Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2001/02:106 Konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada Prop. 2001/02:106 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 mars 2002 Göran Persson Ingela Thalén (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en ny konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada av den 30 januari 2002. Konventionen ersätter den tidigare konventionen av den 10 april 1985 mellan Sverige och Kanada om social trygghet (SFS 1985: 949). I huvudsak föranleds ändringen av det reformerade svenska pensionssystemet som i sin helhet kommer att träda i kraft den 1 januari 2003. Genom att bestämmelserna i konventionen anpassas till den svenska pensionsreformen och de regler som kommer att gälla från och med år 2003 uppfyller Sverige även fortsättningsvis sina internationella förpliktelser gentemot Kanada. I anpassningen av konventionen görs inga nya åtaganden som medför kostnader för svenskt vidkommande. De bilaterala förhållandena mellan Sverige och Kanada på socialförsäkringsområdet kommer genom den nya konventionen även fortsättningsvis att regleras på ett ändamålsenligt sätt. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada 4 3 Ärendet och dess beredning 47 4 Konventionen i huvuddrag 47 5 Konventionens kostnadseffekter 53 6 Sveriges tillträde till konventionen 54 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2002... 55 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner konventionen av den 30 januari 2002 mellan Sverige och Kanada om social trygghet. 2. antar regeringens förslag till lag om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada. 2 Förslag till lag om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada Härigenom föreskrivs följande. 1 § Den konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada som har undertecknats i Ottawa den 30 januari 2002 skall gälla som lag här i landet. Konventionens innehåll framgår av en bilaga till denna lag. 2 § Behörig myndighet enligt artikel I i konventionen är för Sveriges del Riksförsäkringsverket. 3 § Vid tillämpning av konventionen skall avgiften för sjukersättning och aktivitetsersättning bestämmas till den procentsats av sjukförsäkringsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) som beräknas motsvara den andel av denna avgift som finansierar sjukersättning och aktivitetsersättning. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Konvention om social trygghet mellan Sveriges regering och Kanadas regering Sveriges regering och Kanadas regering som är beslutna att fortsätta sitt samarbete om social trygghet, som beaktar de förändringar som inträffat i ländernas lagstiftning om social trygghet sedan konventionen mellan Sverige och Kanada om social trygghet undertecknades i Stockholm den 10 april 1985, har beslutat att träffa en ny konvention i detta syfte och har kommit överens om följande. AVDELNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel I Definitioner 1. I denna konvention avses med: "förmån", med avseende på en part, varje pension eller kontantförmån enligt den partens lagstiftning och varje tillägg till eller höjning av en sådan pension eller kontantförmån. "behörig myndighet", för Kanadas del, den eller de ministrar som ansvarar för tillämpningen av kanadensisk lagstiftning och för Sveriges del, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. "behörig institution", för Kanadas del, den behöriga myndigheten och för Sveriges del, den institution som svarar för tillämpningen av den i artikel II angivna lagstiftningen. "förmånsgrundande period", med avseende på en part, avgiftsperiod, försäkringsperiod eller bosättningsperiod som tillämpas för att förvärva rätt till en förmån enligt den partens lagstiftning. För Kanadas del täcker termen också den period under vilken invalidpension betalas ut enligt den kanadensiska pensionsplanen. "garantipension", med avseende på svensk lagstiftning, garantipension till ålderspension och garantipension till efterlevandepension. "lagstiftning", med avseende på en part, de lagar och föreskrifter som anges i artikel II för den parten. "tidigare konvention", konventionen om social trygghet mellan Sverige och Kanada undertecknad i Stockholm den 10 april 1985. 2. Termer som inte definieras i denna artikel har den betydelse som tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen. Artikel II Lagstiftning på vilken konventionen skall tillämpas 1. Denna konvention skall tillämpas på följande lagstiftning: a) För Kanadas del i) lagen om trygghet vid ålderdom med föreskrifter till denna, ii) den kanadensiska pensionsplanen med föreskrifter till denna. b) För Sveriges del i) lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning, ii) lagstiftningen om garantipensioner och inkomstgrundade ålderspensioner, samt iii) lagstiftningen om efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn. 2. Om inte annat följer av punkt 3, skall denna konvention också tillämpas på lagar och föreskrifter som ändrar, utvidgar, konsoliderar eller ersätter den lagstiftning som anges i punkt 1 i denna artikel. 3. Denna konvention skall vidare tillämpas på lagar och föreskrifter som utvidgar en parts lagstiftning till att gälla nya kategorier av förmånstagare eller nya förmåner, såvida inte denna part har gjort invändning om detta till den andra parten senast tre månader efter det att lagarna och föreskrifterna i fråga har trätt i kraft. Artikel III Personer som omfattas av konventionen Denna konvention skall gälla personer som är eller har varit omfattade av kanadensisk eller svensk lagstiftning och personer som enligt endera partens lagstiftning är familjemedlemmar eller efterlevande till sådana personer. Artikel IV Likabehandling 1. En medborgare i en part och dennes familjemedlemmar och efterlevande skall vara underkastade åtagandena i den andra partens lagstiftning och vara berättigade till förmånerna i denna lagstiftning på samma villkor som medborgarna i den sistnämnda parten. 2. Med avseende på kanadensisk lagstiftning skall punkt 1 tillämpas på en person som avses i artikel III oavsett medborgarskap. Artikel V Export av förmåner 1. I den mån inte annat föreskrivs i denna konvention, får inte förmåner som kan utges enligt en parts lagstiftning till en person som avses i artikel III, inräknat förmåner som förvärvats med stöd av denna konvention, minskas, ändras, innehållas, dras in eller förklaras förverkade endast av det skälet att den förmånsberättigade är bosatt inom den andra partens territorium och skall även betalas ut när han eller hon befinner sig inom den andra partens territorium. 2. Förmåner som enligt denna konvention skall betalas ut till en person som är eller har varit omfattad av båda parters lagstiftning eller till dennes familjemedlemmar eller efterlevande, skall betalas ut när personen eller dennes familjemedlemmar eller efterlevande, vistas inom en tredje stats territorium. AVDELNING II BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING Artikel VI Allmän regel för anställda och egenföretagare Om inte annat följer av artiklarna VII - X, skall a) en arbetstagare som arbetar inom en parts territorium när det gäller detta arbete vara omfattad endast av den partens lagstiftning, och b) en egenföretagare som är bosatt inom en parts territorium och som arbetar för egen räkning inom den andra partens territorium eller inom båda parters territorier, när det gäller detta arbete vara omfattad endast av lagstiftningen i den förstnämnda parten. Artikel VII Utsändning 1. En arbetstagare, som är omfattad av en parts lagstiftning och som av sin arbetsgivare sänds ut för att arbeta inom den andra partens territorium för samma arbetsgivare eller för någon som står i relation till denne, skall, när det gäller detta arbete, vara omfattad endast av den förstnämnda partens lagstiftning som om arbetet hade utförts inom denna parts territorium. Med undantag för vad som följer av punkt 2 gäller detta högst 60 månader, om inte förhandsmedgivande har lämnats av båda parters behöriga myndigheter. 2. Gränsen 60 månader i punkt 1 skall inte tillämpas på en person som är verksam i statlig anställning för en part och som sänts ut för att arbeta inom den andra partens territorium. Artikel VIII Ombordanställda En ombordanställd person som utan denna konvention skulle om- fattas av båda parters lagstiftning skall, när det gäller den anställningen, omfattas endast av svensk lagstiftning om fartyget för svensk flagg och endast av kanadensisk lagstiftning i varje annat fall. Artikel IX Lokalanställda i statlig tjänst En person som är lokalanställd inom den ena partens territorium i statlig tjänst för den andra parten skall, när det gäller denna anställning, vara omfattad av den förstnämnda partens lagstiftning. Artikel X Undantag Parternas behöriga myndigheter kan komma överens om att bevilja undantag från bestämmelserna i artiklarna VI - IX för vissa personer eller persongrupper. Artikel XI Definition av vissa bosättningsperiodermed avseende på kanadensisk lagstiftning 1. För beräkning av förmåner enligt lagen om trygghet vid ålderdom i Kanada skall följande gälla. a) Om en person omfattas av den kanadensiska pensionsplanen eller av någon fullständig pensionsplan i en provins i Kanada under en period då han eller hon vistas eller är bosatt i Sverige skall perioden räknas som en bosättningsperiod i Kanada; detsamma skall gälla personens make, sambo samt personens familjemedlemmar som följer med och bor tillsammans med denne i Sverige. Detta gäller dock inte om den medföljande omfattas av svensk lagstiftning på grund av anställning eller egenföretagande. b) Om en person omfattas av svensk lagstiftning under en period då han eller hon vistas eller är bosatt i Kanada skall perioden inte räknas som en bosättningsperiod i Kanada; detsamma skall gälla personens make, sambo samt personens familjemedlemmar som följer med till Kanada och bor tillsammans med denne. Detta gäller dock inte om den medföljande omfattas av den kanadensiska pensionsplanen eller av någon fullständig pensionsplan i en provins i Kanada på grund av anställning eller egenföretagande. 2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall följande gälla. a) En person skall anses vara omfattad av den kanadensiska pensionsplanen eller av någon fullständig pensionsplan i en provins i Kanada under en period då denne vistas i eller är bosatt i Sverige eller Kanada endast om han eller hon på grund av anställning eller egenföretagande under perioden är skyldig att betala avgifter i enlighet med planen. b) En person skall anses vara omfattad av svensk lagstiftning under en period då denne vistas i eller är bosatt i Kanada eller Sve- rige endast om han eller hon eller dennes arbetsgivare på grund av anställning eller egenföretagande är skyldig att under perioden betala avgifter i enlighet svensk lagstiftning. Artikel XII Definition av vissa bosättningsperioder med avseende på svensk lagstiftning För beräkning av pensioner enligt svensk lagstiftning skall följande gälla. a) Om en person omfattas av svensk lagstiftning under en period då han eller hon vistas eller är bosatt i Kanada skall perioden räknas som en bosättningsperiod i Sverige för den personen och dennes make och barn under 18 år som följer med till Kanada, under förutsättning att familjemedlemmarna inte omfattas av kanadensisk lagstiftning på grund av anställning eller egenföretagande. b) Om en person omfattas av kanadensisk lagstiftning under en period då han eller hon vistas eller är bosatt i Sverige skall perioden inte räknas som en bosättningsperiod i Sverige för den personen och dennes make och barn under 18 år som följer med till Sverige, under förutsättning att familjemedlemmarna inte omfattas av svensk lagstiftning på grund av anställning eller egenföretagande. AVDELNING III BESTÄMMELSER OM FÖRMÅNER KAPITEL 1 SAMMANLÄGGNING Artikel XIII Förmånsgrundande perioder enligt kanadensisk och svensk lagstiftning 1. Om någon inte har rätt till en förmån på grund av att han eller hon inte har tillgodoräknats tillräckliga förmånsgrundande perioder enligt en parts lagstiftning skall, om inte annat följer av denna konvention, rätten till förmån bestämmas genom sammanläggning av perioder som tillgodoräknats enligt denna parts lagstiftning och sådana perioder som anges i punkterna 2 och 3 nedan, förutsatt att de inte sammanfaller. 2 a) För rätt till förmåner enligt Kanadas lag om trygghet vid ålderdom skall en förmånsgrundande period enligt svensk lagstiftning räknas som en bosättningsperiod i Kanada. b) För rätt till förmåner enligt den kanadensiska pensionsplanen skall ett kalenderår för vilket pensionspoäng eller pensionsrättigheter har tillgodoräknats för inkomstgrundande ålderspension enligt svensk lagstiftning räknas som ett förmånsgrundande år enligt den kanadensiska pensionsplanen. 3. För rätt till förmåner enligt svensk lagstiftning skall a) ett kalenderår som är en förmånsgrundande period enligt den kanadensiska pensionsplanen räknas som ett förmånsgrundande år enligt svensk lagstiftning, och b) en förmånsgrundande period enligt den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom, som inte ingår i en förmånsgrundande period enligt den kanadensiska pensionsplanen, räknas som en förmånsgrundande period enligt svensk lagstiftning. Artikel XIV Perioder enligt tredje lands lagstiftning För en person som efter sammanläggning enligt artikel XIII av de förmånsgrundande perioderna enligt båda parters lagstiftning inte har rätt till en förmån skall rätten till denna förmån bestämmas genom sammanläggning av dessa perioder och sådana förmånsgrundande perioder som har fullgjorts enligt ett tredje lands lagstiftning med vilket båda parter har gällande konventioner om social trygghet, med bestämmelser om sammanläggning av perioder och vilka bestämmelser gäller för personen i fråga. KAPITEL 2 FÖRMÅNER ENLIGT KANADENSISK LAGSTIFTNING Artikel XV Förmåner enligt lagen om trygghet vid ålderdom 1. Om en person är berättigad till pension eller ersättning enligt lagen om trygghet vid ålderdom endast genom tillämpning av bestämmelserna om sammanläggning i kapitel 1 skall Kanadas behöriga institution beräkna pensionens eller ersättningens belopp enligt denna lags bestämmelser om partiell pension eller ersättning uteslutande på grundval av de bosättningsperioder i Kanada som får tillgodoräknas enligt nämnda lag. 2. Punkt 1 skall även gälla personer utanför Kanada som skulle vara berättigade till full pension i Kanada men som inte har varit bosatta där under den kortaste tid som krävs enligt lagen om trygghet vid ålderdom för utbetalning av pensioner utanför Kanada. 3. Om inte annat följer av andra bestämmelser i denna konvention skall a) en pension enligt lagen om trygghet vid ålderdom betalas ut till en person som vistas utanför Kanada endast om dennes bosättningstid, efter sammanläggning enligt kapitel 1, är minst lika lång som den kortaste period av bosättning i Kanada som krävs för utbetalning av pensioner utanför Kanada; och b) en ersättning och ett garanterat inkomsttillägg enligt lagen om trygghet vid ålderdom betalas ut till en person som vistas utanför Kanada endast i den utsträckning som den lagen tillåter det. Artikel XVI Förmåner enligt den kanadensiska pensionsplanen Om en person är berättigad till en förmån enligt den kanadensiska pensionsplanen endast genom tillämpning av bestämmelserna om sammanläggning i kapitel 1, skall Kanadas behöriga institution beräkna förmånsbeloppen som personen har rätt till på följande sätt: a) Den inkomstrelaterade andelen av förmånen skall beräknas enligt bestämmelserna i den kanadensiska pensionsplanen enbart på grundval av de pensionsgrundande inkomster som tillgodoräknats enligt planen. b) Förmånens grundbelopp skall beräknas genom att multiplicera i) förmånens grundbelopp beräknat enligt bestämmelserna i den kanadensiska pensionsplanen med ii) den kvot som motsvarar perioderna för avgifter till den kanadensiska pensionsplanen i förhållande till den kortaste period som krävs för rätt till förmånen enligt denna plan, kvoten får dock inte överstiga talet ett. KAPITEL 3 FÖRMÅNER ENLIGT SVENSK LAGSTIFTNING Artikel XVII Beräkning av förmåner 1. Bestämmelserna om sammanläggning i kapitel 1 skall inte tillämpas på grundkravet på tre års bosättning i Sverige för rätt till garantipension eller till sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning. 2. Vid beräkning av garantipension respektive sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning skall förmåner enligt den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom eller förmåners grundbelopp enligt den kanadensiska pensionsplanen inte beaktas. 3. Vid beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning skall endast inkomst intjänad under den tid då den svenska lagstiftningen var tillämplig beaktas. Artikel XVIII Utbetalning av förmåner utanför Sverige Bestämmelserna i artikel V skall inte tillämpas på efterlevandestöd till barn, och skall tillämpas på garantipensioner samt sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning endast i fråga om personer som, efter tillämpning av sammanläggningsbestämmelserna i kapitel 1, har förmånsberättigande perioder på minst 20 år. AVDELNING IV TILLÄMPNINGS-BESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA BESTÄMMELSER Artikel XIX Tillämpningsöverenskommelse 1. Parternas behöriga myndigheter skall i en tillämpningsöverenskommelse fastställa de bestämmelser som krävs för att tillämpa detta avtal. 2. Parternas förbindelseorgan skall anges i tillämpningsöverenskommelsen. Artikel XX Informationsutbyte och ömsesidigt bistånd 1. De behöriga myndigheter och institutioner som ansvarar för tillämpningen av denna konvention skall a) delge varandra sådan information som är nödvändig för tillämpningen av denna konvention i den utsträckning den lagstiftning för vars tillämpning de är ansvariga medger detta; b) bistå varandra för att fastställa rätt till förmåner och dessas belopp enligt denna konvention eller med stöd av lagstiftning på vilken denna konvention är tilllämplig på samma sätt som om det gällde tillämpningen av deras egen lagstiftning; och c) snarast delge varandra all information om åtgärder de vidtagit för att tillämpa denna konvention samt om förändringar i deras respektive lagstiftning, i den mån dessa påverkar tillämpningen av detta avtal. 2. Bistånd som åsyftas i punkt 1 b i denna artikel skall lämnas vederlagsfritt, såvida inte annat följer av bestämmelser om ersättning för vissa slag av kostnader i en tillämpningsöverenskommelse sluten med stöd av artikel XIX. 3. Såvida inte röjande av information krävs enligt lag i en part, skall uppgifter om en enskild person, som lämnats i enlighet med denna konvention till denna part av den andra parten, vara sekretessbelagda och får endast användas i syfte att tillämpa denna konvention och den lagstiftning konventionen är tillämplig på. Artikel XXI Befrielse från eller nedsättning av skatter avgifter, pålagor och expeditionsavgifter Varje undantag från eller sänkning av skatter, avgifter, konsulära avgifter eller förvaltningsavgifter, som skall erläggas enligt lagstiftningen i en part i samband med utfärdande av intyg eller handlingar som måste företes för tillämpningen av denna lagstiftning, skall gälla även för intyg eller handlingar som måste företes för tillämpning av lagstiftningen i den andra parten. Beslut och handlingar av officiellt slag, som måste företes vid tillämpningen av denna konvention, skall undantas från legalisering av diplomatisk eller konsulär myndighet eller liknande formaliteter. Artikel XXII Språk Vid tillämpningen av denna konvention får parternas behöriga myndigheter och institutioner kommunicera direkt med varandra på vardera partens officiella språk. Artikel XXIII Ingivande av ansökningar, meddelanden och besvär 1. Ansökningar, meddelanden och besvär angående rätt till en förmån eller dennas storlek enligt en parts lagstiftning, vilka, enligt denna lagstiftning skulle ha ingetts inom en föreskriven tid till en behörig myndighet eller en behörig institution i den parten, men som inges inom samma tidsrymd till en myndighet eller en institution i den andra parten, skall behandlas som om de hade ingetts till den behöriga myndigheten eller den behöriga institutionen i den förstnämnda parten. Dag för ingivandet av ansökan, meddelanden och besvär till den andra partens myndighet eller institution skall anses vara dagen för deras ingivande till den förstnämnda partens behöriga myndighet eller institution. 2. Om inte annat följer av andra meningen i denna punkt, skall ansökan om en förmån enligt en parts lagstiftning som har framförts efter dagen för denna konventions ikraftträdande anses vara ett anspråk på motsvarande förmån enligt den andra partens lagstiftning under förutsättning att sökanden vid ingivandet av ansökan a) begär att denna skall betraktas som en ansökan enligt den andra partens lagstiftning, eller b) framlägger uppgifter utvisande att förmånsgrundande perioder har fullgjorts enligt denna parts lagstiftning. Föregående mening skall inte tillämpas om sökanden begär att hans eller hennes ansökan om förmåner enligt den andra partens lagstiftning skall anstå. 3. I de fall på vilka punkterna 1 och 2 i denna artikel är tillämpliga skall den myndighet eller den institution till vilken ansökan, meddelandet eller besväret har ingetts utan dröjsmål överlämna detsamma till den andra partens behöriga myndighet eller institution. Artikel XXIV Utbetalning av förmåner 1. En parts behöriga institution skall uppfylla sina åtaganden enligt denna konvention i sin egen valuta. 2. Förmåner skall betalas ut till förmånstagare utan avdrag för expeditionskostnader som kan uppkomma vid utbetalningen. 3. Om en part inför valutakontroll eller andra liknande åtgärder som begränsar betalning, remittering eller överföring av medel eller finansiella instrument till personer som befinner sig utanför dess territorium, skall den parten utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att trygga betalning av penningmedel som skall betalas i enlighet med denna konvention till personer som avses i artikel III, vilka är bosatta inom den andra partens territorium. Artikel XXV Tolkning och tillämpning av konventionen 1. Parternas behöriga myndigheter skall i möjligaste mån lösa problem som kan uppkomma i fråga om tolkning eller tillämpning av denna konvention i enlighet med dess anda och grundläggande principer. 2. Parterna skall utan dröjsmål samråda på begäran av endera parten om frågor som inte har lösts av de behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 1. 3. Tvister mellan parterna om tolkningen av denna konvention som inte har lösts eller bilagts genom samråd enligt punkt 1 eller 2 skall, på begäran av endera parten, hänskjutas för lösning till en skiljedomstol. 4. Såvida parterna inte kommer överens om annat, skall skiljedomstolen bestå av tre skiljedomare, varav vardera parten skall tillsätta var sin inom två månader från dagen för mottagandet av begäran om hänskjutande till skiljedom. De två sålunda tillsatta skiljedomarna skall, inom två månader efter den sista tillsättningen, tillsätta den tredje skiljedomaren, som skall vara ordförande. Om endera parten inte tillsätter sin skiljedomare, eller om de två tillsatta skiljedomarna inte kan komma överens om den tredje, skall den andra partens behöriga myndighet uppmana presidenten i Internationella domstolen att tillsätta den första partens skiljedo, eller också skall de utnämnda skiljedomarna uppmana Internationella domstolens president att tillsätta en ordförande för skiljedomstolen. 5. Om Internationella domstolens president är medborgare i endera parten skall domstolens vicepresident eller den därefter till tjänsteåren nästkommande ledamoten av domstolen som inte är medborgare i någondera parten, göra tillsättningen. 6. Skiljedomstolen skall fastställa sin egen arbetsordning, dock skall den fatta sina beslut med en majoritet av rösterna. 7. Skiljedomstolens beslut skall vara slutgiltiga och bindande. Artikel XXVI Överenskommelser med kanadensiska provinser Sveriges behöriga myndighet och en provins i Kanada kan träffa överenskommelse i frågor om social trygghet som faller inom provinsernas behörighet i Kanada i den mån överenskommelsen inte strider mot bestämmelserna i denna konvention. AVDELNING V ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel XXVII Den tidigare konventionens upphörande och övergångsbestämmelser 1. När denna konvention träder i kraft skall den tidigare konventionen upphöra att gälla. Den tidigare konventionen skall emellertid fortsätta att gälla med avseende på rätt till förmåner som en person har rätt till genom tillämpning av den konventionen för tid före denna konventions ikraftträdande. 2. Förmånsgrundande period som har fullgjorts före denna konventions ikraftträdande skall beaktas vid bestämmandet av rätt till en förmån enligt denna konvention och vid beräkning av dess belopp. 3. Om inte annat följer av andra meningen i punkt 1 i denna artikel, skall ingen bestämmelse i denna konvention grunda rätt till betalning av en förmån för en period före denna konventions ikraftträdande. 4. Om inte annat följer av punkt 3, skall en förmån, annan än en dödsfallsersättning enligt den kanadensiska pensionsplanen, betalas ut med stöd av denna konvention för händelser som inträffat före denna konventions ikraftträdande. Artikel XXVIII Varaktighet och upphörande 1. Denna konvention skall gälla utan tidsbegränsning. Den kan när som helst sägas upp av endera parten genom skriftligt meddelande tolv månader i förväg till den andra parten. 2. Om konventionen upphör att gälla, skall varje rättighet som en person förvärvat i enlighet med konventionens bestämmelser fortsätta att gälla, och förhandlingar skall äga rum för att reglera sådana rättigheter som håller på att förvärvas enligt dessa bestämmelser. Artikel XXIX Ikraftträdande Denna konvention träder i kraft den första dagen i den fjärde månaden som följer efter den månad under vilken vardera parten från den andra parten har mottagit skriftligt meddelande om att den har fullgjort alla villkor för konventionens ikraftträdande. Till bekräftelse härpå har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av sina regeringar, undertecknat detta avtal. Upprättat i två exemplar i Ottawa den 30 januari 2002 på svenska, engelska, och franska språken, vilka alla texter är lika giltiga. Agreement on Social Security between the Government of Sweden and the Government of Canada The Government of Sweden and the Government of Canada, Resolved to continue their cooperation in the field of social security, taking into account changes to their respective social security legislation since the Agreement on Social Security between Sweden and Canada was signed at Stockholm on 10 April 1985, have decided to conclude a new agreement for this purpose, and have agreed as follows: PART I GENERAL PROVISIONS Article I Definitions 1. For the purposes of this Agreement: "benefit" means, as regards a Party, any pension or cash benefit for which provision is made in the legislation of that Party and includes any supplements or increases applicable to such a pension or cash benefit; "competent authority" means, as regards Canada, the Minister or Ministers responsible for the application of the legislation of Canada; and, as regards Sweden, the Government or the authority nominated by the Government; "competent institution" means, as regards Canada, the competent authority; and, as regards Sweden, the authority charged with the implementation of the legislation specified in Article II; "creditable period" means, as regards a Party, a period of contributions, insurance or residence used to acquire the right to a benefit under the legislation of that Party; as regards Canada, it also means a period during which a disability pension is payable under the Canada Pension Plan; "guaranteed pension" means, as regards the legislation of Sweden, a guaranteed pension to old-age pensions and a guaranteed pension to survivors' pensions; "legislation" means, as regards a Party, the laws and regulations specified in Article II with respect to that Party; "previous Agreement" means the Agreement on Social Security between Sweden and Canada signed at Stockholm on 10 April 1985. 2. Any term not defined in this Article has the meaning assigned to it in the applicable legislation. Article II Legislation to Which the Agreement Applies 1. This Agreement shall apply to the following legislation: (a) with respect to Canada: (i) the Old Age Security Act and the regulations made thereunder; and (ii) the Canada Pension Plan and the regulations made thereunder; (b) with respect to Sweden (i) the legislation regarding sickness compensation and activity compensation; (ii) the legislation regarding guaranteed pensions and income-based old-age pensions; and (iii) the legislation regarding survivors pensions and surviving children's allowance. 2. Subject to paragraph 3, this Agreement shall also apply to laws and regulations which amend, supplement, consolidate or supersede the legislation specified in paragraph 1. 3. This Agreement shall further apply to laws and regulations which extend the legislation of a Party to new categories of beneficiaries or to new benefits unless an objection on the part of that Party has been communicated to the other Party not later than 3 months following the entry into force of such laws and regulations. Article III Persons to Whom the Agreement Applies This Agreement shall apply to any person who is or who has been subject to the legislation of Canada or Sweden, and to the dependants and survivors of such a person within the meaning of the legislation of either Party. Article IV Equality of Treatment 1. A citizen of a Party, and the dependants and survivors of such a person, shall be subject to the obligations of the legislation of the other Party and shall be eligible for the benefits of that legislation under the same conditions as citizens of the latter Party. 2. As regards the legislation of Canada, paragraph 1 shall apply to any person described in Article III, without regard to citizenship. Article V Export of Benefits 1. Unless otherwise provided in this Agreement, benefits payable under the legislation of a Party to any person described in Article III, including benefits acquired by virtue of this Agreement, shall not be subject to any reduction, modification, suspension, cancellation or confiscation by reason only of the fact that the person resides in the territory of the other Party, and these benefits shall be paid when that person is in the territory of the other Party. 2. Benefits payable under this Agreement to a person who is or who has been subject to the legislation of both Parties, or to the dependants or survivors of such a person, shall be paid when that person, or the dependant or survivor, is in the territory of a third State. PART II PROVISIONS CONCERNING THE APPLICABLE LEGISLATION Article VI General Rule for Employed and Self-Employed Persons Subject to Articles VII to X: (a) an employed person who works in the territory of a Party shall, in respect of that work, be subject only to the legislation of that Party; (b) a self-employed person who resides in the territory of a Party and who works for his or her own account in the territory of the other Party or in the territories of both Parties shall, in respect of that work, be subject only to the legislation of the first Party. Article VII Detachments 1. An employed person who is subject to the legislation of a Party and who is sent by that person's employer to work in the territory of the other Party for the same or a related employer shall, in respect of that work, be subject only to the legislation of the first Party as though that work were performed in its territory. Subject to paragraph 2, this coverage may not be maintained for more than 60 months without the prior consent of the competent authorities of both Parties. 2. The limitation of 60 months in paragraph 1 shall not apply in the case of a person who is engaged in government employment for a Party and who is sent to work in the territory of the other Party. Article VIII Crews of Ships A person who, but for this Agreement, would be subject to the le- gislation of both Parties in respect of employment as a member of the crew of a ship shall, in respect of that employment, be subject only to the legislation of Sweden if the ship flies the flag of Sweden and only to the legislation of Canada in any other case. Article IX Locally Engaged Government Employees A person who is locally engaged in the territory of a Party in government employment for the other Party shall, in respect of that employment, be subject to the legislation of the first Party. Article X Exceptions The competent authorities of the Parties may, by common agreement, make exceptions to the provisions of Articles VI through IX with respect to any person or categories of persons. Article XI Definition of Certain Periods of Residence with Respect to the Legislation of Canada 1. For the purpose of calculating the amount of benefits under the Old Age Security Act: (a) if a person is subject to the Canada Pension Plan or to the comprehensive pension plan of a province of Canada during any period of presence or residence in Sweden, that period shall be con- sidered as a period of residence in Canada for that person as well as for that person's spouse or common-law partner and dependants who accompany that person to Sweden, who reside with that person in Sweden, and who are not subject to the legislation of Sweden by reason of employment or self-employment; (b) if a person is subject to the legislation of Sweden during any period of presence or residence in Canada, that period shall not be considered as a period of residence in Canada for that person nor for that person's spouse or common-law partner and dependants who accompany that person to Canada, who reside with that person in Canada, and who are not subject to the Canada Pension Plan or to the comprehensive pension plan of a province of Canada by reason of employment or self-employment. 2. In the application of paragraph 1: (a) a person shall be considered to be subject to the Canada Pension Plan or to the comprehensive pension plan of a province of Canada during a period of presence or residence in Sweden or Canada only if that person must make contributions pursuant to the plan concerned during that period by reason of employment or self-employment; (b) a person shall be considered to be subject to the legislation of Sweden during a period of presence or residence in Canada or Sweden only if that person or that person's employer must make contributions pursuant to Swedish legislation during that period by reason of employment or self-employment. Article XII Definition of Certain Periods of Residence with Respect to the Legislation of Sweden For the purpose of calculating the amount of pensions under Swedish legislation: (a) if a person is subject to Swedish legislation during any period of presence or residence in Canada, that period shall be considered as a period of residence in Sweden for that person and the person's spouse and children under the age of 18 who have accompanied that person to Canada, provided the family members are not subject to the legislation of Canada by reason of employment or self-employment; (b) if a person is subject to the legislation of Canada during any period of presence or residence in Sweden, that period shall not be considered as a period of residence in Sweden for that person and the person's spouse and children under the age of 18 who have accompanied that person to Sweden, provided the family members are not subject to Swedish legislation by reason of employment or self-employment. PART III PROVISIONS CONCERNING BENEFITS CHAPTER 1 TOTALIZING Article XIII Periods under the Legislation of Canada and Sweden 1. Unless otherwise provided in this Agreement, if a person is not eligible for a benefit because he or she has not accumulated sufficient creditable periods under the legislation of a Party, the eligibility of that person for that benefit shall be determined by totalizing these periods and those specified in paragraphs 2 and 3, provided that the periods do not overlap. 2. (a) For purposes of determining eligibility for a benefit under the Old Age Security Act of Canada, a creditable period under the legislation of Sweden shall be considered as a period of residence in Canada. (b) For purposes of determining eligibility for a benefit under the Canada Pension Plan, a calendar year for which pension points or pension rights have been credited for purposes of income-based old-age pensions under the legislation of Sweden shall be considered as a year which is creditable under the Canada Pension Plan. 3. For purposes of determining eligibility for benefits under Swedish legislation: (a) a calendar year which is a creditable period under the Canada Pension Plan shall be considered as a year creditable under the legislation of Sweden; (b) any period which is a creditable period under the Old Age Security Act of Canada and which is not part of a creditable period under the Canada Pension Plan shall be considered as a period which is creditable under the legislation of Sweden. Article XIV Periods under the Legislation of a Third State If a person is not eligible for a benefit on the basis of the creditable periods under the legislation of the Parties, totalized as provided in Article XIII, the eligibility of that person for that benefit shall be determined by totalizing these periods and creditable periods completed under the legislation of a third State with which both Parties are bound by social security instruments which provide for the totalizing of periods for that person. CHAPTER 2 BENEFITS UNDER THE LEGISLATION OF CANADA Article XV Benefits under the Old Age Security Act 1. If a person is eligible for a pension or allowance under the Old Age Security Act solely through the application of the totalizing provisions of Chapter 1, the competent institution of Canada shall calculate the amount of the pension or allowance payable to that person in conformity with the provisions of that Act governing the payment of a partial pension or allowance, exclusively on the basis of the periods of residence in Canada which may be considered under that Act. 2. Paragraph 1 shall also apply to a person outside Canada who would be eligible for a full pension in Canada but who has not resided in Canada for the minimum period required by the Old Age Security Act for the payment of a pension outside Canada. 3. Notwithstanding any other provision of this Agreement: (a) a pension under the Old Age Security Act shall be paid to a person who is outside Canada only if that person's periods of residence, when totalized as provided in Chapter 1, are at least equal to the minimum period of residence in Canada required by that Act for the payment of a pension outside Canada; (b) an allowance and a guaranteed income supplement under the Old Age Security Act shall be paid to a person who is outside Canada only to the extent permitted by that Act. Article XVI Benefits under the Canada Pension Plan If a person is eligible for a benefit under the Canada Pension Plan solely through the application of the totalizing provisions of Chapter 1, the competent institution of Canada shall calculate the amount of benefit payable to that person in the following manner: (a) the earnings-related portion of the benefit shall be determined in conformity with the provisions of the Canada Pension Plan, exclusively on the basis of the pensionable earnings under that Plan; (b) the flat-rate portion of the benefit shall be determined by multiplying: (i) the amount of the flat-rate portion of the benefit determined in conformity with the provisions of the Canada Pension Plan by (ii) the fraction which represents the ratio of the periods of contributions to the Canada Pension Plan in relation to the minimum qualifying period required under that Plan to establish eligibility for that benefit, but in no case shall that fraction exceed the value of one. CHAPTER 3 BENEFITS UNDER THE LEGISLATION OF SWEDEN Article XVII Calculating the Amount of Benefit Payable 1. The totalizing provisions of Chapter 1 shall not apply to the basic requirement of three years of residence in Sweden for entitlement to a guaranteed pension or a sickness or activity compensation in the form of guaranteed compensation. 2. When calculating the amount of a guaranteed pension or sickness or activity compensation in the form of guaranteed compensation, benefits under the Old Age Security Act of Canada as well as the flat-rate portion of benefits under the Canada Pension Plan shall not be taken into account. 3. When calculating the amount of sickness compensation and activity compensation, only income earned during periods when Swedish legislation was applicable shall be taken into account. Article XVIII Payment of Benefits outside Sweden The provisions of Article V shall not apply to surviving children's allowance, and shall apply to guaranteed pension and sickness or activity compensation in the form of guaranteed compensation only for persons who, after applying the totalizing provisions of Chapter 1, have creditable periods of at least 20 years. PART IV ADMINISTRATIVE AND MISCELLANEOUS PROVISIONS Article XIX Administrative Arrangement 1. The competent authorities of the Parties shall establish, by means of an administrative arrangement, the measures necessary for the application of this Agreement. 2. The liaison agencies of the Parties shall be designated in that arrangement. Article XX Exchange of Information and Mutual Assistance 1. The competent authorities and institutions responsible for the application of this Agreement: (a) shall, to the extent permitted by the legislation which they administer, communicate to each other any information necessary for the application of this Agreement; (b) shall lend their good offices and furnish assistance to one another for the purpose of determining eligibility for, or the amount of, any benefit under this Agreement, or under the legislation to which this Agreement applies, as if the matter involved the application of their own legislation; (c) shall communicate to each other, as soon as possible, all information about the measures taken by them for the application of this Agreement or about changes in their respective legislation in so far as these changes affect the application of this Agreement. 2. The assistance referred to in sub-paragraph 1(b) shall be provided free of charge, subject to any provision contained in an administrative arrangement concluded pursuant to Article XIX for the reimbursement of certain types of expenses. 3. Unless disclosure is required under the laws of a Party, any information about a person which is transmitted in accordance with this Agreement to that Party by the other Party is confidential and shall be used only for purposes of implementing this Agreement and the legislation to which this Agreement applies. Article XXI Exemption or Reduction of Taxes, Dues, Fees and Charges 1. Any exemption from or reduction of taxes, legal dues, consular fees and administrative charges for which provision is made in the legislation of a Party in connection with the issuing of any certificate or document required to be produced for the application of that legislation shall be extended to certificates or documents required to be produced for the application of the legislation of the other Party. 2. Any documents of an official nature required to be produced for the application of this Agreement shall be exempt from any authentication by diplomatic or consular authorities and similar formality. Article XXII Language of Communication For the application of this Agreement, the competent authorities and institutions of the Parties may communicate directly with one another in any official language of either Party. Article XXIII Submitting a Claim, Notice or Appeal 1. Claims, notices and appeals concerning eligibility for, or the amount of, a benefit under the legislation of a Party which should, for the purposes of that legislation, have been presented within a prescribed period to a competent authority or institution of that Party, but which are presented within the same period to an authority or institution of the other Party, shall be treated as if they had been presented to the competent authority or institution of the first Party. The date of presentation of claims, notices and appeals to the authority or institution of the other Party shall be deemed to be the date of their presentation to the competent authority or institution of the first Party. 2. Subject to the second sentence of this paragraph, a claim for a benefit under the legislation of a Party made after the date of entry into force of this Agreement shall be deemed to be a claim for the corresponding benefit under the legislation of the other Party, provided that the applicant at the time of application: (a) requests that it be considered an application under the legislation of the other Party, or (b) provides information indicating that creditable periods have been completed under the legislation of the other Party. The preceding sentence shall not apply if the applicant requests that his or her claim to the benefit under the legislation of the other Party be delayed. 3. In any case to which paragraph 1 or 2 applies, the authority or institution to which the claim, notice or appeal has been submitted shall transmit it without delay to the authority or institution of the other Party. Article XXIV Payment of Benefits 1. The competent institution of a Party shall discharge its obligations under this Agreement in the currency of that Party. 2. Benefits shall be paid to beneficiaries free from any deduction for administrative expenses that may be incurred in paying the benefits. 3. In the event that a Party imposes currency controls or other similar measures that restrict payments, remittances or transfers of funds or financial instruments to persons who are outside its territory, that Party shall, without delay, take suitable measures to ensure the payment of any amount that must be paid in accordance with this Agreement to persons described in Article III who reside in the territory of the other Party. Article XXV Resolution of Difficulties 1. The competent authorities of the Parties shall resolve, to the extent possible, any difficulties which arise in interpreting or applying this Agreement according to its spirit and fundamental principles. 2. The Parties shall consult promptly at the request of either Party concerning matters which have not been resolved by the competent authorities in accordance with paragraph 1. 3. Any dispute between the Parties concerning the interpretation of this Agreement which has not been resolved or settled by consultation in accordance with paragraph 1 or 2 shall, at the request of either Party, be submitted to arbitration by an arbitral tribunal. 4. Unless the Parties mutually determine otherwise, the arbitral tribunal shall consist of three arbitrators, of whom each Party shall appoint one within two months from the date of receipt of the request for arbitration, and the two arbitrators so appointed shall appoint, within two months after the last notice of appointment, the third who shall act as president; provided that if either Party fails to appoint its arbitrator or if the two appointed arbitrators fail to agree about the third, the competent authority of the other Party shall invite the President of the International Court of Justice to appoint the arbitrator of the first Party or the two appointed arbitrators shall invite the President of the International Court of Justice to appoint the president of the arbitral tribunal. 5. If the President of the International Court of Justice is a citizen of either Party, the function of appointment shall be transferred to the Vice-president or the next most senior member of the Court who is not a citizen of either Party. 6. The arbitral tribunal shall determine its own procedures, but it shall reach its decisions by a majority of votes. 7. The decision of the arbitral tribunal shall be final and binding. Article XXVI Understandings with a Province of Canada The relevant authority of Sweden and a province of Canada may conclude understandings concerning any social security matter within provincial jurisdiction in Canada in so far as those understandings are not inconsistent with the provisions of this Agreement. PART V TRANSITIONAL AND FINAL PROVISIONS Article XXVII Cessation of the Previous Agreement and Transitional Provisions 1. On the entry into force of this Agreement, the previous Agreement shall be terminated. However, the previous Agreement shall continue to apply in regards to rights to benefits which can be established through the application of that Agreement for periods before the entry into force of this Agreement. 2. Any creditable period completed before the date of entry into force of this Agreement shall be taken into account for the purpose of determining the right to a benefit under this Agreement and its amount. 3. Subject to the second sentence of paragraph 1, no provision of this Agreement shall confer any right to receive payment of a benefit for a period before the date of entry into force of this Agreement. 4. Subject to paragraph 3, a benefit, other than a death benefit under the Canada Pension Plan, shall be paid under this Agreement in respect of events which happened before the date of entry into force of this Agreement. Article XXVIII Duration and Termination 1. This Agreement shall remain in force without any limitation on its duration. It may be terminated at any time by either Party giving 12 months' notice in writing to the other Party. 2. In the event of the termination of this Agreement, any right acquired by a person in accordance with its provisions shall be maintained and negotiations shall take place for the settlement of any rights then in course of acquisition by virtue of those provisions. Article XXIX Entry into Force This Agreement shall enter into force on the first day of the fourth month following the month in which each Party shall have received from the other Party written notification that it has complied with all requirements for the entry into force of this Agreement. In witness whereof, the undersigned, being duly authorized thereto by their respective Governments, have signed this Agreement. Done in duplicate at Ottawa, this 30th day of January, 2002, in the Swedish, English and French languages, each text being equally authentic. För Sveriges Regering For the Government of Sweden Pour le Gouvernment de la Suéde Ingela Thalén För Kanadas regering For the Government of Canada Pour le Gouvernment du Canada Jane Stewart Accord sur la sécurité sociale entre le Gouvernement de la Suéde et le Gouvernement du Canada Le Gouvernement de la Suède et le Gouvernement du Canada, Résolus à continuer de coopérer dans le domaine de la sécurité sociale, tenant compte des modifications apportées aux dispositions législatives régissant leurs régimes de sécurité sociale respectifs depuis l'Accord de sécurité sociale entre la Suède et le Canada, signé à Stockholm le 10 avril 1985, ont décidé de conclure un nouvel accord à cette fin, et sont convenus des dispositions suivantes: TITRE I DISPOSITIONS GÉNÉRALES Article I Définitions 1. Aux fins du présent Accord : " prestation " désigne, pour une Partie, toute pension ou prestation en espèces prévue par la législation de ladite Partie, y compris toute majoration ou tout supplément qui y sont applicables; " autorité compétente " désigne, pour le Canada, le ou les ministres chargés de l'application de la législation du Canada; et, pour la Suède, le Gouvernement ou l'autorité nommée par le Gouvernement; " institution compétente " désigne, pour le Canada, l'autorité compétente; et, pour la Suède, l'autorité chargée de la mise en application de la législation visée à l'article II; " période admissible " désigne, pour une Partie, toute période de cotisation, d'assurance ou de résidence ouvrant droit à une prestation aux termes de la législation de ladite Partie; cette expression désigne en outre, pour le Canada, toute période où une pension d'invalidité est payable aux termes du Régime de pensions du Canada; " pension garantie " désigne, pour la législation de la Suède, une pension garantie relative à la pension de vieillesse et une pension garantie relative aux pensions de survivant; " législation " désigne, pour une Partie, les lois et les règlements visés à l'article II, pour ladite Partie; " Accord précédent " désigne l'Accord de sécurité sociale entre la Suède et le Canada signé à Stockholm, le 10 avril 1985. 2. Tout terme non défini au présent article a le sens qui lui est attribué par la législation applicable. Article II Législation à laquelle l'Accord s'applique 1. Le présent Accord s'applique à la législation suivante : (a) pour le Canada : (i) la Loi sur la sécurité de la vieillesse et les règlements qui en découlent, et (ii) le Régime de pensions du Canada et les règlements qui en découlent; (b) pour la Suède : (i) la législation relative à la compensation pour maladie et à la compensation pour activité; (ii) la législation relative aux pensions garanties et aux pensions de vieillesse tenant compte des revenus antérieurs; (iii) la législation relative aux pensions de survivant et à l'allocation aux enfants survivants. 2. Sous réserve des dispositions du paragraphe 3, le présent Accord s'applique également aux lois et aux règlements qui modifient, complètent, unifient ou remplacent la législation visée au paragraphe 1. 3. Le présent Accord s'applique de plus aux lois et aux règlements qui étendent la législation d'une Partie à de nouvelles catégories de bénéficiaires ou à de nouvelles prestations sauf objection d'une Partie communiquée à l'autre Partie pas plus de 3 mois après l'entrée en vigueur desdites lois et desdits règlements. Article III Personnes à qui l'Accord s'applique Le présent Accord s'applique à toute personne qui est ou qui a été assujettie à la législation du Canada ou de la Suède ainsi qu'aux personnes à charge et aux survivants de ladite personne au sens de la législation applicable de l'une ou l'autre Partie. Article IV Égalité de traitement 1. Tout citoyen d'une Partie, ainsi que les personnes à charge et les survivants dudit citoyen, sont soumis aux obligations de la législation de l'autre Partie et sont admissibles aux prestations de ladite législation aux mêmes conditions que les citoyens de cette dernière Partie. 2. En ce qui concerne la législation du Canada, le paragraphe 1 s'applique à toute personne décrite à l'article III, sans égard à la citoyenneté. Article V Versement des prestations à l'étranger 1. Sauf dispositions contraires du présent Accord, toute prestation payable aux termes de la législation d'une Partie à toute personne visée à l'article III, y compris toute prestation acquise aux termes du présent Accord, ne peut subir aucune réduction, ni modification, ni suspension, ni suppression, ni confiscation du seul fait que ladite personne réside sur le territoire de l'autre Partie, et ladite prestation est versée quand ladite personne se trouve sur le territoire de l'autre Partie. 2. Toute prestation payable aux termes du présent Accord à une personne qui est ou qui a été assujettie à la législation des Parties, ou aux personnes à charge ou aux survivants de ladite personne, est versée quand ladite personne, ou les personnes à charge ou les survivants se trouve sur le territoire d'un état tiers. TITRE II DISPOSITIONS RELATIVES À LA LÉGISLATION APPLICABLE Article VI Règle générale pour les travailleurs salariés et les travailleurs autonomes Sous réserve des articles VII à X : (a) tout travailleur salarié qui travaille sur le territoire d'une Partie n'est assujetti, relativement à ce travail, qu'à la législation de ladite Partie; (b) tout travailleur autonome qui réside sur le territoire d'une Partie et qui travaille à son propre compte sur le territoire de l'autre Partie ou sur le territoire des deux Parties est assujetti, relativement à ce travail, uniquement à la législation de la première Partie. Article VII Détachements 1. Tout travailleur salarié qui est assujetti à la législation d'une Partie et qui est appelé, par son employeur, à travailler sur le territoire de l'autre Partie au service du même employeur ou d'un employeur apparenté est assujetti, relativement à ce travail, uniquement à la législation de la première Partie comme si ce travail s'effectuait sur son territoire. Sous réserve du paragraphe 2, cet assujettissement ne peut être maintenu pendant plus de 60 mois sans l'approbation préalable des autorités compétentes desdites Parties. 2. La limitation de 60 mois du paragraphe 1 ne s'applique pas dans le cas d'une personne au service d'un gouvernement pour une Partie appelée à travailler sur le territoire de l'autre Partie. Article VIII Équipages de navires Toute personne qui, à défaut du présent Accord, serait assujettie à la législation des Parties relative ment à un emploi comme membre de l'équipage d'un navire, est assujettie, relativement à cet emploi, uniquement à la législation de la Suède si le navire bat pavillon suédois et uniquement à la législation du Canada dans tout autre cas. Article IX Employés du gouvernement recrutés sur place Toute personne dont les services sont retenus sur place, sur le territoire d'une Partie, au service du gouvernement de l'autre Partie est assujettie, relativement à cet emploi, uniquement à la législation de la première Partie. Article X Exceptions Les autorités compétentes des Parties peuvent, d'un commun accord, prévoir des exceptions aux dispositions des articles VI à IX à l'égard de toute personne ou catégorie de personnes. Article XI Définition de certaines périodes de résidence à l'égard de la législation du Canada 1. Aux fins du calcul du montant des prestations aux termes de la Loi sur la sécurité de la vieillesse : (a) si une personne est assujettie au Régime de pensions du Canada ou au régime général de pensions d'une province du Canada pendant une période quelconque de présence ou de résidence en Suède, ladite période est considérée comme une période de résidence au Canada relativement à ladite personne, ainsi qu'à son époux(se) ou à son conjoint de fait et aux personnes à sa charge qui l'accompagnent en Suède, qui demeurent avec elle en Suède et qui ne sont pas assujettis à la législation de la Suède en raison d'emploi ou de travail autonome; (b) si une personne est assujettie à la législation de la Suède pendant une période quelconque de présence ou de résidence au Canada, ladite période n'est pas considérée comme une période de résidence au Canada relativement à ladite personne, ainsi qu'à son époux(se) ou à son conjoint de fait et aux personnes à sa charge qui l'accompagnent au Canada, qui demeurent avec elle au Canada et qui ne sont pas assujettis au Régime de pension du Canada ou au régime général de pensions d'une province du Canada en raison d'emploi ou de travail autonome. 2. Aux fins d'application du paragraphe 1 : (a) une personne est considérée assujettie au Régime de pensions du Canada ou au régime général de pensions d'une province du Canada pendant une période de présence ou de résidence en Suède ou au Canada uniquement si ladite personne doit verser des cotisations au régime concerné pendant ladite période en raison d'emploi ou de travail autonome; (b) une personne est considérée assujettie à la législation de la Suède pendant une période de présence ou de résidence au Canada ou en Suède uniquement si ladite personne ou son employeur doit verser des cotisations aux termes de la législation de la Suède pendant ladite période en raison d'emploi ou de travail autonome. Article XII Définition de certaines périodes de résidence à l'égard de la législation de la Suède Aux fins du calcul du montant des pensions aux termes de la législation de la Suède : (a) si une personne est assujettie à la législation de la Suède pendant une période quelconque de présence ou de résidence au Canada, ladite période est considérée comme une période de résidence en Suède relativement à ladite personne, son conjoint et aux enfants de moins de 18 ans qui l'ont accompagnée au Canada, à condition que les membres de la famille ne soient pas assujettis à la législation du Canada en raison d'emploi ou de travail autonome; (b) si une personne est assujettie à la législation du Canada pendant une période quelconque de présence ou de résidence en Suède, ladite période n'est pas considérée comme une période de résidence en Suède relativement à ladite personne, son conjoint et aux enfants de moins de 18 ans qui l'ont accompagnée en Suède, à condition que les membres de la famille ne soient pas assujettis à la législation de la Suède en raison d'emploi ou de travail autonome. TITRE III DISPOSITIONS CONCERNANT LES PRESTATIONS SECTION 1 TOTALISATION Article XIII Périodes aux termes de la législation du Canada et de la Suède 1. Sauf dispositions contraires du présent Accord, si une personne n'a pas droit à une prestation vu l'insuffisance de périodes admissibles aux termes de la législation d'une Partie, le droit de ladite personne à ladite prestation est déterminé par la totalisation desdites périodes et de celles spécifiées aux paragraphes 2 et 3, pour autant que lesdites périodes ne se superposent pas. 2. (a) Aux fins de déterminer le droit à une prestation aux termes de la Loi sur la sécurité de la vieillesse du Canada, une période admissible aux termes de la législation de la Suède est considérée comme une période de résidence sur le territoire du Canada. (b) Aux fins de déterminer le droit à une prestation aux termes du Régime de pensions du Canada, une année civile pour laquelle des points de pension ou des droits de pension ont été crédités aux fins des pensions de vieillesse tenant compte des revenus aux termes de la législation de la Suède, est considérée comme une année admissible aux termes du Régime de pensions du Canada. 3. Aux fins de déterminer le droit à une prestation aux termes de la législation de la Suède : (a) une année civile qui est une période admissible aux termes du Régime de pensions du Canada est considérée comme une année admissible aux termes de la législation de la Suède; (b) toute période qui est une période admissible aux termes de la Loi sur la sécurité de la vieillesse du Canada et qui ne fait pas partie d'une période admissible aux termes du Régime de pensions du Canada est considérée comme une période admissible aux termes de la législation de la Suède. Article XIV Périodes aux termes de la législation d'un état tiers Si une personne n'a pas droit à une prestation en fonction des périodes admissibles aux termes de la législation des Parties, totalisées conformément à l'article XIII, le droit de ladite personne à ladite prestation est déterminé par la totalisation desdites périodes et des périodes admissibles aux termes de la législation d'un état tiers avec lequel les Parties sont liées par des instruments de sécurité sociale prévoyant la totalisation de périodes pour cette personne. SECTION 2 PRESTATIONS AUX TERMES DE LA LÉGISLATION DU CANADA Article XV Prestations aux termes de la Loi sur la sécurité de la vieillesse 1. Si une personne a droit à une pension ou à une allocation prévue aux termes de la Loi sur la sécurité de la vieillesse uniquement suite à l'application des dispositions relatives à la totalisation énoncées à la section 1, l'institution compétente du Canada détermine le montant de la pension ou de l'allocation payable à ladite personne conformément aux dispositions de ladite loi qui régissent le versement de la pension partielle ou de l'allocation, uniquement en fonction des périodes de résidence au Canada admissibles aux termes de ladite loi. 2. Les dispositions du paragraphe 1 s'appliquent également à une personne qui est hors du Canada et qui a droit à une pension intégrale au Canada, mais qui n'a pas résidé au Canada pendant la période de résidence minimale exigée par la Loi sur la sécurité de la vieillesse pour le versement d'une pension hors du Canada. 3. Nonobstant toute autre disposition du présent Accord : (a) une pension de la Sécurité de la vieillesse est versée à une personne qui est hors du Canada uniquement si les périodes de résidence de ladite personne, totalisées conformément à la section 1, sont au moins égales à la période minimale de résidence au Canada exigée par ladite loi pour le versement de la pension hors du Canada; (b)l'allocation et le supplément de revenu garanti prévus aux termes de la Loi sur la sécurité de la vieillesse sont versés à une personne qui est hors du Canada uniquement dans la mesure permise par ladite loi. Article XVI Prestations aux termes du Régime de pensions du Canada Si une personne a droit à une prestation prévue aux termes du Régime de pensions du Canada uniquement suite à l'application des dispositions relatives à la totalisation énoncées à la section 1, l'institution compétente du Canada détermine le montant de la prestation payable à ladite personne comme suit : (a) la composante liée aux gains de la prestation est calculée conformément aux dispositions du Régime de pensions du Canada, uniquement en fonction des gains ouvrant droit à pension crédités aux termes dudit Régime; (b) la composante à taux uniforme de la prestation est déterminée en multipliant : (i) le montant de la composante à taux uniforme de la prestation déterminé conformément aux dispositions du Régime de pensions du Canada par (ii) la fraction qui exprime le rapport entre les périodes de cotisations au Régime de pensions du Canada et la période minimale d'admissibilité à ladite prestation aux termes dudit Régime, mais ladite fraction n'excède en aucun cas la valeur de un. SECTION 3 PRESTATIONS AUX TERMES DE LA LÉGISLATION DE LA SUÈDE Article XVII Calcul du montant de la prestation payable 1. Les dispositions relatives à la totalisation énoncées à la section 1 ne s'appliquent pas à l'exigence de base qui prévoit trois années de résidence en Suède pour avoir droit à une pension garantie, à une compensation pour maladie ou à une compensation pour activité sous forme de compensation garantie. 2. Pour déterminer le montant d'une pension garantie, d'une compensation pour maladie ou d'une compensation pour activité sous forme de compensation garantie, on ne tient pas compte des prestations aux termes de la Loi sur la sécurité de la vieillesse du Canada ainsi que de la composante à taux uniforme des prestations aux termes du Régime de pensions du Canada. 3. Pour déterminer le montant de la compensation pour maladie et de la compensation pour activité, on tient compte uniquement des revenus gagnés durant les périodes au cours desquelles la législation de la Suède était applicable. Article XVIII Versement des prestations à l'extérieur de la Suède Les dispositions de l'article V ne s'appliquent pas à l'allocation pour enfant survivant et s'appliquent à la pension garantie ainsi qu'à la compensation pour maladie et à la compensation pour activité antérieure sous forme de compensation garantie uniquement aux personnes qui, après application des dispositions relatives à la totalisation de la section 1, disposent d'une période admissible d'au moins 20 ans. TITRE IV DISPOSITIONS ADMINISTRATIVES ET DIVERSES Article XIX Arrangement administratif 1. Les autorités compétentes des Parties fixent, au moyen d'un arrangement administratif, les modalités requises à l'application du présent Accord. 2. Les organismes de liaison des Parties sont désignés dans ledit arrangement. Article XX Échange de renseignements et assistance mutuelle 1. Les autorités et institutions compétentes chargées de l'application du présent Accord : (a) se communiquent, dans la mesure où la législation qu'elles appliquent le permet, tout renseignement requis aux fins de l'application du présent Accord; (b) s'offrent leurs bons services et se fournissent mutuellement assistance aux fins de la détermination du droit à toute prestation ou du montant de toute prestation aux termes du présent Accord ou aux termes de la législation à laquelle le présent Accord s'applique tout comme si ladite question touchait l'application de leur propre législation; (c) se transmettent mutuellement, dès que possible, tout renseignement concernant les mesures adoptées par celles-ci aux fins de l'application du présent Accord ou les modifications apportées à leur législation respective dans la mesure où lesdites modifications influent sur l'application du présent Accord. 2. L'assistance visée à l'alinéa 1(b) est fournie gratuitement, sous réserve de toute disposition comprise dans l'arrangement administratif conclu selon les dispositions de l'article XIX concernant le remboursement de certaines catégories de frais. 3. Sauf si sa divulgation est requise aux termes des lois d'une Partie, tout renseignement relatif à une personne, transmis conformément au présent Accord à ladite Partie par l'autre Partie est confidentiel et ne peut être utilisé qu'aux seules fins de l'application du présent Accord et de la législation à laquelle le présent Accord s'applique. Article XXI Exemption ou réduction de taxes, de droits ou de frais 1. Toute exemption ou réduction de taxes, de droits judiciaires, de droits de chancellerie ou de frais administratifs prévue par la législation d'une Partie, relativement à la délivrance d'un certificat ou d'un document requis aux fins de l'application de ladite législation, est étendue aux certificats et aux documents requis aux fins de l'application de la législation de l'autre Partie. 2. Tout document à caractère officiel requis aux fins de l'application du présent Accord est exempté de toute légalisation par les autorités diplomatiques ou consulaires et de toute autre formalité similaire. Article XXII Langue de communication Aux fins de l'application du présent Accord, les autorités et les institutions compétentes des Parties peuvent communiquer directement entre elles dans l'une de leurs langues officielles. Article XXIII Présentation d'une demande, d'un avis ou d'un appel 1. Les demandes, avis et appels touchant le droit à une prestation ou le montant d'une prestation aux termes de la législation d'une Partie qui, aux termes de ladite législation, auraient dû être présentés dans un délai prescrit à l'autorité ou à l'institution compétente de ladite Partie, mais qui sont présentés dans le même délai à l'autorité ou à l'institution de l'autre Partie, sont réputés avoir été présentés à l'autorité ou à l'institution compétente de la première Partie. La date de présentation des demandes, avis ou appels à l'autorité ou à l'institution de l'autre Partie est considérée être la date de présentation à l'autorité ou l'institution compétente de la première Partie. 2. Sous réserve de la deuxième phrase du présent paragraphe, une demande de prestation aux termes de la législation d'une Partie, présentée après l'entrée en vigueur du présent Accord, est réputée être une demande de prestation correspondante aux termes de la législation de l'autre Partie, à condition que le requérant, au moment de la demande : (a) demande qu'elle soit considérée comme une demande aux termes de la législation de l'autre Partie, ou (b) fournisse des renseignements indiquant que des périodes admissibles ont été accomplies aux termes de la législation de l'autre Partie. La phrase susmentionnée ne s'applique pas si le requérant a demandé que sa demande de prestation aux termes de la législation de l'autre Partie soit différée. 3. Dans tout cas où les dispositions du paragraphe 1 ou 2 s'appliquent, l'autorité ou l'institution qui a reçu la demande, l'avis ou l'appel le transmet sans tarder à l'autorité ou à l'institution de l'autre Partie. Article XXIV Versement des prestations 1. L'institution compétente d'une Partie s'acquitte de ses obligations aux termes du présent Accord dans la monnaie de ladite Partie. 2. Les prestations sont versées aux bénéficiaires exemptes de toute retenue pour frais administratifs pouvant être encourus relativement au versement des prestations. 3. Si l'une des Parties prescrit des restrictions monétaires ou d'autres mesures semblables qui limitent les versements, les virements ou les transferts de fonds ou d'instruments financiers aux personnes qui résident hors de son territoire, ladite Partie prend, sans délai, les mesures nécessaires afin de sauvegarder les versements de tout montant à être versé aux termes du présent Accord aux personnes visées à l'article III qui résident sur le territoire de l'autre Partie. Article XXV Résolution des différends 1. Les autorités compétentes des Parties s'engagent à résoudre, dans la mesure du possible tout différend relatif à l'interprétation ou à l'application du présent Accord, conformément à son esprit et à ses principes fondamentaux. 2. Les Parties se consulteront, sans délai, à la demande d'une Partie concernant tout sujet qui n'a pas été résolu par les autorités compétentes conformément aux dispositions du paragraphe 1. 3. Tout différend entre les Parties relatif à l'interprétation du présent Accord qui n'a pas été résolu ou réglé suite à la consultation conformément aux dispositions du paragraphe 1 ou 2 doit être, à la demande de l'une des Parties, soumis à un tribunal arbitral. 4. À moins que les Parties en décident autrement, le tribunal arbitral est composé de 3 arbitres, desquels un est nommé par chacune des Parties dans les deux mois de la date de réception de la demande d'arbitrage et ces 2 arbitres nomment, dans les deux mois suivant le dernier avis de nomination, une tierce personne qui agira à titre de président; toutefois, si l'une des Parties ne peut nommer un arbitre ou si les deux arbitres ne peuvent s'entendre sur le troisième, l'autorité compétente de l'autre Partie invite le Président de la Cour internationale de Justice à nommer l'arbitre de la première Partie et les 2 arbitres invitent le Président de la Cour internationale de Justice à nommer le président du tribunal arbitral. 5. Si le Président de la Cour internationale de Justice est un citoyen de l'une des Parties, la responsabilité de nomination est remise au Vice-président ou au prochain membre supérieur de la Cour qui n'est pas un citoyen de l'une des Parties. 6. Le tribunal arbitral fixe ses propres procédures mais les décisions sont prises selon la majorité des voix. 7. La décision du tribunal arbitral est obligatoire et définitive. Article XXVI Ententes avec une province du Canada L'autorité concernée de la Suède et une province du Canada peuvent conclure des ententes portant sur toute matière de sécurité sociale relevant de la compétence provinciale au Canada pour autant que ces ententes ne soient pas contraires aux dispositions du présent Accord. TITRE V DISPOSITIONS TRANSITOIRES ET FINALES Article XXVII Cessation de l'Accord précédent et dispositions transitoires 1. L'Accord précédent prend fin au moment de l'entrée en vigueur du présent Accord. Cependant, l'Accord précédent continue de s'appliquer en ce qui concerne le droit à des prestations qui peut être déterminé par l'application dudit Accord, pour les périodes précédant l'entrée en vigueur du présent Accord. 2. Toute période admissible accomplie avant la date d'entrée en vigueur du présent Accord est prise en considération aux fins de déterminer le droit à une prestation aux termes du présent Accord ainsi que son montant. 3. Sous réserve de la deuxième phrase du paragraphe 1, aucune disposition du présent Accord ne confère le droit de toucher une prestation pour une période antérieure à la date d'entrée en vigueur du présent Accord. 4. Sous réserve des dispositions du paragraphe 3, une prestation, autre qu'une prestation de décès aux termes du Régime de pensions du Canada, est versée aux termes du présent Accord à l'égard d'événements antérieurs à la date d'entrée en vigueur du présent Accord. Article XXVIII Durée et résiliation 1. Le présent Accord demeure en vigueur sans limitation de durée. Il peut être résilié en tout temps par l'une des Parties par notification écrite à l'autre Partie avec un préavis de 12 mois. 2. En cas de résiliation du présent Accord, tout droit acquis par une personne aux termes des dispositions dudit Accord est maintenu et des négociations sont engagées pour le règlement de tout droit alors en cours d'acquisition aux termes desdites dispositions. Article XXIX Entrée en vigueur Le présent Accord entre en vigueur le premier jour du quatrième mois suivant celui où chaque Partie a reçu de l'autre Partie une notification écrite indiquant qu'elle s'est conformée à toutes les exigences relatives à l'entrée en vigueur du présent Accord. En foi de quoi, les soussignés, dûment autorisés à cet effet par leurs Gouvernements respectifs, ont signé le présent Accord. Fait en deux exemplaires, à Ottawa, ce 30ieme jour de janvier 2002, dans les langues suédoise, anglaise et française, chaque texte faisant également foi. 3 Ärendet och dess beredning Under åren 2000 och 2001 har en ny konvention mellan Sverige och Kanada om social trygghet förhandlats fram mellan representanter för Sveriges och Kanadas regeringar. I den svenska förhandlingsdelegationen har även ingått en representant från Riksförsäkringsverket. Riksförsäkringsverket har det yttersta ansvaret för försäkringsadministrationens tillämpning av konventionen. Konventionen undertecknades i Ottawa, Kanada den 30 januari 2002. Lagförslaget har upprättats i samråd med Riksförsäkringsverket. Lagrådet Tillämpningen av konventionen innebär att tillhörigheten till den svenska socialförsäkringen utsträcks eller i vissa fall undantas. Konventionen innebär dock inte att någon blir oförsäkrad eftersom reglerna om tillämplig lagstiftning i konventionen alltid innebär att en av de båda ländernas lagstiftning är tillämplig. På samma sätt som gäller enligt nuvarande konvention skall socialavgifter endast betalas för de svenska förmåner som den enskilde enligt konventionen omfattas av. Regeringen anser på grund härav och på grund av förslagets enkla beskaffenhet i övrigt att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats. 4 Konventionen i huvuddrag Allmänt om konventionen Bakgrund Mellan Sverige och Kanada gäller sedan den 1 januari 1986 en konvention av den 10 april 1985 (SFS 1985: 949) om social trygghet jämte en tilläggsöverenskommelse om tillämpning av konventionen. I konventionen finns bestämmelser om likabehandling i fråga om det sociala skyddet för personer som flyttar mellan länderna, sammanläggning av väntetider och kvalifikationsperioder samt rätt till export av vissa förmåner. Bestämmelserna i konventionen avser tillämpningen av den svenska lagstiftningen om folkpension och tilläggspension, dvs. endast lagstadgade pensioner berörs. Motsvarande gäller för de kanadensiska förmånerna. Begränsningen till de nu nämnda förmånsslagen beror på att Kanadas federala regering inte har möjlighet att ingå avtal om övriga försäkringsgrenar främst på grund av att de flesta av dessa ligger inom provinsernas kompetensområde. Därför begränsas konventionen till att omfatta de allmänna pensionssystemen i de båda länderna. Från och med den 1 januari 2003 ersätts nuvarande svenska regler om allmän tilläggspension och folkpension av reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension och garantipension och anpassade regler om en ny efterlevandepension. Även förtidspension i form av folkpension och allmän tilläggspension ersätts vid samma tidpunkt av sjukersättning och aktivitetsersättning inom ramen för sjukförsäkringen. De gällande konventionsbestämmelserna kommer då inte längre att kunna tillämpas och behöver således anpassas till dessa nya regler. Konvention mellan Sverige och Kanada av den 10 april 1985 (SFS 1985: 949) om social trygghet omfattar även förtidspension. I förhandlingarna konstaterades att en konvention som inte omfattar de förmåner som motsvarar förtidspension, dvs. sjukersättning och aktivitetsersättning skulle bli haltande eftersom motsvarande kanadensiska ersättningar ingår i den kanadensiska pensionslagstiftning som omfattas av konventionen. Konventionen innefattar därför också regler som avser tillämpningen av den svenska lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning. Konventionen innefattar även särskilda övergångsregler avsedda att säkerställa en smidig övergång mellan den nya och den gamla konventionen. Det kanadensiska allmänna pensionssystemet Kanada har vad gäller ålders- och efterlevandepensioner två pensionssystem som gäller vid sidan av varandra - den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom (Old Age Security) och den kanadensiska pensionsplanen (Canada Pension Plan). Den pension som utges enligt den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom är en grundpension som utges lika för alla som fyllt 65 år och som har varit bosatta i Kanada i minst 10 år efter 18 års ålder. För full pension krävs 40 bosättningsår i Kanada. Den bosättningsbaserade kanadensiska ålderspensionen exporteras enligt kanadensisk lagstiftning till den som har haft en minsta bosättningstid i Kanada om 20 år. Den ålderspension som utges enligt den kanadensiska pensionsplanen är beroende av pensionstagarens tidigare inkomster. Inom denna plan finns för den som är svårt och långvarigt sjuk också en så kallad invalidpension. Därutöver utges förmåner med vissa fasta belopp till efterlevande efter den som någon gång omfattats av den kanadensiska pensionsplanen. Därtill kan även utges vissa inkomstbaserade förmåner. Alla inkomstbaserade förmåner enligt pensionsplanen är fullt exportabla till hela världen med stöd av nationell lagstiftning. Enligt nationell kanadensisk lagstiftning krävs för en invalidpension att personen i fråga varit försäkrad i Kanada under de fyra åren som närmast föregick pensionsfallet. Enligt den nya konventionen liksom i den nuvarande likställs förmånsgrundande perioder enligt svensk lagstiftning med förmånsgrundande perioder enligt kanadensisk lagstiftning för att uppfylla kravet på fyra års försäkring före pensionsfallet. Den som någon gång varit försäkrad i Kanada och senare blir invalidiserad i Sverige och uppfyller fyraårskravet i Sverige har således rätt till minst det fasta beloppet från det kanadensiska pensionsplanen. Till detta kan också komma ett inkomstrelaterat belopp. Den nya konventionen innebär en anpassning till den svenska lagstiftningen. Det innebär att lagstiftningen om garantipensioner och inkomstgrundande ålderspensioner, lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning samt lagstiftningen om efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn nu omfattas av konventionen. Från ett svenskt perspektiv innebär anpassningen av konventionen huvudsakligen att garantipensioner vid ålderdom och för efterlevande samt sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning som annars endast utges under bosättning i Sverige, kan exporteras till Kanada. En förutsättning för det är att en person uppfyller kravet på minst 20 års bosättningstid i Kanada eller Sverige eller 20 år sammanlagt i de båda länderna. Konventionen ger också en möjlighet att likställa försäkringstid i Kanada med försäkringstid i Sverige för rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. Konventionens innehåll Konventionen omfattar fem avdelningar som i allt väsentligt följer strukturen i den tidigare konventionen mellan Sverige och Kanada. De olika avdelningarna innehåller allmänna bestämmelser och bestämmelser om tillämplig lagstiftning, bestämmelser om förmåner, tilllämpningsbestämmelser och övriga bestämmelser samt slutligen övergångs- och slutbestämmelser. Avdelning I I konventionens första avdelning fastställs de definitioner som behövs för att klargöra olika begrepp i konventionen, den lagstiftning på vilken konventionen skall vara tillämplig, vilka personer som skall omfattas liksom regler om likabehandling och export av förmåner. Här anges nu att lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning, lagstiftningen om garantipensioner och inkomstgrundande ålderspensioner samt lagstiftningen om efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn omfattas av konventionen. För Kanadas del omfattas två pensionssystem - den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom och den kanadensiska pensionsplanen. Avdelning II I konventionens andra avdelning finns bestämmelser om tillämplig lagstiftning. Även här har vissa ändringar gjorts jämfört med den gamla konventionen. Utsändning Enligt konventionens huvudregel gäller att den som arbetar som anställd skall omfattas av lagstiftningen i det land där arbetet utförs oavsett var han eller hon är bosatt eller var arbetsgivaren har sitt säte. En egenföretagare å andra sidan som är bosatt i ett konventionsland men utför arbetet i det andra eller i bägge länderna skall i stället omfattas av lagstiftningen i bosättningslandet. Från huvudregeln finns undantag för s.k. utsändning i artiklarna VII-X. Med utsändning avses den situationen att en person arbetar i ett av konventionsländerna men är anställd av en arbetsgivare i det andra landet och det då är det senare landets lagstiftning som skall gälla för honom eller henne. För att en utsändning skall anses föreligga fordras ett särskilt administrativt förfarande. I konventionen stadgas en längsta tid som en utsändning kan pågå. Skulle det visa sig att utsändningen tenderar att bli längre krävs ett särskilt beslut för att reglerna om utsändning alltjämt skall gälla. En ändring har införts i artikel VII där utsändningstiden för den som sänds ut av sin arbetsgivare för arbete i det andra landet nu förlängts från 24 månader till 60 månader. I de bilaterala avtal som Sverige ingått med andra länder varierar utsändningstiden från 12 till 60 månader. Den längsta tiden finns i konventionen om social trygghet mellan Sverige och USA där 60 månader gäller. Med hänsyn till att konventionen mellan Sverige och Kanada inte omfattar alla socialförsäkringsgrenar utan begränsas till ålderspensioner och förmåner i anledning av invaliditet samt efterlevandeförmåner dvs. förmåner av längre periodicitet anser regeringen att den längre utsändningstiden på 60 månader är motiverad. Den förlängda utsändningstiden innebär också en administrativ förenkling genom att utsändningstiden i konventionen anpassas till vad som kan anses vara relativt normala utsändningsperioder. En annan förändring av särskild betydelse för tillämpningen av svensk lagstiftning gäller medföljande familjemedlemmar. Genom de nya bestämmelserna anses medföljande familjemedlemmar bosatta i den stat, som den utsände enligt konventionsbestämmelser om tillämplig lagstiftning skall vara omfattad av. Detta innebär att alla medlemmar i en familj skall omfattas av samma lands lagstiftning. Familjemedlemmar till en anställd som sänds ut från Kanada för att arbeta i Sverige skall således inte omfattas av svensk lagstiftning under tiden för den utsändes vistelse i Sverige, utan de skall i likhet med vad som gäller för den utsände fortsätta att omfattas av kanadensisk lagstiftning. Som familjemedlem räknas enlig kanadensisk lagstiftning även sambos och sammanboende av samma kön. I det motsatta fallet gäller att familjemedlemmar som följer med en utsänd person från Sverige fortsätter att omfattas av svensk lagstiftning under hela utsändningstiden. En förutsättning är att familjemedlemmarna inte omfattas av lagstiftningen i vistelselandet på grund av eget förvärvsarbete. För tydlighets skull har i denna avdelning förts in att en anställd som sänds ut från Sverige även skall anses som bosatt i Sverige under utsändningstiden. Härigenom tydliggörs att en utsänd person fortsätter att tjäna in rätt till garantipension och andra bosättningsbaserade förmåner i Sverige. För personer som sänds ut av en statlig arbetsgivare i sin anställning gäller utsändningsperioden utan begränsning. Avdelning III Konventionens tredje avdelning beskriver närmare reglerna för sammanläggning och beräkning av förmåner. Konventionen har här anpassats till det reformerade svenska pensionssystemet. Sammanläggning av försäkringsperioder I enlighet med internationell praxis finns i artikel XIII i konventionen en allmän regel som innebär att försäkringsperioder intjänade i Kanada och i Sverige kan läggas samman. Regler om sammanläggning behövs för att göra det möjligt för personer som har arbetat eller har varit bosatta i två länder att uppfylla eventuella minimikrav enligt ett av ländernas lagstiftning genom att lägga till försäkringsperioder som intjänats enligt det andra landets lagstiftning. En person som inte har tillgodoräknats tillräckliga förmånsgrundande perioder enligt lagstiftningen i ett land kan således tillgodoräkna sig perioder i båda länderna för att "öppna rätten" till en förmån. Om dessa sammanlagda perioder ändå inte ger rätt till en förmån kan enligt artikel XIV, försäkringsperioder som tillgodoräknats i ett tredje land enligt det landets lagstiftning, läggas till de kanadensiska och svenska perioderna. En sådan sammanläggning förutsätter att Sverige och Kanada har gällande konventioner om social trygghet med detta tredje land med motsvarande bestämmelser om sammanläggning. Artikeln om sammanläggning blir tillämplig på den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom enligt vilken det krävs 10 års bosättning i Kanada från 18 års ålder för att bli berättigad till pension. Enligt konventionen kan nu en förmånsgrundande period enligt svensk lagstiftning läggas samman med en otillräcklig bosättningsperiod i Kanada för att på så sätt uppfylla kravet på 10 års bosättning. Beräkningen av pensionens storlek påverkas emellertid inte av försäkringsperioder i det andra fördragsslutande landet. För samtliga svenska garantiförmåner krävs enligt den svenska lagstiftningen en försäkringstid (bosättningstid i Sverige) om minst tre år. För svenskt vidkommande har denna regel undantagits från sammanräkning vilket framgår i artikel XVII i konventionen. Det innebär att en person som varit bosatt i Sverige i två år och som sedan flyttar till Kanada inte har rätt till garantiförmån från Sverige genom sammanläggning med försäkringstid i Kanada. Svensk garantipension, liksom sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, skall enligt den interna svenska lagstiftningen minskas med pension eller motsvarande ersättning enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med garantipension eller garantiersättning. I konventionens artikel XVII har fastställts att förmåner från den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom och de fasta beloppen inom den kanadensiska pensionsplanen inte skall tas med i beräkningen av svenska garantiförmåner. Export av förmåner Konventionen reglerar även möjligheten att få en förmån exporterad. Såväl svensk som kanadensisk inkomstbaserad pension samt svensk inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning är fullt exportabel till hela världen redan enligt nationell lagstiftning. Konventionen gör det dock möjligt att exportera bosättningsbaserade förmåner som inte exporteras med stöd av nationell lagstiftning. Kanadensisk grundpension samt svensk garantipension i form av ålderspension och efterlevandepension Pensionen enligt den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom exporteras enligt kanadensisk lagstiftning till den som har haft en minsta bosättningstid i Kanada om 20 år. Med stöd av konventionen exporterar Kanada pension enligt denna lag till Sverige för personer som har en sammanlagd bosättningstid i Kanada och Sverige om minst 20 år. Beloppet beräknas med 1/40 för varje bosättningsår i Kanada. Enligt svensk lagstiftning betalas inte garantipension i form av ålderspension eller efterlevandepension till personer som är bosatta utomlands. I konventionens artikel XVIII finns därför bestämmelser som kompletterar den generella regeln om export i artikel V. Bestämmelsen innebär att svensk garantipension kan exporteras till Kanada. Utbetalning av garantipension till Kanada kan ske under förutsättning att personen har en sammanlagd försäkringstid i Sverige och Kanada om 20 år. Dock krävs det som tidigare nämnts alltid minst tre års försäkringstid (bosättning) i Sverige. Pensionen utges med 1/40 för varje försäkringsår i Sverige. Efterlevandestöd till barn, vars storlek inte är beroende av försäkringstid, kan dock inte exporteras. Sjukersättning och aktivitetsersättning För att en person skall ha rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning skall han eller hon, utöver att uppfylla de medicinska kraven, även vara försäkrad för sådan förmån vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffar och senare. Den som arbetar i Sverige är försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringen för sådan ersättning upphör att gälla ett år efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Den som är bosatt i Sverige är också försäkrad för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. För rätt till oavkortad garantiersättning fordras 40 år med tillgodoräknad försäkringstid. Uppfylls inte det kravet avkortas garantinivån proportionellt. Med aktuell svensk försäkring likställs enligt konventionen försäkring i Kanada. Härigenom kan personer som är försäkrade i Kanada vid tidpunkten för försäkringsfallet i vissa fall få svensk inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen beräknas på basis av en antagandeinkomst. Denna grundas på genomsnittet av de tre högsta bruttoårsinkomsterna som intjänats under en given period (5-8 år) före det år som närmast föregått det år då försäkringsfallet inträffat, s.k. ramtid. För rätt till ersättning fordras minst ett år med inkomst under ramtiden. Kan endast en eller två bruttoårsinkomster beräknas under ramtiden skall två respektive en bruttoårsinkomst upptas till noll kronor. I konventionens artikel XVII punkt 3 tydliggörs att inkomst som tjänats in under tid då kanadensisk lagstiftning var tillämplig dock inte skall ingå i antagandeinkomsten. Exempel: En person som är berättigad till sjukersättning har fem år med inkomst i Kanada och ett år med inkomst i Sverige. Antagandeinkomsten beräknas som en tredjedel av summan av den svenska inkomsten under ett år och två år med noll kronor. Om all inkomst intjänad i Sverige skulle hänföra sig till år som ligger före ramtiden är antagandeinkomsten noll kronor och någon inkomstrelaterad ersättning utges då inte. Invaliditetsförmåner som betalas ut enligt utländsk lag, såväl inkomstrelaterade förmåner som förmåner som är att likställa med garantiersättning, skall enligt svensk lagstiftning avräknas mot inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. För den som har rätt till en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning som understiger garantinivån utges en årlig garantiersättningen med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan garantinivån och den årliga inkomstrelaterade ersättningen. Med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning avses enligt svensk lagstiftning vid denna jämförelse även invaliditetsförmåner som utbetalas enligt utländsk lag och som inte är att likställa med garantiersättning. Artikel XVII punkt 2 medför att de kanadensiska förmåner som anges i artikeln inte skall ingå i det underlag som skall reducera garantiersättningens storlek. Dessa förmåner är förmåner enligt den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom eller förmåners grundbelopp enligt den kanadensiska pensionsplanen. På motsvarande sätt som gäller för garantipension i form av ålderspension eller efterlevandepension betalas enligt de nationella reglerna inte garantiersättning ut till personer som är bosatta utomlands. Även för garantiersättningen gäller dock enligt konventionen att denna ersättning kan exporteras till Kanada under förutsättning av personen i fråga har en sammanlagd försäkringstid i Sverige och Kanada om 20 år. Administrativa regler I avdelning IV beskrivs närmare de administrativa bestämmelserna för konventionens tillämpning. Dessa regler stämmer i stort överens med tidigare gällande regler. I avdelning V finns övergångs- och slutbestämmelser som innebär att när den nya konventionen träder i kraft skall den nuvarande konventionen upphöra att gälla. Den tidigare konventionen skall emellertid fortsätta att gälla med avseende på förmåner som en person har rätt till genom tillämpning av den tidigare konventionen för tid före den nya konventionens ikraftträdande. 5 Konventionens kostnadseffekter Den nya konventionen mellan Sverige och Kanada innebär en anpassning till den nya svenska lagstiftningen som kommer att gälla från och med 2003. Anpassningen av konventionen innebär i princip inga nya åtaganden. I likhet med vad som gällde enligt de äldre konventionsbestämmelserna kan den bosättningsbaserade pensionen exporteras mellan de båda länderna under förutsättning att en person har tillgodoräknats försäkringsperioder för minst 20 år. Den nya sjuk- och aktivitetsersättningen i form av garantiersättning som kommer att gälla i stället för förtidspension från och med 2003 kommer också att omfattas av motsvarande regler om sammanräkning och export. Det är emellertid svårt att uttala sig ifall detta kommer att innebära några ändrade kostnader i förhållande till dagens situation. 6 Sveriges tillträde till konventionen Regeringens förslag: Riksdagen godkänner konventionen om social trygghet mellan Sverige och Kanada av den 30 januari 2002. Konventionen skall införlivas i svensk rätt genom en särskild lag. För svensk del skall Riksförsäkringsverket vara behörig myndighet enligt artikel I i konventionen. För att kunna fastställa avgiften för sjukersättning och aktivitetsersättning vid tillämpning av konventionen skall en procentsats av sjukförsäkringsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) definieras. Denna avgift skall svara mot den beräknade kostnaden för dessa förmånsslag. Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 kap. 2 § regeringsformen får regeringen inte ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta. Detsamma gäller om överenskommelsen är av större vikt. Enligt regeringens uppfattning är den nu aktuella konventionen av sådan vikt att den redan på grund härav bör underställas riksdagen för godkännande. För frågan om i vilken form konventionen skall inkorporeras i svensk rätt är av intresse konventionens koppling till socialavgiftslagen. Som lagrådet påpekat i ett annat lagstiftningsärende (prop. 2000/01:8) är socialavgifterna enligt svensk rättsuppfattning att likställa med skatter och när det gäller föreskrifter om skatt till staten skall sådana enligt 8 kap. 3 § regeringsformen bestämmas i lag. Konventionen bör därför införlivas i svensk rätt genom en särskild lag. I konventionens första artikel definieras olika begrepp som används i den fortsatta texten, däribland uttrycket "behörig myndighet". Eftersom Riksförsäkringsverket har det yttersta ansvaret för tillämpningen av konventionen är det enligt regeringens uppfattning lämpligt att verket för svensk del är sådan behörig myndighet. Konventionen omfattar bl.a. sjukersättning och aktivitetsersättning som finansieras av en särskild sjukförsäkringsavgift som fastställs i socialavgiftslagen (2000:980). Eftersom sjukförsäkringsavgiften även omfattar finansieringen för sjukpenningförsäkringen måste man särskilt skilja ut kostnaderna för sjukersättningen och aktivitetsersättningen. Då andelen av sjukförsäkringsavgiften kan komma att variera över tiden bör någon fast procentsats inte anges i lagen utan endast de kriterier som skall gälla för att bestämma en sådan andel. Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2002 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström, Karlsson, Sommestad Föredragande: statsrådet Thalén Regeringen beslutar proposition Konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada. Prop. 2001/02:106 4 1 Prop. 2001/02:106 Bilaga 93 Prop. 2001/02:106 Bilaga 48 Prop. 2001/02:106 48 56 48