Regeringskansliets rättsdatabaser

Utdrag ur prop. 1996/97:7 --- 6 Automatspelsbegreppet Regeringens förslag: Begreppet automatspel ändras så att det får beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Därutöver införs ett förbud mot att tillstånd ges till andra automatspel än de som räknas upp i 6 § lotterilagen. Det nuvarande kravet på att tillstånd till spel på värdeautomat endast får ges under förutsättning att spelet bedrivs till förmån för ideell förening slopas. En förutsättning för att tillstånd till spel på värdeautomat skall ges, är att högst 100 kr av vinsten får växlas in mot kontanter. Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredaren har dessutom föreslagit att definitionerna på varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat ändras i utvidgande riktning. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna som har yttrat sig över förslaget är positiva. Göteborgs kommun avstyrker förslaget till ny definition av automatspel eftersom ifrågavarande "Lyckohjul" faller under automatspelslagen. Konkurrensverket anser att lotterier skall definieras efter funktion och inte teknik. Lotteriinspektionen och AB Tipstjänst anser att det inte finns skäl till att införa en begränsning mot inväxling av värdebevis mot kontanter. Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR) instämmer i vad Tipstjänst anfört. SHR understryker vikten av att regelsystemet blir klart och entydigt. Skälen för regeringens förslag: Spel på mekaniska spelautomater har förekommit under lång tid. Under senare år har de mekaniska spelautomaterna kommit att kompletteras med - och delvis ersättas av - elektroniska spelautomater. Bakgrunden till de frågor som har uppkommit med anledning av det s.k. Lyckohjulet är lotterilagens lotteri- och automatspelsbegrepp. I samband med bingospel bedrivs på många ställen i landet spel på Lyckohjul, som tillståndsfria sidolotterier. Lyckohjulet är en spelautomat som till stor del påminner om en s.k. enarmad bandit. Den drivs elektroniskt men utan arm. Vinsten genereras av tre hjul försedda med ett antal symboler. De olika kombinationerna av symboler ger vinst i enlighet med en vinstplan som sitter på automatens utsida. Vinsterna kan genom en knapptryckning användas för återspel. Önskar man utbetalning av vinsten, kan en tillkallad funktionär betala ut den vinstsumma som visas i en ruta på automaten. Enligt uppgift från Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (Svebico) ligger vinstnivån på drygt 80 procent. Insatserna kan varieras mellan en krona och fem kronor. Vinsten uppgår på de automater som har placerats ut till högst 100 gånger insatsen. Det som skiljer Lyckohjulet från de spelautomater som definieras i 6 § lotterilagen är att denna automat inte betalar ut vinster automatiskt genom automaten utan kontant av personal i spellokalen. Utseendemässigt finns ingen avgörande skillnad mellan ett Lyckohjul och t.ex. en värdeautomat, utom på just den punkten. Länsrätten i Södermanlands län har, som redovisats i avsnitt 4, i en dom i november 1995 upphävt Lotteriinspektionens förbud mot spelen i vissa bingohallar och slagit fast att spel på Lyckohjul inte kan anses utgöra ett sådant automatspel som anges i 6 § lotterilagen. För Lyckohjulets användning som sidolotteri till bingospel krävs därför inget tillstånd. Innebörden av den definition som begreppet automatspel har fått synes vara att spel på en automat som inte svarar mot de kriterier som anges för varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat eller skicklighetsautomat inte är att anse som automatspel i lagens mening. Frågan är om spel på en apparat av annat slag överhuvudtaget kan anses som lotteri. För att detta skall vara fallet måste spelet kunna hänföras till någon av de lotterikategorier som räknas upp vid sidan om "automatspel" i 3 § första stycket 1-3 lotterilagen. Det är tveksamt om ett automatspel av sådant slag faller in under punkt 1, dvs. kan ses som lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden. Detsamma gäller i fråga om marknads- och tivolinöjen enligt punkt 2, åtminstone om apparaten inte kan förknippas speciellt med verksamhet på marknader och tivolin. I lagens förarbeten nämns ringkastningsanordningar, bollkastning, pilkastning och skjutbanor som exempel på marknads- och tiviolinöjen (prop. 1993/94:182 s. 53). Det är uppenbart att spel på denna typ av automat ligger utanför bingobegreppet. Utredaren ger uttryck för uppfattningen att automaten inte heller passar in på någon av de övriga lotterikategorier som anges i 3 § första stycket 3 lotterilagen. Regeringen delar inte utredarens bedömning. 3 § första stycket 3 lotterilagen måste läsas så att frasen "och liknande spel" som avslutar meningen är hänförlig till samtliga kategorier som räknas upp i punkten, alltså även till automatspel. Mot denna bakgrund och för att förhindra att lagen ges den innebörden, bör begreppet automatspel ändras så att det, liksom före 1994 års lotterilag, får beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater, oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Det betyder att en sådan företeelse som spel på Lyckohjulet kommer att höra till automatspel i lotterilagens mening. Automatspel bör - såsom lagstiftarens mening har varit - tillåtas bara i form av spel på varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Dessutom bör ett uttryckligt förbud mot andra automatspel än de som anges i 6 § lotterilagen införas. Eftersom regeringen avser att företa en mer övergripande översyn av lotterilagen kan eventuella ändringar avseende definitionerna på de olika automatspelen samt övriga frågor kring automatspel avvakta. Frågor om tillstånd för anordnande av spel på värdeautomat Beträffande tillstånd till spel på värdeautomat framgår av 27 § första stycket 1 lotterilagen att tillstånd till sådant spel får ges under förutsättning att spelet anordnas till förmån för ideell förening. Riksdagen har under våren beslutat om att ett nytt vinstdelningssystem skall införas (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). I huvudsak innebär det nya systemet att vinster i det statsägda företaget, efter avdrag för ett grundbelopp som tillfaller staten, delas mellan staten och föreningslivet. Systemet ersätter tidigare gällande öronmärkning av överskottet från det värdeautomatspel som AB Tipstjänst i juni 1995 fick regeringens tillstånd att bedriva. Kulturutskottet har i sitt yttrande över propositionen (1995/96:KrU8y s. 4) anfört att det föreslagna vinstdelningssystemet står i mindre god överensstämmelse med 27 § första stycket 1 lotterilagen. Regeringen, som delar utskottets bedömning, föreslår därför att bestämmelsen i 27 § första stycket 1 lotterilagen tas bort. När förslaget till ny lotterilag behandlades i riksdagen våren 1994, fanns det även ett förslag om att det dittills statsägda AB Tipstjänst framgent skulle ägas av folkrörelser men att det skulle finnas ett statligt inflytande över bolaget (prop. 1993/94:243). Kulturutskottet uttalade i sitt betänkande om lotterilagen (bet. 1993/94:KrU32 s. 15) att AB Tipstjänst med den i propositionen föreslagna konstruktionen skulle uppfylla de krav som enligt huvudregeln borde gälla för att ett spelföretag skulle kunna få tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Några förändringar i ägandet har emellertid inte gjorts. Reglerna om vem som kan ges tillstånd bör därför ändras så att de bättre står i överensstämmelse med hur aktuella spelföretag ägs. Inväxling av värdebevis från värdeautomat mot kontanter Det har ansetts oklart om lotterilagen medger att värdebevis växlas in mot kontanter. Av 27 § första stycket 6 framgår att tillstånd till spel på värdeautomat får ges om inga vinster betalas ut i pengar. Redan av definitionen av värdeautomat i 6 § framgår att det inte är fråga om att automaten skall betala ut pengar, utan att automaten betalar ut vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande. Det ligger därför nära till hands att anta att regleringen i 27 § var avsedd att gälla inväxling av värdebevis. En sådan tolkning stämmer också överens med vissa uttalanden i förarbetena till lotterilagen. I prop. 1993/94:182 sägs sålunda (s. 30) att med värdebevis förstås en handling som har ett ekonomiskt värde men som inte kan lösas in i pengar, t.ex. presentkort, samt vidare (s. 72) att kontantutbetalning inte får förekomma när vinsten har registrerats på debiteringskort, s.k. smart cards. Det kan konstateras att lagen inte ger klart besked vad som gäller om möjligheten till inväxling av värdebevis och liknande mot kontanter. Ett klargörande bör därför göras i lagen. Vid värdeautomatspel skall vinsten utgöras av ett värdebevis eller liknande. En värdeautomat där värdebeviset omedelbart kan växlas in mot kontanter, kanske t.o.m. i en automat som är integrerad med värdeautomaten, är till sin karaktär mycket snarlik en penningautomat och kan uppfattas som en sådan av spelaren. Det finns därför anledning att begränsa möjligheterna till inväxling mot kontanter. Utgångspunkten bör fortsättningsvis vara att värdebevis inte kan växlas in mot kontanta medel. Det finns dock anledning att tillåta att mindre belopp betalas ut i kontanter, bl.a. för att den som anordnar spelet skall kunna lämna tillbaka växel när den vara som inhandlas för värdebeviset inte helt motsvarar bevisets värde. Ett fullständigt förbud mot att lämna kontanter kunde också, med tanke på att automaterna skall vara placerade i restaurangmiljö, i stället leda till ökad alkoholkonsumtion. Med hänvisning till det som anförts nu föreslås att lotterilagen ändras så att belopp upp till högst 100 kr får växlas in mot kontanter. 7 Underårigas spel Regeringens förslag: Förbudet för den som är under 18 år att delta i vissa lotterier riktas mot anordnaren och dennes ombud. Förbudet utvidgas till att omfatta vadhållning på hästtävlingar. Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. En skillnad är att utredaren föreslagit att förbudet skall rikta sig även mot den som förmedlar en lotteritjänst från den som anordnar lotteriet. Vidare har utredaren föreslagit att förbudet skall omfatta all slags vadhållning och bingospel samt att förbudet skall straffsanktioneras. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna är positiva och tillstyrker förslaget. Aktiebolaget Trav och Galopp har inga principiella invändningar mot lagstiftning om åldersgräns. Riksåklagaren avstyrker föreslagen utvidgning av det straffbara området och anser att inga bärande skäl för förslaget har anförts i promemorian. Rikspolisstyrelsen anser att ett avgiftssystem bör övervägas. AB Tipstjänst anser inte att de statliga spelbolagen skall åläggas lagstadgade åldersgränser för sina spel utan att det i stället bör vara bolagen som skall verka för att minderårigas spel förhindras. Skälen för regeringens förslag: I 35 § lotterilagen finns en bestämmelse om underårigas spel. Där föreskrivs att den som är under 18 år inte får delta i automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel. Förbudet för underåriga att spela på vissa lotterier är inte sanktionerat, dvs. om någon handlar i strid med det kan personen i fråga inte straffas. Det finns skäl att här uppmärksamma bestämmelsens innehåll i två avseenden. Det ena gäller vem ett förbud bör rikta sig till - skall det vara till den underårige eller skall det vara till den som anordnar ett lotteri? Den andra frågan gäller vilka lotterier som förbudet skall avse. Det finns skäl att överväga en utvidgning av förbudskretsen. Det kan antas att 35 § lotterilagen med nuvarande utformning har en viss pedagogisk betydelse. Den som anordnar ett lotteri kan ha lättare att avvisa spelintresserad ungdom om han kan hänvisa till bestämmelsen. Enligt regeringens mening kan det emellertid vara än mer ändamålsenligt och effektivt om förbudsregeln riktas mot den som anordnar lotteriet. I stor utsträckning företräds anordnare av lotterier av personer som har i uppdrag att på anordnarens vägnar sälja lotter och ta emot betalning. Detta gäller särskilt i fråga om rikstäckande lotterier. När ett lotteri som omfattas av förbudet i 35 § lotterilagen tillhandahålls allmänheten genom ett ombud bör det ankomma på denne att ansvara för att underåriga inte deltar i lotteriet. Förbudsregeln bör därför avse också ombud. Att låta förbudet även omfatta förmedlare av lotteritjänst leder enligt regeringens mening för långt. I 52 § lotterilagen föreskrivs i dag att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen skall följas. Föreläggandet och förbudet får förenas med vite. Detta innebär att tillsynsmyndigheten kan förelägga bl.a. en anordnare av lotteri som bryter mot förbudet i 35 § lotterilagen att upphöra med detta. Detta torde enligt regeringens mening vara en tillräckligt verkningsfull sanktion för att uppnå önskat resultat. Någon straffsanktion behövs därför inte enligt vår mening. Hösten 1995 genomförde Lotteriinspektionen ett seminarium som be-handlade underårigas spel. Flera av deltagarna i seminariet pekade på ökade problem med sådant spel. Riksförbundet Spelberoende har ur Allmänna arvsfonden fått medel för ett informationsprojekt till ungdomar om riskerna med spel. Flera av spelmarknadens aktörer har själva uppmärksammat frågan och även vidtagit åtgärder för att begränsa möjligheterna för underåriga att delta i spel. AB Tipstjänst uppgav vid seminariet att man har beslutat att en 18-årsgräns skall gälla för deltagande i vissa av bolagets spel. I regeringens tillstånd till Aktiebolaget Trav och Galopp föreskrivs att personer under 18 år inte skall erbjudas att ingå vad. Svenska Penninglotteriet AB har tidigare framhållit att man inte anser spel från underårigas sida på bolagets produkter vara något problem. Bingohallarnas branschorganisation Svebico har rekommenderat sina medlemsföretag att iaktta en 18-årsgräns för deltagande i bingo. Mycket tyder emellertid på att bolagen, trots sina goda avsikter, inte helt har lyckats undanhålla underåriga från spel. Frågan om underårigas spel är allvarlig eftersom särskilt vissa spel kan leda till ett vanemässigt spelande. En tidig speldebut kan leda till att problemen blir svårare att komma till rätta med. Ett totalförbud skulle med stor sannolikhet leda till att illegalt spel uppstår. Spelmarknaden måste i olika avseenden - och också här - finna balanspunkten där risken för missbruk och skada är så låg som möjligt samtidigt som spelen är tillräckligt attraktiva för att inte ett illegalt spel skall etableras. Det är emellertid angeläget att unga människor förhindras att delta i sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt beteende. Enligt de ännu ganska begränsade forskningsuppgifter som finns är spelens snabbhet och spänningsgrad av stor betydelse här. Snabba spel innebär att det är en kort tidsrymd mellan det ögonblick då insatsen görs och det då en vinst kan betalas ut. De spel som särskilt har nämnts i detta sammanhang är vadhållning och bingo. Rikstäckande vadhållning i samband med hästtävlingar bedrivs av Aktiebolaget Trav och Galopp och rikstäckande vadhållning i samband med idrottstävlingar av AB Tipstjänst. För att förhindra att spel får fäste bland yngre bör förbudet för deltagande i vissa lotterier utvidgas. Den förbudsregel som gäller i dag avser lotterier av fyra slag, nämligen automatspel, roulettspel, tärningspel och kortspel. En ändamålsenlig avgränsning synes vara att förbudet i fortsättningen även omfattar vadhållning i samband med hästtävling. Att låta förbudet omfatta all slags vadhållning och bingospel leder enligt regeringens mening för långt. Det skulle bl.a. få till följd att enkla spel som t.ex. stryktips inte skulle vara tillåtet för underåriga. Regeringen överväger i stället att i samband med behandling av koncessionen för det statliga spelbolaget som villkor för vissa spel ange att de inte får förmedlas till ungdomar under 18 år. Vi föreslår alltså att förbudet utvidgas till att omfatta även vadhållning i samband med hästtävling. --- 8.2 Konkurrensen på spelmarknaden Regeringens förslag: Vinstandelstaket för egentligt lotteri sänks till 50 procent. Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget är positiva. Skälen för regeringens förslag: Den svenska spelmarknaden är i dag utsatt för hård konkurrens. Marknadsaktörerna kan, mycket grovt, indelas i två grupper: de statligt ägda eller kontrollerade spelbolagen och folkrörelserna. Lotterilagen ger folkrörelserna goda möjligheter till intäkter från lotterier och spel. Samtidigt har situationen på spelmarknaden försämrats. Konkurrensen har hårdnat och flera folkrörelselotterier har haft problem att uppnå förväntat resultat. Regeringen har i olika sammanhang uttalat avsikten att vidta åtgärder för att dämpa konkurrensen på spel- och lotterimarknaden. Som ett led i arbetet att minska konkurrenstrycket har riksdagen beslutat att de statsägda bolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slås samman (prop. 1995/96:169 , bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). I den promemoria som utrbetades inom Finansdepartementet under hösten 1995, De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation m.m. (Ds 1995:61), och som låg till grund för ovannämnda proposition lämnades vidare vissa förslag om ändringar i de statliga bolagens koncessioner som syftar till att minska konkurrenstrycket. Dessa förslag bereds inom Fianansdepartementet. För att motverka att höjda vinstandelar används som ett konkurrensmedel bör vinstandelstaket för egentligt lotteri sänkas från nuvarande 55 procent till 50 procent. --- 11 Författningskommentar 11.1 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) --- 6 § Enligt den nuvarande utformningen av 6 § avses med automatspel spel på sådana mekaniska eller elektroniska spelautomater som kan hänföras till de nämnda fyra kategorierna av automater. Som utvecklas i den allmänna motiveringen är detta en avgränsning av begreppet automatspel som, i kombination med definitionen på lotteri och definitionerna på de fyra olika kategorierna av automater, har skapat problem vid tillämpningen av lotterilagen (se avsnitt 6). Den nya definitionen på automatspel innefattar ingen koppling till spel på bara en varuspelsautomat, en penningautomat, en värdeautomat eller en skicklighetsautomat. Den innebär att varje spel på en mekanisk eller elektronisk spelautomat skall anses som automatspel. En annan sak är att tillstånd till automatspel bara får lämnas i fråga om varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Detta framgår av 24 a §. Automatspel kan också förekomma med stöd av lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Det är då fråga om spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater som anordnas för allmänheten eller som i annat fall anordnas i förvärvssyfte och som inte ger vinst eller bara ger vinst i form av frispel på automaten. Av 2 § lotterilagen framgår att sådant automatspel inte omfattas av lotterilagen. 16 , 17, 19 och 20 §§ Den ändring som har gjorts i 16 § är att det nu - i första stycket 3 - sägs att vinstandelen i ett egentligt lotteri inte får uppgå till mer än 50 procent av insatsernas värde. I dag kan motsvarande andel vara 55 procent. Skälet till ändringen har utvecklats i avsnitt 8.2. Motsvarande ändring har gjorts i 17 och 19 §§ första stycket 5 och i 20 § första stycket 7. 24 § I 6 § lotterilagen definieras i dag begreppet automatspel som spel på följande mekaniska eller elektroniska spelautomater, nämligen varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. Syftet med definitionen har bl.a. varit att förbjuda spel på spelautomater av annat slag. Som har anförts tidigare (avsnitt 6) är det tveksamt, om syftet verkligen har uppnåtts med den valda lagstiftningstekniken. I 6 § första stycket har föreslagits en vidare definition på automatspel, där någon koppling inte längre görs till de nämnda fyra slagen av spelautomater. Syftet med den nya 24 a § är att få till stånd ett generellt förbud mot automatspel på andra automater än varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Vad som kännetecknar de angivna automaterna framgår av 6 § andra stycket. Vad gäller automatspel som inte omfattas av lotterilagen, se kommentaren till 6 §. Den föreslagna 24 a § gäller inte sådant automatspel. --- 27 § Första stycket 1 har upphävts (se avsnitt 6). Det har inte varit lagstiftarens mening att värdeautomater skall användas på ett sådant sätt att dessa och penningautomater kan uppfattas som likvärdiga. Möjligheten att genast växla in ett värdebevis mot kontanter gör att gränsdragningen mellan penningautomat och värdeautomat i praktiken blir hårfin. I syfte att underlätta restaurangpersonalens hantering av vinster, har en möjlighet att växla in ett värde motsvarande högst 100 kr i kontanter införts. Ändringarna i andra stycket utgör en anpassning till hur spelföretagen ägs idag. --- 35 § Under rubriken Förbud att delta i vissa lotterier upptar lotterilagen två paragrafer. I 35 § regleras rätten för den som är under 18 år att delta i olika lotterier. I 36 § behandlas rätten för anställda och funktionärer hos den som anordnar vissa slags lotterier att delta i lotteriet. Den ändring som föreslås i 35 § innebär att den bestämmelse om förbud att delta i vissa lotterier som riktar sig till personer under 18 år tas bort. I stället införs en bestämmelse om förbud för den som anordnar vissa lotterier, som närmare anges i 35 §, att låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. Förbudet i paragrafen riktar sig till den som anordnar ett lotteri, vilket är den som har fått tillstånd till lotteriet. Förbudet riktar sig också till den som företräder den som anordnar lotterier i egenskap av ombud. Här avses med ombud en person som har rätt (fullmakt, behörighet) att ingå avtal m.m. för den som anordnar lotteriet med bindande verkan för denne. --- 1 1 9 1