Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002 Förslag till statsbudget för budgetåret 2002, reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 2001, skattefrågor m.m. Regeringens proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2002 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Stockholm den 6 september 2001 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för budgeten för 2001 samt lämnar förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001. Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 2001-2004 fördelat på de av riksdagen fastställda utgiftsområdena och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 2002. Förslag till statsbudget för budgetåret 2002 Utgifter m.m. Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 7 284 122 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 8 754 408 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 8 057 645 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 23 640 823 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1 162 290 Utgiftsområde 6 Totalförsvar 45 810 094 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 15 043 822 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 5 238 643 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 31 128 910 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 108 357 018 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33 534 500 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 49 841 000 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 58 915 236 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 1 047 542 Utgiftsområde 15 Studiestöd 22 567 335 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 41 446 670 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 106 670 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 9 529 248 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling 3 563 125 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 3 124 563 Utgiftsområde 21 Energi 2 132 055 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 24 468 615 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 14 338 984 Utgiftsområde 24 Näringsliv 3 410 185 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 98 898 914 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 63 326 700 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 23 055 000 Summa utgiftsområden 715 784 317 Minskning av anslagsbehållningar 1 199 200 Summa utgifter 716 983 317 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 9 126 000 Kassamässig korrigering -8 700 000 Summa 717 409 317 Inkomster m.m. Tusental kronor Inkomsttyp 1000 Skatter m.m. 648 189 927 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 990 976 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 15 001 000 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 2 369 535 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 8 186 000 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 11 010 300 Summa inkomster 732 747 738 Beräknat lånebehov -15 338 421 Summa 717 409 317 . Innehållsförteckning 1 Reviderad finansplan 19 1.1 Tillväxt och rättvisa 19 1.2 Det ekonomiska läget 20 1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling 20 1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling 21 1.2.3 Kalkyler för 2003 och 2004 23 1.3 Den ekonomiska politiken 23 1.3.1 Sunda offentliga finanser 23 1.3.2 Stabila priser och låga räntor 25 1.3.3 En väl fungerande lönebildning 27 1.4 Den ekonomiska politiken i EU 28 1.5 En politik för full sysselsättning 28 1.5.1 Sverige - en kunskapsnation 29 1.5.2 En konkurrenspolitik för lägre priser och ökad tillväxt 29 1.5.3 Regionalpolitik och infrastruktur 30 1.6 En god välfärd 31 1.6.1 Vård, skola och omsorg 31 1.6.2 Trygga barn är Sveriges framtid 32 1.6.3 De äldres trygghet - solidaritet mellan generationer 33 1.6.4 Den generella välfärden 33 1.7 Rättvisa skatter 34 1.8 Ett ekologiskt hållbart Sverige 37 1.9 Ett Sverige för alla 38 2 Förslag till riksdagsbeslut 43 3 Lagförslag 55 3.1 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m. 55 3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 56 3.3 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) 58 3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel 62 3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:493) om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift 63 3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift 64 3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 65 3.8 Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna 76 3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt 77 3.10 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 78 3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 79 3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift 80 3.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar 81 3.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall 82 3.15 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 83 4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten 89 4.1 Budgetpolitiska mål 89 4.1.1 Utgiftstak för staten 90 4.1.2 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter 92 4.1.3 Överskott i offentliga sektorns finanser 93 4.2 Makroekonomiska förutsättningar 93 4.3 Politiska prioriteringar 94 4.4 Statsbudgetens utveckling 100 4.4.1 Uppföljning av statsbudgeten för 2001 101 4.4.2 Statsbudgetens inkomster 102 4.4.3 Statsbudgetens utgifter 103 4.4.4 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden 106 4.5 Kommunsektorns finanser 111 4.6 Ålderspensionssystemet 111 4.7 Den offentliga sektorns finanser 112 4.8 Budgeteringsmarginalen och saldoutrymmet 113 5 Inkomster 117 5.1 Inledning 117 5.1.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m. 119 5.1.2 Regeländringar 119 5.1.3 Osäkerheten i skatteberäkningarna 121 5.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning 121 5.2.1 Inkomstskatt hushåll 121 5.2.2 Inkomstskatt företag 125 5.2.3 Socialavgifter och allmän pensionsavgift 126 5.2.4 Egendomsskatter 127 5.2.5 Skatt på varor och tjänster 128 5.2.6 Restförda skatter m.m. 132 5.3 Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna 132 5.4 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning 133 5.4.1 Skatter 133 5.4.2 Övriga inkomster 136 5.4.3 Ändrad redovisning av inkomsttitlar 137 5.4.4 Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2001 137 5.5 Kommunsektorns skatter 137 5.6 Skattekvoten 138 6 Utgifter 143 6.1 Utgiftsprognos 2001 143 6.2 Takbegränsade utgifter 2001 143 6.3 Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004 148 6.3.1 De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition 151 6.4 Genomgång av utgiftsområden 154 7 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser 167 7.1 Finansiering av investeringar och rörelsekapital 167 7.1.1 Låneramar för 2002 167 7.1.2 Räntekontokrediter för 2002 168 7.1.3 Sjunde AP-fonden 169 7.1.4 Övrig utlåning från Riksgäldskontoret 170 7.2 Statliga garantier 171 7.2.1 Garantimodellen 171 7.2.2 Hanteringen av äldre garantier 171 7.2.3 Undantag från hantering enligt garantimodellen 174 7.3 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 174 7.4 Bemyndigande för ramanslag 177 8 Skattefrågor 181 8.1 Inledning 181 8.2 Skatter på förvärvsinkomster 182 8.2.1 Fortsatt inkomstskattereform 182 8.2.2 Höjda grundavdrag som del i grön skatteväxling 184 8.2.3 Skattelättnader för pensionärer och omläggning av särskilda skattereduktionen 184 8.2.3.1 Åtgärdernas allmänna inriktning 184 8.2.3.2 Utvidgning av den särskilda skattereduktionen 185 8.2.3.3 Högre allmänt grundavdrag istället för särskild skattereduktion 186 8.2.4 Inkomstskatten för år 2002 188 8.2.5 Skattereduktion för fackföreningsavgift 190 8.2.6 Regionalt nedsatta socialavgifter 190 8.2.7 Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar 191 8.2.8 Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster 191 8.2.9 Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet 192 8.3 Fastighetsbeskattning 192 8.3.1 Fastighetsskatten för småhus och bostadshyreshus 192 8.3.2 Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen 193 8.3.3 Successivt genomslag av höjda taxeringsvärden vid fastighetsbeskattningen 194 8.4 Förmögenhetsskatt 194 8.5 Företagsskattefrågor 195 8.5.1 Beskattning av investmentföretag och värdepappersfonder 195 8.5.2 Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar 196 8.5.3 Vissa småföretagsinriktade skattefrågor 197 8.6 Energi- och miljöskatter m.m. 197 8.6.1 En fortsatt grön skatteväxling 197 8.6.1.1 Höjd koldioxidskatt på bränslen 198 8.6.1.2 Höjd energiskatt på el 199 8.6.1.3 Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) 199 8.6.1.4 Höjd avfallsskatt 200 8.6.2 Fordonsskatt på jordbrukstraktorer 200 8.6.3 Alkylatbensin 200 8.6.4 Skattestrategi för alternativa drivmedel 201 8.6.5 Justeringar i svavelskatten 202 8.6.6 Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror 202 8.6.7 Övriga punktskattefrågor 203 8.7 Mervärdesskatt 204 8.7.1 Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter 204 8.7.2 Beskattningen av kravmärkta livsmedel 205 8.8 Andra förslag i särpropositioner under hösten 2001 205 8.9 Finansiella effekter 205 9 Tilläggsbudget 212 9.1 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001 212 9.2 Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar 212 9.3 Tilläggsbudget per utgiftsområde 216 9.3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 216 9.3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 217 9.3.3 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 220 9.3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 220 9.3.5 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 222 9.3.6 Utgiftsområde 6 Totalförsvar 222 9.3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 224 9.3.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 224 9.3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 225 9.3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 225 9.3.11 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 226 9.3.12 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 227 9.3.13 Utgiftsområde 15 Studiestöd 227 9.3.14 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 228 9.3.15 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 229 9.3.16 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 230 9.3.17 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling 231 9.3.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 231 9.3.19 Utgiftsområde 21 Energi 232 9.3.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 232 9.3.21 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk 234 9.3.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv 237 9.3.23 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 239 10 Revision av EU-medel 243 10.1 Bakgrund 243 10.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande revisionsrättens iakttagelser 243 10.3 Iakttagelser i rapporten för 1999 presenterade under 2000 samt svenskt agerande i rådet 244 Bilagor Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2002 Bilaga 2 Svensk ekonomi Bilaga 3 Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende Mellan 1999-2004 Bilaga 4 Nya riktlinjer för konsumentprisindex Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 september 2001 Tabellförteckning Utgifter m.m. 4 Inkomster m.m. 5 1.1 Skattesänkningar och reformer för 2002 20 1.2 Försörjningsbalans 21 1.3 Nyckeltal 22 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling 22 1.5 De tre kalkylerna 23 1.6 Offentliga finanserna 1994-2002 24 1.7 Skolpengar 29 1.8 Vårdsatsningen 32 1.9 Reformer för barnen 32 1.10 Skatteåtgärder. Periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2001 och tillkommande effekter år 2002 37 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001 46 4.1 Utgiftstak för staten 90 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 90 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål 90 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 91 4.5 Utgiftstak för staten 92 4.6 Utgiftstak för offentlig sektor 93 4.7 Makroekonomiska förutsättningar 94 4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 97 4.9 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar 99 4.10 Budgetsaldo och statsskuld 2001 102 4.11 Statsbudgetens inkomster 102 4.12 Statsbudgetens utgifter 2000-2004 103 4.13 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000-2004 104 4.14 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 105 4.15 Statsbudgetens saldo och statsskulden 107 4.16 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 108 4.17 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande 109 4.18 Kommunsektorns finanser 111 4.19 Ålderspensionssystemet 112 4.20 Den offentliga sektorns finanser 113 4.21 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002-2004 114 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster 117 5.2 Differenser jämfört med vårpropositionen för offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns skatter enligt NR samt statsbudgetens skatter 118 5.3 Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen 119 5.4 Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999-2002 119 5.5 Bruttoeffekter av regeländringar 1999-2004 120 5.6 Inkomstskattereformen 2000-2002 121 5.7 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004 123 5.8 Årlig förändring av kommunal inkomstskatt på grund av regeländringar m.m. 124 5.9 Skattesatser och omräkning för fastigheter 1996-2002 127 5.10 Prisutveckling på småhus 128 5.11 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp 128 5.12 Införselkvoter 2001-2004 130 5.13 Skatt på energi 131 5.14 Specifikation av restförda skatter m.m. 132 5.15 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten 133 5.16 Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR 133 5.17 Statsbudgetens skatter 134 5.18 Statsbudgetens inkomster 2000-2004 135 5.19 Utvecklingen av skatteunderlaget 1999-2004 138 5.20 Underliggande årlig förändring av kommunsektorns skatter 138 5.21 Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990-1998 samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder 139 5.22 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad skattekvot 139 6.1 Statsbudgetens utgifter 2001 143 6.2 Takbegränsade utgifter 2001 144 6.3 Prognos för takbegränsade utgifter 2001 147 6.4 Större omflyttningar mellan utgiftsområden under utgiftstaket 2002-2004 148 6.5 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2002 - 2004 150 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002. 153 7.1 Låneram år 2002 167 7.2 Investeringslån och låneramar 1997 - 2001 168 7.3 Räntekontokrediter 2001 och kreditramar för år 2002 169 7.4 Övriga kreditramar 171 7.5 Sammanfattande redovisning av åtgärder för hantering av äldre garantier i enlighet med garantimodellen 173 7.6 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2002 176 8.1 Grundavdrag år 2003 187 8.2 Grundavdrag år 2003 187 8.3 Skiktgränser och brytpunkter år 2001 respektive år 2002 enligt regeringens förslag 188 8.4 Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstlägen år 2002 enligt regeringens förslag. Kronor per månad 189 8.5 Energiskattehöjningar samt indexuppräkning för vissa bränslen och el för år 2002 199 8.6 Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el 200 8.7 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2002 m.m. 209 Bruttoeffekter, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2002-2004 samt varaktiga effekter för offentlig sektor 209 9.1 Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar 212 Diagramförteckning 1.1 Utgiftstaket 1997-2004 25 1.2 Månadskostnaden för ett villalån på 500 000 kronor med 5 årig bindningstid 1994-2001 26 1.3 Svenska kronan mot euron sedan den introducerades 26 1.4 Den egentliga och den formella skattekvoten 1980-2004 35 1.5 Socialbidragstagare, 1990-2000 39 1.6 Förändring av justerad disponibel inkomst för inkomstgrupper till följd av förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen 40 1.7 Förändring av justerad disponibel inkomst för kvinnor och män till följd av förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen 40 4.1 Statsbudgetens utveckling 1989-2004 101 4.2 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 110 5.1 Beskattningsbara realisationsvinster och 3 procent av BNP 1988-2004 122 5.2 Årlig förändring av företagens inkomstskatt 1990-1999 samt beräknad utveckling 2000-2001 125 5.3 Mervärdesskatt uppdelad efter användning 129 5.4 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper 129 5.5 Kommun- och landstingsskatter 138 6.1 Utgiftsprognos 2001 jämfört med anvisade medel i budgetpropositionen för 2001 144 7.1 Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2001 168 7.2 Saldo på myndigheternas räntekonto perioden juni 1997 - juni 2001 169 8.1 Grundavdrag enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget (heldragen linje) beräknat utifrån 2003 års prisbasbelopp 187 1 Reviderad finansplan 1 Reviderad finansplan 1.1 Tillväxt och rättvisa Budgetpropositionen för 2002 är ett led i en långsiktig politik för uthållig tillväxt, arbete och rättvisa. Full sysselsättning är det övergripande målet för den ekonomiska politiken. Den kraftiga internationella konjunkturnedgången medför att svensk ekonomisk tillväxt mattas av. Svensk ekonomi står dock på en stabil grund. Tack vare uppoffringar från svenska folket under mitten av 90-talet har Sverige sunda offentliga finanser och låga prisökningar. Därmed är det möjligt att nästa år genomföra reformer och skattesänkningar på sammanlagt 44 miljarder kronor. Under mandatperioden har en rad beslut som ökar rättvisan fattats. Sysselsättningen har ökat och mer resurser satsats på utbildning. Fler är anställda i skolan, vården och omsorgen. Pensionerna har höjts och bostadstillägget har ökat. Maxtaxa införs nästa år på dagis och fritids. Barnbidraget har höjts till 950 kronor. Stora avbetalningar har gjorts på statsskulden. Svensk ekonomi Svensk ekonomi beräknas i år växa med 1,7 procent. Det är obetydligt under den genomsnittliga tillväxten de senaste 20 åren, men likväl en betydande avmattning jämfört med förra året. Avmattningen beror till stor del på den svaga internationella ekonomiska utvecklingen. Sverige är ett litet, öppet och exportberoende land och därmed känsligt för den internationella nedgången. Under 2001 drivs den svenska tillväxten av en stabil hemmamarknad. Svensk ekonomi står stark inför den internationella konjunkturnedgången. De senaste årens strama och ansvarsfulla budgetpolitik har lagt grunden för dagens situation med låg inflation, överskott i såväl de offentliga finanserna som i bytesbalansen. Statsskulden har genom denna politik minskats markant under senare år och under 2001 vänds den offentliga nettoskulden till en nettoförmögenhet. En ekonomisk politik för tillväxt och rättvisa Den ekonomiska politiken är fortsatt inriktad på full sysselsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. En förutsättning för att detta skall uppnås är stabila priser och sunda offentliga finanser. Målet om 2 procents överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel ligger fast, liksom utgiftstaken. Målet om 4 procents öppen arbetslöshet uppnåddes under 2000. Nu står sysselsättningsmålet i fokus. År 2004 skall andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år vara 80 procent. Regeringen har vidare satt upp rättvisemålet att antalet socialbidragsberoende skall halveras mellan 1999 och 2004. Båda dessa mål ligger inom räckhåll. Reformer för tillväxt och rättvisa Nu genomförs de reformer för ökad sysselsättning, uthållig tillväxt och rättvisa som regeringen tidigare aviserat för 2002. Maxtaxan i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen genomförs och vården, skolan och omsorgen tillförs ökade resurser. Föräldraförsäkringen förlängs och grundnivån höjs samtidigt som kontaktdagarna införs. Arbetsskadeförsäkringen förbättras och insatser görs mot såväl deltidsarbetslöshet som långtidssjukskrivning. Maxtaxa och förbehållsbelopp införs i äldreomsorgen. Bostadstillägget för pensionärer höjs och tandvården tillförs ytterligare resurser. Rättsväsendet förstärks och biståndet höjs. Flyktingmottagandet tillförs mer resurser. Bostadsbyggandet stimuleras i tillväxtregionerna. Särskilda medel satsas i storstäderna. En studiemedelsreform genomförs och högskolan tillförs mer resurser. Väntetiderna i vården skall kortas och stora miljöinsatser görs. Insatser görs för att främja hälsan i arbetslivet. Skatter för tillväxt och rättvisa Den starka grunden i form av stora överskott i de offentliga finanserna och låga prisökningar medför att det utöver reformerna finns utrymme både för stora avbetalningar på den offentliga sektorns skuld och skattesänkningar riktade mot låg- och medelinkomsttagare. Därigenom stärks hushållens köpkraft vilket är särskilt viktigt i det rådande konjunkturläget. Samtidigt sänks marginalskatterna. Under 2000 och 2001 har en kompensation för hälften av egenavgifterna genomförts. Regeringen föreslår nu en kompensation för ytterligare en fjärdedel av egenavgifterna. Samtidigt skall andelen som betalar statlig skatt begränsas. Dessutom föreslås en skattelättnad för fackföreningsavgiften och avgiften till arbetslöshetskassan samt att skatten för pensionärerna sänks. Momsen på böcker och tidskrifter sänks. Regeringen föreslår även att fastighetsskattesatsen skall sänkas ytterligare för såväl småhus som hyreshus. Samtidigt föreslås en höjning av gränsen för förmögenhetsskatten. Regeringen föreslår dessutom ytterligare ett steg i den gröna skatteväxlingen på 2 miljarder kronor. Tabell 1.1 Skattesänkningar och reformer för 2002 Miljarder kronor Reformer 21 Skattesänkningar 23 Skatterna är viktiga styrmedel för övergången till ett ekologiskt hållbart samhälle. Av miljöskäl föreslår regeringen vidare en skattestrategi för biodrivmedel och sänkt förmånsbeskattning för miljövänliga bilar. Socialavgifterna sätts ned i stödområde A av regionalpolitiska skäl. Samarbetet Regeringen arbetar för att skapa största möjliga uppslutning för en politik för full sysselsättning. Arbetsmarknadens parter har en viktig roll i detta sammanhang. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggsbudgeten för 2001 och de nu föreslagna och aviserade skatteförändringarna. Samarbetet berör fem områden - ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet samt miljö - och innefattar både konkreta förslag och långsiktiga åtaganden inför framtiden. Genom detta samarbete bekräftas att det finns en politisk majoritet för en ekonomisk politik som är inriktad på full sysselsättning, ett offentligt överskott om 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och prisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlikhet, jämställdhet och ekologisk hållbarhet. 1.2 Det ekonomiska läget Under slutet av 2000 och under 2001 har den globala tillväxten försvagats betydligt. Som en följd av den svenska ekonomins exportberoende dämpas därmed den svenska tillväxten. I år beräknas svensk BNP öka med 1,7 procent. Nästa år bedöms tillväxten bli 2,4 procent. 1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling Den globala konjunkturnedgången har fördjupats under våren och sommaren. Den sker samtidigt i de större regionerna och länderna. Nedgången beror framför allt på ett snabbt efterfrågebortfall och fallande investeringar inom bl.a. IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik). Den ekonomiska tillväxten i världen väntas uppgå till 2,4 procent i år och till 3,4 procent nästa år. Det är den lägsta tillväxten på tio år. Osäkerheten om den internationella utvecklingen är dock stor. Avmattningen i Förenta staterna har kännetecknats av fallande investeringar och en snabb och kraftig lageranpassning. I år väntas ekonomin växa med 1,6 procent. Den privata konsumtionen beräknas bli relativt god då hushållen fortfarande har en bra inkomstutveckling. Betydande penning- och finanspolitiska stimulansåtgärder väntas leda till en återhämtning till en tillväxt på 2,7 procent nästa år. Utvecklingen i den japanska ekonomin är mycket oroande med negativ tillväxt, deflation, en historiskt hög arbetslöshet och stora strukturproblem i ekonomin, inte minst inom banksystemet. Den snabbt stigande statsskulden utgör ytterligare en orosfaktor. Japans samlade produktion förutses falla med 1,2 procent i år och med ytterligare 0,3 procent nästa år. Penningpolitikens utformning är av central betydelse. Den bör kunna bära en större börda. I EU-området är avmattningen särskilt påtaglig i Tyskland samt i länder med stor IKT-sektor, bl.a. Finland och Nederländerna. Efter att ha växt med 3 procent förra året förutses BNP i Tyskland öka med knappt 1 procent i år och med drygt 1,5 procent nästa år. Sammantaget bedöms tillväxten i EU-området till knappt 2 procent i år och till drygt 2 procent nästa år bl.a. till följd av genomförda och antagna räntesänkningar i euroområdet. Finanspolitiken väntas bidra till att dämpa konjunkturnedgången genom att de automatiska stabilisatorerna tillåts verka. Den snabba och kraftiga nedgången i många för Sverige viktiga handelsländer och inom sektorer som IKT och motorfordon, medför att förutsättningarna för svensk export försämras påtagligt. Regeringen föreslår en höjd ambitionsnivå i export- och investeringsfrämjandet 2002 till 2004. Utrikesförvaltningen kommer också att i högre grad prioritera svenska ekonomiska intressen. 1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling Svensk ekonomi mattas av betydligt till följd av den internationella konjunkturnedgången. Förra året ökade BNP med 3,6 procent. I år beräknas tillväxten till 1,7 procent. År 2002 förutses tillväxten bli 2,4 procent. Sedan 1995 har tillväxten legat på i genomsnitt ca 3 procent. Det är en betydligt högre tillväxt än den föregående tjugoårsperioden 1974 till 1994 då den genomsnittliga tillväxten var ca 1,5 procent. Jämfört med de sex senaste årens ekonomiska utveckling är 2001 ett svagt år. Men ur ett historiskt perspektiv är tillväxten i år inte anmärkningsvärt låg. Exporten av framför allt teleprodukter och motorfordon har under slutet av 2000 och i början av 2001 fallit kraftigt. Den internationella nedgången inom IKT-sektorn drabbar Sverige hårt. Trots en förväntad uppgång under hösten väntas varuexporten minska med 1,9 procent i år. Tjänsteexporten stiger dock bl.a. på grund av den ökade turismen i Sverige. Sammantaget beräknas exporten minska med 0,4 procent i år och öka med 5,2 procent nästa år. Hushållen har en stark finansiell ställning samtidigt som inkomsterna ökar till följd av en väl fungerande lönebildning, skattesänkningar och reformer som t.ex. maxtaxan. I år beräknas den reala disponibla inkomsten öka med 4,3 procent och nästa år med hela 5,4 procent. Detta är den största ökningen sedan mitten av 1960-talet. En del av utrymmet antas användas för ett ökat sparande. Den offentliga konsumtionen beräknas öka med drygt 1 procent i år och nästa år. Det är framför allt den kommunala konsumtionen, vård, skola och omsorg, som står för ökningen till följd av ökade skatteinkomster och höjda statsbidrag. Den kommunala konsumtionen väntas öka med 1,5 procent i år och 1,4 procent nästa år. Tabell 1.2 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell volymförändring 2000 2000 2001 2002 Hushållens konsumtionsutgifter 3 1051 3,01 1,6 2,7 Offentliga konsumtionsutgifter 548 0,11 1,2 1,1 Fasta bruttoinvesteringar 356 4,5 4,3 4,9 Lagerbidrag2 17 0,6 -0,3 -0,2 Export 987 9,8 -0,4 5,2 Import 876 9,7 -1,0 5,5 BNP 2 083 3,6 1,7 2,4 1 Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hushållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt. 2 Bidrag till BNP-tillväxten. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet Investeringarna beräknas växa i samma utsträckning som förra året. Nästa år väntas en viss ökning av investeringstakten. Förutsättningarna för ökade bostadsinvesteringar bedöms vara goda de närmaste åren. Konjunkturavmattningen medför att näringslivet justerar ner sina lager. Detta bidrar till att tillväxten försvagas. Tabell 1.3 Nyckeltal Förändring från föregående år i procent, om annat ej anges 2000 2001 2002 KPI1 1,3 2,6 1,7 Kostnadstimlön 3,8 3,5 3,5 Öppen arbetslöshet2 4,7 3,9 3,8 Arbetsmarknadspolitiska program2 2,6 2,4 2,2 Antal sysselsatta 2,2 1,7 0,5 Real disponibel inkomst3 2,6 4,3 5,4 Hushållens nettosparkvot, nivå3 2,0 4,4 6,8 Bytesbalans4 2,9 2,3 2,6 Tysk ränta 10-års statsobligation1 5,3 4,9 5,0 Svensk ränta 10-års statsobligation1 5,4 5,2 5,2 TCW-index1 125 134 130 1 Årsgenomsnitt 2 Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt 3 Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hushållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt. I sparkvoten ingår sparande i avtalspensioner. 4 Procent av BNP Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet Sysselsättning och arbetslöshet Trots den ekonomiska avmattningen har antalet sysselsatta ökat kraftigt det senaste året. Första halvåret i år ökade antalet sysselsatta med drygt 100 000 jämfört med motsvarande period förra året. Samtidigt har varslen om uppsägning ökat under året, framför allt inom industrin. Antalet nyanmälda lediga platser vid landets arbetsförmedlingar har varit färre i år än förra året. Den goda utvecklingen under det första halvåret har medfört att sysselsättningsprognosen för innevarande år har revideras upp något i förhållande till 2001 års ekonomiska vårproposition. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år förutses stiga till 78,2 procent nästa år, mätt som årsgenomsnitt. I juli 2001 var den reguljära sysselsättningsgraden 79,9 procent. Även om sysselsättningen varierar mycket under året visar detta att målet om 80 procent ligger inom räckhåll. I samband med att sysselsättningen har stigit har även arbetskraftsutbudet ökat. Samtidigt som arbetslösheten legat runt 4 procent det första halvåret i år, vilket är ca 1 procentenhet lägre än första halvåret 2000, har bristen på arbetskraft minskat. Fortfarande är dock bristen relativt hög inom vissa sektorer och regioner. Även om arbetslösheten det första halvåret i år sjönk i 19 av 21 län kvarstår de regionala skillnaderna i arbetslöshetsnivåer. Lägst var arbetslösheten i Jönköpings, Kronobergs och Stockholms län medan den var fortsatt hög i bland annat Gävleborgs och Norrbottens län. Den prognostiserade utvecklingen av sysselsättningen och arbetskraftsutbudet medför att arbetslösheten i riket som helhet sjunker till 3,8 procent nästa år, mätt som årsgenomsnitt. Inga generella bristsituationer förväntas uppstå. Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Antal sysselsatta1 3 927 3 986 3 963 3 922 3 979 4 068 4 159 4 230 4 251 varav näringslivet1 2 633 2 697 2 698 2 695 2 735 2 805 2 888 2 952 2 952 varav offentliga myndigheter1 1 290 1 287 1 263 1 223 1 240 1 260 1 264 1 272 1 292 Andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år2 74,2 74,8 74,7 73,9 74,6 75,9 77,2 78,2 78,2 Öppen arbetslöshet3 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 3,9 3,8 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program3 5,4 4,6 4,7 4,5 4,1 3,3 2,6 2,4 2,2 Kostnadstimlön4 2,4 3,3 6,0 4,5 3,8 3,4 3,8 3,5 3,5 Produktivitetsutveckling i näringslivet4 3,8 2,5 1,3 3,9 2,9 1,8 2,2 1,0 2,4 Anm. I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först i år. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat med ca 22 000 personer år 2000. 1 Tusental personer. 2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen. 3 I procent av arbetskraften. 4 Årlig procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet. Osäkerheten om den internationella konjunkturen är dock stor. Regeringen följer löpande arbetsmarknadsläget och har beredskap för att vidta åtgärder om så skulle visa sig nödvändigt. 1.2.3 Kalkyler för 2003 och 2004 För åren 2003 och 2004 görs inga prognoser. Istället görs en kalkyl där svensk ekonomi går mot ett normalt resursutnyttjande. Osäkerheten i bedömningen av den framtida konjunkturutvecklingen är dock stor. Därför kompletteras baskalkylen med två sidokalkyler. I baskalkylen beräknas BNP 2003 och 2004 stiga med 2,6 procent respektive 2,3 procent. Tillväxten förklaras till största delen av ökad produktivitet. Sysselsättningen bedöms endast växa med ca 0,3 procent per år. Den svaga utvecklingen av antalet sysselsatta förklaras av att den demografiska utvecklingen verkar återhållande på grund av att andelen personer i åldrarna 16-19 år respektive 55-64 år ökar. Dessa åldersgrupper har betydligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet på grund av studier och pensioneringar. Den öppna arbetslösheten beräknas ligga på 4,0 procent 2004. Den reguljära sysselsättningsgraden för befolkningen mellan 20 och 64 år uppgår då till 78,3 procent, dvs. något under regeringens mål. Regeringen avser att fortsätta bedriva en långsiktig politik inriktad på tillväxt och rättvisa så att sysselsättningsmålet uppnås. I högtillväxtkalkylen kan svensk ekonomi växa i en högre takt än i baskalkylen utan att det uppstår överhettningsproblem eftersom arbetsmarknaden antas fungera bättre än i baskalkylen. Därmed uppnås sysselsättningsmålet. I lågtillväxtkalkylen antas den nuvarande konjunkturavmattningen bli mer utdragen vilket leder till att sysselsättningen faller och den öppna arbetslösheten stiger. År 2003 inleds en återhämtning som fortsätter under 2004 men sysselsättningsgraden är fortfarande lägre än i basalternativet år 2004 och den öppna arbetslösheten är högre. Det offentliga sparandet försämras till följd av den svaga konjunkturen, men mätt över en konjunkturcykel uppnås de budgetpolitiska målen. Utgiftstaken klaras efter smärre utgiftsbegränsningar. Tabell 1.5 De tre kalkylerna 2001 2002 2003 2004 BNP, procentuell förändring Basalternativet 1,7 2,4 2,6 2,3 Lågtillväxtalternativet 1,2 0,6 2,3 2,9 Högtillväxtalternativet 1,7 2,8 3,6 3,0 Reguljär sysselsättningsgrad1 Basalternativet 78,2 78,2 78,3 78,3 Lågtillväxtalternativet 77,9 76,7 76,8 77,4 Högtillväxtalternativet 78,2 78,5 79,4 80,0 Offentligt finansiellt sparande, procent av BNP Basalternativet 4,6 2,1 2,2 2,3 Lågtillväxtalternativet 4,3 0,9 0,7 1,3 Högtillväxtalternativet 4,6 2,3 2,9 3,3 1Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgruppen 1.3 Den ekonomiska politiken Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. Sunda offentliga finanser, stabila priser och en väl fungerande lönebildning är förutsättningar för att målet skall kunna nås. 1.3.1 Sunda offentliga finanser Två mål styr finans- och budgetpolitiken. De offentliga finanserna skall uppvisa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och de statliga utgifterna skall inte överstiga de uppsatta utgiftstaken. Saldomålen En god välfärd kräver starka offentliga finanser. Det finns en rad skäl för detta: * Budgetkrisen i början av 1990-talet visar hur utsatt välfärden blir när den offentliga sektorn är beroende av stor upplåning på kapitalmarknaden för att finansiera löpande underskott. * Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Därmed ökar utgifterna för pensioner, vård och omsorg, samtidigt som inkomsterna ökar långsammare till följd av att andelen personer i arbetsför ålder minskar. Genom starka offentliga finanser undviks smärtsamma besparingar. * För att kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir för stora behövs en säkerhetsmarginal så att finanspolitiken kan bidra till att dämpa konjunktursvängningarna. Regering och riksdag har lagt fast ett överskottsmål för de offentliga finanserna om 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Utifrån detta långsiktiga mål fastställs sedan preciserade mål för varje år beroende på konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi. Målen har sedan de infördes efter regeringsskiftet 1994 klarats och överträffats samtliga år. Innevarande år är överskottsmålet 2,5 procent av BNP. Även i år beräknas målet uppfyllas med stor marginal. Konjunkturavmattningen påverkar inte de offentliga finanserna i år i någon nämnvärd omfattning. Detta beror på att avmattningen framför allt drabbar exportindustrin medan hemmamarknaden och sysselsättningen utvecklas bättre. Överskottet i de offentliga finanserna beräknas i år till 4,6 procent av BNP. Därmed minskas den offentliga sektorns nettoskuld i år med nära 100 miljarder kronor. År 2002 är målet för de offentliga finanserna ett överskott på 2,0 procent av BNP. Mot bakgrund av konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi bör detta mål ligga fast. Därmed finns ett betydande utrymme för offensiva åtgärder för tillväxt och rättvisa. Regeringens politik innebär nya utgifter och sänkta skatter motsvarande 44 miljarder kronor nästa år. Överskottet beräknas efter dessa förslag hamna på 2,1 procent av BNP, dvs. strax över målet. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsentligen skulle avvika från den nu prognostiserade kommer motsvarande avvikelse från överskottsmålet att tolereras. Under 2001 beräknas skatteinkomsterna bli tillfälligt stora till följd av periodiseringseffekter. Det medför att skatteinkomsten även före de nu föreslagna åtgärderna om ca 1 procent av BNP minskar kraftigt 2002 som andel av BNP. Den offentliga sektorns skuld Genom överskott i de offentliga finanserna stärks den offentliga sektorns finansiella nettoställning. I år ersätts nettoskulden av en nettoförmögenhet. Förmögenhetsökningen ligger till största delen i pensionssystemet. Statsskulden påverkas förutom av statens finansiella sparande även av andra förändringar som till exempel försäljningar av aktier. Statsskulden minskas med 349 miljarder kronor mellan 1998 och 2002. Inom EU används den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, för att jämföra olika länders skulder i den offentliga sektorn. Bruttoskulden är summan av alla offentliga skulder. Därefter konsolideras den genom att bl.a. AP-fondens innehav av statliga obligationer dras ifrån. Den svenska Maastrichtskulden beräknas i år hamna strax över 50 procent av BNP. Sverige har en betydligt lägre skuldsättningsgrad än EU-genomsnittet. Tabell 1.6 Offentliga finanserna 1994-2002 Procent av BNP 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Utgiftskvot 67,3 64,3 62,3 60,5 58,0 57,6 55,4 54,5 54,2 Inkomstkvot 56,4 56,7 59,3 58,9 60,1 59,3 59,5 59,1 56,3 Skattekvot1 47,3 48,3 51,3 51,7 52,9 52,9 53,4 53,7 50,8 Finansiellt sparande -10,8 -7,7 -3,1 -1,6 2,1 1,7 4,1 4,6 2,1 Överskottsmål -3,0 0,0 0,5 2,0 2,5 2,0 Nettoskuld 21,0 26,1 26,6 24,0 20,6 10,4 2,0 -7,2 -9,4 Konsoliderad bruttoskuld2 76,2 76,2 76,0 74,5 71,8 65,2 55,6 52,3 49,7 1 Inklusive skatter till EU 2 För 2002 är nettoskuld och konsoliderad bruttoskuld beräknade utifrån antagandet om 2 procents överskott i de offentliga finanserna. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet Utgiftstaken Regeringen och riksdagen har sedan budgetprocessen reformerades 1996 arbetat med utgiftstak för de statliga utgifterna. Systemet har på det hela taget fungerat väl och har bidragit till saneringen av de offentliga finanserna och därmed till den goda ekonomiska utvecklingen. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Därigenom undviks smärtsamma besparingar när konjunkturen försämras. Genom en stram budgetpolitik kan utlovade reformer genomföras trots ekonomisk avmattning. Utgiftstaken bestäms tre år i förväg. De statliga utgifterna får sedan inte överskrida dessa. Utgiftstaken har klarats samtliga år. Regeringens bedömning är att även utgiftstaket 2001 kommer att klaras med marginal. Mellan 2001 och 2002 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 25 miljarder kronor. Utrymmet används för bl.a. maxtaxa inom barnomsorgen, maxtaxa och förbehållsbelopp inom äldreomsorgen, miljösatsningar, ökade resurser till skolan, vården och omsorgen, en studiemedelsreform, utbyggnad av högskolan och satsningar på rättsväsendet För att det statliga utgiftstaket för 2002 inte skall överskridas kommer regeringen att genomföra tidigareläggningar av utgifter till 2001. Vidare avser regeringen att vidta andra utgiftsbegränsande åtgärder. Utgiftstaket skall klaras. Mellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 30 miljarder kronor. Utrymmet används bl.a. för ökat bistånd, höjda pensioner, en utbyggd föräldraförsäkring, allmän förskola och ytterligare satsningar på skolan, vården och omsorgen. Mellan 2003 och 2004 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med ytterligare 33 miljarder kronor. Utrymmet används bl.a. för att ytterligare öka biståndet, insatser för vård och hälsa samt kraftiga satsningar på miljö och infrastruktur. En särskilt oroande utveckling bland de statliga utgifterna utgörs av kostnaderna för sjukförsäkringen. Antalet personer som uppbär sjukersättning har sedan 1997 ökat kraftigt. Sjuktalen är nu till och med över den höga nivå som rådde i början av 1990-talet. Regeringen ser mycket allvarligt på denna utveckling, inte minst ur ett mänskligt perspektiv. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder syftande till minskad ohälsa. Ett annat område där kostnadsutvecklingen varit oroande är läkemedel. Här kommer dock i enlighet med avtal mellan regeringen och Landstingsförbundet att ske strukturella förändringar. Landstingen kommer att få instrument att hejda den oroande kostnadsutvecklingen. Diagram 1.1 Utgiftstaket 1997-2004 Procent av BNP Det statliga utgiftstaket (rensat från tekniska justeringar) ökar med ca 140 miljarder kronor mellan 1997 och 2004. Samtidigt minskar det som andel av BNP från ca 41 procent till ca 35 procent. Inom ramen för utgiftstaken har stora reformer varit möjliga samtidigt som den offentliga sektorns skuld minskas. Reformer som syftar till tillväxt och rättvisa har prioriterats. I utvärderingen av budgetprocessen har bl.a. föreslagits en regel för budgeteringsmarginalens minsta nivå. Regeringen bereder för närvarande utredningens förslag. 1.3.2 Stabila priser och låga räntor Riksbanken bedriver penningpolitiken självständigt. Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken har definierat prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet. Stabila priser är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och oväntad inflation har negativa fördelningseffekter. Dessutom försämrar hög inflation förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt hög sysselsättning. Inflationen har stigit under året och ligger för närvarande över målet på 2 procent, men inom det intervall som omger målet. Knappt en procentenhet kan hänföras till stigande priser på bensin, olja, el och kött. Dessa prisökningar har en i huvudsak tillfällig karaktär. Därmed väntas inflationen falla till ca 2 procent i mitten av nästa år och ligga kvar på den nivån resten av året. UND1X är ett inflationsmått där de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och subventioner har exkluderats från KPI. Riksbanken har förtydligat att det i huvudsak är bedömningen av UND1X på upp till två års sikt som avgör utformningen av penningpolitiken. I år beräknas UND1X öka med 2,6 procent. Nästa år väntas UND1X öka med 1,8 procent. En översyn har nyligen gjorts av konsumentprisindex för att klargöra principerna för indexberäkningen. Regeringen lämnar vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet med konsumentprisindex i bilaga 4. Räntan De internationella räntorna har fallit till följd av den globala avmattningen. Samtidigt har förväntningarna om en snar återhämtning alltmer skjutits på framtiden. Nedgången har varit störst i Förenta staterna där konjunkturnedgången inleddes. Under 2001 har den Förenta staternas centralbank kraftigt sänkt sin styrränta från 6,5 procent till 3,5 procent i syfte att åter få fart på den ekonomiska aktiviteten. De svenska korträntorna har stigit något. Svenska långräntor har i stort följt den internationella trenden. Ränteskillnaden mot Tyskland är fortsatt liten. Detta innebär att månadskostnaden för ett villalån på en halv miljon kronor har fallit med ca 2 000 kronor sedan hösten 1994. Diagram 1.2 Månadskostnaden för ett villalån på 500 000 kronor med 5 årig bindningstid 1994-2001 Kronor Kronan Kronans försvagning under 2000 har fortsatt även i år. En förklaring till detta kan vara kapitalutflöden i samband med den svenska börsnedgången. Ändringar i svenska placerares portföljer kan också ha haft en viss inverkan, liksom den svaga exportkonjunkturen och fallande priser på viktiga svenska exportvaror som teleprodukter, motorfordon och papper. Regeringens uppfattning är att den svenska kronans nuvarande värde inte återspeglar styrkan i svensk ekonomi. Diagram 1.3 Svenska kronan mot euron sedan den introducerades EMU Införandet av EU:s gemensamma valuta euron utgör ett historiskt och betydelsefullt steg i den europeiska integrationen. Valutaunionen påverkar i hög utsträckning Sverige både ekonomiskt och politiskt, även om vi inte är med i den. Den 1 januari 2002 kommer sedlar och mynt i euro att införas i valutaunionen. Det är viktigt för tillväxten och stabiliteten i hela Europa att EMU-projektet blir en framgång. Ett framgångsrikt införande av valutan är avgörande för medborgarnas och företagens förtroende. Sverige har valt att inte delta i valutaunionen från starten. Sverige håller dock dörren öppen för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande måste ha ett brett folkligt stöd och skall underställas svenska folket för prövning i en folkomröstning. En utredning har tillsatts om finanspolitikens förutsättningar vid ett svenskt deltagande i valutaunionen. Denna utredning analyserar bl.a. om finanspolitiken behöver ytterligare instrument (t.ex. s.k. buffertfonder) för att klara stabiliseringen av ekonomin om den svenska konjunkturen skulle avvika från unionens. Det är för närvarande inte aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbetet ERM2. 1.3.3 En väl fungerande lönebildning En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en fortsatt god sysselsättningsutveckling. Regeringens sysselsättningsmål är att sysselsättningsgraden bland personer i åldrarna 20-64 år skall öka till 80 procent 2004. Måttliga nominella löneökningar är en förutsättning för att målet skall uppnås. Under de senaste 5 åren har reallönerna i genomsnitt ökat med 3,8 procent per år. Det kan jämföras med 1980-talet då de genomsnittliga årliga reallöneökningarna endast uppgick till mindre än 0,5 procent. Samtidigt har den nominella löneökningstakten under de senaste 5 åren endast varit ungefär hälften så stor som på 1980-talet. De senaste årens utveckling har visat att måttliga nominella löneökningar och ett ökat ansvarstagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för att förena kraftigt stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet med en god reallöneutveckling. Viktiga faktorer bakom den förbättrade lönebildningen är tillkomsten av samarbetsavtal och Medlingsinstitutet samt förbättrad lagstiftning. Medvetenheten om de samband som finns mellan sysselsättning, produktivitetstillväxt och reallöneutveckling har ökat. Ingen löntagare behöver längre riskera att de löneökningar som förhandlas fram gröps ur av en okontrollerad inflationsutveckling. Denna utveckling ligger väl i linje med grundidéerna i den traditionella svenska modell som tidigare visat sig framgångsrik. Dessutom har konkurrensen på många marknader skärpts och arbetsgivarna har blivit allt mer medvetna om de begränsade möjligheterna att övervältra kostnaderna på konsumenterna. Fortfarande ligger dock priserna på många marknader över nivåerna i övriga Europa. Regeringen bedriver därför en aktiv konkurrenspolitik. Arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren i ökad utsträckning inriktats på att minska risken för flaskhalsar samtidigt som speciella insatser görs för att de personer som under lång tid varit utan arbete skall komma tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden. Betydande satsningar har dessutom genomförts inom utbildningsområdet i syfte att öka tillgången på kvalificerad arbetskraft. Avmattningen av konjunkturen har inneburit att risken för flaskhalsar har minskat. För vissa yrkeskategorier är emellertid fortfarande bristen på arbetskraft relativt hög. När konjunkturen åter blir starkare finns det risk för att trycket uppåt på lönerna blir stort, särskilt för de mest eftertraktade grupperna på arbetsmarknaden och i de snabbast växande regionerna. De problem som det kan medföra måste på lämpligt sätt kunna hanteras av arbetsmarknadens parter. Det är av stor vikt att samtliga parter på arbetsmarknaden fullt ut tar tillvara de förbättrade förutsättningarna för en väl fungerande lönebildning. Det samlade utfallet av 2001 års avtalsrörelse kommer att få en avgörande betydelse för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden. Det kommer också att ha stor betydelse för möjligheten att åter skapa en svensk modell i dess bästa mening med uthålligt hög tillväxt, god reallönetillväxt, rättvis fördelning och stabilt låg arbetslöshet. Lönebildningen har en stor påverkan på många områden. Parterna har ett speciellt ansvar för att motverka löneskillnader på grund av kön. Det är en av jämställdhetspolitikens viktigaste frågor och sedan årsskiftet är den nya jämställdhetslagen ett stöd för parterna i detta arbete. 1.4 Den ekonomiska politiken i EU Sverige deltar aktivt i det ekonomisk-politiska samarbetet i EU. Under det första halvåret var Sverige ordförande i EU och drev på arbetet för full sysselsättning i unionen. Viktiga steg togs bland annat i arbetet för en integrerad europeisk finansmarknad och för att hantera utmaningen med åldrande befolkningar i unionen. Full sysselsättning är EU:s viktigaste ekonomiska och sociala målsättning. Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 lade Europeiska rådet fast ett nytt strategiskt mål för unionen: att skapa världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsdrivna ekonomi med hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb samt ökad social sammanhållning till 2010. Detta mål följs upp varje år. Detta skedde för första gången i Stockholm i mars 2001. Samtliga EU-länder bedömdes utifrån 12 kriterier. Inom 5 av dessa områden var Sverige bästa land. Det är viktigt att denna process fortsätter vid nästa toppmöte i Barcelona våren 2002. Sysselsättningsgraden i EU skall vara 67 procent 2005 och 70 procent 2010. Bland kvinnor skall sysselsättningsgraden vara 57 procent 2005 och 60 procent 2010. Särskilda mål finns nu också för de äldre i arbetskraften. En strategi för hållbar utveckling i EU antogs vid toppmötet i Göteborg i juni 2001. Denna strategi innebär att EU strävar efter en utveckling som är hållbar ur såväl ekonomisk som social och ekologisk synvinkel. Ett utvidgat EU ökar förutsättningarna för tillväxt och välfärd för hela Europas befolkning. Den inre marknaden kommer att omfatta mer än 400 miljoner personer, vilket ger utrymme för ett bättre utnyttjande av produktionsresurser och ökad effektivitet och därmed ett högre välstånd. Under det svenska ordförandeskapet i EU drevs arbetet i förhandlingarna med kandidatländerna framåt. Vid toppmötet i Göteborg fastställdes att de första kandidatländerna skall kunna vara medlemmar i unionen 2004. Den ekonomiska politiken i EU måste fortsatt inriktas mot målet på medellång sikt om balans eller överskott i de offentliga finanserna. Härigenom möjliggörs en penningpolitik som främjar hög tillväxt och sysselsättning. På kort sikt bör de s.k. automatiska stabilisatorerna tillåtas verka. EU måste hålla en hög takt i arbetet med ekonomiska reformer. Det gäller både på produktmarknaden och på finansmarknaden. Det gäller också arbetet med att nå bättre fungerande arbetsmarknader som möjliggör full sysselsättning. Satsningar i utbildningssystemet är centrala för att underlätta steget mot en mer kunskapsbaserad ekonomi i unionen. 1.5 En politik för full sysselsättning Den bästa politiken för en ökad välfärd går genom ökad sysselsättning. Den ekonomiska politiken är fortsatt inriktad mot full sysselsättning. De statliga utgifterna ökar nästa år med ca 25 miljarder kronor, varav ca 20 miljarder kronor utgörs av reformer. Samtidigt sänks skatterna med ca 23 miljarder kronor. Därmed ökar köpkraften betydligt nästa år. Detta förstärks av reformernas rättviseprofil. Skattesänkningar riktade mot låg- och medelinkomsttagare i kombination med maxtaxereformen inom barnomsorgen innebär kraftigt sänkta marginaleffekter och stimulerar arbetskraftsutbudet. Parallellt sker stora satsningar på utbildning och arbetsmarknadspolitik i syfte att förbättra kompetensen och öka utbudet av kvalificerad arbetskraft. Möjligheten att fortsätta arbeta efter 65 år kan också på sikt öka sysselsättningen. För att minska diskrimineringen i arbetslivet har regeringen ambitionen att i den kommande upphandlingspropositionen föreslå att antidiskrimineringsklausuler införs från den 1 juli 2002. Fortsatt låga prisökningar ökar köpkraften hos konsumenterna samtidigt som de möjliggör en låg ränta vilket bidrar till en god ekonomisk utveckling. En ökad inhemsk och internationell konkurrens på såväl produktmarknaden som finansmarknaden kan bidra till ännu lägre priser. Därmed kan tillväxten stimuleras ytterligare samtidigt som Sverige kan ta ytterligare steg mot full sysselsättning. Utgångspunkter för regeringens arbete i arbetstidsfrågan är att det är angeläget att korta arbetstiderna och att öka individernas inflytande över arbetstidens förläggning. Frågan är för närvarande föremål för en parlamentarisk utredning. Regeringen avser att återkomma med ett förslag angående en försöksverksamhet med ett s.k. friår under perioden 2002-2004. Ambitionen är att friåret skall införas från den 1 januari 2002 i tio kommuner. 1.5.1 Sverige - en kunskapsnation Kunskap är ett kraftfullt och nödvändigt verktyg för tillväxt och rättvisa. Kunskapssamhället skall stå öppet för alla. Utbildning är ett nödvändigt verktyg för jämlikhet och utveckling. Införandet av maxtaxa, rätten till förskoleplats för barn till arbetslösa eller föräldralediga och allmän förskola för 4- och 5-åringar ökar rättvisan och ger fler tillgång till förskolan. De kommuner som ansluter sig till maxtaxan ges också extra medel för att säkra kvaliteten i verksamheten och vidareutbilda personalen. Svensk skola uppvisar goda resultat i internationella jämförelser. Samtidigt står skolan inför svårigheter och utmaningar. Mer än var tionde elev som slutar grundskolan är inte behörig till gymnasieskolan. Ojämlikhet i skolan leder till ett ojämlikt samhälle. Detta är inte acceptabelt. Alla elever måste få goda grundläggande kunskaper, dvs. lära sig läsa, skriva och räkna. Det behövs mer personal i skolan. Nästa år tas ett nytt steg i den mångmiljardsatsning på skolan som inletts i år. Tilldelningen ökar varje år fram till dess att nivån 5 miljarder kronor är nådd 2006. Det riktade bidraget ger möjlighet att anställa ca 15 000 fler lärare eller annan personal i skolan och på fritids. Regeringens satsning på IT i skolan har bidragit till att snart 60 000 lärare har kompetensutvecklats. Tabell 1.7 Skolpengar Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0,5 1,5 2,5 3,5 4,5 5,0 Kunskapslyftet är en unik satsning som gett många vuxna chansen till fortsatt lärande. Satsningen på vuxnas lärande fortsätter efter Kunskapslyftet. För att stödja vuxnas lärande kommer ett nytt studiebidrag att införas. Den 1 juli i år höjdes studiebidragets andel av studiemedlen. Dessutom höjdes fribeloppet och studiemedlen har gjorts pensionsgrundande. Högskolan expanderar med 100 000 platser mellan 1997 och 2003 vilket skapar starka högskolor som fungerar som kraftcentra för utvecklingen i hela Sverige. Regeringens långsiktiga mål är att 50 procent av en årskull skall ha börjat på högskolan senast vid 25 års ålder. Utbyggnaden har inriktats mot naturvetenskap och teknik, med en fördubbling av examinationen inom teknikområdet under 1990-talet. Nu kommer även behovet av välutbildad personal inom vård, utbildning och andra områden att komma i förgrunden. Universitet och högskolor ges därför möjlighet att omfördela resurser. Resurser motsvarande ca 4 000 platser används för satsningar på lärarutbildning samt distansutbildning. Sverige är det land i världen som satsar störst andel av BNP på forskning och utveckling. Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet samt för att stödja forskarutbildning och den vitala grundforskning som styrs av forskarna själva. De statliga anslagen till forskning ökar med närmare 1,5 miljarder kronor fram till 2003. Forskarutbildningen är strategiskt viktig i ett långsiktigt tillväxtperspektiv. För att öka mångfalden och minska snedrekryteringen krävs en mer aktiv rekrytering från universitet och högskolor. Distansutbildningen byggs ut och ett nätuniversitet bildas. En rekryteringsdelegation inrättas. Pedagogiken förnyas. Universitet och högskolor måste erbjuda bättre möjligheter för invandrade akademiker att komplettera utbildningen så att den blir gångbar i Sverige. Diskriminering av studenter förbjuds. Som en del av den gröna skatteväxlingen har resurser avsatts för kompetensutveckling i arbetslivet. Regeringen kommer under våren 2002 att presentera ett förslag med ikraftträdande den 1 juli 2002. 1.5.2 En konkurrenspolitik för lägre priser och ökad tillväxt Ekonomiska reformer på produkt- och kapitalmarknaderna i syfte att stärka konkurrensen är en del av regeringens politik för tillväxt och rättvisa. Bättre fungerande marknader gynnar konsumenterna genom lägre priser, bättre kvalitet och ett ökat utbud av varor och tjänster. Reformerna bidrar också till att minska inflationstrycket i ekonomin, vilket skapar utrymme för högre tillväxt. Den svenska regeringen strävar efter att fortsätta förstärka konkurrensen så att konsumentpriserna i Sverige kan sjunka till den genomsnittliga prisnivån i EU. Sedan mitten av 1980-talet har en rad åtgärder genomförts för att öka konkurrensen och förbättra marknadernas funktionssätt. Reformer för att öka konkurrensen måste dock ses som en pågående process där en viktig fas i reformarbetet är att utvärdera och åtgärda eventuella negativa effekter som kan förekomma, till exempel i form av otydliga spelregler. I maj 2000 presenterade regeringen propositionen Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald. Regeringen anser det mycket angeläget att konkurrenslagstiftningen blir så effektiv som möjligt för att värna konkurrensen på marknaderna och därmed bidra till ökad konsumentnytta i form av lägre priser och ett större utbud. Konkurrenspolitiken skärps löpande för att öka konkurrensen och ge lägre priser för konsumenterna. * Med utgångspunkt från Kartellbekämpningsutredningens förslag återkommer regeringen med förslag i syfte att skärpa konkurrenslagen ytterligare när det gäller kartellbekämpning. * Konkurrensverket undersöker för närvarande om det finns etableringshinder i detaljhandeln och om det finns regionala skillnader i pris och service. Regeringen kommer att överväga vilka initiativ som är påkallade. * Regeringen kommer att vidta åtgärder mot den bristande konkurrens som råder på inrikesflygets område. En utredning om marknadssituationen för inrikesflyget är tillsatt. Sverige kommer att aktivt verka i EU för att reglerna för slotsfördelning blir mer flexibla och öppnar för ökad konkurrens. * Regeringen gör en genomgripande översyn av organisationen och lagstiftningen på järnvägsområdet mot bakgrund av utvecklingen mot en ökad konkurrens och en ökad internationalisering av järnvägstrafiken. * Regeringen avser att uppdra åt Post- och telestyrelsen att särskilt följa tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till accessnät och att föreslå åtgärder i syfte att ge förordningen största möjliga genomslagskraft. * Regeringen avser återkomma med förslag för att öka konkurrensen på elmarknadsområdet. * Regeringens kommer att öppna hela gasmarknaden för konkurrens redan 2003 med hänsyn tagen till ingångna avtal och Energimyndighetens analyser. * Regeringen kommer att vidta åtgärder för att förbättra konkurrensen på fjärrvärmeområdet. Regeringen anser det vara av vikt att prisinformation är transparent och lättillgänglig, t.ex. på fjärrvärmeområdet. * Konkurrensen inom byggsektorn är för svag. Regeringen undersöker behovet av ytterligare åtgärder för att öka konkurrensen. * Bankernas ensamrätt att ta emot inlåning bör avskaffas eller begränsas. * Tidsåtgången för överföring av pengar mellan banker bör minskas ytterligare. Regeringen följer utvecklingen och avser att återkomma med lagförslag om detta bedöms som nödvändigt. * Genomförandet av all inre marknadslagstiftning skall ske utan dröjsmål. Sverige skall även fortsättningsvis klara målet från toppmötet i Stockholm om att genomföra 98,5 procent av lagstiftningen inom överenskommen tid. * Regeringen inleder ett arbete för att främja importen, ett arbete som också medverkar till att öka konkurrenstrycket och sänka den svenska prisnivån. * Regeringen kommer med oförminskad kraft att driva frihandelsprinciperna inom såväl EU som internationellt. Att än mer öppna upp EU:s marknad för import, inte minst från tredje världen, är inte bara en viktig del i regeringens utvecklingspolitik utan också av väsentlig betydelse för ökad konkurrens och lägre priser i Sverige 1.5.3 Regionalpolitik och infrastruktur Hela Sverige skall växa. Det är viktigt att ta tillvara den potential och utvecklingskraft som finns hos människor och företag i hela landet. De senaste åren har skillnaderna mellan olika delar av landet ökat. Storstäderna har haft en stark ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt samtidigt som befolkningen stagnerar eller minskar i övriga landet. En minskande befolkning i delar av landet innebär att solidariteten och tilltron till välfärdssamhället utsätts för ett starkt tryck. Den ekonomiska politiken inriktas på att ta tillvara hela landets resurser. De lokala arbetsmarknadsregionerna måste fungera väl i hela landet. Människor och företag måste ha tillgång till kommersiell och offentlig service i tillräcklig omfattning för att kunna leva ett gott liv. För att stimulera småföretagandet samt främja utvecklingen av lokal service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna föreslår regeringen att det införs en lättnad i socialavgifterna för vissa företag inom stödområde A. Regeringen kommer dessutom att i en särskild proposition presentera ytterligare åtgärder för tillväxt och livskraft i hela landet. En god infrastruktur är av stor betydelse för Sveriges tillväxtförutsättningar. Regeringen avser att under hösten lägga fram en inriktningsproposition för infrastrukturen för perioden 2004 till 2015. För att påbörja angelägna infrastrukturinvesteringar föreslår regeringen att nya resurser om 2 miljarder kronor 2002, 3 miljarder kronor 2003 och ytterligare 3 miljarder kronor 2004 skall tillföras. Då dessa investeringar är tidigareläggningar bör resurser för detta tillföras genom lån i Riksgäldskontoret. För 2004 tillförs därutöver ytterligare anslagsmedel om 2,8 miljarder kronor. 1.6 En god välfärd Välfärdspolitiken syftar till ett tryggare Sverige. Trygghet skapar möjligheter till utveckling och stigande välstånd. En god välfärd är därför en god investering för samhället som helhet. Tillväxt och rättvisa är varandras förutsättning. Genom en utbyggnad av välfärden stärks jämställdheten. Nittiotalets ekonomiska kris gjorde besparingar nödvändiga även inom centrala välfärdsområden. Denna utveckling har de senaste åren kunnat vändas i takt med att ett ökat resursutrymme har skapats av den ökande sysselsättningen. Utbyggnaden av välfärden har finansierats fullt ut samtidigt som den har genomförts i en långsiktigt uthållig takt. Genom att undvika allt för stora kostnader och reformer när den ekonomiska utvecklingen är god undviks besparingar när konjunkturen försvagas. Regeringen kan trots den ekonomiska avmattningen genomföra de reformer som utlovats. Skolan, vården och omsorgen stärks, maxtaxereformen genomförs, föräldraförsäkringen byggs ut. ATP-pensionerna höjs, biståndet likaså. Nästa steg i den särskilda skolsatsningen tas. Utbyggnaden av högskolan fortsätter. Rättsväsendet tillförs nya resurser. Bostadsbyggandet stimuleras. Migrationsverket tillförs ökade resurser för att korta handläggningstider och därmed minska väntetiderna i asylmottagningen. 167 miljoner kronor tillförs kultursektorn, bl.a. till kulturmiljövård och regionala museer. Dessutom föreslås ytterligare resurser till Rikskvinnocentrum, till konsumentområdet och ekologiskt lantbruk. Momsen på böcker och tidskrifter sänks för att öka läsandet. I den ekonomiska vårpropositionen föreslog regeringen ett rättvisemål, att halvera antalet socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. På samma sätt som konvergensprogrammet och arbetslösheten har stämts av årligen kommer regeringen årligen att stämma av utvecklingen inom socialbidragsområdet. I bilaga 3 görs en första sådan avstämning. Genom en ökad sysselsättning och en politik för rättvisa och trygghet kommer antalet personer som är beroende av socialbidrag att minska. 1.6.1 Vård, skola och omsorg Vården, skolan och omsorgen är välfärdens kärna. Den kommunala sektorns skatteinkomster har ökat kraftigt till följd av den ökade sysselsättningen. Vården, skolan och omsorgen behöver stärkas ytterligare. Regeringen föreslår därför att de 200 kronor som alla betalar i statlig inkomstskatt går till kommunerna även nästa år. Därmed tillförs kommuner och landsting ytterligare 1,3 miljarder kronor. På lång sikt är egna och stigande skatteintäkter till kommuner och landsting den bästa garanten för en bra skola, vård och omsorg. Antalet anställda i den kommunala sektorn har sedan 1998 ökat med 19 000 personer. Dessutom ökar sysselsättningen i olika typer av entreprenadsverksamhet åt kommuner och landsting. Samtidigt som den kommunala ekonomin i sin helhet stärks finns det kommuner och landsting som har särskilda svårigheter på grund av befolkningsminskning, obalanser i åldersstrukturen och en svag regional utveckling. För dessa kommuner och landsting görs särskilda insatser för att möjliggöra omställning och långsiktigt hållbara åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Ansvaret för genomförandet av de åtgärder som krävs för att nå ekonomisk balans åvilar berörda kommuner och landsting. Förutom allmänna resurser i form av skatter och generella statsbidrag tillförs kommuner och landsting ytterligare resurser kommande år, som ett resultat av den särskilda vårdsatsning som tidigare är beslutad. Totalt handlar det om ett extratillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Dessa resurser till vården och omsorgen har i huvudsak frigjorts genom neddragningar i försvarsmakten. Tabell 1.8 Vårdsatsningen Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 1 1 3 4 Satsningarna syftar till att utveckla primärvården samt sjukvårdsinsatserna i äldreomsorgen och psykiatrin. Utöver detta tillkommer en särskild satsning på 3,75 miljarder kronor under perioden 2002-2004 för att minska väntetiderna i vården. I år tillförs 55 miljoner kronor för att bryta trenden mot ökande långtidssjukskrivningar. Nästa år avsätts 100 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att minska den ökade ohälsan. Dessa redogörs för nedan. Ett antal problem har konstaterats när det gäller kommunkontosystemet. Regeringen avser att våren 2002 lämna en proposition med förslag till ett nytt system, med en statlig i stället för kommunal finansiering, vilket kan träda i kraft den 1 januari 2003. Övergången skall vara kostnadsneutral för staten och kommunsektorn. Det innebär att det generella statsbidraget till kommuner och landsting 2003 kommer att reduceras med ett belopp som motsvarar kommunernas och landstingens inbetalningar till kommunkontosystemet. Eventuella överföringar till kommunsektorn eller staten skall ske med aktiva politiska beslut. 1.6.2 Trygga barn är Sveriges framtid Situationen för dagens unga och barnfamiljer har stor betydelse för det framtida Sverige. Under de närmaste åren görs därför betydande jämlikhets- och jämställdhetssatsningar för barnen och deras familjer. Barnbidraget har de senaste åren höjts i flera omgångar och är idag 950 kronor per barn och månad. Flerbarnstillägget har höjts i motsvarande takt. Dagens barnbidrag är den högsta nominella och reala nivån sedan barnbidragen infördes. I år har barn till arbetssökande givits rätt till förskoleverksamhet. Samtidigt infördes kontaktdagar i den tillfälliga föräldrapenningen. Nästa år blir en rad reformer verklighet. Den första januari 2002 införs maxtaxan i barnomsorgen. Högst 1 140 kronor i månaden, eller 3 procent av inkomsten kommer det då att kosta att ha ett barn på dagis i de kommuner som deltar. Tabell 1.9 Reformer för barnen Miljoner kronor 2001 2002 2003 2004 Maxtaxa m.m. 150 4 400 5 600 5 600 Mamma-/Pappamånad 1 000 1 000 Barnbidragshöjning 2 500 2 500 2 500 2 500 Kontaktdagar 60 160 280 280 Höjd grundnivå i föräldra- försäkringen 200 300 400 Höjt tak i föräldraförsäkringen 240 480 Studiehjälp 300 300 Summa reformer 2 710 7 260 10 220 10 560 Maxtaxan innebär både ökad köpkraft för barnfamiljerna och sänkta marginaleffekter vilket gör det lättare att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. För att kvalitetssäkra barnomsorgen i de kommuner som väljer att införa maxtaxan tillförs dessa 500 miljoner kronor. Nästa år träder också förlängningen av föräldraförsäkringen i kraft genom att ytterligare en s.k. pappa- respektive mammamånad införs. Dessutom fördubblas grundnivån i föräldraförsäkringen. Samtidigt införs rätt till barnomsorg för barn till föräldrar som är föräldralediga med yngre syskon. År 2003 höjs grundnivån i föräldraförsäkringen ytterligare. Taket i föräldraförsäkringen höjs till 10 basbelopp från den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget så tillåter. Dessutom utvidgas studiebidraget till att utgå i tio månader istället för nio månader som idag. Allmän förskola för 4- och 5-åringar införs 2003. Sammantaget ökar statens totala ekonomiska stöd till barnfamiljer till följd av beslutade eller aviserade reformer med ca 11 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. 1.6.3 De äldres trygghet - solidaritet mellan generationer Sverige skall vara ett land som kännetecknas av solidaritet mellan individer, grupper och generationer. De senaste åren har en rad reformer genomförts för pensionärer. Bostadstilläggen för pensionärer har höjts i flera omgångar. Nästa år höjs de ytterligare. Regeringen föreslår nu också en riktad skattesänkning för pensionärer som motsvarar cirka 100 kronor i månaden. I det nya pensionssystemet kommer från och med 2002 inkomstpensionerna att räknas upp med ett index baserat på inkomstutvecklingen för landets löntagare. På regeringens förslag kommer även ATP-pensionärerna födda 1936 och tidigare att få del av denna uppräkning. Utöver den priskompensation som dagens uppräkning av prisbasbeloppet ger, kan ATP-pensionärerna därmed räkna med en viss real ökning av pensionen för 2002. Många äldre drabbas av höga behandlingskostnader inom tandvården. För att lindra effekterna har tandvårdsstödet i år förstärkts med 100 miljoner kronor. Det räcker inte. Tandvårdsstödet föreslås därför i enlighet med tidigare utlovade reformer att höjas med ytterligare 300 miljoner kronor nästa år, och med ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Därmed handlar det om en sammanlagd nivåhöjning på 700 miljoner kronor. För att ge de personer som behöver äldreomsorg pengar över när avgifterna är betalda införs ett förbehållsbelopp i äldreomsorgen. Detta förbehållsbelopp är den lägsta summa som pensionärer ska ha kvar att leva på när äldreomsorgsavgiften är betald. Dessutom införs ett tak på avgiften i äldreomsorgen. 1.6.4 Den generella välfärden Rätt utformade social- och arbetsmarknadsförsäkringar bidrar till tillväxt och ger trygghet för individen. Genom försäkringarnas koppling till förvärvsarbete främjas eget arbete och försörjning. Det är angeläget att bevara och utveckla den generella välfärden. Antalet personer som får 80 procent i socialförsäkringarna har minskat de senaste åren, i takt med att lönerna har stigit. Regeringen avser att föreslå en höjning av taken i såväl sjuk- som föräldraförsäkringen från 7,5 basbelopp till 10 basbelopp från den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget så medger. Därmed stärks den generella välfärden. Arbetslöshetsförsäkringen skiljer sig från socialförsäkringarna genom att vara en omställningsförsäkring mellan två arbeten. Den första juli i år höjdes taket i a-kassan med 100 kronor under de hundra första dagarna. Ändå är det många löntagare som med dagens nya nivå på taket inte får ett 80-procentigt skydd vid arbetslöshet. Regeringen avser att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen även 2002 under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter. Härvid är det viktigt att alla försäkrade får del av höjningen. Regeringen avser att följa upp och utvärdera effekterna av förslaget i propositionen En rättvisare och tydligare arbetssäkring inför en eventuell förändring. En strategi för ökad hälsa i arbetslivet Drygt 100 000 personer har för närvarande varit sjukskrivna under längre tid än ett år. Ungefär en tredjedel av dessa har varit sjukskrivna under mer än två år. Enskilda individer drabbas av lidande och kostnader genom den ökade ohälsan. Det ökande antalet sjukskrivningar har samtidigt medfört att utgifterna för sjukpenning har ökat dramatiskt. Under 1998 utbetalades ca 20 miljarder kronor. År 2002 beräknas utgifterna uppgå till närmare 50 miljarder kronor. Denna utveckling måste vändas. Individen skall ställas i centrum och arbetsgivarens ansvar för ohälsan skall göras tydligare. Ingen skall passivt behöva gå sjukskriven i månader. Regeringen föreslår därför ett elvapunktsprogram för att förbättra arbetsvillkoren och minska ohälsan i arbetslivet varvid särskilt kvinnors villkor skall uppmärksammas. * Nationella mål för ökad hälsa i arbetslivet skall tas fram. * Regeringen kommer att ta initiativ till trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter för att skapa samsyn och samordna insatserna för att främja hälsa i arbetslivet. Arbetsorganisation, ledarskap och inflytande över den egna arbetssituationen är centralt för en bra och hälsosam arbetsmiljö. * Regeringen kommer att inleda ett arbete med att ge arbetsgivaren starkare ekonomiska drivkrafter att ta ett större ansvar för arbetsvillkoren och för att integrera det förebyggande och rehabiliterande arbetet i verksamheten. * Arbetsmiljöarbetet kommer att utvecklas vidare. Metodutvecklingen inom företagshälsovården skall stärkas och en vidareutbildning av regionala skyddsombud kommer att genomföras. Ett led i ett sådant arbeta kan vara att utveckla arbetsmiljöcertifieringen. * Hälsobokslut, en redovisning av de anställdas hälsoläge hos den enskilde offentlige arbetsgivaren kommer att införas. Förutsättningarna för att få till stånd motsvarande redovisning även i privata verksamheter skall undersökas. Därigenom tas ett första steg mot en mer utvecklad personalekonomisk redovisning. * Regeringen kommer att inleda ett arbete med att förnya den administrativa hanteringen av sjukfall som bedöms ligga i riskzonen för långtidssjukskrivning samt av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Väl fungerande individanpassade rehabiliteringsåtgärder behöver sättas in. * Gällande regler kommer att justeras för att höja kvaliteten i rehabiliteringsarbetet. * Mönstret för sjukskrivning visar betydande variationer över landet. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket skall ges i uppdrag att lämna förslag till utveckling av formerna för sjukskrivningsprocessen. * Problemen med långa sjukskrivningar är särskilt stora bland anställda i den offentliga sektorn. Regeringen avser att inleda särskilda försök hos några av de stora offentliga arbetsgivarna för att förebygga och minska sjukfrånvaron. * Kunskaperna om sjukskrivningsprocessens orsaker, samband och konsekvenser behöver förbättras. Regeringen avser att återkomma med åtgärder för utvecklad forskning och förbättrad statistik. * En viktig del i arbetet för ökad hälsa i arbetslivet är en väl fungerande hälso- och sjukvård. Den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården innebär att 9 miljarder kronor tillförs hälso- och sjukvården under perioden 2001-2004. Landstingen kommer dessutom att under perioden tillföras sammanlagt 3 miljarder kronor för att öka tillgängligheten till behandling i hälso- och sjukvården. Regeringen kommer att löpande följa utvecklingen inom detta område. 1.7 Rättvisa skatter Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. För att kunna erbjuda alla en bra vård, skola och omsorg måste skatterna vara relativt höga. Utformningen av skattesystemet har stor betydelse. Skattepolitiken skall stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala klyftor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg eller att klyftorna i samhället ökar kraftigt. På skatteområdet är regeringens ambition att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare, minska marginaleffekter och stimulera omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Den formellt sett lägre skattekvoten i början av 1990-talet innebar att skatteuttaget försköts framåt i tiden. Den egentliga skattekvoten, dvs. den formella skattekvoten plus underskottet i de offentliga finanserna visar hur mycket skatt som måste betalas för att välfärden skall vara finansierad. Diagram 1.4 Den egentliga och den formella skattekvoten 1980-2004 Globaliseringens betydelse för skatter Den fortgående globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför betydande utmaningar. Kunskaperna om hur de svenska skattebaserna påverkas av en alltmer internationaliserad omvärld är dock ofullständiga och behöver förbättras. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att analysera globaliseringens betydelse för olika skattebaser. För att undvika skadlig skattekonkurrens är det viktigt att ta politiska initiativ till samarbete mellan länder. Regeringen bedriver därför ett aktivt arbete i bl.a. EU för ett ökat samarbete länder emellan. En första överenskommelse om en gemensam syn i EU på beskattningen av sparande uppnåddes för knappt ett år sedan. Den innebär att alla medlemsländer antingen ska ta ut källskatt eller lämna upplysningar om EU-medborgares banktillgodohavanden från 2003. Under Sveriges ordförandeskap har EU påbörjat diskussioner med länder utanför EU för att bekämpa skatteflykt och illojal skattekonkurrens. Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare Under mandatperioden har regeringen inlett en reform, som syftar till att sänka skatterna för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Reformen består av två delar. Dels en stegvis kompensation för egenavgifterna, dels en successiv minskning av andelen skattebetalare, som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster över den s.k. brytpunkten, till 15 procent. Därigenom minskar marginalskatterna för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som köpkraften stärks. I dag betalar alla löntagare egenavgifter till pensionssystemet. Egenavgifterna utgår på inkomster upp till ca 300 000 kronor. Egenavgifterna är på 7 procent och bidrar till högre marginalskatter för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Egenavgifterna är en central del i det reformerade pensionssystemet, som socialdemokraterna och de fyra borgerliga oppositionspartierna står bakom. För att minska marginaleffekterna och stärka köpkraften har en kompensation för effekterna av egenavgifterna påbörjats. Detta har skett genom att regeringen i två steg har infört en skattereduktion. I år kompenseras löntagarna för hälften av egenavgifterna. Regeringen föreslår nu ett ytterligare steg i denna reform. Skatten på förvärvsinkomster från 2002 och framåt bör sänkas genom att skattereduktionen utökas så att den kompenserar för 75 procent av egenavgifterna. Reformen har en god fördelningspolitisk profil då egenavgifterna utgör en tyngre börda för låg- och medelinkomsttagarna. I samband med skattereformen 1990/91 formulerades ambitionen att högst 15 procent av inkomsttagarna skulle betala statsskatt på förvärvsinkomst. I dag utgår statsskatt på inkomster över den så kallade nedre brytpunkten på 271 500 kronor. Andelen skattebetalare som har inkomster över denna gräns beräknas i år uppgå till ca 18 procent. Regeringen har såväl 2000 som 2001 höjt gränsen för statlig skatt. Regeringen föreslår nu att ytterligare ett steg skall tas även i denna del. Brytpunkten för 2002 kommer att ligga vid 290 100 kronor. Därmed beräknas andelen som betalar statlig inkomstskatt bli 17 procent. Regeringen avser att hösten 2002 göra en bedömning av det samhällsekonomiska utrymmet för ett slutförande av inkomstskattereformen 2003. Sänkt skatt för pensionärer Kompensationen för egenavgifterna är riktad till löntagarna då dessa betalar egenavgifter. Pensionärer betalar inte egenavgifter. För att kompensera pensionärerna för de besparingar som genomfördes under 1990-talet föreslås istället en särskild skattesänkning för pensionärerna. Skattesänkningen medför att så gott som alla pensionärer får cirka 100 kronor mer i månaden från och med den 1 januari 2002. Även folkpensionärer med så låga inkomster att de idag inte betalar någon skatt omfattas av förslaget. Skattelättnad för fackföreningsavgiften Skattelättnad för fackföreningsavgiften är en viktig reform ur ett rättviseperspektiv. År 1993 avskaffades avdragsrätten för fackföreningsavgifter. Därmed missgynnades löntagarnas bidrag till den fackliga verksamheten jämfört med arbetsgivarnas bidrag till sina organisationer. De offentliga finanserna medger nu att regeringen kan föreslå en skattereduktion för fackföreningsavgifter och för avgifter till arbetslöshetskassan från den 1 januari 2002. Sänkt fastighetsskatt Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbeskattningen och en viktig inkomstkälla för staten. Den beräknas i år ge intäkter på mer än 20 miljarder kronor som bidrar till att finansiera den offentliga välfärden. Fastighetsbeskattningens utformning har analyserats av Fastighetsbeskattningskommittén. Kommitténs slutbetänkande har remissbehandlats och regeringen bereder för närvarande de olika förslagen. En ny utredning om fastighetsskatt bör ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen under förutsättning att de fördelningsmässiga konsekvenserna är acceptabla. De senaste åren har priserna på villor och andra bostäder ökat kraftigt på många håll i Sverige. I år har taxeringsvärdena till följd av detta stigit kraftigt i de områden där huspriserna har stigit som mest. För att minska effekterna av de höga taxeringsvärdena har riksdagen beslutat att sänka skatten på småhus från 1,5 till 1,2 procent och skatten på hyreshus från 1,2 till 0,7 procent. Dessutom beslutade riksdagen att höja fribeloppet i förmögenhetsskatten. Regeringen har tagit fram ett förslag om en begränsningsregel i fastighetsskatten. Begränsningsregeln innebär att hushåll med normala inkomst- och förmögenhetsförhållanden maximalt ska betala 5 procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Regeln avses gälla från och med inkomståret 2001. Prisutvecklingen på bostadsmarknaden har varit kraftigare än vad som tidigare har kunnat förutses. Därför föreslår regeringen att fastighetsskatten sänks ytterligare, från 1,2 till 1,0 procent för småhus. Regeringen föreslår även att fastighetsskatten på hyreshus sänks från 0,7 till 0,5 procent. Sänkningarna föreslås gälla retroaktivt från innevarande år. Hyresgästorganisationerna och fastighetsägarna har ett stort ansvar för att denna retroaktiva skattesänkning medför lägre hyror. Fastighetstaxeringsutredningen har föreslagit att omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen ersätts med en förenklad fastighetstaxering mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Regeringen aviserar nu ett förslag med denna inriktning. Vidare kommer regeringen senast nästa år att föreslå regler som innebär att höjda taxeringsvärden inte får omedelbart genomslag på uttaget av fastighetsskatt. Dessutom föreslår regeringen att fribeloppen i förmögenhetsskatten höjs, från 1 till 1,5 miljoner kronor för ensamstående respektive från 1,5 till 2 miljoner kronor för sambeskattade par. Denna förändring föreslås träda i kraft vid 2003 års taxering. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredning för att se över utformningen av förmögenhetsbeskattningen i ett längre perspektiv. Sänkta företagsskatter Starka och livskraftiga företag är av avgörande betydelse för att Sverige skall vara en nation som präglas av tillväxt och rättvisa. Regeringen föreslår nu ett antal skattesänkningar som ytterligare bidrar till att förbättra företagsklimatet i Sverige. De gap som i dag växer mellan regioner och landsändar i Sverige är oroväckande. Regeringen föreslår därför en nedsättning av socialavgifter i stödområde A, med 15 procent på lönesumman upp till ca 850 000 kronor. Därigenom gynnas företagandet i dessa regioner. Regeringen föreslår även att momsen på böcker och tidskrifter sänks från 25 till 6 procent. Det är av stor vikt att denna sänkning leder till motsvarande sänkning av priset i handeln och inte försvinner i ökade marginaler. Förlagen och detaljhandeln har ett särskilt stort ansvar för detta. Regeringen avser att löpande följa utvecklingen av försäljningspriserna. Målet med sänkningen är att öka läsandet. Tabell 1.10 Skatteåtgärder. Periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2001 och tillkommande effekter år 2002 Miljarder kronor 2001 2002 Inkomstskatter och socialavgifter Totalt 3:e steget i inkomstskattereformen -13,2 Kompensation för allmän pensionsavgift -10,8 Uppjustering av skiktgränser -2,4 Skattelättnad pensionärer -0,3 -1,6 Skattereduktion fackföreningsavgifter -3,5 Sänkt förmånsvärde miljövänliga bilar 40 procent -0,04 Omvandling 200-kronan till kommunal skatt för 20011 0,0 Nedsättning av socialavgifter i stödområde A -0,6 Fastighets- och förmögenhetsskatt Sänkt fastighetsskatt småhus till 1,0 procent -2,2 -0,2 Sänkt fastighetsskatt hyreshus till 0,5 procent -1,1 -0,2 Slopad omräkning m.m.2 0,0 Höjda fribelopp till 1,5/2,0 mkr -1,8 Kapitalinkomstskatter Sänkt schablonintäkt investmentbolag -0,2 Alkoholskatter Sänkt skatt på vin -0,6 Mervärdesskatt Sänkt skattesats på böcker och tidskrifter till 6 procent -1,3 Fordonsskatter Sänkt fordonsskatt på traktorer -0,05 Grön skatteväxling Höjt grundavdrag med 900 kronor -2,0 Höjd koldioxidskatt med 8 öre 0,93 Höjd energiskatt på el med 1,2 öre 0,91 Höjd avfallsskatt 0,16 Övriga miljömotiverade punktskatteåtgärder Sänkt skatt alkylatbensin2 0,0 Skattestrategi för biodrivmedel3 0,0 Övrigt Tekniska justeringar i avfallsskattelagen -0,06 Differentiering av förseningsavgift -0,05 Sjöfartsstöd -1,3 Totalt -3,7 -24,7 Periodiseringseffekter 3,7 1,5 Effekter på budgetsaldot 0,0 -23,2 1 Omvandlingen ger ingen effekt för offentlig sektor som helhet men innebär att 1,3 mdkr förs över från staten till kommunerna. 2 Vid en snabb lösning på de tekniska problem som är förknippade med denna åtgärd skulle den få effekt redan under 2002. 3 Åtgärden får effekt fr.o.m. 2003. Skatten på investmentbolag bör sänkas så att skatten på dessa bolag likställs med skatten på värdepappersfonder. Idag är schablonintäkten för investmentbolag 2 procent. Regeringen föreslår en sänkning till 1,5 procent. Därmed skapas neutralitet och rättvisa i beskattningen mellan olika ägarformer. I dag kan en och samma företagsvinst beskattas både i dotterföretaget och i moderföretaget. Företagens vinster bör endast beskattas en gång i företagssektorn. Därför bör kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar i bolagssektorn avskaffas. Regeringen bedriver ett intensivt arbete med dessa frågor, men frågornas omfattning och komplexitet innebär att ett lagförslag tidigast kan läggas fram under våren 2002. 1.8 Ett ekologiskt hållbart Sverige Sverige skall fortsätta att vara ett föregångsland i omställningen till hållbar utveckling. Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Grön skattestrategi Regeringens gröna skattestrategi omfattar fortsatt grön skatteväxling och ytterligare miljörelatering av skattesystemet även i andra avseenden. En viktig utgångspunkt för strategin är målet att begränsa utsläppen av de gaser som bidrar till växthuseffekten, framför allt koldioxid. Genom att bidra till en effektivare energianvändning kan skatteväxlingen också underlätta en avveckling av kärnkraften. Regeringen föreslår att strategin med grön skatteväxling skall fortsätta. För 2002 föreslås en skatteväxling på ca 2 miljarder kronor. Skatteväxlingen består i att energiskatten på el höjs med 1,2 öre per kWh. Dessutom höjs koldioxidskatten med 15 procent. Industrin, jord-, skogs- och vattenbruk undantas dock från höjningen medan effekten för bensin och diesel neutraliseras genom lika stora sänkningar av energiskatten. Vidare höjs avfallsskatten med 15 procent. Intäkterna används för att finansiera en höjning av grundavdragen i inkomstskatten med 900 kronor. Dessutom föreslår regeringen ett antal skatteförändringar som bidrar till att förstärka omvandlingen till ett ekologiskt hållbart samhälle: * Svavelskatten föreslås höjas genom att gränsen för uttag av svavelskatt sänks så att skatten tas ut redan vid en svavelhalt på 0,05 procent. * För att stimulera användandet av tjänstebilar med miljömässigt klara fördelar föreslås sänkt förmånsvärde med 40 procent för dessa. * En utredning tillsätts för att se över formerna för sänkt skatt på alkylatbensin med ambitionen att skattesänkningen skall träda i kraft under 2002. * Miljöinsatserna i jordbruket förstärks. * Koldioxidskatt skall ej tas ut på koldioxidneutrala drivmedel. * Möjlighet ges till befrielse från såväl energi- som koldioxidskatt för pilotprojekt avseende alternativa drivmedel. * Möjligheterna att sänka momsen på kravmärkta livsmedel utreds. * Stockholmsberedningen bör ges tilläggsdirektiv att utreda frågan om hur användningen av trängselavgifter i trafiken kan genomföras. Gröna nyckeltal och miljömål Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Gröna nyckeltal utgör därmed ett instrument för att nå det övergripande målet om att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. I april 2001 lämnade regeringen en miljömålsproposition med förslag till mätbara delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå 14 av de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. Målen innebär att den biologiska mångfalden i skogs- och odlingslandskapet samt i havsmiljön skall bevaras genom förstärkt skydd. Föreslagna åtgärder innebär också att krafttag tas mot kemikaliesamhället samt att förorenade markområden som utgör en uppenbar risk för människors hälsa och miljö saneras. Resurserna till forskning om bl.a. biologisk mångfald och till stöd till en ekologisk hållbar utveckling förstärks kraftigt. För att kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen är effektiva måste arbetet följas upp och utvärderas. I propositionen lade därför regeringen också fram en strategi för uppföljning, utvärdering och rapportering av målen. Regeringen anser att den nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålen skall baseras på ett begränsat antal indikatorer. Även om en sådan redovisning inte är heltäckande visar den om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt. För att uppföljningen av målen skall bli sammanhållen och överblickbar är det också viktigt att systemet inte blir för omfattande. Regeringen avser att varje år översiktligt rapportera till riksdagen hur arbetet med miljökvalitetsmålen fortskrider. En sådan redovisning bör omfatta ett urval av indikatorer som återkommer varje år. Med vissa intervall bör denna årliga redovisning kompletteras med en fördjupad utvärdering. Växthuseffekten och det globala arbetet kring klimatfrågor ger skäl till förstärkta insatser mot klimatförändringarna. Ett informationsprogram om klimatfrågan påbörjas 2002. Programmet omfattar 30 miljoner kronor per år under tre år. Regeringen föreslår också ett nytt statsbidrag till klimatinvesteringsprogram. Programmen skall innehålla åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser, d.v.s. åtgärder framförallt inom energi-, avfalls- och transportsektorerna. Sammanlagt satsas 900 miljoner kronor på det nya klimatstödet under treårsperioden. Regeringen avser återkomma beträffande det femtonde miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan i en kommande klimatproposition. 1.9 Ett Sverige för alla En uthålligt god ekonomisk tillväxt är en förutsättning för ökad rättvisa och minskade klyftor. Tillväxten skapar ökade resurser och fler arbetstillfällen. Men tillväxt är i sig ingen garanti för ökad rättvisa. Förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik krävs därför en aktiv rättvisepolitik. Rättvisepolitiken behövs eftersom klyftorna i samhället fortfarande är stora. Människors bakgrund, etniska tillhörighet och kön får inte avgöra deras möjligheter att påverka sina livsvillkor. Många människor har inte tillgång till utveckling, jobb och utbildning på samma villkor som andra. En central rättvisefråga är att de invandrare som kommer till Sverige måste ha möjligheten att bli fullt ut integrerade i samhället. Därför har resurser satsats på reformer inom bland annat utbildnings- och arbetsmarknadsområdet för att underlätta och skapa förutsättningar för invandrare att delta i arbetslivet. Resurser satsas också på att motverka diskriminering och det antirasistiska arbetet förstärks. Skillnaden i levnadsvillkor är stora mellan olika bostadsområden i storstäderna. Genom storstadspolitiken fördelas resurser till de mest utsatta områdena. Ett annat viktigt område är den sociala snedrekryteringen. Det är fortfarande betydligt vanligare att barn till föräldrar med högre utbildning studerar vidare än att andra barn gör det. De senaste årens satsningar på utbyggnaden av högskolan och ett reformerat utbildningssystem syftar till att bryta det mönstret. Reformer för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är en annan central del av rättvisepolitiken. Därför är det viktigt att alla förslag som regeringen lägger analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Många människor lever idag på marginalen och har svårt att få vardagen att gå ihop. Barnfamiljer och särskilt ensamstående föräldrar, ungdomar och invandrare är speciellt utsatta. Höga marginaleffekter leder till att drivkraften att arbeta mer, studera, byta arbete eller gå från bidrag till arbete försvagas. För att minska klyftorna i samhället måste dessa hinder motverkas. Marginaleffekterna har successivt minskat under senare delen av 1990-talet, bland annat som en följd av reformer i skatte- och bidragssystemen. Marginaleffekterna är emellertid fortfarande alltför höga för många hushåll. Införandet av maxtaxa i barnomsorgen, det tredje steget i kompensationen för egenavgifterna och höjningen av skiktgränsen kommer ytterligare att bidra till minskade marginaleffekter. Halvera antalet socialbidragsberoende Regeringen har satt upp rättvisemålet att halvera socialbidragsberoendet mellan 1999 och 2004. Antalet socialbidragsberoende ökade kraftigt under 90-talet. Diagram 1.5 Socialbidragstagare, 1990-2000 Antal helårsekvivalenter Ökningen av socialbidragsberoendet under 90-talet är en indikator på minskad rättvisa och välfärd i det svenska samhället. Socialbidragsberoende skapar utanförskap och resignation, gör människor mer ofria och ökar klyftorna i samhället. Utvecklingen har redan vänt, men mycket återstår att göra. Tillväxten måste komma alla till del. Det gäller även de mest utsatta. Halveringen av socialbidragsberoendet skall göras från 1999 års nivå, som var den senaste statistik som var tillgänglig då målet formulerades. För att kunna jämföra olika år behöver socialbidragsberoendet räknas om till helårsekvivalenter. Antalet helårsekvivalenter beror på hur lång tid och med hur stora belopp personer uppbär socialbidrag. Socialbidragsberoendet uppgick 1999 till ca 115 000 helårsekvivalenter. År 2000 minskade socialbidragsberoendet med drygt 12 procent, till omkring 101 000 helårsekvivalenter. I bilaga 3 görs en avstämning av målet. Det viktigaste verktyget för att uppnå målet om en halvering av socialbidragsberoendet är låg arbetslöshet, en ökning av sysselsättningsgraden och en reducering av oönskad deltid. När fler människor har arbete, kan också fler leva på sin lön. En egen försörjning är grundläggande, både för att komma ur socialbidragsberoendet och för möjligheten att leva ett självständigt liv. Kampen mot arbetslöshet och för ökad sysselsättning är därför avgörande när det gäller att bryta bidragsberoendet. Mycket av insatserna handlar om att förbättra möjligheterna för utsatta grupper att kunna skaffa jobb. Sverige har inte råd - varken mänskligt eller ekonomiskt - att ställa dessa grupper utanför. Rätten till arbete och en god nivå på den generella välfärden är de viktigaste insatserna för att minska socialbidragsberoendet. En del av socialbidragsberoendet kan förklaras av att deltidsarbetande och visstidsanställda, ofta ensamstående föräldrar, inte klarar sig på sin lön. Sänkta marginalskatter för låginkomsttagare och införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen bidrar till att minska klyftorna i samhället. Målet att halvera socialbidragsberoendet kommer, liksom tidigare mål om att halvera den öppna arbetslösheten och att uppnå 80 procents reguljär sysselsättning, att i hög utsträckning påverka inriktningen av politiken de närmaste åren. Fördelningspolitisk analys De reformer som genomförs under 2002 gynnar framför allt låg- och normalinkomsttagare. Den fördelningspolitiska profilen illustreras i diagram 1.6. I beräkningarna ingår inkomstskatteförändringar, skattelättnad för pensionärer, skattereduktion för fackföreningsavgifter samt förändringar i förmögenhets- och fastighetsskatt. Dessutom ingår nu realiserade utgiftsförändringar som presenterades i samband med vårpropositionen. När alla personer delas in i 10 lika stora grupper (decilgrupper) efter inkomst, kan förändringen för de olika inkomstgrupperna analyseras. I decil 1 finns de med lägst inkomster, i decil 10 de med högst. Förslagen gynnar kvinnor mer än män. Diagram 1.6 Förändring av justerad disponibel inkomst för inkomstgrupper till följd av förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen Procentuell förändring Diagram 1.7 Förändring av justerad disponibel inkomst för kvinnor och män till följd av förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen Procentuell förändring 2 Förslag till riksdagsbeslut 2 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2002 1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1), 2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 791 miljarder kronor 2001, 809 miljarder kronor 2002, 844 miljarder kronor 2003 och 878 miljarder kronor 2004 (avsnitt 4.1.1), 3. godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.2), 4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 2002 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.4), 5. godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för budgetåret 2002 (avsnitt 4.4.4), 6. godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 (avsnitt 5.4 och bilaga 1), 7. godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för budgetåret 2002 (avsnitt 6.3, tabell 6.5), 8. beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2002 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3, tabell 6.5), 9. godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för åren 2003 och 2004 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.3, tabell 6.5), 10. bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 22 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1), 11. bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 17 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1), 12. bemyndigar regeringen att för 2002 vad avser Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 90 000 000 kronor (avsnitt 7.1), 13. godkänner att infrianden av garantier till internationella finansieringsinstitut även framdeles täcks med anslag (avsnitt 7.2.3), 14. bemyndigar regeringen att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för garantier till internationella finansieringsinstitut (avsnitt 7.2.3), 15. bemyndigar regeringen att under 2002, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4), såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 16. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken (avsnitt 9.3.2), 17. bemyndigar regeringen att ersätta de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB med en kreditgaranti intill ett belopp av 22 000 000 000 kronor, där varje enskild garanti får ha en löptid på upp till 10 år (avsnitt 9.3.2), 18. bemyndigar regeringen att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garantireserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäckningsgaranti (avsnitt 9.3.2), 19. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (avsnitt 9.3.6), 20. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kronor under 2002 -2008 (avsnitt 9.3.11), 21. godkänner att 1 150 000 000 kronor från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning (av-snitt 9.3.12), 22. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 168 000 000 kronor under 2002 (avsnitt 9.3.19), 23. godkänner den föreslagna användningen av de under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (avsnitt 9.3.20), 24. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier (avsnitt 9.3.20), 25. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kronor under 2002 (avsnitt 9.3.21), 26. bemyndigar regeringen att under 2001 såvitt, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an-slutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 9.3.21), 27. bemyndigar regeringen att under 2001 såvitt, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an-slutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 9.3.21), 28. godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1, såvitt avser skattefrågor 29. antar regeringens förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering m.m., 30. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 31. antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327), 32. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel, 33. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:493) om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, 34. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, 35. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 36. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattnins-avtal mellan de nordiska länderna, 37. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, 38. antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 39. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 40. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, 41. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar, 42. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall, 43. antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 1. Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001 Tusental kronor Utgiftsområde Anslags-nummer Belopp enligt statsbudget 2001 Förändring av ram/ anslag Ny ram/ Ny anslagsnivå 1 Rikets styrelse 5 345 253 6 595 5 351 848 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag 5 670 302 5 972 27:4 Radio- och TV-verket, ramanslag 1 0847 105 10 952 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag 8 164 96 8 260 45:1 Sametinget, ramanslag 16 303 1 773 18 076 46:1 Allmänna val, ramanslag 26 400 12 000 38 400 46:2 Justitiekanslern, ramanslag 12 820 500 13 320 46:3 Datainspektionen, ramanslag 26 664 1 428 28 092 46:5 Valmyndigheten, ramanslag 3 450 3 000 6 450 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, ramanslag 84 094 1 858 85 952 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag 440 649 4 727 445 376 90:4 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag 45 756 2 001 47 757 90:5 Regeringskansliet m.m., ramanslag 3 292 249 -11 195 3 281 054 90:6 Stöd till politiska partier, ramanslag 145 200 -10 000 135 200 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 311 355 801 056 2 112 411 1:1 Konjunkturinstitutet, ramanslag 44 036 -12 44 024 1:2 Riksrevisionsverket, ramanslag 152 140 4 504 156 644 1:3 Ekonomistyrningsverket, ramanslag 58 475 794 59 269 1:4 Statskontoret, ramanslag 72 054 -3 674 68 380 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag 8 800 -7 000 1 800 1:6 Statistiska centralbyrån, ramanslag 380 003 -7 974 372 029 1:8 Kammarkollegiet, ramanslag 3 1049 -1 270 29 779 1:9 Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag 7 235 154 7 389 1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag 10 954 136 11 090 2:2 Finansinspektionen, ramanslag 136 486 2 444 138 930 2:4 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag 254 102 -3 194 250 908 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag 5 400 -2 000 3 400 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, ramanslag 18700 315000 333700 2:10 Avsättning för garantiverksamhet, ramanslag 0 501 400 501 400 9:1 Riksdagens revisorer, ramanslag 2 4623 1 748 26 371 3 Skatteförvaltning och uppbörd 6 204 248 11 056 6 215 304 3:1 Riksskatteverket, ramanslag 439 232 484 439 716 3:2 Skattemyndigheterna, ramanslag 4 594 628 9 466 4 604 094 3:3 Tullverket, ramanslag 1 170 388 1 106 1 171 494 4 Rättsväsendet 24 746 166 -1 830 24 744 336 3:1 Kronofogdemyndigheterna, ramanslag 1 361 669 970 1 362 639 4:1 Polisorganisationen, ramanslag 13 068 318 -102 498 12 965 820 4:2 Säkerhetspolisen, ramanslag 534 382 -10 500 523 882 4:3 Åklagarorganisationen, ramanslag 729 777 -6 988 722 789 4:4 Ekobrottsmyndigheten, ramanslag 304 285 8 784 313 069 Utgiftsområde Anslags-nummer Belopp enligt statsbudget 2001 Förändring av ram/ anslag Ny ram/ Ny anslagsnivå 4:5 Domstolsväsendet m.m., ramanslag 3 515 117 32 880 3 547 997 4:6 Kriminalvården, ramanslag 4 151 078 -4 190 4 146 888 4:7 Brottsförebyggande rådet, ramanslag 42 405 1 580 43 985 4:8 Rättsmedicinalverket, ramanslag 189 386 270 189 656 4:9 Gentekniknämnden, ramanslag 2 842 -10 2 832 4:10 Brottsoffermyndigheten, ramanslag 19 852 172 20 024 4:12 Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag 730 000 75 000 805 000 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag 10 399 2 700 13 099 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2 919 785 103 238 3 023 023 5:1 Utrikesförvaltningen, ramanslag 1 827 468 31 425 1 858 893 5:4 Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag 452 817 72 000 524 817 5:8 Svenska institutet, ramanslag 55 451 -438 55 013 5:16 Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag 17 404 251 17 655 6 Totalförsvar 46 526 105 0 46 526 105 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag 18 969 792 300 000 19 269 792 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag 1 081 762 172 063 1 253 825 6.3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, ramanslag 22 527 833 -300 000 22 227 833 6:4 Funktionen Civil ledning, ramanslag 488 507 -3 407 485 100 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag 40 000 -15 000 25 000 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag 593 809 -94 280 499 529 6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag 199 000 -60 716 138 284 6:11 Funktionen Postbefordran, ramanslag 3000 -3000 0 6:12 Funktionen Transporter, ramanslag 163 000 -705 162 295 6:13 Funktionen Energiförsörjning, ramanslag 220 569 -7 470 213 099 6:19 Nämnder m.m., ramanslag 12 019 -1 485 10 534 7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., ramanslag 13 431 14 000 27 431 7 Internationellt bistånd 14 859 011 -95 606 14 763 405 8:1 Biståndsverksamhet, reservationsanslag 13 496 884 -100 000 13 396 884 8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), ramanslag 451 213 4 394 455 607 8 Invandrare och flyktingar 4 979 878 575 380 5 555 258 10:1 Integrationsverket, ramanslag 83 731 1 746 85 477 10:4 Hemutrustningslån, ramanslag 21 227 -10 000 11 227 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ramanslag 12 474 335 12 809 12:1 Migrationsverket, ramanslag 473 031 38 887 511 918 12:2 Mottagande av asylsökande, ramanslag 1 207 335 518 000 1 725 335 12:4 Utlänningsnämnden, ramanslag 75 483 1 412 76 895 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag 57 913 25 000 82 913 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 29 374 625 463 479 29 838 104 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag 16 137 000 394 000 16 531 000 13:4 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag 36 165 -194 35 971 Utgiftsområde Anslags-nummer Belopp enligt statsbudget 2001 Förändring av ram/ anslag Ny ram/ Ny anslagsnivå 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag 21 837 -67 21 770 13:7 Socialstyrelsen, ramanslag 476 577 12 288 488 865 14:4 Folkhälsoinstitutet, ramanslag 120 275 3 488 123 763 14:5 Smittskyddsinstitutet, ramanslag 152 869 -2 146 150 723 14:6 Institutet för psykosocial medicin, ramanslag 13 249 882 14 131 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, ramanslag 77 500 50 000 127 500 15:1 Barnombudsmannen, ramanslag 8 565 110 8 675 15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag 6 980 164 7 144 16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag 20 781 191 20 972 16:10 Handikappombudsmannen, ramanslag 15 247 -106 15 141 18:2 Statens institutionsstyrelse, ramanslag 604 233 -7 052 597 181 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, ramanslag 24 212 -367 23 845 26:2 Forskningrådet för arbetsliv och socialvetenskap: forskning, ramanslag 237 443 12 288 249 731 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 105 049 802 2 439 948 107 489 750 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag 41 425 000 2 450 000 43 875 000 19:7 Riksförsäkringsverket, ramanslag 750 506 -10 052 740 454 13 Arbetsmarknad 62 212 003 -64 629 62 147 374 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag 4 458 277 -23 118 4 435 159 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, ramanslag 38 487 136 -42000 38 445 136 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, ramanslag 6 975 607 -433 367 6 542 240 22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ramanslag 20 093 489 20 582 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag 530 000 433 367 963 367 14 Arbetsliv 8 522 971 7 561 8 530 532 23:1 Arbetsmiljöverket, ramanslag 550 413 -1 913 548 500 23:2 Arbetslivsinstitutet, ramanslag 321 318 8 532 329 850 23:4 Arbetsdomstolen, ramanslag 18 158 1 087 19 245 23:8 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (Homo), ramanslag 3 816 225 4 041 24:1 Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag 18 942 -370 18 572 15 Studiestöd 21 621 806 40 720 21 662 526 25:2 Studiemedel m.m., ramanslag 8 478 256 720 8 478 976 25:4 Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag 5 812 172 40 000 5 852 172 16 Utbildning och universitetsforskning 34 695 518 -390 800 34 304 718 25:1 Statens skolverk, ramanslag 305 737 7 297 313 034 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag 213 948 1 258 215 206 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter, ramanslag 338 118 16 726 354 844 25:9 Sameskolstyrelsen, ramanslag 29 666 1 034 30 700 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola, ramanslag 114 540 -16 681 97 859 25:14 Statens skolor för vuxna, ramanslag 40 427 3 689 44 116 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna, ramanslag 1 164 969 -395 360 769 609 Utgiftsområde Anslags-nummer Belopp enligt statsbudget 2001 Förändring av ram/ anslag Ny ram/ Ny anslagsnivå 25:74 Högskoleverket, ramanslag 168 899 -507 168 392 25:75 Verket för högskoleservice, ramanslag 12 790 628 13 418 25:76 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag 369 495 -1 600 367 895 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, ramanslag 39 711 -2 952 36 759 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning, ramanslag 100 722 -3 468 97 254 26:4 Institutet för rymdfysik, ramanslag 41 710 -602 41 108 26:5 Kungl. biblioteket, ramanslag 228 004 -1 003 227 001 26:6 Polarforskningssekretariatet, ramanslag 23 170 435 23 605 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU, ramanslag 12 154 306 12 460 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7 823 684 -13 087 7 810 597 2:1 Lotteriinspektionen, ramanslag 28 878 2 793 31 671 26:1 Statens ljud- och bildarkiv, ramanslag 35 092 396 35 488 27:1 Statens biografbyrå, ramanslag 9 172 73 9 245 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, obetecknat anslag 23 454 -2 250 21 204 28:1 Statens kulturråd, ramanslag 37 503 -16 37 487 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag 243 379 5 500 248 879 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter, obetecknat anslag 779 264 -5 000 774 264 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag 62 529 144 62 673 28:15 Statens konstråd, ramanslag 5 558 259 5 817 28:20 Konstnärsnämnden, ramanslag 10 176 56 10 232 28:22 Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag 256 913 -3 502 253 411 28:24 Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag 26 489 -1 983 24 506 28:25 Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag 3 878 -44 3 834 28:26 Riksantikvarieämbetet, ramanslag 163 934 -7 210 156 724 28:28 Centrala museer: Myndigheter, ramanslag 665 966 -2 021 663 945 28:33 Riksutställningar, ramanslag 38 046 1 131 39 177 29:1 Ungdomsstyrelsen, ramanslag 16 829 -1 413 15 416 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 11 121 740 385 327 11 507 067 31:1 Boverket, ramanslag 135 765 -1 417 134 348 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag 13 383 134 13 517 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag 600 000 400 000 1 000 000 31:8 Statens geotekniska institut, ramanslag 25 284 615 25 899 31:9 Lantmäteriverket, ramanslag 416 323 -7 623 408 700 31:10 Statens va-nämnd, ramanslag 6 519 -776 5 743 32:1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag 1 864 659 -5 714 1 858 945 34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet, ramanslag 5 169 108 5 277 19 Regional utjämning och utveckling 4 214 453 779 4 215 232 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag 1 675 350 -16 000 1 659 350 33:5 Transportbidrag, ramanslag 336 000 16 000 352 000 33:6 Glesbygdsverket, ramanslag 25 103 779 25 882 Utgiftsområde Anslags-nummer Belopp enligt statsbudget 2001 Förändring av ram/ anslag Ny ram/ Ny anslagsnivå 20 Allmän miljö- och naturvård 22 04 522 -46 807 2 157 715 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnad, ramanslag 43 744 361 44 105 34:1 Naturvårdsverket, ramanslag 307 138 650 307 788 34:2 Miljöövervakning m.m., ramanslag 226 495 -23 000 203 495 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, ramanslag 848 461 -24 125 824 336 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ramanslag 151 755 -4 700 147 055 34:6 Kemikalieinspektionen, ramanslag 81 733 1 739 83 472 34:9 Statens strålskyddsinstitut, ramanslag 90 888 3 774 94 662 34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag 83 617 -1 506 82 111 21 Energi 2 262 347 8 172 2 270 519 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag 120 235 8 172 128 407 22 Kommunikationer 24 680 313 267 242 24 947 555 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag 223 077 882 223 959 36:2 Väghållning och statsbidrag, ramanslag 13 892 925 12 326 13 905 251 36:3 Banverket: Administration, ramanslag 747 449 -169 594 577 855 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, ramanslag 6 611 495 424 591 7 036 086 36:11 Rikstrafiken: Administration, ramanslag 10 687 492 11 179 36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag 32 680 -1 964 30 716 36:15 Statens institut för kommunikationsanalys, ramanslag 44 861 225 45 086 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter, ramanslag 11 365 284 11 649 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag 153 484 -3 000 150 484 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag 144 000 3 000 147 000 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 13 666 515 36 975 13 703 490 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag 1 200 121 -46 012 1 154 109 41:1 Skogsvårdsorganisationen, ramanslag 290 056 2 086 292 142 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag 98 706 1 823 100 529 42:4 Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag 8 283 -702 7 581 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag 90 950 13 000 103 950 43:1 Statens jordbruksverk, ramanslag 297 056 9 456 306 512 43:2 Statens utsädeskontroll, ramanslag 1 073 -320 753 43:3 Statens växtsortnämnd, ramanslag 1 449 519 1 968 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag 77 600 47 000 124 600 43:8 Fiskeriverket, ramanslag 66 516 21 625 88 141 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag 22 000 -11 500 10 500 Utgiftsområde Anslags-nummer Belopp enligt statsbudget 2001 Förändring av ram/ anslag Ny ram/ Ny anslagsnivå 24 Näringsliv 3 461 299 10 454 3 471 753 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader, ramanslag 111 927 -1 083 110 844 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader, ramanslag 203 537 10 300 213 837 38:2 Näringslivsutveckling, ramanslag 195 062 -1 000 194 062 38:3 Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar: Förvaltningskostnader, ramanslag 70 000 20 70 020 38:4 Turistfrämjande, ramanslag 80 590 95 80 685 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., ramanslag 160 833 4 580 165 413 38:8 Patentbesvärsrätten, ramanslag 13 897 40 13 937 38:11 Elsäkerhetsverket, ramanslag 38 942 -144 38 798 38:13 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag 18 280 687 18 967 38:16 Konkurrensverket, ramanslag 73 378 2 262 75 640 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m., ramanslag 45 000 -5 000 40 000 39:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, ramanslag 18 234 479 18 713 39:2 Kommerskollegium, ramanslag 57 567 293 57 860 39:5 Investeringsfrämjande, ramanslag 66 077 -718 65 359 40:1 Marknadsdomstolen, ramanslag 5 612 1 180 6 792 40:2 Konsumentverket, ramanslag 90 972 -1 388 89 584 40:3 Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag 18 191 472 18 663 40:4 Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag 7 679 -621 7 058 25 Allmänna bidrag till kommuner 99 502 913 1 671 181 101 174 094 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag 19 190 233 1 671 181 20 861 414 Summa 6 216 404 3 Lagförslag 3 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 3.1 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m. Härigenom föreskrivs följande. 1 § Vid 2003 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt. 2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting. 3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2001. Utbetalning skall under 2002 göras av skattemyndigheten med en tolftedel per månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2003 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 5 § Skattemyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår a) 1,2 procent av: a) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende småhusenhet, det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet, 75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet, b) 0,7 procent av: b) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd, c) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler, d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet. Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits. För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske. Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset. Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. För den del av beskattningsåret som infaller före utgången av år 2000 tillämpas de procenttal som gäller vid 2001 års taxering. 3.3 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) Härigenom föreskrivs att 9, 23, 25 och 25 a §§ fordonsskattelagen (1988:327) samt punkten E i bilaga 1 till nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 §2 Följande fordon är inte skattepliktiga om de enligt vägtrafikregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre 1. motorcyklar, 2. personbilar, 3. andra lastbilar än sådana som är vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, 4. bussar. Påhängsvagnar med en skattevikt över 3 000 kilogram är inte skattepliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som kan drivas med dieselolja eller av sådana fordon som avses i 21 § andra stycket 2. Jordbrukstraktorer som avses i 20 § är inte skattepliktiga. Detsamma gäller motorredskap och tunga terrängvagnar som är att anse som jordbrukstraktorer enligt 25 § första stycket respektive 25 a § första stycket. 23 § Om en jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på sådant sätt att den blir att anse som en trafiktraktor, skall tilläggsskatt betalas beräknad efter skillnaden i skattesats enligt bilaga 1 för trafiktraktorer och jordbrukstraktorer. Tilläggsskatten skall vid varje tillfälle betalas för en tidsperiod om 15 dagar. För den tid tilläggsskatt betalats får traktorn användas som en trafiktraktor. Om en jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på sådant sätt att den blir att anse som en trafiktraktor, skall fordonsskatt betalas enligt bilaga 1 för trafiktraktorer. Fordonsskatten skall vid varje tillfälle betalas för en tidsperiod om 15 dagar. För den tid fordonsskatt betalats får traktorn användas som en trafiktraktor. 25 §3 Ett motorredskap beskattas som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kilogram. Ett motorredskap är att anse som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kilogram. Om en bil har byggts om till motorredskap klass II, beskattas den dock som trafiktraktor. Detsamma gäller för motorredskap med tjänstevikt över 2 000 kilogram som används för transport av gods på andra vägar än enskilda, om transporterna inte är begränsade till sådana som anges i 22 § andra stycket. Andra skattepliktiga motorredskap än de som avses i första och andra styckena beskattas på sätt som framgår av bilaga 1, E 3. Andra motorredskap än de som avses i första och andra styckena beskattas på sätt som framgår av bilaga 1, E 2. 25 a §4 En tung terrängvagn beskattas som en jordbrukstraktor om den inte används för transport av gods på andra vägar än enskilda. Detsamma gäller om en tung terrängvagn endast används på sätt som anges i 22 § andra stycket 1 eller 2 a, b eller d. I andra fall beskattas en tung terrängvagn på sätt som framgår av bilaga 1, E 4. En tung terrängvagn är att anse som en jordbrukstraktor om den inte används för transport av gods på andra vägar än enskilda. Detsamma gäller om en tung terrängvagn endast används på sätt som anges i 22 § andra stycket 1 eller 2 a, b eller d. Andra tunga terrängvagnar än de som avses i första stycket beskattas på sätt som framgår av bilaga 1, E 3. Nuvarande lydelse Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)5 Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, kilogram Skatt, kronor grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen E 1 Traktorer m.m. Traktor klass I (trafiktraktor) 0- 1 301- 1 300 3 000 370 425 0 55 3 001- 7 000 1 360 95 7 001- 5 160 168 2 Traktor klass II (jordbrukstraktor) 0- 225 0 3 Motorredskap som inte beskattas enligt punkterna 1-2 2 001- 1 000 0 4 Tung terrängvagn, som inte beskattas enligt punkt 2 med två hjulaxlar 2 001- 6 001- 14 001- 6 000 14 000 300 1 700 7 300 35 70 200 med tre eller flera hjulaxlar 2 001- 6 001- 14 001- 18 001- 6 000 14 000 18 000 300 1 500 5 500 10 700 30 50 130 170 F Släpvagnar Föreslagen lydelse Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327) Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, kilogram Skatt, kronor grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen E 1 Traktorer m.m. Traktor klass I (trafiktraktor) 0- 1 301- 1 300 3 000 370 425 0 55 3 001- 7 000 1 360 95 7 001- 5 160 168 2 Motorredskap som inte beskattas enligt punkt 1 2 001- 1 000 0 3 Tung terrängvagn med två hjulaxlar 2 001- 6 001- 14 001- 6 000 14 000 300 1 700 7 300 35 70 200 med tre eller flera hjulaxlar 2 001- 6 001- 14 001- 18 001- 6 000 14 000 18 000 300 1 500 5 500 10 700 30 50 130 170 F Släpvagnar Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §6 Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till den del införseln uppgår till högst följande kvantiteter 1. 1 liter spritdryck, 1. 2 liter spritdryck, 2. 6 liter starkvin, 3. 26 liter vin, 4. 32 liter starköl, 5. 400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller 550 gram röktobak. Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdrycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för varor som har förts in till Sverige före ikraftträdandet. 3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:493) om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift7 dels att 4 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny övergångsbestämmelse till lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag av följande lydelse. Lydelse enligt 2001:493 Föreslagen lydelse 4 § Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 27 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift skall inte heller betalas på sådan inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning som anges i 2 kap. 5 § 17 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 40,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering. 2. De äldre bestämmelserna i 4 § första stycket gäller vid 2003 års taxering, dock skall avgift inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 29,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381)om allmän försäkring. 3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift8 skall ha följande lydelse. Lydelse enligt förslag i denna proposition Föreslagen lydelse 4 § Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 40,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 40,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift skall inte heller betalas på sådan inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning som anges i 2 kap. 5 § 17 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. 3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 2 kap. 1 och 10 §§, 3 kap. 2 §, 6 a kap. 1 och 2 §§, 9 kap. 5 § och 11 kap. 3 och 10 §§ skall ha följande lydelse. 2 kap. 1 §9 Nuvarande lydelse Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt 1. 2710 00 26, 2710 00 27, 2710 00 29 eller 2710 00 32 Bensin som uppfyller krav för a) miljöklass 1 3 kr 26 öre per liter 1 kr 24 öre per liter 4 kr 50 öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 29 öre per liter 1 kr 24 öre per liter 4 kr 53 öre per liter 2. 2710 00 26, 2710 00 34 eller 2710 00 36 Annan bensin än som avses under 1 3 kr 92 öre per liter 1 kr 24 öre per liter 5 kr 16 öre per liter 3. 2710 00 51, 2710 00 55, 2710 00 69 eller 2710 00 74 - 2710 00 78 Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som a) har försetts med märkämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350oC, 688 kr per m3 1 527 kr per m3 2 215 kr per m3 b) inte har försetts med märkämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350oC, tillhörig miljöklass 1 1 512 kr per m3 1 527 kr per m3 3 039 kr per m3 miljöklass 2 1 739 kr per m3 1 527 kr per m3 3 266 kr per m3 miljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass 2 039 kr per m3 1 527 kr per m3 3 566 kr per m3 4. ur 2711 12 11-2711 19 00 Gasol som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 kg 1 264 kr per 1 000 kg 1 264 kr per 1 000 kg b) annat ändamål än som avses under a 134 kr per 1 000 kg 1 606 kr per 1 000 kg 1 740 kr per 1 000 kg 5. ur 2711 29 00 Metan som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 m3 1 039 kr per 1 000 m3 1 039 kr per 1 000 m3 b) annat ändamål än som avses under a 223 kr per 1 000 m3 1 144 kr per 1 000 m3 1 144 kr per 1 000 m3 6. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 m3 1 039 kr per 1 000 m3 1 039 kr per 1 000 m3 b) annat ändamål än som avses under a 223 kr per 1 000 m3 1 144 kr per 1 000 m3 1 144 kr per 1 000 m3 7. 2701, 2702 eller 2704 Kolbränslen 293 kr per 1 000 kg 1 329 kr per 1 000 kg 1 622 kr per 1 000 kg 8. 2713 11 00-2713 12 00 Petroleumkoks 293 kr per 1 000 kg 1 329 kr per 1 000 kg 1 622 kr per 1 000 kg I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. För kalenderåret 2002 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Föreslagen lydelse Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 00 26, 2710 00 27, 2710 00 29 eller 2710 00 32 Bensin som uppfyller krav för a) miljöklass 1 3 kr 16 öre per liter 1 kr 46 öre per liter 4 kr 62 öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 19 öre per liter 1 kr 46 öre per liter 4 kr 65 öre per liter 2. 2710 00 26, 2710 00 34 eller 2710 00 36 Annan bensin än som avses under 1 3 kr 84 öre per liter 1 kr 46 öre per liter 5 kr 30 öre per liter 3. 2710 00 51, 2710 00 55, 2710 00 69 eller 2710 00 74- 2710 00 78 Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som a) har försetts med märkämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350oC, 707 kr per m3 1 798 kr per m3 2 505 kr per m3 b) inte har försetts med märkämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350oC, tillhörig miljöklass 1 1 323 kr per m3 1 798 kr per m3 3 121 kr per m3 miljöklass 2 1 557 kr per m3 1 798 kr per m3 3 355 kr per m3 miljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass 1 865 kr per m3 1 798 kr per m3 3 662 kr per m3 4. ur 2711 12 11-2711 19 00 Gasol som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 kg 1 298 kr per 1 000 kg 1 298 kr per 1 000 kg b) annat ändamål än som avses under a 138 kr per 1 000 kg 1 890 kr per 1 000 kg 2 028 kr per 1 000 kg 5. ur 2711 29 00 Metan som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 m3 1 067 kr per 1 000 m3 1 067 kr per 1 000 m3 b) annat ändamål än som avses under a 229 kr per 1 000 m3 1 346 kr per 1 000 m3 1 575 kr per 1 000 m3 6. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 m3 1 067 kr per 1 000 m3 1 067 kr per 1 000 m3 b) annat ändamål än som avses under a 229 kr per 1 000 m3 1 346 kr per 1 000 m3 1 575 kr per 1 000 m3 7. 2701, 2702 eller 2704 Kolbränslen 301 kr per 1 000 kg 1 564 kr per 1 000 kg 1 865 kr per 1 000 kg 8. 2713 11 00-2713 12 00 Petroleumkoks 301 kr per 1 000 kg 1 564 kr per 1 000 kg 1 865 kr per 1 000 kg I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. För kalenderåret 2003 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 §10 För kalenderåret 2002 och efterföljande kalenderår skall energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2000. För kalenderåret 2003 och efterföljande kalenderår skall energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2001. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skatte-belopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. 3 kap. 2 § För torvbränsle, kolbränsle, petroleumkoks och andra fasta eller gasformiga produkter tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet. För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i bränslet, skall avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent. För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i bränslet, skall avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent. Om svavelinnehållet överstiger 0,05 viktprocent men inte 0,2 viktprocent skall dock avrundning göras till 0,2 viktprocent. Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,1 viktprocent. Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent. 6 a kap. 1 §11 Nuvarande lydelse Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 1. Förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 100 procent 100 procent 3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 100 procent 100 procent 4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 100 procent 100 procent 5. Förbrukning i a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål Annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 00 26) och bränsle som avses i2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§. 100 procent 100 procent 100 procent b) luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i luftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande anordning Andra bränslen än flygbensin och flygfotogen (KN-nr 2710 00 51) 100 procent 100 procent 100 procent 6. Förbrukning vid framställning av mineraloljeprodukter, kolbränslen, petroleumkoks eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren 100 procent 100 procent 100 procent 7. Förbrukning vid fram-ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 § Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 100 procent - 8. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i metallurgiska processer Andra bränslen än kolbränslen och petroleumkoks 100 procent 100 procent - Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 65 procent - 10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 65 procent - 11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 65 procent - jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet 12. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor, lutpannor, metallurgiska processer eller i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller - - 100 procent 13. Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 65 procent - Föreslagen lydelse Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 1. Förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent 2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 100 procent 100 procent 3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 100 procent 100 procent 4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 100 procent 100 procent 5. Förbrukning i a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål Annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 00 26) och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§. 100 procent 100 procent 100 procent b) luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i luftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande anordning Andra bränslen än flygbensin och flygfotogen (KN-nr 2710 00 51) 100 procent 100 procent 100 procent 6. Förbrukning vid framställning av mineraloljeprodukter, kolbränslen, petroleumkoks eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren 100 procent 100 procent 100 procent Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 7. Förbrukning vid fram-ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 § Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 100 procent - 8. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i metallurgiska processer Andra bränslen än kolbränslen och petroleumkoks 100 procent 100 procent - 9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 70 procent - 10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 70 procent - 11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§ 100 procent 70 procent - 12. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor, lutpannor, metallurgiska processer eller i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller - - 100 procent 13. Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 70 procent - Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §12 Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9-11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energiskatt och 65 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9-11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. 9 kap. 5 §13 Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetalning av 1. energiskatten på elektrisk kraft, och 2. energiskatten och 65 procent av koldioxidskatten på bränsle, dock inte bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, som förbrukats vid framställning av värmen. Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 65 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om värme har levererats för till-verkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-bruksverksamhet, medger beskatt-ningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetal-ning av 1. energiskatten på elektrisk kraft, och 2. energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten på bränsle, dock inte bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, som förbrukats vid framställning av värmen. Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet. 11 kap. 3 §14 Energiskatten utgör 1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling, 2. 12,5 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, 3. 15,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och 4. 18,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. För elektrisk kraft som under tiden den 1 november-den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 megawatt, utgör dock energiskatten 1. 14,8 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges i 4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och 2. 18,1 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §. För kalenderåret 2002 och efterföljande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören. 2. 14,0 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, 3. 17,4 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och 4. 19,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. För elektrisk kraft som under tiden den 1 november-den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 megawatt, utgör dock energiskatten 1. 16,4 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges i 4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och 2. 19,8 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §. För kalenderåret 2003 och efterföljande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören. 10 §15 Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på 1. bränsle som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om bränslet förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbinanläggning som har en sammanlagd installerad generatoreffekt av minst fem megawatt, under förutsättning att värme inte samtidigt nyttiggjorts, 2. annat bränsle än som avses under 1, dock inte råtallolja, om bränslet förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av andra och femte styckena. Avdrag enligt första stycket 2 får vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för energiskatt och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats för framställning av skattepliktig elektrisk kraft och för hälften av energiskatten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord värme. Avdrag får göras även för energiskatt på råtallolja om den förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av fjärde och femte styckena. Avdrag enligt tredje stycket får vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för hela energiskatten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av skattepliktig elektrisk kraft och för energiskatt med ett belopp som motsvarar hälften av den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord värme. Avdrag enligt första-fjärde styckena får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 9 § första stycket 4 eller 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 2, 3 eller 4 §. Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige framställts i ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot den skatt som skall betalas enligt 3 § första stycket 4. Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige framställts i ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot 18,1 öre per kilowattimme. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 3.8 Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4.16 Bestämmelsen i artikel 31 punkt 3 i avtalet skall också tillämpas vid 2002 års taxering. Vid 1999-2002 års taxeringar skall artikel 26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas. 4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt 3 i avtalet skall också tillämpas vid 2002 och 2003 års taxeringar. Vid 1999-2003 års taxeringar skall artikel 26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas. Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om - skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS), - arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och - personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 §17 Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten. Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögenheten avrundas nedåt till helt tusental kronor. Fribeloppet uppgår till 1. 1 000 000 kronor för fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt för fall som avses i 21 § första stycket 4, 1. 1 500 000 kronor för fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt för fall som avses i 21 § första stycket 4, 2. 1 500 000 kronor för fall som avses i 21 § första stycket 1-3, och 2. 2 000 000 kronor för fall som avses i 21 § första stycket 1-3, och 3. 25 000 kronor för annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. 3.10 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 3 §18 De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomstbe-lopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att 1. inkomsten är oförändrad under inkomståret, 2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i ta-bellen, 3. arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än kommu-nal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravningsav-gift enligt begravningslagen (1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till re-gistrerat trossamfund, 4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-ringen inte medges något annat av-drag än avdrag för 50 % av avgift en-ligt lagen om allmän pensionsavgift och grundavdrag, och att 4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-ringen inte medges något annat av-drag än avdrag för 25 % av avgift en-ligt lagen om allmän pensionsavgift och grundavdrag, och att 5. arbetstagaren medges skattereduktion för allmän pensionsavgift enligt 65 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229). Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kom-munal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en samman-lagd skatte- och avgiftssats i hela krontal. Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2002. 3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 §19 För varje år som en person har varit försäkrad och har haft inkomster här i landet som är pensionsgrun-dande, skall hans eller hennes pen-sionsgrundande inkomst fastställas. Detta gäller dock endast om sum-man av de inkomster som är pen-sionsgrundande uppgått till minst 27 procent av det för intjänandeåret gäl-lande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. För varje år som en person har varit försäkrad och har haft inkomster här i landet som är pensionsgrun-dande, skall hans eller hennes pen-sionsgrundande inkomst fastställas. Detta gäller dock endast om sum-man av de inkomster som är pen-sionsgrundande uppgått till minst 40,3 procent av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då den försäkrade fyllt 16 år. För det år då den försäkrade har avlidit skall pensionsgrundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för det året. För den som är född år 1937 eller tidigare skall pensionsgrundande inkomst inte heller fastställas för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år eller för tidigare år under vilket han eller hon hela året har uppburit hel ålderspension enligt denna lag eller enligt lagen om allmän försäkring. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomster för år 2003. 3. Äldre bestämmelser gäller vid fastställande av pensionsgrundande inkomster för år 2002, dock skall pensionsgrundande inkomster endast fastställas om summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgått till minst 29,3 procent av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §20 Avgift beräknas inte på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsam-mans med annan inkomst av anställ-ning och inkomst av annat förvärvs-arbete understiger 27 procent av det för året gällande prisbasbeloppet en-ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift beräknas inte på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsam-mans med annan inkomst av anställ-ning och inkomst av annat förvärvs-arbete understiger 40,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på avgifter som beräknas för år 2003. 3. Äldre bestämmelser gäller vid beräkning av avgifter för år 2002, dock skall avgift inte beräknas på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsammans med annan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete understiger 29,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. 3.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar21 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §22 Skyldighet att lämna självdeklaration till ledning för 2001-2003 års taxeringar gäller endast om den uppburna pensionen överstiger följande belopp: a) för gift skattskyldig: 138,1 procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och b) för annan skattskyldig: 155,9 procent av prisbasbeloppet. a) för gift skattskyldig: 139,69 procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och b) för annan skattskyldig: 157,49 procent av prisbasbeloppet. Beloppet i första stycket b) gäller också för gift skattskyldig som under någon del av året har fått folkpension som ogift. Vid bedömningen av deklarationsskyldigheten enligt denna paragraf räknas barnpension och vårdbidrag inte som folkpension. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. 3.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:673) om skatt på avfall skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Avfallsskatt skall betalas med 250 kronor per ton avfall. Avfallsskatt skall betalas med 288 kronor per ton avfall. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 3.15 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 39 kap. 14 §, 63 kap. 3 och 4 §§ samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 §23 Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den be-skattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt. Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet mins-kas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten. Från den taxerade förvärvsin-komsten dras 50 procent av sådana avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser be-skattningsåret, avrundat uppåt till helt hundratal kronor, samt grund-avdrag eller särskilt grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen skall göras i nu nämnd ordning. Det åter-stående beloppet är den beskatt-ningsbara förvärvsinkomsten. Från den taxerade förvärvsin-komsten dras 25 procent av sådana avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser be-skattningsåret, avrundat uppåt till helt hundratal kronor, samt grund-avdrag eller särskilt grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen skall göras i nu nämnd ordning. Det åter-stående beloppet är den beskatt-ningsbara förvärvsinkomsten. 39 kap. 14 §24 För investmentföretag och värdepappersfonder gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande: 1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. 2. Ett belopp som för helt år motsvarar 2 procent för investmentföretag och 1,5 procent för värdepappersfonder av värdet på deras delägarrätter vid beskattningsårets ingång skall tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets sådana aktier skall inte inräknas i underlaget. 3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av, dock inte med så högt belopp att det uppkommer ett underskott. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § skall dock inte dras av. Värdepappersfonder får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret. 2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets ingång skall tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets sådana aktier skall inte inräknas i underlaget. 3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § skall dock inte dras av. Värdepappersfonder får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret. Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Nuvarande lydelse 63 kap. 3 §25 För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret uppgår grundavdraget till följande belopp. Taxerad förvärvsinkomst överstiger inte 1,86 prisbasbelopp överstiger 1,86 men inte 2,89 prisbasbelopp överstiger 2,89 men inte 3,04 prisbasbelopp överstiger 3,04 men inte 5,615 prisbasbelopp överstiger 5,615 prisbasbelopp Grundavdrag 0,27 prisbasbelopp 0,27 prisbasbelopp ökat med 25 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,86 prisbasbelopp 0,5275 prisbasbelopp 0,5275 prisbasbelopp minskat med 10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp 0,27 prisbasbelopp Föreslagen lydelse 63 kap. 3 § För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret uppgår grundavdraget till följande belopp. Taxerad förvärvsinkomst överstiger inte 1,86 prisbasbelopp överstiger 1,86 men inte 2,89 prisbasbelopp överstiger 2,89 men inte 3,04 prisbasbelopp överstiger 3,04 men inte 3,66 prisbasbelopp överstiger 3,66 men inte 5,615 prisbasbelopp överstiger 5,615 men inte 6,41 prisbasbelopp överstiger 6,41 prisbasbelopp Grundavdrag 0,403 prisbasbelopp 0,403 prisbasbelopp ökat med 25 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,86 prisbasbelopp 0,6605 prisbasbelopp 0,6605 prisbasbelopp minskat med 10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp 0,5985 prisbasbelopp minskat med 14 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,66 prisbasbelopp 0,3248 prisbasbelopp minskat med 4 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 5, 615 prisbasbelopp 0,293 prisbasbelopp Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §26 För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,27 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga. För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga. 65 kap. 5 §27 För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster - 200 kronor, - 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och - 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns. Skiktgränserna bestäms med ut-gångspunkt i en nedre skiktgräns på 252 000 kronor vid 2002 års taxering och en övre skiktgräns på 390 400 kronor vid 2002 års taxering. Skiktgränserna bestäms med ut-gångspunkt i en nedre skiktgräns på 273 800 kronor vid 2003 års taxering och en övre skiktgräns på 414 200 kronor vid 2003 års taxering. Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor. 10 §28 Skattereduktion skall göras med 50 procent av allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskatt-ningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Skattereduktion skall göras med 75 procent av allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskatt-ningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-3. 2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering. 3. Äldre bestämmelser i 63 kap. 3 § gäller vid beräkning av grundavdrag vid 2003 års taxering, dock skall 0,293 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,27 prisbasbelopp och 0,5505 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,5275 prisbasbelopp. 4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten 4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslutade budgetpolitiska målen och regeringens förslag till tekniska justeringar av utgiftstaken för staten åren 2001-2004. I kapitlet redovisas även regeringens prövning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2002 mot bakgrund av konjunkturläget. Därefter redovisas centrala förutsättningar för budgetberäkningarna, såsom makroekonomiska antaganden samt förslag till nya beslut och tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser. Vidare redogörs översiktligt för statsbudgetens utveckling samt kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. Kapitlet avslutas med en redovisning av hur budgetberäkningarna förhåller sig till de budgetpolitiska målen. En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 och 6. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas i detta kapitel. 4.1 Budgetpolitiska mål Budgetpolitiken är inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De uppsatta målen har klarats samtliga år. De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Målen kan sammanfattas på följande sätt: 1. De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten. 2. Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel. Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak som sätter en övre gräns för statens utgifter. Utgiftstaket för staten omfattar dels de egentliga utgifterna på statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor (utgiftsområde 1-25 samt 27), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar kallas takbegränsade utgifter och utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginalen. Budgeteringsmarginalen utgör en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring redan fattade ekonomiska beslut. Prognososäkerheten är alltid betydande och ökar med avståndet till prognos-horisonten. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det att överskottet i de offentliga finanserna försämras i motsvarande mån. Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Budgetpolitiken blir mer långsiktig och mer förutsägbar genom att ramen för statens utgifter bestäms för tre år framåt i tiden. Därigenom kan utgiftstaken förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till kontroll och styrning över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Utgiftstaket för staten leder även till att behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden tydliggörs, att en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll förebyggs och att Regeringskansliets interna budgetarbete kan styras mer effektivt. Dessutom stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken. Ett tak för statens utgifter infördes i samband med införandet av den nya budgetprocessen 1997. Utgiftstaket har klarats under samtliga år, även om vissa utgiftsbegränsande åtgärder under åren 1998-2000 var nödvändiga för att undvika ett överskridande. I tabell 4.1 redovisas fastställda utgiftstak för åren 1997-2000 och utfallet för de takbegränsade utgifterna. År 2000 blev utgifterna 5 miljarder kronor lägre än det fastställda utgiftstaket. Tabell 4.1 Utgiftstak för staten Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 Utgiftstak för staten 723,0 720,0 753,0 765,0 Takbegränsade utgifter (utfall) 689,9 718,0 751,5 760,0 Det andra budgetpolitiska målet, som avser den offentliga sektorns finansiella sparande, omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna. Förutom staten ingår även ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Den offentliga sektorns finansiella sparande visar den förändring i den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet som beror på reala transaktioner. Finansiella transaktioner, såsom köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar, påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar av tillgångar och skulder. Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP 1997 1998 1999 2000 Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande -3,0 0,0 0,5 2,0 Utfall -2,0 2,1 1,7 4,1 Den demografiska utvecklingen kan förväntas leda till ökade resurskrav på den offentliga sektorn efter 2010. Med ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten de närmaste åren, vilket förbättrar möjligheterna att möta sådana krav. Målen för den offentliga sektorns sparande har hittills överträffats med god marginal. En förklaring till det gynnsamma utfallet är att svensk ekonomis potentiella produktionsnivå och därmed BNP-tillväxten har blivit högre än väntat utan att det hotat inflationsmålet. Dessutom har skatteintäkterna blivit högre än förväntat. År 2000 uppgick överskottet för den offentliga sektorns finanser preliminärt till ca 85 miljarder kronor eller till 4,1 procent av BNP, vilket var betydligt högre än målet på 2 procent. Erfarenheterna av de preciserade budgetpolitiska målen är mycket goda. De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som riksdagen tidigare fastställt för åren 2001-2004 ligger fast och redovisas i tabell 4.3. Regeringen föreslår emellertid i denna proposition att de tidigare fastställda nivåerna för åren 2001-2004 skall justeras till följd av vissa budgettekniska förändringar. Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål 2001 2002 2003 2004 Utgiftstak för staten, miljarder kronor 789 814 844 877 Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 2,5 2,0 2,0 2,0 4.1.1 Utgiftstak för staten Regeringens förslag: På grund av tekniska justeringar höjs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 791 miljarder kronor 2001, sänks till 809 miljarder kronor 2002 och höjs till 878 miljarder kronor 2004. De tekniska justeringarna medför sammantaget att utgiftstaket för 2003 är oförändrat 844 miljarder kronor. Regeringen har flera gånger presenterat tekniska justeringar av utgiftstaket. Betydande förändringar i förutsättningarna sedan utgiftstaket fastställdes för första gången kan motivera sådana justeringar. Syftet med en teknisk justering är att utgiftstaket efter justeringen skall utgöra en lika stram restriktion för den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som före de förändrade förutsättningar som föranledde justeringen. Tekniska justeringar av utgiftstaket orsakas av förslag till beslut som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna. Regeringen aviserade i 2001 års ekonomiska vårproposition att den skulle behandla eventuella tekniska justeringar i ett sammanhang och återkomma med en samlad bedömning i denna budgetproposition. Regeringen föreslår i denna proposition att de tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaken för åren 2001-2004 anpassas till följd av följande budgettekniska förändringar: – Regeringen föreslår i denna proposition att ett tredje steg i den inkomstskattereform som presenterades i budgetpropositionen för 2000 genomförs från och med 2002. Till följd av att reformen innebär att avdragsrätten för allmän pensionsavgift begränsas, ökar kommunsektorns skatteinkomster med 5,2 miljarder kronor nästa år. Som en del av regeringens förslag om en s.k. grön skatteväxling föreslås dessutom en höjning av grundavdraget. Detta minskar kommunsektorns skatteinkomster med 1,8 miljarder kronor. Därtill ökar kommunsektorns skatteinkomster med 0,1 miljarder kronor till följd av den nu föreslagna skattereduktionen för fackavgifter. I denna proposition föreslås också att skattereduktionen för låg- och medelinkomstagatagare ersätts med ett höjt grundavdrag från och med 2003, vilket minskar kommunsektorns skatteinkomster med 4,3 miljarder kronor från detta år. Sammantaget medför således förändringarna att kommunsektorns skatteinkomster ökar med 3,5 miljarder kronor 2002 och minskar med 0,8 miljarder kronor 2003-2004. Det generella statsbidraget till kommuner och landsting minskas därför med 3,5 miljarder kronor 2002 och höjs med 0,8 miljarder kronor åren därefter på grund av ovannämnda faktorer. Kommunsektorns totala inkomster blir därmed oförändrade och påverkar heller inte den offentliga sektorns konsoliderade utgifter. – Vid införandet av pensionsreformen justerades utgiftstaket upp med hänvisning till införandet av statliga ålderspensionsavgifter. För åren 2002-2004 minskas nu utgifterna för förtidspensioner till följd av en reglering av de statliga pensionsavgifterna. Eftersom pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer inte fastställs för personer födda före 1938 betalas heller inte någon avgift för dessa personer. Detta beaktades inte när den preliminära avgiften bestämdes utan regleras under 2002-2004. Det finns därför anledning att på motsvarande sätt justera ned utgiftstaken dessa år. – Definitiva beräkningar av det kommunala utjämningssystemet visar att omslutningen i systemet 2001 ökar med cirka 1,7 miljarder kronor i förhållande till tidigare prognos. Detta har föranlett en uppjustering av utjämningsbidraget till kommuner och landsting med motsvarande belopp åren 2001-2004. Utjämningssystemet innebär att en omfördelning sker mellan kommuner respektive landsting genom avgifter till och bidrag från staten. Det höjda utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor höjning av utjämningsavgiften. Statsbudgetens saldo påverkas därmed inte. Under förutsättning att avgifter och bidrag balanserar påverkas den konsoliderade offentliga sektorns utgifter, enligt nationalräkenskapernas definition, inte av förändringar i systemet. Denna väsentliga förändring av omslutningen i det kommunala utjämningssystemet motiverar en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket. En sådan justering påverkar inte den totala offentliga sektorns utgifter. En teknisk takjustering på 1,7 miljarder kronor åren 2001-2004 föreslås mot bakgrund av de nya prognoserna för det kommunala utjämningsbidraget. De anslagsförändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaken uppgår sammantaget till 1,7 miljarder kronor 2001, till -5,4 miljarder kronor 2002, till 0 miljarder kronor 2003 och till 0,9 miljarder kronor 2004. I enlighet med tidigare praxis avrundas utgiftstaket till hela miljarder kronor. Regeringen föreslår därför att utgiftstaket höjs till 791 miljarder kronor 2001, sänks till 809 miljarder kronor 2002 och höjs till 878 miljarder kronor 2004. Tabell 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 Nuvarande utgiftstak 789 814 844 877 ÅP-avgifter -3,6 -2,5 -1,6 Förändrat statsbidrag -3,5 0,8 0,8 Utjämningsbidrag 1,7 1,7 1,7 1,7 Förslag till utgiftstak 791 809 844 878 Efter den föreslagna tekniska justeringen ökar utgiftstaket för staten med 87 miljarder kronor mellan 2001 och 2004. Utrymme skapas för både utgiftsökningar och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns nettoskuld kan minska. Under perioden beräknas utgiftstakets andel av BNP minska från 36,5 procent 2000 till 35,6 procent 2004 eller med ca 1 procentenhet när hänsyn tas till de tekniska justeringar som nu föreslås. Att utgiftstaket minskar i relation till BNP bidrar till en successivt minskande utgiftskvot i den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP beräknas minska från 55,4 procent 2000 till 53,8 procent 2004. Genom att minska den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP när ekonomin växer snabbare än den trendmässiga BNP-tillväxten, skapas förutsättningar för en långsiktigt stabil tillväxt och en bibehållen statsfinansiell styrka vid konjunkturnedgångar. Detta är så mycket mer viktigt eftersom konsekvensberäkningar av den offentliga sektorns utgifter visar att den demografiska utvecklingen med en större andel äldre, kan komma att leda till en stigande utgiftskvot efter innevarande decennium. Jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition är utgiftstakets andel av BNP i stort oförändrad trots den lägre BNP-tillväxt som nu förutses för perioden fram till 2004. Samtidigt ökar emellertid BNP i löpande priser ungefär som tidigare förutsetts. Detta beror på en upprevidering av prisutvecklingen. Budgeteringsmarginalerna för åren 1998-2000 har varit små. Även under åren 2002-2004 är budgeteringsmarginalerna knappa samtidigt som osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är stor. Finns det risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, skall regeringen för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Om det visar sig bli nödvändigt för att klara utgiftstaket kommer regeringen därför i ett senare skede att besluta om eller föreslå utgiftsbegränsande åtgärder utöver de som nu föreslås. Tabell 4.5 Utgiftstak för staten Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Utgiftstak för staten 765 791 809 844 878 Procent av BNP 36,7 36,8 36,0 35,8 35,6 Procent av BNP efter tekniska justeringar1 36,5 36,5 36,0 35,8 35,6 1 För att skapa jämförbarhet över tiden har korrigeringar av utgiftstaken för åren 2000 och 2001 gjorts för de tekniska justeringar som föreslås i denna proposition för åren 2001-2004. De korrigerade utgiftstaken uppgår till 760 och 785 miljarder kronor för respektive år 2000-2001. Dessa tak har använts vid beräkningen av andelarna i rad 3. 4.1.2 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter Regeringens förslag: Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas till 1 156 miljarder kronor 2002, 1 212 miljarder kronor 2003 och 1 263 miljarder kronor 2004. I tabell 4.6 redovisas beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn. Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett utgiftstak för den offentliga sektorn utan godkänner endast en beräkning. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn är på sikt avgörande för skatteuttaget. Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår därmed inte i beräkningen. Eliminering görs även för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av det generella statsbidraget och de specialriktade statsbidragen till kommunsektorn samt statliga ålderspensionsavgifter. Riksdagen godkände senast en beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorn i samband med förslaget i 2001 års ekonomiska vårproposition. Åren 2001-2004 revideras utgiftstaket för den offentliga sektorn upp jämfört med vårpropositionen, bl.a. till följd av högre kommunal konsumtion. I denna proposition föreslås ett antal tekniska justeringar av utgiftstaket för staten (se avsnitt 4.1.1). Dessa justeringar motsvaras i huvudsak av elimineringar för interna transaktioner. Som andel av BNP minskar utgiftstaken för den offentliga sektorn med 0,4 procentenheter mellan 2000 och 2004. Tabell 4.6 Utgiftstak för offentlig sektor Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Staten inkl. ålderspensionssystemet 765 791 809 844 878 Kommunsektorn 483 504 527 548 568 Interna transaktioner -173 -179 -181 -179 -183 Summa 1075 1115 1156 1212 1263 Procent av BNP 51,6 51,9 51,4 51,4 51,2 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 4.1.3 Överskott i offentliga sektorns finanser Riksdagen har beslutat att de offentliga finanserna skall visa ett samlat överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet är av central betydelse för att minska den offentliga sektorns räntebörda och därigenom öka möjligheterna att bibehålla de offentliga välfärdsystemen trots den förväntade demografiska utvecklingen under de närmaste decennierna. Dessutom krävs en säkerhetsmarginal i de offentliga finanserna för att de offentliga budgeternas stabiliserande effekter skall kunna verka fullt ut i en lågkonjunktur utan att underskotten blir alltför stora. En sådan säkerhetsmarginal är också i linje med Sveriges åtaganden inom ramen för EU:s Stabilitets- och tillväxtpakt. Konjunkturläget avgör vilka överskott som är lämpliga varje enskilt år. Att överskotten skall vara 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel innebär att de bör överstiga 2 procent i högkonjunktur och kan tillåtas understiga detta mål i lågkonjunktur. I linje med detta föreslogs i budgetpropositionen för 2001 ett överskottsmål på 2,5 procent av BNP. Det motiverades med att en alltför stor minskning av överskottet mellan 2000 och 2001 skulle kunna leda till en alltför kraftig stimulans av ekonomin med risk för överhettning och press på priserna. Riksdagen har tidigare beslutat om ett överskottsmål på 2,0 procent av BNP för 2002. BNP bedöms utvecklas svagare än den potentiella tillväxten 2001. År 2002 förutses tillväxten bli starkare. Ett överskott i linje med det medelfristiga målet bedöms under ett sådant konjunkturförlopp ge en nödvändig stimulans till ekonomin utan risk för överhettning, samtidigt som finanspolitikens långsiktiga hållbarhet vidmakthålls. Om konjunkturen skulle utvecklas sämre än väntat 2002 bör ett saldo som är mindre än 2 procent av BNP tolereras så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. 4.2 Makroekonomiska förutsättningar De offentliga finanserna påverkas av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i utlandet. En högre BNP-nivå leder normalt till ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skattebaser såsom löner och hushållens konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De totala utgifterna reduceras vanligen av en högre BNP, eftersom exempelvis utgifterna för vissa transfereringar minskar vid en högre aktivitet i ekonomin. Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfererings-utgifterna tenderar att öka. En tumregel är att 1 procent högre BNP medför att den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP förbättras med 0,75 procentenheter eller med i storleksordningen 16 miljarder kronor. Det motsatta gäller vid en lägre BNP. Dessa samband gäller i princip på lång sikt, men inte alltid i det korta perspektivet. Den lägre BNP-nivån 2001 jämfört med vårpropositionen avspeglas exempelvis inte i lägre skatteintäkter, bl.a. till följd av att sysselsättningsutvecklingen inte har förändrats i någon större utsträckning. De statliga utgifterna är känsliga för förändringar av arbetslöshet och priser. En höjning av den öppna arbetslösheten med 1 procentenhet ökar utgifterna under det statliga utgiftstaket med ca 6 miljarder kronor. Utgifterna för transfereringar och förvaltningsändamål är också känsliga för förändrade priser och löner. En ökning av pris- och lönenivån med en procent medför att utgifterna under utgiftstaket ökar med minst en halv procent eller motsvarande ca 5 miljarder kronor. Den full effekten av förändrade priser och löner inträffar med två års eftersläpning. I tabell 4.7 redovisas de centrala makroekonomiska förutsättningarna för budgetberäkningarna. De makroekonomiska förutsättningarna finns i sin helhet återgivna i bilaga 2 Svensk ekonomi. I år beräknas BNP-tillväxten sjunka till 1,7 procent, vilket framför allt är en följd av den internationella avmattningen. År 2002 bedöms BNP-tillväxten stiga till 2,4 procent. Jämfört med vårpropositionen är hushållens konsumtionsutgifter lägre i år, främst till följd av en lägre konsumtion av bilar och sällanköpsvaror. Tabell 4.7 Makroekonomiska förutsättningar Värden från 2001 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes 2000 2001 2002 2003 2004 BNP1 3,6 (3,6) 1,7 (2,7) 2,4 (2,6) 2,6 (2,3) 2,3 (2,1) BNP i nivå2 2083 (2083) 2151 (2164) 2248 (2260) 2357 (2362) 2465 (2465) BNI i nivå2 2057 (2057) 2124 (2143) 2228 (2243) 2337 (2345) 2448 (2451) Prisbasbelopp3 36,6 (36,6) 36,9 (36,9) 37,9 (37,4) 38,4 (37,9) 39,1 (38,5) KPI4 1,3 (1,3) 2,6 (1,5) 1,7 (1,6) 2,0 (1,9) 2,0 (2,0) Inkomstindex5 101,7 (101,7) 103,2 (103,2) 106,2 (105,0) 111,3 (110,6) 116,2 (115,2) Hushållens konsumtionsutgifter6 3,0 (3,0) 1,6 (2,5) 2,7 (2,4) 2,1 (2,3) 2,1 (2,1) Timlön7 3,8 (3,8) 3,5 (3,5) 3,5 (3,5) 3,5 (3,5) 3,5 (3,5) Utbetald lönesumma7 6,5 (6,5) 5,5 (4,9) 3,9 (4,2) 4,0 (3,9) 3,9 (3,8) Sysselsättningsgrad8 77,2 (77,2) 78,2 (78,1) 78,2 (78,4) 78,3 (78,5) 78,3 (78,5) Öppen arbetslöshet9 4,7 (4,7) 3,9 (3,9) 3,8 (3,7) 3,9 (3,9) 4,0 (4,0) Arbetsmarknadspolitiska program10 2,6 (2,6) 2,4 (2,4) 2,2 (2,2) 2,0 (2,0) 1,7 (1,7) Ränta 5 år11 5,2 (5,2) 4,8 (4,6) 5,0 (4,9) 5,0 (5,0) 5,0 (5,0) Ränta 6 månader11 4,1 (4,1) 4,2 (4,2) 4,5 (4,3) 4,6 (4,5) 4,6 (4,6) 1 Årlig procentuell förändring i fasta priser. 2 Miljarder kronor i löpande priser. BNI avser definition enligt ENS 95. 3 Tusental kronor. 4 Procentuell förändring, årsgenomsnitt. 5 Inkomstindexet för ett år visar den genomsnittliga reala förändringen av pensionsgrundande inkomster, inkomster över intjänandetaket och förtidspensioner för de tre föregående åren samt prisförändringen för det närmast föregående året. Inkomstindex 1999=100. 6 Årlig procentuell förändring i fasta priser. Förändring mellan 1999 och 2000 är korrigerad för att Svenska kyrkan institutionellt överfördes till hushållssektorn fr.o.m. 2000. Utan nämnda korrigering är ökningen 4,1 procent 2000. 7 Årlig procentuell förändring i löpande priser. 8 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning. 9 Andel av arbetskraften. 10 Andel av arbetskraften. 11 Årsgenomsnitt. Inflationen har under året stigit mer än förväntat, framför allt till följd av högre priser på bensin, olja, el och kött. Dessa prisökningar är i huvudsak av tillfällig karaktär, varför inflationen väntas avta de kommande åren. Upprevideringen av inflationen jämfört med vårpropositionen medför högre prisbasbelopp fr.o.m. 2002, vilket innebär ökade transfereringsutgifter. Jämfört med vårpropositionen ökar lönesumman för innevarande år, vilket leder till högre skatte- inkomster. Högre lönesumma och konsumentprisindex medför också högre inkomstindex, vilket höjer utgifterna för ålderspensioner 2002-2004. Trots den ekonomiska avmattningen har antalet sysselsatta ökat det senaste året. Jämfört med bedömningen i vårpropositionen är sysselsättningsgraden högre för innevarande år medan den har reviderats ned fr.o.m. 2002. 4.3 Politiska prioriteringar I detta avsnitt redovisas översiktligt de satsningar samt förslag till finansiering som regeringen föreslår i denna proposition. Svensk ekonomi har utvecklats mycket väl de senaste åren. I år mattas dock tillväxten av. Eftersom avmattningen främst drabbar exportsektorn blir effekterna på de offentliga finanserna begränsade. Utvecklingen på hemmamarknaden är fortsatt god. Under 2002-2004 förväntas en återhämtning av den ekonomiska tillväxten. De offentliga finanserna beräknas därmed visa fortsatta överskott de närmaste åren. Regeringen föreslår nu ytterligare satsningar som riktar sig till framför allt låg- och medelinkomsttagare. Ett andra steg i den s.k. gröna skatteväxlingen tas nästa år. Reformerna genomförs utan att de långsiktiga målen om sunda statsfinanser och en ekonomi i balans hotas. Regeringens förslag omfattar nya reformer på främst budgetens inkomstsida, men även på budgetens utgiftssida föreslås vissa nya reformer. För en närmare beskrivning av förslagen på utgiftssidan hänvisas till texterna under respektive utgiftsområde i kapitel 6 och på inkomstsidan hänvisas till texterna i kapitel 5 och 8. I tabell 4.8 redovisas budgeteffekterna för såväl de offentliga finanserna enligt nationalräkenskapernas redovisning som effekterna på de takbegränsade utgifterna av de förändringar som nu föreslås. Samtliga åtgärder ingår i den inkomstberäkning och de förslag till utgiftsramar som redovisas i kapitel 5 och 6. Regeringen avser att höja inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen om det statsfinansiella läget så tillåter, från 7,5 till 10 prisbasbelopp från och med 1 juli 2003. Totalt uppgår reformen till 1 miljard kronor 2003 och till 2 miljarder kronor 2004. Regeringen avser vidare att i den kommande propositionen för infrastruktur föreslå ambitionshöjningar inom området. Utgiftsområde 22 Kommunikationer tillförs därför 2 800 miljoner kronor från och med 2004. Därtill föreslås de lånefinansierade investeringarna öka 2002 med 2 miljarder kronor. I 2001 års ekonomiska vårproposition avsattes 650 miljoner kronor för maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen. Nu föreslås att ytterligare 125 miljoner kronor 2002 och 250 miljoner kronor 2003 och framåt avsätts för ändamålet. Sammantaget innebär de föreslagna förändringarna en permanent ökning av utgifterna på ca 5 miljarder kronor. Förändrade skatteregler För att stimulera arbetskraftsutbud och utbildning anser regeringen det angeläget att sänka såväl marginal- som genomsnittsskatter. Ytterligare 1/4 av den inkomstskattereform som inleddes inkomståret 2000 föreslås genomföras 2002. Reformen syftar dels till att kompensera löntagare och övriga personer med pensionsgrundande inkomst för den allmänna pensionsavgiften, dels till att reducera andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster som betalar statlig inkomstskatt. Kompensationen uppnås genom att skattereduktionen i detta tredje steg höjs från 50 till 75 procent av den allmänna pensionsavgiften. Andelen skattskyldiga som betalar statlig skatt reduceras genom en extra justering av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, utöver den som krävs för att neutralisera effekten av åtgärderna. Justeringen beräknas minska andelen som betalar statlig skatt till 17 procent. Skatteinkomsterna beräknas varaktigt minska med omkring 13 miljarder kronor per år till följd av dessa åtgärder. Som ett led i konsolideringsprogrammet i mitten av 1990-talet infördes vissa begränsningar i indexeringen av prisbasbeloppet. Detta ledde till en viss försämring av pensionernas reala värde. Regeringen anser det angeläget att kompensera pensionärerna för de besparingar som tidigare genomförts. För 2002 föreslår regeringen att pensionärerna ges en skattelättnad genom en utvidgning av den särskilda skattereduktionen. Från och med 2003 avskaffas den särskilda skattereduktionen och i stället uppnås samma effekt för pensionärerna genom en justering av det allmänna grundavdraget. Skatteinkomsterna minskar med ca 2 miljarder kronor. Enligt gällande bestämmelser är fackföreningsavgiften en icke avdragsgill privat levnadskostnad medan avgiften till en arbetsgivarorganisation är avdragsgill till den del den avser medel för konfliktändamål. För att uppnå likställdhet aviseras nu ett kommande förslag att även avgifter till fackföreningar skall medföra en skattereduktion. Detta innebär att skattereduktion skall medges med 25 procent av hela fackföreningsavgiften. Vidare aviseras att nuvarande avdrag för avgift till arbetslöshetskassa skall ersättas av en skattereduktion motsvarande 40 procent av avgiften till arbetslöshetskassan. Skatteinkomsterna beräknas varaktigt minska med 3,5 miljarder kronor per år till följd av dessa skattereduktioner. Frysningen av taxeringsvärdena upphörde under innevarande år. De senaste årens prisökningar på bostadsmarknaden har inneburit kraftigt höjda taxeringsvärden i vissa områden. Redan förra året föranledde detta en sänkning av fastighetsskatten. Priserna har fortsatt att stiga innevarande år. För att begränsa skatteuttaget föreslår regeringen därför att fastighetsskatten för småhus sänks från 1,2 procent till 1,0 procent med retroaktiv verkan fr.o.m. inkomståret 2001. Fastighetsskatten för hyreshus sänks från 0,7 procent till 0,5 procent med retroaktiv verkan fr.o.m. inkomståret 2001. Regeringen aviserar också ett förslag att den nu gällande omräkningen av taxeringsvärdena skall avskaffas fr.o.m. 2003. I det nya systemet kommer en förenklad fastighetstaxering genomföras mellan varje allmän fastighetstaxering. Det betyder att nya taxeringsvärden kommer att fastställas vart tredje år. Höjda taxeringsvärden skall sedan inte omedelbart slå igenom i högre fastighetsskatt utan endast en tredjedel av höjningen slår igenom första året och lika mycket under de två nästföljande åren. De föreslagna och aviserade förändringarna av regler för beskattning av fastigheter beräknas sammantaget minska skatteinkomsterna varaktigt med knappt 5 miljarder kronor. För att begränsa antalet skattskyldiga som måste betala förmögenhetsskatt föreslås att fribeloppen i förmögenhetsskatten höjs från 1,0 till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och från 1,5 till 2,0 miljoner kronor för sambeskattade par. Förslaget medför en försvagning av de offentliga finanserna med knappt 2 miljarder kronor. Vidare föreslås att mervärdesskatten för böcker och tidsskrifter sänks från 25 procent till 6 procent. Skatteinkomsterna reduceras därmed med 1,3 miljarder kronor. Ett antal förslag lämnas från och med 2002 som en del av en s.k. grön skatteväxling. Strategin syftar till att växla höjda skatter på energi- och miljöområdet mot sänkta skatter på arbete. Första delen i strategin beslutades 2001. För 2002 föreslås att grundavdragen höjs med 900 kronor. Höjningen av grundavdragen innebär att de offentliga finanserna varaktigt försvagas med 2,0 miljarder kronor per år. För att kompensera för detta höjs koldio-xidskatten på bränslen med 15 procent. För drivmedel sänks dock energiskatterna i motsvarande omfattning. En höjning av koldioxidskatten innebär samtidigt att det relativa priset på el sjunker. Därför föreslås också en energiskattehöjning på el. Vidare föreslås att avfallsskatten höjs med 15 procent. Förslagen om höjda energiskatter och höjd avfallsskatt innebär en varaktig förstärkning av de offentliga finanserna med 2 miljarder kronor. Regeringen föreslår också en skattestrategi för alternativa drivmedel som varaktigt beräknas försvaga de offentliga finanserna med 1 miljard kronor. En skattenedsättning genomförs för alternativa drivmedel i syfte att stimulera en introduktion av dessa bränslen. Därtill föreslås en sänkning av förmånsvärdet för miljövänliga bilar. Därtill föreslår regeringen en generell nedsättning av socialavgifterna för privata företag inom stödområde A med 15 procentenheter. Nedsättningen begränsas till ett löneunderlag på 852 000 kronor per år. Den statliga skatten om 200 kronor har under några år utgjort en kommunal inkomstskatt. Kommunernas ekonomi har gradvist förbättrats men även för 2002 finns det behov av att förstärka kommunernas ekonomi. Även för nästa år föreslår därför regeringen att det fasta beloppet om 200 kronor skall utgöra en kommunal inkomstskatt. Sammantaget medför de föreslagna skatteförslagen en varaktig inkomstminskning på ca 31 miljarder kronor för den offentliga sektorn vilket minskar skatternas andel av BNP, den s.k. skattekvoten, med drygt en procentenhet. Tabell 4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar Försvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2001 års ekonomiska vårproposition. Miljoner kronor 2002 2003 2004 Permanent effekt UO 2 Invärdering statliga garantier 500 500 500 UO 9 Alkoholpolitiska åtgärder 25 25 0 UO 9 Finansiering, maxtaxa inom äldreomsorg -125 -250 -250 -250 UO 10 Försäkringskassorna 25 25 25 25 UO 10 Höjt tak (10 basbelopp) i sjukförsäkring 775 1550 1550 UO 10 Höjt tak (10 basbelopp) i föräldraförsäkring 240 480 480 UO 13 Friår 10 kommuner 65 65 65 0 UO 17 Kultur 47 40 40 40 UO 18 BKN, ändrad avsättningsprofil -400 -400 -200 0 UO 22 Infrastruktur 2 800 2800 UO 23 Ekologiskt lantbruk 33 0 UO 24 Exportfrämjande 50 50 50 0 UO 24 Industriforskningen 70 70 70 UO 25 Maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen 125 250 250 250 Övrigt -195 -360 -220 -160 Summa ökning av takbegränsade utgifter -350 1030 5160 5305 Lånefinanisierade infrastruktursatsningar 2 000 0 Summa utgiftsökning 1 650 1 030 5 160 5 305 1/4 inkomstskattereform inklusive höjd skiktgräns 13 200 13 700 14 100 14 100 Skattelättnad för pensionärer 1 900 1 900 1 900 1 900 Skattereduktion, fackföreningsavgifter 3 500 3 500 3 500 3 500 Fastighetskatt småhus, 1,0% fr. o. m 2001 2 400 2 500 2 500 2 500 Fastighetsskatt hyreshus, 0,5% fr o m 2001 1 300 1 400 1 400 1 400 Nytt taxeringsförfarande 400 1 000 1 600 Förmögenhetsskatteåtgärder 1 800 1 900 1 900 1 900 Bokmoms, 6 procent 1 300 1 300 1 300 1 300 Höjd energiskatt på el (+1,2 öre /kWh) -900 -900 -900 -900 Höjd koldioxidskatt (+15%) -900 -900 -900 -900 Höjd avfallsskatt -200 -200 -200 -200 Skattestrategi, biodrivmedel och alkylatbensin 1 000 1 000 1000 Höjda grundavdrag (+900 kr) 2 000 2 000 2 000 2 000 Nedsatta socialavgifter 15% stödregion A 600 600 600 600 Alkoholskatter (vin) 600 600 600 600 Övrigt 400 400 400 400 Summa inkomstminskning, netto (periodiserad effekt) 27 000 29 200 30 200 30 800 Periodiseringseffekter -5 200 900 300 Fast belopp 200 kronan till kommunerna 1 300 Summa inkomstminskningar enligt nationalräkenskaperna 23 100 30 100 30 500 30 800 Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser 24 750 31 130 35 660 36 105 Reformer 2002-2004 Under de senaste åren har en rad reformer för ökad rättvisa och tillväxt föreslagits för åren 2001-2004. I årets budgetproposition tillkommer ytterligare utgifts- och inkomstreformer på ca 36 miljarder kronor fram till 2004 i förhållande till beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Stora satsningar sker framför allt inom områdena vård, skola och omsorg samt för pensionärer och barnfamiljer. I tabell 4.9 redovisas budgeteffekterna i förhållande till föregående budgetår av större beslutade eller tidigare aviserade reformer samt de nu föreslagna reformerna på budgetens utgifts- och inkomstsida. Sammantaget medför reformerna att de takbegränsade utgifterna 2004 blir ca 46 miljarder kronor högre jämfört med 2001. Under motsvarande period genomförs också utgiftsminskningar på totalt ca 14 miljarder kronor som finansiering av vissa utgiftsreformer och som en följd av att vissa temporära program upphör. Inkomsterna beräknas under samma period minska med cirka 25 miljarder kronor i förhållande till 2001 till följd av nya skatteregler och andra beslut. Därtill kommer förändringar av budgetens inkomster och utgifter till följd av bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. Under 2002 ökar de statliga utgifterna till följd av reformer med netto omkring 14 miljarder kronor. Bland större utgiftsreformer som genomförs nästa år kan nämnas maxtaxan inom barnomsorgen, maxtaxan inom äldreomsorgen, vidare höjs ramen för arbetsskadeförsäkringen, och utökade resurser ges till skola och högskola samt till hälso- och sjukvård. Föräldraförsäkringen utökas med en månad. Vissa andra program fasas ut och besparingar genomförs inom försvaret. Inkomsterna minskar med ca 24 miljarder kronor under nästa år. Merparten av inkomstminskningen beror på de i denna proposition föreslagna skatteförslagen. År 2003 höjs ambitionerna inom hälsoområdet liksom inom familjeområdet. Taken inom sjuk- och föräldraförsäkringen föreslås höjas från den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget tillåter. Biståndsmålet höjs samtidigt som också både skolan och högskolan tillförs mer resurser. En allmän förskola för 4- och 5-åringar introduceras. Reformerna medför att de statliga utgifterna efter föreslagen finansiering ökar med drygt 11 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002. Under 2004 sker omfattande satsningar på miljöområdet samt infrastrukturen samtidigt som biståndsmålet höjs ytterligare. Vården tillförs också ytterligare resurser. Sammantaget stiger de statliga utgifterna omkring 9 miljarder kronor ytterligare 2004. Totalt innebär tidigare och nu aviserade utgifts- och inkomstreformer inklusive finansiering en försvagning av de offentliga finanserna på ca 59 miljarder kronor år 2004 i förhållande till 2001. Utgiftsbegränsande åtgärder Regeringen befarar att utgiftstaket för 2002 kan komma att överskridas om inte ytterligare åtgärder vidtas. För att motverka ett överskridande har regeringen för avsikt att tidigarelägga utgifter från 2002 till 2001, totalt uppgående till knappt 3 miljarder kronor. Regeringen har gjort bedömningen att det är möjligt att hantera ett antal åtaganden i enlighet med de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av äldre garantier - dvs. garantier utfärdade innan nuvarande modell för statlig garantigivning trädde i kraft 1998 - i enlighet med nuvarande modell redan från och med innevarande budgetår. I denna proposition föreslås att anslagsmedel motsvarande drygt 1 miljard kronor anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2 samt kapitel 9). Till Bostadskreditsnämndens separata garantireserv för resultatområdet äldre garantier i Riksgäldskontoret avsätts 0,4 miljarder kronor mer än tidigare beräknats 2001, vilket minskar tidigare beräknad avsättning 2002 med samma belopp. Avsättning till garantier har ingen lånebehovspåverkan. Inom utgiftsområde 23 Jordbruk, skogsbruk och fiske tidigareläggs utbetalningar av såväl betesstöd som kompensationsstöd med anledning av så kallad märkbar revalvering. Därigenom beräknas utgifterna 2002 minska med ytterligare ca 0,4 miljarder kronor. Vidare tidigareläggs också vissa utbetalningar av bidrag till särskilda insatser i kommuner och landsting uppgående till drygt 0,2 miljarder kronor. Från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd tidigareläggs utbetalningar uppgående till ca 0,6 miljarder kronor från 2002 till 2001. I syfte att säkerställa att anslagsförbrukningen inte överstiger en viss bestämd nivå 2002, har regeringen vidare beslutat att införa utgiftsbegränsningar inom ett antal utgiftsområden. Utgiftsbegränsningarna beräknas sammantaget minska utgifterna nästa år med 0,9 miljarder kronor. Tabell 4.9 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Miljarder kronor. 2002 2003 2004 Utgiftsrefomer UO 1 Regeringskansliet 0,16 0,08 0,1 UO 3 Skatteförvaltning 0,19 UO 4 Rättsväsendet 0,50 0,10 0,60 UO 7 Höjt biståndsmål 0,22 1,64 1,43 UO 9 Hälso- och sjukvård 2,03 1,21 0,90 Varav läkemedelsreform 1,66 0,90 0,90 Varav tandvård 0,30 0,30 0,30 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 0,60 1,29 0,76 Varav arbetskadeförsäkring 0,50 0,50 Varav höjt tak i sjukförsäkring (10 prisbasbelopp) 0,77 0,77 UO 11 Pensioner m.m. 0,16 2,00 Varav höjd garantipension 1,28 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0,30 1,46 0,34 Varav mamma/pappamånad 1,00 Varav höjt tak i föräldraförsäkring (10 prisbasbelopp) 0,24 0,24 UO 13 Arbetsmarknad 0,60 UO 15 Studiestöd 3,49 0,90 UO 16 Utbildning och forskning 6,26 2,10 1,00 Varav maxtaxa 3,90 Skola och förskola 1,90 1,50 1,00 UO 17 Kultur 0,17 -0,01 UO 18 Bostäder inkl KLIMP 0,11 0,51 0,40 UO 19 IT-infrastruktur 0,20 UO 20 Miljösatsningar 0,41 -0,05 2,04 UO 22 Infrastrukturförändringar, inkl. infrastruktursatsningar 2004 -0,10 0,50 2,60 Lånefinansierade infrastruktursatsningar 2,0 UO 23 Jord- och skogsbruk 0,46 0,12 0,02 UO 24 Ekologi/företagande 0,02 0,08 0,01 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 3,83 2,52 1,00 Varav vårdsatsningar 1,00 2,00 1,00 Varav maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen 0,78 0,12 Varav tillgänglighet 1,25 Varav allmän förskola 1,20 Summa utgiftsreformer 21,38 15,64 11,19 Inkomstreformer Sjöfartsstöd 1,30 1/4 inkomstskattereform inklusive höjd skiktgräns 13,20 Skattelättnad för pensionärer 1,60 Skattereduktion, fackföreningsavgifter 3,50 Fastighetsskatt småhus, 1,0% fr.o.m. 2001 (2,2 mdkr 2001) Fastighetsskatt hyreshus, 0,5% fr.o.m. 2001 (1,1 mdkr 2001) Nytt taxeringsförfarande 0,30 0,20 Miljarder kronor 2002 2003 2004 Förmögenhetsskatteåtgärder 1,80 Bokmoms, 6 procent 1,30 Höjd energiskatt på el (+1,2 öre /kWh) -0,90 Höjd koldioxidskatt (+15%) -0,90 Höjd avfallsskatt -0,20 Skattestrategi, biodrivmedel och alkylatbensin 1,00 Höjda grundavdrag (+900 kr) 2,00 Nedsatta socialavgifter 15% stödområde A 0,60* Alkoholskatter 0,60 Övrigt 0,40 Fast belopp 200 kronor till kommunerna -1,30 Summa inkomstreformer 24,30** 0 0,20 Finansiering m.m. UO 1 Regeringskansliet, minskning efter ordförandeskap -0,47 UO 6 Försvarsomställningen -1,00 -2,00 -1,00 UO 6 Fredsfrämjande insatser -0,25 UO 7 Samarbete med Central - och Östeuropa -0,35 UO 8 Storstadssatsning upphör -0,45 -0,23 UO 9 Bidrag hälso- och sjukvård till bl.a UO 25 -0,58 -0,12 UO 16 IT i skolan -0,50 -0,20 UO 18 Investeringsbidrag för studentbostäder -0,15 -0,13 UO 18 Lokala investeringsprogram för ek. hållbarhet -0,24 -0,30 -0,83 UO 19 Tillfälliga medel för försvarsomställning upphör -0,10 UO 19 Nedsättning av sociala avgifter i vissa områden upphör -0,20 UO 21 Vissa energieffektiviseringsprogram upphör -0,74 UO 22 Bidrag till sjöfarten -0,40 UO 23 Biotopskydd -0,10 UO 24 Utfasning Östersjösatsning -0,20 UO 25 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd -0,64 0,33 UO 25 Särskilda insatser, finansiering av bl.a. vård -1,56 -0,45 0,61 Övrigt -1,69 0,24 0,05 Summa finansiering m.m. -7,59 -4,34 -1,72 Utgiftsreformer inkl. finansiering m.m. 13,79 11,30 9,47 Reformer inkl. finansiering m.m. 38,09 11,30 9,67 Summa utgifts- och inkomstreformer 45,68 15,64 11,39 *Bruttoeffekt 0,8 miljarder kronor. **Med hänsyn till periodiseringseffekter bli effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande ca. 23 mdkr. 4.4 Statsbudgetens utveckling Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov och att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Diagram 4.1 Statsbudgetens utveckling 1989-2004 Miljarder kronor Under perioden 1990-1997 var utfallet för statsbudgeten oavbrutet negativt. Från 1990 växte budgetunderskottet kraftigt fram till 1993, då budgetsaldot uppgick till minus 250 miljarder kronor. Konsolideringsprogrammet och den ekonomiska återhämtningen innebar att underskotten reducerades markant de följande åren. År 1998 uppvisade statsbudgeten åter ett positivt saldo och staten amorterade nära 10 miljarder kronor på statsskulden. Statsskulden uppgick vid årsskiftet 1998/99 till 1 445 miljarder kronor.29 Statsbudgetens saldo förbättrades ytterligare 1999 till 82 miljarder kronor, främst till följd av engångseffekter i form av överföringar från AP-fonden och inbetalningar av premiepensionsmedel (se vidare avsnitt 4.4.4). Förra året uppgick överskottet till 102 miljarder kronor. Även fjolårets goda utfall var till stor del en följd av engångseffekter i form av överföringar från AP-fonden samt försäljning av statligt aktieinnehav, främst Telia AB. Under perioden 2001-2004 beräknas statsbudgetens saldo minska successivt. För 2003 och 2004 beräknas statsbudgeten uppvisa ett negativt budgetsaldo på 13 respektive 17 miljarder kronor. I beräkningarna för 2003 och 2004 har det då förutsatts att det överskjutande överskottet, dvs. det belopp av den offentliga sektorns finansiella sparande som överstiger 2 procent av BNP, kommer att användas så att överskottsmålet uppnås exakt. Om överskottsmålet överträffas kommer statsbudgetens saldo att förbättras i förhållande till de redovisade beräkningarna. 4.4.1 Uppföljning av statsbudgeten för 2001 Budgetsaldo och statsskuld Budgetsaldot beräknas 2001 uppgå till 59 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2001. Förändringen jämfört med statsbudgeten beror på att inkomsterna revideras upp med 37 miljarder kronor. Den del av inkomsterna som består av skatteinkomster beräknas bli 32 miljarder kronor högre, främst till följd av högre företags- och realisationsvinster avseende 2000 samt en högre lönesumma 2001. Övriga inkomster, däribland inkomster av försåld egendom, väntas bli 5 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Anledningen till detta är att Riksbankens inlevererade överskott blir 20 miljarder kronor högre än tidigare beräknat medan inkomster av försåld egendom reviderats ned med 15 miljarder kronor. Utgifterna (se tabell 4.10) bedöms nu bli 695 miljarder kronor. Detta är 18 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten, vilket främst beror på en ny beräkning av Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. Av utgiftsförändringen beror 0,2 miljarder kronor på lägre statsskuldsräntor medan de takbegränsade utgifterna beräknas bli 0,5 miljarder kronor lägre, vilket framgår av redovisningen i avsnitt 6.2. Den största förändringen av de takbegränsade utgifterna i förhållande till statsbudgeten återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp där utgifterna väntas bli 6 miljarder kronor högre än tidigare beräknat. Utgifterna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen beräknas däremot bli 4 respektive 2 miljarder kronor lägre. Budgeteringsmarginalen beräknas därmed uppgå till 3,4 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten för 2001, (se tabell 4.13). Hänsyn har då tagits till den föreslagna tekniska justeringen av utgiftstaket, (se avsnitt 4.1.1). Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m., inklusive den kassamässiga korrigeringen och överföringen av medel från AP-fonden, beräknas till minus 18 miljarder kronor. Detta innebär att Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. har reviderats upp med 19 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statsbudgeten för 2001. Den främsta orsaken till detta är den extra utdelning som Riksbanken inlevererat och som redovisas på statsbudgetens inkomstsida, (se kapitel 5 respektive avsnitt 4.4.2). Under Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. redovisas detta som en kassamässig korrigeringspost då någon betalning till statsverkets checkräkning inte görs. Statsskulden beräknas vid utgången av 2001 uppgå till 1 122 miljarder kronor, vilket är 38 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgetpropositionen för 2001. Jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition visar den nu aktuella prognosen att budgetsaldot innevarande år blir 11 miljarder kronor lägre. Förändringen förklaras av att skatteinkomsterna beräknas bli 22 miljarder kronor högre. Övriga inkomster beräknas däremot bli 4 miljarder kronor lägre. Utgifter m.m. (se tabell 4.10) har reviderats upp med 29 miljarder kronor främst till följd av en redovisningsmässig förändring av extrautdelningen från Riksbanken. Dessutom har utgifter för bidrag till kommuner samt utgifter för ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp reviderats upp. Såväl utgifterna för statsskuldsräntor som de utgifter som begränsas av utgiftstaket beräknas bli högre Tabell 4.10 Budgetsaldo och statsskuld 2001 Miljarder kronor Differens mot Prognos Vårpropositionen Statsbudgeten Inkomster 753,6 18,3 36,4 varav skatteinkomster 683,1 22,3 31,9 varav övriga inkomster 70,5 -4,0 4,5 Utgifter m.m. 695,1 28,9 18,4 varav utgifter exkl. statsskuldsräntor1 642,8 1,6 -0,5 varav statsskuldsräntor 70,7 4,7 -0,2 varav Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.2 -18,4 22,5 19,1 Budgetsaldo 58,5 -10,6 18,0 Statsskuld3 1121,7 19,0 -38,3 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar. 2 Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till statsbudgeten. 3 Konsoliderad statsskuld enligt den definition som används i årsredovisning för staten 4.4.2 Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens inkomster består av skatter och avgifter samt övriga inkomster. Av statsbudgetens totala inkomster utgör skatter och avgifter normalt ca 90 procent och övriga inkomster ca 10 procent. Statsbudgetens skatteinkomster redovisas kassamässigt. Skatteinbetalningarna avser i viss utsträckning skatter på inkomster som intjänats föregående år eller flera år tillbaka i tiden. Av tabell 4.11 framgår att skatteinkomsterna beräknas öka med ca 27 miljarder kronor under perioden 2000-2004. Mellan 2001 och 2002 beräknas dock skatteinkomsterna minska med 35 miljarder kronor. Detta förklaras dels av de föreslagna skattesänkningarna 2002, dels av en förväntad nedgång i företags- och realisationsvinster. De övriga inkomsterna beräknas minska med 62 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Det beror främst på att förra årets övriga inkomster var osedvanligt stora, bl.a. till följd av försäljningen av aktier i Telia AB. Tabell 4.11 Statsbudgetens inkomster Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Skatteinkomster 672,8 683,1 648,2 668,2 699,7 Övriga inkomster 127,2 70,5 84,6 64,7 64,9 Totala inkomster 800,0 753,6 732,7 732,8 764,6 Procent av BNP Skatteinkomster1 32,3 31,8 28,8 28,4 28,4 Totala inkomster 38,4 35,0 32,6 31,1 31,0 Differens mot 2001 års ekonomiska vårproposition Skatteinkomster 22,3 -13,5 -14,2 -15,4 Övriga inkomster -4,0 18,6 -1,7 -1,1 Totala inkomster 18,3 5,0 -15,8 -16,5 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn. I förhållande till 2001 års ekonomiska vårproposition beräknas skatteinkomsterna i år bli 22 miljarder kronor högre. Upprevideringen förklaras främst av högre företags- och realisationsvinster avseende 2000 samt högre lönesumma 2001. För perioden 2002-2004 revideras skatteinkomsterna ned till följd av de föreslagna skattesänkningarna. De övriga inkomsterna beräknas i år bli 4 miljarder kronor lägre jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Förändringen förklaras av att försäljningsinkomsterna har reviderats ned med 15 miljarder kronor samtidigt som Riksbankens inlevererade överskott ökar med 10 miljarder kronor. Ökningen av Riksbankens överskott förklaras av att hela den extraordinära utdelningen på 20 miljarder kronor nu redovisas på inkomstsidan. I vårpropositionen antogs att endast hälften skulle levereras in på inkomsttitel, medan den andra hälften direkt skulle skrivas av mot statsskulden. År 2002 beräknas statsbudgetens övriga inkomster bli knappt 19 miljarder kronor högre i förhållande till vårpropositionen. Ökningen förklaras av att Riksbanken förväntas göra en extraordinär utdelning om 20 miljarder kronor även nästa år. Nedrevideringen 2003 och 2004 beror framför allt på att Riksbankens överskott väntas bli lägre till följd av extrautdelningarna. En utförlig redovisning av statsbudgetens och den offentliga sektorns inkomster ges i kapitel 5. 4.4.3 Statsbudgetens utgifter Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgiftsområden, minskning av anslagsbehållningar, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt kassamässig korrigering. Tabell 4.12 Statsbudgetens utgifter 2000-2004 Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Utgifter exkl. statsskuldsräntor1 619,4 642,8 653,7 687,9 707,2 Statsskuldsräntor2 90,2 70,7 63,3 55,2 56,5 Summa utgifter 709,6 713,5 717,0 743,1 763,7 Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.3 -11,5 -18,4 0,4 -1,3 9,8 Summa utgifter m.m. 698,1 695,1 717,4 741,8 773,5 Procent av BNP Utgifter exkl. statsskuldsräntor 29,7 29,9 29,1 29,2 28,7 Statsskuldsräntor2 4,3 3,3 2,8 2,3 2,3 Summa utgifter 34,1 33,2 31,9 31,5 31,0 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. 2 Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Inklusive kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret De primära utgifterna på statsbudgeten, dvs. utgifterna exklusive statsskuldsräntor, beräknas öka med 88 miljarder kronor under perioden 2000-2004. Som andel av BNP minskar dock de primära utgifterna från 29,7 procent till 28,7 procent. Ränteutgifterna minskar kraftigt mellan 2000 och 2002, som en effekt av det höga finansiella sparandet och överföringar från AP-fonden. Från 2002 stabiliseras ränteutgifterna på en nivå kring 60 miljarder kronor. Som andel av BNP beräknas utgifterna, inklusive statsskuldsräntor, minska från 34,1 procent 2000 till 31,0 procent 2004. Takbegränsade utgifter 2000-2004 I tabellen 4.13 redovisas de beräknade utgifterna för perioden 2001-2004 och utfallet för 2000. Ålderspensionssystemets utgifter förväntas öka med 23 miljarder kronor under perioden 2000-2004. Detta tillsammans med ökningen av statsbudgetens primära utgifter på 88 miljarder kronor innebär att de takbegränsade utgifterna stiger med drygt 111 miljarder kronor under perioden, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning med 3,5 procent per år. Tabell 4.13 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000-2004 Miljoner kronor 2000 utfall 2001 2002 2003 2004 Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 1 619 353 642 754 653 657 687 864 707 160 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 140 658 144 889 153 414 154 093 163 761 Takbegränsade utgifter 760 011 787 643 807 071 841 957 870 921 Budgeteringsmarginal 4 989 3 357 1 929 2 043 7 079 Utgiftstak för staten 765 000 791 000 809 000 844 000 878 000 Anm: Beloppen är är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Inklusive beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit De takbegränsade utgifterna beräknas 2001 bli ca 28 miljarder kronor högre än 2000. Ungefär hälften av denna ökning förklaras av de utgiftsreformer som träder i kraft under 2001. Eftersom de takbegränsade utgifterna ökar något mer än utgiftstaket mellan 2000 och 2001 väntas budgeteringsmarginalen i år bli något mindre än förra året. Under kommande år beräknas de takbegränsade utgifterna öka från 788 miljarder kronor 2001 till 871 miljarder kronor 2004 eller med sammantaget 83 miljarder kronor. Utgifterna under taket ökar med 19 miljarder kronor 2002, 35 miljarder kronor 2003 och 29 miljarder kronor 2004. Eftersom de beräknade utgifterna ökar nästan lika snabbt som utgiftstaket 2001-2003 beräknas budgeteringsmarginalen bli relativt liten även för åren 2002-2003. För 2004 beräknas budgeteringsmarginalen till drygt 7 miljarder kronor. I tabell 4.14 redovisas en uppskattning av de huvudsakliga förklaringsfaktorerna bakom utgiftsutvecklingen perioden 2001-2004. Tabell 4.14 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2001-2004 Utgiftstak 791 809 844 878 89 Takbegränsade utgifter 788 807 842 871 83 Budgeteringsmarginal 3 2 2 7 4 Förändring av takbegränsade utgifter 19 35 29 83 Varav Pris- och löneomräkning (PLO) 4 4 4 12 Effekter av övriga makroekonomiska förutsättningar på statsbudgetens utgifter 5 5 5 15 Reformer 20 16 11 47 Finansiering/utfasning av tidsbegränsade program -7 -5 -2 -14 Förändringar som motiverat tekniska justeringar av utgiftstaket -7 5 1 -1 Övrigt (volymer, förändring av förbrukning av anslagsbehållningar m.m.) -4 2 0 -1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 8 8 10 26 Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Pris- och löneomräkning av berörda anslag höjer utgifterna med omkring 12 miljarder kronor under perioden 2001-2004. Makroekonomiska effekter på statsbudgetens utgifter såsom högre prisbasbelopp, högre timlön och högre bruttonationalinkomst (BNI) förklarar ca 15 miljarder kronor av ökningen av utgifterna på statsbudgeten under perioden. Prisbasbeloppet förklarar drygt 6 miljarder kronor. Beslutade och aviserade reformer höjer utgifterna med omkring 47 miljarder kronor mellan 2001 och 2004 (de enskilda reformernas budgeteffekter redovisas i tabell 4.9, avsnitt 4.3). Besparingar inom bl.a. totalförsvaret och utfasning av olika tidsbegränsade program innebär en utgiftsminskning på omkring 14 miljarder kronor under samma period. Utgiftsutvecklingen beror också på förändringar som föranlett tekniska justeringar av utgiftstaket. Förändringar som motiverat justeringar av utgiftstaken bl.a. justeringar till följd av tredje steget i inkomstskattereformen, höjda grundavdrag och återbetalning av felaktigt inbetalda ålderspensionsavgifter (se avsnitt 4.1.1) minskar sammantaget de takbegränsade utgifterna med 1 miljard kronor under perioden 2001-2004. I budgetberäkningarna bidrar förändrade volymer inom olika transfereringssystem endast marginellt till förändrade utgifter på statsbudgeten under perioden 2001-2004. Under tidigare år har utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökat kraftigt till följd av ett ökat antal sjukdagar. I budgetberäkningarna förutsätts att denna utveckling bryts. I denna proposition presenterar regeringen ett 11- punktersprogram för att främja hälsan i arbetslivet. Ändrad avsättningsprofil till Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet medför att utgifterna 2002 minskar med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2001. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ökar under perioden 2001-2004 med ca 19 miljarder kronor. Överföringen av utgifter för bosättningsbaserade folkpensioner från ålderspensionssystemet till statsbudgeten uppgår till drygt 7 miljarder kronor 2003. Justerat för denna överföring uppgår ökningen under perioden till 26 miljarder kronor. Denna utgiftsökning kan till hälften förklaras av indexeringen av pensionerna och till resterande del av ökningen av pensionärernas genomsnittliga ATP-poäng. Under perioden övergår indexeringen av den inkomstrelaterade ålderspensionen successivt från att räknas upp med prisutvecklingen till att i princip följa inkomstutvecklingen. 4.4.4 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under budgetåret 2002 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt beräkningen av överföring av medel från AP-fonden för budgetåret 2002 godkänns enligt tabell 4.15. Statsbudgetens saldo Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I år beräknas statsbudgetens saldo uppgå till 58,5 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo bedöms minska till 15,3 miljarder kronor 2002. Att saldot försvagas mellan 2001 och 2002 beror framför allt på nya reformer på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida vilka träder i kraft 2002. Ytterligare reformer som aviserats med ikraftträdande 2003 minskar tillsammans med lägre positiva engångseffekter statsbudgetens saldo 2003 och 2004. Vid oförändrade regler och oförändrad ekonomisk politik, beräknas statsbudgetens saldo uppvisa ett underskott på ca 9 miljarder kronor 2003 och 2004. Vid oförändrad ekonomisk politik överträffas emellertid de årsvisa överskottsmålen. Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är 2 procent av BNP för åren 2003-2004. Den framtida konjunktursituationen kan medföra att dessa mål behöver omprövas, vilket i sådana fall sker i budgetpropositionen för respektive år. Under perioden 2002 till 2004 bedöms det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet uppgå till närmare 3 procent av BNP. Även kommunsektorn beräknas uppvisa ett mindre överskott 2002. Mer än hela överskottsmålet för de offentliga finanserna kommer således att ligga i pensionssystemet. Det höga finansiella sparandet i ålderspensionssystemet leder till att statens budgetsaldo kommer att uppvisa ett underskott på 13 respektive 17 miljarder kronor 2003 och 2004 under förutsättning att överskottsmålet uppnås exakt. I beräkningen av statsbudgetens saldo har det då beräkningstekniskt antagits att det överskjutande överskottet på 4 miljarder kronor för 2003 och 8 miljarder kronor för 2004 kommer att användas till förändringar på statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida så att målet om ett överskott i de offentliga finanserna på 2 procent av BNP uppnås exakt. Regeringen avser att återkomma till på vilket sätt de överskjutande medlen kommer att användas. Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo och statsskulden Miljarder kronor 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Inkomster 706,3 725,1 800,0 753,6 732,7 732,8 764,6 Utgifter exkl. statsskuldsräntor1 585,7 615,3 619,4 642,8 653,7 687,9 707,2 Statsskuldsräntor m.m.2 113,4 89,9 90,2 70,7 63,3 55,2 56,5 Riksgäldskontorets nettoutlåning -2,8 -17,9 23,9 8,4 9,1 12,4 13,7 varav Kommunmomssystemet 1,5 1,2 -3,8 -0,1 0,1 Investeringslån till myndigheter 1,4 1,3 0,9 0,4 3,0 4,0 5,0 In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) 3 2,6 -3,0 -8,7 Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta -13,7 -26,1 -24,9 -20,8 -24,0 -24,8 -25,6 Utbetalning av premiepensionsmedel 56,0 18,8 20,9 23,0 24,0 CSN, studielån 10,1 11,0 11,3 11,2 10,7 10,7 10,7 Övrigt, netto4 -4,8 -2,4 -6,8 -1,1 -1,6 -0,5 -0,3 Kassamässig korrigering5 0,4 -44,1 -35,4 -26,8 -8,7 -13,7 -3,9 Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk överföring 9,7 82,0 101,9 58,5 15,3 -9,0 -8,8 Beräkningsteknisk överföring 0,0 4,4 7,7 Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring 9,7 82,0 101,9 58,5 15,3 -13,4 -16,6 Skulddispositioner m.m. 26,4 7,3 8,4 -97,46 33,07 -8,6 -4,5 Statsskulds förändring 18,0 -74,8 -92,3 -156,2 -25,5 -0,8 3,1 Statsskuld vid årets slut före beräkningsteknisk överföring8 1 445,0 1 370,2 1 277,9 1 121,7 1 096,2 1 095,4 1 098,5 Procent av BNP 75,9 68,7 61,3 52,1 48,8 46,5 44,6 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. 2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet. 4 Varav individuellt kompetenssparande -1,35 miljarder kronor 2000 och -1,15 miljarder kronor 2001. 5 Varav överföring från AP-fonden -45 miljarder kronor 2000 och -46,4 miljarder kronor 2001 och extrautdelning från Riksbanken på 19,6 miljarder kronor 2001. 6 Varav nedskrivning av statsskulden p.g.a. överföringen av statsobligationer från AP-fonden på 68,8 miljarder kronor samt 18,6 miljarder kronor (av totalt 20 miljarder kronor) i extrautdelningen från Riksbanken. 7 Varav nyemitterade obligationer på 43 miljarder kronor som påverkar statsskulden enligt Riksgäldskontorets definition (se avsnittet om statsskulden). 8 Statsskulden enligt Riksgäldskontorets definition uppgår under perioden 2001-2004 till 1 124,7; 1 142,4; 1 142,7 resp. 1 147,1 miljarder kronor före beräkningsteknisk överföring. För att statsbudgetens saldo skall överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statsbudgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder. De största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas räntekontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel, insättningsgarantiavgifter samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) nettoupplåning för finansiering av studielån. Sedan 1995 har medel för premiepensioner tillfälligt placerats i RGK. För åren 2002-2004 beräknas de årliga inbetalningarna till ca 25 miljarder kronor. Inbetalningarna inklusive ränta överförs fr.o.m. 2001 till Premiepensionsmyndigheten (PPM) med två års fördröjning. RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till omkring 11 miljarder kronor per år under perioden 2000-2004. Finansieringen av infrastruktursatsningar kommer under perioden att innebära en ökad utlåning till framför allt Banverket, Botniabanan AB och Vägverket. Kassamässig korrigering och överföring från AP-fonden Beräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot skall bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa. Ett exempel på det senare är de överföringar från AP-fonden som gjordes 1999 och 2000. När pensionsreformen är fullt genomförd kommer statsfinanserna att försvagas med ca 60 miljarder kronor per år. För att delvis motverka denna försvagning överfördes 45 miljarder kronor per år från AP-fonden till statsbudgeten under åren 1999 och 2000. Under 2001 har ytterligare en överföring ägt rum bestående av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde av 155 miljarder kronor. Effekten på statsbudgetens saldo av överföringen 2001 är dock endast 46 miljarder kronor. Förklaringen är att den del av överföringen som består av statsobligationer skrivs av direkt mot statsskulden med obligationernas nominella värde (69 miljarder kronor). Därigenom påverkar inte överföringen av statsobligationerna lånebehovet mer än indirekt via de lägre ränteutgifter som följer av den lägre statsskulden. Den del av överföringen som består av bostadsobligationer kommer att påverka lånebehovet under hela beräkningsperioden, dels genom att de olika obligationslånen genererar ränteavkastning, dels genom att de förfaller till betalning. Budgetsaldot förstärks genom denna transaktion med 46 miljarder kronor 2001, 9 miljarder kronor 2002, 14 miljarder kronor 2003 och 4 miljarder kronor 2004. Till skillnad från statsbudgetens saldo påverkas statens finansiella sparande fullt ut av hela överföringen på 155 miljarder kronor 2001. Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande uppvisar därför en stor diskrepans 2001. Enligt pensionsöverenskommelsen skall det slutliga överföringsbeloppet fastställas vid en kontrollstation 2004 och den slutliga överföringen äga rum 2005. Ytterliggare en stor kassamässig korrigering uppkommer under innevarande år som en följd av Riksbankens extraordinära utdelning till staten i form av statspapper till ett marknadsvärde av 19,6 miljarder kronor. Utdelningen, 20 miljarder kronor, redovisas i sin helhet på statsbudgetens inkomstsida. Den kassamässiga transaktionen uppgick till enbart 0,4 miljarder kronor och utgör mellanskillnaden av beslutad utdelning och marknadsvärdet av de överförda statspappren. Statsskulden skrevs ned med statspapprens nominella belopp (18,4 miljarder kronor). Eftersom någon kassamässig transaktion ej skett avseende statspappren påverkas inte statsbudgetens saldo till denna del av den extraordinära utdelningen. En kassamässig korrigering på 19,6 miljarder kronor uppkommer därför. Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter I tabell 4.16 redovisas statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter. Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk överföring 102 58 15 -9 -9 Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring 102 58 15 -13 -17 Större engångseffekter 88 54 44 29 19 Varav försäljning av statligt aktieinnehav1 74 0 15 15 15 Överkonsolidering Alecta (f.d. SPP) 8 Överföring från AP- fonden2 45 46 9 14 4 Extraordinär utdelning av Riksbanken3 20 Premiepensionsmedel, nettoinbetalningar -31 Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring och justerat för större engångseffekter 14 4 -28 -42 -35 1 Beloppet inkluderar aktieutdelning och inbetalning av reavinstskatt från Stattums försäljning av Pharmacia & Upjohn samt aktieförsäljning av Celsius AB och Telia AB. 2 Överföringen 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde om 155 miljarder kronor. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden (68,8 miljarder kronor, nominellt värde). Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under hela perioden, vilket framgår av tabellen. Efter 2004 återstår 1,9 miljarder kronor i bostadsobligationer som förfaller under 2005. 3 Riksbankens extraordinära utdelning på 20 miljarder kronor 2001 påverkar budgetsaldot med enbart 0,4 miljarder kronor, resterande del reducerar statsskulden och ränteutgifterna. Budgetsaldot, justerat för större engångseffekter, uppgick till 14 miljarder kronor 2000. Årets överskott för det justerade budgetsaldot på 4 miljarder kronor beräknas vändas till ett underskott på 28 miljarder kronor 2002. Utan vissa extraordinära tillskott i form av inkomster från företagsförsäljningar och överföringar från AP-fonden m.m. skulle statsbudgeten, vid ett överskott på 2 procent av BNP i de offentliga finanserna under åren 2003 och 2004, uppvisa ett underskott på 42 respektive 35 miljarder kronor per år. Större engångseffekter under perioden 2000-2004 som påverkar statsbudgetens saldo uppgår sammantaget till 234 miljarder kronor. År 2001 beräknas det dessutom uppstå positiva engångseffekter på 87 miljarder kronor som enbart påverkar statsskulden (AP-fondens överföring och Riksbankens extrautdelning i form av statspapper). Större engångseffekter förklarar därmed mer än hela den förväntade minskningen av statsskulden på ca 270 miljarder kronor mellan åren 2000 och 2004. Med undantag för effekten avseende försäkringsbolaget Alectas (f.d. SPP) utdelade överskottsmedel påverkar inte engångseffekterna överskotten i de offentliga finanserna och därmed inte heller möjligheterna att uppnå det målsatta överskottet. Utgiftstaket och utgifterna under taket påverkas inte heller av dessa engångseffekter. Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov. Det finansiella sparandet definieras till skillnad från statsbudgetens saldo av ett internationellt regelverk för nationalräkenskaper och utgörs av nettot av transaktioner som påverkar en sektors finansiella förmögenhet. Den principiella skillnaden för svenska förhållanden mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande är att statsbudgetens saldo endast avspeglar lånebehovet, medan det finansiella sparandet tar hänsyn till förändringar av både finansiella tillgångar och skulder. Det innebär att förändringar av statsbudgetens saldo inte nödvändigtvis leder till en motsvarande förändring av statens finansiella sparande. Ett exempel på en transaktion som påverkar statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella sparande, är försäljning av statligt aktieinnehav. Sådan försäljning förbättrar statsbudgetens saldo, medan statens finansiella sparande förblir oförändrat eftersom statens förmögenhet inte förändras av att en tillgång (värdepapper) byts mot en annan tillgång (likvida medel). I tabell 4.17 redovisas de viktigaste skillnaderna mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande. Den stora skillnaden 2001 beror på att överföringen från AP-fonden ökar statens finansiella sparande med 155 miljarder kronor, medan statsbudgetens saldo endast förbättras med 46 miljarder kronor. En mer permanent skillnad mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande utgörs av den årliga nettoutlåning som Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens saldo med ca 11 miljarder kronor varje år medan statens finansiella sparande inte påverkas eftersom varje nytt lån motsvarar en lika stor fordran. Ytterligare en post som påverkar statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande olika, är räntor på statsskulden. De kassamässiga statsskuldsräntorna påverkar statsbudgetens saldo medan de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna påverkar statens finansiella sparande. Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk överföring 102 58 15 -9 -9 Effekt av överföring från AP-fonden 109 -9 -14 -4 CSN studielån 11 11 11 11 11 Amortering, gamla studielån (t.o.m. 1988) -2 -3 -2 -2 -2 Försäljning av aktiebolag m.m. -75 -2 -15 -15 -15 Räntor på statsskulden 14 12 5 3 2 Periodiseringseffekter, skatter -8 5 2 11 4 Riksbanken, extra utdelning 0 -20 Övrigt -15 1 1 1 2 Finansiellt sparande i staten före beräkningsteknisk överföring 27 192 -12 -15 -11 Beräkningsteknisk överföring 4 8 Finansiellt sparande i staten efter beräkningsteknisk överföring 27 192 -12 -20 -19 Procent av BNP 1,3 8,9 -0,6 -0,6 -0,4 Differens mot VP 2001 0 20 7 4 6 Av tabell 4.17 framgår att statens finansiella sparande åren 2002 till 2004 uppvisar ett underskott på mellan 12 och 20 miljarder kronor vid ett överskott i de offentliga finanserna på 2 procent av BNP. Överskottet i de offentliga finanserna uppkommer i stället främst i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (se tabell 4.19). Detta är en konsekvens av att ålderspensionsreformen omfördelar det offentliga sparandet från staten till ålderspensionssystemet. Statsskulden30 Statsskulden uppkommer genom statens upplåning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera investeringar och kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom ca 20 procent av skulden är upplånad i utländsk valuta.31 Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser. Även andra faktorer som inte påverkar lånebehovet kan påverka statsskulden. Statsobligationer till ett bokfört värde på 69 miljarder kronor fördes över från AP-fonden till Riksgäldskontoret vid årsskiftet 2000/01, varvid obligationerna skrevs av direkt mot statsskulden till nominellt belopp. Riksbankens extraordinära utdelning innebar att skulden skrevs ner med 18,4 miljarder kronor i juni 2001. Utdelningens marknadsvärde var 20 miljarder kronor men det nominella värdet på de statspapper som överfördes uppgick till 18,4 miljarder kronor. Som framgår av diagram 4.2 har statsskulden framför allt ökat under två perioder. Den första perioden varade från 1977 till 1986 då statsskulden ökade med drygt 500 miljarder kronor. Den andra perioden av kraftig skuldökning varade från 1990 till och med 1998 då statsskulden steg med ca 840 miljarder kronor. Skulden som andel av BNP (skuldkvoten) ökade också kraftigt under nämnda perioder. Under perioden 1994-1997 stabiliserades skuldkvoten på en nivå kring 80 procent av BNP. Diagram 4.2 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP Skuld (miljarder kronor) Skuld/BNP Vid slutet av 2000 uppgick statsskulden till 1 278 miljarder kronor. Nominellt beräknas statsskulden minska kraftigt under 2001. Den beräknade minskningen av statsskulden under 2001 på nästan 156 miljarder kronor beror dels på överföringen från AP-fonden och extrautdelningen från Riksbanken, dels på att överskottet i de offentliga finanserna beräknas bli väsentligt högre än målet på 2,5 procent av BNP. Under 2002 prognostiseras minskningen till knappt 26 miljarder kronor. Åren därefter är statsskulden i stort sätt konstant. En orsak till detta är att ett antagande görs om en förstärkt kronkurs under perioden. Härigenom minskar valutaskulden som värderas till aktuell växelkurs. Som andel av BNP beräknas statsskulden fortlöpande minska från ca 61,3 procent vid utgången av 2000 till ca 45 procent vid slutet av beräkningsperioden. Före eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper, beräknas statsskulden öka med 18 miljarder kronor under 2002. Orsaken är att vissa statliga myndigheter föreslås ges möjlighet att fr.o.m. den 1 juli 2002 placera i statspapper som komplement till nuvarande inlåning på Riksgäldskontorets räntekonton (se även utgiftsområde 2, avsnitt 5.8). Vid övergången byts delar av tillgodohavanden på räntekonton mot nyemitterade obligationer i befintliga serier. Eftersom ett skuldslag byts mot ett annat sker ingen kassamässig transaktion vilket innebär att budgetsaldot inte påverkas. Statsskulden, före eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper, kommer dock att öka till följd av att mängden utestående obligationer ökar. Skuldökningen uppskattas till ca 40 miljarder kronor vilket ökar ränteutgifterna, allt annat lika. Utgifterna på anslaget Räntor på statsskulden påverkas dock i liten utsträckning av förändringen. Samtidigt som den okonsoliderade skulden ökar minskar inlåningsräntorna, eftersom Riksgäldskontorets inlåning från myndigheterna minskar med samma belopp. Nettoeffekten på statsskuldräntorna är att ränteutgifterna minskar marginellt på kort sikt och är oförändrade på längre sikt. 4.5 Kommunsektorns finanser Enligt kommunallagen är kommuner och landsting skyldiga att uppnå ekonomisk balans från och med år 2000. Överstiger utgifterna intäkterna något år skall detta underskott täckas inom två år. Balanskravet har tagits i beaktande i prognosen för den kommunala konsumtionsutvecklingen. Den kommunala skattesatsen antas under perioden vara oförändrad på 2001 års nivå. Tabell 4.18 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor, löpande priser 2000 2001 2002 2003 2004 Inkomster 466 489 512 527 546 Skatter 338 359 378 396 413 Statsbidrag1 83 84 86 81 82 Skatter och statsbidrag, % av BNP 20,2 20,6 20,7 20,3 20,1 Övrigt 46 46 48 50 51 Utgifter 464 483 507 527 547 Konsumtion 389 407 429 448 466 Volymförändring2 1,53 1,5 1,4 1,1 1,2 Övrigt 74 76 77 80 81 Finansiellt sparande 2 6 5 0 -1 Anm: Från och med 2000 redovisas kommunsektorn exkl. Svenska kyrkan. 1 Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för avgiften till det kommunala momssystemet. 2 Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser. 3 Om överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållen beaktas blir utvecklingstalet -1,2 %. Tillfälligt höga skatteinkomster 2001 och 2002 möjliggör en något högre ökningstakt av den kommunala konsumtionen än vad som bedöms långsiktigt hållbart. Kommunerna antas dock ej öka sin konsumtion fullt ut motsvarande de tillfälligt höga skatteinkomsterna utan anpassar sin konsumtionsnivå så att balanskravet uppfylls. Som helhet bedöms sektorn uppfylla balanskravet från och med innevarande år. Enskilda kommuner och landsting visar dock fortfarande underskott. 4.6 Ålderspensionssystemet Ålderspensionssystemet består av en fördelningsdel och en premiereservsdel. Fördelningsdelen finansieras genom AP-fonden, som fungerar som buffertfond. Vid sidan av AP-fonden sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet. De medel som sedan 1995 avsätts motsvarar intjänad premiepensionsrätt och placeras först i Riksgäldskontoret (RGK) och därefter hos den fondförvaltare som den enskilde själv väljer. Genom att den statliga myndigheten Premiepensionsmyndigheten (PPM) formellt är ägare av fondandelarna inräknas sparandet i premiepensionssystemet i den offentliga sektorn. Under den tillfälliga förvaltningen i RGK ingår avsättningarna till premiepensionssystemet i statens sparande och reducerar därmed statsskulden. Förra året överfördes retroaktiva premiepensionsmedel avseende inkomståren 1995-1998 från RGK till PPM. Därefter överförs medel motsvarande premiepensionsrätten till PPM andra året efter inkomståret. Det sparande som sker inom premiepensionssystemet motsvaras således av ett minskat sparande i staten. Den finansiella infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet reducerar AP-fondens finansiella sparande under perioden 1999-2001 till följd av överföringar till staten. Överföringar har skett med 45 miljarder kronor per år under 1999 och 2000 samt med 155 miljarder kronor i början av 2001. Enligt pensionsöverenskommelsen kommer ett slutligt överföringsbelopp att bestämmas 2004 och den slutliga överföringen äga rum 2005. Sparandet inom premiepensionssystemet var särskilt högt 2000 eftersom överföringarna av premiepensionsmedel avsåg 4 års avsättningar. När infasningen är över beräknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonden och premiepensionssystemet, uppgå till 2,4 procent av BNP 2002. År 2003 stiger sparandet till 2,8 procent av BNP till följd av att staten övertar pensionsutgifter på 7,5 miljarder kronor. Mer än hela målet om ett överskott om 2 procent av BNP för de samlade offentliga finanserna kommer således att ligga i pensionssystemet och användas för att bygga upp pensionsfonderna. Av det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet ligger ca 60 procent i fördelningssystemet (AP-fonden) och 40 procent i premiepensionssystemet (PPM). Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition beräknas nu sparandet bli något lägre 2002-2004. Det beror dels på lägre avgiftsinkomster till följd av den svagare ekonomiska utvecklingen, dels på högre pensionsutgifter till följd av högre basbelopp och inkomstindexering. Tabell 4.19 Ålderspensionssystemet Miljader kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Inkomster 243 201 207 221 232 Avgifter 154 158 160 169 175 Premiepensionsmedel 56 19 21 23 24 Räntor, utdelningar m.m. 33 24 26 29 33 Utgifter 188 300 154 154 163 Pensioner 139 143 152 152 161 Överföring till staten 45 155 Övriga utgifter 4 2 2 2 2 Finansiellt sparande 55 -99 54 67 69 Procent av BNP 2,7 -4,6 2,4 2,8 2,8 Miljarder kronor AP-fonden 0 -120 30 39 39 Premiepensionsmyndigheten 56 21 24 27 30 4.7 Den offentliga sektorns finanser För 2000 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till nära 85 miljarder kronor eller 4,1 procent av BNP. I år beräknas sparandet stiga till nära 100 miljarder kronor eller 4,6 procent av BNP. Det höga sparandet i år beror delvis på periodiseringar och tillfälligt höga skatteinkomster. Justerat för dessa effekter beräknas sparandet till 65 miljarder kronor eller 3 procent av BNP. Med beaktande av periodiseringseffekten även för 2000 minskar det korrigerade sparandet med 28 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. En sådan utveckling avspeglar bättre vad man kan vänta sig som resultat av den ekonomiska utvecklingen i kombination med skattesänkningar och andra reformer. För 2002 beräknas sparandet uppgå till 47 miljarder kronor eller 2,1 procent av BNP. Det redovisade sparandet minskar med 52 miljarder kronor jämfört med 2001. Efter att hänsyn tagits till de tillfälligt höga skatteinkomsterna 2001 minskar sparandet med 22 miljarder kronor. I stort sett hela denna underliggande nedgång motsvaras av de nu föreslagna skattesänkningarna. Inkomsterna och skatterna som andel av BNP sjunker kraftigt till följd av skattesänkningarna och bortfall av tillfälligt höga skatter 2001. Även utgifterna sjunker något som andel av BNP. År 2003 och 2004 minskar de offentliga inkomsterna och utgifterna något som andel av BNP. Den underliggande minskningen är emellertid större eftersom både inkomster och utgifter stiger med 0,6 procent av BNP från och med 2003 till följd av en omläggning till beskattad garantipension. Det finansiella sparandet beräknas som andel av BNP uppgå till 2,2 procent 2003 och till 2,3 procent 2004. Det överstiger målet om ett överskott på 2 procent av BNP med 4 miljarder kronor 2003 och med 8 miljarder kronor 2004. Överskotten i den offentliga sektorn medför en fortsatt förbättring av den finansiella ställningen. Nettoskulden vänds i år till en positiv förmögenhet på över 7 procent av BNP. Förmögenheten växer därefter i takt med det positiva finansiella sparandet. Genom att överskotten från och med 2002 ligger i ålderspensionssystemet kommer förmögenheten att växa genom ackumulering av finansiella tillgångar både i fördelningssystemet (AP-fonden) och i premiepensionssystemet. Den konsoliderade bruttoskulden, som förra året understeg referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP, fortsätter att minska som andel av BNP. Tabell 4.20 Den offentliga sektorns finanser Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Inkomster 1239 1271 1266 1324 1382 procent av BNP 59,5 59,1 56,3 56,2 56,1 Skatter och avgifter 1100 1142 1133 1183 1234 procent av BNP 52,8 53,1 50,4 50,2 50,1 Kapitalinkomster 68 57 59 64 68 Övriga inkomster 70 71 74 78 81 Utgifter 1154 1172 1219 1273 1325 procent av BNP 55,4 54,5 54,2 54,0 53,8 Utgifter exkl. räntor 1065 1100 1146 1204 1254 procent av BNP 51,1 51,1 51,0 51,1 50,9 Ränteutgifter 89 73 73 69 71 procent av BNP 4,3 3,4 3,2 2,9 2,9 Finansiellt sparande 85 99 47 52 57 procent av BNP 4,1 4,6 2,1 2,2 2,3 Finansiellt sparande enligt mål 42 54 45 47 49 Procent av BNP 2,0 2,5 2,0 2,0 2,0 Överskjutande överskott 4 8 Finansiell ställning Nettoskuld 42 -154 -211 -272 -333 procent av BNP 2,0 -7,2 -9,4 -11,5 -13,5 Konsoliderad bruttoskuld 1159 1125 1118 1114 1115 procent av BNP 55,6 52,3 49,7 47,3 45,2 Jämfört med 2001 års ekonomiska vårpropositionen har den offentliga sektorns finansiella sparande höjts med 20 miljarder kronor 2001. Det beror på att skatteinkomsterna bedöms bli högre än väntat, trots att den ekonomiska tillväxten reviderats ned. Den kraftiga uppjusteringen av skatteinkomsterna beror till stor del på att realisationsvinster på aktier och bolagens vinster för 2000 blev högre än vad som beräknades i vårpropositionen. Eftersom skatter på realisationsvinster inte är föremål för preliminär beskattning och vinster beskattas med eftersläpning tillgodoräknas dessa skatter den offentliga sektorn med ett års eftersläpning. Dessutom har sysselsättningen och i viss mån den privata konsumtionen i löpande priser inte reviderats i samma utsträckning som BNP, vilket medför att skatteinkomsterna hålls uppe. Däremot väntas, liksom i vårpropositionen, reavinsterna falla tillbaks i år till följd av börsnedgången och bolagsvinsterna beräknas sjunka, vilket har effekt på skatteinkomsterna 2002. De offentliga utgifterna väntas bli högre från och med 2002 jämfört med vårpropositionen, delvis till följd av högre basbelopp genom den oväntat höga inflationen i år. Sammantaget beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande exkluderat nu föreslagna skattesänkningar vara i stort sett oförändrat 2002 jämfört med vårpropositionen. 4.8 Budgeteringsmarginalen och saldoutrymmet De offentliga finanserna har sedan 1998 gett överskott under samtliga år. I likhet med förra året beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande i år uppgå till drygt 4 procent av BNP, vilket är betydligt mer än regeringens överskottsmål på 2 procent. För 2002 föreslår regeringen att målet för överskottet i de offentliga finanserna ligger kvar på 2 procent mot bakgrund av det resursutnyttjande i ekonomin som nu förutses. Med beaktande av regeringens förslag till skattesänkningar och nya utgiftsreformer beräknas överskotten bli något större än 2 procent under vart och ett av åren 2003 till 2004. På vilket sätt de överskjutande medlen skall utnyttjas kommer regeringen att återkomma till. De fastlagda utgiftstaken för staten utgör en restriktion för hur stor del av det överskjutande överskottet 2003-2004 som kan utnyttjas till nya utgiftsåtaganden. I tabell 4.21 jämförs saldoutrymmet med den budgeteringsmarginal som finns för respektive år. Förutsatt att överskottsmålet ligger fast blir saldoutrymmet för 2003 drygt 4 miljarder kronor och 2004 omkring 8 miljarder kronor per år. Enligt beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition uppgick saldoutrymmet för dessa år till 26 respektive 40 miljarder kronor. Minskningen av saldoutrymmet beror huvudsakligen på de nu föreslagna skattesänkningarna. Till viss del beror saldoförsämringen också på högre utgifter än förväntat. Det lägre saldoutrymmet innebär att regeringen noga kommer att följa överskottet i de offentliga finanserna och vidta åtgärder om det finns risk för att överskottsmålet inte skulle klaras. Om konjunkturen skulle utvecklas sämre än vad som nu förutses bör dock ett saldo som är mindre än 2 procent av BNP tolereras. Tabell 4.21 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002-2004 Miljarder kronor 2002 2003 2004 Saldoutrymme 4,4 7,7 Budgeteringsmarginal 1,9 2,0 7,1 Budgeteringsmarginalerna för åren 1998-2000 har varit små och är knappa även för åren 2002- till 2003. Systemet med utgiftstak och budgeteringsmarginal har på ett väsentligt sätt bidragit till en förbättrad utgiftskontroll. Det nya systemet har medfört att regeringen noga har följt utgiftsutvecklingen. De utgiftsbegränsande åtgärder som vidtagits har inneburit att ett överskridande av utgiftstaken har kunnat undvikas, vilket har stärkt förtroendet för budgetpolitiken. Budgeteringsmarginalen, som definieras som skillnaden mellan utgiftstaket för staten och de takbegränsade utgifterna, beräknas uppgå till 1,9 miljarder kronor 2002, till 2,0 miljarder kronor 2003 och till 7,1 miljarder kronor 2004. Budgeteringsmarginalen för åren 2002 och 2003 har därmed minskat med 0,4 respektive 2,1 miljarder kronor i förhållande till beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder avseende såväl konjunkturläge som för de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut, kommer regeringen att följa utgiftsutvecklingen under åren 2002-2004 mycket noga. Enligt lagen om statsbudgeten skall regeringen vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas. 5 Inkomster 5 Inkomster 5.1 Inledning Den offentliga sektorns inkomster utgörs av skatter och övriga inkomster. Skatterna består till 66 procent av löneskatter, dvs. statlig och kommunal inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och allmän pensionsavgift, 23 procent av skatt på varor och tjänster och 11 procent av kapitalskatter. Den stora andelen löneskatter innebär att utvecklingen av skatterna till stor del beror på hur sysselsättning och timlön utvecklas. Utvecklingen av skatterna och övriga inkomster under prognosperioden, 2000-2004, framgår av tabell 5.1. De periodiserade skatterna, som ligger till grund för den offentliga sektorns finansiella sparande och statsbudgetens inkomster, ökar under prognosperioden med 123 miljarder kronor. Den årliga ökningen varierar mellan 0 och 59 miljarder kronor. Utöver de skattesänkningar som trädde i kraft vid årsskiftet 2001 förklaras den svaga utvecklingen 2001 av bortfallet av en tillfällig skatteintäkt om 8-10 miljarder kronor avseende Alectas, f.d. SPP, överskottsmedel samt att bolagsskatter och skatter på hushållens realisationsvinster nu beräknas bli lägre. Skatter på realisationsvinster beräknas 2001 bli 12 miljarder kronor lägre jämfört med 2000. Den svagare ekonomiska tillväxten har även medfört att bolagssektorn förväntas redovisa betydligt lägre vinster för innevarande år. Den relativt svaga utvecklingen av skatterna 2002 förklaras i huvudsak av de i denna proposition föreslagna åtgärderna inom skatteområdet (se vidare kapitel 7). Korrigerat för dessa effekter uppgår förändringen mellan 2001 och 2002 till 43 miljarder kronor. En stor del av ökningen 2003 förklaras av omläggningen av ålders- och förtidspensionssystemet, vilket ökar skatteintäkterna med knappt 13 miljarder kronor. Dessa intäkter innebär dock ingen budgetförstärkning eftersom de motsvaras av ökade pensionsutbetalningar på budgetens utgiftssida. Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster Miljarder kronor och procent 2000 2001 2002 2003 2004 Offentlig sektor, periodiserade skatter 1 142 1 142 1 163 1 221 1 265 Årlig förändring Procent 0 0,0 20 1,8 59 5,1 44 3,6 Offentlig sektor, enligt nationalräkenskaperna Skatter Övr. inkomster Totalt 1 100 138 1 239 1 142 129 1 271 1 133 133 1 266 1 183 141 1 324 1 234 149 1 382 Årlig förändring Skatter Procent 42 3,8 -10 -0,9 50 4,5 51 4,3 Statsbudgetens inkomster Skatter Övr. inkomster Totalt 673 127 800 683 71 754 648 85 733 668 65 733 700 65 765 Årlig förändring Skatter Procent Övriga inkomster Procent 10 1,5 -57 -44,6 -35 -5,1 14 19,9 20 3,1 -20 -23,5 32 4,7 0 0,4 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte. Den offentliga sektorns finansiella sparande, vilket är ett av regeringens budgetpolitiska mål, är knutet till den redovisning av skatter som tillämpas av nationalräkenskaperna (NR). Skatterna enligt NR följer i stort utvecklingen av de periodiserade skatterna. Under prognosperioden beräknas NR-skatterna öka med 134 miljarder kronor medan de periodiserade skatterna ökar med 123 miljarder kronor. De årliga förändringarna skiljer sig dock åt vilket förklaras av periodiseringseffekter. Exempel på sådana periodiseringseffekter är skatt på realisationsvinster, som är en del av den periodiserade skatten det år avyttringen sker. Eftersom skattemyndigheten fastställer skatten i samband med den årliga taxeringen året efter avyttringen redovisas skatt på realisationsvinster enligt NR:s principer som en intäkt året efter avyttringen. Periodiseringseffekterna, som i huvudsak beror på hushållens skatter på realisationsvinster samt bolagsskatter, medför att NR-skatterna ökar något mer i början av perioden jämfört med de periodiserade skatterna. Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med 27 miljarder kronor. Den svaga utvecklingen 2001 och nedgången 2002 förklaras dels av beslutade och föreslagna skatteändringar, dels av stora slutregleringar av kommunalskatt. Övriga inkomster på statsbudgeten minskar under prognosperioden med 62 miljarder kronor. Inkomsterna 2000 utgörs till största delen av delförsäljningen av Telia AB, men även av en stor engångsutdelning om 11 miljarder kronor från förvaltningsaktiebolaget Stattum. För resterande år är inkomsterna tämligen stabila. I tabell 5.2 jämförs aktuell prognos med beräkningen till 2001 års ekonomiska vårproposition. I jämförelse med beräkningen till vårpropositionen har de periodiserade skatterna räknats ned med knappt 20 miljarder kronor för åren 2002-2004. Emellertid förklaras större delen av dessa nedrevideringar av de nu föreslagna skatteändringarna. Den underliggande förändringen, dvs. exklusive skatteändringar, uppgår till mellan 8 och 12 miljarder kronor för åren 2002-2004. Ökningen förklaras främst av högre skatteintäkter på löner och konsumtion. Även de beräknade skatteintäkterna som de redovisas enligt NR-principerna visar en kraftig nedgång för åren 2002-2004 i jämförelse med vårpropositionen. Den underliggande förändringen rensat för skatteändringar visar dock i likhet med de periodiserade skatterna på en ökning. Intäkterna 2001 beräknas nu bli 23 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Den kraftiga ökningen förklaras bland annat av att de periodiserade skatterna avseende inkomståret 2000 nu beräknas bli 11 miljarder kronor högre. Den största revideringen 2000 avser högre bolagsskatter om 7 miljarder kronor, vilket kan förklaras av att effekten av återföringen av medel från Alecta är högre än tidigare beräknad samt av högre realisationsvinster och/eller rörelsevinster. De högre skatterna 2000 påverkar i sin helhet NR-skatterna 2001. Den resterande ökningen förklaras dels av högre lönebaserade periodiserade skatter 2001, dels av periodiseringseffekter avseende inkomståret 2001. Tabell 5.2 Differenser jämfört med vårpropositionen för offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns skatter enligt NR samt statsbudgetens skatter Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 Offentliga sektorns periodiserade skatter varav sänkt inkomstskatt skattelättnad pensionärer skattereduktion fackf.avg. fastighetsskatter grundavdrag nedsättning socialavg. bokmoms övrigt Underliggande differens 3 -3 6 -19 -13 -2 -3 -4 -2 -1 -1 -2 8 -18 -14 -2 -3 -4 -2 -1 -1 -2 11 -17 -14 -2 -3 -5 -2 -1 -1 -2 12 Offentliga sektorns skatter enligt NR varav regeländringar Underliggande differens 23 23 -17 -21 4 -15 -30 15 -17 -30 13 Statsbudgetens inkomster Skatter varav regeländringar Underliggande differens 22 -1 23 -14 -26 12 -14 -28 14 -15 -29 14 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte. I jämförelse med vårpropositionen har även statsbudgetens skatteinkomster reviderats ned 2002-2004. Innevarande år har dock inkomsterna reviderats upp med 22 miljarder kronor. Denna ökning har i princip samma förklaring som ökningen för NR-skatterna. För åren 2002-2004 förklaras nedrevideringen till största delen av de föreslagna regeländringarna. Statsbudgetens övriga inkomster har i jämförelse med vårpropositionen räknats ned med 4 miljarder kronor 2001. Förändringen förklaras av lägre inkomster av försåld egendom som dock till största delen kompenseras av en extraordinär utdelning från Riksbanken. År 2002 beräknas inkomsterna öka med knappt 19 miljarder kronor , vilket förklaras av att Riksbanken förväntas göra en extraordinär utdelning även nästa år. För övriga år har inkomsterna räknats ned med ca 1 miljard kronor per år. 5.1.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m. Prognosen över skatteintäkterna baseras på de makroekonomiska förutsättningar som finns redovisade i bilaga 2, Svensk ekonomi. I tabell 5.3 redovisas de antaganden som har störst inverkan på skatteintäkterna samt förändringar i förhållande till 2001 års ekonomiska vårproposition. Jämfört med vårpropositionen har antalet arbetade timmar reviderats ned både 2001 och 2002. Lönesumman för 2001 har däremot reviderats upp, vilket bl.a. beror på det höga utfallet under första halvåret. Konsumentprisindex (KPI) för juni 2001 blev 1,6 procentenheter högre än vad som tidigare beräknades. Tabell 5.3 Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsumtionsutgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och skiktgräns: kronor 2001 2002 2003 2004 Timlön Differens VP2001 3,5 0,0 3,5 0,0 3,5 0,0 3,5 0,0 Arbetade timmar Differens VP2001 0,9 -0,4 0,4 -0,3 0,5 0,1 0,3 0,0 Utbet. lönesumma Differens VP2001 5,5 0,7 3,9 -0,3 4,0 0,1 3,9 0,1 Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser Differens VP2001 3,5 0,2 3,9 0,3 4,0 0,0 4,0 0,0 KPI juni-juni Differens VP2001 2,7 1,6 1,1 -0,3 1,9 0,2 1,9 0,0 Prisbasbelopp Differens VP2001 36 900 0 37 900 500 38 400 500 39 100 600 Skiktgräns Differens VP2001 252 000 0 273 800 14 000 282 200 13 600 293 200 14 700 Övre skiktgräns Differens VP2001 390 400 0 414 200 11 700 427 000 10 900 443 600 12 300 Den högre inflationen påverkar både basbelopp och skiktgränser för uttag av statlig inkomstskatt. För 2002 har den lägre skiktgränsen justerats upp med 14 000 kronor. Större delen av denna justering, 10 000 kronor, beror på de skattejusteringar som regeringen föreslår i denna proposition. Av detta belopp förklaras 5 000 kronor av begränsningen i avdragsrätten för pensionsavgiften. För att begränsa andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt föreslås en ytterligare höjning om 5 000 kronor av den lägre skiktgränsen. Den resterande höjningen är en effekt av att KPI i juni blev högre än beräknat. Även den högre skiktgränsen har justerats upp dels för att kompensera för den begränsade avdragsrätten, dels till följd av högre KPI. 5.1.2 Regeländringar Utvecklingen mellan åren för de olika skatteslagen beror dels på de underliggande skattebasernas förändring, dels på beslutade eller föreslagna regeländringar. För att enklare kunna följa den underliggande utvecklingen av de olika skatteslagen redovisas därför i tabell 5.5 bruttoeffekterna av de viktigaste regeländringarna för perioden 1999-2004. Beloppen visar den årligt tillkommande intäktsförändringen till följd av ändrade skatteregler. Som framgår av tabell 5.5 påverkas den kommunala inkomstskatten av regeländringar samtliga år under perioden 1999-2002. Den aktuella prognosen för den kommunala inkomstskatten uppvisar en stor variation mellan åren, bl.a. till följd av dessa regeländringar. Den underliggande utvecklingen, exklusive regeländringar och Svenska kyrkans skiljande från staten, är betydligt jämnare. Av tabell 5.4 framgår att den kommunala inkomstskatten beräknas ha ökat med 12,0 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. Den underliggande förändringen uppgår däremot till 18,1 miljarder kronor. Tabell 5.4 Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999-2002 Miljarder kronor 1999 2000 2001 2002 Årlig förändring - Regeländringar + Svenska kyrkan 16,8 -0,7 12,0 5,9 11,9 20,2 4,7 17,8 3,4 Underliggande årlig förändring 17,5 18,1 15,5 14,4 Det är viktigt att understryka att de redovisade beloppen avser periodiserade bruttoeffekter, dvs. storleken på den initiala skatteändringen. Indirekta effekter på offentliga utgifter och andra skattebaser via förändringar i löner, priser och vinster beaktas inte. Nettoeffekterna, dvs. inklusive indirekta effekter av de regeländringar som föreslås för 2002 och 2003, finns redovisade i kapitel 7. Effekterna på de kassamässiga inkomsterna och NR-inkomsterna är i regel mindre införandeåret eftersom bl.a. uppbördsförskjutningar och jämkningar måste beaktas. Tabell 5.5 Bruttoeffekter av regeländringar 1999-2004 Miljarder kronor 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Statlig inkomstskatt Sänkt skatt från 25 till 20 % på inkomster upp till övre skiktgräns Fast belopp 200 kr Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift Höjd övre (25 %) och nedre (20 %) skiktgräns Höjt grundavdrag från 0,24 till 0,27 och från 0,27 till 0,293 basbelopp Övrigt -5,7 -4,2 -1,3 -0,2 -0,8 1,4 -2,2 -2,4 1,4 -3,3 -0,4 -0,1 -1,3 1,3 -2,4 -0,2 1,3 1,3 Kommunal inkomstskatt Förändrad medelutdebitering Fast belopp 200 kr Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift Höjt grundavdrag från 0,24 till 0,27 till 0,293 till 0,403 basbelopp Övrigt -0,7 -1,7 1,3 -0,3 5,9 1,0 5,0 -0,1 4,7 1,7 5,2 -2,0 -0,2 3,4 5,2 -1,8 -5,6 -1,3 -4,3 Kapitalskatt och skattereduktioner Skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare (1320 kr) Skattereduktion för allmän pensionsavgift Skattereduktion för fackföreningsavgift Höjd reavinstskatt för privatbostäder från 15 till 20 % -3,2 -3,2 -15,8 -15,8 -15,4 -0,3 -16,6 1,5 -22,4 -1,6 -17,3 -3,5 4,3 4,3 Inkomstskatt företag Återföring från periodiseringsfond Återföring från skatteutjämningsreserv upphör Förlängd periodiseringsfond från 5 till 6 år Höjd avsättning till periodiseringsfond från 20 till 25 % Återköp egna aktier/sänkt skatt investm.bolag, nedsättning stödomr. A -2,5 -2,5 2,0 2,5 -0,5 -3,1 1,5 -2,1 -2,5 0,0 0,0 Socialavgifter och allmän pensionsavgift Höjt tak för allmän pensionsavgift från 7,5 till 8,06 basbelopp Höjd allmän pensionsavgift från 6,95 till 7,00 % Sänkta socialavgifter från 33,06 till 32,92 % och från 32,92 till 32,82 % Nedsättning stödområde A 0,9 0,9 -0,7 0,5 -1,2 -0,9 -0,9 -0,8 -0,8 Egendomsskatter Sänkt skattesats, markvärde för vattenkraft från 2,21 till 0,5 % Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 1989/90 från 1,2 till 0,6 % Hyreshus-bostadsdel, återinförd omräkning Hyreshus-bostadsdel, sänkt skattesats från 1,5 till 1,3 till 1,2 till 0,5 % Småhus återinförd omräkning Småhus, sänkt skattesats från 1,5 till 1,0 % Begränsningsregel fastighetsskatt Nytt taxeringsförfarande Höjda fribelopp för förmögenhetsskatt -2,0 -1,2 -0,8 -0,6 -0,2 -0,4 -5,5 0,2 3,0 -4,0 3,5 -5,8 -0,2 -2,2 -1,8 -1,8 -0,3 -0,3 -0,2 -0,2 Energiskatter Höjda energiskatter Sänkta energiskatter jordbruk Höjd CO2-skatt med 15 % Höjd el-skatt med 1,8 resp. 1,2 öre/kWh Höjd dieselskatt med 10 öre/liter Biodrivmedel, alkylatbensin 1,7 1,8 -0,1 3,3 -0,3 1,0 2,3 0,3 1,8 0,9 0,9 -1,0 -1,0 Övrigt Avfallsskatt Anställningsstöd för långtidsarbetslösa Kompetensutveckling Bredbandsanslutning Sjöfartsstöd Sänkt mervärdesskattesats för personbefordran från 12 till 6 % Sänkt mervärdesskattesats på böcker och tidskrifter från 25 till 6 % Sänkt skatt på vin Slopad försäljningsskatt på lätta lastbilar m.m. Vägtrafikskatt 0,0 1,3 -1,3 -3,6 -0,5 -1,2 -0,8 -1,0 -0,3 0,2 -3,2 0,1 -1,3 -1,3 -0,6 -0,1 Totalt varav förslag i BP2002 och särpropositioner -13,2 -8,3 -22,9 -3,7 -24,3 -23,8 -1,3 -1,3 -0,2 -0,2 Anm: Beloppen avseende periodiseringsfond inkluderar även egenföretagare. Avfallsskatten inkl. även en teknisk justering om -0,06 mdkr 2002. 5.1.3 Osäkerheten i skatteberäkningarna Osäkerheten i bedömningen av olika skattebasers utveckling varierar. Prognoser på lönebaserade skatter och konsumtionsskatter är beroende av hur väl makroantaganden om sysselsättning, konsumtion etc. stämmer överens med den faktiska utvecklingen. I grova drag innebär en procentenhets förändring av lönesumman att skattebasen förändras med 8-10 miljarder kronor och skatteintäkterna med 5-6 miljarder kronor. Om den privata konsumtionen förändras med 1 procent leder det till förändrade momsintäkter om ca 1,2 miljarder kronor. För kapitalbaserade skatter är osäkerheten betydligt större. Särskilt hushållens realisationsvinster och bolagens inkomstskatt är svårbedömda. På några få år kan skattebasen för realisationsvinster fördubblas eller halveras. Som exempel kan nämnas att realisationsvinsterna har ökat med nästan 500 procent sedan 1995, vilket innebär att skatteintäkterna har ökat med ca 30 miljarder kronor under motsvarande period. År 2000 beräknas realisationsvinsterna uppgå till 125 miljarder kronor, vilket motsvarar 6 procent av BNP, medan de 2001 beräknas minska till 85 miljarder kronor eller 4 procent av BNP. Båda åren är reavinsterna högre än genomsnittet för de senaste 10 åren, då realisationsvinsterna uppgått till ca 3 procent av BNP. En nedgång till en mer långsiktig nivå skulle innebära att skatteintäkterna minskar med ytterligare 5-10 miljarder kronor. Detta kan sättas i relation till den del av överskottet i det finansiella sparandet som kan avsättas för skattereformer. En motsvarande osäkerhet gäller även bolagens inkomstskatter. Sedan 1995 beräknas bolagsskatten rensat från regeländringar och engångsskatter ha ökat med knappt 60 procent. Osäkerheten i bedömningen av bolagsskatternas utveckling avser både bolagens rörelsevinster och bolagens realisationsvinster. 5.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning Den periodiserade redovisningen visar de skatter som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och de makroekonomiska förutsättningarna i form av timlön, sysselsättning, inflation m.m. De periodiserade skatteintäkterna för offentliga sektorn redovisas i tabell 5.7. 5.2.1 Inkomstskatt hushåll Med början inkomståret 2000 inleddes en skattereform som innebär att löntagare och övriga personer med pensionsgrundande inkomst genom en skattereduktion kompenseras för effekterna av den allmänna pensionsavgiften. Skattereduktionen kombineras med en slopad avdragsrätt för avgiften vid beräkningen av kommunal och statlig inkomstskatt. För att den begränsade avdragsrätten inte skall öka det statliga skatteuttaget görs en teknisk justering av både den lägre och den övre skiktgränsen för uttag av 20 respektive 25 procent statlig inkomstskatt. Samtidigt påbörjades en förändring som minskar antalet skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt. Målsättningen är att andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster som betalar statlig inkomstskatt på sikt skall minska till 15 procent. Regeringen föreslår nu att ett tredje steg av reformen genomförs 2002 genom en höjning av skattereduktionen till motsvarande 75 procent av den allmänna pensionsavgiften och en begränsning av avdraget till 25 procent, med sammanhängande tekniska justeringar av skiktgränserna. Dessutom föreslås en ytterligare höjning av den lägre skiktgränsen så att andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster som betalar statlig inkomstskatt beräknas minska till 17 procent 2002. I tabell 5.6 redovisas de hittills genomförda och de för 2002 föreslagna ändringarna. Tabell 5.6 Inkomstskattereformen 2000-2002 1999 2000 2001 2002 Avdrag allmän pensionsavgift 100 % 75 % 50 % 25 % Reduktion allmän pensionsavgift 0 % 25 % 50 % 75 % Teknisk höjning nedre skiktgräns övre skiktgräns 4 400 kr 5 300 kr 4 500 kr 5 300 kr 5 000 kr 5 500 kr Höjning nedre skiktgräns 3 600 kr 8 000 kr 5 000 kr Statlig inkomstskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 29,6 32,0 32,6 31,7 34,6 35,8 Diff. VP2001 -0,3 0,5 -3,4 -2,1 -2,2 Trots höjningen av den lägre skiktgränsen beräknas den statliga skatten ha ökat med 2,5 miljarder kronor mellan 1999 och 2000. Den lägre skiktgränsen höjdes ytterligare 2001, men den statliga skatten fortsätter ändå att stiga till följd av högre reallöner. År 2002 beräknas inkomsterna minska beroende på förslaget att ytterligare höja den lägre skiktgränsen. Ökningen 2003 förklaras av att det fasta beloppet om 200 kronor åter blir en statlig inkomstskatt. Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition har den statliga skatten 2000 justerats ned. Justeringen är en anpassning till det preliminära taxeringsutfallet. Ökningen 2001 förklaras av högre lönesumma. Åren 2002-2004 beräknas inkomsterna av statlig skatt minska, dels på grund av de justeringar av skiktgränser som görs som en del av den fortsatta inkomstskattereformen, dels på grund av den föreslagna höjningen av grundavdraget. Vidare föreslås att det fasta beloppet om 200 kronor skall utgöra en kommunal inkomstskatt även 2002, vilket minskar den statliga skatten med 1,3 miljarder kronor jämfört med vårpropositionen. Skatt på kapitalinkomster Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 25,2 31,1 20,6 20,3 19,3 18,4 Diff. VP2001 2,3 -0,6 -0,5 -0,3 -0,2 Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, realisationsvinster och skattereduktion för utgiftsräntor m.m. Skatteintäkterna beräknas ha ökat med nästan 6 miljarder kronor mellan 1999 och 2000, främst på grund av högre realisationsvinster. År 2001 höjdes den effektiva skatten på realisationsvinster avseende privatbostäder från 15 till 20 procent, vilket förväntas öka skatteintäkterna med 1,5 miljarder kronor. De totala skatteintäkterna förväntas emellertid minska fr.o.m. 2001 beroende på lägre realisationsvinster och högre utgiftsräntor. Diagram 5.1 visar utfallet av realisationsvinster 1988-1999 samt den beräknade utvecklingen 2000-2004. I diagrammet visas också realisationsvinsternas genomsnittliga andel av BNP under de senaste tio åren. Realisationsvinsterna 1999 och prognosen för 2000 är väsentligt högre än den långsiktiga nivån, uttryckt som andel av BNP. År 2001 beräknas realisationsvinsterna minska, bl.a. mot bakgrund av det senaste årets nedgång på aktiemarknaden. Prognosen avseende 2002-2004 utgår från att realisationsvinsterna successivt anpassas till den långsiktiga nivån. Diagram 5.1 Beskattningsbara realisationsvinster och 3 procent av BNP 1988-2004 Miljarder kronor Anm: I beräkningen av den långsiktiga nivån har beaktats att endast en viss andel av de totala vinsterna är beskattningsbar. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har intäkterna reviderats upp 2000 till följd av högre realisationsvinster. För 2000 beräknas realisationsvinsterna ha uppgått till ca 125 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor mer än i beräkningen till vårpropositionen. Uppjusteringen har gjorts med hänsyn till det preliminära taxeringsutfallet samt utifrån hushållens kompletteringsbetalningar. Det senaste årets nedgång på aktiemarknaden har medfört att prognosen för 2001 justerats ned. Tabell 5.7 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004 Miljarder kronor Inkomstår 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Inkomstskatter 443,1 468,2 444,1 439,5 472,6 491,4 Hushåll 375,3 380,5 373,2 367,0 394,6 409,6 Kommunal skatt 323,2 335,2 355,4 373,2 396,2 412,8 Statlig skatt 29,6 32,0 32,6 31,7 34,6 35,8 Skatt på kapital 25,2 31,1 20,6 20,3 19,3 18,4 Skattereduktioner m.m. -2,6 -17,9 -35,3 -58,2 -55,5 -57,3 Företag 63,8 83,5 66,6 68,2 73,5 77,3 Inkomstskatt 53,5 70,0 52,2 54,4 58,5 61,4 Avkastningsskatt 10,7 13,2 14,3 13,6 14,9 15,8 Skattereduktioner m.m. -0,4 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 Övriga inkomstskatter 4,0 4,2 4,3 4,3 4,4 4,5 Socialavgifter och allmän pensionsavg. 351,6 374,3 392,5 407,5 423,6 439,6 Arbetsgivaravgifter 271,5 288,3 303,1 315,6 328,2 340,9 Egenavgifter 7,4 7,9 8,3 8,7 9,0 9,4 Allmän pensionsavgift 60,0 63,3 66,0 68,3 70,7 73,1 Särskild löneskatt 18,7 20,6 21,1 22,0 22,8 23,7 Nedsättningar -5,9 -5,9 -6,1 -7,1 -7,3 -7,5 Skatt på egendom 38,6 38,8 33,9 34,7 35,5 36,0 Fastighetsskatt 23,3 23,2 19,9 21,9 22,4 22,7 Förmögenhetsskatt 8,6 8,2 6,4 5,0 5,2 5,3 Arvs- och gåvoskatt 2,1 2,5 2,7 2,7 2,8 2,8 Stämpelskatt 4,5 4,9 5,0 5,1 5,1 5,2 Skatt på varor och tjänster 254,8 266,0 280,2 290,5 299,1 307,2 Mervärdesskatt 172,9 181,7 190,0 198,5 207,8 216,8 Tobaksskatt 7,4 7,7 7,8 8,0 8,2 8,0 Skatt på etylalkohol 4,7 4,9 4,7 3,9 3,3 2,7 Skatt på vin m.m. 3,5 3,6 3,6 3,1 3,1 3,0 Skatt på öl 2,5 2,4 2,5 2,6 2,4 2,3 Skatt på energi 50,4 50,4 55,3 57,7 57,5 57,7 Skatt på vägtrafik 6,6 7,0 7,8 7,8 7,9 7,9 Skatt på import 3,6 3,8 3,9 4,0 4,1 3,9 Övrigt 3,3 4,5 4,6 4,8 4,9 4,8 Restförda skatter m.m. -0,3 -5,3 -8,3 -9,6 -9,2 -8,9 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 087,8 1 142,0 1 142,5 1 162,5 1 221,5 1 265,3 Varav Kommunalskatt 323,2 335,2 355,4 373,2 396,2 412,8 Avgifter till pensionssystemet m.m. 110,3 147,2 153,4 159,3 165,3 171,4 Statens skatteintäkter 654,3 659,6 633,6 630,0 659,9 681,2 Kommunal inkomstskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 323,2 335,2 355,4 373,2 396,2 412,8 Diff. VP2001 0,2 1,1 6,2 -0,3 0,5 Den kommunala inkomstskatten är framför allt beroende av hur timlön, sysselsättning och beskattade transfereringar utvecklas. Intäkterna påverkas även av de regeländringar som tidigare har beslutats och de som nu föreslås för 2002 och 2003. Från och med 2000 tillhör Svenska kyrkan inte längre den offentliga sektorn. Trots att kyrkoskatten har avskaffats, vilket för 2000 innebar ett bortfall om 11,9 miljarder kronor, beräknas intäkterna ha ökat med 12 miljarder kronor mellan 1999 och 2000. Av denna ökning förklaras 6 miljarder kronor av den reducerade avdragsrätten för allmän pensionsavgift och en högre medelutdebitering, vilket framgår av tabell 5.8. Tabell 5.8 Årlig förändring av kommunal inkomstskatt på grund av regeländringar m.m. Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 Inkomstskattereform Fast belopp 200 kr Grundavdrag Pensionsreform Utdebitering Summa 5,0 1,0 6,0 5,2 -2,0 1,7 4,9 5,2 -1,8 3,4 -1,3 -4,3 13,0 7,4 Övriga prognosår beräknas den kommunala skatten öka med mellan 17 och 23 miljarder kronor. Den kommunala skatten påverkas 2002 dels av den fortsatta inkomstskattereformen som ökar skatten, dels av den föreslagna höjningen av grundavdraget som verkar i motsatt riktning. För 2003 föreslås att den särskilda skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer ersätts med ett höjt grundavdrag, vilket minskar den kommunala skatten. Dessutom skall det fasta beloppet om 200 kronor inte längre utgöra en kommunal inkomstskatt 2003. År 2003 genomförs även pensionsreformen, vilken bl.a. innebär att det särskilda grundavdraget för pensionärer ersätts med högre beskattade bruttopensioner. Omläggningen beräknas öka den kommunala inkomstskatten med 13 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har intäkterna 2000 reviderats upp utifrån det preliminära taxeringsutfallet. Ökningen 2001 beror framför allt på högre lönesumma, vilket också ökar intäkterna framöver. Kommunalskatten förväntas öka ytterligare fr.o.m. 2002 till följd av förslaget att reducera avdragsrätten för allmän pensionsavgift. År 2003 föreslås att skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer ersätts med höjt grundavdrag, vilket motverkar effekten av reducerad avdragsrätt för allmän pensionsavgift. Skattereduktioner m.m. Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning -2,6 -17,9 -35,3 -58,2 -55,5 -57,3 Diff. VP2001 -0,3 -0,6 -22,5 -18,5 -19,3 Under skattereduktioner m.m. redovisas nettot av skattereduktioner och ett antal beloppsmässigt mindre skatter. På intäktssidan redovisas skattetillägg, förseningsavgift och expansionsfondsskatt. Skattereduktioner utgörs av den särskilda skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare, reducerad fastighetsskatt samt fr.o.m. 2000 skattereduktion för allmän pensionsavgift. Nettot av skattereduktioner m.m. visar ett underskott under hela perioden. Underskottet 1999 förklaras av den särskilda skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare, vilken uppgick till 3,4 miljarder kronor. År 2000 tillkom skattereduktionen för allmän pensionsavgift, som beräknas ha uppgått till 15,9 miljarder kronor. År 2001 stiger underskotten till följd av höjd reduktion för allmän pensionsavgift från 25 till 50 procent av den debiterade avgiften. För 2002 föreslås ytterligare höjd reduktion för allmän pensionsavgift till 75 procent av avgiften. Regeringen föreslår också att skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare även skall omfatta pensionärer. Dessutom föreslås reduktion för fackföreningsavgift. År 2003 beräknas underskotten minska till följd av förslaget att ersätta den särskilda skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer med höjt grundavdrag. Förändringen jämfört med beräkningen till vårpropositionen förklaras av ovanstående förslag. 5.2.2 Inkomstskatt företag Inkomstskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 53,5 70,0 52,2 54,4 58,5 61,4 Diff. VP2001 6,6 1,1 1,0 2,3 2,9 År 2000 beräknas inkomstskatten öka med 16,5 miljarder kronor jämfört med 1999. Den kraftiga ökningen förklaras främst av att företagens resultat förstärkts av försäkringsgivaren Alectas (f.d. SPP) återbetalning av pensionsmedel. Effekten på inkomstskatten av de återförda pensionsmedlen beräknas uppgå till mellan 8 och 10 miljarder kronor. Dessutom uppvisade företagen en stark vinstutveckling under året vilket ytterligare bidragit till de höga intäkterna. Återföring av tidigare avsatta medel till periodiseringsfonderna beräknas ha ökat intäkterna med 2,5 miljarder kronor. År 2001 beräknas inkomstskatten minska med 17,8 miljarder kronor. Nedgången förklaras dels av de extraordinära intäkterna under 2000, dvs. återbetalningen av pensionsmedel från Alecta, men även av en förväntad försämring i företagens vinstutveckling. Därtill kommer två tidigare beslutade förändringar i regelverket som påverkar intäkterna negativt. Från och med 2001 upphör återföringar från skatteutjämningsreserver (där möjligheterna till avsättning upphörde inkomståret 1994), vilket förväntas minska intäkterna med 2,1 miljarder kronor. Vidare antas intäkterna minska med 2,5 miljarder kronor beroende på att avdragstaket för avsättning till periodiseringsfonderna höjs från 20 till 25 procent av inkomsten fr.o.m. 2001. För åren 2002-2004 beräknas skatteintäkterna öka med mellan 2 och 4 miljarder kronor. På basis av det preliminära taxeringsutfallet har intäkterna 2000 reviderats upp med 6,6 miljarder kronor jämfört med beräkningen till 2001 års ekonomiska vårproposition. En möjlig förklaring till underskattningen är att intäktsökningen till följd av återbetalningen av pensionsmedel blev högre än förväntat samt att företagen har gjort stora realisationsvinster på försäljning av värdepapper. Även intäkterna för åren 2001-2004 har reviderats upp i jämförelse med vårpropositionen. Intäkterna från företagens inkomstskatt kan variera kraftigt mellan åren vilket framgår av diagram 5.2 nedan. I konjunkturnedgången i början av 1990-talet minskade intäkterna med 6-7 miljarder kronor under ett par år. På motsvarande sätt steg intäkterna kraftigt efter deprecieringen av kronan 1992. År 1998 skedde en viss intäktsminskning i spåren av Asienkrisen. Intäkterna ökade åter 1999 och 2000 beräknas ökningen bli 17 miljarder kronor, bl.a. beroende på den ovan nämnda återbetalningen från Alecta. År 2001 antas intäkterna minska, dels till följd av de extraordinära intäkterna 2000, dels beroende på en förväntad försämring av företagens vinstutveckling. Diagram 5.2 Årlig förändring av företagens inkomstskatt 1990-1999 samt beräknad utveckling 2000-2001 Miljarder kronor Avkastningsskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 10,7 13,2 14,3 13,6 14,9 15,8 Diff. VP2001 0,5 0 0,1 0,1 -0,5 Intäkterna från avkastningsskatten innevarande år bestäms av livbolagens tillgångsvärden den 31 december föregående år multiplicerat med ett genomsnitt av föregående års statslåneränta. Intäkterna beräknas öka med 2,5 miljarder kronor 2000 jämfört med 1999. Främst beror ökningen på kapitalmarknadens positiva utveckling under 1999, vilket gjorde att livbolagens tillgångar värderades högt vid slutet av året. Ökningen med 1,1 miljarder kronor 2001 beror främst på att den genomsnittliga statslåneräntan ökade med 0,45 procentenheter jämfört med föregående år. År 2002 beräknas intäkterna minska med 0,7 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att den genomsnittliga statslåneräntan antas sjunka med knappt 0,4 procentenheter. År 2003 och 2004 beräknas intäkterna öka med 1,3 respektive 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på en högre statslåneränta och en ökning av livbolagens tillgångar. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har skatteintäkterna 2000 reviderats upp med 0,5 miljarder kronor till följd av det preliminära taxeringsutfallet. Nedrevideringen 2004 beror på lägre tillgångsvärden. 5.2.3 Socialavgifter och allmän pensionsavgift Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning varav arbgiv.avg egenavg. särsk.lönsk. nedsättning 291,7 271,5 7,4 18,7 -5,9 311,0 288,3 7,9 20,6 -5,9 326,5 303,1 8,3 21,1 -6,1 339,2 315,68,7 22,0 -7,1 352,8 328,2 9,0 22,8 -7,3 366,5 340,9 9,4 23,7 -7,5 Diff. VP2001 1,8 3,9 2,9 3,5 3,9 Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. År 2001 utgår arbetsgivaravgifter med 32,82 procent, egenavgifter med 31,01 procent och särskild löneskatt med 24,26 procent. Utvecklingen av intäkterna beror framförallt på timlön, sysselsättning och inkomst av näringsverksamhet. Nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter medges under vissa förutsättningar. Arbetsgivare får vid beräkning av arbetsgivaravgifter en nedsättning med 5 procent av avgiftsunderlaget upp till 852 000 kronor. Motsvarande regler finns för egenföretagare. För att stimulera småföretagandet i särskilt utsatta regioner föreslås i denna proposition att nedsättningen i stödområde A utvidgas till 15 procent av avgiftsunderlaget. Förändringen beräknas minska intäkterna med 0,8 miljarder kronor per år fr.o.m. 2002. Mellan 1999 och 2000 ökade socialavgifterna med 19,3 miljarder kronor. För åren fram till och med 2004 beräknas de sammanlagda intäkterna öka med ca 13-15 miljarder kronor per år. I huvudsak beror utvecklingen på den antagna förändringen i lönesumman. Stödet till företagen i form av nedsatta avgifter beräknas 2001 uppgå till totalt 6,1 miljarder kronor. År 2002 förväntas en ökning till 7,1 miljarder kronor då nedsättningen utvidgas. Under prognosperioden 2000-2004 förväntas nedsättningarna öka med 1,6 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen till 2001 års ekonomiska vårproposition ökar intäkterna med 1,8 miljarder kronor 2000 och 3,9 miljarder kronor 2001. Ökningen 2000 beror på att det preliminära taxeringsutfallet indikerar att intäkterna från särskild löneskatt blev högre än förväntat. År 2001 har lönesumman reviderats upp jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Uppjusteringarna ökar intäkterna åren 2001-2004 med ca 4 miljarder kronor per år medan det utökade företagsstödet minskar intäkterna med 0,8 miljarder kronor per år fr.o.m. 2002. Allmän pensionsavgift Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 60,0 63,3 66,0 68,3 70,7 73,1 Diff. VP2001 -0,2 0,0 0,0 -0,4 -0,2 Allmän pensionsavgift betalas av fysiska personer och utgår på lön och skattepliktiga transfereringar exklusive pensioner. Avgiftssatsen 2001 är 7,0 procent och utgår på inkomster upp till och med 8,07 gånger det förhöjda prisbasbeloppet. Intäktsförändringen över åren följer i stort utvecklingen av lönesumman. Under prognosperioden förväntas intäkterna öka med 2-3 miljarder kronor per år. Det preliminära taxeringsutfallet avseende 2000 tyder på att intäkterna är 0,2 miljarder kronor lägre än i beräkningen till vårpropositionen. Åren 2001-2004 förändras intäkterna marginellt jämfört med beräkningen i vårpropositionen. 5.2.4 Egendomsskatter Förmögenhetsskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 8,6 8,2 6,4 5,0 5,2 5,3 Diff. VP2001 0,3 -0,7 -2,3 -2,4 -2,4 Förmögenhetsskatten uppgick 1999 till 8,6 miljarder kronor. År 2000 beräknas intäkterna ha minskat bl.a. till följd av att generalindex på Stockholmsbörsen vid årsskiftet var 12 procent lägre än vid motsvarande tid föregående år. Intäkterna förväntas även minska 2001 till följd av att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt har höjts från 900 000 kronor till 1 000 000 kronor för ensamstående och till 1 500 000 kronor för sambeskattade par. Dessutom har utvecklingen på Stockholmsbörsen hittills under året varit svag. För att ytterligare begränsa effekten av höjda taxeringsvärden på förmögenhetsskatten föreslås att fribeloppen höjs till 1 500 000 kronor för ensamstående och till 2 000 000 kronor för sambeskattade par 2002. Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition har prognosen reviderats upp 2000 till följd av det preliminära taxeringsutfallet. Prognosen 2001 har sänkts, främst beroende på den svaga utvecklingen på aktiemarknaden. Förslaget att höja fribeloppen medför att intäkterna beräknas minska med 1,8 miljarder kronor 2002. Fastighetsskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 23,3 23,2 19,9 21,9 22,4 22,7 Diff. VP2001 0,0 -3,3 -2,9 -3,2 -3,5 Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, lokaler och industrifastigheter. Totalt beräknas intäkterna minska med 0,5 miljarder kronor under perioden 2000-2004. Minskningen förklaras av ändrade skatteregler. I denna proposition föreslås att skattesatserna för småhus och hyreshus sänks med 0,2 procentenheter till 1,0 respektive 0,5 procent. Sänkningarna skall gälla retroaktivt fr.o.m. 1 januari 2001. Totalt beräknas detta minska intäkterna med 3,3 miljarder kronor 2001. Dessutom föreslås att omräkningsförfarandet slopas för småhus och hyreshusenheter och istället ersätts med en förenklad taxering som skall ske mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. En höjning av taxeringsvärdet vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering skall enligt vad som aviseras i denna proposition inte omedelbart slå igenom i uttag av fastighetsskatt. Därför skall endast en tredjedel av höjningen slå igenom taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. Omläggningen föreslås träda i kraft 2003 för småhus och 2004 för hyreshusenheter. Totalt beräknas dessa åtgärder minska intäkterna 2003 och 2004 med 0,3 respektive 0,8 miljarder kronor. I tabell 5.9 presenteras en sammanställning av skattesatser och omräkning för fastigheter 1996-2002. Tabell 5.9 Skattesatser och omräkning för fastigheter 1996-2002 96 97 98 99 00 01 02 Omräkning Småhus Hyreshus Lokaler** Industrier Ja 1,7 1,7 1,0 0,5 Ja* 1,7 1,7 1,0 0,5 Nej 1,5 1,5 1,0 0,5 Nej 1,5 1,3 1,0 0,5 Nej 1,5 1,2 1,0 0,5 Ja 1,0 0,5 1,0 0,5 Ja 1,0 0,5 1,0 0,5 Not: Omräkningsförfarandet infördes 1996. Industrier omfattas ej. * Omräkning för småhus takad till 1,07 år 1997. ** Lokaler har omräknats varje år. Prognosen för de totala intäkterna från fastighetsskatten utgår från antaganden om hur priserna och bestånden utvecklas för de olika fastighetskategorierna. I tabell 5.10 redovisas prisantaganden på småhus i nuvarande beräkning jämfört med tidigare beräkningar. Prisutvecklingen 1996-2000 beskriver hur mycket taxeringsvärdena förväntas öka i genomsnitt i riket när frysningen upphör 2001. I nuvarande beräkning är uppräkningen 35,1 procent vilket är oförändrat jämfört med prognosen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Däremot har prisutvecklingen 2000-2001 reviderats upp, vilket påverkar omräkningstalet för 2002. Revideringen utgår från de preliminära omräkningstal avseende 2002 som Riksskatteverket publicerat. Tabell 5.10 Prisutveckling på småhus Procentuell förändring 1996-2000 2000-2001 Aktuell beräkning VP2001 BP2001 VP2000 35,1 35,1 35,1 30,8 9,1 7,0 2,0 1,5 Anm: Omräkningstalet bestäms av prisutvecklingen juli-juni. I tabell 5.11 redovisas skatteintäkterna för de olika fastighetskategorierna. Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar för ca 75 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från lokaler beräknas öka med 1,0 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Intäkterna från industrifastigheter, som inte omfattas av omräkningsförfarandet, beräknas till 1,8 miljarder kronor under samtliga år. Tabell 5.11 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp Miljarder kronor 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Småhus Hyreshus Lokaler Industrier 13,2 5,1 3,2 1,8 13,2 4,8 3,4 1,8 11,7 2,9 3,6 1,8 12,9 3,2 4,0 1,8 13,0 3,4 4,2 1,8 13,1 3,5 4,3 1,8 Jämfört med beräkningen till 2001 års ekonomiska vårproposition minskar intäkterna 2001 och 2002 med 3,3 respektive 2,9 miljarder kronor. Minskningen förklaras av de sänkta skattesatserna på småhus och hyreshus. Åren 2003 och 2004 tillkommer effekten av slopat omräkningsförfarande och begränsat genomslag av den allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen. Intäkterna beräknas dessa år minska med 3,2 respektive 3,5 miljarder kronor jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Stämpelskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 4,5 4,9 5,0 5,1 5,1 5,2 Diff. VP2001 0,2 0,2 0,2 0,2 Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom (lagfart) och beviljande av inteckningar. Intäkterna är beroende av omsättningen och prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. År 2000 ökade intäkterna med 0,4 miljarder kronor jämfört med 1999. Ökningen förklaras främst av stigande fastighetspriser. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har stämpelskatten justerats upp med 0,2 miljarder kronor till följd av en högre prisnivå på fastigheter. Arvs- och gåvoskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 2,1 2,5 2,7 2,7 2,8 2,8 Diff. VP2001 0,1 0,1 0,1 0,1 Intäkterna från arvs- och gåvoskatt blev 2,5 miljarder kronor 2000 vilket är 0,4 miljarder kronor mer än 1999. År 2001 förväntas en ökning med 0,2 miljarder kronor. Utfallen t.o.m. juli 2001 tyder på något högre intäkter 2001 jämfört med 2000. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har intäkterna justerats upp med 0,1 miljarder kronor per år 2001-2004. 5.2.5 Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 172,9 181,7 190,0 198,5 207,8 216,8 Diff. VP2001 0,4 1,2 1,7 2,5 3,7 Mervärdesskatten uppgick 1999 till 172,9 miljarder kronor. Under prognosperioden beräknas intäkterna öka med mellan 4 och 5 procent per år. Sammanlagt innebär det att intäkterna ökar med 44 miljarder kronor under perioden 1999-2004. Utvecklingen av mervärdesskatten är till stor del beroende av hushållens konsumtionsutgifter då dessa förklarar 65 procent av intäkterna. De intäkter som inte härrör från hushållens konsumtion avser skatt på investeringar och insatsförbrukning i icke mervärdesskattepliktiga företag samt insatsförbrukning och direktkonsumtion i kommunsektorn. Diagram 5.3 illustrerar fördelningen av mervärdesskatten 2000 uppdelad efter användning. Fördelningen är relativt stabil över åren. Diagram 5.3 Mervärdesskatt uppdelad efter användning Anm: Företags och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i diagrammet. Konsumtionens fördelning på olika typer av varor varierar däremot mer och har betydelse för hur intäkterna utvecklas. En större andel konsumtion av högbeskattade varor ökar intäkterna från mervärdesskatten även om de totala konsumtionsutgifterna är konstanta. I diagram 5.4 visas utfall samt prognos över hushållens konsumtionsutgifter för tiden 1980-2004 i 2000 års priser. Konsumtionsutgifterna är uppdelade i varugrupperna: dagligvaror, bilar och sällanköpsvaror samt övriga varor, övriga tjänster, bostäder och energi. Diagram 5.4 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper Miljarder kronor Av diagrammet framgår tydligt att konsumtionen av dagligvaror ligger på en relativt jämn nivå under hela perioden medan konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror varierar med konjunkturen. Dagligvaror mervärdesbeskattas med 12 procent medan bilar och sällanköpsvaror mervärdesbeskattas med 25 procent. Intäkterna från mervärdesskatten har därför en tendens att variera kraftigare med konjunkturella svängningar i ekonomin än vad de underliggande konsumtionsutgifterna gör. Av diagrammet kan också utläsas att avmattningen för hushållens totala konsumtion under innevarande år antas vara tillfällig. För kommunerna gäller att insatsförbrukningen har haft en svag utveckling under senare år och till och med minskat under 1999 och 2000. Istället har kommunernas direktkonsumtion haft en starkare utveckling den senaste femårsperioden. Detta beror på att kommunerna i större utsträckning än tidigare köper färdiga tjänster (såsom privata daghem och privat vård). Sammantaget har den kommunala konsumtion som genererar mervärdesskatt i stort sett följt den utveckling som gäller för den privata konsumtionen. I jämförelse med beräkningen till 2001 års ekonomiska vårproposition är intäkterna i den aktuella beräkningen 0,6 procent högre för innevarande år. Den privata konsumtionen beräknas dock minska i volym och i fasta priser, vilket minskar intäkterna jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Då antogs att en återhämtning av den privata konsumtionen skulle ske under andra halvåret i år. I den aktuella beräkningen förskjuts återhämtningen något framåt i tiden beroende bl.a. på indikatorer som visar på en fortsatt avmattning för sällanköpsvaror och en fortsatt nedgång för bilar. Den positiva förändringen i löpande priser kommer sig av att konsumentprisindex reviderats upp från 1,5 till 2,6 procent. Från och med den 1 januari 2002 gäller att den lägre skattesats om 6 procent vilken tidigare gällt för bl.a. dagstidningsförsäljning även kommer att omfatta försäljning av böcker och tidskrifter. Detta kommer att minska intäkterna med ca 1,3 miljarder kronor årligen. Samtidigt beräknas den privata konsumtionen emellertid ha återhämtat sig, och tillsammans med de skattesänkningar som regeringen nu föreslår gör det att intäkterna för alla prognosåren ökar i både fasta och löpande priser jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Tobaksskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 7,4 7,7 7,8 8,0 8,2 8,0 Diff. VP2001 0,1 0,2 0,3 0,4 Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 7,7 miljarder kronor 2000. För de första tre prognosåren antas en svagt uppåtgående trend som bryts 2004 på grund av att införselkvoterna för tobak antas utökas enligt gällande rådsdirektiv. Senast den 1 januari 2004 skall Sverige införa samma införselregler som gäller för övriga EU-länder. Idag är den tillåtna mängden en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk punktskatt: 400 st. cigaretter eller 200 st. cigariller eller 100 st. cigarrer eller 550 gram röktobak. Den 1 januari 2004 utökas detta till: 800 cigaretter och 400 cigariller och 200 cigarrer samt 1000 gram röktobak. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har utvecklingstakten för tobakskonsumtionen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor per år. Detta medför ökade intäkter med 0,1-0,4 miljarder kronor. Alkoholskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 10,7 10,8 10,8 9,7 8,8 8,1 Diff. VP2001 -0,1 -0,7 -0,7 -0,7 Under alkoholskatt redovisas skatt på etylalkohol, skatt på vin, skatt på andra jästa drycker än vin och öl, skatt på mellanklassprodukter samt skatt på öl. Alkoholskatten uppgick 2000 till 10,8 miljarder kronor. För åren därefter beräknas den i Sverige beskattade alkoholkonsumtionen minska i huvudsak till följd av en upptrappning av införselkvoterna för alkohol, dvs. en upptrappning av den mängd alkohol en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk punktskatt. Detta medför att intäkterna (i löpande priser) minskar fr.o.m. 2001 och framöver. Bidragande till intäktsminskningarna är också den sänkning av skatten på vin och andra jästa drycker än vin och öl som träder i kraft den 1 december i år. Tabell 5.12 Införselkvoter 2001-2004 Liter 2001 2002 2003 2004 Sprit Starkvin Vin Öl 1 6 26 32 2 6 26 32 5 6 52 64 10 20 90 110 Anm: Av 90 liter vin som får föras in 2004 får max 60 liter vara mousserande. Senast den 1 januari 2004 gäller för alkohol, liksom för tobak, att Sverige skall tillämpa samma införselregler som gäller för övriga EU-länder. Enligt gällande rådsdirektiv skall införselkvoterna trappas upp successivt för att den 1 januari 2004 överensstämma med dem som gäller för övriga EU-länder. I den aktuella beräkningen antas den upptrappning av införselkvoterna som redovisas i tabell 5.12. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen är intäkterna nedreviderade med 0,1 miljarder kronor innevarande år samt 0,7 miljarder kronor efterföljande år. Orsaken är den föreslagna sänkningen av skatten på vin och andra jästa drycker som träder i kraft den 1 december i år. Skatt på energi Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 50,4 50,4 55,3 57,7 57,5 57,7 Diff. VP2001 0,0 1,8 0,8 0,8 För 2001-2004 beräknas intäkterna från skatten på energi öka med sammanlagt 2,4 miljarder kronor vilket motsvarar en årlig ökning av intäkterna med 1,4 procent. Den 1 januari 2002 föreslås koldioxidskatten höjas med 15 procent. Höjningen utformas så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna blir oförändrad. För drivmedel sänks energiskattesatsen så att det sammanlagda skatteuttaget för drivmedel inte ändras. För bränslen som används för uppvärmning ändras däremot inte energiskatten för att motverka höjningen av koldioxidskatten. Vid samma tidpunkt höjs också energiskatten på el med 1,2 öre per kWh. Sammantaget höjer dessa skattejusteringar intäkterna med 1,8 miljarder kronor per år. Den 1 januari 2003 motverkas detta av dels en skattesänkning på alkylatbensin med 1,50 kr per liter, dels en skattestrategi för biodrivmedel. Den sammanlagda sänkningen av intäkterna blir 1,0 miljarder kronor per år. Skattestrategin för biodrivmedel innebär en skattenedsättning av alternativa drivmedel och skattelättnader för pilotprojektsdispenser. Av störst betydelse för intäktsbortfallet är den generella befrielsen från koldioxidskatt för bl.a. etanol. Fördelningen av intäkterna på de olika inkomstslagen framgår av tabell 5.13. Det energislag som dominerar i grupperna övrigt är oljeprodukter. Tabellen illustrerar effekten av den offentlig-finansiellt neutrala omläggning riksdagen beslutat om där koldioxidskatten ges ökad tyngd i förhållande till energiskatten. Tabell 5.13 Skatt på energi Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Energiskatt varav elektrisk kraft bensin övrigt 38,3 11,3 19,3 7,7 36,3 13,1 16,6 6,6 38,0 14,0 17,1 6,9 38,4 14,3 17,1 7,0 38,6 14,5 16,9 7,2 Koldioxidskatt varav bensin övrigt 12,0 4,6 7,4 18,8 6,8 12,1 19,6 6,6 13,0 18,9 5,8 13,2 19,0 5,7 13,2 Svavelskatt samt skatt på råtallolja 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Från och med 2001 ökar koldioxidskattens andel av de totala intäkterna av skatten på energi från 1/4 till 1/3. Energiskatten, som nästan uteslutande utgör de resterande skatteintäkterna, minskar från 3/4 till 2/3 av de totala intäkterna. Svavelskatten samt skatten på råtallolja bidrar endast med 2 promille av de totala intäkterna. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen revideras intäkterna upp med 1,8 miljarder kronor per år 2002-2004 på grund av höjningen av koldioxidskatten och elskatten. För 2003-2004 gör sänkningen av skatten på alkylatbensin och skattestrategin för biodrivmedel att intäkterna justeras ned med 1,0 miljarder kronor. Sammantaget justeras intäkterna för energiskatten därmed upp med 1,8 miljarder kronor 2002 samt 0,8 miljarder kronor 2003 och 2004. Skatt på vägtrafik Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 6,6 7,0 7,8 7,8 7,9 7,9 Diff. VP2001 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt och vägtrafikavgifter. Fordonsskatt utgår på personbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar. Skatten beräknas efter fordonets skattevikt. Som ett led i hävdandet av det svenska jordbrukets konkurrenskraft kommer fordonsskatten på jordbrukstraktorer att tas bort den 1 januari 2002. Vägtrafikavgift utgår på trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägtrafikavgift på hela vägnätet samt att fordonsskatten reduceras för berörda lastbilar. För utländska fordon betalas vägtrafikavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar. Nivåskillnaden mellan 2000 och 2001 på 0,8 miljarder kronor förklaras av två faktorer. Från och med i år redovisas även vägtrafikavgifterna under skatt på vägtrafik, vilket ökar intäkterna med 0,6-0,7 miljarder kronor årligen. Den resterande ökningen beror i huvudsak på att den lägre skattesats som gällt för dieseldrivna personbilar av 1993 års modell och äldre tagits bort. Från och med den 1 januari i år gäller samma skattesats för dieseldrivna personbilar oberoende av årsmodell. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen är prognosen 0,1 miljarder kronor lägre per år 2002-2004 beroende på slopandet av fordonsskatten på jordbrukstraktorer. Övriga skatter på varor och tjänster Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 6,9 8,3 8,5 8,8 9,0 8,7 Diff. VP2001 -0,4 -0,3 -0,3 -0,4 Under övriga skatter på varor och tjänster redovisas tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter, övriga skatter på import, försäljningsskatt på motorfordon, skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk, särskild skatt mot försurning, avfallsskatt, skatt på bekämpnings- och gödselmedel, Systembolaget AB:s inlevererade överskott, skatt på annonser och reklam, skatt på spel samt övriga skatter på varor och tjänster. Den största enskilda skatten är tullmedel, vilken står för närmare hälften av intäkterna i gruppen. Den ojämna utvecklingen mellan 1999 och 2000 beror på införandet av avfallsskatten, vilken ökade intäkterna med 1,1 miljarder kronor 2000. I år justeras avfallsskatten dock ned med 0,2 miljarder kronor beroende på utfall som tyder på att mängden avfall som deponeras minskat sedan skatten infördes. Denna kvantitetsminskning antas bibehållen även efterföljande år. Till detta kommer en höjning av avfallsskatten med 15 procent fr.o.m. den 1 januari 2002 samt tekniska justeringar i avfallsskattelagen som sammantaget ökar intäkterna med 0,1 miljarder kronor per år. Från och med i år redovisas avgifter på bekämpnings- och gödselmedel som skatter. Detta ökar intäkterna med 0,4 miljarder kronor 2001. En motverkande effekt om 0,3 miljarder kronor uppstår genom att försäljningsskatten på motorfordon är borttagen fr.o.m. den 1 januari 2001. I jämförelse med beräkningen till vårpropositionen har prognosen för tullmedel sänkts med mellan 0,2 och 0,3 miljarder kronor på grund av en lägre prognoserad varuimport. Tillsammans med justeringen av intäkterna från avfallsskatten gör det att prognosen revideras ned med mellan 0,3 och 0,4 miljarder kronor 2001-2004. 5.2.6 Restförda skatter m.m. Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning -0,3 -5,3 -8,3 -9,6 -9,2 -8,9 Diff VP2001 -0,5 0,0 -0,4 0,4 0,7 Under restförda skatter m.m. redovisas revideringar av skatter som gjorts efter taxeringen, restförda skatter samt vissa nedsättningar av skatter. Skatterna kan ändras efter inkomståret genom exempelvis revisioner, omräkningar och överklaganden. Om ändringen är till den skattskyldiges nackdel redovisas detta som en tillkommande skatt medan en ändring till den skattskyldiges fördel redovisas som en restitution. I redovisningen hänförs dessa skatter inte till ett specifikt inkomstår utan till det år ändringen görs. De debiterade skatterna kommer aldrig i sin helhet in till staten utan en viss del restförs hos kronofogdemyndigheten. En del av detta belopp kan kronofogdemyndigheten driva in medan resterande belopp så småningom skrivs av. En redovisning av de periodiserade skatterna utan hänsyn tagen till restitutioner, tillkommande skatter, nedsättningar eller restförda skatter innebär i regel en överskattning av de totala skatterna. I tabell 5.14 specificeras de ingående posterna under restförda skatter m.m. Tabell 5.14 Specifikation av restförda skatter m.m. Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Nedsättning varav anställn.stöd kompetensutv. bredband sjöfart Restfört Övrigt Totalt -3,1 2,8 -0,3 -1,3 -1,3 -5,0 1,1 -5,3 -3,8 -1,8 -1,2 -0,8 -5,6 1,0 -8,3 -4,9 -1,8 -1,2 -0,6 -1,3 -5,6 0,9 -9,6 -4,9 -1,8 -1,2 -0,6 -1,3 -5,3 0,9 -9,2 -4,9 -1,8 -1,2 -0,6 -1,3 -5,2 1,1 -8,9 Förändringarna jämfört med vårpropositionen förklaras till största delen av reviderade beräkningar av restförda skatter. 5.3 Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent av den offentliga sektorns totala inkomster. De skatter som ingår i den offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna (NR) skiljer sig från de periodiserade skatterna i flera avseenden, vilket framgår av tabell 5.15. Mervärdesskatt som betalas av kommuner samt skatter som tillhör Europeiska unionen ingår inte som en del av NR-skatterna. De delar av avgiften till EU-budgeten som avser tullar samt den momsbaserade delen av avgiften tillhör definitionsmässigt EU. Ytterligare en skillnad är att även en del andra avgifter enligt NR redovisas som skatter. Bland dessa kan nämnas insättningsgarantin, avgifter till kärnbränslefonden och inlevererat överskott från AB Svenska Spel. Resterande skillnad utgörs av periodiseringseffekter, som uppkommer när debiteringen av skatten sker efter det inkomstår som skatten avser. Mellan 2000 och 2004 ökar skatterna med 134 miljarder kronor enligt NR och med 123 miljarder kronor enligt den periodiserade redovisningen. Skillnaden i förändring, jämfört med vårpropositionen, mellan NR-skatterna och de periodiserade skatterna förklaras av periodiseringseffekter samt de förslag till skatteändringar som regeringen föreslår i denna proposition. Tabell 5.15 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten Miljarder kronor och procent Prognos 2000 2001 2002 2003 2004 Periodiserade skatter - Kommunmoms - EU-skatter + Övriga NR-skatter + Periodiseringseffekter = Summa NR-skatter 114228 13 7 -9 1100 1142 30 13 6 36 1142 116331 9 5 4 1133 122132 8 6 -4 1183 126533 6 6 2 1234 Skattekvot 53,4 53,7 50,8 50,6 50,3 Diff. VP2001 Periodiserade skatter NR-skatter 11 0 3 23 -19 -17 -18 -15 -17 -17 I tabell 5.16 redovisas den offentliga sektorns skatteinkomster fördelat på sektorer samt övriga inkomster. I absoluta tal beräknas kommunsektorns skatter öka med 75 miljarder kronor under prognosperioden. Ökningen för pensionssystemet och staten beräknas uppgå till 16 respektive 42 miljarder kronor under motsvarande period. Tabell 5.16 Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Staten Pensionssystemet Kommunerna S:a NR-skatter 628 135 338 1100 648 135 359 1142 614 140 378 1133 641 146 396 1183 670 151 413 1234 Övriga inkomster S:a NR-inkomster 138 1239 129 1271 133 1266 141 1324 149 1382 Diff. VP2001 Skatter Övriga inkomster 0 0 23 1 -17 2 -15 3 -17 4 Den relativt svaga utvecklingen för staten beror till stor del på beslutade och föreslagna regeländringar. Den underliggande förändringen för staten, dvs. exklusive regeländringar, uppgår till ca 96 miljarder kronor. Den underliggande förändringen av kommunskatterna uppgår till 60 miljarder kronor. Både kommunsektorns och pensionssystemets inkomster följer i stort sett löneutvecklingen. Övriga inkomster är relativt stabila under perioden med en liten ökning 2003 och 2004. 5.4 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning Regeringens förslag: Beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 enligt bilaga 1 godkänns. I avsnitt 5.4 redovisas statsbudgetens inkomster, som utgörs av skatter och övriga inkomster. De senare består främst av inkomster av statlig verksamhet, försäljning av statlig egendom samt bidrag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten är i huvudsak kassamässiga. 5.4.1 Skatter Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning I avsnitt 5.2 redovisas skatterna periodiserat. Det innebär att de är beräknade utifrån gällande skatteregler och de inkomster den skattskyldige har ett visst inkomstår. De periodiserade skatterna avser hela den offentliga sektorn, medan statsbudgeten enbart omfattar statens skatteinkomster. Statsbudgetens inkomster redovisas huvudsakligen kassamässigt, vilket innebär att det är de skatter och avgifter som under budgetåret betalas in till staten som redovisas. Skillnaden mellan intäkter, dvs. periodiserade skatter, och inkomster, dvs. kassamässiga skatter, förklaras i huvudsak av förskjutningar i den månatliga uppbörden och av att vissa skatter betalas in som preliminära skatter med slutreglering ett till två år senare. För de skatteslag som omfattas av skattekontot finns ytterligare skillnader genom att inkomsttitlarna inte redovisar inbetalda utan debiterade skatter. För t.ex. inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt innebär detta att underuttaget av slutlig skatt avseende inkomståret 2000 (kvarstående skatt) redovisas som inkomst budgetåret 2001 trots att betalningen i huvudsak sker 2002. Om betalningen avviker från de deklarerade beloppen redovisas denna skillnad mot Betalningsdifferenser, skattekonto. Betalningsdifferensen kan således redovisa antingen ett positivt eller ett negativt belopp. Debiteringen av juridiska personers underuttag av slutlig skatt påverkar betalningsdifferensen negativt 2001. År 2002, när betalningen sker, försvinner denna differens men ersätts av ett nytt underuttag som avser inkomståret 2001. För de skatter som ingår i den samordnade uppbörden, och som omförs från titlarna fysiska och juridiska personers inkomstskatt, kan skillnaden bli än större. Den fastighets- och förmögenhetsskatt som redovisas i statsbudgeten avser den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden. Detta innebär att fastighetsskatten som avser 2001 redovisas mot inkomsttiteln fastighetsskatt i statsbudgeten först 2003. Redovisningsordningen innebär att vissa titlar redovisar ett mellanting mellan intäkt och inkomst medan andra endast redovisar inkomster. Statsbudgetens totala skatter blir däremot alltid kassamässigt redovisade eftersom även betalningsdifferenser ingår. Utöver uppbördsförskjutningar förklaras skillnaden mellan statens periodiserade skatter och statsbudgetens skatter av förskjutningar i utbetalningar till kommunsektorn och pensionssystemet. Statens utbetalningar av kommunalskatt avseende inkomståret 2001 baseras på de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställde i september 2000. Om det kommunala skatteunderlaget utvecklas snabbare än prognosen innebär detta att de högre kommunalskatterna, i form av preliminärskatter, tillfaller staten innevarande år medan kommunerna får del av denna ökning som en slutreglering först två år senare. Även gentemot pensionssystemet förekommer slutregleringar. Redovisningen av enskilda inkomsttitlar framgår av tabell 5.18. 1000 Skatter m.m. De inkomster som i statsbudgeten redovisas under inkomsttypen Skatter m.m. skiljer sig från de periodiserade skatterna för staten. Som framgår av tabell 5.17 förklaras skillnaden av dels den kommunala utjämningsavgiften, dels betalningsförskjutningar. Tabell 5.17 Statsbudgetens skatter Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Periodiserade skatter, offentlig sektor - Kommunsektorn - Pensionssystemet = Periodiserade skatter, staten 1142 335 147 660 1142 355 153 634 1163 373 159 630 1221 396 165 660 1265 413 171 681 + Utjämningsavgift + Betalningsförskjutning = Statsbudgetens skatter 19 -6 673 21 29 683 21 -3 648 21 -13 668 21 -2 700 Diff. VP2001 22 -14 -14 -15 Den kommunala utjämningsavgiften, som enbart är en inomkommunal avgift, bruttoredovisas i statsbudgeten, vilket innebär att inkomsterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida medan utgifterna redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Under prognosperioden beräknas statsbudgetens skatteinkomster öka med 27 miljarder kronor. År 2002 minskar emellertid inkomsterna med 35 miljarder kronor, vilket dels förklaras av tredje steget i den påbörjade inkomstskattereformen, dels av förändringen i periodiseringseffekter mellan 2001 och 2002. Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition har skatteinkomsterna ökat 2001 men minskat 2002 till 2004. Tabell 5.18 Statsbudgetens inkomster 2000-2004 Miljarder kronor Utfall Prognos Budgetår 2000 2001 2002 2003 2004 1000 Skatter m.m. 672,8 683,1 648,2 668,2 699,7 1100 Skatt på inkomst 127,5 120,5 60,3 68,8 82,0 varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt 50,3 24,2 -13,7 -9,1 -2,2 1121 Juridiska personers inkomstskatt 71,7 89,4 68,2 73,4 79,6 Övriga inkomstskatter 5,5 6,9 5,7 4,6 4,6 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift 225,9 236,8 245,6 255,6 265,6 varav Inkomster 369,0 387,8 404,7 420,2 436,1 Utgifter 143,1 151,0 159,1 164,6 170,6 1300 Skatt på egendom 38,3 39,6 39,1 34,2 34,9 varav 1310 Skatt på fast egendom 24,8 23,3 23,2 19,9 21,9 1320 Förmögenhetsskatt 6,0 8,6 8,2 6,4 5,0 1330 Arvs- och gåvoskatt 2,5 2,7 2,7 2,8 2,8 1341 Stämpelskatt 4,9 5,0 5,1 5,1 5,2 1400 Skatt på varor och tjänster 265,5 277,0 288,9 297,7 306,4 varav 1411 Mervärdesskatt 182,9 188,8 197,2 206,4 215,4 1424 Tobaksskatt 7,8 7,8 8,0 8,1 8,0 1425 Alkoholskatt 10,9 10,8 9,7 8,9 8,1 1428 Energiskatt 49,4 53,3 57,5 57,5 57,7 1460 Skatt på vägtrafik 6,9 7,8 7,8 7,8 7,9 1470 Skatt på import 3,8 3,8 4,0 4,1 4,3 Övriga skatter på varor och tjänster 3,9 4,7 4,8 4,8 4,9 1500 Utjämningsavgift 19,2 20,9 20,9 20,9 20,9 1600 Betalningsdifferenser -3,5 -9,1 -1,4 -4,0 -5,1 1700 Nedsättningar 0,0 -2,6 -5,2 -5,0 -4,9 2000 Inkomster av statens verksamhet 45,5 49,9 48,0 28,0 28,4 varav 2411 Inkomster av statens aktier 16,8 5,0 4,1 4,1 4,8 3000 Inkomster av försåld egendom 61,5 0,1 15,0 15,0 15,0 varav 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 61,5 0,1 15,0 15,0 15,0 4000 Återbetalning av lån 2,5 2,6 2,4 2,3 2,2 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,6 8,6 8,2 8,4 8,3 6000 Bidrag m.m. från EU 9,0 9,4 11,0 11,0 10,9 Statsbudgetens totala inkomster 800,0 753,6 732,7 732,8 764,6 5.4.2 Övriga inkomster Statsbudgetens övriga inkomster beräknas uppgå till 71 miljarder kronor i år, 85 miljarder kronor 2002 och 65 miljarder kronor per år 2003 och 2004. Förklaringen till att inkomsterna beräknas bli högre i början av perioden är främst extraordinära utdelningar från Riksbanken på 20 miljarder kronor per år 2001 och 2002. 2000 Inkomster av statens verksamhet Miljarder kronor Utfall Prognos 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 45,5 49,9 48,0 28,0 28,4 Diff. VP2001 10,4 -19,1 -1,1 -1,1 De största posterna under denna inkomsttyp utgörs av Riksbankens inlevererade överskott, Inlevererat överskott från AB Svenska Spel, Inkomster av statens aktier samt Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. I år beräknas inkomsterna uppgå till 50 miljarder kronor, varav 20 miljarder kronor består av en extrautdelning från Riksbanken till följd av bankens överkapitalisering. Utdelningen består dock av statspapper, vilket innebär en kassamässig korrigering åt motsatt håll och att lånebehovet inte påverkas. Statsskulden kommer dock att skrivas ned med statspapprens nominella belopp. Riksbanken förväntas även nästa år göra en extraordinär utdelning på 20 miljarder kronor. Denna överföring antas ske med likvida medel som påverkar statens lånebehov fullt ut. (Se skulddispositioner avsnitt 4.4.4.) Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition ökar de på inkomsttitel redovisade inkomsterna i år till följd av att hela Riksbankens extraordinära utdelning på 20 miljarder kronor har redovisats på inkomstsidan. I vårpropositionen antogs att endast hälften skulle levereras in på inkomsttitel, medan den andra hälften skulle skrivas av mot statsskulden. År 2002 beräknas inkomsterna bli knappt 19 miljarder kronor högre i förhållande till vårpropositionen. Ökningen förklaras främst av att Riksbanken förväntas göra en extraordinär utdelning om 20 miljarder kronor även nästa år. Nedrevideringen 2003 och 2004 beror framför allt på att Riksbankens överskott väntas bli lägre till följd av de extraordinära utdelningarna 2001 och 2002. 3000 Inkomster av försåld egendom Miljarder kronor Utfall Prognos 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 61,5 0,1 15,0 15,0 15,0 Diff. VP2001 -14,9 0,0 0,0 0,0 Under denna inkomsttyp redovisas försäljning av olika typer av statlig egendom. Statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen. I år förväntas inga ytterligare försäljningar genomföras. Under perioden 2002-2004 budgeteras 45 miljarder kronor i försäljningsinkomster. Försäljningsbeloppen och tidpunkterna är behäftade med stor osäkerhet. I förhållande till vårpropositionen har försäljningsinkomsterna reviderats ned med 15 miljarder kronor 2001. 4000 Återbetalning av lån Miljarder kronor Utfall Prognos 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 2,5 2,6 2,4 2,3 2,2 Diff. VP2001 0,1 0,0 0,0 0,0 Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbetalningar av studiemedel, näringslån och lån för svenska FN-styrkor. Återbetalning av studiemedel utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna minskar under prognosperioden eftersom studielån sedan 1989 finansieras utanför statsbudgeten. I förhållande till vårpropositionen har prognosen höjts något 2001. 5000 Kalkylmässiga inkomster Miljarder kronor Utfall Prognos 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 8,6 8,6 8,2 8,4 8,3 Diff. VP2001 0,5 0,0 0,0 -0,1 Merparten av inkomsterna under denna inkomsttyp består av Statliga pensionsavgifter, vilka utgörs av premier för statens avtalsförsäkringar efter avdrag för administrationskostnader. I jämförelse med vårpropositionen beräknas inkomsterna bli högre 2001 beroende på en slutreglering av premier avseende 2000. 6000 Bidrag m.m. från EU Miljarder kronor Utfall Prognos 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning 9,0 9,4 11,0 11,0 10,9 Diff. VP2001 -0,1 -0,5 -0,6 0,2 Under denna inkomsttyp redovisas bidrag från olika EG-fonder. De största enskilda bidragen avser arealbidrag och bidrag från EG:s socialfond respektive regionalfond. Inkomsterna från EU beräknas öka under perioden 2002-2004, främst till följd av högre bidrag från EG:s jordbruks- och regionalfonder. I förhållande till vårpropositionen beräknas inkomsterna minska 2001-2003. Detta beror framför allt på att program hänförliga till socialfonden inte har kommit igång som förväntat. 5.4.3 Ändrad redovisning av inkomsttitlar I statsbudgeten för 2002 föreslås följande ändringar. Under inkomsttypen 1000 föreslås följande inkomsttitlar: 1714 Nedsättning, sjöfart 1715 Nedsättning, vissa pensionärer Under inkomsttypen 2000 föreslås att inkomsttiteln 2556 Djurregisteravifter skall tas bort eftersom avgiftsinkomsterna avseende djurregistren redovisas som ett eget resultatområde sedan den 1 januari 2001. 5.4.4 Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2001 Jämfört med den av riksdagen fastställda statsbudgeten beräknas nu de totala inkomsterna bli 36 miljarder kronor högre. Skatteinkomsterna har reviderats upp med knappt 32 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor redovisades i den beräkning som gjordes till den ekonomiska vårpropositionen. I aktuell beräkning har skatteinkomsterna reviderats upp ytterligare 22 miljarder kronor, vilket redovisats i tidigare avsnitt. Övriga inkomster har reviderats upp med knappt 5 miljarder kronor, vilket förklaras av en extraordinär utdelning från Riksbanken samtidigt som inkomster av försåld egendom har reviderats ned. 5.5 Kommunsektorns skatter Kommunernas skatteinkomster är framför allt beroende av lönesummans utveckling, dvs. sysselsättning och timlön. Även utvecklingen av skattepliktiga transfereringar är viktig. Av skatteunderlaget 2001 utgörs drygt 70 procent av löner, 20 procent av pensioner och 7 procent av transfereringar exklusive pensioner medan inkomst av näringsverksamhet endast utgör drygt 2 procent. Nivån på skatterna är även beroende av den kommunala utdebiteringen. Medelutdebiteringen 2001 är 20,57 procent för kommunerna och 9,97 procent för landstingen, dvs. totalt 30,53 procent. Jämfört med 2000 är det en ökning med 0,15 procentenheter. Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre olika redovisningsprinciper: periodiserat avseende inkomståret, enligt nationalräkenskaperna (NR) och kassamässigt avseende budgetåret (utbetalt). Den kassamässiga skatten utgörs dels av ett förskott avseende inkomståret, dels av en slutavräkning som avser inkomståret två år tidigare. Slutregleringar påverkar de kassamässiga skatterna t.o.m. 2003. Även NR-skatterna påverkas av slutregleringarna, men endast med ett års eftersläpning, vilket innebär att NR-skatterna överensstämmer med den periodiserade skatten fr.o.m. 2003. I tabell 5.19 redovisas den beräknade utvecklingen av kommunernas och landstingens skatteunderlag 2000-2004. I den 2001 års ekonomiska vårproposition beräknades skatteunderlaget utvecklas med 4 procent mellan 2001 och 2002. I den nu aktuell prognosen beräknas underlaget öka med 5 procentenheter. Uppjusteringen beror till största delen på tredje steget i skattereformen, vilket höjer skatteunderlaget. Nedgången 2003, från 8 till 6,5 procentenheter, förklaras i huvudsak av att den 2002 utvidgade skattereduktionen ersätts med en höjning av grundavdraget. En stor del av den resterande ökningen från 2002 beror på pensionsomläggningen 2003. Tabell 5.19 Utvecklingen av skatteunderlaget 1999-2004 Procent 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell beräkning VP2001 BP2001 7,1 7,0 6,0 5,5 5,3 5,1 5,0 4,0 3,9 6,5 8,0 6,8 4,2 4,0 Ackumulerat Aktuell beräkning VP2001 BP2001 7,1 7,0 6,0 13,0 12,6 11,5 18,7 17,1 15,8 26,4 26,5 23,7 31,7 31,5 Utvecklingen av skatterna under perioden 1996-2004 framgår av diagram 5.5. Mellan 1996 och 2004 beräknas de periodiserade skatterna och skatterna redovisade enligt NR öka med 139 miljarder kronor medan de utbetalda skatterna beräknas öka med 128 miljarder kronor. Diagram 5.5 Kommun- och landstingsskatter Miljarder kronor Att ökningen är betydligt mindre för de utbetalda skatterna beror på slutregleringen av kommunalskatt 1996. Eftersom det under senare år beslutats ett stort antal ändringar inom skatteområdet är det svårt att följa den underliggande utvecklingen av kommunalskatterna. I tabell 5.20 har därför kommunalskatterna justerats för de regeländringar och höjningar av utdebiteringar som gjorts under åren 1999-2004. Tabell 5.20 Underliggande årlig förändring av kommunsektorns skatter Miljarder kronor Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuell prognos varav regeländringar pensionsreform utdebitering Underliggande 16 1 -2 17 23 5 1 17 20 3 2 15 18 3 15 23 -6 13 16 17 17 5.6 Skattekvoten Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika definitioner av skattekvoten och i regel är de internationellt bestämda. Den vanligaste definitionen av skattekvoten är den som baseras på skatter redovisade enligt NR. Denna skattekvot är dock inte strikt periodiserad, eftersom skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt räknas till påföljande år. Skattekvoten är således beroende av hur stor andel av den slutliga skatten som den skattskyldige betalar i preliminär skatt, vilket inte är fallet med den skattekvot som beräknas utifrån en fullständig periodisering av skatterna. En skatteändring för ett visst år påverkar den periodiserade skattekvoten för samma år medan detta inte behöver vara fallet vid beräkningen av NR:s skattekvot. Internationella jämförelser av skattekvoter är svåra att göra, eftersom olika länders skattelagstiftningar behandlar inkomster och avdrag på skilda sätt. Ett land som t.ex. ger sitt stöd till barnfamiljer via en transferering får en högre skattekvot, särskilt om transfereringen är skattepliktig, jämfört med det land som i stället ger sitt stöd som ett avdrag eller skattereduktion. Transfereringar till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika bland OECD-länderna. I vissa länder är huvuddelen av transfereringarna skattepliktig medan det motsatta förhållandet gäller i andra länder. Sverige tillhör den grupp av länder inom OECD som har en hög andel skattepliktiga transfereringar. Ett alternativ vid internationella jämförelser är därför att exkludera skatter på offentliga transfereringar vid beräkning av skattekvoten. Även om det går att korrigera för en del av olikheterna i skatte- och transfereringssystemen, blir jämförelser mellan olika länder ändock haltande, eftersom man även efter en sådan korrigering inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygghetssystem finansieras. Exempelvis har vissa länder relativt stora inslag av obligatoriska avtalsförsäkringar - som för den enskilde individen har en skatteliknande karaktär - medan andra länder finansierar samma typ av försäkringar via skattemedel. Vid en mer omfattande jämförelse av skattekvoten, i syfte att ge den en mer rättvisande ekonomisk innebörd, bör man så långt som möjligt korrigera för detta. Sådana korrigeringar är emellertid mycket svåra att göra. En jämförelse av den okorrigerade skattekvoten över tiden ger dock en indikation om hur skattenivån i olika länder utvecklas. I tabell 5.21 redovisas skattekvoten 1998 samt förändringen av skattekvoten mellan 1990 och 1998 för ett antal OECD-länder. Länderna är indelade i olika grupper beroende på vilken inverkan de skattepliktiga transfereringarna har på skattekvoten. I den första gruppen förklarar skatteplikten högst 0,5 procentenheter av skattekvoten medan den i tredje gruppen förklarar mellan 5 och 6 procentenheter. Av tabellen framgår att skattekvoten under perioden minskat i fyra länder medan den i flertalet länder ökat med mellan två och tre procentenheter. 5.21 Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990-1998 samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder Procent av BNP Ländergruppering efter transfereringars inverkan på skattekvoten i procentenheter Redovisad skattekvot Förändring 1990-1998 0,0-0,5 procentenheter Irland Australien Storbritannien Förenta staterna 32,2 29,9 37,2 28,9 -1,4 0,6 1,2 2,2 0,5-3,0 procentenheter Norge Belgien Italien Tyskland 43,6 45,9 42,7 37,0 1,8 2,8 3,8 4,4 5,0-6,0 procentenheter Nederländerna Sverige Danmark 41,0 52,0 49,8 -1,8 -1,7 2,7 Uppgift saknas Japan Luxemburg Spanien Kanada Finland Korea Island Frankrike Österrike Schweiz Grekland Portugal Turkiet 28,4 41,5 34,2 37,4 46,2 21,1 33,6 45,2 44,4 35,1 33,7 34,2 38,3 -2,5 0,8 1,2 1,3 1,5 2,0 2,2 2,2 4,2 4,2 4,3 4,6 8,7 OECD-totalt EU-15 37,0 41,3 2,0 2,1 Anm: Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 1995. Förändringen för Sveriges del förklaras i huvudsak av statens och kommunernas avlyfta moms. Källa: OECD. I tabell 5.22 redovisas Sveriges skattekvot för perioden 1999-2004, dels enligt NR:s definition, dels beräknad utifrån de periodiserade skatterna. NR-skattekvoten ligger under åren 1999-2001 på en nivå runt 53 procent för att därefter minska till ca 50,5 procent. De skattesänkningar som regeringen genomfört och föreslår i denna proposition syns inte i NR-skattekvoten förrän 2002. Den periodiserade skattekvoten minskar dock stegvis utom för år 2000 då den kraftiga ökningen av skatter från realisationsvinster samt skatteeffekten av återföringen av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta motverkar så mycket att skattekvoten ökar jämfört med 1999. År 2003 genomförs pensionsreformen, vilken innebär att utgifterna för de offentliga pensionerna ökar samtidigt som skatterna i stort sett ökar med motsvarande belopp. Omläggningen höjer skattekvoten med 0,6 procentenheter. Den periodiserade skattekvoten ökar marginellt 2003 medan NR-skattekvoten, beroende på periodiseringseffekter, i stället minskar med 0,2 procentenheter. Tabell 5.22 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad skattekvot Procent 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Skattekvot enl. NR varav staten pensionssystemet kommunsektorn EU 52,9 31,8 4,6 15,8 0,6 53,4 30,1 6,5 16,2 0,6 53,7 30,2 6,3 16,7 0,6 50,8 27,3 6,2 16,8 0,4 50,6 27,2 6,2 16,8 0,4 50,3 27,2 6,1 16,8 0,3 Periodiserad skattekvot 53,0 53,8 52,0 50,6 50,7 50,2 Periodiserad skattekvot exkl. skatt på trans- fereringar m.m. 48,8 49,8 48,0 46,7 46,2 45,7 I tabellen redovisas även den periodiserade skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. att pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslöshet gjordes skattefria, påverkar inte det offentligas finanser men skattekvoten skulle ändå sjunka med 4-5 procentenheter till 46 procent. 6 Utgifter 6 Utgifter 6.1 Utgiftsprognos 2001 Under löpande budgetår skall regeringen enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten vid minst två tillfällen redovisa prognoser över utfallet av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall skall förklaras. I denna proposition redovisas nu en andra prognos för 2001. Den första prognosen redovisades i 2001 års ekonomiska vårproposition. I avsnitt 6.2 redovisas prognosen för de takbegränsade utgifterna, medan beräkningarna av inkomsterna och statsbudgetens saldo redovisas i kapitel 5 respektive kapitel 4 avsnitt 4.4.4. Tabell 6.1 Statsbudgetens utgifter 2001 Miljarder kronor Differens mot Prognos Vårpropositionen Statsbudgeten Utgifter exkl. statsskuldsräntor1 642,8 1,6 -0,5 Statsskuldsräntor 70,7 4,7 -0,2 Summa utgiftsområden 713,5 6,3 -0,7 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. I statsbudgeten för budgetåret 2001 beräknades statsbudgetens utgifter till 714,1 miljarder kronor. I denna prognos beräknas motsvarande utgifter till 713,5 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten beräknas högre utgifter främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anledningen till denna ökning är dels högre utgifter för sjukpenning och rehabilitering, dels högre utgifter för förtidspensioner. Detta motverkas dock av lägre utgifter inom framför allt utgiftsområde 6 Totalförsvar, utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 15 Studiestöd. 6.2 Takbegränsade utgifter 2001 Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena 1 till 25 samt 27, däremot ingår inte utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Till de takbegränsade utgifterna räknas också utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten och även posten Minskning av anslagsbehållningar. I förevarande prognos ingår för 2001 i stället förbrukningen av anslagsbehållningar under respektive anslag och utgiftsområde. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Utgiftstaket för staten är ett centralt budgetpolitiskt åtagande för riksdag och regering. Om det finns risk för att utgiftstaket för staten kommer att överskridas skall regeringen, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, för att undvika detta, vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för staten på 789 miljarder kronor för 2001 föreslås höjas med 2 miljarder till följd av budgettekniska orsaker (se kapitel 4 avsnitt 4.1.1.). Regeringen följer noggrant utgiftsutvecklingen genom månatlig uppföljning och frekventa prognoser för att i tid kunna vidta nödvändiga åtgärder om det finns risk för att utgiftstaket är hotat. De takbegränsade utgifterna beräknades i budgetpropositionen för 2001 till 787,8 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen uppgick därmed till 1,2 miljarder kronor. I den nu aktuella beräkningen bedöms de takbegränsade utgifterna uppgå till 787,6 miljarder kronor. Detta innebär att budgeteringsmarginalen beräknas uppgå till 3,4 miljarder kronor. Jämfört med 2000 beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 27,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en real ökning på 2,1 procent. Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna 2001 uppgå till 36,6 procent, vilket är 0,1 procentenheter högre än 2000. Tabell 6.2 Takbegränsade utgifter 2001 Miljarder kronor Differens mot Prognos Vårpropositionen Statsbudgeten Utgifter exkl. statsskuldsräntor1 642,8 1,6 -0,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 144,9 0,2 0,3 Takbegränsade utgifter 787,6 1,8 -0,1 Budgeteringsmarginal 3,4 0,2 2,2 Utgiftstak för staten 791,0 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. I tabell 6.3 redovisas de prognostiserade utgifterna för respektive utgiftsområde och de beräknade utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I diagram 6.1 nedan redovisas de större avvikelserna och därefter beskrivs skillnaderna jämfört med statsbudgeten. Diagram 6.1 Utgiftsprognos 2001 jämfört med anvisade medel i budgetpropositionen för 2001 Utgiftsområde 6 Totalförsvar Utgiftsprognosen uppgår till 45,1 miljarder kronor och är därmed 1,4 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. En orsak till den lägre prognosen är förseningar vad gäller leverans och fakturering av försvarsmateriel. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsprognosen uppgår till 17,0 miljarder kronor och är därmed 2,1 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen härrör främst från anslaget Biståndsverksamhet. I denna prognos beräknas att 2,0 miljarder kronor av anslagsbehållningen kommer att användas. Anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa beräknas förbruka 0,2 miljarder kronor av anslagsbehållningen. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsprognosen uppgår till 107,8 miljarder kronor och är därmed 5,9 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas bli 4,8 miljarder kronor högre än vad som är anvisat i statsbudgeten. Det är ett högre sjuktal och ett ökat antal ersatta dagar som är orsaken till de högre utgifterna. Anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. föreslås på tilläggsbudget ökas med 2,4 miljarder kronor. Antalet nettosjukdagar (hela sjukdagar) 2001 beräknas stiga med 15 procent jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2001. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsprognosen uppgår till 59,3 miljarder kronor och är därmed 3,7 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre utgifterna beror framför allt på att anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd beräknas bli 2,3 miljarder kronor lägre, främst på grund av att utgifterna för den inkomstrelaterade ersättningen och grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen har sjunkit snabbare än vad som beräknades i statsbudgeten. Anledningen till detta är att antalet ersättningsdagar per arbetslös har minskat. Utgifterna för aktivitetsstöd ökar dock. Utgifterna på anslaget Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader beräknas bli 0,8 miljarder kronor lägre i förhållande till anvisade medel. Detta är en följd av ett mindre antal personer i utbildning än vad som tidigare beräknats. Utgifterna på anslaget Europeiska socialfonden beräknas bli 1,0 miljard kronor lägre. Anslaget Bidrag till lönegarantiersättning beräknas däremot öka med 0,7 miljard kronor i förhållande till statsbudgeten. Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsprognosen uppgår till 20,0 miljarder kronor och är därmed 1,6 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. I prognosen har den förändrade avräkningsprincipen för anslaget Studiemedelsräntor m.m. beaktats, vilket förväntas leda till att utgifterna blir 0,8 miljarder kronor lägre än vad som antogs i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget Studiemedel m.m. beräknas minska med 0,6 miljarder kronor till följd av ett färre antal studerande. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsprognosen uppgår till 100,7 miljarder kronor och är därmed 1,4 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Höjningen beror främst på att definitiva beräkningar av anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting för 2001 nu fastställts. De högre utgifterna motsvaras av en lika stor höjning av den utjämningsavgift kommuner och landsting betalar till staten. På tilläggsbudget föreslås att ytterligare 1,7 miljarder kronor anvisas. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Utgiftsprognosen uppgår till 21,3 miljarder kronor och är därmed 2,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre utgifterna på anslaget Avgiften till Europeiska gemenskapen beror främst på att Kommissionens tilläggs- och ändringsbudget 4 reviderats ned som en konsekvens av överskottet i EU:s budget för 2000. Minskning av anslagsbehållningar I statsbudgeten fördelas inte förbrukningen av anslagsbehållningar per utgiftsområde, utan redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar som ingår i de takbegränsade utgifterna. I den aktuella prognosen ingår emellertid förbrukningen av anslagsbehållningar under respektive anslag och utgiftsområde. Under innevarande år kommer anslagsbehållningarna att minska i den mån utgifterna överstiger anvisade medel på statsbudgeten eller till följd av beslut om indragningar. Medgivna överskridanden eller tillskott av medel på tilläggsbudget kan å andra sidan bidra till en ökning av anslagsbehållningarna. Posten Minskning av anslagsbehållningar beräknades i statsbudgeten till 3,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan totalt anvisade medel exklusive statskuldsräntor och prognos beräknas nu till 6,1 miljarder kronor. Med hänsyn tagen till beslutade indragningar beräknas anslagsbehållningarna öka med cirka 1,0 miljard kronor. Detta innebär att anslagsbehållningarna, som vid årets början uppgick till 29 miljarder kronor, vid årets slut beräknas uppgå till cirka 30 miljarder kronor. Tabell 6.3 Prognos för takbegränsade utgifter 2001 Miljarder kronor Utgiftsområde Stats-budget Tilläggsbudget i VP01 Förslag till tilläggsbudget i BP02 Totalt anvisat1 Prognos Differens prognos statsbudget Differens prognos totalt anvisat 1 Rikets styrelse 5,3 0,0 0,0 5,4 5,6 0,3 0,3 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,3 0,0 0,8 2,1 2,3 0,9 0,1 3 Skatteförvaltning och uppbörd 6,2 0,0 0,0 6,2 6,5 0,3 0,3 4 Rättsväsendet 24,0 0,8 0,0 24,7 24,6 0,6 -0,2 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2,9 0,0 0,1 3,0 3,1 0,2 0,1 6 Totalförsvar 46,5 0,0 0,0 46,5 45,1 -1,4 -1,4 7 Internationellt bistånd 15,0 -0,1 -0,1 14,8 17,0 2,1 2,3 8 Invandrare och flyktingar 4,9 0,0 0,6 5,6 5,2 0,3 -0,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 29,4 0,0 0,5 29,8 29,6 0,2 ,-0,2 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 101,9 3,1 2,4 107,5 107,8 5,9 0,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33,8 0,0 0,0 33,8 33,8 0,1 0,0 12 Ekonomisk trygghet för familj och barn 47,7 0,0 0,0 47,7 48,2 0,5 0,5 13 Arbetsmarknad 63,0 -0,8 -0,1 62,1 59,3 -3,7 -2,8 14 Arbetsliv 8,5 0,0 0,0 8,5 8,6 0,1 0,1 15 Studiestöd 21,6 0,0 0,0 21,7 20,0 -1,6 -1,7 16 Utbildning och universitetsforskning 34,8 -0,2 -0,4 34,3 33,9 -0,9 -0,4 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7,8 0,0 0,0 7,8 7,9 0,1 0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 11,6 -0,5 0,4 11,5 11,3 -0,3 -0,2 19 Regional utjämning och utveckling 4,2 0,0 0,0 4,2 3,3 -0,9 -0,9 20 Allmän miljö- och naturvård 2,2 0,0 0,0 2,2 2,3 0,1 0,1 21 Energi 2,3 0,0 0,0 2,3 2,3 0,1 0,1 22 Kommunikationer 24,7 0,0 0,3 24,9 25,5 0,8 0,5 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 13,7 0,0 0,0 13,7 13,7 0,0 0,0 24 Näringsliv 3,5 -0,1 0,0 3,5 3,7 0,2 0,2 25 Allmänna bidrag till kommunerna 99,4 0,1 1,7 101,2 100,7 1,4 -0,4 26 Statsskuldsräntor m.m. 70,9 0,0 0,0 70,9 70,7 -0,2 -0,2 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 23,8 0,0 0,0 23,8 21,3 -2,5 -2,5 Minskning av anslagsbehållningar 3,0 -3,0 Summa utgiftsområden 714,1 2,5 6,2 713,5 -0,7 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 643,2 2,5 6,2 642,8 -0,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 144,6 144,9 0,3 Takbegränsade utgifter 787,8 787,6 -0,1 Budgeteringsmarginal 1,2 3,4 Utgiftstak för staten 789,02 791,0 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Anvisat på statsbudget och tilläggsbudget i 2001 års ekonomiska vårproposition. Även den nu föreslagna tilläggsbudgeten är inkluderad i angivna belopp. 2.Utgiftstak enligt budgetpropositionen. 6.3 Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004 Regeringens förslag: Utgifterna för 2002 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.5. Förändring av anslagsbehållningar under 2002 beräknas enligt tabell 6.5. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2003 och 2004 enligt tabell 6.5 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete. Regeringen presenterade i 2001 års ekonomiska vårproposition en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2002-2004. Riksdagen godkände förslaget (prop. 2000/2001:100, bet. 2000/2001:FiU20, rskr. 2000/2001: 288). I detta avsnitt presenteras en reviderad fördelning av utgifterna för 2002 och en reviderad preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2003 och 2004. Regeringens förslag till utgiftsramar för åren 2002-2004 samt skillnader i förhållande till de preliminära ramarna i 2001 års ekonomiska vårproposition redovisas i tabell 6.5. Beräkningarna av fördelningen på utgiftsområden för åren 2003 och 2004 är baserade på nu kända förutsättningar vad avser den ekonomiska utvecklingen och nu gällande regelsystem och skall betraktas som preliminära. I bilaga 1 presenteras regeringens budgetförslag för budgetåret 2002 fördelat på utgiftsområden och anslag. Regeringen utgår vid utformningen av sitt budgetförslag från att tidigare beslutade utgiftstak för 2002-2004 skall ligga fast. Utgiftstaket har dock i denna proposition anpassats till några bugettekniska förändringar (se avsnitt 4.1.1) En självklar utgångspunkt för förslaget till utgiftsramar för 2002 och preliminära utgiftsramar för 2003 och 2004 är att beslutade utgiftstak inte skall överskridas. I förhållande till de preliminära ramarna i vårpropositionen innehåller regeringens förslag till utgiftsramar för åren 2002-2004 ett antal omflyttningar mellan utgiftsområden i enlighet med det av riksdagen godkända förslaget om att anpassa indelningen i politikområden till riksdagens ansvarsfördelning. Vissa andra omflyttningar görs också som inte påverkar de totala utgifterna. De största omflyttningarna redovisas i tabell 6.4. Omflyttningarna kommenteras närmare under respektive utgiftsområde i avsnitt 6.4. Tabell 6.4 Större omflyttningar mellan utgiftsområden under utgiftstaket 2002-2004 Miljarder kronor 2002 2003 2004 Omflyttningar i syfte att anpassa indelningen i politikområden till riksdagens arbetsformer Uo 1 Rikets styrelse 1,8 1,9 1,9 Uo 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning 7,4 7,3 7,3 Uo 3 Skatt, tull och exekution 1,4 1,4 1,5 Uo 4 Rättsväsendet -1,4 -1,4 -1,5 Uo 5 Internationell samverkan -1,8 -1,9 -1,9 Uo 14 Arbetsliv -7,4 -7,3 -7,3 Uo 20 Allmän miljö- och naturvård 0,2 0,2 0,2 Uo 22 Kommunikationer -0,2 -0,2 -0,2 Omflyttningar p.g.a. Landstingens ersättning för tandvård Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -0,4 -0,4 -0,4 Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner 0,4 0,4 0,4 Omflyttningar p.g.a. reformerat förtidspensionssystem Uo 10 Ek. tryggh. vid sjukdom och handikapp 0 -0,1 -0,2 U0 12 Ek. tryggh. för familjer och barn 0 0,1 0,2 Omflyttningar p.g.a. klimatinvesteringsprogram Uo 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande -0,2 -0,3 -0,4 Uo 20 Allmän miljö- naturvård 0,2 0,3 0,4 Omflyttningar p.g.a. miljömålsproposition Uo 20 Allmän miljö- och naturvård -0,1 -0,1 -0,2 Uo 6, 9, 17, 18, 21, 23, 24 0,1 0,1 0,2 Nettoeffekt på de takbegränsade utgifterna 0 0 0 Ett flertal utgiftsområden förändras till följd av en anpassning till politikområdesindelningen. Genom denna anpassning kommer mål och resurser att beredas av samma utskott. Förändringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beror på att landstingens ersättning för tandvård fr.o.m. 2002 flyttas till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Från och med den 1 januari 2003 höjs åldersgränserna i det reformerade förtidspensionssystemet (prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning). Därigenom höjs också åldersgränserna för vårdnadsbidrag till funktionshindrade barn och anslag överförs från utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp till utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Ett nytt anslag för klimatinvesteringsprogram föreslås uppföras under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård med finansiering från utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. I enlighet med regeringens förslag i propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (2000/01:130) omfördelas vidare utgifter till ett antal andra utgiftsområden från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Tabell 6.5 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2002 - 2004 Tusental kronor 2002, miljoner kronor 2003-2004 samt differenser mot 2001 års ekonomiska vårproposition Differens mot 2001 års ek. vårproposition Utgiftsområde 2002 2003 2004 2002 2003 2004 1 Rikets styrelse 7 284 122 7 309 7 642 1 890 1 953 1 995 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 8 754 408 9 180 9 184 7 388 7 852 7 851 3 Skatt, tull och exekution 8 057 645 8 267 8 441 1 423 1 502 1 539 4 Rättsväsendet 23 640 823 24 286 25 201 -1 264 -1 207 -1 419 5 Internationell samverkan 1 162 290 1 170 1 175 -1 738 -1 771 -1 809 6 Totalförsvar 45 810 094 44 925 44 884 6 174 120 7 Internationellt bistånd 15 043 822 17 544 19 475 -331 -493 -306 8 Invandrare och flyktingar 5 238 643 5 165 4 646 411 315 316 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 31 128 910 33 542 35 188 -664 -743 -718 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 108 357 018 116 929 122 215 -2 354 -809 1 394 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33 534 500 51 855 51 334 293 240 133 12 Ekonomisk trygghet för familj och barn 49 841 000 52 289 53 816 196 671 1 287 13 Arbetsmarknad 58 915 236 58 600 58 153 -284 -1 359 -1 440 14 Arbetsliv 1 047 542 1 073 1 092 -7 409 -7 352 -7 354 15 Studiestöd 22 567 335 23 108 24 022 75 -280 -70 16 Utbildning och universitetsforskning 41 446 670 42 771 44 442 -292 -199 -301 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 106 670 8 281 8 456 46 114 103 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 9 529 248 9 501 9 337 -763 -872 -666 19 Regional utjämning och utveckling 3 563 125 3 433 3 433 212 -18 -18 20 Allmän miljö- och naturvård 3 124 563 3 353 4 162 323 416 315 21 Energi 2 132 055 1 315 1 297 0 -37 -75 22 Kommunikationer 24 468 615 25 726 28 720 -499 -187 2 540 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 14 338 984 14 456 14 455 27 50 168 24 Näringsliv 3 410 185 3 408 3 280 132 152 -29 25 Allmänna bidrag till kommunerna 98 898 914 94 067 96 163 -1 319 3 206 3 212 26 Statsskuldsräntor m.m. 63 326 700 55 197 56 503 2 904 1 406 -189 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 23 055 000 23 756 23 940 -724 -454 -341 Minskning av anslagsbehållningar 1 199 200 2 555 3 008 -2 301 -445 8 Summa utgiftsområden 716 983 317 743 061 763 663 -4 616 1 826 6 244 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 653 656 617 687 864 707 160 -7 520 419 6 433 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 153 414 000 154 093 163 761 2 928 1 617 3 287 Takbegränsade utgifter 807 070 617 841 957 870 921 -4 591 2 037 9 720 Budgeteringsmarginal 1 929 383 2 043 7 079 -409 -2 037 -8 720 Utgiftstak för staten 809 000 000 844 000 878 000 -5 000 0 1 000 6.3.1 De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition Flera förklaringsfaktorer medför reviderade utgiftsområdesramar för åren 2002 -2004 jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition, utöver de omflyttningar som redovisats i tabell 6.4. Utgiftsområdesramarna har ändrats till följd av föreslagna utgiftsreformer och utgiftsminskningar, reviderade makroekonomiska förutsättningar, reviderad pris- och löneomräkning, förändrade volymer inom vissa regelstyrda bidragssystem, förändrade prognosmetoder och förändrade prognoser av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter. I tabell 6.6 har förändringen av de takbegränsade utgifterna jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition, delats upp på dessa faktorer. Utgiftsreformer och utgiftsminskningar Av avsnitt 4.3 framgår de förslag till reformer och finansiering som lämnas eller aviseras i denna proposition. Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifterna minska med 0,4 miljarder kronor 2002, för att därefter öka med 1,0 miljard kronor 2003 och med 5,2 miljarder kronor 2004 i förhållande till beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Större reformer föreslås bland annat inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp och utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Dessa reformer ökar utgifterna med 1 miljard kronor 2003 och 2 miljarder kronor 2004. Utgiftsökningen beror på att regeringen avser att höja taket i sjuk- och föräldraförsäkringen den 1 juli 2003 från 7,5 till 10 prisbasbelopp, under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter. Utgiftsområde 22 Kommunikationer föreslås tillföras 2,8 miljarder kronor 2004, som en del av den satsning som nu görs på infrastrukturen under tolvårsperioden 2004-2015. Makroekonomiska förutsättningar Utgifternas fördelning på utgiftsområden påverkas av en ändrad bedömning av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Anslag som är beroende av den makroekonomiska utvecklingen har för åren 2002-2004 justerats med hänsyn till nya antaganden om den ekonomiska utvecklingen. Denna justering berör huvudsakligen ett fyrtiotal olika anslag för transfereringsändamål. Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition är den i utgiftshänseende viktigaste förändringen ett antagande om ett högre konsumentprisindex, vilket påverkar prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet styr genom indexering, utgifterna på flera stora transfereringsanslag. Jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition väntas prisbasbeloppet bli 500 kronor högre 2002-2003 och 600 kronor högre 2004. Det högre prisbasbeloppet medför att de takbegränsade utgifterna ökar med 1,9 miljarder kronor 2002, 2,1 miljarder kronor 2003 och 1,8 miljarder kronor 2004. Inkomstindex, som påverkar utgifterna för ålderspensioner, beräknas också bli högre än vad som antogs i 2001 års ekonomiska vårproposition. Ett högre inkomstindex medför att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ökar med 1,2 miljarder kronor 2002, 0,6 miljarder kronor 2003 och 1,9 miljarder kronor 2004. Räntenivån bedöms nu bli något högre 2002, vilket höjer utgifterna på några anslag. Sammantaget beräknas de förändrade makroekonomiska förutsättningarna medföra att de takbegränsade utgifterna blir 3,4 miljarder kronor högre 2002, 2,5 miljarder kronor högre 2003 och 3,4 miljarder kronor högre 2004 jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltningsändamål I den inledande fasen av budgetprocessen hanteras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser. Dessa anslag räknas sedan om till löpande priser genom att pris- och löneindex knyts till anslagen. I 2001 års ekonomiska vårproposition gjordes en slutlig pris- och löneomräkning av anslagen för 2002 och en preliminär pris- och löneomräkning av anslagen för 2003-2004. Den slutliga pris- och löneomräkning baseras bl.a. på löneutvecklingen inom tillverkningsindustrin. Vid omräkningen görs ett avdrag för produktivitetsutvecklingen motsvarande utvecklingen inom den privata tjänstesektorn under de senaste 10 åren. För åren 2003 och 2004 görs en preliminär pris- och löneomräkning av anslagen för förvaltningsändamål, vilken bl.a. baseras på antagen löneutveckling i den konkurrensutsatta sektorn mellan 2000 och 2002. Avdrag görs även dessa år för en prognostiserad produktivitetsutveckling som följer den privata tjänstesektorn, även konsumentprisutvecklingen påverkar pris- och löneomräkningen. Till följd av ändringar av anslagsstrukturen, sammanslagningar av anslag etc., blir pris- och löneomräkningsbeloppet 2002 nu 0,1 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Den nya preliminära pris- och löneomräkningen leder till att anslagen höjs med 0,8 miljarder kronor 2003 och med 0,5 miljarder kronor 2004. Förändringen berör främst utgiftsområdena 6 Totalförsvar, 16 Utbildning och universitetsforskning och 22 Kommunikationer. Volymer Utgiftsområdesramarna kan också förändras till följd av nya prognoser för volymer inom vissa regelstyrda system. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp förväntas utgifterna nu bli ungefär 0,5 miljarder kronor högre per år åren 2002-2004 i jämförelse med bedömningen i 2001 års ekonomiska vårproposition, huvudorsaken är antagande om fler förtidspensionärer. Ny befolkningsstatistik visar att antalet födda barn ökar, vilket innebär att utgifterna under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bedöms bli 0,2 miljarder kronor högre 2002, 0,3 miljarder kronor högre 2003 och 0,4 miljarder kronor högre 2004 än i bedömningen i vårpropositionen. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten bidrar högre volymer till att utgifterna ökar med 0,4 miljarder kronor 2002 och 2003, och med 1,4 miljarder 2004 jämfört med beräkningen i vårpropositionen. Vidare höjs utgifterna till följd av ett högre antal asylsökande. Sammantaget beräknas ändrade volymer bidra till att utgiftsområdesramarna höjs med ca 1,5 miljarder kronor 2002 och 2003. För 2004 beräknas utgiftsområdesramarna höjas med 2,7 miljarder kronor jämfört med beräkningen i vårpropositionen. Övrigt Revideringar av utgiftsområdesramarna kan också föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av tillkommande information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens omedelbara kontroll, till exempel med anledning av beslut i EU. Revideringen kan också göras till följd av rent budgettekniska förändringar. Sådana revideringar beräknas bidra till en minskning av utgifterna med 1,3 miljarder kronor 2002, 3,3 miljarder kronor 2003 och 2,8 miljarder kronor 2004. Revideringarna berör de flesta utgiftsområden. De viktigaste förändringarna är att EG-avgiften beräknas bli lägre och att utgifterna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad sjunker, p.g.a. att sammansättningen av gruppen arbetslösa har förändrats. Minskning av anslagsbehållningar Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ram- och reservationsanslag som inte utnyttjas kan sparas till efterföljande år. På motsvarande sätt kan en myndighet använda tidigare sparade anslagsmedel som komplement till årets anslag. Myndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna mot efterföljande års anslag om medelstilldelningen ett visst år är otillräcklig. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ram- och reservationsanslag gemensam beräkningspost kallad Minskning av anslagsbehållningar. Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna. För kommande budgetår erhålls en prognos för de takbegränsade utgifterna genom att den beräknade minskningen av anslagsbehållningarna läggs till utgiftsramarna och ålderspensionssystemets utgifter. Myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en betydande osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna. Jämfört med bedömningen i 2001 års ekonomiska vårproposition beräknas förbrukningen av anslagsbehållningar bli 2,3 miljarder kronor lägre 2002, 0,4 miljarder kronor lägre 2003 och oförändrad 2004. I denna proposition beräknas de till totalt 1,2 miljarder kronor 2002, 2,6 miljarder kronor 2003 och till 3,0 miljarder kronor 2004. Utgiftsområden med en stor prognostiserad förbrukning av anslagsbehållningar är för 2002 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och för 2003 utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Dessutom redovisas stora anslags-förbrukningar både 2003 och 2004 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Den lägre prognostiserade totala förbrukningen av anslagsbehållningarna, i jämförelse med bedömningen i 2001 års ekonomiska vårproposition, beror bl.a. på att vissa utbetalningar av bistånd tidigareläggs till 2001. Tekniska justeringar av utgiftstaket Utgiftsområdesramarna har även reviderats till följd av de förändringar som föranlett tekniska justering av utgiftstaket (se avsnitt 4.1.1.). Dessa justeringar gör att ramarna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp revideras ned med 3,6 miljarder kronor 2002, 2,5 miljarder kronor 2003 och 1,6 miljarder kronor 2004. Vidare justeras ramarna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. År 2002 sänks ramen med 1,8 miljarder kronor och åren 2003-2004 höjs ramen med 2,5 miljarder kronor. Tabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002. Miljarder kronor 2002 2003 2004 Takbegränsade utgifter i 2001 års ekonomiska vårproposition 811,7 839,9 861,2 Nya utgiftsreformer och utgiftsminskningar -0,4 1,0 5,2 Ändrade makroekonomiska förutsättningar 3,4 2,5 3,4 Reviderad pris- och löneomräkning -0,1 0,8 0,5 Volymförändringar 1,5 1,5 2,7 Övrigt -1,3 -3,3 -3,0 Förändrad prognos för anslagsbehållningar -2,3 -0,4 0,0 Förändring före tekniska justeringar 0,8 2,1 8,8 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten -5,4 0 0,9 Total utgiftsförändring -4,6 2,1 9,7 Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2002 807,1 842,0 870,9 6.4 Genomgång av utgiftsområden Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 4 820 5 352 5 612 7 284 7 309 7 642 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati och delar av politikområdet Mediepolitik som ingår i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I utgiftsområdet ingår även en del av politikområdet Samepolitik som ingår i utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Vidare ingår de på politikområde ofördelade anslagen Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän, Regeringskansliet m.m. samt Stöd till politiska partier. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av den sammanslagning av Utrikesdepartementets och Regeringskansliets förvaltningsanslag som görs 2002. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 7 284 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 1 503 2 112 2 254 8 754 9 180 9 184 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Effektiv statsförvaltning och politikområdena Finansiella system och tillsyn samt det på politikområdet ofördelade anslaget Riksdagens revisorer. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att de under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslagen 1:14 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket och 1:15 Statliga tjänstepensioner m.m. flyttas till utgiftsområde 2. Utgifterna inom utgiftsområdet ökar därmed med 7 384 miljoner kronor, samtidigt minskar belastningen på utgiftsområde 14 Arbetsliv med motsvarande belopp. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 754 miljoner kronor. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 6 170 6 215 6 481 8 058 8 267 8 441 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av beslutet att flytta anslaget 3:4 Kronofogdemyndigheterna från utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Ramen för utgifts- och politikområdet Skatt, tull och exekution föreslås uppgå till 8 058 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 23 317 24 744 24 571 23 641 24 286 25 201 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Regeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition att rättsväsendet skulle tillföras 600 miljoner kronor från och med 2004. Dessa medel skall användas till en fortsatt förstärkning av polisen. Antalet poliser skall öka och satsningen på att utveckla den lokala polisen - närpolisreformen - skall fullföljas. Fler specialister anställs för att säkerställa utvecklingen av det kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av beslutet att flytta anslaget 3:4 Kronofogdemyndigheterna till utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 23 641 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 2 984 3 023 3 122 1 162 1 170 1 175 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av den sammanslagning av Utrikesdepartementets och Regeringskansliets förvaltningsanslag som sker från 2002. Utgiftsområdet minskar med 1 814 miljoner kronor till följd av denna sammanslagning. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 162 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 6 Totalförsvar Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 46 165 46 526 45 114 45 810 44 925 44 884 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Försvarspolitik och Skydd mot olyckor. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 45 810 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 15 317 14 763 17 033 15 044 17 544 19 475 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Internationellt utvecklingssamarbete och samarbete med Central- och Östeuropa. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningarna i 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av en lägre BNI-prognos samt förändrade biståndsavräkningar. Biståndsramen 2002 är 0,74 procent av BNI. År 2003 ökas den till att motsvara 0,81 procent av BNI och 2004 till 0,86 procent av BNI därutöver tillförs biståndet 200 miljoner kronor. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 15 044 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 4 472 5 555 5 237 5 239 5 165 4 646 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Migrationspolitik, Integrationspolitik, Storstadspolitik och Minoritetspolitik. Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras till stor del av volymförändringar till följd av antagande om ett ökat antal asylsökande. Det leder till att utgifterna för mottagande av asylsökande ökar. Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas därför med drygt 470 miljoner kronor 2002 och med närmare 260 miljoner kronor från 2003. Anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med närmare 50 miljoner kronor från 2002. Samtidigt ökar avräkningarna på biståndsramen varför utgifterna under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskar. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 5 239 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 28 573 29 837 29 612 31 129 33 542 35 188 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Socialtjänstpolitik, Äldrepolitik, Barnpolitik, Forskningspolitik och Handikappolitik. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras bl.a. av att landstingens ersättning för tandvården föreslås flyttats till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt statens avtal med landstingen. Detta bidrar till att utgiftsområdesramen minskar med 405 miljoner kronor fr.o.m. 2002. Regeringen har i propositionen Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen (prop. 2000/01:149) föreslagit att ett högkostnadsskydd införs i äldre- och handikappomsorgen. I 2001 års ekonomiska vårproposition har 650 miljoner kronor avsatts för en del av dessa förändringar under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I denna proposition föreslås att ytterligare 125 miljoner kronor 2002 och 250 miljoner kronor 2003 och framåt tillförs det generella statsbidraget till kommunerna för detta ändamål. Dessa medel finansieras från utgiftsområde 9. Regeringen föreslår vidare att utgiftsområdesramen ökas med 50 miljoner kronor 2001, 25 miljoner kronor 2002 och 25 miljoner kronor 2003 för insatser för barn till missbrukare och barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer. Medlen avsätts inom ramen för den nationella handlingsplanen för alkoholförebyggande insatser. Regeringen avsätter vidare 265 miljoner kronor under tre år för en nationell handlingsplan mot narkotika. Medlen finansieras inom ramen för utgiftsområdet. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 31 129 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 97 937 107 490 107 810 108 357 116 929 122 215 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga. Utgiftsökningarna på utgiftsområdet förklaras främst av att utgifterna för sjukpenning och förtidspensioner ökar kraftigt. Dessa utgifter ökar bl.a. på grund av ökad sjukfrånvaro samt ökat antal långa sjukfall. För att täcka de ökade utgifterna föreslås i tilläggsbudget för 2001 att anslaget för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 400 miljoner kronor. Regeringen presenterar i denna budgetproposition ett elvapunktsprogram för att främja hälsan i arbetslivet. Programmet omfattar arbetsmiljö, en förnyelse av rehabiliteringen samt ekonomiska incitament för att minska sjukskrivningarna. Problemen med långa sjukskrivningar är särskilt stora bland anställda i den offentliga sektorn. Regeringen avser därför att inleda särskilda försök hos några av de stora offentliga arbetsgivarna för att förebygga och minska sjukfrånvaron. Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts till denna verksamhet redan under 2001. Regeringen avser att höja inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen, under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter, från 7,5 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2003. I ramen för utgiftsområdet har utgiftsökningar i sjukförsäkringen med anledning av höjningen av inkomsttaket beaktats med 775 miljoner kronor 2003 och 1 550 miljoner kronor 2004. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 108 357 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 33 538 33 810 33 847 33 535 51 855 51 334 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Förändringen av utgiftsområdesramen för 2002 jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition uppgår till 294 miljoner kronor. Denna ökning är främst en effekt av ett antagande om ett lägre prisbasbelopp vid beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. De kommande åren beräknas andelen pensionärer med ATP och inkomstpension att öka och färre pensionärer blir därmed berättigade till pensionstillskott och bostadstillägg. Denna tendens till minskade utgifter uppvägs till en del av regeländringar. Regeringen föreslår i denna proposition förbättringar i form av höjd ersättningsnivå i bostadstillägget till pensionärer från 90 till 91 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kronor i månaden. Vidare föreslår regeringen lättnader i inkomstprövningen av bostadstillägget och änkepensioner genom att åldersgränsen för när hemmavarande barn anses vara självförsörjande höjs från 18 till 20 år. För åren 2003 och 2004 beräknas utgiftsområdesramarna till 51 855 respektive 51 334 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört med beräkningarna i vårpropositionen med 240 miljoner kronor för 2003 och med 133 miljoner kronor för 2004. Även dessa ökningar förklaras främst med ett högre antagande om prisbasbeloppet. Mellan åren 2002 och 2003 ökar ramen för utgiftsområdet med ca 18,3 miljarder kronor. Det finns två huvudsakliga orsaker till den kraftiga ökningen. För det första förs utgifterna för den bosättningsbaserade delen av folkpensionen (ca 7,5 miljarder kronor) från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till utgiftsområde 11. För det andra ersätts folkpension och pensionstillskott av garantipension enligt de reformerade ålderspensionsreglerna fr.o.m. 2003. Den nya garantipensionen är till skillnad från folkpensionen och pensionstillskottet en fullt beskattad förmån vilket i sig innebär att utgifterna ökar brutto med ca 10,5 miljarder kronor. Cirka 9,5 miljarder kronor av denna utgiftsökning motsvaras av ökade skatteinkomster för landets kommuner och därmed görs också en preliminär neddragning av statsbidraget till kommunerna med motsvarande belopp. Dessa belopp kan komma att justeras vid den slutliga regleringen i budgetpropositionen för 2003. I propositionen Äldreförsörjningsstöd (prop. 2000/01:36) föreslår regeringen att den ekonomiska tryggheten för äldre invandrare skall förbättras genom att ett äldreförsörjningsstöd införs från och med 1 januari 2003. Införandet av äldreförsörjningsstödet innebär ökade utgifter inom utgiftsområdet med 710 miljoner kronor fr.o.m. 2003. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 33 535 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 44 596 47 747 48 201 49 841 52 289 53 816 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk familjepolitik. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras av en rad faktorer. Beräkningarna baseras på en ny befolkningsprognos med ökat barnafödande och en större nettoinvandring. Vidare beräknas ökade utgifter till följd av regeringens förslag om höjt inkomsttak i föräldraförsäkringen samt ökade utgifter för vårdbidraget för funktionshindrade barn. Från och med den 1 januari 2003 höjs åldersgränserna i det reformerade förtidspensionssystemet (prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning). Som en följdändring höjs också åldersgränserna för vårdbidraget för funktionshindrade barn, vilket ökar utgifterna med ca 100 miljoner kronor 2003 och ca 200 miljoner kronor 2004 jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Regeringen avser att föreslå en höjning av inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen, från 7,5 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2003, om det statsfinansiella läget så medger. I ramen för utgiftsområdet har utgiftsökningar i föräldraförsäkringen med anledning av en höjning av inkomsttaket beaktats med 240 miljoner kronor 2003 och 480 miljoner kronor 2004. Regeringen föreslår i denna proposition att möjligheten att retroaktivt få vårdbidrag för funktionshindrade barn slopas fr.o.m. den 1 januari 2002. Den utgiftsminskning som följer av förslaget beräknas till ca 50 miljoner kronor per år fr.o.m. 2002. Vidare föreslår regeringen att den nivå i föräldraförsäkringen som ersätter dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning höjs från 60 kronor till 120 kronor fr.o.m. den 1 januari 2002. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 49 841 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 33 224 62 147 59 313 58 915 58 600 58 153 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att utgifterna för arbetslöshetsersättning beräknas bli lägre på grund av att antalet ersättningsdagar per arbetslös har minskat. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 58 915 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 14 Arbetsliv Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 41 067 8 531 8 599 1 048 1 073 1 092 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetsliv och Jämställdhet. Förändringarna av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak med att statliga arbetsgivarfrågor från och med 2002 överförs till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 048 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 19 681 21 663 19 997 22 567 23 108 24 022 Samtliga anslag under utgiftsområdet tillhör politikområdet Utbildningspolitik som redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition beror på flera faktorer. En viktig faktor bakom det ökade medelsbehovet för studiestöd 2002 är antagandet om ett högre prisbasbelopp jämfört med det som gjordes i vårpropositionen. Utgiftsområdesramarna påverkas samtliga år av att utgifterna för studiemedelsräntor beräknas bli något högre än bedömningen i vårpropositionen. Till utgiftsområdet har medel förts från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för att finansiera studiemedel för utbildningsplatser inom framför allt vårdområdet fr.o.m. 2003. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 22 567 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 31 363 34 305 33 941 41 447 42 771 44 442 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Storstadspolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras främst av olika överföringar till andra utgiftsområden. Från och med 2002 har utgiftsområdet tillförts 25,9 miljoner kronor från utgiftsområde 14 Arbetsliv. Medlen avser flytt av Arbetslivsinstitutets forskningsverksamhet till ett antal lärosäten. Från utgiftsområdet har 21,7 miljoner kronor 2003 och 38,7 miljoner kronor 2004 överförts tillutgiftsområde 15 för studiemedel för utbildningar inom framför allt vårdområdet. I minskningen av utgiftsområdesramen ingår också slutjusteringar med anledning av den förändrade finansieringen av de statliga avtalsförsäkringarna. Slutjusteringen innebär en minskning av utgiftområdesramen med 310 miljoner kronor fr.o.m. 2002. Sammanlagt har utgiftsområdesramen för 2002 minskats med 292 miljoner kronor jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 41 447 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 7 589 7 811 7 890 8 107 8 281 8 456 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik, delar av politikområdena Finansiella systemen och tillsyn samt Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras främst av att ytterligare 47 miljoner kronor tillförts kultursektorn 2002 varav 7 miljoner kronor engångsvis. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 107 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 11 867 11 507 11 310 9 529 9 501 9 337 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Bostadspolitik och Regional samhällsorganisation samt delar av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras till stor del av att avsättningen till Bostadskreditnämndens garantireserv får en annan profil vilket innebär minskade utgifter med 400 miljoner kronor från 2002. Sett över en tioårsperiod är dock avsättningen till garantireserven oförändrad. Förändringen av utgiftsområdesramen förklaras också av överföringar från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som följer av regeringens förslag i propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdstrategier (prop. 2000/01:130). I enlighet med vad som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition överförs en del av de medel som tillfördes utgiftsområde 20 till andra utgiftsområden, däribland utgiftsområde 18. Närmare 90 miljoner kronor överförs till anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. från 2002 för arbete inom miljö- och naturvårdsområdet. Utöver detta beräknar regeringen att tidigare resursförstärkningar för länsstyrelsernas arbete med miljötillsyn om 15 miljoner kronor samt för administration av skogsinköp om 25 miljoner kronor ligger fast från 2004. Regeringen föreslår att ett nytt anslag för klimatinformation inrättas 2002 under utgiftsområde 20. Anslaget finansieras genom att totalt 90 miljoner kronor överförs från anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet till utgiftsområde 20 under 2002 och 2003. Regeringen föreslår också att ett nytt anslag för klimatinvesteringsprogram inrättas för perioden 2002-2004 under utgiftsområde 20. För ändamålet överförs 200 miljoner kronor 2002 och 300 miljoner kronor 2003 från de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet till utgiftsområde 20. Därutöver överförs 2004 också de 400 miljoner kronor som i vårpropositionen avsattes för ändamålet, till det nya klimatinvesteringsanslaget under utgiftsområde 20. För 2002 föreslås 20 miljoner kronor överföras från anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet till utgiftsområde 20 för att finansiera SMHI:s ökade kostnader för medlemsavgifter till internationella organisationer. Vidare överförs 35 miljoner kronor från de lokala investeringsprogrammen 2002 till anslag 4:5 Domstolsväsendet m.m. under utgiftsområde 4 Rättsväsendet för att kompensera för ökade kostnader till följd av miljöbalken. Slutligen minskas stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet med 50 miljoner kronor 2002 och 100 miljoner kronor 2003. Anslaget 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet minskas med 65 miljoner kronor från 2002. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 9 529 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 3 006 4 215 3 266 3 563 3 433 3 433 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Regionalpolitik och IT, tele och post. Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att ett nytt anslag sätts upp för att finansiera vissa tillfälliga program som regeringen föreslår i en kommande proposition om en ny politik för regional utveckling. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 563 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 1 701 2 158 2 272 3 125 3 353 4 162 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljöpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av överföringar till andra utgiftsområden som följer av regeringens förslag i propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdstrategier (prop. 2000/01:130). Arbetet för att uppnå miljömålen kommer att bedrivas inom alla samhällssektorer och vid en mängd myndigheter. I enlighet med vad som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition beräknar regeringen därför att överföra en del av de medel som där tillfördes utgiftsområde 20 till andra utgiftsområden. Till följd av miljömålsarbete beräknar regeringen att till utgiftsområdena 6, 9, 17, 18, 21, 23, 24 överföra ca 140 miljoner kronor under 2002 och 2003, och ca 260 miljoner kronor 2004. Utöver detta beräknar regeringen att 2004 överföra 40 miljoner kronor till utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Medlen tillförs länsstyrelserna för deras arbete med miljötillsyn samt administration av skogsinköp. 20 miljoner kronor överförs 2004 till utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för att finansiera förlängda förstärkningar av anslaget för viltskador i enlighet med förslagen i propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57). Regeringen föreslår att ett nytt anslag för klimatinformation inrättas 2002 under utgiftsområde 20. Anslaget tillförs 30 miljoner kronor per år 2002 - 2004 genom överföringar från anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet inom utgiftsområde 18. Regeringen föreslår också att ett nytt anslag för klimatinvesteringsprogram inrättas för perioden 2002-2004 under utgiftsområde 20. Anslaget tillförs 200 miljoner kronor 2002, 300 miljoner kronor 2003 och 400 miljoner kronor 2004 genom överföringar från anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet under utgiftsområde 18 samt av de medel som i den ekonomiska vårpropositionen avsattes för ändamålet under utgiftsområde 18. I enlighet med regeringens förslag i 2001 års ekonomiska vårproposition överförs anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut från utgiftsområde 22 Kommunikationer till utgiftsområde 20. Som en följd av detta ökar utgiftsområdesramen 2002 med ca 230 miljoner kronor jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 125 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 21 Energi Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 1 731 2 271 2 336 2 132 1 315 1 297 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energipolitik. Utgiftsområdesramen för 2002 är oförändrad jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition. Överföring från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som följer av regeringens förslag i propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) har gjorts. Energimyndigheten tillförs 2,5 miljoner kronor för att fullgöra utökade uppgifter som ansvarig för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Till utgiftsområdet har även medel tillförts som slutjustering med anledning av den förändrade finansieringen av de statliga avtalsförsäkringarna. Slutjusteringen innebär ökade utgifter med 2,8 miljoner kronor fr.o.m. 2002. Vidare upphör, i enlighet med principerna i den statliga garantimodellen, anslaget 35:9 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, vid utgången av 2001 vilket minskar anslagsnivån 2002 med 5 miljoner kronor. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 2 132 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 25 345 24 948 25 462 24 469 25 726 28 720 Utgiftsområdet omfattar politikområdena IT, tele och post och Transportpolitik. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras delvis av överflyttningar till andra utgiftsområden. I enlighet med regeringens förslag i 2001 års ekonomiska vårproposition överförs anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Som en följd av detta minskar utgiftsområdesramen 2002 med ca 230 miljoner kronor jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition. Regeringen avser att i den kommande propositionen om infrastruktursatsning perioden 2004-2015 föreslå ambitionshöjningar. Utgiftsområdet beräknas därför tillföras 2 800 miljoner kronor 2004. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 24 469 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 9 739 13 704 13 704 14 339 14 456 14 455 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Skogspolitik, Djurpolitik, Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Samepolitik samt delar av politikområdena Forskningspolitik och Utbildningspolitik. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras dels av att beräkningen av skatteinkomsterna från de så kallade gödselskatterna reviderats, dels av att regeringen tillför ytterligare 33 miljoner kronor 2002 för en satsning rörande ekologisk produktion. Vidare föreslår regeringen, mot bakgrund av förslagen i propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130), att utgiftsområdet tillförs 31 miljoner kronor 2002 och 2003 och 110 miljoner kronor 2004 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Ersättningen för viltskador föreslås öka med 27 miljoner kronor 2004 varav 20 miljoner kronor mot bakgrund av förslagen i regeringens proposition En sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57). Regeringen avsätter också 14 miljoner kronor under perioden 2002-2004 för en informationssatsning om samerna. I och med att Riksgäldskontoret tar över ansvaret för garantierna inom utgiftsområdet kan de anslag som tidigare använts för att täcka infrianden minska med 14 miljoner kronor från 2003, vilket minskar utgiftsområdesramen. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 14 339 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 3 819 3 472 3 715 3 410 3 408 3 280 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt Konsumentpolitik. Inom utgiftsområdet finns också anslag som ingår i politikområdet Forskningspolitik. Utgiftsområdesramen för 2002 ökar med 132 miljoner kronor jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition. Ökningen beror främst på överföringar mellan utgiftsområden. Inom politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjandet görs en treårig satsning om 50 miljoner kronor för åren 2002-2004. Konsumentpolitiken förstärks med ytterligare 10 miljoner kronor för att stärka konsumenternas ställning. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 410 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 97 535 101 174 100 729 98 899 94 067 96 163 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition är till stor del konsekvenser av förslag som påverkar kommuners och landstings skatteintäkter. Förslaget om skattereduktion för allmän pensionsavgift leder till ökade skatteintäkter för kommunsektorn med 5 240 miljoner kronor. I förslaget om att införa en skattereduktion för fackföreningsavgift ingår även att nuvarande rätt till avdrag för sådan avgift slopas. Det leder till ökade skatteintäkter för kommunsektorn med 80 miljoner kronor. Höjningen av grundavdraget leder till 1 820 miljoner kronor i minskade skatteintäkter för kommunsektorn. Nivån på det generella statsbidraget föreslås därför sänkas med totalt 3 500 miljoner kronor. Definitiva beräkningar av omslutningen i utjämningssystemet gör att utjämningsbidraget föreslås höjas med 1 671 miljoner kronor. Samtidigt höjs utjämningsavgiften i motsvarande mån. Enligt statens avtal med landstingen har landstingens ersättning för tandvården fr.o.m. 2002 flyttats till utgiftsområdet från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Ersättningen till landstingen för tandvården uppgår till 405 miljoner kronor. Regeringen har i propositionen Avgifter inom äldre- och handikappomsorg (2000/01:149) föreslagit att ett högkostnadsskydd införs för avgifter inom äldre- och handikappomsorg. Regeringen föreslår också att förbehållsbeloppet i socialtjänstlagen (2001:453) preciseras och att det skall framgå vilka inkomstslag som skall ingå i underlaget för bestämmande av förbehållsbelopp och avgift. Regeländringarna innebär att kommunernas intäkter minskar vilket regleras i det generella statsbidraget. I 2001 års ekonomiska vårproposition tillfördes det generella statsbidraget 650 miljoner kronor för en del av dessa förändringar. Utöver detta belopp tillförs kommunerna nu 125 miljoner kronor 2002 och ytterligare 125 miljoner kronor 2003. Omläggningen från skattereduktion till grundavdrag 2003 leder till att kommunsektorns skatteintäkter minskar med 4 280 miljoner kronor vilket justeras genom att statsbidragen ökas med motsvarande belopp. Beloppet kan komma att revideras då den slutliga justeringen sker i budgetpropositionen för 2003. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 98 899 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 90 213 70 925 70 710 63 327 55 197 56 503 Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition ökar utgiftsområdesramen med ca 2,9 miljarder kronor 2002 och 1,8 miljarder 2003. Utgifterna för 2004 beräknas dock minska något jämfört med beräkningarna i vårpropositionen. Utgiftsökningarna förklaras främst av kronans depreciering. Den försvagade kronan innebär att de realiserade valutakursförlusterna ökar samtidigt som ränteutgifter för lån upptagna i utländsk valuta ökar. Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 63 327 miljoner kronor 2002. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 22 295 23 804 21 326 23 055 23 756 23 940 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Avgiften till Europeiska gemenskapen. Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-budgeten. Utgifterna för 2002 beräknas enligt kommissionens budgetförslag. Avgiften kan under året förändras till följd av avvikelser mellan prognos och faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, EU:s tilläggsbudgetar, valutakursutvecklingen samt andra korrigeringar av avgiften. Den årliga EU-budgeten fastställs inom ramen för budgetplanen för 2000-2006, det s.k. finansiella perspektivet. Förändringen av utgiftsområdesramen i förhållande till 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras främst av nya underlag för avgiftens beräkning. I vårpropositionen var det inte möjligt att basera beräkningarna på EU-budgetdokument för 2002, vilka nu finns tillgängliga. Denna justering ger upphov till en ny beräkning av avgiften. Dessutom har EU:s tilläggsbudget 4 för 2001 beaktats. Härutöver har sedvanlig justering gjorts till följd av nya antaganden om den ekonomiska utvecklingen. Ramen för utgiftsområdet föreslås för 2002 uppgå till 23 055 miljoner kronor. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Miljoner kronor Utfall Beräknat Prognos Beräknat Beräknat 2000 2001 2001 2002 2003 2004 140 658 144 579 144 889 153 414 154 093 163 761 Utgifterna omfattar ålderspension i form av allmän tilläggspension (ATP) och ålderspension i form av folkpension till pensionärer som även uppbär ATP. Vidare ingår reformerad tilläggspension, inkomstpension och premiepension samt kostnaderna för administrationen av dessa system. För 2002 beräknas de totala utgifterna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten uppgå till 153,4 miljarder kronor, vilket är nästan 3 miljarder kronor högre än beräkningen i 2001 års ekonomiska vårpropositionen. Ökningen förklaras dels av ett högre antagande om inkomstindex, dels högre antagande om prisbasbeloppet och dels mindre förändringar i sättet att prognostisera ålderspensionsutgifterna. Dessa faktorer förklarar även de högre beräknade beloppen för åren 2003 och 2004 jämfört med vårpropositionen. År 2003 kommer utgifterna för den bosättningsbaserade delen av folkpensionen till pensionärer som också uppbär tilläggspension att föras från Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Denna överföring av kostnader förklarar trendbrottet i utgiftsutvecklingen mellan åren 2002 och 2003. Beräknat belopp för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgår till 153 414 miljoner kronor 2002. 7 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser 7 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser 7.1 Finansiering av investeringar och rörelsekapital Regeringens förslag: Regeringen får för 2002 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 22 500 000 000 kronor. Regeringen får vidare för 2002 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 17 500 000 000 kronor. För Sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för 2002 dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 90 000 000 kronor. Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fastställer riksdagen årligen en total låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare fastställer riksdagen årligen en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörelsekapital (21 §). 7.1.1 Låneramar för 2002 I tabell 7.1 redovisas för varje utgiftsområde det beräknade sammanlagda behovet av låneramar för investeringar i anläggningstillgångar för 2002. Den totala låneramen avser summan av de lån som regeringen via myndigheterna högst får ha i Riksgäldskontoret (RGK) under 2002 och innefattar också tidigare tagna lån. Tabell 7.1 Låneram år 2002 Miljoner kronor Utgiftsområde Skuld 30 juni 2001 Låneram 2002 1 Rikets styrelse 428 710 2 Samhällsekonomi m.m. 1 621 441 3 Skatt, tull och exekution 593 892 4 Rättsväsendet 2 376 3 185 5 Internationell samverkan 146 13 6 Totalförsvar 1 983 3 462 7 Internationellt bistånd 56 62 8 Invandrare och flyktingar 56 64 9 Sjukvård m.m. 132 277 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom m.m. 1 128 2 075 13 Arbetsmarknad 332 601 14 Arbetsliv 73 136 16 Utbildning m.m. 3 960 5 895 17 Kultur m.m. 247 363 18 Samhällsplanering m.m. 227 361 19 Regionalpolitik 1 1 20 Miljövård m.m. 28 47 21 Energi 0 20 22 Kommunikationer 88 2 477 23 Jord- och skogsbruk m.m. 525 752 24 Näringsliv 71 187 För oförutsedda behov 481 Summa 14 070 22 500 Som framgår av tabellen beräknar regeringen att det behövs en sammantagen låneram på 22,5 miljarder kronor för 2002. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 481 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna. Jämfört med aktuella låneramar för 2001 innebär förslaget till låneramar för 2002 en ökning med 2,2 miljarder kronor eller 8 procent. Den genomsnittliga ökningstakten av låneramen under perioden 1997 - 2001 har uppgått till 8 procent. De största förändringarna återfinns inom utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 6 Totalförsvar. Banverket har tidigare inte haft någon låneram för anläggningstillgångar. Den föreslagna ramen inrymmer en reservation på 1 miljard kronor till Banverket. Banverkets s.k. övriga krediter (avsnitt 7.1.4) minskas, allt annat lika, i motsvarande utsträckning. Behovet av låneramar för investeringar i anläggningstillgångar ökar med ca 300 miljoner kronor vardera för utgiftsområdena 16 Utbildning och universitetsforskning samt 6 Totalförsvar. Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 14,1 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2001, vilket är 1 miljard kronor mer än vid samma tidpunkt ett år tidigare. Diagram 7.1 Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2001 Miljoner kronor Diagram 7.1 visar att lånevolymen ökade kraftigt mellan 1993, då systemet infördes, och 1996. Ökningstakten avtog därefter, för att under de senare åren åter igen öka. De senaste årens ökningar beror till stor del på Premiepensionsmyndighetens (PPM) utgifter till följd av det reformerade ålderspensionssystemet samt den fortsatta utbyggnaden av högskolans grundutbildning och forskning. Även inom rättsväsendet har relativt omfattande investeringar skett. På tilläggsbudget i 2001 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen en höjning av ramen avseende rörelsekapital så att bl.a. PPM:s behov av rörelsekapital fortsättningsvis skulle kunna finansieras härigenom. Som framgår av tabell 7.2 har utnyttjandegraden per den 30 juni respektive år ökat under perioden 1997-1999 för att därefter stabiliseras på en nivå kring 70 procent. Tabell 7.2 Investeringslån och låneramar 1997 - 2001 Miljoner kronor Lån 30 juni Låneram Utnyttjandegrad 30 juni 1997 8 668 14 700 59% 1998 9 716 15 700 62% 1999 11 703 16 700 70% 2000 13 052 18 700 70% 2001 14 070 20 300 69% Källa: RGK och Finansdepartementet. Rikspolisstyrelsen, Premiepensionsmyndigheten, Försvarsmakten och Riksförsäkringsverket svarade för drygt en tredjedel av de sammanlagda investeringslånen per den 30 juni 2001. Femton myndigheter hade vid halvårsskiftet 2001 mer än 100 miljoner kronor vardera i outnyttjad låneram. Störst outnyttjat låneutrymme hade Riksförsäkringsverket med 880 miljoner kronor. Det bör observeras att upplåningen i regel ökar med 0,5-1 miljard kronor under den andra halvan av året, varför utnyttjandegraden som redovisas ovan är lägre än utnyttjandegraden vid utgången av respektive år. 7.1.2 Räntekontokrediter för 2002 Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret (RGK). Myndigheterna har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Ramen för räntekontokrediten varierar men ligger normalt i intervallet 5-10 procent av respektive myndighets omsättning. Beräknat behov av kreditramar för 2002 redovisas per utgiftsområde i tabell 7.3, tillsammans med totalt saldo och bruttoskuld på räntekontona per den 30 juni 2001. Vid beräkningen av bruttoskulden ingår endast de myndigheter som hade ett negativt saldo på räntekontot, dvs. de som utnyttjat sin kredit. Tabell 7.3 Räntekontokrediter 2001 och kreditramar för år 2002 Miljoner kronor Utgiftsområde Saldo 30 juni 2001 Brutto-skuld 30 juni 2001 Kreditram 2002 1 Rikets styrelse -555 2 608 2 Samhällsekonomi m.m. -1 299 11 2 622 3 Skatt, tull och exekution -404 0 733 4 Rättsväsendet 80 223 2 297 5 Internationell samverkan 102 102 2 6 Totalförsvar -2 277 126 3 348 7 Internationellt bistånd -55 0 21 8 Invandrare och flyktingar -21 0 32 9 Sjukvård m.m. -327 24 299 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom -202 0 595 13 Arbetsmarknad -47 5 386 14 Arbetsliv -216 0 106 16 Utbildning m.m. -8 760 84 2 557 17 Kultur m.m. -370 0 179 18 Samhällsplanering m.m. -393 84 406 19 Regionalpolitik 1 1 3 20 Miljövård m.m. -229 0 38 21 Energi 1 1 13 22 Kommunikationer -4 211 2 2 481 23 Jord- och skogsbruk m.m. -521 4 343 24 Näringsliv 19 140 250 Ej fördelat 180 Summa -19 685 808 17 500 Som framgår av tabellen föreslår regeringen att summan av kreditramarna för myndigheternas räntekonton får uppgå till högst 17,5 miljarder kronor för 2002. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 180 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna. Jämfört med aktuell kreditram är det en ökning med 600 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att Premiepensionsmyndighetern (PPM) under ännu några år behöver lånefinansiera delar av den löpande verksamheten. PPM skall på sikt återbetala lånen och finansieras helt med avgiftsintäkter. Eftersom det stora flertalet myndigheter har inlåning på sina räntekonton var den sammanlagda ställningen vid halvårsskiftet 2001 positiv, med ett totalt saldo på 19,7 miljarder kronor. I beräkningen av det totala saldot ingår samtliga myndigheter som har räntekonton, dvs. både de som har ett negativt och de som har ett positivt saldo. Diagram 7.2 Saldo på myndigheternas räntekonto perioden juni 1997 - juni 2001 Miljoner kronor Av diagram 7.2 framgår att myndigheterna har haft betydande inlåning på sina räntekonton sedan juni 1997. Den främsta orsaken till att inlåningen är större än utlåningen är det omfattande anslagssparande som myndigheterna har byggt upp. En effekt av detta är att endast 82 av de 224 myndigheter som har räntekonton i RGK behövde utnyttja sin kredit någon gång under perioden januari t.o.m. juni 2001. Av dessa myndigheter har endast omkring hälften (42 stycken) någon gång utnyttjat 50 procent eller mer av tilldelad kredit. De 30 myndigheter som vid halvårsskiftet 2001 hade ett negativt saldo på sina räntekonton hade då tillsammans en skuld om 0,8 miljarder kronor. 7.1.3 Sjunde AP-fonden Sjunde AP-fonden förvaltar premiepensionsmedel inom det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension. I detta system fastställs årligen en pensionsrätt motsvarande 18,5 % av pensionsgrundande inkomster jämte vissa tillkommande belopp. Huvuddelen av pensionsrätten tillgodoräknas den enskilde inom ramen för fördelningssystemet. En mindre del, motsvarande 2,5 % av pensionsgrundande inkomster, förs till premiepensionssystemet där det förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val. För de personer som avstår från att välja någon annan fond skall medlen placeras i Premiesparfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Därutöver förvaltar Sjunde AP-fonden ytterligare en fond, Premievalsfonden, som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har inga uppgifter utöver förvaltningen av dessa två fonder. Organisation och verksamhet har byggts upp från grunden för att tillgodose detta behov. Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verksamhet skall täckas med hjälp av de förvaltningsavgifter som tas ur fonderna. Detta gäller även kostnaderna för att bygga upp verksamheten. För att finansiera verksamheten under uppbyggnadsskedet disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riksgäldskontoret (RGK). För 2001 disponerar fonden dels ett räntekonto med kredit på högst 90 miljoner kronor, dels ett lån på högst 22 miljoner kronor för finansiering av anläggningstillgångar (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36). Av dessa kreditramar var 46,5 miljoner kronor av kontokrediten utnyttjad vid halvårsskiftet, medan lånen för anläggningstillgångar ökat obetydligt under halvåret till 11,5 miljoner kronor. Mot denna bakgrund samt med beaktande av Sjunde AP-fondens prognoser kan låneramen för anläggningstillgångar minskas med 7 miljoner kronor till 15 miljoner kronor. Starka skäl talar för att kostnaderna under uppbyggnadsskedet sprids över en längre period för att inte oproportionerligt belasta någon enstaka årgång av premiepensionssparare. Sjunde AP-fondens bedömning är att denna period bör uppgå till minst tio år. Vid halvårsskiftet uppgick Premiesparfondens och Premievalsfondens marknadsvärden till 20,5 miljarder kronor respektive 727 miljoner kronor. Den förra är således ojämförligt större och spelar en avgörande roll för Sjunde AP-fondens ekonomi. Förvaltningsavgiften, som uppgår till 0,5 % av förvaltat kapital per år, reduceras genom det rabattsystem som tillämpas av Premiepensionsmyndigheten (PPM). För rabatten köper PPM nya fondandelar för premiepensionsspararnas räkning. För Premiesparfonden innebär rabatten att nettoavgiften för närvarande är 0,17 % per år. Genom rabattsystemets utformning är det svårt att höja denna nettoavgift utan att bruttoavgiften blir orimligt hög. Från nettoavgiften på 0,17 % per år avgår rörliga förvaltningskostnader som kan beräknas till 0,09 % per år. Resten, dvs. 0,08 % per år, skall täcka fasta kostnader. Eftersom dessa uppgår till i storleksordningen 35 - 40 miljoner kronor kan det i nuläget erforderliga fondkapitalet, för att uppnå lönsamhet, uppskattas till 45 - 50 miljarder kronor. Innan denna kritiska massa har uppnåtts växer Sjunde AP-fondens skulder och räntebetalningar ytterligare. En dynamisk simulering, under en rad specificerade antaganden, indikerar möjligheten av ett ekonomiskt resultat nära balans 2006 och successivt ökande årliga överskott åren därefter. I ett sådant scenario kan skulderna vara slutbetalda 2012. 7.1.4 Övrig utlåning från Riksgäldskontoret Enligt 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss anskaffning besluta att finansieringen skall ske på annat sätt än genom ovan beskrivna låneramar eller kreditramar. Totalt uppgår denna utlåning i Riksgäldskontoret (RGK) till 137,6 miljarder kronor den 30 juni 2001. Centrala studiestödsnämndens kredit för studielån är störst och uppgick till 98 miljarder kronor. I tabell 7.4 presenteras en översikt av övriga kreditramar i RGK. Tabell 7.4 Övriga kreditramar Miljoner kronor Skuld 30 juni 2001 Kreditram 20021 Banverket 8 116 10 442 Centrala studiestödsnämnden 98 003 114 200 Exportkreditnämnden 0 Obegränsad Fortifikationsverket 3 190 4 910 Försvarets materielverk 9 821 21 500 Jordbruksverket 0 5 500 Luftfartsverket 2 411 6 000 Premiepensionsmyndigheten 0 500 Distributionskonto för TV2 - 335 Riksdagsförvaltningen2 - 193 RGK:s garantiverksamhet, ordinarie garantireserv 0 Obegränsad RGK:s garantiverksamhet garantier, till vissa statliga bolag2 - Obegränsad RGK:s garantiverksamhet, garantier till internationella finansieringsinstitut2 - Obegränsad Riksskatteverket3 338 Obegränsad Statens järnvägar m.m.4 3 355 16 000 Sjöfartsverket 0 110 Socialstyrelsen 105 200 Statens bostadskreditnämnds garantiverksamhet 0 Obegränsad Statens fastighetsverk 4 900 7 000 Statens pensionsverk 0 25 Statens räddningsverk 577 720 Svenska kraftnät 289 1 575 Vissa statliga bolag5 2 970 15 508 Vägverket 3 334 3 266 Överstyrelsen för civil beredskap 165 325 Summa 137 574 1 Låneramarna för Luftfartsverket, Sjöfartsverket, SJ och Svenska kraftnät avser ramar både i och utanför Riksgäldskontoret. 2 Ingen kreditram fanns för verksamheten den 30 juni 2001. 3 Kommunernas mervärdesskattekonton. 4 Den övriga krediten avser en kreditram för såväl affärsverket SJ som de nya SJ-bolagens totala upplåning. 5SVEDAB:s och Botniabanan AB:s kreditram indexuppräknas. Här redovisas nivån i 2001 års nivå. Förslagen till beslut om nya eller utökade ramar för övrig utlåning från RGK återfinns inom respektive utgiftsområde. 7.2 Statliga garantier Staten har utestående ekonomiska förpliktelser i form av garantier, t.ex. kapitaltäckningsgarantier, kreditgarantier, borgensåtaganden, grundfondsförbindelser och pensionsgarantier. Den statliga garantiverksamheten regleras bl.a. i 14-15 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten. En samlad redovisning av den statliga garantiverksamheten ges i Årsredovisning för staten 2000 (skr. 2000/01:101). Framdeles avser regeringen i huvudsak att presentera redogörelser för den statliga garantiverksamhetens utveckling i årsredovisningen för staten och i budgetpropositionen. I detta avsnitt behandlas delar av det utvecklingsarbete som pågår inom området. Mot bakgrund av de nya riktlinjer för statliga garantier som utfärdades av EU-kommissionen under 2000, har regeringen även för avsikt att informera kommissionen om befintliga garantiåtaganden. Om kommissionens ställningstagande föranleder några åtgärder avser regeringen återkomma till riksdagen. 7.2.1 Garantimodellen Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att hantera garantier i staten - den s.k. garantimodellen (prop. 1996/97:1 finansplan m.m. sid. 89-92, bet. 1996/97:FiU1 sid. 228-231, rskr. 1996/97:53). Garantimodellen ställer krav på full kostnadstäckning och innebär att risken i varje garantiengagemang eller grupp av engagemang skall beräknas. Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emellertid besluta att för ett visst åtagande skall en lägre eller ingen avgift debiteras. Till den del full kostnadstäckning inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig subvention. Kostnadstäckning uppnås då genom att anslagsmedel motsvarande subventionen anvisas på statsbudgeten. Avgiftsinkomster och i förekommande fall anslagsmedel förs till ett konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret (RGK). Till reserven förs också eventuella återvinningar från tidigare infriade garantier. Reserven finansierar garantiverksamhetens administration och skadeutfall, och skall vara långsiktigt självbärande. Regeringen gav i juni 2001 RGK i uppdrag att utreda om riskhanteringen i den statliga garantiportföljen kan effektiviseras ytterligare. Uppdraget skall redovisas våren 2002. 7.2.2 Hanteringen av äldre garantier Samtidigt som garantimodellen infördes beslöt också riksdagen att de äldre garantierna skall invärderas och hanteras enligt principerna i garantimodellen. När kostnaden för en subventionerad garanti har fastställts skall anslagsmedel anvisas för att täcka subventionen inom respektive utgiftsområde om inte garantins avgifter kan höjas i motsvarande grad. Avgiftsinkomster och anslagsmedel skall föras till garantireserven, varefter garantins kostnader skall belasta reserven. Riksdagen har påtalat det rimliga i att regeringen redovisar i vilken utsträckning sådana subventioner förekommer (bet. 2000/01:FiU20). Regeringen delar denna bedömning och kommer fortsättningsvis att redovisa subventionerna. De äldre garantierna administreras av Bostadskreditnämnden (BKN) och Riksgäldskontoret (RGK). Regeringen har tidigare aviserat att arbetet med att invärdera dessa garantier skall vara slutfört senast den 31 december 2001 (prop. 1999/2000:1 finansplan m.m. sid. 181). De äldre garantier som administreras av BKN har invärderats och eventuella skadeutfall belastar från och med innevarande budgetår BKN:s garantireserv i RGK för resultatområdet äldre garantier. För dessa garantier tillämpas således redan principerna i garantimodellen (prop. 2000/01:1 finansplan m.m. sid. 182 samt utg.omr. 18, avsnitt 4.8). Även kostnaderna för de äldre garantier som administreras av RGK har fastställts, vilket medför att riksdagen kommer att kunna anvisa anslagsmedel för subventionerna från och med budgetåret 2002. I några fall föreslår regeringen att riksdagen redan från och med innevarande budgetår skall anvisa anslagsmedel och bemyndiga regeringen att vidta övriga nödvändiga åtgärder. Dessa förslag presenteras på tilläggsbudget i denna proposition. De förändringar som regeringen nu föreslår medför att ändamålen för ett antal befintliga anslag behöver ändras och att ett antal nya anslag behöver anvisas. De subventioner som har fastställts förutsätter i några fall ändringar av de riksdags- och regeringsbeslut som anger villkoren för garantierna. Därutöver behöver ett antal riksdags- och regeringsbeslut ändras för att villkoren för vissa åtaganden skall bli förenliga med garantimodellen. Detta kan t.ex. bli aktuellt då avgiften för ett åtagande skall höjas, när en garantis löptid skall begränsas eller om garantiramen skall nedsättas. Utvecklingsarbetet inom detta område har också visat att två nya garantireserver behöver inrättas, en för garantier till internationella finansieringsinstitut och en för vissa kreditgarantier som ersätter kapitaltäcknings-garantier. Tabell 7.5 innehåller en sammanfattande redovisning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att respektive garantiåtagande eller grupp av åtaganden skall kunna hanteras i enlighet med garantimodellen. Tabell 7.5 Sammanfattande redovisning av åtgärder för hantering av äldre garantier i enlighet med garantimodellen Miljoner kronor Utg.omr. Åtagande Sub-vention1 Åtgärder 2 Statens bostadslåneaktiebolag 0 Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Kapitaltäckningsgaranti och grundfondsförbindelse ersätts med garantier. Riskavspeglande avgift debiteras. 2 A/O dom Shvetsii 20 Anslagsmedel anvisas årligen t.o.m. 2017 enligt nuvarande garantiavtal. 2 Venantius AB 2 100 Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Kapitaltäckningsgarantin ersätts med kreditgarantier. Anslagsmedel anvisas i fem år (förslag på tilläggsbudget såvitt avser 2001). En separat garantireserv inrättas. 2, 7 Nordiska investeringsbanken 363 Anslagsmedel anvisas engångsvis 2001 för garantier avseende projektinvesteringslån (förslag på tilläggsbudget) och 2002 för garantier avseende baltiska investeringslån och miljöinvesteringslån. 7 Albanien 10 Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002. 7 Bulgarien 4,7 Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002. 7 Kazakstan 2,6 Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002. 7 Rumänien 3 Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002. 19 Regionalpolitiken 11 Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002. 22 Öresundsbro-konsortiet 375 Anslagsmedel motsvarande preliminär riskavspeglande avgift anvisas 2001-2003 (förslag på tilläggsbudget såvitt avser 2001).2 Slutlig avgift bestäms hösten 2002 och anslagsmedel anvisas årligen fr.o.m. 2004. 22 Arlandabanan Projekt AB - Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Administrativ avgift debiteras. Banverket och Luftfartsverket skall till lika delar täcka kostnaderna vid ett infriande genom att överföra medel till RGK:s garanti-reserv. 22 Luftfartsverket Airport Center AB - Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Administrativ avgift debiteras. Luftfartsverket skall täcka kostnaderna vid ett infriande genom att överföra medel till RGK:s garantireserv. 22 SOS Alarm AB 0 Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Garantiåtagandet tidsbegränsas till 10 år. Riskavspeglande avgift debiteras. 22 Svenskt isbrytarkonsortium 0 Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Riskavspeglande avgift debiteras. 22 Skeppshypotekskassan 0 Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Utställda garantier tidsbegränsas till 30 år. Riskavspeglande avgift debiteras. 23 Fiske och fisk-beredningsföretag 2 Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002. 23 Lantbruksgarantier 27 Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002. 24 AB Svensk Exportkredit 0 Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Riskavspeglande avgift debiteras. Pensionsgarantier 0 Regeringsbeslut ändras. Riskavspeglande avgift debiteras. 1. Nuvärdesberäknad. 2. Nuvärdesberäkningen avser perioden fram till och med 2003. Regeringens förslag till åtgärder presenteras under respektive utgiftsområde och i vissa fall på tilläggsbudget i denna proposition. Vilket utgiftsområde respektive åtagande har hänförts till och i vilka fall frågan hanteras på tilläggsbudget framgår av tabellen. Regeringen vill uppmärksamma riksdagen på att det i två fall, Arlandabanan Projekt AB och LFV Airport Center AB, inte varit möjligt att tillämpa garantimodellen fullt ut. Den konstruktion som regeringen föreslår för hanteringen av dessa garantier innebär att anslag och/eller Luftfartsverket belastas vid infrianden. I ett första led skall Riksgäldskontorets (RGK:s) garantireserv belastas vilket är i enlighet med garantimodellen. I ett andra led kommer emellertid infriandet att, vad gäller Airport Center AB, belasta Luftfartsverket, och, vad gäller Arlandabanan Projekt AB, till lika delar belasta Luftfartsverket och anslaget 36:2 Banverket: Administration. Anledningen till att regeringen föreslår en sådan konstruktion för dessa garantier är att åtagandena omfattar finansiella leasingkontrakt och optionsavtal som skulle ge en ekonomiskt orimlig incitamentsstruktur om det slutliga kostnadsansvaret för eventuella infrianden skulle tillskrivas (RGK:s) garantireserv. (Se vidare utgiftsområde 22 Kommunikationer). Regeringens uppdrag till RGK att undersöka möjligheterna att ytterligare effektivisera den statliga riskhanteringen omfattar även hanteringen av dessa garantier. Regeringen föreslår också ett undantag från garantimodellen. Förslaget presenteras i detta avsnitt då det är av en sådan karaktär att det bör redovisas i samband med den allmänna beskrivningen av utvecklingsarbetet inom området. 7.2.3 Undantag från hantering enligt garantimodellen Regeringens förslag: Infrianden av garantier som ingår i resultatområdet garantier till internationella finansieringsinstitut skall även framdeles täckas via anslag. Regeringen bemyndigas därtill att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för resultatområdet garantier till internationella finansieringsinstitut. Regeringen har inte funnit det möjligt att hantera vissa garantier till internationella finansieringsinstitut i enlighet med garantimodellen. Detta gäller de internationella finansieringsinstitut där Sveriges medlemsåtagande består av inbetalt kapital och garantier. Dessa garantier innebär att svenska staten, som ett av flera medlemsländer förbundit sig att tillhandahålla ett visst kapitalbelopp utöver det kapital som de enskilda länderna betalar direkt till berörda institut. För dessa garantier avser regeringen inrätta ett separat resultatområde: garantier till internationella finansieringsinstitut. Resultatområdet skall endast omfatta de garantier som utfärdats inom ramen för Sveriges medlemskap i de nio internationella organisationer där medlemsåtagandet består av både inbetalt kapital och garantier, dvs. Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Världsbanken (IBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB), Europarådets utvecklingsbank (CEB), Multilaterala investeringsorganet (MIGA), Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB), Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). En avgörande skillnad mellan dessa åtaganden och övriga statliga garantier är att svenska staten, som ett av flera medlemsländer, endast har begränsade möjligheter att påverka beslut om hur ett potentiellt infriande skall hanteras, dvs. om ett infriande skall tillåtas inträffa eller om medlemsländerna kollektivt skall tillskjuta mer kapital. Om dessa garantier hanterades enligt garantimodellen skulle resultatet därför kunna bli dubbla avsättningar. Subventionen ( dvs. motsvarigheten till riskavspeglande avgift ( skulle belasta de takbegränsade utgifterna och föras till garantireserven i Riksgäldskontoret (RGK). Samtidigt skulle medlemsländerna i stället för att låta garantin infrias kunna välja att göra kapitaltillskott, vilket även det skulle belasta de takbegränsade utgifterna. Historiskt har också medlemsländerna i de internationella finansieringsinstitut där Sverige är medlem alltid valt att tillskjuta mer kapital framför att låta utställda garantier infrias. Regeringen delar därför riksdagens bedömning att det finns skäl som talar för att dessa garantier bör hanteras i särskild ordning (bet. 1999/2000:FiU24). Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de garantier som ingår i resultatområdet garantier till internationella finansieringsinstitut undantas från garantimodellen. Detta innebär att såväl påkallade kapitaltillskott som eventuella infrianden av garantier kan komma att medföra mer eller mindre plötsliga belastningar på de takbegränsade utgifterna. För att tydliggöra förekomsten av, och de potentiella kostnaderna för, dessa garantier bör emellertid en separat garantireserv inrättas i RGK. Reserven kommer normalt att ha ett nollsaldo och skall endast belastas vid ett eventuellt infriande, varefter anslagsmedel skall föras till reserven. Detta medför också att ändamålet för anslag inom utgiftsområde 2 som i dag täcker kapitaltillskott bör vidgas till att även gälla infrianden av garantier (se vidare utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd). 7.3 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen, för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter även under senare budgetår än det statsbudgeten avser. Regeringen begär bemyndiganden i anslagsavsnitten för de anslag som berörs. Där redovisas tabeller med information om bland annat nya och infriade förpliktelser under 2000-2002. I tabell 7.6 görs en sammanfattning per utgiftsområde av begärda bemyndiganden för 2002. I kolumnen Ingående förpliktelser redovisas de åtaganden staten beräknas ha i form av beställningar av varor och tjänster, beslut om bidrag m.m. vid ingången av 2002. I nästa kolumn anges de nya förpliktelser av denna typ som staten förväntas ikläda sig under 2002. Kolumnen Infriade förpliktelser visar de gjorda förpliktelser som förväntas innebära utgifter under 2002. Kolumnen Utestående förpliktelser utgör summan av ingående och nya förpliktelser minus infriade förpliktelser. I den sista kolumnen, Begärda bemyndiganden, redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär i denna proposition. Bemyndigandena innebär att riksdagen medger att regeringen får ikläda staten förpliktelser som innebär utgifter efter 2002. Förpliktelserna innebär i många fall utgifter både 2003 och åren därefter. Av tabellen framgår att regeringen begär bemyndiganden om totalt 157,8 miljarder kronor. Jämfört med redovisningen av bemyndiganden i budgetpropositionen för 2001 uppvisar utgiftsområde 22 den största förändringen. Förklaringen är den ökade satsningen på infrastruktur. Tabell 7.6 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2002 Miljoner kronor Utgiftsområde Ingående förpliktelser 2002 Nya förpliktelser 2002 Infriade förpliktelser 2002 Utestående förpliktelser 2002 Begärda bemyndi-ganden 2002 1 Rikets styrelse 0 0 0 0 84 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 150 160 155 155 155 6 Totalförsvar 81 112 21 560 22 849 79 823 79 873 7 Internationellt bistånd 19 267 7 181 10 354 26 894 26 894 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 450 340 240 550 550 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 9 8 8 9 9 13 Arbetsmarknad 12 338 15 182 11 300 16 220 17 000 14 Arbetsliv 40 15 15 40 100 15 Studiestöd 3 4 3 4 4 16 Utbildning och universitetsforskning 3 063 3 516 1 815 4 753 4 753 17 Kultur, medier och trossamfund 88 128 87 129 136 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 1 449 0 450 1 650 19 Regional utjämning och utveckling 4 837 4 663 1 501 7 200 7 200 20 Allmän miljö och naturvård 395 1 391 337 1 444 1 444 21 Energi 1 633 1 191 1 450 1 374 2 537 22 Kommunikationer 33 527 21 191 11 827 42 890 43 150 23 Jord och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 14 009 7 118 9 305 11 823 11 918 24 Näringsliv 2 839 1 572 1 553 2 856 3 500 Summa: 140 234 64 477 204 711 153 723 157 807 7.4 Bemyndigande för ramanslag Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under budgetåret 2002 besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om 1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas, samt 2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. För de flesta ramanslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen krediten för anslag för förvaltningsändamål till 3 procent och för de flesta övriga ramanslag till 5 procent. I fråga om ramanslag för förvaltningsändamål är det nästan aldrig aktuellt att överskrida anslaget mer än vad som ryms inom den tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av ramanslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likviditetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom att regeringen tillfälligt utökar myndighetens kredit på räntekonto inom ramen för den av riksdagen beslutade samlade kreditramen. När det däremot gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om anslag på tilläggsbudget. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör regeringen bemyndigas att besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda anslag som ersätter det medgivna överskridandet. I Årsredovisning för staten 2000 (skr. 2000/01:101, sid. 59-60) lämnades en redovisning för vilka anslag som regeringen medgivit överskridanden under 2000. Innevarande år har regeringen medgivit överskridanden av följande anslag: Utgiftsområde 13, 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning, utgiftsområde 8, 12:2 Mottagande av asylsökande och 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare i år kommer att redovisas i Årsredovisning för staten 2001 som innehåller en samlad redogörelse för hela året. I anslutning till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. återkommer regeringen med förslag om bemyndiganden rörande överskridanden av vissa anslag. 8 Skattefrågor 8 Skattefrågor 8.1 Inledning Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på skatteområdet med effekter för budgetåret 2002 och framåt. För beskattningen av förvärvsinkomster föreslås ett tredje steg i den inkomstskattereform som presenterades i budgetpropositionen för 2000. Som en del av den fortsatta gröna skatteväxlingen föreslås höjningar av grundavdragen. Den tillfälliga skattereduktion, knuten till pensionsgrundande inkomst, som infördes 1999 föreslås utvidgad till att omfatta även pensionsinkomster och från och med inkomståret 2003 ersatt av ett högre grundavdrag. Förslag lämnas också om det fasta beloppet i den statliga skatten på förvärvsinkomster liksom om beskattning av sjömän. För miljövänliga bilar aviseras förändringar av förmånsbeskattningen. Vidare aviseras kommande förslag om skattereduktion för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa samt ett förslag om regionalt nedsatta socialavgifter för småföretag. För fastighetsskatten föreslås sänkningar av skattesatserna för småhus och hyreshus (bostadsdelen). Bedömningar görs kring omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen och behandlingen av höjda taxeringsvärden. Vidare aviseras översyner av fastighetsskatten och av förmögenhetsskatten. En höjning av fribeloppen vid förmögenhetsbeskattningen föreslås också. För beskattningen av investmentföretag föreslås vissa förändringar. Vidare görs bedömningar kring den skattemässiga behandlingen av utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar. Som ett andra steg i fullföljandet av den förra året presenterade strategin för en fortsatt grön skatteväxling föreslås förändringar av koldioxidskatten, energiskatten på el och avfallsskatten. Förslag lämnas om fordonsskatten på jordbrukstraktorer och om svavelskatten. Regeringen presenterar också en skattestrategi för alternativa drivmedel och gör vissa bedömningar kring beskattningen av alkylatbensin. Förändrade regler för privatinförsel av alkoholdrycker föreslås också. Kommande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter aviseras liksom ett arbete kring möjligheterna att tillämpa särskilda skatteregler för kravmärkta livsmedel. I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de skatteförslag som lämnas i denna proposition och dessutom av de förslag i andra propositioner som lämnas i anslutning till budgetpropositionen och i propositioner senare under hösten 2001. Ärendet och dess beredning Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckningen i kapitel 3 Lagförslag. Samtliga lagförslag har under hand beretts med Riksskatteverket (RSV). Lagrådet Samtliga lagförslag är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse. 8.2 Skatter på förvärvsinkomster 8.2.1 Fortsatt inkomstskattereform Regeringens förslag: Det tredje steget i den reform av förvärvsinkomstbeskattningen som påbörjades inkomståret 2000 genomförs. Det innebär att skattereduktionen för år 2002 ökas från 50 till 75 procent av den allmänna pensionsavgiften för beskattningsåret 2002. Vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt minskas samtidigt avdraget för den allmänna pensionsavgiften från 50 till 25 procent av avgiften. För att begränsa andelen personer med statlig förvärvsinkomstskatt görs en ytterligare justering av den nedre skiktgränsen utöver vad som krävs för att neutralisera effekten av begränsningen av avdraget för den allmänna pensionsavgiften. Vid uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skall den nedre skiktgränsen sättas till 273 800 kronor. Den övre skiktgränsen skall sättas till 414 200 kronor. Skälen för regeringens förslag: Av fördelningspolitiska skäl samt för att gynna arbetsutbud och utbildning har regeringen ansett det angeläget att på sikt sänka såväl marginal- som genomsnittsskatter för låg- och medelinkomsttagare. Som ett led i denna strävan inleddes inkomståret 2000 en reform av förvärvsinkomstbeskattningen bestående av två delar. Den ena syftar till att kompensera löntagare och övriga personer med pensionsgrundande inkomst för den allmänna pensionsavgiften. Fullt utbyggd innebär reformen att en skattereduktion ges som motsvarar hela den allmänna pensionsavgift som skall betalas för beskattningsåret. Samtidigt slopas avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt. För det stora flertalet skattskyldiga med pensionsgrundande inkomster upp till 7,5 basbelopp innebär dessa åtgärder en sänkning av marginalskatten med omkring fem procentenheter. Den andra delen i inkomstskattereformen syftar till att minska antalet personer som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster. I den skatteskala som infördes genom 1990 års skattereform beslutades att såväl grundavdrag som olika skiktgränser skulle justeras upp i takt med förändringar i det allmänna prisläget. Beträffande den skiktgräns som utgör nedre gräns för uttag av statlig förvärvsinkomstskatt skulle en årlig justering göras motsvarande utvecklingen av konsumentprisindex plus två procentenheter. Skiktgränsen avsågs att fastställas så att endast 15 procent av de skattskyldiga skulle betala statlig förvärvsinkomstskatt. Eftersom lönerna före skatt vid ett flertal tillfällen ökat med mer än uppräkningen av skiktgränserna har dock andelen med statlig skatt kommit att ligga över denna nivå. Regeringens målsättning är att på sikt minska antalet personer som betalar statlig förvärvsinkomstskatt till 15 procent av de skattskyldiga med förvärvsinkomster. Även denna del av reformen innebär en sänkning av marginalskatten för många skattskyldiga. Regeringen angav i budgetpropositionen för år 2000 att den takt i vilken reformen genomförs kommer att bestämmas från år till år med hänsyn tagen till det ekonomiska läget och till andra angelägna resursanspråk. I budgetpropositionen för år 2001 bedömde regeringen det vara möjligt att genomföra ett andra steg i reformen. Följaktligen höjdes den skattereduktion som införts inkomståret 2000 till att inkomståret 2001 motsvara 50 procent av den allmänna pensionsavgiften. Vidare begränsades avdraget för avgiften från 75 till 50 procent av avgiften. I frånvaro av ytterligare åtgärder innebär begränsningarna i avdragsrätten att antalet skattskyldiga som betalar statlig förvärvsinkomstskatt ökar. För att undvika denna effekt har såväl den nedre som den övre skiktgränsen justerats som en del av reformen. Därutöver har ytterligare justeringar av den nedre skiktgränsen gjorts i syfte att på sikt få ner andelen skattskyldiga som betalar statlig förvärvsinkomstskatt till 15 procent. I budgetpropositionen för år 2001 redovisades då tillgängliga uppgifter som indikerade att andelen skattskyldiga med statlig förvärvsinkomstskatt skulle öka från 18,7 till 20 procent år 2001 om ingen ytterligare justering av skiktgränserna skulle göras. För att motverka denna ökning och komma ett steg närmare målet på 15 procent justerades den nedre skiktgränsen upp med ytterligare 8 000 kronor till 252 000 kronor. I kombination med den höjning av grundavdraget som genomfördes som en del i skatteväxlingsstrategin för år 2001 förväntades detta resultera i en minskning av andelen med statlig förvärvsinkomstskatt till 16 procent år 2001. Den relativt snabba inkomstutvecklingen under det senaste året har bidragit till att andelen som betalar statlig förvärvsinkomstskatt inte utvecklats som förväntat. Som framhölls redan i förra årets budgetproposition är varje bedömning av inkomstfördelningens utveckling osäker, även den som avser innevarande år. Nu tillgängliga uppgifter tyder på att ca 18 procent av alla skattskyldiga med förvärvsinkomster kommer att betala statlig skatt på dessa inkomster år 2001. Således krävs ytterligare åtgärder. För år 2002 bedömer regeringen att det är möjligt att genomföra ytterligare en fjärdedel av reformen vad gäller kompensationen för den allmänna pensionsavgiften och därmed sammanhängande justeringar av skiktgränserna. Det innebär att skattereduktionen för skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift höjs från 50 procent av avgiften till 75 procent. Samtidigt begränsas avdragsrätten för avgiften till 25 procent. Kostnaden för denna del av reformen beräknas till 10,8 miljarder kronor. Genom begränsningen i avdragsrätten för allmän pensionsavgift sjunker brytpunkten för uttag av statlig förvärvsinkomstskatt. Det medför att andelen som betalar sådan skatt kommer öka. Vid gällande regler för år 2002, dvs. efter en uppjustering av den nedre skiktgränsen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex, ligger brytpunkten vid 284 100 kronor. Vid denna inkomst uppgår den allmänna pensionsavgiften till 19 900 kronor. Genom att avdrag inte görs för en fjärdedel av denna avgift, krävs en uppjustering av den nedre skiktgränsen. För att andelen som betalar statlig förvärvsinkomstskatt inte skall påverkas av begränsningen i avdragsrätten skall den nedre skiktgränsen justeras upp med ett belopp motsvarande en fjärdedel av avgiften eller (efter viss avrundning) 5 000 kronor ytterligare. Den nedre skiktgränsen skall således på dessa grunder justeras upp från 263 800 kronor till 268 800 kronor. Den begränsade avdragsrätten för allmän pensionsavgift medför också att antalet personer som - på marginalen - betalar statlig förvärvsinkomstskatt med 25 procent kommer att öka. För att antalet personer som betalar denna skatt inte ska öka till följd av den begränsade avdragsrätten för allmän pensionsavgift krävs en liknande uppjustering av den övre skiktgränsen som för den nedre. Vid den aktuella inkomstnivån, dvs. den övre brytpunkten som vid gällande regler för inkomståret 2002 ligger på 430 000 kronor, utgår allmän pensionsavgift med 21 900 kronor. Följaktligen krävs en uppjustering av den övre skiktgränsen med 5 500 kronor, från 408 700 till 414 200 kronor. Dessa uppjusteringar av de båda skiktgränserna beräknas minska inkomsterna från den statliga förvärvsinkomstskatten med ca 1,3 miljarder kronor. Ovannämnda justeringar av skiktgränserna syftar endast till att neutralisera effekten av de begränsningar i avdragsrätten som genomförs som en del av kompensationen för den allmänna pensionsavgiften. Därutöver anser regeringen att det finns utrymme för ytterligare en viss justering av den nedre skiktgränsen i syfte att begränsa andelen skattskyldiga som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster. Om ingen sådan justering görs tyder nu tillgängliga uppgifter på att andelen med statlig skatt kommer att ligga kvar på omkring 18 procent år 2002. Med hänvisning till den tidigare uttalade målsättningen att på sikt reducera antalet skattskyldiga som betalar statlig skatt på förvärvsinkomst till 15 procent föreslår regeringen att den nedre skiktgränsen justeras upp med ytterligare 5 000 kronor till 273 800 kronor. Kostnaden för denna åtgärd beräknas uppgå till ca 1,1 miljarder kronor och medföra att andelen som betalar statlig skatt minskar till 17 procent. Förslagen föranleder ändringar i 1 kap 5 § och 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) samt konsekvensändringar i ett flertal andra lagar. 8.2.2 Höjda grundavdrag som del i grön skatteväxling Regeringens förslag: Som en del i förslaget till grön skatteväxling för år 2002 höjs det allmänna grundavdraget med 900 kronor så att det för skattskyldiga med en taxerad förvärvsinkomst under 1,86 prisbasbelopp eller över 5,615 prisbasbelopp motsvarar 29,3 procent av prisbasbeloppet. Även det särskilda grundavdraget föreslås ändras så att det för pensionärer som betalar skatt blir 900 kronor högre än vad det skulle bli med nu gällande regler. Skälen för regeringens förslag: I finansplanen för år 2001 presenterades en strategi för en grön skatteväxling som innebär att höjda skatter på energi och miljöutsläpp balanseras med sänkta skatter på arbete. Som en del i denna strategi för år 2002 föreslår regeringen en höjning av såväl det allmänna som det särskilda grundavdraget. Enligt gällande regler är avdragets storlek beroende av den taxerade förvärvsinkomstens storlek. Vid en taxerad förvärvsinkomst som inte överstiger 1,86 prisbasbelopp utgör avdraget 27 procent av prisbasbeloppet. Denna grundnivå gäller även vid en inkomst över 5,615 prisbasbelopp. För inkomster däremellan är grundavdraget förhöjt. Vid fastställandet av grundavdraget sker avrundning uppåt till närmaste helt hundratal kronor. För år 2002 uppgår prisbasbeloppet till 37 900 kronor. Det innebär att för år 2002 uppgår grundavdragets normalnivå till 10 300 kronor, vid oförändrade regler. Regeringen föreslår nu att det allmänna grundavdraget höjs med ett belopp motsvarande 2,3 procent av prisbasbeloppet för alla, oavsett nivån på den taxerade förvärvsinkomsten. Det innebär att det allmänna grundavdraget i det lägsta och det högsta inkomstskiktet kommer att uppgå till 29,3 procent av prisbasbeloppet vilket efter avrundning motsvarar 11 200 kronor år 2002. Enligt gällande regler uppgår det särskilda grundavdraget till 138,1 procent av prisbasbeloppet för gift folkpensionär och till 155,9 procent av prisbasbeloppet för ensamstående. Om summan av pensionärens pensionsinkomster och vissa andra inkomster överstiger dessa belopp reduceras det särskilda grundavdraget med 66,5 procent av den överskjutande delen tills dess att det motsvarar det allmänna grundavdraget. Vid denna inkomstnivå ersätts alltså det särskilda grundavdraget av det allmänna grundavdraget. Regeringen föreslår nu att grundnivån i det särskilda grundavdraget höjs för såväl gifta som ensamstående med ett belopp motsvarande 0,0159 prisbasbelopp. Efter avrundning motsvarar det 600 kronor. Det särskilda grundavdraget är emellertid så konstruerat att avdraget för en enskild pensionär med en taxerad förvärvsinkomst som överstiger det särskilda grundavdraget blir minst 900 kronor högre än det skulle bli med nu gällande regler. Förslagen om ändringarna i grundavdragen har tagits in i 63 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen och i övergångsbestämmelserna till 63 kap. 3 §. Ändringarna i det särskilda grundavdraget har tagits in i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar. Förslagen föranleder också konsekvensändringar i ett flertal andra lagar. 8.2.3 Skattelättnader för pensionärer och omläggning av särskilda skattereduktionen 8.2.3.1 Åtgärdernas allmänna inriktning Regeringens bedömning: För att kompensera pensionärerna för de besparingar som genomfördes under 1990-talet bör en utvidgning ske av den särskilda skattereduktion som infördes år 1999 som en tillfällig åtgärd för löntagare och andra med pensionsgrundande inkomster. En sådan utvidgad skattereduktion kommer, från och med inkomståret 2003 då pensionärer och löntagare omfattas av samma skatteregler, att kunna ersättas av ett i vissa inkomstskikt förhöjt grundavdrag. Bakgrunden till regeringens bedömning: Särskilt under mitten av 1990-talet var de offentliga finanserna hårt ansträngda. Som en del i det saneringsprogram som då genomfördes begränsades indexeringen av basbeloppet, vilket bl.a. innebar att pensionerna inte räknades upp i takt med inflationen. Vidare reducerades grundavdraget, skiktgränsen sänktes och allmänna egenavgifter infördes vilket innebar avsteg från vissa av de grundläggande principerna bakom 1990 års skattereform. I slutet av 1990-talet möjliggjorde en förbättrad ekonomisk utveckling en återgång till vissa av de grundläggande principerna i 1990 års skattereform. I avvaktan på att en större inkomstskattereform skulle kunna påbörjas infördes år 1999 en särskild skattereduktion till personer med pensionsgrundande inkomster. Ett syfte var att stödja arbetslinjen genom att gynna arbetsutbud, arbetsmarknadsdeltagande och utbildning. Därför utformades skattereduktionen så att den enbart omfattade personer med pensionsgrundande inkomster. Flertalet pensionärer kom således inte att omfattas. Reduktionen infördes urprungligen som en tidsbegränsad åtgärd avseende inkomståret 1999. För att ge ett tillfredsställande fördelningspolitiskt utfall av de samlade regeländringarna inför år 2000, bibehölls dock reduktionen med oförändrad utformning även för inkomståret 2000. Avsikten var att en förlängning skulle ske även för åren därefter men att alternativa metoder för att åstadkomma ett likvärdigt resultat skulle övervägas. I budgetpropositionen för år 2001 meddelades att ytterligare arbete krävdes för att finna en sådan alternativ metod. Därför föreslogs att den särskilda skattereduktionen skulle kvarstå i sin nuvarande form även för inkomståret 2001. Som redovisats i föregående avsnitt föreslår regeringen nu att ytterligare ett steg tas för att kompensera löntagare och andra med pensionsgrundande inkomster för den allmänna pensionsavgiften. Av naturliga skäl omfattar denna åtgärd emellertid enbart personer som betalar avgiften, dvs. personer med pensionsgrundande inkomster som exempelvis löneinkomster, inkomst av aktiv näringsverksamhet och olika slag av inkomstberoende transfereringar. Således omfattas pensionärer inte heller av denna åtgärd, såvida de inte har pensionsgrundande inkomster vid sidan av sin pension. Av fördelningspolitiska skäl anser regeringen det vara mycket angeläget att alla grupper i samhället får del av det förbättrade ekonomiska läget. Det offentlig-finansiella utrymmet bedöms medge skattelättnader både för pensionärer och för löntagare. För pensionärer föreslår regeringen att skattelättnaden ges genom en utvidgning av den särskilda skattereduktionen. Utvidgningen sker genom att reduktionen ges mot taxerad förvärvsinkomst i stället för enbart mot sådan inkomst som grundar pension. Genom denna utvidgning blir det möjligt att från och med år 2003 avskaffa den särskilda skattereduktionen och istället uppnå ett likvärdigt resultat genom en justering av det allmänna grundavdraget. Från och med inkomståret 2003 avskaffas nämligen, enligt tidigare fattade beslut, det särskilda grundavdrag, som för närvarande gäller för personer med folkpension, samtidigt som garantipension införs. En konsekvens är att alla personer omfattas av samma inkomstskatteregler och att pensionärer betalar skatt enligt samma regler som gäller för löntagare. Det särskilda grundavdraget ersätts med det allmänna grundavdraget, något som balanseras av en högre bruttopension. Därigenom blir det möjligt att integrera den särskilda skattereduktionen med det allmänna grundavdraget och uppnå en förenkling av skattesystemet. 8.2.3.2 Utvidgning av den särskilda skattereduktionen Regeringens förslag: Underlaget för den särskilda skattereduktionen utvidgas från nuvarande pensionsgrundande inkomst till den taxerade förvärvsinkomsten. För personer med rätt till särskilt grundavdrag och en beskattningsbar inkomst under 9 500 kronor tillämpas de nya reglerna redan från inkomståret 2001. För övriga skattskyldiga tillämpas de från inkomståret 2002. Skälen för regeringens förslag: Den tillfälliga särskilda skattereduktionen är för närvarande konstruerad så att den tillfaller personer med pensionsgrundande inkomster. Reduktionsbeloppet uppgår till 1 320 kronor för inkomster upp till 135 000 kronor och trappas därefter av med 1,2 procent av överskjutande inkomster, vilket innebär att reduktionen upphör vid en inkomst på 245 000 kronor. Regeringen föreslår nu att beräkningsunderlaget för skattereduktionen ändras från pensionsgrundande inkomst till taxerad förvärvsinkomst. Personer, som inte har någon pensionsgrundande inkomst men väl en taxerad inkomst understigande 135 000 kronor, kommer således att få en skattesänkning i form av en skattereduktion på 1 320 kronor. Regelförändringen berör framförallt pensionärer. Överstiger den taxerade förvärvsinkomsten 135 000 kronor reduceras skattereduktionen med 1,2 procent av det överskjutande beloppet. Någon skattereduktion utgår således inte då den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till 245 000 kronor eller mer. Med nuvarande utformning av reglerna medges reduktion enbart mot den skattskyldiges skatt på förvärvsinkomst. För att även pensionärer som med nuvarande skatte- och pensionsregler inte betalar någon skatt på förvärvsinkomst ska få en skattelättnad krävs ytterligare åtgärder. För det första modifieras reglerna så att personer som har rätt till särskilt grundavdrag ges reduktion också mot annan skatt än skatt på förvärvsinkomsten, dvs. statlig skatt på kapitalinkomster och statlig fastighetsskatt. För pensionärer som inte betalar någon skatt alls införs, för det andra, en särskild regel som innebär att de tillgodoräknas ett belopp som motsvarar skattereduktionen. För personer som betalar preliminärskatt skall de nya reglerna tillämpas vid 2003 års taxering och vid beräkning av preliminär skatt för inkomstår 2002. För att uppnå ett rättvist resultat också för pensionärer som inte betalar preliminär skatt bör förslaget tillämpas för dem redan vid 2002 års taxering, dvs. skattelättnaden beräknas i dessa fall på 2001 års inkomster. Det innebär att personer med rätt till särskilt grundavdrag och med en beskattningsbar inkomst som inte överstiger 4 300 kronor tillgodoräknas 1 320 kronor. För att orimliga marginaleffekter inte skall uppkomma bör skattelättnaden avtrappas med 25 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 4 300 kronor. Regeringen återkommer till riksdagen med lagförslag i denna del under hösten 2001. 8.2.3.3 Högre allmänt grundavdrag istället för särskild skattereduktion Regeringens förslag: Från och med år 2003 ersätts den särskilda skattereduktionen med ett högre allmänt grundavdrag. Avdraget höjs med 0,11 prisbasbelopp för inkomster upp till 135 000 kronor. För inkomster över 135 000 kronor reduceras höjningen med 4 procent av överskjutande inkomster, vilket innebär att för inkomster över 245 000 kronor kommer grundavdraget åter att ligga på den normalnivå som enligt annat förslag i denna proposition skall gälla från och med inkomståret 2002, nämligen 0,293 prisbasbelopp. Skälen för regeringens förslag: Utvidgningen av den särskilda skattereduktionen till att omfatta alla med taxerad förvärvsinkomst gör det möjligt att från och med inkomståret 2003 uppnå ett likvärdigt resultat genom en justering av det allmänna grundavdraget. Regeringen föreslår därför att den särskilda skattereduktionen då ersätts av ett högre allmänt grundavdrag i de inkomstskikt där den särskilda skattereduktionen har betydelse. Den föreslagna höjningen av grundavdraget är utformad så att den vid en genomsnittlig kommunalskatt ger samma skattelättnad som den tidigare skattereduktionen vid en viss nivå på den taxerade förvärvsinkomsten. Detta innebär att grundavdraget endast höjs i de inkomstskikt där nuvarande skattereduktion ger en skattelättnad och på ett sådant sätt att marginal- och genomsnittsskatten i dessa skikt inte påverkas jämfört med vad som gäller inkomståret 2002. För att åstadkomma en höjning av grundav-draget år 2003, som ger samma skattelättnad som skattereduktionen, behövs information om nivån på prisbasbeloppet för det året. Denna information kommer att vara tillgänglig först i juli 2002. Dock kan en preliminär beräkning göras. För år 2002 uppgår prisbasbeloppet utan avrundning till 37 943 kronor. Enligt Finansdepartementets prognoser förväntas prisbasbeloppet för år 2003 uppgå till 38 400 kronor. Vid den genomsnittliga kommunalskattesatsen på 30,78 procent ger en höjning av grundavdraget med 0,11 prisbasbelopp en skattelättnad på 1 320 kronor. Således föreslås att det allmänna grundavdraget för inkomster upp till och med 135 000 kronor höjs med 0,11 prisbasbelopp. Det beräknas motsvara en höjning av grundavdraget i detta skikt med 4 300 kronor efter avrundning. För inkomster som överstiger 135 000 kronor skall höjningen av grundavdraget reduceras så att den skattelättnad avdraget medför vid en viss nivå på inkomsten motsvaras av den särskilda skattereduktionen. Vid inkomster över 135 000 trappas den särskilda skattereduktionen ner med 1,2 procent av den överskjutande inkomsten. Således skall höjningen av grundavdraget reduceras så att skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget vid en genomsnittlig kommunalskatt minskar i samma takt som skattereduktionen. Vid en genomsnittlig kommunalskattesats på 30,78 procent skall avdraget trappas av med 3,899 procent. Efter viss avrundning skall avdraget trappas ned med 4 procent. Det innebär att vid en taxerad förvärvsinkomst över 246 100 kronor är grundavdraget åter nere på normalnivån 0,293 prisbasbelopp enligt de föreslagna reglerna för inkomståret 2002. Förslaget föranleder en ändring i 63 kap. 3 § inkomstskattelagen. Förändringen i grundavdraget i denna del tillämpas första gången vid 2004 års taxering. I tabell 8.1 och 8.2 redovisas grundavdragets storlek i olika inkomstskikt år 2003 vid de här föreslagna förändringarna. De uppgifter som redovisas i tabell 8.2 bygger på den prognos för prisbasbeloppet för 2003 som redovisas ovan. Tabell 8.1 Grundavdrag år 2003 Taxerad förvärvsinkomst Grundavdrag - 1,86 BB 0,403 BB 1,86 BB - 2,89 BB 0,403 BB + 0,25*(TI-1,86BB) 2,89 BB - 3,04 BB 0,6605 BB 3,04 BB - 3,66 BB 0,6605 BB - 0,10*(TI- 3,04 BB) 3,66 BB - 5,615 BB 0,5985 BB - 0,14*(TI-3,66 BB) 5,615 BB - 6,41 BB 0,3248 BB - 0,04*(TI-5,615 BB) 6,41 BB - 0,293 BB BB = Prisbasbelopp TI = taxerad förvärvsinkomst Tabell 8.2 Grundavdrag år 2003 Kronor Taxerad förvärvsinkomst Grundavdrag - 71 424 15 500 71 425 - 110 976 15 500 - 25 400 110 977 - 116 736 25 400 116 737 - 140 544 25 400 - 23 000 140 545 - 215 616 23 000 - 12 500 215 617 - 246 144 12 500 - 11 300 246 145 - 11 300 Beloppen beräknade utifrån Finansdepartementets prognos avseende prisbasbeloppet för år 2003 uppgående till 38 400. Diagram 8.1 illustrerar skillnaden mellan grundavdraget enligt de regler som här föreslås för inkomståret 2002 och det grundavdrag som följer av de här förslagna regeländringarna. Diagram 8.1 Grundavdrag enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget (heldragen linje) beräknat utifrån 2003 års prisbasbelopp Anm. Båda grundavdragen har beräknats med utgångspunkt i Finansdepartementets prognos för prisbasbeloppet år 2003. En direkt följd av omläggningen av skattereduktionen till ett högre grundavdrag är att skattelättnaden för den enskilde individen kommer att variera något beroende på den kommunala skattesatsens nivå. Vid den för år 2001 högsta kommunalskattesatsen (Ragunda kommun med 33,76 procent inkl. begravningsavgift) reducerar ett 4 300 kronor högre grundavdrag skatten med 1 451 kronor. För personer i Danderyd, där skattesatsen år 2001 är 27,28 procent (inkl. begravningsavgift), blir motsvarande reducering 1 173 kronor. I förhållande till den tidigare skattereduktionen uppgår den maximala sänkningen till 147 kronor per år medan den maximala höjningen uppgår till 131 kronor per år. För de allra flesta personer handlar denna tekniska justering således om en förändring på omkring (10 kronor per månad. 8.2.4 Inkomstskatten för år 2002 I tabell 8.3 redovisas en samlad bild av effekter på inkomstskatteskalan för år 2002 av de föreslagna åtgärderna. Tabell 8.3 Skiktgränser och brytpunkter år 2001 respektive år 2002 enligt regeringens förslag Skiktgräns beskattningsbar inkomst kronor per år Brytpunkt taxerad inkomst kronor per år År 2001 Grundavdrag 10 000* Gräns för 20 % statlig skatt 252 000 271 500 Gräns för 25 % statlig skatt 390 400 411 100 År 2002 utan regeländringar, enbart indexuppräkning Grundavdrag 10 300* Gräns för 20 % statlig skatt 263 800 284 100 Gräns för 25 % statlig skatt 408 700 430 000 År 2002 med här föreslagna regeländringar Grundavdrag 11 200* Gräns för 20 % statlig skatt 273 800 290 100 Gräns för 25 % statlig skatt 414 200 430 900 Effekterna för löntagare i olika inkomstskikt av de ovan beskrivna förslagen framgår av tabell 8.4. Uppgifterna i tabellerna baseras på de nya skatteskalor som följer av de redovisade förändringarna. Såväl effekten av det tredje steget i kompensationen för den allmänna pensionsavgiften som höjningen av skiktgränserna och åtgärderna avseende den särskilda skattereduktionen har beaktats. Beräkningarna avser personer med pensionsgrundande inkomst i 20 000-kronorsintervall upp till en taxerad inkomst på 400 000 kronor. För individer över denna gräns blir effekterna i kronor ungefär desamma som för individer i det högsta redovisade inkomstläget - de föreslagna åtgärderna innebär ju att skattesänkningen i kronor blir densamma över vissa inkomstgränser. * Avser det allmänna grundavdrag som medges vid en taxerad inkomst som understiger 1,86 eller överstiger 5,61 prisbasbelopp. Tabell 8.4 Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstlägen år 2002 enligt regeringens förslag. Kronor per månad Personer utan folkpension Ålderspensionärer Förtidspensionärer Årsinkomst i tusentals kronor Antal personer i skiktet Minskad skatt i kronor per månad Antal personer i skiktet Minskad skatt i kronor per månad Antal personer i skiktet Minskad skatt i kronor per månad 1-20 438 000 25 19 000 115 3 000 111 20-40 199 000 60 26 000 112 3 000 106 40-60 135 000 77 247 000 112 7 000 94 60-80 118 000 96 160 000 129 87 000 130 80-100 125 000 116 148 000 131 43 000 118 100-120 155 000 135 153 000 130 45 000 114 120-140 214 000 158 196 000 128 46 000 108 140-160 316 000 177 191 000 111 43 000 94 160-180 321 000 196 139 000 89 41 000 81 180-200 367 000 218 92 000 67 31 000 71 200-220 421 000 239 71 000 46 20 000 71 220-240 396 000 258 46 000 21 14 000 68 240-260 355 000 274 29 000 9 9 000 77 260-280 304 000 295 21 000 14 6 000 104 280-300 227 000 367 15 000 161 4 000 214 300-320 169 000 414 12 000 176 3 000 233 320-340 122 000 418 8 000 188 2 000 292 340-360 88 000 418 6 000 187 1 000 277 360-380 70 000 417 6 000 174 1000 290 380-400 56 000 418 4 000 182 1000 320 400- 323 000 424 30 000 223 4 000 321 Källa: SCB och Finansdepartementet, 1999 års storurval framskrivet till år 2002. Anm. Uppgifterna avser effekterna av ytterligare kompensation för allmän pensionsavgift, höjda skiktgränser, utvidgningen av den särskilda skattereduktionen samt höjda grundavdrag. Indelningen i inkomstklasser är baserad på den taxerade förvärvsinkomsten. 8.2.5 Skattereduktion för fackföreningsavgift Regeringens bedömning: Skattereduktion bör införas för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa. Reduktion bör ges med 25 procent av fackföreningsavgiften och med 40 procent av avgiften till arbetslöshetskassa. Skattereduktionerna börjar tillämpas på avgifter som betalas under år 2002. Skälen för regeringens bedömning: I syfte att likställa villkoren för medlemskap i en arbetsgivarorganisation respektive en arbetstagarorganisation bör en skattereduktion motsvarande 25 procent av fackföreningsavgiften införas. Avgiften till arbetslöshetskassan bör av bl.a. rättviseskäl också behandlas skattemässigt på ett annat sätt än i dag. För närvarande dras avgiften till arbetslöshetskassa av endast till den del den tillsammans med övriga kostnader överstiger 1 000 kronor. Avdragsbegränsningen innebär att avgiften i åtskilliga fall inte beaktas vid inkomstbeskattningen. Avgiften bör i stället för att få dras av vid inkomstbeskattningen beaktas direkt vid skatteberäkningen genom att en skattereduktion ges motsvarande 40 procent av avgiften till arbetslöshetskassan under året. Skattereduktionerna börjar tillämpas på avgifterna som betalas under år 2002. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under hösten 2001 med ett sådant förslag. 8.2.6 Regionalt nedsatta socialavgifter Regeringens bedömning: En regional stimulans av småföretagandet i stödområde A bör införas. Stimulansen bör utformas som en utvidgning av den nuvarande generella nedsättningen av socialavgifterna från 5 till 15 procent av avgiftsunderlaget. Stimulansbeloppet bör beräknas på ett löneunderlag på högst 852 000 kronor per år och nedsättningen uppgå till högst 127 800 kronor per år. Stimulansen bör om möjligt införas från den 1 januari 2002. Skälen för regeringens bedömning: Den regionalpolitiska utredningen överlämnade sitt slutbetänkande (SOU 2000:87) till regeringen i september 2000. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet. Regeringen avser att inom kort lägga fram en proposition om en ny regional utvecklingspolitik för hela landet för riksdagen. En viktig utgångspunkt för den regionalpolitiska utredningen har varit att så långt möjligt ersätta selektiva företagsstöd med generella lösningar eller mer marknadsmässiga förbättringar av förutsättningarna. Ett sådant förslag av utredningen avser en generell nedsättning av socialavgifterna i stödområde A. Större delen av detta område omfattades till och med 1999 av en nedsättning av socialavgifterna. Nedsättningen godkändes inte av EU-kommissionen eftersom den inte var förenlig med statsstödsriktlinjerna. Det är, främst på grund av de geografiska lägesnackdelarna, angeläget att återinföra en stimulansåtgärd inom stödområde A. Åtgärden bör särskilt stimulera småföretagandet och den lokala servicen samt ha sin utgångspunkt i den generella nedsättning av socialavgiftsunderlaget med 5 procent som redan gäller enligt socialavgiftslagen (2000:980). Den nuvarande nedsättningen är maximerad till 42 600 kronor per år. Nedsättningen beräknas alltså på ett löneunderlag på högst 852 000 kronor. Inom stödområde A bör nedsättningen i stället vara 15 procent och maximeras till 127 800 kronor per år. Utformningen tar särskilt sikte på att stimulera små företag och i likhet med nuvarande generella nedsättning bör enskilda näringsidkare också omfattas av stimulansåtgärden. Nedsättningen kommer att utformas i enlighet med EU-kommissionens förordning 69/2001 om stöd av mindre betydelse, s.k. försumbart stöd. Ett förslag med denna innebörd behöver beredas ytterligare. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under hösten 2001 med ett sådant förslag. 8.2.7 Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar Regeringens bedömning: Justeringsregeln för den som innehar en miljöbil bör bli förmånligare. Från att motsvara förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan miljövänlig driftsteknik bör justering göras till 60 procent av detta värde för bilar med miljömässigt klara fördelar. Skälen för regeringens bedömning: De särskilda reglerna om justering av värdet av bilförmån för den som innehar miljöbil tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att om bilen - helt eller delvis - är utrustad med teknik för drift med miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet och nybilspriset därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att beståndet av förmånsbilar blir miljövänligare. Många av miljöbilarna har dock en begränsad räckvidd och vad gäller gasbilarna tar gastanken upp en stor del av bilens lastutrymme. Vidare är tillgången på tankställen för alternativa drivmedel begränsad. Värdet av förmånen kan av dessa skäl anses vara mer begränsat jämfört med en förmånsbil som drivs med konventionella drivmedel, vilket bör komma till tydligare uttryck i värderingsreglerna. Det finns således enligt regeringens uppfattning skäl att ändra justeringsreglerna i denna del för att bättre motsvara det faktiska värdet av förmånen. Genom en förändring av justeringsregeln kan också förutsättningarna förbättras för en ökning av beståndet av miljövänligare bilar. En nedsättning bör lämpligen kunna göras med 40 procent för bilar med miljömässigt klara fördelar. På marknaden finns emellertid idag ett ganska omfattande utbud av miljövänligare bilar. Det förekommer t.ex. att två olika drivmedel kan användas parallellt i en bil. Ett förslag i nu aktuell fråga kräver bl.a. av dessa anledningar noggranna överväganden. Regeringen har därför för avsikt att återkomma med ett förslag längre fram i höst. Ändringen avses träda i kraft år 2002. 8.2.8 Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster Regeringens förslag: Den statliga skatt om 200 kronor som utgår på förvärvsinkomster för fysiska personer skall även vid 2003 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt. Skälen för regeringens förslag: Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster utgår dels med ett fast belopp om 200 kronor, dels med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns samt med 25 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger en övre skiktgräns. Den statliga skatten om 200 kronor har under några års tid beslutats utgöra en kommunal inkomstskatt. Detta har motiverats av att kommunerna haft behov av medelsförstärkning. Även för år 2002 kan konstateras att kommunerna har ett visst behov av medelsförstärkning. Regeringen föreslår därför att den fasta skatten om 200 kronor också vid 2003 års taxering skall utgöra en kommunal inkomstskatt. Utbetalningarna till kommunerna kommer under 2002 att göras med en tolftedel av det preliminära skattebeloppet per månad istället för, såsom tidigare år, i klumpsumma. Denna förändring är föreslagen av praktiska skäl för att reglerna bättre skall överensstämma med reglerna om preliminära skatteutbetalningar till kommuner och landsting i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 8.2.9 Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet Regeringens förslag: Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som får ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2003 års taxering. I 2001 års budgetproposition (avsnitt 9.2.5) föreslogs att den skattefrihet, som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i 1996 års nordiska skatteavtal gäller t.o.m. 2001 års taxering för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som får ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, skulle förlängas till att gälla också vid 2002 års taxering (SFS 2000:1165). När det gäller inkomst som person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar genom arbete ombord på svenskt resp. danskt skepp i internationell färjetrafik undertecknades den 30 september 1999 ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark. Beskattning sker i första hand i den av staterna där arbetsgivaren har hemvist. Om den anställde har hemvist i den andra staten får även denna stat beskatta inkomsten men skall i sådant fall undanröja eventuell dubbelbeskattning. När Danmark på sensommaren år 2000 utvidgade kretsen av de fartyg som kan registreras i Danskt Internationalt Skibsregister (DIS) till att omfatta färjor som går i trafik mellan Sverige och Danmark innebar det att även de anställda ombord på dessa färjor fick s.k. nettolön. Anställda ombord på DIS-registrerade fartyg är undantagna från dansk sjömansskatt och får således en nettolön som är cirka 30 procent lägre än motsvarande bruttolön. De sjömän med hemvist i Sverige som arbetar på danska färjor med anställning hos dansk arbetsgivare kan dock enligt avtalet beskattas i Sverige för inkomsten. Med hänsyn till den svåra situation dessa sjömän oförskyllt har hamnat i föreslogs i prop. 2000/01:89. Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark att danska nettolöner som betalas till ombordanställda på danska färjor skulle undantas från svensk skatt vid 2002 års taxering. Skattefriheten begränsades till att gälla personer som någon gång under januari månad år 2001 var anställda ombord på ett danskt skepp (SFS 2001:411). Detta är en fråga som lämpligen borde lösas gemensamt inom Norden. På sikt kan även andra länder än Sverige och Danmark komma att beröras. Frågan diskuteras för närvarande i den nordiska kretsen. Dessa diskussioner kommer att fortsätta. I avvaktan på en sådan gemensam lösning föreslås att skattefriheten för dessa ombordanställda skall gälla även vid 2003 års taxering. Förslaget har tagits in i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. 8.3 Fastighetsbeskattning 8.3.1 Fastighetsskatten för småhus och bostadshyreshus Regeringens förslag: Fastighetsskatten för småhus och hyreshus (bostadsdelen) sänks retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2001. För småhus sänks skatten från 1,2 till 1,0 procent. För hyreshus (bostadsdelen) sänks skatten från 0,7 till 0,5 procent. Skälen för regeringens förslag: Sedan år 1996 har uttaget av fastighetsskatt på bostäder kraftigt begränsats genom en rad successiva beslut. Det omräkningsförfarande som infördes år 1996 har inte tillämpats som avsetts utan taxeringsvärdena har i princip varit oförändrade under åren 1997-2000. I budgetpropositionen för 2001 (avsnitt 9.3) gjorde regeringen bedömningen att taxeringsvärdena med koppling till marknadsvärdena även i fortsättningen bör utgöra grunden för uttaget av fastighetsskatt. Det omräkningsförfarande som infördes år 1996 syftade till att uppnå en mer kontinuerlig anpassning av taxeringsvärdena till förändrade marknadsförhållanden. Regeringen konstaterade att besluten att inte tillämpa omräkningsförfarandet hade lett till att taxeringsvärdena alltmer kommit att avvika från marknadsvärdena och ansåg därför att det var angeläget att "frysningen" av taxeringsvärdena skulle upphöra. Ett fullt genomslag för ändrade taxeringsvärden skulle dock ge mycket kraftiga förändringar i såväl fastighets- som förmögenhetsskatteuttaget i stora delar av landet. För att begränsa uttaget av fastighetsskatt föreslog regeringen att skattesatsen för småhus skulle sänkas från 1,5 till 1,2 procent och för hyreshus (bostadsdelen) från 1,5 till 0,7 procent. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36, SFS 2000:950). I förra årets budgetproposition redovisades också att det i regeringskansliet hade påbörjats ett arbete i syfte att tillskapa regler för att begränsa uttaget av fastighetsskatt. En promemoria med ett förslag avseende en begränsningsregel för fastighetsskatt har remissbehandlats och regeringen förbereder en proposition som ska lämnas till riksdagen under hösten. Reglerna tar sikte på hushåll med låga inkomster som är bosatta i fastigheter med höga taxeringsvärden och innebär att fastighetsskatten i princip inte skall överstiga 5 procent av hushållets sammanlagda inkomster. Bestämmelserna skall gälla retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2001. Begränsningsregeln kommer i första hand att omfatta låginkomsttagare och pensionärer. Det har emellertid visat sig att priserna på småhus i framförallt storstadsområdena och vissa skärgårdsområden fortsatt att öka kraftigt. Detta innebär högre taxeringsvärden och ett ökat uttag av fastighetsskatt. Även medelinkomsttagare kan därför - trots den redan beslutade sänkningen av skattesatsen för innevarande år - få en betydande skattehöjning. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns skäl att utöver den redan beslutade sänkningen från 1,5 till 1,2 procent ytterligare sänka skattesatsen. Regeringen föreslår att skattesatsen för småhus sänks till 1,0 procent fr.o.m. den 1 januari 2001 (2002 års taxering). Även för hyreshus (bostadsdelen) gör regeringen bedömningen att skattesatsen bör sänkas samt att sänkningen, på samma sätt som beträffande småhusen, görs retroaktiv. Syftet är att skapa förutsättningar för lägre hyresnivåer och stimulera till ökad produktion av hyresrätter. För innevarande år är skattesatsen 0,7 procent. Regeringen föreslår att skattesatsen för hyreshus (bostadsdelen) sänks till 0,5 procent fr.o.m. den 1 januari 2001 (2002 års taxering). Förslagen medför ändringar i 3§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Översyn av reglerna om fastighetsskatt Enligt regeringens uppfattning bör fastighetsbeskattningen utredas på nytt. Ett sådant utredningsuppdrag bör emellertid ges en annan inriktning än de många utredningar som tidigare behandlat denna fråga. En ny utredning bör ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen under förutsättning att de fördelningsmässiga konsekvenserna är acceptabla. Regeringen avser att så snart som möjligt återkomma med utredningsdirektiv. 8.3.2 Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen Regeringens bedömning: Omräkningsförfarandet bör avskaffas och ersättas av regler om en förenklad fastighetstaxering mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Skälen för regeringens bedömning: Vid allmän fastighetstaxering bestäms för varje taxeringsenhet ett basvärde som skall motsvara 75 procent av enhetens marknadsvärde. Basvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då den allmänna fastighetstaxeringen sker. Prisutvecklingen mellan de allmänna fastighetstaxeringarna beaktas genom det årliga omräkningsförfarandet. Detta innebär att basvärdet skall omräknas med hjälp av ett omräkningstal som fastställs av RSV med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika prisutvecklingsområden under tolvmånadersperioden den 1 juli andra året före taxeringsåret och den 30 juni året före taxeringsåret. Fastighetstaxeringsutredningen har i betänkandet Fastighetstaxering - precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10) föreslagit att omräkningsförfarandet skall avskaffas och att det i stället skall göras en förenklad fastighetstaxering mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förslaget innebär att allmän fastighetstaxering, på samma sätt som för närvarande, skall ske vart sjätte år. Regeringen anser att förslaget nu bör genomföras. Det förenklade förfarandet bör enbart omfatta småhus-, lantbruks- och hyreshusenheter. Allmän fastighetstaxering sker för närvarande vart sjätte år räknat fr.o.m. år 1988 för hyreshus-, elproduktions- och industrienheter, år 1990 för småhusenheter och år 1992 för lantbruksenheter. Nästa allmänna fastighetstaxering för småhusenheter, som alltså skulle ske år 2002, har dock flyttats fram till år 2003 (prop. 1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261, SFS 2000:542). Eftersom nästa allmänna fastighetstaxering för lantbruksenheter skall äga rum år 2004 kommer förberedelsearbetet inför denna och inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003 delvis att sammanfalla. En sådan ordning framstår som mindre lämplig. Mot denna bakgrund anser regeringen att den allmänna fastighetstaxeringen för lantbruk bör flyttas fram till år 2005 och den allmänna fastighetstaxeringen för hyreshus m.m. till år 2007. I fortsättningen bör allmän fastighetstaxering ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, elproduktions- och industrienheter. Ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna innebär att en taxering av fastigheter kommer att genomföras varje år. En förenklad fastighetstaxering bör kunna göras första gången för hyreshus år 2004, för småhus år 2006 och för lantbruk år 2008. Omräkning för respektive kategori av fastigheter bör göras fram till dess att fastigheterna blir föremål för en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Detta innebär att det kommer att äga rum en omräkning för småhus, hyreshus och lantbruk år 2002. År 2003 kommer det att äga rum en omräkning för hyreshus och lantbruk och år 2004 en omräkning för lantbruk. En proposition med detta innehåll kommer att lämnas till riksdagen senare i höst. 8.3.3 Successivt genomslag av höjda taxeringsvärden vid fastighetsbeskattningen Regeringens bedömning: Höjs taxeringsvärdena vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxering skall detta inte omedelbart slå igenom vid uttaget av fastighetsskatt. I stället bör endast en tredjedel av höjningen slå igenom taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. Skälen för regeringens bedömning: Regeringens förslag om att avskaffa omräkningsförfarandet och införa en förenklad fastighetstaxering innebär att t.ex. småhus taxeras om vart tredje år. Om fastighetspriserna ökar under en längre tid skulle utan särskilda åtgärder en sådan ordning kunna innebära kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdena - och därmed uttaget av fastighetsskatt - vid varje allmän eller förenklad fastighetstaxering. Enligt regeringens uppfattning bör en sådan konsekvens av de nya reglerna om möjligt undvikas. Inom Finansdepartementet har det därför påbörjats ett arbete som syftar till att åstadkomma regler som innebär att höjda taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på fastighetsskatten. Avsikten är att regeringen senast under nästa år skall lägga fram ett förslag med denna inriktning. Sådana regler bör i princip ges den utformningen att en höjning av taxeringsvärdet på en enskild fastighet när det gäller uttaget av fastighetsskatt endast slår igenom med en tredjedel under det året taxeringen sker och med motsvarande andel under vart och ett av de därpå två följande åren fram till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering. Om taxeringsvärdet på ett visst småhus höjs från 600 000 kronor till 630 000 kronor skall alltså underlaget för fastighetsskatt för det år höjningen sker uppgå till (600 000 + 1/3 av 30 000 =) 610 000 kronor. För de två följande åren skall underlaget uppgå till 620 000 resp. 630 000 kronor. Regler av detta slag har den fördelen att om taxeringsvärdena höjs fördelas det ökade skatteuttaget över flera år. Kraftiga höjningar av fastighetsskatten undviks och skatteeffekterna av systemet blir möjliga att förutsäga. 8.4 Förmögenhetsskatt Regeringens förslag: Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt höjs fr.o.m. 2003 års taxering från 1 000 000 kronor till 1 500 000 kronor för ensamstående och från 1 500 000 kronor till 2 000 000 kronor för sambeskattade par. Skälen för regeringens förslag: Förmögenhetsskatt utgår på den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger ett fribelopp. Vid beräkningen av den skattepliktiga förmögenheten skall fastighet i Sverige tas upp till taxeringsvärdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2001 (avsnitt 9.4) att en återgång till det årliga omräkningsförfarandet i fastighetstaxeringen skulle innebära att taxeringsvärdena inför 2002 års förmögenhetstaxering skulle höjas kraftigt. Med ett oförändrat fribelopp skulle detta innebära att ett större antal enskilda än tidigare skulle redovisa en beskattningsbar förmögenhet och därmed bli skyldiga att betala förmögenhetsskatt. För att begränsa effekterna av de höjda taxeringsvärdena aviserades i budgetpropositionen att fribeloppet fr.o.m. 2002 års taxering skulle höjas från 900 000 kronor till 1 miljon kronor för ensamstående och till 1,5 miljoner kronor för sambeskattade par. Ett sådant förslag presenterades senare under hösten 2000. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:31, bet. 2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13, rskr. 2000/01:129, SFS 2000:1422). För att ytterligare begränsa förmögenhetsskatteeffekterna av höjda taxeringsvärden föreslår regeringen att fribeloppen höjs till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för sambeskattade par. De nya fribeloppen bör gälla fr.o.m. den 1 januari 2002. Detta medför att antalet skattskyldiga till förmögenhetsskatt beräknas minska med drygt 42 procent från 520 000 till 300 000. Förändringen medför även att antalet småhusägare som betalar förmögenhetsskatt beräknas minska med 120 000 från 280 000 till 160 000. Förslaget medför ändringar i 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Översyn av förmögenhetsskattelagstiftningen Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att se över reglerna om förmögenhetsbeskattningen. De nuvarande reglerna har kritiserats från skilda utgångspunkter, bl.a. för bristande enhetlighet i behandlingen av olika tillgångar och för de fördelningspolitiska effekterna. Enligt regeringens mening finns det därför anledning att nu göra en generell översyn av förmögenhetsskatten. Regeringen avser att så snart som möjligt återkomma med utredningsdirektiv. 8.5 Företagsskattefrågor 8.5.1 Beskattning av investmentföretag och värdepappersfonder Regeringens förslag: Schablonintäkten för investmentföretag sänks till samma nivå som för värdepappersfonder, dvs. 1,5 procent. Vidare slopas den nuvarande begränsningen att avdrag för utdelning inte får föranleda underskott. Detta gäller såväl investmentföretag som värdepappersfonder. Skälen för regeringens förslag: Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. För att kvalificera sig som investmentföretag krävs ett välfördelat värdepappersinnehav i syfte att erbjuda andelsägarna riskspridning samt att ett stort antal fysiska personer äger andelar i företaget. För investmentföretag gäller särskilda skatteregler. De beskattas inte för kapitalvinster och kapitalförluster är inte avdragsgilla. I stället skall ett belopp som motsvarar 2 procent av värdet på deras aktier och andra delägarrätter vid beskattningsårets ingång tas upp till beskattning. Intäktsräntor och uppburen utdelning tas upp till beskattning. Förvaltningskostnader och utgiftsräntor skall dras av. Även lämnad utdelning skall dras av, dock inte med så högt belopp att det föranleder underskott. Särreglerna skall ses mot bakgrund av att investmentföretaget är ett mellanled. I princip skall skatt tas ut i två led. En gång på företagsnivå (hos de företag investmentföretaget investerat i) och en gång på aktieägarnivå (hos dem som investerat i investmentföretaget). Beskattas investmentföretaget enligt vanliga regler uppkommer beskattning i tre led. Man kan därför hävda att investmentföretag bör slippa beskattning. Men genom att kapitalvinster inte beskattas, till skillnad från vad som gäller för fysiska personer, uppkommer ett incitament att äga aktier indirekt via investmentföretag. Schablonintäkten syftar till att motverka detta incitament och skapa neutralitet mellan direkt och indirekt aktieägande. Nivån på schablonintäkten fastslogs med utgångspunkt från de antaganden som gjordes av Utredningen om reformerad företagsbeskattning (SOU 1989:34), bl.a. att tio procent av en direktägd aktieportfölj årligen omsätts. En närmare analys visar att det vid detta antagande inte finns någon entydigt bestämd schablonintäktsnivå som generellt sett skapar neutralitet mellan en direktägd aktieportfölj och en placering via ett investmentföretag. Nivån på den schablonintäkt som skapar neutralitet mellan de olika formerna av ägande är beroende av individens placeringshorisont. Värdepappersfonder beskattas enligt liknande regler som de som gäller för investmentföretag. För värdepappersfonder är dock schablonintäkten 1,5 procent i stället för 2 procent. Den högre schablonintäkten för investmentbolag har motiverats med att investmentbolag, till skillnad från värdepappersfonderna, kan ta upp lån och att räntekostnaderna reducerar schablonintäkten. Vid en närmare prövning visar sig dock detta motiv inte vara hållbart. Det beaktar nämligen inte det förhållandet att den slutlige ägaren ( i frånvaro av avdragsrätten för räntor hos mellanhanden ( har möjlighet att uppnå samma resultat genom egen upplåning. Nivån på schablonintäkten för investmentföretag bör således sänkas till den nivå som gäller för värdepappersfonder, dvs. 1,5 procent. Enligt gällande regler får utdelningsavdraget för investmentföretag och värdepappersfonder inte föranleda underskott. Begränsningen kan försvåra för dessa att upprätthålla en jämn utdelningspolitik. Med hänsyn härtill och då begränsningen närmast har karaktär av en ordningsföreskrift bör den kunna slopas. Regeringens förslag föranleder ändringar i 39 kap. 14 § inkomstskattelagen. 8.5.2 Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar Regeringens bedömning: Regeringen anser det angeläget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Ett förslag om detta kan dock lämnas tidigast under våren 2002. Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande beskattning av företagens kapitalvinster på andelar i dotter- och intresseföretag medför att företagens vinster beskattas både i dotterföretaget och i moderföretaget. Detta är inte önskvärt eftersom en vinst endast bör beskattas en gång i företagssektorn. Härtill kommer att dagens sys-tem många gånger kan kringgås. Många företag har strukturerat sina innehav av dotterbolag på så sätt att vinstgivande aktieförsäljningar sker i länder där kapitalvinster på försäljningar av dotterbolag inte beskattas. Förlustförsäljningar realiseras däremot i Sverige med avdragsrätt för den uppkomna förlusten. Den beskrivna situationen är inte acceptabel. Dessutom medför det förhållandet att kapitalvinster på aktier i dotterföretag m.m. är skattefria i en del andra länder att det är svårt att upprätthålla beskattningen i Sverige. Mot denna bakgrund har regeringen tidigare förklarat att det är angeläget att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar i bolagssektorn (prop. 1998/99:15 s. 116). Frågan rymmer emellertid en mängd komplexa och svåra frågeställningar och har därför utretts av 1998 års Företagsskatteutredningar (dir. 1998:55 och dir. 1998:74). Utredningarna lämnade i februari 2001 det gemensamma betänkandet Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar (SOU 2001:11). Huvudförslaget är att kapitalvinster ( på samma sätt som gäller för utdelning mellan svenska bolag och är huvudregel när det gäller utdelning från utländskt bolag ( på näringsbetingade andelar skall vara skattefria. I konsekvens härmed föreslås även att kapitalförluster vid försäljningar av näringsbetingade andelar inte längre skall vara avdragsgilla. En sådan förändring av skattebestämmelserna kan emellertid ge upphov till oönskade skatteplaneringsåtgärder i form av s.k. ränteavdragsarbitrage. Med detta förstås att ett svenskt företag lånefinansierar investeringar i dotterföretag i länder med låg eller obefintlig bolagsskatt. Genom avdragsrätten för låneråntan skulle skattepliktiga inkomster i det svenska moderföretaget transformeras till en skattefri kapitalvinst vid avyttring av dotterbolaget. Motsvarande gäller även vid utdelning från det utländska dotterbolaget. För att motverka ränteavdragsarbitrage och även i övrigt motverka att den svenska bolagsskattebasen urholkas föreslås även nya och utvidgade regler för beskattning av s.k. CFC-bolag (controlled foreign company). Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om att undanta både utdelning och kapitalvinster på näringsbetingade andelar från beskattning har i huvudsak mottagits positivt av remissinstanserna. På andra och väsentliga punkter har dock framförts omfattande och bitvis hård kritik. Kritiken tar bl.a. sikte på de föreslagna CFC-reglerna. Som nämnts anser regeringen att det är angeläget att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar. Mot bakgrund av de många synpunkter som remissinstanserna lämnat är det dock nödvändigt att förbättra beslutsunderlaget innan definitiv ställning kan tas till utredningsförslagets många detaljer. Därutöver rymmer frågan vissa gemenskapsrättsliga aspekter som bör analyseras vidare. Inom Rege-ringskansliet pågår ett intensivt arbete med dessa frågor men frågornas omfattning och komplexitet innebär att ett lagförslag till riksdagen kan lämnas tidigast under våren 2002. 8.5.3 Vissa småföretagsinriktade skattefrågor Regeringen kommenterar här ett antal aktuella företagsskattefrågor med särskild betydelse för småföretagen. 3:12-utredningen Regeringen tillsatte 1999 den s.k. 3:12-utredningen. Den har två huvuduppgifter dels en översyn av de särskilda reglerna för aktiva ägare i fåmansaktiebolag (bl.a. analyser av alternativa underlag för inkomstklyvning), dels en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna vid generationsskiften av företagsförmögenhet. Enligt direktiven skall utredningen vara klar den 31 oktober 2001. Utredningsarbetet har dock fördröjts bl.a. genom byte av särskild utredare som begärt förlängd utredningstid till den 31 maj 2002. Regeringen avser att besluta om en sådan förlängning. Av vad regeringen inhämtat är utredningens arbete förhållandevis långt framskridet i generationsskiftesfrågorna. De stora problemen vid generationsskiften gäller den bristande samordningen mellan arvs- och gåvobeskattning, förmögenhetsbeskattning och inkomstbeskattning. Regeringen ämnar återkomma med förslag till lösningar på dessa problem när utredningen slutfört sitt arbete. För de grundläggande 3:12-frågorna kvarstår ett betydande arbete för utredningen. Detta gäller prövning och eventuell konstruktion av alternativa underlag för inkomstklyvning (enkelbeskattat eget kapital och schablonlönemodell), liksom bedömning av klyvningsräntans höjd och av reglerna för den skattemässiga behandlingen av förluster (inklusive samspelet mellan de grundläggande 3:12-reglerna och reglerna om uppskov vid andelsbyten). Regeringen avser att komma med förslag till förändringar efter det att utredningen utfört sitt arbete och regeringen prövat dess förslag. Förenklingsarbete Trots de grundläggande invändningar som kan riktas mot s.k. schablonbeskattning anser regeringen att det är angeläget att ett sådant system blir föremål för en djupare analys. RSV utreder nu frågan. En RSV-rapport om schablonbeskattning av vissa kontantbranscher väntas i januari 2002. Regeringen avser att återkomma med en bedömning om schablonbeskattning efter det att RSV redovisat sin rapport. Skattetillägg För att utreda skattetilläggssystemet tillkallade regeringen under år 1999 en särskild utredare. Den särskilde utredaren, 1999 års skattetilläggskommitté, lämnade i februari 2001 betänkandet Skattetillägg m.m. (SOU 2001:25). Förslagen i betänkandet går ut på att det införs ett subjektivt rekvisit som förutsättning för att påföra skattetillägg. Remissomgången visar att företrädare för näringslivet i princip är positiva till förslagen. Från flera myndigheters sida märks en mer kritisk inställning till centrala delar av förslagen. Regeringen avser att föreslå förändringar i skattetilläggssystemet. Ett slutligt ställningstagande kräver emellertid ytterligare beredning. 8.6 Energi- och miljöskatter m.m. 8.6.1 En fortsatt grön skatteväxling I förra årets budgetproposition presenterades en strategi för en successivt ökad miljörelatering av skattesystemet genom grön skatteväxling. Det första steget i denna strategi togs år 2001. Grunden för strategin är att höjda skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter på arbete. Skatteväxlingsstrategin beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30 miljarder kronor. Under inledningsåret var den totala omslutningen 3,3 miljarder kronor. Inriktningen var då att ge koldioxidskatten en ökad tyngd i förhållande till energiskatten. Skattehöjningarna på energiområdet koncentrerades till fossila bränslen för uppvärmning och till elförbrukning. Med undantag för dieselolja berördes transportområdet endast av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna. Jämfört med skattehöjningarna på bränslen för uppvärmning genomfördes endast en måttlig höjning av skatten på dieselolja. Med undantag för den höjda skatten på dieselolja påverkade inte åtgärderna industriell tillverkning, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Skatterna på arbete sänktes genom att grundavdragen för löntagare och pensionärer höjdes med mellan 1 100 och 1 200 kronor och genom att arbetsgivaravgifterna och motsvarande avgifter för egenföretagare sänktes med 0,1 procentenheter. I samband med denna skatteväxling justerades enligt gällande regler energi- och koldioxidskattesatserna med hänsyn till förändringarna i konsumentpriserna (konsumentprisindex, KPI). Vid detta tillfälle ändrades samtidigt den basmånad som används vid indexjämförelsen och justeringen uppgick då till 0,58 procent. För år 2002 föreslås att ett andra steg tas i skatteväxlingen. I avsnitt 8.2.2 föreslås sänkt skatt på arbete i form av en höjning av grundavdragen i inkomstskatten. Energiskattehöjningarna följer samma inriktning som förra årets. Huvudlinjen är att höja koldioxidskatten på bränslen som används för uppvärmning och att höja energiskatten på el. I samband med detta görs också den årliga indexomräkningen av skattesatserna där hänsyn tas till prisutvecklingen. Vidare föreslås en höjning av avfallsskatten. I de följande avsnitten presenteras de olika delarna i förslaget. 8.6.1.1 Höjd koldioxidskatt på bränslen Regeringens förslag: Koldioxidskatten på bränslen höjs med 15 procent. För drivmedlen sänks dock energiskattesatserna lika mycket som koldioxidskattesatserna höjs. Drivmedel som endast belastas med koldioxidskatt undantas dock från denna höjning. Omläggningen utformas så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna blir oförändrad. För alla bränslen, inklusive drivmedlen, tillkommer dock höjningar på grund av indexuppräkningen av skattesatserna. Skälen för regeringens förslag: I likhet med bedömningen när skatteväxlingen inleddes anser regeringen att det är viktigt att fortsätta att öka tyngden av koldioxidskatten i förhållande till energiskatten. Då regeringen anser det vara särskilt angeläget att åstadkomma en begränsning av koldioxidutsläppen bör åtgärderna med avseende på energibeskattningen av fossila bränslen för nästa år renodlas till att avse koldioxidskatten. Detta åstadkoms genom att koldioxidskatten nu höjs med 15 procent. Energiskatten ändras inte för bränslen som används för uppvärmning. För drivmedlen sänks däremot energiskattesatsen med det belopp som motsvarar den beloppsmässiga koldioxidskattehöjningen, så att det sammanlagda skatteuttaget för drivmedel inte ändras. När gasol, metan och naturgas används som drivmedel belastas de inte med någon energiskatt. För att även skatten på dessa drivmedel skall vara oförändrad, undantas de från höjningen av koldioxidskatten. Skattesatsändringarna av förslaget för de vanligaste bränslena framgår av tabell 8.5. Höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna blir oförändrad. Detta åstadkoms genom att den procentuella koldioxidskattelättnaden för dessa sektorer höjs från 65 till 70 procent. I avsnitt 8.6.1.3 redovisas de skattehöjningar som sker på grund av indexuppräkningen. 8.6.1.2 Höjd energiskatt på el Regeringens förslag: Energiskatten på el höjs med 1,2 öre per kWh. Till det kommer indexuppräkningen av skatten. Miljöbonusen på vindkraft bibehålls på dagens nivå, 18,1 öre per kWh. Skälen för regeringens förslag: En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar användningen av dessa, men innebär samtidigt att det relativa priset på el sjunker. Det kan medföra att elanvändningen ökar och motiverar att energiskatten på el höjs för att motverka detta. Samtidigt med den föreslagna höjningen av koldioxidskatten föreslås därför en energiskattehöjning på el med 1,2 öre per kWh för samtliga energiskattesatser på el. Den nuvarande skattefriheten för förbrukning av el inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna behålls. Regeringen anser att det stöd som ges till vindkraften genom miljöbonusen och som motsvarar 18,1 öre per kWh skall bibehållas på oförändrad nivå. Med nuvarande utforming av lagen om skatt på energi är avdraget knutet till den högsta skattesatsen på el. Regeringen anser att denna anknytning inte längre är motiverad, eftersom stödet till vindkraft bör övervägas samlat (se utgiftsområde 21). Denna anknytning tas därför nu bort. I följande avsnitt redovisas skattehöjningar som sker på grund av indexuppräkningen. 8.6.1.3 Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) Regeringens förslag: Höjningar sker av samtliga energi- och koldioxidskattesatser motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2000-juni 2001. Skälen för regeringens förslag: En automatisk indexuppräkning sker av skatterna på energiområdet. Varje år, senast i november, skall regeringen beräkna det kommande kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Förändringen av skattesatserna baseras på förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad två år före beskattningsåret och juni månad året före beskattningsåret. Vid beräkningen av de nya skattesatser som blir följden av regeringens förslag till fortsatt grön skatteväxling har hänsyn tagits till den indexering som skall ske för kalenderåret 2002. För perioden juni 2000-juni 2001 har index höjts med 2,71 procent. Av förenklingsskäl görs i budgetpropositionen denna indexuppräkning för samtliga energi- och koldioxidskattesatser, dvs. inte enbart för de skattesatser som berörs av den gröna skatteväxlingen Indexuppräkningen av skattesatserna på el medför en ytterligare höjning som varierar mellan 0,3 och 0,5 öre per kWh beroende på nuvarande skattesats. Totalt höjs alltså energiskatten på el med mellan 1,5 och 1,7 öre per kWh. Den allmänna skattenivån för hushållen och servicesektorerna kommer efter höjningen att uppgå till 14 öre per kWh i vissa kommuner i norra Sverige samt till 19,8 öre per kWh för övriga delar av landet. Den särskilda skattesatsen för el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning höjs till 17,4 öre per kWh. Exempel på de sammanlagda föreslagna skatteförändringarna för de vanligaste drivmedlen i miljöklass 1 (MK 1) och eldningsolja samt för el presenteras i tabell 8.5. För el avser skattesatserna hushållsförbrukningen i södra respektive norra delarna av landet. Gränsen går ungefär efter en linje mellan norra Värmland och Örnsköldsvik. Tabell 8.5 Energiskattehöjningar samt indexuppräkning för vissa bränslen och el för år 2002 Energislag Koldioxid-skatt Energiskatt Indexuppräkning Summa Bensin, MK 1 kr/liter + 0,19 -0,19 + 0,12 + 0,12 Dieselolja, MK 1 kr/m3 + 230 -230 + 82 + 82 Eldningsolja kr/m3 + 230 0 + 60 +290 El, södra Sverige öre/kWh - + 1,2 + 0,5 + 1,7 El, norra Sverige öre/kWh - +1,2 + 0,3 + 1,5 En jämförelse mellan dagens skattesatser och de nya nivåerna redovisas i tabell 8.6. Jämförelsen avser bensin och dieselolja, båda i miljöklass 1, som är de kvaliteter som finns på bensinstationerna. Den angivna totala punktskattesatsen omfattar såväl energiskatt som, vad gäller bränslen, koldioxidskatt. Tabell 8.6 Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el Energislag Nuvarande total punkt- skattesats Föreslagen total punktskattesats Bensin, MK 1 kr/liter 4,50 4,62 Dieselolja, Mk 1 kr/m3 3 039 3 121 Eldningsolja kr/m3 2 215 2 505 El, södra Sverige öre/kWh 18,1 19,8 El, norra Sverige öre/kWh 12,5 14,0 8.6.1.4 Höjd avfallsskatt Regeringens förslag: Skatten på avfall som deponeras höjs från 250 till 288 kr per ton avfall. Skälen för regeringens förslag: En ny lag om skatt på avfall (avfallsskattelagen) trädde i kraft den 1 januari 2000. Skattesatsen är 250 kr per ton avfall. Avsikten är att avfallsskatten skall öka de ekonomiska incitamenten att behandla avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt. Skatten skall således begränsa mängden avfall som deponeras. Enligt lagen skall skatt betalas för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år. Skatt skall också i motsvarande fall betalas för avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering. Som ett led i den fortsatta gröna skatteväxlingen föreslår regeringen nu att avfallsskattesatsen höjs från dagens 250 kr till 288 kr per ton avfall. Härigenom ges både enskilda, kommuner och producenter ett ökat ekonomiskt incitament att minska mängden avfall som deponeras. Detta ligger i linje med den avfallsstrategi som utvecklats inom EU och som primärt syftar till att styra bort mängden avfall från deponering genom minskning av mängden avfall och en ökad grad av återanvändning och återvinning. 8.6.2 Fordonsskatt på jordbrukstraktorer Regeringens förslag: Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopas. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för år 2001 föreslogs att beskattningen av arbetsmaskiner skall ses över. Den 19 april 2001 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vägtrafikbeskattningens utformning (dir. 2001:12). I enlighet med vad som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition skall översynen av beskattningen av arbetsmaskiner redovisas med förtur. Till arbetsmaskiner räknas bl.a. jordbrukstraktorer. Fordonsskatten för en jordbrukstraktor är 225 kr per år. Jordbrukets traktorer används huvudsakligen utanför det allmänna vägnätet. Det finns därför skäl, som ett led i hävdandet av det svenska jordbrukets konkurrenskraft, att slopa fordonsskatten på jordbrukstraktorer. 8.6.3 Alkylatbensin Regeringens bedömning: Av miljöskäl är det motiverat att öka användningen av alkylatbensin i tvåtaktsmotorer. En skattesänkning skulle kunna användas som styrmedel. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att undersöka de tekniska förutsättningarna för och de miljömässiga effekterna av en sådan skattesänkning. Skälen för regeringens bedömning: Länsstyrelsen i Västra Götaland har i rapporten Mindre gift på drift lämnat förslag om att sänka bensinskatten med 1,50 kr per liter för alkylatbensin som används i fritidsbåtar. Alkylatbensin är betydligt renare och avger mindre mängd hälso- och miljöskadliga ämnen i avgaserna än traditionell motorbensin. Tillgångarna av alkylatbensin är dock begränsade varför den i första hand bör användas i tvåtaktsmotorer där förbränningen är mer ofullständig än i andra motorer. Tvåtaktsmotorer är vanliga i båtmotorer, motorsågar och andra arbetsredskap samt snöskotrar. Däremot är det inte motiverat att använda alkylatbensinen i bilmotorer och därför är det inte heller motiverat att använda skatten som styrmedel för sådan användning. För att styra användningen till de områden där alkylatbensinen gör mest miljönytta är det angeläget att undersöka de tekniska förutsättningarna för att åstadkomma detta. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att genomföra en sådan undersökning. Även de miljömässiga effekterna, såsom eventuella effekter av förändringar i tillverkningsprocessen av att öka alkylatanvändningen, bör undersökas. 8.6.4 Skattestrategi för alternativa drivmedel Regeringens bedömning: Regeringen anser det angeläget att en fortsatt introduktion av alternativa drivmedel stimuleras och att en strategi för skattenedsättning för dessa bränslen läggs fram. Strategin innefattar att skattelättnader ges i form av dels en energi- och koldioxidskattebefrielse för pilotprojektsdispenser i enskilda fall, dels en generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel med stöd av ett s.k. 8.4-beslut. Skälen för regeringens bedömning: I 2001 års ekonomiska vårproposition angavs att regeringen, för att stimulera en fortsatt introduktion av alternativa drivmedel till sommaren 2001 avsåg att fastlägga en strategi för hur skattenedsättning för dessa drivmedel skall ske. Målet för den strategi som här presenteras i sina huvuddrag, är att stimulera utvecklingen och introduktionen i större skala av alternativa drivmedel för motordrivna fordon. Med dagens skattebestämmelser tas full energi- och koldioxidskatt ut även för alternativa drivmedel, såvida inte undantag avseende pilotprojekt kan tillämpas. Skattestrategin för alternativa drivmedel bör utformas så att den på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till att uppställda miljömål uppnås. Det samlade uttaget av energi- och koldioxidskatt på de aktuella drivmedlen bör därför begränsas. De möjligheter som står till buds för att uppnå detta är pilotprojektsbestämmelserna i lagen om skatt på energi, som bygger på rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT L 316, 31.10.1992 s. 12, Celex 392L0081) och möjligheten att ansöka om 8.4-undantag enligt samma direktiv. Frågan om stöd utanför skattesystemet berörs inte av strategin. Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att följande huvudkomponenter i strategin bör läggas fast. Skattenedsättning kan ske antingen via pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både energi- och koldioxidskatt, eller genom generell koldioxidskattebefrielse med stöd av ett beslut enligt artikel 8.4 i mineraloljedirektivet. En ekonomisk ram för skattestrategin skall fastställas och strategin skall följas upp och utvärderas. För pilotprojekt avsätts 0,15 miljarder kronor per kalenderår. Intäktsbortfallet för en generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel beräknas till cirka 0,75 miljarder kronor per år. Det beräknade bortfallet avses täcka såväl användning av drivmedel i ren form som i blandning med andra produkter. Innan regeringen kan föreslå nödvändiga lagändringar måste rådet godkänna en ansökan om 8.4-undantag enligt mineraloljedirektivet avseende den generella koldioxidskattebefrielsen. Godkännande av EU-kommissionen krävs vidare enligt statsstödsreglerna avseende både pilotprojekt och den generella koldioxidskattebefrielsen. Innan dessa ansökningar kan färdigställas inom Regeringskansliet, måste det läggas fast den närmare innebörden av vilka produkter som ryms inom begreppet koldioxidneutrala drivmedel samt hur koldioxidskattebefrielsen för sådana drivmedel bör utformas i skattelagstiftningen. En utredning om detta bör ske skyndsamt, så att ansökan kan lämnas in till rådet och kommissionen i sådan tid att godkännanden kan ges i god tid innan skattestrategin kan börja tillämpas år 2003. Formerna för hanteringen av ärenden om pilotprojekt och den generella koldioxidskattebefrielsen bör göras så enkla som möjligt. Samtidigt är det dock viktigt att utforma systemet så att en tillfredsställande skattekontroll möjliggörs och riskerna för skatteundandraganden, särskilt beträffande bränsleblandningar, i möjligaste mån minimeras. 8.6.5 Justeringar i svavelskatten Regeringens förslag: För eldningsolja och andra oljeprodukter tas i dag ingen svavelskatt ut om svavelhalten är högst 0,1 viktprocent. Detta gränsvärde sänks till 0,05 viktprocent. Skälen för regeringens förslag: Svavelskatten har fungerat som ett effektivt styrmedel för att reducera svavelutsläppen från de beskattade bränslena. Skatt tas ut för samma produkter som är belastade med energi- och koldioxidskatt, dvs. mineraloljeprodukter, naturgas och kolbränslen. Dessutom beskattas torv. För villaolja och andra lätta oljor styr skatten endast ned till gränsen för skattefrihet som går vid en svavelhalt på 0,1 viktprocent. Det har funnits lätta eldningsoljor med svavelhalter ned till 0,05 procent på marknaden men oljebolagen har haft svårt att intressera köparna för dessa lågsvavliga kvaliteter på grund av ett något högre pris. En sänkning av skattefrigränsen kan väntas få till följd att olja med en svavelhalt under 0,05 viktprocent prismässigt blir konkurrenskraftigare i förhållande till oljor med högre svavelhalt. Anledningen är att eldningsolja med svavelhalter i intervallet över 0,05 men under 0,1 viktprocent nu kommer att belastas med 54 kronor per kubikmeter i svavelskatt. Sänkningen av gränsen för uttag av svavelskatt bedöms leda till en snabb marknadsanpassning av utbudet på lågsvavlig olja. En viss ökning av statens intäkter kan komma att ske under en kortare övergångsperiod, men effekten bedöms ändå som ringa. 8.6.6 Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror Regeringens förslag: Den mängd spritdrycker som privatpersoner kan föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att skatt skall betalas i Sverige ökas från och med den 1 januari 2002. Från denna tidpunkt kan en privatperson föra in 2 liter spritdryck utan att svensk skatt skall betalas. Kvoterna för övriga alkoholdrycker och för tobaksprodukter ändras inte. Skälen för regeringens förslag: Sverige, liksom Finland, fick vid anslutningen till EU möjlighet att tillämpa vissa begränsningar i fråga om privatpersoners införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från ett annat EU-land. Undantaget utformades i överensstämmelse med ett redan gällande undantag för Danmark och hänvisade till artikel 26 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012) det s.k. cirkulationsdirektivet. Enligt de regler som allmänt gäller inom EU har en privatperson rätt att ta med sig alkohol och tobak, avsedda för eget bruk, från en annan medlemsstat utan att någon punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in för kommersiella ändamål skall däremot skatt alltid betalas i Sverige. För att avgöra om fråga är om privat införsel eller införsel för kommersiellt bruk skall bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna får använda sig av indikativa nivåer för denna bedömning. Sådana indikativa nivåer får då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter mellanklassprodukter, 90 liter vin (varav högst 60 liter mousserande) och 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kg röktobak. I december 1996 beslutade rådet att de nordiska länderna skulle få ytterligare tid för anpassning på detta område. De danska och finska undantagen skall vara helt avvecklade vid utgången av år 2003 och restriktionerna skall fram till denna tidpunkt successivt avskaffas. Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med kommissionens förslag och med vad som tidigare underhand överenskommits mellan Sverige och kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och Finland, skall få fortsätta att till och med den 31 december 2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirektivet (rådets direktiv 2000/44/EG, EGT nr L 161, 1.7.2000 s. 82, Celex 300L0044). Direktivändringen innebär att de svenska införselkvoterna successivt skall ökas och att allmänna EG-regler för privatinförsel skall gälla från och med den 1 januari 2004. Den successiva ökningen av kvoterna framgår av det ändrade direktivet. Riksdagen har, i enlighet med direktivets bestämmelser, beslutat om ökade kvoter för privatinförsel av vin, starkvin, starköl och cigaretter från och med den 1 juli 2000 (prop.1999/2000:121, bet. 1999/2000:SkU23, rskr. 1999/2000:247) respektive den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36). Den av rådet beslutade ändringen av cirkulationsdirektivet innebär att införselkvoten för spritdrycker skall höjas från och med den 1 januari 2002 till 2 liter. Regeringen har i proposition 1999/2000:121 förklarat att man skall återkomma med förslag som föranleds av en framtida nedtrappning av införselbegränsningarna. I enligt härmed föreslår regeringen därför att införselkvoten för spritdrycker höjs till 2 liter från och med den 1 januari 2002. Detta innebär att en privatperson från denna tidpunkt kommer att, från en annan medlemsstat, för eget bruk kunna föra in 2 liter spritdryck, 6 liter starkvin, 26 liter vin och 32 liter öl samt 400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller 550 gram röktobak utan att betala svensk punktskatt. Vid större införsel skall svensk punktskatt betalas för varorna. Reglerna om beskattning finns i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel. Regeringen avser senare att återkomma till frågan inför de ytterligare ändringar i regelverket som föranleds av den framtida nedtrappningen av begränsningarna. 8.6.7 Övriga punktskattefrågor Etanolinblandning i drivmedel Skatteutskottet har i ett yttrande till Konstitutionsutskottet riktat kritik mot att regeringen som slutbehandlad redovisat en riksdagsskrivelse som bl.a. gäller ett tillkännagivande av riksdagen från 1999 om etanolinblandning i drivmedel. Enligt tillkännagivandet ansåg utskottet att rege-ringen skulle följa utvecklingen av nya produktionsmetoder samt eventuellt nya forskningsrön vad gäller etanolinblandning i drivmedel (bet. 2000/01:SkU8y). Om detta gav anledning till antagande att maximivärdet för etanolinblandning i bensin bör förändras förutsatte utskottet att detta aktualiseras under de fortsatta förhandlingarna inom Auto/oil-programmet. Vidare ansåg utskottet att regeringen i avvaktan på att programmets andra del slutförts borde pröva möjligheten att av kommissionen få dispens från direktivets bestämmelser om högsta tillåtna volymhalt etanol i bensin som följer av ett direktiv om miljökrav på bensin och dieselolja (Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om en ändring av rådets direktiv 93/12/EEG). Regeringen har agerat i frågan om etanolinblandning och i de ännu pågående förhandlingarna inom Auto/oil-programmet föreslagit att gränsvärdet för inblandning av etanol i bensin skall höjas. När det gäller frågan om att pröva möjligheten till dispens har regeringen vid granskning av miljödirektivet bedömt att direktivet inte ger utrymme för ett sådant undantag. Samma bedömning har gjorts av Miljö- och jordbruksutskottet (bet. 2000/01:MJU16). När de pågående förhandlingarna i Auto/oil-programmet slutförts kommer regeringen att aktualisera frågan under förutsättning att miljödirektivet ändrats. Båtskatt Skatteutskottet har i nyssnämnda yttrande till konstitutionsutskottet även riktat kritik mot att regeringen redovisat som slutbehandlad en riksdagsskrivelse som bl.a. gäller ett tillkännagivande av riksdagen från 1995 om båtskatt. Enligt tillkännagivandet skulle regeringen i samband med de överväganden som skulle göras beträffande ett fritidsbåtsregister också pröva frågan om en båtskatt (bet. 1994/95:SkU28 mom. 49, rskr. 1994/95:439). Regeringen har ansett att skrivelsen är slutbehandlad med hänvisning till budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 22, 4.12.4) där det aviseras att en särskild utredare bl.a. kommer att ges i uppdrag att utreda hur ett allmänt fritidsbåtsregister bör vara utformat. Om en båtskatt skall införas förutsätter det, enligt regeringen, att det finns ett allmänt register för fritidsbåtar. När den aviserade utredningen är färdig avser regeringen att återkomma till hur registreringen av fritidsbåtar bör genomföras. Först därefter är det meningsfullt att pröva frågan om en båtskatt. 8.7 Mervärdesskatt 8.7.1 Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter Regeringens bedömning: Mervärdesskatten för böcker och tidskrifter bör sänkas från 25 procent till 6 procent. Regeringen avser att under hösten lämna ett förslag med detta innehåll till riksdagen. Skälen för regeringens bedömning: Att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet är en av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med statens insatser på området är att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel årligen del av statsbidrag i olika former. Under 2001 uppgår insatserna på litteraturområdet till drygt 240 miljoner kronor. Under femårsperioden 1997-2001 har området förstärkts med ca 65 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2002, utgiftsområde 17, (Kultur, medier, trossamfund och fritid - politikområde Kulturpolitik), redovisar regeringen sin bedömning att de statliga insatserna har en avgörande betydelse för att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt bland yngre. I det läget är det viktigt att pröva flera olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta de statliga insatserna. Regeringen förordar därför, som en bland flera andra åtgärder i denna budgetproposition, att mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänks från nuvarande 25 procent till 6 procent fr.o.m. den 1 januari 2002. Åtgärden är ett komplement till andra litteraturpolitiska insatser och syftar till att bredda och öka läsandet. En sänkning av mervärdesskatten är dock ett relativt trubbigt instrument i jämförelse med de riktade insatser som görs genom statens nuvarande litteraturpolitiska stöd. Kulturdepartementet har därför låtit analysera de kulturpolitiska konsekvenserna av en eventuellt sänkt mervärdesskatt på böcker. Analysen har redovisats i en rapport hösten 2000. I rapporten dras bl.a. slutsatsen att en mervärdesskattesänkning förutsätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att förlag, bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de troliga omedelbara prissänkande effekterna av en skattesänkning blir bestående. Regeringen fäster därför stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset på tidskrifter påverkas för att skattesänkningen i denna del skall anses motiverad. Företrädare för den svenska bokbranschen har i en skrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja och avsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på böcker låta prissänkningen gå vidare till konsument. Regeringen avser dessutom att tillsätta en kommission med uppdrag att följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari 2002. I kommissionen kommer företrädare för bl.a. förläggare, bokhandlare, författare och läsare att ingå. Den förordade sänkningen av mervärdesskatten på böcker och tidskrifter förutsätter en ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag under hösten 2001. 8.7.2 Beskattningen av kravmärkta livsmedel Regeringens bedömning: Som ett led i miljöpolitiken bör möjligheten av och lämpligheten i att sänka mervärdesbeskattningen på omsättning av kravmärkta livsmedel utredas. Skälen för regeringens bedömning: Mervärdesskatten är en generell skatt som skall utgå på all omsättning av varor och tjänster som inte särskilt undantas. Skatten skall tas ut med samma skattesats för varor och tjänster av samma slag. EG-reglerna tillåter dock medlemsländerna att, förutom den s.k. normalskattesatsen, använda två reducerade skattesatser på omsättning i vissa särskilt uppräknade fall. Valet av varor och tjänster har motiverats av sociala och kulturella hänsyn. Sverige har idag de reducerade skattesatserna 12 och 6 procent. Omsättning av livsmedel beskattas med 12 procent. I kommissionens strategidokument för mervärdesskatten från juni 2000, KOM (2000) 348 slutlig, har diskuterats möjligheten att inom EG använda reducerade skattesatser också för att främja andra områden inom gemenskapspolitiken, exempelvis miljöskydd och sysselsättning. Frågan har också uppmärksammats i kommissionens grönbok om integrerad produktpolicy, KOM(2001) 68 slutlig. Mot den bakgrunden och som ett led i miljöpolitiken avser regeringen att närmare utreda de rättsliga förutsättningarna för att sänka mervärdesskatten på omsättning av kravmärkta livsmedel och samtidigt göra en bedömning av det lämpliga i en sådan åtgärd. 8.8 Andra förslag i särpropositioner under hösten 2001 I detta avsnitt redovisas kortfattat innehållet i andra propositioner - utöver de som aviserats tidigare i detta kapitel - med budgetpåverkande förslag på skatteområdet som lämnas under hösten 2001. Utvidgning av uppskovsregler vid bostadsbyten Enligt gällande regler kan en vid försäljningen av ursprungsbostaden redan ägd bostad eller tomt endast vara ersättningsbostad om den förvärvats samma år som försäljningen sker eller tidigast under året dessförinnan. I en särskild proposition föreslås reglerna ändras så att det blir möjligt att få uppskov med kapitalvinstbeskattningen även i de fall den skattskyldige förvärvat en fastighet tidigare än året före försäljningen av ursprungsbostaden och där ( inom vissa tidsramar ( utför ny -, till- eller ombyggnad av ett småhus. Tekniska justeringar i avfallsskattelagen Av miljöskäl kommer i en särskild proposition att föreslås tre förändringar i avfallsskattelagen, nämligen skattefrihet för vatten som tillsätts aska, skattefrihet för medel som tillsätts för att stabilisera aska och skattebefrielse för stoft och slam från rökgasrening vid aluminiumåtervinning. Differentierad förseningsavgift Den som inte lämnar skattedeklaration inom föreskriven tid skall enligt skattebetalningslagen betala 1 000 kr i förseningsavgift. Dagens förseningsavgift kan i vissa fall uppfattas som alltför hög. I en särskild proposition kommer därför att föreslås att förseningsavgiften skall vara 500 kr utom i fall då den deklarationsskyldige inte följt en anmaning om att deklarera eller tidigare har slarvat med att lämna deklaration. I sist nämnda fall skall förseningsavgiften även i fortsättningen vara 1 000 kr. Detsamma gäller om förseningen avser en periodisk sammanställning. 8.9 Finansiella effekter I detta avsnitt redovisas de offentlig-finansiella effekterna av de förslag till förändrade skattereg-ler som presenteras i denna proposition och i ett antal propositioner som överlämnas senare under hösten. Redovisningen fokuserar på förslagens inverkan på budgeten för den konsoliderade offentliga sektorn för år 2002. Budgeteffekter för år 2003 och 2004 redovisas emellertid också. Budgeteffekterna för åren 2002-2004 redovi-sas i tabell 8.7. Tre olika typer av effekter redovi-sas. Först anges bruttoeffekterna som beskriver den statiskt beräknade effekten av åtgärden (räk-nat på helår) utan beaktande av eventuella indirekta effekter. Bruttoeffekten visar alltså den direkta förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Därefter redovisas den periodiserade nettoeffekten för den konsoliderade offentliga sektorn år 2002-2004. I nettoeffekten har hänsyn tagits till olika slag av indirekta effekter på den aktuella skattebasen, andra skattebaser och skatteintäkter samt på offentliga utgifter. I den periodiserade redovisningen förläggs förändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår skatten eller avgiften avser. Den skiljer sig därigenom från en kassamässig redovisning där olika slag av uppbördsförskjutningar i skatte- och avgiftsuttaget beaktas. Sådana förskjutningar förekommer i olika stor utsträckning och med olika tidsprofil för olika skatter. En kassamässig redovisning är bland annat av betydelse vid beräkningen av statens lånebehov genom att den visar den inverkan en åtgärd har på intäktsflödet från den aktuella skatten eller avgiften. Vid en bedömning av de kortsiktiga ekonomiska effekterna av olika åtgärder är emellertid den periodiserade nettoeffekten mest relevant. Därför koncentreras redovisningen avseende varje enskild åtgärd på den periodiserade nettoeffekten istället för på den kassamässiga effekten. Beräkningar av förslagens samlade inverkan på statsbudgetens saldo i kassamässiga termer redovisas emellertid också. Den långsiktiga kostnaden för offentlig sektor av de olika åtgärderna speglas närmast av den varaktiga nettobudgeteffekten. Avvikelser mellan varaktiga effekter och de periodiserade årseffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid temporära åtgärder utgörs den varaktiga effekten av räntan på nuvärdet av framtida saldoförändringar. Den inkomstberäkning för år 2002 som re-dovisas i kapitel 5 baseras både på de förslag till förändrade skatteregler som presenterats här och på bedömningar av den ekonomiska utveck-lingen. Där redovisas inkomsterna i nominella termer. De offenlig-finansiella effekterna av de olika förslagen som redovisas i detta avsnitt har däremot beräknats utifrån 2002 års priser och volymer, utom i följande fall. Effekten av att sänka fastighetsskatten för småhus och hyreshus från och med inkomståret 2001 är beräknad utifrån 2001 års fastighetsskattebas. Vidare har effekten av att slopa omräkningsförfarandet i fastighetstaxeringen och av att införa ett system med successiv inläsning av nya taxeringsvärden beräknats i löpande priser och volymer. Förslag i budgetpropositionen Förslaget om ett tredje steg i inkomstskattere-formen innehåller bl.a. en kompensation för uttag av allmän pensionsavgift. Den beräknade varaktiga budgetförsvagningen av denna åtgärd uppgår till 10,8 miljarder kronor. Detta belopp utgör nettot av följande effekter: en skattereduktion om 17,3 miljarder kronor motsvarande 25 procent av allmän pensionsavgift för år 2002, en på grund av den begränsade avdragsrätten för pensionsavgiften motverkande ökning av kommunalskatteinkomsterna med 5,2 miljarder kronor och av samma skäl en ökning också av statlig inkomstskatt med 1,3 miljarder kronor. För det första året - år 2002 - blir den kassamässiga belastningen för staten något mindre på grund av uppbördsförskjutningar. Uppjusteringarna av skiktgränserna år 2002 för uttag av statlig inkomstskatt ger en varaktig budgetförsvagning om 2,4 miljarder kronor. 1,3 miljarder av detta belopp hänför sig till den uppjustering som sker för att antalet personer i de olika inkomstskikten ej skall påverkas. Resteran-de 1,1 miljarder kronor beror på att den nedre skiktgränsen justeras upp ytterligare för att minska andelen individer som betalar statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster. Den föreslagna skattelättnaden för pensionärer som inkomståret 2002 uppnås genom en utvidgning av den särskilda skattereduktionen, beräknas ge en varaktig budgetförsvagning om 1,9 miljarder kronor. Förslaget träder i kraft redan inkomståret 2001 men tillämpas då enbart på personer med särskilt grundavdrag och en mycket låg beskattningsbar inkomst. Dessa personer tillgodoräknas ett belopp som motsvarar skattereduktionen. Denna del av förslaget beräknas ge en kassamässig budgetförsvagning om 0,3 miljarder kronor varav närmare 0,2 miljarder kronor avser personer som vid 2002 års taxering inte betalar någon slutlig skatt. Förslaget om att bibehålla det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster om 200 kronor som en kommunal skatt också för år 2002 beräknas försvaga statsbudgeten med 1,3 miljarder kronor. Den varaktiga budgeteffekten av förslaget om förlängning av övergångsbestämmelserna avse-ende beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet är försumbar. Regeringen föreslår att fastighetsskatten för småhus sänks redan från och med innevarande inkomstår 2001. För detta år uppkommer ett skattebortfall på 2,2 miljarder kronor. Beräkningen baseras på den aktuella fastighetsskattebasens omfattning år 2001. Vidare har beaktats att skattesänkningen medför att begränsningsregeln för fastighetsskatt ger ett lägre skattebortfall än vid nu gällande regler. Den kassamässiga effekten av sänkningen avseende detta år belastar i sin helhet statens budget för år 2002. Eftersom den periodiserade effekten avser innevarande budgetår redovisas den inte i tabellen. Däremot redovisas de motverkande indirekta effekter av tillfällig natur som uppstår till följd av skattesänkningens inverkan på konsumentprisindex och som uppkommer först år 2003. Effekterna avseende inkomståren 2002 och framåt har beräknats på skattebasens omfattning år 2002. Den periodiserade budgetförsvagningen för detta år beräknas till 2,4 miljarder kronor. Den kassa-mässiga belastningen för staten år 2002 är betydligt mindre till följd av uppbördsförskjutningar. Den varaktiga nettobudgetförsvagningen för offentlig sektor är beräknad till 2,0 miljarder kronor. Sänkningen av fastighetsskatten för hyreshus (bostadsdelen) föreslås också träda i kraft redan under innevarande inkomstår, 2001. För detta år beräknas sänkningen ge ett skattebortfall på 1,1 miljarder kronor, beräknat på skattebasens aktuella omfattning. Även i detta fall uppstår den kassamässiga belastningen på statens budget först år 2002. För år 2002 uppgår den periodiserade effekten till 1,3 miljarder kronor beräknat på 2002 års skattebas. Beroende på indirekta effekter blir den varaktiga nettobudgetförsvagningen något mindre än den periodiserade förstårseffekten. Den samlade varaktiga nettoeffekten av åtgärden beräknas till 1,1 miljarder kronor. Förslaget om höjda fribelopp i förmögenhets-skatten beräknas ge en budgetförsvagning i peri-odiserade termer på 1,8 miljarder kronor år 2002. Till följd av uppbördsförskjutningar blir den kassamässiga effekten år 2002 något lägre. Sänkt schablonintäkt för investmentbolag be-räknas ge en budgetförsvagning i periodiserade termer på 0,2 miljarder kronor. Då regel-ändringen enbart förväntas medföra att beskatt-ningen av de aktuella vinsterna skjuts framåt i ti-den beräknas den varaktiga budgeteffekten blir mindre, 0,05 miljarder kronor. Det till riksdagen redan överlämnade förslaget om sänkt skatt på vin beräknas ge en varaktig budgetförsvagning om 0,4 miljarder kronor. Den kassamässiga effekten år 2002 är något högre. Det beror på att de indirekta budgeteffekter som uppstår till följd av skattesänkningens inverkan på konsumentprisindex, slår igenom med viss tidsfördröjning. Förslaget om utökade införselkvoter beräknas ge en varaktig nettobudgetförsvagning med 0,8 miljarder kronor. Denna effekt har redan beaktats i de intäktsberäkningar som redovisades i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100). Förslaget om sänkt fordonsskatt på traktorer beräknas ge en varaktig budgetförsvagning om 0,05 miljarder kronor. De föreslagna åtgärderna inom ramen för grön skatteväxling har en total omslutning i periodiserade nettotermer om 2,0 miljarder kronor. Förslaget om en höjning av koldioxidskatten med 15 procent beräknas ge en periodiserad nettoförstärkning av den offentliga sektorns budget om drygt 0,9 miljarder kronor år 2002. Till följd av indirekta budgeteffekter blir den varaktiga budgetförsvagningen något lägre. Förslaget om höjd skatt på el med 1,2 öre/kWh beräknas också ge en nettobudgetförstärkning i periodiserade termer om drygt 0,9 miljarder kronor år 2002. Även här medför indirekta budgeteffekter att den varaktiga budgetförsvagningen blir något lägre. Därtill kommer den förslagna höjningen av avfallsskatten som beräknas ge en nettoförstärkning om knappt 0,2 miljarder kronor år 2002. Dessa skattehöjningar uppvägs av förslaget om höjda grundavdrag som beräknas ge en budgetförsvagning om 2,0 miljarder kronor. Den offentlig-finansiella effekten av förslaget om att sänka gränsen för uttag av svavelskatt till 0,05 viktprocent bedöms som ringa. Förslag i andra propositioner Förslaget om att ersätta nuvarande rätt till av-drag för avgift till arbetslöshetskassa med en skattereduktion och samtidigt införa en skatte-reduktion avseende del av fackföreningsavgiften beräknas medföra en varaktig budgetförsvagning om 3,5 miljarder kronor. Slopad avdragsrätt för avgiften till arbetslöshetskassa medför en bud-getförstärkning för kommunerna som beräknas uppgå till 0,1 miljarder kronor medan skattere-duktionerna beräknas medföra ett totalt skatte-bortfall för staten på 3,6 miljarder kronor. Till följd av uppbördsförskjutningar uppkommer den kassamässiga effekten först 2003. Den föreslagna nedsättningen av socialavgifterna i stödområde A beräknas medföra ett avgiftsbortfall på 0,8 miljarder kronor. Till följd av indirekta effekter på intäkterna från bolags- och expansionsfondsskatten bedöms den periodiserade nettobudgetförsvagningen uppgå till 0,6 miljarder kronor. Förslaget om sänkt förmånsvärde för miljövänliga bilar beräknas medföra en årlig nettobudgetförsvagning om 0,04 miljarder kronor. Eftersom det rör sig om en tillfällig åtgärd blir den varaktiga nettoeffekten mindre. För det aviserade förslaget om sänkt skatt på alkylatbensin avsätts en ram på 0,1 miljarder kronor i periodiserade termer från och med inkomståret 2003. För den aviserade strategin för alternativa drivmedel avsätts en ram på 0,9 miljarder kronor per år från och med inkomståret 2003. För år 2002 beräknas förslaget om sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter från 25 till 6 procent medföra en budgetförsvagning för offentlig sektor på 1,3 miljarder kronor. Till följd av de motverkande indirekta effekter som uppstår till följd av skattesänkningens inverkan på konsumentprisindex blir den varaktiga nettoeffekten något lägre, 1,0 miljarder kronor. Förslaget om slopat omräkningsförfarande och införande av ett system med fastighetstaxeringar vart tredje år föreslås träda i kraft först inkomståret 2003 för småhus och 2004 för hyreshus. Således uppstår inte några offentlig finansiella effekter förrän inkomståret 2003 avseende småhus och 2004 avseende hyreshus. Den varaktiga budgetförsvagningen beräknas uppgå till totalt 1,0 miljarder kronor. Drygt 0,6 miljarder av detta belopp hänför sig till effekter på förmögenhetsskatt och fastighetsskatt avseende småhus, medan resterande del hänför sig till fastighetsskatt på hyreshus. Som nämnts ovan har beräkningarna avseende denna åtgärd baserats på skattebasens utveckling i löpande priser och volymer. Det sistnämnda gäller även beräkningarna avseende förslaget om att införa regler som innebär att höjda taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på fastighetsskatten. Den varaktiga budgetförsvagningen av en sådan åtgärd beräknas uppgå till 0,6 miljarder kronor. En ordning av detta slag kan komma att tillämpas först inkomståret 2003 för småhus och 2004 för hyreshus. De offentlig finansiella effekterna uppkommer därför först från och med inkomståret 2003. Förslaget om utvidgade uppskovsregler i kapitalvinstbeskattningen vid bostadsbyten beräknas inte ge någon offentlig finansiell effekt. De tekniska justeringarna i avfallskattelagen beräknas medföra en budgetförsvagning brutto på 0,06 miljarder kronor. Förslaget att sänka förseningsavgiften i skattebetalningslagen till 500 kr i vissa fall beräknas ge en budgetförsvagning på 0,05 miljarder kronor. Samlade effekter av skatteåtgärderna De här redovisade åtgärderna medför en nettobudgetförsvagning för offentlig sektor på totalt 27,0 miljarder kronor. Dessa beräkningar bygger på den periodiserade redovisningen av effekterna för den konsoliderade offentliga sektorn. De samlade kassamässiga effekterna på statsbudgeten för år 2002 uppgår till 27,1 miljarder kronor. Om beräkningen i stället baseras på de redovisningsprinciper som används i nationalräkenskaperna uppgår den samlade budgetförsvagningen för offentlig sektor år 2002 till 21,9 miljarder kronor. Tabell 8.7 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2002 m.m. Bruttoeffekter, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2002-2004 samt varaktiga effekter för offentlig sektor Miljarder kronor Periodiserade nettoeffekter offentlig sektor I kraft Bruttoeffekt 2002 2003 2004 Varaktig effekt off sekt I. Förslag i budgetpropositionen Förvärvsinkomstskatt Kompensation för allmän pensionsavgift 1/1 2002 -10,8 -10,8 -10,8 -10,8 -10,8 Varav skattereduktion -17,3 -17,3 -17,3 -17,3 -17,3 ökad kommunalskatt 5,2 5,2 5,2 5,2 5,2 ökad statlig skatt 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Uppjustering av skiktgränser 1/1 2002 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 Skattelättnad pensionärer 1/1 2001 -1,9 -1,9 -1,9 -1,9 -1,9 Omvandling av 200-kronan till kommunal skatt 1/1 2002 -1,30 0 0 0 0 Fastighetsskatt och fastighetstaxering Sänkt fastighetsskatt småhus till 1,0 procent 1/1 2001 -2,4 -1,4 -1,9 -2,0 Varav retroaktiv effekt avseende inkomståret 2001 -2,2 0,0 0,5 0,0 -0,1 effekt avseende inkomståret 2002 och framåt -2,4 -2,4 -1,9 -1,9 -1,9 Sänkt fastighetsskatt hyreshus (bostadsdelen) till 0,5 procent 1/1 2001 -1,3 -0,8 -1,0 -1,1 Varav retroaktiv effekt avseende inkomståret 2001 -1,1 0,0 0,2 0,00 -0,1 effekt avseende inkomståret 2002 och framåt -1,3 -1,3 -1,0 -1,0 -1,0 Förmögenhetsskatt Höjda fribelopp till 1,5 / 2,0 mkr 1/1 2002 -1,8 -1,8 -1,8 -1,8 -1,8 Företagsskatter Sänkt schablonintäkt investmentbolag 1/1 2002 -0,2 -0,2 -0,1 -0,1 -0,05 Alkoholskatter Sänkt skatt på vin 1/12 2001 -0,6 -0,6 -0,4 -0,4 -0,4 Fordonsskatter Slopad fordonsskatt på traktorer 1/1 2002 -0,07 -0,05 -0,05 -0,05 -0,05 Grön skatteväxling Höjd koldioxidskatt med 15 procent 1/1 2002 0,90 0,93 0,76 0,76 0,50 Höjd energiskatt på el med 1,2 öre 1/1 2002 0,93 0,91 0,74 0,74 0,74 Höjd avfallsskatt 1/1 2002 0,17 0,16 0,15 0,15 0,15 Höjda grundavdrag 1/1 2002 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 Delsumma -21,5 -20,1 -20,8 -21,2 Periodiserade nettoeffekter offentlig sektor I kraft Bruttoeffekt 2002 2003 2004 Varaktig effekt off sekt II. Förslag i särpropositioner Skattereduktion fackföreningsavgifter och avgifter till A-kassa 1/1 2002 -3,5 -3,5 -3,5 -3,5 -3,5 Varav skattereduktion -3,6 -3,6 -3,6 -3,6 ökad kommunalskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 Nedsättning av socialavgifter i stödområde A med ytterligare 10% på lönesumma < 852 000 1/1 2002 -0,8 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 Sänkt förmånsvärde miljövänliga bilar 1/1 2002 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 -0,01 Sänkt skatt på alkylatbensin 1/1 2003 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 Skattestrategi för alternativa drivmedel 1/1 2003 -0,9 0,0 -0,9 -0,9 -0,9 Sänkt moms på böcker och tidskrifter till 6% 1/1 2002 -1,3 -1,3 -1,0 -1,0 -1,0 Slopat omräkningsförfarande1 -0,3 0,0 -0,2 -0,6 -1,0 varav för småhus, effekt på fastighetsskatt 1/1 20032 -0,20 0,00 -0,20 -0,42 -0,55 för småhus, effekt på förmögenhetsskatt 1/1 20032 -0,02 0,00 -0,02 -0,06 -0,08 för hyreshus 1/1 20042 -0,09 0,00 0,00 -0,09 -0,33 Dämpningsmekanism1 -0,2 0,0 -0,2 -0,1 -0,6 Varav för småhus, effekt på fastighetsskatt 1/1 20032 -0,13 0,00 -0,13 -0,04 -0,30 för småhus, effekt på förmögenhetsskatt 1/1 20032 -0,02 0,00 -0,02 -0,01 -0,05 för hyreshus 1/1 20042 -0,06 0,00 0,00 -0,06 -0,20 Tekniska justeringar av avfallsskattelagen 1/1 2002 -0,06 -0,06 -0,06 -0,06 -0,06 Differentiering av förseningsavgift 1/1 2002 -0,05 -0,05 -0,05 -0,05 -0,05 Delsumma -5,6 -6,7 -7,0 -7,8 Summa totalt -27,0 -26,7 -27,8 -29,0 Total kassamässig effekt på statsbudgeten -27,1 -33,7 -35,6 1 Budgeteffekter beräknade i löpande priser och volymer. Bruttoeffekten avser skattebortfall första året regeln tillämpas för respektive fastighetstyp. 2 Avser första året regeln tillämpas. 9 Tilläggsbudget 9 Tilläggsbudget 9.1 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001 Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande. Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 6 216 miljoner kronor netto. Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom motsvarande minskning av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 3,4 miljarder kronor för 2001. 9.2 Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar Myndigheterna betalar varje år försäkringsmässigt beräknade premier för förmåner som de statsanställda har enligt kollektivavtal (statliga avtalsförsäkringar). Tidigare var dessa premier schablonmässigt beräknade. Regeringen uttalade att själva övergången till försäkringsmässigt beräknade premier - som var tänkt att ske 1998 - skulle vara kostnadsneutral för myndigheterna. Mot bakgrund av detta justerades anslagen för år 1998. På grund av problem med underlaget för beräkningarna har anslagen justerats igen vid senare tillfällen (prop. 1998/99:1, prop. 1999/2000:1, prop. 1999/2000:100) och övergången senarelades till 2000. Tidigare justeringar har byggt på uppskattningar av premierna. Nu är de slutliga premierna för år 2000 fastställda och det visar sig att övergången inte blivit helt kostnadsneutral. Regeringen föreslår därför att anslagen nu slutligt justeras. Anslagen inom utgiftsområde 6 Totalförsvaret kan dock inte slutjusteras på grund av att den slutliga premien för Försvarsmakten ännu inte kunnat fastställas. I tabell 9.1 anges de justeringar av anslag som föreslås. Endast när också en annan förändring av ett anslag föreslås, anges justeringen under berört utgiftsområde i avsnitt 9.3. Vilka dessa anslag är markeras i tabellen (*). Justeringen avser avvikelser från kostnadsneutralitet de två åren 2000 och 2001. Det innebär att anslagen 2002 justeras med hälften av den justering som föreslås i denna tilläggsbudget. Tabell 9.1 Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar Tusentals kronor ANSLAG FÖRÄNDRING AV ANSLAGSBELOPP ÅR 2001 UO1 Rikets styrelse 27:1 Presstödsnämnden och Taltid- ningsnämnden* 52 27:4 Radio- och TV-verket 105 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV 96 45:1 Sametinget* 273 46:2 Justitiekanslern* 710 46:3 Datainspektionen 1 428 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten* -142 90:3 Riksdagens förvaltningskost- nader 4 727 ANSLAG FÖRÄNDRING AV ANSLAGSBELOPP ÅR 2001 90:4 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen 2 001 90:5 Regeringskansliet m.m. -11 195 UO 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning 1:1 Konjunkturinstitutet* 178 1:2 Riksrevisionsverket 4 504 1:3 Ekonomistyrningsverket 794 1:4 Statskontoret -3 674 1:6 Statistiska centralbyrån* -8 164 1:8 Kammarkollegiet -1 270 1:9 Nämnden för offentlig upphand- ling 154 1:10 Statens kvalitets- och kompe- tensråd 136 2:2 Finansinspektionen 2 444 2:4 Riksgäldskontoret: Förvalt- ningskostnader -3 194 90:1 Riksdagens revisorer 1 748 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd 3:1 Riksskatteverket 484 3:2 Skattemyndigheterna* 5 466 3:3 Tullverket 1 106 UO 4 Rättsväsendet 3:1 Kronofogdemyndigheterna 970 4:1 Polisorganisationen* -99 978 4:3 Åklagarorganisationen* -6 488 4:4 Ekobrottsmyndigheten* -4 016 4:5 Domstolsväsendet m.m.* 39 580 4:6 Kriminalvården -4 190 4:7 Brottsförebyggande rådet 1 580 4:8 Rättsmedicinalverket 270 4:9 Gentekniknämnden* -220 4:10 Brottsoffermyndigheten 172 UO 5 Utrikesförvaltning och inter- nationell samverkan 5:1 Utrikesförvaltningen* -6 575 5:8 Svenska institutet -438 5:16 Inspektionen för strategiska produkter 251 UO 7 Internationell samverkan 8:2 Styrelsen för internationellt ut- vecklingssamarbete (Sida) 4 394 UO 8 Invandrare och flyktingar 10:1 Integrationsverket 1 746 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 335 ANSLAG FÖRÄNDRING AV ANSLAGSBELOPP ÅR 2001 12:1 Migrationsverket 38 887 12:4 Utlänningsnämnden 1 412 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:4 Statens beredning för utvärde- ring av medicinsk metodik -194 13:5 Hälso- och sjukvårdens an- svarsnämnd -67 13:7 Socialstyrelsen 12 288 14:4 Folkhälsoinstitutet 3 488 14:5 Smittskyddsinstitutet -2 146 14:6 Institutet för psykosocial me- dicin 882 15:1 Barnombudsmannen 110 15:2 Statens nämnd för internatio- nella adoptionsfrågor 164 16:9 Statens institut för särskilt- utbildningsstöd 191 16:10 Handikappombudsmannen -106 18:2 Statens institutionsstyrelse -7 052 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvalt- ning -367 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning 12 288 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp 19:7 Riksförsäkringsverket -10 052 UO 13 Arbetsmarknad 22:1 Arbetsmarknadsverkets för- valtningskostnader -23 118 22:8 Institutet för arbetsmarknads- politisk utvärdering 489 UO 14 Arbtesliv 23:1 Arbetsmiljöverket* -6 913 23:2 Arbetslivsinstitutet 8 532 23:4 Arbetsdomstolen 1 087 23:8 Ombudsmannen mot diskrimi- nering på grund av sexuell läggning (Homo) 225 24:1 Jämställdhetsombudsmannen -370 UO 16 Utbildning och universitets- forskning 25:1 Statens skolverk 7 297 25:5 Statens institut för handi- kappfrågor i skolan 1 258 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter* 45 25:9 Sameskolstyrelsen 1 034 25:14 Statens skolor för vuxna 3 689 ANSLAG FÖRÄNDRING AV ANSLAGSBELOPP ÅR 2001 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga av talsförsäkringarna -395 360 25:74 Högskoleverket -507 25:75 Verket för högskoleservice 628 25:76 Centrala studiestödsnämn- den* -3 600 25:78 Internationella programkon- toret för utbildningsområdet -2 952 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning -3 468 26:4 Institutet för rymdfysik -602 26:5 Kungl. Biblioteket -1 003 26:6 Polarforskningssekretariatet 435 26:7 Rådet för forsknings- och ut- vecklingssamarbete inom EU 306 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2:1 Lotteriinspektionen* 793 26:1 Statens ljud- och bildarkiv 396 27:1 Statens biografbyrå 73 28:1 Statens kulturråd -16 28:12 Talboks- och punktskriftsbib- lioteket 144 28:15 Statens konstråd 259 28:20 Konstnärsnämnden 56 28:22 Riksarkivet och landsarkiven -3 502 28:24 Språk- och folkminnesinsti- tutet -1 983 28:25 Svenskt biografiskt lexikon -44 28:26 Riksantikvarieämbetet -7 210 28:28 Centrala museer: Myndighe- ter* -3 521 28:33 Riksutställningar 1 131 29:1 Ungdomsstyrelsen -1 413 UO 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande 31:1 Boverket -1 417 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader 134 31:8 Statens geotekniska institut 615 31:9 Lantmäteriverket -7 623 31:10 Statens va-nämnd -776 32:1 Länsstyrelserna m.m.* -25 714 34:2 Centrum för kunskap om eko logisk hållbarhet 108 UO 19 Regional utjämning och ut- veckling 33:6 Glesbygdsverket 779 ANSLAG FÖRÄNDRING AV ANSLAGSBELOPP ÅR 2001 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 26:1 Forskningsrådet för miljö, are- ella näringar och samhälls- byggande: Förvaltningskostna- der 361 34:1 Naturvårdsverket 650 34:6 Kemikalieinspektionen 1 739 34:9 Statens strålskyddsinstitut 3 774 34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader -1 506 UO 21 Energi 35:1 Statens energimyndighet: För- valtningskostnader* 5 672 UO 22 Kommunikationer 34:1 Bidrag till Sveriges meteorolo- giska och hydrologiska institut m.m. 882 36:2 Väghållning och statsbidrag* -87 674 36:3 Banverket: Administration -45 003 36:11 Rikstrafiken: Administration 492 36:14 Statens väg- och transport- forskningsinstitut -1 964 36:15 Statens institut för kommu- nikationsanalys 225 37:1 Post- och telestyrelsen: För valtningskostnader för vissa myndighetsuppgifter 284 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet -43 012 41:1 Skogsvårdsorganisationen* -914 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt 1 823 42:4 Centrala försöksdjursnämnden -702 43:1 Statens jordbruksverk 9 456 43:2 Statens utsädeskontroll -47 43:3 Statens växtsortnämnd 246 UO 24 Näringsliv 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader -1 083 38:1 Myndigheten för företagsut- veckling: Förvaltningskostna- der* -200 38:3 Myndigheten för analyser, om världsbevakning och utvärde- ringar: Förvaltningskostnader 20 38:4 Turistfrämjande 95 38:5 Sveriges geologiska undersök- ning: Geologisk undersök- ningsverksamhet m.m.* -120 ANSLAG FÖRÄNDRING AV ANSLAGSBELOPP ÅR 2001 38:8 Patentbesvärsrätten 40 38:11 Elsäkerhet -144 38:13 Rymdstyrelsen: Förvaltnings- kostnader 687 38:16 Konkurrensverket 2 262 39:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighets- verksamhet 479 39:2 Kommerskollegium 293 39:5 Investeringsfrämjande -718 40:1 Marknadsdomstolen* 180 40:2 Konsumentverket* 112 40:3 Allmänna reklamationsnämn- den* -28 40:4 Fastighetsmäklarnämnden -621 Summa -639 785 9.3 Tilläggsbudget per utgiftsområde 9.3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 670 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden ökas med 302 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier och trossamfund och fritid uppförda anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas. Skälen för regeringens förslag: Presstödsnämndens möjligheter att följa upp och analysera förändringar inom dagspressen behöver stärkas. Regeringen föreslår därför att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden ökas med 250 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier och trossamfund och fritid uppförda anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden med 52 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden ökas med 302 000 kronor. 45:1 Sametinget I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 303 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 45:1 Sametinget ökas med 1 773 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:16 Åtgärder inom Livsmedelsområdet minskas. Skälen för regeringens förslag: Valprövningsnämnden har upphävt valet till Sametinget och förordnat om omval. Ett sådant omval bör ske så snart detta är möjligt. Regeringen anser att medel för att täcka de extra kostnaderna för omvalet bör tillföras anslaget 45:1 Sametinget som därför bör ökas med 1 500 000 kronor. Finansiering sker genom en minskning av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:16 Åtgärder inom Livsmedelsområdet. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen skall Sametinget tillföras 273 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 45:1 Sametinget ökas med 1 773 000 kronor. 46:1 Allmänna val I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 400 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 46:1 Allmänna val ökas med 12 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med 10 000 000 kronor och genom minskning av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler. Skälen för regeringens förslag: Av deklarationen om förklaring av unionens framtid, som Europeiska rådet antog vid Nice-mötet i december 2000, framgår att politiska grupper har en viktig roll i arbetet med EU:s framtidsfrågor. Regeringens avsikt är att fördela totalt 10 miljoner kronor till riksdagspartierna i syfte att öka partiernas möjligheter att sprida information om EU-relaterade frågor. Riksdagen beslutade i samband med 2000 års ekonomiska vårproposition om medel för ett utvecklingsarbete för ett folkstyrelsen - Tid för demokrati. För att på ett lämpligt sätt kunna uppmärksamma 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten gör nu regeringen bedömningen att ytterligare 2 miljoner kronor behöver tillskjutas. Sammantaget blir regeringens satsning på Tid för demokrati 15 miljoner kronor för 2001. Finansiering sker genom att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med 10 000 000 kronor samt genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med 2 000 000 kronor. 46:2 Justitiekanslern I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 820 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 46:2 Justitiekanslern ökas med 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas med 210 000 kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:9 Gentekniknämnden. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 710 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 46:2 Justitiekanslern ökas med 500 000 kronor. 46:5 Valmyndigheten I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 450 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 46:5 Valmyndigheten ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas. Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer att inrättandet av den nya myndigheten blir dyrare än vad som tidigare beräknats. Det är viktigt att myndigheten har tillräckliga resurser för att förbereda de allmänna valen 2002. Regeringen anser därför att ytterligare medel måste skjutas till. Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med motsvarande belopp. 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 84 094 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas. Skälen för regeringens förslag: Ökade insatser behövs för driften av de Kungliga slottens parker. Detta gäller särskilt Drottningholms parkområde, som sedan 1991 är upptaget på FN:s världsarvslista som ett kulturarv av världsklass. Det är angeläget att vården av det historiska arvet främjas samtidigt som allmänheten erbjuds tillträde till slottsparkernas grönområden. Även föremålsvården på de Kungliga slotten behöver förstärkas. Regeringen anser därför att ytterligare 2 000 000 kronor behövs för en förbättring av underhållet i parkerna samt för en förbättring av vård och konservering av konstskatterna. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 142 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000 kronor. 9.3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:1 Konjunkturinstitutet I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 036 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas med 12 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas med 190 000 kronor till följd av att Statistiska centralbyrån övertagit vissa enkätundersökningar avseende kommunerna. Anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån ökas med motsvarande belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget till Konjunkturinstitutet med 178 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas med 12 000 kronor. 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 800 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med 7 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas för att finansiera ökning av de under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslagen 46:1 Allmänna val med 2 000 000 kronor, 46:5 Valmyndigheten med 3 000 000 kronor samt 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten med 2 000 000 kronor. Sammantaget minskas anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler med 7 000 000 kronor. 1:6 Statistiska centralbyrån I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 380 003 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån minskas med 7 974 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Konjunkturinstitutet (KI) var tidigare ansvarigt för vissa enkätundersökningar avseende kommunerna. Statistiska centralbyrån (SCB) övertog ansvaret för denna statistikproduktion under 2000. Anslagen för myndigheterna justerades dock inte i motsvarande mån i budgetpropositionen för 2001. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån nu ökas med 190 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas med 190 000 kronor. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 8 164 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån minskas med 7 974 000 kronor. 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 400 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond minskas med 2 000 000 kronor för att finansiera höjningen av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 2:1 Lotteriinspektionen. Skälen för regeringens förslag: Anslaget minskas för att finansiera höjningen av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 2:1 Lotteriinspektionen. 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 700 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:8 Insatser i Nordiska investeringsbanken ökas med 315 000 000 kronor. Regeringen föreslår vidare att anslagets ändamål vidgas till att även omfatta avsättning för förlustrisker vid infrianden av garantier. Skälen för regeringens förslag: För att de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av garantier till Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån (PIL) skall kunna hanteras i enlighet med garantimodellen från och med innevarande budgetår, behöver anslaget 2:8 Insatser i Nordiska investeringsbanken ökas med 315 miljoner kronor för att täcka den subvention som uppstår genom att garantitagarna inte debiteras en riskavspeglande avgift. Anslagsmedlen kommer att föras till Riksgäldskontorets garantireserv och eventuella garantiinfrianden kommer att belasta reserven (se vidare finansplanen m.m., avsnitt 7.2). Denna engångsavsättning syftar till att invärdera PIL-garantierna i enlighet med fastställd modell. En översyn av bankens inriktning och resurser kommer dock att genomföras inom den närmaste framtiden. Regeringen avser då att verka för att bankens kapitalstruktur förenhetligas, dvs. att nuvarande uppdelning i normalt grundkapital och särskilda PIL-garantier skall upphöra. I det fall det visar sig möjligt att nå enighet om detta i ägarkretsen, avser regeringen att återkomma till riksdagen i frågan. Hantering av äldre garantier till vissa bolag Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 2:10 Avsättning för garantiverksamhet på 501 400 000 kronor anvisas. Skälen för regeringens förslag: Ett anslag anvisas för att de s.k. äldre garantierna till Venantius AB och Dom Shvetsii A/O skall kunna hanteras i enlighet med den statliga garantimodellen. Riksdagen har bemyndigat regeringen att ställa ut kreditgarantier till A/O Dom Shvetsii intill ett belopp av 100 000 000 kronor där en garantiavgift på mellan 0,5 och 2,5 procent av det garanterade beloppet skall tas ut från företaget. Enligt Riksgäldskontorets beräkning motsvarar en fullt riskavspeglande avgift för denna garanti 2,9 procent per år av det garanterade beloppet. Enligt regeringens bedömning bör A/O Dom Shvetsii debiteras en avgift på 1,5 procent, vilket är den garantiavgift som tas ut i dag. För att garantin skall kunna hanteras enligt garantimodellen från och med innevarande budgetår föreslår regeringen att riksdagen anvisar 1 400 000 kronor. Beloppet motsvarar skillnaden mellan 1,5 procent och en fullt riskavspeglande garantiavgift som är 2,9 procent. Därmed täcks den subvention som uppstår genom att full avgift inte tas ut av bolaget. Garantiavgiften förs till Riksgäldskontorets garantireserv och eventuella garantiinfrianden belastar reserven (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2). Vidare föreslår regeringen att 500 000 000 kronor anvisas för att täcka en fullt riskavspeglande garantiavgift för statens garantiåtaganden till Venantius AB (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2). Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ersätta de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB med en kreditgaranti intill ett belopp av 22 000 000 000 kronor där varje enskild garanti får ha en löptid på upp till 10 år. Regeringen bemyndigas därtill att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garantireserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäckningsgaranti. Skälen för regeringens förslag: Statens garantiportfölj är diversifierad med flera unika åtaganden. Det åtagande i den statliga garantiportföljen som medför den enskilt största subventionen - dvs. den motsvarighet till riskavspeglande avgift som skall anvisas på anslag - är kapitaltäckningsgarantin till Venantius AB. Som ett led i arbetet med att omvandla äldre åtaganden så att de kan hanteras i enlighet med garantimodellen föreslår regeringen att den bemyndigas att omvandla de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB till belopps- och tidsbegränsade kreditgarantier. Vid omvandlingen av dessa garantier kommer regeringen att beakta nuvarande kreditgivares ställning så att den ej försvagas. Regeringen avser därvid genomföra förändringarna så att bolagets kreditvärdighet och resultat inte nämnvärt försämras. På grund av åtagandets omfattning kan det finnas anledning för regeringen att fortlöpande utvärdera den subvention det innebär. Det kan därvid inte uteslutas att subventionens omfattning med tiden kan komma att ändras. Mot denna bakgrund bör en separat garantireserv inrättas för kreditgarantierna till Venantius AB, så att risken för subventionseffekter mellan olika åtaganden i en alltför diversifierad garantiportfölj kan elimineras. Regeringen föreslår därför att en separat garantireserv inrättas för dessa garantier. Om det vid någon tidpunkt skulle visa sig att de beräknade framtida avsättningarna till reserven inte kan säkerställa dess långsiktiga balans avser regeringen att återkomma till riksdagen (Se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2). 9.3.3 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 3:2 Skattemyndigheterna I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 594 628 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 9 466 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 4 000 000 kronor för att täcka ökade kostnader i samband med överflyttningen av ansvaret för handläggningen av bouppteckningar från domstolsväsendet till skatteförvaltningen. Ökningen finansieras genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 5 466 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 9 466 000 kronor. 9.3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 4:1 Polisorganisationen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 068 318 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 102 498 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Den 1 oktober 2001 startar en ny grundutbildning till polis vid Växjö universitet. Utbildningen innebär att kostnaderna för studiemedel kommer att öka. Utgifterna på det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. beräknas öka med 720 000 kronor. För att finansiera dessa ökade utgifter bör anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 720 000 kronor. Anslaget bör vidare minskas med 1 800 000 kronor till följd av att Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde utökas till att omfatta även Blekinge län. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 99 978 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 102 498 000 kronor. 4:3 Åklagarorganisationen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 729 777 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:3 Åklagarorganisationen minskas med 6 988 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 4:3 Åklagarorganisationen bör minskas med 500 000 kronor till följd av att Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde utökas till att omfatta även Blekinge län. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 6 488 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 4:3 Åklagarorganisationen minskas med 6 988 000 kronor. 4:4 Ekobrottsmyndigheten I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 304 285 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 784 000 kronor. Finansiering sker genom att andra anslag inom utgiftsområdet minskas. Skälen för regeringens förslag: Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde utökas den 1 juli 2001 med Blekinge län. Detta innebär bl.a. att personal från Polismyndigheten i Blekinge län samt från Åklagarmyndigheten i Malmö övergår till Ekobrottsmyndigheten. Merparten av de 2 300 000 kronor som till följd av denna omfördelning förs över till Ekobrottsmyndigheten motsvarar de kostnader som myndigheten övertar, men tillskottet är tillräckligt för att även möjliggöra en höjd ambitionsnivå. Mot bakgrund av det ansträngda ekonomiska läget hos myndigheten anser regeringen vidare att Ekobrottsmyndigheten behöver tillföras 10 500 000 kronor. Finansiering av resursökningen sker genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med 10 500 000 kronor, anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 1 800 000 kronor och anslaget 4:3 Åklagarorganisationen minskas med 500 000 kronor. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 4 016 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 784 000 kronor. 4:5 Domstolsväsendet m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 515 117 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. ökas med 32 880 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Bouppteckningsverksamheten har den 1 juli 2001 förts över till skatteförvaltningen från domstolssväsendet. Kostnaderna för att under 2001 påbörja och bedriva verksamheten beräknades preliminärt till 33 000 0000 kronor, vilket också tillfördes skatteförvaltningen inför 2001. Kostnaderna har emellertid blivit högre än vad som tidigare beräknats. Ytterligare 4 000 000 kronor behöver därför föras till det under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd uppförda anslaget 3:2 Skattemyndigheterna. Vidare bör anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. därutöver minskas med 2 700 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 39 580 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. ökas med 32 880 000 kronor. 4:9 Gentekniknämnden I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 842 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:9 Gentekniknämnden minskas med 10 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget till Gentekniknämnden med 220 000 kronor. Mot bakgrund av myndighetens ansträngda ekonomiska läge gör regeringen emellertid bedömningen att myndigheten måste tillföras medel för att i huvudsak kompensera denna minskning. Finansiering av den ökningen sker genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas med 210 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 4:9 Gentekniknämnden minskas med 10 000 kronor. 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 730 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. ökas med 75 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av prognoser om sjunkande utgifter sänktes anslagsnivån till 730 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2001 pekar emellertid nu på en väsentlig högre medelsförbrukning. Detta beror främst på ökade kostnader för offentliga försvarare och målsägandebiträden. Regeringen har givit Riksrevisionsverket i uppdrag att granska utgiftsutvecklingen för offentliga försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden. Ett klarläggande av de faktorer som påverkar utgiftsutvecklingen kommer att ge underlag för en förbättrad budgetkontroll och ge större möjligheter att beräkna och påverka utgiftsutvecklingen. Mot bakgrund av utgiftsutvecklingen föreslår regeringen att anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. ökas med 75 000 000 kronor. 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 399 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 2 700 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas. Skälen för regeringens förslag: Utgifterna på anslaget är regelstyrda och svåra att beräkna. Mot bakgrund av prognoser om sjunkande utgifter sänktes anslagsnivån till 10 399 000 kronor. Utgiftsprognosen för 2001 pekar emellertid nu på en väsentligt högre medelsförbrukning. Detta beror främst på ökade advokatkostnader. Mot bakgrund av utgiftsutvecklingen och med beaktande av tillgängligt anslagssparande anser regeringen att anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. behöver ökas med 2 700 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas med 2 700 000 kronor. 9.3.5 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 5:1 Utrikesförvaltningen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 827 468 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Försvagningen av den svenska kronan, framför allt mot USD, har för utrikesrepresentationen medfört en valutakursförlust uppgående till 38 000 000 kronor. Regeringen anser att anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen bör ökas med detta belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen minskas anslaget med 6 575 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000 kronor. 5:4 Bidrag till internationella organisationer I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 452 817 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:4 Bidrag till internationella organisationer ökas med 72 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Fler och mer kostnadskrävande fredsbevarande operationer har beslutats av Förenta Nationerna. Sverige deltar i finansiering av denna operation genom att betala obligatoriska avgifter. Regeringen anser att anslaget 5:4 Bidrag till internationella organisationer bör ökas med 72 000 000 kronor. 9.3.6 Utgiftsområde 6 Totalförsvar 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 969 792 000 kronor. . Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 300 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskas med 300 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition anmälde regeringen att den vid behov avsåg att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2002 med en eventuell ytterligare omfördelning av medel mellan förbandsverksamhet och materielanskaffning. För att komma tillrätta med den ekonomiska obalansen för innevarande år föreslår regeringen att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 300 000 000 kronor och att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskas med motsvarande belopp. 6.2 Fredsfrämjande truppinsatser I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 081 762 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 172 063 000 kronor. Finansiering sker genom minskning av anslagen 6:4 Funktionen Civil ledning med 3 407 000 kronor, 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror med 15 000 000 kronor, 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst med 80 280 000 kronor, 6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m. med 60 716 000 kronor, 6:11 Funktionen Postbefordran med 3 000 000 kronor, 6:12 Funktionen Transporter med 705 000 kronor, 6:13 Funktionen Energiförsörjning med 7 470 000 kronor och 6:19 Nämnder m.m. med 1 485 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera utökade fredsfrämjande truppinsatser behöver anslaget ökas med 172 063 000 kronor. Regeringen avser efter riksdagens godkännande av här angivet förslag besluta att de myndigheter vars anslag minskas får disponera anslagsparanden med motsvarande belopp. Härigenom kompenseras myndigheterna för de lägre anslagen och verksamheten påverkas inte. 6.3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 527 833 000 kronor Regeringens förslag: Anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling får användas även för materielavveckling vid underhållsregementen. Skälen för regeringens förslag: I syfte att tydliggöra ändamålen med anslagen har regeringen inlett en översyn av vilka verksamhetsutgifter som bör belasta anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. respektive 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling för åstadkomma en mer rättvisande budgetering och redovisning. Vissa utgifter för avveckling, underhåll, modifiering och utveckling som idag belastar anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m., bör fortsättningsvis belasta anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Försvarsmakten har bl.a. haft problem med att rätt planera in utgifterna för dessa verksamheter under respektive anslag vilket bidragit till obalanser mellan anslagen. Regeringen föreslår motsvarande förändring även i budgetförslaget för 2002. 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 431 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. ökas med 14 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:6 Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med 14 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) har en kommun vid stora kostnadskrävande räddningsinsatser rätt till viss ersättning från staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överskrider självrisken. Under 2001 har flera ansökningar behandlats bl.a. snöovädret i Gävle 1998, översvämningarna i Arvika 2000 och tågolyckan i Borlänge 2000. Även Statens haverikommissions utredningskostnader för bl.a. Göteborgsbranden belastar detta anslag. Statens räddningsverk bedömer att ersättningarna till kommunerna kan komma att överskrida de medel som är tillgängliga på anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Anslaget bör därför ökas med 14 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:6 Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med motsvarande belopp. 9.3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:1 Biståndsverksamhet I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 13 496 884 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 100 000 000 kronor. Avräkningen från biståndsramen för flyktingkostnader ökar med 100 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Antalet nya asylsökanden har ökat betydligt, framför allt från Irak. För att bidra till finansieringen av kostnadsökningen på det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande föreslår regeringen att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 100 000 000 kronor. Avräkningen från biståndsramen för flyktingkostnader skall också öka med 100 000 000 kronor. 9.3.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 12:2 Mottagande av asylsökande I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 207 335 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 518 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd upptagna anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Skälen för regeringens förslag: Antalet nya asylsökande har ökat till följd av Sveriges inträde i Schengensamarbetet och en markant ökning har skett av asylsökande irakier. Fler personer än beräknat tas emot i Migrationsverkets mottagandesystem. Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit förutsågs bli förbrukade i månadsskiftet augusti/september 2001. Regeringen fann det därför nödvändigt att medge ett överskridande med högst 518 000 000 kronor. I enlighet med vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigande begärs (finansplan m.m.) att under vissa förutsättningar överskrida ramanslag, föreslår regeringen att anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 518 000 000 kronor så att det beslutade överskridandet kan ersättas med ett höjt anslag. Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd upptagna anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 100 000 000 kronor. 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 57 913 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 25 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 10:4 Hemutrustningslån minskas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsökande har ökat och därmed ökar också utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden. Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit förutsågs bli förbrukade i september 2001. Regeringen fann det därför nödvändigt att medge ett överskridande med högst 25 000 000 kronor. I enlighet med vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigande begärs (finansplan m.m.) att under vissa förutsättningar överskrida ramanslag, föreslår regeringen att anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 25 000 000 kronor, så att det beslutade överskridandet kan ersättas med ett höjt anslag. Antalet personer som kommer att tas emot av kommuner bedöms bli färre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 10:4 Hemutrustningslån kan därför minskas med 10 000 000 kronor och delvis bidra till att finansiera ökningen på anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden. 9.3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 137 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen ökas med 394 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Utbetalningarna av den statliga ersättningen till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånen kommer under 2001 att uppgå till ca 16 531 000 000 kronor. För att täcka utbetalningarna under 2001 föreslår regeringen att anslaget 13:2 Bidrag till läkemedelsförmånen ökas med 394 000 000 kronor. 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 77 500 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Skatten på vin (prop. 2000/01:144) uttalade regeringen att ytterligare resurser bör tillförs arbetet mot alkoholens skadeverkningar. Med anledning härav föreslår regeringen att anslaget 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ökas med 50 000 000 kronor. Resurserna är avsedda för insatser för barn till missbrukare och barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer och utgör ett led i arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144). 9.3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 41 425 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 450 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Sjukfrånvaron fortsätter att öka vilket får till följd att utgifterna för sjukpenning ökar även för 2001. De medel som hittills har anvisats för 2001 har visat sig vara otillräckliga. Regeringen anser att ytterligare 2 400 000 000 kronor nu behöver tillföras. Problemen med långa sjukskrivningar är särskilt stora bland anställda i den offentliga sektorn. Regeringen avser därför att inleda särskilda försök hos några av de stora offentliga arbetsgivarna för att förebygga och minska sjukfrånvaron. Projekten skall ha karaktär av metodutveckling. Regeringen anser att ytterligare 50 000 000 kronor behöver tillföras för denna verksamhet. Sammantaget skall anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 450 000 000 kronor. 9.3.11 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 38 487 136 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 42 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Den högsta dagpenningen och grundbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen höjdes den 1 juli 2001. Dessa höjningar påverkar även stödnivåerna inom vuxenstudiestödet där medelsbehovet beräknas öka med 40 000 000 kronor. Höjningen innebär även att kostnaderna för Centrala studiestödsnämndens administrativa verksamhet ökar. Regeringen föreslår därför att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 42 000 000 kronor för att finansiera ökningar av det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. och det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:76 Centrala studiestödsnämnden. 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 663 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 1 800 000 000 kronor under 2002-2008. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001 i fråga om ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kronor under 2002-2008. Skälen för regeringens förslag: Fördröjningar vid starten av strukturfondsprogrammen för programperioden 2000-2006 innebar att verksamheten fick en mindre omfattning under 2000 än beräknat. Under 2001 har emellertid beslutstakten inom programmen blivit högre än vad som tidigare antagits. Tillsammans med en lägre prognos för utbetalningarna under året leder detta till högre utestående åtaganden vid utgången av 2001. Regeringen behöver därför ett ökat bemyndigande för åtaganden för den Europeiska socialfonden m.m. under perioden 2002-2008. 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 530 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 433 367 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med 433 367 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget finansierar ersättningar till arbetstagare för lönefordringar vid konkurs enligt lönegarantilagen (1992:497). Anslagsnivån sänktes som följd av förväntade effekter av de regelförändringar som Förmånsrättskommittén föreslagit. Dessa förändringar har dock ännu inte genomförts. Antalet konkurser, som är en av de faktorer som styr antalet utbetalningar, har också blivit större än väntat. Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit samt inkomster under anslaget förutsågs bli förbrukade i månadsskiftet augusti/september 2001. Regeringen fann det därför nödvändigt att medge ett överskridande med högst 433 367 000 kronor. I enlighet med vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigande begärs (finansplanen m.m.) att under vissa förutsättningar överskrida ramanslag, föreslår regeringen att anslaget 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 433 367 000 kronor så att det beslutade överskridandet kan ersättas med ett höjt anslag. Finansiering sker genom att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med 433 367 000 kronor. Effekterna av finansieringsåtgärden är att ett tidigare uppkommet anslagssparande på detta anslag tas i anspråk. 9.3.12 Utgiftsområde 14 Arbetsliv Medel för individuell kompetensutveckling Regeringens förslag: Av inkomsterna 2001 på inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs 1 150 000 000 kronor till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i tilläggsbudget för 2000 i budgetpropositionen för 2001 fick regeringen riksdagens bemyndigande att av inkomsterna 2000 på inkomsttitel 1428 Energiskatt föra 1 350 000 000 kronor till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Medlen avsåg ett system för individuellt kompetenssparande. Ett motsvarande bemyndigande krävs för att regeringen även för 2001 skall kunna besluta om att överföra 1 150 000 000 kronor av inkomsterna från energiskatt till tillfällig förvaltning i Riksgäldskontoret. Medlen placeras på ett räntefritt konto i avvaktan på nytt beslut om hur de skall användas. Överföringen skall redovisas mot inkomsttiteln 1428 Energiskatt. 23:1 Arbetsmiljöverket I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 550 413 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 1 913 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter för att främja hälsa i arbetslivet inleds under hösten 2001. I samband härmed kommer en informationssatsning att genomföras i samarbete med parterna. 5 000 000 kronor behövs för detta ändamål. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 6 913 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 1 913 000 kronor. 9.3.13 Utgiftsområde 15 Studiestöd 25:2 Studiemedel m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 478 256 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ökas med 720 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas. Skälen för regeringens förslag: Fler poliser behöver rekryteras och detta kräver att polisutbildningen bedrivs på fler orter än Solna och Umeå. Rikspolisstyrelsen har under året tecknat ett avtal med universitetet i Växjö om att starta polisutbildning i oktober 2001. Fullt utbyggd kommer utbildningen omfatta cirka 400 studerande. Studiestödskostnaden för 2001 beräknas till 720 000 kronor. Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. behöver därför ökas med detta belopp. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 720 000 kronor. 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 812 172 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. ökas med 40 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknadspolitik uppförda anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas. Skälen för regeringens förslag: Som en konsekvens av höjningen av den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och det s.k. grundbeloppet under de första 100 ersättningsdagarna bör stödnivåerna inom de vuxenstudiestöd som är kopplade till ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen ökas. De ökade stödnivåerna avser i första hand omkring 19 500 personer som antas påbörja sina studier höstterminen 2001 med Särskilt utbildningsbidrag (UBS). Studerande som uppbär Svux, Svuxa, Lärar-Svux och NT-Svux och som fortsätter sina studier enligt övergångsbestämmelserna i studiestödslagen under höstterminen 2001 antas ha förbrukat sina första 100 ersättningsdagar i en ersättningsperiod genom tidigare studier. Dessa omfattas därför inte av den höjda ersättningen. Medelsbehovet på anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. beräknas öka med 40 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknadspolitik uppförda anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med motsvarande belopp. 9.3.14 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 338 118 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter ökas med 16 726 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola minskas med 16 681 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Under 2001 finansieras under detta anslag Specialskolemyndigheten och delar av Specialpedagogiska institutet som bildades 1 juli 2001. Ökade resurser behövs för att slutföra omorganisationen, inklusive arbete med kvalitetsutveckling inom de båda myndigheterna. Anslaget 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter bör därför ökas med 16 681 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola minskas med samma belopp. Detta kan ske utan negativa konsekvenser eftersom medelsförbrukningen på detta anslag huvudsakligen styrs av elevantalet som under 2001 troligen blir lägre än väntat. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 45 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter ökas med 16 726 000 kronor. 25:76 Centrala studiestödsnämnden I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 369 495 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 25:76 Centrala studiestödsnämnden minskas med 1 600 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Höjningen av den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och det s.k. grundbeloppet under de första 100 ersättningsdagarna medför att Centrala studiestödsnämnden får ökade kostnader för systemutveckling och utbildningsinsatser för handläggare. Vidare medför den beslutade regeländringen att ytterligare moment i handläggningen av vuxenstudiestödsärenden tillkommer. Anslaget 25:76 Centrala studiemedelsnämnden bör därför ökas med 2 000 000 kronor för att täcka dessa kostnader. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknadspolitik uppförda anlaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 3 600 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 25:76 Centrala studiestödsnämnden minskas med 1 600 000 kronor. 9.3.15 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2:1 Lotteriinspektionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 28 878 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Lotteriinspektionen ökas med 2 793 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond minskas med 2 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Spel över Internet har under senare år ökat kraftigt. Regeringen har lämnat tidsbegränsade testtillstånd till tre aktörer på marknaden, nämligen AB Svenska spel, AB Trav och Galopp samt A-lotterierna. Regeringen avser att under testperioden överväga om och hur spel över Internet skall regleras. Regeringen har gett Lotteriinspektionen i uppdrag att förbereda kontrollen av utökat spel över Internet. För dessa uppgifter behöver Lotteriinspektionen tillföras 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 793 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 2:1 Lotteriinspektionen ökas med 2 793 000 kronor. 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 454 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas med 2 250 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Övergången till digital teknik har inneburit lägre kostnader än beräknat. Det innebär att en besparing på 2 250 000 kronor kan göras. Regeringen föreslår därför att anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas med detta belopp för att finansiera ökningen av anslag inom utgiftsområdet och ökning av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden. 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 243 379 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 5 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter minskas med 5 000 000 kronor samt genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas. Skälen för regeringens förslag: Många centrala och regionala kulturinstitutioner har svårt att möta kostnadsutvecklingen med rationaliseringar och ökade egna intäkter. Under åren 1998 och 1999 disponerade regeringen särskilda medel för engångsbidrag till institutioner med akuta ekonomiska problem. Även under innevarande budgetår finns skäl för regeringen att i några fall lämna ett större stöd än vad som ryms inom de anvisade anslagen till centrala och regionala kulturinstitutioner. För sådana tillfälliga stöd behövs nu ytterligare medel. Regeringen föreslår därför att anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 5 500 000 kronor. I och med att Dramaten fått förbättrad ekonomi har det blivit möjligt för regeringen att under år 2001 räkna av drygt 15 miljoner kronor på Dramatens statsbidrag. Av detta belopp har drygt 10 miljoner kronor använts för slutreglering av det lån i Riksgäldskontoret som regeringen 1997 övertog från Dramaten (prop. 1997/98:1 finansplanen m.m., bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45). Regeringen föreslår att anslaget 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter minskas med det återstående beloppet på 5 miljoner kronor. Den resterande delen av ökningen finansieras genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas. 28:28 Centrala museer: Myndigheter I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 665 966 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter minskas med 2 021 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har i ett tillkännagivande (bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87) uttalat att ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör lokaliseras till Karlskrona. Statens sjöhistoriska museer har redogjort för vilka åtgärder som vidtagits och planeras för att denna organisationsförändring skall kunna genomföras senast den 1 oktober 2001. För att täcka de merkostnader av engångskaraktär som organisationsförändringen innebär behöver ytterligare medel tillföras Statens sjöhistoriska museer. Regeringen föreslår därför att anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter ökas med 1 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter med 3 521 000 kronor. Sammanlagt skall anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter minskas med 2 021 000 kronor. 9.3.16 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 600 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 32:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ökas med 400 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens nya bedömning bör avsättningen till garantireserven ske med en inledningsvis större summa än vad som tidigare beslutats (prop. 2000/2001:1 utg.omr. 18, bet. 2000/2001:BoU1, rskr. 2000/2001:89). Anslaget 32:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet bör därför ökas med 400 000 000 kronor. 32:1 Länsstyrelserna m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 864 659 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med 5 714 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål, åtgärder och strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att länsstyrelserna skall ha ett övergripande ansvar för regionalt mål- och uppföljningsarbete. För att länsstyrelserna skall kunna fullgöra sitt arbete föreslår regeringen att anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. skall ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. med 25 714 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med 5 714 000 kronor. 9.3.17 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling 33:4 Transportbidrag I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 336 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 33:4 Transportbidrag ökas med 16 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 16 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Införande av sjötransportbidrag och en ökad transportmängd medför att utgifterna för 2001 nu beräknas uppgå till 393 miljoner kronor. Med beaktande av det anslagssparande som finns på anslaget anser regeringen att anslaget 33:4 Transportbidrag skall ökas med 16 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med motsvarande belopp. 9.3.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 34:2 Miljöövervakning m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 226 495 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas med 23 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas med 23 000 000 kronor för att finansiera ökningen med 20 000 000 kronor av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. samt ökningen med 3 000 000 kronor av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen. 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 848 461 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden minskas med 24 125 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden minskas med 24 125 000 kronor för att finansiera ökningen med 2 500 000 kronor av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader samt ökningen med 21 625 000 kronor av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:8 Fiskeriverket. 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 151 755 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 4 700 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 4 700 000 kronor för att finansiera ökningen med motsvarande belopp av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. 9.3.19 Utgiftsområde 21 Energi 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 120 235 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader ökas med 8 172 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål - delmål, åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärder och strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att Energimyndigheten skall ha ansvaret för miljökvalitetsmålet Frisk luft. För att Energimyndigheten skall kunna fullgöra denna utökade uppgift anser regeringen att verkets resurser behöver ökas med 2 500 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget 35:1 Statens energimyndighet med 5 672 000 kronor. Sammanlagt skall anslaget 35:1 Statens energimyndighet ökas med 8 172 000 kronor. 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 305 000 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas under 2001 att i fråga om ramanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 168 000 000 kronor under 2002. Skälen för regeringens förslag: Ett bemyndigande behövs för att beslut skall kunna fattas om bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor som betalas ut under 2002. Regeringen anser att ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 168 000 000 kronor behövs för ändamålet. 9.3.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Hantering av äldre garantier till Öresundsbrokonsortiet Regeringens förslag: Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag och anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter får även användas till kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. Skälen för regeringens förslag: För att de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiet från och med innevarande budgetår skall kunna hanteras i enlighet med garantimodellen bör anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag och anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter kunna användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. Se vidare i avsnitt 7.2 finansplan m.m. 36:2 Väghållning och statsbidrag I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 892 925 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med 12 326 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att anslaget även skall kunna användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag bör därför ökas med 100 000 000 kronor. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 87 674 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 36:2 Väghållning och Statsbidrag ökas med 12 326 000 kronor. 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 611 495 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 424 591 000 kronor. Anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 169 594 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Det är mycket angeläget att en hög trafiksäkerhet och en god standard kan upprätthållas på järnvägsnätet. Regeringen har uppdragit åt Banverket att genomföra spår- och slipersbyten i en utökad omfattning. Till en del har Banverket genomfört byten genom att använda den tillgängliga anslagskrediten. För att möjliggöra tillräckligt omfattande slipers- och spårbyten under 2001 anser regeringen att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter bör ökas med 324 591 000 kronor. Vidare föreslår regeringen att anslaget skall kunna användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundbro Konsortiet. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 424 591 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 124 591 000 kronor. Detta anslag skall också minskas med 45 003 000 kronor för att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 36:3 Banverket: administration minskas med 169 594 000 kronor. 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier får också användas till engångskostnader för arkivering av visst material, kostnader för Sveriges Järnvägsmuseum till dess en ny huvudman utsetts samt tillfälliga kostnader för ett vagnregister. Skälen för regeringens förslag: Vid årsskiftet 2000-2001 överfördes större delen av verksamheten vid affärsverket Statens järnvägar till ett antal nya aktiebolag. I samband därmed har frågor uppkommit rörande den framtida finansieringen av verksamheter som för närvarande hanteras av affärsverket och som vid bolagiseringen ansågs ha sin naturliga hemvist inom staten. Sveriges Järnvägsmuseum är beläget i Gävle och förvaltar ca 400 fordon och hundratusentals föremål. Museet hyr lokaler av SJ Fastigheter. Museet redovisade 2000 ett underskott om ca 19 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägar har under år 2000 hemställt om en ny huvudman för Sveriges Järnvägsmuseum. Regeringen kommer att tillsätta en utredning för klarlägga museets framtida omfattning, organisatoriska placering och finansiering med avsikt att ansvaret fr.o.m. 2002 skall flyttas bort från affärsverket. Fram till dess att frågor om museets nya huvudman och finansiering är klarlagda föreslås att finansiering av museet skall kunna ske från detta anslag. Affärsverket Statens järnvägars arkiv av icke gallringsbara handlingarna uppgår till ca 8 500 hyllmeter och har under början av 2001 överlämnats till Riksarkivet. Förhandlingar har förts om de närmare villkoren för överlämnandet. Kostnaden för överlämnandet kommer att uppgå till ca 50 miljoner kronor i form av ett engångsbelopp. Regeringen anser att denna kostnad utgör ett statligt åtagande och att även detta skall finansieras från anslaget Inom Statens järnvägar finns ett register över samtliga privata järnvägsvagnar i Sverige. Kostnaden för att hantera detta register uppgår till ca 1 miljon kronor per år. Avsikten är att ansvaret för detta register skall överföras till Banverket och fr.o.m. 2002 finansieras genom uttag av en registreringsavgift. Fram till dess anser regeringen att denna kostnad tillsammans med tidigare nämnda kostnaderna skall få belasta anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier. 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 144 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden minskas med 3 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget för ersättning till SOS Alarm Sverige AB har visat sig vara otillräckligt för att företaget skall kunna fullgöra sin uppgift. En förstärkning är nödvändig för att alarmfunktionen i samhället skall fungera tillfredsställande. Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden minskas med motsvarande belopp. 9.3.21 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk 41:1 Skogsvårdsorganisationen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 290 056 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen ökas med 2 086 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål-delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att skogsvårdsstyrelserna skall ha det regionala ansvaret för genomförandet av miljökvalitetsmålet Levande skogar. De skall i sitt målarbete samverka med länsstyrelserna. För att skogsvårdsstyrelserna skall kunna fullgöra sitt arbete inom ramen för det regionala mål- och uppföljningsarbetet föreslår regeringen att anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen bör ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen skall skogsvårdsorganisationens anslag minskas med 914 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen ökas med 2 086 000 kronor. 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 90 950 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 13 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 10 000 000 kronor och anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 46 012 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för BSE-kontroller har visat sig bli högre än vad som tidigare förväntades. Även kostnaderna för att bekämpa sjukdomar som finns upptagna i epizootilagen har visat sig bli högre än beräknat. Regeringen bedömer därför att anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar behöver ökas med 13 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 10 000 000 kronor samt att anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 3 000 000 kronor. Detta anslag skall även minskas med 43 012 000 kronor för att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 46 012 000 kronor. 43:3 Statens växtsortnämnd I statsbudgeten för innevarande år finns detta för ändamål uppfört ett ramanslag på 1 449 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 43:4 Statens växtsortnämnd ökas med 519 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll minskas med 320 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Statens växtsortnämnd bedrivs med krav på full kostnadstäckning. Avgiftsinkomsterna förs till en inkomsttitel medan medel för verksamheten anvisas på detta anslag. Under 2001 har kostnaderna, främst på grund av dyrare ekonomisk administration, ökat kraftigt och verksamheten kommer under innevarande år att uppvisa ett underskott. För att till en del avhjälpa denna situation bör anslaget 43:4 Statens växtsortnämnd ökas med 273 000 kronor. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen skall anslaget öka med 246 000 kronor. Sammantaget skall anslaget ökas med 519 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll minskas med 273 000 kronor. Detta anslag skall även minskas med 47 000 kronor för att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll minskas med 320 000 kronor. 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 77 600 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. anvisades ursprungligen med 79 700 000 kronor men sänktes genom tilläggsbudget i anslutning till 2001 års ekonomiska vårproposition till 77 600 000 kronor. EG:s regler om kompensationsstöd med anledning av märkbar revalvering den 1 januari 2001 finns bl.a. i rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron. Om en märkbar revalvering ägt rum får medlemsstaten i enlighet med rådets förordning (EG) 2799/98 bevilja ett kompensationsstöd till jordbrukarna vid tre tillfällen under en period på tre år. EU finansierar 50 procent av delbetalningarna och medlemsstaten finansierar 50 procent. För att kunna bevilja kompensationsstöd behövde Sverige senast den 30 april 2001 lämna in en ansökan till EG-kommissionen om tillstånd att få bevilja kompensationsstöd. Sverige lämnade en sådan ansökan. Årsgenomsnittet för kronans växelkurs år 2000 är 3,823 procent lägre än gränsvärdet 8,78135 kr/euro (dvs. det lägsta av de jämförda kurserna). Sverige är därför berättigat till kompensationsstöd för 1,223 procentenheter (3,823-2,6) av den märkbara revalveringen. Maximibeloppet för den första delbetalningen uppgår till 93,92 miljoner kronor (11,12 miljoner euro). För att beräkna delbetalning två och tre utgår man från ett högre maximibelopp på 100 miljoner kronor (11,84 miljoner euro). Hur stora delbetalningarna två och tre bli beror på växelkursutvecklingen och marknadssituationen, men de maximala beloppen uppgår till 66,66 miljoner kronor(7,89 miljoner euro) respektive 33,33 miljoner kronor (3.94 miljoner euro). Enligt kommissionens förordning (EG) 2808/98 av den 2 december 1998 om tillämpningsföreskrifter för den agromonetära ordningen för euron inom jordbrukssektorn, skall utbetalningen av den första delbetalningen ske senast den 31 december 2001. Sverige har dock fått sin ansökan om förlängd utbetalningsperiod till den 21 mars 2002 godkänd. Utbetalningen kan ske kollektivt om stödet per företag understiger 400 euro. Stödet får ges till kollektiva åtgärder av allmänt intresse för jordbrukssektorn. Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) har bildats av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och är lantbruksnäringens gemensamma organ för finansiering av forskning och utveckling som kan stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Regeringen har i ansökan som lämnats till EG-kommissionen föreslagit att SLF skall disponera stödet och användas till forskning och utveckling, tekniskt stöd samt marknadsfrämjande åtgärder inom jordbrukssektorn. En förutsättning för stödet är att SLF noga beaktar tillämpliga gemenskapsregler och gemenskapspraxis avseende statligt stöd, inklusive begränsningar av stödnivåer. Resultaten av de åtgärder som ges stöd till skall göras tillgängliga för alla berörda och inte gynna enskilda företag eller individer. Den del av valutakompensationen som EG medfinansierar avseende valutakompensation kan liksom övriga återföringar från EG-budgeten belasta anslaget 43:6 Arealersättningar och djurbidrag m.m. Några nya medel behöver inte anvisas för detta ändamål. För att täcka den nationella medfinansieringen för 2001 behöver dock anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kronor. 43:8 Fiskeriverket I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 66 516 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 43:8 Fiskeriverket ökas med 21 625 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att Fiskeriverkets verksamhet berörs av åtgärder inom flera miljökvalitetsmål, bl.a. Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. För att bidra till Fiskeriverkets arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen föreslår regeringen att anslaget 43:8 Fiskeriverket bör ökas med 21 625 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp. 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 269 500 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 4 600 000 000 kronor. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under år 2001 ifråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kronor under 2002. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 4 600 000 000 kronor efter 2001. Den föreslagna höjningen av bemyndigandet med 368 000 000 kronor är följden av att omräkningskursen för euro har stigit väsentligt sedan kursen för arealersättning fastställdes för stödåret 2001. 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 203 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 2 950 000 000 kronor. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001 ifråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kronor efter 2002. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 2 950 000 000 kronor efter år 2001. Höjningen av bemyndigandet med 1 230 000 kronor orsakas av det ökade antalet ansökningar om miljöersättning avseende nya programperioden 2000-2006, omläggningen till nya åtaganden samt ökningen av stödet till växtnäringsläckage. 44: 2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 500 922 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 3 515 000 000 kronor. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001 ifråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kronor efter 2001. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 3 515 000 000 kronor efter 2001. Höjningen av bemyndigandet med 1 255 000 000 kronor orsakas av det ökade antalet miljöersättningar avseende nya programperioden 2000-2006, omläggningen till nya åtaganden samt ökningen av stödet till växtnäringsläckage. 9.3.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 203 537 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling minskas med 1 000 000 kronor och anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. minskas med 5 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för företagsutveckling bildades den 1 januari 2001 och består av delar av NUTEK:s tidigare verksamhet. När anslagsnivåerna beräknades, anfördes att justeringar kunde komma att bli aktuella. Efter förslag i tilläggsbudget i anslutning till 2001 års ekonomiska vårproposition ökades anslaget med 20 000 000 kronor till 203 537 000 kronor. Omorganisationen medför kostnader bl.a. i samband med personalminskningar. För att täcka delar av dessa kostnader och därmed ge myndigheten bättre ekonomiska förutsättningar på längre sikt anser regeringen att anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader behöver ökas med ytterligare 10 500 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling, minskas med 1 000 000 kronor och anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. minskas med 5 000 000 kronor. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen, minskas anslaget med 200 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000 kronor. 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 160 833 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. ökas med 4 580 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål-delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att Sveriges geologiska undersökning (SGU) skall vara ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Myndighetens verksamhet berörs av åtgärder inom flera andra miljökvalitetsmål, bl.a. God bebyggd miljö. För att bidra till SGU:s arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen föreslår regeringen att anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. skall ökas med 4 700 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen minskas anslaget med 120 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-verksamhet m.m. ökas med 4 580 000 kronor. 40:1 Marknadsdomstolen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 612 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 40:1 Marknadsdomstolen ökas med 1 180 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas. Skälen för regeringens förslag: För att säkerställa kvaliteten på verksamheten vid Marknadsdomstolen behöver domstolens anslag ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med samma belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen ökas anslaget med 180 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 40:1 Marknadsdomstolen ökas med 1 180 000 kronor. 40:2 Konsumentverket I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 90 972 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med 1 388 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med 1 500 000 kronor för att finansiera ökningen av andra anslag inom utgiftsområdet. Regeringen bedömer att denna minskning inte kommer att påverka Konsumentverkets verksamhet under innevarande år. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen ökas anslaget med 112 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med 1 388 000 kronor. 40:3 Allmänna reklamationsnämnden I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 191 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 40:3 Allmänna reklamationsnämnden ökas med 472 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas. Skälen för regeringens förslag: Antalet ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden har ökat kraftigt under det senaste halvåret och resursbehovet är betydligt större än vad regeringen tidigare beräknat. Regeringen anser att Allmänna reklamationsnämnden behöver ytterligare 500 000 kronor för att den skall ha möjlighet att upprätthålla verksamhetens kvalitet. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med samma belopp. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen minskas anslaget med 28 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 40:3 Allmänna reklamations nämnden ökas med 472 000 kronor. 9.3.23 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 19 190 233 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting ökas med 1 671 181 000 kronor. Finansiering sker genom att den utjämningsavgift som kommuner och landsting betalar in till staten ökar i motsvarande omfattning. Skälen för regeringens förslag: Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Detta sker genom en utjämning för skillnader i skatteunderlag (inkomstutjämning) och för strukturellt betingade kostnadsskillnader (kostnadsutjämning). Utgifterna för utjämningsbidraget belastar anslaget 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting. Inkomsterna från den utjämningsavgift kommuner och landsting betalar till staten redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i princip självfinansierat. Storleken på utjämningsbidraget respektive utjämningsavgiften fastställs slutgiltigt under budgetåret, varför avvikelser kan förekomma i förhållande till det av riksdagen beslutade anslaget. De definitiva beräkningarna av Statistiska centralbyrån avseende bidragsåret 2001 visar att omslutningen i utjämningssystemet blir drygt 1 671 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2001. Orsaken är främst att skillnaden i skatteunderlag hos kommuner och landsting ökat. Det höjda utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor höjning av utjämningsavgiften. Statsbudgetens saldo påverkas därmed inte. 10 Revision av EU-medel 10 Revision av EU-medel 10.1 Bakgrund Regeringen informerar varje år riksdagen om hur man har agerat med anledning av Europeiska revisionsrättens rapporter (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95 FiU5, rskr. 1994/95:57). Denna lämnas normalt till riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen men med anledning av ordförandeskapet lämnas den i år istället i denna proposition. Revisionsrätten svarar för den externa revisionen inom EU och presenterar i november varje år en rapport i vilken rätten redovisar sina iakttagelser från sin granskning av hur EU-budgeten genomförs. I årsrapporten lämnas också den s.k. revisionsförklaringen om huruvida redovisningen varit rättvisande och om de underliggande transaktionerna har varit lagliga och korrekta. Årsrapportens innehåll är numera koncentrerad till iakttagelser rörande finansiell förvaltning och kontroll inom de olika sektorer som finansierar eller finansieras av EU-budgeten. Revisionsrättens granskningar rörande effektivitet och måluppfyllelse gällande användning av EU medel redovisas främst i särskilda rapporter och inte som tidigare i årsrapporten. Rapporten är indelad efter utgiftskategorier i EU-budgeten. Därutöver redovisas särskilda avsnitt för finansiella instrument och banker, Europeiska utvecklingsfonden samt den s.k. revisionsförklaringen. För att kunna uttala sig om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet har revisionsrätten granskat ett urval transaktioner. Årsrapporten och de särskilda rapporterna utgör, vid sidan av kommissionens ekonomiska redovisning mot budgeten, underlaget för rådets rekommendation till Europaparlamentet om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten (artikel 276 i fördraget, f.d. artikel 206). Till skillnad från rådet kan parlamentet inför sitt beslut om ansvarsfrihet också beakta annat underlag än det revisionsrätten har tagit upp i sina rapporter. Rådets sakberedning av revisionsrättens årsrapport inklusive revisionsförklaring och särskilda rapporter sker i rådets budgetkommitté och beslutas slutligen av Ekonomi- och finansministerrådet (Ekofin-rådet). I år behandlade Ekofinrådet rekommendationen till parlamentet om ansvarsfrihet med tillhörande slutsatser vid sitt möte den 12 mars. Samtliga medlemsstater stod bakom rekommendationen till parlamentet om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 1999. Europaparlamentet beslutade den 4 maj att följa rådets rekommendation att bevilja ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 1999. I föreliggande proposition redovisar regeringen de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens rapporter vilka låg till grund för rådets rekommendation i ansvarsfrihetsprövningen. Regeringen redovisar även hur man har agerat vid behandlingen av revisionsrättens rapporter i rådet och hur man bedömer de iakttagelser som berör Sverige. 10.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande revisionsrättens iakttagelser En prioriterad fråga för Sverige i EU-samarbetet är en effektiv och korrekt användning av gemenskapsmedlen. Genom sina granskningar fyller revisionsrätten en viktig roll där man klargör de brister och åtgärder som både kommissionen och medlemsstaterna måste vidta med anledning av upptäckta brister. Av EU:s medel administreras ca 85 % på nationell nivå. Det är därför avgörande att de brister som rätten upptäcker i sina granskningar på plats åtgärdas av medlemsstaterna. Årsrapporten för budgetåret 1999 tar upp allvarliga och långvariga svagheter i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem samtidigt som det noteras att viktiga initiativ tagits för att stärka den finansiella kontroll som medlemsstaterna själva är skyldiga att utöva över gemenskapsfinansierade åtgärder. Det har dock visat sig att de nya beslutade systemen för genomförande och kontroll inte har genomförts i sin helhet och kommissionen måste därför fortsätta utveckla dessa samt verka för att medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter på området. Sverige fäster också stor vikt vid uppföljningen av de åtgärder kommissionen vidtagit med anledning av revisionsrättens iakttagelser och de synpunkter och krav som rådet och Europaparlamentet, framfört till kommissionen i samband med ansvarsfrihetsprövningen. 10.3 Iakttagelser i rapporten för 1999 presenterade under 2000 samt svenskt agerande i rådet Revisionsrätten årsrapport för 1999 publicerades i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 2000/C 342/01. I september 1999 när den nya kommissionen tillträdde inledde de sitt arbete med ett nytt reformprogram som ska råda bot på de svagheter som revisionsrätten vid flera tillfällen har påpekat i sina rapporter och vilka kritiserats av såväl rådet som Europaparlamentet. Några av dessa svagheter är gemenskapens otillfredsställande rutiner för upphandling och organisatoriska svagheter i internkontrollen. Revisionsrätten pekar även på fall av långvarig brist på medel för förvaltningen av vissa program. En annan aspekt av reformen, som har varit en av revisionsrättens viktigaste synpunkter, är den ökade betoningen av resultat och utfallsmätning inom ramen för en anslagstilldelning som är förenlig med förutbestämda, tydliga definierade och mätbara prioriteringar och mål. Det har visat sig att en del framsteg har gjorts även inom vissa specifika områden som inte har något samband med kommissionens reformförslag. Detta gäller bland annat programmet för stöd till Sydafrika, reformer av åtgärderna för subventionerad användning av skummjölk och skummjölkspulver som djurfoder och åtgärder som vidtagits i vissa frågor gällande egna medel. I revisionsförklaringen påpekar revisionsrätten återigen liknande problem med gemenskapens årsredovisning som under tidigare år. Svagheter i bokföringssystem och förfaranden innebär att den information som läggs fram i vissa fall är felaktig eller ofullständig, vilket ger upphov till en väsentlig förekomst av fel hos främst stödmottagarna. Även brister i handläggning och kontroll har uppdagats av revisionsrätten. Som föregående år synes problemen vara störst inom strukturfondsområdet. Egna medel Revisionsrättens granskning har totalt sett gett ett tillfredsställande resultat när det gäller räkenskapernas tillförlitlighet, underliggande transaktioners laglighet och korrekthet i medlemsstaterna. De särskilda räkenskaperna (B-bokföringen som avser preliminärt bokade inkomster i avvaktan på att rätt belopp kan fastställas) har dock även för 1999 varit problematiska i sin tillförlitlighet och natur. Revisionsrätten anser att medlemsstaternas redogörelser som varje kvartal skickas in till kommissionen inte tillräckligt analyserar exempelvis B-bokföringens saldo med avseende på posterna. De utgör därför inte en tillräcklig grund för att kommissionen ska kunna lägga fram realistiska uppskattningar av mängden utestående medel. Revisionsrätten rekommenderar kommissionen att begära in en mer detaljerad analys av saldon i B-bokföringen av medlemsstaterna. En sådan analys bör kunna tjäna som bas för en redogörelse i årsredovisningen av vilka belopp som enligt beräkning kommer att uppbäras och även för en bättre skuldförvaltning. Revisionsrätten bedömer att ett sådant tillvägagångssätt är att föredra framför 1999 års förfarande d.v.s. att göra en reservering på 100 %. Sverige anser att det bästa alternativet är att använda sig av en kombination av individuell bedömning och uppbördsstatistik. Vid beräkning av avsättningen borde det vara möjligt att göra individuella bedömningar av enskilda poster i B-räkenskaperna som uppgår till mycket höga belopp. Av Sveriges totala saldo i räkenskaperna utgör t.ex. 70 % av fordringarna fem operatörer, men resterande 30 % fördelar sig på hundratals operatörer vilket gör att det skulle vara både mycket komplicerat och tidskrävande att göra en individuell bedömning. Vidare har revisionsrätten granskat hur korrekt beräkningen av varje medlemsstats bidrag under olika stadier har utförts, från den ursprungliga budgeten till det slutliga avslutet för de berörda budgetåren. Man kunde då konstatera att flera MS sände in giltiga beräkningsunderlag för sent vilket minskade tiden för kontroll. Kommissionen har även varit bristfällig i sin dokumentation av omfattningen och arten av sina kontroller av BNI-uppgifter. Sverige anser att det är viktigt att medlemsstaterna lämnar sina BNI-uppgifter i tid för att öka kontrolltiden vilket innebär att jämförbarheten mellan medlemsstaterna ökar. Vid tre tidigare tillfällen (årsrapporten för 1997, särskild rapport nr 6/98 samt yttrande 8/99) har revisionsrätten kritiserat användandet av två nationalräkenskapssystem (ENS 79 och ENS 95). När det nya egna medelbeslutet är ratificerat av samtliga medlemsstater kommer ESA 79 att överges till förmån för ESA 95. Revisionsrätten stödjer kommissionens förslag att modernisera tullförfarandet med ekonomisk verkan. Däremot anser rätten att när det gäller passiv förädling behöver inte ekonomiska villkor övervägas i alla fall och tillståndet bör inte beviljas i de fall där förädlingsvarorna kan dra nytta av förmånsbehandlingen. Beviljandet av tillstånd på förhand bör begränsas till ett absolut minimum och stödet tillhandahållas i samband med återimporten. Sverige instämmer med revisionsrätten när det gäller förslaget att ekonomiska villkor inte längre behöver övervägas i alla fall. När det gäller att tillstånd inte ska beviljas där förädlingsvarorna kan dra nytta av förmånsbehandling gör Sverige samma bedömning som kommissionen, d.v.s. att det p.g.a. osäkerhet från aktörernas sida om tillämpningen av förmånsförordningarna inte är oberättigat att aktörerna ges möjlighet att försäkra sig om alternativa lösningar genom att ansöka om tillstånd för passiv förädling. Revisionsrätten har noterat ett fel i Sverige som rörde klassificering av varor. Transaktionen avsåg varor som importerats av ett företag och som felaktigt deklarerats med för övergång till fri omsättning. Vid granskningen förekom ett formellt fel som rörde transaktionen som helhet. Efter granskningsbesöket har berörda poster omklassificerats och Tullverket har åtgärdat felet. Jordbruk Revisionsrätten konstaterar att det inte har skett någon väsentlig förbättring under budgetåret 1999 när det gäller underliggande transaktioners laglighet och korrekthet. Medlemsstaterna och kommissionen bör fullborda genomförandet av det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) för att förstärka verkan av kontroller. Kommissionen hävdar att det med hänsyn till antalet fel revisionsrätten har upptäckt, finns rimliga garantier för att kontrollsystemen fungerar tillfredsställande. Revisionsrätten påpekar att överföringar mellan anslag påverkas av den skiftande kvaliteten på medlemsstaternas beräkningar. Rätten anser att beräkningarna kan förbättras om medlemsstaterna ålades striktare tidsgränser för framläggandet av beräkningar och om det infördes ett påföljdssystem. Kommissionen och medlemsstaterna bör också försöka förbättra kvaliteten i beräkningarna för både inkomster och utgifter. Under 1999 genomförde kommissionen en tillförlitlighetsstudie vad gäller medlemsstaternas prognoser och denna visade att det är ytterst svårt att förbättra prognoser med undantag av prognoser för kompletterande åtgärder och landsbygdsutveckling. I Sverige har IACS systemet genomförts fullt ut. Jordbruksverket har rutiner för att skicka månatliga prognoser avseende övriga stöd inom Garantisektionen till kommissionen till utsatta datum och att fr.o.m. år 2000 gäller enligt förordning (EG) nr 1750/99 strikta regler för kompletterande åtgärder och landsbygdsutveckling. Vidare ser Sverige inte något behov av ytterligare åtgärder för att förbättra budgetprognoserna för landsbygdsåtgärderna utöver de förbättringar som redan införts men stödjer i övrigt revisionsrättens förslag. I fråga om avslutande av räkenskaperna påpekar revisionsrätten att det förekommer långa fördröjningar när det gäller rapporter från revisionsbesök och meddelande om granskningsresultat. Kommissionen hävdar dock att granskningen och godkännandet av räkenskaperna är en utdragen process som förklaras med att man måste skydda medlemsstaternas rätt att förklara sig. Sverige anser att det är viktigt att kommissionens kontrollrapporter lämnas i rimlig tid. Det är inte möjligt att genomföra eventuella rekommenderade ändringar av administrativa rutiner etc innan en kontrollrapport har erhållits. I sämsta fall kan uteblivna ändringar p.g.a. försenade kontrollrapporter leda till att finansiella korrigeringar drabbar medlemsstaten. Revisionsrätten har gjort två iakttagelser beträffande Sverige. För det första påtalar rätten att Sverige har låtit producenterna betala kostnaden för kartor innan de kunnat begära stöd för jordbruksgrödor och genom denna praxis har nationella administrativa kostnader belastat gemenskapsstödet i strid med gemenskapsbestämmelserna. Sverige uppges ha erhållit 3,5 miljoner euro på detta sätt. Sverige har svarat att när stödmyndigheterna gör sin prövning av en ansökan ligger ett system med jordbruksblock för arealidentifikation till grund. Den karta som bifogas en stödansökan måste därför hänvisa till dessa block på ett enhetligt och tillförlitligt sätt, vilket man uppnår med en särskild digital karta som används av de jordbrukare som ansöker om stöd. Efter att ha övervägt olika möjligheter till finansiering av uppbyggandet av det digitala kartsystemet valde Sverige en finansiering genom ett uttag av en kartavgift. Avgiften innebär att den som ansökte om stöd fick betala en avgift för en aktuell karta som stödmyndigheten i stödärendet tillhandahöll. Att upprätta det digitala kartmaterialet har inneburit stora utgifter av engångskaraktär och avsikten med införandet av kartavgifter har endast varit att finansiera de direkta kostnader som har uppstått vid uppbyggnaden av de digitala kartsystemet. Avgiften har inte finansierat några kostnader för administration av jordbrukarnas stödansökningar. Vid införandet av kartavgifterna föreskrevs att betalning av kartavgiften var en förutsättning för att ansökan skulle prövas, men den bestämmelsen avskaffades redan under 1998. De ändrade reglerna gällde även för stödåret 1998, vilket var det första stödåret då systemet med kartavgifter tillämpades. Detta innebär att ansökningarna har prövats oavsett om kartavgiften betalats eller ej. Förordningen om kartavgifter upphörde att gälla den 1 juli 2000, vilket innebär att några kartavgifter från och med år 2000 inte längre tas ut. Sverige har vid ett flertal tillfällen varit i kontakt med kommissionen som har uttalat sig i frågan om utgifter kan tas ut för tillhandahållande av karta. Kommissionen har vidhållit vid samtliga tillfällen att de inte har några principiella invändningar mot att en kartavgift tas ut i samband med en ansökan om stöd inom ramen för det integrerade systemet. Förutsättningen var att avgiften inte var så hög att överskottet gick till finansieringen av administrativa utgifter som stod i direkt samband med utbetalningen av gemenskapsstöd och att den endast täckte direkta kostnader för uppbyggandet av systemet. Det finns inget behov av att korrigeringsåtgärder då kartavgiften inte längre tas ut. Den andra iakttagelsen revisionsrätten har gjort rör Skogsstyrelsen. Sverige medfinansierar gemenskapen via Skogsstyrelsen med 50 % av kostnaderna för vissa kurser, praktikperioder och demonstrationsprojekt. När revisionsrätten granskade Skogsvårdsstyrelsen i Umeå konstaterade man att den fördelningsnyckel som användes för allmänna omkostnader ledde till att de projekt, som samfinansierades av unionen, belastades med en större del av omkostnader än de projekt som finansierades enbart av Sverige. Rätten konstaterar vidare att varken gällande förordning eller tillämpningsbestämmelserna specificerar arten eller metoden för hur kostnader ska fördelas på projekt. Revisionsrätten anser att kommissionen borde delge medlemsstaterna praktiska instruktioner på denna punkt. Skogsvårdsstyrelsen i Umeå är en liten organisation som i vissa delar befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Detta medför att s.k. indirekta kostnader, vilka täcks av finansierarna för verksamheten, tenderar att bli relativt höga i ett första skede. Enligt Skogsvårdsstyrelsen i Umeå beror den högre belastningen på att man från ledningens sida krävde mer tid för EU-projekten. Det är förklaringen till den kostnadsfördelning som revisionsrätten har noterat. Vid sitt besök fann revisionsrätten att varken några redovisningsmässiga eller andra fel begåtts. Då inga fel begåtts har inga korrigeringsåtgärder genomförts, men de nationella kontrollfunktionerna kommer att följa utvecklingen av verksamheten vid Skogsvårdsstyrelsen i Umeå för att se hur denna påverkar kostnadsfördelningen för de av unionen finansierade projekten. Strukturåtgärder Revisionsrätten anser att nivån på konstaterade fel fortfarande är för hög och att nästan samtliga fel återfinns på stödmottagarnivå. De mest betydande väsentliga felen som revisionsrätten har redovisat i rapporten för 1999 är rapportering av ej stödberättigande utgifter, för högt deklarerade utgifter, ej tillräckligt med verifierande underlag, ej tillämpning av offentlig upphandling, felaktiga beräkningar och otillåtna avdrag. Det är de fondansvariga myndigheterna i Sverige - Arbetsmarknadsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Jordbruksverket, Fiskeriverket och fem länsstyrelser - som ansvarat för att utbetalningarna till stödmottagarna följt gemenskapsreglerna. Myndigheterna har fortlöpande arbetat för att förbättra kvaliteten på handläggningen av stöden genom utbildningar, informationsinsatser och checklistor m.m. för handläggare inom genomförandeorganisationen. EU-bedrägeridelegationen, vilken var ett samverkansorgan för nationella åtgärder mot bedrägerier och oegentligheter med EU-medel, har arrangerat utbildning avseende oegentligheter och kontroll. Det faktum att Sverige normalt inte betalat ut stöd till projektanordnare i förskott, utan i stället mot redovisade kostnader, har enligt svensk uppfattning motverkat väsentliga fel. Revisionsrätten har konstaterat stora variationer i hur allmänna omkostnader beaktats och anser att beräkningsmodeller för dessa kostnader bör fastställas inför programperioden 2000-2006. I Sverige har modeller tagits fram för hur indirekta kostnader skall beräknas, och Sverige har dessutom en restriktiv hållning till godkännande av sådana kostnader. Sverige ställer sig vidare positivt till kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 med närmare bestämmelser avseende stödberättigande utgifter inom strukturfonderna. Revisionsrätten anser att det måste göras ytterligare ansträngningar för att övervaka och kontrollera avslutandet av programmen. Sverige konstaterar att inga program avslutades i Sverige under 1999. När det gäller åtgärder för ungdomssysselsättning bör enligt revisionsrätten synergieffekterna av de operativa programmen med finansiering från flera fonder förbättras. Vidare bör de nationella handlingsplanerna bli mer konkreta och socialfondsåtgärderna knytas närmare dessa. I de svenska programmen för mål 3 och gemenskapsinitiativet Equal avseende programperioden 2000-2006 har denna aspekt beaktats genom att kopplingarna till den europeiska sysselsättningsstrategin och den nationella handlingsplanen är utförligt redovisade. Revisionsrätten konstaterar beträffande uppföljningen av utvecklingen i industriområden att det inte gjorts åtskillnad mellan bruttoantalet och nettoantalet arbetstillfällen som tillkommit. Sverige efterlyser att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna initierar ett erfarenhetsutbyte om metoder m.m. för hur antalet arbetstillfällen skall mätas. I årsrapporten för 1998 framhöll revisionsrätten att det inte i tillräcklig utsträckning i programmen tagits hänsyn till resultaten av halvtidsutvärderingarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör fullgöra utvärderingsprocessen mer effektivt. Sverige instämmer i att det är väsentligt att utvärderingsresultat beaktas. Under programperioden 1995-1999 har halvtidsutvärderingarna utgjort ett bra underlag i en diskussion om behovet av programförändringar. Utvärderingarna har också varit ett underlag i utarbetandet av programmen avseende 2000-2006. Ett problem i utvärderingarna har dock varit att de ofta har genomförts inom knappa tids- och resursmässiga ramar. Dessutom innebär regelverket för strukturfonderna att det ofta är både tids- och resurskrävande att genomföra förändringar inom programmen. 1 Senaste lydelse 2000:950. 2 Senaste lydelse 2001:567. 3 Senaste lydelse 1996:1409. 4 Senaste lydelse 1994:1777. 5 Senaste lydelse 2000:1325. 6 Senaste lydelse 2000:1153. 7 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936. 8 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936. 9 Senaste lydelse 2001:518. 10 Senaste lydelse 2000:1155. 11 Senaste lydelse 2001:518. 12 Senaste lydelse 2001:518. 13 Senaste lydelse 2000:1155. 14 Senaste lydelse 2000:1155. 15 Senaste lydelse 2001:518. 16 Senaste lydelse 2001:411. 17 Senaste lydelse 2000:1422. 18 Senaste lydelse 2000:1004. 19 Senaste lydelse 2000:1008. 20 Senaste lydelse 2000:1009. 21 Senaste lydelse av lagens rubrik 2000:791. 22 Senaste lydelse 2000:1010. 23 Senaste lydelse 2000:1003. 24 Senaste lydelse 2000:1341. 25 Senaste lydelse 2000:1003. 26 Senaste lydelse 2000:1003. 27 Senaste lydelse 2000:1003. 28 Senaste lydelse 2000:1003. 29 När statsskulden konsolideras innebär det att statliga myndigheters innehav av statspapper elimineras. Detta statsskuldsbegrepp används i Årsredovisningen för staten. 30 I redovisningen av statsskulden används en konsoliderad statsskuld (i enlighet med Årsredovisningen för staten), vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort eller konsolideras. Historiskt har skillnaden mellan den av Riksgäldskontoret redovisade statsskulden och den konsoliderade statsskulden varit marginell. Under den senaste femårsperioden har den konsoliderade statsskulden varit 3-5 miljarder kronor lägre än den skuld som Riksgäldskontoret definierat som statskuld. 31 Om skuldskötselåtgärder (olika derivatinstrument som exempelvis swappar) inkluderas ökar valutaexponeringen till ca 30 procent. Skuldskötselåtgärder ingår inte i den officiella redovisningen av statsskulden. ?? PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 14 15 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 40 39 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 50 51 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 86 85 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 2 3 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 100 99 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 114 113 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 122 123 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 22 9 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 138 139 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 162 163 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 176 177 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 210 209 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 238 239 PROP. 2001/02:1 PROP. 2001/02:1 246 247