Post 5602 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
2000/01:11 ·
Hämta Doc ·
Utfärdande och återkallelse av F-skattsedel Prop. 2000/01:11
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 11
Regeringens proposition
2000/01:11
Utfärdande och återkallelse av F-skattsedel
Prop.
2000/01:11
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 september 2000
Lena Hjelm-Wallén
Bosse Ringholm
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att brister i redovisning och betalning av
utländska skatter och avgifter motsvarande de skatter och avgifter som
betalas enligt skattebetalningslagen också skall beaktas vid en ansökan
om F-skattsedel och vid återkallelse av sådan skattsedel.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 4
3 Ärendet och dess beredning 5
4 Om utfärdande och återkallelse av F-skattsedel 5
4.1 Allmänt 5
4.2 Utfärdande och återkallelse 6
5 Utökad kontroll vid utfärdande och återkallelse av F-skattsedel 7
6 Ikraftträdande och kostnader 8
7 Författningskommentar 10
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Om utfärdande och
återkallelse av F-skattsedel 11
Bilaga 2 Promemorians förslag till lagtext 12
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser beträffande promemorian
Om utfärdande och återkallelse av F-skattsedel 13
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 14
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 16
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 2000 18
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
2 Förslag till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
13 §
Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren
1. begär att skattsedeln skall återkallas,
2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,
3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt
missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,
4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller, i
fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar
en handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan
ligga till grund för taxering,
5. brister i redovisning eller
betalning av skatt enligt denna lag
i en utsträckning som inte är
obetydlig,
5. brister i redovisning eller
betalning av skatt enligt denna lag
eller motsvarande utländsk skatt i
en utsträckning som inte är
obetydlig,
6. har meddelats näringsförbud,
7. är i konkurs,
8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett
fåmanshandelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla
företagets eller bolagets F-skattsedel på grund av ett förhållande som kan
hänföras till företagsledaren, eller
9. är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och en
företagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en
F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren på grund av ett
förhållande som avses i 3–8.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
3 Ärendet och dess beredning
Allmänt
I en promemoria som upprättats inom Finansdepartementet i juni 2000
föreslås att skattebetalningslagens regler om F-skattsedel skall ändras på
så sätt att det vid utfärdande och återkallelse av sådan skattsedel också
skall beaktas brister i redovisning eller betalning av utländska skatter. En
sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians förslag
till lagtext finns i bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-
instanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har
upprättats och finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 2000/2355).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 augusti 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 5.
I lagrådsremissen fanns även ett förslag om en möjlighet för
skattemyndigheten att vid en ansökan om F-skattsedel förelägga
sökanden att inkomma med nödvändiga handlingar. Med hänsyn till vad
Lagrådet anfört och att skattemyndigheten alltid kan anmoda sökanden
att inkomma med nödvändiga handlingar läggs inget förslag i denna del.
4 Om utfärdande och återkallelse av F-
skattsedel
4.1 Allmänt
Reglerna om F-skattsedel infördes i uppbördslagen (1953:272) den 1
januari 1993 (SFS 1992:680). Syftet med en sådan särskild skattsedel för
företagare var att skapa klarare regler om skyldigheten att betala
preliminär skatt och socialavgifter (jfr prop. 1991/92:112 s. 76 f.). Vid
införandet av skattebetalningslagen (1997:483) överflyttades reglerna om
utfärdande och återkallelse av F-skattsedel i princip oförändrade från
uppbördslagen till 4 kap. skattebetalningslagen. Lagen tillämpades när
det gäller F-skatt och särskild A-skatt första gången på skatt som avsåg
inkomståret 1998.
Skattebetalningslagens tillämpningsområde framgår av 1 kap. 1 och
2 §§. Där anges att lagen gäller vid bestämmande, debitering,
redovisning och betalning av bl.a. sådana skatter eller avgifter som avses
i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324), lagen (1981:691)
om socialavgifter och mervärdesskattelagen (1994:200).
4.2 Utfärdande och återkallelse
Enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen skall en F-skattsedel efter
ansökan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att
bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig
anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att
bedrivas. Paragrafen är generellt tillämplig på alla som ansöker om F-
skattsedel, oavsett sökandens nationella eller skattemässiga hemvist.
Undantag från huvudregeln att F-skattsedel skall utfärdas till den som
uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet finns
i 4 kap. 8, 10 och 11 §§.
Det första undantaget gäller den situationen att en näringsidkare
tidigare haft en F-skattsedel. För den som vid utgången av närmast
föregående inkomstår hade en F-skattsedel skall enligt 4 kap. 8 § en ny
skattsedel utfärdas utan att ansökan görs. En F-skattsedel får dock enligt
4 kap. 10 § inte utfärdas för en delägare i ett handelsbolag enbart på
grund av delägarens intäkter från bolaget.
I 4 kap. 11 § anges ytterligare ett antal situationer i vilka en F-
skattsedel inte får utfärdas. Gemensamt för de angivna situationerna är
att de hänvisar till grunderna för återkallelse i 4 kap. 13 §. Den använda
tekniken medför således att återkallelsegrunderna även är tillämpliga för
att vägra en sökande att få F-skattsedel. Enligt 4 kap. 11 § första stycket
3 gäller att en F-skattsedel inte får utfärdas för den som tidigare inte haft
någon F-skattsedel men som skulle ha fått en sådan skattsedel återkallad
på grund av något förhållande som anges i 4 kap. 13 §.
Bland de grunder för återkallelse som anges i 4 kap. 13 § är ett flertal
neutrala på så sätt att de objektivt sett omfattar alla näringsidkare med F-
skattsedel oavsett innehavarens nationella eller skattemässiga hemvist.
Som exempel kan nämnas det förhållandet att innehavaren upphör att
bedriva näringsverksamhet här i landet eller att innehavaren själv begär
att skattsedeln skall återkallas (4 kap. 13 § 1 och 2) .
I 4 kap. 13 § 5 anges att om innehavaren brister i redovisning eller
betalning av skatt i en utsträckning som inte är obetydlig, skall en F-
skattsedel återkallas. Det skall röra sig om skatter vilka skall redovisas
och betalas enligt skattebetalningslagen. Vilka dessa är framgår av 1 kap.
1 och 2 §§. Med skatter likställs vissa avgifter (jfr 1 kap. 4 §). Bland de
skatter och avgifter som skall beaktas kan nämnas inkomstskatt,
mervärdesskatt och socialavgifter. Det är således endast fråga om
bristande redovisning och betalning av svenska skatter och avgifter som
kan beaktas vid en prövning av en ansökan om F-skattsedel och vid
återkallelse av sådan skattsedel.
5 Utökad kontroll vid utfärdande och
återkallelse av F-skattsedel
Regeringens förslag: Vid en ansökan om F-skattsedel och vid
återkallelse av sådan F-skattsedel skall också beaktas om
näringsidkaren i fråga brister i redovisning eller betalning av
utländska skatter och avgifter motsvarande de som betalas enligt
skattebetalningslagen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Riksskatteverket, Svenska Arbetsgivareföreningen och Näringslivets
nämnd för regelgranskning har dock framfört synpunkter på förfarandet
för kontroll.
Skälen för regeringens förslag: Reglerna om utfärdande och
återkallelse av F-skattsedel tillkom som redan framgått före Sveriges
inträde i EU. Efter Sveriges medlemskap har antalet utländska
näringsidkare som ansöker om F-skattsedel ökat. Det är främst fråga om
personer som uppger att de avser att bedriva näringsverksamhet på egen
hand utan anställda. Likaså har medlemskapet underlättat för svenska
näringsidkare att söka sig utomlands för att bedriva verksamhet.
Merparten av de utländska näringsidkare som i dagsläget ansöker om F-
skattsedel är hemmahörande i ett EU-land eller ett land som träffat
associeringsavtal med EU. När etableringen av utländska näringsidkare i
Sverige har ökat har det också uppmärksammats att kontrollen av de
utländska näringsidkarna inte kunnat göras lika noggrann som den som
görs av de svenska näringsidkarna. Detta beror på den nuvarande
utformningen av skattebetalningslagen och gäller främst när
näringsidkaren brister i redovisning och betalning av skatter och avgifter
i hemlandet. Detsamma gäller beträffande de näringsidkare som
återvänder till Sverige efter att ha bedrivit näringsverksamhet utomlands
en period under vilken skatter och avgifter skulle ha betalats i utlandet.
Vad gäller inkomstskatt, sociala avgifter m.m. som skall betalas av den
utländske näringsidkaren i dennes hemland finns det alltså i dag inga
möjligheter vid en ansökan om F-skattsedel eller vid återkallelse av
sådan skattsedel att beakta att näringsidkaren i fråga inte betalat dessa
skatter och avgifter. Det är ju endast svenska skatter som betalas enligt
skattebetalningslagen som i dag får beaktas. Även de svenska
näringsidkare vilka tidigare verkat i utlandet och som, efter att ha bosatt
sig i Sverige, anses obegränsat skattskyldiga här i landet kan ha
betydande skatteskulder utomlands utan att detta får beaktas vid en
ansökan om F-skattsedel.
De krav som är uppställda för att inneha en F-skattsedel syftar främst
till att förhindra att möjligheten att själv ansvara för redovisning och
betalning av preliminär skatt och socialavgifter missbrukas. Syftet med
en återkallelse av en F-skattsedel är i första hand att i ett enskilt fall
åstadkomma en säkrare och effektivare betalning av skatter och avgifter.
Det finns för svensk del inget förstahandsintresse av att åstadkomma en
säkrare och effektivare betalning av utländska skatter och avgifter, vilket
är den främsta anledningen till att betalningen av dessa inte beaktas för
närvarande.
Däremot finns det anledning att ifrågasätta om den som brister i
redovisning eller betalning av utländska skatter och avgifter sköter sin
verksamhet på ett seriöst sätt på samma sätt som det finns anledning att
ifrågasätta detta om bristerna avser svenska skatter och avgifter. Ett
innehav av F-skattsedel har också betydelse från konkurrenssynpunkt där
den som har en F-skattsedel kommer i en bättre position än den som inte
har en sådan skattsedel. Det bör inte utgöra en konkurrensfördel att brista
i redovisning av skatter och avgifter utomlands i stället för i Sverige.
Något skäl till att brister i redovisning eller betalning av utländska
skatter och avgifter inte skall kunna beaktas vid en ansökan om F-
skattsedel eller vid en återkallelse av sådan skattsedel finns enligt
regeringens uppfattning inte. Snarare bör förutsättningarna för att
tillerkänna någon en F-skattsedel och återkalla en sådan skattsedel i
möjligaste mån vara desamma för alla näringsidkare, oavsett deras
nationella eller skattemässiga hemvist.
Regeringen föreslår därför att skattemyndigheten vid utfärdande och
återkallelse av F-skattsedel också skall beakta om näringsidkaren brister i
redovisning eller betalning av utländska skatter och avgifter jämförliga
med de som skall betalas enligt skattebetalningslagen.
I fråga om den kontroll som skall ske hos skattemyndigheten vid en
ansökan om F-skattsedel kan följande sägas. Den som ansöker om något
skall normalt också visa att han uppfyller de krav som ställs för att
komma i åtnjutande av det han ansöker om. I fråga om F-skattsedel får
det således anses åligga sökanden att visa att förutsättningar för
utfärdande av F-skattsedel finns och att hinder enligt exempelvis 4 kap.
11 § skattebetalningslagen inte är för handen. Det innebär att en ansökan
kan avslås om sökanden exempelvis inte efterkommer en anmodan från
skattemyndigheten att komplettera ansökan i visst hänseende eftersom
sökanden då inte lyckats visa att han uppfyller de ställda kraven. En
annan sak är att det i praktiken är skattemyndigheten, på grund av
myndighetens tillgång till olika register, som i många fall tar fram de
uppgifter som det i avsaknad härav skulle åligga sökanden att presentera.
Frågorna om kontroll av eventuella brister i redovisning eller betalning
av utländska skatter och avgifter vid en ansökan om F-skattsedel bör
enligt regeringens bedömning således kunna hanteras inom det
nuvarande regelsystemet.
6 Ikraftträdande och kostnader
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Merparten av de
näringsidkare vars situation kommer att påverkas av de föreslagna
reglerna betalar varken inkomstskatt eller socialavgifter i Sverige. De
som i övrigt kommer att nekas F-skattsedel på grund av förslaget nekas
detta just på grund av tidigare visad bristande betalningsförmåga eller
betalningsvilja. Den föreslagna ändringen av skattebetalningslagen kan
därför komma att leda till en säkrare skatte- och avgiftsuppbörd genom
att skatter och avgifter i stället tas ut av den som betalat ut ersättningen
för ett arbete.
Förslaget innebär att skattemyndigheternas arbetsbelastning kan öka
något vad gäller kontrollen vid utfärdande av F-skattsedlar. De kostnader
som kan uppstå till följd härav bedöms dock uppvägas av minskade
kostnader för arbete med F-skattsedelinnehavare som inte fullgör sin
betalningsskyldighet. Någon statsfinansiell kostnad bör därför inte
uppkomma genom förslaget.
7 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)
4 kap.
13 §
Ändringen medför att brister i redovisning eller betalning av både
utländska skatter och avgifter skall beaktas vid återkallelse av F-
skattsedel. Genom bestämmelsen i 4 kap. 11 § skattebetalningslagen får
de i paragrafen återgivna återkallelsegrunderna också betydelse vid
beslut om tilldelning av F-skattsedel. Syftet med bestämmelsen är att så
långt möjligt jämställa villkoren för de näringsidkare som ansöker om
eller innehar F-skattsedel, oavsett näringsidkarens nationalitet eller
skattemässiga hemvist. De utländska skatter och avgifter som skall
beaktas är de vilka kan anses motsvara de svenska skatter och avgifter
som betalas enligt skattebetalningslagen, exempelvis inkomstskatt,
mervärdesskatt och sociala avgifter. Någon tidsmässig begränsning i
skattebetalningslagen avseende hur gamla skulder som får beaktas finns
inte. Preskriptionsreglerna varierar dessutom mellan olika länder. Om det
finns särskilda skäl kan skattemyndigheten enligt redan befintliga regler i
4 kap. utfärda en F-skattsedel trots att hinder däremot egentligen finns.
Skattemyndigheten kan i motsvarande situation också låta bli att återkalla
en F-skattsedel. En helhetsbedömning får således göras utifrån
omständigheterna i det enskilda fallet. Dessutom skall bristerna i
redovisning eller betalning redan enligt den nuvarande lydelsen vara av
viss omfattning för att bristerna skall beaktas. När bristerna kan anses
vara ringa och vad som kan utgöra särskilda skäl kommenteras närmare i
prop. 1991/92:112 s. 119 ff. och prop. 1996/97:100 s. 536. Det skall dock
i återkallelsefallen, precis som i fråga om svenska skatter och avgifter,
vara visat att brister finns.
Sammanfattning av promemorian Om utfärdande och
återkallelse av F-skattsedel
I promemorian föreslås att vid utfärdande och återkallelse av F-skattsedel
skall också beaktas om näringsidkaren i fråga brister i redovisning eller
betalning av utländska skatter och avgifter motsvarande de som betalas
enligt skattebetalningslagen (1997:483). Syftet med den föreslagna
ändringen är att så långt möjligt jämställa villkoren för näringsidkare
som ansöker om eller innehar F-skattsedel, oavsett nationalitet eller
skattemässig hemvist. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari
2001.
Promemorians förslag till lagtext
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
13 §
Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren
1. begär att skattsedeln skall återkallas,
2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,
3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt
missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,
4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller,
i fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar
en handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan
ligga till grund för taxering,
5. brister i redovisning eller
betalning av skatt enligt denna lag
i en utsträckning som inte är
obetydlig,
5. brister i redovisning eller
betalning av skatt enligt denna lag
eller motsvarande utländsk skatt i
en utsträckning som inte är
obetydlig,
6. har meddelats näringsförbud,
7. är i konkurs,
8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett
fåmanshandelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla
företagets eller bolagets F-skattsedel på grund av ett förhållande som kan
hänföras till företagsledaren, eller
9. är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och en
företagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en
F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren på grund av ett
förhållande som avses i 3–8.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Förteckning över remissinstanser beträffande
promemorian Om utfärdande och återkallelse av
F-skattsedel
Följande remissinstanser har avgett yttrande över Finansdepartementets
promemoria Om utfärdande och återkallelse av F-skattsedel: Kammar-
rätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Riksskatteverket,
Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket, Migrationsverket, Arbets-
marknadsstyrelsen, Sveriges Industriförbund, Föreningen Auktoriserade
Revisorer FAR, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbets-
givareföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Näringslivets nämnd
för regelgranskning, Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges
Byggindustrier.
Riksskatteverket har bifogat yttrande från skattemyndigheterna i
Stockholm, Luleå, Malmö, Örebro och Göteborg.
Svenska Elektrikerförbundet har avstått från att yttra sig.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring av skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 4 kap. 13 § och 23 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 7 a §, av följande
lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
7 a §
Skattemyndigheten får förelägga
den som ansöker om F-skattsedel
att lämna uppgift, visa upp
handling eller lämna över en kopia
av handling som behövs för att
behandla ansökan. Om
föreläggandet inte följs, får
ansökan avvisas. Sökanden skall
upplysas om detta i föreläggandet.
4 kap.
13 §1
Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren
1. begär att skattsedeln skall återkallas,
2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,
3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt
missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,
4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration
eller, i fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar
en handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan
ligga till grund för taxering,
5. brister i redovisning eller
betalning av skatt enligt denna lag
i en utsträckning som inte är
obetydlig,
5. brister i redovisning eller
betalning av skatt enligt denna lag
eller motsvarande utländsk skatt i
en utsträckning som inte är
obetydlig,
6. har meddelats näringsförbud,
7. är i konkurs,
8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett
fåmanshandelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla
företagets eller bolagets F-skattsedel på grund av ett förhållande som kan
hänföras till företagsledaren, eller
9. är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och en
företagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att
en F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren på grund av ett
förhållande som avses i 3-8.
23 kap.
2 §
Ett föreläggande enligt denna
lag får förenas med vite, om det
finns anledning att anta att det
annars inte följs. Vite får dock inte
föreläggas staten, ett landsting, en
kommun eller en tjänsteman i
tjänsten. Finns det anledning att
anta att den deklarationsskyldige
eller, om den deklarationsskyldige
är juridisk person, ställföreträdare
för den deklarationsskyldige har
begått brott, får den
deklarationsskyldige inte före-
läggas enligt 14 kap. 3 § vid vite
att medverka i utredningen av en
fråga som har samband med den
gärning som brottsmisstanken
avser.
Ett föreläggande enligt denna
lag, med undantag för ett
föreläggande enligt 4 kap. 7 a §,
får förenas med vite, om det finns
anledning att anta att det annars
inte följs. Vite får dock inte
föreläggas staten, ett landsting, en
kommun eller en tjänsteman i
tjänsten. Finns det anledning att
anta att den deklarationsskyldige
eller, om den deklarationsskyldige
är juridisk person, ställföreträdare
för den deklarationsskyldige har
begått brott, får den
deklarationsskyldige inte före-
läggas enligt 14 kap. 3 § vid vite
att medverka i utredningen av en
fråga som har samband med den
gärning som brottsmisstanken
avser.
Om vite har förelagts också med stöd av en bestämmelse i taxerings-
lagen (1990:324) eller lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter, prövas frågan om att döma ut vitet av den länsrätt som
är behörig enligt dessa lagar.
Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets
lämplighet bedömas.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-09-01
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,
regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 24 augusti 2000 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Marie
Rosvall.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.
4 kap. 7 a §
Om en enskild ansöker om en förmån – dit beviljandet av F-skattsedel får
räknas – bör han eftersträva att prestera den utredning som kan styrka
hans anspråk. Den officialprincip för förvaltningsmyndigheters
handläggning av ärenden som anses följa av 4 § förvaltningslagen har i
detta sammanhang främst den praktiska betydelsen att myndigheten skall
vara beredd att hjälpa den enskilde till rätta i viss omfattning, bl.a. genom
att anvisa honom hur utredningen bör kompletteras. Myndighetens
uppgift härvidlag kan naturligtvis underlättas om det i en
specialförfattning anges vilken information som den enskilde bör
tillhandahålla myndigheten. I detta avseende kan den föreslagna
paragrafen komplettera de allmänna reglerna om myndigheters
serviceskyldighet enligt förvaltningslagen.
Paragrafen innebär en rätt för myndigheten att förelägga en sökande att
inkomma med uppgifter eller handlingar av visst slag. En enskild väljer
själv att ansöka om en F-skattsedel och bör då också ha frihet att vid
ansökan foga de handlingar som han anser behövliga. Om han inte
presterar tillräcklig utredning, riskerar han att få avslag på sin ansökan.
Det är mot denna bakgrund som skattemyndigheten går sökanden till
handa för att möjliggöra ett bifall till ansökan. Lagrådet anser ordet
"förelägga" i lagtexten inte vara adekvat i sammanhanget, och Lagrådet
förordar därför ordet "anmoda". Detta har också den fördelen att den
föreslagna justeringen av lydelsen av 23 kap. 2 § blir överflödig.
I andra meningen av den föreslagna paragrafen sägs att om
föreläggandet inte följs ansökan får avvisas. Avvisning anses kunna ske i
förvaltningsförfarandet om en ansökningshandling är så ofullständig att
den inte kan läggas till grund för en prövning i sak (jfr 5 §
förvaltningsprocesslagen). I sådana fall som avses i paragrafen är
ansökan som sådan inte behäftad med några brister utan dessa hänför sig
till utredningsmaterialet. Av författningskommentaren framgår att
avvisning av en ansökan inte bör göras utan att en bedömning har gjorts
av de åberopade omständigheterna i det enskilda fallet. Härav följer att
avvisningen som regel skall föregås av en viss sakprövning. Vidare sägs
det att det kan hända att en sökande som inte kan presentera den
efterfrågade informationen också lämnar en godtagbar förklaring till
varför så ej kan ske. Detta bör betyda att avvisning då inte skall ske med
anledning av sökandens underlåtenhet att efterkomma "föreläggandet".
Ansökningen skall med andra ord prövas i sak och kan komma att
antingen bifallas eller avslås. Härav framgår att något egentligt hinder för
en sakprövning av en ansökan aldrig kommer att föreligga i de fall som
avses i paragrafen. Användningen av ordet "avvisas" tycks främst tjäna
som ett slags påtryckningsmedel mot sökanden.
Enligt Lagrådets mening är det inte korrekt att använda ordet
"avvisas". Om sökandens underlåtenhet att lämna den efterfrågade
informationen skall vändas till dennes nackdel, bör detta ske på så sätt att
hans ansökning avslås. Det är dock en självklarhet att en ansökning kan
komma att avslås, lika väl som den kan komma att bifallas. Andra
meningen i paragrafen bör därför utgå, vilket bör medföra att också tredje
meningen utgår.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 2000
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Ringholm
Regeringen beslutar proposition 2000/01:11 Utfärdande och återkallelse
av F-skattsedel
Senaste lydelse 1999:1300.
1 Senaste lydelse 1999:1300
Senaste lydelse 1997:1029
Prop. 2000/01:11
10
1
11
19
Prop. 2000/01:11
Bilaga 1
12
19
Prop. 2000/01:11
Bilaga 2
Prop. 2000/2001:11
Bilaga 2
13
19
Prop. 2000/01:11
Bilaga 3
Prop. 2000/2001:11
Bilaga 3
15
19
Prop. 2000/01:11
Bilaga 4
18
19
Prop. 2000/01:11
Bilaga 5
Prop. 2000/2001:11
Bilaga 5
Prop. 2000/2001:11