Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:191 Riksrevisionens rapport om bosättningslagen Skr. 2021/22:191 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2022 Magdalena Andersson Anders Ygeman (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport Bosättningslagen - har reformen levt upp till intentionerna? (RiR 2021:29). Riksrevisionen bedömer att intentionerna med reformen har uppnåtts och att Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete i huvudsak fungerar väl och främjar intentionerna. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att Riksrevisionens analyser tillför värdefull kunskap på området. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör möjliggöra för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av anvisning enligt bosättningslagen, utöver kommuntalen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Bakgrund till granskningen 3 2.2 Riksrevisionens slutsatser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringen åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022 89 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om reformen av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning levt upp till intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Den 2 december 2021 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Bosättningslagen - har reformen levt upp till intentionerna? (RiR 2021:29) till regeringen, se bilagan. Rapporten innehåller slutsatser som avser regeringen, Migrationsverket och länsstyrelserna samt rekommendationer som avser regeringen och Migrationsverket. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och den rekommendation som riktas till regeringen. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund till granskningen Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) trädde i kraft den 1 mars 2016. Lagen innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Syftet med lagen är att få en jämnare fördelning av ansvaret för mottagandet mellan landets kommuner och att kommuner med goda förutsättningar till etablering ska ta ett större ansvar för mottagandet av nyanlända för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Innan bosättningslagen trädde i kraft reglerades mottagande av nyanlända genom frivilliga överenskommelser mellan kommuner och länsstyrelsen. Motivet till lagförslaget var dels att det tidigare systemet med frivilliga överenskommelser inte bedömdes tillräckligt för att säkerställa behovet av anvisningsbara platser, dels att mottagandet av nyanlända var ojämnt fördelat mellan landets kommuner. Som en konsekvens av det otillräckliga mottagandet blev nyanlända med uppehållstillstånd kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) i stället för att tas emot i en kommun och nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet försenades. Som motiv till granskningen anger Riksrevisionen att det inte har gjorts någon samlad utvärdering av om reformen har levt upp till riksdagens intentioner om ett snabbare och mer proportionerligt mottagande mellan kommuner. Det har inte utvärderats om nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet har förbättrats till följd av bosättningslagens införande. Inte heller har det utvärderats om Migrationsverket och länsstyrelsernas arbete främjar intentionerna. För att få svar på frågeställningarna om reformen har levt upp till intentionerna har Riksrevisionen analyserat offentlig statistik och registerdata samt genomfört intervjuer och dokumentstudier. 2.2 Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionen gör den samlade bedömningen att intentionerna med reformen har uppnåtts och att Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete i huvudsak fungerar väl och främjar intentionerna. Riksrevisionens granskning visar att kommunernas mottagande av nyanlända efter anvisning har blivit snabbare efter bosättningslagens införande, jämfört med innan. Riksrevisionen bedömer att införandet av bosättningslagen har bidragit till att minska väntetiderna och därmed bidragit till en besparing för staten eftersom de platser på anläggningsboenden som tidigare upptogs av nyanlända med uppehållstillstånd har frigjorts. Riksrevisionens uppskattning är att besparingen för staten kan ha inneburit drygt 300 miljoner kronor under 2017-2018. Riksrevisionen konstaterar att införandet av bosättningslagen bidragit till att fler nyanlända tas emot i kommuner med relativt låg arbetslöshet jämfört med före bosättningslagen. Bosättningslagen har även bidragit till ett jämnare mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek och att färre nyanlända tas emot i kommuner som tidigare haft ett stort asylmottagande. Granskningen visar också att nyanlända som anvisats till kommuner med relativt låg arbetslöshet efter tre år fått högre genomsnittliga inkomster och sysselsättning jämfört med nyanlända som anvisats till kommuner med högre arbetslöshet. Riksrevisionen bedömer att Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete i huvudsak fungerar väl och främjar lagens intentioner. Riksrevisionen konstaterar att Migrationsverkets arbete med att ta fram förslag på antalet nyanlända som ska omfattas av anvisning och fördelningen mellan län (länstal) främjar ett jämnare mottagande där fler nyanlända tas emot i kommuner med goda arbetsmarknadsförutsättningar. Även länsstyrelserna grundar sina beslut om fördelningen av anvisningar mellan kommuner inom respektive län (kommuntal) på kriterier som främjar lagens intentioner. Riksrevisionen bedömer också att Migrationsverket ger kommunerna möjligheter att planera sitt mottagande. När Migrationsverket beslutar om vilken kommun som ska anvisas att ta emot den nyanlända kan myndigheten ta hänsyn till olika individuella kriterier för att hitta en lämplig kommun. Granskningen visar att Migrationsverket, trots att yrkes- och utbildningsbakgrund är ett av myndighetens kriterier som kan användas för att bedöma och fatta beslut om anvisningskommun, inte systematiskt samlar in dessa uppgifter. Riksrevisionen bedömer att Migrationsverket, genom att samla in uppgifter om yrkes- och utbildningsbakgrund, kan främja att nyanlända anvisas till kommuner där deras arbetslivskompetenser är efterfrågade. Riksrevisionen rekommenderar Migrationsverket att systematiskt samla in uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att uppgifterna, inom ramen för kommuntalen, kan användas vid bedömning och beslut om anvisningskommun. I Riksrevisionens granskning har det framkommit att Migrationsverket i ett fåtal ärenden, inte har kunnat anvisa nyanlända som omfattas av bosättningslagen till kommuner som de har anknytning till, trots att det bedömts vara till barnets bästa. Orsaken har varit att kommunerna redan uppfyllt sina kommuntal som beslutats av länsstyrelserna. Det har inte heller varit möjligt att komma överens om att ändra kommuntalen genom att överlåta anvisningar mellan kommuner. Eftersom Migrationsverket inte har möjlighet att besluta om anvisning utöver kommuntalen, bedömer Riksrevisionen att det försvårar för myndigheten att ta hänsyn till barnets bästa. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen möjliggör för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av anvisning enligt bosättningslagen, utöver kommuntalen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av om anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning levt upp till intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Regeringen konstaterar att Riksrevisionens rapport visar att bosättningslagen bidragit till kortare väntetider från uppehållstillstånd till mottagande i en kommun och till att mottagandet av nyanlända har blivit jämnare fördelat mellan kommuner. Lagen har också haft en positiv påverkan på arbetsmarknadsetableringen för anvisade nyanlända. Då det inte tidigare har gjorts någon samlad utvärdering av reformen tillför Riksrevisionens analyser värdefull kunskap på området. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att möjliggöra för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av anvisning enligt bosättningslagen, utöver kommuntalen. Barnets bästa ska vara vägledande i all myndighetsutövning. Regeringen utgår från att Migrationsverket redan idag beaktar barnets bästa vid beslut om anvisning enligt bosättningslagen. I Riksrevisionens granskning framkommer dock att det har förekommit ett fåtal situationer där det varit svårt för Migrationsverket att beakta barnets bästa. Regeringen instämmer därför i att det finns behov av att se över hur möjligheten för Migrationsverket att ta hänsyn till barnets bästa vid beslut om anvisning kan stärkas. Enligt regeringens bedömning behöver det dock analyseras vidare om förändringen lämpligen sker genom att Migrationsverket får möjlighet att besluta om anvisning utöver kommuntalen eller genom alternativa lösningar. Regeringen instämmer därför delvis i rekommendationen. 4 Regeringen åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen rekommenderar att regeringen möjliggör för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av anvisning enligt bosättningslagen, utöver kommuntalen. Regeringskansliet har även tagit emot en hemställan från Migrationsverket den 22 juni 2021 där Migrationsverket föreslår att det i förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning införs bestämmelser som gör det möjligt att undantagsvis anvisa nyanlända utöver kommuntalen när det är nödvändigt för att tillgodose barnets bästa i en viss situation. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson Föredragande: statsrådet Ygeman Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om bosättningslagen