Post 5405 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
2001/02:24 ·
Hämta Doc ·
Lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör Prop. 2001/02:24
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Prop. 24
Regeringens proposition
2001/02:24
Lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör
Prop.
2001/02:24
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 4 oktober
Göran Persson
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en lag som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/55/EG av den 18 september 2000 om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör. Direktivet syftar till att främja energibesparing och miljöskydd.
Direktivet är utformat på i huvudsak samma sätt som ett tidigare direktiv om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar för hushållsbruk (96/57/EG), vilket har genomförts i Sverige genom lagen (1997:867) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar och föreskrifter på regerings- och myndighetsnivå grundade på denna lag.
I propositionen föreslås att det nya direktivet genomförs på motsvarande sätt och den i propositionen föreslagna lagen har utarbetats efter modell av 1997 års lag om kylskåp och frysar. Enligt lagen får förkopplingsdon till lysrörsbelysning släppas ut på marknaden endast om de uppfyller vissa krav beträffande maximal tillförd effekt. Den är i huvudsak en bemyndigandelag och förutsätts bli kompletterad med föreskrifter på regerings- och myndighetsnivå.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002. Under en övergångsperiod fram till den 21 maj 2002 skall det dock vara tillåtet att släppa ut förkopplingsdon på marknaden även om de inte uppfyller direktivets krav.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Förslag till lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör 4
3 Ärendet och dess beredning 6
4 EG:s direktiv om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon 7
4.1 Allmänt 7
4.2 Direktivets närmare innehåll 9
5 Den svenska regleringen 11
5.1 Nuvarande regler 11
5.2 Utformningen av svenska regler 11
6 Ikraftträdande 13
7 Kostnadskonsekvenser 14
8 Författningskommentarer 15
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/55/EG av den 18 september 2000 om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör 18
Bilaga 2 Remissinstanser 32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 33
Rättsdatablad 34
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör.
2
Förslag till lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör
Härigenom föreskrivs1 följande.
Lagens tillämpningsområde m.m.
1 § Denna lag skall tillämpas på elektriska nätanslutna förkopplingsdon till lysrörsbelysning (förkopplingsdon).
2 § Lagen tillämpas inte på förkopplingsdon som
1. är inbyggda i lampor,
2. är särskilt konstruerade för armatur avsedd att monteras in i möbler och som utgör en icke utbytbar del av armaturen och inte kan provas åtskilt från armaturen, eller
3. skall exporteras från Europeiska gemenskapen, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur.
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om definition och indelning i kategorier av förkopplingsdon.
4 § Förkopplingsdon som omfattas av lagen får släppas ut på marknaden endast om de uppfyller de krav och villkor som ställs i 5 § eller i föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. De skall även vara CE-märkta.
Den som tillverkar eller importerar förkopplingsdon ansvarar för att de uppfyller kraven enligt första stycket.
Elförbrukning
5 § En maximal tillförd effekt för kretsar förkopplingsdon - lampor skall gälla för olika kategorier av förkopplingsdon.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan maximieffekt för olika kategorier och hur den skall beräknas.
Märkning
6 § Förkopplingsdon får CE-märkas endast om de uppfyller de krav och villkor som ställs upp i 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om bedömning av överensstämmelse och märkning av förkopplingsdon.
För CE-märkning gäller vidare bestämmelserna i lagen (1992:1534) om CE-märkning.
Tillsyn m.m.
7 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) skall se till att denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs.
8 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall följas. Ett föreläggande eller förbud får förenas med vite.
9 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar, handlingar, varuprover eller liknande som behövs för myndighetens tillsyn enligt denna lag.
10 § För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.
11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att ersätta tillsynsmyndighetens kostnader för provtagning och undersökning av prov.
Överklagande
12 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Förkopplingsdon till lysrör som omfattas av denna lag får släppas ut på marknaden till och med den 21 maj 2002 även om de inte uppfyller de krav som ställs i lagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
3 Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet antog den 18 september 2000 ett direktiv (2000/55/EG) om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör, i det följande kallat direktivet för förkopplingsdon till lysrör. För att genomföra direktivet föreslår regeringen en lag med grundläggande bestämmelser om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör. Direktivet bifogas som bilaga 1.
Förslaget bygger på en inom Näringsdepartementet upprättad promemoria som har remissbehandlats. Promemorians lagförslag överensstämmer med propositionens. Ett remissmöte hölls på departementet den 6 september 2001. I bilaga 2 finns en förteckning över remissinstanserna samt vilka som deltog vid remissmötet. En sammanställning över av remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N 2001/7512/ESB).
Lagrådet
Den i propositionen föreslagna lagen är en bemyndigandelag som i allt väsentligt utformats efter förebild av lagen (1997:867) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar. Den nämnda lagen är granskad av Lagrådet och utformad helt enligt Lagrådets förslag, se prop. 1996/97:174. Det är också frågan om att genomföra ett direktiv av teknisk karaktär där Lagrådets möjligheter att påverka utformningen av bestämmelserna är begränsade. Med hänsyn till dessa omständigheter bedömer regeringen att Lagrådets hörande i detta ärende skulle sakna betydelse. Något yttrande har därför inte inhämtats.
4
EG:s direktiv om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon
4.1 Allmänt
Europeiska gemenskapens tre mål för energipolitiken är försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljöskydd. En förbättring av energieffektiviteten bidrar till samtliga tre mål och kan samtidigt medföra stora ekonomiska vinster på sikt. En effektivare energianvändning kan därför förbättra industrins och handelns konkurrenskraft i gemenskapen, eftersom man förbrukar en mindre energimängd för en viss produktion. Den viktigaste aspekten på energieffektivitet är det minskade koldioxidutsläppet som är ytterligare ett av gemenskapens mål. Direktivet om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör syftar till att främja energibesparing och miljöskydd.
Lysrörsbelysning står för en ansenlig del av gemenskapens elförbrukning och därmed av dess totala energiförbrukning. Varje lysrör har ett förkopplingsdon. De olika modeller av förkopplingsdon som finns tillgängliga på gemenskapsmarknaden uppvisar mycket olika elförbrukning för en och samma lysrörstyp. För att effektivisera energianvändningen på den inre marknaden finns det skäl att uppställa krav på den energiförbrukande utrustning som säljs inom gemenskapen. För att förebygga potentiella handelshinder har det ansetts nödvändigt att harmonisera dessa krav på gemenskapsnivå.
Direktivet för förkopplingsdon till lysrör syftar till att förebygga handelshinder på den inre marknaden samt främja användningen av högeffektiva förkopplingsdon genom att ställa upp minimikrav inom EU och i förhållande till tredje land för att härigenom undvika import och produktion av billigare lågeffektiva förkopplingsdon.
Kommissionen har gjort undersökningar av energieffektivitetsförbättringar till ett prioritetsområde och funnit att ett "skapande av prestandanormer, särskilt för förkopplingsdon till lysrör, tycks vara en av de mest effektiva åtgärder som Europeiska gemenskapen kan vidta för att minska energiförbrukningen för belysning i kommersiella byggnader och därför förtjänar ytterligare övervägande och utveckling".
Den europeiska sammanslutningen av belysningstillverkare - CELMA - införde 1997 ett system för energiklassificering. Systemet har i hög grad antagits av tillverkare i hela gemenskapen. Systemet är indelat i sju klasser: klass D utgörs av förkopplingsdon med hög energiförlust, klass C av "konventionella" förkopplingsdon. Förkopplingsdon med låga energiförluster finns i klasserna B1 och B2. Elektroniska förkopplingsdon finns i klasserna A1, A2 och A3.
Innan direktivet tillkom diskuterade kommissionen möjligheten att sluta ett frivilligt avtal med CELMA för att fasa ut lågeffektiva förkopplingsdon. CELMA förklarade dock att ett frivilligt avtal inte var ett alternativ på grund av den stora importen av förkopplingsdon till gemenskapen. Om europeiska tillverkare frivilligt skulle förbinda sig att fasa ut lågeffektiva förkopplingsdon skulle de frigöra ett marknadssegment som snabbt skulle fyllas av icke deltagande tillverkare.
Kommissionen genomförde 1996 en nyttokostnadsanalys för att utvärdera minimieffektivitetskravens effekter. För att ge tillverkarna av förkopplingsdon tid att anpassa sig samtidigt som man vill säkerställa utvecklingen mot en realistisk och ekonomisk effektivitetsnivå rekommenderades i studien att man skulle anta minimikrav i tre steg. Branschen accepterade vid denna tidpunkt stegen i detta förslag och CELMA uttalade i december år 1998 att tillverkarna var nöjda med de föreslagna nivåerna.
Det vanligaste förkopplingsdonet utgörs av drosslar. Drosslar med hög energiförlust görs vanligen av material av dålig kvalitet och är i allmänhet billiga (D). "Konventionella" drosslar (C) är gjorda av material med högre kvalitet, varför drosslarnas energiförluster minskar, men kostnaden blir högre. För drosslar med låg energiförlust (B) används kopparlindningar och dessa drosslar med låg energiförlust är relativt dyra. Elektroniska förkopplingsdon har relativt låga förluster i likhet med de bästa drosslarna, men är för närvarande avsevärt dyrare än drosslar.
För att minimera effekterna hos tillverkarna införs direktivets effektivitetskrav i etapper med långa övergångsperioder innan ett nytt steg för minimieffektivitetskraven träder i kraft. Det första steget innebär att förkopplingsdon av klass D skall fasas ut. Steg 1 träder i kraft 18 månader efter det att direktivet har trätt i kraft. En sådan övergångsperiod anses vara förenlig med de små investeringar och anpassningar som krävs för att uppfylla det första stegets krav. Efter ytterligare tre och ett halvt år skall i steg 2 "konventionella" don av klass C fasas ut. Ett eventuellt tredje steg kan bli aktuellt beroende på vilka resultat som uppnåtts. Eftersom marknaden kan utvecklas avsevärt till följd av de två första stegen skall kommissionen genomföra en utvärdering som skall vara avslutad senast vid utgången av 2005.
I direktivet finns lämpliga nivåer för energieffektiviteten uppställda. För att bevara konkurrenskraften hos tillverkarna i gemenskapen skall förkopplingsdon som exporteras inte omfattas av direktivet.
Direktivet är i princip utformat enligt den normala metoden för produktdirektiv. Enligt denna metod anges i direktiven de väsentliga egenskapskrav som skall vara uppfyllda för att produkterna skall få släppas ut på marknaden och tas i bruk. Detta kompletteras sedan med att de produkter som uppfyller kraven i vissa s.k. harmoniserade standarder förutsätts uppfylla kraven. I sak innebär detta att man under kommissionens kontroll överlåter till de europeiska standardiseringsorganen att närmare utarbeta tekniska specifikationer för produkterna samtidigt som möjligheten hålls öppen för andra tekniska lösningar som uppfyller de väsentliga kraven. Direktiven innehåller vidare bl.a. bestämmelser om hur bedömning av överensstämmelse skall ske, dvs. hur tillverkaren eller den som släpper ut produkten på marknaden skall visa att de väsentliga kraven är uppfyllda. Genom att anbringa ett CE-märke garanterar han att direktivets bestämmelser är uppfyllda.
Det aktuella direktivet presenteras närmare i det följande. Det har stora likheter med ett tidigare direktiv om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar för hushållsbruk (96/57/EG), som har genomförts i svensk rätt genom lagen (1997:867) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar och därtill anslutande författningar på regerings- och myndighetsnivå. Ett tidigare direktiv om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande och gasformigt bränsle (92/42/EG) har en liknande struktur. Detta har i Sverige genomförts i huvudsak genom föreskrifter från Boverket, grundade på bemyndiganden i byggnadslagstiftningen.
4.2 Direktivets närmare innehåll
Enligt artikel 1 skall direktivet tillämpas på elektriska nätanslutna förkopplingsdon till lysrörsbelysning enligt definitionen i Europastandard EN50294 från december 1998, punkt 3.4. En kategoriindelning av förkopplingsdon görs i en bilaga. För varje kategori gäller bestämmelser om maximal tillförd effekt för kretsar förkopplingsdon-lampa. Olika bestämmelser gäller enligt två andra bilagor under en första fas som omfattar de första fem åren av direktivets giltighetstid och under en andra fas för tiden därefter. I ett särskilt uttalande klargörs att det kan bli nödvändigt med en tredje fas om inte förväntade resultat uppnås. I ytterligare en bilaga anges hur den tillförda effekten skall beräknas. Vissa typer av förkopplingsdon undantas från direktivet:
- förkopplingsdon som är inbyggda i lampor,
- förkopplingsdon som är särskilt konstruerade för armatur avsedd att monteras in i möbler och som utgör en icke utbytbar del av armaturen och inte kan provas åtskilt från armaturen (enligt Europastandard EN 60920, klausul 2.1.3),
- förkopplingsdon som skall exporteras från gemenskapen, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur.
Enligt artikel 2 får förkopplingsdon som omfattas av direktivet släppas ut på marknaden endast om de uppfyller direktivets krav. Ansvaret för detta vilar på tillverkaren eller den som släpper ut produkten på marknaden. Bedömning av överensstämmelse enligt de krav som fastställs i direktivet vad gäller CE-märkning skall ske då de släpps ut på marknaden (artikel 5). CE-märkningen skall vara väl synlig, läsbar och outplånligt anbringad på förkopplingsdonen och på deras förpackningar. Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller förhindra att förkopplingsdon försedda med CE-märkning släpps ut på marknaden (artikel 3.1). Vidare skall medlemsstaterna, om det inte finns bevis om motsatsen, utgå från att förkopplingsdon med CE-märkning överensstämmer med samtliga bestämmelser i detta direktiv. Om en medlemsstat konstaterar att CE-märkningen använts på ett oriktigt sätt är tillverkaren, eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, skyldig att anpassa produkten till bestämmelserna och upphöra med överträdelsen på de villkor som medlemsstaten föreskriver (artikel 6). I varje beslut som fattas enligt förkopplingsdonsdirektivet och som innehåller inskränkningar av villkoren mot utsläppandet på marknaden eller försäljning av förkopplingsdon skall grunderna för beslutet noga anges. Den som berörs av beslutet skall underrättas om hur och inom vilken tidsfrist ett överklagande skall ske (artikel 7).
Direktivet träder enligt artikel 10 i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i EGT. Offentliggörandet skedde den 1 november 2000 och direktivet trädde alltså i kraft den 21 november 2000. Medlemsstaterna skall anta de lagar som är nödvändiga för att uppfylla direktivet inom ett år efter ikraftträdandet (artikel 8). Detta krav gäller alltså från den 21 november 2001. Direktivets bestämmelser skall gälla efter utgången av en period på 18 månader efter det att direktivet trätt i kraft, alltså från den 21 maj 2002. Under tiden fram till dess skall medlemsstaterna tillåta att sådana förkopplingsdon som var godkända i respektive medlemsstat vid den tidpunkt då direktivet antogs släpps ut på marknaden (artikel 8.3).
Fem år efter ikraftträdandet, alltså den 21 november 2006, skall den andra fasen inträda med skärpta krav (artikel 9.1). Senast den 31 december 2005 skall kommissionen överlämna en utvärdering av de resultat som uppnåtts i förhållande till de förväntade resultaten. I samråd med berörda parter skall kommissionen undersöka om det finns behov av att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra energieffektiviteten för förkopplingsdon (artikel 9.2).
5
Den svenska regleringen
5.1 Nuvarande regler
Det finns i dag inga tvingande regler vad gäller energieffektivitet för förkopplingsdon till lysrör.
5.2 Utformningen av svenska regler
Promemorians förslag: Promemorians lagförslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Statens energimyndighet och Ljuskultur ser positivt på lagförslaget och framhåller att det finns en stor besparingpotential i en energieffektivare belysning. Ljuskultur framhåller att Sverige är långt framme vad gäller energieffektiv belysning. Ljuskultur menar även att det finns en stor besparingspotential i energieffektivare belysning. Surahammars Bruks AB, som tillverkar elektroplåt som bl.a. används som kärna i magnetiska förkopplingsdon, stödjer lagförslaget och ser inga problem med genomförandet av detta.
Elsäkerhetsverket framhåller att om de får i uppgift att ha hand om tillsynen av de föreslagna energieffektivitetskraven bör ha en möjlighet att ta ut en kostnad för detta hos företagen, i likhet med tillsynen enligt lågspänningsdirektivet. Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar att det i promemorian inte lämnas någon närmare beskrivning av vilka konsekvenser förslaget kan komma att innebära för tillsynsmyndigheten. RRV menar att det hade varit värdefullt med en redogörelse för kostnader och eventuella problem i samband med Konsumentverkets tillsyn enligt förordningen om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar (1998:110). Stor-Stockholms Energi AB (Stoseb) menar att EG-direktivet bör kunna genomföras i Sverige på ett juridiskt enklare sätt. Stoseb menar även att lagförslaget ur energieffektivitetssynpunkt kommer ha en liten effekt för Sveriges del.
Svenska Elektriska Kommissionen (SEK) ifrågasätter förslaget om att ställa särskilda krav på en ingående komponent i en ljusarmatur som endast i ringa omfattning, och då som reservdel, säljs till konsumenter. SEK menar att det vore mer relevant med motsvarande krav på kompletta armaturer, t.ex. ljusutbyte mot belyst yta per tillförd energienhet. SEK framhåller vidare att till följd av EG:s EMC-direktiv ställs krav på begränsning av störningar från ljusarmaturer. Eftersom förkopplingsdon inte marknadsförs som en egen apparat med egen funktion saknas EMC-krav för dessa enligt gällande standard. Detta kan få till följd att armaturer med effektiva förkopplingsdon behöver kompletteras med energiförbrukande filter för att armaturen skall få marknadsföras, vilket i så fall skulle motverka syftet med direktivet.
Konkurrensverket har inget att erinra mot redovisat förslag.
Skälen för regeringens förslag: Direktivet har som framgår av det tidigare stor likhet med direktivet om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar (96/57/EG) och bör genomföras i Sverige på motsvarande sätt. Det betyder att i en särskild ny lag bör tas in grundläggande bestämmelser om bl.a. tillämpningsområde, märkning och tillsyn. I övrigt bör direktivets bestämmelser, som till stor del avser detaljerade tekniska regler, genomföras på myndighetsnivå och lagen bör därför innehålla behövliga bemyndiganden för regeringen och den myndighet som regeringen bestämmer.
Vad gäller de invändningar som förts fram av Stoseb kan sägas att direktivet kräver lagstöd som nu inte finns, eftersom direktivet förutsätter ett förbud att släppa ut på marknaden produkter som inte uppfyller direktivets krav på energieffektivitet. Om det skulle visa sig komma ytterligare direktiv av samma karaktär med krav på speciella produkters energieffektivitet bör övervägas behovet av en mer generell bemyndigandelag i stället för lagar för varje produkt. SEK:s synpunkter om direktivets utformning och tillämpning saknar betydelse för lagens utformning. Det har heller inte visat sig vara möjligt att ta fram rättvisande mätmetoder för den kompletta armaturen.
Enligt förordningen (1998:110) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar har Konsumentverket myndighetsansvar för föreskrifter och tillsyn beträffande vad som gäller enligt EG-direktivet om detta. En myndighet bör få motsvarande ansvar när det gäller det nu aktuella direktivet. Det bör dock i detta sammanhang påpekas att förkopplingsdonen till skillnad från kylar och frysar inte är sådana produkter som når konsumenten som enskild produkt. Regeringen bedömer att i detta fall Elsäkerhetsverket är den lämpligaste myndigheten, även om energieffektivisering normalt ej är myndighetens område.
6
Ikraftträdande
Promemorians förslag: Promemorians förslag till bestämmelser om ikraftträdande överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några synpunkter på förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt direktivet skall behövligt regelverk för nationellt genomförande sättas i kraft senast den 21 november 2001. För svensk del har det visat sig svårt att uppfylla detta genom att det svenska ordförandeskapet krävt en hård resursprioritering, som medfört förseningar i den ursprungliga tidplanen. Regeringen har därför gjort bedömningen att 1 januari är den tidigast möjliga tidpunkten ikraftträdande av lagen. Som framgår av det tidigare är det enligt direktivet tillåtet att fram till den 21 maj släppa ut på marknaden produkter som inte uppfyller direktivets krav.
7 Kostnadskonsekvenser
I fråga om kostnadskonsekvenser för domstolarna bedöms antalet ärenden som grundar sig på den föreslagna lagen komma att bli ytterst begränsat och kostnaderna därför försumbara. Några särskilda konsekvenser för småföretagen till följd av det nya regelverket bedöms inte uppkomma. Endast ett tillverkningsföretag och ett antal armaturtillverkare bedöms påverkas av lagförslaget. Några omställningskostnader bedöms heller inte föreligga då de förkopplingsdon som saluförs i Sverige idag utgörs av sådana som uppfyller de föreslagna lagkraven. Såväl belysningsbranschen som tillverkare av material till förkopplingsdon stödjer även föreliggande lagförslag.
Tillsynsuppgifterna bedöms kräva resurser avseende dels handläggning av ärenden dels provning av produkter. Enligt den föreslagna lagen kan en avgift tas ut för att finansiera provtagning och undersökning av prov och som beslutas med stöd av nämnda lag. En sådan avgift skall levereras till inkomsttitel. Erfarenhet från tillsynen enligt lagen om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar visar att små arbetsinsatser krävs. Under åren 2000 och 2001 har Konsumentverket vid två tillfällen per år begärt in uppgifter om samtliga kyl- och frysprodukter på marknaden, vilka sammanställts i marknadsöversikter för konsumenterna. I samband därmed har myndigheten granskat om produkter med otillåtet hög energiförbrukning funnits med bland rapporterade uppgifter. Några sådana har inte visat sig finnas och det har därför inte uppkommit något behov av ingripanden. Konsumentverkets insatser har därmed varit begränsade. Även i detta fall bedöms tillsynskostnaderna bli begränsade.
8 Författningskommentarer
1 §
Enligt paragrafen är lagen tillämplig på elektriska nätanslutna förkopplingsdon till lysrörsbelysning. I direktivets artikel 1.1 finns en hänvisning till en Europastandard, där en närmare precisering görs. Nödvändiga bestämmelser i detta hänseende förutsätts kunna intas i myndighetsföreskrifter med stöd av bemyndigandet i 3 §.
2 §
I paragrafen sker en inskränkning i förhållande till 1 § som motsvaras av föreskrifter i direktivets artikel 1.2.
3 §
I paragrafen lämnas ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som gör det möjligt att ta in vissa mera detaljerade bestämmelser i direktivet på lämplig författningsnivå.
4 §
Enligt artikel 3 i direktivet skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de förkopplingsdon som släpps ut på marknaden uppfyller direktivets krav. I paragrafen slås fast att de förkopplingsdon som släpps ut på marknaden måste uppfylla vissa energieffektivitetskrav. Av paragrafen framgår vidare att de skall vara CE-märkta och att den som tillverkar eller importerar produkten svarar för att den uppfyller ställda krav. Om en utländsk tillverkare har en representant i Sverige torde det oftast vara denne som är att anse som importör.
5 §
I paragrafen anges att en högsta tillåten tillförd effekt skall gälla beträffande förkopplingsdon av olika kategorier såvitt avser kretsar förkopplingsdon-lampor. Vidare ges ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådan maximieffekt för olika kategorier av förkopplingsdon och hur den skall beräknas. I direktivet återfinns bestämmelser i dessa avseenden i fyra bilagor till huvudtexten.
6 §
Av 4 § framgår att förkopplingsdon skall vara CE-märkta när de släpps ut på marknaden. Av 6 § framgår att produkterna får CE-märkas endast om de uppfyller de krav som ställs i lagen eller i föreskrifter grundade på lagen. Vidare bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om denna märkning. I paragrafen görs också en hänvisning till den särskilda lagen om CE-märkning.
7 §
I paragrafen lämnas ett bemyndigande till regeringen att meddela föreskrifter om tillsynsmyndighet.
8 §
Tillsynsmyndigheten ges befogenhet att meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och föreskrifter grundade på lagen skall åtlydas. Alla sådana förelägganden och förbud får förenas med vite. Som allmän princip i sådana sammanhang gäller att tillsynsmyndigheten inte skall vidta mer ingripande åtgärder än som är nödvändigt för att syftet skall uppnås. Tillsynsmyndigheten bör således i första hand genom information om reglernas innebörd och råd till tillverkare och importörer försöka nå rättelse på frivillig väg. Förelägganden och förbud bör tillgripas först om rättelse på frivillig väg inte kan nås. Bestämmelsen ger myndigheten möjlighet att ingripa mot att en produkt som inte uppfyller kraven släpps ut på marknaden. Ett föreläggande kan även innebära att tillverkaren eller importören åläggs att från försäljare återkalla produkter som inte uppfyller kraven. I fråga om produkter som felaktigt har CE-märkts finns bestämmelser i lagen (1992:1534 ) om CE-märkning.
9 §
I paragrafen ges tillsynsmyndigheten rätt att på begäran få de upplysningar m.m. den behöver för att utföra tillsynen.
10 §
I paragrafen ges tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till lokaler m.m. i den mån det behövs för att myndigheten skall kunna fullgöra sina uppgifter.
11 §
I paragrafen lämnas bemyndigande att meddela föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare att betala kostnader för provtagning och undersökning av prov.
12 §
I paragrafen anges ordningen för överklagande av tillsynsmyndighetens beslut.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002. Under en övergångstid fram till den 21 maj 2002 får dock produkter som omfattas av direktivet släppas ut på marknaden även om de inte uppfyller de krav och villkor som uppställs i lagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/55/EG av den 18 september 2000 om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör
EUROPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag1,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget3, och
av följande skäl:
1. Det är viktigt att främja åtgärder som är avsedda att se till att den inre marknaden fungerar väl och som samtidigt främjar energibesparing, miljöskydd och konsumentskydd.
2. Lysrörsbelysning står för en ansenlig del av gemenskapens elförbrukning och därmed av dess totala energiförbrukning. De olika modeller av förkopplingsdon for lysrör som finns tillgängliga på gemenskapsmarknaden uppvisar mycket olika elförbrukning för en och samma lysrörstyp; deras energieffektivitet varierar med andra ord kraftigt.
3. Syftet med detta direktiv är att minska energiförbrukningen för förkopplingsdon för lysrör genom en gradvis övergång från mindre effektiva förkopplingsdon till mer effektiva förkopplingsdon, som också kan ha betydande energisparande egenskaper.
4. Några medlemsstater står i begrepp att anta bestämmelser om energieffektiviteten hos förkopplingsdon för lysrör, vilka kan medföra handelshinder for sådana produkter inom gemenskapen.
5. Det är lämpligt att utgå från en hög skyddsnivå i förslag om tillnärmning av bestämmelser i medlemsstatemas lagar och andra författningar som rör hälsa, säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd. Detta direktiv säkerställer en hög grad av både miljöskydd och konsumentskydd då det syftar till att avsevärt förbättra energieffektiviteten hos förkopplingsdon.
6. I överensstämmelse med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i fördraget kan målen rör denna åtgärd bättre uppnås på gemenskapsnivå, eftersom de inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av omfattningen och följderna av den föreslagna åtgärden. Detta direktiv går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de nämnda målen.
7. Det är nödvändigt att inrätta ett effektivt system som säkerställer efterlevnaden för att se till att detta direktiv genomförs korrekt, att tillverkarna garanteras rättvisa konkurrensvil1kor och att konsumenternas rättigheter skyddas.
8. Rådets beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse samt regler inför anbringande och användning av CE-märkning om överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv1 är tillämpligt, utom i fråga om märkning och återtagande från marknaden, där en viss avvikelse från beslutet kan vara motiverad på grund av produkttypen och den speciella marknadssituationen.
9. Med tanke på den internationella handeln bör internationella standarder användas närhelst detta är lämpligt. Ett förkopplingsdons elförbrukning definieras i Europeiska organisationens för standardisering inom el-området standard EN 50294 från december 1998, som grundas på internationella standarder.
10. Förkopplingsdon till lysrör som överensstämmer med de energieffektivitetskrav som fastställs i detta direktiv måste förses med CE-märkning och tillhörande upplysningar för att möjliggöra deras fria rörlighet.
11. Detta direktiv omfattar endast nätanslutna förkopplingsdon till lysrör.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Detta direktiv skall tillämpas på elektriska nätanslutna förkopplingsdon till lysrörsbelysning enligt definitionen i Europastandard EN 50294 från december 1998, punkt 3.4, vilka nedan benämns "förkopplingsdon".
2. Följande typer av förkopplingsdon skall inte omfattas av detta direktiv:
- Förkopplingsdon som är inbyggda i lampor.
- Förkopplingsdon som är särskilt konstruerade för armatur avsedd att monteras in i möbler och som utgör en icke utbytbar del av armaturen och inte kan provas åtskilt från armaturen (enligt Europastandard EN 60920, klausul 2.1.3).
- Förkopplingsdon som skall exporteras från gemenskapen, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur.
3. Förkopplingsdon skall klassificeras enligt bilaga I.
Artikel 2
1. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att förkopplingsdon, under en första fas, endast får släppas ut på marknaden, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur, om deras elförbrukning är mindre än eller lika med maximal tillförd effekt för kretsar förkopplingsdon-lampor enligt bilagorna I, II och III för varje kategori av förkopplingsdon.
2. Tillverkaren av ett förkopplingsdon, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller den person som ansvarar för att förkopplingsdonet släpps ut på marknaden, antingen som en separat komponent eller inbyggt i armatur, skall åläggas ansvaret att se till att varje förkopplingsdon som släppts ut på marknaden, antingen som en separat komponent eller inbyggt i armatur, uppfyller de krav som avses i punkt 1.
Artikel 3
1. Medlemsstaterna får inte inom sitt respektive territorium förbjuda, begränsa eller hindra att förkopplingsdon, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur, vilka är försedda med den CE-märkning som intygar att de överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv, släpps ut på marknaden.
2. Om inte motsatsen kan bevisas skall medlemsstaterna presumera att förkopplingsdon, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur, vilka är försedda med CE-märkning enligt artikel 5, överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv.
Artikel 4
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 5 och 6 skall förfarandena för överensstämmelsebedömning av förkopplingsdon, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur, samt reglerna for anbringande och användning av CE-märkning om överensstämmelse följa det som anges i modul A i rådets beslut 93/465/EEG samt de kriterier som anges i det beslutet och i de allmänna riktlinjerna i dess bilaga.
Den period som avses i punkt 2 i modul A i rådets beslut 93/465/EEG skall vara tre år med avseende på detta direktiv.
a) Innehållet i den tekniska dokumentation som avses i punkt 3 i modul A i rådets beslut 93/465/EEG skall omfatta följande:
i) Tillverkarens namn och adress.
ii) En allmän beskrivning av modellen, som är tillräckligt utförlig för att förkopplingsdonet tydligt skall kunna identifieras.
iii) Uppgifter, inklusive ritningar om detta är relevant, om modellens viktigaste egenskaper och särskilt om sådana faktorer som påverkar dess elförbrukning.
iv) En bruksanvisning.
v) Resultaten från mätningar av elförbrukning utförda i enlighet med punkt c.
vi) Uppgifter som visar dessa mätningars överensstämmelse med energiförbrukningskraven enligt bilagorna.
Artikel 7
1. Medlemsstaten skall för varje åtgärd som den vidtar enligt detta direktiv och som innebär ett förbud mot utsläppande på marknaden eller försäljning av förkopplingsdon, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur, noga ange på vilka grunder beslutet är fattat. Tillverkaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller den person som ansvarar för att förkopplingsdonen släpps ut på marknaden skall omedelbart underrättas om åtgärden och samtidigt få information om vilka möjligheter att väcka talan som gäller i den berörda medlemsstaten och inom vilken tid detta skall göras.
2. Den berörda medlemsstaten skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om en sådan åtgärd och ange skälen för sitt beslut. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.
Artikel 8
1. Medlemsstaterna skall inom ett år efter det att detta direktiv har trätt i kraft sätta i kraft och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa det. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
Medlemsstaterna skall tillämpa dessa bestämmelser vid utgången av en period på 18 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
3. Under en period av 18 månader efter ikraftträdandet av detta direktiv skall medlemsstaterna tillåta att sådana förkopplingsdon släpps ut på marknaden antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur som uppfyller samma villkor som de som var tillämpliga på medlemsstaternas territorium vid den tidpunkt då detta direktiv träder i kraft.
Artikel 9
1. Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft dvs. under en andra fas skall den maximala tillförda effekten för kretsar förkopplingsdon-lampor i den andra fasen överensstämma med bilaga IV särskilt med tanke på artikel 2.
2. Senast den 31 december 2005 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärdering av de resultat som uppnåtts i förhållande till de förväntade resultaten. För att övergå till en tredje fas i förbättringen av energieffektiviteten skall kommissionen i samråd med de berörda parterna, lägga fram förslag där så är lämpligt om ytterligare förbättring av energieffektiviteten hos förkopplingsdon. Den maximala tillförda effekten för kretsar förkopplingsdon-lampor och tidpunkten för dess ikraftträdande skall grundas på nivåer som kan motiveras ekonomiskt och tekniskt med hänsyn till de förhållanden som råder vid det tillfället. Varje annan åtgärd som är motiverad för att förbättra den inneboende energieffektiviteten hos förkopplingsdon och för att främja användning av energibesparande system för belysningskontroll bör också övervägas.
Artikel 10
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 11
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
BILAGA I
KATEGORIER AV FÖRKOPPLINGSDON
För att beräkna den maximala tillförda effekten för kretsar förkopplingsdon-lampor för en viss typ av förkopplingsdon måste donet först inordnas i någon av följande kategorier:
Kategori Beskrivning
1 Förkopplingsdon till raka lysrör
2 Förkopplingsdon till kompakta lysrör/2 rör
3 Förkopplingsdon till kompakta flata lysrör/4 rör
4 Förkopplingsdon till kompakta lysrör/4 rör
5 Förkopplingsdon till kompakta lysrör/6 rör
6 Förkopplingsdon till kompakta lysrör av typ 2 D
BILAGA II
METODER FÖR BERÄKNING AV MAXIMAL TILLFÖRD EFFEKT FÖR KRETSAR FÖRKOPPLINGSDON-LAMPOR FÖR EN VISS TYP AV FÖRKOPPLINGSDON
Energieffektiviteten hos kretsen förkopplingsdon-lampa bestäms av kretsens maximala tillförda effekt. Denna är en funktion av lampans effekt och den typ av förkopplingsdon som används; av denna anledning definieras den maximala tillförda effekten för en viss typ av förkopplingsdon som den maximala effekten för kretsen förkopplingsdon-lampa, med olika nivåer för varje lampeffekt och typ av förkopplingsdon.
Termerna i denna bilaga motsvarar definitionerna i Europastandard EN 50294 från december 1998 som fastställts av Europeiska organisationen för standardisering inom el-området.
BILAGA III
FÖRSTA FASEN
Maximal tillförd effekt för kretsar förkopplingsdon-lampor uttryckt i watt definieras i följande tabell:
Kategori av
förkopplingsdon
Lampans effekt
Maximal tillförd effekt för kretsar
förkopplingsdon-lampa
50 Hz
HF
1
15 W
18 W
30 W
36 W
38 W
58 W
70 W
13,5 W
16 W
24 W
32 W
32 W
50 W
60 W
25 W
28 W
40 W
45 W
47 W
70 W
83 W
2
18 W
24 W
36 W
16 W
22 W
32 W
28 W
34 W
45 W
3
18 W
24 W
36 W
16 W
22 W
32 W
28 W
34 W
45 W
4
10 W
13 W
18 W
26 W
9,5 W
12,5 W
16,5 W
24 W
18 W
21 W
28 W
36 W
5
18 W
26 W
16 W
24 W
28 W
36 W
6
10 W
16 W
21 W
28 W
38 W
9 W
14 W
19 W
25 W
34 W
18 W
25 W
31 W
38 W
47 W
När ett förkopplingsdon är konstruerat för en lampa som hamnar mellan två värden i ovanstående tabell, skall den maximala tillförda effekten för kretsen förkopplingsdon-lampa beräknas genom linjär interpolering mellan de båda värdena för maximal tillförd effekt för de två närmaste värdena för lampornas effekt i tabellen.
Om till exempel ett förkopplingsdon i lampkategori 1 är beräknat för en 48 W lampa med 50 Hz, beräknas den maximala tillförda effekten för kretsen förkopplingsdon-lampa enligt följande:
47+(48-38)*(70-4 7)/(58-38)=58,5W
BILAGA IV
ANDRA FASEN
Maximal tillförd effekt för kretsar förkopplingsdon-lampor uttryckt i watt definieras i följande tabell:
Kategori av
förkopplingsdon
Lampans effekt
Maximal tillförd effekt för kretsar
förkopplingsdon-lampa
50 Hz
HF
1
15 W
18 W
30 W
36 W
38 W
58 W
70 W
13,5 W
16 W
24 W
32 W
32 W
50 W
60 W
23 W
26 W
38 W
43 W
45 W
67 W
80 W
2
18 W
24 W
36 W
16 W
22 W
32 W
26 W
32 W
43 W
3
18 W
24 W
36 W
16 W
22 W
32 W
26 W
32 W
43 W
4
10 W
13 W
18 W
26 W
9,5 W
12,5 W
16,5 W
24 W
16 W
19 W
26 W
34 W
5
18 W
26 W
16 W
24 W
26 W
34 W
6
10 W
16 W
21 W
28 W
38 W
9 W
14 W
19 W
25 W
34 W
16 W
23 W
29 W
36 W
45 W
När ett förkopplingsdon är konstruerat för en lampa som hamnar mellan två värden i ovanstående tabell, skall den maximala tillförda effekten för kretsen förkopplingsdon-lampa beräknas genom linjär interpolering mellan de båda värdena för maximal tillförd effekt för de två närmaste värdena för lampornas effekt i tabellen.
Om till exempel ett förkopplingsdon i lampkategori 1 är beräknat för en 48 W lampa med 50 Hz, beräknas den maximala tillförda effekten för kretsen förkopplingsdon-lampa enligt följande:
47+(48-38)*(67-45)/(58-38)=56 W
GEMENSAMMA UTALANDEN FRÅN EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET OCH KOMMISSIONEN
Kommissionen skall även bedöma hur stor andel av gemenskapens tillverkning av förkopplingsdon som exporteras utanför gemenskapsmarknaden, antingen som separata komponenter eller inbyggda i armatur. Kommissionen skall vidare bedöma möjligheten att tillämpa de flexibilitetsmekanismer som anges i Kyotoprotokollet. Kommissionen skall inom lämpliga forum främja de internationella standarder som grundar sig på principerna i detta direktiv.
Det kan bli nödvändigt med förslag till en tredje fas enligt artikel 9.2 om de resultat som uppnåtts innan utvärderingen avslutas den 31 december 2005 inte är de förväntade; enligt förväntningarna bör den genomsnittliga marknadsandelen på EU-nivå av förkopplingsdon som uppfyller energieffektivitetsnormerna enligt CELMA typ A överstiga 55%.
Remissinstanser
Statskontoret
Statens Fastighetsverk
Riksrevisionsverket
Konsumentverket
Boverket
Konkurrensverket
Elsäkerhetsverket
Affärsverket svenska kraftnät
Statens energimyndighet
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
Elektriska Nämnden
Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
Svensk Energi
Svenska Kommunförbundet
Svensk Handel
Svenskt Näringsliv
Företagarnas Riksorganisation
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Elmaterialleverantörernas förening
Hyresgästernas Riksförbund
Stor-Stockholms Energi AB, STOSEB
Svensk Elbrukarförening
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)
Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation
Sveriges Fastighetsägareförbund
Sveriges Konsumentråd
Ljuskultur
Surahammars Bruks AB
Vid remissmötet den 6 september 2001 deltog representanter från Statens energimyndighet, Elsäkerhetsverket, Ljuskultur (branschorganisation inom belysningsbranschen) och Stor-Stockholms Energi AB (STOSEB). Skriftliga yttranden har inkommit från Riksrevisionsverket (RRV), Konkurrensverket, Svenska Elektriska Kommissionen (SEK), Stor-Stockholms Energi AB (STOSEB) och Surahammars Bruks AB.
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén och Ringholm.
Föredragande: statsrådet Rosengren
Regeringen beslutar proposition 2001/02:24 Lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EG-regler
Lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör
3, 5, 6, 11
300L0057
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/55/EG av den 18 september 2000 om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör (EGT nr L 279, 1.11.2000, s. 33, Celex 300L0055).
1 EGT C 274 E, 28.9.1999, s. 10.
2 EGT C 368, 20.12. 1999, s. 11.
3 Europaparlamentets yttrande av den 20 januari 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT), rådets
gemensamma ståndpunkt av den 30 maj 2000 (EGT C 208, 20.7.2000, s.9) och
Europaparlamentets beslut av den 5 juli 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).
1 EGT L 220, 30.8.1993, s. 23.
Prop. 2001/02:24
2
1
Prop. 2001/02:24
Bilaga 1
Prop. 2001/02:24
Bilaga 1
Prop. 2001/02:24
Bilaga 2
Prop. 2001/02:24