Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5460 av 7212 träffar
Propositionsnummer · 2001/02:1 · Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2002
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/17
Ålderspensions-systemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2002 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 7 1.1 Omfattning 7 1.2 Förändringar på grund av ålderspensionsreformen 7 1.3 Utgiftsutveckling 8 Tabellförteckning 1.1 Utgifter för ålderspensioner från AP-fonden och premiereserven 7 1.2 Utgifter vid sidan av statsbudgeten 9 Diagramförteckning 1.1 Antal ålderspensionärer med ATP 1991-2000 9 1.2 Medelersättningen i prisbasbelopp från ATP 1991-2000 9 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 1.1 Omfattning Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattar AP-fonden samt premiepensionssystemet. Som en del av ålderspensionsreformen har AP-fondens betalningsansvar renodlats till att endast omfatta ålderspension. Således redovisas ATP i form av förtidspension och efterlevandepension fr.o.m. 1999 under utgiftsområdena 10 respektive 11. AP-fonden har istället tagit över betalningsansvaret från statsbudgeten för den folkpension i form av ålderspension som utbetalas till pensionärer med ATP. Tilläggs- och inkomstpensionen belastar AP-fonden. Premiepensionen betalas ut från premiepensionssystemet. Tabell 1.1 Utgifter för ålderspensioner från AP-fonden och premiereserven Miljoner kronor Utfall 2000 Utgifts-prognos 2001 Beräknat 2002 Beräknat 2003 Beräknat 2004 140 658 144 889 153 414 154 093 163 761 1.2 Förändringar på grund av ålderspensionsreformen Under 2001 gjordes de första utbetalningarna av inkomstrelaterad ålderspension enligt reglerna för det nya systemet. Det reformerade ålderspensionssystemet införs successivt och berör personer födda 1938 eller senare. Den inkomstrelaterade pensionen i det nya systemet består av tilläggspension, inkomstpension och premiepension. Livsinkomstprincipen i det nya systemet ger människor en större möjlighet att påverka sin framtida pension. Därför är det viktigt att allmänheten uppnår goda kunskaper om hur systemet fungerar. Det årliga utskicket (orange kuvertet) som hittills genomförts tre gånger har enligt Riksförsäkringsverket väsentligt höjt allmänhetens kunskaper om den allmänna pensionen. I maj antog riksdagen förslaget om automatisk balansering av ålderspensionssystemet (prop. 2000/01:70). Den automatiska balanseringen avser indexomräkningen av pensionsbehållningar och pensioner i systemets fördelningsdel. Målet med den automatiska balanseringsmekanismen är att säkra systemets finansiella stabilitet och följsamhet mot den demografiska och ekonomiska utvecklingen. Utan balanseringsmekanismen skulle inte systemet uppfylla dessa krav. Den automatiska balanseringen säkrar att systemets skulder på sikt aldrig överskrider systemets tillgångar. Detta sker genom en årlig beräkning av fördelningssystemets samlade skulder och tillgångar. Beräkningen av systemets konsolideringsgrad görs helt med utgångspunkt från objektiva och verifierbara transaktioner. Med detta menas att systemets tillgångar beräknas helt utifrån historiska transaktioner. Bortsett från buffertfondens tillgångar, som värderas utifrån transaktioner på kapitalmarknaden, sker beräkningen uteslutande med utgångspunkt från transaktioner som fångas i pensionsregistret. Beräkningen sker utan inslag av prognoser. Om skulderna ett år överstiger tillgångarna skapas ett s.k. balansindex som i stället för inkomstindex indexerar pensionsbehållningarna och pensionerna så att balansen i systemet på sikt återställs. I takt med att systemets tillgångar ökar i förhållande till skulderna återställs indexeringen till att göras med inkomstindex. På detta sätt uppnår då systemet goda sociala egenskaper inom ramen för ett finansiellt stabilt system med fast avgift. Om den ekonomiska ställningen i fördelningssystemet visar sig bli så stark att det är omotiverat att behålla ytterligare överskott i systemet finns möjligheten att fördela detta överskott till de försäkrade inom systemet. Enligt regeringen bör möjligheterna att reglera eventuella utdelningsbara överskott utredas. 1.3 Utgiftsutveckling De faktorer som hittills styrt utgiftsutvecklingen är prisbasbeloppets utveckling, antalet personer med intjänad pension och medelpoängen för de nyblivna pensionärerna. I samband med att de reformerade intjänandereglerna trädde i kraft 1999 introducerades en ny faktor, inkomstindex. Inkomstindex för ett år visar den genomsnittliga reala förändringen av pensionsgrundande inkomster, inkomster över intjänandetaket och förtidspensioner (sjukersättning/aktivitetsersättning) för de tre föregående åren samt prisförändringen det närmast föregående året. Genom införandet av årlig följsamhetsindexering fr.o.m. årsskiftet 2001/02 kommer prisbasbeloppet inte längre att ha samma betydelse för utgifterna. Inkomstindexets utveckling påverkar pensionsutgifterna på sikt främst genom att den enskildes pensionsbehållning årligen skrivs upp med indexets årliga förändring. Inkomstindexets utveckling påverkar även det s.k. intjänandetaket i det reformerade pensionssystemet. År 2001 är intjänandetaket i pensionssystemet 7,5 gånger det förhöjda prisbasbeloppet. Fr.o.m. 2002 skrivs intjänandetaket årligen upp med inkomstindexets utveckling. Utvecklingen av inkomstindex påverkar också pensionsutgifterna omedelbart genom den årliga följsamhetsindexering som fr.o.m. 2002 kommer att ske av inkomstpensionen. Följsamhetsindexeringen innebär att pensionerna årligen skrivs upp med inkomstindexets procentuella förändring delat med talet 1,016, den s.k. normen på 1,6 procent. I samband med prop. 1999/00:138 beslöts att även ATP för ålderspensionärer födda 1936 och tidigare skall följsamhetsindexeras fr.o.m. 2002 och födda 1937 fr.o.m. 2003. I beräkningen av följsamhetsindexeringen årsskiftet 2001/02 är normen satt till -0,4, vilket innebär att pensionerna skrivs upp med ett tal som överstiger inkomstindexets förändring med 0,4 procentenheter. Detta beror på att beräkningssättet för pensionsgrundande inkomst delvis ändrades 1999. Från och med 1999 görs ett avdrag för den allmänna pensionsavgiften innan den pensionsgrundande inkomsten beräknas. På grund av detta utvecklades de pensionsgrundande inkomsterna svagare än inkomsterna generellt. Eftersom de pensionsgrundande inkomsterna ligger till grund för beräkningen av inkomstindex leder avdraget till att inkomstindex får en svagare utveckling. För att detta inte skall få effekt på de utgående pensionerna skall därför den lägre normen för följsamhetsindexeringen användas 2002. År 2003 har effekterna av avdraget fasats ut och följsamhetsindexeringen kan därför ske kring den ordinarie normen. Införandet av följsamhetsindexeringen innebär att pensionerna huvudsakligen skall följa den allmänna löneutvecklingen i samhället. Detta innebär att även pensionärerna får ta del av eventuella reallönehöjningar till den del de överstiger 1,6 procent per år. Likaså gäller det motsatta förhållandet, om den allmänna standardutvecklingen i form av löner i framtiden sjunker kommer också pensionerna att anpassas efter detta. Ålderspensionsutgifterna från AP-fonden uppvisar en årlig ökning. Detta beror på att medelpoängen för nyblivna pensionärer är högre, men också på att det totala antalet pensionärer med ATP ökar. De kvinnor som idag börjar uppbära pension har haft en klart starkare anknytning till arbetsmarknaden än de tidigare generationerna. Antalet kvinnor som uppbär pension från ATP ökar således årligen. Diagram 1.1 Antal ålderspensionärer med ATP 1991-2000 Diagram 1.2 Medelersättningen i prisbasbelopp från ATP 1991-2000 Tabell 1.2 Utgifter vid sidan av statsbudgeten Miljoner kronor Utfall 2000 Beräknat 2001 Beräknat 2002 Beräknat 2003 Beräknat 2004 AP-fonden 140 658 144 888 153 407 154 040 163 608 Varav administrationskostnader 1 205 1 200 1 200 1 200 1 200 Premiepensionssystemet 0 1 7 53 153 Totalt vid sidan av statsbudgeten 140 658 144 889 153 414 154 093 163 761 Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten påverkas således huvudsakligen av medelpoängen och antalsutvecklingen i kombination med inkomstindex utveckling. Dessa utgifter är de inkomstrelaterade ålderspensionerna. AP-fondens utgifter består t.o.m. 2002 av ATP, folkpension till pensionärer med ATP samt tilläggspension och inkomstpension. Från och med 2003 består AP-fondens utgifter av tilläggspension och inkomstpension. Därtill belastas AP-fonden med administrationskostnaderna för ålderspensionssystemet. Av tabell 1.2 framgår även att utbetalningarna från premiepensionssystemet under de närmast kommande åren kommer att utgöra en mycket liten del av de totala pensionsutgifterna. Antalet som uppbär pension från premiepensionssystemet kommer årligen att öka. De totala utgifterna vid sidan av statsbudgeten beräknas 2002 uppgå till 153 414 miljoner kronor. Utgifterna för åren 2003 och 2004 beräknas till 154 093 miljoner resp. 163 761 miljoner kronor. ?? 9 9 PROP. 2001/02:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN PROP. 2001/02:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN 2 5 PROP. 2001/02:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN PROP. 2001/02:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN 8 9