Post 5634 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
2000/01:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/21
Studiestöd
15
Förslag till statsbudget för 2001
Studiestöd
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagförslag 6
2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) 6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa 11
2.3 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 12
3 Utgiftsområde 15 Studiestöd 14
3.1 Omfattning 14
3.2 Utgiftsutveckling 14
4 Anslag inom Uo 15 som hör till politikområde Utbildningspolitik 15
4.1 Budgetförslag 15
4.1.1 25:1 Studiehjälp m.m. 15
4.1.2 25:2 Studiemedel m.m. 16
4.1.3 25:3 Studiemedelsräntor m.m. 18
4.1.4 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 19
4.1.5 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk 21
4.1.6 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 22
4.1.7 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. 23
Bilagor
Bilaga 1 Nya anslagsbenämningar
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 5
3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 14
4.25:1 Anslagsutvecklingen Studiehjälp m.m. 15
4.25:1 Beräkning av anslaget för 2001 16
4.25:2 Anslagsutvecklingen Studiemedel m.m. 16
4.25:2 Beräkning av anslaget för 2001 18
4.25:3 Anslagsutvecklingen Studiemedelsräntor m.m. 18
4.25:3 Beräkning av anslaget för 2001 19
4.25:4 Anslagsutvecklingen Vuxenstudiestöd m.m. 19
4.25:4 Beräkning av anslaget för 2001 21
4.25:5 Anslagsutvecklingen Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid
viss föräldrautbildning i teckenspråk 21
4.25:5 Beräkning av anslaget för 2001 22
4.25:6 Anslagsutvecklingen för Bidrag till vissa studiesociala ändamål 22
4.25:6 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 23
4.25:6 Beräkning av anslaget för 2001 23
4.25:7 Anslagsutvecklingen Bidrag till vissa organisationer m.m. 23
4.25:7 Beräkning av anslaget för 2001 25
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring
i studiestödslagen (1973:349),
2. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring
i studiestödslagen (1999:1395),
4. godkänner att under 2001 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet
för studielån om 103,2 miljarder kronor
(avsnitt 4.1, anslag 25:3 Studiemedelsräntor
m.m.),
5. godkänner vad regeringen förordar om
bidrag till vissa organisationer m.m. (avsnitt
4.1),
6. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål, beställa produktion
av studentlitteratur som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
3 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 4.1),
7. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande
uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
25:1
Studiehjälp m.m.
ramanslag
2 696 483
25:2
Studiemedel m.m.
ramanslag
8 478 256
25:3
Studiemedelsräntor m.m.
ramanslag
4 522 690
25:4
Vuxenstudiestöd m.m.
ramanslag
5 812 172
25:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk
ramanslag
61 520
25:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
ramanslag
24 462
25:7
Bidrag till vissa organisationer m.m.
ramanslag
26 223
Summa
21 621 806
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 §, 4 kap. 3 §, 5 kap. 6 §, 7 kap. 1, 6 a, 7,
7 a, 7 b, 8 och 8 a §§ samt 8 kap. 20 § studiestödslagen (1973:349) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
6 §
Studiebidrag lämnas med 850
kronor i månaden.
Studiebidrag lämnas med 950
kronor i månaden.
4 kap.
3 §
Studiemedel får inte beviljas för den tid för vilken studiehjälp enligt 3 kap.
eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. redan har beviljats.
Om en studerande beviljas studiehjälp eller särskilt vuxenstudiestöd för en
tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den
studerande inte ta emot studiemedlen för denna tid.
Studiemedel får inte heller beviljas
eller tas emot för den tid för vilken
utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning,
utbildningsbidrag för doktorander
eller särskilt utbildningsbidrag
lämnas, om inte något annat följer av
bestämmelser som regeringen
meddelar.
Studiemedel får inte heller beviljas
eller tas emot för den tid då den
studerande får
– aktivitetsstöd för att delta i ett
arbetsmarknadspolitiskt program,
– utbildningsbidrag för
doktorander, eller
– särskilt utbildningsbidrag.
Vad som nu sagts gäller dock inte, om
något annat följer av bestämmelser
som regeringen meddelar.
Studiemedel lämnas inte för den tid under vilken den studerande tjänstgör
enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till
reserv- eller yrkesofficer.
5 kap.
6 §
Korttidsstudiestöd för deltagande
i utbildning som avses i 1 § lämnas
inte till studerande som har
studiehjälp, studiemedel, särskilt
vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag
eller särskilt utbildningsbidrag för
den tidsperiod som utbildningen
pågår.
Korttidsstudiestöd för deltagande
i utbildning som avses i 1 § lämnas
inte till studerande som har
studiehjälp, studiemedel, särskilt
vuxenstudiestöd, aktivitetsstöd eller
särskilt utbildningsbidrag för den
tidsperiod som utbildningen pågår.
7 kap.
1 §
Särskilt vuxenstudiestöd kan lämnas till studerande vid de läroanstalter och
utbildningar som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen
utser. Regeringen får meddela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd
för studerande vid sådana lärarutbildningar till vilka det finns ett behov av att
förbättra rekryteringen. I sådana föreskrifter får göras undantag från
bestämmelserna i 3–5 a, 7, 8, 8 a och 14 §§. Regeringen får vidare meddela
föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för vissa studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. I sådana föreskrifter får göras
avvikelser från bestämmelserna i 3, 5, 7, 8 och 14 §§ samt, såvitt avser
studiemedel för behörighetsgivande förutbildning, i 4 kap. 9 §. I föreskrifterna
får också ges rätt till avskrivning av studielån enligt 4 kap. i andra fall än som
anges i 8 kap. 9–12 §§.
I 20 § finns bestämmelser om verkan av att en studerande har fått
studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd lämnas.
Särskilt vuxenstudiestöd får inte
beviljas eller tas emot för den tid för
vilken utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning,
utbildningsbidrag för doktorander
eller särskilt utbildningsbidrag
lämnas, om inte något annat följer av
bestämmelser som regeringen
meddelar.
Särskilt vuxenstudiestöd får inte
beviljas eller tas emot för den tid då
den studerande får
– aktivitetsstöd för att delta i ett
arbetsmarknadspolitiskt program,
– utbildningsbidrag för
doktorander, eller
– särskilt utbildningsbidrag.
Vad som nu sagts gäller dock inte, om
något annat följer av bestämmelser
som regeringen meddelar.
6 a §
När vuxenstudiestöd beräknas
med ledning av utbildningsbidraget
enligt bestämmelserna om
dagpenning, används alltid det
utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått för
heltidsarbete.
När vuxenstudiestöd beräknas
med ledning av aktivitetsstödet enligt
bestämmelserna om dagpenning,
används alltid det aktivitetsstöd som
den studerande skulle ha fått för
heltidsarbete.
7 §
Till en studerande som uppfyller villkoren för ersättning från en
arbetslöshetskassa eller som under den längsta tid som ersättning kan betalas
ut har fått ersättning från någon arbetslöshetskassa lämnas vuxenstudiestöd
enligt 7 a, 7 b och 8 b §§.
Till en annan studerande lämnas
särskilt vuxenstudiestöd enligt
bestämmelserna i 8, 8 a och 8 b §§.
Vid beräkningen av stödet används
det lägsta utbildningsbidrag enligt
bestämmelserna om dagpenning som
kan betalas till en person som har rätt
till ersättning enligt lagen (1997:238)
om arbetslöshetsförsäkring och som
uppfyller villkoren för ersättning vid
arbetslöshet eller har fått ersättning
under den längsta tid som ersättning
kan betalas ut. Av 6 a § framgår att
beräkningen alltid skall ske med
ledning av utbildningsbidraget för
heltidsarbete.
Till en annan studerande lämnas
särskilt vuxenstudiestöd enligt
bestämmelserna i 8, 8 a och 8 b §§.
Vid beräkningen av stödet används
det lägsta aktivitetsstöd enligt
bestämmelserna om dagpenning som
kan betalas till en person som har rätt
till ersättning enligt lagen (1997:238)
om arbetslöshetsförsäkring och som
uppfyller villkoren för ersättning vid
arbetslöshet eller har fått ersättning
under den längsta tid som ersättning
kan betalas ut. Av 6 a § framgår att
beräkningen alltid skall ske med
ledning av aktivitetsstödet för
heltidsarbete.
När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier på
mer än halvtid men mindre än heltid får storleken av det vuxenstudiestöd som
annars skulle lämnas enligt föreskrifterna i första och andra stycket,
bestämmas i förhållande till studiernas omfattning.
Föreskrifter om tillämpningen av tredje stycket meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
7 a §
För varje tidsperiod om 15 dagar
utgår till heltidsstuderande som avses
i 7 § första stycket
1. vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
utbildningsbidrag, enligt
bestämmelserna om dagpenning, för
heltidsstudier under en lika lång
sammanhängande tidsperiod, om han
kunnat få sådant bidrag,
2. studielån med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen
a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för
preliminär A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.
För varje tidsperiod om 15 dagar
utgår till heltidsstuderande som avses
i 7 § första stycket
1. vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
aktivitetsstöd, enligt bestämmelserna
om dagpenning, för heltidsstudier
under en lika lång sammanhängande
tidsperiod, om han kunnat få sådant
bidrag,
2. studielån med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen
a) det aktivitetsstöd som avses
under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.
7 b §
För varje tidsperiod om 30 dagar
utgår till deltidsstuderande som avses
i 7 § första stycket
1. vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
utbildningsbidrag, enligt
bestämmelserna om dagpenning, för
heltidsstudier under en
sammanhängande tidsperiod om
15 dagar om han kunnat få sådant
bidrag,
2. studielån med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen
a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för
preliminär A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.
För varje tidsperiod om 30 dagar
utgår till deltidsstuderande som avses
i 7 § första stycket
1. vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
aktivitetsstöd, enligt bestämmelserna
om dagpenning, för heltidsstudier
under en sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar om han
kunnat få sådant bidrag,
2. studielån med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen
a) det aktivitetsstöd som avses
under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.
8 §
För varje tidsperiod om 15 dagar
utgår till heltidsstuderande som avses
i 7 § andra stycket
1. vuxenstudiebidrag med 32,5
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
utbildningsbidrag, enligt
bestämmelserna om dagpenning, för
heltidsstudier under en
sammanhängande tidsperiod om
15 dagar, om han kunnat få sådant
bidrag,
2. studielån med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen
a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för
preliminär A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.
För varje tidsperiod om 15 dagar
utgår till heltidsstuderande som avses
i 7 § andra stycket
1. vuxenstudiebidrag med 32,5
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
aktivitetsstöd, enligt bestämmelserna
om dagpenning, för heltidsstudier
under en sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar, om han
kunnat få sådant bidrag,
2. studielån med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen
a) det aktivitetsstöd som avses
under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.
8 a §
För varje tidsperiod om 30 dagar
utgår till deltidsstuderande som avses
i 7 § andra stycket
1. vuxenstudiebidrag med 32,5
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
utbildningsbidrag, enligt
bestämmelserna om dagpenning, för
heltidsstudier under en
sammanhängande tidsperiod om
15 dagar, om han kunnat få sådant
bidrag,
2. studielån med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen
a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för
preliminär A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.
För varje tidsperiod om 30 dagar
utgår till deltidsstuderande som avses
i 7 § andra stycket
1. vuxenstudiebidrag med 32,5
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
aktivitetsstöd, enligt bestämmelserna
om dagpenning, för heltidsstudier
under en sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar, om han
kunnat få sådant bidrag,
2. studielån med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen
a) det aktivitetsstöd som avses
under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.
8 kap.
20 §
Studielån som avser tid då den
studerande har uppburit
utbildningsbidrag, enligt
bestämmelserna om dagpenning,
skall inte återbetalas i den mån
avdrag har skett från
utbildningsbidraget.
Studielån som avser tid då den
studerande har uppburit
aktivitetsstöd, enligt bestämmelserna
om dagpenning, skall inte återbetalas
i den mån avdrag har skett från
aktivitetsstödet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §1
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa lämnas enligt bestämmelserna i
7 kap. 7 a och 7 b §§ studiestödslagen (1973:349) vare sig den studerande är
medlem i en arbetslöshetskassa eller inte. I övrigt skall bestämmelserna i 1 kap.
5 och 8 §§, 7 kap. 1, 2, 4–5 a §§, 7 § tredje och fjärde stycket, 8 b, 9 och 17–
20 §§ samt 9 kap. 1–3 och 7 §§ studiestödslagen tillämpas på särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Vid beräkningen av stödet
används det lägsta utbildningsbidrag
enligt bestämmelserna om
dagpenning som kan betalas till en
person som har rätt till ersättning
enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring och som
uppfyller villkoren för ersättning vid
arbetslöshet eller har fått ersättning
under den längsta tid som ersättning
kan betalas ut.
När stödet beräknas med ledning
av utbildningsbidraget enligt
bestämmelserna om dagpenning,
används alltid det utbildningsbidrag
som den studerande skulle ha fått för
heltidsarbete.
Vid beräkningen av stödet
används det lägsta aktivitetsstöd
enligt bestämmelserna om
dagpenning som kan betalas till en
person som har rätt till ersättning
enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring och som
uppfyller villkoren för ersättning vid
arbetslöshet eller har fått ersättning
under den längsta tid som ersättning
kan betalas ut.
När stödet beräknas med ledning
av aktivitetsstödet enligt
bestämmelserna om dagpenning,
används alltid det aktivitetsstöd som
den studerande skulle ha fått för
heltidsarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2.3 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1999:1395)
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395)
dels att 2 kap. 7 §, 3 kap. 17 och 25 §§, 4 kap. 24 § och punkt 8 i
övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 12, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
7 §
Studiebidrag lämnas med 850
kronor i månaden.
Studiebidrag lämnas med 950
kronor i månaden.
Inackorderingstillägg lämnas med lägst 1 190 och högst 2 350 kronor i
månaden.
Extra tillägg lämnas med 855, 570 eller 285 kronor i månaden.
3 kap.
17 §
Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalvår skall fribeloppet svara
mot
a) 125 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
b) 156,25 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men
mindre än 100 procent av heltid, och
c) 187,5 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men
mindre än 75 procent av heltid.
I andra fall än som avses i första
stycket, skall fribeloppets andel av
prisbasbeloppet ökas eller minskas
för varje vecka som studietiden är
längre eller kortare än 20 veckor med
a) 6,25 procentenheter vid studier
på heltid,
b) 4,69 procentenheter vid studier
på minst 75 procent men mindre än
100 procent av heltid, och
c) 3,12 procentenheter vid studier
på minst 50 procent men mindre än
75 procent av heltid.
I andra fall än som avses i första
stycket, skall fribeloppets andel av
prisbasbeloppet ökas eller minskas
för varje vecka som studietiden är
kortare eller längre än 20 veckor med
a) 6,25 procentenheter vid studier
på heltid,
b) 4,69 procentenheter vid studier
på minst 75 procent men mindre än
100 procent av heltid, och
c) 3,12 procentenheter vid studier
på minst 50 procent men mindre än
75 procent av heltid.
25 §
Om inte något annat följer av
föreskrifter som regeringen
meddelar får studiemedel inte lämnas
eller tas emot för den tid för vilken
det lämnas
– studiehjälp enligt 2 kap.,
– utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning,
– utbildningsbidrag för
doktorander,
– särskilt utbildningsbidrag, eller
– rehabiliteringsersättning enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Om inte något annat följer av
föreskrifter som regeringen
meddelar får studiemedel inte lämnas
eller tas emot för den tid för vilken
det lämnas
– studiehjälp enligt 2 kap.,
– aktivitetsstöd för att delta i ett
arbetsmarknadspolitiskt program,
– utbildningsbidrag för
doktorander,
– särskilt utbildningsbidrag, eller
– rehabiliteringsersättning enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt
lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller
yrkesofficer.
Studiemedel får inte lämnas för forskarutbildning om den studerande är
eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft utbildningsbidrag
för doktorander.
4 kap.
24 §
Studielån som avser tid då den
studerande har tagit emot
utbildningsbidrag, enligt
bestämmelserna om dagpenning,
skall inte betalas tillbaka i den mån
avdrag har skett från
utbildningsbidraget.
Studielån som avser tid då den
studerande har tagit emot
aktivitetsstöd, enligt bestämmelserna
om dagpenning, skall inte betalas
tillbaka i den mån avdrag har skett
från aktivitetsstödet.
8. Beträffande sådana studielån
som har beviljats enligt 4 kap. 2 §
studiestödslagen (1973:349)
tillämpas 8 kap. 11 § i den gamla
lagen i stället för 4 kap. 22 § i den
nya lagen.
8. Beträffande sådana studielån
som har beviljats enligt 4 kap. 2 §
studiestödslagen (1973:349)
tillämpas 8 kap. 11 § i den gamla
lagen i stället för 4 kap. 22 § i den
nya lagen. Vad som i 8 kap. 11 § i den
gamla lagen sägs om studier enligt
4 kap. 1 § skall därvid tillämpas även
på studier enligt 3 kap. 2 § första
stycket i den nya lagen.
12. Om en studerande har beviljats
studiestöd enligt 3, 4 eller 7 kap.
studiestödslagen (1973:349) eller
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
enligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa, och den
studerande beviljas studiestöd enligt
den nya lagen innan
återbetalningsskyldighet för studielån
har inträtt enligt de gamla
bestämmelserna, skall återbetalningen
av dessa studielån börja samtidigt med
återbetalningen enligt den nya lagen.
3 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Samtliga anslag under utgiftsområde 15 hör till
politikområdet Utbildningspolitik som
presenteras under utgiftsområde 16.
3.1 Omfattning
Utgiftsområdet omfattar kostnader för olika
former av ekonomiskt stöd till enskilda under
studier. Kostnader för förvaltningen av studie-
stöden, som sköts av Centrala
studiestödsnämnden (CSN), redovisas under
utgiftsområde 16 politikområde
Utbildningspolitik.
Inom utgiftsområdet anslås medel för dels
studiehjälp i form av studiebidrag,
inackorderingstillägg och extra tillägg för
studerande inom främst gymnasieskolan, dels
studiemedel i form av studiebidrag och dels
medel för räntesubventioner och avskrivning av
studielån. Vidare anslås medel för olika former av
vuxenstudiestöd samt bidrag för studiesociala
ändamål.
Vissa studiestöd är rättighetsstyrda. Detta
innebär att anslagsbelastningen, förutom av
reglerna för lån och bidrag, främst är beroende av
antalet studerande i studiestödsberättigande
utbildningar och deras val av studiestöd.
Bestämmelserna som reglerar rätten till
studiestöd och återbetalningen av studielån finns
främst i studiestödslagarna (1973:349 och
1999:1395) och studiestödsförordningarna
(1973:418 och 2000:655) samt i CSN:s
tillämpningsföreskrifter. Studiestödslagen
(1999:1395) och studie-stödsförordningen
(2000:655) träder i kraft den 1 juli 2001.
3.2 Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Politikområde Utbildningspolitik
19 676
20 442
18 898
21 622
24 365
24 727
Totalt för utgiftsområde 15
19 676
20 442
18 898
21 622
24 365
24 727
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
4 Anslag inom Uo 15 som hör till
politikområde Utbildningspolitik
4.1 Budgetförslag
4.1.1 25:1 Studiehjälp m.m.
Tabell 4.25:1 Anslagsutvecklingen Studiehjälp m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
2 122 007
Anslags-
sparande
-10 772
2000
Anslag
2 397 807
Utgifts-
prognos
2 382 800
2001
Förslag
2 696 483
2002
Beräknat
2 737 310
2003
Beräknat
2 774 600
De utgifter som belastar anslaget är studiebidrag,
inackorderingstillägg och extra tillägg enligt
3 kap. studiestödslagen (1973:349) och, fr.o.m.
den 1 juli 2001, enligt 2 kap. studiestödslagen
(1999:1395). Vidare bekostas från anslaget –
enligt särskild författning (CSNFS 1983:17) –
ersättning till svenska elever utomlands för
dagliga resor. Utgifterna på området är främst
beroende av antalet 16–20 åringar som studerar i
gymnasieskolor och motsvarande skolformer.
En jämförelse mellan anvisade medel för
budgetåret 1999 och utfall visar ett underskott på
nästan 11 miljoner kronor beroende på att
utflödet av studiebidrag under 1999 blev större
än beräknat.
Regeringens överväganden
Studiebidrag
Studiehjälp lämnas för den del av ett läsår då den
studerande bedriver studier. Studiebidrag betalas
i allmänhet ut för nio månader under ett år.
Studiebidraget betalades ut med 750 kronor per
månad under budgetåret 1999.
Under budgetåret 1999 betalades studiebidrag
ut till ca 390 000 studerande. För budgetåret
2000 beräknar regeringen att ungefär lika många
elever kommer att få studiebidrag. Bidraget
betalades under 2000 ut med 850 kronor per
månad. Enligt Statistiska centralbyråns
befolkningsstatistik beräknas antalet 16–20
åringar öka något under kommande budgetår.
Regeringens förslag: Studiebidraget i studiehjälpen
skall höjas från 850 kronor till 950 kronor i
månaden fr.o.m. den 1 januari 2001.
Skälen för regeringens förslag: Under Uo 12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn föreslår
regeringen en höjning av det allmänna
barnbidraget med 100 kronor per barn och
månad fr.o.m. januari 2001. Som en följd av det
föreslår regeringen även en höjning av studie-
bidraget med motsvarande belopp. Kostnaden
för höjningen uppgår till 300 miljoner kronor.
Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 6 § studie-
stödslagen (1973:349) och 2 kap. 7 § studie-
stödslagen (1999:1395).
Extra tillägg
Extra tillägg beviljas med 855 kronor, 570 kronor
eller 285 kronor i månaden beroende på
familjens ekonomiska situation. Extra tillägg
lämnas liksom studiebidrag normalt för nio
månader under ett år. Under budgetåret 1999
betalades ut extra tillägg till 24 867 studerande,
en minskning med 5 procent i förhållande till
föregående år.
Inackorderingstillägg och kostnader för dagliga
resor för studerande utomlands
Inackorderingstillägget beviljas i huvudsak till
studerande utanför det offentliga skolväsendet
(folkhögskolor, fristående skolor,
riksinternatskolor m.fl.) med lägst 1 190 kronor
och högst 2 350 kronor per månad beroende på
avståndet mellan hemmet och skolan. Under
budgetåret 1999 fick 5 678 elever
inackorderingstillägg, en ökning med 12 procent
i förhållande till föregående år.
Mot bakgrund av ovanstående beräknas
kostnaden för studiehjälpen till 2,7 miljarder
kronor för budgetåret 2001.
Tabell 4.25:1 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
2 397 807
Ökat resursbehov
298 676
Förslag 2001
2 696 483
4.1.2 25:2 Studiemedel m.m.
Tabell 4.25:2 Anslagsutvecklingen Studiemedel m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
8 472 857
Anslags-
sparande
245 757
2000
Anslag
9 806 694
1
Utgifts-
prognos
9 310 400
2001
Förslag
8 478 256
2002
Beräknat
12 084 556
2003
Beräknat
12 842 522
1 Varav 195 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
Anslaget omfattar kostnader för studiemedel i
form av studiebidrag.
Studiemedelsanslaget är rättighetsstyrt och är
främst beroende av antalet studerande. En
jämförelse mellan anvisade medel och utfall för
budgetåret 1999 visar ett överskott på 245,8
miljoner kronor. Det beror främst på att färre
studerande efterfrågat stödet. Prognosen för
innevarande år visar att utgifterna kommer att bli
ca 496 miljoner kronor lägre än vad som tidigare
beräknats. Detta beror också på att efterfrågan
blev mindre än beräknat.
Regeringens överväganden
Regeringens förslag: Med anledning av ändringar i
arbetsmarknadsförfattningarna skall ett antal
följdändringar göras i studiestödslagen
(1973:349), lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa och
studiestödslagen (1999:1395). I studiestödslagen
(1999:1395) skall tillägg och kompletteringar
göras, bl.a. för att underlätta ytterligare för den
som fått studiestöd enligt såväl de gamla som de
nya reglerna.
Skälen för regeringens förslag: Regeringens
arbete med regelförenklingar inom
arbetsmarknadspolitiken har resulterat i ett
flertal nya respektive ändrade författningar som
trätt i kraft den 1 augusti 2000. Ändringarna
innebär bl.a. att vissa nya begrepp har införts
inom det arbetsmarknadspolitiska området.
Detta redovisas närmare under utgiftsområde 13.
De nya begrepp som införts berör även
författningar inom Utbildningsdepartementets
område varför följd-ändringar nu föreslås i
studiestödslagen (1973:349), lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och
studiestödslagen (1999:1395). Ändringarna är av
redaktionell natur och reglernas innehåll är i
huvudsak oförändrat.
Riksdagen har, i enlighet med regeringens
förslag i prop. 1999/2000:10 Ett reformerat
studie-
stödssystem, beslutat om en ny studiestödslag
(1999:1395). Den nya lagen som träder i kraft
den 1 juli 2001 bör ändras och kompletteras på
följande sätt.
3 kap. 17 § studiestödslagen reglerar hur stort
det s.k. fribeloppet är. I
studiestödspropositionen (s. 106) anges att
fribeloppet för 20 veckor skall öka för varje
vecka som utbildningstiden är kortare än 20
veckor och att fribeloppet på motsvarande sätt
skall minskas för varje vecka som utbildningen är
längre än 20 veckor. I 3 kap. 17 § andra stycket
anges det att fribeloppets andel av
prisbasbeloppet skall ökas eller minskas på visst
sätt för varje vecka som studietiden är längre eller
kortare än 20 veckor. Denna bestämmelse bör
förtydligas så att det direkt av ordalydelsen
framgår att fribeloppet är högre vid kortare
studietid och lägre vid längre studietid.
Genom den nya studiestödslagen har
förutsättningarna för att få avskrivning av lån för
gymnasiala studier förändrats jämfört med vad
som gäller enligt den nuvarande lagen. I den nya
lagen finns en övergångsbestämmelse, punkten 8,
om rätt till avskrivning av lån som tagits för
tidigare gymnasiala studier. Beträffande sådana
studielån som har beviljats enligt 4 kap. 2 § i den
gamla lagen skall enligt punkten 8 i
övergångsbestämmelserna 8 kap. 11 § i den
gamla lagen tillämpas i stället för 4 kap. 22 § i den
nya lagen. Enligt 8 kap. 11 § i den gamla lagen
kan den som tidigare uppburit studielån för
studier enligt 4 kap. 2 § befrias från att betala
tillbaka en viss del av dessa lån om han under viss
tid har fått studielån för studier enligt 4 kap. 1 § i
den gamla lagen, dvs. för högskoleutbildning
eller liknande utbildning. Punkten 8 i
övergångsbestämmelserna bör förtydligas så att
det klart framgår att 8 kap. 11 § i den gamla lagen
skall tillämpas även om de nya studierna har
bedrivits med studielån enligt den nya lagen.
Enligt 8 kap. 3 § studiestödslagen (1973:349)
skall en låntagare påbörja återbetalningen av
studielånet när det vid ingången av ett kalenderår
har gått minst sex månader efter den senaste
tidsperiod för vilken låntagaren fått studiestöd
enligt 3, 4 eller 7 kap. samma lag. Av 5 § lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa följer att detsamma gäller den som har
uppburit särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa i
form av studielån. Återbetalningstidens början är
reglerad på motsvarande sätt i den nya stu-
diestödslagen. Enligt 4 kap. 3 § i den nya lagen
skall återbetalningen börja när det vid ingången
av ett kalenderår har gått minst sex månader efter
utgången av den senaste tidsperiod för vilken
låntagaren fått studiestöd enligt den lagen. I nu
gällande lagstiftning regleras alltså, på samma sätt
som i den nya lagen, bara studiestöd som tagits
emot enligt respektive lag. Det är dock rimligt
att en studerande som före den 1 juli 2001
påbörjat sina studier med studiestöd enligt nu
gällande bestämmelser och som efter den
tidpunkten fortsätter studierna med studiestöd
enligt den nya lagen bör ha anstånd med att
påbörja återbetalningen av lånen tills studierna är
helt slutförda. Detta oavsett om studielånet har
tagits emot enligt nu gällande lagar eller enligt
den nya studiestödslagen. Det bör därför införas
en övergångsbestämmelse till den nya lagen som
reglerar att – om återbetalningsskyldigheten för
studielån ännu inte har inträtt enligt de gamla
bestämmelserna – återbetalningen av lån som
tagits emot enligt den gamla lagstiftningen skall
börja samtidigt med att återbetalningen påbörjas
enligt den nya studiestödslagen.
Under 1999 fick nästan 417 000 studerande
studiemedel. Detta är en ökning med 1 procent i
förhållande till föregående år. Det maximala
beloppet för studiemedel är för närvarande 7 137
kronor per månad, varav 1 984 kronor är bidrag.
Under 2000 tycks inte antalet studiemedelstagare
öka i samma takt som antalet platser inom
högskoleområdet. Enligt prognosen för
innevarande år kommer antalet studerande som
beviljas stu-diemedel för studier utomlands att
öka.
Under femårsperioden 1997–2003 tillförs
universitet och högskolor resurser för närmare
100 000 nya permanenta platser. Studie-
medelsanslaget följer utvecklingen inom
utbildningssektorn. Anslaget påverkas av de
satsningar riksdag och regering gör inom
området. Under 2001 utökas antalet
högskoleplatser med 10 000 platser, vilket
bedöms öka efterfrågan på studiemedel. Under
2002 kommer antalet högskoleplatser att utökas
med ytterligare 10 000 platser.
I 2000 års ekonomiska vårproposition gjorde
regeringen bedömningen att satsningen på
kunskapslyftet skall vidmakthållas på en i
huvudsak oförändrad nivå till utgången av 2002.
För 2003 beräknades medel för sammanlagt 56
000 årsstudieplatser inom kommunal
vuxenutbildning och i folkhögskolan. En rad skäl
talar mot att en så kraftig minskning av volymen
sker från ett budgetår till nästa. Regeringen gör
därför bedömningen, att en successiv minskning
bör inledas under 2001. Budgetåret 2001
beräknas en minskning av kunskapslyftet med ca
15 000 platser fr.o.m. andra halvåret. Det
motsvarar en besparing på 235 miljoner kronor
för studiestöd, varav 68 miljoner kronor i
studiemedel och 167 miljoner kronor i särskilt
utbildningsbidrag.
Under budgetåret 2001 införs ett nytt
reformerat studiestödssystem som riksdagen
fattat beslut om i december 1999 (prop.
1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr.
1999/2000:96). Reformen innebär bl. a. att
bidragsdelen i studiemedlen ökar från nuvarande
27,8 procent till 34,5 procent. Studerande som är
25 år eller äldre kan få ett tilläggslån på ca 1 600
kronor per månad under vissa förutsättningar.
Återbetalningsreglerna skärps genom ett s.k.
modifierat annuitetssystem. En garantiregel kan
begränsa återbetalningen till 5 eller 7 procent av
årsinkomsten. Studiestöden särskilt
vuxenstudiestöd (svux) och särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) kommer
fr.o.m. den 1 juli 2001 inte längre att beviljas till
nya sökande. För studerande som påbörjat sina
studier med svux eller svuxa finns det möjlighet
att fullfölja studierna med samma stöd dock
längst t.o.m. den 30 juni 2003. För
vuxenstuderande finns i det nya
studiemedelssystemet en särskild resursram för
ett prioriterat bidrag för dem som är minst 25 år
och studerar på grundskole- eller gymnasienivå.
Totalbeloppet är detsamma som för studiemedel,
men bidragsdelen är 82 procent. Resursramen
för detta högre bidrag beräknas för 71 000
studerande, dvs. till ungefär lika många
studerande som haft svux eller svuxa under 1999.
Både den generella och prioriterade bidragsdelen
blir pensionsgrundande. Anslaget tillförs 3
miljoner kronor för att förstärka möjligheterna
för studerande på kompletterande utbildningar
att få studiestöd och 4,5 miljarder kronor
överförs till det nya anslaget 25:3
Studiemedelsräntor m.m. Anslaget beräknas totalt
till 8,5 miljarder kronor för 2001.
Tabell 4.25:2 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
9 806 694
Makroekonomiska
förutsättningar (prisbasbelopp)
79 196
Ökat resursbehov p.g.a. höjt
studiemedelsbidrag m.m.
1 026 223
Ökat resursbehov för
pensionsavgifter
968 363
Överföring från anslaget
Vuxenstudiestöd m.m. med
anledning av reformen
1 084 249
Volymer m.m.
104 221
Minskning av kunskapslyftet
- 68 000
Överföring till anslaget
Studiemedelsräntor m.m.
-4 522 690
Förslag 2001
8 478 256
4.1.3 25:3 Studiemedelsräntor m.m.
Tabell 4.25:3 Anslagsutvecklingen Studiemedelsräntor
m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
0
Anslags-
sparande
2000
Anslag
0
Utgifts-
prognos
2001
Förslag
4 522 690
2002
Beräknat
5 159 700
2003
Beräknat
6 179 760
Samtidigt med att ett nytt studiemedelssystem
införs den 1 juli 2001 införs ett nytt anslag för
studiemedelsräntor m.m. 2001. Anslaget belastas
av räntor och avskrivningar av studielån som
ingår i studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
(svux) och särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa (svuxa). Dessutom belastas anslaget av
avskrivningar av studielån som ingått som en del
i studiehjälpen enligt äldre bestämmelser samt av
kostnader för avskrivning och inlösen av vissa
studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med
kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån
för studier eller på grund av att låntagaren avlidit
eller varit varaktigt betalningsoförmögen.
Faktorer som ränteutveckling, prisbasbelopp
och återbetalningstakt styr utgifterna på anslaget.
Ränteutgifterna styrs också av den ingående
fordran som staten har på låntagarna. Antalet
låntagare har ökat kraftigt under de senaste åren.
Den 1 januari 2000 hade 1,4 miljoner personer
studielån, varav ca 230 000 inte hade börjat
återbetalningen.
Regeringens överväganden
En övervägande del av anslagsbelastningen
utgörs av räntekostnader till följd av att den
totala skuldstocken ökar varje år och att
återbetalningarna ännu är relativt små. Utgiften
för räntor och avskrivningar beräknas uppgå till
drygt 4,5 miljarder kronor. Genom att medel för
dessa ändamål anvisas under ett särskilt anslag
blir statsbudgeten tydligare.
CSN:s totala upplåning från
Riksgäldskontoret beräknas uppgå till ca 91,5
miljarder kronor vid utgången av år 2000 för
studielån tagna fr.o.m. 1989. För budgetåret 2001
beräknas ytterligare 11,7 miljarder kronor lånas
upp för studielån. Det samlade lånebehovet
uppgår därmed till 103,2 miljarder kronor för det
kommande budgetåret.
Tabell 4.25:3 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
0
Överföring från anslaget
Studiemedel m.m.
4 522 690
Förslag 2001
4 522 690
4.1.4 25:4 Vuxenstudiestöd m.m.
Tabell 4.25:4 Anslagsutvecklingen Vuxenstudiestöd m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
8 459 478
Anslags-
sparande
1 149 616
2000
Anslag
7 655 998
1
Utgifts-
prognos
6 710 999
2001
Förslag
5 812 172
2002
Beräknat
4 256 470
2003
Beräknat
2 803 219
1 Inklusive en minskning med 540 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den
ekonomiska vårpropositionen 2000.
De utgifter som belastar anslaget är
korttidsstudiestöd, internatbidrag, särskilt
vuxenstudiestöd (svux), särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa), timersättning vid särvux,
särskilt utbildningsbidrag och stipendier för
basår till ungdomar under 20 år.
En jämförelse mellan anvisade medel och
utfall för budgetåret 1999 visar att 1 150 miljoner
kronor inte har utnyttjats. Detta främst
beroende på att förväntade efterfrågeökningar
uteblivit, men även på grund av att möjligheten
att studera ett andra år med särskilt
utbildningsbidrag upphört under hösten 1999.
Många studerande har därför valt svux eller
svuxa, vilket inneburit att anslaget för
vuxenstudiestöd m.m. belastats i mindre
omfattning eftersom vuxenstudiebidraget endast
utgör 65 procent av bidraget i särskilt
utbildningsbidrag.
Regeringens överväganden
Regeringen har under avsnitt 4.1.2. lämnat
förslag till ändring i studiestödslagen (1973:349)
och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa. Detta med anledning av
regeringens arbete med förenklingar inom
arbetsmarknadspolitiken.
Anslaget totalt
Minskningen av efterfrågan på vuxenstudiestöd
under nuvarande budgetår bedöms kvarstå 2001
på grund av en minskad efterfrågan på det
särskilda utbildningsbidraget. Detta till följd av
att det från den 1 juli 1999 betalas ut under högst
12 månader. Dessutom gör regeringen
bedömningen att efterfrågan minskar på grund
av en sjunkande arbetslöshet. Skulle det visa sig
att efterfrågan överstiger prognosen för 2001
finns som reserv det på anslaget beräknade
anslagssparandet från innevarande budgetår på
drygt 2 miljarder kronor.
För budgetåret 2001 beräknas att ungefär lika
många vuxenstuderande kan få ett vuxenstudie-
stöd eller studiemedel som 2000.
Särskilt vuxenstudiestöd
Särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas för studier
på grundskole- och gymnasieskolenivå samt på
högskolenivå för yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH),
specialpedagogexamen eller specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning och vissa utbildningar
inom naturvetenskap och teknik (s.k. NT-
utbildningar). Svux är i första hand avsett för
vuxenstuderande med kort tidigare utbildning
som tar ledigt från sitt arbete för att studera.
Under budgetåret 1999 fick nära 26 000 personer
svux. I förhållande till 1998 var det en ökning
med ca 18 procent. Anledningen är främst att
arbetstagare som påbörjat studierna med särskilt
utbildningsbidrag valt att slutföra sina studier
med svux. Efterfrågan på stödet ligger ungefär på
samma nivå under innevarande budgetår.
Fr.o.m. den 1 juli 2001 kan stödet inte längre
beviljas till nya sökande.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
För rätt till särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa (svuxa) är det grundläggande villkoret
att sökanden är helt eller delvis arbetslös. Antalet
studerande som fick svuxa under budgetåret
1999 var drygt 41 000 personer, en ökning med
nästan 44 procent i förhållande till föregående år.
Detta beror som tidigare nämnts främst på att
möjligheten att studera ett andra år med särskilt
utbildningsbidrag upphört under hösten 1999.
Efterfrågan på svuxa bedöms öka något under
innevarande budgetår.
Fr.o.m. den 1 juli 2001 kan stödet inte längre
beviljas till nya sökande.
Särskilt utbildningsbidrag
Särskilt utbildningsbidrag kan, fr.o.m. den 1 juli
1997, beviljas arbetslösa mellan 25 och 55 år för
studier på grundskole- eller gymnasieskolenivå.
Bidraget motsvarar ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen vid arbetslöshet. Även
anställda kan i begränsad utsträckning och under
vissa förutsättningar få stödet. Under 1999 fick
ca 109 000 personer särskilt utbildningsbidrag,
varav ca 79 procent var arbetslösa. Intresset för
särskilt utbildningsbidrag har varit stort och
utbetalda medel under 1999 uppgick till 5 900
miljoner
kronor. Under 2000 beräknas antalet studie-
stödstagare minska med ca 40 000 bl.a. till följd
av att möjligheten att studera ett andra år med
särskilt utbildningsbidrag upphört och att
arbetslösheten minskat.
Regeringen avser att i en kommande
proposition lämna förslag om vuxnas lärande. I
avvaktan på denna proposition beräknas medel
om ca 2,7 miljarder kronor för ett fortsatt
vuxenstudiestöd efter 2002.
Korttidsstudiestöd och internatbidrag
Korttidsstudiestöd kan beviljas arbetstagare som
deltar i studiecirklar, kurser inom komvux och
statens skolor för vuxna samt i vissa s.k. korta
kurser vid folkhögskolor. Stöd kan lämnas för
studier i svenska, engelska och matematik på
grundskole- och gymnasieskolenivå, för studier i
samhällskunskap som motsvarar sådana moment
som ingår i den kommunala vuxenutbildningen
samt för studier som syftar till att utveckla
handikappades färdigheter och kunskaper om
handikappet. Korttidsstudiestödet ersätter
förlorad arbetsförtjänst och uppgår till 75 kronor
per timme.
Internatbidrag kan beviljas deltagare i korta
kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor
för vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget,
som kan beviljas både arbetstagare och icke
arbetstagare, är 327 kronor per dygn.
Under budgetåret 1999 betalades 24,8
miljoner kronor ut i korttidsstudiestöd och
internatbidrag till drygt 4 000 personer, vilket är
en minskning med 32 procent i förhållande till
året innan. Orsaken till minskningen är främst
en minskad efterfrågan.
Den 1 juli 2001 införs nya former för
beviljandet av stöden. Resurser motsvarande vad
som för närvarande avsätts för stöden skall i
stället anvisas som statsbidrag till fackliga
organisationer och Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (Sisus) - se avsnittet 4.1.7
anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
De sammanlagda medlen för ändamålet är
oförändrade.
Timersättning vid särvux
Timersättning beviljas till en studerande som
deltar i vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux) och som förlorar arbetsinkomst eller
arbetslöshetsersättning på grund av detta. År
1999 var antalet deltagare i särvux med
timersättning 263 personer.
Den 1 juli 2001 införs nya former för
beviljandet av stöden. Resurser motsvarande vad
som för närvarande avsätts för stödet skall i
stället anvisas som statsbidrag till Statens institut
för särskilt utbildningsstöd (Sisus) - se avsnittet
4.1.7 anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer
m.m. De sammanlagda medlen för ändamålet är
oförändrade.
Stipendier för basår till ungdomar under 20 år
Ett stipendium på 10 000 kronor kan utbetalas
till alla som genomfört ett basår med inriktning
mot naturvetenskap eller teknik inom kommunal
vuxenutbildning eller statens skolor för vuxna.
Under år 1999 har 223 personer fått stipendiet,
vilket är 777 personer färre än beräknat.
Regeringen anser att stipendier för basår inte
längre skall lämnas efter läsåret 1999/2000.
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
Anslaget redovisades tidigare under A7 Särskilt
vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Stödet kan beviljas för naturvetenskapliga och
tekniska högskoleutbildningar enligt
förordningen (1995:819) om vissa
naturvetenskapliga och tekniska
högskoleutbildningar med särskilt
vuxenstudiestöd m.m. Endast studerande som
har rätt till särskilt vuxenstudiestöd kan antas till
utbildningarna. År 1999 var det 7 508 personer
som studerade med detta stöd.
Inga nya studerande antas till sådan utbildning
och stödet upphör helt vid utgången av 2002.
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar
Anslaget redovisades tidigare under A6 Särskilt
vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar. Stödet kan beviljas till
studerande vid utbildning som leder till
specialpedagogexamen samt vid
påbyggnadsutbildning till sådan examen.
Studerande som antas till utbildningen har i
princip rätt till stödet. År 1999 fick 1 506
personer stöd vilket är ungefär i samma nivå som
tidigare år.
Fr.o.m. den 1 juli 2001 kan stödet inte längre
beviljas till nya sökande. I stället kan studiemedel
med 82 procents bidragsdel utgå.
Mot bakgrund av det som redovisats beräknas
kostnaden för budgetåret 2001 för vuxenstudie-
stöden till 5,7 miljarder kronor. I anslaget ingår
statlig ålderspensionsavgift som beräknats till
523 miljoner kronor för 2001.
Tabell 4.25:4 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
7 655 998
Överföring till anslaget
Studiemedel m.m.
-1 110 471
Överföring från anslaget
Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
lärarutbildningar
44 801
Överföring från anslaget
Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar
162 693
Minskat resursbehov
-487 155
Minskning av kunskapslyftet
-167 000
Volymer
- 286 694
Förslag 2001
5 812 172
4.1.5 25:5 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk
Tabell 4.25:5 Anslagsutvecklingen Bidrag till kostnader vid
viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk
Tusental kronor
1999
Utfall
37 118
Anslags-
sparande
59 340
2000
Anslag
67 242
Utgifts-
prognos
44 083
2001
Förslag
61 520
2002
Beräknat
61 520
2003
Beräknat
61 520
Under detta anslag beräknar regeringen medel
för
- bidrag enligt förordningen (1995:667) om
bidrag till vissa funktionshindrade elever i
gymnasieskolan för kostnader för resor och
boende för döva och hörselskadade elever vid
riksgymnasierna i Örebro samt för elever vid
Rh-anpassad gymnasial utbildning i
Göteborg, Kristianstad, Stockholm och
Umeå,
- utgifter enligt förordningen (1997:1158) om
statsbidrag för teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar för kostnader för dels
anordnandet av sådan utbildning, dels
deltagande i sådan utbildning.
Anslagssparandet från 1999 har minskats genom
indrag med 52 866 kronor.
Det är framför allt antalet elever som styr
utgifterna på området.
Enligt förslag från sjuk- och
arbetsskadekommittén (SOU 1996:113) bör bl.a.
åldersgränsen för rätt till
förtidspension/sjukbidrag ändras. Den
nuvarande åldersgränsen innebär att en del av
eleverna vid riksgymnasierna kan uppbära
förtidspension/sjukbidrag. Detta förhållande kan
komma att påverkas av ställningstaganden till en
eventuell ändring av denna åldersgräns. Förslaget
bereds för närvarande i Regeringskansliet. Vid
beslut enligt den nämnda förordningen om
bidrag till vissa funktionshindrade elever i
gymnasieskolan tas hänsyn till om eleven uppbär
förtidspension/sjukbidrag. Budgeteringen under
anslaget utgår från att ersättning skall ges till
eleverna under förutsättning att eleven inte
uppbär sådan förmån. Detta förklarar
anslagssparandet. Utgifterna enligt förordningen
om statsbidrag för teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar har beräknats för ca 800 deltagare.
Ett visst anslagssparande har uppstått till följd av
successiv uppbyggnad under de första åren.
Regeringens överväganden
Under 1999 har 306 personer fått bidrag enligt
förordningen (1995:667) om bidrag till vissa
funktionshindrade elever i gymnasieskolan. Det
är en minskning med nästan 16 procent i
jämförelse med 1998. Under förutsättning av att
reglerna är oförändrade bedöms efterfrågan ligga
på samma nivå de kommande tre åren.
Bidrag enligt förordningen (1997:1158) om
statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar har under 1999 omfattat ca 550
föräldrar. Det är en ökning med 37 procent men
ändå färre än vad som planerades. Att inte fler
föräldrar tagit del av bidraget beror på att
utbildningsanordnarna har behövt tid för att
förbereda sig och för att rekrytera deltagare.
Utgiftsutvecklingen indikerar att ett ökat
medelsbehov kan uppstå vid full utbyggnad.
Riksdagens beslut med anledning av förslag i
prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder –
ansvar för utbildning och stöd berör bl.a.
riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa
elever med funktionshinder. Beslutet innebär
dock att grunden för medelsberäkningen under
detta anslag blir oförändrad.
Verksamhet som berättigar till stöd enligt
förordningen om statsbidrag för
teckenspråksutbildning för vissa föräldrar har
ännu inte gett erfarenheter som föranleder någon
ny bedömning av medelsbehovet.
Regeringen bedömer att medelsbehovet under
anslaget för åren 2001, 2002 och 2003 kan
minskas med 6 miljoner kronor i fast
penningvärde i förhållande till 2000.
Tabell 4.25:5 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
67 242
Minskat resursbehov
-6 000
Makroekonomiska
förutsättningar
278
Förslag 2001
61 520
4.1.6 25:6 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
Tabell 4.25:6 Anslagsutvecklingen för Bidrag till vissa
studiesociala ändamål
Tusental kronor
1999
Utfall
23 894
Anslags-
sparande
333
2000
Anslag
23 935
Utgifts-
prognos
23 935
2001
Förslag
24 462
2002
Beräknat
24 950
2003
Beräknat
25 450
Anslaget omfattar utgifter för stöd till produk-
tion av studielitteratur för högskolestuderande
som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslek-
tiker. Anslaget disponeras av Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) som i samverkan
med andra bibliotek skall förse synskadade och
andra läshandikappade med litteratur. Anslaget
är beroende av studerandeantalet.
En jämförelse mellan budget och utfall 1999
visar ett överskott om ca 0,3 miljoner kronor.
Antalet läshandikappade högskolestuderande
som utnyttjade TPB:s studielitteraturservice
ökade med 22 procent år 1999 i förhållande till
föregående år. Antalet högskoleplatser ökar även
fortsättningsvis, vilket kan medföra att fler
funktionshindrade studenter kommer att behöva
litteratur.
Regeringens överväganden
Antalet studerande med behov av anpassad stu-
dielitteratur har ökat avsevärt under senare år.
Regeringen har under föregående budgetår an-
passat medelstilldelningen till det ökade stude-
randeantalet. Antalet synskadade och funktions-
hindrade högskolestuderande förväntas fortsätta
att stiga något. TPB kommer under den kom-
mande treårsperioden att föra över mellan 7 000
och 10 000 analoga talbokstitlar till digitalt for-
mat. Prognosen för 2000 visar att anslaget
kommer att förbrukas i sin helhet. Kostnader för
produktion av studielitteratur för studerande
som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslek-
tiker beräknas till 23,9 miljoner kronor för bud-
getåret 2001. TPB bör få bemyndigande att be-
ställa sådan produktion av studentlitteratur som
förfaller till betalning efter budgetåret 2001 till
ett belopp av 3 miljoner kronor.
Tabell 4.25:6 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
(tkr)
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräkn.
2002
beräkn.
2003
beräkn.
Utestående 1
förpliktelser vid
årets början
2 499
1 850
2 518
Nya förpliktelser
1 850
2 000
3 000
Infriade
förpliktelser 1,2
2 499
1 332
2 518
3 000
3 000
Utestående
förpliktelser vid
årets slut
1 850
2 518
3 000
Erhållen/före-
slagen
bemyndigandera
m
1 000
3 000
3 000
3 000
3 000
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser
2 Förpliktelser till följd av utnyttjade bemyndiganden
Tabell 4.25:6 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
23 935
Makroekonomiska
förutsättningar m.m.
527
Förslag 2001
24 462
4.1.7 25:7 Bidrag till vissa organisationer
m.m.
Tabell 4.25:7 Anslagsutvecklingen Bidrag till vissa
organisationer m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
0
Anslags-
sparande
2000
Anslag
0
Utgifts-
prognos
2001
Förslag
26 223
2002
Beräknat
40 241
2003
Beräknat
40 241
Enligt uppgifter från CSN har korttidsstudie-
stöd och internatbidrag betalats ut till drygt
4 000 personer under 1999. Timersättning har
betalats ut till ca 250 personer.
Av resurserna för korttidsstudiestöd och
internatbidrag (anslag A3, anslagspost 1)
beräknas ca 17 procent avse s.k.
handikappkurser. De anvisade resurserna för de
nämnda stöden, som 2000 sammanlagt uppgår
till 40,2 miljoner kronor, skulle därmed fördela
sig på följande sätt
- korttidsstudiestöd och internatbidrag för
handikappkurser 6,1 miljoner kronor
- korttidsstudiestöd och internatbidrag för
övriga kurser 30,0 miljoner kronor
- timersättning till studerande i särvux
4,1 miljoner kronor
Regeringens överväganden
Regeringens förslag: Medel för korttidsstudiestöd
och internatbidrag skall fr. o. m den 1 juli 2001
anvisas till Sisus och som statsbidrag till
Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Till
Sisus skall anvisas även medel för timersättning
till studerande i vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux). Korttidsstudiestödet,
internatbidraget och timersättningen skall vara
skattefria bidrag. Anslaget skall ligga fast på
oförändrad nivå. Medel för administration skall
omfördelas till berörda organ.
Ärendet och dess beredning: I och med att det
nya studiestödssystemet införs den 1 juli 2001
upphör de nuvarande reglerna om
korttidsstudiestöd och internatbidrag samt tim-
ersättning. Enligt studiestödspropositionen
(1999/2000:10) skall medlen för dessa ändamål
inte längre regleras i studiestödslagen utan istället
anvisas som statsbidrag till fackliga
organisationer och handikapporganisationer för i
princip samma utbildningsinsatser som nu.
Utbildningsutskottet har i sitt betänkande
(1999/2000:UbU7) uttalat sig för att regeringen
bör avvakta Kunskapslyftskommitténs
slutbetänkande när det gäller resurser för
studerande med funktionshinder. Under
beredningen har synpunkter inhämtats från
Sisus, LO och TCO vilka tillstyrker förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Syftet med
nuvarande korttidsstudiestöd och internatbidrag
har varit att rekrytera kortutbildade till studier av
mindre omfattning för att på så sätt stimulera till
längre kompetenshöjande utbildning. Denna
inriktning skall gälla även fortsättningsvis. Bidrag
skall alltså kunna lämnas för studier i basämnen
som svenska, engelska, matematik och
samhällskunskap. Grundläggande facklig
utbildning bör som hittills kunna rymmas inom
ramen för samhällskunskap. Det ekonomiska
stödet till den enskilde skall som hittills bestå
dels av bidrag i anslutning till bortfall av
inkomst, dels av bidrag för eventuella
internatkostnader i samband med studierna.
Avsikten med resurserna är som nämnts att de
i princip skall styras till personer med kort
tidigare utbildning. Eftersom det i huvudsak är
LO och TCO som organiserar korttidsutbildade
arbetstagare anser regeringen att det är praktiskt
att dessa organisationer får disponera de här
aktuella resurserna. Det är dock viktigt att
framhålla att de fackliga organisationerna har ett
ansvar gentemot alla anställda på en arbetsplats. I
detta ingår även att ombesörja information till
alla anställda om möjligheterna till bidrag.
I samband med överföringen av medel är det
nödvändigt med en väsentlig förenkling av
regelverket. Som allmän princip bör gälla att de
som är i störst behov av utbildningen bör
prioriteras. Vidare bör bidragskonstruktionen
göras mer lätthanterlig så att målen kan uppnås
enklare.
Det nuvarande korttidsstudiestödet är
skattepliktigt och pensionsgrundande. I
fortsättningen bör bidraget inte beskattas. För
den enskilde arbetstagaren är det som regel fråga
om ledighet för deltagande i en kurs på några
dagar eller någon/några timmar i veckan t.ex. i
studiecirkel. En förändring av bidraget kommer
alltså inte att få någon större betydelse för den
framtida pensionen. Däremot är det rimligt med
ett påslag på det beräknade nettobeloppet som
kompensation för bortfall av pensionsrätt och
rätt till semesterersättning. Hänsyn bör också tas
till att beloppet per timme har varit oförändrat
sedan år 1995. En viss höjning av det bidrag som
motsvarar tidigare internatbidrag bör också
övervägas med tanke på att beloppet inte höjts
sedan år 1995.
Det bör få ankomma på regeringen att
bestämma de aktuella bidragens storlek.
Att medel för korttidsstudiestöd och
internatbidrag förs över till fackliga
organisationer stöds av Kunskapslyftskommittén
(KLK) i betänkandet Kunskapsbygget 2000 –
det livslånga lärandet (SOU 2000:28). Däremot
anser kommittén att riksdagens beslut bör ändras
på så sätt att medel inte förs över till
handikapporganisationer utan i stället till Sisus.
Kommittén anser att myndigheten, som redan
har ansvar för särskilda insatser när det gäller
studerande med funktionshinder, kommer att
kunna fördela resurserna i större utsträckning
efter de enskildas behov. I fråga om
timersättning för studier i särvux anför KLK att
en majoritet av dem som får timersättning
antingen arbetar i Samhall eller har lönebidrag.
Kommittén anser att några timmars studier per
vecka i särvux bör kunna ske på betald arbetstid
och att denna möjlighet bör kunna åstadkommas
inom ramen för ett avtal med Samhall.
Regeringen anser att det finns skäl att följa
KLK:s förslag när det gäller resurser som är
avsedda för funktionshindrade. Vissa medel
föreslås alltså få disponeras av Sisus för bidrag till
personer som har inkomstbortfall och/eller
internatkostnader på grund av studier. Det skall
vara möjligt att få stöd enligt samma principer
som nämns i föregående avsnitt. Men det är
självfallet önskemålen om stöd för kurser som
särskilt vänder sig till handikappade, i syfte att
öka möjligheterna till arbete och deltagande i
samhällslivet, som också bör tillgodoses i den
utsträckning resurserna medger. Liksom nu bör
det vara möjligt att stödet söks enskilt eller
kollektivt av en handikapporganisation.
Myndigheten och avnämarna bör efter hand
kunna komma överens om praktiska
hanteringsordningar.
När det gäller stöd motsvarande nuvarande
timersättning bör särvux-studerande, som har
förlust av inkomst, som nu, kunna söka stödet
enskilt. Sisus kan också, med utgångspunkt i
förslag av KLK, pröva om det är funktionellt att
träffa avtal med Samhall innebärande att Samhall
ersätts för utbetald lön för dem som går i särvux
på betald arbetstid. I sådant fall behöver den
enskilde arbetstagaren inte välja att begära ledigt
från arbetet.
Författningsreglering
Under förutsättning av riksdagens godkännande
kommer regeringen att i förordning reglera vad
som fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla för
korttidsstudiestöd, internatbidrag och
timersättning för deltagare i särvux.
Den nu föreslagna utformningen av
korttidsstudiestödet, internatbidraget och
timersättningen kan också komma att kräva vissa
lagändringar. Bestämmelser i skattelagstiftningen
samt bestämmelser om överlämnande av
förvaltningsuppgifter till enskilda och därmed
sammanhängande frågor om offentlighet kan
komma att beröras. Den närmare utformningen
av dessa bestämmelser behöver dock beredas
ytterligare. Regeringen avser därför att i särskild
ordning återkomma med förslag till lagändringar.
Administrationsresurser
Under anslaget 25:76 Centrala
studiestödsnämnden under Uo 16 Utbildning och
universitetsforskning bör på helårsbas 1,4 miljoner
kronor, som tidigare anvisats till CSN, avdelas
för administrationskostnader. Det bör ankomma
på regeringen att fördela dessa medel.
Tabell 4.25:7 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
0
Resursbehov
26 223
Förslag 2001
26 223
Bilaga 1
Nya anslagsbenämningar
Bilaga 1
Nya anslagsbenämningar
Innehållsförteckning
1 Nya anslagsbenämningar 29
Tabellförteckning
1.1 Nya anslagsbenämningar 29
1 Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på
anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen
är att underlätta övergången till de nya
benämningar som följer av att politikområden
införts.
Tabell 1.1 Nya anslagsbenämningar
A1
25:1
Studiehjälp m.m
A2
25:2
25:3
Studiemedel m.m.
Studiemedelsräntor m.m.
A3
25:4
Vuxenstudiestöd m.m.
A4
25:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
A5
25:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
A6
25:4
Vuxenstudiestöd m.m.
A7
25:4
Vuxenstudiestöd m.m.
nytt anslag
25:3
Studiemedelsräntor m.m.
nytt anslag
25:7
Bidrag till vissa organisationer
Lagen omtryckt 1987:303.
Senaste lydelse 1999:1340.
Senaste lydelse 1997:1215.
Senaste lydelse 1997:1215.
Senaste lydelse 1997:1215.
Senaste lydelse 1997:573.
Senaste lydelse 1997:1215.
Senaste lydelse 1988:877.
Senaste lydelse 1988:877.
Senaste lydelse 1988:877.
Senaste lydelse 1988:877.
Senaste lydelse 1988:877.
1 Senaste lydelse 1997:1216.
Nytt anslag uppförs
Nytt anslag uppförs
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
2
5
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
14
13
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
1
1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
1
15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
26
25
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
28
29
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 15BILAGA 1
26
1