Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 2 Redovisning av skatteavvikelser Bilaga 2 Redovisning av skatteavvikelser Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Beskrivning av jämförelsenorm 5 Norm för inkomstbeskattningen 5 Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster 6 Norm för mervärdesskatten 6 Norm för punktskatter 6 3 Redovisning och beräkningsmetoder 7 4 Nyheter 7 5 Skatteavvikelserna i sammandrag 8 5.1 Saldopåverkande skatteavvikelser 8 Inkomstbeskattning 8 Indirekt beskattning av förvärvsinkomster 8 Mervärdesskatt 8 Punktskatter 9 5.2 Icke saldopåverkande skatteavvikelser 9 5.3 Skatteavvikelserna fördelade på utgiftsområden 9 6 Beskrivning av enskilda skatteavvikelser 20 Saldopåverkande skatteavvikelser 20 A. Intäkt i tjänst 20 B. Kostnader i tjänst och allmänna avdrag 21 C. Intäkter i näringsverksamhet 22 D. Kostnader i näringsverksamhet 23 E. Intäkter i kapital 24 F. Kostnader i kapital 25 G. Skattereduktioner mm. 26 H. Skattskyldighet 26 I. Socialavgifter 26 J. Särskild löneskatt 27 K. Mervärdesskatten 27 L. Skatteförmåner inom punktskatteområdet 28 M. Skattesanktioner 29 Icke saldopåverkande avvikelser 30 Tabellförteckning Tabell 1 Skatteavvikelser fördelade på skatteområden 10 Tabell 2 Skatteavvikelser fördelade på utgiftsområden 15 1 Inledning Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns också stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning. Om ett sådant stöd slopas leder det till en budgetförstärkning för offentlig sektor. De betecknas därför som saldopåverkande skatteavvikelser. I likhet med vad som gäller för statens olika utgifter är varje skatteavvikelse ett uttryck för en politisk vilja. De kan t.ex. syfta till att påverka den disponibla inkomsten för vissa hushåll, kostnaderna för vissa företag eller priserna på vissa typer av varor eller tjänster. I vissa fall kan det vara administrativa skäl som talar för att ett visst stöd utformas som en skatteavvikelse istället för ett bidrag som redovisas på statsbudgetens utgiftssida. I andra fall kan avvikelsen vara en förutsättning för den nivå på skatten som tas ut generellt. Skatteavvikelser kan således vara väl motiverade. För att ge regering och riksdag ett mer fullständigt underlag för prioriteringar mellan olika områden i budgetarbetet är det dock angeläget att redovisningen av de olika offentliga utgiftsprogrammen kompletteras med en redovisning av de stöd som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Därutöver skapar den samtidiga förekomsten av skattepliktiga och icke-skattepliktiga transfereringar på budgetens utgiftssida behov av kompletterande redovisning. Blandningen av skattepliktiga och icke-skattepliktiga transfereringar innebär att de kostnader, som redovisas på statsbudgetens utgiftssida för dessa stöd, inte är direkt jämförbara. För att få jämförbarhet mellan stöd som sker genom skattepliktiga och icke-skattepliktiga transfereringar behövs en redovisning av hur mycket olika icke-skattepliktiga transfereringar skulle behöva höjas vid en skattebeläggning utformad så att hushållens disponibla inkomster hålls oförändrade. En sådan skattebeläggning skulle medföra ökade offentliga utgifter finansierade genom ökade skatter men inte påverka budgetsaldot. Därför betecknas skattebefrielsen som icke-saldopåverkande skatteavvikelser. I denna bilaga redovisar regeringen en sammanställning av skatteavvikelserna för inkomståren 1999-2003.1 Sammanställningen omfattar såväl saldopåverkande som icke-saldopåverkande skatteavvikelser. 2 Beskrivning av jämförelsenorm För att identifiera en skatteavvikelse måste det existerande skattesystemet sättas i relation till en jämförelsenorm. Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteavvikelserna i denna bilaga utgår i huvudsak från principen om likformig beskattning, vilket också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform. Avvikelsen från en enhetlig beskattning kan uppfattas som en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till den enhetliga normen eller som en skattesanktion om det rör sig om ett "överuttag" av skatt. För skattesanktionerna har någon fullständig genomgång av lagstiftningen ännu inte gjorts. Enbart enstaka sanktioner finns därför redovisade i denna bilaga. I detta sammanhang innebär principen om likformig beskattning att beskattningen inom varje skatteslag skall vara enhetlig och utan undantag. Skatteavvikelseredovisningen beaktar således inte fördelningen av skatteuttaget mellan olika typer av skatter såsom inkomstskatter, indirekta skatter på förvärvsinkomster, mervärdesskatt, och punktskatter. Därför preciseras jämförelsenormen separat inom vart och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt beskattning av förvärvsinkomst, mervärdesskatt och punktskatt. Norm för inkomstbeskattningen För inkomstbeskattningen finns det en gemensam norm för vad som är en inkomst. Den innebär att den samlade inkomst som skall beskattas enhetligt motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd skall vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår. Det finns dock ingen gemensam norm för vad skattenivån i de olika inkomstslagen - inkomst av tjänst, inkomst av kapital och inkomst av näringsverksamhet - skall uppgå till. Det förhållandet att skattenivån för de olika inkomstslagen skiljer sig åt påverkar således inte skatteavvikelseberäkningarna. Vidare gäller att olika grad av progressivitet i skatteskalan är förenlig med jämförelsenormen under förutsättning att individer med lika höga inkomster betalar lika mycket i skatt. Likaså är skattereduktioner förenliga med normen under förutsättning att de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga eller inkomster av vissa typer av aktiviteter. Därutöver har bl.a. följande preciseringar gjorts av normen för inkomstbeskattningen: - Sparande skall ske med beskattade inkomster. - Värdestegring skall beskattas när den upp-kommer och inte vid realisationstillfället. - Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte ingå i skattebasen. - Offentliga transfereringar skall utgöra skat-tepliktig inkomst. - Den implicita avkastning i form av boende-tjänster som egnahemsägaren eller bostads-rättsinnehavaren erhåller skall utgöra skat-tepliktig inkomst. - Avskrivningar i näringsverksamhet skall hanteras efter ekonomisk livslängd. Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster Enligt normen för indirekt beskattning av förvärvsinkomster skall socialavgifter och allmän löneavgift eller särskild löneskatt utgå på all ersättning för utfört arbete. Sådana ersättningar som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar skall ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar för utfört arbete skall ingå i underlaget för särskild löneskatt. Nivån på den särskilda löneskatten avses återspegla vad som i ekonomisk mening kan anses vara skatteinnehållet i socialavgifterna och den allmänna löneavgiften. Vidare är normen i detta fall en enhetlig skattesats för respektive skatt eller avgift. Norm för mervärdesskatten Normen för mervärdesskatten är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster skall beskattas med normalskattesatsen. Undantaget från skatteplikt för uthyrning av fast egendom redovisas dock inte som en skatteavvikelse. Skälet är att normen i denna del skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen i skatteavvikelseredovisningarna. Destinationsprincipen skall tillämpas vid internationella transaktioner. Offentlig myndighetsutövning skall inte vara skattepliktig. Varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel skall inte heller vara skattepliktiga, under förutsättning att en mervärdesskattebeläggning av den subventionerade varan eller tjänsten skulle leda till en försvagning av de offentliga finanserna. Norm för punktskatter På punktskatteområdet redovisas skatteavvikelser inom de tre områdena energiskatt, koldioxid- och svavelskatt. För dessa punktskatter anses förekomsten av miljöstyrande skatter och olika skatteuttag beroende på ändamål (t.ex. transport eller uppvärmning) eller utsläppsgrad vara förenlig med normen. Den lägre koldioxidskattesats som tillämpas för vissa delar av näringslivet anses utgöra en del av normen eftersom ett avskaffande av nedsättningen skulle kunna leda till större utsläpp av koldioxid i omvärlden. I den redovisning av skatteavvikelser som presenterades i 1997 års ekonomiska vårproposition betraktades emellertid den lägre koldioxidskattesatsen för vissa delar av näringslivet som en skatteförmån. För punktskatter på energi som huvudsakligen införts av fiskala skäl (t.ex. energiskatten) är normen att skatten skall vara proportionell mot energiinnehållet. Den nedsättning av energiskatten som tillämpas för vissa delar av näringslivet betraktas därför som en skatteförmån. 3 Redovisning och beräkningsmetoder Beräkningen av skatteavvikelserna baseras på en periodiserad redovisning. Sådana skatteförmåner som i redovisningen klassificeras som saldopåverkande utgörs av stöd på budgetens inkomstsida där ett avskaffande av förmånen skulle leda till en budgetförstärkning för offentlig sektor. De saldopåverkande skatteavvikelserna redovisas både netto- och bruttoberäknade. En nettoberäknad skatteavvikelse visar storleken på den skattefria transferering som fullt ut kompenserar de skattskyldiga om skatteavvikelsen tas bort. Den nettoberäknade skatteavvikelsen beräknas som det potentiella skattebortfall som - i det fall det rör sig om en skatteförmån - uppstår på grund av undantaget. Beräkningsmetoden är statisk, dvs. ingen hänsyn tas till de effekter på de olika skattebasernas storlek som uppstår genom gällande skattereglers inverkan på individernas och företagens beteenden. Detta innebär att den beräknade skatteavvikelsen i de flesta fall överskattar den potentiella förändring i skatteintäkterna som skulle uppkomma i det fall skatteavvikelsen slopas. En bruttoberäknad skatteavvikelse visar storleken på motsvarande skattepliktiga transferering. Vid beräkningen av den senare avvikelsen justeras den nettoberäknade avvikelsen upp med hänsyn till den marginalskatt som gäller för det aktuella skattesubjektet. Vid en nettoberäknad avvikelse på exempelvis 100 och en marginalskatt på 25 procent blir således den bruttoberäknade avvikelsen 133 (=100/(1-0,25)). Redovisningen är av olika skäl inte fullständig. En anledning är att det i många fall saknas underlag för att beräkna skatteavvikelserna. En annan är att någon fullständig genomgång av skattelagstiftningen avseende skattesanktioner ännu inte gjorts. Därför bör man inte fästa någon större vikt vid den samlade omfattningen av de här redovisade avvikelserna. Icke saldopåverkande skatteavvikelser utgörs huvudsakligen av olika offentliga transfereringar som helt eller delvis är skattebefriade. Om dessa skatteavvikelser slopades skulle visserligen skatteintäkterna öka men samtidigt skulle de offentliga utgifterna öka vid oförändrade politiska mål. För dessa skatteavvikelser beräknas endast en bruttoavvikelse. Den visar hur mycket utgifterna på den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka för att lämna hushållens disponibla inkomster opåverkade vid en skattebeläggning av transfereringen. I betänkandet Förmåner och sanktioner (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition finns en mer uttömmande beskrivning av jämförelsenormer och beräkningsmetoder vid skatteavvikelseberäkningarna. I tabell 1 och 2 i slutet av denna bilaga redovisas resultatet av beräkningarna. I tabell 1 redovisas skatteavvikelserna uppdelade på skatteområden för inkomståren 1999-2003. De icke saldopåverkande skatteavvikelserna är samlade i slutet av tabellen. I anslutning till tabellen ges en kortfattad beskrivning av de enskilda skatteavvikelserna. Avvikelsens nummer i denna beskrivning svarar mot numret i den första kolumnen i tabell 1. Ett "u" i tabellen visar att avvikelsen har upphört eller kommer att upphöra ett visst år. Ett blankt fält i tabellen visar att avvikelsen inte existerade under ett eller flera år under den period för vilken avvikelserna redovisas. Ett streck i tabellen ("-") visar att avvikelsen inte har kunnat beräknas. En nolla i tabellen (0,00) visar att avvikelsen har beräknats men att den är mindre än 5 miljoner kronor. I tabell 2 redovisas de enskilda skatteavvikelserna fördelade på utgiftsområden. 4 Nyheter I redovisningen av skatteavvikelser beaktas endast redan beslutade regelförändringar. Till följd av regeländringar har sju skatteavvikelser tillkommit sedan föregående års redovisning. De nya skatteavvikelserna utgörs av förmån av miljövänliga tjänstebilar, begränsningsregel för fastighetsskatt på småhus, skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassa, sjöfartsstöd, kostnads-ersättning till statligt anställda, regional nedsättning av socialavgifter samt reducerad mervärdesskattesats på böcker och tidskrifter. Vidare har det genomförts regeländringar som påverkar omfattningen av vissa skatteavvikelser. Till dessa hör sänkningen av fastighetsskatten för eget hem (dvs. småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt) från 1,2 till 1,0 procent av taxeringsvärdet och sänkningen av fastighetsskatten för fastigheter som taxeras som hyreshus från 0,7 till 0,5 procent. Slutligen innebär höjningarna av koldioxidskatten och energiskatten på el, som genomförts inom ramen för den gröna skatteväxlingen, en utvidgning av ett antal skatteförmåner inom punktskatteområdet. 5 Skatteavvikelserna i sammandrag I detta avsnitt ges ett sammandrag av skatteavvikelserna. I kommentarerna används genomgående uppgifter om de bruttoberäknade avvikelserna. 5.1 Saldopåverkande skatteavvikelser De saldopåverkande skatteavvikelser som redovisas här förväntas uppgå till drygt 181 miljarder kronor inkomståret 2003. Inkomstbeskattning Den största avvikelsen i tjänsteinkomstbeskattningen är arbetsgivares pensionskostnader för arbetstagare som för inkomståret 2003 beräknas uppgå till drygt 10,5 miljarder kronor. Avvikelsen beror på att den marginalskatt som tjänstepensioner träffas av vid utbetalningstillfället i genomsnitt avviker från den marginalskatt som den anställdes förvärvsinkomster träffas av vid den tidpunkt då arbetsgivarens kostnader för tryggandet av pensionen uppkommer. I beskattningen av näringsverksamhet orsakas de största skatteförmånerna av reglerna om avsättning till periodiseringsfond och av överavskrivningar av inventarier. Dessa avvikelser beräknas uppgå till drygt 6,1 respektive knappt 3 miljarder kronor inkomståret 2003. Skatteförmånerna i kapitalinkomstbeskattningen beräknas minska under perioden 1999-2003, framförallt till följd av prisnedgången på aktiemarknaden och höjda taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter. Den största skatteavvikelsen i kapitalinkomstbeskattningen förväntas inkomståret 2003 vara avkastningsskatten på pensionsmedel. Denna skatteförmån orsakas av att avkastningsskatten på pensionsmedel uppgår till 15 procent av en schablonmässigt beräknad avkastning i stället för till 30 procent av den faktiska avkastningen. För inkomståret 2003 beräknas den uppgå till drygt 18,5 miljarder kronor. Därefter kommer kapitalvinst på aktier som orsakas av att värdeökning beskattas först vid avyttringen och inte när värdeökningen äger rum. Denna avvikelse beräknas uppgå till knappt 13 miljarder kronor för inkomståret 2003. En annan stor skatteavvikelse i kapitalinkomstbeskattningen är kapitalvinstbeskattningen på egna hem och bostadsrätter. Denna skatteförmån orsakas delvis av att endast en del av vinsten tas upp till beskattning, men huvudsakligen av att värdeökningen beskattas först då den realiseras och inte när den uppstår. Inkomståret 2003 beräknas den uppgå till knappt 12 miljarder kronor brutto. Skattesanktionerna inom kapitalinkomstbeskattningen minskar fram till och med 2001 för att därefter öka. Indirekt beskattning av förvärvsinkomster De saldopåverkande skatteförmåner som härrör från socialavgifterna beräknas uppgå till knappt 10 miljarder kronor för inkomståret 2003, vilket motsvarar en ökning med knappt 2 miljarder kronor sedan inkomståret 1999. Mervärdesskatt Den största skatteförmånen inom mervärdesskatteområdet är den reducerade beskattningen av livsmedel som för inkomståret 2003 beräknas uppgå till knappt 23 miljarder kronor brutto. Den näst största skatteförmånen orsakas av undantaget för lotterier och spel. Denna skatteförmån beräknas uppgå till drygt 5 miljarder kronor brutto inkomståret 2003. Därefter kommer personbefordran med 4 miljarder kronor 2003. Punktskatter Inom punktskatteområdet ger skatten på diesel och skattebefrielsen för biobränslen upphov till bruttoberäknade förmåner på sammanlagt 21,4 miljarder kronor inkomståret 2003. Det differentierade skatteuttaget på fossila bränslen ger en beräknad skatteförmån på knappt 7 miljarder kronor. Befrielsen från att betala energiskatt på bränsle och el i industrin och växthus- och jordbruksnäringen ger upphov till en förväntad bruttoberäknad skatteförmån på knappt 18 miljarder kronor inkomståret 2003. Totalt beräknas skatteförmånerna inom punktskatteområdet öka under perioden 1999-2003. Ökningen beror till stor del på att normalskattesatsen för el, som utgör normen för skattesatserna på olika fossila uppvärmningsbränslen och på elektrisk kraft, har höjts stegvis under hela perioden. Ökningen beror även på att användningen av biobränslen har ökat. 5.2 Icke saldopåverkande skatteavvikelser De icke saldopåverkande avvikelserna som redovisas här beräknas för inkomståret 2003 uppgå till ca 30 miljarder kronor brutto. De icke saldopåverkande avvikelserna har minskat avsevärt under perioden 1999-2003. Den största minskningen beror på att det särskilda grundavdraget för pensionärer upphör fr.o.m. inkomståret 2003. 5.3 Skatteavvikelserna fördelade på utgiftsområden I tabell 2 redovisas skatteavvikelserna fördelade på utgiftsområden. Avvikelser som inte kunnat hänföras till något enskilt utgiftsområde redovisas som generella avvikelser. De största saldopåverkande avvikelserna återfinns inom utgiftsområdena näringsliv, ekonomisk trygghet vid ålderdom, kommunikationer och kultur m.m. Andra utgiftsområden som har stora saldopåverkande avvikelser är allmän miljö- och naturvård, samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt energi. Tabell 1 Skatteavvikelser fördelade på skatteområden Saldopåverkande skatteavvikelser Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 A. Inkomst av tjänst A1 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 A2 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner - - - - - - - - - - A3 Sjöinkomstavdrag - - - - - - - - - - A4 Förmån av fri resa vid anställningsintervju - - - - - - - - - - A5 Förmån av fri utbildning vid personalavveckling m.m. - - - - - - - - - - A6 Förmån av personaldator 2,85 2,75 2,55 2,66 2,56 1,55 1,53 1,48 1,51 1,48 A7 Förmån av miljövänliga tjänstebilar 0,07 0,07 0,04 0,04 A8 Stipendier - - - - - - - - - - A9 Ersättning till neurosedynskadade - - - - - - - - - - A10 Personalrabatter m.m. - - - - - - - - - - A11 EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning - - - - - - - - - - A12 Hittelön - - - - - - - - - - A13 Ersättning för blod m.m. 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 A14 Intäkter vid försäljning av vilt växande bär - - - - - - - - - - A15 Kostnadsersättning i form av utlandstillägg - - - - - - - - - - A16 Kostnadsersättning till statligt anställda vid utlandsstationering - - - - - - - - - - A17 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands - - - - - - - - - - A18 Tjänsteinkomster förvärvade på utländska fartyg - - - - - - - - - - A19 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension 10,24 11,66 7,96 10,43 10,57 5,58 6,51 4,62 5,90 6,12 A20 Ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse - - - - - - - - - - A21 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag 0,68 0,77 0,63 0,63 0,63 0,39 0,45 0,37 0,38 0,38 B. Kostnader i tjänst och allmänna avdrag B1 Avdrag för dubbel bosättning 1,20 1,26 1,20 1,29 1,25 0,65 0,70 0,69 0,73 0,72 B2 Avdrag för resor till och från arbetet 8,45 8,30 8,28 8,84 8,54 4,60 4,63 4,80 5,00 4,95 B3 Avdrag för hemresor - - - - - - - - - - B4 Avdrag för pensionspremier - - - - - - - - - - B5 Avdrag för avgift till arbetslöshetskassa 0,06 0,05 0,04 u 0,03 0,03 0,02 u B6 Underskott i aktiv näringsverksamhet 0,05 0,05 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 B7 Underskott i litterär verksamhet m.m. - - - - - - - - - - Saldopåverkande skatteavvikelser Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 C. Intäkter av näringsverksamhet C1 Uttag av bränsle 0,17 0,16 0,15 0,16 0,15 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 C2 Avverkningsrätt till skog - - - - - - - - - - C3 Avyttring av näringsfastighet och bostadsrätter i näringsverksamhet - - - - - - - - - - D. Kostnader i näringsverksamhet D1 Skogsavdrag - - - - - - - - - - D2 Avdrag för resor till och från arbetet - - - - - - - - - - D3 Yrkesfiskaravdrag 0,04 0,04 0,05 0,05 0,05 0,02 0,02 0,03 0,03 0,03 D4 Bidrag till regionala utvecklingsbolag - - - - - - - - - - D5 Matching credit klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal - - - - - - - - - - D6 Koncernbidragsdispens - - - - - - - - - - D7 Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar - - - - - - - - - - D8 Avsättning till personalstiftelse (pension) - - - - - - - - - - D9 Anläggning av ny skog m.m. 0,36 0,28 0,26 0,26 0,35 0,27 0,21 0,19 0,19 0,20 D10 Substansminskning - - - - - - - - - - D11 Nedskrivning av lager och pågående arbete 1,18 1,51 1,15 1,17 1,24 0,81 1,06 0,80 0,81 0,87 D12 Skadeförsäkringsföretag 0,99 1,17 0,83 0,80 0,82 0,73 0,86 0,61 0,58 0,61 D13 Skogs- och skogsskadekonto 0,09 0,09 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 0,03 0,03 0,04 D14 Återföring av skatteutjämningsreserv 0,16 u 0,12 u D15 Överavskrivningar avseende inventarier 2,85 3,02 2,92 2,85 2,89 2,08 2,21 2,13 2,08 2,11 D16 Periodiseringsfonder 4,71 7,47 5,62 5,67 6,15 3,25 5,24 3,93 3,94 4,32 D17 Generationsskifte vid räntefördelning - - - - - - - - - - E. Intäkter i kapital E1 Avkastning eget hem 8,56 7,55 -0,14 2,39 3,19 5,99 5,28 -0,10 1,67 2,24 E2 Utdelning på aktier i onoterade bolag 2,35 2,35 2,35 2,35 2,35 1,64 1,64 1,64 1,64 1,64 E3 Utdelning av aktier - - - - - - - - - - E4 Kapitalvinstbeskattning på eget hem och bostadsrätt 39,41 40,16 55,59 17,25 11,95 27,59 28,11 38,91 12,08 8,36 E5 Avkastningsskatt på pensionsmedel 13,84 15,70 18,10 16,40 18,58 9,69 10,99 12,67 11,48 13,01 E6 Begränsningsregel småhus - - 0,33 0,33 0,33 - - 0,23 0,23 0,23 E7 Kapitalvinst på aktier 33,72 -1,99 -10,80 11,44 12,63 23,60 -1,39 -7,56 8,01 8,84 E8 Avkastningsskatt på K-försäkringar 0,18 0,37 0,36 0,32 0,37 0,13 0,26 0,25 0,23 0,26 F. Kostnader i kapital F1 Konsumtionskrediter - - - - - - - - - - F2 Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. - - - - - - - - - - F3 Marknadsnoterade fordringar - - - - - - - - - - G. Skattereduktioner m.m. G1 ROT-reduktioner 1,67 u 1,08 u G2 Anställningsstöd genom kreditering av skattekonto 0,02 1,77 1,92 2,02 2,02 0,01 1,30 1,40 1,48 1,48 Saldopåverkande skatteavvikelser Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 G3 Skattereduktion för anslutning till bredband 1,36 1,39 u 0,80 0,80 u G4 Skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassa 0,67 0,65 0,38 0,38 G5 Sjöfartsstöd 0,44 1,77 1,77 0,33 1,30 1,30 H. Skattskyldighet H1 Akademier m.m. - - - - - - - - - - H2 Företagarförening m.m. - - - - - - - - - - H3 Erkända arbetslöshetskassor m.m. - - - - - - - - - - H4 Ideella föreningar - - - - - - - - - - H5 Kyrkor - - - - - - - - - - H6 Ägare av vissa fastigheter - - - - - - - - - - I. Socialavgifter I1 Nedsättning i stödområde A och B 0,59 u 0,43 u I3 Regional nedsättning 1,09 1,09 0,80 0,80 I2 Nedsättning med viss inriktning på mindre företag 7,69 8,02 8,26 8,52 8,82 5,64 5,88 6,04 6,25 6,47 J. Särskild löneskatt J1 Utländska artister 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 J2 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - - - - - J3 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - - - - - K. Mervärdesskatt Undantag från skatteplikt K1 Försäljning av tomtmark och byggnader 0,09 0,09 0,09 0,10 0,10 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 K2 Försäljning av bildkonst (<300 000 kr/år) - - - - - - - - - - K3 Läkemedel 1,33 1,54 1,58 1,67 1,71 0,98 1,13 1,16 1,22 1,26 K4 Internationell personbefordran 0,08 0,08 0,09 0,09 0,09 0,06 0,06 0,06 0,07 0,07 K5 Lotterier 4,52 4,41 4,58 4,74 4,98 3,31 3,23 3,35 3,48 3,66 Skattesats K6 Livsmedel 19,84 20,49 21,40 22,04 22,80 14,55 15,04 15,65 16,17 16,74 K7 Rumsuthyrning 0,97 1,04 1,10 1,14 1,20 0,71 0,76 0,80 0,83 0,88 K8 Personbefordran 2,89 3,01 3,80 3,89 4,06 2,12 2,21 2,78 2,86 2,98 K9 Transport i skidliftar 0,10 0,10 0,10 0,11 0,11 0,07 0,08 0,08 0,08 0,08 K10 Allmänna nyhetstidningar 1,47 1,31 1,35 1,44 1,55 1,08 0,96 0,99 1,06 1,14 K11 Böcker, tidskrifter m.m. 2,15 2,31 1,58 1,70 K12 Biografföreställningar 0,26 0,28 0,26 0,27 0,29 0,19 0,21 0,19 0,20 0,21 K13 Konserter, teatrar m.m. 0,96 1,13 1,21 1,25 1,31 0,71 0,83 0,88 0,92 0,96 K14 Kommersiell idrott 1,07 1,12 1,74 1,85 1,92 0,79 0,82 1,27 1,36 1,41 K15 Upphovsrätter 0,10 0,10 0,10 0,11 0,11 0,07 0,07 0,08 0,08 0,08 K16 Försäljning av bildkonst (>300 000 kr/år) - - - - - - - - - - K17 Entré djurparker 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Saldopåverkande skatteavvikelser Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 Undantag från skattskyldighet K18 Ideella föreningar (exkl. konserter, idrott, utbildning) 0,07 0,07 0,07 0,07 0,08 0,05 0,05 0,05 0,05 0,06 Redovisningsperiod K19 Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet 0,23 0,29 0,31 0,33 0,38 0,17 0,21 0,23 0,25 0,28 Avdrag för ingående skatt K20 Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - - - - - - L. Punktskatter Energiskatt L1 Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon 9,55 9,02 8,96 9,41 9,81 6,96 6,62 6,55 6,91 7,20 L2 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,40 1,48 1,41 1,40 1,45 1,02 1,09 1,03 1,03 1,07 L3 Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid bandrift 0,12 0,12 0,11 0,11 0,12 0,08 0,09 0,08 0,08 0,09 L4 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,97 0,97 0,91 0,88 0,90 0,71 0,71 0,67 0,64 0,66 L5 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart - - - - - - - - - - L6 Elförbrukning i vissa kommuner 0,77 0,77 0,77 0,80 0,81 0,56 0,57 0,57 0,59 0,60 L7 Skatt på el för gas-, värme-, vatten och elförsörjning 0,24 0,24 0,25 0,25 0,25 0,18 0,17 0,17 0,18 0,18 L8 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen 4,57 4,08 5,50 6,52 6,65 3,33 2,99 4,02 4,78 4,88 L9 Energiskattebefrielse biobränslen 7,74 7,90 9,96 11,36 11,59 5,65 5,80 7,29 8,33 8,51 L10 Halvt avdrag för allmän energiskatt på bränsle 0,22 0,21 0,19 0,18 0,18 0,16 0,15 0,14 0,13 0,14 L11 Energiskatt vid produktion av elkraft 0,71 0,53 0,62 0,56 0,58 0,52 0,39 0,45 0,41 0,43 L12 Bränsleförbrukning inom industrin 2,40 2,38 2,23 2,34 2,42 1,75 1,75 1,63 1,71 1,78 L13 Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,10 0,10 0,14 0,14 0,14 0,07 0,09 0,10 0,10 0,10 L14 Elförbrukning inom industrin 11,07 12,33 13,52 14,87 15,38 8,07 9,05 9,89 10,91 11,29 L15 Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,03 0,21 0,43 0,47 0,48 0,02 0,16 0,32 0,35 0,35 L16 Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk 0,08 0,10 0,12 0,16 0,18 0,06 0,07 0,09 0,12 0,13 Koldioxidskatt L17 Nedsättning av koldioxidskatt för industrin 0,26 0,26 0,26 0,26 0,26 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 L18 Koldioxidskattebefrielse för bandrift 0,03 0,03 0,04 0,06 0,06 0,02 0,02 0,03 0,04 0,05 L19 Koldioxidskattebefrielse för produktion av elkraft 0,70 0,55 0,63 0,59 0,61 0,51 0,41 0,46 0,44 0,45 L20 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart - - - - - - - - - - L21 Koldioxidskattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart 0,25 0,24 0,37 0,43 0,44 0,18 0,18 0,27 0,32 0,32 Övrigt L22 Undantag från svavelskatt för vissa transportslag 0,81 0,99 0,97 0,97 0,97 0,59 0,73 0,71 0,71 0,71 Saldopåverkande skatteavvikelser Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 M. Skattesanktioner Kapital M1 Ränteutgifter - 21 % reduktion -0,14 -0,16 -0,17 -0,19 -0,21 -0,10 -0,11 -0,12 -0,13 -0,15 M2 Begränsning av skattereduktion -0,38 -0,40 -0,42 -0,44 -0,47 -0,27 -0,28 -0,29 -0,31 -0,33 M3 Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar -2,06 -2,43 -1,42 -1,24 -1,18 -1,44 -1,70 -0,99 -0,87 -0,83 M4 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus -3,53 -3,15 -1,96 -2,23 -2,35 -2,57 -2,32 -1,43 -1,64 -1,73 M5 Fastighetsskatt på lokaler -3,21 -3,60 -3,85 -4,74 -4,91 -2,34 -2,64 -2,82 -3,48 -3,60 M6 Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter -1,75 -1,82 -1,84 -1,85 -1,86 -1,28 -1,34 -1,35 -1,36 -1,36 M7 Avkastning på bostadsrättsfastighet 0,70 0,66 -0,68 -0,40 -0,34 0,50 0,48 -0,49 -0,29 -0,24 Punktskatter M8 Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk -2,12 -2,32 -2,54 -2,54 -2,53 -1,54 -1,70 -1,86 -1,86 -1,86 N. Skattefria transfereringar N1 Näringsbidrag och EU-bidrag - - - - - N2 Avgångsvederlag till jordbrukare - - - - - N3 Bidrag från Sveriges författarfond och konstnärsnämnd 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 N4 Flyttningsbidrag - - - - - N5 Värnpliktigas förmåner - - - - - N6 Socialbidrag och annan hjälp enligt socialtjänstlagen 6,02 4,01 3,82 3,92 4,15 N7 Barnbidrag m.m. 13,46 12,52 13,58 12,90 13,03 N8 Underhållsstöd 4,62 2,60 2,48 2,37 2,36 N9 Handikappersättning m.m. 2,34 0,49 0,50 0,51 0,50 N10 Bidrag till adoption - - - - - N11 Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar - - - - - N12 Bostadstillägg pensionärer (BTP) 5,94 3,83 4,35 4,29 4,03 N13 Bostadsbidrag 4,23 2,06 1,84 1,75 1,66 N14 Studiestöd 5,19 3,36 3,74 3,93 3,81 N15 Skattefria pensioner 2,21 0,36 0,36 0,36 0,38 N16 Övriga icke skattepliktiga transfereringar 2,00 0,17 0,18 0,18 0,17 Kostnader i tjänst, allmänna avdrag N17 Särskilt grundavdrag pensionärer (SGA) 15,03 11,28 12,03 15,65 u Tabell 2 Skatteavvikelser fördelade på utgiftsområden Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 6. Totalförsvaret N5 Värnpliktigas förmåner - - - - - 8. Invandrare och flyktingar A20 Ersättningar till offer för nationalsocialistisk förföljelse - - - - - - - - - - N11 Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar - - - - - 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg K3 Läkemedel 1,33 1,54 1,58 1,67 1,71 0,98 1,13 1,16 1,22 1,26 N6 Socialbidrag och annan hjälp enligt socialtjänstlagen 6,02 4,01 3,82 3,92 4,15 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp A9 Ersättning till neurosedynskadade - - - - - - - - - - N9 Handikappersättning m.m. - - - - - 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom A19 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension 10,24 11,66 7,96 10,43 10,57 5,58 6,51 4,62 5,90 6,12 B4 Avdrag för pensionspremier - - - - - - - - - - D8 Avsättning till personalstiftelse (pension) - - - - - - - - - - E5 Avkastningsskatt på pensionsmedel 13,84 15,70 18,10 16,40 18,58 9,69 10,99 12,67 11,48 13,01 N12 Bostadstillägg pensionärer (BTP) 5,94 3,83 4,35 4,29 4,03 N17 Särskilt grundavdrag för pensionärer (SGA) 15,03 11,28 12,03 15,65 u 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn N7 Barnbidrag m.m. 13,46 12,52 13,58 12,90 13,03 N8 Underhållsstöd 4,62 2,60 2,48 2,37 2,36 N10 Bidrag till adoption - - - - - 13. Arbetsmarknad B5 Avdrag för avgift till arbetslöshetskassa 0,06 0,05 0,04 u 0,03 0,03 0,02 u G4 Skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassa 0,67 0,65 0,38 0,38 G2 Anställningsstöd genom kreditering av skattekonto 0,02 1,77 1,92 2,02 2,02 0,01 1,30 1,40 1,48 1,48 H3 Erkända arbetslöshetskassor m.m. - - - - - - - - - - Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 14. Arbetsliv A4 Förmån av fri resa anställningsintervju - - - - - - - - - - A5 Förmån av fri utbildning vid personalavveckling m.m. - - - - - - - - - - N4 Flyttningsbidrag - - - - - 16. Utbildning och universitetsforskning A1 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 A2 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner - - - - - - - - - - N14 Studiestöd 5,19 3,36 3,74 3,93 3,81 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid B7 Underskott i litterär verksamhet m.m. - - - - - - - - - - H1 Akademier m.m. - - - - - - - - - - H4 Ideella föreningar - - - - - - - - - - H5 Kyrkor - - - - - - - - - - J1 Utländska artister 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 J3 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - - - - - N3 Bidrag från Sveriges författarfond och konstnärsnämnd 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 K2 Försäljning av bildkonst (<300 000 kr/år) - - - - - - - - - - K5 Lotterier 4,52 4,41 4,58 4,74 4,98 3,31 3,23 3,35 3,48 3,66 K9 Transport i skidliftar 0,10 0,10 0,10 0,11 0,11 0,07 0,08 0,08 0,08 0,08 K10 Allmänna nyhetstidningar 1,47 1,31 1,35 1,44 1,55 1,08 0,96 0,99 1,06 1,14 K11 Böcker, tidskrifter m.m. 2,15 2,31 1,58 1,70 K12 Biografföreställningar 0,26 0,28 0,26 0,27 0,29 0,19 0,21 0,19 0,20 0,21 K13 Entréavgiftsbelagda kulturevenemang 0,96 1,13 1,21 1,25 1,31 0,71 0,83 0,88 0,92 0,96 K14 Kommersiell idrott 1,07 1,12 1,74 1,85 1,92 0,79 0,82 1,27 1,36 1,41 K15 Upphovsrätter 0,10 0,10 0,10 0,11 0,11 0,07 0,07 0,08 0,08 0,08 K16 Försäljning av bildkonst (>300 000 kr/år) - - - - - - - - - - K17 Entré djurparker 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 K18 Omsättning i ideella föreningar (exkl. konserter, idrott och utbildning) 0,07 0,07 0,07 0,07 0,08 0,05 0,05 0,05 0,05 0,06 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande E1 Avkastning eget hem 8,56 7,55 -0,14 2,39 3,19 5,99 5,28 -0,10 1,67 2,24 E4 Kapitalvinstbeskattning på eget hem och bostadsrätt 39,41 40,16 55,59 17,25 11,95 27,59 28,11 38,91 12,08 8,36 E6 Begränsningsregel småhus 0,33 0,33 0,33 0,23 0,23 0,23 G1 ROT-reduktioner 1,67 u 1,08 u K1 Försäljning av tomtmark och byggnader 0,09 0,09 0,09 0,10 0,10 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 K19 Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet 0,23 0,29 0,31 0,33 0,38 0,17 0,21 0,23 0,25 0,28 Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 M3 Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar -2,06 -2,43 -1,42 -1,24 -1,18 -1,44 -1,70 -0,99 -0,87 -0,83 M4 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus -3,53 -3,15 -1,96 -2,23 -2,35 -2,57 -2,32 -1,43 -1,64 -1,73 M5 Fastighetsskatt på lokaler -3,21 -3,60 -3,85 -4,74 -4,91 -2,34 -2,64 -2,82 -3,48 -3,60 M6 Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter -1,75 -1,82 -1,84 -1,85 -1,86 -1,28 -1,34 -1,35 -1,36 -1,36 M7 Avkastning på bostadsrättsfastighet 0,70 0,66 -0,68 -0,40 -0,34 0,50 0,48 -0,49 -0,29 -0,24 N13 Bostadsbidrag 4,23 2,06 1,84 1,75 1,66 19. Regional utjämning och utveckling D4 Bidrag till regionala utvecklingsbolag - - - - - - - - - - G3 Skattereduktion för anslutning till bredband 1,36 1,39 u 0,80 0,80 u I1 Nedsättning av socialavgifter i stödområde A och B 0,59 u 0,43 u I3 Regional nedsättning av socialavgifter 1,09 1,09 0,80 0,80 L6 Elförbrukning i vissa kommuner 0,77 0,77 0,77 0,80 0,81 0,56 0,57 0,57 0,59 0,60 20. Allmän miljö- och naturvård A7 Förmån av miljövänliga tjänstebilar 0,07 0,07 0,04 0,04 21. Energi L7 Skatt på el för gas-, värme-, vatten och elförsörjning 0,24 0,24 0,25 0,25 0,25 0,18 0,17 0,17 0,18 0,18 L8 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen 4,57 4,08 5,50 6,52 6,65 3,33 2,99 4,02 4,78 L9 Energiskattebefrielse biobränslen 7,74 7,90 9,96 11,36 11,59 5,65 5,80 7,29 8,33 8,51 L10 Halvt avdrag för energiskatt på bränsle 0,22 0,21 0,19 0,18 0,18 0,16 0,15 0,14 0,13 0,14 L11 Energiskattbefrielse vid produktion av elkraft 0,71 0,53 0,62 0,56 0,58 0,52 0,39 0,45 0,41 0,43 L16 Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk 0,08 0,10 0,12 0,16 0,18 0,06 0,07 0,09 0,12 0,13 L19 Koldioxidskattebefrielse vid produktion av elkraft 0,70 0,55 0,63 0,59 0,61 0,51 0,41 0,46 0,44 0,45 M8 Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk -2,12 -2,32 -2,54 -2,54 -2,53 -1,54 -1,70 -1,86 -1,86 -1,86 22. Kommunikationer K4 Internationell personbefordran 0,08 0,08 0,09 0,09 0,09 0,06 0,06 0,06 0,07 K8 Personbefordran 2,89 3,01 3,80 3,91 4,09 2,12 2,21 2,78 2,86 2,98 L1 Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon 9,55 9,02 8,96 9,41 9,81 6,96 6,62 6,55 6,91 7,20 L2 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,40 1,48 1,41 1,40 1,45 1,02 1,09 1,03 1,03 1,07 L3 Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid bandrift 0,12 0,12 0,11 0,11 0,12 0,08 0,09 0,08 0,08 0,09 L4 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,97 0,97 0,91 0,88 0,90 0,71 0,71 0,67 0,64 L5 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart - - - - - - - - - L18 Koldioxidskattebefrielse för bandrift 0,03 0,03 0,04 0,06 0,06 0,02 0,02 0,03 0,04 0,05 Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 L20 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart - - - - - - - - - - L21 Koldioxidskattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart 0,25 0,24 0,37 0,43 0,44 0,18 0,18 0,27 0,32 0,32 L22 Undantag från svavelskatt för vissa transportslag 0,81 0,99 0,97 0,97 0,97 0,59 0,73 0,71 0,71 0,71 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar C1 Uttag av bränsle 0,17 0,16 0,15 0,16 0,15 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 C2 Avverkningsrätt till skog - - - - - - - - - - D1 Skogsavdrag - - - - - - - - - - D9 Anläggning av ny skog m.m. 0,36 0,28 0,26 0,26 0,35 0,27 0,21 0,19 0,19 0,20 D13 Skogs- och skogsskadekonto 0,09 0,09 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 0,03 0,03 0,04 K20 Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - - - - - - L13 Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen, energiskatt 0,10 0,10 0,14 0,14 0,14 0,07 0,09 0,10 0,10 0,10 L15 Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,03 0,21 0,43 0,47 0,48 0,02 0,16 0,32 0,35 0,35 N2 Avgångsvederlag till jordbrukare - - - - - 24. Näringsliv A18 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg - - - - - - - - - - A21 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag 0,68 0,77 0,63 0,63 0,63 0,39 0,45 0,37 0,38 0,38 B6 Underskott i aktiv näringsverksamhet 0,05 0,05 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 C3 Avyttring av näringsfastighet och bostadsrätter i näringsverksamhet - - - - - - - - - - D6 Koncernbidragsdispens - - - - - - - - - - D10 Substansminskning - - - - - - - - - - D11 Nedskrivning av lager och pågående arbete 1,18 1,51 1,15 1,17 1,24 0,81 1,06 0,80 0,81 0,87 D12 Skadeförsäkringsföretag 0,99 1,17 0,83 0,80 0,82 0,73 0,86 0,61 0,58 0,61 D14 Återföring av skatteutjämningsreserv 0,16 u 0,12 u D15 Överavskrivningar avseende inventarier 2,85 3,02 2,92 2,85 2,89 2,08 2,21 2,13 2,08 2,11 D16 Periodiseringsfonder 4,71 7,47 5,62 5,67 6,15 3,25 5,24 3,93 3,94 4,32 D17 Generationsskifte vid räntefördelning - - - - - - - - - - G5 Sjöfartsstöd 0,44 1,77 1,77 0,33 1,30 1,30 H2 Företagarföreningar m.m. - - - - - - - - - - I2 Nedsättning med viss inriktning på mindre företag 7,69 8,02 8,26 8,52 8,82 5,64 5,88 6,04 6,25 6,47 J2 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - - - - - K7 Rumsuthyrning 0,97 1,04 1,10 1,14 1,20 0,71 0,76 0,80 0,83 0,88 L12 Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt 2,40 2,38 2,23 2,34 2,42 1,75 1,75 1,63 1,71 1,78 L14 Elförbrukning inom industrin 11,07 12,33 13,52 14,87 15,38 8,07 9,05 9,89 10,91 11,29 L17 Nedsättning av koldioxidskatt för industrin 0,26 0,26 0,26 0,26 0,26 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 N1 Näringsbidrag och EU-bidrag - - - - - Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto MDKR MDKR 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 30. Generell skatteförmån A3 Sjöinkomstavdrag - - - - - - - - - - A6 Förmån av personaldator 2,85 2,75 2,55 2,66 2,56 1,55 1,53 1,48 1,51 1,48 A8 Stipendier - - - - - - - - - - A10 Personalrabatter m.m. - - - - - - - - - - A11 EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning - - - - - - - - - - A12 Hittelön - - - - - - - - - - A13 Ersättning för blod m.m. 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 A14 Intäkter vid försäljning av vilt växande bär - - - - - - - - - - A15 Kostnadsersättning i form av utlandstillägg - - - - - - - - - - A16 Kostnadsersättning till statligt anställda vid utlandsstationering - - - - - - - - - - A17 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands - - - - - - - - - - B1 Avdrag för dubbel bosättning 1,20 1,26 1,20 1,29 1,25 0,65 0,70 0,69 0,73 0,72 B2 Avdrag för resor till och från arbetet 8,45 8,30 8,28 8,84 8,54 4,60 4,63 4,80 5,00 4,95 B3 Avdrag för hemresor - - - - - - - - - - D2 Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet, näringsidkare - - - - - - - - - - D3 Yrkesfiskaravdrag 0,04 0,04 0,05 0,05 0,05 0,02 0,02 0,03 0,03 0,03 D5 Matching credit klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal - - - - - - - - - - D7 Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar - - - - - - - - - - D12 Skadeförsäkringsföretag 0,99 1,17 0,83 0,80 0,82 0,73 0,86 0,61 0,58 0,61 E2 Utdelning på aktier i onoterade bolag 2,35 2,35 2,35 2,35 2,35 1,64 1,64 1,64 1,64 1,64 E3 Utdelning av aktier - - - - - - - - - - E7 Kapitalvinst på aktier 33,72 -1,99 -10,80 11,44 12,63 23,60 -1,39 -7,56 8,01 8,84 E8 Avkastningsskatt på K-försäkringar 0,18 0,37 0,36 0,32 0,37 0,13 0,26 0,25 0,23 0,26 F1 Konsumtionskrediter - - - - - - - - - - F2 Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. - - - - - - - - - - F3 Marknadsnoterade fordringar - - - - - - - - - - H6 Ägare av vissa fastigheter - - - - - - - - - - K6 Livsmedel 19,84 20,49 21,40 22,04 22,80 14,55 15,04 15,65 16,17 16,74 M1 Ränteutgifter - 21 % reduktion -0,14 -0,16 -0,17 -0,19 -0,21 -0,10 -0,11 -0,12 -0,13 -0,15 M2 Begränsning av skattereduktion -0,38 -0,40 -0,42 -0,44 -0,47 -0,27 -0,28 -0,29 -0,31 -0,33 N15 Skattefria pensioner 2,21 0,36 0,36 0,36 0,38 N16 Övriga icke skattepliktiga transfereringar 2,00 0,17 0,18 0,18 0,17 6 Beskrivning av enskilda skatteavvikelser Saldopåverkande skatteavvikelser A. Intäkt i tjänst A1. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI. Ersättning avseende ökade levnadskostnader och skolavgifter för barn samt fri bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheten att rekrytera forskare. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. A2. Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner. Den 1 januari 2001 trädde nya regler ikraft angående utländska nyckelpersoner. Reglerna innebär vissa skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner som för ett tillfälligt arbete i Sverige vistas här under en begränsad tidsperiod. 25 procent av den lön som nyckelpersonen uppbär och vissa kostnadsersättningar undantas från skatt och socialavgifter under högst tre år. A3. Sjöinkomstavdrag. Avdrag och skattereduktion för sjöinkomst. Sjömän som haft s.k. sjöinkomst medges sjömansavdrag som uppgår till 36 000 kronor om fartyget går i fjärrfart, 35 000 kronor om det går i närfart. Om man inte arbetat ombord hela året skall avdrag medges med (1/365)*sjömansavdraget per dag. Därutöver får den som haft sjöinkomst skattereduktion med 14 000 kronor om fartyget går i fjärrfart och med 9 000 kronor om det går i närfart. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. A4. Förmån av fri resa vid anställningsintervju. Förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa är ej skattepliktig. A5. Förmån av fri utbildning vid personalavveckling m.m. Förmån av fri utbildning vid personalavveckling m.m. är ej skattepliktig. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A6 Förmån av personaldator. I de fall arbetstagaren hyr dator av arbetsgivaren enbart för privat bruk och hyran betalas i form av ett bruttolöneavdrag, utgår varken inkomstskatt eller särskild löneskatt. Eftersom dessa förmåner kan betraktas som ersättning för utfört arbete avser skatteavvikelsen inkomstskatt och särskild löneskatt. A7. Förmån av miljövänliga tjänstebilar. Bilar som drivs med elektricitet får en nedsättning av förmånsvärdet till 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Alkohol- och gasdrivna bilar, utom de som drivs med gasol, får en nedsättning av förmånsvärdet till 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A8. Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning m.m. och inte utgör ersättning för arbete är skattefria. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A9. Ersättning till neurosedynskadade. Ersättningen är ej skattepliktig. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. A10. Personalrabatter m.m. Personalrabatter beskattas inte. Fria resor för anställda inom flyg eller järnväg schablonbeskattas istället för att beskattas som andra förmåner. "Frequent flyer"-rabatter är numera ej undantagna från skatteplikt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A11. EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning. EU-parlamentarikernas rese- och kostnadsersättning från EU-parlamentet är ej skattepliktig. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A12. Hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått brott är skattefria men är i princip ersättning för prestation. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A13. Ersättningar för blod m.m. Ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk är skattefri, men är liksom hittelön i princip ersättning för prestation. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A14. Intäkter vid försäljning av vilt växande bär. Försäljning av vilt växande bär och svamp samt kottar är skattefri upp till en ersättning på 5 000 kr. Eftersom inkomsten utgör ersättning för arbete avser skatteavvikelsen inkomstskatt och särskild löneskatt. A15. Kostnadsersättning i form av utlandstillägg och därmed likställda förmåner såsom fri bostad och bostadskostnadsersättning är ej skattepliktiga för utanför Sverige stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. A16. Kostnadsersättning till statligt anställda vid utlandsstationering. Vissa kostnadsersättningar och förmåner i samband med utlandsstationering till andra statligt anställda än anställda vid utrikesförvaltningen eller i biståndsverksamhet är inte skattepliktiga. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. A17. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands. Den s.k. ettårsregeln medger skattefrihet i Sverige, även om ingen beskattning skett utomlands. Om anställningen varat minst ett år i samma land och i allmänhet avsett anställning hos annan än svenska staten eller svensk kommun medges befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A18. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa ut-ländska fartyg. Skattefrihet föreligger för anställning ombord på utländskt fartyg om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som är svensk juridisk person eller fysisk person bosatt i Sverige. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. A19. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension. Arbetsgivarens kostnader skall inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av pension genom avsättning eller pensionsförsäkring inom vissa ramar. Eftersom avsättningen utgör ersättning för utfört arbete ligger ersättningen till grund för särskild löneskatt. Skatteavvikelsen vad gäller inkomstskatten beror på skillnaden i marginalskatter vid avsättning och utbetalning av pensionen. A20. Ersättningar till offer för nationalsocialistisk förföljelse från utlandet har undantagits från beskattning. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. A21. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag. Genom reglerna för beskattning av aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa, beskattas viss avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Avvikelsen består i skillnaden mellan tjänste- och kapitalinkomstbeskattningen. B. Kostnader i tjänst och allmänna avdrag B1. Avdrag för dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bosättning medges i vissa fall skattskyldig om dubbel bosättning är skälig på grund av makes eller sambos förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller annan särskild omständighet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. B2. Avdrag för resor till och från arbetet. Kostnader som överstiger 7 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen en privat levnadsomkostnad, varför avdraget utgör en skatteavvikelse avseende inkomstskatt. B3. Avdrag för hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete på annan ort än sin hemort äger i vissa fall rätt till avdrag för hemresor. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. B4. Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får göras för erlagda pensionspremier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en avvikelse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. B5. Avdrag för avgift till arbetslöshetskassa. Avgiften till arbetslöshetskassa dras av till den del den tillsammans med övriga kostnader överstiger 1 000 kronor. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. Avvikelsen ersätts från och med inkomståret 2002 med en skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa. B6. Underskott i aktiv näringsverksamhet. Underskott av aktiv näringsverksamhet får kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. För näringsverksamhet som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får avdrag för underskott göras utan denna tidsbegränsning. Avdragsrätten är belagd med olika restriktioner för att förhindra handel med avdragsrätt och att avdragsrätt för samma näringsverksamhet kan uppkomma för flera femårsperioder. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. B7. Underskott i litterär verksamhet m.m. Underskott i en förvärvskälla får normalt inte kvittas mot överskott i en annan. Underskott i förvärvskälla som avser aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får dock kvittas mot inkomst av tjänst till den del underskottet avser samma år. Detta är en avvikelse i inkomstskatten. I den mån underskottet sparas för att kvittas mot framtida intäkter av litterär verksamhet är skatteavvikelsen en skattekredit inom näringsverksamhet. C. Intäkter i näringsverksamhet C1. Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. C2. Avverkningsrätt till skog mot betalning som skall erläggas under flera år. Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet. Räntan på krediten borde utgöra underlag för särskild löneskatt. C3. Avyttring av näringsfastighet och bostadsrätter i näringsverksamhet. Avyttring av näringsfastighet som inte utgör lagertillgång beräknas enligt kapitalvinstreglerna och redovisas av fysisk person i inkomstslaget kapital. Samtidigt skall återläggning göras i inkomstslaget näringsverksamhet av de värdeminskningsavdrag och - med vissa tidsmässiga begränsningar - avdrag för värdehöjande reparationer som har gjorts under innehavstiden. Enligt den övergångsregel som gällde t.o.m. den 31 december 1999 skulle återläggning inte göras för avdrag som medgetts före den 1 januari 1991. Värdeminskningsavdrag som gjorts före 1991 och som dragits av i inkomstslaget "annan fastighet" skulle i stället återläggas på ett sådant sätt att vinsten - som beskattades i inkomstslaget kapital - ökades. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och socialavgifter på de avdrag som gjorts före den 1 januari 1991. D. Kostnader i näringsverksamhet D1. Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteavvikelsen uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser inkomstskatt och särskild löneskatt. D2. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet. Se under kostnader i tjänst. D3. Yrkesfiskaravdrag. Yrkesfiskare som under längre tidsperioder personligen bedrivit fiske har rätt till avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som han har haft på grund av att han vistats utom sin vanliga hemort. Rätt till avdrag föreligger dock endast om resan varit förenad med övernattning utom den vanliga hemorten. Avdrag medges med ett schablonbelopp som för närvarande uppgår till 90 kronor per dag. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. D4. Bidrag till regionala utvecklingsbolag. Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regionalt utvecklingsbolag. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. D5. Matching credit klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. D6. Koncernbidragsdispens. Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får göras för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag skall vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. D7. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar. Ekonomiska föreningar får göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. D8. Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare får göra avdrag för belopp som förts över till personalstiftelse för tryggande av pensionsutfästelse. Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än näringsidkaren. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en avvikelse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. D9. Anläggning av ny skog m.m. Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk får omedelbart kostnadsföras. Samma avdragsmöjligheter gäller även för bär- och fruktodlingar för inköp och plantering av träd och buskar. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen. D10. Substansminskning. Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skatteavvikelse. Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till högst 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen. D11. Nedskrivning av lager och pågående arbeten. Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Olika bestämmelser finns för pågående arbeten som utförs på löpande räkning och arbeten som utförs till fast pris. För arbeten på löpande räkning kan en motsvarande alternativregel som ovan användas. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad som lagernedskrivningen medför. Eftersom räntan på krediten inte är förmånsgrundande skall den utgöra underlag för särskild löneskatt. D12. Skadeförsäkringsföretag. I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till säkerhetsreserven. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden på skattekrediten som det extra avdraget medför. D13. Skogs- och skogsskadekonto. Det finns möjlighet att få göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto eller skogsskadekonto från intäkter som är hänförliga till skogsbruk. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto och 20 år på skogsskadekonto. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten. Räntan på krediten borde utgöra underlag för inkomstskatt och särskild löneskatt. D14. Återföring av skatteutjämningsreserv. Avsättning till skatteutjämningsreserv upphörde 1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall återföras till beskattning i princip i lika delar under en period om sju år, varför skatteavvikelsen kvarstår t.o.m. 1999. En definitiv skattelättnad avseende skatten på 10 procent av den totala avsättningen uppkommer därvid. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. D15. Överavskrivningar avseende inventarier. Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att planmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen medger att en tillgång normalt skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Därmed uppstår överavskrivningar som minskar underlaget för inkomstskatt under den skattemässiga avskrivningstiden vilket medför en skattekredit. Skattekrediten motsvarar inkomstskatten multiplicerad med överavskrivningen. Denna återförs till beskattning genom underavskrivningar under de år då de skattemässiga avskrivningarna är lägre än den verkliga förslitningen (de planmässiga avskrivningarna). Vid beräkning av skatteavvikelsen görs antagandet att överavskrivningar i genomsnitt återförs till beskattning (genom underavskrivningar) efter sex år. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten och beräknas som skillnaden mellan nuvärdet på skattekrediten vid överavskrivningstidpunkten och underavskrivningsperioden. D16. Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet där näringsidkaren/bolaget kan reservera medel under högst sex år (före beskattningsåret 1999 var tiden fem år). Beskattningsåret 1998 medgavs avsättning med högst 25 procent för enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Fr.o.m. beskattningsåret 2001 är maximal avsättning 25 procent för aktiebolag och övriga juridiska personer, och 30 procent för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Reserveringsmöjligheten innebär att underlaget för inkomstskatt minskar, vilket ger upphov till en skattekredit. Avsättningen måste återföras till beskattning senast sex år efter avsättningstidpunkten. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten och beräknas som skillnaden mellan nuvärdet på skattekrediten vid tidpunkten för avsättningen och tidpunkten för återföringen. D17. Generationsskifte vid räntefördelning. Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvärvet. E. Intäkter i kapital E1. Avkastning eget hem. Med eget hem avses småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta avkastningen från eget hem beskattas inte inom ramen för inkomstbeskattningen. Däremot utgår fastighetsskatt med 1,0 procent (fr.o.m. år 2001, åren 1998-2000 var skattesatsen 1,5 procent) av taxeringsvärdet. Direktavkastningen förutsätts motsvara fastighetens marknadsvärde multiplicerat med statslåneräntan. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan kapitalinkomstskatten (30 procent) på fastighetens reala direktavkastning och fastighetsskatten. E2. Utdelning på aktier i onoterade bolag. Lättnadsreglerna för delägare i onoterade bolag medför en skatteförmån. En avkastning om 70 procent av statslåneräntan på ett speciellt definierat underlag undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. E3. Utdelning av aktier. Ett moderbolags utdelning av aktier i ett dotterbolag kan under vissa omständigheter vara skattefri. En utdelning av detta slag skall enligt huvudregeln vara skattepliktig. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. E4. Kapitalvinst på eget hem och bostadsrätt. Beskattning av värdeökning på eget hem eller bostadsrätt sker först vid realisationstillfället, dessutom ges möjlighet till ytterligare uppskov under vissa förutsättningar även då vinsten realiserats. Räntan på denna skattekredit är en avvikelse. Därutöver behöver endast två tredjedelar (före år 2001 hälften) av den kapitalvinst som realiseras vid försäljning tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Den tredjedel som inte beskattas ger upphov till en skatteavvikelse som avser skatt på kapitalinkomst. E5. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Skatten tas ut på en schablonberäknad avkastning och skattesatsen är nedsatt till 15 procent. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. E6. Begränsningsregel småhus. Från och med år 2001 skall fastighetsskatteuttaget i princip begränsas till högst 5 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Denna begränsning utgör en skatteavvikelse. E7. Kapitalvinst på aktier. Beskattning av värdeökning på aktier sker först vid realisationstillfället. Räntan på denna skattekredit är en skatteavvikelse. E8. Avkastningsskatt på K-försäkringar. Avkastningsskatten på K-försäkrings-kapitalet är nedsatt till 27 procent. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. F. Kostnader i kapital F1. Konsumtionskrediter. Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. Enligt normen är endast ränteutgifter för lån till investeringar inklusive bostadsinvesteringar avdragsgilla, vilket innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteavvikelse. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. F2. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. Förluster vid avyttring av marknadsnoterade aktier m.m. får dras av från kapitalvinst på marknadsnoterad sådan tillgång utan den begränsning som i andra fall gäller avdrag för kapitalförluster. En motsvarande kvittningsrätt gäller för vinster och förluster på icke marknadsnoterade aktier o.d. Kapitalförluster på onoterade aktier får kvittas mot vinster på marknadsnoterade aktier. Fr.o.m. inkomståret 2000 får även förluster på marknadsnoterade aktier m.m. kvittas mot vinster på onoterade aktier. Avdragsbegränsningen för fysiska personer är i övrigt 70 procent av den faktiska kapitalförlusten. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. F3. Marknadsnoterade fordringar. Kapitalvinst och kapitalförlust behandlas i skattehänseende som ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta innebär att de är kvittningsbara mot varandra till 100 procent. Dessa regler tillämpas inte på icke marknadsnoterade fordringar. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. G. Skattereduktioner mm. G1. ROT-reduktioner. Skattereduktion kan ges för löneandelen av reparations- och förbättringskostnader på hyreshusfastigheter och egna hem. Möjligheten till ROT-reduktion den 31 mars 1999. G2. Anställningsstöd genom kreditering av skattekonto. Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa utgår genom kreditering av skattekontot för arbetsgivaren. Stimulansen till anställning av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete ges i form av allmänt, förstärkt och särskilt anställningsstöd. Tiden med anställningsstöd och krediteringens storlek beror bland annat på den anställdes ålder och under hur lång tid arbetslösheten har pågått. Krediteringen utgör en skatteavvikelse. G3. Skattereduktion för anslutning till bredband. Skattereduktion utgår för anslutning till bredband som tas i bruk under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2002. G4. Skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassa. Från och med inkomståret 2002 ersätts avdrag för avgiften till arbetslöshetskassa med en skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 40 procent av avgiften till arbetslöshetskassan under året. Reduktionen utgör en skatteavvikelse. G5. Sjöfartsstöd. Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteavvikelse. H. Skattskyldighet H1-6. Akademier, allmänna undervisningsverk, studentnationer och samarbetsorgan för studentnationer, företagareföreningar, erkända arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. samt ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4 §§ fastighetstaxeringslagen. Endast skatteplikt för inkomst av fastighet och vissa rörelseinkomster. I. Socialavgifter I1. Nedsättning i stödområde A och B. Vissa arbetsgivare med fast driftställe i stödområdena fick t.o.m. inkomståret 1999 en nedsättning av socialavgifterna. Nedsättningen gällde inte stat och kommun. Nedsättningen var 8 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997 och omfattade både arbetsgivare och egenföretagare. Denna skatteavvikelse budgeterades på budgetens utgiftssida genom ett anslag under utgiftsområde 19 som täckte bortfallet av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av denna nedsättning. Skatteavvikelsen upphör från och med inkomståret 2000. I2. Nedsättning med viss inriktning på mindre företag. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en arbetsgivare göra ett avdrag med 5 procent av lönesumman upp till 852 000 kronor. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gäller motsvarande avdrag för egenavgifter. Nedsättningen gäller inte kommuner, landsting, statliga myndigheter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund. I3. Regional nedsättning. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får arbetsgivare med fast driftsställe i stödområde A göra ett avdrag med 10 procent av lönesumman upp till 852 000 kronor. Nedsättningen är en utvidgning av den generella nedsättningen av socialavgifterna på 5 procent. J. Särskild löneskatt J1. Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige betalar utländska artister en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Eftersom inkomsten inte är förmånsgrundande avser skatteavvikelsen särskild löneskatt. J2. Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteavvikelsen avser särskild löneskatt. J3. Ersättning till idrottsutövare. Ersättning som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Eftersom ersättningen inte är förmånsgrundande utgörs avvikelsen av särskild löneskatt. K. Mervärdesskatten Undantag från skatteplikt K1. Försäljning av tomtmark och byggnader. Vid försäljning av en- och flerbostadshus är ca 15 procent av värdet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget gäller i huvudsak tomtmark, byggränta och vinst som enligt normen borde beskattas. K2. Försäljning av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Undantaget gäller om försäljningssumman understiger 300 000 kronor per år. K3. Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus är kvalificerat undantaget från mervärdesskatt. Däremot utgår mervärdesskatt vid försäljning av icke receptbelagda läkemedel. K4. Internationell personbefordran. Som export räknas transport till eller från utlandet. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och landtransporter. Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter. K5. Lotterier. All beskattning sker i form av punktskatt. Skattesats K6. Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen nedsatt till 12 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror. K7. Rumsuthyrning. Skattesatsen är 12 procent. K8. Personbefordran. Den 1 januari 2001 sänktes skattesatsen från 12 till 6 rocent. K9. Transport i skidliftar. Skattesatsen är 12 procent. K10-K15. Allmänna nyhetstidningar, böcker och tidskrifter, biografföreställningar, entréavgiftsbelagda kulturevenemang, avgifter för idrottsutövning eller till idrottsevenemang som tillhandahålls kommersiellt, samt upphovsrätter. Skattesatsen för dessa grupper är 6 procent. För böcker och tidskrifter gäller detta från 1 januari 2002. K16. Försäljning av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Om försäljningssumman överstiger 300 000 kronor per år utgår mervärdesskatt med 12 procent. K17. Entré djurparker. Mervärdesskatt för tillträde till och förevisning av djurparker sänktes fr.o.m. den 1 januari 2001 från 25 till 6 procent. Undantag från skattskyldighet K18. Ideella föreningar (exkl. konserter, idrott och utbildning). Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga. Redovisningsperiod K19. Tidpunkt för redovisningsskyldighetens inträde i byggnads- och annan entreprenadverksamhet. Redovisningsskyldigheten inträder två månader efter det att fastigheten tagits i bruk. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten. Avdrag för ingående skatt K20. Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdragsrätten omfattar hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om värdet av bostad ingår i arrendet. L. Skatteförmåner inom punktskatteområdet Energiskatt L1. Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon. Skattesatsen för diesel i olika miljöklasser jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. År 2002 är skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 36 öre/kWh medan diesel beskattas med 13 öre/kWh i miljöklass 1,16 öre/kWh i miljöklass 2 och 19 öre/kWh i miljöklass 3. L2. Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift. Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteavvikelsen uppgår till 36 öre/kWh. L3. Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift. Befrielsen gäller bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon. Skatteavvikelsen uppgår till 36 öre/kWh. L4. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes yrkesmässig sjöfart. Skatteavvikelsen uppgår till 36 öre/kWh. L5. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikesluftfart. Bränsle som används som flygbränsle beskattas inte. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Skatteavvikelsen uppgår till 36 öre/kWh. L6. Elförbrukning i vissa kommuner. Normen för skatt på elektrisk kraft utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 19,8 öre/kWh år 2002. I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och Torsby är dock skattesatsen nedsatt till 14,0 öre/kWh. Skatteavvikelsen uppgår till 5,8 öre/kWh. L7. Skatt på el som används för gas-, värme-, vatten- och elförsörjning. Skattesatsen för denna förbrukning är med vissa undantag nedsatt till 17,4 öre/kWh i de län och kommuner som inte omfattas av den regionala nedsättningen på elförbrukning till 14,0 öre/kWh. Undantagen gäller el som förbrukas i elpannor (>2MW) under perioden 1 november till 31 mars. I ovannämnda län och kommuner är nedsättningen begränsad till 16,4 öre/kWh för sådan förbrukning. I övriga delar av landet gäller i stället normalskattesatsen på 19,8 öre/kWh för sådan förbrukning. Normen är som ovan, d.v.s. 19,8 öre/kWh. L8. Differentierat energiskatteuttag på fossila bränslen. Skatteavvikelserna beräknas som skillnaden mellan skattesatserna på de olika energislagen och normalskattesatsen på elektrisk kraft. År 2002 uppgår skatteavvikelserna för gasol till 18,7 öre/kWh, för naturgas 17,7 öre/kWh, för kol 15,8 öre/kWh, för tung eldningsolja 13,2 öre/kWh samt för villaolja 12,7 öre/kWh. Två tredjedelar av den totala avvikelsen beräknas tillfalla hushållen medan resterande del tillfaller företagssektorn. L9. Energiskattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt utgår på biobränslen som används för uppvärmning, vilket innebär en avvikelse på 19,8 öre/kWh år 2002. L10. Halvt avdrag för energiskatt på bränsle. För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning medges avdrag med halva energiskatten. L11. Energiskattebefrielse vid produktion av elkraft. De fossila bränslen som används som insatsvaror vid produktion av elkraft är skattebefriade. Man undviker därmed en dubbelbeskattning eftersom elkraften beskattas i konsumtionsledet. L12. Bränsleförbrukning inom industrin. Industrisektorn är energiskattebefriad för all användning av fossila bränslen. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen. L13. Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringarna. Växthusnäringen är skattebefriad från energiskatt för all användning av fossila bränslen. Sedan den 1 juli 2000 är även övriga delar av jordbruksnäringen skattebefriad. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen. L14. Elförbrukning inom industrin. Industrisektorn är skattebefriad för all användning av elektrisk kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. L15. Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringarna. Växthusnäringen är skattebefriad för all användning av elektrisk kraft. Fr.o.m. den 1 juli år 2000 är även övriga delar av jordbruksnäringen skattebefriad. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. L16. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk. Ett skatteavdrag motsvarande 18,1 öre/kWh får göras för vindkraftsel. Koldioxidskatt L17. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på bränslen inom energiintensiv industri. För företag i den energiintensiva sektorn medges nedsättning av den koldioxidskatt som överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets omsättning. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. Företag inom cement-, kalk-, glas- och stenindustri är dock befriade från den del av koldioxidskatten på kol och naturgas som överstiger 1,2 procent av omsättningen. L18. Koldioxidskattebefrielse för bandrift. Befrielsen gäller bränsleförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt. L19. Koldioxidskattebefrielse för produktion av elkraft. För bränsle som åtgår vid produktion av elkraft utgår ingen koldioxidskatt. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt. Enligt normen bör skatteuttaget utgöra 30 procent av de gällande skattesatserna, dvs. den skattesats som gäller för de konkurrensutsatta sektorerna. L20 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart. Skatt tas ej ut för flygbränsle. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt. L21. Koldioxidskattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt. Övrigt L22. Undantag från svavelskatt för vissa transportslag. Bränslen som används för bandrift, yrkesmässig sjöfart och luftfart är undantagna från svavelskatt. M. Skattesanktioner Kostnader i kapital M1. Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen som innebär att avdragseffekten är 21 procent i de fall nettoränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna) överstiger 100 000 kr. M2. Begränsning av skattereduktion. I reglerna om skattereduktion för underskott av kapital finns en regel som begränsar reduktionen till summa andra skatter. Skatterestitution medges inte. Avvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. M3. Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar. Avdragsrätten för räntor är begränsad och får ett givet år ej överstiga den intäkt på 3 procent av taxeringsvärdet som föreningen skall ta upp till beskattning. Uppkommer underskott får detta rullas framåt i tiden. Finns ett sådant underskott kvar när fastigheten avyttras får detta kvittas mot en eventuell kapitalvinst. M4-M6.Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter. Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skatteavvikelse. M7 Avkastning på bostadsrättsfastighet. Direktavkastningen från privatbostadsföretags (äkta bostadsrättsföreningar) fastigheter beskattas inte konventionellt, utan genom en särskild schablonmetod. Enligt gällande regler skall föreningen årligen ta upp en intäkt om 3 procent av fastighetens taxeringsvärde till beskattning. Därutöver utgår fastighetsskatt på 0,5 procent av taxeringsvärdet för fastigheter som är taxerade som hyreshus och 1,0 procent för småhusfastigheter fr.o.m. år 2001. Direktavkastningen förutsätts motsvara det sammanlagda marknadsvärdet av bostadsrätterna multiplicerat med statslåneräntan. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten (30 procent) på fastighetens reala direktavkastning och den skatt som betalas enligt gällande regler. Punktskatter M8. Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. För elkraft som produceras i kärnkraftverk tas en skatt ut på den tillståndsgivna termiska effekten med 5 514 kronor per megawatt och månad. Före den 1 juli 2000 baserades skatten på antalet kWh. Skatten uppgick då till 2,7 öre per kWh. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion. Icke saldopåverkande avvikelser N1. Näringsbidrag och EU-bidrag. Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effekten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N2. Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. N3. Bidrag från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden. Ersättningen finansieras med statliga medel och är pensionsgrundande. Eftersom ersättningen är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Från och med inkomståret 1999 beläggs ersättningarna med statlig ålderspensionsavgift. Avvikelsen utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån. N4. Flyttningsbidrag som utgår p.g.a. att den anställde flyttar till ny bostadsort är i allmänhet skattefri, utom till den del ersättningen väsentligt överstiger belopp som gäller för befattningshavare i offentlig tjänst. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N5. Värnpliktigas förmåner i form av naturaförmåner, dagersättning, befattningspremie, avgångsvederlag, utbildningspremie, familjebidrag m.m. är skattefri inkomst. Näringsbidrag utgör dock skattepliktig inkomst. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N6. Socialbidrag och annan hjälp enligt socialtjänstlagen. Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll som lämnats till intagen på kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus är ej skattepliktiga, varför inkomstskatt ej utgår. N7. Barnbidrag m.m. Barnbidrag och förlängt barnbidrag samt barnpension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter avliden förälder ej överstiger 0,4 basbelopp är ej skattepliktiga. Skattefriheten för barnpension är begränsad till den garantinivå som gäller för bidragsförskott. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N8. Underhållsstöd är inte skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N9. Handikappersättning m.m. Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader, merutgifter för resor, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel är skattefria. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N10. Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av utländska barn är skattefritt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N11. Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar. Ersättningen betalas ut vid den första arbetsplaceringen och bidraget är anpassat till de normer som gäller inom socialtjänsten. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N12. Bostadstillägg till pensionärer (BTP). Ersättningen är skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N13. Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N14. Studiestöd. Studiestöd enligt studiestödslagen är inte skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N15. Skattefria pensioner. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. N16. Övriga icke skattepliktiga transfereringar som ej redovisas under punkterna N1-N15. Skatteavvikelserna avser inkomstskatt. N17. Särskilt grundavdrag för pensionärer (SGA). Grundavdraget för skattskyldiga med folkpension (förtidspension, änkepension m.m.) avviker från det grundavdrag som aktiva skattskyldiga är berättigade till. Det särskilda grundavdraget är lika med folkpension plus pensionstillskott och reduceras med ökad pensionsinkomst. Avdraget kan dock aldrig vara lägre än det avdrag som aktiva skattskyldiga erhåller. Avvikelsen avser inkomstskatt. Skatteavvikelsen upphör inkomståret 2003. 1 En redovisning av skatteavvikelserna av detta slag har lämnats varje år sedan 1996 som en bilaga till regeringens ekonomiska vårproposition. ?? PROP. 2001/02:100 BILAGA 2 PROP. 2001/02:100 BILAGA 2 2 25