Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 1 Ordlista Bilaga 1 Ordlista Innehållsförteckning Ordlista 5 Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Således är det avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången skall klassificeras som anläggningstillgång eller ej. Med stadigvarande avses, vad gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. Anskaffningsvärde En tillgångs anskaffningsvärde är utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Anskaffningsvärdet skall inkludera samtliga kostnader för att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Anslag Utgiftsmedel på statsbudgeten som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda medlen till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Anslag kan underindelas i anslagsposter och delposter. Anslagsbehållningar Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år på reservations- och ramanslag, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom medgivna överskridanden eller indragningar enligt regeringsbeslut. De totalt tilldelade medlen på reservations- och ramanslag som inte utnyttjas under aktuellt budgetår bildar den utgående behållningen sedan hänsyn tagits till eventuell begränsning i möjligheten att anslagsspara. Anslagskredit Anslagskredit förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag. Anslagssparande Anslagssparande utgörs av outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag. Anslagstyp Det förekommer tre typer av anslag i statsbudgeten. Se vidare anslag, ramanslag, reservationsanslag respektive obetecknat anslag. Ansvarsförbindelser Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i balansräkningen, dvs. de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman utan redovisas separat under uppställningen. Garantiåtaganden ger upphov till de största ansvarsförbindelserna i staten. Avgift Ersättning som betalas för en direkt motprestation. Avräkning med statsverket En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statsverkets checkräkning. Avräkning mot statsbudgeten Omfattar myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar, dvs. hur mycket utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive hur mycket inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Avräkning mot statsverkets checkräkning Omfattar myndigheternas betalningar från/till statsverkets checkräkning, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statsverkets checkräkning. Avsättning Som avsättning upptas förpliktelser som är ovissa till belopp och/eller till den tidpunkt då de skall infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande. Balansomslutning Är summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora. Balansräkning Visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. Beredskapstillgång Avser tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan omfatta t.ex. livsmedel, läkemedel och räddningsutrustning. Bidrag Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transfereringar. Bokföringsmässiga grunder Inkomster och utgifter periodiseras till det räkenskapsår dit de hör. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den regleras likvidmässigt. Bokfört värde Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bruttobudgetering Med bruttobudgetering avses att inkomster och utgifter budgeteras var för sig även om samma ändamål avses. Motsatsen är nettobudgetering vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter budgeteras på statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto, är att det skall ge en tydligare bild av statens åtaganden och underlätta förståelsen av statsbudgeten. Bruttonationalinkomst (BNI) Utgörs av BNP justerat för faktorinkomster, t.ex. löner, till och från utlandet. Bruttonationalprodukten (BNP) Utgörs av värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Bruttoredovisning Med bruttoredovisning avses att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. ej kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Se vidare bruttobudgetering. Bruttoskuld Är de samlade skulderna i staten, kommunerna samt AP-fonderna, minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra. Budgeteringsmarginal Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av en budgeteringsmarginal. Under den treårsperiod som utgiftstaket omfattar, kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Eftersom utgiftstaket är nominellt och inte skall ändras till följd av förändrade tillväxtförutsättningar måste budgeteringsmarginalen utgöra en buffert mot olika typer av risker. Det kan t.ex. vara högre arbetslöshet, högre pris- och löneökningstakt och en lägre BNP-tillväxt. Budgetunderskott Innebär att statsbudgeten har ett negativt saldo, dvs. utgifterna är större än inkomsterna. Börsvärde Det värde som ett aktiebolags aktier värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen. Dagslån Lån från den ena dagen till den andra, som tas på dagslånemarknaden, "övernattenpengar", för att täcka en tillfällig brist på pengar. Derivatinstrument Är ett samlingsnamn för ett flertal olika instrument som bl.a. används i staten för att minska upplåningskostnaderna. Exempel på derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps). Eget kapital I en balansräkning är det egna kapitalet skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. Ekonomisk händelse Alla förändringar i storleken och sammansättningen av "statens"/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på "statens"/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämföras med begreppet "affärshändelse" som används i näringslivet. Eliminering Innebär i staten att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter, försäkringskassor och affärsverk liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras, dvs. tas bort, för att få en rättvisande bild av "statens" resultat och ekonomiska ställning. Finansiell anläggningstillgång Finansiella anläggningstillgångar utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar hur "statens" likvida ställning på total nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fordringar Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år. Förutbetald intäkt Fakturering eller inbetalning, t.ex. förskott, som bokförts under året men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att intäktsbokföras kommande år när leverans och fakturering sker. Förutbetald kostnad Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis och i förskott. Sådana utgifter bokförs som fordran i bokslutet för att kostnadsbokföras först nästa år. God redovisningssed Bokföringsskyldigheten inom staten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Immateriell anläggningstillgång En anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En förutsättning för att få aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Inbetalning Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning erhålls. Indragning Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § samma lag får regeringen använda outnyttjade medel längst tre år efter det att ett reservationsanslag var uppfört på statsbudgeten. Därefter dras anslagsbehållningen in. Ytterligare regler om indragningar framgår av anslagsförordningen (1996:1189). Inkomst Typ av ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder. Inkomsttitel En post på statsbudgetens inkomstsida där myndigheten redovisar inkomster som den inte själv får disponera. Normalt rör det sig om sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst. Inleverans Innebär att till inkomsttitel och/eller till statens checkräkning betala medel som inte får behållas av myndigheten. I statlig redovisning innebär det vanligen inbetalning av överskott från verksamheten, offentligrättsliga avgifter eller andra medel. Interna mellanhavanden Avser transaktioner och andra poster inom t.ex. en koncern, i årsredovisningen för staten mellan myndigheter m.fl. ingående organisationer. Intäkt Inkomst med hänsyn till den tidsperiod under vilken inkomsten har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst. Invärdering När tillgångar och skulder som tidigare inte tagits upp i balansräkningen värderas och redovisas i balansräkningen. Termen används även i bemärkelsen att invärdera äldre garantier in i den nya garantimodellen. Kapitalandelsmetoden Det finns olika metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konsolideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarnas anskaffningsvärde ökas respektive minskas i samma grad som intresseföretagets eget kapital ändras. Ökningen/minskningen redovisas som en intäkt/kostnad i resultaträkningen hos innehavaren av andelarna. Kassamässig avräkning Innebär att avräkning mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar sker vid betalningstillfället. Kassamässig korrigering Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statsbudgeten och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statsverkets checkräkning definieras som kassamässig korrigering. Anslag avräknas utgiftsmässigt, utom vad gäller transfereringsanslag, vilket leder till kassamässiga korrigeringar. Om tidpunkten för avräkning av anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten, kan det leda till en kassamässig korrigering mellan månader och år. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket de flesta förvaltningsanslagen är, uppstår korrigeringen som skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel från Statsverkets checkräkning (SCR) till myndigheternas räntekonton, som ligger under Riksgäldskontorets checkräkning (RCR). Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas helt kassamässigt mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets nettoutlåning) och inte ger upphov till någon kassamässig korrigering. Vidare förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram residualt, men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras. Konsolidering Att konsolidera innebär att upprätta en koncernredovisning. Koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och noter skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet av de företag (i årsredovisningen för staten: myndigheter m.m.), betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen. Konsolideringen innefattar att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna. Konvergenskrav Avser de krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som startade januari 1999. Kostnader Värdet av de resurser som förbrukats, till skillnad från utgifter som avser anskaffning av resurser. Kostnad brukar definieras som en periodiserad utgift. Löptid Den period under vilken en skuldförbindelse gäller. Medgivet överskridande Medgivet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag. Nettoförmögenhet Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder utgör nettoförmögenheten. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av "eget kapital". Nettoskuld Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklusive likvida medel. Obetecknat anslag Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Inte heller får outnyttjade medel användas under kommande budgetår. Anslagstypen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att betalas ut, t.ex. för specificerade bidrag. Omsättning I ett företag avses med omsättning företagets totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter. Omsättningstillgång Med omsättningstillgång avses tillgång som inte är anläggningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Periodavgränsningsposter Periodavgränsningsposter utgör skuld- eller fordringsposter som är nödvändiga för att åstadkomma en periodisering av utgifter och inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består de av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader. Periodisering Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt). Politikområde Från och med 2001 är statsbudgeten indelad i 47 politikområden. Syftet med politikområdesindelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Premieobligation En kombination av en obligation och en lott. Ränta betalas ut i form av vinster. Primärt saldo I statsbudgeten menas med primärt saldo, saldot exklusive statsskuldräntor. Ramanslag Anslagstyp som innebär att anslaget får överskridas, genom utnyttjande av anslagskredit, och att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande. Storleken på tillåten anslagskredit och anslagssparande är begränsad genom generella regler och särskilda beslut. Realekonomiska termer Redovisningen i realekonomiska termer är ett sätt att beskriva och analysera den statliga resursförbrukningen. Resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga inrapporteringskoderna (S-koderna) och ligger till grund för t.ex. upprättandet av nationalräkenskaperna. Realränteobligation En inflationsskyddad obligation som sedan 1994 ges ut av Riksgäldskontoret. Värdeutvecklingen är knuten till ett konsumentprisindex. Refinansieringsrisk Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och skall förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge. Regressrätt Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst skall stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgäldenären utfå vad han betalat. Reservationsanslag Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Outnyttjade medel, utgående reservation, får föras över till nästa budgetår, s.k. ingående reservation. Reservationen får användas högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myndigheten behöver använda reservationen under ett tredje år måste regeringens medgivande inhämtas. För användande av reservation under ytterligare tid krävs riksdagens medgivande. Resultat före och efter skatt Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst avdragits. Resultaträkning Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten kommer fram i posten "årets över- eller underskott". Räkenskapsår Är den period som en årsredovisning omfattar och utgörs normalt av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår. Räntabilitet på eget kapital Ett företags avkastning på det kapital som ägarna satsat. Rättvisande bild Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild. Rörelseresultat I ett företag det resultat som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt. Skuld En skuld är en befintlig förpliktelse som förväntas föranleda ett utflöde av resurser. Skulderna visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar. Skuldbytesavtal (eng. swaps) Riksgäldskontoret (RGK) har under senare år finansierat huvuddelen av upplåningen i utländsk valuta genom så kallade skuldbytesavtal. Swapptransaktionerna innebär att RGK byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/ valutaswappar). Upplåning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten i den svenska statspappersmarknaden. Soliditet Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierade med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder. Statens lånebehov Statens behov av att låna pengar under en viss period. Lånebehovet består av det över- eller underskott som uppkommer på Statsverkets checkräkning samt Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter och statliga bolag (RGK:s checkräkning). Statens lånebehov överensstämmer med statsbudgetens saldo. Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten. Se kassamässig korrigering. Statens nettoupplåning Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten. I statens nettoupplåning ingår statsskulden exklusive orealiserade valutakursförändringar och statens övriga upplåning. Statliga affärsverk Myndigheter under regeringen med större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. 2001 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät. Statliga bolag I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de bolag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av aktiebolagslagen. Statliga kreditgarantier Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit. Statlig sektor I årsredovisningen för staten all den verksamhet som staten har väsentligt inflytande över. Väsentligt inflytande har här definierats som att staten skall ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna definition bortfaller stiftelser, som är självägande. Med statlig sektor avses statliga myndigheter inkl. affärsverk, allmänna försäkringskassor, statliga bolag, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet. Statsbudgeten Är en plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår. Statsbudgeten består av anslag, inkomsttitlar, samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost som sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statsbudgeten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen. Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo är definierat som skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter, vilket överensstämmer med statens lånebehov. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett ökat lånebehov. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär att en amortering av statsskulden sker. Förutom statsbudgetens saldo påverkar valutakursförändringar och tillfälliga placeringar förändringen av statsskulden. Statsbudgetens utfall Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statsbudgeten. Se vidare statsbudgetens saldo. Statsobligation Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-15 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast vilket innebär att räntan inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer. Statsredovisningen Statsredovisningen (tidigare riksredovisningen) är den centrala redovisningen för staten. Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten och statsbudgetens utfall, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser. Statsskulden Utgörs av summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret (RGK) för statens räkning. RGK förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknader förekommer. Statsskuldväxel En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock kortare löptider på statsskuldväxlar. Tillsammans med den femåriga statsobligationsräntan utgör sexmånadersräntan för statsskuldväxlar en grund för marknadsräntan. Takbegränsade utgifter De takbegränsade utgifterna är summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De omfattar dels utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde 1-25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av reservationer och anslagssparande samt utnyttjande av anslagskredit ingår. Tilldelade medel Tilldelade medel utgör summan av ingående anslagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget, indragningar och utnyttjad del av medgivet överskridande. Se vidare anslagsbehållningar. Tillgång En tillgång är en resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Tillgängliga medel Tillgängliga medel utgör summan av tilldelade medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade medel och anslagskredit. Tilläggsbudget Anslagsmedel kan förutom på statsbudgeten även anvisas på tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen. Se vidare statsbudget. Transferering Avser omfördelningstransaktioner och kännetecknas oftast av att ingen motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten. Se vidare bidrag. Underliggande saldo Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns dock ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som skall klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav. Uppbörd I allmän mening är uppbörd statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används uppbörd om alla de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men inte får disponera, utan skall överföra till inkomsttitel på statsbudgeten. Upplupen intäkt Intäkt som avser tjänster m.m. som utförts under året men ännu inte fakturerats. Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen. Upplupen kostnad Kostnad för t.ex. varor och tjänster som avser redovisningsperioden men där faktura ännu inte erhållits. Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader bokförs tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen. Utbetalning Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utgår. Utdelning Den del av ett aktiebolags vinst som utdelas till aktieägarna. Utgift Det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas (till skillnad från begreppet kostnad som avser förbrukningen). Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Utgiftsområde Utgiftsområde är ett begrepp i budgetprocessen. I statsbudgeten för 2001 finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen. Utgiftsramar Sedan hösten 1996 tillämpas den s.k. rambeslutsmodellen vilket är en "uppifrån- och nedmetod" för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen. Utgiftstak för staten Utgiftstaket för staten sätter en gräns för nivån på statens utgifter för ett visst år. Taket fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och takbegränsade utgifter utgörs av en budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer av riksdagen och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden. När utgiftstaket för det tredje tillkommande året skall fastställas är utgångspunkten att utgiftstaken för de två första åren ligger fast. S.k. tekniska justeringar av tidigare fastställt utgiftstak förekommer. Utgiftstak för offentlig sektor Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga utgiftstaket och de beräknade kommunala utgifterna med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna. Valutareserv De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Valutarisk Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan. Årets över- eller underskott Den sista raden i resultaträkningen som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken "Nettoförmögenhet". Återanskaffningsvärde Med en tillgångs återanskaffningsvärde menas utgiften för dess förvärv eller tillverkning som skulle uppstå om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång. ?? Skr. 2001/02:101 BILAGA 1 Skr. 2001/02:101 BILAGA 1 2 13