Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5312 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 2001/02:101 · Hämta Doc ·
Årsredovisning för staten 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 101/2
Bilaga 2 Redovisningsprinciper Bilaga 2 Redovisningsprinciper Innehållsförteckning Allmänt 5 Avgränsning av redovisningsenheten 5 Principer för konsolidering 5 Omklassificeringar av poster 5 Gemensam brytdag 5 Ändrade redovisningsprinciper 6 Statens järnvägar 6 Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden 7 Övriga överföringar till och från pensionssystemet 7 Värderingsprinciper 7 Omsättningstillgångar 7 Anläggningstillgångar 8 Aktier och andelar 8 Allmänt Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 13 december 2001 (Fi 2001/4648) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2001. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten (ÅRS). Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder. Skatter och transfereringar redovisas dock i huvudsak enligt kassamässiga principer men behandlas i resultaträkningen som intäkter och kostnader. Avgränsning av redovisningsenheten Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med ovan nämnda regeringsbeslut. Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som betraktas som ett självständigt rättssubjekt och därför inte ingår. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att tillgångarna har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten. Även allmänna arvsfonden ingår. De allmänna försäkringskassorna omfattas eftersom deras verksamhet finansieras med anslag. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 4 Statliga myndigheter m.m. Principer för konsolidering Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. I de fall denna information inte varit tillräcklig för att t.ex. möjliggöra elimineringar mellan myndigheter eller tillräckliga förtydliganden i noter, har information inhämtats i särskild ordning. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel på detta är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i ÅRS i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i berörd myndighets årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs. Gemensam brytdag Från och med räkenskapsåret 2000 gäller en gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Denna dag har fastställts till den 10 januari. Tidigare bestämde respektive myndighet själv sin brytdag. Senaste datum var dock den 20 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna skall kunna stämma överens. Ändrade redovisningsprinciper Riksskatteverket har fr.o.m. 2001 gått över till att redovisa den, efter slutlig taxering för i detta fall inkomståret 2000, fastställda men ännu ej reglerade utbetalningen av kommunalskatt till kommuner och landsting som skuld, med därav följande minskning av intäkterna. Tidigare redovisades regleringen till kommunerna helt kassamässigt. Skulden uppgår på balansdagen till 8,6 miljarder kronor. I årsredovisningen för staten har motsvarande skuld för föregående år tagits in som jämförelsetal i balansräkningen, och jämförelse har möjliggjorts även i resultaträkningen genom att endast förändringen av detta regleringsbelopp för respektive år tagits in i resultaträkningen för respektive år. Ändringen i jämförelsetalet för 2000 har påverkat den redovisade nettoförmögenheten negativt med drygt 9 miljarder kronor och årets överskott med drygt 6 miljarder kronor jämfört med den uppgift som redovisades i årsredovisningen för staten för 2000. Statens järnvägars avtal om underuthyrning av anläggningstillgångar inom SJ-koncernen, togs föregående år i årsredovisningen för staten upp bland Andra långfristiga värdepappersinnehav med 7 miljarder kronor. Affärsverket hade 2000 givits möjlighet att lämna sin årsredovisning senare än vad som annars gäller. I den slutliga årsredovisningen för 2000 och i 2001 års årsredovisning har Statens järnvägar tagit upp avtalet bland Andra långfristiga fordringar, och den ändringen har nu även gjorts i årsredovisningen för staten. Även här har jämförelsetalen ändrats på motsvarande sätt. Överskott från Svenska spel AB som inlevererats till inkomsttitel med 3,5 miljarder kronor har fr.o.m. detta år tagits in som intäkt i resultaträkningen bland Skatter m.m. Även här har jämförelsetalen ändrats. En justering på 244 miljoner kronor har gjorts i föregående års uppgift om avgiftsintäkter hos Statens järnvägar i enlighet med den slutliga årsredovisning som lämnades av affärsverket efter det att årsredovisningen för staten 2000 upprättats. Påverkan på årets kapitalförändring enligt resultaträkningen, jämfört med föregående års årsredovisning för staten, kan specificeras enligt följande (i miljoner kronor): Årets överskott 2000 enligt ÅRS 2000 29 424 Ändrad redovisningsprincip för RSV:s skuld avseende kommunalskatt - 6 234 Ändrad redovisningsprincip, överskott från Svenska spel + 2 256 Korrigeringar, avgiftsintäkter SJ - 244 Övriga ändringar 9 Årets överskott 2000 enligt ÅRS 2001 25 211 Härutöver förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i ÅRS såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i ÅRS ändrats. Statens järnvägar Den verksamhet som tidigare bedrevs inom affärsverket Statens järnvägar, överfördes i huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001. Fortfarande finns dock ett affärsverk med namnet Statens järnvägar kvar, för vissa uppgifter som inte överfördes i bolagsform. Det kvarvarande affärsverket har därmed under 2001 betydligt mindre omfattande verksamhet än vad affärsverket hade 2000. Därför är jämförelsetalen i resultat- och balansräkning ofta kraftigt avvikande mellan åren, vilket kommenteras i många noter. I noter och kommentarer avses med Statens järnvägar det affärsverk som fortfarande finns kvar, medan beteckningen SJ eller SJ AB används om det bolag där trafikverksamheten numera bedrivs. Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden Som ett led i den finansiella infasningen av det nya ålderspensionssystemet har obligationer till ett marknadsvärde om 155 miljarder kronor överförts från AP-fonderna till staten, varav 85 miljarder i statsobligationer och 70 miljarder i bostadsobligationer. Statsobligationerna påverkade statsskulden direkt, utan att tas upp i resultaträkningen, med sitt nominella värde, 68,3 miljarder kronor. Därutöver påverkades periodavgränsningsposter (upplupna räntor). Bostadsobligationerna redovisades vid överföringen till sitt nominella värde, 67,5 miljarder kronor, direkt i balansräkningen. Successivt har en stor andel, 42,1 miljarder, förfallit under året. Därtill har kupongränta förfallit med 4,2 miljarder. Totalt har därmed statsskulden minskat med 46,3 miljarder kronor beroende på bostadsobligationerna. 25,4 miljarder kronor redovisas i balansräkningen i posten Andra långfristiga värdepappersinnehav. Dessa kommer att förfalla successivt t.o.m. 2005 och då minska statsskulden. Övriga överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredovisningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner. Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatter m.m. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar pensionsutbetalande myndigheter dessutom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs. Sedan 2000 överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM, de pensionsmedel som rekvireras från AP-fonderna för utbetalning av pension. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfereringskostnader under rubriken socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimineras i årsredovisningen för staten. Endast nettoöverföringen för året till AP-fonderna och PPM redovisas, och då som ett lämnat bidrag under rubriken övriga transfereringar. Värderingsprinciper Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). I FÅB 5 kap 3§ anges som grundregel att anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv (anskaffningsvärdet). Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständligheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. Aktier och andelar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas nu för första gången enligt kapitalandelsmetoden. ?? Skr. 2001/02:101 BILAGA 2 Skr. 2001/02:101 BILAGA 2 2 3 Skr. 2001/02:101 BILAGA 2