Regeringskansliets rättsdatabaser

Regional utjämning och utveckling 19 Förslag till statsbudget för 2002 Regional utjämning och utveckling Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Lagförslag 9 2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter 9 3 Utgiftsområde Regional utjämning och utveckling 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Utgiftsutveckling 11 3.3 Skatteavvikelser 12 4 Politikområde Regionalpolitik 15 4.1 Omfattning 15 4.2 Utgiftsutveckling 16 4.3 Mål 17 4.4 Politikens inriktning 17 4.5 Insatser 19 4.5.1 Insatser inom politikområdet 19 4.5.2 EG:s samtliga strukturfonder perioden 2000-2006 21 4.5.3 Insatser utanför politikområdet av stor betydelse för den regionala utvecklingen 24 4.6 Resultatbedömning 28 4.6.1 Resultat 28 4.6.2 Analys och slutsatser 36 4.7 Revisionens iakttagelser 37 4.8 EG:s samtliga strukturfonder perioden 1995-1999 37 4.9 Budgetförslag 39 4.9.1 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 39 4.9.2 33:2 Landsbygdslån 42 4.9.3 33:3 Avsättning för kreditgarantier inom regionalpolitiken 43 4.9.4 33:4 Transportbidrag 44 4.9.5 33:5 Glesbygdsverket 44 4.9.6 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 45 4.9.7 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram 46 5 Politikområde IT, tele och post inom utgiftsområde 22 Kommunikationer 49 5.1 Budgetförslag 49 5.1.1 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. 49 Tabellförteckning Anslagsbelopp 9 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 13 3.2 Härledning av ramnivå 2002-2004 14 3.3 Beräknade skatteavvikelser enligt 2001 års ekonomiska vårproposition 15 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 18 4.2 Strukturfondsmål och gemenskapsinitiativ programperioden 2000-2006 24 4.3 Medelsfördelning och finansiering från strukturfonderna inkl. indexering 2002-2006 25 4.4 Åtgärder som finansierats av anslag inom utgiftsområde 19 under 2000 32 4.5 Beviljade belopp för regional projektverksamhet, medfinansiering av strukturfondsprogram och inom Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder 1998-2000 33 4.6 Vissa uppgifter om beviljade selektiva regionalpolitiska företagsstöd åren 1998-20001 34 4.7 Utbetalda generella regionalpolitiska företagsstöd åren 1998-20001 34 4.8 Beviljat stöd m.m. av länsstyrelserna, regionala självstyrelseorgan, NUTEK och regeringen under 2000 fördelat på län 35 4.9 Utbetalt transportbidrag fördelat på län under 2000 36 4.10 Uppskattad bedömning av utbetalda nedsatta socialavgifter per län under 1998-2000 36 4.11 Vissa uppgifter om EG:s strukturfonder perioden 1995-1999 40 4.12 Anslagsutveckling 41 4.13 Anslag för regionalpolitiska åtgärder 41 4.14 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 42 4.15 Härledning av nivån 2002-2004 44 4.16 Anslagsutveckling 44 4.17 Härledning av nivån 2002-2004 45 4.18 Anslagsutveckling 45 4.19 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1995/96-2000 45 4.20 Härledning av nivån 2002-2004 46 4.21 Anslagsutveckling 46 4.22 Härledning av nivån 2002-2004 46 4.23 Anslagsutveckling 46 4.24 Härledning av nivån 2002-2004 47 4.25 Anslagsutveckling 47 4.26 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 48 4.27 Härledning av nivån 2002-2004 48 4.28 Anslagsutveckling 48 4.29 Härledning av nivån 2002-2004 49 5.1 Anslagsutveckling 51 5.2 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 52 5.3 Härledning av nivån 2002-2004 52 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter (avsnitt 2), 2. bemyndigar regeringen att under 2002, ifråga om ramanslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, göra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 3 200 000 000 kronor under åren 2003-2010 (avsnitt 4.9.1), 3. godkänner regeringens förslag om användningen av anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 4.9.1), 4. bemyndigar regeringen att under 2002, ifråga om ramanslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, göra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 4 000 000 000 kronor under åren 2003-2008 (avsnitt 4.9.6), 5. godkänner regeringens förslag om användningen av anslaget 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram (avsnitt 4.9.7), 6. bemyndigar regeringen att under 2002, ifråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. göra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 700 000 000 kronor under åren 2003-2004 (avsnitt 5.1) 7. för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder ramanslag 1 639 950 33:2 Landsbygdslån ramanslag 60 000 33:3 Avsättning för kreditgarantier inom regionalpolitiken ramanslag 11 000 33:4 Transportbidrag ramanslag 336 000 33:5 Glesbygdsverket ramanslag 26 175 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 ramanslag 1 000 000 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram reservationsanslag 240 000 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. ramanslag 250 000 Summa 3 563 125 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter Härigenom föreskrivs att lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter skall upphöra att gälla vid utgången av 2001. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om avgifter som hänför sig till tid före den 1 januari 2002. 3 Utgiftsområde Regional utjämning och utveckling 3.1 Omfattning Utgiftsområdet består huvudsakligen av politikområdet Regionalpolitik. Härutöver ingår i utgiftsområdet medel för regionala transportnät m.m. inom det nationella IT-infrastruktur-programmet som ingår i politikområdet IT, tele och post. Politikområdet Regionalpolitik omfattar huvudsakligen olika former av regionalpolitiska företagsstöd samt medel som länsstyrelserna, och i vissa län regionala självstyrelseorgan, samt Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och regeringen, förfogar över för regional projektverksamhet samt för medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram. Politikområdet omfattar även utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2000 Anslag 2001 1 Utgifts-prognos 2001 Förslag anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Beräknat anslag 2004 Politikområde 33 Regionalpolitik 3 006 3 765 3 141 3 313 2 983 2 983 Politikområde 37 IT, tele och post2 0 450 125 250 450 450 Totalt för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling 3 006 4 215 3 266 3 563 3 433 3 433 1 Inklusive förslag till tilläggsbudget till statsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002. 2 Politikområdet hör till utgiftsområde 22 Kommunikationer. Sammanlagda reservationer och anslagssparanden uppgick till 2 314 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 2000. För 2000 uppgick anslagen till sammanlagt 3 485 miljoner kronor. Utfallet på 3 006 miljoner kronor för budgetåret 2000 inkluderar 501 miljoner kronor från äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn från budgetåret 1998 samt A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt, m.m. från budgetåret 1999. Avvikelsen mellan anslagna medel och utfall för 2000 uppgick till 479 miljoner kronor och beror främst på förskjutningar framåt i tiden av genomförandet av projekt inom EG:s strukturfondsprogram. Härmed blev det lägre utbetalningar från Europeiska regionala utveck-lingsfonden och även lägre utbetalningar för medfinansiering av strukturfondsprogram från anslaget för Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Dessutom har utbetalningarna från anslag för regionala transportnät ännu inte kommit igång. Anslagna medel för 2001 uppgår till 4 215 miljoner kronor. Utgiftsprognosen på 3 266 miljoner kronor för 2001 inkluderar 284 miljoner kronor från äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn från budgetåret 1998, A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. från budgetåret 1999 samt A11 Regionalpolitiska insatser och A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m. från budgetåret 2000. Avvikelsen mellan anslagna medel och utgiftsprognosen uppgår till 949 miljoner kronor och har samma orsaker som föregående budgetår. Framför allt beräknas anslagssparandet på anslaget för regionala transportnät öka. Regeringen bedömde i 2001 års ekonomiska vårproposition att verksamheten inom utgiftsområdet skulle kunna genomföras inom en medelsram av 3 351 miljoner kronor under 2002. De viktigaste föreslagna förändringarna i förhållande till den föreslagna ramen i den ekonomiska vårpropositionen är följande. Regeringen föreslår att från utgiftsområdet överförs sammanlagt 32 miljoner kronor. Till anslaget under utgiftsområde 24 Näringsliv 38:1 Verket för näringslivsutveckling föreslås 20 miljoner kronor engångsvis och 2 miljoner kronor för 2002 och 2003 överföras för att bygga upp och driva datasystem för analyser, prognoser och för hantering av regionala stöd. Till anslaget under samma utgiftsområde 38:4 Turistfrämjande föreslås 10 miljoner kronor överföras för turistfrämjande åtgärder, under de närmaste åren. Regeringen föreslår dessutom att anslaget 33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter upphör eftersom nedsättningen upphör i sin nuvarande utformning. Anslaget 33:7 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999 upphör eftersom nya medel inte längre kommer att tillföras anslaget. Detsamma gäller anslaget 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner (försvarskommuner). Ramen för utgiftsområdet föreslås för 2002 till 3 563 125 miljoner kronor, och beräknas för 2003 till 3 432 772 miljoner kronor och för 2004 till 3 433 276 miljoner kronor. Förändringen i förhållande till den ram som angavs i 2001 års ekonomiska vårproposition beror i huvudsak på att ett nytt anslag som skall finansiera särskilda utvecklingsprogram som regeringen avser att föreslå i en kommande proposition om en ny politik för regional utveckling. Tabell 3.2 Härledning av ramnivå 2002-2004 Miljoner kronor 2002 2003 2004 Ramnivå 20011 4 215 4 215 4 215 Förändring till följd av: Beslut -620 -772 -772 Pris- och löneomräkningar 0 1 2 Överföring till/från andra utg.omr. m.m. -32 -12 -12 Summa förändring -652 -783 -782 Ny ramnivå 3 563 3 432 3 433 1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002. 3.3 Skatteavvikelser Regionalpolitiska insatser sker även i form av särregler i skattelagstiftningen. Dessa redovisas i det följande. Lag om nedsättning av socialavgifter Vissa arbetsgivare med fast driftställe i dåvarande stödområde 1 och den norra delen av stödområde 2 fick t.o.m. inkomståret 1999 nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. EG-kommissionen beslutade i december 2000 att stödformen inte längre får tillämpas. Regeringen föreslår därför att lagen skall upphöra att gälla (avsnitt 2). Vissa eftersläpande utgifter beräknas uppstå under 2001 och 2002. Regeringen har tidigare i denna proposition bedömt att en ny nedsättning av socialavgifterna i stödområde A, om möjligt från och med den 1 januari 2002, bör införas. (volym 1 förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Elförbrukning i vissa kommuner Normen för skatt på elektrisk kraft utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 18,1 öre/kWh under 2001. I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt i kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och Torsby är dock skattesatsen nedsatt till 12,5 öre/kWh. Avvikelsen uppgår således till 5,6 öre/kWh. Fordonsskatt i vissa kommuner I vissa glesbygdskommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län tas fordonsskatten för personbilar ut endast till den del som överstiger 384 kronor per år. Rabatten motsvarar alltså 384 kronor, förutom för ett mindre antal fordon i miljöklass 1 för vilka fordonsskatt inte tas ut eller där skattelättnadsbeloppet täcker hela skattebeloppet. Den 1 januari 2001 fanns det, enligt bilregistret, 177 685 skattepliktiga personbilar hemmahörande i dessa kommuner. Tabell 3.3 Beräknade skatteavvikelser enligt 2001 års ekonomiska vårproposition Miljarder kronor 2001 2002 Lag om nedsättning av socialavgifter 0 0 Elförbrukning i vissa kommuner 0,57 0,58 Nedsättning av fordonsskatt 0,07 0,07 Summa 0,64 0,65 4 Politikområde Regionalpolitik 4.1 Omfattning Politikområdet omfattar åtgärder för att främja näringslivets utveckling främst i regionalpolitiskt prioriterade områden. Inom politikområdet finns myndigheten Glesbygdsverket. Övriga myndigheter och organ, som har uppgifter inom regionalpolitiken, är länsstyrelserna, de regionala självstyrelseorganen i vissa län, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Regionalpolitik är ett vidare begrepp än de åtgärder som vidtas med de anslag som ingår i politikområdet Regionalpolitik. I proposition 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd definieras regionalpolitik som åtgärder inom alla politikområden riktade till geografiska områden med regionalpolitiska problem, vilka syftar till att uppnå de regionalpolitiska målen om hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet. Åtgärderna inom utgiftsområde 19, exklusive anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m., benämns den lilla regionalpolitiken. Förutom inom politikområdet Regionalpolitik vidtas således inom andra politikområden en mängd åtgärder i regionalpolitiskt prioriterade områden utan att de har övervägande regionalpolitiskt syfte, som sammantaget är av avgörande betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen och därmed för möjligheterna att uppnå de regionalpolitiska målen. Dessa åtgärder återfinns främst inom politikområdena IT, tele och post, Landsbygdspolitik, Näringspolitik, Transportpolitik, Utbildningspolitik, Forskningspolitik och Arbetsmarknadspolitik. 4.2 Utgiftsutveckling Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2000 Anslag 2001 1 Utgifts-prognos 2001 Förslag anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Beräknat anslag 2004 Anslag inom utgiftsområde 19 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 1 170,3 1 659,4 1 250,0 1 640,0 1 560,0 1 560,0 33:2 Landsbygdslån 61,8 60,0 26,0 60,0 60,0 60,0 33:3 Avsättning för kreditgarantier inom regionalpolitiken2 1,0 9,0 1,0 11,0 0 0 33:4 Transportbidrag 320,9 352,0 393,0 336,0 336,0 336,0 33:5 Glesbygdsverket 26,3 25,1 25,0 26,1 26,8 27,3 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 0 800,0 350,0 1 000,0 1 000,0 1 000,0 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram 0 0 0 240,0 0 0 2001 33:4 Ersättning för nedsättning av social- avgifter 68,9 200,0 22,0 0 0 0 2001 33:8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999 736,5 559,0 750,0 0 0 0 2001 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner 0 100,0 40,0 0 0 0 2000 A7 Statens institut för regionalforskning 7,9 0 0 0 0 0 2000 A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed 6,0 0 0 0 0 0 2000 A11 Regionalpolitiska insatser 103,9 0 50,0 0 0 0 2000 A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m. 2,0 0 2,0 0 0 0 1999 A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. 32,7 0 6,0 0 0 0 1998 A1 Regionalpolitiska åtgärder 463,7 0 220,0 0 0 0 1998 A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn 4,2 0 6,2 0 0 0 Totalt för politikområde Regionalpolitik 3 006,1 3 764,5 3 141,2 3 313,1 2 982,8 2 983,3 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 i samband med den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen för 2002. 2 T.o.m. budgetåret 2000: Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken. Sammanlagda reservationer och anslagssparanden uppgick till 2 314 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 2000. För 2000 uppgick anslagssparandet till 3 310 miljoner kronor. Utfallet på 3 006 miljoner kronor för budgetåret 2000 inkluderar 501 miljoner kronor från äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn från budgetåret 1998 samt A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt, m.m. från budgetåret 1999. Avvikelsen mellan anslagna medel och utfallet uppgår till 304 miljoner kronor och beror främst på ökade förskjutningar framåt i tiden beträffande utbetalningar för allmänna regionalpolitiska åtgärder och från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Den huvudsakliga orsaken härtill är att igångsättandet av de nya strukturfondsprogrammen försenats. Anslagna medel för 2001 uppgår till 3 765 miljoner kronor. Utgiftsprognosen på 3 141 miljoner kronor för budgetåret 2001 inkluderar 283 miljoner kronor från äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder och A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn från budgetåret 1998, A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. från budgetåret 1999. Avvikelsen mellan anslagna medel och utgifts-prognosen uppgår till 624 miljoner kronor. 4.3 Mål Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Målet för den lilla regionalpolitiken är att den främst skall underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken. För att nå målen måste åtgärder vidtas inom många olika politikområden. Regionalpolitiken är främst inriktad mot att främja utvecklingen i regionalpolitiskt prioriterade områden, dvs. de nationella stödområdena A och B, områdena för EG:s strukturfonders mål 1 och 2 samt gles- och landsbygdsområden i hela landet. Med regionalpolitiska åtgärder menas dels åtgärder inom politikområdet Regionalpolitik, dels åtgärder inom andra politikområden som vidtas i övervägande regionalpolitiskt syfte. Förutom dessa regionalpolitiska åtgärder vidtas inom andra politikområden en mängd åtgärder i regionalpolitiskt prioriterade områden som sammantagna är av stor betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen och därmed bidrar till att uppnå de regionalpolitiska målen. Dessutom är det statliga bidrags- och utjämningssystemet i kommunsektorn av stor regionalpolitisk betydelse. Regeringen återkommer med förslag om nya mål i en proposition om en ny regional utvecklingspolitik för hela landet. Resultatindikatorer Resultatredovisningen bygger hittills främst på resultatindikatorer för olika regionalpolitiska delåtgärder. Resultatindikatorerna för de selektiva regionalpolitiska företagsstöden, förutom stöd till kommersiell service och såddfinansiering, är i princip beräknat antal nya arbetstillfällen samt genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft. Med selektiva företagsstöd avses regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd, småföretagsstöd, sysselsättningsbidrag, såddfinan-siering via länsstyrelser och självstyrelseorgan och stöd till kommersiell service. För regionalt utvecklingsbidrag finns även resultatindikatorer avseende den ekonomiska tillväxtaspekten. För de generella företagsstöden, dvs. nedsatta socialavgifter och transportbidrag, finns inga resultatindikatorer. För den regionala projektverksamheten har utvecklats resultatindikatorer som t.ex. förväntade sysselsättningseffekter. Även för strukturfondsprojekten finns resultatindikatorer. De samlade programdokumenten styr användningen av EG:s strukturfondsmedel. Projekten medfinansieras av en mängd aktörer. Den nationella offentliga medfinansieringen består främst av medel från primärkommuner, landsting, länsstyrelsers och självstyrelseorgans anslag för allmänna regionalpolitiska åtgärder och annan statlig finansiering. En annan viktig finansiär är det privata näringslivet. Uppföljningen av indikatorerna är en viktig del av strukturfondsarbetet. Resultatindikatorer är t.ex. antal nya arbetstillfällen, antal nystartade företag och antal företag som deltar i kompetensutveckling. I projekten bedöms också horisontella indikatorer för jämställdhet och miljö. Olika resultatindikatorer kommer dessutom att finnas inom de regionala tillväxtavtalen som är en del av regeringens regionala näringspolitik. Denna politik ingår i politikområdet Näringspolitik, som redovisas inom utgiftsområde 24 Näringsliv. De första insatserna inom ramen för de regionala tillväxtavtalen har skett under 2000. 4.4 Politikens inriktning Den nuvarande politiken för regional utjämning och utveckling av levnadsförhållandena mellan olika delar av Sverige och mellan olika orter i länen, regionalpolitiken, har utvecklats som en del av välfärdssamhället. Politiken har motiverats av såväl samhällsekonomiska som fördelningspolitiska skäl. Den har bedömts bidra till ett effektivare utnyttjande av samhällskapitalet, till en jämnare fördelning av välfärden, till ökad valfrihet för enskilda människor i arbete och boende samt att bevara den solidaritet och sammanhållning som hittills präglat det svenska samhället. Regionalpolitiken skall främja olika regioners möjligheter att utvecklas på bästa sätt utifrån de egna förutsättningarna. Insatserna varierar mellan regionerna, eftersom förutsättningarna och näringslivets behov även de varierar. På senare år har det skett väsentliga förändringar i förutsättningarna för att bedriva regionalpolitik i Sverige. Bland dessa kan nämnas den accelererande utvecklingen av produktions- och informationstekniken, den allt mer internationaliserade ekonomin och Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I den proposition om en ny regional utvecklingspolitik som regeringen inom kort avser att lämna till riksdagen finns en utförlig redogörelse för regionala utvecklingstendenser i olika avseenden. I den beskrivs också hur regionalpolitiken har bedrivits under senare år. Regeringen har bl.a. prioriterat att få de nationella företagsstöden godkända enligt EG-kommissionens nya riktlinjer för regionala stöd. Dessa företagsstöd har regeringen ansett vara av stor betydelse för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning i främst de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Där är förutsättningarna för näringslivsutveckling, på grund av bl.a. deras låga befolkningstäthet och avstånd till större marknader, generellt sett sämre än i övriga landet. Insatser som förväntas leda till ökad sysselsättning och flera nya företag har även gjorts inom de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen. Regeringen har även vidtagit särskilda åtgärder för att gles- och landsbygdens resurser skall tas till vara. Den nationella tillväxten utgör den samlade effekten av alla områdens förmåga att utveckla sina resurser och möjligheter. Det är därför av betydelse att även gles- och lands-bygdsområden ges möjligheter att utvecklas. En grundläggande förutsättning för detta bedöms av regeringen vara att människor och företag skall kunna erhålla en god offentlig och kommersiell servicenivå. Det är enligt regeringens mening bl.a. viktigt att möjligheterna att uppnå denna genom det stöd till kommersiell service som kan lämnas av länsstyrelser och självstyrelseorgan utnyttjas tillräckligt. Regeringen har också låtit NUTEK utarbeta ett förslag till ett särskilt program för att främja användningen av modern informationsteknik i företag i de regionalpolitiskt högst prioriterade områdena. Dessutom pågår arbetet med att bistå de kommuner som har särskilda omställningsproblem på grund av strukturomvandlingar inom försvarsmakten, bl.a. genom en särskild omställningsgrupp inom Näringsdepartementet. En av gruppens huvuduppgifter är att stärka kommunernas förmåga att arbeta långsiktigt och strategiskt med sin näringslivsutveckling så att befintliga resurser kan tillvaratas effektivt. Regeringen har prioriterat arbetet med EG:s strukturfondsprogram. Sverige har under strukturfondsperioden 1995-1999 genomfört ett tjugotal geografiskt inriktade strukturfondsprogram. En effektiv avslutning av denna strukturfondsperiod är av stor vikt, bl.a. för att uppnå målen för strukturfondsprogrammen samt för att Sverige skall tillgodogöra sig återflödet från EG:s strukturfonder fullt ut. Under den nya strukturfondsperioden, vilken startade 2000, kommer ökad prioritet även att läggas vid ett effektivt genomförande av de nya programmen. Regionalpolitiken har allt mer inriktats mot att utnyttja ett arbetssätt som på regional nivå innebär att olika parter samarbetar i s.k. partnerskap. Exempel på detta är arbetet med EG:s strukturfonder. Även de regionala tillväxtavtalen tillämpar detta arbetssätt. Fördelen härmed är att åtgärderna ingår i särskilda program och därmed blir mer långsiktiga. Arbetssättet ger också bl.a. parter möjligheter att få en allt mer samstämmig verklighetsbild av situationen, att samverka kring en gemensam långsiktig utvecklingsstrategi, att göra mer kvalificerade analyser, att arbeta mot gemensamma mål och göra tydligare prioriteringar av sina resurser. Det nya arbetssätt som strukturfonderna och de regionala tillväxtavtalen bidrar till innebär, enligt regeringen, att även gles- och landsbygdens intressen kan tillvaratas på ett mer effektivt sätt. I ett följande avsnitt (4.5.3) lämnas en kortfattad redogörelse för inriktningen av regionalpolitiska åtgärder utanför politikområdet av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Regeringen avser att inom kort lämna en proposition om en ny regional utvecklingspolitik för hela landet till riksdagen. I denna föreslås bl.a. att politikområdet Regionalpolitik och delområdet Regional näringspolitik inom politikområdet Näringspolitik skall slå samman till ett nytt politikområde: Regional utvecklingspolitik. Regeringen avser att återkomma till frågan om politikområdets omfattning i vårpropositionen 2002. 4.5 Insatser 4.5.1 Insatser inom politikområdet Inom politikområdet har åtgärderna främst inriktats mot att underlätta för näringslivet i regio-nalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas. Detta har bl.a. skett genom att bevilja företag, som bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter eller verkar i områden som har stora geografiska lägesnackdelar, olika former av företagsstöd. Andra viktiga insatser för att främja utvecklingen av näringslivet har skett genom att bedriva projektverksamhet i olika former och genom EG:s geografiskt avgränsade strukturfondsprogram. Nationella stödområden och företagsstöd I början av juni 2000 trädde ett antal nya förordningar i kraft efter det att EG-kommissionen godkänt de nya nationella stödområdena A och B samt stödformen regionalt utvecklingsbidrag. Förordningarna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2000. Som beskrivits i tidigare propositioner har EG-kommissionen endast godkänt att Sverige får ha nationella stödområden som omfattar 15,9 procent av befolkningen. Regeringens bedömning, att kommissionen inte tillräckligt har beaktat de särskilda regionalpolitiska problem som vissa delar av Sverige har i jämförelse med andra medlemsländer, kvarstår. Regionalt utvecklingsbidrag kan numera lämnas till nyinvesteringar i bl.a. byggnader, anläggningar, maskiner och andra inventarier samt till immateriella investeringar, såsom förvärv av patent och licenser. Det kan därtill lämnas till utbildning, forskning och utveckling, konsulttjänster, kunskapsspridning och informations-kampanjer. I övrigt har inga större förändringar skett av de investeringsinriktade stödformerna regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd, småföretagsstöd och såddfinansiering, eller av sysselsättningsbidraget under 2000. Nedsatta socialavgifter och transportbidrag är generella driftstöd. Eftersom stödformen nedsatta socialavgifter under 2000 granskades av EG-kommissionen var Sverige tvunget att stoppa tillämpningen av lagen fr.o.m. den 1 januari 2000. I december 2000 beslutade kommissionen att stödformen inte är förenlig med EG:s nya riktlinjer för statligt stöd till regionala ändamål och att stödformen måste upphöra i dess nuvarande utformning. Transportbidrag har kompenserat företag i regionalpolitiskt prioriterade områden för höga transportkostnader. Bidraget skall även stimulerat till höjd förädlingsgrad. De av riksdagen tidigare (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204), föreslagna ändringarna i stödformen, godkändes under 1999 av EG-kommissionen för tillämpning fr.o.m. 2000. Den nya förordningen trädde i kraft den 1 juni 2000, men tillämpades retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2000. Bland annat lämnas transportbidrag numera även för godstransporter till sjöss. Transportbidragszon 1 har upphört som bidragsområde, och lägsta bidragsgrundande transportsträcka höjts från 251 till 401 kilometer. EG:s strukturfonder EG:s strukturfonder har, sedan Sverige blev medlem i den Europeiska unionen, tillfört stora områden i landet viktiga regionalpolitiska resurser. Det sammanlagda återflödet från fonderna för regionalpolitiskt inriktade åtgärder (dvs. målen 2, 5b och 6 samt vissa gemenskapsinitiativ) beräknas för programperioden 1995-1999 slutligt komma att uppgå till ca 5 800 miljoner kronor. Det sammanlagda återflödet för regionalpolitiskt inriktade strukturfondsåtgärder (dvs. målen 1 och 2 samt gemenskapsinitiativen beräknas för programperioden 2000-2006, uppgå till ca 11 600 miljoner kronor. Strukturfonderna är ett viktigt instrument i den politik för ekonomisk och social sammanhållning som bedrivs inom EU. Av de regionalpolitiskt inriktade strukturfondsinsatserna i Sverige får områden med låg befolkningstäthet störst del. Åtgärderna inriktas främst på olika projekt för små och medelstora företag, som bl.a. syftar till att stimulera nyföretagande och marknadsföring av företagens varor och tjänster. Många projekt är också inriktade på samverkan mellan företag kring produkt- och processutveckling samt på att öka företagens kompetens inom modern informationsteknik. Gles- och landsbygdsåtgärder För att stimulera utvecklingen i gles- och landsbygdsområden har företag beviljats landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Även vissa projekt inom den regionala projektverksamheten bidrar till utvecklingen i dessa områden. Under senare år har vissa länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan utarbetat regionala program för landsbygdsutveckling. Dessa program kommer att fortsätta att utvecklas, bl.a. inom ramen för strukturfondsprogrammen och de regionala tillväxtavtalen. Regeringen har beviljat särskilda bidrag till Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva och Skärgårdarnas riksförbund. Syftet med bidragen är att stödja organisationernas arbete för gles- och landsbygdsområden samt för skärgården. En viktig förutsättning för att gles- och landsbygdsområden skall vara attraktiva är tillgången till grundläggande service. Regeringen har därför givit Konsumentverket i uppdrag att, i samarbete med Glesbygdsverket, fortsätta att utveckla den s.k. servicedatabasen för att göra det möjligt att bl.a. löpande kartlägga hur tillgången till olika typer av service utvecklas i gles- och landsbygdsområden. Regeringen har beviljat bidrag till ett projekt som under en treårsperiod bedrivs av Småkom, de små kommunernas samarbetsorgan, i syfte att utveckla nya former för samordnade servicelösningar i olika kommuner. Förutom de generella regionalpolitiska insatser som genomförs med bidrag från EG:s strukturfonder sker även insatser specifikt riktade till gles- och landsbygdsområden. Projekt inom gemenskapsinititativet Leader II har t.ex. utvecklat innovativa åtgärder och, genom ett omfattande ideellt arbete i projekten, skapat resurser för landsbygdsutvecklingsarbetet i stor skala. Bland annat de olika målprogrammen och vissa Interregprogram innehåller insatser för gles- och landsbygdsområden och har därmed bidragit till deras utveckling. Eftersom delar av skärgården definieras som gles- och landsbygd kan särskilt nämnas Mål 2 Öarna och Interreg Skärgården som utgör två särskilda program enbart riktade till skärgårdsområden. Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder Regeringens program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder omfattande 500 miljoner kronor startade 1998. Beslut inom ramen för programmet har även fattats under 2000. Beslut har nu fattats för i stort sett hela beloppet och åtgärderna genomförs för närvarande över hela landet, med tyngdpunkten i regionalpolitiskt prioriterade områden. Ambitionen har bl.a. varit att programmet skall medverka till att realisera åtgärder som på grund av begränsade medel annars inte kommit till stånd och att det skall innehålla insatser som lämpligen initieras på central nivå. Regeringen har under 2000 bl.a. beslutat om ytterligare bidrag till Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA) för investeringsfrämjande åtgärder i främst regionalpolitiskt prioriterade områden, bl.a. inom kundtjänstbranschen, samt till projektet "Food from Sweden", som syftar till att öka Sveriges export av jordbruksprodukter. Beslut har hittills totalt fattats för 495 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor under 2000. Det finns inga resultatindikatorer för åtgärder inom programmet. De närmare effekterna av programmet avses att utvärderas när det är slutfört. Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten En särskild arbetsgrupp, den s.k. Omställningsgruppen, bildades under 2000 inom Näringsdepartementet i syfte att bistå kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten. Arbetsgruppen skall bl.a. lämna förslag till åtgärder för att stödja och främja en positiv utveckling av arbetsmarknaden och övergång till nya näringar i Kiruna, Bodens, Sollefteå, Härnösands, Falu, Karlskoga, Gotlands och Hässleholms kommuner, samt till viss del även Karlsborgs kommun. Arbetet är processorienterat och bedrivs i direkt kontakt med kommunledningar och utvecklingsansvariga i kommunerna. En av gruppens huvuduppgifter är att stärka kommunernas förmåga att arbeta långsiktigt och strategiskt med sin näringslivsutveckling, så att befintliga resurser kan tillvaratas effektivare. Gruppen deltar även i diskussioner om omvandlingsåtgärder för militära fastigheter samt medverkar vid genomförandet av företagsetableringar och lokaliseringar av statliga verksamheter. Det är viktigt att nya verksamheter som lokaliseras till försvarskommuner kan utvecklas väl och samtidigt stärka de olika kommunernas näringsliv och arbetsmarknad. Från flera kommuner har under hand framförts till gruppen att det viktigaste nu är att bibehålla utvecklingskraft i kommunen för att kunna säkra en långsiktigt stark tillväxt i näringslivet och på arbetsmarknaden. I detta sammanhang är lokaliseringarna av de statliga och privata jobb som regeringen lovat kommunerna, viktiga kompletterande insatser. Omställningsgruppen avslutar sitt arbete vid årsskiftet 2001/2002. Till dess återstår för Omställningsgruppen att delta i att utforma och följa upp utvecklingsprogrammen för var och en av kommunerna och på olika sätt bistå dem med att säkra genomförandet av programmen. Regeringen avser att återkomma med en närmare redovisning av resultaten av omställningsarbetet. Myndigheternas m.fl. regionalpolitiska arbete Länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen har bl.a. aktivt arbetat med regional samordning. Omfattande samordning har åstadkommits genom arbetet med genomförande av de nya programmen för EG:s strukturfonder. Inom den regionala näringspolitiken har de också påbörjat genomförandet av framförallt näringslivsfrämjande projekt inom ramen för de regionala tillväxtavtalen. De har också bedrivit en rad andra projekt, även med aktörer från andra län och andra länder. Särskilt positivt är att näringslivet i ökad omfattning deltagit i samarbetet. Samordningen av insatserna syftar bl.a. till att de regionala aktörerna skall utnyttja tilldelade resurser mer effektivt. Dessa insatser har vidareutvecklat program som styr- och arbetsform på regional nivå. Kopplingen mellan analys och strategier har förbättrats. I detta arbete förväntas även uppföljnings- och utvärderingsverksamheten förbättras. Vissa länsstyrelser och självstyrelseorgan har också bedrivit en omfattande verksamhet med regionalpolitiska företagsstöd. Under avsnitt 4.6 Resultatbedömning finns närmare beskrivningar av länsstyrelsernas och självstyrelseorganens regionalpolitiska arbete. NUTEK har under året bl.a. utvecklat metoder för regionala strategier och programarbete samt anordnat erfarenhetsutbyten och utbildningar. I syfte att stödja utvecklingen av verksamheten vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor har NUTEK beviljat projektmedel till dessa resurscentra. En stor del av åtgärderna inom den regionala projektverksamheten och EG:s strukturfondsprogram har varit inriktade på att förbättra företagsklimatet, den ekonomiska tillväxten och nyföretagandet i framförallt regionalpolitiskt prioriterade områden. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen stödjer, med sina medel för regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram, vitt skilda regionalpolitiska aktiviteter. Många åtgärder kan ses som komplement till åtgärder som bedrivs inom andra politikområden. Utmärkande för projektverksamheterna är det stora antalet deltagande aktörer. Näringslivsinriktade åtgärder, t.ex. insatser för att stimulera nyföretagande, av både kvinnor och män, och företagsförnyelse utgör en stor del av projektverksamheten. Den omfattar även utredningar (t.ex. om lokala förutsättningar och hinder för utveckling), försöksverksamhet (t.ex. om samarbete i nätverk, vid teknikcentra och högskolor), kultur- och informationsinsatser (t.ex. turismkampanjer och mässor). Andra projekt har varit inriktade mot att utveckla regionala nätverk och s.k. kluster. Glesbygdsverket har bl.a. publicerat åtta rapporter om olika frågor som är viktiga från ett gles- och landsbygdsperspektiv. Verket har också aktivt deltagit i debatter om aktuella glesbygdsfrågor. Nytt ärendehanteringssystem (NYPS) De nuvarande systemen för stödärendehantering som används av NUTEK, länsstyrelserna och självstyrelseorganen är omoderna. Nya krav har tillkommit. Den tekniska utvecklingen har medfört nya möjligheter att utveckla ett bättre system för hantering av stödärenden. Mot denna bakgrund har en studie genomförts för att undersöka hur hanteringen av stödärenden kan utvecklas. Resultatet av studien är att ett nytt system (NYPS) föreslås byggas upp. Regeringen har tidigare (avsnitt 3.2) föreslagit att 20 miljoner kronor engångsvis skall överföras från utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling till anslaget under utgiftsområde 24 Näringsliv 38:1 Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) för att bygga upp och driva datasystem för hantering av regionala stöd. 4.5.2 EG:s samtliga strukturfonder perioden 2000-2006 Eftersom Näringsdepartementet har en samordningsroll gentemot EG-kommissionen för samtliga strukturfonder i Sverige lämnas en översiktlig redovisning för dessa under detta politikområde. Under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling finns anslag uppförda för Europeiska regionala utvecklingsfonden (regionalfonden). Regionalfonden delfinansierar målen 1 och 2 samt gemenskapsinitiativen Interreg III och Urban. Ytterligare information om övriga fonder lämnas under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad (socialfonden) och utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (jordbruks- och fiskefonden). Den nya programperioden för EG:s strukturfonder startade 2000 och pågår t.o.m. 2006. Antalet mål och gemenskapsinitiativ har minskats i förhållande till föregående programperiod. Av följande tabell framgår ändamålen för olika mål och gemenskapsinitiativ under den nya programperioden. Tabell 4.2 Strukturfondsmål och gemenskapsinitiativ programperioden 2000-2006 Mål 1 Insatser i områden vars BNP per invånare är mindre än 75 % av gemenskapens genomsnitt och insatser i de mest glesbefolkade områdena samt ett särskilt program för kusten I norra Sverige. Mål 2 Områden som genomgår ekonomisk och social omställning inom industri- och tjänstesektorn, landsbygdsområden på tillbakagång, stads-områden med problem samt krisdrabbade om-råden som är beroende av fiske. Mål 3 Åtgärder för att utveckla arbetsmarknaden och de mänskliga resurserna, särskilt inom ramen för de årliga nationella handlingsplanerna för sysselsättning. Fiskeriåtgärder utanför mål 1 Strukturåtgärder inom fiskerinäringen vilka bl.a. omfattar yrkesfisket, vattenbruket och bearbetning och saluföring av näringens produkter. Interreg III Gränsregionalt, transnationellt och inter-regionalt samarbete för att stimulera en harmonisk, balanserad och varaktig utveckling över hela gemenskapens område. Equal Samarbete mellan medlemsländerna för att främja nya metoder för att bekämpa all slags diskriminering och ojämlikhet i anknytning till arbetsmarknaden. Leader + Insatser för landsbygdens utveckling. Urban II Ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång genom att främja en hållbar stadsutveckling. I den följande tabellen redovisas medelsfördelning och finansiering från de olika strukturfonderna. Sammanlagt under sjuårsperioden beräknas Sverige erhålla 19 miljarder kronor, inklusive s.k. indexeringsmedel, från de olika strukturfonderna. Totalt, tillsammans med nationell offentlig medfinansiering och privat finansiering, omfattar strukturfondsprogrammen ca 60 miljarder kronor under sjuårsperioden. Tabell 4.3 Medelsfördelning och finansiering från strukturfonderna inkl. indexering 2002-2006 Miljoner kronor Totalt1 (Miljoner euro) Regionalfonden Socialfonden Jordbruksfonden (utvecklingssektionen) Fiskefonden Mål 1 6 357 (748) X2 X X X Mål 2 3 596 (423) X X Mål 3 6 354 (748) X Fiskeriåtgärder utan- för mål 1 530 (62) X Interreg III 1 391 (164) X Equal 733 (86) X Leader + 323 (41) X Urban II 45 (5) X Summa 19 329 (2 277) 1 Omräknat från euro till kursen 8:50. 2 X indikerar att fonden finansierar ett program. Mål 1 och 2 Mål 1 består av Mål 1 Norra Norrland, som omfattar Norrbottens och Västerbottens län, samt Mål 1 Södra Skogslänsregionen, som omfattar Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Mål 1-programmen innehåller insatser för näringslivsutveckling, livslångt lärande, landsbygds-utveckling, utveckling av infrastrukturen och särskilda insatser för samerna. Mål 3-åtgärder, landsbygdsutveckling och strukturåtgärder inom fiskerinäringen är integrerade delar av mål 1-programmen. Programmen startade under 2000 och ett aktivt genomförande pågår genom beslut om enskilda projekt av strukturfondsdelegationerna för respektive målområde. Mål 2-programmen är fyra till antalet. Mål 2 Norra som omfattar delar av Västmanlands, Gävleborgs och Dalarnas län, Mål 2 Västra som omfattar delar av Västra Götalands, Örebro och Värmlands län, Mål 2 Södra som omfattar delar av Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län samt Mål 2 Öarna som omfattar Gotland och öar med bofast befolkning utan fast landförbindelse. Programmen godkändes i december 2000 och genomförandet har därefter startat och beslut fattats om enskilda projekt av strukturfondsdelegationerna för respektive målprogram. Intresset för att söka bidrag från mål 1- och mål 2-programmen har varit mycket stort. Mål 3 Den övergripande strategin för mål 3 i Sverige är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling av såväl arbetslösa som sysselsatta. Även andra insatser som kompletterar den nationella sysselsättningspolitiken skall göras. Programmet startade i oktober 2000. Fiskeriåtgärder utanför mål 1 Programmet för strukturstöd till fiskerinäringen utanför mål 1 omfattar hela övriga Sverige. Programmet godkändes i december 2000, genomförandet har startat och beslut fattats om enskilda projekt av såväl Fiskeriverket som länsstyrelserna, som är beslutsfattande myndigheter. I likhet med det tidigare programmet kan stöd lämnas till yrkesfisket för såväl modernisering som avveckling, till vattenbruket och till beredningsindustrin. De åtgärder som tillkommit i nuvarande programperiod är småskaligt kustfiske samt socioekonomiska och branschgemensamma åtgärder. Gemenskapsinitiativ Det övergripande målet för Interreg-initiativen är att stärka samarbetet över nationsgränserna så att de inte hindrar en balanserad utveckling. Interreg III A, som avser gränsregionalt samarbete, skall främja utveckling i städer, på landsbygden och i kustområden genom att stimulera entreprenörskap och social delaktighet, utveckla företag och mänskliga resurser samt anläggningar för forskning, utbildning, kommunikationer m.m. i syfte att skapa varaktiga arbetstillfällen. Interreg III B avser samarbete inom större transnationella områden och skall bygga på erfarenheter från tidigare programperiod samt på transeuropeiska kommunikationsnät (TEN) och regional utvecklingsplanering i ett europeiskt perspektiv. Interreg III C avser samarbete mellan regioner som inte gränsar till varandra och skall fungera som en ram för utbyte av erfarenheter av lämpliga metoder från geografiskt avgränsade strukturfondsprogram. Beträffande gemenskapsinitiativen Interreg III A godkände EG-kommissionen Kvarken-Mittskandia samt Skärgården under våren och genomförandet av programmen har startat. Interreg-programmen III A Nordkalotten/Kolarc-tic, Sverige-Norge och Öresund har överlämnats till kommissionen och förhandlingar om programmen pågår. Godkännande väntas under senare delen av 2001. För Interregprogrammen III A Kvarken-Mittskandia respektive Sverige-Norge är Sverige huvudansvarigt. Förvaltningsmyndigheterna är lokaliserade till länsstyrelserna i Västerbottens respektive Jämtlands län. Avtal om genomförande, uppföljning och kontroll av programmen har utarbetats mellan regionala organ i respektive länder. Interregprogrammen III B Nordsjön och Östersjön har lämnats in till kommissionen och förhandlingar om programmens godkännande väntas starta under hösten 2001. Beträffande Interreg III C har kommissionen lämnat riktlinjer för programskrivande och genomförande. Programmet för Equal godkändes av kommissionen i mars 2001. En första ansökningsomgång inom programmet utlystes i samma månad. Equal omfattar hela landet. Programmet för Leader+ godkändes av kommissionen under sommaren 2001. Det omfattar de södra och mellersta delarna av landet. Ett programförslag för gemenskapsinitiativet UrbanII, som i Sverige genomförs i Göteborgs har lämnats in till kommissionen. Förhandlingar om programmets godkännande startar under hösten 2001. 4.5.3 Insatser utanför politikområdet av stor betydelse för den regionala utvecklingen Det är inte i första hand åtgärder inom ramen för politikområdet, som är avgörande för den regionalpolitiska utvecklingen och möjligheterna att uppfylla de regionalpolitiska målen. Regionalpolitiska hänsynstaganden inom andra politikområden är av större betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen. Därför utarbetar regeringen i första hand inom ramen för andra viktiga politikområden lösningar som kännetecknas av ett regionalpolitiskt helhetsperspektiv. Dessa åtgärder ingår inte inom politikområdet Regionalpolitik. I följande avsnitt redovisas insatser utanför politikområdet som bedöms ha stor betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen. För en helhetsbild av insatsernas sammanhang inom deras respektive politikområden hänvisas i texten till aktuella utgiftsområden. Stiftelsen Norrlandsfonden har vid olika tillfällen, senast 1999, erhållit kapitaltillskott från regionalpolitiska anslag. Stiftelsen har under 2000 finansierat etablering, utveckling och expansion av näringslivet, främst små och medelstora företag, i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Särskild uppmärksamhet har ägnats företag i Norrbottens län och i inlandskommunerna. Norrlandsfonden har erbjudit företag i huvudsak tre former av finansiering: Lån, villkorslån (lån med villkorlig återbetalningsskyldighet) och garantier. Under 2000 har Stiftelsen beviljat krediter på sammanlagt 192 miljoner kronor, varav lån 170 miljoner kronor. Härigenom har fonden bidragit till att minska det underutbud av kapital till små och medelstora företag som finns i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. I en nyligen genomförd utvärdering av Norrlandsfonden av KPMG Bohlins AB konstateras bl.a. att fonden gör en betydande samhällsnytta. Den tar högre risker än bankerna och konkurrerar inte med dem, men agerar ändå mycket affärsmässigt. Utbildningspolitiken. Tillgång till utbildning av god kvalitet i barn- och ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är en förutsättning för rekrytering till högskolor och universitet. Kommunerna bär i det decentraliserade systemet ansvaret för att uppfylla kraven på en likvärdig skola för alla elever oavsett geografisk hemvist. I dagens kunskapssamhälle är tillgången till utbildning och lärande en av de mest betydande faktorerna för att uppnå tillväxt och rättvisa. På samhällsnivå finns ett tydligt samband mellan investeringar i humankapital och tillväxt. Utbildning ger kunskap och kompetens som kan omsättas i produktionen. Utbildning förbättrar också möjligheterna att tillvarata ny teknik och nya organisationsformer samt ökar innovationsförmågan. Utbyggnaden av högskolan fortsätter i hela landet. Under perioden 1997-2003 tillförs universiteten och högskolorna resurser för närmare 100 000 nya permanenta högskoleplatser. Antalet helårsstudenter ökade med 6 300 mellan 1999 och 2000. Ökningen ligger huvudsakligen vid högskolorna även om universiteten också expanderat. Närheten till en högskola kan stimulera till högskolestudier i miljöer där studietraditionen och därmed utbildningsnivån är låg. En geografisk spridning av utbildningen ger därmed fler möjligheter att studera. Universitet och högskolor har under året fortsatt att utveckla arbetet med den s.k. tredje uppgiften, dvs. att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Lärosätenas redovisningar visar på en bredd i ambitioner, målgrupper och aktiviteter vad gäller samverkansuppgiften. I Rapport om tillväxtavtalen, Första året (Ds 2001:15) konstateras att universitet och högskolor förefaller vara den aktör som de flesta regionala aktörer har störst tilltro till när det gäller att främja tillväxt i den egna regionen. Distansutbildningsmyndigheten (Distum) har existerat i ett och ett halvt år. Distum skall främja utökningen av antalet utbildningsplatser för IT-stödd distansutbildning inom högskolan och folkbildningen samt utveckla verksamheten. Regeringens bedömning är att Distum på ett ambitiöst sätt har lyckats väl i sina strävanden. Distum har under 2000 samarbetat med Glesbygdsverket kring frågor som rör utbildningsbehovet i olika regioner och distansutbildningens betydelse i detta sammanhang. Distum har även fördelat utvecklingsbidrag samt utbildningsplatser till ett antal högskoleplatser med tydlig regional profil. Regeringen har nyligen i propositionen Den öppna högskolan föreslagit att Distum skall avvecklas och att en ny myndighet med andra uppgifter i stället skall inrättas (prop. 2001/02:15). Genom insatser inom utbildningspolitiken sker också forskning vid landets universitet och högskolor. De nya högskolorna har genomgående ambitionen att utveckla forskningen, få vetenskapsområden eller att bli universitet. I propositionen Forskning och förnyelse (2000/01:3) avsattes särskilda medel för att utveckla forskningen vid dessa universitet och högskolor. Små lärosäten inriktar ofta sina resurser på att skapa spetskompetens inom ett fåtal forskningsområden. Högskolorna väljer ofta att utveckla forskningsområden som stärks av de regionala förutsättningarna och initieras också ofta genom kontakter med näringslivet i högskolornas närområde. Dessa insatser har också i flera fall fått industrin att placera egen forskning och utveckling i anslutning till högskolorna. Inom forskningspolitiken stöds forskning av hög kvalitet via de externa forskningsfinansiärerna, främst forskningsråden och Verket för innovationssystem. För att kunna konkurrera om medel från dessa behövs forskning av högsta kvalitet. Genom att inom smala sektorer utveckla starka forskningsprogram ökas möjligheterna för små lärosäten att framgångsrikt konkurrera om bidrag. (Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Insatser inom transportpolitiken är av väsentlig betydelse för den ekonomiska tillväxten i regionalpolitiskt prioriterade områden. Ett av delmålen är en positiv regional utveckling, där transportsystemet främjar utvecklingen genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverkar nackdelar av långa transportavstånd. Det är ofta svårt att mäta uppfyllelsen av detta mål. Vägverket, Banverket och Statens institut för kommunikationsanalys har i uppdrag att utarbeta relevanta mått för det transportpolitiska målet om en positiv regional utveckling. I många regioner med dålig alternativ trafikförsörjning spelar flyget en avgörande roll för de transportpolitiska målen om tillgänglighet och regional utveckling. Luftfartens infrastruktur måste dessutom ses som ett sammanhängande system. För att hela landet skall få en tillfredsställande transportförsörjning beslöt regeringen 1999 att ett nytt statligt stöd till kommunala flygplatser, det s.k. driftbidraget, skulle införas. Under 2000 uppgick det totala stödet till de kommunala flygplatserna till 111 miljoner kronor. Den 1 juli 1999 startade Rikstrafiken sin verksamhet. Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och samordning av den interregionala kollektiva persontrafiken och att därigenom bidra till att bl.a. de transportpolitiska målen om tillgänglighet och regional utveckling uppnås. Rikstrafiken skall som en del i detta arbete svara för statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektiv persontrafik som inte upprätthålls i trafikhuvudmännens regi och för det saknas förutsättningar för kommersiell drift. Under 2000 bedrev Rikstrafiken i huvudsak sin verksamhet på grundval av tidigare upphandlingar. Under 2001 har trafik på ett tiotal järnvägssträckor upphandlats, varav ett antal i norra Sverige. Restids- och resekostnadsminskningar för vägtrafikanterna har varit mindre i stödområdena än i övriga landet. Samtidigt har skillnader mellan vägens ytstandard i olika regioner minskat under 2000. En godssatsning på järnväg har bidragit till lägre kostnader och därmed ökad konkurrenskraft för olika regioner. Ett exempel på detta är uppgraderingen av Malmbanan. Kortare restider har i vissa fall bidragit till regionförstoring. Byggandet av den från regionalpolitisk synpunkt viktiga Bothniabanan utefter Norrlandskusten har fortsatt under 2000. Målet för IT, tele- och postpolitiken är att alla skall ha tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Därutöver skall det finnas en grundläggande kassaservice i hela landet. Av särskilt stor betydelse för den framtida regionala utvecklingen bedöms utbyggnaden och användningen av modern kommunikationsteknik vara. IT-politikens inriktning är också bl.a. att främja tillväxt, sysselsättning och regional utveckling. Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta skall i första hand ske på kommersiella grunder. Riksdagen har också beslutat om särskilda åtgärder för utbyggnad av IT-infrastruktur i gles- och landsbygd för att förbättra tillgängligheten. Åtgärderna omfattar bl.a. stöd till lokala och regionala telenät i områden som inte förses med IT-infrastruktur genom marknadens försorg, skattereduktion till fysiska och juridiska personer för bredbandsanslutning samt ett stomnät med hög tillgänglighet till landets alla kommuner. Regeringen har under 2000 påbörjat genomförandet av IT-politiken. En närmare redogörelse för vilka åtgärder regeringen vidtagit lämnas under utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 5 Politikområde IT, tele och post. Enligt de telepolitiska målen skall enskilda och myndigheter i landets olika delar få tillgång till effektiva telekommunikationer och enligt det postpolitiska målet skall det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet. (Utgiftsområde 22 Kommunikationer). Näringspolitiken syftar till att skapa fler och växande företag i hela landet. Goda makroekonomiska förhållanden, såsom låg och stabil räntenivå och låg inflation, är grunden för ett gott näringsklimat och viktiga för utvecklingen i Sveriges alla regioner. För att nå målet fler och växande företag och ett gott näringslivsklimat krävs bl.a. positiva attityder till, och vilja, att driva företag, ett sunt och rättvist regelverk, lättillgänglig information om regler och krav, tillgängliga finansiella instrument och motivation att ta till sig ny teknik. Omfattningen och utformningen av insatserna skall anpassas till och utföras av respektive region för att motsvara det lokala och regionala behovet. Regeringen har påbörjat en omstrukturering av centrala myndighetsfunktioner inom näringspolitiken. Syftet är att dels anpassa strukturen till förändrade förutsättningar, dels skapa en enklare, tydligare och mer kraftfull myndighetsstruktur. En ny myndighet för företagsutveckling, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), inrättades från och med den 1 januari 2001 enligt proposition (prop. 1999/2000:71) Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken. NUTEK skall bl.a. särskilt främja näringslivets utveckling i regionalpolitiskt prioriterade områden och i övrigt verka för en balanserad utveckling. NUTEK skall vidare ha en stark näringslivsförankring och skall tillsammans med ALMI Företagspartner AB utgöra ett gemensamt kompetenscentrum för företagsutveckling, entreprenörskap och finansiering med fokus på företagens och företagarnas behov. Rymdaktiviteterna inom politikområdet bedöms ha en särskild positiv inverkan på näringsverksamheten i Kiruna, vilket är av stor regionalpolitisk betydelse. Inom näringspolitiken bedrivs också investeringsfrämjande åtgärder genom Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA). ISA har på senare år också erhållit särskilda bidrag för bl.a. regionalpolitiska insatser. Dessa har använts för bl.a. samverkan med och kunskapsöverföring till såväl regional som lokal nivå. Verksamheten bedöms ha givit långsiktigt resultat i form av bl.a. sysselsättning i regionalpolitiskt prioriterade regioner.(Utgiftsområde 24 Näringsliv). Arbetsmarknadspolitikens huvudsakliga uppgifter är att snabbt tillsätta lediga platser och öka de arbetslösas anställbarhet genom kompetenshöjande insatser och rörlighetsfrämjande åtgärder. Härigenom skapas förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Genomförandet och omfattningen av åtgärderna anpassas till lokala och regionala förutsättningar, vilket bidrar till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen i regionerna. Vid fördelningen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna tas också hänsyn till områden som har hög arbetslöshet. Genom sin omfattning och inriktning är arbetsmarknadspolitiken av stor betydelse för regionerna. Även Samhall har ett regionalpolitiskt uppdrag, att skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshandikapp där behov finns. Förändringarna inom arbetslöshetsförsäkringen och införandet av en aktivitetsgaranti gör att insatserna i större utsträckning kan bidra till en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. (Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad). Landsbygdspolitiken, som är en del av den gemensamma jordbrukspolitiken, bidrar till utvecklingen i gles- och landsbygdsområden. Riksdagen har bemyndigat regeringen att tillämpa ett miljö- och landsbygdsprogram för perioden 2000-2006 enligt rådets förordning (EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling av landsbygden av den 17 maj 1999. Programmet medfinansieras över EG-budgeten. Landsbygdsprogrammet skall främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och landsbygden. I samverkan med andra delar av den gemensamma jordbrukspolitiken, struktur- och regionalpolitikens mål 1- och 2-program, LEADER+ och det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige medverkar miljö- och landsbygdsprogrammet till utveckling av en livskraftig landsbygd i hela landet. År 2001 var det första året hela programmet var öppet för ansökningar och intresset för de olika åtgärderna har varit mycket stort. Miljöersättningar och kompensationsbidrag inom programmet omfattar även jordbruket i mål 1-regionerna. (Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar). Storstadspolitiken tillkom genom ett riksdagsbeslut 1998 och syftar till att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för tillväxt så att de kan bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom som utom storstadsregionerna. Storstadspolitiken skall också medverka till att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. Tillväxtmålet är framåtsyftande och bygger på att storstaden har vissa unika utvecklingsförutsättningar som inte kan kopieras av andra regioner. Tillväxt i storstaden skapar också tillväxt i andra delar av landet. Motivet för att ge storstäderna goda villkor för långsiktig hållbar tillväxt är alltså att det finns ett samspel - inte en motsättning - mellan tillkomsten av nya arbetstillfällena i storstaden och i resten av landet. Det andra målet, integrationsmålet, tar mera fasta på de stora skillnader som finns mellan storstadsregionernas olika bostadsområden. I den storstadspolitiska propositionen (prop. 1997/98:165) framhåller regeringen således att en politik för regionalt spridd tillväxt inte innebär att en region måste avstå tillväxt för att ge åt en annan, utan tvärtom att olika regioner ger varandra draghjälp och förstärker varandras utveckling. Storstadspolitiken handlar om att ta tillvara livskraften och tillväxten i storstäderna, samtidigt som den verkar för jämlika och jämställda levnadsvillkor i alla bostadsområden Kulturpolitiken syftar till att alla skall ha möjlighet att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande oberoende av var de bor. Av vikt är de av staten delfinansierade regionala kulturinstitutionerna. De utgör landets kulturella infrastruktur och är en viktig bas för regionernas kulturliv och för värnandet av kulturarvet. Statens bidrag till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, länsmusikverksamhet, regional biblioteksverksamhet, regionala museer, regionala arkiv och länskonstnärer syftar till att möjliggöra en mångsidig verksamhet av hög kvalitet i landets alla regioner. Med sin breda kunskap om samhället, både i ett historiskt och i ett samtidsperspektiv, har de regionala museerna även mycket att tillföra det regionala utvecklingsarbetet. (Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid). Miljöpolitiken är av stor betydelse för en hållbar regional utveckling ur flera aspekter. Förverkligandet av de nationella miljökvalitetsmålen, som bl.a. innebär att skydda miljön, utveckla och vårda naturresurserna, kulturarvet och boendemiljön, bedriva ett miljöanpassat långsiktigt hållbart jordbruk och bevara det öppna landskapet är viktigt för en hållbar regional utveckling och en levande landsbygd. En attraktiv natur-, kultur- och boendemiljö är viktigt för att attrahera såväl entreprenörskap och företag som boende och bidrar direkt till hållbar tillväxt där turistnäringen är ett exempel. Inom ramen för lokala investeringsprogram har samhällsinvesteringar gjorts för att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelse av miljömålen. Utgångspunkten för arbetet har t.ex. varit att en miljöinsats är ett led i en strukturomvandling av t.ex. en gammal industriort, som söker nya vägar för ekonomisk utveckling och sysselsättning. Bidrag från de lokala investeringsprogrammen har, tillsammans med andra offentliga medel (miljö- och landsbygdsprogrammet, energiomställningsprogrammet, strukturfonderna, EU:s övriga program och fonder m.m.) bidragit till att omsätta kommunens eller regionens strategier och idéer för utveckling i praktiken.(Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård). Syftet med det statliga bidrags- och utjämningssystemet i kommunsektorn är att ge kommuner respektive landsting med olika strukturella förutsättningar möjligheter att erbjuda likvärdig service i landets olika delar. Systemet kommer att bli föremål för fortsatt översyn. Inom regeringskansliet har funnits en kommundelegation som har till uppgift att bereda ärenden om ekonomiskt stöd till kommuner och landsting som har särskilt svår ekonomisk situation. Stöd har lämnats om strukturella faktorer, som exempelvis svag ekonomisk tillväxt i regionen, negativ befolkningsutveckling eller obalanser i åldersstrukturen, gör det svårt för kommunen eller landstinget att uppnå balanskravet. Kommundelegationen avslutade sitt arbete den 1 juli 2000 och det har resulterat i att staten ingått överenskommelser med 36 kommuner och tre landsting. Regeringen har åtagit sig att betala ut bidrag om sammanlagt 1 317 miljoner kronor om villkoren för bidragen uppfylls. Dessutom har en bostadsdelegation inrättats för att fördela stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet. Vid utgången av 2001 förväntas att ramöverenskommelser med samtliga berörda kommuner har träffats. (Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner). Inom integrationspolitiken kan kommunernas flyktingmottagande vara av betydelse för den regionala utvecklingen. Under de senaste åren har storstäderna tagit emot en allt större andel av de nyanlända flyktingar som beviljas uppehållstillstånd. Detta har skett samtidigt som tillgången på lämpliga bostäder har minskat i storstadsområdena. Samtidigt finns det många kommuner i andra delar av landet som har tillgång till goda bostadslösningar och arbetstillfällen och som kan erbjuda bra introduktionsprogram. (Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar). Den s.k. sociala ekonomin bedöms ha betydelse för att mobilisera engagemang och lokal kompetens vilket är viktigt för att de lokala utvecklingsförutsättningarna skall tillvaratas. I Sverige finns idag ca 4 000 lokala utvecklingsgrupper runt om i landet. Utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv har de lokala utvecklingsgrupperna visat sig vara av betydelse i främst gles- och landsbygdsområden. På många platser har ett lokalt engagemang inneburit att en viss hotad serviceinrättning har kunnat bibehållas. 4.6 Resultatbedömning 4.6.1 Resultat Verksamhetsresultat Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvilllkor skapas för medborgarna i hela riket. Målet för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling är att verksamheten främst skall underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken. Resultatbedömningen omfattar den verksamhet som bedrivs med anslag inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling, förutom anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät, den s.k. lilla regionalpolitiken. Åtgärder inom andra politikområden är dock av större betydelse för möjligheterna att uppnå de regionalpolitiska målen. Resultatbedömningen av de selektiva regionalpolitiska företagsstöden och den regionala projektverksamheten avser beviljade stöd under 2000. Det är ännu inte möjligt att redovisa utbetalade medel för dessa beslut. Resultatbedömningen av de generella stöden, nedsatta socialavgifter och transportbidrag, avser utbetalda medel 2000. Resultatbedömningen av strukturfondsprojekten redovisas samlat för programperioden 1995-1999 och avser beviljade bidrag. I sammanställningen nedan återfinns en förteckning över de åtgärder som redovisas i denna resultatbedömning. Av sammanställningen framgår även från vilka anslag åtgärden finansieras, vem som beslutar om respektive åtgärd och vilket geografiskt område den avser. Tabell 4.4 Åtgärder som finansierats av anslag inom utgiftsområde 19 under 2000 Åtgärd/myndighet Finansierades av anslag1 Beslutsfattare Geografisk omfattning Central projektverksamhet A1 NUTEK och regeringen Regionalpolitiskt prioriterade områden Regional projektverksamhet A1 Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen Hela landet med tyngdpunkt i regionalpolitiskt prioriterade områden Medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram A1 Länsstyrelserna och självstyrelse- organen Målområdena 2, 5b och 6 samt vissa gemenskapsinitiativ Regionalt utvecklingsbidrag A1 Länsstyrelserna, självstyrelse- organen, NUTEK och regeringen Stödområdena A och B Landsbygdsbidrag A1 Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen Stödområdena A och B samt gles- och landsbygd enligt läns- styrelsernas avgränsning Småföretagsstöd A1 Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen Hela landet Sysselsättningsbidrag A1 Länsstyrelserna, självstyrelse- organen, NUTEK och regeringen Stödområdena A och B Såddfinansiering A1 Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen Hela landet Landsbygdslån A2 Länsstyrelserna Stödområdena A och B samt gles- och landsbygd enligt läns- styrelsernas avgränsning Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regional- politiken2 A3 Riksgäldskontoret Gles- och landsbygd Nedsatta socialavgifter A4 Riksförsäkringsverket Stödområde 1 och del av stödområde 2 Transportbidrag A5 NUTEK Transportbidragszonerna 2-5 Stöd till kommersiell service A1 Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen Gles- och landsbygd enligt läns- styrelsernas avgränsning Glesbygdsverket A6 Glesbygdsverket Statens institut för regional- forskning A7 Statens institut för regional- forskning Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden 1995-1999 A8 Beslutsgrupper m.fl Målområdena 2, 5b och 6 samt vissa gemenskapsinitiativ Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden 2000-2006 A9 Förvaltningsmyndigheter m.fl. Målområdena 1 och 2 samt vissa gemenskapsinitiativ Program för regional närings- politik och särskilda regional- politiska åtgärder A1 anslagspost 24 Regeringen Hela landet med tyngdpunkt i regionalpolitiskt prioriterade områden 1 Alla nedan angivna anslag, förutom anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder anslagspost 24, avser anslag uppsatta på statsbudgeten för 2000. 2 För en resultatredovisning se avsnitt 3.5.3. Härtill fanns under budgetåret ett anslag på 6 miljoner kronor för drift av ett flygplatsbolag i Ljungbyhed. Beslut för 1 450 miljoner kronor har fattats under 2000 i form av regional projektverksamhet, medfinansiering av strukturfondsprogram och selektiva regionalpolitiska företagsstöd. Dessutom har NUTEK (ca 27 miljoner kronor) och regeringen (ca 74 miljoner kronor) beviljat sammanlagt ca 102 miljoner kronor som central projektverksamhet. Härutöver har 9 miljoner kronor beviljats inom programmet för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder. Totalt har således 1 535 miljoner kronor beviljats för ovan nämnda ändamål under 2000. Driftstöd i form av transportbidrag och nedsatta socialavgifter har utbetalats till ett sammanlagt belopp av ca 390 miljoner kronor. I det följande redovisas detta mer i detalj. Härutöver har regeringen under 2000 bedrivit central projektverksamhet och av medlen för central projektverksamhet har regeringen fattat beslut om ca 193 miljoner kronor. Härav har en stor del använts i arbetet med att bistå de kommuner som har särskilda omställningsproblem på grund av strukturomvandlingar inom försvarsmakten. Bland större projekt kan nämnas bidrag till ett program för utveckling av den svenska skogsnäringen, till Riksidrottsförbundet för utbildning av idrottsledare inom den regionala ungdomsidrotten, samt till Sveriges turistråd för utveckling av turistnäring i regionalpolitiskt prioriterade områden. Under året har NUTEK inom sin projektverksamhet deltagit i finansieringen av ett nittiotal projekt till ett sammanlagt belopp av 27,1 miljoner kronor. Projekten har varierande inriktning, t.ex. förstudier till stora utveck-lingsprojekt eller projekt av pilotkaraktär. NUTEK har också beslutat om bidrag till medfinansiering av projekt vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Under 2000 har NUTEK beviljat bidrag till 64 projekt till ett belopp om ca 19 miljoner kronor. Tabell 4.5 Beviljade belopp för regional projektverksamhet, medfinansiering av strukturfondsprogram och inom Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder 1998-2000 Miljoner kronor 1998 1999 2000 Regional projektverksamhet 248,5 267,8 225,3 Medfinansiering av strukturfonds- program 383,5 346,7 250,0 Program för regional närings- politik och särskilda regional- politiska åtgärder 392 94 9 Källa: NUTEK. Under 2000 har ca 225 miljoner kronor beviljats som regional projektverksamhet av länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen. Det har under 1999 utvecklats resultatindikatorer som t.ex. förväntade sysselsättningseffekter för att möjliggöra en bättre uppföljning av projekten. En stor del av den regionala projektverksamheten förväntas leda till ett i stort förbättrat företagsklimatet genom att den främjar bl.a. förnyelse av företag och nyföretagandet i framför allt regionalpolitiskt prioriterade områden. Projekten förväntas även leda till ett utvecklat samarbete mellan näringslivet och t.ex. universitet och högskolor. Alla län har möjlighet att medfinansiera strukturfondsprojekt, men endast inom de delar av länen som ingår i de geografiska strukturfondsområdena. Skillnaden mellan regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram är att sistnämnda projekt skall följa riktlinjerna i de fleråriga samlade programdokumenten (s.k. SPD) och får en del av finansieringen från EG:s strukturfonder. Den regionala projektverksamhetens inriktning skall också utgå från en långsiktig strategi, den s.k. länsstrategin, men kan till skillnad mot de regionalpolitiska strukturfondsprojekten bedrivas inom hela landet. Den regionala projektverksamheten skall inriktas mot ekonomisk tillväxt och inomregional balans. Under 2000 har ca 250 miljoner kronor beviljats av länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen som medfinansiering av strukturfondsprogram. Anledningen till att beloppet är lägre än föregående år är att strukturfondsprogrammen för den nya perioden kom att starta senare än avsetts eftersom EG-kommissionens godkännande försenades. Likartade rutiner för uppföljning av strukturfondsprojekt som för länsstyrelseprojekt följs fortlöpande. Utvärdering sker dels samlat efter halva tiden, dels samlat efter programperiodens slut. De förväntade effekterna av strukturfondsprogrammen, inkl. medel från regionalfonden, annan offentlig medfinansiering och privata medel, för hela programperioden 1995-1999 är bl.a. cirka 74 000 nya eller bevarade arbetstillfällen. De projekt som slutredovisats har enligt NUTEK bidragit till 57 000 nya eller bevarade arbetstillfällen och ca 10 000 nya företag. De förväntade effekterna går inte att redovisa uppdelat på olika år. Flera utvärderingar visar dock att detta är en överskattning av antalet arbetstillfällen. Tabell 4.6 Vissa uppgifter om beviljade selektiva regionalpolitiska företagsstöd åren 1998-20001 1998 1999 2000 Beviljat belopp (mkr)1 1 060 932 949 Beräknat antal nya arbets- tillfällen (antal)1 9 000 7 200 8 430 Genomsnittlig subvention per arbetstillfälle (tkr)1 100 125 110 Investeringar som beräknas del- finansieras med de selektiva företagsstöden (mkr)2 3 300 3 400 3 034 1 Regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd, småföretagsstöd och sysselsättningsbidrag. 2 Ej sysselsättningsbidrag. Källa: NUTEK. Beslut om totalt ca 949 miljoner kronor under 2000 i olika former av selektiva regionalpolitiska företagsstöd (exkl. stöd till kommersiell service och såddfinansiering) i samband med investeringar beräknas enligt NUTEK bidra till ca 8 430 nya arbetstillfällen inom främst de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. Genomsnittlig subvention per arbetstillfälle uppgår till cirka 110 000 kronor. Investeringar i storleksordningen 3 000 miljoner kronor beräknas delfinansieras med dessa stöd. Regionalt utvecklingsbidrag har under 2000 till ca 86 procent av beloppet beviljats små och medelstora företag, dvs. företag med 0-199 anställda. I besluten om regionalt utvecklingsbidrag beräknas 43 procent av de nya arbetstillfällena tillfalla kvinnor. Detta innebär att villkoret för stödformen att minst 40 procent av antalet nya arbetstillfällen skall tillfalla vartdera könet därmed är uppfyllt. Även vad gäller landsbygdsstöd beräknas i genomsnitt 40 procent av de nya arbetstillfällena tillfalla kvinnor. Av småföretagsstödets nya arbetstillfällen beräknas ca 35 procent tillfalla kvinnor. Villkoret för stödet är att minst 40 procent av antalet nya arbetstillfällen skall avse vartdera könet. Villkoret har därmed inte uppfyllts. Inga nya lån till privata regionala investmentbolag har beviljats eller utbetalats under 2000. Utestående belopp för sådana lån uppgick den 31 december 2000 till ca 3 miljoner kronor. Tabell 4.7 Utbetalda generella regionalpolitiska företagsstöd åren 1998-20001 Miljoner kronor 1998 1999 2000 Utbetalt belopp 773 702 390 1 Dvs. nedsatta socialavgifter och transportbidrag. Källa: NUTEK. Bidragen har enligt regeringens bedömning bidragit till att upprätthålla sysselsättningen i främst de regionalpolitiskt mest prioriterade regionerna. Transportbidrag kompenserar en del av företagens kostnader för varutransporter. Nedsatta socialavgifter kompenserar delvis företagen för permanenta merkostnader på grund av de geografiska lägesnackdelarna. Stöd till kommersiell service har under 2000 beviljats för ca 26 miljoner kronor och har bidragit till att upprätthålla servicenivån i gles- och landsbygd. Såddfinansiering har under 2000 beviljats för ca 500 000 kronor till små och medelstora företag. Stödet förväntas ha betydelse för teknikbaserade företag i tidiga utvecklingsfaser. Den övervägande delen av såddfinansieringen finansieras med andra medel än regionalpolitiska. Inom programmet för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder på 500 miljoner kronor som startade 1998 har beslut för ytterligare 9 miljoner kronor fattats under 2000. Härmed har beslut fattats för sammanlagt 495 miljoner kronor. En mer detaljerad beskrivning per län av dels beviljade selektiva regionalpolitiska företagsstöd, projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram, dels utbetalda medel avseende generella regionalpolitiska företagsstöd (transportbidrag och nedsatta socialavgifter) återfinns i följande tabeller. Tabell 4.8 Beviljat stöd m.m. av länsstyrelserna, regionala självstyrelseorgan, NUTEK och regeringen under 2000 fördelat på län Länsstyrelse/ självstyrelse- organ Regionala utvecklingsbidrag (mkr) Landsbygds-stöd (mkr) Småföre- tagsstöd (mkr) Sysselsätt- nings- bidrag (mkr) Beräknad sysselsätt-ningsök-ning1 Beräknad subvention per arbets-tillfälle1 (mkr) Såddfinan-siering (mkr) Stöd till kommer-siell service (mkr) Regional projektverksamhet och medfinansiering av struk-turfonds-projekt. Länsstyr./ Sj.styr.org. (mkr) Summa (mkr) Stockholm 0 1,8 0 0 0 0,05 0 0,31 5,1 7,21 Uppsala 0 1,9 0 0 33 0,04 0 0,08 5,2 7,18 Södermanland 0 0,3 0 0 6 0,05 0 0,19 9,9 10,39 Östergötland 0 6,8 0,4 0 173 0,04 0 0,85 2,2 10,25 Jönköping 0 4,8 0 0 121 0,04 0 0,28 8,5 13,58 Kronoberg 0 3,3 0 0 65 0,05 0 0,55 6,0 9,85 Kalmar 0 0 0 0 0 0 0 0 1,3 1,30 Regionför-bundet i Kalmar län 0 7,9 0,1 0 183 0,04 0 1,53 17,2 26,73 Skåne 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Regionför-bundet i Skåne län 0 0,3 0 0 0 0 0 0 2,9 3,20 Halland 0 0 0 0 0 0 0 0 1,3 1,30 Västra Göta- land 0 0 0 0 0 0 0 0 4,5 4,5 Västra Götalands läns landsting 6,3 16,7 0,2 4,7 486 0,01 0,35 1,1 52,7 82,05 Gotland 0 0 0 0 0 0 0 0 1,7 1,70 Gotlands kommun 0 8,2 0 0 125 0,07 0 0,31 21,7 30,21 Blekinge 3,0 7,1 4,5 0 231 0,06 0 0,52 7,5 22,62 Örebro 41,3 12,0 0 3,9 1 208 0,05 0 1,68 10,2 69,08 Värmland 48,6 12,4 3,9 3,9 646 0,11 0 1,38 29,2 99,38 Västmanland 9,4 4,8 0,9 1,9 187 0,09 0 0,43 10,3 27,73 Dalarna 37,9 17,0 0 6,2 435 0,14 0 1,09 10,0 72,19 Gävleborg 17,0 36,8 3,0 5,5 684 0,09 0 2,18 39,8 104,28 Västernorr-land 30,3 32,3 3,3 96,1 873 0,28 0,18 3,45 69,2 234,83 Jämtland 40,1 26,7 4,5 31,1 613 0,17 0 2,67 65,4 170,47 Västerbotten 41,5 22,1 0 9,2 559 0,13 0 3,88 51,4 128,08 Norrbotten 88,8 29,0 3,6 145,9 1 802 0,32 0 3,04 42,1 312,44 Summa 364,2 252,2 24,4 308,4 8 430 0,11 0,53 25,52 475,3 1 450,55 1 Avser regionalt utvecklingsstöd, landsbygdsstöd, småföretagsstöd och sysselsättningsbidrag. Källa: NUTEK. Tabell 4.9 Utbetalt transportbidrag fördelat på län under 2000 Miljoner kronor Län 1998 1999 2000 Värmland 4,2 4,2 2,1 Dalarna 1,2 1,0 0,5 Gävleborg 5,7 5,3 3,0 Västernorrland 34,2 31,9 31,8 Jämtland 45,4 45,6 45,4 Västerbotten 163,2 140,7 142,9 Norrbotten 97,9 91,8 95,1 Summa 351,8 320,5 320,8 Källa: NUTEK. Minskningen i de sydligaste länen beror på avskaffandet av transportbidragszon 1. Tabell 4.10 Uppskattad bedömning av utbetalda nedsatta socialavgifter per län under 1998-2000 Miljoner kronor Län 1998 1999 2000 Värmland 2 1,9 0,1 Dalarna 21 17,9 2,0 Gävleborg 13 11,5 1,1 Västernorrland 34 19,5 1,5 Jämtland 88 81,7 7,1 Västerbotten 57 48,9 5,5 Norrbotten 137 132,9 11,4 Övriga (osäkra län samt egenavgifter) 69 67,6 40,2 Summa 421 381,9 68,9 Anm: För många företag framgår inte av statistiken var den nedsättningsberättigade verksamheten bedrivs. Dessa företag redovisas under rubriken övriga. 68,9 miljoner kronor avser avgifter från tidigare år såsom arbetsgivaravgifter för december 1999 och egenavgifter för 1998. Källa: NUTEK. Den kraftiga minskningen 2000 beror på att stödformen i princip upphörde den 1 januari 2000. Resursåtgång De resultat som här redovisas avser beträffande de selektiva företagsstöden och den regionala projektverksamheten inte resultaten på grund av utgifter under 2000. Istället redovisas de förväntade resultaten i framtiden på grund av beslut som fattats år 2000. Det finns ännu inget redovisningssystem som kan koppla ihop utgifter ett visst år med senare års resultat. I resultatredovisningen avseende strukturfondsprojekten och de generella företagsstöden redovisas däremot utgifterna relaterade till uppnådda effekter. Utgifterna inom utgiftsområde 19 uppgick under 2000 totalt till ca 3 006 miljoner kronor. Resursåtgången har minskat med 714 miljoner kronor jämfört med 1999 års utgifter, som uppgick till 3 720 miljoner kronor. Det beror främst på att utbetalningarna har minskat på flera anslag jämfört med 1999. Utbetalningarna för nedsatta socialavgifter minskade med 314 miljoner kronor eftersom EG-kommissionen stoppade verksamheten den 1 januari 2000. Utbetalningarna på anslaget Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 1995-1999 minskade med 237 miljoner kronor främst på grund av att några nya beslut inte fattades under 2000. Under 1999 gjordes också en engångsutbetalning på 200 miljoner kronor till stiftelsen Norrlandsfonden. Det totala anslagssparandet för utgiftsområdet uppgick den 31 december 1999 till 2 989 miljoner kronor. Härav har från anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder 75 miljoner kronor och anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 150 miljoner kronor överförts till anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. Detta anslag har också tillförts 400 miljoner kronor på tilläggsbudget. Vidare har av anslagssparandet på totalt 1 029 miljoner kronor från 1999 på äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder, A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn från budgetåret 1998 och A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. från budgetåret 1999 501 miljoner kronor tagits i anspråk. Av anslagssparandet har regeringen dragit in ca 1 154 miljoner kronor. Återstående anslagssparande, 2 314 miljoner kronor, beräknas tas i anspråk under kommande år. Utgifterna för de generella företagsstöden 2000 uppgick till 390 miljoner kronor vilket är en minskning med 312 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår. Utgifterna från EG:s strukturfonder för de regionalpolitiskt inriktade strukturfondsprojekten under perioden 1995-1999 uppgår till ca 4 455 miljoner kronor. I dessa utgifter inräknas utgifter om ca 2 649 miljoner kronor från anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999. Effekten av dessa insatser bedöms enligt NUTEK vara ca 57 000 nya och bevarade arbetstillfällen i de avslutade projekten avseende perioden 1995-1999. Insatserna beräknas även bl.a. medverkat till att ha skapat ca 10 000 nya företag. Flera utvärderingar visar dock att detta är en överskattning av antalet arbetstillfällen. Utvärderingar Regeringens analys och slutsatser avseende måluppfyllelsen för politikområdet grundar sig bl.a. på utvärderingar som de senaste åren gjorts av insatserna. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har nyligen på regeringens uppdrag gjort en sammanställning av tidigare genomförda utvärderingar av bl.a. regionalpolitiska åtgärder. Ett par slutsatser som kan dras härav är att, trots att ett betydande antal utvärderingar skett, att antalet kvalificerade utvärderingar är begränsat och att det huvudsakligen är företagsstöden som varit föremål för utvärderingarna. Brister förekommer bl.a. i den samhällsekonomiska analysen. NUTEK har gjort en utvärdering av innehåll och utfall av länsstyrelsernas regionala projektverksamhet under 1990/91-1997 (Länens projektverksamhet 1990-1997 En utvärderares syn, NUTEK R 1999:9). Utvärderingen visar bl.a. att projekt som beviljats bidrag till stor del genomförts och att måluppfyllelsen för enskilda projekt varit hög. Det kvarstår emellertid osäkerhet om de faktiska effekterna på den regionala utvecklingen. EG:s strukturfondsprogram utvärderas före programstart, efter halva tiden och efter programperiodens slut. I strukturfondsarbetet har utvärderingar blivit en viktig del i genomförandet av programmen. En mer sammanfattande bedömning av strukturfondsprogrammens effekter lämnas i en slutlig programutvärdering som kommer att redovisas efter programperiodens slut. En slutrapport för mål 5b lämnas till regeringen under september 2001. Under åren 1994-2000 har med regionalpolitiska medel bedrivits ett program, det s.k. företagskonsortieprogrammet, med syfte att höja kompetensen i vissa företag i främst norra Sverige, Bergslagen och sydöstra Sverige. Till verksamheten har anslagits sammanlagt 175 miljoner kronor. Programmen har finansierats gemensamt av staten och lokala/regionala intressenter. Den statliga medfinansieringen har i genomsnitt uppgått till 37,5 procent. NordRegio har på regeringens uppdrag utvärderat företagskonsortieprogrammet. Deras slutsatser är bl.a. att detta program har nått många företag som annars inte skulle ha genomfört utvecklingsprojekt och att de utvecklingsprojekt som initierades av programmet för företagskonsortiet har haft en viss positiv effekt för de deltagande företagen. Det är särskilt värt att notera den positiva effekt som konsortieprogrammet ser ut att ha haft för mikroföretagen. Företagen själva har varit mycket aktiva i genomförandet av projekten och använt sig av den kunskap som skapas genom samarbete med andra företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut, m.fl. NUTEK har även nyligen gjort en utvärdering av företagsstöden landsbygdsstöd, regionalt utvecklingsstöd och småföretagsstödet. Utvärderingen (De regionalpolitiska företagsstöden -- en studie av användning och effekter) redovisades i december 2000. Av utvärderingen framgår bl.a. att det inte är meningsfullt att föra en diskussion om konserverande stöd ur ett branschperspektiv eftersom tillväxtföretag finns inom alla branscher. Vad som bör diskuteras är istället hur mjuka och hårda investeringar påverkar företagens utveckling och i vilken grad investeringarna leder till förnyelse. Det finns vidare stora regionala skillnader i företagens flexibilitet beroende på den regionala miljön och grundläggande produktionsförutsättningar. Effekterna av stöden kan sammanfattas med att de skapar sysselsättning och överlevnad på kort sikt men att dessa effekter inte kan beläggas på lång sikt. Den regionalpolitiska utredningen presenterade sitt betänkande (SOU 2000:87) hösten 2000. Det behandlar regionalpolitiken i sin helhet men de mer omfattande utvärderingarna av åtgärderna koncentreras till de regionalpolitiska företagsstöden. Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att man inte kunnat dra några säkra eller entydiga slutsatser av vare sig tidigare eller egna utvärderingar av de regionalpolitiska företagsstöden. ITPS konstaterar i en kommentar att medan utredningens slutsatser och förslag på andra områden (t.ex. arbetsmarknader och flyttningar) vilar på stabil vetenskaplig grund, kan detta inte sägas vara fallet när det gäller företagsstimulans/stödpolitiken. En underlagsrapport till den regionalpolitiska utredningen har gjorts av Eurofutures (EF). Den bygger på tidigare studier, intervjuer, seminarier och fallstudier. Rapporten innehåller bl.a. en studie av nyetablerade, växande och etablerade företag för att visa hur företagsstöden fungerar i verkligheten. För de nyetablerade företagen har stödet varit direkt avgörande för att de skulle lokalisera sig på den aktuella orten. För tillväxtföretagen har stöden i något fall varit en förutsättning för att företaget skulle överleva, det har dock till största del fungerat som hjälp vid expansioner och investeringar. De stabila företagen använder stöden till att komma förbi tillfälliga svårigheter, de kompenserar även för andra nackdelar som kan finnas i att bedriva verksamhet i glesbygd. Dessa kan vara problem med säkerheter för fastigheter, högre byggkostnader och högre driftskostnader. Riksrevisionsverket (RRV) har granskat länsstyrelsernas handläggning av olika företagsstöd (RRV 2001/02:22 Företagsstöd - kvalitet i beslutsprocessen). RRV anser bl.a. att företagsstöd i alltför hög utsträckning får en prägel av rättighetsstöd för de företag som uppfyller de formella kraven, att länsstyrelserna inte förmår prioritera mellan bidragsansökningar samt att upp-följnings- och utvärderingsverksamheten är eftersatt. Riksdagens revisorer har granskat om Glesbygdsverket lever upp till de förväntningar som statsmakten har på myndigheten. De anser bl.a. att regeringen bör ta initiativ till en översyn av verkets roll i den regionalpolitiska myndighetsorganisationen. 4.6.2 Analys och slutsatser Viktiga omvärldsfaktorer som påverkat den regionala utvecklingen på senare år är bl.a. den accelererande utvecklingen inom produktions- och informationstekniken, den alltmer internationaliserade ekonomin och Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Målen för den nuvarande regionalpolitiken är bl.a. att den skall skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för kvinnor och män i hela riket. Regeringen bedömer att dessa mål, i den mån det är möjligt att bedöma hur den faktiska utvecklingen blivit om staten inte gjort några re-gionalpolitiska insatser, hittills har blivit uppfyllda. Den i vissa avseenden alltmer ojämna utvecklingen mellan olika delar av Sverige riskerar dock att i framtiden skapa ökade klyftor mellan människor och regioner. Den långsiktiga regionala problembilden är förhållandevis oförändrad såtillvida att det är samma områden som under lång tid haft den mest ogynnsamma utvecklingen. De senaste åren har skillnaderna mellan olika delar av landet ökat. Även mindre orter i stora delar av landet och många större industriorter har fått en sämre utveckling. Därför är det fortfarande betydelsefullt att särskilda insatser riktas till dessa områden. Behovet av en hållbar tillväxt i hela landet motiverar att regionalpolitiska åtgärder i framtiden i ökad utsträckning riktas till alla regioner. Fortsatta regionalpolitiska åtgärder inom andra politikområden samt effekter av åtgärder inom andra sektorer som vidtas utan övervägande regionalpolitiskt syfte, kommer även fortsättningsvis att vara av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Det gäller framför allt utbildnings- och kommunikationssektorn. Inom den lilla regionalpolitiken har insatserna främst varit inriktade mot att skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt genom att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas. Utan ett fungerande näringsliv är det omöjligt att uppnå en positiv utveckling. Genom olika typer av selektiva företagsstöd och projektverksamhet, bl.a. som medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram, har verksamheten bidragit till att utveckla framför allt näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden. Bedömningen grundar sig bl.a. på den uppföljning som NUTEK gör av företagsstöden och projektverksamheten samt den uppföljning som hittills har gjorts av projekt inom EG:s strukturfonder för regionalpolitiskt inriktade åtgärder. Bedömningen av insatserna inom den regionala projektverksamheten försvåras av att det i princip inte funnits några resultatindikatorer. Detta bör dock i framtiden vara ett mindre problem , bl.a. eftersom en stor del av den regionala projektverksamheten ingår som en del av strukturfondsprogrammen och inom de regionala tillväxtavtalen, till vilka resultatindikatorer kommer att finnas. En stor del av den regionala projektverksamheten förväntas leda till att förbättra företagsklimatet i stort. Därtill leder den till ett ökat samarbete mellan näringslivet och t.ex. universiteten och högskolorna. Regeringen konstaterar att villkoret att minst 40 procent av antalet nya arbetstillfällen skall avse vartdera könet, under 2000 har uppfyllts för regionalt utvecklingsbidrag. Däremot är inte villkoret helt uppfyllt för småföretagsstödet, för vilket andelen kvinnor av den beräknade sysselsättningsökningen beräknas till 35 procent. Detta kan bl.a. bero på branschmässiga skillnader mellan de företag som får småföretagsstöd jämfört med företag som får andra regionalpolitiska stöd. Att öka antalet kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher, men också antalet män i kvinnodominerade branscher är ett av målen för regeringens jämställdhetspolitik. De generella stöden, transportbidrag och nedsatta socialavgifter, bedömer regeringen ha bidragit till att på olika sätt kompensera företagen i de regionalpolitiskt prioriterade områdena för bl.a. långa transporter och merkostnader på grund av det geografiska läget. Därmed bedöms sysselsättningen kunnat upprätthållas i dessa företag i högre utsträckning än annars varit fallet. Det kan enligt regeringens bedömning uppstå ett underutbud av finansieringskapital i vid bemärkelse i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Ett problem som uppstått de senaste åren är att långivarna, framför allt bankerna, har blivit allt mer restriktiva med sin utlåning. Det finns ett för litet utbud av kapital till små och medelstora företag i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Underutbudet täcks bl.a. av Norrlandsfondens och ALMI Företagspartner AB:s låneverksamheter och till viss del även av de regionalpolitiska företagsstöden. Åtgärder inom utgiftsområdet har även bidragit till att stimulera utvecklingen i gles- och landsbygder. Både kommersiell och samhällelig service har utvecklats med hjälp av regionalpolitiska åtgärder, såsom stöd till kommersiell service. Särskilda projekt med syfte att utveckla servicelösningar har finansierats med medel från politikområdet. Genom dessa insatser har i många fall samlokaliserade servicelösningar anpassade efter lokala förutsättningar, ofta drivna av lokala entreprenörer, uppkommit. Åtgärderna har bidragit till att upprätthålla och i vissa fall även utveckla tillgänglig service. Enligt regeringens bedömning är omställningsarbetet för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten väl igång i alla berörda kommuner. Representanter för näringsliv, organisationer, kommuner m.fl. deltar i att utarbeta visioner, utvecklingsprogram och handlingsplaner. I processen ingår att skapa nätverk och främja etableringar som har förutsättningar att bli tillväxtdrivande i kommunerna. Avvecklingen av militär och civil personal inom Försvarsmakten har gått bra. De regionalpolitiska medlen inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling kan, på grund av dess jämförelsevis ringa omfattning, endast marginellt påverka utvecklingen i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Andra statliga och privata insatser inom ramen för EG:s strukturfondsprogram är exempel på att ytterligare resurser från andra, t.ex. myndigheter, kommuner och det privata näringslivet, skjuts till. Även investeringar som får företagsstöd måste till den största delen finansieras av företagen själva eller t.ex. via bank. Åtgärder som finansieras inom utgiftsområdet fungerar sålunda ofta som katalysatorer som medför att ytterligare åtgärder kommer till stånd som påverkar den regionala utvecklingen positivt. Åtgärder som finansieras inom utgiftsområdet bedöms därför medverka till att få igång processer och investeringar som troligtvis inte annars hade kommit till stånd. De geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen har under perioden 1995-1999, inklusive strukturfondsmedel, statlig, kommunal och privat finansiering omfattat ca 3,8 miljarder kronor per år. Regeringen bedömer att målen inom strukturfondsprogrammen mot bakgrund av tillgängliga utvärderingsrapporter förväntas bli uppfyllda. 4.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har i sin Årliga rapport till regeringen inte framfört några iakttagelser av större vikt beträffande Glesbygdsverket och Statens institut för regionalforskning. 4.8 EG:s samtliga strukturfonder perioden 1995-1999 Sverige omfattas sedan 1995 av EG:s gemensamma regional- och strukturpolitik. Det innebär att Sverige för perioden 1995-1999 tillfördes sammanlagt 1,42 miljarder euro eller ca 13 miljarder kronor från EG:s olika strukturfonder. Dessa medel användes för regionalpolitiska åtgärder i vissa regioner inom målen 2, 5b och 6, för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom målen 3 och 4, för vissa åtgärder i jordbruks- och fiskerisektorerna inom mål 5a samt för gemenskapsinitiativ och pilotprojekt. Tabell 4.11 Vissa uppgifter om EG:s strukturfonder perioden 1995-1999 Målområde resp. gemenskapsinitiativ Tilldelade medel (ram) (mkr) Beslutade medel (% av ram) Utbetalade medel t.o.m. december 2000 (% av ram) Utbetalade medel t.o.m. april 2001 (% av ram) Mål 2 1 431 100 76 85 Mål 5b 1 299 99 71 79 Mål 6 2 641 98 79 84 Mål 3 3 165 115 97 98 Mål 4 1 595 103 93 97 Mål 5a jordbruk 963 96 93 95 Mål 5a fiske 363 97 79 84 Interreg II a 346 98 66 76 Övriga gemenskaps- initiativ 718 104 72 83 Totalt 12 521 103 85 89 Anm: Omräkningskurs från euro - 8,50 kronor. Källa: NUTEK. Slutredovisning av programmen till EG-kommissionen skall ske senast under 2002. År 1999 var det sista året under vilket beslut om bidrag till projekt kunde fattas. Den nationella offentliga medfinansieringen för beslutade projekt uppgår till 18,4 miljarder kronor för programperioden. Strukturfondsfinansieringen uppgår till 12,8 miljarder kronor och privat finansiering med 12 miljarder kronor. Totalt medför projekten således åtgärder för 43 miljarder kronor. Den nationella offentliga medfinansieringen för de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och 6, exklusive socialfondsinsatserna, har till 25 procent bestått av länsstyrelsernas och de regionala självstyrelseorganens anslag för allmänna regionalpolitiska åtgärder, till 28 procent av medel från kommuner, till 7 procent från landsting och till 40 procent från övriga statliga anslag. Beloppen för utbetalningarna är lägre än för besluten, eftersom projekten slutförts till lägre kostnader. T.o.m. april 2001 hade 10,3 miljarder kronor betalats ut från de olika strukturfonderna till enskilda projekt, vilket motsvarar 89 procent av medlen för hela programperioden. Störst andel har betalats ut till projekt inom de horisontella målen 3 och 4. Prognosen är att 97 procent av strukturfondsmedlen kommer att vara utbetalade vid 2001 års slut. Regeringen bedömer att genomförandet, efter vissa initiala problem, av de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen - målen 2, 5b och 6 samt vissa av gemenskapsinitiativen har utvecklats väl. I dessa program har i princip samtliga medel intecknats. En stor del av utbetalningarna har dock skjutits upp till slutet av programperioden och även de följande åren. En utförligare redovisning för bl.a. målen 3, 4 och 5a lämnas under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad respektive 23 Jord- och Skogsbruk, fiske med anslutande binäringar. 4.9 Budgetförslag 4.9.1 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder Tabell 4.12 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Utfall 1 170 283 Anslags- sparande 263 992 2001 Anslag 1 659 350 1 Utgifts- prognos 1 250 000 2002 Förslag 1 639 950 2003 Beräknat 1 559 950 2004 Beräknat 1 559 950 1 Inklusive en minskning med 16 000 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002. Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder disponeras av länsstyrelserna, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och rege-ringen. NUTEK disponerar även medel för beslut som fattas av vissa regionala självstyrelseorgan. Till anslaget finns ett bemyndigande. Beslut om bidrag till de ändamål som anslaget omfattar fattades före 1999 mot äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. (t.o.m. 1999) och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. (t.o.m. 1998) från budgetåret 1995/96. För att täcka utgifter på grund av beslut som fattats mot dessa äldreanslag och ännu inte utbetalats anslogs medel budgetåret 2000 under anslaget A11 Regionalpolitiska insatser. Beslut fattas även mot äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder från budgetåret 1998. Tabell 4.13 Anslag för regionalpolitiska åtgärder Miljoner kronor Anslag Utfall 2000 Anslagssparande/reservationer 2000 Anslag 2001 Utgifts-prognos 2001 33:1 Allmänna regionalpoli- tiska åtgärder 1 170 264 1 675 1 250 A1 Regional-politiska åt-gärder 464 502 0 220 A11 Regional-politiska in-satser 104 196 0 50 Summa 1 738 962 1 675 1 520 Det totala utfallet för 2000 uppgick till ca 1 738 miljoner kronor, vilket inkluderar utfallet för anslaget A11 Regionalpolitiska insatser och äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder. Anslagssparandet vid utgången av 2000 uppgick totalt till ca 962 miljoner kronor, vilket även det inkluderar anslaget A11 Regionalpolitiska insatser och äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder. Av detta har ett anslagssparande på ca 264 miljoner kronor från 2000 på anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder uppstått främst på grund av att utbetalningarna för medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram förskjutits framåt i tiden. Av detta anslagssparande har regeringen genom beslut dragit in ca 89 miljoner kronor. Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åt-gärder uppgår till ca 1 659 miljoner kronor för budgetåret 2001. Utgiftsprognosen för 2001 är 1 520 miljoner kronor, inklusive äldreanslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder och A11 Regionalpolitiska insatser. Även under 2001 har utbetalningarna för medfinansiering av strukturfondsprojekt förskjutits framåt i tiden. En ytterligare anledning till att utgiftsprognosen inte är högre är att de åtaganden som staten gjort gentemot bidragsmottagare i många fall sträcker sig över ett flertal år. Utbetalning av medel till ett projekt sker således i många fall flera år efter att beslutet fattats. Riksdagen godkände hösten 1997 att rege-ringen får använda högst 500 miljoner kronor av äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder för att genomföra ett program för regional närings-politik och särskilda regionalpolitiska åtgärder. Regeringens överväganden Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2001 låta staten ta på sig ekonomiska åtaganden i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 3 000 miljoner kronor under åren 2002-2008 (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 19, bet. 2000/01:NU2, rskr. 2000/01:120). Åtaganden som är gjorda med stöd av bemyn-diganden för åren 1997-2002 kommer att ianspråkta utrymme under den bemyndiganderam för 2003-2010 som föreslås i detta avsnitt. Syftet med en bemyndiganderam är bl.a. att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt planera användningen av anslaget, att utnyttja anslaget på ett effektivare sätt, att undvika stora anslagssparanden samt att förbättra uppföljningen och prognoserna av de anslagna medlen. Som tidigare nämnts täcks åtaganden gjorda före 2000 med stöd av äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. från budgetåret 1995/96 fr.o.m. 2000 av anslaget A11 Regionalpolitiska insatser. Åtaganden gjorda med stöd av medel anslagna under äldreanslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder, "äldre regionalpolitiska åtgärder", och som inte utbetalats senast 2001 föreslås utbetalas från anslaget 33:1 Allmänna Regionalpolitiska åtgärder. Regeringen gav i december 1999 Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag bl.a. att se över om bemyndiganderamen inom anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder var väl avpassad till de anslagna medlen, med särskilt beaktande av de olika stödens utformning och syften. ESV föreslog bl.a. att bemyndiganderamen skall vara större än anslaget för att det skall finnas möjlighet att fatta beslut med utbetalning på lång sikt om systemet skall fungera över åren. För att undvika snedvridning mellan långsiktiga och kortsiktiga åtaganden behöver en lämplig balans finnas mellan anslagets respektive bemyndigandets storlek. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002 ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst 3 200 miljoner kronor under åren 2003-2010. Tabell 4.14 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Miljoner kronor Utfall 2000 Prognos 2001 Beräknat 2002 Beräknat 2003 Beräknat 2004-2010 Utestående åtaganden vid årets början 1 371 1 808 2 387 - Nya åtaganden 1 607 1 829 2 313 - Infriade åtaganden* -1 170 -1 250 -1 500 -1 560 -1 640 Utestående åtaganden vid årets slut 1 808 2 387 3 200 - Erhållet/föreslaget bemyndigande 2 588 3 000 3 200 - * Utgiftsutfall till följd av ingångna åtaganden. Anslagets ändamål Regeringen föreslår att medel från detta anslag fortsättningsvis anvisas till följande ändamål: – regionala utvecklingsbidrag, – landsbygdsbidrag, – stöd till kommersiell service, – småföretagsstöd, – sysselsättningsbidrag, – såddfinansiering, – regional och central projektverksamhet, – medfinansiering av strukturfondsprogram, – viss administration, uppföljning och utvärdering av de regionalpolitiska företagsstöden m.m., – äldre regionalpolitiska åtgärder, – retroaktiva nedsatta socialavgifter samt – viss central utvecklingsverksamhet, m.m. I jämförelse med nuvarande ändamål innebär det att lån till privata regionala investmentbolag utgår, retroaktiva nedsatta socialavgifter och äldre regionalpolitiska åtgärder tillkommer. Sistnämnda åtgärder har tidigare finansierats från anslaget A1. Regionalpolitiska åtgärder från budgetåret 1998. Detta anslag disponeras fr.o.m. budgetåret 2001 inte längre av regeringen. Lån till privata regionala investmentbolag avser regeringen inom kort föreslå riksdagen skall avskaffas som stödform. Nedsatta socialavgifter upphörde i princip den 31 december 1999. Hittills har ett särskilt anslag finansierat retroaktiva utbetalningar. Om sådana skulle uppkomma även under 2002 föreslås de belasta detta anslag. Åtgärderna kan bl.a. rikta sig till privata, kooperativa och statliga företag samt i vissa fall affärsverk, uppdragsmyndigheter, ideella organisationer och kommuner. Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan nämnda ändamål, användas för medfinansiering av åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal. Sverige får ett ökat återflöde från EG:s strukturfonder under programperioden 2000-2006, vilket innebär att medfinansiering av strukturfondsprogram kan väntas ta i anspråk en ökad del av anslaget. Huvuddelen av anslaget beräknas användas av länsstyrelserna respektive de regionala självstyrelseorganen för olika former av företagsstöd, medfinansiering av strukturfondsprogram samt projekt, huvudsakligen inom ramen för regionala tillväxtavtal. Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning Med anledning av riksdagens beslut om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning har Regionförbundet i Kalmar län, Gotlands kommun och Regionförbundet i Skåne län fr.o.m. budgetåret 1998 bl.a. övertagit ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och hantera huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som berörda länsstyrelser disponerar (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Vidare har självstyrelseorganet i Västra Götalands län fr.o.m. den 1 januari 1999 bl.a. tagit över ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och besluta om huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som länsstyrelsen i Västra Götalands län tidigare disponerat. Fr.o.m. den 1 januari 1999 utgör vidare de nybildade Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting självstyrelseorgan i respektive län (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för fördjupad demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Denna försöksverksamhet skall pågå t.o.m. den 31 december 2002. Avsikten är att självstyrelseorganen i berörda län skall disponera medlen enligt samma riktlinjer som gäller för länsstyrelserna. Huvuddelen av de medel regeringen fördelar till respektive län skall enligt riksdagens beslut i tillämpliga delar tillföras självstyrelseorganet för följande av de ändamål som angivits ovan: – regionala utvecklingsbidrag, – landsbygdsbidrag, – stöd till kommersiell service, – småföretagsstöd, – sysselsättningsbidrag, – såddfinansiering, – regional projektverksamhet, – medfinansiering av strukturfondsprogram samt – uppföljning och utvärdering. I jämförelse med nuvarande ändamål innebär det inga förändringar. Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan nämnda anslag, användas för medfinansiering av åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal. För ändamålet regional projektverksamhet bör även länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa medel för att kunna bedriva projekt för t.ex. servicelösningar i glesbygd och vissa jämställdhetsprojekt. Berörda länsstyrelser och självstyrelseorgan får, inom ramen för angivna ändamål, även använda medlen till att medfinansiera projekt inom EG:s strukturfondsprogram. För ändamålet uppföljning och utvärdering bör självstyrelseorganen disponera vissa medel för uppföljning av enskilda projekt. Således bör även länsstyrelserna i berörda län disponera vissa medel från anslaget. Disposition av medel för regeringen och NUTEK, m.m. Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan länsstyrelser och självstyrelseorgan och utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen av medel mellan länen bör, som hittills, de långsiktiga regionala problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln, med särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder inom EG:s strukturfondsprogram och inom ramen för de regionala tillväxtavtalen. En del av anslaget föreslås, liksom för närvarande, disponeras av regeringen och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) för bl.a. viss central utvecklingsverksamhet, m.m. Av anslaget avses 36 miljoner kronor användas för att finansiera verksamhet som bedrivs av lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Härav skall 10 miljoner kronor användas för deras basverksamhet. Regeringen disponerar också medel för utvecklingsprogrammet för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten. Regeringen föreslås även disponera medel för att täcka utgifterna för de lokaler som det samnordiska forskningsorganet inom regionalpolitiken, Nordregio, disponerar. Beräkning av anslaget för 2002 Regeringen föreslår en engångsvis överföring av 20 miljoner kronor till anslaget 38:1 Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader (NUTEK) under utgiftsområde 24 Näringsliv. Medlen skall användas till att finansiera uppbyggnad av ett nytt ärendehanteringssystem (NYPS). Regeringen föreslår ytterligare överföring av 2 miljoner kronor till nämnda anslag. Dessa skall användas för att under 2002 och 2003 finansiera det nya regionala analys- och prognossystemet RAPS. Regeringen föreslår vidare en överföring av 10 miljoner kronor till utgiftsområde 24 Näringsliv för turistfrämjande insatser under de närmaste åren. Tabell 4.15 Härledning av nivån 2002-2004 Tusental kronor 2002 2003 2004 Anslagsnivå 20011 1 659 350 1 659 350 1 659 350 Förändring till följd av: Beslut 12 600 -87 400 -89 400 Överföring till/från andra anslag m.m. -32 000 -12 000 -10 000 Summa förändring -12 568 -99 400 -99 400 Förslag/beräknat anslag 1 639 950 1 559 950 1 559 950 1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002. 4.9.2 33:2 Landsbygdslån Tabell 4.16 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Utfall 61 840 Anslags- sparande 99 060 2001 Anslag 60 000 Utgifts- prognos 26 000 2002 Förslag 60 000 2003 Beräknat 60 000 2004 Beräknat 60 000 Anslaget disponeras av Verket för näringsutveckling för landsbygdslån som beviljas av länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen. Regeringen beviljade 1999, med medel från anslaget, Nischprodukter KB ett lån på kommersiella villkor på 70 miljoner kronor för etablering av en industriell verksamhet i Bengtsfors. Verksamheten utgör en delvis ersättning för den verksamhet som Lear Corporation AB tidigare bedrev i samma lokaler. Under 1999 utbetalades 50 miljoner kronor och under 2000 utbetalades de resterande 20 miljoner kronorna. Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen tillförs inkomsttitlarna 2324 Ränteinkomster av lokaliseringslån respektive 4139 Återbetalning av lokaliseringslån. (Anslaget disponeras även för utbetalningar av tidigare beviljade regionala utvecklingslån). Medel inom anslaget får, inom ramen för anslagets ändamål, användas för medfinansiering av åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal. Under 2000 utbetalades ca 62 miljoner kronor i regionalt utvecklingslån och landsbygdslån. I räntor och amorteringar inbetalades ca 5 respektive ca 8 miljoner kronor. Av anslagssparandet på ca 99 miljoner kronor har regeringen genom beslut dragit in ca 48 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2001 uppgår till 26 miljoner kronor. Regeringens överväganden Anslagets nivå föreslås till oförändrat 60 miljoner kronor för 2002. Tabell 4.17 Härledning av nivån 2002-2004 Tusental kronor 2002 2003 2004 Anslagsnivå 2001 60 000 60 000 60 000 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag m.m. Summa förändring Förslag/beräknat anslag 60 000 60 000 60 000 4.9.3 33:3 Avsättning för kreditgarantier inom regionalpolitiken Tabell 4.18 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Utfall 968 Anslags- sparande 8 362 2001 Anslag 9 000 Utgifts- prognos 1 000 2002 Förslag 11 000 2003 Beräknat 0 2004 Beräknat 0 Anslaget benämndes tidigare Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken. Det disponeras av Riksgäldskontoret. Det sista systemet med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphörde den 1 januari 1997 och ersattes med landsbygdslån. Riksgäldskontoret förvaltar sedan den 1 januari 1998 samtliga statens kreditgarantier. Från anslaget betalas utgifter för att infria statliga garantier enligt ett antal äldre förordningar. Tabell 4.19 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1995/96-2000 Budgetår Utgift (mkr) 1995/96 (18 mån) 18,4 1995/96 (12 mån)1 12,1 1997 10,5 1998 7,8 1999 3,5 2000 1,0 1 Beräknat på en 12-månaders period. Under 2000 har infriande av glesbygdsgarantier uppgått till 1,0 miljon kronor. För 2000 uppgick anslaget till 1,0 miljon kronor. Därtill kom ett överfört anslagssparande från 1999 på 12,4 miljoner kronor. Utfallet blev således lägre än tillgängliga medel. Utgiftsprognosen för 2001 uppgår till 1 miljon kronor. Utestående garantibelopp uppgick den 31 december 2000 till 28,3 miljoner kronor . Regeringens överväganden För att de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av äldre garantier inom regionalpolitiken skall kunna hanteras i enlighet med garantimodellen från och med budgetåret 2002, föreslår regeringen att riksdagen anvisar anslagsmedel för att täcka de subventioner som uppstår genom att garantitagarna inte debiteras riskavspeglande avgifter. Riksgäldskontoret har fastställt den totala subventionen inom området till ett engångsbelopp om 11 miljoner kronor. Detta belopp skall föras till Riksgäldskontorets garantireserv, varefter garantiverksamhetens kostnader kommer att belasta reserven (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2). Regeringen föreslår att anslaget för 2002 skall uppgå till 11 miljoner kronor. Eftersom garantiernas kostnader kommer att belasta Riksgäldskontorets garantireserv i och med att anslagsmedlen förts till reserven, kommer det därefter inte att behövas något anslag uppfört på statsbudgeten för detta ändamål. Tabell 4.20 Härledning av nivån 2002-2004 Tusental kronor 2002 2003 2004 Anslagsnivå 20011 9 000 9 000 9 000 Förändring till följd av: Beslut 2 000 -9 000 -9 000 Överföring till/från andra anslag m.m. Summa förändring 2 000 -9 000 -9 000 Förslag/beräknat anslag 11 000 0 0 4.9.4 33:4 Transportbidrag Tabell 4.21 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Utfall 320 900 Anslags- sparande 41 350 2001 Anslag 352 000 1 Utgifts- prognos 393 000 2002 Förslag 336 000 2003 Beräknat 336 000 2004 Beräknat 336 000 1 Varav 16 000 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002. Anslaget disponeras av Verket för näringslivsutveckling för transportbidrag enligt förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. De förändringar rörande transportbidrag som riksdagen tidigare beslutat om (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98: AU11, rskr. 1997/98:204), har under 1999 godkänts av EG-kommissionen för tillämpning fr.o.m. 2000. Regeringen föreslår i tilläggsbudget i samband med denna proposition att anslaget för innevarande år ökar till 352 miljoner kronor, beroende på nämnda förändringar av stödförordningen och konjunkturen under 2000. Anslagsbehovet för 2002 beräknas uppgå till 336 miljoner kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.22 Härledning av nivån 2002-2004 Tusental kronor 2002 2003 2004 Anslagsnivå 20011 352 000 352 000 352 000 Förändring till följd av: Beslut -16 000 -16 000 -16 000 Överföring till/från andra anslag m.m. Summa förändring -16 000 -16 000 -16 000 Förslag/beräknat anslag 336 000 336 000 336 000 1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002. 4.9.5 33:5 Glesbygdsverket Tabell 4.23 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Utfall 26 314 Anslags- sparande 648 2001 Anslag 25 103 Utgifts- prognos 25 000 2002 Förslag 26 175 2003 Beräknat 26 822 1 2004 Beräknat 27 326 2 1 Motsvarar 26 175 tkr i 2002 års prisnivå. 2 Motsvarar 26 175 tkr i 2002 års prisnivå. Anslaget disponeras av Glesbygdsverket. Det övergripande målet för Glesbygdsverket är att det främst genom påverkan på olika samhällssektorer skall verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena. Regeringens överväganden Tabell 4.24 Härledning av nivån 2002-2004 Tusental kronor 2002 2003 2004 Anslagsnivå 20011 25 103 25 103 25 103 Förändring till följd av: Beslut Pris- och löneomräkning 429 1 076 1 580 Överföring till/från andra anslag m.m.2 643 643 643 Summa förändring 1 072 1 719 2 223 Förslag/beräknat anslag 26 175 26 822 27 326 1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår-proposition och budgetpropositionen för 2002. 2 Inklusive slutjustering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna. En närmare beskrivning av detta finns i avsnitt 9.2. 4.9.6 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 Tabell 4.25 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Utfall 0 Anslags- sparande 360 000 2001 Anslag 800 000 Utgifts- prognos 350 000 2002 Förslag 1 000 000 2003 Beräknat 1 000 000 2004 Beräknat 1 000 000 Anslaget disponeras av länsstyrelserna i Jönköpings, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden avseende programperioden 2000-2006. Regionalfonden finansierar delvis programmen inom målen 1 och 2 ( inklusive inom områden som får bidrag under en övergångsperiod) samt gemenskapsinitiativen Urban och Interreg III. Utbetalningarna från EG:s övriga strukturfonder redovisas dels under anslag för socialfonden inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, dels under anslag avseende jordbruks- och fiskefonderna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Utfallet för 2000 och utgiftsprognosen för 2001 är lägre än anslaget beroende på att genomförandet av strukturfondsprogrammen har startat senare än tidigare bedömningar. Betalningssystemet från EG-budgeten har reformerats för programperioden 2000-2006. Inbetalningarna från EG-kommissionen till Sverige sker initialt genom ett förskott, som omfattar sju procent av den totala regionalfondsramen. Sverige måste sedan redovisa faktiska utbetalningar för projekten för att erhålla ytterligare strukturfondsmedel. Inbetalningarna från EG-kommissionen redovisas på inkomsttitel 6312 på statsbudgetens inkomstsida. Regeringens överväganden Tabell 4.26 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Miljoner kronor Utfall 2000 Prognos 2001 Beräknat 2002 Beräknat 2003 Beräknat 2004-2008 Utestående åtaganden vid årets början 0 800 2 450 - - Nya åtaganden 800 2 000 2 350 - - Infriade åtaganden -0 -350 -800 -1 000 -3 000 Utestående åtaganden vid årets slut 800 2 450 4 000 - - Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 3 200 3 400 4 000 - - Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002 besluta om åtaganden som innebär utgifter på högst 4 000 miljoner kronor under åren 2003-2008. Syftet är att anpassa anslaget till ett långsiktigt planerande för de beslutande myndigheterna enligt de intentioner som ligger till grund för EG:s fleråriga strukturfondsprogram. Regionalfondsramen bestäms då programdokumenten fastställs av EG-kommissionen. Mål 1 och 2 programmen är fastställda och Interreg- och Urbanprogrammen väntas antas under 2001. Sverige skall senast den 31 december 2003 inom varje mål bedöma resultaten av insatserna utifrån ett antal indikatorer, för vart och ett av programmen. EG-kommissionen fördelar sedan den s.k. resultatreserven, som utgör fyra procent av målprogrammens strukturfondsram för Sverige. Regionalfondsramen för programperioden 2000-2006 beräknas till ca 7 700 miljoner kronor utan reserv. Tabell 4.27 Härledning av nivån 2002-2004 Tusental kronor 2002 2003 2004 Anslagsnivå 2001 800 000 800 000 800 000 Förändring till följd av: Beslut 200 000 200 000 200 000 Överföring till/från andra anslag m.m. Summa förändring 200 000 200 000 200 000 Förslag/beräknat anslag 1 000 000 1 000 000 1 000 000 4.9.7 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram Tabell 4.28 Anslagsutveckling Tusental kronor 2002 Förslag 240 000 1 2003 Beräknat 0 2004 Beräknat 0 1 Nytt anslag. Regeringen föreslår att medel från detta anslag anvisas för utgifter för tidsbegränsade program och engångsinsatser för att främja det lokala näringslivets utveckling genom ökad IT-användning, kluster, turism, entreprenörsutbildning och kommunala lärcentra, samt för att främja kommersiell service. Åtgärderna syftar till att främja den regionala utvecklingen i hela landet, med tyngdpunkt i regionalpolitiskt prioriterade områden. Insatsernas inriktning är främst ökad kunskap och kompetens hos människor och företag, stärkt företagsamhet genom ett utvecklat entreprenörskap, samt en god servicenivå i gles- och landsbygd. Vissa av insatserna riktar sig särskilt till näringslivet i stödområde A. Regeringen avser att i propositionen om en ny regional utvecklingspolitik närmare redovisa de bedömningar som ligger till grund för förslagen till dessa program och engångsinsatser. Tabell 4.29 Härledning av nivån 2002-2004 Tusental kronor 2002 2003 2004 Anslagsnivå 2001 0 0 0 Förändring till följd av: Beslut 240 000 0 0 Pris och löneomräkning Överföring till/från andra anslag m.m. Summa förändring 240 000 0 0 Förslag/beräknat anslag 240 000 0 0 5 Politikområde IT, tele och post inom utgiftsområde 22 Kommunikationer 5.1 Budgetförslag 5.1.1 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. Tabell 5.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 2000 Utfall 0 Anslags- sparande 400 000 2001 Anslag 450 000 Utgifts- prognos 125 000 2002 Förslag 250 000 2003 Beräknat 450 000 2004 Beräknat 450 000 Anslaget inrättades budgetåret 2000. Inom detta anslag beräknas 2 000 miljoner kronor avsättas. Anslaget avser främst att täcka utgifter för det statliga stödet till kommuner och länsstyrelser för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Som regeringen tidigare har redovisat för riksdagen bedöms att en del av anslaget behöver tas i anspråk för administrativa kostnader inne-fattande information, kompetensstöd och upp-följning. En del av anslaget behövs därför för så-dana kostnader vid berörda myndigheter, kommuner och organisationer. Kommunernas administrativa kostnader avser framtagande av IT-infrastrukturprogram vilka är en förutsättning för utbyggnaden. Anslaget skall vidare täcka en del av de administrativa kostnader för verksamhet som Riksskatteverket och Skattemyndigheterna bedriver med stöd av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation. Bredbandsutredningen lämnade sitt slutbe-tänkande (SOU 2000:111) den 30 november 2000. Betänkandet innehöll förslag till fördelning av de medel som reserverats för ortssammanbin-dande telenät. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen har därefter fattat beslut om för-ordningar som anger riktlinjer för stödet och dess fördelning per kommun. Stöden regleras i lagen (2000:1335) om kredi-tering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät, i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläg-gande av lokala telenät, i förordningen (2001:350) om stöd till kommuner för anläggan-de av ortssammanbindande telenät m.m. och i förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. Regeringen föreslår i avsnitt 12.8 under ut-giftsområde 22 Kommunikationer en förläng-ning med ett år till 2005 för stöden till lokala och ortssammanbindnande telenät. Förlängningen av tidsperioden för dessa stöd innebär inte någon förändring av den beräknade ekonomiska ramen. Skattereduktion och stöd till lokala telenät m. finansieras på statsbudgetens inkomstsida. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tabell 5.2 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Miljoner kronor 2000 utfall 2001 prognos 2002 beräknat 2003-2004 beräknat Utestående åtaganden vid årets början 0 0 125 Nya åtaganden 0 125 700 Infriade åtaganden1 0 0 -125 -700 Utestående åtaganden vid årets slut 0 125 700 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 0 700 700 1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Regeringens överväganden Enligt det beslut om IT-politiken som riksdagen fattat (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256) framgår att stöd skall kunna lämnas till finansiering av utbyggnad av regionala transportnät, som inte kommer till stånd på kommersiella grunder, som en del av ett nationellt IT-infrastrukturprogram. Inriktningen avser huvudsakligen stöd till utbyggnad av IT-infrastruktur i glesbygd och landsbygd. För budgetåret 2000 uppstod inga utgifter kopplade till detta anslag eftersom förordningarna trädde i kraft först 2001. Anslagssparandet vid utgången av 2000 uppgick därför till 400 miljoner kronor. Detta anslagssparande har, tillsammans med innevarande års anslag, fördelats ut till länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan. Enligt regeringens prognos kommer kommunerna inte att hinna utnyttja de hittills avsatta medlen under 2001. Därför uppstår ett anslagssparande även innevarande år. Tabell 5.3 Härledning av nivån 2002-2004 Tusental kronor 2002 2003 2004 Anslagsnivå 2001 450 000 450 000 450 000 Förändring till följd av: Beslut -200 000 Överföring till andra anslag m.m. Summa förändring -200 000 Förslag/beräknat anslag 250 000 450 000 450 000 ?? PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 2 3 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 8 9 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 12 13 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 46 47 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 19 50 51