Regeringskansliets rättsdatabaser

Allmänna bidrag till kommuner 25 Förslag till statsbudget för 2002 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagförslag 7 2.1 Lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting 7 3 Allmänna bidrag till kommuner 9 3.1 Omfattning 9 3.2 Utgiftsutveckling 9 3.3 Mål 10 3.4 Politikens inriktning 10 3.5 Insatser 12 3.5.1 Insatser inom politikområdet 12 3.5.2 Insatser utanför politikområdet 14 3.6 Resultatbedömning 15 3.7 Förlängning av det åldersrelaterade bidraget till kommuner 15 3.8 Budgetförslag 16 3.8.1 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting 16 3.8.2 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 18 3.8.3 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting 19 3.8.4 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning 20 3.8.5 91:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 20 Tabellförteckning Anslagsbelopp 5 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 9 3.2 Härledning av ramnivån 2002-2004 10 3.3 Kommunsektorns finansiella utveckling 11 3.4 Anslagsutveckling för generellt statsbidrag till kommuner och landsting 16 3.5 Anslagsnivån för generella statsbidraget till kommuner och landsting 17 3.6 Anslagsutvecklingen för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 18 3.7 Anslagsutvecklingen för statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting 19 3.8 Anslagsutvecklingen för bidrag till Rådet för kommunal redovisning 20 3.9 Anslagsutvecklingen för bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 20 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det föreslagna målet för politikområdet Allmänna bidrag till kommuner (avsnitt 3.3) samt att målet för utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner upphör att gälla, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting (avsnitt 3.7), 3. för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting Ramanslag 76 300 000 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting Reservationsanslag 487 000 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting Obetecknat anslag 20 861 414 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning Obetecknat anslag 500 91:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården Ramanslag 1 250 000 Summa 98 898 914 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Generellt statsbidrag till kommuner fördelas med ett enhetligt belopp per invånare i kommunen den 1 november året före det år bidraget betalas ut. För åren 1997-2001 fördelas därutöver ett generellt åldersbaserat statsbidrag med ett enhetligt belopp per invånare inom respektive åldersgrupp 7-15, 16-18, 65-74, 75-84 samt 85 år och äldre den 1 november året före det år bidraget betalas ut. För åren 1997-2004 fördelas därutöver ett generellt åldersbaserat statsbidrag med ett enhetligt belopp per invånare inom respektive åldersgrupp 7-15, 16-18, 65-74, 75-84 samt 85 år och äldre den 1 november året före det år bidraget betalas ut. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. ________________________________________________ 1Senaste lydelse 2001:43 3 Allmänna bidrag till kommuner 3.1 Omfattning Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. Politikområdet omfattar merparten av statens utgifter för bidrag till kommuner och landsting. Bidrag utgår dels i form av ett allmänt finansiellt stöd (generellt statsbidrag) till kommuner och landsting, dels i form av ett statligt utjämningsbidrag för att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive mellan landsting. 3.2 Utgiftsutveckling Ett bidrag utgår för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. En del av detta bidrag disponeras av Bostadsdelegationen. Vidare utgår även ett mindre bidrag till Rådet för kommunal redovisning. Slutligen utgår fr.o.m. 2002 ett bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2000 Anslag 2001 1 Utgifts- prognos 2001 Förslag anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Beräknat anslag 2004 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting 78 028 78 256 78 256 76 300 71 900 73 180 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 316 2 056 1 612 487 55 871 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting 19 190 20 861 20 861 20 861 20 861 20 861 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning 1 1 1 1 1 1 91:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 1 250 1 250 1 250 Totalt för politikområde 91 97 535 101 174 100 729 98 899 94 067 96 163 1 Inklusive tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002. Större förändringar som påverkar ramnivån Den nationella handlingsplanen för vården innebär att ramen höjs med 2 000 miljoner kronor 2003 och med ytterligare 1 000 miljoner kronor 2004. I 2001 års ekonomiska vårproposition aviserades en särskild satsning för att förbättra tillgängligheten i vården med 1 250 miljoner kronor fr.o.m. 2002. För detta ändamål införs ett nytt anslag på utgiftsområdet, anslaget 91:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Åren 2002 och 2003 finansieras en del av denna satsning med 500 miljoner kronor vardera året från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, vilket innebär att ramen för utgiftsområdet ökar med 750 miljoner kronor dessa år. År 2002 övertar staten huvudmannaskapet för vårdhögskolorna från landstingen. Med anledning av detta förs 1 420 miljoner kronor från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Regleringar görs även till följd av statliga beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget och därmed de kommunala skatteintäkterna. Jämfört med ramnivån 2001 minskar ramen som en följd av detta med 3 500 miljoner kronor 2002 och med 8 120 miljoner kronor 2003. Det kommunala skatteintäkterna beräknas öka med motsvarande belopp. Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2002-2004 Miljoner kronor 2002 2003 2004 Ramnivå 20011 101 174 101 174 101 174 Förändring till följd av: Beslut -3 454 -9 514 -7 424 Överföring till/från andra utgiftsområden . 1 179 2 407 2 413 Summa förändring -2 275 -7 107 -5 011 Ny ramnivå 98 899 94 067 96 163 1Inklusive till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002. 3.3 Mål Regeringens förslag: Målet för politikområdet är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika verksamheter. Det föreslagna målet överensstämmer med nu gällande mål för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. 3.4 Politikens inriktning Regeringen föreslår att utgiftsområde 25 definieras som ett politikområde, 91 Allmänna bidrag till kommuner. Det föreslagna målet för politikområdet skall ses mot bakgrund av att utgiftsområdet bl.a. fungerar som ett instrument att uppfylla målen inom andra politikområden. En redogörelse för utvecklingen inom kommunsektorn lämnas till riksdagen årligen av regeringen i en skrivelse samtidigt med den ekonomiska vårpropositionen. Kommunernas och landstingens verksamheter omfattar ungefär en femtedel av BNP. I takt med den allmänna samhällsutvecklingen, med höjd levnadsstandard och högre utbildningsnivå, ökar även kraven på den offentliga verksamheten. Genom decentralisering skapas bättre förutsättningar för medborgarna att påverka och direkt utöva inflytande över den verksamhet som bedrivs av kommuner och landsting samt att utkräva ansvar. Möjligheterna ökar också att anpassa verksamheten till lokala behov och förutsättningar. Det yttersta ansvaret för den offentliga verksamheten ligger dock på riksdagen och regeringen. Detta sker bl.a. genom att riksdagen i form av lagstiftning och tilldelning av finansiella medel anger mål och ramar för olika verksamheter. Vidare har riksdagen beslutat att kommuner och landsting skall ha balans i sin ekonomi. Omvandlingen av specialdestinerade statsbidrag till generella statsbidrag under 1990-talet har kommuner och landsting getts ökade möjligheter att använda de statliga bidragen med utgångspunkt från lokala behov och prioriteringar. Även om specialdestinerade bidrag i vissa fall kan vara motiverade är den grundläggande principen att statsbidrag till kommuner och landsting skall ges i form av generella bidrag. Genom det generella statsbidraget påverkas nivån på den kommunala sektorns inkomster och utgifter. Det generella statsbidraget beräknas med hänsyn till den samhällsekonomiska utvecklingen, behoven av kommunal verksamhet, den kommunala finansieringsprincipen samt kravet på balans i kommunernas och landstingens ekonomi. Det kommunala utjämningssystemet har en avgörande betydelse för att ge den kommunala självstyrelsen ett reellt innehåll även i kommuner och landsting med förutsättningar som är mindre goda. Den omfördelning som sker via utjämningssystemet syftar till att ge alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla vård, omsorg, utbildning m.m. Utvecklingen fram till 2004 Den samhällsekonomiska utvecklingen under 1990-talet har medfört påfrestningar för de kommunala verksamheterna, vilket bl.a. har lett till krav på besparingar och därmed skärpta krav på att effektivisera verksamheterna. Utvecklingen under de senaste åren, med ökade skatteintäkter och höjda statsbidrag, har inneburit förbättrade ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting. Regeringen har sedan 1997 successivt höjt nivån på de generella statsbidragen till kommuner och landsting. En bedömning av den kommunala sektorns finansiella utveckling under 2000-2004 redovisas i volym 1, bilaga 2 (Svensk ekonomi). I bilagan anges de samhällsekonomiska förutsättningarna för beräkningen. Bedömningen av hur kommunsektorns konsumtionsutgifter utvecklas har gjorts med beaktande av balanskravet. Kalkylen bygger på ett antagande om oförändrade skattesatser fr.o.m. 2001 och sammanfattas i tabell 3.3. Tabell 3.3 Kommunsektorns finansiella utveckling Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Inkomster 466 489 512 527 546 Skatter 338 359 378 396 413 Statsbidrag1 83 84 86 81 82 Övrigt 46 46 48 50 51 Utgifter 464 483 507 527 547 Konsum- tionsutg. 389 407 429 448 466 Volym- förändring2 1,5 1,5 1,43 1,1 1,2 Övrigt 74 76 77 80 81 Finansiellt sparande 2 6 5 0 -1 1Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens avgifter till det kommunala momssystemet. 2Årlig procentuell förändring av de kommunala konsumtionsutgifterna i fasta priser. 3År 2002 reduceras volymökningen med 0,3 procentenheter pga. att staten övertar huvudmannaskapet för vårdhögskolorna från landstingen. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Kommunsektorns konsumtionsutgifter beräknas öka med drygt 1 procent per år de närmaste åren. Även om utrymme finns för en något större konsumtionsökning på kort sikt, antas kommunerna och landstingen anpassa konsumtionsutvecklingen till balanskravet på sikt. Statsbidragen redovisas i tabell 3.3 i enlighet med nationalräkenskaperna exklusive utjämningsbidraget och netto efter avdrag för avgiften till det kommunala momssystemet. Statsbidragsutvecklingen påverkas av de regleringar som görs till följd av förslag och beslut som påverkar de kommunala skatteinkomsterna. Högre skatteinkomster till följd av regeländringar kan regleras genom en motsvarande minskning av statsbidragen och vice versa. Statsbidragens och skatteinkomsternas utveckling bör därför bedömas i ett sammanhang. Det finansiella sparandet förbättras fram till och med 2002. Sparandet går därefter ned något. Kommunsektorns finansiella sparande är av betydelse för saldomålet för de offentliga finanserna. Det kommunala balanskravet är däremot kopplat till resultatet. Det prognostiserade finansiella sparandet bedöms vara förenligt med en resultatnivå som innebär att sektorn som helhet uppfyller balanskravet samtliga prognosår. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Även om sektorn som helhet klarar balanskravet finns det vissa kommuner och landsting som sannolikt kommer att ha svårigheter att klara balanskravet. Medel bör reserveras för särskilda insatser även under de närmaste åren för att möjliggöra omställning och långsiktigt hållbara åtgärder för att nå en ekonomi i balans i kommuner och landsting med särskilt svåra ekonomiska problem. Ansvaret för genomförandet av de åtgärder som krävs för att nå ekonomisk balans åvilar emellertid berörda kommuner och landsting. Balanskravet utgör endast ett minimikrav på resultatnivån. I kommunallagen ställs även krav på god ekonomisk hushållning. Regeringen har tillsatt en utredare för att utreda vissa frågor rörande kommunernas och landstingens ekonomiska förvaltning (dir. 2000:30). Utredaren skall bl.a. göra en översyn av bestämmelserna om god ekonomisk hushållning och dess tillämpning samt vid behov föreslå förändringar för att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Även frågan om hur balanskravet kan förtydligas och modifieras ingår i uppdraget. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2001. Återbetalning av mervärdesskatt (kommunkontosystemet) Regeringen redovisade i 2001 års ekonomiska vårproposition att ett antal problem konstaterats när det gäller det s.k. kommunkontosystemet, dvs. det kommunalt finansierade systemet för återbetalning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting avseende icke skattepliktig verksamhet. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har lämnat en rapport med olika alternativ till finansiering (Ds 2001:30). Rapporten har behandlats på ett remissmöte i juni 2001 (dnr Fi2001/1916). Vidare har Riksrevisionsverket, på uppdrag av regeringen, gjort en kartläggning av utbetalningarna ur kommunkontosystemet (RRV 2001:6). Regeringen avser att våren 2002 lämna en proposition med förslag till ett nytt system, med en statlig i stället för kommunal finansiering, vilket kan träda i kraft den 1 januari 2003. Övergången skall vara kostnadsneutral för staten och kommunsektorn. Det innebär att det generella statsbidraget till kommuner och landsting 2003 kommer att reduceras med ett belopp som motsvarar kommunernas och landstingens inbetalningar till kommunkontosystemet. Även frågan om förbättrad kontroll vid utbetalning av ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet kommer att behandlas i ovan nämnda proposition. I juni överlämnade utredningen om kontroll i kommunkontosystemet sitt betänkande Kontroll i kommunkontosystemet (SOU 2001:50). I betänkandet, som är ute på remiss, föreslås bl.a. att ett beslut om ersättning ur kommunkontosystemen får omprövas på kommunens eller Riksskatteverkets initiativ inom tre år. I syfte att undvika fel i framtiden föreslås att Riksskatteverket skall ges rätt att besluta om revision hos kommunen för att kontrollera att uppgifter som varit vägledande för utbetalning är korrekta. Förslagen bedöms inte medföra några administrativa eller ekonomiska konsekvenser av betydelse för kommunerna. "200-kronan" Förutom höjda statsbidrag har kommuner och landsting åren 1999-2001 erhållit närmare 1 300 miljoner kronor per år i extra skatteintäkter genom att det fasta belopp om 200 kronor, som tidigare utgjort statlig inkomstskatt, i stället betalats till kommuner och landsting under dessa år. Regeringen förslår i denna proposition att den inkomstskatt om 200 kronor som utgår på fysiska personers förvärvsinkomst ("200-kronan") skall utgöra kommunal inkomstskatt också 2002 (volym 1, kapitel 8). Därmed tillförs kommuner och landsting närmare 1 300 miljoner kronor även under nästa år. Tillskottet kan användas till att stärka verksamheten på det sätt kommuner och landsting finner lämpligt. 3.5 Insatser 3.5.1 Insatser inom politikområdet Höjda statsbidrag m.m. Åren 1997-2001 har nivån på statsbidragen till kommuner och landsting inom utgiftsområdet höjts med sammanlagt 24 000 miljoner kronor. Huvuddelen har tillförts det generella statsbidraget och resterande del bidraget för särskilda insatser. Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården I och med den nationella handlingsplanen för vården, som regeringen tidigare presenterat, satsas 9 000 miljoner kronor under 2001-2004 för att utveckla primärvården, sjukvårdsinsatserna i äldreomsorgen och psykiatrin. Medlen tillförs kommunerna och landstingen via det generella statsbidraget. Åren 2001 och 2002 tillförs närmare 1 000 miljoner kronor vardera året, 2003 närmare 3 000 miljoner kronor och 2004 närmare 4 000 miljoner kronor. Landstingen erhåller 70 procent och kommunerna 30 procent av tillskotten. Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården Ett särskilt anslag införs 2002 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner för den särskilda satsningen för att förbättra tillgängligheten till behandlingar inom hälso- och sjukvården (avsnitt 3.8.5). En förutsättning för resurstillskottet är att detta regleras i ett avtal mellan staten och Landstingsförbundet. Kommun- och Bostadsdelegationerna Kommundelegationen överlämnade i juni 2000 en rapport innehållande bedömningar av de ansökningar om ekonomiskt stöd från kommuner och landsting som lämnats in. Regeringen beslutade att ingå överenskommelser med 36 kommuner och 4 landsting. I överenskommelserna åtar sig kommunerna och landstingen att sänka sina bruttokostnader och nå ekonomisk balans. Regeringen har åtagit sig att betala bidrag med högst 1 317 miljoner kronor. Under 2000 fick Sollefteå kommun ett bidrag för att kompensera för försvarsnedläggningar och Jämtlands läns landsting fick bidrag för att korta köerna inom vården. Våren 2001 har bidrag inom ramen för överenskommelsen betalats ut till Jokkmokks kommun för lösen av vissa lån. Även Ljusnarsbergs kommun har under 2001 erhållit ett bidrag för att lösa vissa lån. Bostadsdelegationen, som inrättades 1998, hanterar ansökningar från kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet. Delegationen har tagit emot ansökningar från 91 kommuner. Vid halvårsskiftet 2001 hade samtliga ansökningar beretts av delegationen och överenskommelser, omfattande ett stöd på sammanlagt 1 771 miljoner kronor, slutits med sammanlagt 39 kommuner. För täckning av framtida förluster för kreditgarantier har hittills 151 miljoner kronor reserverats. Stöd till följd av översvämningar Från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting har hittills stöd om sammanlagt 65 miljoner kronor beviljats till kommuner som drabbades av översvämningar under sommaren och hösten 2000. Utjämning av LSS-kostnader Från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting har för 2001 beviljats bidrag om sammanlagt 350 miljoner kronor till kommuner med höga kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bidrag kommer att beviljas även för 2002. Vissa kommuner kan även ansöka om ett särskilt bidrag för särskilt kostnadskrävande insatser enligt LSS. Detta bidrag uppgår under 2001 och 2002 till 100 miljoner kronor vardera året. Hiv/aids För att förebygga hiv/aids har ett tillfälligt bidrag utbetalats till kommuner och landsting i storstadsregionerna 1998-2001. År 2001 uppgår bidraget till 84 miljoner kronor. Utjämningssystemet Det kommunala utjämningssystemet är en viktig förutsättning för att kommuner och landsting skall ges likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamheterna. Sedan systemet infördes 1996 har vissa förändringar gjorts 2000 och 2001. Regeringen avser att göra vissa mindre förändringar i det kommunala utjämningssystemet även inför 2002 till följd av förslagen i betänkandet Rättvis kommunal utjämning (SOU 2000:127). Betänkandet har remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2001/38). Förslagen föranleder inga lagändringar, utan endast ändringar i förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. Förändringarna rör bl.a. den del av landstingens kostnadsutjämning som avser hälso- och sjukvård. Kostnadsunderlaget för vårdtunga grupper och övrig befolkning modifieras och breddas samtidigt som beräkningarna för hälso- och sjukvård i gles bebyggelsestruktur uppdateras och kompletteras med beräknade merkostnader för övernattningsplatser på vårdcentraler med stora avstånd till sjukhus. Vidare justeras den del av kommunernas kostnadsutjämning som avser befolkningsminskning så att ersättningen för minskningen av antalet skolbarn sänks från 100 till 55 kronor per invånare samtidigt som den aktuella åldersgruppen utökas från 7-15 till 7-18 år. Två nyligen framlagda betänkanden (SOU 2000:120 och SOU 2000:127) pekar på behovet av en fortsatt analys av vissa delar av systemet. Regeringen avser att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda vissa frågor rörande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet. Kommitténs uppgift blir främst att se över kostnadsutjämningen för kommuner och landsting och särskilt beakta effekterna av befolkningsminskningar. I kommitténs uppdrag ingår även att lämna förslag till hur intäktsförändringar för enskilda kommuner och landsting till följd av ändringar av statsbidrag och utjämningssystemet efter 2004 skall hanteras. En kommunal databas Regeringen har i olika sammanhang framhållit vikten av ett förbättrat kunskapsunderlag om den offentliga sektorn, bl.a. på grund av behovet av att förbättra uppföljningen och utvärderingen av de kommunala verksamheterna. Kommittén för fortsatt utveckling av en kommunal databas samt tvärsektoriell uppföljning och utvärdering av kommunal verksamhet (dir. 2000:69) kommer att lämna ett betänkande hösten 2001. Regeringen kommer därefter att ta ställning till hur arbetet med databasen skall bedrivas vidare. Samverkan mellan kommuner och landsting För främst mindre kommuner kan samverkan vara ett medel att upprätthålla en rimlig standard i de kommunala verksamheterna. En kartläggning av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet visar att samverkan har ökat under senare delen av 1990-talet. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. sprida kunskap om de former och möjligheter som finns för kommuner att samverka samt att sprida information och erfarenheter om samverkan (dnr Fi2000/4071). Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete till regeringen senast den 2 november 2001. Befolkningsminskning Särskild uppmärksamhet bör riktas mot kommuner och landsting med vikande befolkningsutveckling. Regeringen kommer att i den regionalpolitiska propositionen, som kommer att lämnas till riksdagen senare i höst, att lämna förslag till hur de totalt 400 miljoner kronor för 2003 och 2004 som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition till kommuner och landsting med en minskande befolkning, skall fördelas. 3.5.2 Insatser utanför politikområdet Läkemedelsförmånen Staten och landstingen delar även under de närmaste åren kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen. Ett treårigt avtal har slutits mellan staten och Landstingsförbundet. För att finansiera förmånen kommer landstingen att få ett särskilt statsbidrag som 2002 uppgår till 17 800 miljoner kronor, 2003 till 18 700 miljoner kronor och 2004 till 19 600 miljoner kronor. Skolan Det riktade statsbidraget till personalförstärkning i skolsektorn inom utgiftsområde 16 kommer att utgå med 500 miljoner kronor under andra halvåret 2001, för att därefter successivt öka till 5 000 miljoner kronor 2006. Det riktade bidraget kommer då att infogas i det generella statsbidraget. Avsikten med bidraget är att förbättra skolans förutsättningar att höja resultatet i förhållande till de mål som uttrycks i läroplaner och kursplaner genom att tillföra mer personal. Bidraget får användas för personalförstärkningar i skola och fritidshem. I propositionen Asylsökande barns skolgång (prop. 2000/01:115) föreslås att regeringen skall ges möjlighet att få föreskriva om förskola, skolbarnomsorg och utbildning för barn som inte räknas som bosatta i Sverige. Den statliga ersättningen till kommunerna för kostnaderna avseende undervisning i grundskolan till asylsökande barn m.fl. föreslås höjas. Vidare föreslås att en statlig ersättning till kommunerna införs 2003 för allmän förskola för barn i åldern 4-5 år, för förskoleklass och för gymnasieutbildning. Ersättningarna till kommunerna kommer därmed att höjas inom utgiftsområde 8 Asylsökande och flyktingar. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Maxtaxa inom förskolan införs fr.o.m. 2002. Reformen är frivillig för kommunerna. Ett särskilt statsbidrag på 3 400 miljoner kronor utgår för att täcka inkomstbortfallet för kommunerna. De kommuner som väljer att tillämpa maxtaxan kan ansöka om ett särskilt statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder. Statsbidraget uppgår till 500 miljoner kronor per år. Barn till föräldrar som är arbetslösa gavs rätt till förskoleverksamhet fr.o.m. den 1 juli 2001. Barn till föräldrar som är föräldralediga ges samma rätt fr.o.m. den 1 januari 2002. Allmän förskola för fyra- och femåringar införs den 1 januari 2003. Som kompensation höjs det generella statsbidraget till kommunerna successivt. Maxtaxa och förbehållsbelopp inom äldre- och handikappomsorgen Regeringen har föreslagit att en högsta avgift (maxtaxa) införs inom äldre- och handkappomsorgen den 1 juli 2002. Samtidigt föreslås en lägsta summa som den enskilde ska kvar efter att ha betalat avgift (förbehållsbelopp). Kommunernas minskade avgiftsintäkter kompenseras genom höjt generellt statsbidrag. Äldreförsörjningsstöd Regeringen har föreslagit att ett statligt försörjningsstöd införs den 1 januari 2003 till invandrare och andra personer över 65 år som inte kan få sin försörjning tryggad genom pensionssystemet eller på annat sätt. Kommunerna får genom förslaget lägre socialbidragskostnader, vilket bl.a. regleras genom en minskning av det generella statsbidraget till kommuner. Vuxenutbildning, inklusive kunskapslyftet Kunskapslyftet avslutas som särskilt projekt vid utgången av 2002. Riksdagen har i stället beslutat att ett särskilt statsbidrag till kommunerna för kommunal vuxenutbildning om ca 1 700 miljoner kronor per år skall utgå 2003-2005. Bidraget inordnas därefter i det generella statsbidraget. 3.6 Resultatbedömning Utvecklingen i den kommunala sektorn För den kommunala sektorn görs resultatbedömningen i huvudsak i en årlig skrivelse från regeringen till riksdagen om utvecklingen i den kommunala sektorn. Nedan sammanfattas den ekonomiska utvecklingen enligt den senaste skrivelsen (skr. 2000/2001:102). Kommunerna redovisar för 2000 sammantaget ett resultat på 9,2 miljarder kronor. Det är en förbättring med 6,3 miljarder kronor jämfört med 1999. I resultatet för 2000 ingår extraordinära poster på 3,9 miljarder kronor. Exklusive extraordinära poster förbättras resultatet med 7,8 miljarder kronor. Landstingen redovisar för 2000 ett negativt resultat på -3,9 miljarder kronor, en förbättring jämfört med 1999 på 1,5 miljarder kronor. Exkluderas extraordinära poster förbättras resultatet marginellt. Spridningen i resultatet är dock stor mellan enskilda kommuner och landsting. Vissa kommuner och landsting har problem att klara balanskravet. Cirka 60 procent av kommunerna och 30 procent av landstingen redovisar ett positivt resultat för 2000. Särskilda insatser En särskild utredare har utsetts för att följa upp de överenskommelser som staten slutit med vissa kommuner och landsting (efter beredning av Kommundelegationen). De berörda kommunerna och landstingen har under våren 2001 rapporterat hur långt de kommit i sitt arbete med åtagandena enligt överenskommelserna och flertalet har inlett arbetet på ett bra sätt. Några kommuner och landsting har fått särskilt stöd i form av konsultinsatser. Bostadsdelegationen har, som tidigare nämnts, hanterat samtliga inkomna ansökningar om stöd. Arbetet med att lösa kommunernas borgensåtaganden för lån till bostadsrättsföreningar har däremot mött större svårigheter. Principöverenskommelser om sådan avlösen har träffats för en tredjedel av de 45 aktuella föreningarna. 3.7 Förlängning av det åldersrelaterade bidraget till kommuner Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting om åldersbaserad fördelning av en del av det generella statsbidraget till kommuner förlängs till utgången av 2004. Skälen för regeringens förslag: Det generella statsbidraget betalas i huvudsak ut till kommuner och landsting med ett enhetligt belopp per invånare. Åren 1997-2001 utbetalas en del av det generella statsbidraget i form av ett åldersbaserat bidrag, beräknat efter antalet barn och antalet äldre i respektive kommun. Den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget till kommuner bör bibehållas till utgången av 2004. Effekterna av att inte fördela det generella statsbidraget efter ålderskriterier kan då beaktas av den parlamentariska kommitté som avses tillsättas med uppdrag att se över statsbidrags- och utjämningssystemet. År 2001 uppgår den åldersrelaterade delen till 6 740 miljoner. Regeringen bedömer att beloppet bör vara oförändrat 2002. 3.8 Budgetförslag 3.8.1 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting Tabell 3.4 Anslagsutveckling för generellt statsbidrag till kommuner och landsting Tusental kronor 2000 Utfall 78 028 410 Anslags- sparande 13 169 2001 Anslag 78 255 5001 Utgifts-prognos 78 254 910 2002 Förslag 76 300 000 2003 Beräknat 71 900 000 2004 Beräknat 73 180 000 1 Varav 150 000 tkr på tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition. Det generella statsbidraget utgör ett allmänt finansiellt stöd till kommuner och landsting. Bidraget fungerar även som ett instrument för att genomföra ekonomiska regleringar mellan staten och kommuner respektive landsting. Anslaget fördelas i relation till kommunens eller landstingets invånarantal. En mindre del av bidraget till kommunerna fördelas under 1997-2001 efter andelen barn och ungdomar samt andelen äldre i varje kommun. Regeringen föreslår att en sådan fördelning skall tillämpas även 2002-2004 (avsnitt 3.8.1). Nationell handlingsplan för vården I enlighet med vad som aviserats i den nationella handlingsplanen för vården bör det generella statsbidraget till kommuner och landsting höjas med 2 000 miljoner kronor 2003 och ytterligare 1 000 miljoner kronor 2004. Ökad tillgänglighet i vården I 2001 års ekonomiska vårproposition aviserades en särskild satsning för att förbättra tillgängligheten i landstingen genom en höjning av det generella statsbidraget till landstingen. Dessa medel föreslås i stället att utbetalas i form av ett särskilt statsbidrag (avsnitt 3.7.5). Regleringar enligt finansieringsprincipen De intäktsminskningar för kommunerna förslagen i propositionen Avgifter inom äldre- och handikappomsorg (prop. 2000/01:149) leder till kompenseras genom att det generella statsbidraget till kommunerna höjs med 775 miljoner kronor 2002. En höjning görs 2003 med ytterligare 125 miljoner kronor. Regeringen har föreslagit att ett statligt försörjningsstöd införs den 1 januari 2003 till invandrare och andra personer över 65 år som inte kan få sin försörjning tryggad genom pensionssystemet eller på annat sätt (prop. 2000/01:136). Kommunerna får genom förslaget lägre socialbidragskostnader. Stödet föreslås finansieras genom minskning av det statliga bidraget till kommunernas flyktingmottagande inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt genom minskning av det generella statsbidraget till kommunerna. Det generella statsbidraget föreslås minskas med 305 miljoner kronor fr.o.m. 2003. Med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för vårdhögskolorna minskas det generella statsbidraget till landstingen med 1 420 miljoner kronor fr.o.m. 2002. Tabell 3.5 Anslagsnivån för generella statsbidraget till kommuner och landsting Miljoner kronor Kommuner Landsting 2002 2003 2004 2002 2003 2004 Anslagsnivå 2001 59 001 59 001 59001 19 255 19 255 19 255 Överföring från 91:2 280 280 280 120 120 120 Lärarpensioner 210 420 620 Överföring från 91:2 (LSS-bidrag) 350 350 Regleringar enligt finansieringsprincipen Rätt till barnomsorg för barn till föräldralediga/ arbetslösa 350 350 350 Äldreförsörjningsstöd -305 -305 Allmän förskola 1200 1200 Nettobudgetering av specialskolor 21 21 21 Förstatligande av vårdhögskolorna -1 420 -1 420 -1 420 Maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen 125 250 250 Förbehållsbelopp inom äldre- och handikappomsorgen 650 650 650 Övrigt Minskning på grund av effekter av reformeringen av det allmänna pensionssystemet -6 413 -6 413 -3 087 -3 087 Höjd garantipension -68 -68 -32 -32 Särskilt grundavdrag avskaffas -1 890 -1 890 -910 -910 Minskad avdragsrätt för allmän pensionsavgift -3 537 -3 537 -3 537 -1 703 -1 703 -1 703 Höjt grundavdrag 1 228 1 228 1 288 592 592 592 Höjt grundavdrag ersätter skattereduktion 2 889 2 889 1 391 1 391 Fackföreningsavgifter -54 -54 -54 -26 -26 -26 Överföring från UO 16 287 385 441 123 165 189 Överföring från UO 9 (tandvård) 405 405 405 Överföring från UO9 ("Dagmar") 400 400 400 Överföring till UO 9 (nationella handlingsplanen för vården) -2 -2 -2 -5 -5 -5 Vårdartjänster, justering av tidigare gjord reglering -7 -7 -7 7 7 7 Tillskott 2001 (nationella handlingsplanen för vården) 600 900 1400 2100 Summa 58 552 55 348 55 904 17 748 16 552 17 276 Regleringar till följd av skatteunderlagspåverkande beslut och förslag I denna proposition föreslår regeringen att hushållen kompenseras ytterligare för den allmänna pensionsavgiften genom en statlig skattereduktion motsvarande 25 procent av avgiften. Samtidigt reduceras avdragsrätten med 25 procentenheter, vilket beräknas öka kommunernas och landstingens skatteinkomster med 5 240 miljoner kronor. Det generella statsbidraget föreslås minskas med samma belopp. Höjningen av grundavdraget beräknas minska skatteintäkterna med 1 820 miljoner kronor. Vi dare föreslås att skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer 2003 ersätts med höjt grundavdrag, vilket beräknas minska kommunernas och landstingens skatteinkomster med ytterligare 4 280 miljoner kronor. Det generella statsbidraget höjs därför med motsvarande belopp. Med anledning av förändringarna i det allmänna pensionssystemet har en preliminär beräkningsteknisk justering gjorts av bidragsramen för 2003. Justeringen innebär att det generella statsbidraget till kommuner och landsting reduceras med 12 400 miljoner kronor, vilket motsvaras av en lika stor beräknad ökning av kommunernas och landstingens skatteinkomster. Även förslag rörande fackföreningsavgifterna påverkar skatteunderlaget. Övriga regleringar För hemkommun respektive hemlandsting för elever vid speciellt anpassad (Rh-anpassad) gymnasieutbildning, har en skyldighet införts att erlägga ersättning för boende och omvårdnad i boendet respektive habiliteringen. Detta reglerades genom att 25 miljoner kronor tillfördes kommunerna via det generella statsbidraget fr.o.m. 2001. Denna reglering bör justeras så att 7 miljoner kronor fr.o.m. 2002 tillfaller landstingen. En överföring om 400 miljoner kronor av s.k. Dagmarmedel görs fr.o.m. 2002 från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till det generella statsbidraget till landstingen. I enligt med statens avtal med landstingen flyttas landstingens ersättning (405 miljoner kronor) för tandvården fr.o.m. 2002 från utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Medlen tillförs landstingen via det generella statsbidraget. Regeringens överväganden Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att det för 2002 anvisas 76 300 000 000 kronor under anslaget 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. För 2003 beräknas anslaget till 71 900 000 000 kronor och för 2004 till 73 180 000 000 kronor. 3.8.2 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting Tabell 3.6 Anslagsutvecklingen för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting Tusental kronor 2000 Utfall 315 664 Anslags- sparande 1 845 793 2001 Anslag 2 056 480 1 Utgifts- prognos 1 612 000 2002 Förslag 487 000 2003 Beräknat 55 000 2004 Beräknat 871 000 1Varav - 9 720 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001. Syftet med anslaget är att skapa möjligheter att tillfälligt bistå kommuner och landsting som på grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation. Dessutom används medel från anslaget för vissa andra ändamål. För 2003 beräknas anslaget till 55 miljoner kronor. Till detta skall läggas den ingående balansen på anslaget, som för 2003 beräknas uppgå till ca 1 800 miljoner kronor. Dessa medel skall bl. a. användas för utbetalning av resterande stöd till de kommuner och landsting som uppfyller de överenskommelser som de har med staten efter Kommundelegationens arbete. Utöver de medel som stått till regeringens förfogande på anslaget tillkom under 2000 699 miljoner kronor från att staten har sålt aktierna i Haninge Holding AB till Venantius AB. Landsting med befolkningsminskning Ett omställningsbidrag till landsting med befolkningsminskning utgår 2001 och 2002. Bidraget uppgår till drygt 150 miljoner kronor. Utjämning av LSS-kostnader Ett statsbidrag utgår 2001 och 2002, som en övergångslösning, i avvaktan på en långsiktigt hållbar lösning, för att kompensera kommuner som har höga kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Statsbidraget uppgår till 350 miljoner kronor per år. För särskilt kostnadskrävande insatser enligt LSS utgår ett särskilt statsbidrag 2001 och 2002, som vissa kommuner kan ansöka om. Det särskilda bidraget uppgår till 100 miljoner kronor vardera året. Översvämningar För stöd till kommuner för kostnader till följd av översvämningarna under sommaren och hösten 2000 har 100 miljoner kronor reserverats, varav 65 miljoner kronor hittills har utbetalats. Ytterligare stöd kan bli aktuellt, men det går ännu inte att bedöma storleken på detta stöd. Förebygga hiv/aids För att förebygga hiv/aids i storstadsregionerna avser regeringen att betala ut 84 miljoner kronor under 2002. Äldreförsörjningsstöd Som framgår av avsnitt 3.7.1 förslår regeringen att ett statligt försörjningsstöd införs 2003 till invandrare m.fl. över 65 år. Cirka hälften av dem som kommer att få äldreförsörjningsstöd bedöms omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Kommunerna kan idag, kalenderårsvis i efterskott, ansöka om kompensation för kostnader för försörjningsstöd och vissa andra kostnader för de som är över 65 år och omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Äldreförsörjningsstödet föreslås att delvis finansieras med medel från utgiftsområdet 8 Invandrare och flyktingar. På grund av att kommunerna kan ansöka om kompensation enligt ovan i efterskott, kan finansiering ske först fr.o.m. 2004. Med anledning av detta föreslår regeringen att anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i kommuner och kommuner och landsting minskas engångsvis med 310 miljoner kronor 2003. Beloppet överförs till utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom som en delfinansiering av äldreförsörjningsstödet. Konsumentfrämjande åtgärder Regeringen föreslår att från detta anslag tillfälligt föra 20 miljoner kronor 2002 till utgiftsområde 24 Konsumentpolitik, anslaget 40:5 Åtgärder på konsumentområdet. Medlen skall användas till konsumentvägledning i kommunerna. Kommundelegationen Under 2002 kommer 25 procent av de totalt 1 317 miljoner kronor som beviljats vissa kommuner och landsting att betalas ut, under förutsättning att de har påbörjat sina åtaganden i enlighet med de överenskommelser som slutits med staten. Bostadsdelegationen Under 2002, Bostadsdelegationens sista verksamhetsår, kommer delegationens arbete att inriktas mot fortsatt avlösen av borgensåtaganden, uppföljning av ingångna avtal och analyser av vilka effekter stödet ger. Samverkan mellan kommuner och landsting Utöver vad som ovan redovisats bedömer regeringen att medel från anslaget under 2002 även behöver användas för att initiera samverkansprojekt mellan kommuner och landsting. Den arbetsgrupp för samverkan mellan kommuner som regeringen tillsatt har bl.a. i uppgift att initiera och stödja samverkansprojekt mellan kommuner (jfr. avsnitt 3.5.1). För vissa kommuner och landsting med befolkningsminskning och andra strukturella problem kan samverkan vara en möjlighet att upprätthålla en fullgod kommunal service. Det är därför angeläget att stöd kan lämnas till samverkansprojekt mellan kommuner och landsting även efter det att arbetsgruppen har upphört hösten 2001. Högst 25 miljoner kronor bedöms behöva användas för detta ändamål. Övrigt Från anslaget finansieras även arbetet med en kommunal databas. Vidare tillförs anslaget 2003 och 2004, i enlighet med vad som aviserats i 2001 års ekonomiska vårproposition, 200 miljoner kronor vardera året för ett särskilt statsbidrag till kommunerna och landsting med befolkningsminskning. Regeringens överväganden Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att det för 2002 anvisas 487 000 000 kronor under anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. För 2003 och 2004 beräknas anslaget till 55 000 000 kronor respektive 871 000 000 kronor. 3.8.3 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting Tabell 3.7 Anslagsutvecklingen för statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting Tusental kronor 2000 Utfall 19 189 970 Anslagssparande 2001 Anslag 19 190 233 Utgifts- prognos 20 861 414 2002 Förslag 20 861 414 2003 Beräknat 20 861 414 2004 Beräknat 20 861 414 Regeringen föreslår på tilläggsbudget för 2001 att det statliga utjämningsbidraget till kommuner och landsting höjs med 1 671 181 000 kronor till 20 861 414 000 kronor. Orsaken är den ökade omslutningen i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet består av inkomstutjämning och kostnadsutjämning. I inkomstutjämningen sker det en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner respektive mellan landsting. De som har en skattekraft som är lägre än genomsnittet för riket får ett bidrag från staten, medan de som har en skattekraft som är högre än riksgenomsnittet får betala en avgift till staten. Den andra delen i utjämningssystemet, kostnadsutjämningen, utjämnar för strukturella kostnadsskillnader. Kommuner och landsting som har en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Anslaget för utjämningsbidrag motsvarar summan av samtliga bidrag som kommuner och landsting får i både inkomst- och kostnadsutjämningen. Avgiften tas upp på statsbudgetens inkomstsida. Eftersom summan av bidragen respektive avgifterna är lika stora är utjämningssystemet statsfinansiellt neutralt. För att dämpa effekterna av införandet av det nya systemet samt senare regeländringar finns särskilda införanderegler. Det ändrade huvudmannaskapet för vårdhögskolorna leder till att högskoleutbildning från 2002 tas bort från den del av utjämningssystemet som avser kostnadsutjämning för landsting (prop. 2000/01:71, bet. 2001/01:UbU17, rskr. 2000/01:262). Regeringens överväganden Regeringen föreslår att det för 2002 anvisas 20 861 414 000 kronor under anslaget 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting. För 2003 och 2004 beräknas anslaget till 20 861 414 000 kronor respektive år. 3.8.4 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning Tabell 3.8 Anslagsutvecklingen för bidrag till Rådet för kommunal redovisning Tusental kronor 2000 Utfall 500 Anslags- sparande 2001 Anslag 700 Utgifts- prognos 500 2002 Förslag 500 2003 Beräknat 700 2004 Beräknat 700 Bidraget utgör ett ekonomiskt stöd till Rådet för kommunal redovisning, som är en ideell förening för normbildning i redovisningsfrågor för kommuner och landsting. Rådets uppgift är att främja och utveckla god redovisningssed i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Medlemmar i rådet är staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Nivån på anslaget följer av regeringens avtal med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet som redovisades i 1999 års ekonomiska vårproposition. Regeringens överväganden Rådet för kommunal redovisning har vid sin stämma beslutat att sänka avgiften för 2002. Regeringen föreslår därför att det för 2002 anvisas 500 000 kronor under anslaget 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning. För 2003 och 2004 beräknas anslaget till 700 000 kronor för respektive år. 3.8.5 91:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården Tabell 3.9 Anslagsutvecklingen för bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården Tusental kronor 2000 Utfall Anslags- sparande 2001 Anslag Utgifts- prognos 2002 Förslag 1 250 000 2003 Beräknat 1 250 000 2004 Beräknat 1 250 000 I 2001 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen en särskild satsning för att förbättra tillgängligheten i vården, vilken innebär att landstingen tillförs 1 250 miljoner kronor per år fr.o.m. 2002. Resurstillskottet skall fördelas efter prestation. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att det för 2002 anvisas 1 250 000 000 kronor under anslaget 91:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. För 2003 och 2004 beräknas anslaget till 1 250 000 000 kronor respektive år. ?? 1 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 25 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 25 2 3 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 25 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 25 6 7 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 25 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 25 20 19