1999, vilket är en ökning med 5 609
miljoner kronor eller ca 30 procent jämfört
med 1998. Kostnadsökningen beror till
största delen på att antalet ersatta dagar har
ökat, men även en ökning av medel-
ersättningen har i viss mån påverkat kost-
nadsutvecklingen.
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet och politikområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
27 857,9
33 002,0
36 525,0
38 425,0
40 388,0
41 989,0
19:2 Förtidspensioner
46 771,0
47 171,0
47 755,0
49 696,0
50 150,0
51 394,0
19:3 Handikappersättningar
1 012,1
1 036,0
1 033,7
1 054,4
1 078,7
1 108,4
19:4 Arbetsskadeersättningar
7 070,2
7 189,3
7 207,0
6 909,0
6 796,3
6 731,9
19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa
förtidspensionärer
0,0
25,0
2,0
5,0
5,0
5,0
19:6 Ersättning för kroppsskador
57,5
65,0
61,2
60,6
60,4
62,0
19:7 Riksförsäkringsverket
823,1
717,1
692,5
750,5
766,3
782,6
19:8 Allmänna försäkringskassor
4 885,3
4 765,0
4 921,6
5 049,3
5 157,0
5 271,6
Totalt för utgiftsområde 10 och Politikområde
Ersättning vid arbetsoförmåga
88 477,1
93 970,5
98 198,1
101 949,8
104 401,8
107 344,5
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Antalet nybeviljade förtidspensioner och
sjukbidrag ökade från 1998 till 1999 med ca
5 000. Ökningen skedde i huvudsak under
slutet av 1999. Genom att ökningen inträffade
först i slutet av året kom de beräknade
utgifterna att underskrida anslagsbeloppet
med ca 25 miljoner kronor. Utvecklingen för
innevarande och kommande år pekar
emellertid på att utgifterna kommer att
överskrida de tidigare beräknade
anslagsbeloppen.
2.3 Mål
Regeringens förslag: En större andel av befolk-
ningen i arbetsför ålder skall ha förmågan att
arbeta.
Personer som inte har förmåga att arbeta
skall ges en levnadsstandard som är anpassad
till den ekonomiska utvecklingen i samhället.
Målen som angavs i budgetpropositionen för
2000 var att:
- ge ekonomisk trygghet för sjuka och
funktionshindrade och att aktivt arbeta
för att återföra människor i arbete.
- socialförsäkringens administration skall
garantera effektivitet, rättssäkerhet och
kompetens vid ärendehandläggning.
Resultatbedömningen i avsnitt 2.6 baseras på
dessa mål.
2.4 Politikens inriktning
Den generella välfärdspolitiken syftar till att
minska klyftor och gränser mellan olika sam-
hällsgrupper och fungera som en samman-
hållande kraft. Socialförsäkringarna är en
viktig del av den generella välfärdspolitiken.
Politikområdet Ersättning vid
arbetsoförmåga har två mål: ”En större andel
av befolkningen i arbetsför ålder skall ha
förmågan att arbeta” och ”Personer som inte
har förmåga att arbeta skall ges en
levnadsstandard som är anpassad till den
ekonomiska utvecklingen i samhället”.
Det första målet innebär att
socialförsäkringarna skall vara så utformade
att de stimulerar till arbete. De skall främja
anställningsbarhet och rörlighet på
arbetsmarknaden. Försäkringarna inom
området behöver därför ses över för att ytter-
ligare förstärka arbetslinjen och för att åstad-
komma ökad försäkringsmässighet. Reglerna
bör också bli enklare och mer överskådliga.
Att skapa goda allmänna förutsättningar för
att människor skall få vara friska och kunna
arbeta är en grundläggande politisk uppgift.
Regeringen ser därför mycket allvarligt på
utvecklingen av det allmänna hälsoläget,
framför allt ur ett mänskligt men också ur ett
mer långsiktigt ekonomiskt perspektiv.
Sjukfrånvaron, främst de långa sjukfallen, har
ökat kraftigt under de senaste åren.
Kvinnorna står för en allt högre andel av
sjukskrivningarna, särskilt kvinnor anställda i
kommuner och landsting.
Ytterligare ett skäl till att understödja att de
som är i förvärvsaktiv ålder också har
möjlighet att arbeta är den demografiska
utvecklingen. Den svenska
befolkningsutvecklingen kommer att präglas
av några tendenser under de närmaste
decennierna. Antalet äldre kommer att öka
mycket kraftigt. Barnafödandet kommer
sannolikt att vara jämförelsevist lågt. Detta
medför att antalet människor i förvärvsaktiv
ålder börjar minska kring år 2010 då 40-
talisterna går i pension. En sådan utveckling
innebär att färre måste försörja fler. Därför
måste varje individs förmåga till arbete tas
tillvara för att vi skall ha råd att behålla
välfärden på dagens nivå.
För att kunna påverka utvecklingen har
regeringen tillsatt en arbetsgrupp som har till
uppgift att skapa en struktur på
ohälsoområdet som är tillräckligt kraftfull för
att avsevärt öka människors möjligheter att
delta i arbetslivet. Syftet är att bryta
utvecklingen mot ökad sjukfrånvaro och i
förlängningen fler förtidspensioner. Det skall
ske genom förebyggande åtgärder, förbättrad
arbetsmiljö, bättre rehabilitering och
effektivare försäkringssystem. Fler skall, helt
eller delvis, kunna återgå till arbete. Äldre
arbetskraft skall ges bättre möjligheter att
stanna kvar i arbetslivet. Arbetsgruppen
rapporterar direkt till statsråden för Social-,
Närings- och Finansdepartementet.
Arbetsmiljö och arbetsförhållanden skall
främja en god hälsa och delaktighet på arbets-
marknaden. Det är ett gemensamt samhälls-
ansvar att människor som blir sjuka eller
skadade får ett effektivt stöd för att bli friska
och kunna återgå till arbete. En modern,
rättvis och jämställd arbetsskadeförsäkring
skapar förutsättningar för att lyfta fram det
förebyggande arbetsmiljöarbetet. En
reformering av arbetsskadeförsäkringen
kommer att ske under innevarande
mandatperiod.
Det andra målet för politikområdet innebär
att vi skall kunna känna oss trygga vid arbets-
oförmåga. Vi skall vara förvissade om att det
skyddsnät som vi gemensamt bygger upp ger
en rimlig levnadsstandard. Den solidariskt
finansierade försäkringen skall utgå från
inkomstbortfallsprincipen. Försäkringen skall
bidra till att ge trygghet för en stor majoritet
människor.
Socialförsäkringens administration skall
präglas av effektivitet, rättssäkerhet och
kvalitet. Detta är en förutsättning för att de
två målen skall kunna uppnås.
Administrationen måste också bidra till att så
många som möjligt kan rehabiliteras och
återgå i arbete. Självklart skall den som
drabbas av arbetsoförmåga få rätt ersättning.
Självklart skall också beslut om ersättning vara
grundade på ett relevant och korrekt
underlag.
Ett brett och förutsättningslöst arbete
kommer att genomföras det närmaste året.
Alla människors arbetsförmåga skall tas
tillvara. Regeringen kommer att driva en
offensiv och rättvis politik för att säkra
välfärden och uppnå full sysselsättning.
Denna politik skall innebära en bibehållen
trygghet för individerna och ge möjlighet att
orka med ett helt arbetsliv.
2.5 Insatser
2.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Ett första led i arbetet med att reformera
systemet med förtidspensioner har
genomförts. Den 1 januari 2000 infördes
regler om vilande förtidspension. Dessa
regler syftar till att stimulera till återgång till
arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv. Det är
ännu för tidigt att uttala sig om i vilken
utsträckning dessa regler kommer att
utnyttjas. Vidare beräknas utredningsarbetet
med att i detalj utforma hela det reformerade
systemet angående ersättning vid nedsatt
arbetsförmåga, vilket pågått inom
Socialdepartementet under två år, kunna
avslutas i och med att en proposition
föreläggs riksdagen under våren 2001. I
början av juli redovisade Socialdepartementet
i två departementspromemorior förslag till
reformering av förtidspensionssystemet. I
promemorian Sjukersättning i stället för
förtidspension (Ds 2000:39) lämnas förslag
om ersättning och ålderspensionsrätt vid
långvarig eller varaktig medicinskt grundad
nedsättning av arbetsförmågan för personer
över 30 år. I promemorian
Aktivitetsersättning (Ds 2000:40) redovisas
förslag om ett nytt försäkringsstöd för unga,
16–30 år, med långvarig medicinskt grundad
nedsättning av arbetsförmågan. Båda
promemoriorna remissbehandlas för
närvarande.
Med anledning av kostnadsutvecklingen
inom sjukförsäkringen beslutade regeringen
den 23 juni 1999, att utse en särskild utredare
(dir. 1999:54). Utredaren skulle dels
analysera varför sjukfrånvaron och utgifterna
för sjukpenning förändras över tiden i ett
långsiktigt perspektiv, dels peka ut och
kvantifiera faktorer som främst förklarar de
senaste årens ökning av sjukfrånvaron och
sjukförsäkringsutgifterna. Utredaren har den
15 augusti 2000 överlämnat ett delbetänkande
Sjukförsäkringen – basfakta och
utvecklingsmöjligheter (SOU 2000:72).
Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag
senast den 1 december 2000.
Regeringen beslutade den 3 juni 1999 att
utse en särskild utredare (dir. 1999:44) med
uppdrag att se över den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen. I uppdraget ingick bl.a. att
kartlägga den arbetslivsinriktade
rehabiliteringsprocessen, att utforma en
plattform för prioriteringar samt att klargöra
hur ansvar och uppgifter effektivast kan
fördelas mellan olika aktörer i rehabiliterings-
arbetet. Utredarens förslag har redovisats den
30 augusti 2000 i betänkandet Rehabilitering
till arbete (SOU 2000:78).
Regeringen angav i proposition 1996/97:63
att samhällets samlade resurser måste
utnyttjas bättre för att kunna tillgodose
enskilda individers behov av olika
stödåtgärder och att bättre och mer
ändamålsenliga samverkansmodeller måste
utvecklas. Socialstyrelsen har därför i uppdrag
att i samverkan med
Arbetsmarknadsstyrelsen,
Arbetarskyddsstyrelsen och Riksförsäkrings-
verket (RFV) utvärdera effekterna av
samverkan inom rehabiliteringsområdet enligt
proposition 1996/97:63 (FRISAM). I
utvärderingen medverkar också Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Arbetet skall slutredovisas den 31 december
2001. En gemensam ledningsgrupp med
samtliga nämnda organisationer har bildats för
utvärderingarna av FRISAM (frivillig
samverkan inom rehabiliteringsområdet) och
de s.k. SOCSAM-försöken enligt proposition
1993/94:205 (lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst). I en
tredje lägesrapport – Socialstyrelsen följer
upp och utvärderar (2000:5) – redovisas
effekter av samverkan enligt FRISAM-
modellen och i lägesrapporten Finansiell
samordning (1999:1) redovisar RFV och
Socialstyrelsen effekter enligt SOCSAM-
modellen.
Regeringen har övervägt det förslag som
redovisas i Beräkningsunderlag för
dagersättning – sjukpenning, föräldrapenning
m.m. (Ds 1999:19) och kommit fram till att
förslaget inte bör genomföras. Arbetet
bedrivs vidare i den arbetsgrupp inom
Regeringskansliet som skall utarbeta en
handlingsplan för att öka hälsan samt föreslå
åtgärder som bryter den negativa utveck-
lingen inom området.
Under åren fram t.o.m. 2003 kommer RFV
att slutföra genomförandet av det nya ålders-
pensionssystemet. Under samma tidsperiod
skall arbetet med att genomföra de s.k. följd-
reformerna slutföras. Följdreformerna avser
införandet av övergångsvis garantipension,
efterlevandepension, bostadstillägg till
pensionär och förtidspension. Regeringen har
i olika sammanhang uttalat att det är en
prioriterad uppgift för RFV att genomföra det
nya ålderspensionssystemet. Genomförandet
av reformerna kommer att innebära en
ytterligare ökad belastning på
administrationen, främst fr.o.m. 2002.
RFV har under tre år erhållit 60,9 miljoner
kronor från regeringen för att bl.a. öka
kunskaperna om fusk och för att förbättra
kontrollen och motverka fusk inom
socialförsäkringen (S2000/3967/SF). RFV
konstaterar i sina slutsatser att
socialförsäkringens administration genom en
etablerad kvalitetssäkring och kvali-
tetskontroll i kombination med en
systematisk redovisning av misstänkt fusk
bildat sig en uppfattning om omfattningen i
dessa frågor. Projektet har också tydliggjort
för allmänheten att kontrollverksamheten
innebär bättre möjligheter att upptäcka fusk.
2.5.2 Insatser utanför politikområdet
Regeringen har den 27 januari 2000 beslutat
att utse en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet med uppgift att analysera
den stora ökningen av arbetsbetingad ohälsa,
som har samband med stress och andra
organisatoriska och sociala faktorer.
Arbetsgruppen skall ta fram en handlingsplan
som anger en strategi för att komma till rätta
med utvecklingen av den arbetsbetingade
ohälsan och för att åstadkomma en förnyelse
av arbetsmiljöarbetet. Resultatet av arbetet
skall slutredovisas senast den 1 december
2000. En första rapport ska lämnas den
15 september 2000.
Genom den s.k. försvarsuppgörelsen
kommer åtta miljarder kronor att tillföras
vården och omsorgen under perioden 2002–
2004. Redan 2001 tillförs vården och
omsorgen genom den nationella
handlingsplanen 1 000 miljoner kronor. Den
totala resursförstärkningen uppgår alltså till
nio miljarder kronor varav 8 779 miljoner
kronor utbetalas i form av generella medel
och 221 miljoner kronor skall användas till
uppföljning. Av 2000 års ekonomiska
vårproposition framgår att dessa medel skall
ingå i det generella statsbidraget till landsting
och kommuner och fördelas med 70 procent
till landstingen och 30 procent till
kommunerna. Regeringen, Lands-
tingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet har i ett avtal som
beslutades i maj 2000 enats om att med dessa
utökade medel stimulera utvecklingsinsatser
inom vården och omsorgen. Primärvård, vård
och omsorg om äldre, psykiatri samt
tillgänglighet och mångfald är prioriterade
områden.
Regeringen har den 28 mars 2000
överlämnat propositionen Förnyad
arbetsmarknadspolitik för delaktighet och
tillväxt (prop. 1999/2000:98) till riksdagen. I
propositionen föreslås bl.a. att en
aktivitetsgaranti skall införas över hela landet.
Syftet är att ge arbetslösa som löper risk att
bli långtidsarbetslösa bättre förutsättningar att
få arbete, hävda arbetslinjen och bryta
rundgången mellan åtgärder och öppen
arbetslöshet.
RFV, Arbetsmarknadsstyrelsen, Social-
styrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen skall –
enligt respektive myndighets regleringsbrev
för 2000 – aktivt samverka, så att en
effektivare användning av tillgängliga resurser
inom rehabiliteringsområdet uppnås.
Samverkan på central nivå skall syfta till att
skapa förutsättningar för aktörerna på
regional och lokal nivå att samverka så att
varje individs arbetsförmåga tillvaratas och
den enskilde ges möjlighet att försörja sig
genom arbete.
2.6 Resultatbedömning
I budgetpropositionen för 2000 angavs att
effektmålet för utgiftsområdet Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp var att:
- ge ekonomisk trygghet för sjuka och
funktionshindrade och att aktivt arbeta
för att återföra människor i arbete.
- socialförsäkringens administration skall
garantera effektivitet, rättssäkerhet och
kompetens vid ärendehandläggning.
2.6.1 Resultat
Sjukpenning
Under 1999 fortsatte antalet
långtidssjukskrivna att öka samtidigt som
antalet personer som avslutar sina
sjukskrivningar, genom friskskrivning eller
förtidspension, inte har ökat i samma
omfattning. Antalet dagar med partiell
sjukpenning ha ökat under 1999 och öknings-
takten är ungefär densamma som för sjuk-
skrivningar med hel ersättning. Därmed har
inte de partiella dagarnas andel av det totala
antalet ersatta dagar förändrats i någon större
utsträckning.
En markant förändring i sjukförsäkringen
under 1999 är att den genomsnittliga ersätt-
ningen vid sjukskrivning har ökat mer än
löneökningarna i samhället. Det är därför
rimligt att anta att det bl.a. är personer med
högre inkomster och andra yrken som utgör
en del av de nya långtidssjukskrivna.
Det är främst de långa sjukfallen, längre än
ett år, som fortsätter att öka. Detta är en följd
av den kraftiga uppgången i antalet
sjukskrivningar under 1998 och 1999.
Ökningen gäller både kvinnor och män, med
en kraftig överrepresentation för kvinnor.
Av RFV:s s.k. 4:e-septemberundersökning
framgår att de sjukskrivna i september 1999
var något äldre än de som var sjukskrivna i
september 1998. Andelen som var 60 år eller
äldre har ökat bland de sjukskrivna.
Sjukskrivningarna har också blivit mer
långvariga, med en större andel som varit
sjukskrivna i över ett år. Jämfört med 1998
står kvinnorna för en högre andel av sjuk-
skrivningarna, 61 procent, vilket är en ökning
med en procentenhet. De
sjukpenninggrundande inkomsterna har också
ökat bland de sjukskrivna. Andelen
sjukskrivna som har en inkomst över det
högsta ersättningstaket, 7,5 prisbasbelopp,
har ökat från 6 till 7 procent. Egenföretagare
har blivit relativt sett färre, samtidigt som en
större andel sjukskrivna har inkomst av
anställning. Sett till olika yrkesgrupper så har
till exempel andelen sjukskrivna lärare ökat.
De sjukskrivna är också i allt högre grad
sjukskrivna för psykiska besvär.
Att antalet sjukskrivna har ökar kraftigt de
senaste åren har flera förklaringar och orsaks-
sambanden är komplexa. Det finns ingen
enskild faktor som kan förklara ökningen av
sjukfrånvaron utan flera olika
förklaringsfaktorer måste kombineras. Nedan
redovisas utvecklingen sedan 1997 av antal
pågående sjukfall, antal ersatta dagar med
sjukpenning samt bruttoutbetalning av
sjukpenning per månad.
Tabell 2.2 Antal pågående sjukfall 1
1997
1998
1999 2
Intervall
män
kvinnor
totalt
män
kvinnor
totalt
män
kvinnor
totalt
1 dag –
52 837
76 822
129 658
61 538
94 589
156 127
71 763
114 046
185 809
29 dagar –
49 019
71 745
120 764
54 953
84 655
139 608
64 092
101 971
166 063
60 dagar –
43 279
63 732
106 011
48 188
73 662
121 850
56 635
89 591
146 226
365 dagar
18 252
26 270
44 522
19 486
29 588
49 073
23 629
37 488
61 117
731 dagar
7 871
11 073
18 944
7 966
11 716
19 682
8 952
13 935
22 887
1 Här avses pågående sjukpenning-/rehabiliteringspenningärenden. Sjukfall som enbart avser sjuklöneperiod ingår inte. 1997 t.o.m. mars 1998 omfattade sjuklöneperioden 28
dagar och fr.o.m. april 1998, 14 dagar.
2 Uppgifterna avser perioden november 1998 – oktober 1999.
Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999
Tabell 2.3 Antal ersatta dagar med sjukpenning
1997
1998
1999
Intervall
män
kvinnor
totalt
män
kvinnor
totalt
män
kvinnor
totalt
1 dag-
1 427 527
1 917 353
3 344 880
1 872 859
2 724 456
4 597 315
2 229 686
3 358 604
5 588 290
29 dagar-
4 347 924
6 507 229
10 855 153
5 390 414
8 545 624
13 936 038
6 361 590
10 389 356
16 750 946
90 dagar-
3 874 674
5 614 848
9 489 522
4 365 389
6 671 575
11 036 964
5 015 971
7 973 525
12 989 496
180 dagar-
4 272 536
6 145 871
10 418 407
4 962 027
7 530 872
12 492 899
5 991 201
9 423 445
15 414 646
365 dagar-
3 639 534
5 248 577
8 888 111
4 092 130
6 237 732
10 329 862
5 483 437
8 684 214
14 167 651
731 dagar-
2 206 658
3 055 853
5 262 511
2 378 117
3 410 558
5 788 675
2 872 454
4 400 863
7 273 317
Summa
19 768
853
28 489
731
48 258 584
23 060 936
35 120
817
58 181 753
27 954 339
44 230
007
72 184
346
Källa: RFV
Diagram 2.1 Bruttoutbetalning av sjukpenning per månad
Rehabilitering
Under 1999 använde försäkringskassorna 514
miljoner kronor till administration av
samordnad rehabilitering, vilket är en
minskning med ca 200 miljoner kronor eller
29 procent i jämförelse med 1998. Detta
beror främst på att försäkringskassorna har
flyttat personalresurser till handläggning och
utbetalning av ersättningar. Trots detta har
kassorna ökat aktiviteten på rehabilite-
ringsområdet avseende samordnad
rehabilitering, köp av arbetslivsinriktade
rehabiliteringstjänster och samverkan med
andra myndigheter.
Under 1999 var 18 procent av de
långtidssjukskrivna föremål för samordnad
rehabilitering, vilket är en minskning med en
procentenhet jämfört med 1998.
Minskningen beror dock på att antalet
långtidssjukskrivna ökade kraftigt under året
– i själv verket fick fler försäkrade
samordnade rehabiliteringsinsatser under
1999 jämfört med 1998.
Antalet kvinnor som var föremål för
samordnad rehabilitering under 1999 var
betydligt fler än antalet män, vilket beror på
att antalet långtidssjukskrivna kvinnor var
betydligt fler än antalet män. Sett som andel
av långtidssjukskrivna är skillnaden mellan
könen mindre – 18 procent av de
långtidssjukskrivna kvinnorna respektive 17
procent av de långtidssjukskrivna männen var
föremål för samordnad rehabilitering under
1999.
Tabell 2.4 Andel långtidssjukskrivna som genomgår
samordnad rehabilitering (SAR) 1997 – 1999 (%)1
1997
1998
1999
Kvinnor
20
20
18
Män
18
18
17
Samtliga
20
19
18
1 Uppgifterna avser genomsnittlig andel pågående SAR-fall under året. Uppgifterna
för 1997 avser skattade värden augusti – december 1997. Uppgifterna för 1998 avser
maj – december 1998.Uppgifterna för 1999 avser perioden november 1998 – oktober
1999.
Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999
Syftet med den samordnade rehabiliteringen
är att den enskilde skall återfå sin
arbetsförmåga. RFV har därför fastställt som
riksmål för landets försäkringskassor att 70
procent av de som genomgår samordnad
rehabilitering ska ha ökat sin arbetsförmåga
sex månader efter avslutad rehabilitering. År
1999 uppgick andelen personer med ökad
arbetsförmåga till 61 procent, vilket innebär
att riksmålet inte uppnåddes. Resultatet
innebär dessutom en försämring i jämförelse
med både 1997 och 1998.
Tabell 2.5 Andel långtidssjukskrivna som vid avslutningstidpunkten samt 6 respektive 12 månader efter avslutad
samordnad rehabilitering fått förbättrad arbetsförmåga
1997
1998
1999
män
kvinnor
totalt
män
kvinnor
totalt
män
kvinnor
totalt
Vid avslutningstidpunkten
0,67
0,65
0,66
0,57
0,55
0,55
0,56
0,55
0,55
Efter 6 månader 1
0,68
0,68
0,68
0,68
0,62
0,64
0,63
0,60
0,61
Efter 12 månader 2
–
–
–
0,66
0,62
0,64
0,63
0,58
0,60
1 Uppgiften för 1997 avser perioden november – december 1997.
2 Uppgifter för 1997 saknas. Uppgiften för 1998 avser perioden maj – december 1998.
Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999
Inom ramen för arbetet med ohälsa har
kassorna möjlighet att köpa
arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. Till
skillnad från tidigare år har kassorna använt
samtliga disponibla medel för köp av tjänst
under 1999. Kassorna köpte totalt ca 17 000
tjänster, varav ca 10 000 till kvinnor och ca
7 000 till män, vilket motsvarar en ökning
med ca 1 500 köpta tjänster i jämförelse med
1998. Utredningar och aktiva åtgärder står
för 58 procent respektive 42 procent av de
köpta tjänsterna. Skillnaden mellan kvinnor
och män när det gäller antalet köpta tjänster
överensstämmer väl med relationen
sjukskrivna kvinnor och män.
Under 1999 har försäkringskassorna använt
ca 80 miljoner kronor för samverkan med
andra myndigheter, vilket är en kraftig ökning
jämfört med 1998 då förbrukningen uppgick
till drygt 36 miljoner kronor. Drygt 46
miljoner kronor, vilket motsvarar ca 60
procent av de brukade resurserna, har använts
till projektverksamhet och då främst
lönekostnader. Ca 15 miljoner kronor eller
20 procent av brukade medel har använts till
åtgärder av olika slag.
Tabell 2.6 Särskilda medel som avsatts för samverkan
1998 och 1999.
Tusental kronor
1998
1999
Projekt
20 413
46 301
Kartläggning
2 694
3 146
Utbildning/konferenser
4 129
9 218
Utvärdering/kvalitetssäkring
491
1 384
Åtgärder
7 064
15 325
Övrigt
1 365
4 719
Summa
36 157
80 094
1 Uppgifterna har tagits fram från försäkringskassorna. Avvikelse mot utfall i
anslagsredovisningen kan i huvudsak förklaras med periodiceringar.
Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999
RFV har i en enkät till försäkringskassorna
samlat in uppgifter om hur många personer
som är aktuella för samverkan i enlighet med
proposition 1996/97:63. Förutsättningarna
var att personerna dels uppbar sjukpenning,
sjukbidrag eller förtidspension, dels att
personerna deltog, hade deltagit i eller
bedömdes behöva delta i rehabilitering som
finansieras av flera aktörer tillsammans.
Undersökningen visade att 10 700 personer
var föremål för samfinansierade
rehabiliteringsaktiviteter. Till dessa kommer
drygt 12 000 personer som försäkringskassan
uppskattar skulle ha behov av sådana åtgärder.
Av dem som deltar i samfinansierade
rehabiliteringsaktiviteter är 59 procent
kvinnor och 41 procent män – vilket
motsvarar andelen långtidssjukskrivna
kvinnor och män.
Förtidspensioner
Under senare delen av 1999 skedde en
ökning av antalet nybeviljade förtidspensioner
och sjukbidrag och i december 1999
betalades sådana förmåner ut till närmare
422 000 försäkrade, vilket är ca 4 000 fler än
i december 1998. Ökningen faller till stor del
på kvinnorna. Utvecklingen av antalet
förtidspensioner och sjukbidrag mellan
december 1994 och december 1999 framgår
av tabell 2.7.
Tabell 2.7 Antalet nybeviljade och utbetalade
förtidspensioner och sjukbidrag 1994–1999
År
Nytillkomna/nybeviljade
pensioner/sjb
Utbetalade pensioner/sjb
i december
1994
49 697
410 626
1995
40 365
408 576
1996
40 068
407 584
1997
47 262
417 424
1998
34 487
417 404
1999
39 506
421 518
Det ökade antalet nybeviljade förmåner under
1999 beror till stor del på utvecklingen under
de senaste åren med allt fler långa
sjukskrivningar.
Antalet personer som övergick från
sjukskrivning över 60 dagar till förtidspension
eller sjukbidrag under 1997–1999, med
fördelning på män och kvinnor, framgår av
tabell 2.8.
Tabell 2.8 Antalet personer som övergår från sjukpenning
till förtidspension eller sjukbidrag 1997–1999
1997
1998
19991
Antal
Andel %
Antal
Andel
%
Antal
Andel
%
Kvinnor
18 682
56,1
15 961
57,6
18 595
58,8
Män
14 588
43,9
11 754
42,4
13 024
41,2
Samtliga
33 270
100
27 715
100
31 619
100
1Uppgiften för 1999 avser perioden november 1998-oktober 1999
Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999
Kvinnornas andel av dem som övergår från
sjukskrivning till förtidspension eller
sjukbidrag har ökat successivt under de tre
åren. Denna utveckling avspeglas också i
förändringen av det återstående
pensionsåtagandet, vilket redovisas senare i
detta avsnitt.
Fördelningen mellan hela och partiella för-
måner är i stort sett oförändrad. Antalet
nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag
med tre fjärdedels ersättning var i stort sett
oförändrat mellan åren 1998 och 1999. Störst
andel förtidspensioner/sjukbidrag beviljades i
åldersgruppen 60–64 år men det antalet är
numera nästan lika högt som i åldrarna 55–59
år. I genomsnitt
pensionerades ca tre procent av de försäkrade
i åldersgruppen 60–64 år under 1999 men
den regionala variationen är stor.
Ett annat sätt att beskriva utvecklingen
inom området är att beräkna det återstående
pensionsåtagandet. Detta visar den
återstående pensionstiden för samtliga
personer med förtidspension eller sjukbidrag
vid ett antagande om att dagens
förtidspensionärer behåller sin förmån fram
till ålderspensionen. Av nedanstående tabell
framgår hur detta åtagande utvecklats under
1997–1999 både vad gäller antalet år och
beräknad kostnad (mkr).
Mellan 1998 och 1999 ökade det
återstående pensionsåtagandet för både män
och kvinnor, medan åtagandet mellan 1997
och 1998 ökade enbart för kvinnorna.
Ökningen är en följd av att de personer som
beviljas sjukbidrag eller förtidspension är fler
än de som övergår till ålderspension, men
beror också på att nybeviljandet av
förtidspension och sjukbidrag ökar mest
bland de unga som har längst tid kvar till 65
år. Av det totala återstående
pensionsåtagandet, räknat i såväl år som i
kostnader, fördelar sig närmare 55 procent av
åren på kvinnorna. Det motsvarar drygt 49
procent av de beräknade totalkostnaderna
fram till 65 år. Detta visar tydligt att män
generellt sett haft högre inkomster än kvinnor
under den aktuella perioden och därmed får
högre tilläggspension.
Tabell 2.9 Antal återstående pensionsår samt beräknad kostnad (mkr) 1997-1999
1997
1998
1999
Antal år
Kostnad
Antal år
Kostnad
Antal år
Kostnad
Kvinnor
2 328 800
206 800
2 350 900
210 200
2 408 500
217 000
Män
1 977 700
212 000
1 973 300
210 800
2 001 400
221 700
Samtliga
4 306 500
418 800
4 324 200
421 000
4 409 900
438 700
Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999
Arbetsskador
Antalet arbetsskadelivräntor har totalt sett
minskat de senaste åren eftersom antalet
nybeviljade livräntor har varit färre än antalet
som har upphört. Antalet egenlivräntor i
arbetsskadeförsäkringen uppgick 1999 till
91 800. Beståndet livräntor har fortsatt att
minska även under de första månaderna 2000.
Minskningen sker trots att antalet anmälda
arbetsskador har ökat kraftigt. Antalet
anmälda arbetsskador uppgick 1999 till ca
135 000, vilket är en ökning med 24 000
jämfört med 1998.
Bland de anmälda arbetsskadorna är belast-
ningsskador den vanligaste sjukdomstypen.
Dessa ökade totalt med ca 21 procent mellan
åren 1998 och 1999. Ökningen var något
högre för kvinnorna än för männen.
Diagram 2.2 Anmälda belastningssjukdomar efter kön och
sjukskrivningens längd
Arbetssjukdomar orsakade av sociala och
organisatoriska faktorer där stress och
psykiska påfrestningar är bakomliggande
orsaker ökade allra mest. Sådana sjukdomar
har mellan 1998 och 1999 ökat med 62
procent bland kvinnor och 45 procent bland
män.
Diagram 2.3 Anmälda arbetssjukdomar orsakade av
sociala eller organisatoriska faktorer efter kön och
sjukskrivningens längd
Av de arbetsskador som prövades av försäk-
ringskassan bifölls 11 152 medan 5 529
avslogs. De arbetsskador som har avgjorts av
försäkringskassan 1999 utgör inte en
delmängd av de arbetsskador som anmälts det
året, eftersom försäkringskassans prövning i
många fall avser skador som anmälts före
1999. Statistik avseende beslut av
socialförsäkringsnämnd under andra halvåret
1999 visar följande fördelning mellan kvinnor
och män.
Tabell 2.10 Beslut i arbetsskadeärenden andra halvåret
1999
Beslut
Därav avslag
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
3981
3421
7402
1408
1550
2958
Den vanligaste diagnosgruppen i fråga om
arbetsskadesjukdomar är muskuloskeletala
sjukdomar som bland annat innefattar
belastningsskador. Drygt tre fjärdedelar av de
godkända arbetsskadesjukdomarna avser
denna grupp.
I fråga om handläggningen av arbetsskade-
ärenden framgår av Riksförsäkringsverkets
årsredovisning 1999 att
genomströmningstiderna är mycket långa och
de fortsätter att stiga. Livräntan är den förmån
som har längst genomströmningstid av alla
förmåner som mäts. Andelen fel i
handläggningen är hög. Resultatet för området
bedöms i dessa delar som otillfredsställande.
Socialförsäkringens administration
Administrationskostnaderna inom social-
försäkringssystemen har ökat, vilket främst
förklaras av att kostnaderna med anknytning
till det reformerade pensionssystemet har
tillkommit samt för att kostnaderna har ökat
avseende försäkringskassornas pensionsskuld.
Produktiviteten har minskat, vilket enligt
RFV till största delen förklaras med att
kostnader har tillkommit för det reformerade
pensionssystemet samtidigt som inga
ärendevolymer ännu är förknippade med det
arbetet. Skillnaderna i produktivitet mellan
försäkringskassorna är dock stora och det
förekommer en stor spridning såväl inom som
mellan förmåner. RFV anser att förändringar i
produktiviteten även uppvisar ett nära
samband med volymförändringar. Föränd-
ringar i volymerna tenderar att påverka
produktiviteten, vilket kan tolkas som
bristande förmåga inom administrationen att i
tid anpassa resurserna till förändringar i
arbetsbelastningen.
Ökningen av antalet sjukskrivna har orsakat
ökade administrationskostnader inom försäk-
ringskassorna. År 1997 var antalet dagar med
ersättning 50 miljoner dagar och 1999 var de
75 miljoner dagar, vilket utgör en ökning med
50 procent. Vid en jämförelse mellan
medelvärdet för januari–juli 1999 och
motsvarande period 2000 utgör ökningen ca
29 procent. För att på kort sikt bättre klara
den ökade belastningen på
administrationskostnaderna inom
sjukpenningområdet har kassorna överfört
vissa resurser från rehabiliteringsarbetet.
RFV:s tillsyn omfattar hela
socialförsäkringen och avsikten inom verket
är att granska samtliga förmåner minst en gång
under en fyraårsperiod. Vanligast
förekommande är granskning av ärenden där
uppmärksamheten riktas mot kvaliteten i
beslut och beslutsunderlag samt försäk-
ringskassans tillämpning av förvaltningslagens
bestämmelser vid myndighetsutövning mot
enskilda. Det finns också ett system för
löpande mätning av andel fel i handläggningen.
RFV har satt upp ett riksmål att andelen fel
inte får överstiga 3 procent. Såväl de löpande
mätningarna som tillsynen av de allmänna
försäkringskassorna pekar på att det finns
kvalitetsbrister i beslut och beslutsunderlag.
Generellt sett är andelen fel fortfarande för
hög och genomströmningstiderna är långa
även om det finns undantag. RFV redovisar
dock i årsredovisningen att det finns
indikationer på att resultaten börjar för-
bättras.
RFV har tre år i rad genomfört en
kundundersökning som omfattar samtliga
försäkringskassor och lokalkontor i landet.
Undersökningen pekar på att det mellan 1998
och 1999 skett förbättringar när det gäller
tillförlitlighet och bemötande (RFV redovisar
2000:5). Däremot har inte kompetens,
tillgänglighet och information förbättrats
enligt undersökningen.
Socialförsäkringens administration har
sedan 1997 i uppdrag att anlägga ett s.k.
genderperspektiv dvs. integrera både mäns
och kvinnors olika förutsättningar och behov
i hela verksamheten. Under 1999 publicerade
RFV rapporten ”Lika inför kassan”.
Resultatet tyder på att det i vissa fall finns
signifikanta skillnader i bedömningar av
kvinnor och män med i övrigt samma
förutsättningar.
Socialförsäkringens administration skall be-
akta samhällets etiska och kulturella mångfald
i sitt arbete. RFV har utarbetat en
handlingsplan som bl.a. innehåller en
mångfaldspolicy samt en beskrivning av
planerade aktiviteter på kort och lång sikt
(S2000/4288/SF).
Under 1999 har beredskapsåtgärder
genomförts inom socialförsäkringens
administration. Nya katastrofrutiner avseende
beredskapsplanläggning för exceptionella
händelser för socialförsäkringen har införts.
Avtal har även slutits med bankväsendet i
händelse av total utslagning av RFV Data.
RFV har också genomfört utbildning och
övning av krisledningen samt tagit fram en
handlingsplan för åtgärder som måste vidtas
för att skapa robusthet. Genomförda bered-
skapsåtgärder har enligt RFV medfört att
funktionen inför 2001 är bättre rustad att
hantera allvarliga störningar.
Sedan början av 1999 har RFV haft i
uppdrag att förstärka forskningen inom
socialförsäkringens område. RFV har
presenterat en prioritering av ett antal
forskningsområden. RFV har också utarbetat
en kunskapsstrategi för åren 2001–2004 som
även omfattar en redogörelse för
försäkringskassornas kunskapsbehov.
RFV och de allmänna försäkringskassorna
har i uppdrag att initiera åtgärder som kan
förbättra för små och medelstora företagare
att bevaka och sätta sig in i olika rutiner och
regelsystem med relevans inom området.
T.ex. har speciell information tagits fram om
socialförsäkringen för dem som avser att
starta eget företag (S2000/1467/SF).
2.6.2 Analys och slutsatser
Att antalet sjukskrivna ökat kraftigt på kort
tid har flera förklaringar och
orsakssambanden är komplexa. Det finns
ingen enskild faktor som kan förklara
ökningen av sjukfrånvaron utan flera
förklaringar måste kombineras. I Riksför-
säkringsverkets årsredovisning för 1999 anges
bl.a. följande skäl till varför sjukskrivningarna
har ökat under senare år:
- En rimlig delförklaring är försämrad
arbetsmiljö i framför allt välfärdssektorn.
Dels visar ”4:e-
septemberundersökningen”, som RFV
har genomfört på uppdrag av regeringen,
att antalet sjukskrivna lärare,
sjuksköterskor, undersköterskor och
biträden har ökat under 1999 jämfört
med 1998, dels har man inom
forskningen kunnat visa på skillnader i
arbetsvillkor och hälsa mellan anställda i
olika verksamhetsområden. Skillnaderna
mellan dem som har goda, utvecklande
arbeten och dem som har påfrestande
arbeten ökar. Försämringar sker
framförallt i offentlig sektor och inom
den privata service- och tjänstesektorn.
- En av de faktorer som traditionellt
förklarar hur många som blir sjukskrivna
är sjukförsäkringens utformning. Under
1999 har inga reformer genomförts i
sjukförsäkringen, men den höjning av
ersättningsnivån som genomfördes 1998
har troligtvis medfört en ökning av
antalet sjukskrivna. Vissa kvardröjande
effekter av förändringen har troligtvis
även påverkat antalet sjukskrivna under
1999.
- En annan förklaring är att antalet
personer av demografiska skäl ökar i de
åldrar då det är vanligare att bli
sjukskriven. Ohälsan ökar med åldern,
men det är också så att människor i
högre åldrar har utsatts för arbetslivets
påfrestningar under längre tid än yngre
människor. Eftersom sjukfrånvaron ökar
även i de yngre åldersgrupperna, kan
dock ökningen av antalet äldre yrkes-
verksamma endast förklara en mindre del
av sjukfrånvarons utveckling. I motsatt
riktning verkar att befolkningen, från
medicinska utgångspunkter, blir allt
friskare.
- I vilken utsträckning den ökade sjukfrån-
varon beror på förändringar i faktisk
eller upplevd ohälsa bland de
yrkesverksamma går idag inte att avgöra.
Det kan inte uteslutas att en förändrad
nivå på sjukfrånvaron på lång sikt kan
förklaras av förändrade attityder och
inställning till sjukskrivning.
- Även väntetiderna inom hälso- och sjuk-
vården kan påverka sjukskrivningarna.
Om personer i yrkesverksam ålder är
sjukskrivna i väntan på behandling är det
rimligt att anta att sjukskrivningarna blir
både fler och längre. Olika
undersökningar ger dock olika resultat
varför kunskaperna inom området
behöver fördjupas.
- Det ekonomiska läget har fortsatt att för-
bättras i landet under 1998 och 1999
vilket bl.a. lett till att arbetslösheten
minskat påtagligt. Det innebär dels att
fler människor har direkt tillträde till
sjukförsäkringen, dels att människor ofta
är mer benägna att sjukskriva sig när
arbetsmarknaden blir bättre. Denna
omvärldsförändring har även en påtaglig
inverkan på utvecklingen inom
förtidspensionsområdet, där det sedan
hösten 1999 sker en fortlöpande ökning
av antalet nybeviljade förtidspensioner
och sjukbidrag.
- Att arbetsmarknaden har förbättrats
under 1999 borde dock verka även i
motsatt riktning. Att fler arbeten skapas
borde leda till ökade möjligheter för
många sjukskrivna att arbetsträna,
arbetspröva, byta arbetsuppgifter eller
byta anställning om det är arbetsplatsen
och arbetsmiljön som genererar
sjukskrivningen.
- Andra mer långsiktiga omvärlds-
förändringar som påverkar vad som sker
är sjukvårdens, den arbetslivsinriktade
rehabiliteringens, den förebyggande
hälsovårdens och folkhälsans utveckling.
Dessa faktorer torde under det
kommande decenniet kunna få betydelse
för utvecklingen av sjukfrånvaron och
därmed den långvarigt medicinskt
grundade arbetsoförmågan.
Eftersom inflödet i sjukförsäkringen till stor
del bestäms av externa faktorer är
möjligheterna för försäkringskassorna att
påverka detta inflöde relativt små. Kassorna
har större möjligheter att påverka utflödet
från sjukförsäkringen genom att samordna
rehabiliteringsinsatser eller genom att bevilja
sjukbidrag eller förtidspension för de
människor som saknar rehabiliteringsmöjlig-
heter.
Försäkringskassans samordningsansvar
innebär att verka för att olika
rehabiliteringsåtgärder, som en försäkrad
behöver för att bibehålla eller återfå
arbetsförmåga och som olika myndigheter
och arbetsgivare ansvarar för, fogas samman.
Däremot innebär inte samordningsansvaret att
försäkringskassan övertar det ansvar
respektive rehabiliteringsaktör har för att
genomföra och bekosta insatser för den
enskilde.
Som konstaterats är det färre försäkrade
under 1999 som sex månader efter avslutad
samordnad rehabilitering erhållit ökad
arbetsförmåga, jämfört med 1997 och 1998.
Detta kan delvis förklaras av att den fortsatta
ökningen av långtidssjukskrivna försvårar
arbetet för kassorna att samordna
rehabiliteringsinsatserna. Demografiska
faktorer har också betydelse i den mening att
gruppen sjukskrivna blir äldre och
möjligheterna till lyckad rehabilitering
minskar med åldern. En tredje
omvärldsfaktor som påverkar den negativa
trenden är hur aktivt andra myndigheter och
arbetsgivare arbetar med rehabilitering. T.ex.
visar en del undersökningar att väntetiderna
inom sjukvården har ökat, vilket innebär både
längre sjukskrivningar och att reha-
biliteringsarbetet försvåras.
Kostnadsökningen inom rehabiliterings-
området beror på en ökad aktivitet på detta
område. Under 1999 använde försäkrings-
kassorna endast 514 miljoner kronor till
administration av samordnad rehabilitering,
vilket är en minskning med ca 200 miljoner
kronor eller 29 procent i jämförelse med
1998. Detta beror främst på att
försäkringskassorna har flyttat
personalresurser från rehabilitering till hand-
läggning och utbetalning av ersättningar.
Denna omständighet innebär att nivån på
kassornas insatser för att hjälpa de försäkrade
tillbaka till arbete minskar. Risken är därför
uppenbar att följden blir onödigt långa sjukfall
och även att sjukfallen resulterar i
förtidspension.
Sammanfattningsvis kan sägas att utveck-
lingen inom såväl sjukpenning- som förtids-
pensionsområdet är oroande. Nästan alla för-
månsslag inom politikområdet är för
närvarande föremål för utredning och refor-
mering. Det gäller inte minst hela systemet
för ersättning vid långvarig medicinskt
grundad arbetsoförmåga. Det pågående
utredningsarbetet med att reformera systemet
med förtidspension har avslutats under
sommaren och förslagen från detta arbete har
omgående sänts ut på remiss. Det
reformerade förtidspensionssystemet skall
med hänsyn till genomförandet av det
reformerade ålderspensionssystemet träda i
kraft den 1 januari 2003.
Sjukförsäkringsutredningen (S 1999:11) har
den 15 augusti 2000 överlämnat ett
delbetänkande Sjukförsäkringen – basfakta
och utvecklingsmöjligheter (SOU 2000:72).
Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag
senast den 1 december 2000. Utredningen
om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen
(S 1999:08) har haft regeringens uppdrag att
se över rehabiliteringsområdet och lämna
förslag till åtgärder som på olika sätt kan
stärka och effektivisera rehabiliteringen för
långtidssjukskrivna. Den 30 augusti i år
presenterade utredningen betänkandet
”Rehabilitering till arbete – En reform med
individen i centrum” (SOU 2000:78).
Betänkandet kommer att remissbehandlas
under hösten 2000. Arbetsskadeförsäkringen
behöver moderniseras och göras mer rättvis
och jämställd. Vidare har regeringen tillsatt
den i den ekonomiska vårproposition
aviserade arbetsgruppen som skall utarbeta en
handlingsplan för att öka hälsan samt föreslå
åtgärder som bryter den negativa
utvecklingen. Inriktningen är att ett samlat
förslag skall vara klart att remittera våren
2001 och att proposition(er) skall föreläggas
riksdagen hösten 2001 med ett ikraftträdande
fr.o.m. 2003.
Socialförsäkringens administration
Socialförsäkringens administration har, som
tidigare redovisats, en rad brister. Därtill är
ohälsan otillfredsställande hög för
försäkringskassans personal. Det är viktigt att
initiativ tas för att initiera en bättre
utveckling. Administrationen måste
kännetecknas av effektivitet och flexibilitet.
Därtill måste försäkringskassans anställda
erbjudas en bra arbetsmiljö. Det finns 21 all-
männa försäkringskassor som var och en leds
av styrelser som har ett entydigt ansvar för att
verksamheten bedrivs författningsenligt och
effektivt samt för att de uppställda målen nås.
RFV är central förvaltningsmyndighet och har
bl.a. ett tydligt ansvar gentemot
försäkringskassorna inom vissa områden.
RFV har bl.a. ett entydigt ägaransvar för IT-
systemen, ekonomistyrningen av kassorna
samt för tillsyn och normering. För att den
gemensamma administrationen ska fungera
krävs speciella lednings- och samrådsfunk-
tioner.
Regeringen är medveten om att bland annat
den ökade administrationen av sjukpenningen
har krävt ökade resurser och att de medel
som anslås på ramansalaget 19:8 Allmänna
försäkringskassor kan visa sig vara
otillräckliga. Regeringen avser att följa
utvecklingen noga och vid behov tillskjuta
ytterligare medel på den tilläggsbudget för
2001 som presenteras i samband med 2001 år
ekonomiska vårproposition.
RFV och de allmänna försäkringskassorna
har de senaste åren förstärkts genom att de
fått disponera medel från anslaget 19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom
utgiftsområde 10. Beloppet uppgår för 2000
till 225 miljoner kronor, 200 miljoner kronor
till försäkringskassorna och 25 miljoner
kronor till RFV. Motsvarande belopp föreslås
fr.o.m. 2001 permanentas genom att medlen
tillförs respektive förvaltningsanslag.
Förslaget underlättar för kassorna och RFV
att långsiktigt planera sin verksamhet.
För funktionen Socialförsäkring m.m. inom
ramen för totalförsvaret är målet att verksam-
heten under höjd beredskap skall bedrivas på
ett sådant sätt att de ekonomiska
trygghetssystemen fungerar genom att den
enskilda människan får den ersättning hon är
berättigad till. Verksamheten skall även
bedrivas så att de resurser och den beredskap
som skapas också skall kunna utnyttjas vid
svåra påfrestningar i samhället vid fred och
verksamheten skall bedrivas så att de
ekonomiska trygghetssystemen fungerar
under höjd beredskap.
Utvecklingsprogrammet
Regeringen har i proposition Statlig
förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.
1997/98:136) redogjort för sin syn på de
förvaltningspolitiska målen. Det rör frågor
som demokrati, rättssäkerhet och effektivitet
som bl.a. innefattar bättre service till
medborgarna. Kompetens- och
utbildningsfrågor lyfts fram med syfte att
stimulera utvecklingen av förvaltningens
kompetensförsörjning och kvalitetsarbete.
RFV har bl.a. i budgetunderlaget för åren
2001–2003 redovisat sitt arbete med
moderniseringen av socialförsäkringens
administration, där den nya teknikens
möjligheter avses utnyttjas i syfte att förbättra
tillgänglighet och god service till med-
borgarna.
Det utvecklingsarbete inom RFV och de
allmänna försäkringskassorna, som bedrivs
under benämningen utvecklingsprogrammet,
innefattar bl.a. att utveckla ett modernt IT-
stöd för administrationen.
Utvecklingsprogrammet bygger på en
överenskommelse mellan RFV och
försäkringskassorna. Vid sidan av detta
utvecklingsarbete har RFV regeringens
uppdrag att utveckla IT-stödet för att
pensionsreformen och kompletterande
pensionsförmåner i sin helhet skall kunna
genomföras. Arbetet med att genomföra
pensionsreformen ligger tidigt i
utvecklingsskedet och finansieringen är
angiven i lagen (1998:647) om
inkomstgrundad ålderspension.
RFV har i skrivelse till regeringen den
14 augusti 2000 redovisat ett reviderat
underlag angående det aktuella arbetsläget och
resurssituationen avseende
utvecklingsprogrammet (S2000/5048/SF).
RFV anser som tidigare att
utvecklingsarbetets resursbehov kan
tillgodoses genom rationaliseringar inom de
allmänna försäkringskassorna.
I skrivelsen från RFV framgår att
utvecklingsarbetet domineras av tre
deluppgifter under resterande del av 2000
och 2001:
- Fortsätta utvecklingsarbetet som rör
handläggning av den nya ålderspensionen
och kompletterande pensionsförmåner.
- Färdigställa och sätta i full drift
handläggarstödet för den nya
ålderspensionen, sjukpenningen och
samordningen av rehabiliteringen.
- Stegvis utöka internetbaserade tjänster
för att öka tillgängligheten för de
försäkrade.
RFV har på regeringens uppdrag redovisat
sina förslag om vilka regeländringar som är
nödvändiga med hänvisning till intentionerna
inom utvecklingsprogrammet
(S2000/1422/SF). Förslagen har
remissbehandlats.
Statskontoret har på regeringens uppdrag
bistått med bedömningar av utvecklings-
programmet (S2000/1946/SF,
S2000/3775/SF). Statskontoret har bl.a.
konstaterat att systemutvecklingen bör ske
stegvis och inom väl avgränsade områden och
drivas parallellt med att frågor rörande
lagstiftning, ekonomi och teknik successivt
klaras ut.
Regeringen anser att det utvecklingsarbete
som bedrivs inom socialförsäkringens
administration väl överensstämmer med
regeringens förvaltningspolitiska mål. Att det
sker en modernisering av de allmänna
försäkringskassornas verksamhet och särskilt
deras IT-stöd är viktigt för att kvalitet och
service kan utvecklas. Enligt regeringens
uppfattning måste verksamheten inom
administrationen bedrivas rationellt med god
service och hög och jämn kvalitet.
Utvecklingsprogrammet skall ge effekter i
form av högre kvalitet, ökad tillgänglighet,
bättre säkerhet, en god arbetsmiljö samt att
de försäkrade ges en god och likformig
service. Det är därför viktigt att insatser
vidtas som underlättar för administrationen
att driva arbetet inom utvecklingsprogrammet
framgångsrikt.
Målen för socialförsäkringens
administration är att verksamheten skall
garantera effektivitet, rättssäkerhet och
kompetens vid ärendehandläggning. Det är
angeläget att utvecklingsprogrammet bidrar
till att nå detta mål. RFV skall i egenskap av
systemägare utveckla IT-stödet och
försäkringskassorna skall göra de
omställningar i verksamheten som krävs.
Utvecklingsprogrammet finansieras främst
inom ramen för anslaget för de allmänna för-
säkringskassorna. RFV svarar för alla
kostnader avseende IT-system. Finansiering
och redovisning som tydliggör kostnader för
och effekter av utvecklingsarbetet är viktiga
delar. Det är också viktigt att den
gemensamma överenskommelsen mellan RFV
och försäkringskassorna tydliggörs och
speglas i sättet att finansiera och följa upp
utvecklingsprogrammet. För att bl.a.
underlätta verksamhetsuppföljning och
ekonomisk uppföljning anser regeringen att
samtliga förvaltningskostnader som kan
hänföras till utvecklingsprogrammet inom
försäkringskassorna skall redovisas i särskild
ordning och följa uppdelningen på centrala
kostnader respektive kostnader vid
försäkringskassorna i enlighet med skrivelsen
från RFV den 14 augusti 2000.
Regeringen avser att i samband med beslut
om regleringsbrevet för 2001 för RFV
närmare precisera dessa villkor.
2.7 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) har granskad
RFV:s årsredovisning avseende 1999. RRV
bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt
är rättvisande. RRV lämnar i
revisionsberättelse vidare en upplysning om
att RFV tagit fram och beslutat om nya
redovisningsprinciper för aktivering av ut-
gifter för egenproducerade dataprogram. En
nedskrivning av tidigare aktiverade belopp har
genomförts av RFV med 140 miljoner
kronor. RFV och revisorerna är överens om
att den aktuella balansposten är behäftad med
stor osäkerhet. Revisorerna pekar på att det
finns behov av ytterligare nedskrivning.
RFV har i delårsrapporten för första
halvåret 2000 redovisat ytterligare gjorda
nedskrivningar samt upplyst om att verket har
följt RRV:s rekommendationer när det gäller
behovet av nedskrivningar.
2.8 Budgetförslag
2.8.1 19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m.
Tabell 2.11 Anslagsutveckling 19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
27 857 869
Anslags-
sparande
-1 885 000
2000
Anslag
33 002 036
1
Utgifts-
prognos
36 525 000
2001
Förslag
38 425 000
2
2002
Beräknat
40 388 000
2
2003
Beräknat
41 989 000
2
1 Varav 1 500 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 3 389 000 tkr för
2001, med 3 524 000 tkr för 2002 och med 3 666 000 tkr för 2003.
Redovisningen av anslaget är uppdelade på tre
ändamål:
- sjukpenning
- rehabilitering
- närståendepenning
Sjukpenning
Här redovisas utgifter för sjukpenning
inklusive de utgifter som kan uppkomma med
anledning av vissa bestämmelser i
sjuklönesystemet, s.k. sjuklönegaranti och
särskilt högkostnadsskydd. Anslagsposten
skall även täcka kostnader för
återbetalningspliktiga studiemedel, som
belöper på studerandes sjukperioder.
Utgiftsutvecklingen för sjukpenningen
styrs av dels antalet ersatta dagar, dels
medelersättningen. Antalet dagar påverkas av
förändringar inom regelverk och regelverkets
administration. Även demografiska rörelser
samt frånvaroförändringar på individnivå har
betydelse för utvecklingen. Den
genomsnittliga ersättningen påverkas framför
allt av regelverk samt löneutvecklingen.
Försäkringskostnaderna (exkl.
ålderspensionsavgift) för sjukpenningen
uppgick till 24 219 miljoner kronor 1999,
vilket är en ökning med 5 609 miljoner
kronor eller ca 30 procent jämfört med 1998.
Kostnadsökningen beror till största del på en
ökning i antalet ersatta dagar, men ökningen
av medelersättningen har också påverkat i viss
mån. Utgifterna för sjukpenning har fortsatt
att stiga även under 2000, dock i en avtagande
takt. Kostnadsberäkningen för åren 2000–
2003 bygger på att antalet ersatta sjukdagar
under 2000 kommer att öka med drygt 20
procent jämfört med 1999 och att antalet
sjukdagar åren därefter ökar i proportion till
arbetskraften. Vidare utgår beräkningen från
att medelersättningen ökar till följd av löne-
utvecklingen. Beräkningen är dock mycket
osäker och gjorda antaganden kommer därför
att följas upp i den ekonomiska
vårpropositionen 2001. Mot denna bakgrund
beräknas kostnaden för sjukpenningen uppgå
till 33 433 miljoner kronor 2000 (inkl.
ålderspensionsavgift). För 2001 beräknas
kostnaderna för sjukpenningen uppgå till
35 360 miljoner kronor, för 2002 till 37 239
miljoner kronor och för 2003 till 38 693
miljoner kronor.
Rehabilitering
Anslagsposten omfattar utgifter för:
- Rehabiliteringspenning
- Dagmarmedel (medicinsk rehabilitering)
- Särskilda medel
- särskilt bidrag
- arbetshjälpmedel
- köp av tjänst
- administration
- resor till och från arbetet
- läkarintyg och läkarundersökningar
Utgiftsutvecklingen för
rehabiliteringspenning styrs av dels antalet
dagar, dels medelersättningen. Antalet dagar
påverkas av förändringar inom regelverk och
regelverkets administration. Även
demografiska rörelser samt frånvaro-
förändringar på individnivå har betydelse för
utvecklingen. Den genomsnittsliga
ersättningen påverkas framför allt av
regelverk samt löneutvecklingen.
För arbetslivsinriktad rehabilitering
avsattes 2 080 miljoner kronor för budgetåret
1999. Det faktiska utfallet uppgick till 2 467
miljoner kronor. Differensen beror främst på
en ökad aktivitet på rehabiliteringsområdet –
trots fortsatt överföring av personalresurser
från rehabiliteringsarbetet till utbetalning av
ersättningar under 1999 har fler försäkrade
varit föremål för samordnad rehabilitering
jämfört med 1998. Dessutom har kassorna
köpt fler arbetslivsinriktade
rehabiliteringstjänster och ökat sin samverkan
med andra myndigheter på rehabilite-
ringsområdet.
Budgetåret 2000 avsattes 2 500 miljoner
kronor för arbetslivsinriktad rehabilitering
(inkl. ålderspensionsavgift). Enligt prognosen
för 2000 beräknas utfallet att överskrida
anslaget med 536 miljoner kronor. Orsaken
är främst en fortsatt hög aktivitet på
rehabiliteringsområdet som innebär att antalet
ersatta dagar med rehabiliteringspenning ökar.
En viss del kan också förklaras av en fortsatt
ökning av medelersättningen.
Av den del av anslagsposten som avser
Särskilda medel föreslås att 25 miljoner
kronor överförs till anslaget 19:7
Riksförsäkringsverket och 200 miljoner
kronor överförs till anslaget 19:8 Allmänna
försäkringskassor. Vidare föreslås att högst
25 miljoner kronor får disponeras av
Socialstyrelsen för kompetenshöjning eller
andra insatser som bedöms lämpliga i
samband med behandling av överviktiga.
Pengarna skall lämnas till landstingen efter
överenskommelse mellan respektive landsting
eller Landstingsförbundet. Slutligen föreslås
att 5 miljoner kronor avsätts för regeringens
disposition för fortsatt utveckling inom
rehabiliteringsområdet. Den föreslagna
fördelningen av Särskilda medel för
budgetåret 2001 innebär att drygt 160
miljoner kronor mer avsätts för
arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder
jämfört med budgetåret 2000.
För 2001 beräknas kostnaderna för
rehabiliteringen (inkl. ålderspensionsavgift)
uppgå till 3 007 miljoner kronor, för 2002 till
3 089 miljoner kronor och för 2003 till 3 214
miljoner kronor.
Närståendepenning
Närståendepenning utges till den som avstår
från förvärvsarbete för att vårda en närstående
svårt sjuk person. Utgiftsutvecklingen för
närståendepenningen styrs av antal ersatta
dagar, löneutvecklingen och regelverket.
Under de senaste åren har såväl antalet
ersatta dagar som ersättning per dag ökat mer
än beräknat.
För 2001 beräknas kostnaderna för när-
ståendepenningen uppgå till 58 miljoner
kronor, för 2002 till 61 miljoner kronor och
för 2003 till 63 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Av delbetänkandet Sjukförsäkringen –
basfakta och utvecklingsmöjligheter
(SOU 2000:72) framgår bl.a. att
sjukskrivning och sjukfrånvaro är ojämnt
fördelad mellan könen, mellan olika sektorer
och mellan olika arbetsplatser och att
utvecklingen under senare år har förstärkt
dessa skillnader. Bl.a. redovisas att kvinnor
utgjorde 62 procent av de sjukskrivna vid
årsskiftet 1999/2000 och svarade för 66
procent av ökningen av antalet
sjukpenningdagar mellan 1997 och 1999 samt
att kvinnor anställda inom kommuner och
landsting har en väsentligt högre sjukfrånvaro
än andra kvinnor. Även de regionala
skillnaderna i sjukfrånvaro är stora.
För att kunna påverka utvecklingen krävs
åtgärder på olika områden. Regeringen har
därför tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att
utarbeta en handlingsplan för att minska
ohälsan samt föreslå åtgärder som bryter den
negativa utvecklingen inom bl.a.
sjukförsäkringsområdet. Inriktningen är att
förslag skall kunna föreläggas riksdagen under
hösten 2001 med ett ikraftträdande senast
fr.o.m. 2003.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 38 425 000 000 kronor anvisas
under anslaget 19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. under 2001. För 2002 och
2003 beräknas anslaget till 40 388 000 000
respektive 41 989 000 000 kronor.
2.8.2 19:2 Förtidspensioner
Tabell 2.12 Anslagsutveckling 19:2 Förtidspensioner
Tusental kronor
1999
Utfall
46 770 995
1
Anslags-
sparande
- 275 810
2000
Anslag
47 171 000
Utgifts-
prognos
47 755 000
2001
Förslag
49 696 000
2
2002
Beräknat
50 150 000
2
2003
Beräknat
51 394 000
2
1 Ålderspensionsavgift ingår med 8 864 830 tkr.
2 Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 8 739 000 tkr för
2000, med 9 201 000 tkr för 2001, med 9 137 000 tkr för 2002 och med 9 753 000 tkr
för 2003.
Under anslaget redovisas utgifter för förtids-
pension från folkpensioneringen, pensionstill-
skott till förtidspension och barntillägg till
förtidspension, liksom sjukbidrag som är en
tidsbegränsad förtidspension. Fr.o.m. 1999
redovisas även utgifterna för allmän
tilläggspension (ATP) under anslaget.
Barntilläggen har i princip avskaffats, men de
som var berättigade till barntillägg 1990 har
fortfarande rätt att uppbära förmånen enligt
äldre regler. De sista barntilläggen kommer
att betalas ut 2005. De statliga ålders-
pensionsavgifter som 1999 redovisades under
särskilt anslag belastar fr.o.m. 2000 anslaget.
Utgiftsutvecklingen för förtidspensionerna
är beroende av flera olika faktorer. De
viktigaste är de demografiska förhållandena,
regeltillämpningen, praxisutvecklingen,
utvecklingen av ATP-nivån och
basbeloppsutvecklingen.
Efter uppgången i nybeviljandet av förtids-
pensioner och sjukbidrag under 1997 skedde
en påtaglig nedgång under 1998. Mot slutet av
1999 ökade nybeviljandet åter och i
december 1999 utbetalades sådana förmåner
till närmare 425 000 personer, vilket är ca
4 000 fler än i december 1998. Denna ökning
faller nästan helt på kvinnorna. De utbetalade
ersättningarna till personer med
förtidspension/sjukbidrag steg med ca 800
miljoner kronor mellan 1998 och 1999 och
hälften härav utgjordes av ökade utgifter för
ATP. Anslagsbeloppet 1999 underskreds
dock med ca 25 miljoner kronor. Det
utgående underskottet minskade härmed till
ca 275 miljoner kronor.
Under 2000 sker en fortsatt stark ökning
av antalet nybeviljade förtidspensioner och
sjukbidrag och i slutet av året beräknas över
430 000 personer uppbära dessa förmåner.
Ökningen av nybeviljandet är till stor del
föranledd av den kraftiga uppgången av antalet
långa sjukfall under de senaste åren. Detta är
också den främsta orsaken till att en kraftig
ökning av antalet nybeviljade förtidspensioner
och sjukbidrag är att vänta de närmaste åren.
Regeringens överväganden
Situationen på förtidspensionsområdet är
mycket oroande med en utveckling som
pekar på en fortsatt ökning av antalet
personer med förtidspension och sjukbidrag
under de närmaste åren. Den förväntade
ökningen beror främst på utvecklingen med
allt fler långa sjukfall och de demografiska
förhållandena. Möjligheterna att motverka
denna utveckling på kort sikt bedöms vara
mycket begränsade. För att kunna påverka
utvecklingen fr.o.m. 2003 krävs åtgärder på
olika områden. Som tidigare nämnts har
arbetet i Regeringskansliet påbörjats med att
utarbeta en handlingsplan för hela ohälso-
området samt föreslå åtgärder som bryter den
negativa utvecklingen inom sjukförsäkrings-
och förtidspensionsområdena. Inriktningen är
att förslag skall kunna föreläggas riksdagen
under hösten 2001 med ett ikraftträdande
senast fr.o.m. 2003.
En åtgärd har redan vidtagits i syfte att
begränsa den negativa utvecklingen med allt
fler förtidspensioner genom införandet av
regler om vilande förtidspension den 1 januari
2000. Systemet med vilande förtidspension är
inriktat på att stimulera till återgång i
arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv. De
införda reglerna ger stor frihet för den som är
förtidspensionerad eller uppbär sjukbidrag att
under ett år pröva att arbeta utan att rätten till
förmånen påverkas. Under ytterligare längst
två år därefter skall förmånen kunna vara
vilande när den försäkrade förvärvsarbetar.
Det är ännu för tidigt att bedöma i vilken
utsträckning reglerna kommer att utnyttjas.
Riksförsäkringsverket (RFV) skall lämna en
första översiktlig redovisning av effekterna av
systemet med vilande förtidspension senast
den 1 mars 2001 och en mer omfattande
utvärdering av de nya reglerna senast den
1 mars 2002. Enligt RFV hade i juni 2000
hittills knappt 300 personer beviljats vilande
förtidspension, men det saknades uppgift om
antalet ärenden som var under handläggning.
Detta indikerar dock att färre personer än
beräknat kommer att pröva denna möjlighet
under 2000, något som reducerar den
kalkylerade minskningen av försäkringsut-
gifterna.
Det inom Socialdepartementet bedrivna
utredningsarbetet med att utforma förslag till
nya beräkningsregler för ersättning och
ålderspensionsrätt vid långvarig, minst ett år,
eller varaktig medicinskt grundad nedsättning
av arbetsförmågan har nyligen slutförts.
Resultatet av detta arbete presenterades i
somras i form av två
departementspromemorior som nu remiss-
behandlas. Det reformerade förtidspensions-
systemet skall, med hänsyn till
genomförandet av det reformerade
ålderspensionssystemet, träda i kraft den
1 januari 2003. Regeringen avser därför att
inte genomföra den tidigare beslutade
besparingen vid beräkning av antagandepoäng
inom förtidspensionssystemet under 2001
och 2002.
I promemorian Sjukersättning i stället för
förtidspension – Ersättning och
ålderspensionsrätt vid långvarig eller varaktig
medicinskt grundad nedsättning av
arbetsförmågan (Ds 2000:39) lämnas förslag
om nya regler för beräkning av ersättning och
ålderspensionsrätt vid långvarig, minst ett år,
eller varaktig medicinskt grundad nedsättning
av arbetsförmågan för personer i åldrarna 30–
64 år. I stället för förtidspension och
sjukbidrag föreslås att sjukersättning –
inkomstrelaterad eller i form av
garantiersättning – skall kunna utges tills
vidare eller för viss tid.
För personer i åldrarna 16–29 år redovisas
i promemorian Aktivitetsersättning – Nytt
försäkringsstöd för unga med långvarig medi-
cinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan
(Ds 2000:40) förslag om ett helt nytt för-
säkringsstöd. Utformningen av stödet syftar
till att, i högre grad än nuvarande system med
förtidspension och sjukbidrag, tillgodose inte
bara behovet av ekonomisk trygghet utan
också leda till aktivitet och självständighet och
ytterst en ökad grad av självförsörjning för
denna grupp ungdomar.
Avsikten är att ett förslag om reformerat
ersättningssystem vid långvarig eller varaktig
medicinskt grundad nedsättning av arbets-
förmågan, efter remissbehandlingen, skall
kunna överlämnas till lagrådet i början av
2001 och att en proposition därefter skall
lämnas till riksdagen under våren 2001. De
nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari
2003.
Det finns mot bakgrund av det ovan redo-
visade starka skäl att befara att utvecklingen
av långa sjukfall i kombination med de demo-
grafiska förhållandena kommer att leda till
successiv ökning av antalet förtidspensioner
och sjukbidrag under de närmaste åren. Med
de demografiska förhållandena avses dels de
stora åldersgrupperna som är födda på 1940-
talet och som under de närmaste åren uppnår
de åldrar då risken att bli förtidspensionerad
är som störst, dels att förhållandevis få
personer som nu uppbär förtidspension
övergår till ålderspension.
Vid anslagsberäkningarna har regeringen
utgått från att några förändringar i
regelsystemet inte kommer att ske under de
närmaste åren, men beaktat den förväntade
utgiftsminskande effekten av de fr.o.m. 2000
införda reglerna om vilande förtidspension
samt att den under 1999 höjda nivån på
pensionstillskottet på 1,4 procentenheter
ligger kvar.
I avvaktan på den översyn som för
närvarande pågår inom
förtidspensionsområdet, har regeringen
fastställt beräkningen till en i huvudsak
oförändrad utgiftsnivå för 2002 och 2003.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 49 696 000 000 kronor anvisas
under anslaget 19:2 Förtidspensioner under
2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget
till 50 150 000 000 respektive
51 394 000 000 kronor.
2.8.3 19:3 Handikappersättningar
Tabell 2.13 Anslagsutveckling 19:3
Handikappersättningar
Tusental kronor
1999
Utfall
1 012 054
Anslags-
sparande
6 978
2000
Anslag
1 036 000
Utgifts-
prognos
1 033 700
2001
Förslag
1 054 400
2002
Beräknat
1 078 700
2003
Beräknat
1 108 400
Från anslaget bekostas handikappersättning
från folkpensioneringen. Handikappersättning
utges till personer som fyllt 16 år och som
fått sin funktionsförmåga nedsatt före fyllda
65 år och till följd härav behöver mer
tidskrävande hjälp av annan och /eller har
merkostnader på grund av sitt
funktionshinder.
Handikappersättning utbetalas med belopp
som för år räknat motsvarar 69 procent, 53
procent eller 36 procent av prisbasbeloppet.
Handikappersättningen till blinda och döva
eller gravt hörselskadade utges alltid med viss
garanterad nivå om inte stödbehovet ger
anledning till högre ersättning.
Handikappersättning kan beviljas som
självständig förmån eller som tilläggsförmån
till pension.
Fr.o.m. 2001 gäller en ny lag om
handikappersättning. Handikappersättningen
är då ingen folkpensionsförmån och utges
alltid som självständig förmån.
Något fler kvinnor än män uppbär
handikappersättning. Fördelningen mellan
kvinnor och män är konstant över tiden (54
respektive 46 procent). Den större andelen
kvinnor förklaras av att kvinnor lever längre
än män.
Kostnaderna för förmånen handikappersätt-
ning styrs dels av antalet beviljade förmåner,
dels av nivån av de utbetalade förmånerna.
Inom området handikappersättning
avmattas successivt ökningen av antalet
utbetalade förmåner. Det har även, under
senare år, skett en förskjutning från den
högsta nivån till lägre nivåer.
År 1999 uppgick anslaget för handikapp-
ersättning till 1 013 000 000 kronor. Det
faktiska utfallet blev 1 012 054 000 kronor.
Anslaget är fastställt till 1 036 000 000
kronor 2000. Utfallet för året prognostiseras
till 1 033 700 000 kronor.
Regeringens överväganden
Den demografiska utvecklingen och det
ökade antalet pensionärer, kommer med
största sannolikhet att leda till en marginell
ökning av antalet utbetalade
handikappersättningar. Till följd av kvinnors
längre medellivslängd kommer det, även
under de kommande åren, vara en större
andel kvinnor som uppbär
handikappersättning.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 1 054 400 000 kronor anvisas
under anslaget 19:3 Handikappersättningar
för 2001. För 2002 och 2003 beräknas
anslaget till 1 078 700 000 respektive
1 108 400 000 kronor.
2.8.4 19:4 Arbetsskadeersättningar
Tabell 2.14 Anslagsutveckling 19:4 Arbetsskadeersätt-
ningar
Tusental kronor
1999
Utfall
7 070 205
1
Anslags-
sparande
2000
Anslag
7 189 338
Utgifts-
prognos
7 207 000
2001
Förslag
6 909 000
2
2002
Beräknat
6 796 325
2
2003
Beräknat
6 731 857
2
1 I beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 1 181 300 tkr från det tidigare
anslaget A6 Arbetsskadeersättningar m.m.:statlig ålderspensionsavgift
2 I beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 1 466 100 tkr för 2001, 1 440 600
tkr för 2002 och med 1 449 200 tkr för 2003
Under anslaget redovisas utgifterna för
arbetsskadeförsäkringen och i vissa fall lagen
om statligt personskadeskydd, utgifter enligt
motsvarande äldre regler samt skadestånd.
Dessutom redovisas statliga
ålderspensionsavgifter för främst
egenlivräntor under anslaget. Även i de fall
livräntorna betalas av t.ex. bolagiserade före
detta affärsverk finansieras ålderspensions-
avgifterna över anslaget.
Arbetsskadeförsäkringen omfattar
anställda, uppdragstagare samt egenföretagare
och ger ersättning för inkomstbortfall till dem
som drabbas av skada i sitt arbete. Från
försäkringen utbetalas egenlivräntor,
efterlevandelivräntor, begravningshjälp,
sjukpenning i vissa fall samt ersättning i
samband med sjukhusvård utom riket,
tandvård och ersättning för särskilda
hjälpmedel.
Utgiftsutvecklingen för arbetsskadeersätt-
ningarna är främst beroende av arbetsmiljö-
faktorer, demografiska förhållanden, praxis,
medellivräntan och basbeloppsutvecklingen.
År 1999 uppgick anslaget för arbetsskade-
ersättning till 5 958 900 000 kronor. Det
faktiska utfallet blev 5 888 905 000 kronor.
Till detta ska läggas kostnader för statlig
ålderspensionsavgift om 1 181 300 000
kronor 1999. Anslaget är fastställt till
7 189 338 000 kronor 2000. Utfallet för året
prognostiseras till 7 207 000 000 kronor.
Antalet egenlivräntor har minskat på grund
av att antalet nybeviljade livräntor är färre än
antalet som har upphört. Antalet livräntor till
personer som är äldre än 64 år tenderar att
öka. De retroaktiva utbetalningarna ökade
kraftig under 1998 och ökningen fortsatte
under 1999 och första halvåret 2000.
Regeringens överväganden
Antalet anmälda arbetsskador har ökat kraftigt
de senaste åren vilket förväntas påverka
antalet livräntor. De retroaktiva
utbetalningarna för arbetsskadelivränta ökade
kraftigt under 1998, 1999 och första halvåret
2000. Det antas att de retroaktiva
utbetalningarna kommer att ligga kvar på en
hög nivå.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 6 909 000 000 kronor anvisas
under anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar
2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget
till 6 796 325 000 respektive 6 731 857 000
kronor.
2.8.5 19:5 Kostnader för sysselsättning
av vissa förtidspensionärer
Tabell 2.15 Anslagsutveckling 19:5 Kostnader för
sysselsättning av vissa förtidspensionärer
Tusental kronor
1999
Utfall
45
Anslags-
sparande
2 000
2000
Anslag
25 000
Utgifts-
prognos
2 000
2001
Förslag
5 000
2002
Beräknat
5 000
2003
Beräknat
5 000
Detta försäkringsstöd infördes fr.o.m. 1999 i
syfte att finansiera ersättning som i vissa fall –
enligt lagen (1998:175) om särskilda insatser
för personer med tre fjärdedels
förtidspension eller sjukbidrag – utges till
arbetsgivare som anställer personer som står
till arbetsmarknadens förfogande med
avseende på resterande arbetsförmåga på 25
procent. Det skall i första hand vara fråga om
ersättning för anställning på den ordinarie
arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av
lönebidrag. Om inte detta kan ske inom sex
månader skall berörda personer kunna
beredas anställning vid Samhall AB.
Utgifterna för ändamålet var under 1999
mycket begränsade i förhållande till anslaget
på 55 miljoner kronor, eftersom endast
45 000 kronor betalades ut.
Regeringens överväganden
RFV har på regeringens uppdrag gjort en
uppföljning av hur detta särskilda stöd
utvecklats under det första året. Av verkets
redovisning framgår att ca 8 800 personer
uppbär tre fjärdedels förtidspension eller
sjukbidrag samt att ett mindre antal personer
anmälde intresse för att utnyttja stödet. Detta
beror på att flertalet av de som uppbär tre
fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag har
någon form av sysselsättning på den
återstående fjärdedelen eller ansåg sig vara
arbetsoförmögna och avsåg att söka hel
förtidspension. Endast tolv personer har
under 1999 genom stödet fått en anställning.
Med utgångspunkt i den gjorda
uppföljningen är det mycket svårt att göra en
bedömning av hur många personer som
kommer att omfattas av detta stöd i
framtiden. Utvecklingen hittills under 2000
visar att något fler personer har utnyttjat
stödet för att få en anställning. Mycket talar
dock för att utgifterna i framtiden blir avse-
värt lägre än vad som tidigare beräknats.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 5 000 000 kronor anvisas för
anslaget 19:5 Kostnader för sysselsättning av
vissa förtidspensionärer 2001. För 2002 och
2003 beräknas anslaget till vardera 5 000 000
kronor.
2.8.6 19:6 Ersättning för kroppsskador
Tabell 2.16 Anslagsutveckling 19:6 Ersättning för
kroppsskador
Tusental kronor
1999
Utfall
57 535
Anslags-
sparande
2000
Anslag
65 002
Utgifts-
prognos
61 202
2001
Förslag
60 600
1
2002
Beräknat
60 400
1
2003
Beräknat
62 038
1
1 I beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 4 400 tkr för 2001, 3 300 tkr för
2002 och med 4 000 tkr för 2003
Från anslaget bekostas ersättningar enligt
lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd (LSP) i de fall skada
inträffat under militär verksamhet. För skador
som inträffat före juli 1977 belastas anslaget
av bl. a. ersättningar enligt lagen (1950:261)
om ersättning i anledning av kroppsskada
ådragen under militärtjänstgöring
(militärersättningslagen). Anslaget belastas
även av statliga ålderspensionsavgifter.
Utgiftsutvecklingen påverkas bland annat
av arbetsmiljöfaktorer och basbeloppets
utveckling.
Anslagsbelastningen för 2000 beräknas bli
61 202 000 kronor.
Regeringens överväganden
Utbetalningarna 2001–2003 beräknas öka på
grund av uppräkning av prisbasbeloppet. Mot
bakgrund av ovanstående föreslår regeringen
att 60 600 000 kronor anvisas under anslaget
19:6 Ersättning för kroppsskador 2001. För
2002 och 2003 beräknas anslaget till
60 400 000 respektive 62 038 000 kronor.
2.8.7 19:7 Riksförsäkringsverket
Tabell 2.17 Anslagsutveckling 19:7 Riksförsäkringsverket
Tusental kronor
1999
Utfall
823 068
Anslags-
sparande
-24 575
2000
Anslag
717 116
Utgifts-
prognos
692 541
2001
Förslag
750 506
2002
Beräknat
766 331
1
2003
Beräknat
782 573
1
1 Motsvarar 751 523 tkr i 2001 års prisnivå
Inom RFV har administrationskostnaderna
ökat under 1999. Ökningen beror främst på
merkostnader som det reformerade
ålderspensionssystemet fört med sig samt på
en genomförd nedskrivning och avskrivning
av det bokförda värdet för det reformerade
ålderspensionssystemet. RFV hade enligt
bokslutet vid utgången av budgetåret 1999
utnyttjat en anslagskredit på 24,5 miljoner
kronor. Det faktiska utfallet var dock ett
anslagssparande på 425 000 kronor. Orsaken
enligt RFV är att 25 miljoner kronor inte
avräknades mot anslaget 19:1 Sjukpenning
och rehabilitering, m.m. inom detta
utgiftsområde utan har belastat anslaget 19:7
Riksförsäkringsverket. Detta har dock
korrigeras under året.
Regeringens överväganden
Vissa av RFV:s administrationskostnader
täcks via ersättningar bl.a. från AP-fonden
och de affärsdrivande verken.
Tabell 2.18 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001
Tusental kronor
AP-fonden
417 000
Övrigt
24 000
Totalt
441 000
Liksom för budgetåret 1999 och 2000 skall
RFV ges utrymme för satsningar för att
initiera forskningen inom socialförsäkringens
område. Det föreslås att RFV under 2001
skall kunna åta sig ekonomiska förpliktelser
inom socialförsäkringens område som innebär
utgifter om högst 9 miljoner kronor under
2002 och senare. Av tabell 2.19 framgår att
RFV ingått förpliktelser högre än
bemyndiganderamen. Detta har dock ingen
påverkan på anslagsnivån för
forskningsändamål som för närvarande utgör
8 miljoner kronor.
Tabell 2.19 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
0
12 890
9 000
Nya förpliktelser
12 890
3 888
7 900
Infriade förpliktelser1
0
7 778
7 900
5 000
4 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
12 890
9 000
9 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
9 000
9 000
9 000
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris-
och löneomräkning, viss reduktion för över-
föring av medel till handikappområdet. Vidare
har en överföring av medel motsvarande 25
miljoner kronor från anslaget 19:1
Sjukpenning och rehabilitering, m.m. inom
detta utgiftsområde genomförts.
Tabell 2.20 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
717 116
Pris- och löneomräkning
10 390
Överföring från annat anslag
25 000
Överföring till annat anslag
- 2 000
Förslag 2001
750 506
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 750 506 000 kronor anvisas på
anslaget 19:7 Riksförsäkringsverket 2001. För
åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till
766 331 000 kronor respektive 782 573 000
kronor.
2.8.8 19:8 Allmänna försäkringskassor
Tabell 2.21 Anslagsutveckling 19:8 Allmänna försäkrings-
kassor
Tusental kronor
1999
Utfall
4 885 324
Anslags-
sparande
285 872
2000
Anslag
4 764 977
Utgifts-
prognos
4 921 641
2001
Förslag
5 049 296
2002
Beräknat
5 157 008
1
2003
Beräknat
5 271 642
1
1 Motsvarar 5 049 296 tkr i 2001 års prisnivå.
De allmänna försäkringskassorna hade vid
bokslutet 1999 ett anslagssparande på 286
miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 6
procent av anslaget. Samtliga
försäkringskassor utom två har ett
anslagssparande. Några försäkringskassor har
sparande upp mot 14 procent av sitt anslag.
Regeringens överväganden
Som tidigare redovisats i avsnitt 2.6.2 har
regeringen för avsikt att fördela anslaget för
försäkringskassorna så att samtliga
förvaltningskostnader som kan hänföras till
utvecklingsprogrammet inom försäkrings-
kassorna skall redovisas i särskild ordning. De
kostnadsposter som RFV i sin skrivelse till
regeringen den 14 augusti 2000 har definierat
som centrala kostnader resp. kostnader vid
försäkringskassorna skall ligga till grund för
denna uppdelning. Regeringen avser att i sam-
band med beslut om regleringsbrevet för
2001 för RFV närmare precisera dessa
villkor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.22 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001
Tusental kronor
AP-fonden
317 000
Övrigt
16 015
Totalt
333 015
Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris-
och löneomräkning, viss reduktion för
överföring av medel till handikappområdet
m.m.. Vidare har en överföring av medel
motsvarande 200 miljoner kronor från
anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering,
m.m. genomförts.
Tabell 2.23 Beräkning av anslaget för år 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
4 764 977
Pris- och löneomräkning
89 319
Överföring från annat anslag
200 000
Överföring till annat anslag
-5 000
Förslag 2001
5 049 296
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 5 049 296 000 kronor anvisas
under anslaget 19:8 Allmänna
försäkringskassor 2001. För 2002 och 2003
beräknas anslaget till 5 157 008 000 kronor
respektive 5 271 642 000 kronor.
Bilaga
Nya anslagsbenämningar
Bilaga
Nya anslagsbenämninga
Av tabellen nedan framgår benämningen på
anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med
tabellen är att underlätta övergången till de
nya benämningar som följer av att
politikområden införts.
Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning 2000
Benämning 2001
Anslagets namn
A1
19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
A2
19:2
Förtidspensioner
A3
19:3
Handikappersättningar
A4
19:4
Arbetsskadeersättningar
A5
19:5
Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer
A6
19:6
Ersättning för kroppskador
B1
19:7
Riksförsäkringsverket
B2
19:8
Allmänna försäkringskassor
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10
2
7
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10
30
31
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10
32
33