Post 5346 av 7189 träffar
Propositionsnummer ·
2001/02:78 ·
Hämta Doc ·
Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten _________________________________________________________________________
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 78
Regeringens proposition
2001/02:78
Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten
_________________________________________________________________________
Prop.
2001/02:78
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 januari 2002
Göran Persson
Anna Lindh
(Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner Europa - Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Arabrepubliken Egypten å den andra sidan. Syftet med associeringsavtalet är bl.a. att inom ramen för EG:s nya Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen. Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk dialog, frihandel samt ekonomiskt och socialt samarbete.
Genom avtalet inrättas vissa organ som skall övervaka avtalets tillämpning.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Ärendet och dess beredning 4
3 Bakgrund 4
3.1 Den ekonomiska utvecklingen i Egypten 4
3.2 Sveriges och EG:s handelsförbindelser med Egypten 5
3.2.1 Den svensk-egyptiska handeln 5
3.2.2 Handeln mellan EG och Egypten 5
3.3 Förhandlingarnas bakgrund 6
4 Innehållet i avtalet 7
4.1 Ingressen 7
4.2 Syftet 7
4.3 Politisk dialog 7
4.4 Fri rörlighet för varor 8
4.5 Jordbruks- och fiskeriprodukter 9
4.6 Gemensamma bestämmelser 9
4.7 Undantag och skyddsåtgärder 9
4.8 Ursprungsregler 10
4.9 Etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster 10
4.10 Kapitalrörelser och andra ekonomiska bestämmelser 10
4.11 Konkurrerensbestämmelser och andra ekonomiska bestämmelser 11
4.12 Ekonomiskt samarbete 11
4.13 Dialog och samarbete om sociala frågor 12
4.14 Samarbete i syfte att förhindra och kontrollera illegal invandring och andra konsulära frågor 13
4.15 Kulturellt samarbete, audiovisuella medier
och information 13
4.16 Finansiellt samarbete 13
4.17 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser 14
5 Godkännande av avtalet 14
Bilaga Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten 16
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 17 januari 2002 372
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Arabrepubliken Egypten, å andra sidan, undertecknat i Luxemburg den 25 juni 2001.
2
Ärendet och dess beredning
I enlighet med beslut av Europeiska unionens råd den 8 juni 1995 inledde Europeiska kommissionen förhandlingar om ett nytt avtal mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Arabrepubliken Egypten å den andra. Förhandlingarna fördes av kommissionen i samråd med medlemsstaterna. Sverige har deltagit aktivt i arbetet. Synpunkter har löpande inhämtats från de närmast berörda myndigheterna. Förhandlingarna avslutades under våren 2001 och avtalet undertecknades den 25 juni 2001. Innan avtalet kan träda i kraft skall det godkännas av de avtalsslutande parterna, i enlighet med varje avtalsslutande parts konstitutionella bestämmelser. Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten är ett blandat avtal. I avtalet är det Europeiska gemenskapen och europeiska stålgemenskapen (i avtalet kallade gemenskapen) som är avtalsparter å den ena sidan och Arabrepubliken Egypten å den andra sidan.
Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen.
3 Bakgrund
3.1 Den ekonomiska utvecklingen i Egypten
För att komma till rätta med strukturella problem, fattigdomsklyftor och arbetslöshet, inleddes i början av 1990-talet en strikt ekonomisk reformpolitik i Egypten, där privatisering, handelsliberalisering, avreglering och en exportledd tillväxt gavs prioritet av statsledningen.
Genomdrivandet av reformpolitiken har inte varit helt problemfri och har hela tiden måst balanseras mot sociala hänsyn. Den ekonomiska utvecklingen i Egypten har dock under 1990-talet förbättrats och den egyptiska ekonomin förefaller vara fortsatt stabil. Under det senaste året har regeringen fortsatt genomföra ekonomiska reformer, dock i en långsammare takt än tidigare.
Den egyptiska ekonomin domineras ännu av landets traditionella inkomstkällor, såsom olja, gas, turism och intäkter genererade av Suezkanalen. Ekonomin påverkas just nu av den globala ekonomiska nedgången, men framförallt av effekter av terrordåden i USA den 11 september 2001. Turistströmmen till Egypten och intäkterna genererade av Suezkanalen har minskat kraftigt efter terrordåden och därmed har inflödet av utländskt kapital minskat högst påtagligt. Sedan början av 2001 har det egyptiska pundet devalverats med knappt 9 procent och sedan maj 2000 har pundet fallit med 22 procent.
De flesta ekonomiska indikatorerna för Egypten är relativt goda. Statsledningen har lyckats minska underskottet i de offentliga finanserna, från 18 procent av BNP under 1990/91 till 3,6 procent av BNP under 2000/2001. Valutareserven är stabil och inflationen har gått ned från 21,7 procent 1990 till 2,7 procent 2000. Utlandsskulden har på senare år minskat till USD 29,5 miljarder, vilket motsvarar omkring 27 procent av BNP.
Den ekonomiska tillväxten, som under senare delen av 1990-talet var god, har enligt de officiella siffrorna minskat till 4,9 procent för 2000/2001, vilket även bör ställas mot den relativt höga befolkningstillväxten, ca. 2 procent. Oberoende analytiker bedömer att arbetslösheten uppgår till omkring 20 procent.
Egypten var tidigare GATT-medlem och är sedan 1995 medlem av WTO. Omkring 90 procent av Egyptens handelsutbyte sker med andra WTO-medlemmar. Den interregionala handeln är av liten omfattning, nästan försumbar.
3.2 Sveriges och EG:s handelsförbindelser med Egypten
3.2.1 Den svensk-egyptiska handeln
Handelsförbindelserna mellan Sverige och Egypten är goda med en betydande handelspotential. Egypten är - näst efter Sydafrika - Sveriges största marknad på den afrikanska kontinenten. Flera svenska företag finns etablerade genom dotterbolag, joint ventures eller agenter.
Sverige har under hela 1990-talet haft ett handelsöverskott i handeln med Egypten. Under åren 1999 och 2000 uppgick vår export till 2,8 miljarder kronor respektive 4 miljarder kronor. Samtidigt uppgick den svenska importen från Egypten till knappt 92 miljoner kronor respektive knappt 120 miljoner kronor.
Den svenska exporten består främst av trä- och pappersvaror, telekommunikations- och energiutrustning samt industrivaror och lastvagnar. Särskilt exporten av varor från mobiltelefonisektorn har tilltagit på senare år.
Importen till Sverige från Egypten består i huvudsak av olja och gas samt till en mindre del av livsmedel, frukt och grönsaker samt textilier och lädervaror.
3.2.2 Handeln mellan EG och Egypten
EG är Egyptens största handelspartner både vad gäller export och import. Drygt 30 procent av exporten går till EG och drygt 40 procent av importen kommer från EG. Inom EG är Italien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien Egyptens viktigaste handelspartners.
Gemenskapen har under hela 1990-talet haft ett handelsöverskott i handeln med Egypten. Exporten från EG till Egypten uppgick år 2000 till 75 miljarder kronor, medan den egyptiska exporten till EG uppgick till knappt hälften, 32 miljarder kronor.
Den egyptiska importen består i huvudsak av maskiner, transportutrustning, livsmedel, järn- och stålvaror samt kemiska produkter. De viktigaste egyptiska exportvarorna är olja, gas, livsmedel, textilier och kläder.
Egypten har under senare år haft den starkaste ekonomiska utvecklingen i regionen.
3.3 Förhandlingarnas bakgrund
EG:s handelspolitik mot länderna kring Medelhavet har länge baserats på en kombination av associerings- och frihandelsavtal samt samarbetsavtal med ensidiga handelspreferenser. Riktlinjerna för Medelhavspolitiken har sedan början av 1970-talet återkommande presenterats i särskilda program. Dessa har innehållit tre viktiga moment: upprättande av institutioner för politiskt samarbete, handelsförmåner samt särskilda protokoll för tekniskt och ekonomiskt samarbete som återkommande förnyats. Inom ramen för dessa protokoll har ramkrediter och biståndsmedel angivits.
I oktober 1994 presenterade kommissionen riktlinjer för en ny fördjupad Medelhavsstrategi, vilka godkändes vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994. Strategin antogs av Europeiska unionens råd i april 1995. Medelhavsstrategin syftar till samarbete som skall stärka fred och säkerhet samt politisk och social stabilitet i Europa och i Medelhavsområdet. De föreslagna åtgärderna skall bidra till en balanserad relation och en ökad integration mellan länderna i regionen. Strategin vilar på tre pelare. Den första pelaren utgörs av nya former för en fördjupad politisk dialog som grundas på respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Den andra utgörs av ett särskilt frihandelsområde som skall kombineras med ökat finansiellt bistånd och den tredje av samarbete på det sociala och kulturella planet.
Det euromediterrena frihandelsområdet skall vara utbyggt till år 2010 och baseras på bilaterala avtal slutna mellan EG och följande medelhavsländer/områden: Algeriet, Cypern, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och de palestinska territorierna samt inbördes mellan dessa. Förutom frihandelsfrågor rymmer avtalet frågor om EG-bistånd för modernisering av Medelhavsländernas ekonomier samt bekämpandet av terrorism, organiserad brottslighet, och av narkotikasmuggling m.m. Bland annat nämns vikten av ökade utländska investeringar i finansiellt bistånd för att underlätta liberaliseringen av de berörda ländernas ekonomier och sociala utveckling.
Som delmål på vägen mot etablerandet av frihandelsområdet ses bl.a. slutandet av associeringsavtal med de icke-europeiska länderna runt Medelhavet. Tidigare har Europa-Medelhavsavtal slutits med Tunisien (se prop. 1995/96:34, bet. 1995/06:UU10, rskr. 1995/96:48) Israel (se prop. 1995/96:185), Marocko (se prop. 1995/96:195), och Jordanien (se prop. 1998/ 99:57) och Palestinska myndigheten (interimsavtal) rskr. 1997/98:74.
4 Innehållet i avtalet
Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en associering mellan gemenskaperna och deras medlemmar och Egypten. Avtalet omfattar 92 artiklar indelade i åtta avdelningar med följande rubriker: politisk dialog (I), fri rörlighet för varor (II), etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster (III), kapitalrörelser och andra ekonomiska bestämmelser (IV), ekonomiskt samarbete (V), dialog och samarbete om sociala frågor (VI), finansiellt samarbete (VII) och institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (VIII). Avtalet omfattar även sex bilagor och fem protokoll. Bilagorna, protokollen samt slutakten utgör en integrerad del av avtalet. I slutakten återfinns parternas deklarationer.
4.1 Ingressen
I avtalets ingress hänvisas bl.a. till de traditionella banden mellan parterna och önskan om att stärka dessa och upprätthålla bestående förbindelser grundade på partnerskap och ömsesidighet. Vidare erinras om den betydelse som parterna fäster vid principerna i FN-stadgan, om de skillnader som finns i ekonomisk och social utveckling mellan Egypten och gemenskapen och behovet av att förstärka den ekonomiska och sociala utvecklingen i Egypten. Associeringsavtalet beaktar gemenskapens och Egyptens frihandelssträvan och de rättigheter och skyldigheter som följer av bl.a. frihandelsavtal i enlighet med Världshandelsorganisationen (WTO).
4.2 Syftet
Artiklarna 1 och 2
En associering upprättas mellan Egypten och EG med syfte att skapa en lämplig ram för en politisk dialog, att gradvis liberalisera handeln med varor, tjänster och kapital, att främja Egyptens ekonomiska och sociala utveckling liksom de ekonomiska och sociala förbindelserna mellan parterna, att uppmuntra till regionalt samarbete och främja samarbete på andra områden av gemensamt intresse. En viktig beståndsdel av avtalet är respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter.
4.3 Politisk dialog
Artiklarna 3 och 4
Genom avtalet etableras en regelbunden politisk dialog mellan parterna som skall behandla alla frågor av gemensamt intresse. Dialogen skall stärka förbindelserna, utveckla ett partnerskap och öka den ömsesidiga förståelsen och solidariteten, göra det möjligt att beakta varandras intressen och arbeta för att konsolidera säkerheten och stabiliteten i Medelhavsområdet. Dialogen skall föras på ministernivå, på högre tjänstemannanivå, genom utnyttjande av alla diplomatiska kanaler och genom alla andra medel som kan bidra till att befästa, utveckla och intensifiera denna dialog. En politisk dialog skall föras mellan Europaparlamentet och Egyptens parlament.
4.4 Fri rörlighet för varor
Artiklarna 6 - 11
Ett frihandelsområde skall gradvis upprättas under en övergångsperiod på högst tolv år. Industriprodukter med ursprung i Egypten får importeras till gemenskapen utan tull eller avgifter med motsvarande verkan och utan kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan. Egypten skall från avtalets ikraftträdande gradvis avskaffa importtullar och avgifter med motsvarande verkan för produkter i bilaga II, III, IV och V med ursprung i gemenskapen enligt i avtalet överenskomna tidsplaner.
Tullar och avgifter med motsvarande verkan som tillämpas på import till Egypten av produkter med ursprung i gemenskapen, med undantag för produkterna i bil II, III, IV och V, skall avskaffas enligt relevant tidsplan på grundval av beslut av associeringskommittén.
Avtalet ger Egypten möjlighet att begära översyn av tidsplanen vid allvarliga svårigheter för en viss produkt. Översynen skall ske genom ömsesidig överenskommelse med associeringskommittén, förutsatt att den tidsplan för vilken översynen har begärts inte får förlängas utöver den maximala övergångsperioden för produkten. Ett upphävande av tidsplanen får dock inte överstiga ett år.
Avtalet ger vidare Egypten möjlighet att vidta undantagsåtgärder i form av höjda eller återinförda tullar. Detta gäller endast nyetablerade industrier eller vissa sektorer som står inför betydande svårigheter, särskilt om dessa medför sociala problem. De tullar som införs får inte vara högre än 25 procent av värdet. De skall bevara en förmån för gemenskapen och får inte täcka mer än 20 procent av värdet av den totala importen av industriprodukter från gemenskapen under det senaste år för vilket statistik finns tillgänglig. Dessa tullar får tillämpas för en produkt i högst fem år, och längst - med vissa undantag - till övergångsperiodens slut och får inte införas mer än tre år efter det att tullar, kvantitativa restriktioner o.d. har avskaffats för en produkt.
4.5 Jordbruks- och fiskeriprodukter
Artiklarna 12 - 16
Handelsutbytet med jordbruks- och fiskeriprodukter skall gradvis liberaliseras med avseende på produkter av intresse för båda parter. Bestämmelser för handeln med dessa produkter återfinns i protokollen 1 - 3. Parterna skall fr o m det tredje året som avtalet genomförs undersöka situationen för att fastställa liberaliseringar som skall gälla fr o m det fjärde året. Associeringsrådet skall dessutom undersöka möjligheterna till att bevilja ytterligare koncessioner. Associeringsrådet skall också samråda om tillämpningen såvida särskilda regler eller ändringar betingade av endera partens jordbrukspolitik skulle behöva införas.
4.6 Gemensamma bestämmelser
Artikel 17 - 20
Enligt de gemensamma bestämmelserna i avtalet får inga kvantitativa restriktioner införas och existerande restriktioner skall avskaffas vid avtalets ikraftträdande. Varken tullar eller avgifter med motsvarande verkan eller kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan skall tillämpas på export mellan parterna. Vid import mellan parterna skall de bundna tullsatserna inom ramen för WTO eller den lägre tullsats som gällde den 1 januari 1999 tillämpas. Nya tullar på import eller export, eller avgifter med motsvarande verkan får inte införas, och de som redan tillämpas får inte höjas, såvida det inte anges i avtalet. Produkter som importeras från Egypten får inte ges en mer gynnsam behandling än vad som tillämpas mellan medlemsstaterna. Inga åtgärder av intern fiskal karaktär får vidtas om det innebär att varor med ursprung i den ena partens område diskrimineras i förhållande till likadana varor från den andra parten.
Artikel 21
Upprätthållandet eller upprättandet av tullunioner, frihandelsområden eller ordningar för gränshandel hindras inte av avtalet, så länge de inte ändrar den handelsordning som har fastställts i avtalet.
4.7 Undantag och skyddsåtgärder
Artiklarna 22 - 26
Vid dumpning kan lämpliga åtgärder vidtas i enlighet med artikel VI i GATT, samt WTO-avtalets och intern lagstiftnings tillämpningar härav. WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder mellan parterna tillämpas liksom artikel XIX i GATT 1994 och WTO-avtalet om skyddsåtgärder. Beträffande skyddsåtgärder skall information lämnas i förväg till associeringskommittén för undersökning och samråd och för att finna en gemensam lösning.
Parterna får också vidta skyddsåtgärder om en vara som exporteras riskerar att vidareexporteras till ett land gentemot vilket den part som ursprungligen exporterat varan har exportbegränsningar eller om det exporterande landet riskerar allvarlig brist av varan. Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud eller restriktioner som motiveras bl.a. av hänsyn till allmän moral, ordning och säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv, bevarande av växter, skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt skydd för immateriella rättigheter.
4.8 Ursprungsregler
Artikel 27 och 28
De ursprungsregler som gäller finns i protokoll 4. För klassificering av varor som importeras till gemenskapen används den kombinerade nomenklaturen, medan varor som importeras till Egypten klassificeras enligt den egyptiska tulltaxan.
4.9 Etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster
Artiklarna 29 - 30
Avtalet omfattar parternas åtaganden enligt allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS), särskilt beträffande åtagandet att bevilja varandra behandling som mest gynnad nation i handeln med tjänster. Parterna kommer att överväga att utvidga avtalets räckvidd till att omfatta etableringsrätt för en parts företag på den andres territorium och liberalisering av tjänster från en parts företag till andra partens konsumenter, varvid associeringsrådet skall lämna rekommendationer. Associeringsrådet skall vidare granska parternas åtagande enligt GATS senast fem år efter det att avtalet trätt i kraft.
4.10 Kapitalrörelser och andra ekonomiska bestämmelser
Artiklarna 31 - 33
Löpande betalningar som avser löpande bytesbalanstransaktioner och som sker i fullt konvertibel valuta skall tillåtas. Likaså garanteras fri rörlighet för kapital till direktinvesteringar i företag och avveckling eller repatriering av sådana investeringar, liksom eventuella vinster därav. Avtalet siktar mot att parterna i samråd skall underlätta den fria rörligheten för kapital och att uppnå fullständig liberalisering när villkoren härför har uppfyllts. Skyddsåtgärder för löpande transaktioner får dock vidtas, i enlighet med de villkor som fastställts inom ramarna för GATT och artiklarna VIII och XIV i stadgarna för IMF, för en begränsad tidsperiod om någon av parterna har svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter med avseende på sin betalningsbalans. Gemenskapen eller Egypten skall omedelbart underrätta den andra parten härom och så fort som möjligt överlämna en tidsplan för avskaffande av restriktionerna.
4.11 Konkurrerensbestämmelser och andra ekonomiska bestämmelser
Artiklarna 34 - 38
Enligt avtalet är konkurrensbegränsande avtal, missbruk av en dominerande ställning och konkurrenssnedvridande offentliga stödåtgärder inte förenliga med avtalets funktion, om handeln mellan gemenskapen och Egypten kan påverkas. Bestämmelserna om konkurrenssnedvridning skall dock inte tillämpas på de jordbruksprodukter som avses i avdelning II kapitel 2, för vilka WTO-avtalet om jordbruk, subventioner och utjämningsåtgärder istället skall tillämpas. Associeringsrådet skall anta nödvändiga tillämpningsföreskrifter inom fem år efter avtalets ikraftträdande. Möjligheter till insyn på områden för offentligt stöd skall säkerställas, bl.a. genom årlig rapportering. Om förfaranden av någondera parten anses oförenliga med avtalets bestämmelser härvidlag får lämpliga åtgärder vidtas först efter samråd med associeringskommittén.
Fem år efter avtalets ikraftträdande skall medlemsstaterna och Egypten gradvis ha anpassat samtliga statliga handelsmonopol så att deras verksamhet inte bedrivs på ett diskriminerande sätt. Efter den tidpunkten får inte heller offentliga företag eller företag med särskilda rättigheter vidta eller bibehålla åtgärder som stör handeln mellan parterna.
Ett effektivt skydd för immateriella rättigheter i enlighet med rådande internationella normer skall säkerställas. Tillämpningen kommer att ses över regelbundet och om svårigheter uppstår på området för immateriella rättigheter, som påverkar villkoren för handeln, skall samråd äga rum för att få till stånd en gemensam lösning. Vad gäller den offentliga upphandlingen är målsättningen att den gradvis skall liberaliseras.
4.12 Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 39 - 61
Avtalet syftar till att utöka det ekonomiska samarbetet till ömsesidig nytta och till att åstadkomma harmoniska ekonomiska förbindelser mellan parterna, genom att gradvis liberalisera handeln med varor, tjänster och kapital, samt genom stöd till Egyptens egna insatser för att nå en hållbar ekonomisk och social utveckling. Samarbetet skall särskilt inriktas dels på sektorer som lider av svårigheter eller är utsatta i liberaliseringsprocessen, dessutom på sektorer som kan underlätta ett närmande mellan parternas ekonomier och som skapar tillväxt och sysselsättning. Det skall också uppmuntra den ekonomiska integrationen mellan partnerländerna i EU:s Medelhavssamarbete och uppmuntra till regionalt samarbete. Som ett väsentligt inslag i samarbetet skall dessutom skydd av miljön och den ekologiska jämvikten ingå. Samarbetet skall bestå av bl.a. en regelbunden ekonomisk dialog mellan parterna, utbyte av information och idéer genom möten mellan tjänstemän och experter, rådgivning, expertutlåtanden och utbildning, genomförande av gemensamma åtgärder (t. ex. seminarier), samt tekniskt, administrativt och juridiskt bistånd. De samarbetsområden som nämns i avtalet är: utbildning, vetenskapligt och tekniskt samarbete, miljö, industriellt samarbete, investeringar och främjande av investeringar, samarbete om standardisering, tillnärmning av lagstiftning, finansiella tjänster, jordbruk och fiske, transport, informationssamhälle och telekommunikation, energi, turism, samarbete i tullfrågor, samarbete på statistikområdet, penningtvätt, samarbete kring narkotikabekämpning, bekämpning av terrorism, regionalt samarbete samt konsumentskydd.
4.13 Dialog och samarbete om sociala frågor
Artiklarna 62 - 67
I avtalet fästes stor vikt vid att arbetstagare som har lagligt tillstånd att arbeta på den andra statens territorium ges en rättvis behandling. Möjlighet finns att inleda diskussioner om ömsesidiga bilaterala avtal om arbetsvillkor och socialförsäkringsrättigheter för dessa arbetstagare, såvida en av avtalsparterna begär det. En regelbunden dialog skall upprättas rörande frågor av gemensamt intresse inom det sociala området. Dialogen skall särskilt syfta till att nå framsteg om rörlighet, lika behandling och social integration för dessa arbetstagare. Den skall särskilt behandla levnads- och arbetsvillkor för migrerande grupper, migration, illegal migration, åtgärder som främjar lika behandling av egyptiska medborgare och gemenskapsmedborgare, ömsesidig kunskap om kulturer och civilisationer, tolerans och avskaffande av diskriminering. Projekt och program inom följande områden skall befästa samarbetet inom det sociala området: minskning av migrationstrycket genom förbättrade levnadsvillkor, skapande av arbetstillfällen och inkomstskapande verksamhet, införande av utbildning i de områden från vilka invandrarna kommer, främjande av kvinnornas roll i den ekonomiska och sociala utvecklingen, stärkande och utvecklande av egyptiska program för familjeplanering och skydd av mödrar och barn, förbättring av det sociala trygghetssystemet, förbättring av sjuk- och hälsovård, förbättring av levnadsvillkoren i fattiga områden, genomförande och finansiering av utbytes- och fritidsprogram för egyptiska och europeiska ungdomar för att främja både ömsesidig kunskap om varandras kulturer och tolerans. Associeringsrådet skall, före utgången av det första året efter avtalets ikraftträdande, inrätta en arbetsgrupp som skall sköta utvärdering av genomförandet.
4.14 Samarbete i syfte att förhindra och kontrollera illegal invandring och andra konsulära frågor
Artiklarna 68 - 70
Avtalet skall förhindra och kontrollera illegal invandring. Såväl medlemsstaterna som Egypten samtycker till att återta sina medborgare som olovligt uppehåller sig på den andra avtalspartens territorium och utfäster sig att förse sina medborgare med lämpliga identitetshandlingar. Parterna skall efter avtalets ikraftträdande kunna inleda förhandlingar och ingå bilaterala avtal med varandra, om en av parterna så begär, för att fastställa skyldigheterna i samband med återtagande av medborgare. Avtalen skall kunna innefatta ordningar för återtagande av medborgare även i tredje land. Egypten kommer att ges lämpligt ekonomiskt och tekniskt bistånd för genomförandet av dessa avtal. Associeringsrådet skall undersöka andra möjliga gemensamma åtgärder för att förhindra och kontrollera illegal invandring och för att lösa andra konsulära frågor.
4.15 Kulturellt samarbete, audiovisuella medier och information
Artikel 71
Avtalet syftar till att främja kulturellt samarbete på områden av gemensamt intresse och etablera en varaktig kulturdialog. Kultursamarbetet är inriktat på bevarande och restaurering av historiska arv och kulturarv, utbyte av konstutställningar, utbyte av artistgrupper, artister, skriftställare, intellektuella, kulturella evenemang, översättningar samt utbildning av personer inom kulturområdet. Samarbetet rörande audiovisuella medier skall syfta till bl.a. samproduktion och utbildning. Gemenskapens och medlemsstaternas befintliga kulturprogram och verksamheter bör kunna utökas till att omfatta Egypten. Parterna skall även främja kulturellt utbyte av kommersiell natur. Samarbetsprojekt, program och gemensamma åtgärder skall fästa särskild vikt vid bl.a. ungdomar, kulturspridning, bevarandet av kulturarvet och förmåga att kommunicera både skriftligen och med audiovisuella medier. Samarbetet skall ske genom främst en regelbunden dialog och ett regelbundet utbyte av information och idéer mellan parterna, rådgivning, expertutlåtanden och utbildning, samt genom tekniskt, administrativt och juridiskt bistånd.
4.16 Finansiellt samarbete
Artiklarna 72 - 73
Ett finansiellt samarbetspaket till förmån för Egypten skall ställas till förfogande för att bidra till att avtalets mål uppfylls. Det finansiella samarbetet skall inriktas på att främja reformer för att modernisera ekonomin, förbättra den ekonomiska infrastrukturen, främja privata investeringar och underlätta för Egypten att införa ett frihandelsområde. Därvid skall särskilt Egyptens exportkapacitet och skydd av immateriella rättigheter främjas, samt kompletterande åtgärder införas på det sociala området. I dialogen mellan parterna skall utvecklingen av handelsutbytet och de finansiella förbindelserna ägnas särskild uppmärksamhet.
4.17 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser
Artiklarna 74 - 82
Ett associeringsråd inrättas som skall sammanträda på ministernivå minst en gång om året. Associeringsrådet skall granska de problem som uppstår inom ramen för avtalet. Det kan dessutom ta upp andra problem av gemensamt intresse. Associeringsrådet har befogenhet att fatta bindande beslut och kan avge rekommendationer i syfte att förverkliga avtalets mål. En associeringskommitté på tjänstemannanivå med uppgifter att förvalta avtalet skall inrättas. Associeringsrådet kan delegera uppgifter till associeringskommittén.
Artiklarna 83 - 88
Avtalet tar också upp frågor som bl.a. rör parternas säkerhetsintressen, produktion och handel med krigsmateriel, icke-diskriminering och underlåtenhet att fullgöra åtaganden enligt avtalet.
Artiklarna 89 - 92
Associeringavtalet gäller för obestämd tid, med uppsägningstid på sex månader. Det träder i kraft den första dagen i andra månaden efter det att alla parter har godkänt det. Det ersätter då samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Egypten, vilket undertecknades den 18 januari 1977.
5 Godkännande av avtalet
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europa - Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Arabrepubliken Egypten å den andra.
Skälen för regeringens förslag: Medelhavsområdet har sedan Sveriges EU-inträde fått en ökad betydelse för vårt land. Gemenskapens Medelhavsstrategi syftar till att ge en ny dimension till relationerna med de icke-europeiska Medelhavsländerna och understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Målsättningen är att säkerställa en fredlig utveckling i Medelhavsområdet samt att främja stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling.
Inom ramen för den nya Medelhavsstrategin är associeringsavtalet med Egypten det sjätte avtalet som sluts med en icke-europeisk Medelhavsregering eller myndighet. Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och öppnar vägen för frihandel med industriprodukter. Avtalet möjliggör även en liberalisering av handeln med jordbruksprodukter. När det gäller handeln med jordbruksprodukter är Sveriges målsättning att Egypten skall ges villkor för tillträde till EU:s marknad som inte är mindre fördelaktiga än de mest fördelaktiga villkor som tidigare erbjudits någon associeringspartner i Medelhavsområdet. Genom frihandelskomponenten i avtalet kommer ytterligare krav att ställas på Egypten avseende landets pågående omstrukturering och modernisering av ekonomin. Associeringsavtalet utgör ytterligare ett steg på vägen mot ett utökat partnerskap mellan EU och länderna kring Medelhavets östra och södra strand, och syftar till att på ett positivt sätt fördjupa och utöka de europeisk-egyptiska förbindelserna.
Europa - Medelhavsavtalet reglerar bl. a. frågor inom den gemensamma handelspolitikens område. Av artikel 133 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och EG-domstolens praxis framgår att Europeiska gemenskapens traktatkompetens inom den gemensamma marknaden är exklusiv. Det aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och således inom ramen för den nationella lagstiftningsmaktens kompetens, t.ex. politisk dialog, finansiellt samarbete och brottsbekämpning. I avtalet är såväl Europeiska gemenskapen och europeiska kol och stålgemenskapen (i avtalet kallade gemenskapen) som medlemsstaterna avtalsparter å den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Genom avtalet åtar sig medlemsstaterna bl. a. finansiella förpliktelser. Med hänsyn till de finansiella åtaganden och då partnerskapsavtalet är av större vikt skall det enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen.
Prop. 2001/02:78
15
15
1
15
Prop. 2001/02:78
15
15