Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2001/02:47 Förnyad riksdagsbehandling av vissa ändringar i lotterilagen (1994:1000) Prop. 2001/02:47 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 oktober 2001 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att vissa ändringar i lotterilagen (1994:1000), som redan beslutats av riksdagen, på nytt skall antas. Bakgrunden till detta är att det satts i fråga om vissa av ändringarna utgör sådana tekniska föreskrifter som borde ha föregåtts av ett anmälningssförfarande enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Denna osäkerhet har under senare tid lett till en utveckling som inneburit att ett stort antal spelautomater, som är förbjudna enligt den svenska lagstiftningen, placerats ut på marknaden. Spel på automaterna bedrivs med höga insatser och det finns tecken på att barn och ungdomar kommer i kontakt med spelen. Överskottet från spelen går till privata näringsidkare och inte till de områden som överskott på spel skall vara förbehållet för, nämligen staten, föreningslivet och hästsporten. I den uppkomna situationen har Regeringskansliet låtit anmäla de aktuella ändringarna i enlighet med direktivet utan att anmälan ådrog sig några synpunkter. En sådan anmälan kan emellertid endast avse förslag, varför de redan beslutade ändringarna måste antas på nytt. Det är således nu inte fråga om några materiella ändringar i lotterilagen. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 4 2.2. Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 5 3 Ärendet och dess beredning 9 4 Förnyad riksdagsbehandling 10 5 Ikraftträdande m.m. 13 Bilaga 1 Utdrag ur prop. 1996/97:7 14 Bilaga 2 Utdrag ur prop. 1998/99:80 22 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2001 32 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000), 2. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000). 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) Härigenom föreskrivs att 6, 16, 17, 19, 20, 24 a, 25, 27, 28, 29, 30, 35 och 37 a §§ lotterilagen (1994:1000) skall upphöra att gälla vid utgången av januari månad 2002. 2.2 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) Härigenom föreskrivs1 att det i lotterilagen (1994:1000) skall införas tretton nya paragrafer, 6, 16, 17, 19, 20, 24 a, 25, 27, 28, 29, 30, 35 och 37 a §§, av följande lydelse. 6 § Med automatspel avses i denna lag spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater. I denna lag avses med 1. varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen, 2. penningautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen, 3. värdeautomat: en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen, 4. skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på spelarens skicklighet. 16 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om 1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp, 2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det sammanlagda vinstvärdet av lotteriet, 3. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, 4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och 5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkastning och att denna kommer att användas för det aktuella allmännyttiga ändamålet. Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det finns särskilda skäl för annat. Om lotterna skall säljas i en lottförsäljningsautomat krävs vidare att 1. en vinstplan är fastställd i förväg, 2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten godkänd kontrollant, och att 3. automaten inte betalar ut någon vinst. 17 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordna egentliga lotterier under en treårsperiod, om 1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där samman-slutningen är verksam, 2. lotterierna inte bedrivs från en fast försäljningsplats som tillhandahålls av ett serviceföretag, 3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp, 4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp, 5. värdet av vinsterna i varje lotteri motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och 7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten godkänt. Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på föreståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att någon sådan inte behövs. För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna sär-skilda förutsättningar. 19 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § första stycket får anordna egentliga lotterier utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen anordnar eller deltar i eller b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området, 3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp, 5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistorna eller i den lokal där lotteriet bedrivs, 7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, och 8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen. Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor innan tillställningen eller sammankomsten äger rum. 20 § Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i 19 § anordnas utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en offentlig nöjestillställning, b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål, eller c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller samman-komsten avsedda området, 3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster, 4. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp, 6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet, 7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, och 8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där lotteriet bedrivs. 24 a § Tillstånd till automatspel får lämnas bara i fråga om varuspels-automat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. 25 § Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om 1. spelet anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande, 2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/7 000 basbelopp, 3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp, 4. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn, 5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-dela sådana föreskrifter om spelplats, speltid och märkning av spel-automaterna som avviker från första stycket 1 och 4. 27 § Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 § får ges, om 1. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738) eller i samband med bingospel, 2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/7 000 basbelopp per spel, 3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst etthundra gånger insatsen, 4. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats, 5. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av insatsernas värde, 6. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem, 7. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, 8. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 9. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som ägs av staten. 28 § Penningautomater, värdeautomater, varuspelsautomater och skick-lighetsautomater får innehas bara efter tillstånd. Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd 1. av den som har tillstånd enligt 25, 26 eller 27 § att anordna sådant automatspel, om automaten omfattas av speltillståndet, 2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess konkursen har avslutats, eller 3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallelsen vann laga kraft. Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. 29 § Införsel till landet av penningautomater, värdeautomater, varuspels-automater och skicklighetsautomater är tillåten endast för den som har rätt att enligt 28 § första stycket eller andra stycket 1 inneha sådan automat. 30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva undantag från 28 § första stycket och 29 § i fråga om penningautomater, värdeautomater, varuspelsautomater och skicklighets-automater som innehas 1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller 2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller liknande. 35 § Den som anordnar vadhållning i samband med hästtävling eller anordnar automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel får inte låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. Detsamma gäller den som är ombud för den som anordnar lotteriet. 37 a § En vinst som betalas ut i samband med spel på en varuspels-automat får inte lösas in mot en annan vara eller mot kontanter av 1. den som anordnat lotteriet, 2. den som innehar den plats där lotteriet tillhandahålls, 3. den som bedriver näringsverksamhet där, eller 4. ombud för sådana personer som avses i 1-3. ___________________ Denna lag träder i kraft den 1 februari 2002. 3 Ärendet och dess beredning Riksdagen har beträffande lotterilagen (1994:1000) beslutat om vissa ändringar som trädde i kraft den 1 januari 1997 respektive den 1 juli 1999 (SFS 1996:1168 och 1999:358). Ändringarna innebar bl.a. ett förtydligande av begreppet automatspel i 6 § lotterilagen. Vidare fick tillstånd till automatspel lämnas endast för varuspels-, penning-, värde- och skicklighetsautomater. Beträffande varuautomatspelen infördes nya krav på innehavstillstånd och förbud mot att lösa in en vinst från ett varuautomatspel mot en annan vara eller kontanter. Sedan bestämmelserna trätt i kraft har det satts i fråga om de aktuella lagändringarna utgör sådana tekniska föreskrifter som borde ha anmälts till Europeiska unionens kommission enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster som trätt i stället för rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Lotteriinspektionen har i skrivelse den 19 mars 2001 uppgett att det för närvarande råder osäkerhet bl.a. hos rättsvårdande myndigheter om vissa av lotterilagens bestämmelser kan göras gällande mot enskilda. Av inspektionens skrivelse framgår vidare att vissa i den uppkomna situationen utnyttjar tillfället att ställa ut ett växande antal automater. Mot denna bakgrund har Regeringskansliet låtit göra en anmälan beträffande vissa av de aktuella ändringarna i lotterilagen. Enligt direktivet är det bara förslag till bestämmelser som får anmälas. Detta medför att regeringen, efter att förslaget till lag om ändringar i lotterilagen har anmälts i vederbörlig ordning, nu måste begära att riksdagen på nytt antar de tidigare beslutade ändringarna. De ändringar i lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1997 och den 1 juli 1999 föregicks av en bred remissbehandling. Regeringen föreslår i denna proposition endast att vissa av dessa ändringar på nytt antas av riksdagen. Någon särskild remissbehandling av detta ärende har därför inte ansetts behövlig. Lagrådet Regeringen har inte nu inhämtat Lagrådets yttrande. Enligt regeringens bedömning skulle Lagrådets hörande sakna betydelse eftersom Lagrådet redan tidigare granskat de aktuella lagförslagen och då lämnat dessa utan erinran (prop. 1996/97:7 s. 40 och prop. 1998/99:80 s. 84). 4 Förnyad riksdagsbehandling Regeringens förslag: Riksdagen skall på nytt anta de ändringar i lotterilagen som framgår av bilaga 1-2. Bakgrund: Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster är medlemsstaterna skyldiga att anmäla förslag till tekniska föreskrifter och föreskrifter om informationssamhällets tjänster till kommissionen. Syftet med detta anmälningsförfarande är att säkerställa att den inre marknaden fungerar på ett smidigt och effektivt sätt. Kommissionen och de övriga medlemsstaterna har möjlighet att lämna synpunkter på det anmälda förslaget. Detta skall ske inom tre månader från det att kommissionen tog emot förslaget. Om kommissionen eller en medlemsstat under denna period i ett s.k. detaljerat utlåtande gör gällande att den planerade åtgärden kan skapa hinder för den fria rörligheten för varor, får medlemsstaten inte anta förslaget innan sex månader har förflutit från det att kommissionen tog emot förslaget. Under vissa förhållanden kan denna period utsträckas ytterligare. Har en medlemsstat underlåtit att anmäla ett förslag som omfattas av anmälningsskyldighet, kan det inte åberopas gentemot enskilda i nationell domstol enligt EG-domstolens praxis. Lotterilagen (1994:1000) trädde i kraft den 1 januari 1995. Den tekniska utvecklingen och uppfinningsrikedomen inom spelbranschen ledde till att riksdagen redan 1996 beslutade om vissa ändringar i lotterilagen (prop. 1996/97:7, bet. 1996/97:KrU2, rskr. 1996/97:41). Bland annat ändrades 6 § lotterilagen på sådant sätt att en vidare krets av automatspel ryms under automatspelsbegreppet. Bakgrunden till denna ändring var vissa problem i rättstillämpningen som den tidigare avgränsningen av automatspel givit upphov till. Syftet med ändringen var att spel på s.k. lyckohjul tydligt skulle höra till automatspel i lotterilagens mening. Vidare infördes ett förbud i 24 a § samma lag mot att lämna tillstånd till andra automatspel än de som anges i 6 §, dvs. varuspels-, penning-, värde- och skicklighetsautomater. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 1997 (SFS 1996:1168), föregicks inte av ett anmälningsförfarande. Riksdagen beslutade 1999, i samband med behandlingen av propositionen Kasinospel i Sverige m.m., om vissa ytterligare ändringar i lotterilagen (prop. 1998/99:80, bet. 1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229). Bland annat begränsades möjligheterna enligt 25 § lotterilagen att meddela tillstånd till spel på varuautomater. Sådant tillstånd får endast lämnas om spelet anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Vidare föreskrevs enligt 37 a § samma lag att en vinst som betalats ut i samband med spel på en varuspelsautomat inte får lösas in mot en annan vara eller mot kontanter. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1999 (SFS 1999:358). Inte heller dessa ändringar föregicks av ett anmälningsförfarande. I ett ärende vid Kommerskollegium (Dnr 312-1871-2000) uppkom frågan om ändringen av automatspelsbegreppet i 6 § lotterilagen, införandet av tillståndskravet i 24 a § samma lag samt införandet av förbud i 37 a § lotterilagen mot inlösen av vinster mot annan vara eller kontanter borde ha anmälts till kommissionen. Regeringskansliet anförde i yttrande till Kommerskollegium att ändringarna av lotterilagen endast utgjorde förtydliganden av lagstiftarens vilja och att dessa ändringar inte hade behövt anmälas till kommissionen. I ett yttrande den 29 januari 2001 gjorde Kommerskollegium bedömningen att de två förstnämnda ändringarna borde ha anmälts och att övervägande skäl talade för att även förbudet i 37 § a lotterilagen borde ha anmälts på detta sätt. Kristinehamns tingsrätt hävde i ett beslut som meddelades den 14 februari 2001 ett beslag av ett s.k. lyckohjul under åberopande av att de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1997 inte hade föregåtts av ett sådant anmälningsförfarande som avses i direktivet 98/34/EG och därför inte kunde tillämpas mot enskilda. Hovrätten för Västra Sverige fastställde i beslut den 25 april 2001 tingsrättens beslut. Malmö tingsrätt bedömde i beslut den 16 mars 2001 att någon anmälningsskyldighet till kommissionen inte förelegat beträffande de aktuella ändringarna och förordnade därför att beslag av ett antal s.k. lyckohjul skulle bestå. Hovrätten över Skåne och Blekinge fann emellertid i beslut den 26 april 2001 att den aktuella lagändringen utgör en sådan föreskrift som avses i direktivet och hävde således beslagen. Hovrätternas beslut har vunnit laga kraft. Lotteriinspektionen har i skrivelse till regeringen uppgivit att det bland vissa rättsvårdande myndigheter föreligger osäkerhet om de aktuella automatspelen är tillåtna eller inte. Detta yttrar sig bl.a. i en stor mängd telefonsamtal och förfrågningar hos inspektionen. Även hos enskilda och företag som på ett eller annat sätt är verksamma på automatspelsområdet föreligger denna osäkerhet. Enligt Lotteriinspektionen ställer sig många innehavare av lokaler där spelautomater kan ställas upp denna fråga. Detta sker ofta mot bakgrund av att vissa företag som är verksamma på automatspelsområdet nu har den uppfattningen att lotterilagens förbud bl.a. mot s.k. lyckohjul inte kan göras gällande mot enskilda och därför på olika sätt försöker sprida sådana automater i samhället. Lotteriinspektionen har genom undersökningar kunnat konstatera att automater av typen lyckohjul under senare tid har fått ökad spridning. Sådana automater har påträffats i bl.a. godisbutiker, spelbutiker och videobutiker. Enligt inspektionens undersökningar förekommer även spel på varuspelsautomater på spelplatser som inte längre är tillåtna enligt lotterilagen. Inom polisen och hos kommuner har oro uttryckts eftersom det konstaterats att automater placerats ut i stor omfattning och att bl.a. barn och ungdomar kommer i kontakt med spelen. Många restaurangägare, som följt lotterilagens bestämmelser och tagit bort varuspelsautomaterna, är upprörda över en utveckling som innebär att deras konkurrenter tillhandahåller sådana automater. Vidare förekommer, enligt Lotteriinspektionen, spel med insatser om upp till 60 kronor per spel, vilket kan jämföras med att lotterilagens bestämmelser för tillåtna automatspel endast medger en insats som högst uppgår till 1/7000 basbelopp (ca fem kronor). Skälen för regeringens förslag: Det som nu sker på spelautomatområdet är oroande och går stick i stäv med vad riksdagen har beslutat. Grunden för regleringen av spel- och lotterimarknaden i Sverige är, liksom i övriga Europa, att motverka bedrägerier och sociala problem till följd av spel samt att inkomster från spel skall komma allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo. Spel på s.k. enarmade banditer och liknande automater förbjöds i Sverige redan 1979. Skälen för förbudet var att dessa automatspel, som gav vinst i form av pengar, inte hade fått en från social synpunkt acceptabel form och det var principiellt otillfredsställande och stötande att allmänhetens spelbenägenhet, och de sociala problem denna spelform orsakade, skulle få utnyttjas i enskilt vinstsyfte. Under rådande förhållanden ser vissa spelautomatföretag nu en möjlighet att ställa ut s.k. lyckohjul, vilka ofta i stor utsträckning påminner om enarmade banditer. Skillnaden ligger främst i vinstutbetalningen. De s.k. lyckohjulen betalar inte ut vinsten direkt ur automaten, utan detta sköts av personal i den lokal där automaten är placerad. Situationen på spelautomatmarknaden är för närvarande oacceptabel. Det har, i privat vinstintresse, skett en markant ökning av förekomsten av spelautomater som inte är tillåtna enligt den svenska lotterilagen. Spel bedrivs med höga insatser och mycket talar för att stora belopp omsätts. Poliser och kommunala tjänstemän uttrycker oro eftersom de inom sina ansvarsområden upplever problem bl.a. på grund av att barn och ungdomar kommer i kontakt med spelen. Det pågår således en utveckling som inte till någon del är förenlig med de grunder som den svenska lotterilagstiftningen vilar på. Det är mot denna bakgrund angeläget att så fort som möjligt undanröja den osäkerhet som uppstått så att automatspelsmarknaden kan fungera på sätt riksdagen har bestämt. Det naturliga att göra i den uppkomna situationen hade givetvis varit att invänta ett prejudicerande avgörande från domstol. Detta handlingsalternativ vore dock mer självklart i en situation där innehållet i en av riksdagen antagen lag har satts i fråga. Att beakta i detta sammanhang är att osäkerheten endast gäller om ett visst anmälningsförfarande borde ha iakttagits, inte om innehållet i en av riksdagen antagen lag är förenligt med normer av högre dignitet. Ett prejudicerande avgörande från domstol kan dröja. Förs frågan till EG-domstolen kan det röra sig om flera år. Fram till dess kommer sannolikt den beskrivna osäkerheten att bestå. Mot denna bakgrund har regeringen funnit det lämpligt att låta anmäla de ifrågasatta ändringarna av lotterilagen för att snabbt undanröja den uppkomna osäkerheten. Ett sådant anmälningsförfarande kan dock inte ske avseende en av riksdagen redan antagen lag. Endast förslag kan anmälas. Kommerskollegium har därför, på Regeringskansliets uppdrag, till EU-kommissionen anmält ändringar av lotterilagen av samma materiella innehåll som de ändringar som redan antagits av riksdagen. Den i direktivet föreskrivna tre månader långa fristen för kommissionen eller övriga medlemsstater att lämna synpunkter på de anmälda ändringarna har numera löpt ut utan att några synpunkter lämnats. Det föreligger således inte något EG-rättsligt grundat hinder att anta ändringarna på nytt. Eftersom anmälningen endast kunnat avse förslag - och inte redan antagna lagändringar - är regeringen nu hänvisad till att på nytt föreslå att riksdagen antar de aktuella ändringarna i lotterilagen. I samband härmed måste, av formella skäl, de lagändringar som redan beslutats upphävas. De ändringar i lotterilagen som regeringen nu på nytt föreslår att riksdagen antar är främst sådana bestämmelser som i skilda sammanhang har satts i fråga utifrån direktivet om anmälningsskyldighet. I detta sammanhang föreslår regeringen även att vissa andra bestämmelser i lotterilagen, där det möjligen skulle kunna sättas i fråga om anmälning borde ha skett, skall behandlas på motsvarande sätt. I bilaga 1-2 återfinns utdrag ur de tidigare avlämnade propositionerna som behandlar ändringarna i fråga. Eftersom inga förändringar gjorts i förhållande till de tidigare propositionerna finner regeringen inte anledning att kommentera ändringarna på annat sätt än genom hänvisningen till bilagorna. 5 Ikraftträdande m.m. Regeringens förslag: Lagen föreslås träda i kraft den 1 februari 2002. Några övergångsbestämmelser föreslås inte. Det är angeläget att den osäkerhet som för närvarande råder beträffande bestämmelsernas tillämplighet undanröjs snarast. Lagen föreslås därför träda i kraft den 1 februari 2002. Det bör för aktörerna på spelmarknaden ha framstått som uppenbart att regeringen skulle komma att vidta åtgärder för att snabbt stoppa en utveckling på spelautomatmarknaden som går stick i stäv med vad riksdagen beslutat. Det kan därför inte anses motiverat att med övergångsbestämmelser begränsa en eventuell ekonomisk skada för aktörer som i den uppkomna situationen valt att investera i automater av nu aktuellt slag. Några övergångsbestämmelser föreslås därför inte. 1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048). Prop. 2001/02:47 13 1 Prop. 2001/02: Bilaga 1 13 13 Prop. 2001/02: Bilaga 2 13 13