Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer Skr. 2021/22:144 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 24 februari 2022 Magdalena Andersson Anna Hallberg (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har presenterat i rapporten Svenskt bistånd till multilaterala organisationer - regeringens och Sidas arbete (RiR 2021:28). Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och UD:s hantering av kärnstöd, det vill säga stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt, medan Sidas hantering av det så kallade multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Riksrevisionen ger ett flertal rekommendationer till regeringen, UD och Sida avseende kärnstöd och multi-bi-stöd. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och delar i allt väsentligt de övergripande iakttagelserna. I skrivelsen beskriver regeringen de åtgärder som kommer att vidtas för att stärka regeringens och UD:s hantering av kärnstöd. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Är besluten väl underbyggda? 3 2.2 Är uppföljningen ändamålsenlig? 5 2.3 Finns det förutsättningar för ett samstämmigt agerande i regeringens och Sidas arbete? 6 2.4 Riksrevisionens rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 7 3.1 Är besluten väl underbyggda? 8 3.2 Är uppföljningen ändamålsenlig? 9 3.3 Finns det förutsättningar för ett samstämmigt agerande i regeringens och Sidas arbete? 10 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 4.1 Regeringens åtgärder 11 4.2 Utrikesdepartementets åtgärder 12 Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 2022 109 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringens, Utrikesdepartementets (UD) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) hantering av stöd till multilaterala organisationer är ändamålsenligt utformad. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Svenskt bistånd till multilaterala organisationer - regeringens och Sidas arbete (RiR 2021:28), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 2 november 2021. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som rör regeringen och UD som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om regeringens, UD:s och Sidas hantering av stöd till multilaterala organisationer är ändamålsenligt utformad. Delfrågor i granskningen när det gäller regeringen och UD har varit: * Är regeringens beslut som rör kärnstöd, och underlagen till dessa beslut, väl underbyggda? * Följer UD upp kärnstödet till multilaterala organisationer på ett ändamålsenligt sätt? * Finns det förutsättningar för ett samstämmigt agerande i regeringens och Sidas arbete med stöd till multilaterala organisationer? Granskningen omfattar regeringens, UD:s och Sidas hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet för perioden 2017-2019. Granskningen har inte omfattat resultatet av det svenska stödet till multilaterala organisationer eller påverkansarbetet gentemot dessa. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och UD:s hantering av kärnstöd, det vill säga stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt, medan Sidas hantering av det så kallade multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Det finns enligt Riksrevisionen förutsättningar för att regeringen och Sida ska kunna agera samstämmigt gentemot organisationerna samtidigt som dessa förutsättningar kan förbättras. I det här avsnittet sammanfattas Riksrevisionens iakttagelser utifrån granskningens delfrågor. 2.1 Är besluten väl underbyggda? Enligt Riksrevisionens rapport framgår det inte av UD:s beslutsunderlag vilka omständigheter som varit avgörande för regeringens beslut om kärnstöd. Riksrevisionen bedömer att otydligheter kring mål i strategier som är centrala för styrningen av kärnstödet gör det svårt att följa kopplingen mellan mål, kärnstöd och resultat. Riksrevisionen anser att regeringen inte utrycker sig i termer av mål när det gäller vad den vill uppnå med strategier som rör kärnstöd. Riksrevisionen menar att regeringens strategi för multilateral utvecklingspolitik (multistrategin) innehåller ett övergripande syfte, men ingen målformulering. I regeringens strategier för enskilda organisationer anger regeringen respektive multilateral organisations egna mål för verksamheten. Riksrevisionen menar att det skulle bli tydligare vilka resultat som regeringen vill uppnå med kärnstödet om den uttryckte sig i termer av mål för organisationsstrategierna, som ett komplement till ett övergripande syfte eller liknande. Detta menar Riksrevisionen gäller även om organisationernas egna mål sammanfaller med regeringens mål. Riksrevisionen menar vidare att det bör framgå hur multistrategin och de enskilda organisationsstrategierna förhåller sig till varandra i form av en målhierarki. Riksrevisionen konstaterar att multistrategin tar sikte på hela det multilaterala utvecklingssamarbetet, medan respektive organisationsstrategi riktar in sig på Sveriges samarbete med en specifik multilateral organisation. Regeringen beskriver i organisationsstrategierna vilket påverkansarbete Sverige ska bedriva för att få genomslag för svenska prioriteringar. Riksrevisionen menar dock att regeringen i dessa dokument inte uttrycker sig i termer av mål för påverkansarbetet, trots att regeringen i riktlinjer för strategier efterfrågar att organisationsstrategierna ska innehålla mål. Riksrevisionen anser att regeringen kan förtydliga svenska ståndpunkter i samarbetet med multilaterala organisationer genom att sätta upp särskilda mål för samarbetet med varje organisation. Genom att göra målen tydliga och uppföljningsbara kan regeringen också bättre följa upp resultatet av påverkansarbetet. Riksrevisionen skriver vidare att UD inte gör dokumenterade riskanalyser i underlag till beslut om organisationsstrategier respektive kärnstöd. Enligt Riksrevisionens rapport saknar underlagen systematiska beskrivningar av risker, uppskattningar av sannolikheten för att en risk infaller samt information om hur risker förebyggs och hanteras. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte heller i sina riktlinjer för strategier anger att UD ska göra en riskanalys i underlag till organisationsstrategier. Eftersom kärnstöden omfattar stora belopp anser Riksrevisionen att UD bör identifiera risker som finns med att ge kärnstöd till en viss organisation, liksom att det bör finnas en konkret plan för hur eventuella risker ska hanteras. Utan riskanalyser kan regeringen, enligt Riksrevisionens rapport, ha förbisett faktorer som borde ha vägts in i beslut och som kan påverka organisationernas förmåga att nå förväntade resultat. Riksrevisionen menar att UD kan arbeta mer systematiskt och proaktivt med att förebygga risker genom att riskanalyser görs. Riksrevisionen konstaterar att UD hanterar risker, i termer av förbättringsområden, genom bland annat styrelsearbete och dialog med respektive organisationer. Riksrevisionen anser dock att det inte finns någon systematik i dokumentationen av detta arbete och menar därför att regeringen inte kan säkerställa att, eller följa upp om, risker hanteras genom påverkansarbetet. Avsaknad av dokumentation medför, enligt Riksrevisionen, att det inte heller går att följa om riskerna med kärnstöd till en viss organisation förändras över tid. Enligt Riksrevisionens slutsatser framgår det inte av UD:s organisationsbedömningar hur identifierade svagheter i organisationerna har påverkat bedömningarna eller utformningen av regeringens organisationsstrategier. Positiva aspekter med organisationerna får, enligt Riksrevisionen, också i organisationsbedömningarna mer utrymme än negativa. Riksrevisionen konstaterar att organisationsbedömningarna innehåller bedömningar av ett stort antal indikatorer men att det inte framgår vilka indikatorer UD eventuellt anser vara av särskild betydelse för att organisationen kan bedömas vara, eller inte vara, en lämplig mottagare av svenskt kärnstöd. Enligt Riksrevisionen är ett sätt att hantera oklarheterna med indikatorerna att minska antalet indikatorer till de som är mest relevanta i förhållande till svenska utvecklingspolitiska mål och prioriteringar. Ett annat sätt skulle, enligt Riksrevisionen, vara att frångå systemet med indikatorer. 2.2 Är uppföljningen ändamålsenlig? Riksrevisionen bedömer att UD inte följer upp organisationsstrategier eller enskilda kärnstöd systematiskt. Riksrevisionen konstaterar att UD följer upp enskilda kärnstöd löpande, till exempel genom styrelsearbete och i samband med möten med organisationerna, men anser att det saknas systematik i dokumentationen av uppföljningen. Enligt Riksrevisionens rapport framgår det heller inte av underlag hur UD eventuellt använder uppföljning när regeringen ska fatta beslut om nya kärnstöd. Enligt Riksrevisionens slutsatser gör UD inte någon samlad dokumenterad uppföljning av enskilda kärnstöd eller organisationsstrategier. Uppföljning av kärnstöd försvåras, enligt Riksrevisionen, av att det saknas målformuleringar i organisationsstrategier som kärnstödets resultat kan mätas emot. Detta, menar Riksrevisionen, medför att det inte går att följa de multilaterala organisationernas resultat eller hur kärnstöd har bidragit till svenska biståndsmål. Riksrevisionen skriver att det inte finns någon dokumenterad samlad bild av det svenska stödet till en viss organisation, eller vilka resultat det svenska stödet och påverkansarbetet har bidragit till. Riksrevisionen noterar att regeringen vartannat år lämnar en skrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer till riksdagen. Enligt Riksrevisionens rapport är dock syftet med skrivelsen inte att samlat följa upp det svenska stödet till någon specifik multilateral organisation. Riksrevisionen anser att en samlad dokumenterad uppföljning av enskilda kärnstöd också bör omfatta information om hur UD:s påverkansarbete fungerar i förhållande till enskilda multilaterala organisationer och vilket genomslag Sverige har fått för de prioriteringar som anges i organisationsstrategierna. Detta skulle, enligt Riksrevisionen, också göra det lättare att dra lärdomar från tidigare erfarenheter när regeringen ska fatta nya beslut om kärnstöd. Riksrevisionen uppmärksammar även att varken UD eller Sida gör någon samlad dokumenterad uppföljning av kärnstödet och multi-bi-stödet till respektive organisation. 2.3 Finns det förutsättningar för ett samstämmigt agerande i regeringens och Sidas arbete? Enligt Riksrevisionens bedömning finns i huvudsak förutsättningar för ett samstämmigt agerande i förhållande till multilaterala organisationer. Riksrevisionen noterar flera välfungerande formella forum för att utbyta information om kärnstöd och multi-bi-stöd, liksom välfungerande informella avstämningar om kärnstöd. Riksrevisionens bedömning är dock att samrådsrutinen är otydligt formulerad när det gäller vilka insatser handläggare på Sida ska samråda med UD om. Utöver detta noterar Riksrevisionen att UD och Sida tar fram separata bedömningar som rör samarbetet med organisationer på en central nivå. Riksrevisionen menar att gemensamma bedömningar möjligen kan bidra till ökad effektivitet, minska risken för dubbelarbete och öka möjligheten för UD och Sida att dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. 2.4 Riksrevisionens rekommendationer I det här avsnittet redogörs för Riksrevisionens rekommendationer till regeringen, UD och Sida. Rekommendationer till regeringen: * Säkerställ att det finns mål för vad regeringen vill uppnå med strategier som styr Sveriges kärnstöd. För att strategierna ska kunna följas upp bör målen vara tydliga och uppföljningsbara. * Säkerställ att UD gör en dokumenterad riskanalys inför att regeringen ska fatta beslut som rör kärnstöd och regelbundet följer upp riskanalysen. * Säkerställ att UD regelbundet gör en dokumenterad samlad uppföljning av respektive organisationsstrategi. * Överväg om UD och Sida ska göra en dokumenterad samlad uppföljning av Sveriges kärnstöd och multi-bi-stöd till respektive organisation. Rekommendationer till UD: * Följ upp kärnstödet till respektive organisation och dokumentera denna uppföljning. * Säkerställ att organisationsbedömningarna fokuserar på aspekter som är specifika för svenska utvecklingspolitiska mål och prioriteringar, samt förtydliga hur avvägningar görs i organisationsbedömningar. Rekommendationer till UD och Sida: * Överväg att ta fram gemensamma bedömningar motsvarande organisationsbedömningar och centrala bedömningar, som kan innehålla en riskanalys. * Förtydliga den samrådsrutin som UD och Sida kommit överens om, så att det tydligare framgår vilka multi-bi-insatser Sida ska samråda om med UD. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och delar i allt väsentligt de övergripande iakttagelserna. Riksrevisionens iakttagelser behöver förstås utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för kärnstöd som stödform. Kärnstöd till multilaterala organisationer är ett strategiskt verktyg för att få genomslag för regeringens utrikes- och biståndspolitiska målsättningar. Stödet syftar både till att uppnå konkreta och långsiktiga resultat för människor i fattigdom och förtryck och till att stärka det multilaterala systemet. För de multilaterala organisationerna innebär kärnstöd att de kan genomföra sin verksamhet i enlighet med sina uppställda mål och upprätthålla sina mandat utan att riskera att politiseras eller styras av enskilda intressen. Det ger också en flexibilitet att kunna fördela och omprioritera resurser behovsbaserat, inte sällan för att hantera humanitära behov. Till exempel har FN:s Barnfond (Unicef) och FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) kunnat möta de ökade humanitära behov som uppstått på grund av pandemin, såsom mat, hälsa, vatten, skydd, nutrition och skolgång för barn. Fleråriga avtal om kärnstöd skapar en förutsägbarhet och syftar till att verksamheten ska kunna bedrivas mer effektivt och med mer långsiktiga resultat än vid årliga beslut om medel. Sverige bidrar till att resultat uppnås i det multilaterala arbetet dels genom finansiering, dels genom dialog och påverkansarbete. Formerna för det svenska engagemanget ska vara koordinerat och ömsesidigt förstärkande. Kärnstöd innebär att svenska medel går till organisationens egen budget och används i enlighet med dess strategiska plan. Sverige har nära dialog med de organisationer som får kärnstöd och ställer tydliga krav på inriktning och god finansiell styrning och kontroll - det rör sig alltså inte om ovillkorade bidrag. Sverige har också möjlighet till formellt ansvarsutkrävande genom deltagande i organisationernas högsta beslutande organ och i dess underkommittéer där beslut fattas om bland annat budget, arbetsprogram, årsredovisning och revisionsrapporter med mera Genom ett långsiktigt svenskt engagemang skaffar sig Sverige kunskap om organisationerna och förtroendefulla relationer kan byggas. Det stärker Sveriges möjligheter att driva prioriterade frågor och agera om det uppstår problem. I sin granskning av svenskt bistånd 2019 beskrev OECD:s utvecklingskommitté (DAC) Sverige, med sina långsiktiga kärnstöd, som en ledande aktör inom multilateralism och multilateralt bistånd. DAC uppmärksammade att Sverige tillsammans med andra givare spelade en aktiv roll i multilaterala organisationers styrelser och där verkade för jämställdhet, mänskliga rättigheter och klimat. Covid-19-pandemin har visat på vikten av starka och väl resurssatta multilaterala aktörer liksom på behovet av flexibilitet och att snabbt kunna ställa om verksamheten. Bland annat har Världsbanken bidragit till att stärka hälsosystemen, skydda fattiga och sårbara människor genom sociala trygghetssystem, och stödja företag och skydda arbetstillfällen. FN:s befolkningsfond (UNFPA) har kunnat bidra till att kvinnor fått tillgång till sexuella och reproduktiva hälsotjänster för att undvika ökade fall av mödradödlighet. Regeringen kommer att redogöra utförligare för resultat av det multilaterala utvecklingssamarbetet i en kommande skrivelse till riksdagen (se även avsnitt 4.1). 3.1 Är besluten väl underbyggda? Regeringen instämmer delvis i bedömningen att de underlag som ligger till grund för Sveriges beslut om kärnstöd kan bli tydligare. UD arbetar kontinuerligt med att stärka kärnstödshanteringen och uppdaterar regelbundet vägledningar och rutiner. Efter den period som Riksrevisionen granskat har beslutsunderlagen i flera avseenden redan förbättrats. Till exempel har det förtydligats hur en bedömning av organisationernas effektivitet och relevans i förhållande till svenska mål och prioriteringar ska göras inför beslut om kärnstöd. Riksrevisionen skriver vidare att regeringen inte uttrycker sig i termer av mål i organisationsstrategierna. Regeringen tydliggör vilket eller vilka mål som organisationen i fråga har, att det svenska stödet ska bidra till att nå dessa och hur organisationens mål relaterar till det övergripande målet för Sveriges internationella bistånd. Därutöver uttrycker regeringen tydliga prioriteringar och vad den ska verka för såväl inriktningsmässigt som verksamhetsmässigt. Nämnas bör också att Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV 2020:47), gällande de geografiska och tematiska strategierna som också används för styrning av biståndet, har påpekat att styrningen blir mer fokuserad och effektiv om regeringen tydligt anger tematiska prioriteringar och håller nere antalet mål i strategierna. Som Riksrevisionen konstaterar innebär kärnstödet som form ett bidrag för genomförande av organisationens egna mål. De multilaterala organisationerna, och i synnerhet de som får svenskt kärnstöd, har vanligtvis mycket väl utvecklade resultatramverk med mål och indikatorer, som Sverige är med och påverkar genom representation i de beslutande organen. Resultat följs upp utifrån målen och redovisas till Sverige årligen. Det framgår tydligt i gällande styrdokument att organisationens mål ska vara relevanta för svenska mål och prioriteringar för att komma i fråga för kärnstöd. Hur svenska mål överensstämmer med organisationens redogörs för i organisationsstrategier och underlag inför beslut. Enligt regeringen kan kopplingen och hierarkin mellan mål på olika nivåer förtydligas. Förtydliganden kan också göras kring hur multistrategin och enskilda organisationsstrategier förhåller sig till varandra. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det har saknats systematik i hur risker beskrivs och hur dessa förebyggs och hanteras. Sedan granskningsperioden har UD stärkt arbetet med att dokumentera risker. UD har vidareutvecklat stöddokument och utbildningar för att identifiera och bedöma risker inför beslut om kärnstöd. Risker följs också upp regelbundet i verksamheten och i dialogen med organisationerna. Som Riksrevisionen konstaterar kontrollerar UD att organisationerna har system för riskhantering, styrning (inklusive uppföljning), revision, och resultatrapportering. Detta görs regelbundet och frågor om intern styrning och kontroll är en återkommande punkt på dagordningen vid mötena i organisationernas högsta styrande organ där Sverige deltar och tillsammans med likasinnade länder är pådrivande. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens bedömning att det kan tydliggöras i UD:s organisationsbedömningar hur identifierade svagheter i organisationerna har påverkat bedömningarna eller utformningen av regeringens organisationsstrategier. Riksrevisionen noterar att organisationsbedömningarna innehåller ett stort antal indikatorer. Regeringen anser att antalet indikatorer är ändamålsenligt för att få en helhetsbild av respektive organisation. Indikatorerna är framtagna inom ramen för det nätverk som Sverige tillsammans med 20 andra givarländer är medlem i, Multilateral Organisation Performance Assessment Network (Mopan), som tar fram givargemensamma bedömningar av organisationernas måluppfyllelse och interna styrning och kontroll. Samarbetet med andra givare stärker trovärdigheten och kvaliteten i bedömningarna och gör arbetet därtill mer kostnadseffektivt. Mopans bedömningar är omfattande och inkluderar en rad indikatorer för att beskriva en organisation och dess effektivitet, till exempel indikatorer avseende extern revision och policyer för att motverka oegentligheter. Utöver indikatorer framtagna inom Mopan omfattar UD:s organisationsbedömningar även indikatorer på organisationernas relevans utifrån de tematiska områdena i regeringens policyramverk. Regeringen menar att det inte är ändamålsenligt att rangordna enskilda indikatorer. Resultatet från respektive indikatorer används för att göra en sammantagen och allsidig bedömning av organisationens verksamhet och resultat. Det omfattar indikatorerna för organisationens policyrelevans ur ett svenskt perspektiv. 3.2 Är uppföljningen ändamålsenlig? Som Riksrevisionen konstaterar följer UD upp enskilda kärnstöd löpande. Det sker genom ett aktivt arbete i organisationernas styrande organ, genom analys av organisationernas årsrapportering och med hjälp av utlandsmyndigheter som följer organisationernas arbete vid huvudkontor och i samarbetsländer. Regeringen delar dock Riksrevisionens bedömning att systematiken i uppföljningen och dokumentationen av denna kan förbättras. Uppföljningen behöver förstås utifrån det faktum att Sveriges kärnstöd är ett bidrag till organisationernas verksamhet som helhet. UD lägger därför stor vikt vid att säkerställa att organisationerna har egna starka system och kapacitet för uppföljning och utvärdering. Detta finns med som en del i UD:s organisationsbedömningar, omfattas av dialogen mellan Sverige och organisationen och behandlas regelbundet på styrelsemöten. Sverige påverkar också utformningen av organisationernas strategiska planer och följer sedan upp dem. Riksrevisionen anser att det saknas målformuleringar som kärnstödets resultat kan mätas emot. Som framgår av avsnitt 3.1 anser regeringen att det svenska kärnstödets resultat framför allt ska utvärderas i relation till respektive organisations egna mål. Dessa ska även överensstämma med det övergripande målet för svensk biståndspolitik. Kärnstöd som form innebär att Sverige ger ett bidrag till organisationens hela verksamhet, och dess egna mål och strategiska planer. Dessa mål ska vara relevanta för svenska mål och prioriteringar för att stöd ska utgå. På vilket sätt organisationernas mål är relevanta för Sverige framgår i organisationsstrategierna. I DAC:s granskning av svenskt bistånd 2019 noterades att Sveriges fördelning av stöd till multilaterala organisationer också låg väl i linje med svenska prioriteringar, såsom klimat och jämställdhet. Målen i organisationernas resultatramverk är uppföljningsbara och följs upp regelbundet utifrån tillhörande indikatorer. Sverige, och andra givare, får regelbunden rapportering om organisationernas resultat. Regeringen instämmer i att dokumentationen av det påverkansarbete som görs och vilket genomslag Sverige har fått för de prioriteringar som anges i organisationsstrategierna kan systematiseras ytterligare. Hur påverkansarbete ska bedrivas i styrelsearbetet formaliseras genom instruktioner och dokumenteras. Regeringen delar bedömningen att det kan finnas ett värde av en mer samlad uppföljning av resultatet av detta arbete och i förhållande till de prioriteringar som anges i organisationsstrategierna. Regeringen instämmer i huvudsak i att det inte görs någon årlig samlad dokumenterad uppföljning av det svenska stödet per organisation som omfattar både kärnstöd och multi-bi-stöd. Det förs dock regelbundna samråd mellan UD och Sida om det samlade svenska stödet till respektive organisation och en samlad finansiell uppföljning genomförs två gånger per år. Regeringen lämnar dessutom vartannat år en resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer till riksdagen. Den behandlar både kärnstöd och multi-bi stöd. 3.3 Finns det förutsättningar för ett samstämmigt agerande i regeringens och Sidas arbete? Enligt Riksrevisionen fungerar den formella och informella dialogen om insatser mellan UD och Sida väl. Regeringen delar den bedömningen och anser att detta skapar förutsättningar för ett samstämmigt agerande. Samtidigt som samråd mellan UD och Sida huvudsakligen fungerar väl instämmer regeringen i att den så kallade samrådsrutinen kan förtydligas på vissa punkter så att det tydligare framgår vilka insatser som det ska samrådas om. Enligt Riksrevisionens bedömning är det ineffektivt att UD och Sida tar fram två separata bedömningar av multilaterala organisationer. Riksrevisionen menar att UD och Sida, i den mån det är möjligt, bör samarbeta om bedömningar så att dubbelarbete kan undvikas. Gemensamma bedömningar av organisationerna skulle, enligt Riksrevisionen, kunna medföra en kvalitetshöjning. Regeringen anser dock att förutsättningarna för gemensamma bedömningar begränsas av att UD och Sida delvis har olika behov. UD:s bedömningar används främst som underlag för beslut om strategier medan Sidas bedömningar främst används för beslut om enskilda biståndsinsatser. Därtill behöver hänsyn tas till UD:s och Sidas olika roller och uppgifter. UD och Sida samarbetar redan i att ta fram bedömningarna genom ett omfattande kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Till exempel konsulteras Sida i sin roll som expertmyndighet när UD tar fram nya organisationsbedömningar. Sida bidrar även med underlag till regeringens resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd till riksdagen. UD och Sida har en löpande och välfungerande dialog om hur samarbetet med bedömningar bäst kan utföras. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt underlag i ett kontinuerligt arbete med att utveckla styrningen av det svenska stödet till multilaterala organisationer. Som framgår av avsnitt 3 har regeringens och UD:s hantering av stödet till multilaterala organisationer i flera avseenden utvecklats sedan den aktuella granskningsperioden. Som ett led i arbetet med att kontinuerligt se över verksamheten beslutade Regeringskansliet i juli 2021 också om en översyn av UD:s bidragshantering. Översynen blev klar den 1 mars och bereds nu i Regeringskansliet. Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. 4.1 Regeringens åtgärder Regeringen ser nu över hela styrkedjan, från mål till resultatuppföljning, för att identifiera möjligheter att ytterligare stärka hanteringen av Sveriges multilaterala bistånd. Befintliga riktlinjer för strategier kommer att ses över i syfte att bland annat stärka och tydliggöra processen för framtagandet, genomförandet och uppföljning av multilaterala organisationsstrategier. I detta ingår att i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, säkerställa att målen i kommande organisationsstrategier är mer ändamålsenligt och tydligt formulerade samt uppföljningsbara. I detta ingår även att tydliggöra kraven på riskanalys. Regeringen avser också säkerställa att UD regelbundet gör en dokumenterad och samlad uppföljning av respektive organisationsstrategi. Dessutom, och mot bakgrund av snabba och omfattande förändringar i omvärlden och det multilaterala landskapet, inte minst i ljuset av covid-19-pandemin, avser regeringen att under 2022 inleda arbetet med att uppdatera multistrategin. Detta blir ett tillfälle att också tydliggöra mål, principer, arbetssätt och ansvarsfördelning för Sverige arbete med multilaterala organisationer. Det kommer också innebära en möjlighet att tydliggöra målhierarkin för Sveriges arbete med multilaterala organisationer. Regeringen avser att under innevarande år återkomma till riksdagen med en samlad resultatredovisning av stödet till multilaterala organisationer som omfattar både kärnstöd och multi-bi-stöd. Resultatskrivelsen kommer att komplettera denna skrivelse genom att tydliggöra hur bidragen till multilaterala organisationer leder till resultat och politiskt genomslag i linje med regeringens utrikes- och biståndspolitiska prioriteringar. 4.2 Utrikesdepartementets åtgärder I enlighet med Riksrevisionens rekommendation till UD att följa upp kärnstödet till respektive organisation avser UD att ta fram en mall för uppföljning, som omfattar en bedömning av måluppfyllelse, relevans, risk samt slutsatser för samarbetet med organisationen. Detta kommer att utgöra en del av den regelbundna uppföljning av organisationsstrategier som Riksrevisionen har efterfrågat. UD fortsätter även arbetet med att vidareutveckla rutiner och vägledningar för identifiering, analys, värdering och uppföljning av risker. Därmed ökar och förstärks systematiken och dokumentationen av arbetet med risker. UD avser, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, även att förtydliga hur indikatorerna i organisationsbedömningar används. UD avser att utveckla det som Riksrevisionen noterar är ett väl fungerande samspel med Sida i hanteringen av det multilaterala biståndet. Arbetsfördelningen ska ses över och Sidas bidrag till beslutsunderlag och uppföljning av kärnstöden ska systematiseras och förtydligas. I enlighet med Riksrevisionens rekommendation avser UD att göra vissa uppdateringar av den så kallade samrådsrutinen mellan UD och Sida för att det ska bli tydligare vilka biståndsinsatser som ska vara föremål för samråd. Riksrevisionen har rekommenderat UD och Sida att överväga att ta fram gemensamma organisationsbedömningar som kan innehålla en riskanalys. Det finns här vissa begränsningar kopplade både till UD:s och Sidas uppgifter, ansvar och behov. Avsikten är dock att tillvarata möjligheterna till ytterligare informationsutbyte för att stärka de organisationsbedömningar som görs och effektivisera arbetet. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Dahlgren, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson Föredragande: statsrådet Hallberg Regeringen beslutar skrivelse Rikrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer