Regeringskansliets rättsdatabaser

7 Vissa övriga verksamheter 7.1 Kollektivtrafik och färdtjänst Kollektivtrafik Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Antalet resor med kollektivtrafiken har sammantaget legat relativt konstant under senare år. Årligen utförs drygt en miljard resor med kollektivtrafiken. Oroande är dock att andelen resor med kollektivtrafiken minskar. Den totala kostnaden för kollektivtrafiken uppgick 2000 till 17,6 miljarder kronor. Färdtjänst Enligt lagen om färdtjänst (1997:738) skall denna service bereda dem, som på grund av varaktiga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationsmedel, möjlighet att resa med särskilt anordnade transporter. Drygt 400 000 personer har tillstånd att använda färdtjänst. Andelen färdtjänstberättigade har minskat något sedan början av 90-talet. Även antalet resor har minskat. Vägverket har uppskattat att kommunernas bruttokostnad för färdtjänsten uppgår till ca 2,5 miljarder kronor. Ungefär tre fjärdedelar av kommunerna har i något avseende förändrat regelverket för färdtjänsten i något avseende sedan den 1 januari 1998. Hälften av kommunerna har infört en striktare tolkning av skälen för tillstånd till färdtjänst och tillämpning av rätten till ledsagare. 7.2 Folkbibliotek Generellt sett fortsätter rationaliseringen av folkbiblioteksverksamheten. Utvecklingen med en årlig minskning av antalet filialbibliotek har fortsatt under 2000 samtidigt som antalet anställda och medieutbudet totalt sett har minskat. Antalet besök vid landets huvudbibliotek ökade med knappt en miljon under 2000. Även antalet medielån ökade. Allt färre bibliotek och bibliotekarier ger service till ett ökat antal besökare och låntagare och det finns en risk för att tillgängligheten till folkbibliotek har försämrats för många människor. I första hand gäller det barn, äldre och funktionshindrade för vilka närheten är väsentlig för tillgängligheten. Sedan 1990 har det svenska folkbiblioteket minskat med sammanlagt 276 biblioteksfilialer och 29 bokbussar. Antalet integrerade bibliotek fortsätter att öka. Av filialerna var 513 integrerade med skolbibliotek, vilket är 13 fler än föregående år. Av huvudbiblioteken var 41 stycken integrerade med skolbibliotek mot 39 förra året. Under 2000 utförde personalen vid de kommunala folkbiblioteken 4 918 årsverken (alla tjänster omräknade till heltidstjänster), en ökning jämfört med 1999. Även antalet årsverken utförda av bibliotekarier ökade, från 2 304 till 2 357. Jämfört med 1998 innebär detta emellertid en minskning. Antalet anställda har minskat något varje år under hela 1990-talet och fortsätter att minska. År 2000 uppgick antalet anställda vid folkbiblioteken till 6 194 jämfört med 6 228 föregående år. 7.3 Storstadspolitik Storstadspolitikens övergripande mål är dels att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt, dels att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. Under 2001 har ett lokalt utvecklingsavtal tecknats mellan staten och Göteborgs kommun. I sammanlagt sju storstadskommuner omfattas nu 24 stadsdelar av lokala utvecklingsavtal. Därmed har samtliga storstadskommuner som erbjudits möjlighet att teckna lokala utvecklingsavtal antagit erbjudandet. Statens beslutade insatser uppgår till drygt 923 miljoner kronor, varav 557 miljoner kronor avser 2001. Kommunerna har redovisat en minst likvärdig kommunal prestation. De samlade resurserna används målstyrt för insatser som redovisas i en lokal åtgärdsplan för respektive stadsdel. Mer än 500 insatser pågick under 2001 inom de lokala utvecklingsavtalen. Flera av insatserna har troligen en positiv inverkan på jämställdheten, exempelvis införandet av avgiftsfri deltidsförskola för 3-5 åringar. Vidare har flera stadsdelar insatser som riktar sig särskilt till flickor eller kvinnor. Regeringen har givit Integrationsverket i uppdrag att samordna en nationell utvärdering av de lokala utvecklingsavtalen. Under 2001 lämnades två delrapporter Målområdesanalyser och indikatorer samt Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997-2000. Rapporterna visar att utvecklingen i flera avseenden går i positiv riktning. Bland annat ökar sysselsättningen och behovet samt beroendet av ekonomiskt bistånd avtar. I vilken utsträckning de storstadspolitiska insatserna bidragit till utvecklingen är enligt Integrationsverket för tidigt att bedöma. Fortfarande är skillnaderna i levnadsvillkor stora mellan kommuner och mellan stadsdelar i samma kommun. Det storstadspolitiska målet om att bryta segregationen tar tid att uppnå. 1 1 2 1