Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 3 Noter Bilaga 3 Noter Innehållsförteckning Noter till resultaträkningen (1-12) 5 Not 1 Skatter m.m. 5 Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 6 Not 3 Intäkter av bidrag 8 Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. 9 Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder 11 Not 6 Kostnader för personal 11 Not 7 Kostnader för lokaler 13 Not 8 Övriga driftskostnader 14 Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar 15 Not 10 Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag 16 Not 11 Finansiella intäkter 17 Not 12 Finansiella kostnader 17 Noter till balansräkningen (13-52) 18 Not 13 Balanserade uppgifter för forskning och utveckling 18 Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 19 Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 19 Not 16 Statliga väganläggningar 19 Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom 19 Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet 20 Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 20 Not 21 Pågående nyanläggningar 21 Not 22 Beredskapstillgångar 21 Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 22 Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag 22 Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav 23 Not 26 Andra långfristiga fordringar 23 Not 27 Utlåning 24 Not 28 Varulager och förråd 25 Not 29 Pågående arbeten 25 Not 30 Fastigheter 25 Not 31 Förskott till leverantörer 26 Not 32 Kundfordringar 26 Not 33 Övriga fordringar 26 Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader 27 Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter 27 Not 36 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter 28 Not 37 Värdepapper och andelar 28 Not 38 Kassa, bank m.m. 28 Not 39 Nettoförmögenheten 29 Not 40 Fonder 29 Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 30 Not 42 Övriga avsättningar 31 Not 43 Statsskulden 31 Not 44 Övriga skulder 32 Not 45 Leverantörsskulder 33 Not 46 Depositioner 33 Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kund 34 Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader 34 Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag 34 Not 50 Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter 34 Not 51 Garantiförbindelser 35 Not 52 Övriga ansvarsförbindelser 35 Noter till finansieringsanalysen (53-62) 36 Not 53 Skatter 36 Not 54 Avgifter och andra ersättningar 36 Not 55 Transfereringar 36 Not 56 Statens egen verksamhet 36 Not 57 Justeringar till betalningar 37 Not 58 Investeringar 37 Not 59 Utlåning 38 Not 60 Finansiellt netto för statens upplåning 38 Not 61 Övrigt finansiellt netto 38 Not 62 Justeringar till betalningar 38 Noter till resultaträkningen (1-12) Not 1 Skatter m.m. Miljoner kronor 2001 2000 Intäkter av skatter m.m. Inkomstskatter, fysiska personer 505 161 485 592 Inkomstskatter, juridiska personer 119 874 94 728 Arbetsgivaravgifter 300 576 284 515 Mervärdesskatt 179 054 177 384 Övriga skatter på varor och tjänster 76 668 73 466 Riksbankens inlevererade överskott 28 200 9 760 Ofördelbara skatter m.m. 7 622 7 989 Fordonsskatt 7 017 6 887 Stämpelskatt 5 367 4 878 Räntor, dröjsmålsavgifter, skattetillägg m.m. 3 820 2 883 Svenska spels inlevererade överskott 3 561 2 862 Tullmedel 3 338 3 449 Skatt på egendom 2 576 2 549 Övrigt 2 114 2 267 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -19 270 -18 110 Summa intäkter av skatter m.m. 1 225 678 1 141 099 Tillkommer/avgår Utjämningsavgifter 20 874 19 196 Kommunalskatter, utbetalda -372 789 -342 492 Nedsättningar, anställningsstöd, bredbandsstöd, sjöfartsstöd -1 640 -1 207 Summa tillkommer/avgår -353 555 -324 503 Periodiseringar Upplupna kostnader slutregl. av kommunalskatt 1 215 -6 234 Periodiserade intäkter av skatter 2 809 18 157 Värdereglering 1 881 -12 676 Konstaterade uppbördsförluster -10 366 -9 190 Invärdering av fordringar, bortförande av skulder p.g.a. ändrade redovisningsprinciper 2000 0 -14 343 Summa periodiseringar -4 461 -24 286 Total summa 867 662 792 310 Skatter m.m. ökade med 75 miljarder kronor. Om man bortser från periodisering av uppbördsintäkter ökade skatterna med 55 miljarder kronor. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den redovisning som görs på statsbudgetens inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan vad som är skatt på inkomst, socialavgifter etc. Den största skillnaden mellan den redovisning som görs i resultaträkningen respektive den som görs avseende statsbudgeten är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter som Riksskatteverket redovisar ingår de avgifter som överförs till pensionssystemet. I statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som sker till AP-fonderna. Andra väsentliga skillnader mot statsbudgeten är dels att arbetsgivaravgifter som avser statligt anställda har eliminerats, dels att hänsyn tagits till värdering av skattefordringar. Arbetsgivaravgifter ökade med 16 miljarder kronor. Det förklaras främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt redovisas av Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Mervärdesskatten ökade med 1,7 miljarder kronor och redovisas av Riksskatteverket och Tullverket. Fysiska personers inkomstskatter ökade med 19 miljarder kronor. Ökningen beror dels på stora realisationsvinster år 2000 som debiterats 2001, dels på hushållens ökade löneinkomster. Skatt på juridiska personers inkomster ökade med 25 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras dels av högre vinster 2000, dels av återbäringar från försäkringsbolaget Alecta (f.d. SPP). Större delen av dessa skatteökningar debiterades 2001. Skatt på fysiska och juridiska personer redovisas av Riksskatteverket. Utbetalning av kommunalskatter ökade med 30 miljarder kronor, varav 18 miljarder beror på ökade löner och 5 miljarder hänförs till basbreddning som en effekt av skattereformen. Dessutom förklaras 6 miljarder av ökade utbetalningar vid slutreglering av kommunalskatter avseende 1999. Riksbankens inlevererade överskott redovisas av Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 pro-cent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkning av inleveransen till statsverket. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto. År 2001 har en extra utdelning till staten gjorts på 20 miljarder kronor. Utdelningen gjordes i huvudsak genom överföring av statsobligationer (19,6 miljarder till marknadsvärde och 18,4 miljarder till nominellt värde). Från och med 2001 redovisar Riksskatteverket beloppen för slutreglering av kommunalskatt som upplupen kostnad. För att uppnå jämförbarhet har även föregående års slutreglering av kommunalskatt redovisats på samma sätt. Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatteintäkter enligt en modifierat bokföringsmässig princip i stället för som tidigare rent kassamässigt. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av genomförd periodisering redovisas ovan som periodiserad uppbörd. Överskottet från Svenska spel inlevereras på statsbudgeten. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2001 2000 Offentligrättslig verksamhet Riksskatteverket 811 803 Lantmäteriverket 554 578 Patent- och registreringsverket 507 473 Banverket 456 98 Vägverket 433 556 Insättningsgarantinämnden 392 1 997 Centrala studiestödsnämnden 333 301 Affärsverk Luftfartsverket 3 351 3 264 Svenska kraftnät 2 340 2 318 Sjöfartsverket 1 084 1 116 Övriga myndigheter 2 351 2 269 Summa offentligrättslig verksamhet 12 612 13 773 Uppdragsverksamhet Vägverket 1 664 1 591 Banverket 1 377 871 Exportkreditnämnden 1 145 1 016 Statens institutionsstyrelse 852 838 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 798 967 Affärsverk Luftfartsverket 1 569 1 550 Sjöfartsverket 125 125 Statens järnvägar - 10 581 Övriga myndigheter 8 256 7 748 Summa uppdragsverksamhet 15 786 25 287 Andra ersättningar Arbetsmarknadsverket 3 848 3 599 Exportkreditnämnden 1 190 1 277 Kärnavfallsfondens styrelse 730 638 Radio- och TV-verket 651 557 Övriga myndigheter 735 2 216 Summa andra ersättningar 7 154 8 287 Total summa 35 552 47 347 Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en direkt motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla tjänster och varor. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte här betraktats som avgifter. Intäkterna indelas efter om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget minskade dessa avgifter och andra ersättningar mellan 2000 och 2001 med cirka 12 miljarder. Orsaken till de minskade avgiftsintäkterna är främst att trafikverksamheten i Statens järnvägar har övergått i bolagsform, och inte längre finns kvar i affärsverket. Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än avgifter är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls. Vidare har affärsverkens intäkter särredovisats. Avgiftsintäkterna har hänförts till offentligrättsliga avgifter, respektive avgifter från uppdragsverksamhet, för att ansluta till strukturen för övriga statliga myndigheters avgiftsintäkter. De intäktsmässigt största myndigheterna 2001 inom respektive verksamhet har särredovisats. Myndigheterna kan givetvis vara verksamma inom samtliga tre verksamheter och då rangordnas annorlunda. Offentligrättsliga avgifter De avgiftsintäkter som hänförts till offentligrättslig verksamhet minskade med 8 procent mellan 2000 och 2001. Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut. Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet samt expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Patent- och registreringsverket redovisar avgiftsintäkter vid patent-, bolags- och varumärkesregistreringar. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens spåranläggningar. Förklaringen till att intäkterna ökat är främst att trafikverksamheten i affärsverket Statens järnvägar övergått till bolagsform. Det innebär att banavgifterna från SJ AB fr.o.m. 2001 klassificeras som utomstatliga och därmed inkluderas i underlaget för årsredovisningen för staten. Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt. Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. Insättningsgarantin, som finansieras genom avgifter från kreditinstitut, ska skydda spararnas insättningar hos banker och vissa värdepappersföretag. Intäkterna av avgifter har minskat kraftigt beroende på att de behållna avgiftsmedlen sammanlagt uppnått ett belopp som motsvarar föreskrivna 2,5 procent av kundernas insättningar hos de kreditinstitut som omfattas av lagen om insättningsgaranti. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalning av studielån. Affärsverkens verksamhet har klassificerats som offentligrättslig enligt följande. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter har hänförts till offentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. landningsavgifter och passageraravgifter. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Totalt redovisar omkring 100 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter. Uppdragsverksamhet De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet minskade med 38 procent mellan 2000 och 2001. Orsaken till den kraftiga minskningen är främst att affärsverket Statens järnvägars trafikverksamhet har övergått i bolagsform och inte längre ingår i myndighetssfären. Drygt 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Den största delen av Vägverkets uppdragsverksamhet består av produktion, som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår övrig uppdragsverksamhet som t.ex. försäljning av information ur bilregistret. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag skall finansieras med avgifter från kommuner. Riksförsäkringsverkets med de allmänna försäkringskassorna avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonderna för administration av inkomstgrundad ålderspension. Affärsverkens verksamhet har klassificerats som uppdragsverksamhet enligt följande. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground handling, vilket inkluderar ramp- och expeditionstjänster, biljettkontor, flygplansstädning och flygplanstankning. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av avgifter för transporter av människor och gods. Eftersom affärsverket Statens järnvägars trafikverksamhet övergått i bolagsform återfinns endast uppgifter för 2000 i noten. Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriverket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskaps- och fastighetsinformation samt genom att tillhandahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis. Bland gruppen övriga finns också många universitet och högskolor som får extern finansiering genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Andra ersättningar De andra ersättningar som här redovisas av Arbetsmarknadsverket omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa skall enligt lagen om arbetslöshetskassor, för varje medlem, till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. Exportkreditnämndens intäkter som redovisas under rubriken Andra ersättningar omfattar främst s.k. återvinningar. Dessa utgör ersättningar som Exportkreditnämnden drivit in från gäldenärer eller gäldenärsländer som fallerat med betalningar till exportföretagen. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Radio- och TV-verkets ersättningar avser koncessionsavgifter enligt radio- och TV-lagen. Ett företag som har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik ska betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt i landet. De sammantagna intäkterna i posten Övriga har minskat kraftigt. Det beror till stor del på viss ändrad finansiering av Vägverkets verksamhet. Under 2000 avvecklade Vägverket finansiering med egna medel, i form av ackumulerade överavskrivningar, till förmån för finansiering genom lån i Riksgäldskontoret. Detta innebar bl.a. att nära 1 miljard kronor inlevererades till statskassan, vilket då togs upp som andra ersättningar. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2001 2000 EU-bidrag Statens jordbruksverk - arealersättning, exportbidrag och djurbidrag 11 052 3 681 Struktur- och regionalstöd från jordbruksfondens garantisektion 79 419 Arbetsmarknadsverket, bidrag från socialfonden 940 658 Närings- och teknikutvecklingsverket, bidrag från regionalfonden - 478 Länsstyrelsen, bidrag från regionalfonden 252 319 Länsstyrelsen, bidrag från socialfonden 99 38 Vägverket, bidrag till transeuropeiska nätverk - 99 Fiskeriverket, bidrag från fiskefonden 40 91 Banverket, bidrag till transeuropeiska nätverk 23 86 Övriga EU-bidrag 44 41 Summa EU-bidrag 12 529 5 910 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna - underhållsstöd 1 162 1 890 - assistansersättning 1 949 1 686 Bidrag till universitet och högskolor 4 732 4 324 Bidrag till övriga myndigheter 2 501 3 102 Total summa 22 873 16 912 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med 5 961 miljoner kronor jämfört med föregående år. Förändringen beror i huvudsak på att EU-bidragen till Statens jordbruksverk ökat med 7 371 miljoner kronor som en följd av att regeringen beslutade att arealersättningen för 2000 skulle utbetalas 2001. Statens jordbruksverk redovisar bidragen från EU som intäkter, vilka periodiseras i samband med att arealersättning betalas ut till den slutliga bidragsmottagaren. Både intäkter och kostnader redovisas när utbetalning sker. För den del av arealersättningen som utbetalas i samband med årsskifte intäktsredovisas därför två årsbelopp för 2001 och inget för 2000. Den redovisning av bidrag från EU som redovisas i statsbudgeten, 8 485 miljoner kronor 2001, är kassamässiga inkomster under inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU. Riksförsäkringsverket har skrivit ned fordringar avseende underhållsstöd äldre än 4 år med 722 miljoner kronor. Någon omvärdering av jämförelsetalen för föregående år har inte kunnat göras. Nedskrivningen redovisas som minskad intäkt. Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. Miljoner kronor 2001 2000 Socialförsäkring Ekonomiskt stöd vid ålderdom 177 474 172 445 Ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga och till funktionshindrade samt åtgärder mot ohälsa 97 773 88 450 Ekonomiskt stöd till barnfamiljer 49 161 45 865 Läkemedelsförmåner 16 531 16 921 Summa socialförsäkring 340 939 323 681 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning 23 115 29 531 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 21 613 21 859 Bidrag till Samhall AB 4 262 4 262 Lönegarantier m.m. 1 272 908 Anställningsstöd via skattekontosystemet 1 403 1 207 Summa arbetsmarknad 51 665 57 767 Bistånd och invandring Bidrag via Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 11 183 9 779 Bidrag till internationella organisationer via Regeringskansliet 4 422 4 807 Invandringsbidrag till kommuner m.m. 3 188 2 744 Summa bistånd och invandring 18 793 17 330 Övrigt Generella bidrag och utjämnings-bidrag till kommuner och landsting 99 127 97 218 - varav utjämningsbidrag 20 861 19 190 Nedskrivning av fordran i kommunkontosystemet - 3 830 Överföring till premiepensionssystemet 18 822 21 555 Överföring till AP-fonderna 13 372 5 558 Studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar av lånefordringar 18 940 21 968 Sveriges avgift till EU m.m. 22 126 22 255 Stöd till jordbruket 13 389 6 543 Räntebidrag m.m. 1 689 3 931 Bidrag inom skolväsendet 4 551 4 032 Bidrag till folkbildningen 2 513 2 489 Bidrag till investeringar i infrastruktur 2 348 2 375 Bidrag till näringslivet m.m.via Nutek och Vinnova 2 087 2 478 Bidrag till hälso- och sjukvård, handikappändamål m.m.via Socialstyrelsen 1 921 1 918 Bidrag till enskilda och kommunala högskoleutbildningar 1 683 1 692 Bidrag till kulturverksamhet 1 308 1 183 Övriga bidrag m.m. 18 728 17 002 Summa övrigt 222 604 216 027 Total summa 634 001 614 805 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna, främst i form av bidragsutbetalningar, förmedlar till olika mottagare. I huvudsak görs transfereringarna från statsbudgeten. Transfereringarna kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken, där kravet är att mottagaren genomgår t.ex. någon form av utbildning. Transfereringarna är med den definition som tillämpas mer än enbart egentliga bidrag. Även pensioner och vissa andra omfördelningstransaktioner redovisas som transfereringar. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. har ökat med 19 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. Kostnaderna för socialförsäkring är den huvudsakliga förklaringen. De har ökat med 17 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitik har minskat med 6 miljarder kronor, och därutöver finns mer begränsade ökningar och minskningar. Med socialförsäkring avses i princip transfereringar som hanteras av Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna, vilket innebär att utöver ålderspensioner ingår bl.a. stöd till barnfamiljer, stöd vid arbetsoförmåga som sjukpenning, förtidspension och arbetsskadeersättning, vissa stöd till funktionshindrade samt bidrag till landstingen för läkemedelsförmåner. De största ökningarna inom området socialförsäkring gäller sjukpenning. Sjukpenningutbetalningarna har ökat med 6 miljarder kronor eller 20 procent mellan 2000 och 2001. Det är fråga om en långsiktig ökning sedan 1998 som beror på en mängd samverkande faktorer. Antalet sjukfall har ökat inom alla kategorier (längre än 29 dagar, längre än 60 dagar, längre än 1 år och längre än 2 år), men den största ökningen svarar långtidssjukskrivningarna för. Medelsjukpenningen har också ökat. Kostnaderna för förtidspensioner har ökat med drygt 1 miljard kronor, eftersom många av de långa sjukfall som avslutas övergår i förtidspension eller sjukbidrag. Kostnaderna för ekonomiskt stöd vid ålderdom har ökat med 5 miljarder kronor, vilket beror på fler ATP-pensionärer och stigande genomsnittlig pensionspoäng. Inom området Ekonomiskt stöd till barnfamiljer har de allmänna barnbidragen ökat med drygt 2 miljarder kronor som följd av att barnbidragen höjts från 850 till 950 kronor per månad. För området arbetsmarknad har arbetslöshetsersättningen minskat med 6 miljarder kronor, som följd av att arbetslösheten minskat från 4,7 till 4,0 procent som årsgenomsnitt jämfört med 2000. Inom området bistånd och invandring har biståndet via Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökat med drygt 1 miljard kronor, beroende på att Sida tagit över ansvaret för några av årsbidragen till FN-organ från Utrikesdepartementet. Den ökningen kompenseras av en motsvarande minskning av de internationella bidrag som betalas ut av Regeringskansliet. I övrigt har mindre ökningar skett på flera delområden. Bidragen till invandring har ökat som följd av ökat antal asylsökande och flyktingar. Bland övriga transfereringar märks en minskning på nära 3 miljarder kronor av kostnaderna för studiestöd, beroende på att nedskrivningarna för befarade förluster planat ut något efter det att nya metoder för värdering av studiemedelsfordringar införts och utvecklats under de två närmast föregående åren. Överföringen till premiepensionssystemet, netto, minskade p.g.a. att 2,7 miljarder överförts från premiepensionssystemet till AP-fondssystemet i samband med slutregleringen av pensionsrätter för 1999. Överföringen till AP-fonderna avser mellanskillnaden mellan de socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som under året inbetalats till staten och överförts till AP-fonderna och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalning av pensioner. De inbetalda avgifterna har ökat mer än kostnaderna för utbetalda pensioner, främst beroende på lönesummeförändringar. Det leder till att det belopp som netto förs till AP-fonderna ökar. Slutregleringen av pensionsrätter för 1999 påverkar också det överförda beloppet. Jordbruksstödet har ökat med nära 7 miljarder kronor beroende på att arealbidragen för 2000 enligt regeringens beslut utbetalades först i januari 2001, medan arealbidragen för 2001 betalades ut i slutet av 2001 på det sätt som tidigare varit brukligt. Den del av dessa bidrag som utbetalas i samband med årsskifte uppgår till mellan 3 och 4 miljarder kronor per år, och under 2000 utbetalades således inget sådant årsbelopp alls, medan under 2001 utbetalades två årsbelopp. Den nya myndigheten Vinnova (Verket för innovationssystem) inrättades den 1 januari 2001 och har övertagit vissa av uppgifterna från det tidigare Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket), men även från några andra myndigheter. De bidrag till näringslivsutveckling, regionalpolitik, forskning m.m. som nu sammantaget utbetalas av nya Nutek (Verket för näringslivsutveckling) och Vinnova motsvarar i huvudsak de stöd som tidigare betalades ut av det dåvarande Nutek. Nedskrivningen av fordran i kommunkontosystemet på 3,8 miljarder kronor 2000, var en engångshändelse, och någon motsvarande kostnad för 2001 finns inte. Posten Övriga bidrag m.m. som uppgår till drygt 18 miljarder kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som betalas ut av bl.a. Regeringskansliet, länsstyrelserna, Statens energimyndighet, Presstödsnämnden och Rikstrafiken. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2001 2000 Kärnavfallsfonden 1 526 1 174 Medel för kompetenssparande 1 150 1 350 Insättningsgarantinämndens fond 987 2 419 Bostadskreditnämndens garantireserv 727 15 Bilskrotningsfonden -158 177 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. -82 37 Batterifonden 79 79 Fonder hos Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 58 52 Övriga fonder 6 46 Summa 4 293 5 349 Skillnaden jämfört med föregående år på posten Avsättning till/upplösning av fonder avser främst två fonder. Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond har minskat kraftigt. Det är en följd av att avgifterna till insättningsgarantin sänkts, beroende på att behållningen i fonden numera uppgår till ett belopp som motsvarar minst 2,5 procent av kundernas insättningar hos banker och värdepappersbolag. Ökningen vid Bostadskreditnämnden beror på att fr.o.m. 2001 avsätts medel för äldre garantier till en garantireserv. För detta ändamål har 1 miljard kronor överförts från anslag till fonden. Från detta bruttobelopp avgår redovisade garantiförluster och tillkommer garantiavgifter m.m. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 40. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2001 2000 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Försvarsmakten 9 126 9 288 Rikspolisstyrelsen 8 486 8 109 Riksskatteverket 4 266 4 029 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 4 239 4 053 Arbetsmarknadsverket 2 991 3 138 Banverket 2 668 2 494 Vägverket 2 370 2 268 Regeringskansliet 2 297 2 109 Kriminalvårdsverket 2 268 2 168 Lunds universitet 2 263 2 186 Domstolsverket 2 159 2 002 Uppsala universitet 1 790 1 730 Göteborgs universitet 1 679 1 590 Karolinska institutet 1 352 1 243 Stockholms universitet 1 283 1 264 Umeå universitet 1 225 1 131 Kungliga tekniska högskolan 1 206 1 232 Linköpings universitet 1 103 1 048 Sveriges lantbruksuniversitet 1 084 1 055 Statens institutionsstyrelse 1 005 940 Affärsverk Luftfartsverket 1 598 1 521 Sjöfartsverket 533 523 Svenska kraftnät 116 95 Statens järnvägar 31 2 452 Övriga myndigheter 21 274 20 207 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 78 412 77 875 Eliminering av arbetsgivaravgifter -19 526 -18 257 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 58 886 59 618 Pensionskostnader Försvarsmakten 2 280 3 556 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 075 1 275 Rikspolisstyrelsen 779 774 Riksskatteverket 470 480 Domstolsverket 400 333 Regeringskansliet 389 347 Arbetsmarknadsverket 328 346 Lunds universitet 316 261 Vägverket 300 305 Göteborgs universitet 246 228 Banverket 245 215 Uppsala universitet 209 250 Affärsverk Luftfartsverket 399 307 Sjöfartsverket 153 141 Statens järnvägar -24 274 Svenska kraftnät 5 5 Övriga myndigheter 3 517 3 127 Statens tjänstepensioner 5 793 8 838 Eliminering av premieintäkt för statliga ålderspensioner m.m. -7 889 -8 663 Summa pensionskostnader 8 991 12 399 Övriga personalkostnader Försvarsmakten 611 758 Regeringskansliet 344 314 Vägverket 281 267 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 242 203 Rikspolisstyrelsen 222 231 Arbetsmarknadsverket 199 185 Riksskatteverket 128 107 Kriminalvårdsverket 115 91 Affärsverk Luftfartsverket 177 97 Sjöfartsverket 36 91 Svenska kraftnät 32 30 Statens järnvägar 0 885 Övriga myndigheter 1 522 1 514 Summa övriga personalkostnader 3 909 4 773 Total summa 71 786 76 790 Statens kostnader för personal minskade med 5 004 miljoner kronor. De största minskningarna förklaras av överföringen av järnvägstrafiken till bolagsform och en minskning av Statens tjänstepensioner. Den verksamhet som tidigare bedrevs inom affärsverket Statens järnvägar överfördes i huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och endast en mindre del av verksamheten finns kvar i affärsverket Statens järnvägar. Det är endast affärsverket som ingår i resultat- och balansräkningarna för staten. SJ AB ingår i sammanställningen av statlig sektor. Ombildningen medför att personalkostnaderna minskat med 3 604 miljoner kronor. Affärsverkets negativa pensionskostnader förklaras av minskad avsättning för avtalspensioner till personal som inte gick över till de bolag som övertog verksamheten p.g.a. bättre fondavkastning än beräknat. Statens tjänstepensioner har minskat med 3 045 miljoner kronor. Den minskningen beror bl.a. på att Statens pensionsverk förra året ändrade de försäkringstekniska riktlinjerna, vilket höjde kostnaderna det året. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade obetydligt, men då hänsyn tas till att den större delen av Statens järnvägar (SJ) bolagiserats blir ökningen knappt 4 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgår till 32,92 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Myndigheternas pensionskostnader utgörs av premier för avtalsförsäkringar, pensionskostnader inklusive Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) m.m. Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Minskningen av Försvarsmaktens lönekostnader beror på att antalet anställda minskat med ca 600. Försvarsmaktens pensionskostnader var betydligt lägre än 2000 då avsättningarna ökades med hänsyn till kommande förtidspensioneringar och ändrade försäkringstekniska riktlinjer. År 2001 har i likhet med föregående år belastats med engångsbelopp till förtidsavgången personal. Erbjudan om förtida pension finns då Försvarsmakten skall reducera sin personalstyrka. Även övriga personalkostnader har minskat. Riksskatteverkets ökade lönekostnader förklaras av att antalet anställda ökat med 323 årsarbetare vid skattemyndigheterna. Arbetsmarknadsverkets minskade lönekostnader beror dels på att antalet årsarbetare minskat med 342 årsarbetare, dels på ökad sjukfrånvaro. Lönekostnaderna vid Banverket ökade bland annat till följd av kostnadsförda löner och sociala avgifter för övertalig personal. Ökningen av Regeringskansliets personalkostnader beror på ökat antal anställda med 128 årsarbetare. Löneökningar förklarar Domstolsverkets ökade lönekostnader. Lönekostnaden vid Karolinska institutet har ökat nästan 9 procent, varav en lönerevision står för 5 procent. Dessutom har antalet årsarbetskrafter ökat med 121. Umeå universitets ökning av lönekostnaderna med 8 procent förklaras bl.a. av att antalet anställda ökat med 156 årsarbetare. Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Dessa kostnader har minskat jämfört med föregående år, men förändringen är helt hänförbar till bolagiseringen av Statens järnvägar. Antal statsanställda Antalet anställda vid statliga myndigheter, inklusive riksdagens myndigheter, och de allmänna försäkringskassorna, enligt avgränsning i bilaga 4, var 230 200 personer i november 2001, vilket kan jämföras med 235 500 vid samma tidpunkt året innan. Detta innebär en minskning med 5 300 personer eller 2,3 procent. Antal anställda* 2001 2000 Kvinnor 107 700 107 100 Män 122 500 128 400 Summa 230 200 235 500 Därav heltidstjänstgörande 184 000 188 500 deltidstjänstgörande 46 200 47 000 * för 2001 redovisas endast genomsnittligt årsanställda för affärsverken vilka ej är uppdelade mellan hel- och deltid. I tabellen redovisas de enbart som heltidstjänstgörande. Antal heltidspersoner 2001 2000 Kvinnor 94 700 93 700 Män 111 000 116 800 Summa 205 700 210 500 Källa: SCB samt affärsverkens årsredovisningar Omräknat till årsarbetskrafter var antalet anställda 205 700, vilket är en minskning med 4 800 eller 2,3 procent sedan 2000. Arbetsmarknadsområdet har minskat med 8 800 heltidsanställda främst beroende på bolagiseringen av Statens järnvägar. Inom Försvarsmakten är minskningen ca 600 heltidsanställda. Ökningen av anställda inom staten har till stor del skett inom utbildningsdepartementets område. Ökningen är 1 600 heltidspersoner. Även inom justitiedepartementets och socialdepartementets områden har en ökning skett med 1 000 respektive 800 heltidspersoner. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2001 2000 Försvarsmakten 2 313 2 328 Rikspolisstyrelsen 1 227 1 164 Regeringskansliet 1 017 1 002 Kriminalvårdsverket 669 647 Riksskatteverket 584 598 Lunds universitet 563 502 Uppsala universitet 521 491 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 518 518 Göteborgs universitet 483 473 Kungliga tekniska högskolan 475 418 Arbetsmarknadsverket 474 475 Domstolsverket 464 477 Stockholm universitet 430 408 Karolinska institutet 366 289 Linköpings universitet 317 301 Sveriges lantbruksuniversitet 260 256 Migrationsverket 242 215 Umeå universitet 240 238 Vägverket 210 213 Försvarets materielverk 209 226 Affärsverk Luftfartsverket 44 42 Sjöfartsverket 29 56 Svenska kraftnät 14 14 Statens järnvägar 8 103 Övriga myndigheter 4 351 4 107 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 210 -4 855 Summa 11 818 10 706 Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Rikspolisstyrelsens lokalkostnader har ökat med 63 miljoner kronor. Större enskilda kostnadsökningar är nya lokaler för Statens kriminaltekniska laboratorium och kostnader för avvecklade lokaler hos Polismyndigheten i Stockholm. Vid Lunds universitet är ökningen av lokalkostnaderna 61 miljoner kronor och hänförs till Biomedicinskt centrum i Lund och Campus i Helsingborg. Båda anläggningarna togs i bruk 2000, men helårseffekten avspeglas först 2001. Ökningen av Kungliga tekniska högskolans lokalkostnader med 57 miljoner kronor beror på att äldre lokaler bytts ut mot nya och mer funktionella. Karolinska institutets lokalkostnader har också ökat. Ökningen, 77 miljoner kronor, hänförs till upprustning av KI-Campus i Solna och KI-Syd i Huddinge. Den verksamhet som tidigare bedrevs inom affärsverket Statens järnvägar överfördes i huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och endast en mindre del av verksamheten finns kvar i affärsverket Statens järnvägar. Not 8 Övriga driftskostnader Miljoner kronor 2001 2000 Övriga driftkostnader - tjänster Försvarsmakten 9 084 8 771 Vägverket 8 842 9 443 Banverket 3 565 3 449 Försvarets materielverk 3 382 2 981 Exportkreditnämnden 2 451 5 186 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 300 1 074 Riksgäldskontoret 1 193 190 Riksskatteverket 1023 945 Regeringskansliet 1012 812 Rikspolisstyrelsen 999 939 Domstolsverket 989 1 157 Statens fastighetsverk 860 795 Kärnavfallsfondens styrelse 859 715 Karolinska institutet 811 787 Fortifikationsverket 785 747 Göteborgs universitet 670 613 Lunds universitet 628 620 Arbetsmarknadsverket 576 696 Övriga myndigheter 11 561 10 681 Summa tjänster 50 590 50 601 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 16 648 14 765 Försvarsmakten 5 710 3 981 Banverket 2 374 2 285 Vägverket 1 691 1 851 Fortifikationsverket 505 502 Rikspolisstyrelsen 357 317 Kriminalvårdsverket 271 259 Karolinska institutet 254 256 Lunds universitet 247 240 Uppsala universitet 242 225 Riksskatteverket 166 192 Statens fastighetsverk 161 177 Kungliga tekniska högskolan 152 123 Göteborgs universitet 148 144 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 148 144 Sveriges lantbruksuniversitet 147 142 Regeringskansliet 141 149 Övriga myndigheter 2 421 2 335 Summa varor 31 783 28 087 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Luftfartsverket 1 245 1 113 Svenska kraftnät 1 225 1 183 Sjöfartsverket 452 384 Statens järnvägar 257 4 505 Summa Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 3 179 7 185 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Vägverket 2 474 360 Försvarsmakten 2 397 2 965 Banverket 291 279 Regeringskansliet 280 288 Rikspolisstyrelsen 240 200 Kriminalvårdsverket 194 167 Försvarets materielverk 157 155 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 120 108 Riksskatteverket 113 87 Lunds universitet 112 107 Karolinska institutet 102 97 Riksdagsförvaltningen 95 105 Sveriges lantbruksuniversitet 92 87 Kungliga tekniska högskolan 91 94 Migrationsverket 82 66 Umeå universitet 81 78 Stockholms universitet 80 75 Uppsala universitet 79 79 Göteborgs universitet 77 77 Affärsverk Svenska kraftnät 174 162 Statens järnvägar 155 806 Luftfartsverket 132 419 Sjöfartsverket 75 55 Övriga myndigheter 1 504 1 454 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 9 197 8 370 Aktivering - utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Vägverket -5 367 -3 889 Banverket -4 466 -4 600 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna -373 -235 Kungliga tekniska högskolan -39 -44 Riksskatteverket -35 -7 Försvarets materielverk -22 -8 Verket för högskoleservice -22 0 Försvarsmakten -12 -14 Migrationsverket -8 -17 Lunds universitet -8 -9 Övriga myndigheter -11 -7 Summa Aktivering - utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -10 363 -8 830 Eliminering av inomstatliga transaktioner -28 140 -27 494 Total summa 56 246 57 919 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och andra diverse driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang. Dessa kostnader har uppgått till 2 387 miljoner kronor, vilket var 2 435 miljoner kronor mindre än föregående år. Produktionen av nya garantier vid Exportkreditnämnden steg under 2000 med drygt 80 procent medan ökningen var betydligt lägre 2001. Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas även Riksgäldskontorets reservering för framtida garantiförluster. Förändringen beror på omvärdering av reservationerna så att full kostnadstäckning uppnås. Vägverket kostnader för reparationer och underhåll har ökat väsentligt. Dessutom har Vägverket aktiverat betydligt mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnaden för investeringar i främst väganläggningar inte redovisas i resultaträkningen utan tas upp som investering i balansräkningen. Ökningen hänförs till ökad investeringsvolym 2001. Andelen varor och materiel vid Försvarets materielverk har ökat bland annat beroende på leveransförseningar samt att befarade förluster avseende värdering av pågående arbeten har ökat. Försvarsmaktens materiel- och varukostnader har ökat på grund av kostnader för avveckling av beredskapslager. Den verksamhet som tidigare bedrevs inom affärsverket Statens järnvägar överfördes i huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och endast en mindre del av verksamheten finns kvar i affärsverket Statens järnvägar. Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2001 2000 Försvarsmakten 3 123 3 480 Vägverket 2 754 2 629 Banverket 2 506 2 447 Rikspolisstyrelsen 692 657 Fortifikationsverket 598 1 118 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 424 422 Riksskatteverket 269 286 Affärsverk Luftfartsverket 898 683 Svenska kraftnät 355 343 Sjöfartsverket 82 81 Statens järnvägar 23 690 Övriga myndigheter 3 976 3 989 Summa 15 700 16 825 Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier. Uppskrivning av lagervärde för beredskapsvaror ingår med 1 420 miljoner kronor (328 miljoner kronor 2000). Fortifikationsverkets avskrivningar har minskat med 520 miljoner kronor mellan åren, vilket beror på att avslutade direktavskrivna investeringar minskat från 473 miljoner kronor till 29 miljoner kronor. Statens järnvägar har minskat avskrivningarna med 667 miljoner kronor sedan man inför bolagiseringen överfört större delen av transportmedlen till de bildade aktiebolagen i slutet av 2000. Not 10 Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag Miljoner kronor 2001 2000 Resultat från andelar i dotterföretag Telia AB 6 953 3 458 Vattenfall AB 2 293 3 567 Vin & Sprit AB 1 007 810 Akademiska Hus AB 582 567 Venantius AB 510 -107 SBAB 390 321 AB Svensk Exportkredit 371 358 Civitas Holding AB 331 41 Swedfund International AB 138 -2 Samhall AB 122 -316 Specialfastigheter AB 109 121 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 96 292 Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive Sveaskog AB) 92 747 Systembolaget AB 64 307 Green Cargo AB 19 - Kungliga Dramatiska Teatern AB 19 5 Svenska Lagerhus AB 12 17 Lernia AB 7 -176 Kasernen Fastighets AB 5 -9 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 4 26 IMEGO AB 0 -17 Statens Premiefond AB - -3 Svenska Spel AB - - Svenska Skogsplantor AB -15 -5 TERACOM, Svensk Rundradio AB -18 53 Svenska Rymdaktiebolaget -20 79 AB Svensk Bilprovning -33 -50 Almi Företagspartner AB -78 -42 Apoteket AB -102 -120 SJ AB -108 - AB Swedcarrier -1 031 - Posten AB -1 409 -2 631 Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet 28 2 Summa Regeringskansliet 10 338 7 293 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) -541 - Affärsverk Svenska kraftnät 15 -6 Luftfartsverket - LFV Holding AB 34 -4 Statens järnvägar - 2 Övriga myndigheter -18 15 Summa resultat från andelar i dotterföretag 9 828 7 300 Resultat från andelar i intresseföretag AssiDomän AB 1 234 264 Nordiska investeringsbanken NIB 485 271 SAS Sverige AB 227 359 AB Bostadsgaranti 42 -2 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 14 7 Affärsverk Svenska kraftnät 37 21 Övriga intressebolag 2 2 Summa resultat från andelar i intresseföretag 2 041 922 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Resultat från andelar i dotterföretag 9 828 7 300 Resultat från andelar i intresseföretag 2 041 922 Total summa 11 869 8 222 Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen t.o.m. 2000, eller om delårsrapport lämnats, t.o.m. senaste delårsrapporten för 2001. Resultatet från andelar i Telia har ökat med 3,5 miljarder kronor och inkluderar 4,2 miljarder kronor i vinst från börsnoteringen av Eniro under sista kvartalet 2000. Green Cargo AB, SJ AB och AB Swedcarrier har tillkommit som dotterbolag i samband med bolagiseringen av affärsverket SJ. Totala resultatandelen för de tre bolagen uppgår till minus 1,1 miljarder kronor. Svenska Spel AB:s resultat redovisas endast som skatteintäkt motsvarande betald utdelning. Posten AB har minskat sin förlust med 1,2 miljarder kronor. AssiDomän AB visar en resultatförbättring med 1,0 miljarder kronor. Not 11 Finansiella intäkter Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret: Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 26 564 29 007 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 14 254 11 338 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 36 21 Realiserade valutavinster (netto) - 6 202 Summa finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden 40 854 46 568 Övriga finansiella intäkter Centrala Studiestödsnämnden 4 248 3 759 Regeringskansliet 1 186 54 809 Exportkreditnämnden 416 262 Kammarkollegiet 191 210 Karolinska institutet 9 314 Affärsverk Statens järnvägar 766 684 Luftfartsverket 27 8 Svenska kraftnät 8 8 Sjöfartsverket 2 3 Övriga myndigheter 565 706 Summa övriga finansiella intäkter 7 418 60 763 Total summa 48 272 107 331 Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden innefattar även intäkter från skuldskötselåtgärder. Centrala studiestödsnämnden redovisar ränteintäkter för studielån på 4 165 miljoner kronor och ränteintäkter för hemutrustningslån för invandrare på 83 miljoner kronor. Regeringskansliets post 2001 består främst av utdelning från Nordea AB på 1 084 miljoner kronor. Av Regeringskansliets finansiella intäkter 2000 utgjorde realisationsvinst vid försäljningen av aktier i Telia AB 53 554 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägars post består främst av finansiella intäkter från värdepappersinnehav och leasingtillgångar på 521 miljoner kronor och ränteintäkter på en SL-fordran på 118 miljoner kronor. Kammarkollegiet redovisar överskott från statsstödda exportkrediter. Större delen av Karolinska institutets finansiella intäkter 2000 förklaras av redovisning av reavinster på värdepapper med 306 miljoner kronor från omläggning av fondförvaltningens aktieinnehav. Not 12 Finansiella kostnader Miljoner kronor 2001 2000 Finansiella kostnader exklusive aktiveringar Riksgäldskontoret: Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 51 389 49 337 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor 51 320 72 625 Underkurs vid emissioner (netto) 1 625 803 Realiserade kursförluster (netto) 5 102 15 012 Realiserade valutaförluster 12 295 - Orealiserade valutaförluster 12 500 24 456 Provisioner till banker m.fl. 188 189 Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 134 419 162 422 Övriga finansiella kostnader Regeringskansliet 250 564 Vägverket 230 126 Karolinska institutet 59 64 Försvarets materielverk 49 11 Göteborgs universitet 29 10 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 27 41 Affärsverk Statens järnvägar 732 1 209 Luftfartsverket 17 16 Svenska kraftnät 11 4 Sjöfartsverket 9 39 Övriga myndigheter 75 143 Summa övriga finansiella kostnader 1 480 2 227 Summa finansiella kostnader exkl. aktivering 135 907 164 649 Aktivering av finansiella kostnader -230 -132 Total summa 135 677 164 517 I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntor i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter som myndigheten haft för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. Vägverkets finansiella kostnader består främst av räntekostnader på 222 miljoner kronor. Av dessa har 161 miljoner kronor aktiverats under 2001. Aktiveringen avser räntor vid väganläggningsarbeten. År 2000 aktiverades 123 miljoner kronor vid Vägverket. Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden innefattar även kostnader för skuldskötselåtgärder. Orealiserade valutaförändringar påverkar främst värdet av skuldskötselinstrumenten och den redovisade statsskulden i utländsk valuta. De orealiserade valutaförlusterna har uppkommit vid omvärderingen av Riksgäldskontorets skulder och fordringar i utländsk valuta. Utöver statsskulden och skuldskötselinstrumenten har fordringar och skulder omvärderats. Regeringskansliets finansiella kostnader 2000 bestod till stor del av en realisationsförlust vid försäljningen av Celsius AB med 338 miljoner kronor. Karolinska institutets finansiella kostnader består bl.a. av nedskrivning av värdepapper med 52 miljoner kronor. Noter till balansräkningen (13-52) Not 13 Balanserade uppgifter för forskning och utveckling Miljoner kronor 2001 2000 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 001 703 Rikspolisstyrelsen 156 179 Centrala studiestödsnämnden 127 63 Totalförsvarets pliktverk 79 93 Domstolsverket 71 16 Riksskatteverket 64 7 Verket för högskoleservice 40 18 Migrationsverket 34 39 Försvarets materielverk 31 14 Statens jordbruksverk 30 19 Regeringskansliet 20 0 Riksdagsförvaltningen 20 14 Övriga myndigheter 113 92 Summa 1 786 1 257 Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-stöd för det nya pensionssystemet. Rikspolisstyrelsens balanserade utgifter avser utveckling av datorsystem. Bl.a. har utveckling av en teknisk plattform gemensam för polisväsendet bedrivits. Centrala studiestödsnämndens post utgörs av aktiverade utgifter för utvecklandet av ett verksamhetssystem. Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter utgörs i huvudsak av utveckling av informationssystem. Domstolsverket aktiverar kostnader för utveckling av ett nytt verksamhetsstöd VERA, som börjar tas i drift under 2002. Riksskatteverkets post avser utveckling av IT-system. De största posterna avser IT-stöd för folkbokföring, elektronisk skattedeklaration, elektronisk förenklad deklaration samt ett gemensamt ärendehanteringssystem. Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2001 2000 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 57 45 Riksskatteverket 36 50 Kungliga tekniska högskolan 7 7 Nationalmuseum med prins Eugens Waldemarsudde 4 0 Statens fastighetsverk 4 10 Affärsverk Svenska kraftnät 159 152 Övriga myndigheter 8 13 Summa 275 277 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna och Riksskatteverkets poster avser köpta IT-system. Egenutvecklade system redovisas som balanserade utgifter för forskning och utveckling, se not 13. Svenska kraftnäts post avser markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter. Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2001 2000 Läkemedelsverket - 7 Not 16 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2001 2000 Vägverket 68 987 65 356 Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år. Det svenska vägnätet omfattar ca 138 000 km allmänna vägar varav 98 000 km är statliga vägar. Förutom de allmänna vägarna finns 75 000 km enskilda vägar med statsbidrag samt ett mycket stort antal vägar utan statsbidrag. Längden gångbanor och gång- och cykelvägar i kommunerna kan uppskattas till 31 000 km. Under 2001 har få större vägprojekt slutförts. Storstadsprojekten har utgjort en stor andel av nybyggandet under senare år. Not 17 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2001 2000 Banverket 59 238 57 642 Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar som tillgång i balansräkningen. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år. Exempel på större investeringsprojekt under 2001 är sträckan Storflon-Storlien, 447 miljoner kronor, och tågradiokommunikation, 404 miljoner kronor. Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2001 2000 Statens fastighetsverk 10 854 10 725 Fortifikationsverket 9 727 10 324 Naturvårdsverket 2 257 1 928 Riksdagsförvaltningen 1 057 1 036 Affärsverk Luftfartsverket 5 510 3 731 Sjöfartsverket 380 382 Svenska kraftnät 205 204 Statens järnvägar 169 5 456 Övriga myndigheter 1 232 1 392 Summa 31 391 35 178 Statens fastighetsverk förvaltar för statens räkning det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst ett antal kungsgårdar som av kulturella skäl ägs av staten. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Framförallt äldre objekt är dock ofta upptagna till ett lågt värde. Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggnaderna. Affärsverket Luftfartsverket redovisar från och med 2001 SkyCity-anläggningen som byggnad. Föregående år redovisades anläggningen som leasad anläggningstillgång i koncernen Luftfartsverket, men inte i affärsverket. Det bokförda värdet av SkyCity-anläggningen uppgår till 1 347 miljoner kronor 2001. Jämförelsetalen för föregående år har inte ändrats. Som en följd av affärsverket Statens järnvägars bolagisering, har byggnader och mark till ett värde av 5 251 miljoner kronor försålts till Jernhusen AB under 2001. Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2001 2000 Rikspolisstyrelsen 653 590 Kungliga tekniska högskolan 261 154 Lunds universitet 136 103 Kriminalvårdsverket 131 154 Uppsala universitet 123 115 Göteborgs universitet 95 76 Stockholms universitet 80 71 Regeringskansliet 73 70 Riksskatteverket 62 53 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 55 31 Domstolsverket 55 30 Sveriges lantbruksuniversitet 54 58 Umeå universitet 53 41 Övriga myndigheter 547 481 Summa 2 378 2 027 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk och larmanordningar. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser till största delen ombyggnationer av kvarteret Kronoberg i Stockholm, 220 miljoner kronor, ombyggnationer av Garnisonen i Linköping till polishus, 90 miljoner kronor, samt ombyggnationer av polishus i Skåne, 65 miljoner kronor. Under året har Kungliga tekniska högskolan ökat förbättringsutgifterna med 107 miljoner kronor. Huvuddelen av ökningen utgörs av ny- och ombyggnationer av Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2001 2000 Försvarsmakten 1 259 1 288 Rikspolisstyrelsen 1 178 1 066 Vägverket 877 952 Försvarets materielverk 791 910 Kustbevakningen 664 457 Banverket 648 694 Göteborgs universitet 580 574 Lunds universitet 561 515 Uppsala universitet 521 517 Riksskatteverket 453 436 Regeringskansliet 396 476 Karolinska institutet 372 303 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 358 356 Kungliga tekniska högskolan 296 312 Domstolsverket 289 277 Försvarets radioanstalt 277 340 Affärsverk Svenska kraftnät 6 421 6 090 Luftfartsverket 1 439 1 387 Sjöfartsverket 658 652 Statens järnvägar 170 411 Övriga myndigheter 4 588 4 346 Summa 22 796 22 359 Datorer med kringutrustning, möbler, maskiner, bilar och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Rikspolisstyrelsens inköp av tre helikoptrar samt omklassificeringar av pågående nyanläggningar till maskiner, inventarier, installationer m.m. har medfört att det bokförda värdet ökat med 112 miljoner kronor under 2001. Kustbevakningen har under 2001 anskaffat två kombinationsfartyg till ett belopp om 237 miljoner kronor. Svenska kraftnät har under året omklassificerat pågående nyanläggningar till maskiner, inventarier, installationer m.m. Omklassificeringen avser bl.a. nätinvesteringar och optoförbindelser. Som en följd av affärsverket Statens järnvägars bolagisering, har maskiner och inventarier till ett värde av 216 miljoner kronor försålts till Jernhusen AB under 2001. Not 21 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2001 2000 Vägverket, väganläggningar 11 685 9 772 Banverket, järnvägsanläggningar 8 259 8 251 Försvarets materielverk 2 448 2 235 Fortifikationsverket 836 574 Statens fastighetsverk 218 297 Affärsverk Luftfartsverket 5 339 3 579 Svenska kraftnät 237 573 Sjöfartsverket 83 43 Statens järnvägar 0 5 Övriga myndigheter 521 500 Summa 29 626 25 829 Vägverkets pågående större investeringsprojekt avser E4 Rotebro-Upplands Väsby, E6 Hogdal-Nordby, Södra Länken i Stockholm och Götatunneln i Göteborg. Hallandsåsprojektet är den största pågående nyanläggningen för Banverket. Andra stora projekt avser dubbelspår Kallhäll-Kungsängen och nya spår Stockholm S-Årstaberg. Försvarets materielverks pågående nyanläggningar avser beställningar av krigsmateriel från Försvarsmakten. Största delen av Luftfartsverkets pågående investeringar avser Arlanda flygplats, där nya terminaler, den tredje rullbanan och nytt trafikledningssystem är under arbete. Not 22 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2001 2000 Försvarsmakten 82 354 74 309 Statens räddningsverk, räddningstjänst och varningsmateriel m.m. 1 044 1 044 Överstyrelsen för civil beredskap, metall, verkstads- och kemiska produkter 232 312 Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 90 118 Rikspolisstyrelsen 20 20 Banverket 6 10 Statens jordbruksverk, livsmedel - 13 Summa 83 746 75 826 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil- och militär beredskap. Fr.o.m. 1998 har Försvarsmakten invärderat sina beredskapstillgångar och posten omfattar därför främst tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap, som huvudsakligen redovisas av övriga myndigheter, omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror. Bägge redovisas som anläggningstillgång. Beredskapsinventarierna uppgår till 66 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition och drivmedel uppgår till drygt 16 miljarder kronor. Årets förändring förklaras i stort sett av Försvarsmaktens ökning. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 13,6 miljarder kronor och avskrivningar uppgår till 4,3 miljarder kronor under 2001. Beredskapslagret har minskat med 1,4 miljarder kronor. Överstyrelsen för Civil Beredskap har minskat värdet med 0,1 miljarder kronor genom försäljning, vilket är ett led i total avveckling av lagret. Utförsäljningen av Jordbruksverkets beredskapstillgångar i form av livsmedel har slutförts under 2001. Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2001 2000 Vägverket 545 278 Banverket 38 52 Övriga myndigheter 22 10 Summa 605 340 Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag Andelar i dotterföretag Miljoner kronor 2001 2000 Telia AB 43 690 34 228 Vattenfall AB 38 399 34 734 Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive Sveaskog AB) 10 621 2 775 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 8 630 8 550 Civitas Holding AB 7 468 9 606 Statliga Akademiska Hus AB 6 646 6 265 Venantius AB 4 388 3 389 Almi Företagspartner AB 4 316 4 406 SBAB 4 140 3 853 Vin & Sprit AB 3 160 2 429 AB Svensk Exportkredit 2 272 2 160 Vasallen AB 2 224 - Apoteket AB 1 788 1 960 AB Swedcarrier 1 625 - SJ AB 1 602 - Specialfastigheter AB 1 349 1 355 Samhall AB 1 332 1 209 Systembolaget AB 1 255 1 547 TERACOM, Svensk Rundradio AB 1 070 1 093 Green Cargo AB 941 - Posten AB 893 2 305 Swedfund International AB 882 857 Svenska Rymdaktiebolaget 670 516 Lernia AB 266 215 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 228 224 AB Svensk Bilprovning 148 181 Svenska Skogsplantor AB 111 128 Svenska Lagerhus AB 89 77 IMEGO AB 80 34 Kasernen Fastighets AB 70 70 SGAB, Sveriges Geologiska AB (i likvidation) 52 35 AB Göta Kanalbolag 41 38 Swedesurvey AB 37 33 SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 37 39 Kungliga Dramatiska Teatern AB 34 14 Väginvest AB 17 14 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 14 14 A-Banan Projekt AB 10 10 Svenska Spel AB 0 0 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 235 200 Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 27 11 Statens järnvägar - AB Swedcarrier - 716 Övriga andelar 128 131 Summa 150 985 125 421 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos bolagen t.o.m. 2000, eller om delårsrapport lämnas, t.o.m. senaste delårsrapporten för 2001. Andelar i dotterföretag har ökat med 24,8 miljarder kronor. Telia svarar för den största förändringen med en ökning på 9,5 miljarder kronor. Periodens resultatandel på 7 miljarder (vilket redovisas i resultaträkningen) samt en positiv kursdifferens vid omräkning av utländsk verksamhet på 4,4 miljarder kronor (vilket redovisats direkt i balansräkningen) utgör de största delarna av denna förändring. Andra faktorer har minskat värdet på andelen i Telia, bl.a. utdelning på 1,5 miljarder kronor. Andelsvärdet för Förvaltningsaktiebolaget Stattum har ökat med 7,8 miljarder kronor främst p.g.a. överförandet av aktieinnehavet i AssiDomän AB till dotterbolaget Sveaskog AB. AssiDomän redovisades tidigare som intresseföretag nedan. SJ AB, Green Carrier AB och AB Swedcarrier bildades i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar och har under året överförts till regeringskansliet. Det sammanlagda värdet är 4,2 miljarder kronor. Vasallen AB har överförts från Civitas Holding AB till regeringskansliet. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond. Resultatet tillförs statsbudgeten. Andelar i intresseföretag Miljoner kronor 2001 2000 Nordiska investeringsbanken (NIB) 5 014 4 096 SAS Sverige AB 3 584 3 501 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 80 72 AB Bostadsgaranti 54 12 Dom Shvetsii 13 13 Sveriges Rese- och Turistråd AB 8 7 Norrland Center AB 5 5 AssiDomän AB - 5 118 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 150 113 Summa 8 908 12 937 Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Andelar i intressebolag har minskat med 4,1 miljarder kronor främst p.g.a. att aktieinnehavet i AssiDomän AB förts över till Sveaskog AB och därmed redovisas bland dotterbolagsandelar ovan. Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Miljoner kronor 2001 2000 Summa andelar i dotterföretag 150 985 125 421 Summa andelar i intresseföretag 8 908 12 937 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 160 893 139 358 Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i bolagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret, Bostadsobligationer 25 366 - Regeringskansliet, Europeiska investeringsbanken EIB 1 677 1 677 Regeringskansliet, OM Gruppen AB 1 101 1 101 Regeringskansliet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD 807 748 Regeringskansliet, Världsbanken IBRD 593 593 Regeringskansliet, Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och räntekonsortium 998 998 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 594 607 Göteborgs universitet 130 212 Fiskeriverket 129 135 Affärsverk Statens järnvägar 3 727 3 499 Övriga myndigheter 121 96 Summa 35 277 9 700 Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 25,6 miljarder kronor, främst p.g.a. att Riksgäldskontorets innehav av bostadsobligationer tillkommit. Obligationerna ingick i årets överföring från AP-fonderna. Det ursprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder kronor och 42,1 miljarder har förfallit under året varför kvarvarande värde i balansräkningen är 25,4 miljarder. Statens järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Not 26 Andra långfristiga fordringar Miljoner kronor 2001 2000 Exportkreditnämnden 5 930 5 335 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 299 247 Statens bostadskreditnämnd 290 351 Verket för näringslivsutveckling 172 187 Göteborgs universitet 168 173 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 22 66 Affärsverk Statens järnvägar 8 666 8 846 Sjöfartsverket 151 163 Luftfartsverket 75 61 Svenska kraftnät 26 2 Övriga myndigheter 31 21 Summa 15 830 15 452 Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar, leasing- och leasholdavtal på SJ-koncernen. Dessa uppgick till 6 535 miljoner kronor 2001. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 1 682 miljoner kronor. Kapitalkostnadsersättningen utgör en nuvärdesberäkning av förväntade ersättningar under perioden 2002 till 2010 för investeringar som affärsverket Statens järnvägar gjort för SL:s räkning. Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Kapitaliserade, förfallna, obetalda samt upplupna, ej förfallna räntor tillkommer. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina betalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 16,7 miljarder kronor. Reserveringen uppgår till 10,8 miljarder kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Vid värdering av fordringarna tas hänsyn till förväntade förluster orsakade av bl.a. skuldavskrivningar och en särskild reservering för riskkoncentration då fordringarna innehas mot ett begränsat antal länder. Statens bostadskreditnämnd (BKN) redovisar regressfordringar till följd av utbetalade ersättningar för infriade garantier. Not 27 Utlåning Miljoner kronor 2001 2000 Centrala studiestödsnämnden (CSN), studielån beviljade efter 1988 och hemutrustningslån 101 901 101 497 CSN, äldre studielån beviljade t.o.m. 1988 18 240 19 436 CSN, Studiemedel beviljade fr.o.m. 1 juli 2001 5 591 - CSN, återkrav på lån och bidrag 218 102 CSN, skuldsaneringslån och övrigt 43 7 Summa, Centrala studiestödsnämnden 125 993 121 042 Riksgäldskontoret (RGK), Löpande krediter och rörelsekapital med fast löptid till - Sveaskog AB 12 000 - - Jernhusen AB 4 900 - - Botniabanan AB 1 030 - - Svensk-Danska Broförbindelsen AB 600 - - Övriga 400 - RGK, investeringslån till - svensk-Danska broförbindelsen AB 2 470 3 020 - A-train AB 1 000 1 000 RGK, utlåning till Premiepensionsmyndigheten 1 431 1 147 RGK, övriga lån och krediter 22 53 Summa, Riksgäldskontoret 23 853 5 220 Kammarkollegiet, näringslån 150 228 Statens energimyndighet, Baltikumlån m.m. 110 135 Nutek, villkorslån och lokaliseringslån 116 126 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 265 122 Övriga myndigheter 103 173 Total summa 150 590 127 046 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 126 miljarder kronor, efter det att hänsyn tagits till reservationer för osäkra fordringar. Två huvudkategorier av osäkra fordringar finns. Den ena typen är fordringar på personer med dokumenterad bristande betalningsbenägenhet. Den andra kategorin av osäkra fordringar är sådana där låntagarna p.g.a. lånereglernas utformning inte förväntas kunna komma att hinna betala tillbaka lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns som gäller för lån tagna fr.o.m. 1989 fram till 30 juni 2001. För lån tagna därefter gäller nya regler. Under 1999 och 2000 gjorde CSN reservationer för osäkra fordringar på sammanlagt nära 16 miljarder kronor, efter införande och vidareutveckling av modellen för värdering av fordringarna. Under 2001 har CSN reserverat ytterligare netto 4,0 miljarder kronor, men av detta avser 4,9 miljarder kronor lån tagna mellan 1989 och 2001, och övrig del en minskning av reserverat belopp för osäkra fordringar. Den totala reserveringen är vid utgången av 2001 därmed 20 miljarder kronor på en total lånefordran uppgående till 146 miljarder kronor. Av reserverat belopp avser 6 miljarder lån upptagna fram till 1988 och drygt 14 miljarder kronor lån tagna fr.o.m. 1989. I resultaträkningen ingår årets nedskrivning på 4 miljarder kronor i posten Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. (se not 4). För de nya annuitetslån som infördes den 1 juli 2001, går det ännu inte att bedöma osäkerheten, och där har ingen värdereglering gjorts. Riksgäldskontoret är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. Under 2001 märks en kraftig ökning av kontorets utlåning, beroende på främst utlåning till Sveaskog AB i samband med köpet av AssiDomän. Detta lån på 12 miljarder kronor återbetalades dock redan i januari 2002. Dessutom har Swedcarriers fastighetsbolag Jernhusen AB lånat 4,9 miljarder kronor under året. Riksgäldskontorets utlåning till Premiepensionsmyndigheten ingår också i denna post, eftersom Premiepensionsmyndigheten inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Ökningen av Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete utlåning avser biståndskrediter, som för första gången tagits in i balansräkningen 2001. Uppgift om värdet föregående år har inte kunnat tas fram. Not 28 Varulager och förråd Miljoner kronor 2001 2000 Banverket 286 244 Försvarets materielverk 181 163 Försvarsmakten 181 207 Vägverket 78 104 Rikspolisstyrelsen 71 62 Statens räddningsverk 70 68 Kriminalvårdsverket 69 67 Fortifikationsverket 33 48 Affärsverk Sjöfartsverket 24 21 Luftfartsverket 41 33 Statens järnvägar 3 7 Övriga myndigheter 196 198 Summa 1 233 1 222 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Not 29 Pågående arbeten Miljoner kronor 2001 2000 Lantmäteriverket 156 197 Totalförsvarets forskningsinstitut 59 21 Försvarsmakten 40 22 Fortifikationsverket 28 14 Affärsverk Statens järnvägar 3 5 Övriga myndigheter 33 106 Summa 319 365 Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Not 30 Fastigheter Miljoner kronor 2001 2000 Länsstyrelsen i Dalarnas län 98 84 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 22 22 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 13 16 Övriga länsstyrelser 21 24 Summa 154 146 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Huvuddelen utgörs av Jordfondens fastigheter. Not 31 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2001 2000 Försvarets materielverk 9 938 10 333 Övriga myndigheter 106 104 Summa 10 044 10 437 Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak IG JAS, SAAB, Kockums och Ericsson. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Förskott till utländska leverantörer ingår med 930 miljoner kronor (916 miljoner kronor 2000). Not 32 Kundfordringar Miljoner kronor 2001 2000 Exportkreditnämnden 1 422 1 062 Vägverket 599 498 Banverket 396 321 Försvarets materielverk 158 82 Lantmäteriverket 141 140 Statens institutionsstyrelse 111 98 Försvarsmakten 92 87 Göteborgs universitet 83 84 Affärsverk Luftfartsverket 495 532 Svenska kraftnät 420 253 Statens järnvägar 342 - Sjöfartsverket 116 125 Övriga myndigheter 1 307 1 382 Summa 5 682 4 664 Exportkreditnämndens kundfordringar avser fakturerade premier för garantitagare. Vid utgången av 2001 var fordringarna avseende premier för bundna utfästelser 493 miljoner kronor högre jämfört med samma tidpunkt föregående år. Affärsverket Statens järnvägar har en kundfordran på Storstockholms lokaltrafik AB till ett belopp om 307 miljoner kronor. Fordran är förfallen och parterna tvistar om betalningen. Not 33 Övriga fordringar Miljoner kronor 2001 2000 Riksskatteverket - Fordringar på skattekonto 26 001 13 672 - Fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m. 5 137 5 235 - Fordringar på kommuner avseende mervärdesskatt 433 - - Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m. 24 29 - Betalningar under överföring - 2 751 Summa Riksskatteverket 31 595 21 687 Riksgäldskontoret 7 902 745 Statens jordbruksverk 5 323 1 340 Tullverket 2 635 1 891 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 894 2 586 Affärsverk Luftfartsverket 255 206 Statens järnvägar 50 4 927 Sjöfartsverket 3 0 Svenska kraftnät 1 54 Övriga myndigheter 808 871 Total summa 50 466 34 307 Övriga fordringar har ökat med 16 159 miljoner jämfört med föregående år. Den största ökningen, 12 329 miljoner kronor, utgörs av Riksskatteverkets fordringar avseende fysiska och juridiska personers underskott på skattekonton. Ökningen kan bl.a. förklaras av att skatten enligt den slutliga taxeringen är högre än de preliminära debiteringar som gjorts, och att dessa skattefordringar förfaller till slutlig betalning under 2002. Beroende på skattekontots konstruktion är det dock inte möjligt att närmare härleda de olika delarnas effekt på fordrans storlek. Riksskatteverket har skattefordringar under indrivning på nominellt 57 551 miljoner kronor. Av dessa beräknas 5 100 miljoner kronor betalas in och endast dessa ingår i redovisningen och i noten. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys. År 2000 uppstod en engångseffekt till ett belopp om 2 751 miljoner kronor på grund av att Riksskatteverket ändrade rutiner för betalningar under överföring. Riksgäldskontorets ökade fordringar utgörs till största delen av depositioner för handel med futures som ökat med 1 048 miljoner kronor samt CSA-avtal som uppgår till 5 993 miljoner kronor. Föregående år var avräkningen enligt CSA-avtal en skuld. Statens jordbruksverk har 5 295 miljoner kronor i fordringar på EU avseende gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen och rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager för EU:s räkning. Ökningen mot föregående år beror i huvudsak på att arealbidragen för 2000 enligt regeringens beslut utbetalades först i januari 2001, medan arealbidragen för 2001 betalades ut i slutet av 2001 på det sätt som tidigare varit brukligt. Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende mervärdesskatt. Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassornas fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, 1 281 miljoner kronor, samt återkravsfordringar, 290 miljoner kronor. Till övriga fordringar hänförs även fordringar avseende EU-vård, 108 miljoner kronor, dvs. fordringar på andra EU-länder för vård deras medborgare fått i Sverige. Riksförsäkringsverket har skrivit ned fordringar med 1 243 miljoner kronor, varav 722 miljoner avser underhållsstöd och 406 miljoner avser återkrav på bostadsbidrag. Föregående år hade affärsverket Statens järnvägars fordringar på de bolag som bildades ur affärsverket Statens järnvägar. Fordringarna reglerades i samband med bolagiseringens avslutande i början av 2001. Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret, förutbetalda underkurser avseende: - upplåning i svenska kronor 9 276 12 926 - upplåning i utländsk valuta 610 612 - övrigt 5 113 Summa Riksgäldskontoret 9 891 13 651 Förutbetald EU-avgift 1 709 - Rikspolisstyrelsen 324 322 Kriminalvårdsverket 202 169 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 162 146 Riksskatteverket 138 165 Lunds universitet 138 136 Uppsala universitet 121 115 Vägverket 118 118 Göteborgs universitet 119 125 Domstolsverket 117 107 Arbetsmarknadsverket 114 121 Stockholms universitet 101 100 Affärsverk Statens järnvägar 4 12 Sjöfartsverket 26 26 Luftfartsverket 39 23 Övriga myndigheter 1 550 1 385 Total summa 14 873 16 721 Förutbetald EU-avgift avser avgift till EG:s budget för januari 2002 som enligt regeringens beslut överförts till Riksgäldskontoret för EU:s räkning. Överföringen gjordes av Kammarkollegiet och Riksskatteverket i december 2001. Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2001 2000 Lunds universitet 199 264 Göteborgs universitet 83 72 Kungliga tekniska högskolan 82 67 Stockholms universitet 67 37 Karolinska institutet 54 48 Sveriges lantbruksuniversitet 37 34 Uppsala universitet 30 23 Luleå tekniska universitet 29 35 Mitthögskolan 22 31 Umeå universitet 18 16 Örebro universitet 14 17 Övriga myndigheter 173 176 Summa 808 820 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten. Not 36 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret: Ränteintäkter, skuldskötselinstrument 12 678 15 988 Ränteintäkter, kreditgivning 176 12 Ränteintäkter, uppköpta obligationer i svenska kronor 13 12 Upplupna avgifter i kreditgivningen 13 - Summa Riksgäldskontoret 12 880 16 012 Kärnavfallsfondens styrelse 207 188 Banverket 179 37 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 103 79 Exportkreditnämnden 96 267 Lunds universitet 41 38 Fortifikationsverket 26 13 Statens räddningsverk 22 1 Affärsverk Statens järnvägar 207 86 Sjöfartsverket 35 23 Luftfartsverket 136 128 Svenska kraftnät 197 198 Övriga myndigheter 222 214 Total summa 14 351 17 284 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Not 37 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2001 2000 Regeringskansliet, aktier i Nordea AB 4 646 4 646 Exportkreditnämnden, valutadepositioner i svenska banker 2 402 1 296 Riksgäldskontoret, dagslån 1 989 12 687 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna, hypoteksobligationer m.m. 1 112 1 201 Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete 87 156 Affärsverk Statens järnvägar 271 85 Övriga myndigheter 0 22 Summa 10 507 20 093 Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i Nordea AB uppgår till 30,1 miljarder kronor. Riksgäldskontoret placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden för att hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet. Vid årsskiftet 2001/2002 var behoven av detta lägre än de senaste åren. Not 38 Kassa, bank m.m. Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret 2 341 1 821 Riksskatteverket 388 348 Försvarets materielverk 350 85 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 293 324 Exportkreditnämnden 269 36 Karolinska institutet 178 93 Länsstyrelsen i Norrbottens län 163 157 Affärsverk Svenska kraftnät 130 104 Statens järnvägar 81 209 Luftfartsverket 56 -4 Sjöfartsverket 21 17 Övriga myndigheter 638 734 Summa 4 908 3 924 Riksgäldskontorets post består huvudsakligen av valutakonton i Riksbanken. Under året har medlen på valutakontona ökat med 785 miljoner kronor. Not 39 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2001 2000 Uppskrivningskapital 960 4 743 Donationskapital 84 92 Resultatandelar i dotterföretag 73 749 59 557 Balanserad kapitalförändring -944 635 -1 098 552 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 56 707 25 211 Summa -813 135 -1 008 949 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Uppgiften om nettoförmögenheten för 2000 är ändrad jämfört med redovisningen i Årsredovisning för staten 2000 på grund av att Riksskatteverket ändrat redovisningsprincip avseende kommunalskatt 2001. Se bilaga 2 Redovisningsprincipen. Under 2001 förbättrades nettoförmögenheten med 196 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av nettoförmögenhetens olika delposter. Uppskrivningskapital Minskningen på 3,8 miljarder kronor beror till största delen på att affärsverket Statens järnvägar överfört motsvarande tillgångar till de bolag som bildats för att ta över verksamheten. Donationskapital Några universitet och skolor har minskat sitt donationskapital under året, vilket förklarar största delen av minskningen. Resultatandelar i dotterbolag Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Förändringen om 14,2 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (8,2 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2001 (4,6 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (9,9 miljarder kronor). Förändringar av koncernstrukturen har medfört en ökning med 0,8 miljarder kronor. Balanserad kapitalförändring Förändringen uppgår till 153,9 miljarder kronor varav den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar utgör 17,0 miljarder kronor. Första och andra AP-fonderna har överfört statsobligationer och bostadsobligationer till ett nominellt värde av 135,8 miljarder kronor. Dessutom har kupongränta på bostadsobligationerna förfallit med 4,2 miljarder kronor. Sammantaget har överföringen från AP-fonderna ökat balanserad kapitalförändring med 140 miljarder kronor, då detta inte redovisats över resultaträkningen. Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp. Förändringar av koncernstruktur har inneburit en ökning med 1,6 miljarder kronor. Inlösen av aktier har minskat kapitalet med 1,0 miljarder kronor. Luftfartsverket har vid förvärv av en tidigare leasad fastighet skrivit ned denna med 1,0 miljarder kronor, motsvarande kostnader tidigare redovisade i koncernen. Se även bilaga 2 Redovisningsprinciper och avsnitt Nettoförmögenheten i kapitel 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Not 40 Fonder Miljoner kronor 2001 2000 Kärnavfallsfonden 26 114 24 587 Insättningsgarantinämndens fond 11 033 10 046 Medel för kompetenssparande 2 500 1 350 Bilskrotningsfonden 912 1 071 Allmänna arvsfonden 827 831 Bostadskreditnämndens garantireserv 766 39 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 297 291 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna - Trafiklivräntefonden 547 522 - Fonder för frivillig sjukförsäkring 307 298 - Frivilliga yrkesskadefonden 94 91 - Affärsverksfonden 109 89 - Övriga fonder 107 105 Summa Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 164 1 105 Batterifonden (Naturvårdsverket) 504 426 Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket) 133 139 Övriga 93 166 Total summa 44 343 40 051 Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Riksskatteverket har under 2000 och 2001 enligt regeringens beslut reserverat medel från inkomsterna av energiskatt för individuellt kompetenssparande. Allmänna arvsfonden består av arvsmedel. Den förvaltas av Kammarkollegiet och bidrag betalas ut efter beslut av arvsfondsdelegationen. Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven har i huvudsak byggts upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel. Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen förvaltas av respektive försäkringskassa, och används för utbetalningar från den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (167 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2001 2000 Statens pensionsverk 118 159 112 493 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 7 594 7 010 Försvarsmakten 2 408 2 288 Rikspolisstyrelsen 119 227 Försvarets materielverk 69 80 Banverket 66 79 Riksskatteverket 58 75 Exportkreditnämnden 58 36 Arbetsmarknadsverket 47 81 Affärsverk Luftfartsverket 2 136 1 888 Sjöfartsverket 849 747 Svenska kraftnät 135 114 Övriga myndigheter 330 251 Summa 132 028 125 369 Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) inom Statens pensionsverk (SPV). SPV administrerar merparten av statens pensionsåtagande. Undantag är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, bl.a. affärsverken utom Statens järnvägar. Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med nära 6 miljarder kronor, beroende på ett flertal faktorer. Faktorer som ökat skulden är bl.a. nyintjänad pension som uppgår brutto till 7,5 miljarder kronor, uppräkning av skulden med ränta i enlighet med de försäkringstekniska riktlinjerna med 2,6 miljarder kronor och ändrade förutsättningar har ökat skulden med 1,5 miljarder kronor. Utbetalade förmåner har varit 5,5 miljarder kronor och minskningar av skulden för fall där rätt till pension inte utnyttjats och där rätt till pension bortfallit vid förtida avgång har minskat skulden med ytterligare 3 miljarder kronor. Övriga faktorer har gett en nettoökning med 2,5 miljarder kronor. Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna har ökat avsättningen med nära 0,6 miljarder kronor, vilket i huvudsak är skillnaden mellan årets nyintjänade och utbetalda pensioner vid försäkringskassorna. Försäkringskassorna gör egna avsättningar för tjänstepensionerna. Riktlinjerna är desamma som de som gällde föregående år. Även hos Försvarsmakten och Luftfartsverket är förändringen skillnaden mellan årets nyavsättning och utbetalningar, och innehåller inte väsentliga förändringar av förutsättningarna. Not 42 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2001 2000 Exportkreditnämnden 11 860 9 556 Riksgäldskontoret 1 484 431 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 915 776 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 707 735 Banverket 228 109 Sveriges geologiska undersökningar 210 276 Affärsverk Statens järnvägar 517 1 466 Luftfartsverket 638 622 Övriga myndigheter 128 19 Summa 16 687 13 990 Balansposten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Förändringen av EKN:s avsättning förklarar också huvuddelen av postens förändring jämfört med föregående år. Under 2001 har EKN:s riskportfölj ökat med drygt 24 miljarder kronor till totalt cirka 120 miljarder kronor. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U-krediterna ges till ett 30-tal länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering. Sidas skadekostnader har ökat under senare år. Reserveringen för risker uppgick vid utgången av 2001 till 12,4 procent av totalt engagemang, jämfört med 9 procent föregående år. Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster. Den stora ökningen avser reservering i garantiverksamheten för nya garantier, varav 500 miljoner kronor avser kreditgarantier till Venantius AB. Riksförsäkringsverkets avsättning avser verkets frivilliga pensionsförsäkring. Avsättningen minskar successivt eftersom nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet. Not 43 Statsskulden Lån i Sverige (nominella och reala) Miljoner kronor 2001 2000 Statsobligationslån 613 331 705 116 Statsskuldväxlar 250 698 275 007 Dagslån 12 500 - Premieobligationslån 44 100 50 200 Riksgäldskonto 1 160 1 717 Riksgäldssparkonto 11 706 7 519 Eliminering, myndigheters innehav -2 406 -2 727 Summa 931 089 1 036 832 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov. Lån i Sverige redovisas i termer av bokförda belopp vid emissionstillfället, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I Årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Årets elimineringar är lägre än föregående år och avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer samt Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna och Karolinska institutets innehav av värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret. Lån utomlands (nominella) Miljoner kronor 2001 2000 Lån i utländsk valuta 223 332 241 061 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. att den har räknats om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De utländska lånens anskaffningsvärde uppgick till 196,8 miljarder kronor. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 18 miljarder kronor. I det traditionella skuldbegreppet ingår inte den valutaexponering i utländsk valuta som tas med skuldbytesavtal. För att få en rättvisande bild över statsskuldens sammansättning och valutaexponering bör även de skuldbytesavtal och derivatpositioner som ingås i syfte att uppnå avsedd valutafördelning och ränterisk beaktas. Skuldbytesavtalen redovisas i årsredovisning för staten under övriga skulder (not 44). Se även avsnitt 3.4 Statsskulden. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2001 2000 Lån i Sverige 931 089 1 036 832 Lån utomlands 223 332 241 061 Total summa 1 154 421 1 277 893 Not 44 Övriga skulder Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret - Skuld till Premiepensionsmyndigheten 42 493 40 466 - Skuldbytesavtal (swappar), netto 18 228 10 366 - EU-avgifter 8 097 - - Obligationer som förfallit, vinster, räntor 3 519 2 518 - Avistamedel 2 030 2 240 - Terminskontrakt, netto 851 4 295 - Övrigt Riksgäldskontoret 381 906 Summa Riksgäldskontoret 75 599 60 791 Riksskatteverket - Kontoöverskott skattekonto 27 847 29 593 - Skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt 8 668 9 884 - Övrigt Riksskatteverket 323 364 Summa Riksskatteverket 36 838 39 841 Vägverket 7 003 4 166 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 5 474 5 198 Statens pensionsverk 1 123 1 139 Försvarsmakten 415 370 Banverket 388 358 Allmänna arvsfonden 264 272 Affärsverk Statens järnvägar 12 598 15 356 Luftfartsverket 267 879 Sjöfartsverket 130 165 Svenska kraftnät 3 29 Övriga myndigheter 2 796 7 441 Total summa 142 898 136 005 Riksgäldskontorets skuld till Premiepensionsmyndigheten avser huvudsakligen inbetalda tilläggspensionsavgifter som fr.o.m. 1995 placeras på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner (premiereservsystemet) i väntan på utbetalning till fondförvaltare. Skuldbytesavtal (swappar), netto, består av fordringar på 278 miljarder kronor och skulder på 296 miljarder kronor. Fr.o.m. 1 juli 2001 har Riksgäldskontoret tagit över ansvaret för hanteringen av EU-betalningar. Medel för EU-avgiften uppgår till 8 miljarder kronor och har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksbanken, men ännu inte betalats från statsverkets checkräkning. Terminskontrakt, netto, består av fordringar på 102 miljarder kronor och skulder på 103 miljarder kronor. Riksskatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonton förklaras huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först under 2002. Riksskatteverket redovisar en skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt. Kommunalskatten betalas ut i förskott under inkomståret. Den slutliga kommunalskatten fastställs året efter i taxeringen och slutreglering sker sedan i januari året efter taxeringsåret. Vägverkets övriga skulder har ökat jämfört med föregående år, delvis som en effekt av att återbetalningarna av lån för vägar minskat med 1,6 miljarder kronor. Vägverkets övriga skulder innefattar bl.a. skulder till Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB samt förskotteringar från kommuner m.fl. avseende tidigareläggning av vägobjekt. Kommunen eller annan trafikhuvudman står för finansieringen fram till det år objekten finns med i fastställd plan. Riksförsäkringsverkets övriga skulder avser innehållen skatt på pension, sjukpenning m.m. Av affärsverket Statens järnvägars övriga skulder utgörs 9,6 miljarder kronor av skulder till kreditinstitut avseende leasing och leasehold av rullande materiel och en färja. Ytterligare 1,7 miljarder kronor utgörs av skuld till SJ AB avseende affärsverket Statens järnvägars fordringar på Storstockholms Lokaltrafik (se not 26). Staten har ålagt affärsverket att till SJ AB betala de belopp som hittills är förfallna för Storstockholms Lokaltrafik. Not 45 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2001 2000 Vägverket 2 902 2 288 Försvarets materielverk 2 844 2 310 Banverket 1 060 875 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 683 538 Försvarsmakten 626 872 Rikspolisstyrelsen 429 343 Fortifikationsverket 385 279 Kriminalvårdsverket 333 135 Riksskatteverket 273 322 Statens fastighetsverk 202 198 Migrationsverket 154 122 Styrelsen för internationellt utvecklings-samarbete 148 135 Göteborgs universitet 137 101 Arbetsmarknadsverket 133 72 Domstolsverket 130 90 Regeringskansliet 116 189 Affärsverk Luftfartsverket 582 586 Svenska kraftnät 334 329 Statens järnvägar 284 43 Sjöfartsverket 60 67 Övriga myndigheter 2 611 2 481 Summa 14 426 12 375 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommit vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Försvarets materielverks skuldökning är en effekt av ökade inköp av varor och tjänster under året. Not 46 Depositioner Miljoner kronor 2001 2000 Riksskatteverket - Klientmedel 365 322 - Landstingens mervärdesskattekonto 76 - - Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering 18 18 Summa Riksskatteverket 459 340 Länsstyrelsen i Stockholms län 252 260 Övriga myndigheter 120 133 Total summa 831 733 Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas av Riksskatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kund Miljoner kronor 2001 2000 Försvarets materielverk 194 93 Uppsala universitet 28 24 Totalförsvarets forskningsinstitut 25 16 Riksantikvarieämbetet 24 7 Patent- och registreringsverket 20 16 Banverket 17 46 Kungliga tekniska högskolan 13 13 Vägverket 6 36 Affärsverk Svenska kraftnät 112 - Övriga myndigheter 70 118 Summa 509 369 Försvarets materielverk erhåller förskott från utrikes samarbetspartners i samband med pågående projekt. Som en följd av långa avtal avseende optoförbindelser har Svenska kraftnät erhållit förskottsbetalningar från kunder under 2001. Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret 52 904 64 980 Vägverket 1 194 1 111 Försvarsmakten 803 747 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 709 661 Rikspolisstyrelsen 603 579 Arbetsmarknadsverket 469 454 Banverket 428 445 Försvarets materielverk 308 277 Affärsverk Luftfartsverket 704 319 Statens järnvägar 251 389 Sjöfartsverket 61 88 Övriga myndigheter 3 641 3 046 Summa 62 075 73 096 Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester. Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2001 2000 Karolinska institutet 1 101 1 059 Göteborgs universitet 790 862 Lunds universitet 526 558 Uppsala universitet 450 424 Umeå universitet 219 228 Kungliga tekniska högskolan 173 145 Sveriges lantbruksuniversitet 132 92 Linköpings universitet 117 104 Övriga myndigheter 942 718 Summa 4 450 4 190 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Not 50 Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret - förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 14 512 12 373 - förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta 641 563 - förutbetalda överkurser i in- och utlåningsverksamheten till premiepensionsmyndigheten 598 - - förutbetalda avgifter för utfärdande av garantier m.m. 31 12 Summa Riksgäldskontoret 15 782 12 948 Karolinska institutet 294 183 Tullverket 282 18 Lunds universitet 104 102 Göteborgs universitet 103 103 Statens fastighetsverk 67 68 Banverket 48 450 Lantmäteriverket 39 66 Affärsverk Statens järnvägar 1 3 Sjöfartsverket 2 8 Luftfartsverket 0 81 Svenska kraftnät 109 179 Övriga myndigheter 399 306 Total summa 17 230 14 515 Som övriga förutbetalda intäkter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalts före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 51 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2001 2000 Garantiförbindelser 750 223 711 000 Statliga garantier redovisas utförligt i kapitel 6 Statliga garantier. Not 52 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2001 2000 Övriga ansvarsförbindelser 1 446 2 011 Övriga ansvarsförbindelser redovisas enligt vad myndigheterna tagit upp, exklusive sådana som avser beslutade, ej utbetalda bidrag. Ansvarsförbindelserna avser i huvudsak Statens pensionsverk som redovisar antastbara förmåner på cirka 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder lägre jämfört med föregående år. Med att en förmån är antastbar avses att rätten till den är förenad med ett villkor, t.ex. att den anställde avgår tidigast vid pensionsåldern. Det kan gälla rätten till pension före 65 års ålder för den som har en lägre pensionsålder. Några myndigheter redovisar dessutom s.k. omvända ansvarsförbindelser (eventualtillgångar). Eftersom regelverk saknas både för statliga myndigheter och för privata sektorn, finns viss osäkerhet i den redovisningen. Därför tas dessa belopp inte med här. Noter till finansieringsanalysen (53-62) Not 53 Skatter Miljoner kronor 2001 2000 Enligt resultaträkningen 867 662 792 310 Avgår: Intäkter Svenska Spel -3 561 -2 862 Förändring av skulder och fordringar -12 911 22 081 Summa 851 190 811 529 Riksskatteverket tar upp skattefordringar och skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar och skulder påverkar redovisade skatter i resultaträkningen, men har inte medfört några betalningar. Intäkterna från Svenska spel AB, som uppgick till 3,6 miljarder kronor, har inte påverkat statsbudgetens saldo eftersom de inbetalades föregående år till Riksgäldskontoret. Not 54 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2001 2000 Enligt resultaträkningen 35 552 47 347 Avgår: Reavinst -1 053 Tillkommer: Utdelningar 4 679 16 033 Summa 40 231 62 237 Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Not 55 Transfereringar Miljoner kronor 2001 2000 Enligt resultaträkningen 638 294 620 154 Avgår: Avsättningar till fonder -4 293 -5 349 Nedskrivning av lån, CSN m.fl. -5 296 -8 452 Förändring skulder PPM -2 027 31 640 Tillkommer: Kapitaltillskott för förlusttäckning i SVEDAB 541 Summa 627 219 637 993 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Skulder som är hänförbara till Premiepensionsmyndigheten justeras direkt under raden transfereringar. Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB. Dessa medel, som redovisas under årets resultatandelar i resultaträkningen, har tillförts raden transfereringar. Not 56 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2001 2000 Enligt resultaträkningen 155 550 162 240 Avgår: Avskrivningar -15 700 -16 825 Avsättningar -9 355 -14 370 Summa 130 495 131 045 Kostnader för avskrivningar och avsättningar medför inte några betalningar och tas därför bort. Not 57 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2001 2000 Förändring av långfristiga fordringar -608 -1984 Förändring av omsättningstillgångar -4 419 326 Förändring av kassa, bank -983 2 819 Förändring av skulder 2 459 7 467 Summa -3 551 8 628 Förändringen av omsättningstillgångar har under året efter justeringar ökat med 4,4 miljarder kronor, vilket ökar statens nettoupplåning. Ökningen är till stor del hänförbar till att Riksgäldskontoret har ökat fordringar som är hänförbara till statskuldförvaltningen med 6 miljarder kronor. Förändringen av skulder har under året efter justeringar ökat med 2,5 miljarder, vilket minskar statens nettoupplåning. Det är framförallt Riksgäldskontoret och Vägverket som har ökat sina skulder från föregående år. Not 58 Investeringar Miljoner kronor 2001 2000 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 1 629 1 261 Finansiella investeringar uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor. Ökningen av investeringar är till stor del hänförbar till investeringar i Förvaltningsaktiebolaget Stattum, vilka uppgick till 1,4 miljarder. Miljoner kronor 2001 2000 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 13 680 11 886 Väganläggningar 6 255 4 624 Fastigeter och markanläggningar 6 239 4 605 Maskiner och inventarier 5 005 5 446 Järnvägsanläggningar 4 563 3 779 Övriga investeringar 1 404 1 428 Summa 37 146 31 768 Materiella investeringar har ökat med 5,4 miljarder kronor, vilket till stor del beror på ökade investeringar hos Försvarsmakten, Vägverket och Luftfartsverket. Ökningen av investeringar i beredskapstillgångar är 1,8 miljarder kronor. Av investeringar i beredskapstillgångar är 13,6 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret. Investeringar i väg- och järnvägsanläggningar har ökat med 1,6 respektive 0,8 miljarder kronor. De största regionala investeringarna i väganläggningar är Södra länken i Stockholm och Götatunneln i Göteborg. Dessa investeringar uppgick totalt till 1,8 miljarder kronor. Investeringar i nationella vägar uppgick till 2,1 miljarder kronor. Av de totala investeringarna i väganläggningar var 1,9 miljarder hänförbara till säkerhetsbefrämjande åtgärder. Banverket har gjort investeringar som är hänförbara till stomnätsplanen med 2,7 miljarder kronor. I stomnätsplanen ingår bl.a. investeringar i mälarbanan, svealandsbanan, norra stambanan, västkustbanan och mittbanan. Därutöver har Banverket gjort investeringar i telenät och elinstallationer uppgående till totalt 0,5 miljarder kronor. Investeringar i fastigheter och markanläggningar har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket till stor del är hänförbart till Luftfartsverkets investeringar på och i anslutning till Arlanda Flygplats. Luftfartsverkets totala investeringar var 4,5 miljarder, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar till Försvarsmakten uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Affärsverket svenska kraftnät har gjort investeringar på 0,3 miljarder kronor, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 0,2 miljarder kronor. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 5,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Rikspolisstyrelsen har investerat i maskiner och inventarier med 0,7 miljarder kronor. Miljoner kronor 2001 2000 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 930 569 Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor. Investeringar i immateriella tillgångar är till stor del hänförbar till Riksförsäkringsverkets uppbyggnad av nytt IT-stöd till pensionssystemet, vilket uppgick till 0,5 miljarder kronor. Not 59 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2001 2000 Riksgäldskontoret 21 297 1 255 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 11 916 12 457 Verket för näringslivsutveckling 73 135 Övriga myndigheter 52 47 Summa 33 338 13 894 Amorteringar Miljoner kronor 2001 2000 Centrala studiestödsnämnden 4 548 4 148 Riksgäldskontoret 3 064 534 Verket för näringslivsutveckling 25 38 Övriga myndigheter 120 79 Summa 7 757 4 799 Riksgäldskontorets utlåning under året var 21,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor. 16,5 miljarder kronor är hänförbar till utlåning till Sveaskog AB. Nyutlåningen till Jernhusen AB, som är ett dotterbolag till Swedcarrier, uppgick till 4,5 miljarder kronor. Lånen till Sveaskog AB har återbetalats i början av 2002. Centrala studiestödsnämndens utlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,9 miljarder, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 0,6 miljarder kronor. Not 60 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2001 2000 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 40 854 46 568 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -134 419 -162 422 Avgår: Orealiserade valutadifferenser 12 500 24 456 Summa -81 065 -91 398 Det finansiella nettot för statens upplåning har endast minskat med 10 miljarder kronor trots att de totala räntekostnaderna minskade med 28 miljarder kronor. Det beror på att 12 miljarder av dessa var hänförbara till orealiserade förändringar som inte påverkar statens nettoupplåning. 6 miljarder minskade finansiella intäkter. Not 61 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2001 2000 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 7 418 60 763 Finansiella kostnader enligt resultaträkning -1 258 -2 095 Avgår: Realisationsvinster -822 -54 333 Kapitaliserade räntor på utlåning -2 705 -2 536 Summa 2 633 1 799 Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte påverkar statens nettoupplåning. Not 62 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2001 1999 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 6 892 2 976 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -3 355 -7 341 Summa 3 537 -4 365 Riksgäldskontoret tar upp upplupna och förutbetalda räntor och över- och underkurser i balansräkningen under periodavgränsningsposter. Dessa transaktioner påverkar inte statsskulden, men är hänförbara till intäkter och kostnader kopplade till statens upplåning. Tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 6,9 respektive -9,2 miljarder kronor. Under året har nominella och reala statsobligationer från AP-fonderna och Riksbanken förts över till staten. Vid överföringen minskade statens skulder, förutom statsskulden, med 6,9 miljarder kronor. Denna skuldnedsättning medför inte några betalningar och har beaktats när förändringen av skulder hänförbara till statens upplåning beräknats. ?? Skr. 2001/02:101 BILAGA 3 Skr. 2001/02:101 BILAGA 3 2 39 Skr. 2001/02:101 BILAGA 3