Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 1 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 1 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män 5 Tabellförteckning 1 Månadslön för anställda inom olika sektorer med fördelning på utbildnings- nivå år 2000. Medelvärde i kronor per månad. 6 2 Kvinnors lön i procent av mäns lön åren 1973-2000, heltidsanställda 7 3 Arbetsinkomst för anställda 20-64 år efter sysselsättningsnivå samt för anställda och företagare efter socioekonomisk grupp år 1999, tkr. Antal med arbetsinkomst, 1000-tal. 8 4 Sammanräknad förvärvsinkomst för personer med förvärvsinkomst efter ålder år 1999, tkr 9 5 Inkomst, skatt, ATP-poäng och veckoarbetstid efter åldersgrupper år 1999 11 6 Överskott eller underskott av kapital för personer med kapitalinkomst år 1999. Antal 1 000-tal och medelvärde kapital, tkr 11 7 Frivilligt pensionssparande och medelvärde av avdragsgilla pensionspre- mier år 1999. Andel procent och avdragsbelopp, tkr 11 8 Medelinkomst 1999 för personer 18-64 år. Medelinkomst för personer med förekomst av inkomstslag samt andel personer med inkomstslag. Kronor per år samt procent. 13 Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män I bilagan redovisas vissa uppgifter om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Redovisningen innefattar de inkomster kvinnor respektive män får från marknadsbaserat arbete, kapital eller ersättning och bidrag från socialförsäkringssystemen. Under år 2000 var drygt 72 procent, motsvarande 2 miljoner personer, av den kvinnliga befolkningen i åldern 16-64 år sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). För män var andelen sysselsatta 76 procent av befolkningen i åldern 16-64 år, vilket motsvarar nästan 2,2 miljoner personer. Av de sysselsatta kvinnorna var 56 procent anställda på heltid och arbetade 35 timmar eller mer per vecka. Drygt 18 procent arbetade lång deltid, 30 timmar eller mer, medan 20 procent av de sysselsatta arbetade kort deltid, mindre än 30 timmar per vecka. Inte fullt sex procent av de sysselsatta kvinnorna var egna företagare. Drygt 77 procent av de sysselsatta männen var anställda på heltid och arbetade 35 timmar eller mer. Ca två procent arbetade lång deltid och 5,5 procent kort deltid. Inte fullt 15 procent av de sysselsatta männen var egna företagare. Arbetslösheten uppgick till 5 procent av arbetskraften. Andel heltidsarbetande män har ökat med nästan en procentenhet sedan 1997. Andel arbetande med lång eller kort deltid har inte förändrats under perioden. Arbetslösheten bland kvinnor var 4,3 procent av arbetskraften. Sysselsättningen och andelen heltidsarbetande kvinnor har ökat de senaste åren, den korta deltiden har minskat något, medan den långa deltiden i stort sett är oförändrad. Arbetslösheten har minskat betydligt, från 7,6 procent 1997. Arbetslösheten har minskat betydligt även för män, från 8,4 procent 1997. Den vanligaste orsaken som kvinnor uppger till att de arbetar deltid är att de bär huvudansvaret för arbetet med barn och hem. En annan orsak som nämns i sammanhanget är arbetsmarknadsskäl, dvs. att det inte går att få högre sysselsättningsgrad hos aktuell arbetsgivare. Män uppger att de arbetar deltid i huvudsak för att studier samtidigt bedrivs. Andra skäl är pågående sjukskrivning eller delpensionering. Olikheter i lön och inkomst för kvinnor och män kan till en del förklaras med skillnader i arbetad tid, yrke, befattning, arbetslivserfarenhet, kvalifikationsnivå, utbildning och ålder. Det förekommer emellertid löneskillnader mellan kvinnor och män som enbart beror på frågan om kön, det vill säga osakliga löneskillnader. I tabell 1 visas sambandet mellan lön och formell utbildningsnivå för kvinnor och män i olika sektorer. Av tabellen går inte att utläsa om det finns ett samband mellan utbildningen och det ansvar och de arbetsuppgifter som individen har. Inom stat, kommuner och landsting avser uppgifterna samtliga anställda, både LO-grupper och tjänstemän. För den privata sektorn redovisas tjänstemän och arbetare var för sig. Redovisningen omfattar såväl heltids- som deltidsanställda. Månadslönen för deltidsanställda har räknats om till heltidslön. För LO-grupperna redovisas en beräknad månadslön där den officiella statistikens timförtjänst räknats om. Uppgift om utbildningskod finns inte tillgänglig för samtliga anställda som redovisas i tabell 1. Detta medför att summan av de personer som redovisas för olika utbildningsgrupper inte helt överensstämmer med uppgiften om samtliga anställda inom sektorn. När kvinnor och män efter avslutad utbildning börjar arbeta har det visat sig att män ofta får en högre ingångslön än kvinnor. Inom samtliga kategorier har kvinnor lägre lön än män. Av tabellen framgår även andelen kvinnor av samtliga inom respektive sektor och utbildningsnivå. Av anställda inom primärkommunal och landstingkommunal sektor är 80 procent kvinnor. Inom statlig sektor är andelen 46 procent och i privat sektor 37 procent. Utbildningsnivån är högre för både kvinnor och män i statlig sektor och i landstingssektorn med 50 respektive 65 procent med eftergymnasial eller högre utbildning. I primärkommunal och privat sektor har mer än två tredjedelar av kvinnorna högst gymnasial utbildning. Av de sammanlagt 1,75 miljoner kvinnor som ingår i statistiken arbetar hälften inom privat sektor och en tredjedel inom primärkommunal sektor. Av 1,8 miljoner män arbetar 83 procent inom privat sektor och 8 procent inom primärkommunal sektor. Tabell 1 Månadslön för anställda inom olika sektorer med fördelning på utbildningsnivå år 2000. Medelvärde i kronor per månad. KVINNOR MÄN KVINNOR KVINNOR REL. MÄN REL. SAMTL. ANTAL MÅNADSLÖN ANTAL MÅNADSLÖN LÖN, % ANTAL, % Statligt anställda 99 800 19 800 119 000 23 600 84 46 Förgymnasial utbildning 11 700 16 900 9 900 18 800 90 54 Gymnasial utbildning 38 400 17 500 33 500 20 100 87 53 Eftergymnasial < 3 år 18 000 19 800 30 000 22 700 87 38 Eftergymnasial >= 3 år 26 800 23 000 33 700 26 900 86 44 Forskarutbildning 4 300 27 900 11 000 31 600 88 28 Primärkommunalt anställda 584 100 17 000 152 000 18 900 90 79 Förgymnasial utbildning 89 600 15 100 21 500 15 900 95 81 Gymnasial utbildning 273 300 15 900 55 700 17 200 92 83 Eftergymnasial < 3 år 108 800 17 900 31 900 19 400 92 77 Eftergymnasial >= 3 år 109 500 20 500 41 400 22 400 92 73 Forskarutbildning 500 22 800 800 25 200 90 38 Landstingsanställda 172 900 19 600 43 500 27 500 71 80 Förgymnasial utbildning 8 900 15 400 2 800 16 300 94 76 Gymnasial utbildning 68 700 16 500 12 400 18 100 91 85 Eftergymnasial < 3 år 56 300 20 100 7 900 21 200 95 88 Eftergymnasial >= 3 år 37 000 24 700 16 900 35 300 70 69 Forskarutbildning 1 200 38 600 3 100 47 600 81 28 Tjänstemän privat sektor 528 800 20 500 689 400 27 100 76 43 Förgymnasial utbildning 68 400 18 000 83 300 21 900 82 45 Gymnasial utbildning 273 900 19 000 314 200 24 200 79 47 Eftergymnasial < 3 år 107 300 21 600 155 100 27 200 79 41 Eftergymnasial >= 3 år 73 200 26 800 119 900 36 600 73 38 Forskarutbildning 2 000 34 200 8 300 40 500 84 19 Arbetare privat sektor 321 100 14 900 749 800 16 900 88 30 Förgymnasial utbildning 117 200 14 900 249 000 16 800 89 32 Gymnasial utbildning 180 900 14 800 456 800 16 900 88 28 Eftergymnasial < 3 år 18 000 15 500 33 000 17 100 91 35 Eftergymnasial >= 3 år 3 000 15 400 5 900 16 500 94 34 Källa: SCB, Lönestatistiken Förändringarna jämfört med 1997 är marginella och löneskillnaderna tycks i stort sett bestå inom samtliga sektorer. Tabell 2 visar kvinnors lön i procent av mäns lön för heltidsanställda åren 1973-2000. Tabellen är illustrativ och visar på att förskjutningar kan påverka lönerelationen i högre eller lägre grad inom olika områden. Lärarnas övergång från statligt till kommunalt reglerade löner år 1991 är ett exempel på detta. Även överflyttningen av ca 60 000 anställda från landsting till kommuner i samband med ÄDEL-reformen har påverkat sektorstrukturen. Därtill har omfattande bolagiseringar av statliga affärsdrivande verk (bl.a. Telia och Posten) medfört att deras personal i statistiken numera räknas till privat sektor. Ett aktuellt exempel är att kyrkan skiljs från staten och år 2000 ingår i privat sektor. För gruppen industriarbetare som har liten lönespridning är skillnaden mellan kvinnors och mäns löner liten. Inom landstingssektorn och för privat anställda tjänstemän är det en större spännvidd mellan löner för olika befattningar. Detta resulterar i en lägre relativ lön för kvinnor, eftersom de högre befattningarna/lönerna i stor omfattning innehas av män. Uppgifterna för privat sektor avser endast industrin. Övriga delar av privat tjänstesektor, byggnadsindustri m.m. ingår inte i denna tabell. Tabell 2 Kvinnors lön i procent av mäns lön åren 1973-2000, heltidsanställda PRIVAT SEKTOR INDUSTRI- OFFENTLIG SEKTOR PRIMÄR- INDUSTRI- TJÄNSTEMÄN STATS- KOMMUNALT LANDSTINGS- ARBETARE ANSTÄLLDA ANSTÄLLDA ANSTÄLLDA 1973 84 63 81 74 .. 1977 88 70 86 82 .. 1981 91 72 89 85 .. 1985 90 73 91 87 75 1989 90 75 89 83 74 1991 90 75 85(90)1 87(84)1 75 1993 91 77 84 86 73 1995 90 77 84 88 70 1999 92 78 85 91 71 2000 91 79 85 91 71 1. Lärarpersonal har fr.o.m. 1991 kommunalt reglerade löner och redovisas bland primärkommunalt anställda. Siffrorna inom parentes är fiktiva tal som visar procentsiffran om jämförelsegruppen varit densamma som tidigare år. Källa: SCB, lönestatistiken Den långsiktiga utvecklingen har gått mot ökad ekonomisk jämställdhet mellan könen som följd av ökad sysselsättningsgrad för kvinnor. Löneskillnaderna minskade fram till mitten av 1980-talet, men därefter har en viss ökning skett inom några sektorer. Tabell 3 visar relationen mellan kvinnors och mäns ekonomiska situation för samtliga med arbetsinkomst. Denna omfattar förutom lön även de inkomstrelaterade transfereringar (t.ex. sjukpenning och föräldrapenning) som är knutna till arbetet och kompenserar för inkomstbortfall. Retroaktiva utbetalningar av löner faller på det år utbetalning sker. Inkomst av näringsverksamhet för företagare ingår i arbetsinkomstbegreppet. Uppgifterna är hämtade från SCB: s inkomstfördelningsundersökning och avser åldersgruppen 20-64 år. Förutom gruppering efter arbetets omfattning ges information om helårs- och heltidsarbetande där även företagare ingår. Tabell 3 Arbetsinkomst för anställda 20-64 år efter sysselsättningsnivå samt för anställda och företagare efter socioekonomisk grupp år 1999, tkr. Antal med arbetsinkomst, 1000-tal. KVINNOR MÄN KVINNORS INKOMST ANTAL INKOMST ANTAL INKOMST REL. MÄNS % Samtliga 1 961 177,0 2 097 242,6 73 Anställda 20-64 år Deltidsarbetande 1 - 49 % 244 80,7 138 84,3 96 Deltidsarbetande 50 - 90 % 507 141,8 159 136,9 104 Helårs- o heltidsarbetande 1 022 220,5 1 441 281,0 78 Helårs och heltidsarbetande anställda och företagare Arbetare 248 180,9 488 222,1 81 Tjänstemän på lägre och mellannivå 388 216,9 433 277,1 78 Högre tjänstemän 137 283,7 233 385,5 74 Övriga löntagare 331 231,5 471 291,0 80 Företagare/lantbrukare 26 107,1 104 136,7 78 Arbetsinkomst utgör summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning eller tjänstgöring inom totalförsvaret. Ägare av fåmansbolag räknas som anställd. Källa: SCB, HINK Fler män än kvinnor har arbetsinkomst när företagare och lantbrukare medräknas. Av de anställda har fler kvinnor än män arbetsinkomst även om endast drygt hälften (58 procent) arbetar heltid, vilket ca 83 procent av männen gör. Skillnaden i relativ inkomst mellan kvinnor och män för olika volymer av deltidsarbete påverkas av naturliga skäl av hur stor andel av heltid som arbetet omfattar. Den relativa skillnaden i inkomst för heltidsarbetande påverkas förutom av arbete i olika yrken och näringsgrenar med olika lönenivåer också av att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga eller sjukskrivna. Ersättning från socialförsäkringssektorn uppgår normalt till 80 procent av lönen, dock med ett tak på 273 000 kronor, vilket också har en viss inverkan på inkomstrelationen. Det är fyra gånger så vanligt att män har arbetsinkomst från eget företag som att kvinnor har det. Arbetsinkomsten är även högre. Den genomsnittliga arbetsinkomsten för heltids- och helårsarbetande män är ca 1 000 kr högre inom privat sektor jämfört med offentlig sektor och uppgår till 282 000 kronor. För kvinnor uppgår arbetsinkomsten till 215 000 kronor inom offentlig sektor och till 227 000 kronor inom privat sektor, vilket innebär en skillnad på ca 12 000 kronor. Skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga löner uppgår då för de heltidsarbetande till 55 000 kronor om året i den privata sektorn och till 66 000 om året i den offentliga sektorn. Denna skillnad tar då inte hänsyn till att personer finns inom olika yrkesområden och yrkesnivåer. Tabell 4 Sammanräknad förvärvsinkomst för personer med förvärvsinkomst efter ålder år 1999, tkr KVINNOR MÄN KVINNORS INKOMST ANTAL INKOMST ANTAL INKOMST REL. MÄNS % Totalt 3 563 000 141,5 3 417 000 204,9 69 Ensamstående 1 954 000 129,6 1 790 000 167,4 77 Sambeskattade 1 609 000 156,0 1 627 000 246,1 63 ---------------- 20-64 år 2 457 000 166,5 2 541 000 229,7 72 65-74 år 402 000 115,0 354 000 184,9 62 75 - år 518 000 88,2 331 000 143,1 62 Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Källa: SCB If 20 SM 0101. För att studera den ekonomiska situationen för samtliga förvärvsarbetande och pensionärer får man övergå till inkomstbegreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Detta är ett taxeringsmässigt begrepp, vilket består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Den årliga inkomstens storlek beror, förutom av lönenivå, på skillnader i arbetstid och arbetskraftsdeltagande. Inkomst av kapital ingår däremot inte. Sammanräknad förvärvsinkomst minus allmänna avdrag (pensionsförsäkring och periodiskt understöd) och minus förlustavdrag utgör taxerad förvärvsinkomst. Vid beskattningen drar man sedan bort grundavdrag eller särskilt grundavdrag för pensionärer för att erhålla den beskattningsbara förvärvsinkomsten. I tabell 4 redovisas uppgifter för samtliga personer med sammanräknad förvärvsinkomst större än noll. Vuxna inkomsttagare särredovisas som ensamstående eller sambeskattade. Tidigare års uppdelning på inkomsttagare med eller utan barn är inte tillgänglig. Ensamstående/sambeskattade är således ett fåtal inkomsttagare under 18 år, personer i normal förvärvsaktiv ålder 18-64 år och ålderspensionärer. Inkomstrelationerna i tabellen påverkas av att både förvärvsarbetande och pensionärer ingår. Kvinnor arbetar deltid i större omfattning än män och detta medför lägre årliga inkomster, vilket för sambeskattade tycks ha större betydelse för inkomstrelationen mellan könen, eftersom sambeskattade kvinnor arbetar mera deltid än ensamstående. Att kvinnors inkomster är låga i förhållande till mäns bland pensionärer beror på att kvinnor genom sina lägre löner får lägre ATP-pension än män. Som framgår av tabell 5 ökar den sammanräknade förvärvsinkomsten med stigande ålder och når sina högsta genomsnittliga belopp i åldersgruppen 50-64 år. Detta beror både på arbetskraftens sammansättning i form av heltids-/deltidsarbete, utbildning, karriärmöjligheter, lönenivå och på arbetslöshet. Kommunalskatten är i skattesystemet proportionell mot beskattningsbar förvärvsinkomst upp till skiktgränsen där en statlig skatt på 20 procent inträder. En ny högre skiktgräns för statlig skatt på 25 procent infördes 1999. Kapitalskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt ingår även i slutlig skatt. Åldersgruppen 50-64 år betalar något mer slutlig skatt än yngre grupper då förvärvsinkomsterna i genomsnitt är högre, kapitalinkomsterna är högre och amortering av fastighetsskulder medför lägre underskottsavdrag och högre förmögenhetsskatt. Det antal ATP-poäng som inkomsttagarna i genomsnitt uppnått är lägre för kvinnor än för män inom varje redovisad åldersgrupp. Medelpoängen har ökat jämfört med föregående år inom alla åldersgrupper utom för de allra äldsta männen. Detta innebär att de som har arbete har fått en real förbättring av sin pensionsgrundande inkomst till följd av den låga inflationen. Ökningen av den genomsnittliga pensionspoängen är något större för kvinnor än för män. Andelen utan pensionspoäng har minskat för kvinnor och män i samtliga åldersgrupper. Andelen med poäng påverkas av konjunkturen och av hur många som ingår i arbetskraften. En hög andel utan poäng medför att den framtida pensionen riskerar att bli lägre. Enligt RFV:s statistik ökade andelen personer i åldern 16-64 år med maximal pensionspoäng (= 6,50 poäng, dvs. inkomster över 7,5 basbelopp). Andelen kvinnor med maximal poäng var 5,9 procent. Det är den största andelen sedan år 1960 när ATP-systemet infördes. Andelen män med maximal poäng var 21,2 procent, vilket även det är bland de högsta redovisade andelarna sedan 1960. Fortfarande är det nästan fyra gånger så många män (466 000) som kvinnor (119 000) som uppnår maximal ATP-poäng. Medelarbetstiden per vecka är lägre för kvinnor än för män i alla åldrar som följd av att deltidsarbete är betydligt vanligare för kvinnor. Att veckoarbetstiden för män överstiger 40 timmar i genomsnitt beror till viss del på övertid men huvudsakligen på att egna företagare ingår i underlaget. Tabell 5 Inkomst, skatt, ATP-poäng och veckoarbetstid efter åldersgrupper år 1999 16-19 20-24 25-34 35-49 50-64 SAMTLIGA 20-64 Sammanräknad förvärvsinkomst, tkr kvinnor män 20,8 22,8 86,2 110,6 152,6 206,7 182,2 253,6 183,5 256,4 166,5 229,7 Slutlig skatt, tkr kvinnor män 6,7 7,2 28,6 38,6 52,6 78,3 65,6 105,1 68,1 112,7 59,9 94,9 Genomsnittlig ATP-poäng kvinnor män 0,69 0,88 2,07 2,73 3,13 4,26 3,67 4,74 3,82 4,80 3,45 4,48 Andel utan ATP-poäng kvinnor män 89,6 89,2 41,2 35,7 14,7 12,2 8,3 8,1 10,9 9,0 14,3 12,3 Medelarbetstids per vecka, tim kvinnor män 21,0 25,5 31,8 37,5 33,9 40,7 34,7 41,6 33,2 39,1 34,1 40,7 Källa: SCB If 20 SM 0101 (inkomster), RFV (pensioner), SCB AKU grundtabeller (arbetstid) Tabell 6 Överskott eller underskott av kapital för personer med kapitalinkomst år 1999. Antal 1 000-tal och medelvärde kapital, tkr KVINNOR MÄN ÖVERSKOTT UNDERSKOTT ÖVERSKOTT UNDERSKOTT ANTAL TKR ANTAL TKR ANTAL TKR ANTAL TKR Totalt 1 975 12,1 1 514 15,2 1 749 47,0 1 745 15,6 Ensamstående 1 313 9,5 698 11,3 1 164 27,3 782 11,3 Sambeskattade 662 16,6 816 19,1 585 86,2 963 19,0 ---------------- 20-64 år 833 15,6 1 373 15,7 764 78,7 1 560 16,3 65-74 år 257 16,5 90 9,3 197 58,1 125 10,8 75 - år 366 14,3 43 7,3 234 39,5 51 8,4 Medelvärden är beräknade för den grupp som haft kapitalinkomst Källa: SCB If 20 SM 0101 Tabell 7 Frivilligt pensionssparande och medelvärde av avdragsgilla pensionspremier år 1999. Andel procent och avdragsbelopp, tkr KVINNOR MÄN ANDEL AVDRAG ANDEL AVDRAG % TKR % TKR Totalt 27,7 6,1 23,8 7,6 Ensamstående 20,4 5,2 19,4 6,0 Sambeskattade 36,7 6,7 28,7 8,7 ---------------- -24 år 6,7 1,8 6,5 2,1 25-34 år 35,9 3,0 30,9 3,6 35-44 år 45,6 4,6 34,9 6,0 45-54 år 49,2 7,3 36,0 9,4 55-64 år 39,0 9,8 31,1 12,1 Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag Källa: SCB If 20 SM 0101 Skattesystemet skiljer på förvärvsinkomster och inkomst av kapital. I tabell 6 redovisas uppgifter för dem som har överskott eller underskott av kapital. Medelvärdena avser den grupp som har överskott respektive underskott. Det kan noteras att betydligt fler kvinnor än män har ett överskott av kapital även om medelbeloppen är väsentligt lägre och att fler män än kvinnor har underskott av kapital. Av tabell 7 framgår att en något större andel kvinnor än män gör avdrag i sina deklarationer för inbetalda pensionspremier. Andelarna har ökat sedan 1995 för både kvinnor och män. De avdragna beloppen är något högre än föregående år och högre för män än för kvinnor. Avdragsbeloppen ökar med stigande ålder och är högst strax innan pensionsåldern. Den skattemässiga avdragsmöjligheten var densamma som föregående år. Möjligheten att dra av försäkringspremien som allmänt avdrag i deklarationen halverades 1995 och premien får 1999 dras av med upp till 18 200 kronor (ett halvt basbelopp). Personer med högre inkomster får dessutom dra av 5 procent av den del av tjänsteinkomsten som överstiger 364 000 kr (10 basbelopp) men inte 728 000 kr (20 basbelopp). För företagare gäller särskilda regler. Den inkomst en person har kan komma från marknadsbaserat arbete, kapital eller ersättning och bidrag från socialförsäkrings-systemen. Av tabell 8 framgår medelvärden för de olika inkomstslagen, vilka kan ses som delkomponenter av en individuell disponibel inkomst, där transfereringar till hushållen delats lika mellan de samboende. Redovisning sker dels för alla de ca 2,6 miljoner kvinnor och män i åldern 18-64 år som ingår i redovisningen, dels visas medelvärden för de personer som har inkomstslaget i fråga. Hur många detta är framgår av andelarna som har förekommande variabelvärde. Relationen mellan kvinnor och män för olika medelvärden är räknat per person och tar inte hänsyn till förekomst av deltidsarbete eller hur lång tid under året ersättningen mottagits. Mottaget underhållsstöd har räknats in i kvinnors inkomst, trots att det egentligen är ett stöd till barnen. För sambeskattade personer har barnbidrag och bostadsbidrag, vilka också är ett stöd till barnen, delats lika mellan makarna i tabellen. Ingen hänsyn har heller tagits till försörjningsbörda, dvs. att fler personer ska leva på den inkomst som ett hushåll med barn har. Gruppen ensamstående mödrar är väsentligt större än gruppen ensamstående fäder. Av tabellen kan man utläsa att kvinnor får väsentligt mer av de lönerelaterade bidragen när det gäller föräldrapenning, medan män får mer av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och pensioner. Detta beror på att kvinnor i högre utsträckning ansvarar för barn och därför tar ut flest dagar med föräldrapenning, medan mäns högre inkomster får genomslag i de andra lönerelaterade bidragen. De bidrag som är relaterade till barns försörjning - barnbidrag och underhållsstöd - utgår i högre grad till kvinnor som oftare än män är ensamstående förälder. Kvinnor får också i högre utsträckning än män del av behovsrelaterade bidrag såsom socialbidrag och bostadsbidrag. Sammantaget visar bilagan att de ekonomiska resurserna för kvinnor är mer begränsade än för män. Många av samhällets transfereringar är knutna till löneinkomster. Kvinnor som grupp yrkesarbetar i mindre utsträckning än män både som andel av de sysselsatta och när man ser till antalet arbetade timmar. En betydande andel kvinnor (38 procent av de sysselsatta) deltidsarbetar, även om en viss ökning av heltidsarbetet skett de senaste åren. För många deltidsarbetande kvinnor är det ett ofrivilligt val, då efterfrågan på högre sysselsättningsgrad önskas men ej erbjuds. Kvinnor tjänar betydligt mindre än män inom samtliga sektorer och oavsett utbildningsnivå. Skillnader i lön får sedan genomslag på föräldrapenning, sjukpenning och andra lönerelaterade bidrag och slutligen på den upparbetade pensionsrätten. Tabell 8 Medelinkomst 1999 för personer 18-64 år. Medelinkomst för personer med förekomst av inkomstslag samt andel personer med inkomstslag. Kronor per år samt procent. Inkomstslag Medelinkomst alla Medelinkomst för personer med värde Andel med värde på variabeln Kvinnor Män Kv. i % av män Kvinnor Män Kv. i % av män Kvinnor Män Marknaden Lön 123 757 181 259 68 148 867 220 934 67 83 82 Närings- inkomst 2 092 6 906 30 26 104 46 427 56 8 15 Ränta, utdelning 2 972 6 603 45 5 114 11 159 46 58 59 Reavinst 7 463 14 274 52 37 257 59 892 62 20 24 Summa fak- torinkomst 136 284 209 042 65 148 875 227 483 65 92 92 Skattepliktiga ersättningar Sjukersätt- ning 6 204 4 418 140 35 991 43 330 83 17 10 Föräldra- penning 4 307 1 185 363 20 756 8 713 238 21 14 Arbetsmark- nadsstöd 8 158 8 775 93 48 349 62 362 78 17 14 Studiestöd 2 252 1 177 191 51 053 55 548 92 4 2 Pension 12 234 13 136 93 82 668 107 512 77 15 12 Övrigt 1 009 1 229 82 25 356 25 292 100 4 5 Summa skattepliktiga ersättningar 34 191 29 961 114 59 888 65 887 91 57 45 Skattefria individuella bidrag Studiestöd 3 350 2 718 123 27 065 26 115 104 12 10 Underhålls- stöd 1 976 390 507 19 477 13 849 141 10 3 Övrigt 26 200 13 9 833 12 028 82 0 2 Summa skatte-fria bidrag 5 353 3 308 162 25 317 25 449 99 21 13 Familjestöd Bostads- bidrag 2 109 913 231 17 678 14 384 123 12 6 Barnbidrag 2 911 2 010 145 8 110 6 751 120 36 30 Socialbidrag 1 799 1 606 112 26 462 24 385 109 7 7 Summa familjestöd 6 820 4 529 151 16 053 12 134 132 42 37 Negativa trans-fereringar Statlig o kom- munal in- komstskatt 43 912 67 706 65 46 718 72 272 65 94 94 Annan skatt 12 090 17 350 70 12 714 18 311 69 95 95 Återbetalt studielån 1 028 854 120 6 240 7 268 86 16 12 Givet under- hållsstöd 138 913 15 8 448 12 938 65 2 7 Summa negativa transfe- reringar 57 168 86 838 66 59 398 90 510 66 96 96 Summa disponibel inkomst 125 480 160 002 78 125 714 160 600 78 100 100 ?? PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1 2 9 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1 14 13