Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5503 av 7186 träffar
Propositionsnummer · 2000/01:110 · Hämta Doc ·
Förhandsbesked i punktskattefrågor, m.m. Prop. 2000/01:110
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 110
Regeringens proposition 2000/01:110 Förhandsbesked i punktskattefrågor, m.m. Prop. 2000/01:110 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 mars 2001 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen att Riksskatteverket skall kunna begära förhandsbesked i punktskattefrågor. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2001. I propositionen föreslås också att vissa föreskrifter och bindande förklaringar om beskattning som inte längre är aktuella skall upphävas. Föreskrifterna och de bindande förklaringarna som meddelats av Centrala uppbördsnämnden, Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämnden samt Riksskatteverket föreslås upphöra att gälla vid utgången av juni 2001. Prop. 2000/01:110 Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter 6 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 7 2.4 Förslag till lag om upphävande av vissa av Centrala uppbördsnämndens bindande förklaringar 8 2.5 Förslag till lag om upphävande av vissa av Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämndens bindande förklaringar 13 2.6 Förslag till lag om upphävande av vissa av Riksskatteverkets föreskrifter och bindande förklaringar 14 3 Ärendet och dess beredning 15 4 Förhandsbesked i ärenden om punktskatt 15 4.1 Bakgrund 15 4.2 Grundläggande förutsättningar för förhandsbesked efter ansökan av det allmänna 16 4.3 Överväganden 17 5 Bindande förklaringar m.m. 20 6 Offentligfinansiella effekter 20 7 Författningskommentar 21 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor 21 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter 22 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 22 7.4 Förslaget till lag om upphävande av vissa av Centrala uppbördsnämndens bindande förklaringar 22 7.5 Förslaget till lag om upphävande av vissa av Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämndens bindande förklaringar 22 7.6 Förslaget till lag om upphävande av vissa av Riksskatteverkets föreskrifter och bindande förklaringar 23 Bilaga 1 Lagförslag i promemorian Förhandsbesked i punktskattefrågor 24 Bilaga 2 Lagrådets yttrande 27 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2001 28 Prop. 2000/01:110 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, 2. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, 3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 4. lag om upphävande av vissa av Centrala uppbördsnämndens bindande förklaringar, 5. lag om upphävande av vissa av Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämndens bindande förklaringar, och 6. lag om upphävande av vissa av Riksskatteverkets föreskrifter och bindande förklaringar. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor dels att 1, 6 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Denna lag gäller förhandsbesked om 1. skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324), 2. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 3. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), och 4. taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild. Förhandsbesked enligt första stycket 1, 3 och 4 lämnas även efter ansökan av Riksskatteverket. Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller Riksskatteverket. 6 § Efter ansökan av Riksskatteverket får förhandsbesked lämnas om I ärenden som avses i 1 § första stycket 1 och 4 får förhandsbesked lämnas efter ansökan av Riksskatteverket endast om 1. frågan angår en enskild och gäller ett yrkande eller en ansökan som denne framställt hos skattemyndigheten, 2. skattemyndigheten har fattat ett beslut i saken och beslutet gått den enskilde emot samt 3. det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas. 6 a § I ärenden som avses i 1 § första stycket 2 och 3 får förhandsbesked lämnas efter ansökan av Riksskatteverket endast om 1. frågan angår en enskild, 2. skattemyndigheten, Riksskatteverket eller, i fall som avses i 2 kap. 13 § eller 3 kap. 5 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, Tullverket har fattat ett beslut i saken, 3. beslutet gått den enskilde emot, och 4. det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas. 10 §2 Riksskatteverkets ansökan rörande en fråga som avses i 1 § första stycket 1 eller 4 skall ha kommit in till Skatterättsnämnden före utgången av året efter taxeringsåret. Riksskatteverkets ansökan rörande en fråga som avses i 1 § första stycket 3 skall ha kommit in till Skatterättsnämnden före utgången av andra året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden har gått ut eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Riksskatteverkets ansökan rörande en fråga som avses i 1 § första stycket 2 eller 3 skall ha kommit in till Skatterättsnämnden före utgången av andra året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden har gått ut eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 7 §1 Om ett beslut enligt 2 kap. 13 § eller 3 kap. 5 § överklagats, den skattskyldige begärt omprövning eller det annars kan antas att skatten kommer att sättas ned, kan den skattskyldige av Tullverket få anstånd med att betala skatten. Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9 och 11 §§ skattebetalningslagen (1997:483) gäller då i tillämpliga delar. En skattskyldig kan av Tullverket få anstånd med att betala skatten om 1. ett beslut enligt 2 kap. 13 § eller 3 kap. 5 § överklagats, 2. den skattskyldige begärt omprövning, 3. Riksskatteverket ansökt om förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, eller 4. det i andra fall kan antas att skatten kommer att sättas ned. Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9 och 11 §§ skattebetalningslagen (1997:483) gäller då i tillämpliga delar. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 5 §1 Om ett beskattningsbeslut överklagats, den skattskyldige begärt omprövning eller det i andra fall kan antas att skatten kommer att sättas ned, kan den skattskyldige av beskattningsmyndigheten få anstånd med att betala skatten. Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9 och 11 §§ skattebetalningslagen (1997:483) gäller då i tillämpliga delar. En skattskyldig kan av beskattningsmyndigheten få anstånd med att betala skatten om 1. ett beskattningsbeslut överklagats, 2. den skattskyldige begärt omprövning, 3. Riksskatteverket ansökt om förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, eller 4. det i andra fall kan antas att skatten kommer att sättas ned. Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9 och 11 §§ skattebetalningslagen (1997:483) gäller då i tillämpliga delar. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. 2.4 Förslag till lag om upphävande av vissa av Centrala uppbördsnämndens bindande förklaringar Härigenom föreskrivs följande. Vid utgången av juni 2001 upphör följande bindande förklaringar från Centrala uppbördsnämnden (CUN) att gälla: 1. CUN 1946:3 Tolkning av uttrycket "sådan pension eller livränta från försäkringsanstalt, som uppgår till högst 1.200 kronor för år" i 10 § och 46 § 2 mom. uppbördsförordningen. 2. CUN 1946:7 Tolkning av uttrycket "betydande del av inkomsten" respektive "betydande inkomst" i 3 § uppbördsförordningen. 3. CUN 1946:11 Löneavdrag enligt skattetabell, då lönen är beräknad för del av i skattetabellerna upptagna löneperioder. 4. CUN 1946:19 Fråga om löneavdrag för s.k. provisionsförsäljare. 5. CUN 1946:24 Är hemslöjdsförening att betrakta som arbetsgivare i uppbördsförordningens mening gentemot s.k. hemslöjdare. 6. CUN 1946:25 Fråga om löneavdrag för s.k. hemarbetare. 7. CUN 1946:26 Tolkning av uttrycken "huvudsaklig" arbetsanställning och "huvudsaklig" inkomst av tjänst i 3 § uppbördsförordningen. 8. CUN 1947:11 Löneavdrag å lön, som utbetalas efter det anställning upphört. 9. CUN 1947:12 Fråga om löneavdrag å semesterersättning som utbetalas genom byggnadsindustriförbundets semesterkassa. 10. CUN 1947:14 När kan en arbetsgivare anses hava skälig anledning att underlåta att verkställa löneavdrag för en arbetstagare som har flera anställningar? 11. CUN 1947:15 Uttagande av preliminär skatt och skyldigheten att verkställa löneavdrag vid vissa avtal inom byggnadsbranschen. 12. CUN 1947:22 Skall preliminär A-skatt beräknas jämväl å inkomst av bisyssla, om beloppet utbetalas av den huvudsakliga arbetsgivaren? 13. CUN 1947:28 Löneavdrag för arbetstagare utan fastare anställning. 14. CUN 1947:29 Löneavdrag för föreståndare för svenska pressbyråns kiosker. 15. CUN 1947:32 Skyldighet för lokal skattemyndighet att utfärda debetsedel å preliminär skatt för i riket icke mantalsskriven person. 16. CUN 1947:35 Löneavdrag för arbetstagare utan fastare anställning. 17. CUN 1947:36 Beräkning av löneavdrag å övertidsersättning för skattskyldig med preliminär A-skatt. 18. CUN 1947:37 Beräkning av preliminär A-skatt för skattskyldig, som åtnjuter lön och provision. 19. CUN 1947:40 Fråga om löneavdrag för s.k. provisionsförsäljare. 20. CUN 1947:42 Löneavdrag å semestermedel för arbetstagare inom måleri- samt bleck- och plåtslagerifacken. 21. CUN 1947:50 Löneavdrag för arbetstagare utan fastare anställning samt fråga om arbetsgivares ansvar för arbetstagarens skatt vid sådan anställning. 22. CUN 1947:54 Beräkning i visst fall av preliminär A-skatt å sammanlagda inkomsten av arbetsanställningar hos olika företag med nära samband med varandra. 23. CUN 1947:68 B. Fråga om och i vad mån löneavdrag skall verkställas å avlöning till personer, anställda i Sverige av utländskt företag. 24. CUN 1948:2 Sättet för beräkning av löneavdrag enligt skattetabell för arbetstagare med månadslön men med anställning endast under del av månad. Särskild föreskrift för sjömän. 25. CUN 1948:6 Vid beräkning av preliminär A-skatt för droskchaufförer skall i inkomsten inräknas jämväl uppburna drickspenningar. 26. CUN 1948:7 Fråga om skyldighet för arbetsgivare att under januari månad ett år beräkna preliminär A-skatt enligt det nya årets skattetabeller; tillika fråga om omräkning av skatten enligt nämnda tabeller, då dessa komma arbetsgivaren tillhanda, därest skatten under januari månad beräknats enligt föregående års skattetabeller. Fråga jämväl om löneavdrag för i mars månad förfallande preliminär B-skatt. 27. CUN 1948:11 Beräkning i visst fall av preliminär A-skatt å sammanlagda inkomsten av olika befattningar inom borgerlig och kyrklig kommun. 28. CUN 1949:2 A. Har vid ett eller flera avlöningstillfällen därå belöpande kvarstående skatt icke kunnat avdragas till fullo, skall arbetsgivaren vid senare avlöningstillfällen under avdragsperioden verkställa löneavdrag för den resterande kvarstående skatten. Samma skyldighet gäller beträffande preliminär B-skatt men icke beträffande preliminär A-skatt. 29. CUN 1949:2 B. Om löneavdrag för kvarstående skatt och preliminär skatt under en avdragsperiod icke förslå till gäldande av både den kvarstående och den preliminära skatten, skall i första hand den kvarstående skatten täckas. Uppkommer härigenom brist i löneavdragen för preliminär A- eller B-skatt, skall arbetsgivaren icke under nästa avdragsperiod göra särskilt löneavdrag för att täcka bristen i den preliminära skatten. 30. CUN 1949:2 C. Då arbetstagare nyanställts under en avdragsperiod, har fråga uppstått om fördelning av kvarstående skatt å de återstående avlöningstillfällena under avdragsperioden. 31. CUN 1949:3 Fråga om dels befrielse för arbetsgivare från skyldighet att verkställa löneavdrag för kvarstående skatt vid oregelbundet inträffande avlöningstillfällen och dels jämnast möjliga fördelning av sådan skatt å avlöningstillfällena under en avdragsperiod. 32. CUN 1949:6 Fråga om löneavdrag, då lön uttages genom utmätningsman för verkställighet av domstols dom. 33. CUN 1949:12 Har kvarstående skatt icke erlagts under vederbörlig uppbördstermin, skall löneavdrag för skatten icke därefter verkställas. 34. CUN 1949:13 Löneavdrag verkställes icke för B-skatt och kvarstående skatt å lön, som utbetalas efter det anställning upphört. 35. CUN 1949:17 Angående flera arbetsgivares ansvarighet för samma arbetstagares skatt. Därjämte fråga om löneavdrag för kvarstående skatt, då arbetstagare nyanställts under avdragsperiod. 36. CUN 1950:3 Vid utdelning i konkurs till konkursborgenär på grund av lönefordran hos konkursgäldenären skall löneavdrag verkställas även om konkursborgenären övertagit fordringen av arbetstagare. Fråga om löneavdragets beräkning, då i rättegång före konkursen lönefordringen nedsatts med det beräknade skattebeloppet. 37. CUN 1950:7 A. Innan lokal skattemyndighet beträffande viss skattskyldig meddelar beslut om befrielse från eller nedsättning av löneavdrag, har myndigheten att verkställa utredning om den skattskyldiges inkomstförhållanden. Sedan myndighetens beslut meddelats, föreligger icke skyldighet för den skattskyldiges huvudsakliga arbetsgivare att taga hänsyn till annan inkomst än den som den skattskyldige uppbär från nämnda arbetsgivare i vidare mån än vad som må hava särskilt angivits i myndighetens beslut. 38. CUN 1950:7 B. Beslut, varom här ovan förmäles, för visst inkomstår må tillämpas under januari och, under vissa omständigheter, jämväl under februari månader påföljande inkomstår. Fråga tillika om omräkning av löneavdraget sedan det blivit känt för arbetsgivaren, att befrielse från eller nedsättning av löneavdrag icke skall tillämpas under det följande inkomståret eller att nedsättningen skall beräknas enligt förändrade grunder. 39. CUN 1950:7 C. Löneavdrag för kvarstående skatt kan underlåtas om utbetalad pension är av sådan storlek att löneavdrag för preliminär skatt icke skall verkställas därå. 40. CUN 1950:9 Angående återbetalning i visst fall av felaktigt inbetald preliminär skatt. 41. CUN 1950:10 Kapellmästare har träffat avtal med Folkets Parkers Centralstyrelse om att med en av kapellmästaren ledd orkester, vars särskilda medlemmar anställas av denne, under viss tid utföra musikalisk underhållning på olika platser mot en viss garantisumma jämte resekostnader. Centralstyrelsen utbetalar icke arvode till kapellmästaren eller enskilda orkestermedlemmar. Kapellmästaren har i uppbördshänseende ansetts såsom arbetsgivare i förhållande till orkestermedlemmarna. 42. CUN 1950:16 Fråga om löneavdrag för s.k. provisionsförsäljare. 43. CUN 1951:2 Fråga huruvida skälig anledning föreligger för arbetsgivare att underlåta att verkställa löneavdrag för arbetstagare, som uppger sig ha annan huvudsaklig arbetsgivare. 44. CUN 1951:4 Fråga om löneavdrag för s.k. "free lancers". 45. CUN 1951:6 En byggnadsentreprenör, som åtagit sig byggnadsentreprenad för en byggherre, har gått i konkurs. Byggherren har beslutat fullfölja byggnadsarbetena i egen regi och i samband därmed övertagit och till byggnadsarbetarna utbetalat viss del av deras hos entreprenören innestående lönefordringar. Med avseende å dessa lönefordringar har byggherren icke ansetts såsom arbetsgivare i uppbördsförordningens mening i förhållande till arbetarna utan byggnadsentreprenörens förpliktelse enligt uppbördsförordningen åvila konkursboet beträffande de avsedda beloppen. Vid utdelning i konkursen till fordringsinnehavaren på grund av samma lönefordringar skall därför löneavdrag verkställas. 46. CUN 1951:8 Fråga om löneavdrag för s.k. provisionsförsäljare. 47. CUN 1952:9 Fråga om skyldighet för uppdragsgivare att verkställa löneavdrag å ersättning till person, som åtagit sig att mot avtalad ersättning utföra visst schakt- och grävningsarbete medelst tillhandahållande av maskiner och arbetskraft. 48. CUN 1953:11 Angående rätt att vid beräkning av preliminär A-skatt avdraga kostnad för mätning av ackordsarbete. 49. CUN 1953:15 Fråga om skatteavdrag för vissa provisionsförsäljare. 50. CUN 1954:3 Fråga om skatteavdrag för vissa s.k. hemarbetare. 51. CUN 1954:7 Fråga om skatteavdrag för s.k. provisionsförsäljare. 52. CUN 1954:10 Fråga om skatteavdrag för vissa s.k. hemarbetare. 53. CUN 1954:12 Fråga om skatteavdrag för s.k. provisionsförsäljare. 54. CUN 1954:15 Angående skatteavdrag å lön till missionär under tid, denne vistas i Sverige för vila och rekreation. 55. CUN 1955:1 Arbetsgivare har underlåtit att redovisa belopp, som vid skatteavdrag för kvarstående skatt innehållits utöver arbetstagaren påförd sådan skatt. Fråga dels huruvida arbetsgivaren är gentemot statsverket ansvarig för nämnda belopp dels ock huruvida beloppet skall av länsstyrelsen återbetalas till arbetstagaren. 56. CUN 1955:2 Fråga om skatteavdrag för ett företags distriktschefer och underombud. 57. CUN 1955:4 Fråga huruvida viss i försäkringsbranschen verksam skattskyldig bör erlägga preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt. 58. CUN 1955:5 Fråga om skatteavdrag för reservanställd militärpersonal, som fullgör personalen under fredstid åliggande tjänstgöring. 59. CUN 1955:6 Fråga om skatteavdrag å semesterersättning, som utbetalas genom väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbunds semesterkassa. 60. CUN 1955:17 Fråga om skatteavdrag för innehavare av vissa s.k. agenturfirmor och deras underombud. 61. CUN 1956:2 Fråga huruvida skyldighet föreligger för en fastighetsägareförening att verkställa skatteavdrag för en person, som enligt kontrakt åtagit sig att bortföra sopor m.m. från medlemmarnas fastigheter, och för dennes medhjälpare. 62. CUN 1956:3 En s.k. provisionsförsäljare, för vilken debetsedel å preliminär A-skatt utfärdats, gottgör sig provision ur belopp, som han uppbär vid avyttring av gods som kunderna lämnat som dellikvid. Fråga hur skatteavdrag skall verkställas, då provision uppbäres på angivet sätt. 63. CUN 1956:4 Fråga huruvida vissa agenter för Singer Co. Symaskins Aktiebolag skola erlägga preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt. 64. CUN 1956:7 Fråga om skatteavdrag i visst fall för arbetstagare, vilka utfört arbete i arbetslag (såglag). 65. CUN 1960:1 En firma anvisar i egenskap av skeppsklarerare vaktmän att tjänstgöra vid fartyg, då dessa anlöpa viss hamn i Sverige. Fråga om vem som skall anses som arbetsgivare i uppbördsförordningens mening i förhållande till dessa vaktmän. 66. CUN 1960:3 Fråga om skatteavdrag å semesterersättning, som utbetalas genom Rörledningsfirmornas Arbetsgivareförbunds semesterkassa. 67. CUN 1960:5 Angående huruvida vissa försäljare av musikinstrument och andra musikvaror böra påföras preliminär A- eller B-skatt. 68. CUN 1960:10 Fråga rörande hur skatteavdrag för preliminär A-skatt skall beräknas för arbetstagare, som åtnjuter förmån av s.k. "fri skatt". 2.5 Förslag till lag om upphävande av vissa av Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämndens bindande förklaringar Härigenom föreskrivs följande. Vid utgången av juni 2001 upphör följande bindande förklaringar från Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) att gälla: 1. CFU 1965:4 Fråga om skatteavdrag på semestermedel, som utbetalas av en av Taxi Intresseförening i Stockholm förvaltad semesterkassa. 2. CFU 1965:11 Skatteavdrag å landstingsanställda läkares inkomst av öppen vård m.m. 3. CFU 1966:7 Fråga om skatteavdrag på semesterersättning, som betalas genom EA:s semesterkassa. 4. CFU 1966:8 Angående skatteavdrag för gift utlänning med arbetsanställning i Sverige men familjen kvarboende i hemlandet. 5. CFU 1967:10 Angående skatteavdrag, då utländskt företag mot ersättning ställer arbetskraft till svenskt företags förfogande. 6. CFU 1968:7 Skatteavdrag på ersättning, som utbetalas till korttidsanställda stuveriarbetare. 7. CFU 1968:15 Angående arbetstagares skyldighet att för arbetsgivare styrka att han själv inbetalat kvarstående skatt. 8. CFU 1969:23 Fråga om artistskatt på ersättning till sångare m.fl. vid jordfästning. 9. CFU 1969:27 Angående skyldighet att i visst fall erlägga artistskatt. 10. CFU 1970:4 Fråga om arbetsgivare - arbetstagareförhållande i visst fall. 11. CFU 1970:6 Förlängning av anstånd enligt 48 § 1 mom. uppbördsförordningen. 2.6 Förslag till lag om upphävande av vissa av Riksskatteverkets föreskrifter och bindande förklaringar Härigenom föreskrivs följande. Vid utgången av juni 2001 upphör följande föreskrifter och bindande förklaringar från Riksskatteverket att gälla: 1. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1971:5) om preskription av skatt för vars uttagande handräckning begärts i Sverige enligt gällande handräckningsavtal med Finland. 2. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1971:8) Ansökan från Föreningen Sweden Models, Malmö, om förklaring rörande frågan om skyldighet för föreningen att verkställa skatteavdrag vid utbetalning av lön. 3. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1972:3) om beskattning av s.k. gränsgångare mellan Sverige och Norge. 4. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1972:13) om bindande förklaring angående skatteavdrag för semesterlön för s.k. privilegierad frånvaro. 5. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1972:16) om föreskrifter rörande beräkning och debitering av skatt för fysiska personer och dödsbon. 6. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1973:7) om bindande förklaring angående avdrag för preliminär A-skatt för vissa ersättningar till arbetstagare. 7. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1973:10) om bindande förklaring angående skatteavdrag på vissa pantförskrivna livräntor. 8. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1975:13) om bindande förklaring beträffande skatteavdrag vid utbetalning av lön till vissa stuveriarbetare i Stockholm. 9. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1977:8) om skatteavdrag på semesterersättning, utbetalad genom Glasmästeriförbundets Semesterkassa, m.m. 10. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1979:11) om skatteavdrag på garantibelopp enligt lagen om statlig lönegaranti vid konkurs. 11. Riksskatteverkets bindande förklaring (RSFS 1980:58) beträffande utländskt företags skyldighet att göra skatteavdrag på lön till anställda. 12. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1983:14) om förfrågan till myndighet vid offentlig upphandling. 13. Riksskatteverkets föreskrifter m.m. (RSFS 1983:16) om avräkning av skatter och avgifter i samband med återbetalning av mervärdeskatt. 14. Riksskatteverkets föreskrifter m.m. (RSFS 1984:47) om avdrag för kostnad för resor mellan bostad och arbetsplats. 15. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1991:39) om särskilt postgirokonto för inbetalning av mervärdeskatt. 3 Ärendet och dess beredning Regeringen föreslog i propositionen 1999/2000:105 att punktskatteverksamheten organisatoriskt skulle inordnas i Riksskatteverket. Riksdagen fattade beslut i enlighet med detta förslag. Detta innebär att Riksskatteverket numera är beskattningsmyndighet i bl.a. ärenden om punktskatt. Regeringen ansåg dock att något förslag om en möjlighet för Riksskatteverket att ansöka om förhandsbesked i punktskattefrågor mot bakgrund av den nya organisationen inte kunde lämnas i den aktuella propositionen och anförde att frågan måste övervägas ytterligare. Inom Finansdepartementet har upprättats en promemoria, Förhandsbesked i punktskattefrågor, i vilken det föreslås att det skall införas bestämmelser som ger Riksskatteverket möjlighet att begära förhandsbesked hos Skatterättsnämnden i ärenden om sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Promemorians förslag till lagtext finns i bilaga 1. Promemorian har remitterats till Riksskatteverket, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Dalarnas län och Sveriges Industriförbund. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2000/4561). Regeringen behandlar nu de framlagda förslagen. Riksskatteverket har vid en genomgång av verkets föreskrifter m.m. funnit att det finns ett antal föreskrifter och bindande förklaringar som är obsoleta och bör upphävas. I propositionen behandlas också en hemställan från Riksskatteverket om att dessa föreskrifter och bindande förklaringar skall upphävas. Lagrådet Regeringen beslutade den 15 mars 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som återges under 2.1-2.3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Förslagen till lag om upphävande av vissa av Centrala uppbördsnämndens bindande förklaringar, lag om upphävande av vissa av Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämndens bindande förklaringar samt lag om upphävande av vissa av Riksskatteverkets föreskrifter och bindande förklaringar har inte granskats av Lagrådet. Förslagen, som enbart innebär att obsoleta bindande förklaringar och föreskrifter upphävs, är enligt regeringens mening av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Förhandsbesked i ärenden om punktskatt 4.1 Bakgrund Enligt bestämmelser i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor kan såväl en enskild som Riksskatteverket begära förhandsbesked av Skatterättsnämnden i ett flertal kategorier av ärenden om skatt. Tidigare kunde förhandsbesked som regel endast begäras av den enskilde. Som förutsättning för att Riksskatteverket skall få begära förhandsbesked uppställs vissa grundläggande kriterier i 6 §. Det krävs bl.a. att skattemyndigheten fattat ett beslut i saken som gått den enskilde emot. Som ytterligare förutsättning för att en ansökan från Riksskatteverket skall kunna prövas i sak gäller enligt 12 § att den fråga som ansökan avser inte får vara anhängiggjord vid allmän förvaltningsdomstol när ansökan kommer in till Skatterättsnämnden. Fram till den 1 juli 2000 fattades beslut i punktskatteärenden av Skattemyndigheten i Gävle. Enligt bestämmelser i lagen om förhandsbesked i skattefrågor hade Riksskatteverket fram till nämnda datum möjlighet att begära förhandsbesked i ärenden om punktskatt. I en lagrådsremiss i samband med att punktskatteverksamheten organisatoriskt flyttades från Skattemyndigheten i Gävle till Riksskatteverket föreslogs att Riksskatteverkets möjlighet att begära förhandsbesked i dessa frågor skulle tas bort. I sitt yttrande över regeringens förslag påpekade Lagrådet att det även fortsättningsvis kan uppkomma behov för Riksskatteverket att begära förhandsbesked i syfte att uppnå en enhetlig rättstillämpning eller lagtolkning. I proposition 1999/2000:105, varigenom regeringen föreslog att punktskatteverksamheten skulle inordnas organisatoriskt i Riksskatteverket, uttalas bl.a. följande (s. 78 f.). "Beslutet att inordna punktskatteverksamheten och vissa mervärdesskattefrågor organisatoriskt i Riksskatteverket innebär att förutsättningarna för förhandsbesked efter ansökan från verket förändras avsevärt. Som exempel kan nämnas att det i 6 § i lagen om förhandsbesked i skattefrågor föreskrivs att ett förhandsbesked lämnas efter ansökan av verket om det finns ett beslut av skattemyndighet som gått den enskilde emot. I förarbetena till lagen, prop. 1997/98:65 s. 37, uttalas att en grundläggande förutsättning för att ett förhandsbesked skall kunna lämnas är att den prövade frågan är tvistig. Skattemyndighetens inställning i frågan bör därför ha föranlett ett ställningstagande i sak. När Riksskatteverket blir beskattningsmyndighet kommer något beslut av en skattemyndighet inte längre att finnas. Fråga uppkommer då vid vilken tidpunkt och under vilka förutsättningar i övrigt Riksskatteverkets ansökan skall göras. Ytterligare ett krav för att förhandsbesked skall kunna lämnas efter ansökan av Riksskatteverket är att den fråga som ansökan avser efter överklagande inte får vara anhängiggjord vid allmän förvaltningsdomstol innan ansökan kom in till Skatterättsnämnden, jfr 12 § andra stycket lagen om förhandsbesked i skattefrågor. Det kan ifrågasättas om inte den enskildes ställning i processen blir försvagad i detta hänseende när Riksskatteverket blir beskattningsmyndighet." Riksdagen ändrade lagen om förhandsbesked i skattefrågor i enlighet med regeringens förslag (SFS 2000:488). Detta innebär att Riksskatteverket från och med den 1 juli 2000 inte längre kan ansöka om förhandsbesked i ärenden om punktskatt. 4.2 Grundläggande förutsättningar för förhandsbesked efter ansökan av det allmänna När Riksskatteverkets möjlighet att begära förhandsbesked i skattefrågor infördes anfördes som huvudskäl att det var av stor vikt att prejudikatbildningen på skatteområdet påskyndades. Erfarenheten hade visat att genomströmningstiden för ett skattemål i Kammarrätten i Stockholm i september 1997 uppgick till 19 månader, jfr prop. 1997/98:65 s. 29. Att ge det allmänna rätt att begära förhandsbesked ökade effektiviteten i hanteringen av prejudikatvärda skattemål. Vid val av företrädare för det allmänna konstaterades i propositionen (s. 32) att samordningsskäl och behovet av att ett lämpligt urval görs av frågor som skall ligga till grund för det allmännas ansökningar om förhandsbesked talade för att ansökan borde göras av verket. En förutsättning för att förhandsbesked skall kunna lämnas efter ansökan av Riksskatteverket är att ansökan avser en tvistig fråga. I 6 § lagen om förhandsbesked i skattefrågor ställs därför som krav att en skattemyndighet har fattat ett beslut som gått den enskilde emot. I förarbetena till lagen om förhandsbesked i skattefrågor (prop. 1997/98:65 s. 37) anges att ett sådant beslut exempelvis kan vara ett grundläggande beslut om årlig taxering eller ett beskattningsbeslut. Vidare förutsätts förhandsbesked lämnas bara i de fall det finns ett behov av att snabbt få aktuella prejudikatfrågor klarlagda. 4.3 Överväganden Regeringens förslag: Möjligheten för Riksskatteverket att begära förhandsbesked i punktskattefrågor skall återinföras. Detta skall dock inte gälla punktskatter där Tullverket är såväl beslutsmyndighet som uppbördsmyndighet. Möjligheten att begära förhandsbesked beträffande mervärdesskatt skall utsträckas till att också avse fall där det grundläggande beslutet är ett så kallat nollbeslut i avsaknad av deklaration och skattemyndigheten på eget initiativ därefter har fattat ett beslut om skatten. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag såvitt avser förhandsbesked i punktskattefrågor. I promemorian behandlas inte mervärdesskattefrågor. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Dalarnas län och Sveriges Industriförbund tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det. Riksskatteverket tillstyrker förslaget att verkets möjligheter att begära förhandsbesked i ärenden om punktskatt återinförs. Verket vill även uppmärksamma regeringen på att förslaget innebär att förutsättningarna för att begära förhandsbesked i ärenden om mervärdesskatt kommer att avvika från vad som avses gälla beträffande punktskatt. Skälen för regeringens förslag: Det är av vikt att möjligheten för det allmänna att begära förhandsbesked i dessa typer av ärenden återinförs för att kunna få en snabb prejudikatsbildning på området. Till följd av den ändrade beslutsordningen i ärenden om punktskatt bör dock de grundläggande förutsättningarna för förhandsbesked efter ansökan av det allmänna i punktskattefrågor undersökas närmare. En första fråga att ta ställning till är vilken myndighet som skall vara behörig att ansöka om förhandsbesked. Som framgått är Riksskatteverket den myndighet som är behörig att ansöka om förhandsbesked i ärenden om annan skatt än punktskatt. Den omständigheten att verket numera är beskattningsmyndighet i ärenden om punktskatt, utgör i sig inte skäl att lägga behörigheten att ansöka om förhandsbesked hos någon annan myndighet. Det bör tvärtom vara till fördel att beskattningsmyndigheten också har möjlighet att ansöka om förhandsbesked, eftersom det möjliggör en ansökan på ett tidigt stadium i processen. Riksskatteverket kommer också att bättre än någon annan myndighet kunna överblicka när det finns behov av ett förhandsbesked. En sådan möjlighet bör därför återinföras för verket. Utgångspunkten för förslaget bör vara att verket inte heller i framtiden skall kunna ansöka om förhandsbesked innan det föreligger en tvist mellan det allmänna och en enskild. Om ett beslut har fattats som gått den skattskyldige emot får det anses klarlagt att det finns en tvistig fråga. I punktskattefrågor går emellertid ett grundbeslut i regel inte den skattskyldige emot. Grundbeslutet fattas vanligen med automatik på grundval av lämnad deklarationen eller - om deklaration inte lämnats - som ett nollbeslut. För att det skall finnas ett beslut som gått den skattskyldige emot i en punktskattefråga måste beskattningsmyndigheten därför i dessa fall fatta ett omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel. Som Riksskatteverket påpekat i sitt remissyttrande finns det ytterligare en typ av grundbeslut i punktskattefrågor. Tullverkets beskattningsbeslut rörande EU-interna transaktioner fattas med stöd av lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. För att Tullverket skall kunna fatta ett beskattningsbeslut måste det först ha fattat ett beslut om omhändertagande av skattepliktiga varor. Tullverkets beskattningsbeslut grundas således varken på ett yrkande eller en ansökan av en enskild. Ett beslut som gått den enskilde emot föreligger i dessa ärenden redan genom själva det grundläggande beskattningsbeslutet. Även i dessa fall skall Riksskatteverket kunna ansöka om förhandsbesked. Som en generell förutsättning för att verket skall få ansöka om förhandsbesked gäller enligt 6 § 1 lagen om förhandsbesked i skattefrågor, förutom att ärendet angår en enskild, även att det avser ett yrkande eller en ansökan som framställts hos skattemyndigheten. Med hänsyn till att beskattningsbeslut i ärenden om punktskatt mycket väl kan fattas utan något uttryckligt yrkande eller ansökan som en enskild framställt hos beskattningsmyndigheten bör detta krav inte upprätthållas för förhandsbesked i punktskattefrågor. Även för punktskattefrågor bör dock gälla att förhandsbesked på ansökan av verket inte skall lämnas i andra fall än i fråga om konkreta ärenden. När alkoholvaror, tobaksvaror eller bränslen importeras från tredje land av någon som inte är upplagshavare eller, såvitt gäller tobaks- och alkoholskatt, registrerad varumottagare skall skatt betalas till Tullverket. Vid sådan import tillämpas tullagen (2000:1281) enligt 19 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 18 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och 6 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. I dessa fall är alltså Tullverket såväl besluts- som uppbördsmyndighet. Mot den bakgrunden saknas skäl att ge Riksskatteverket möjlighet att ansöka om förhandsbesked i frågor rörande dessa ärenden. Det kan diskuteras på vilket stadium en ansökan tidigast skall få aktualiseras av Riksskatteverket i ett ärende om punktskatt där verket är beskattningsmyndighet. Enligt gällande regler för förhandsbesked i andra skattefrågor krävs att skattemyndigheten fattat ett grund- eller omprövningsbeslut som gått den enskilde emot. En tänkbar lösning kunde vara att låta verket ansöka om förhandsbesked i en punktskattefråga så fort det kan konstateras, t.ex. under skriftväxlingen, att parterna inte är överens i en fråga. Verket skulle i ett sådant fall inte tvingas att fatta ett omprövningsbeslut till den enskildes nackdel utan kunna avvakta förhandsbeskedet. Det kan dock vara svårt att identifiera och avgränsa en tvistig fråga innan utredningen i ärendet har slutförts och ett beslut har fattats. Med hänsyn härtill bör, i likhet med vad som tidigare varit fallet, gälla att en ansökan om förhandsbesked i punktskattefrågor från det allmänna skall kunna göras först när det finns ett beslut av Riksskatteverket i form av ett omprövningsbeslut eller av Tullverket i form av ett grundläggande beskattningsbeslut till den enskildes nackdel. Det ändamål för vilket förhandsbesked skall få begäras bör inte ändras på grund av det nya förfarandet. Det bör därför även fortsättningsvis förutsättas att förhandsbesked endast får begäras av Riksskatteverket när det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas. Nuvarande regler förutsätter att verket, i de fall beslut fattats av en skattemyndighet, ansöker om förhandsbesked under tiden efter skattemyndighetens beskattningsbeslut men innan ett överklagande har anhängiggjorts i allmän förvaltningsdomstol, jfr 12 § lagen om förhandsbesked i skattefrågor. Verket bör inte heller när det gäller punktskattefrågor få ansöka om förhandsbesked efter den tidpunkt då ett överklagande anhängiggjorts i allmän förvaltningsdomstol. Som Riksskatteverket påpekat i sitt remissvar, finns ingen egentlig anledning att regleringen avseende förhandsbesked beträffande mervärdesskatt skall avvika från vad som föreslås gälla beträffande punktskatt. Den föreslagna utformningen av lagtexten ger ett något vidare tillämpningsområde avseende punktskatt än vad som gäller för mervärdesskatt. Enligt regeringens bedömning saknas anledning att behålla ett mera inskränkt område för förhandsbesked i fråga om mervärdesskatt och utesluta de fall där det grundläggande beslutet är ett s.k. automatiskt nollbeslut i avsaknad av deklaration och skattemyndigheten utan yrkande från den skattskyldige därefter fattat beslut om skatten. Därför bör reglerna om förhandsbesked beträffande mervärdesskatt justeras så att de blir likalydande med dem som föreslås gälla beträffande punktskatt. I de fall Riksskatteverket har ansökt om förhandsbesked bör det också beträffande punktskatter finnas en möjlighet för den enskilde att få anstånd med betalning av skatten. Därigenom bör tillräckliga garantier finnas för att den enskilde inte skall lida någon rättsförlust när det allmänna ansökt om förhandsbesked. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2001. Förslaget föranleder dels ändring av 1, 6 och 10 §§ samt införande av en ny paragraf, 6 a §, i lagen om förhandsbesked i skattefrågor, dels ändring av 4 kap. 7 § lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter och av 5 kap. 5 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. 5 Bindande förklaringar m.m. Regeringens förslag: Bindande förklaringar meddelade av Centrala Uppbördsnämnden och Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämnden samt vissa av Riksskatteverkets föreskrifter och bindande förklaringar skall upphävas. Skälen för regeringens förslag: Riksskatteverket har i en skrivelse till regeringen uppgivit att man vid en genomgång av myndighetens regelverk funnit att vissa av verkets och dess föregångares föreskrifter som uppräknats är obsoleta och därför bör upphävas. De uppräknade föreskrifterna och förklaringarna har sin grund i författningar som är upphävda. I förarbetena till taxeringslagen (1990:324), jfr. prop. 1989/90:74 s. 356, anfördes att möjligheten att meddela bindande förklaringar borde slopas eftersom den bindande förklaringen hade en så generell karaktär att den är att betrakta som en författning enligt regeringsformen. Institutet bedömdes i den nämnda propositionen inte heller ha någon praktisk betydelse. Bindande förklaringar har därefter upphävts i olika sammanhang. I propositionen 1997/98:148 föreslogs t.ex. att vissa bindande förklaringar skulle upphävas. Som skäl anfördes att en bindande förklaring på grund av sin generella natur var att hänföra till kategorin författning. En bindande förklaring ansågs därför endast kunna upphävas genom ett av behörigt organ särskilt fattat beslut som innebar att förklaringen upphävs. En myndighet ansågs inte kunna upphäva en föreskrift om den bestämmelse som den grundar sig på har upphört att gälla. När fråga var om upphävande av förklaringar som meddelats med stöd av lagen (1968:430) om mervärdeskatt ansågs t.ex. inte regeringen kunna upphäva föreskriften utan detta måste ske genom riksdagsbeslut. De nu aktuella förklaringarna och föreskrifterna är som Riksskatteverket påpekat obsoleta och bör upphävas. Vad beträffar hemställan om att upphäva Riksskatteverkets föreskrifter RSFS 1996:20 om representant enligt 13 a § mervärdesskatteförordningen (1994:223) bedömer regeringen dock att denna åtgärd bör vidtas vid ett senare tillfälle. Eftersom förklaringarna och föreskrifterna grundar sig på bemyndiganden som är upphävda och också till stor del innefattar det obligatoriska lagområdet bör upphävandet ske i lagform. 6 Offentligfinansiella effekter Ärenden om förhandsbesked i punktskattefrågor med Riksskatteverket som sökande bedöms bli få till antalet. Förslagen medför därför endast försumbara offentligfinansiella effekter. 7 Författningskommentar 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor 1 § Ändringen i andra stycket innebär att möjligheten för Riksskatteverket att ansöka om förhandsbesked i ärenden om punktskatt återinförs. 6 § Ändringen är en följd av att det nu införs en ny paragraf i lagen, 6 a §, där förutsättningarna för Riksskatteverkets möjlighet att söka förhandsbesked i ärenden om punktskatt regleras. Även reglerna om förhandsbesked beträffande skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) flyttas till den nya 6 a §. I förevarande paragraf regleras därför i fortsättningen endast de grundläggande förutsättningarna för förhandsbesked efter ansökan av verket i andra fall än då fråga är om ärenden om punktskatt och mervärdesskatt. 6 a § Paragrafen, som är ny, anger de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att förhandsbesked skall lämnas efter ansökan av Riksskatteverket i punktskattefrågor och beträffande mervärdesskatt. I bestämmelsen anges att sådant besked får lämnas om det finns ett beslut från beskattningsmyndigheten som gått den enskilde emot. Vidare krävs att det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas, se vidare avsnitt 4.3. Något krav på att beslutet skall ha föregåtts av en ansökan från den enskilde uppställs inte. Inte heller krävs att det skall vara fråga om ett beskattningsbeslut, utan även beslut om t.ex. återbetalning av energiskatt när bränsle utnyttjats i skattefri verksamhet omfattas av reglerna. Enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter skall Tullverket, om vissa förutsättningar föreligger, besluta om alkohol-, tobaks- och energiskatt (se 2 kap. 13 § och 3 kap. 5 § nämnda lag. I fråga om sådana beslut skall Tullverkets beslut kunna ligga till grund för en ansökan om förhandsbesked enligt denna paragraf. Riksskattverket kan alltså ansöka om förhandsbesked även i de fall Tullverket fattat ett beslut om skatt med stöd av lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, givetvis under förutsättning att övriga rekvisit är uppfyllda. Paragrafen har av läsbarhetsskäl till skillnad från 6 § delats in i fyra punkter. 10 § Ändringen i andra stycket är en följd av att Riksskatteverkets möjlighet att begära förhandsbesked i ärenden om punktskatt återinförs. Ikraftträdande Lagen träder i kraft den 1 juli 2001. Det blir därefter möjligt för Riksskatteverket att ansöka om förhandsbesked även om det beslut som gått den skattskyldige emot och som måste föregå en ansökan om förhandsbesked, fattats före ikraftträdandet. 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter 4 kap. 7 § Ändringen innebär att möjligheten för en enskild att få anstånd med betalning av punktskatten i de fall då Riksskatteverket ansökt om förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor återinförs. Paragrafen har formulerats om för att den skall bli lättare att läsa. 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 5 kap. 5 § Ändringen innebär att möjligheten för en enskild att få anstånd med betalning av punktskatten i de fall då Riksskatteverket ansökt om förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor återinförs. Paragrafen har formulerats om för att den skall bli lättare att läsa. 7.4 Förslaget till lag om upphävande av vissa av Centrala uppbördsnämndens bindande förklaringar I lagen anges att ett antal bindande förklaringar meddelade av Centrala uppbördsnämnden skall upphävas. 7.5 Förslaget till lag om upphävande av vissa av Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämndens bindande förklaringar I lagen anges att ett antal bindande förklaringar meddelade av Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämnden skall upphävas. 7.6 Förslaget till lag om upphävande av vissa av Riksskatteverkets föreskrifter och bindande förklaringar I lagen anges att ett antal föreskrifter och bindande förklaringar meddelade av Riksskatteverket skall upphävas. Lagförslag i promemorian Förhandsbesked i punktskattefrågor 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor dels att 1, 6 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Denna lag gäller förhandsbesked om 1. skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324), 2. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 3. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), och 4. taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild. Förhandsbesked enligt första stycket 1, 3 och 4 lämnas även efter ansökan av Riksskatteverket. Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller Riksskatteverket. 6 § Efter ansökan av Riksskatteverket får förhandsbesked lämnas om I ärenden som avses i 1 § första stycket 1, 3 och 4 får förhandsbesked lämnas efter ansökan av Riksskatteverket om 1. frågan angår en enskild och gäller ett yrkande eller en ansökan som denne framställt hos skattemyndigheten, 2. skattemyndigheten har fattat ett beslut i saken och beslutet gått den enskilde emot samt 3. det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas. 6 a § I ärenden som avses i 1 § första stycket 2 får förhandsbesked lämnas efter ansökan av Riksskatteverket om 1. frågan angår en enskild och beskattningsmyndigheten har fattat ett beslut i saken och beslutet gått den enskilde emot, och 2. det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas. 10 §2 Riksskatteverkets ansökan rörande en fråga som avses i 1 § första stycket 1 eller 4 skall ha kommit in till Skatterättsnämnden före utgången av året efter taxeringsåret. Riksskatteverkets ansökan rörande en fråga som avses i 1 § första stycket 3 skall ha kommit in till Skatterättsnämnden före utgången av andra året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden har gått ut eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Riksskatteverkets ansökan rörande en fråga som avses i 1 § första stycket 2 eller 3 skall ha kommit in till Skatterättsnämnden före utgången av andra året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden har gått ut eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 5 §1 Om ett beskattningsbeslut överklagats, den skattskyldige begärt omprövning eller det i andra fall kan antas att skatten kommer att sättas ned, kan den skattskyldige av beskattningsmyndigheten få anstånd med att betala skatten. Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9 och 11 §§ skattebetalningslagen (1997:483) gäller då i tillämpliga delar. Om ett beskattningsbeslut överklagats, den skattskyldige begärt omprövning, Riksskatteverket ansökt om förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor eller det i andra fall kan antas att skatten kommer att sättas ned, kan den skattskyldige av beskattningsmyndigheten få anstånd med att betala skatten. Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9 och 11 §§ skattebetalningslagen (1997:483) gäller då i tillämpliga delar. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, Justitierådet Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin. Enligt en lagrådsremiss den 15 mars 2001 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, 2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 3. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll vid transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Nils-Fredrik Carlsson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2001 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström Föredragande: statsrådet Ringholm Regeringen beslutar proposition 2000/01:110 Förhandsbesked i punktskattefrågor, m.m. 1 Senaste lydelse 2000:488. 2 Senaste lydelse 2000:488. 1 Senaste lydelse 1999:438. 1 Senaste lydelse 2000:467. 1 Senaste lydelse 2000:488. 2 Senaste lydelse 2000:488. 1 Senaste lydelse 2000:467. 1 1 Prop. 2000/01:110 Prop. 2000/01:110 Bilaga 1 Prop. 2000/01:110 Bilaga 2 Prop. 2000/01:110