Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2000/01:142 Arbetsmarknadsverkets organisation Skr. 2000/01:142 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 23 maj 2001 Göran Persson Mona Sahlin (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Regeringen belyser i denna skrivelse Arbetsmarknadsverkets uppdrag och organisation. Arbetsmarknadsstyrelsens roll som central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor vid Arbetsmarknadsverket och chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna beskrivs. I skrivelsen aviseras en ändring av ledningsformen vid länsarbetsnämnderna. Ändringen innebär att länsarbetsnämnderna skall ledas av en styrelse med begränsat ansvar i stället för en styrelse med fullt ansvar. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Arbetsmarknadsverkets uppdrag 3 1.3 Arbetsmarknadsverkets nuvarande organisation 4 2 AMS förslag 5 3 Tydligare styrning för verksamheten vid Arbetsmarkmarknadsverket 5 3.1 Mål- och resultatstyrningen inom AMV 5 3.2 Effektiv styrning förutsätter tydlig ledning, planering och uppföljning 6 3.3 Ledningsformen vid länsarbetsnämnderna ändras 7 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001 11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det är Arbetsmarknadsverkets (AMV) uppgift att verkställa den arbetsmarknadspolitik som riksdag och regering beslutar om. Regeringen har i olika sammanhang kunnat konstatera att styrningen i verket inte fungerat på ett bra sätt. Den interna styrningen har även uppvisat stora brister vad gäller kontroll, redovisning, ekonomi och verksamhetsinnehåll. Regeringen har i propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98) anfört att styrningen och uppföljningen av AMV inte har fungerat tillfredsställande. Regeringen anser därför att det finns skäl att förändra organisationen inom verket i avsikt att skapa en mer sammanhållen organisation och därigenom också förtydliga Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) roll som chefsmyndighet inom AMV. AMS har i en skrivelse den 17 december 2000 lämnat förslag om att AMV:s organisation bör ändras (dnr. N 2000/10653/A). Förslaget innebär att AMV skall utgöra en myndighet benämnd AMS och att länsarbetsnämnderna avvecklas. AMS skrivelse har remissbehandlats vid ett sammanträde den 14 februari 2001. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En remissammanställning och protokoll från remissammanträdet finns att tillgå i Näringsdepartementet (dnr. N 2000/10653/A). Det ankommer på regeringen att besluta om statliga myndigheters organisation och ledningsform. Regeringen anser emellertid att frågan om AMV:s struktur i dessa avseenden är av sådan vikt att den finner det angeläget att informera riksdagen om sin syn på hur AMV bör styras och redovisa vilka beslut regeringen kommer att fatta för att förbättra styrningen av AMV som ett led i att effektivisera arbetsmarknadspolitiken. Ändringen har inga konsekvenser för den försöksverksamhet som bedrivs i Gotlands län enligt lag (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län. 1.2 Arbetsmarknadsverkets uppdrag Arbetsmarknadspolitiken är en del av den ekonomiska politiken och dess uppgift är främst att öka anpassningen på arbetsmarknaden. Det skall ske genom effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga platser tillsammans med kompetenshöjande insatser och andra program för arbetslösa. Detta medverkar till en hög rörlighet på arbetsmarknaden och till en högre sysselsättning samtidigt som flaskhalsar och överhettning på olika delarbetsmarknader kan undvikas. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden skall motverkas och mångfald i arbetslivet främjas. Arbetsmarknadspolitiken bidrar därmed till tillväxt i hela landet och ett konkurrenskraftigt näringsliv samt skapar förutsättningar för flexibilitet, trygghet och delaktighet i arbetslivet. Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten innehåller allmänna bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten hos AMS. Regeringens övergripande mål på medellång sikt är att andelen i reguljärt sysselsatta i befolkningen i åldern 20-64 år skall öka till 80 procent år 2004. Därefter är målet full sysselsättning. I propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98) lämnas en redogörelse för arbetsmarknadsutvecklingen samt arbetsmarknadspolitikens inriktning och effekter under 1990-talet samt arbetsmarknadspolitikens mål och roll framöver. I propositionen läggs fast att arbetsmarknadspolitiken har följande tre huvuduppgifter. Arbetsmarknadspolitikens första och viktigaste uppgift är att förmedla arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivarna. Genom att vakanser kan tillsättas snabbt, fungerar arbetsmarknaden bättre och friktionsarbetslösheten kan minimeras. Arbetsmarknadspolitikens andra uppgift är att öka de arbetslösas kompetens så att anpassningen på arbetsmarknaden underlättas. Det sker främst genom olika utbildningsinsatser för arbetslösa. De lågutbildade är överrepresenterade bland de arbetslösa och för många är bristande kompetens orsaken till att det är svårt att finna ett nytt arbete. Oberoende av konjunkturläget finns det alltså ett behov av arbetsmarknadsutbildning. Den tredje uppgiften i arbetsmarknadspolitiken är att ta tillvara under-och outnyttjade resurser på arbetsmarknaden. Det kan gälla ofrivilligt deltidsarbetande kvinnor, äldre långtidsarbetslösa, utrikes födda arbetslösa eller personer med funktionshinder som är arbetslösa eller som står utanför arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken kan och bör underlätta så att alla mänskliga resurser kan tas tillvara. Alla insatser behövs. Därutöver skall arbetslöshetsförsäkringen underlätta och stimulera omställningen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken skall också arbeta för att individens behov och förutsättningar respekteras och sätts i centrum. Varje arbetssökande skall tillförsäkras rättstrygghet och likabehandling oavsett var i landet som arbetsförmedlingens service efterfrågas. 1.3 Arbetsmarknadsverkets nuvarande organisation AMV består av AMS och länsarbetsnämnder. AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS är vidare chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna. De 20 länsarbetsnämnderna är länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. I länsarbetsnämnderna ingår den offentliga arbetsförmedlingen. Både AMS och länsarbetsnämnderna har ledningsformen styrelse med fullt ansvar. En styrelse med fullt ansvar utgör det högsta ledningsorganet vid myndigheten. Såväl generaldirektören för AMS som respektive länsarbetsdirektör för länsarbetsnämnderna har i en sådan organisation till uppgift att sköta den löpande verksamheten enligt sina styrelsers direktiv och riktlinjer. AMS är i sin egenskap av chefsmyndighet ytterst ansvarig för verksamheten inom AMV och inför regeringen. Det är AMS som skall sätta upp mål och riktlinjer för verksamheten vid länsarbetsnämnderna samt följa upp och utvärdera verksamheten. Vidare svarar AMS för måluppfyllelsen och har att återrapportera verksamhets- och ekonomiresultat till regeringen. Antalet anställda i AMV uppgår till knappt 11 000 personer. Av dessa är drygt 200 anställda vid AMS stab och ca 600 inom för AMV gemensamma servicefunktioner såsom ekonomi- och lönehantering och IT-service. Övrig personal är anställda vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar. 2 AMS förslag AMS anser att den nuvarande organisatoriska ordningen medför en otydlighet i styrningen av och ansvaret för verksamheten. Enligt AMS äventyrar detta allvarligt effektivitet, kvalitet, enhetlighet och rättsäkerhet. Riksdag och regering, måste kunna tillförsäkras att AMV fullgör sitt uppdrag med hög kvalitet. Medborgarens krav på likabehandling, oavsett var i landet hon eller han vänder sig till arbetsförmedlingen, måste kunna garanteras. Enligt AMS bör därför AMV:s organisation förändras för att ge möjlighet till: * ökad effektivitet i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget, * ökad enhetlighet och kvalitet i verksamheten, * tydlig målstyrning och bättre samstämmighet mellan planering och utfall, samt * förbättrad precision och flexibilitet i styrningen av resurser. För att uppnå detta föreslår AMS att myndigheten AMS och länsarbetsnämnderna slås samman till en gemensam myndighet. Den nya myndigheten föreslås få namnet Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS. Arbetsförmedlingen föreslås behållas som namn för kontorsorganisationen. 3 Tydligare styrning för verksamheten vid Arbetsmarkmarknadsverket 3.1 Mål- och resultatstyrningen inom AMV Riksdag och regering har ställt bestämda krav på statliga myndigheters interna styrning (jfr. prop. 1995/96:150 sid. 111 ff., bet. 1995/96:FiU10 sid. 136 f.). Riksdagen har betonat vikten av att styrningen fungerar mellan de olika leden (jfr. bet. 1993/94:FiU10 sid. 67 f.). Det vill säga inte bara från riksdagen över regeringen till myndighetens ledning, utan också även gentemot de operativa verksamheterna inom myndigheterna. Detta för att garantera effektivitet och likabehandling samtidigt som det medger uppföljning och utvärdering. AMV är en mål- och resultatstyrd organisation. Målstyrning möjliggör en anpassning till regionala och lokala förhållanden. De övergripande mål som är satta av riksdag och regering verkställs i det yttersta ledet av den lokala organisationen, dvs. av tjänstemännen på arbetsförmedlingarna. Dessa mål måste, för att kunna verkställas, brytas ner till operationella mål av AMS vilket måste ske i samverkan mellan den centrala, regionala och lokala nivån. Det är också AMS ansvar att se till att denna process håller en hög kvalitet så att alla medarbetare känner motivation och stimulans i att arbeta för att målen uppnås. Olika nivåer besitter olika kunskap om arbetsmarknadspolitikens förutsättningar. Sannolikt har ingen part fullständig information men tillsammans blir det möjligt att göra en bedömning som ökar förutsättningarna för att uppnå bästa möjliga resultat. Engagemang och motivation hos anställda är en förutsättning för att en organisation skall utvecklas. AMS bör därför verka för att en god och öppen kultur vad gäller ledarskap och medarbetarskap kan utvecklas inom verket. Ett verk med 11 000 anställda ställer vidare krav på ett modernt ledarskap som präglas av en kontinuerlig dialog och en respekt och ett förtroende för medarbetare på olika nivåer. Detta skapar ett arbetsklimat som gynnar en positiv utveckling. Ansvar och befogenheter måste visserligen hållas samman men de bör också i många fall kunna delegeras. Medarbetarnas kunskap och kompetens måste stimuleras och utvecklas och informationen vara utformad så att det blir möjlig att se den helhet man som medarbetare är en del av. En aktiv och kontinuerlig uppföljning och utvärdering som diskuteras i organisationens olika nivåer ger ett tydligt facit av vad som åstadkommits och ger möjlighet till diskussioner om hur resurserna i fortsättningen bäst skall användas. Grunden för att skapa aktiva och motiverade medarbetare är således att en öppen och förtroendefull relation mellan chefer och chefer och medarbetare existerar i organisationen. 3.2 Effektiv styrning förutsätter tydlig ledning, planering och uppföljning AMS ansvarar för och skall aktivt verka för att ekonomi- och resultatstyrningen fungerar på ett ändamålsenligt och korrekt sätt. Genom kvalitet, resurser och kompetens säkerställs en god planering, budgetering, uppföljning och kontroll vid verket. Utvecklingen av s.k. controllerfunktioner på olika nivåer inom verket måste säkerställas. En väl fungerande styrning av AMV:s verksamhet utgör en viktig förutsättning för att verksamheten skall bedrivas effektivt. Detta bidrar till att säkerställa att de mål riksdagen och regeringen satt upp för verket kan uppnås. Till stöd för styrningen inom verket har AMS att upprätta en verksamhetsplan. Underlaget till AMS verksamhetsplan skall utgå från regeringens krav på myndigheten med hänsyn tagen till länsarbetsnämndernas delaktighet i att uppnå målen. Av planen skall bl.a. framgå vilken verksamhet som skall bedrivas, vilka prioriteringar som skall göras, vilka resultat som skall uppnås vid vilka tidpunkter etc. En viktig del av planeringen är också fördelningen av resurser. Regeringen tilldelar AMS medel för hela verksamheten inom AMV. AMS skall därefter fördela de ekonomiska resurser som står till verkets förfogande vidare till länsarbetsnämnderna. Resursfördelningen måste ske i dialog med länsarbetsdirektörerna och skall relateras till de uppdrag som respektive länsarbetsnämnd har att utföra med hänsyn tagen till de regionala förutsättningar som finns. AMS ansvarar inför regeringen för att länsarbetsnämndernas planeringar och prognoser håller god kvalitet. AMS skall som chefsmyndighet sammanställa de regionala prognoserna och göra bedömningar om måluppfyllelse ur ett nationellt perspektiv. Vissa justeringar kan därmed bli nödvändiga i uppdragen och resursfördelningen till enskilda länsarbetsnämnder. AMS uppdrag är att sammanföra länsarbetsnämndernas planeringar till en helhet så att bästa förutsättningar för att uppnå de av riksdag och regering uppställda målen föreligger. Verksamhetsplaneringen utgör således en viktig del av styrprocessen inom verket. Andra viktiga delar vid styrningen av verket är AMS uppföljning, korrigering, rapportering och utvärdering av verksamheten. För att underlätta AMS roll som chefsmyndighet när det gäller skyldighet att följa upp de samlade resultaten av olika insatser i riket skall AMS i samband med budgettilldelningen också begära att länsarbetsnämnderna med viss periodicitet återrapporterar olika utfall. Även om resurserna är fördelade utifrån länens prognoser kan t.ex. den arbetsmarknadspolitiska situationen kräva att chefsmyndigheten i samråd med den regionala myndighetschefen korrigerar tilldelningen eventuellt genom omdisponering eller återtagande av resurser. Till stöd för den interna styrningen, såväl ekonomi- som resultatstyrning, skall de administrativa stödsystemen, företrädesvis IT-baserade, utvecklas inom AMV. Det gäller inte minst de ekonomiadministrativa systemen vilka kan bidra till att säkerställa effektiviteten i verksamheten och en god hushållning av offentliga medel. AMS har att svara för en sådan utveckling och kvalitetssäkring av de administrativa stödsystemen. Det räcker inte heller enbart med parallella system för ekonomi, åtgärder, uppföljning o.s.v. Systemen måste hänga ihop på ett sådant sätt att registerkvaliteten säkerställs. Detta är viktigt för att uppföljning och utvärdering ska kunna hålla hög kvalitet men också för att den administrativa redovisningen skall upplevas meningsfull för individen. 3.3 Ledningsformen vid länsarbetsnämnderna ändras Regeringens bedömning: Ledningsformen vid länsarbetsnämnderna ändras till styrelse med begränsat ansvar. Landshövdingen bör även fortsättningsvis vara styrelsens ordförande. Förändringen bör träda i kraft den 1 januari 2002. AMS förslag: För att öka effektiviteten i sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag har AMS ansett att organisationen inom verket behöver förändras. AMS har vidare ansett att en förändring av strukturen inom AMV kan förbättra verksamhetens effektivitet och kvalitet. AMS anser även att målstyrningen inom verket kan bli tydligare och att detta kan uppnås med en annan organisation än den som finns idag. En organisationsförändring kan, enligt AMS, också skapa möjligheter för att samstämmighet mellan planering och utfall av verksamheten förbättras. Dessutom anser AMS att en förändring ger möjlighet till förbättrad precision och flexibilitet av resurserna. För att uppnå detta har AMS föreslagit att länsarbetsnämnderna slås samman med AMS och att AMV skall utgöra en myndighet. Remissinstanserna: Många remissinstanser, däribland länsstyrelserna, har avstyrkt eller ställt sig tveksamma till att AMV ombildas till en myndighet. Flera remissinstanser, däribland arbetsmarknadens parter, har tillstyrkt AMS förslag. Både remissinstanser som varit positiva och remissinstanser som varit negativa till att AMV:s struktur ses över har påpekat att det är viktigt att det regionala och lokala inflytandet vid verket finns kvar. Sveriges Arbetsgivareförening har ansett det finns behov att skapa en tydligare organisation. Riksrevisionsverket har bl.a. påpekat att den interna styrningen inom verket kan bli tydligare om myndigheterna inom AMV ombildas till en myndighet. Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens Centralorganisation, som också tillstyrkt AMS förslag, har dock påpekat att en förutsättning för ombildning till en myndighet är att hänsyn tas till det regionala och lokala inflytandet. Svenska Kommunförbundet har ställt sig tveksam till en ombildning som innebär att ansvarsområdet för AMS utökas till att avse all verksamhet i verket och anser att det finns risk för en ökad centralisering av beslut med minskad möjlighet till lokal och regional anpassning. Glesbygdsverket har också påpekat att ombildningen skulle innebära en centralisering vilket kan påverka den regionala tillväxten och dynamiken på de lokala arbetsmarknaderna negativt. Även flera av remissinstanserna som avstyrkt AMS förslag har i sin kritik just betonat vikten av lokalt och regionalt inflytande i AMV. Länsstyrelsen i Västerbottens län har t.ex. ansett att för att fullt ut och effektivt medverka i arbetet för samordning i regionen måste det för arbetsmarknadspolitiken finnas ett beslutande organ som är regionalt förankrat och anpassat till länsstrukturen. Vidare har Länsstyrelsen i Jönköpings län bl.a. påpekat att ökad effektivitet, precision, snabbhet, flexibilitet och regional samverkan inte uppnås genom en ökad centralisering. Skälen för regeringens bedömning: Det är statens ansvar att bevaka det nationella perspektivet i olika sakfrågor och se till att de nationella övervägandena får genomslag på regional och lokal nivå. Den regionala nivån skall, inom ramen för nationella mål och prioriteringar samt befintligt regelverk, ges möjlighet att påverka och utnyttja sina egna förutsättningar att utvecklas. Arbetsmarknadspolitiken utgör en viktig del i det regionala samspelet för utveckling och tillväxt. Det fordras därför, enligt regeringens mening, en regional organisation som både säkerställer den nationella politiken och har möjlighet att göra prioriteringar utifrån lokala och regionala förutsättningar. Flera remissinstanser har instämt i AMS bedömning att ansvarsfördelningen i den nuvarande organisationen är otydlig. Regeringen delar denna bedömning. Vid både AMS och länsarbetsnämnderna finns idag styrelser med fullt ansvar. Styrelsen för AMS utgör myndighetens ledning och den ansvarar inför regeringen för verksamheten enligt de mål som har satts upp. Kraven på en strategisk, samordnad och effektiv styrning av AMV kan bli svårare att genomföra om även länsarbetsnämnderna leds av styrelser med fullt ansvar. En styrelse med fullt ansvar vid länsarbetsnämnderna bidrar till att försvåra chefsmyndighetens styrning av verksamheten. AMV har en omfattande och komplex verksamhet med stor geografisk spridning. Verksamheten har stor bredd och mångfald och för att lyckas med sitt uppdrag krävs en samordning och en samverkan med flera andra myndigheter, parter och organisationer på såväl central som regional och lokal nivå. Arbetsmarknadspolitiken innebär också många beslut som rör individer och företag. Att säkerställa den demokratiska insynen och det medborgerliga inflytandet är därför särskilt angeläget. Regeringen är därför tveksam till att helt avveckla länsarbetsnämnderna. Regeringen har bedömt att det lämpligaste sättet att säkerställa insyn och inflytande är att det inom verket finns en regional myndighetsnivå med tydligt uppdrag från AMS. Länsarbetsnämnderna skall därför finnas kvar som egna myndigheter. I en myndighet som har ledningsformen styrelse med fullt ansvar är det styrelsen som ansvarar för hela verksamheten. Myndighetschefen ansvarar här för den löpande verksamheten inför styrelsen. I en myndighet som har ledningsformen styrelse med begränsat ansvar är styrelsen, som begreppet antyder, endast ansvarig för vissa begränsade frågor. I övrigt är det myndighetschefen som är ansvarig för verksamheten med bistånd av styrelsen. För att skapa bättre förutsättningar för en tydligare styrning och ansvarfördelning inom AMV anser regeringen att ledningsformen vid länsarbetsnämnderna skall ändras till styrelser med begränsat ansvar. Det är också regeringens bedömning att en organisation av AMV:s omfattning stärks av två myndighetsnivåer med vardera tydliga uppdrag vilket blir fallet med olika ledningsformer inom verket. Länsarbetsnämndernas uppgift kommer även i fortsättningen att vara att leda, samordna och utveckla den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i länet och se till att den bedrivs effektivt. Arbetsmarknadspolitiken utgör en viktig del av den regionala näringspolitiken och länsarbetsnämnden har en aktiv del i arbetet med de regionala tillväxtavtalen. När det gäller ledningsformen styrelse med begränsat ansvar är huvudregeln att myndighetschefen skall vara ordförande i styrelsen. Detta motiveras av att verksamheten måste fungera väl utifrån regeringens styrningsperspektiv. Någon oklarhet om rollfördelning och beslutsbefogenheter får inte finnas. I detta fall anser regeringen att det finns synnerliga skäl för att göra avsteg från huvudregeln. Det helhetsperspektiv som landshövdingen besitter och den resurs som ämbetet innebär som statens företrädare i regionala sammanhang bör tas tillvara i länsarbetsnämndernas verksamhet. Regeringen anser därför att landshövdingen även fortsättningsvis skall vara ordförande i länsarbetsnämndernas styrelser. Regeringen vill påminna om att AMS har centrala funktioner inom AMV och en chefsställning i förhållande till länsarbetsnämnderna. Självklart gäller vid konkreta ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller vid tillämpning av lagar att respektive myndighet handlar självständigt och på eget ansvar. För att tydliggöra AMS roll som chefsmyndighet vid styrningen av verksamheten inom verket samt för att ta fasta på det regionala och lokala inflytandet anser regeringen att AMS skall kunna delegera frågor för avgörande till respektive länsarbetsnämnd. AMS skall därför noga pröva vilka beslut som lämpligen bör delegeras till en regional nivå för beslut. Utvärdering Regeringen avser att noggrant följa utvecklingen och låta utvärdera resultatet av de företagna ändringarna efter två år och därefter ta ställning till hur den fortsatta styrningen av Arbetsmarknadsverket lämpligen bör ske. Förteckning över remissinstanser Kammarrätten i Stockholm Länsrätten i Stockholms län Riksförsäkringsverket Socialstyrelsen Riksrevisionsverket Närings-och teknikutvecklingsverket Länsstyrelserna Arbetsgivarverket Statskontoret Riksskatteverket Arbetslivsinstitutet Handikappombudsmannen ILO-kommittén Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Glesbygdsverket Stockholms Universitet, Institutet för social forskning Uppsala Universitet, Nationalekonomiska institutionen Umeå Universitet, Sociologiska institutionen Svenska kommunförbundet Landstingsförbundet Landsorganisationen i Sverige Tjänstemännens centralorganisation Svenska arbetsgivareföreningen Arbetslöshetskassornas samorganisation Sveriges akademikers centralorganisation Företagarnas riksorganisation Försäkringskasseförbundet Handikappförbundens samarbetsorgan Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Engqvist, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström Föredragande: statsrådet Sahlin Regeringen beslutar skrivelse 2000/01:142 Arbetsmarknadsverkets organisation. Skr. 2000/01:142 5 1 Skr. 2000/01:142 Bilaga 1 Skr. 2000/01:142 11 11