Post 5485 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
2001/02:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2002
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/33
Bilaga 1
Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
Bilaga 1
Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
Innehållsförteckning
Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män 5
Tabellförteckning
1 Månadslön för anställda inom olika sektorer med fördelning på utbildnings-
nivå år 2000. Medelvärde i kronor per månad. 6
2 Kvinnors lön i procent av mäns lön åren 1973-2000, heltidsanställda 7
3 Arbetsinkomst för anställda 20-64 år efter sysselsättningsnivå samt för
anställda och företagare efter socioekonomisk grupp år 1999, tkr.
Antal med arbetsinkomst, 1000-tal. 8
4 Sammanräknad förvärvsinkomst för personer med förvärvsinkomst efter
ålder år 1999, tkr 9
5 Inkomst, skatt, ATP-poäng och veckoarbetstid efter åldersgrupper år 1999 11
6 Överskott eller underskott av kapital för personer med kapitalinkomst
år 1999. Antal 1 000-tal och medelvärde kapital, tkr 11
7 Frivilligt pensionssparande och medelvärde av avdragsgilla pensionspre-
mier år 1999. Andel procent och avdragsbelopp, tkr 11
8 Medelinkomst 1999 för personer 18-64 år. Medelinkomst för personer
med förekomst av inkomstslag samt andel personer med inkomstslag.
Kronor per år samt procent. 13
Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
I bilagan redovisas vissa uppgifter om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Redovisningen innefattar de inkomster kvinnor respektive män får från marknadsbaserat arbete, kapital eller ersättning och bidrag från socialförsäkringssystemen.
Under år 2000 var drygt 72 procent, motsvarande 2 miljoner personer, av den kvinnliga befolkningen i åldern 16-64 år sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). För män var andelen sysselsatta 76 procent av befolkningen i åldern 16-64 år, vilket motsvarar nästan 2,2 miljoner personer. Av de sysselsatta kvinnorna var 56 procent anställda på heltid och arbetade 35 timmar eller mer per vecka. Drygt 18 procent arbetade lång deltid, 30 timmar eller mer, medan 20 procent av de sysselsatta arbetade kort deltid, mindre än 30 timmar per vecka. Inte fullt sex procent av de sysselsatta kvinnorna var egna företagare. Drygt 77 procent av de sysselsatta männen var anställda på heltid och arbetade 35 timmar eller mer. Ca två procent arbetade lång deltid och 5,5 procent kort deltid. Inte fullt 15 procent av de sysselsatta männen var egna företagare. Arbetslösheten uppgick till 5 procent av arbetskraften. Andel heltidsarbetande män har ökat med nästan en procentenhet sedan 1997. Andel arbetande med lång eller kort deltid har inte förändrats under perioden. Arbetslösheten bland kvinnor var 4,3 procent av arbetskraften. Sysselsättningen och andelen heltidsarbetande kvinnor har ökat de senaste åren, den korta deltiden har minskat något, medan den långa deltiden i stort sett är oförändrad. Arbetslösheten har minskat betydligt, från 7,6 procent 1997. Arbetslösheten har minskat betydligt även för män, från 8,4 procent 1997.
Den vanligaste orsaken som kvinnor uppger till att de arbetar deltid är att de bär huvudansvaret för arbetet med barn och hem. En annan orsak som nämns i sammanhanget är arbetsmarknadsskäl, dvs. att det inte går att få högre sysselsättningsgrad hos aktuell arbetsgivare. Män uppger att de arbetar deltid i huvudsak för att studier samtidigt bedrivs. Andra skäl är pågående sjukskrivning eller delpensionering.
Olikheter i lön och inkomst för kvinnor och män kan till en del förklaras med skillnader i arbetad tid, yrke, befattning, arbetslivserfarenhet, kvalifikationsnivå, utbildning och ålder. Det förekommer emellertid löneskillnader mellan kvinnor och män som enbart beror på frågan om kön, det vill säga osakliga löneskillnader.
I tabell 1 visas sambandet mellan lön och formell utbildningsnivå för kvinnor och män i olika sektorer. Av tabellen går inte att utläsa om det finns ett samband mellan utbildningen och det ansvar och de arbetsuppgifter som individen har. Inom stat, kommuner och landsting avser uppgifterna samtliga anställda, både LO-grupper och tjänstemän. För den privata sektorn redovisas tjänstemän och arbetare var för sig. Redovisningen omfattar såväl heltids- som deltidsanställda. Månadslönen för deltidsanställda har räknats om till heltidslön. För LO-grupperna redovisas en beräknad månadslön där den officiella statistikens timförtjänst räknats om.
Uppgift om utbildningskod finns inte tillgänglig för samtliga anställda som redovisas i tabell 1. Detta medför att summan av de personer som redovisas för olika utbildningsgrupper inte helt överensstämmer med uppgiften om samtliga anställda inom sektorn.
När kvinnor och män efter avslutad utbildning börjar arbeta har det visat sig att män ofta får en högre ingångslön än kvinnor. Inom samtliga kategorier har kvinnor lägre lön än män. Av tabellen framgår även andelen kvinnor av samtliga inom respektive sektor och utbildningsnivå. Av anställda inom primärkommunal och landstingkommunal sektor är 80 procent kvinnor. Inom statlig sektor är andelen 46 procent och i privat sektor 37 procent.
Utbildningsnivån är högre för både kvinnor och män i statlig sektor och i landstingssektorn med 50 respektive 65 procent med eftergymnasial eller högre utbildning. I primärkommunal och privat sektor har mer än två tredjedelar av kvinnorna högst gymnasial utbildning.
Av de sammanlagt 1,75 miljoner kvinnor som ingår i statistiken arbetar hälften inom privat sektor och en tredjedel inom primärkommunal sektor. Av 1,8 miljoner män arbetar 83 procent inom privat sektor och 8 procent inom primärkommunal sektor.
Tabell 1 Månadslön för anställda inom olika sektorer med fördelning på utbildningsnivå år 2000. Medelvärde i kronor per månad.
KVINNOR
MÄN
KVINNOR
KVINNOR
REL. MÄN
REL. SAMTL.
ANTAL
MÅNADSLÖN
ANTAL
MÅNADSLÖN
LÖN, %
ANTAL, %
Statligt anställda
99 800
19 800
119 000
23 600
84
46
Förgymnasial utbildning
11 700
16 900
9 900
18 800
90
54
Gymnasial utbildning
38 400
17 500
33 500
20 100
87
53
Eftergymnasial < 3 år
18 000
19 800
30 000
22 700
87
38
Eftergymnasial >= 3 år
26 800
23 000
33 700
26 900
86
44
Forskarutbildning
4 300
27 900
11 000
31 600
88
28
Primärkommunalt anställda
584 100
17 000
152 000
18 900
90
79
Förgymnasial utbildning
89 600
15 100
21 500
15 900
95
81
Gymnasial utbildning
273 300
15 900
55 700
17 200
92
83
Eftergymnasial < 3 år
108 800
17 900
31 900
19 400
92
77
Eftergymnasial >= 3 år
109 500
20 500
41 400
22 400
92
73
Forskarutbildning
500
22 800
800
25 200
90
38
Landstingsanställda
172 900
19 600
43 500
27 500
71
80
Förgymnasial utbildning
8 900
15 400
2 800
16 300
94
76
Gymnasial utbildning
68 700
16 500
12 400
18 100
91
85
Eftergymnasial < 3 år
56 300
20 100
7 900
21 200
95
88
Eftergymnasial >= 3 år
37 000
24 700
16 900
35 300
70
69
Forskarutbildning
1 200
38 600
3 100
47 600
81
28
Tjänstemän privat sektor
528 800
20 500
689 400
27 100
76
43
Förgymnasial utbildning
68 400
18 000
83 300
21 900
82
45
Gymnasial utbildning
273 900
19 000
314 200
24 200
79
47
Eftergymnasial < 3 år
107 300
21 600
155 100
27 200
79
41
Eftergymnasial >= 3 år
73 200
26 800
119 900
36 600
73
38
Forskarutbildning
2 000
34 200
8 300
40 500
84
19
Arbetare privat sektor
321 100
14 900
749 800
16 900
88
30
Förgymnasial utbildning
117 200
14 900
249 000
16 800
89
32
Gymnasial utbildning
180 900
14 800
456 800
16 900
88
28
Eftergymnasial < 3 år
18 000
15 500
33 000
17 100
91
35
Eftergymnasial >= 3 år
3 000
15 400
5 900
16 500
94
34
Källa: SCB, Lönestatistiken
Förändringarna jämfört med 1997 är marginella och löneskillnaderna tycks i stort sett bestå inom samtliga sektorer.
Tabell 2 visar kvinnors lön i procent av mäns lön för heltidsanställda åren 1973-2000. Tabellen är illustrativ och visar på att förskjutningar kan påverka lönerelationen i högre eller lägre grad inom olika områden. Lärarnas övergång från statligt till kommunalt reglerade löner år 1991 är ett exempel på detta. Även överflyttningen av ca 60 000 anställda från landsting till kommuner i samband med ÄDEL-reformen har påverkat sektorstrukturen. Därtill har omfattande bolagiseringar av statliga affärsdrivande verk (bl.a. Telia och Posten) medfört att deras personal i statistiken numera räknas till privat sektor. Ett aktuellt exempel är att kyrkan skiljs från staten och år 2000 ingår i privat sektor.
För gruppen industriarbetare som har liten lönespridning är skillnaden mellan kvinnors och mäns löner liten. Inom landstingssektorn och för privat anställda tjänstemän är det en större spännvidd mellan löner för olika befattningar. Detta resulterar i en lägre relativ lön för kvinnor, eftersom de högre befattningarna/lönerna i stor omfattning innehas av män. Uppgifterna för privat sektor avser endast industrin. Övriga delar av privat tjänstesektor, byggnadsindustri m.m. ingår inte i denna tabell.
Tabell 2 Kvinnors lön i procent av mäns lön åren 1973-2000, heltidsanställda
PRIVAT SEKTOR
INDUSTRI-
OFFENTLIG SEKTOR
PRIMÄR-
INDUSTRI-
TJÄNSTEMÄN
STATS-
KOMMUNALT
LANDSTINGS-
ARBETARE
ANSTÄLLDA
ANSTÄLLDA
ANSTÄLLDA
1973
84
63
81
74
..
1977
88
70
86
82
..
1981
91
72
89
85
..
1985
90
73
91
87
75
1989
90
75
89
83
74
1991
90
75
85(90)1
87(84)1
75
1993
91
77
84
86
73
1995
90
77
84
88
70
1999
92
78
85
91
71
2000
91
79
85
91
71
1. Lärarpersonal har fr.o.m. 1991 kommunalt reglerade löner och redovisas bland primärkommunalt anställda. Siffrorna inom parentes är fiktiva tal som visar procentsiffran om jämförelsegruppen varit densamma som tidigare år.
Källa: SCB, lönestatistiken
Den långsiktiga utvecklingen har gått mot ökad ekonomisk jämställdhet mellan könen som följd av ökad sysselsättningsgrad för kvinnor. Löneskillnaderna minskade fram till mitten av 1980-talet, men därefter har en viss ökning skett inom några sektorer.
Tabell 3 visar relationen mellan kvinnors och mäns ekonomiska situation för samtliga med arbetsinkomst. Denna omfattar förutom lön även de inkomstrelaterade transfereringar (t.ex. sjukpenning och föräldrapenning) som är knutna till arbetet och kompenserar för inkomstbortfall. Retroaktiva utbetalningar av löner faller på det år utbetalning sker. Inkomst av näringsverksamhet för företagare ingår i arbetsinkomstbegreppet. Uppgifterna är hämtade från SCB: s inkomstfördelningsundersökning och avser åldersgruppen 20-64 år. Förutom gruppering efter arbetets omfattning ges information om helårs- och heltidsarbetande där även företagare ingår.
Tabell 3 Arbetsinkomst för anställda 20-64 år efter sysselsättningsnivå samt för anställda och företagare efter socioekonomisk grupp år 1999, tkr. Antal med arbetsinkomst, 1000-tal.
KVINNOR
MÄN
KVINNORS
INKOMST
ANTAL
INKOMST
ANTAL
INKOMST
REL. MÄNS %
Samtliga
1 961
177,0
2 097
242,6
73
Anställda 20-64 år
Deltidsarbetande 1 - 49 %
244
80,7
138
84,3
96
Deltidsarbetande 50 - 90 %
507
141,8
159
136,9
104
Helårs- o heltidsarbetande
1 022
220,5
1 441
281,0
78
Helårs och heltidsarbetande
anställda och företagare
Arbetare
248
180,9
488
222,1
81
Tjänstemän på lägre och mellannivå
388
216,9
433
277,1
78
Högre tjänstemän
137
283,7
233
385,5
74
Övriga löntagare
331
231,5
471
291,0
80
Företagare/lantbrukare
26
107,1
104
136,7
78
Arbetsinkomst utgör summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning eller tjänstgöring inom totalförsvaret.
Ägare av fåmansbolag räknas som anställd.
Källa: SCB, HINK
Fler män än kvinnor har arbetsinkomst när företagare och lantbrukare medräknas. Av de anställda har fler kvinnor än män arbetsinkomst även om endast drygt hälften (58 procent) arbetar heltid, vilket ca 83 procent av männen gör. Skillnaden i relativ inkomst mellan kvinnor och män för olika volymer av deltidsarbete påverkas av naturliga skäl av hur stor andel av heltid som arbetet omfattar. Den relativa skillnaden i inkomst för heltidsarbetande påverkas förutom av arbete i olika yrken och näringsgrenar med olika lönenivåer också av att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga eller sjukskrivna. Ersättning från socialförsäkringssektorn uppgår normalt till 80 procent av lönen, dock med ett tak på 273 000 kronor, vilket också har en viss inverkan på inkomstrelationen. Det är fyra gånger så vanligt att män har arbetsinkomst från eget företag som att kvinnor har det. Arbetsinkomsten är även högre.
Den genomsnittliga arbetsinkomsten för heltids- och helårsarbetande män är ca 1 000 kr högre inom privat sektor jämfört med offentlig sektor och uppgår till 282 000 kronor. För kvinnor uppgår arbetsinkomsten till 215 000 kronor inom offentlig sektor och till 227 000 kronor inom privat sektor, vilket innebär en skillnad på ca 12 000 kronor. Skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga löner uppgår då för de heltidsarbetande till 55 000 kronor om året i den privata sektorn och till 66 000 om året i den offentliga sektorn. Denna skillnad tar då inte hänsyn till att personer finns inom olika yrkesområden och yrkesnivåer.
Tabell 4 Sammanräknad förvärvsinkomst för personer med förvärvsinkomst efter ålder år 1999, tkr
KVINNOR
MÄN
KVINNORS
INKOMST
ANTAL
INKOMST
ANTAL
INKOMST
REL. MÄNS %
Totalt
3 563 000
141,5
3 417 000
204,9
69
Ensamstående
1 954 000
129,6
1 790 000
167,4
77
Sambeskattade
1 609 000
156,0
1 627 000
246,1
63
----------------
20-64 år
2 457 000
166,5
2 541 000
229,7
72
65-74 år
402 000
115,0
354 000
184,9
62
75 - år
518 000
88,2
331 000
143,1
62
Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.
Källa: SCB If 20 SM 0101.
För att studera den ekonomiska situationen för samtliga förvärvsarbetande och pensionärer får man övergå till inkomstbegreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Detta är ett taxeringsmässigt begrepp, vilket består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Den årliga inkomstens storlek beror, förutom av lönenivå, på skillnader i arbetstid och arbetskraftsdeltagande. Inkomst av kapital ingår däremot inte.
Sammanräknad förvärvsinkomst minus allmänna avdrag (pensionsförsäkring och periodiskt understöd) och minus förlustavdrag utgör taxerad förvärvsinkomst. Vid beskattningen drar man sedan bort grundavdrag eller särskilt grundavdrag för pensionärer för att erhålla den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
I tabell 4 redovisas uppgifter för samtliga personer med sammanräknad förvärvsinkomst större än noll. Vuxna inkomsttagare särredovisas som ensamstående eller sambeskattade. Tidigare års uppdelning på inkomsttagare med eller utan barn är inte tillgänglig. Ensamstående/sambeskattade är således ett fåtal inkomsttagare under 18 år, personer i normal förvärvsaktiv ålder 18-64 år och ålderspensionärer.
Inkomstrelationerna i tabellen påverkas av att både förvärvsarbetande och pensionärer ingår. Kvinnor arbetar deltid i större omfattning än män och detta medför lägre årliga inkomster, vilket för sambeskattade tycks ha större betydelse för inkomstrelationen mellan könen, eftersom sambeskattade kvinnor arbetar mera deltid än ensamstående. Att kvinnors inkomster är låga i förhållande till mäns bland pensionärer beror på att kvinnor genom sina lägre löner får lägre ATP-pension än män.
Som framgår av tabell 5 ökar den sammanräknade förvärvsinkomsten med stigande ålder och når sina högsta genomsnittliga belopp i åldersgruppen 50-64 år. Detta beror både på arbetskraftens sammansättning i form av heltids-/deltidsarbete, utbildning, karriärmöjligheter, lönenivå och på arbetslöshet.
Kommunalskatten är i skattesystemet proportionell mot beskattningsbar förvärvsinkomst upp till skiktgränsen där en statlig skatt på 20 procent inträder. En ny högre skiktgräns för statlig skatt på 25 procent infördes 1999. Kapitalskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt ingår även i slutlig skatt. Åldersgruppen 50-64 år betalar något mer slutlig skatt än yngre grupper då förvärvsinkomsterna i genomsnitt är högre, kapitalinkomsterna är högre och amortering av fastighetsskulder medför lägre underskottsavdrag och högre förmögenhetsskatt.
Det antal ATP-poäng som inkomsttagarna i genomsnitt uppnått är lägre för kvinnor än för män inom varje redovisad åldersgrupp. Medelpoängen har ökat jämfört med föregående år inom alla åldersgrupper utom för de allra äldsta männen. Detta innebär att de som har arbete har fått en real förbättring av sin pensionsgrundande inkomst till följd av den låga inflationen. Ökningen av den genomsnittliga pensionspoängen är något större för kvinnor än för män.
Andelen utan pensionspoäng har minskat för kvinnor och män i samtliga åldersgrupper. Andelen med poäng påverkas av konjunkturen och av hur många som ingår i arbetskraften. En hög andel utan poäng medför att den framtida pensionen riskerar att bli lägre.
Enligt RFV:s statistik ökade andelen personer i åldern 16-64 år med maximal pensionspoäng (= 6,50 poäng, dvs. inkomster över 7,5 basbelopp). Andelen kvinnor med maximal poäng var 5,9 procent. Det är den största andelen sedan år 1960 när ATP-systemet infördes. Andelen män med maximal poäng var 21,2 procent, vilket även det är bland de högsta redovisade andelarna sedan 1960. Fortfarande
är det nästan fyra gånger så många män (466 000) som kvinnor (119 000) som uppnår maximal ATP-poäng.
Medelarbetstiden per vecka är lägre för kvinnor än för män i alla åldrar som följd av att deltidsarbete är betydligt vanligare för kvinnor. Att veckoarbetstiden för män överstiger 40 timmar i genomsnitt beror till viss del på övertid men huvudsakligen på att egna företagare ingår i underlaget.
Tabell 5 Inkomst, skatt, ATP-poäng och veckoarbetstid efter åldersgrupper år 1999
16-19
20-24
25-34
35-49
50-64
SAMTLIGA
20-64
Sammanräknad förvärvsinkomst, tkr
kvinnor
män
20,8
22,8
86,2
110,6
152,6
206,7
182,2
253,6
183,5
256,4
166,5
229,7
Slutlig skatt, tkr
kvinnor
män
6,7
7,2
28,6
38,6
52,6
78,3
65,6
105,1
68,1
112,7
59,9
94,9
Genomsnittlig ATP-poäng
kvinnor
män
0,69
0,88
2,07
2,73
3,13
4,26
3,67
4,74
3,82
4,80
3,45
4,48
Andel utan ATP-poäng
kvinnor
män
89,6
89,2
41,2
35,7
14,7
12,2
8,3
8,1
10,9
9,0
14,3
12,3
Medelarbetstids per vecka, tim
kvinnor
män
21,0
25,5
31,8
37,5
33,9
40,7
34,7
41,6
33,2
39,1
34,1
40,7
Källa: SCB If 20 SM 0101 (inkomster), RFV (pensioner), SCB AKU grundtabeller (arbetstid)
Tabell 6 Överskott eller underskott av kapital för personer med kapitalinkomst år 1999. Antal 1 000-tal och medelvärde kapital, tkr
KVINNOR
MÄN
ÖVERSKOTT
UNDERSKOTT
ÖVERSKOTT
UNDERSKOTT
ANTAL
TKR
ANTAL
TKR
ANTAL
TKR
ANTAL
TKR
Totalt
1 975
12,1
1 514
15,2
1 749
47,0
1 745
15,6
Ensamstående
1 313
9,5
698
11,3
1 164
27,3
782
11,3
Sambeskattade
662
16,6
816
19,1
585
86,2
963
19,0
----------------
20-64 år
833
15,6
1 373
15,7
764
78,7
1 560
16,3
65-74 år
257
16,5
90
9,3
197
58,1
125
10,8
75 - år
366
14,3
43
7,3
234
39,5
51
8,4
Medelvärden är beräknade för den grupp som haft kapitalinkomst
Källa: SCB If 20 SM 0101
Tabell 7 Frivilligt pensionssparande och medelvärde av avdragsgilla pensionspremier år 1999. Andel procent och avdragsbelopp, tkr
KVINNOR
MÄN
ANDEL
AVDRAG
ANDEL
AVDRAG
%
TKR
%
TKR
Totalt
27,7
6,1
23,8
7,6
Ensamstående
20,4
5,2
19,4
6,0
Sambeskattade
36,7
6,7
28,7
8,7
----------------
-24 år
6,7
1,8
6,5
2,1
25-34 år
35,9
3,0
30,9
3,6
35-44 år
45,6
4,6
34,9
6,0
45-54 år
49,2
7,3
36,0
9,4
55-64 år
39,0
9,8
31,1
12,1
Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag
Källa: SCB If 20 SM 0101
Skattesystemet skiljer på förvärvsinkomster och inkomst av kapital. I tabell 6 redovisas uppgifter för dem som har överskott eller underskott av kapital. Medelvärdena avser den grupp som har överskott respektive underskott. Det kan noteras att betydligt fler kvinnor än män har ett överskott av kapital även om medelbeloppen är väsentligt lägre och att fler män än kvinnor har underskott av kapital.
Av tabell 7 framgår att en något större andel kvinnor än män gör avdrag i sina deklarationer för inbetalda pensionspremier. Andelarna har ökat sedan 1995 för både kvinnor och män. De avdragna beloppen är något högre än föregående år och högre för män än för kvinnor. Avdragsbeloppen ökar med stigande ålder och är högst strax innan pensionsåldern.
Den skattemässiga avdragsmöjligheten var densamma som föregående år. Möjligheten att dra av försäkringspremien som allmänt avdrag i deklarationen halverades 1995 och premien får 1999 dras av med upp till 18 200 kronor (ett halvt basbelopp). Personer med högre inkomster får dessutom dra av 5 procent av den del av tjänsteinkomsten som överstiger 364 000 kr (10 basbelopp) men inte 728 000 kr (20 basbelopp). För företagare gäller särskilda regler.
Den inkomst en person har kan komma från marknadsbaserat arbete, kapital eller ersättning och bidrag från socialförsäkrings-systemen. Av tabell 8 framgår medelvärden för de olika inkomstslagen, vilka kan ses som delkomponenter av en individuell disponibel inkomst, där transfereringar till hushållen delats lika mellan de samboende. Redovisning sker dels för alla de ca 2,6 miljoner kvinnor och män i åldern 18-64 år som ingår i redovisningen, dels visas medelvärden för de personer som har inkomstslaget i fråga. Hur många detta är framgår av andelarna som har förekommande variabelvärde. Relationen mellan kvinnor och män för olika medelvärden är räknat per person och tar inte hänsyn till förekomst av deltidsarbete eller hur lång tid under året ersättningen mottagits. Mottaget underhållsstöd har räknats in i kvinnors inkomst, trots att det egentligen är ett stöd till barnen. För sambeskattade personer har barnbidrag och bostadsbidrag, vilka också är ett stöd till barnen, delats lika mellan makarna i tabellen. Ingen hänsyn har heller tagits till försörjningsbörda, dvs. att fler personer ska leva på den inkomst som ett hushåll med barn har. Gruppen ensamstående mödrar är väsentligt större än gruppen ensamstående fäder. Av tabellen kan man utläsa att kvinnor får väsentligt mer av de lönerelaterade bidragen när det gäller föräldrapenning, medan män får mer av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och pensioner. Detta beror på att kvinnor i högre utsträckning ansvarar för barn och därför tar ut flest dagar med föräldrapenning, medan mäns högre inkomster får genomslag i de andra lönerelaterade bidragen. De bidrag som är relaterade till barns försörjning - barnbidrag och underhållsstöd - utgår i högre grad till kvinnor som oftare än män är ensamstående förälder. Kvinnor får också i högre utsträckning än män del av behovsrelaterade bidrag såsom socialbidrag och bostadsbidrag.
Sammantaget visar bilagan att de ekonomiska resurserna för kvinnor är mer begränsade än för män. Många av samhällets transfereringar är knutna till löneinkomster. Kvinnor som grupp yrkesarbetar i mindre utsträckning än män både som andel av de sysselsatta och när man ser till antalet arbetade timmar. En betydande andel kvinnor (38 procent av de sysselsatta) deltidsarbetar, även om en viss ökning av heltidsarbetet skett de senaste åren. För många deltidsarbetande kvinnor är det ett ofrivilligt val, då efterfrågan på högre sysselsättningsgrad önskas men ej erbjuds.
Kvinnor tjänar betydligt mindre än män inom samtliga sektorer och oavsett utbildningsnivå. Skillnader i lön får sedan genomslag på föräldrapenning, sjukpenning och andra lönerelaterade bidrag och slutligen på den upparbetade pensionsrätten.
Tabell 8 Medelinkomst 1999 för personer 18-64 år. Medelinkomst för personer med förekomst av inkomstslag samt andel personer med inkomstslag. Kronor per år samt procent.
Inkomstslag
Medelinkomst alla
Medelinkomst för personer
med värde
Andel med värde
på variabeln
Kvinnor
Män
Kv. i
% av
män
Kvinnor
Män
Kv. i
% av
män
Kvinnor
Män
Marknaden
Lön
123 757
181 259
68
148 867
220 934
67
83
82
Närings-
inkomst
2 092
6 906
30
26 104
46 427
56
8
15
Ränta,
utdelning
2 972
6 603
45
5 114
11 159
46
58
59
Reavinst
7 463
14 274
52
37 257
59 892
62
20
24
Summa fak-
torinkomst
136 284
209 042
65
148 875
227 483
65
92
92
Skattepliktiga ersättningar
Sjukersätt-
ning
6 204
4 418
140
35 991
43 330
83
17
10
Föräldra-
penning
4 307
1 185
363
20 756
8 713
238
21
14
Arbetsmark-
nadsstöd
8 158
8 775
93
48 349
62 362
78
17
14
Studiestöd
2 252
1 177
191
51 053
55 548
92
4
2
Pension
12 234
13 136
93
82 668
107 512
77
15
12
Övrigt
1 009
1 229
82
25 356
25 292
100
4
5
Summa skattepliktiga ersättningar
34 191
29 961
114
59 888
65 887
91
57
45
Skattefria
individuella
bidrag
Studiestöd
3 350
2 718
123
27 065
26 115
104
12
10
Underhålls-
stöd
1 976
390
507
19 477
13 849
141
10
3
Övrigt
26
200
13
9 833
12 028
82
0
2
Summa skatte-fria bidrag
5 353
3 308
162
25 317
25 449
99
21
13
Familjestöd
Bostads-
bidrag
2 109
913
231
17 678
14 384
123
12
6
Barnbidrag
2 911
2 010
145
8 110
6 751
120
36
30
Socialbidrag
1 799
1 606
112
26 462
24 385
109
7
7
Summa
familjestöd
6 820
4 529
151
16 053
12 134
132
42
37
Negativa trans-fereringar
Statlig o kom-
munal in- komstskatt
43 912
67 706
65
46 718
72 272
65
94
94
Annan skatt
12 090
17 350
70
12 714
18 311
69
95
95
Återbetalt
studielån
1 028
854
120
6 240
7 268
86
16
12
Givet under-
hållsstöd
138
913
15
8 448
12 938
65
2
7
Summa negativa transfe-
reringar
57 168
86 838
66
59 398
90 510
66
96
96
Summa disponibel
inkomst
125 480
160 002
78
125 714
160 600
78
100
100
??
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
2
9
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
14
13