Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2001/02:120 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 23 maj 2002 Göran Persson Björn Rosengren (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag och affärsverk som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2001/02. Innehållsförteckning 1 Introduktion 4 Bilaga 1 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande 7 Bilaga 2 Kompletteringar och riktlinjer 123 2 Hel- och delägda företag 123 2.1 A-Banan projekt AB 123 2.2 Akademiska Hus AB 123 2.3 ALMI Företagspartner AB 124 2.4 Apoteket AB 125 2.5 Bostadsgaranti, AB 126 2.6 Civitas Holding AB och Vasakronan AB 126 2.6.1 Civitas Holding AB 127 2.6.2 Vasakronan AB 127 2.7 Dom Shvetsii, A/O 127 2.8 Green Cargo AB 128 2.9 Göta kanalbolag, AB 128 2.10 Imego AB 129 2.11 IRECO Institute for Research and Competence Holding AB 130 2.12 Kasernen Fastighets AB 130 2.13 Kungliga Dramatiska Teatern AB 131 2.14 Kungliga Operan AB 131 2.15 Lernia AB 132 2.16 Luftfartsverket 133 2.17 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB 134 2.18 Nordea AB 134 2.19 Norrland Center AB 135 2.20 OM AB 135 2.21 Posten AB 136 2.22 Samhall AB 136 2.23 SAS AB 137 2.24 SIS Miljömärkning AB 138 2.25 SJ AB 139 2.26 Sjöfartsverket 139 2.27 SOS Alarm Sverige AB 140 2.28 Specialfastigheter Sverige AB 140 2.29 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB 141 2.30 Statens Väg- och Baninvest AB 142 2.31 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget 142 2.32 Sveaskog AB 143 2.33 Svensk Bilprovning, AB 143 2.34 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB 144 2.35 Svensk Exportkredit, AB 145 2.36 Svenska kraftnät, Affärsverket 145 2.37 Svenska Lagerhusaktiebolaget 146 2.38 Svenska Miljöstyrningsrådet, AB 147 2.39 Svenska rymdaktiebolaget 148 2.40 Svenska skeppshypotekskassan 148 2.41 Svenska Skogsplantor AB 149 2.42 Svenska Spel, AB 150 2.43 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP 150 2.44 Sveriges Rese- och Turistråd AB 151 2.45 Swedcarrier AB 152 2.46 Swedesurvey AB 152 2.47 Swedfund International AB 153 2.48 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB) 154 2.49 Sydkraft SAKAB 154 2.50 Systembolaget AB 155 2.51 Telia AB 156 2.52 Teracom AB 157 2.53 Vasallen AB 158 2.54 Vattenfall 159 2.55 Venantius AB 159 2.56 Vin & Sprit AB, V&S 160 2.57 Voksenåsen A/S 161 3 Bolag under avveckling 161 3.1 Sveriges Geologiska AB (i likvidation) 161 3.2 Zenit Shipping AB 161 3.3 SKD-företagen 162 4 Avvecklade bolag 162 4.1 Grängesbergs Gruvor AB 162 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2002 163 1 Introduktion Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen av företag med statligt ägande samt en redogörelse för företagens verksamhet, resultatutveckling m.m. I det följande lämnas uppgifter om utvecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under 2001 fram till och med mars 2002. I redovisningen ingår dels aktiebolag vars aktier förvaltas av departementen, dels de affärsdrivande verken Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät. Det tidigare affärsverket Statens järnvägar ombildades till aktiebolag den 1 januari 2001, men kvarstår också i mycket begränsad form som myndighet för att förvalta viss egendom som inte överfördes till det nya aktiebolaget, se SFS 2000:1367. Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1982 (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. År 1999 utgav regeringen för första gången en mer lättillgänglig version av skrivelsen. Liksom förra året (skr. 2000/01:120) utgör denna i sin helhet regeringens årliga redogörelse (bilaga 1). I bilagan redovisas mer fullständiga resultat- och balansräkningar, vilket gör redovisningen tydligare. I sammanställningarna följer Regeringskansliet sedvanliga regler rörande redovisningsinformation. Sedan 2001 redovisas även en konsoliderad balans- och resultaträkning. Redovisningen ger en samlad bild över statens samlade företagsengagemang och de totala värden som finns i den företagssfären. I kapitlet om Regeringskansliets ägarförvaltning finns en redovisning över Regeringskansliets förvaltningskostnader. I avsnittet om den statliga företagssfären finns branschöversikter som belyser under vilka förutsättningar företag med statligt ägande verkar. I den siffermässiga presentationen samt i den skriftliga analysen av den statliga företagssfären har företagen delats upp i två huvudgrupper, företag som verkar under marknadsmässiga villkor och krav och företag som har särskilda samhällsintressen. Genom denna uppdelning ges en mer rättvisande bild samtidigt som analysen av såväl hela portföljen som de enskilda företagens resultat och måluppfyllelse underlättas. I syfte att öka genomlysningen av staten som ägare och av företagen med statligt ägande publicerar Regeringskansliet sedan 2000 kvartalsrapporter över företag med statligt ägande. I skrivelsen ingår också uppgifter om de riktlinjer och riksdagsbeslut som ligger till grund för företagens verksamhet, uppgift om de styrelser som utsetts på bolagsstämmorna under våren 2002 eller genom regeringsbeslut våren 2002 (bilaga 2). Även i årets redogörelse har en rad förbättringar gjorts. I ägarpolicyn har avsnittet om genomlysning kompletterats med information om de av regeringen beslutade riktlinjerna för extern ekonomisk rapportering för företag med statligt ägande samt ett avsnitt om bolagsstämmor och ett avsnitt om revisorernas roll i de statliga företagen. I avsnittet om viktiga policyfrågor finns en samlad redovisning över hur många av de statliga företagen samt hur stor del av de totala tillgångarna som omfattas av miljöpolicy respektive miljöledningssystem. Även jämställdhetsfrågor och mångfaldsarbetet redovisas. I branschavsnitten har analysen av de olika branscherna utvecklats. I företagspresentationerna lämnas information om företagens utdelningspolicy, förutsatt att bolaget omfattas av ett utdelningskrav. För att den intresserade skall kunna finna mer information finns uppgifter om respektive företags hemsida. Bilaga 1 finns även att tillgå på engelska eftersom regeringen mött ett stort intresse från utlandet för den svenska modellen för förvaltning av företag med statligt ägande. Bilaga 1 finns endast i det tryckta dokumentet och saknas alltså i det elektroniska dokumentet. 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande Kompletteringar och riktlinjer 2 Hel- och delägda företag 2.1 A-Banan projekt AB Riktlinjer A-Banans aktier förvaltas till lika delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess kostnader till de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train AB, det bolag som det privata näringslivet bildat för att på uppdrag av A-Banan genomföra projektet. Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i landet som samfinansieras av staten och det privata näringslivet. År 1993 fick den s.k. Delegationen för infrastrukturinvesteringar (K 1991:04) i uppdrag av regeringen att genomföra upphandlingen av projektet. A-Banan Projekt AB bildades för att dels administrera den fortsatta upphandlingen, dels samla statens rättigheter och skyldigheter i projektet (prop. 1993/94:39). Bolaget har vidare till uppgift att som ägare till Arlandabanan och part i Arlandabanan Project Agreement följa utvecklingen av verksamheten samt återbetalningen av det statliga villkorslånet. Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik, Arlanda Express, den 25 november 1999. Den 10 januari 2000 öppnades även anläggningen för den regionala och nationella tågtrafiken. Styrelse år 2002 Bårström, Sven, ordförande Danielsson, Jan Danielson, Jan Francke, Ulrika Lindberg Göransson, Kerstin Averstad, Kjell-Åke Lundin, Ulf, suppleant Sundberg, Kjell, suppleant Verkställande direktör Kjell Sundberg 2.2 Akademiska Hus AB Riktlinjer Efter riksdagens beslut 1992 ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a. Akademiska hus bildades (prop. 1992/93:37, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1992/93:123). Akademiska hus skall långsiktigt upprätthålla värdet i statens innehav av högskolefastigheter och garantera att fastighets- och förmögenhetsförvaltningen genomförs på ett kompetent sätt. Styrelse 2002 Nilsson, Lennart, ordförande Axelsson, Charlotte Franke, Sigbrit Kantola, Birgitta Ljungh, Claes Nilsson, Jan S Rundqvist, Veronica Staffas, Fritz Rogestam, Christina Jensen, Hans, arbetstagarrepresentant Seradji, Parzin, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Rogestam, Christina 2.3 ALMI Företagspartner AB Riktlinjer Riksdagen beslutade den 14 december 1993 att staten i samverkan med vissa näringslivsorganisationer skulle bilda ett centralt aktiebolag med uppgift att dels verka för företagsutveckling och dels äga aktier i ett antal regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och finansiering (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11 rskr. 1993/94:80). De övergripande målen för verksamheten är att främja tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, finansiering och kontaktskapande insatser bidra till att nya företag startas och att de små företagen får en lönsam tillväxt. ALMI:s kunder är företag med mindre än 250 anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda. Styrelse 2002 Eriksson, Per-Ola, ordförande Arnelid, Håkan Arvidsson, Lillemor Bolin Ottoson, Gertrud Carlsson, Bibbi Holm, Pelle Holmquist, Carin Moberg, Mattias Nilsson, Thomas Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Lundwall, Göran 2.4 Apoteket AB Riktlinjer Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apoteket AB om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58 och prop.1998/99:1, bet. 1998/99:SoU1, rskr. 1998/99:104). Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med bolagets bildande 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234). Därefter har riktlinjerna ändrats 1985 (prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och 1996 (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58). Mot bakgrund av förslagen i Läkemedelsdistributionsutredningens huvudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att konkurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensamrätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen motioner om avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209). Styrelse 2002 Bergqvist, Jan, ordförande Carlsson, Barbro Eberstein, Susanne Engström Laurent, Anna Eriksson, Eva Lagerblad, Peter Sjöberg, Mikael Furberg, Inga-Lill, arbetstagarrepresentant Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant Jansson, Carina, arbetstagarrepresentant, suppleant Utterström, Anna Karin, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Carlsson, Stefan 2.5 Bostadsgaranti, AB Riktlinjer Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföreningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksamheten bestod ursprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostadsrättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor för statliga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget (prop.1983/84:41, bet. 1983/84BoU8, rskr. 1983/84:64. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av bolagets starka ställning när det gäller utfärdande av produktionsgarantier och ansvarsutfästelser var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verksamheten. Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya bostadsrätter och egnahem. Styrelse 2002 Dexe, Nils, ordförande Hagberg, Michael Lönnberg, Anders Persson, Jan Rådberg, Åke Skoglund, Johan Åbyhammar, Marianne Verkställande direktör Eriksson, Kåre 2.6 Civitas Holding AB och Vasakronan AB Riktlinjer Efter riksdagens beslut ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a. Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades 1992 (prop. 1992/93:37, bet. 1997/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Vasakronans uppdrag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 % av Civitas Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding AB har i dag ett dotterbolag: Vasakronan AB. 2.6.1 Civitas Holding AB Styrelse 2002 Bryngelson, Håkan Engman, Gerd Israelsson, Mats Kantola, Birgitta Kylberg, Lars Ljungh, Claes Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Bryngelson, Håkan 2.6.2 Vasakronan AB Styrelse 2002 Jacobsson, Egon, ordförande Kylberg, Lars V, vice ordförande Bryngelson, Håkan Danell, Georg Engman, Gerd Kantola, Birgitta Lilja, Maria Ljungh, Claes Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Bryngelson, Håkan 2.7 Dom Shvetsii, A/O Styrelse 2002 Lundberg, Gunnar, ordförande Alvemur, Christer Avdeev, Kirill V Bergman, Johan Gunnarsson, Carl-Johan Verkställande direktör Koppeli, Risto 2.8 Green Cargo AB Styrelse 2002 Holmqvist, Karl Gunnar, ordförande Bådholm, Christer Halvarsson, Eva Rennerstedt, Kristina Sandberg, Peter Sjöqvist, Jan Strömberg, Birgitta Östlund, Carl-Viggo Bieder, Stefan, arbetstagarrepresentant Lundmark, Peter, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Sundling, Jan 2.9 Göta kanalbolag, AB Riktlinjer AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med påbörjandet av byggandet av kanalen. Bygget av Göta kanal var klart 1832 när kanalen invigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av staten. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallenbergsfären. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåvarande Domänverket. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra över verksamheter vid Domänverket till aktiebolagsform behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351). Riksdagen ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmaktens försorg. Styrelse 2002 Eriksson, Björn, ordförande Berggren, Christer, vice ordförande Andersson, Elving Modin, Anita Svenheim, Lars-Olof Söderlund, Thord Wärn, Ragnhild Löfström, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant Åhfeldt Per-Olof, arbetstagarrepresentant Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant, suppleant Pettersson Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Österlund, Claes-Göran 2.10 Imego AB Riktlinjer På förslag av utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (SOU 1997:37) bildades 1998 bolaget Imego AB med inriktning mot mikroelektronikbaserade system efter riksdagsbeslut (prop. 1997/98:1, prop. 1997/98:114, bet. 1997/98UbU17, rskr. 1997/98:271). Enligt den grundprincip som lades fast genom propositionen och riksdagsbeslutet skulle institutet erhålla viss statlig basfinansiering för driften men dess huvudsakliga finansiering efter uppbyggnadsskedet skulle utgöras av uppdragsforskning med medel från näringslivet. I samband med budgetpropositionen 2000 beslöts om driftsbidrag för 2001 om 20 miljoner kronor (prop. 2000/01:1). Styrelse 2002 Sahlin, Mauritz, ordförande Lewin, Thomas Netzler, Göran Nilsson, Aina Olsson, Eva Omling, Pär Torell, Lena Verkställande direktör Brox, Bill 2.11 IRECO Institute for Research and Competence Holding AB Riktlinjer I enlighet med riksdagens beslut bildades hösten 1997 holdingbolaget IRECO Institute for Research and Competence Holding AB. Bolaget ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Syftet med verksamheten är bl.a. att äga och förvalta aktier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja industriforskningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling att främja samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv samt att främja en ändamålsenlig struktur inom industriforskningssystemet. Styrelse 2002 Svedberg, Gunnar, ordförande Berggren, Christer Caesar, Madeleine Lübeck, Lennart Salzmann, Tomas Torell, Lena Verkställande direktör Widmark, Håkan 2.12 Kasernen Fastighets AB Riktlinjer Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten alla aktier i som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörjningen bolaget (prop.1991/92:44, bet.1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder åt Försvarsmakten. Styrelse 2002 Alvemur, Christer, ordförande Andersson, Björn Jönsson, Lena Lorentzon, Arne Lundberg, Monica Verkställande direktör Lorentzon, Arne 2.13 Kungliga Dramatiska Teatern AB Riktlinjer Dramaten är nationalscen för talteater. Nationalscensuppdraget definierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Dramaten skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Styrelse 2002 Wikström, Jan-Erik, ordförande Bonnier, Eva Dahlberg, Ingrid Efraimsson, Inger Låftman, Lennart Nilsson, Sam Wästberg, Per Fred, Gunnel, arbetstagarrepresentant Göranzon, Marie, arbetstagarrepresentant Sundgren, Pär, arbetstagarrepresentant Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant Damberg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant Forsgård, Barbro, arbetstagarrepresentant, suppleant Lindberg, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Dahlberg, Ingrid t.o.m. 020701 Holm, Valdemar Staffan 2.14 Kungliga Operan AB Riktlinjer Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget definierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Operan skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sina konstområden, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kulturarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Styrelse 2002 Dalborg, Hans, ordförande Andersson, Benny Engdahl, Horace Reinius, Ulla Starrin, Karin Stenberg, Jan Tivéus, Meg Lundberg, Gunnar, arbetstagarrepresentant Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant Bergström, Peter, arbetsstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Hall, Bengt 2.15 Lernia AB Riktlinjer Riktlinjerna för Lernia AB, f.d. AmuGruppen AB, lades fast i samband med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75). Överlåtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Med anledning av propositionen Kapitaltillskott m.m. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartillskott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar avseende inriktning och organisation genomförts (skr. 1996/97:95 bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 antogs ett ägardirektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar till att tydliggöra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens förväntningar och krav på bolaget. Styrelse 2002 Wernersson, Ingegerd, ordförande Bergqvist, Sven-Runo Iversen, Jonas Kronstam, Karin Lewin, Margareta Normark-Nilsson, Ann-Stina Lindroth, Inge, arbetstagarrepresentant Lundberg, Lena, arbetstagarrepresentant Blomqvist, Bo-Gunnar, arbetstagarrepresentant, suppleant Eriksson, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Alserud, Ingemar 2.16 Luftfartsverket Riktlinjer Luftfartsverket bildades 1947 efter ombildande av luftfartsfonden till en affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk (prop. 1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfartsverket. Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar och kunna drivas effektivare. Luftfartsverket har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöanpassat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av resor och godstransporter, bl.a. genom att tillhandahålla, driva och utveckla statens flygplatser och flygtrafiktjänster. Luftfartsverkets huvuduppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, att ansvara för statens flygplatser för civil luftfart, att utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot föroreningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter. Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret. Styrelse 2002 Adelsohn, Ulf, ordförande Grönlund, Anna Nilsson, Mats Orrenius, Jan Rekke, Lars Plogéus, Eva Åkesson Bonde, Ingrid Örnfjäder, Krister Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant Falk, Krister, arbetstagarrepresentant Olsson, Sven-Erik, arbetstagarrepresentant, suppleant Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant Generaldirektör Lars Rekke 2.17 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB Styrelse 2002 Sprängare, Björn, ordförande Berggren, Christer Blombäck, Stina Helgesson, Lars-Åke Olson, Hans Christer Ros, Carl Wilhelm Tengelin, Ursula Ullebø, Egil Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant Thornéus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Ivert, Martin 2.18 Nordea AB Riktlinjer Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att sälja 34,5 %. Styrelse 2002 Dalborg, Hans, ordförande Peltola, Timo, vice ordförande Aamot, Kjell Andersson, Dan Andersson, Edward Ankværn, Harald Høeg Pedersen, Jørgen Madsen Høeg, Claus Magnusson, Bernt Krarup, Thorleif Tarkko, Maija Haulrik, Lene, arbetstagarrepresentant Roukala-Huvärinen, Kaija, arbetstagarrepresentant Finskas, Bertel, arbetstagarrepresentant Haug, Liv, arbetstagarrepresentan Verkställande direktör Krarup, Thorleif 2.19 Norrland Center AB Riktlinjer Norrland Center AB bildades för att främja företagande i Norrland. Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stiftelsen Norrlandsfonden. Styrelse 2002 Näsman, Janaxel, ordförande Andersson, Peter Söderström, Lars-Olov Verkställande direktör Bengtson, Sture 2.20 OM AB Styrelse 2002 Stenhammar, Olof, ordförande Grate Axén, Adine Brock, Gunnar Franzén, Thomas Larsson, Per E. Rydén, Bengt Carendi, Jan Nyblæus, Nils-Fredrik Verkställande direktör Larsson, Per E. 2.21 Posten AB Riktlinjer Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr.1993/94:119). Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41). Styrelse 2002 Ånstrand, Claes, ordförande Brodin Rampe, Annette Grabe, Lennart Iversen, Jonas Kvarnström, Jan Litzén, Ulla Lekberg, Sören Malmborg, Curt Spång, Ulf Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant Strömbäck, Kjell, arbetstagarrepresentant Nyström, Björn, arbetstagarrepresentant, suppleant Holm, Carina, arbetstagarrepresentant, suppleant Ross, Ann-Marie, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Grabe, Lennart 2.22 Samhall AB Riktlinjer Riksdagen beslutade 1992 att den dåvarande stiftelsen Samhall skulle bli aktiebolag (prop. 1991/92:91, bet 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249). Aktiebolaget består av ett moderbolag och dotterbolag. Moderbolaget äger samtliga aktier i dotterbolagen. Omvandlingen skedde för att företagsgruppen därigenom skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar för sin verksamhet och verksamheten skulle bli effektivare. Vidare innebär aktiebolagsformen en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar, känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och internationellt. Samhalls uppgift är att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshandikapp, där behoven finns. Verksamheten skall vidare anpassas till de förutsättningar personer med arbetshandikapp har och bedrivas enligt affärsmässiga principer på marknadens villkor, varvid skall iakttas att övrigt näringsliv inte utsätts för osund konkurrens. Koncernen skall uppfylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsförbättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Styrelse 2002 Tidlund, Håkan, ordförande Lasson, Gunnar, vice ordförande Böhlin, Birgitta Carlsson, Boel Ekvall, Gunilla Hofslagare, Toivo Iversen, Jonas Johansson, Anders L. Karlsson, Agneta Wolrath, Björn Brinkhof Walter, Margaretha, arbetstagarrepresentant Carlsson, Tommy, arbetsgarrepresentant Johansson, Bo, arbetstagarrepresentant Engdahl, Peter, arbetstagarrepresentant Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant Witting, Claes-Göran, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Sevebrandt, Göran 2.23 SAS AB Riktlinjer SAS-samarbetet etablerades i slutet av 1950 genom retroaktiv tillämpning av ett konsortialavtal som slöts i början av 1951 mellan de dåvarande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalet godkändes av de tre ländernas regeringar och följdes i slutet av 1951 av ett avtal mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens område. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare utfärdades under 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtrafik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av regeringen 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalet förlängdes senast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997 en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020 (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232). Styrelse 2002 Myklebust, Egil, ordförande Kjøll, Berit Schur, Fritz. H Steen, Anitra Sørensen, Lars Rebien Wallenberg, Jacob Gröntvedt, Ulla, arbetstagarrepresentant Jacobsen, Helmuth, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Lindegaard, Jørgen 2.24 SIS Miljömärkning AB Riktlinjer År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att införa en gemensam, officiell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant av Nordiska ministerrådets logotyp. Regeringen gav SIS - Standardiseringen i Sverige - uppdraget att sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand om den europeiska miljömärkningen EU-blomman. År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS med staten som delägare (10 %). Standardiseringen genomgick år 2001 en omorganisation vilket medförde att ägandet fördes över från SIS till SSR, Svenskt Standardiseringsråd. Verksamheten drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsanslag. SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för kriterieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företagskontakter och marknadsföring. Styrelse 2002 Smith, Eva, ordförande Berg, Ingolf Flink, Lars Knutsson, Pernilla Mattsson, Anna Sköldefors, Walter Verkställande direktör Unge, Ragnar 2.25 SJ AB Styrelse 2002 Adelsohn, Ulf, ordförande Berg, Gunilla Fallenius, Peter Granlund, Marie Halvarsson, Eva Severed, Bo Aldenmark, Lena, arbetstagarrepresentant Nyholm, Nils-Gunnar, arbetstagarrepresentant Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Karlsson, Sune 2.26 Sjöfartsverket Riktlinjer Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 då riksdagen bl.a. beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för finansiering av investeringar (prop. 1986/87:100). Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfartsverket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas. Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret. Styrelse 2002 Färm, Gunnel, ordförande Brandin, Claes-Göran Björn-Rasmussen, Solgerd Johannesson, Rolf Nyström, Elizabeth Nilsson, Elisabeth Jeppsson, Karin Olsson, Kent Starkerud, Lars Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant Hovberg, Magnus, arbetstagarrepresentant Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant, suppleant Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant Generaldirektör Selén, Jan Olof 2.27 SOS Alarm Sverige AB Riktlinjer SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 %), Landstingsförbundet (25 %) och Förenade Kommunföretag (25 %). På deras uppdrag ansvarar bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även för sjukvårdsupplysningen. Styrelse 2002 Persson, Curt, ordförande Jönsson, Benny, vice ordförande Lindell, Lars-Olof, vice ordförande Berg, Hjördis Brögger, Lise Lindell, Peter Lennerwald, Ingrid Salomonson, Christina Nordin, Åke, arbetstagarrepresentant Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Bergqvist, Sven Rune 2.28 Specialfastigheter Sverige AB Riktlinjer I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastighetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998 delades ut till staten (prop. 1997/98:137). I propositionen står bl.a. följande: Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt förbundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet långsiktiga och stabila förutsättningar. Inriktningen på en fastighetsrörelse av ändamålskaraktär bör vara att stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet. Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög standard och god service. Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Avkastningskraven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av risktagande. Styrelse 2002 Gustafsson, Eva-Britt, ordförande Balazsi, Per Bylund, Curt Falkman, Eva Kjellander, Claes Lennersand, Håkan Ziegler, Ingemar Cling, Thord, arbetstagarrepresentant, SIF Hansson, Hans, arbetstagarrepresentant, SEKO Verkställande direktör Bylund, Curt 2.29 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Riktlinjer Till och med budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. I samband med bolagets ombildande (prop. 1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och konkurrensen på marknaden. Styrelse 2002 Eliasson, Ingemar, ordförande Berg, Jan Rung, Sören Granström, Per Erik Linder-Aronsson, Lars Malm, Christer Ragsten Pettersson, Christina Marking, Bo Verkställande direktör Malm, Christer 2.30 Statens Väg- och Baninvest AB Riktlinjer Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablerades vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bolag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten hel-ägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunikationsdepartementet. AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB) 100 %, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 % och Botniabanan AB (91 %). Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet (prop. 1997/98:150). Styrelse Gunnarsson, Gösta, ordförande Lundin, Ulf Engman, Gerd Gustafsson, Eva-Britt Holmgren, Gunnar Ericsson, Thomas Verkställande direktör Johansson, Bo 2.31 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget Riktlinjer I samband med det tidigare statliga förvaltningsaktiebolaget Fortias likvidation 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av bolaget har skötts i samarbete med Näringsdepartementet. Några särskilda mål för verksamheten har inte givits. Styrelse 2002 Ånstrand, Claes, ordförande Aastrup, Viktoria Ahlén, Fredrik Cederlund, Lars Johan Lindeberg, Per Erik Verkställande direktör Aastrup, Viktoria 2.32 Sveaskog AB Styrelse 2002 Dockered, Bo, ordförande Cederlund, Lars Johan Domeij, Åsa Johansson, Lena Liffner, Christina Söderberg, Lena Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Sköld, Lars 2.33 Svensk Bilprovning, AB Riktlinjer Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anledning av budgetpropositionen 1997 utg.omr. 22, sid. 92 ff (prop. 1996/97:1, utg.omr. 22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt riksdagen om en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att göra nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverksamheten vid AB Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för övriga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare avseendet fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte får användas inom den konkurrensutsatta verksamheten. Styrelse 2002 Johansson, Olof, ordförande Alkärr, Kjell, vice ordförande Blomberg, Ulf Cederlund, Lars Johan Elväng, Katja Forssén, Göran Frejhagen, Birgitta von Oelreich, Jan Persson, Bertil Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant Johansson, Sonny, arbetstagarrepresentant Johansson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant Erik, Jonasson, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Ehrenstråle, Magnus 2.34 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB Styrelse 2002 Andersson, Jörgen, ordförande Skogö, Ingemar Ahlström, Göran Bondestam, Anitha Brandborn, Jan Bylund, Bo Yngvesson, Nils Ahlberg, Ann, suppleant Saxton, Ulla-Brita, suppleant Verkställande direktör Wemming, Mats 2.35 Svensk Exportkredit, AB Riktlinjer AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter. År 2000 sålde de svenska affärsbankerna sina aktier i företaget till ABB Structured Finance AB. I kombination med att SEK återköpte aktier uppgår statens ägarandel därefter till 64,7 % och ABB äger resterande aktier. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 och december 2000 godkände riksdagen en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat arbetsområde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda långfristig finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och utvecklingsprojekt inom exportindustrin för att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. SEK tillhandahåller statsstödda exportkrediter med förmånliga CIRR-räntor och hanterar även statens system för u-krediter. Styrelse 2002 Wolrath, Björn, ordförande Blecher, Lennart, vice ordförande Carlsson, Peter Cederlund, Lars Johan Johansson, Bengt Nivert, Marianne Hedenström, Anders, suppleant Hedengran, Petra, suppleant Lidefelt, Anders, suppleant Östensson, Per, suppleant Verkställande direktör Yngwe, Peter 2.36 Svenska kraftnät, Affärsverket Riktlinjer Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten med storkraftnätet inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation, när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk fr.o.m. 1992 skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:97, 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991. Svenska kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs. kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt ägda utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät är enligt förordningen (1994:1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät ansvarar också för delfunktionen Elförsörjning inom funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:112). Svenska kraftnät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204). Svenska kraftnät har vidare sedan 1998 det centrala myndighetsansvaret för dammsäkerheten Styrelse 2002 Eriksson, Per-Olof, ordförande Gustavsson, Yvonne, vice ordförande Aastrup, Viktoria Kvart, Sussi Nettelvik-Söderberg, Christel Samuelsson, Christer Magnusson, Jan Persson, Agata, arbetstagarrepresentant Björkling, Lisa, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Magnusson, Jan 2.37 Svenska Lagerhusaktiebolaget Riktlinjer Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle förvalta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades med statsmakterna. Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB), efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss personal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB. Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till staten. Styrelse 2002 Geijer, Reinhold, ordförande Hentzel, Mats Malm, Christer Nylander, Göran Ringström, Anita Sedolin, Maria Skarell,Gunnar Lind, Lars-Åke, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Nylander, Göran 2.38 Svenska Miljöstyrningsrådet, AB Riktlinjer Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2 § lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för registrering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9 i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgades antalet sektorer som kan delta i verksamheten. Bolaget ägs gemensamt av staten, Svenska Kommunförbundet och Föreningen Svenskt Näringsliv. Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgades bolagets verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljövarudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, produkter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den positiva miljömärkningen. Styrelse 2002 Wenblad, Axel, ordförande Smith, Eva, vice ordförande Gustafsson, Henry Haglind, Ingrid Lindbäck, Christina Mattsson, Annaa Ryding, Sven-Olof Strömdahl, Inger Waldner, Lars Wenster, Peter Sandqvist, Maria adjungerad Verkställande direktör Ryding, Sven-Olof 2.39 Svenska rymdaktiebolaget Riktlinjer Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och under sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU 1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), för att stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforskningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21). Styrelse 2002 Lübeck, Lennart, ordförande Ahlqvist, Birgitta Cederlund, Lars Johan Fredga, Kerstin Köhler, Maria Mohlin, Per-Erik Åkesson Bonde, Ingrid Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Borg, Claes-Göran 2.40 Svenska skeppshypotekskassan Riktlinjer För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen (1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan och låntagaren har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan. Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998, är ändamålet med kassan att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har inte redovisat några kreditförluster sedan starten 1929. Styrelse 2002 Gyllenhammar, Pehr G., ordförande Engström, Anna-Lisa, vice ordförande Berggren, Christer Kastman Heuman, Åsa Olofsson, Ulla Patriksson, Foke Källson, Jan Lindström, Anders, suppleant Johansson, Morgan, suppleant Axelsson, Ture, suppleant Rodosi, Agneta, suppleant Holmgren, Lars-Göran, suppleant Johnsson, Hans-Yngve, suppleant Severed, Bo, suppleant Verkställande direktör Wickenberg Karlsson, Birgitta 2.41 Svenska Skogsplantor AB Styrelse 2002 Söderberg, Lena, ordförande Berggren, Christer Idermark, Thomas Leonardsson, Lars Sennerby Forsse, Lisa Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant Eriksson, Lars Erik, arbetstagarrepresentant, suppleant Karlsson, Anders, arbetstagarrepresentant, suppleant Ziedén Persson, Anita Verkställande direktör Eriksson, Urban 2.42 Svenska Spel, AB Riktlinjer AB Svenska Spel bildades den 1 januari 1997 då Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall bedriva, samt utgångspunkterna för regeringens förslag om sammanslagning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk för att säkerheten i hanteringen eftersätts. AB Svenska Spel har den 22 december 1999 fått regeringens tillstånd att anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på värdeautomater. Under 2001 öppnades två internationella kasinon i Sundsvall och i Malmö och ytterligare tre kasionen öppnar under 2002-2003. Styrelse 2002 Berg, Bengt Åke, ordförande Blomberg, Jan Dalborg, Hans Frebran, Rose-Marie Lagrell, Lars-Åke Lindström, Eva Nordström, Kjell Söderblom, Anna Tivéus, Meg Bergström, Håkan Hedberg, Gerd, arbetstagarrepresentant Sandström, Bertil, arbetstagarrepresentant Othberg, Maria, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Tivéus, Meg 2.43 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP Riktlinjer Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bolag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveckling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB bildades 1993 sedan riksdagen i juni 1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr. 1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda propositionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik- och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksamhetens förutsättningar. Styrelse 2002 Böhlin, Birgitta, ordförande Aastrup, Viktoria Bankvall, Claes Johansson, Hasse Kjörnsberg, Solveig Lundkvist, Gun Olson, Hans Christer Sundgren, Jan-Eric Johansson, Klas, arbetstagarrepresentant Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant Jäärni, Nina, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Bankvall, Claes 2.44 Sveriges Rese- och Turistråd AB Riktlinjer Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese- och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsföring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har stor betydelse för tillväxten och sysselsättningen i många regioner. För att öka turismen i och till Sverige samt för att utveckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan mellan staten och turistbranschens företag och organisationer. Styrelse 2002 Carmén, Lars, ordförande Byman, Leif Bjerkne, Claes Carlsson, Nils Creydt, Martin Holmström, Inger Klaesson, Bengt Mattsson, Karin Ephithite, Jan Paul, suppleant Nilsson, Magnus, suppleant Verkställande direktör Strand, Karl-Erik 2.45 Swedcarrier AB Styrelse 2002 Bonde, Ingrid, ordförande Kvarnström, Jan, vice ordförande Apler, Lena Persson, Bertil Elväng, Katja Andersson, Jan, arbetstagarrepresentant Ersson, Örjan, arbetstagarrepresentant Hallén, Bertil, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Berggren, Arne 2.46 Swedesurvey AB Riktlinjer Bolaget bildades den 23 juni 1993 genom en bolagisering av den tjänsteexporterande delen av uppdragsverksamheten inom Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata (prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217). Bolaget skall i första hand utnyttja resurser från det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet. Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fastighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed förenlig verksamhet. Bolagets vision är att inom dessa områden vara ett ledande kunskapsföretag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom prioriterade marknader. Styrelse 2002 Ollén, Joakim, ordförande Andersson, Axel Christiansson, Annika Jeding, Lars Johnson, Staffan Kristiansen, Thormod Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Pettersson, Sture 2.47 Swedfund International AB Riktlinjer Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991 efter riksdagsbeslut till aktiebolag (prop. 1991/92:100). Bolaget har i uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet. Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av 1991 beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att även omfatta länder i Central- och Östeuropa. Styrelse 2002 Gårdö, Lars, ordförande Zetterberg, Christer, vice ordförande Abrahamsson, Arne Cakste, Kristine Carlman, Rolf Danestad, Thomas Uustalo, Ann Öjefors, Lars Bentcén, Anders, suppleant Verkställande direktör Aarefalk, Olle 2.48 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB) Styrelse 2002 Färm, Gunnel, ordförande Bergfalk, Lars, vice ordförande Alvemo, Anders Lind, Susanne Kärre, Malin Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant Rosengren, Mikael, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Bauducco, Roberto G 2.49 Sydkraft SAKAB Riktlinjer Bolaget svarar för att omhänderta, behandla och destruera farligt avfall åt kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, engagemang i Sakab regleras i ett aktieägaravtal. Bland annat skall engagemanget vara långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöanpassat och kommersiellt sätt. Riksdagen beslutade den 18 december 1991 att bemyndiga regeringen att sälja aktier i Sakab (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). I regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå industriellt riktiga lösningar kan vissa företag behöva säljas direkt till ett annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara motiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka företagets verksamhet. I augusti 1992 sålde staten 90,1 % av sina aktier till WM Sellbergs AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie, "The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a. genom representation i styrelsen. SAKAB:s tidigare huvudägare WM Sellbergs ingick från den 20 november 2000 i det nya företaget SITA Sverige AB. SITA har, tillsammans med Sydkraft, förvärvat WM Sellbergs/SAKAB. Sydkraft kommer att ha ansvaret för SAKAB och namnet kommer att ändras till Sydkraft SAKAB Aktiebolag. Under 2001 kommer SAKAB:s tidigare verksamhet att införlivas i Sydkrafts övriga verksamhet samtidigt som ett samarbete kommer att påbörjas kring utvecklingen av energiåtervinning ur avfall i Sverige tillsammans med SITA/miljöservice. Styrelse 2002 Cervin, Tommy Dennery, Xavier Holm, Lars-Erik Kluge, Jan Lyngsjö, Gert Mattsson, Eva Samuelsson, Jan-Åke Vestergren, Lennart Dufva, Björn, suppleant Erhagen, Conny, suppleant Erlandsson, Johan, suppleant Hjalmarsson, Bo, suppleant Hjort, Per-Anders, suppleant Verkställande direktör Svantemark, Lars Krister 2.50 Systembolaget AB Riktlinjer Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (1994:1738) ensamt skall svara för detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106). Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkohollagen i ett avtal mellan bolaget och staten. Ett nytt sådant avtal har träffats den 14 november 2001, tillkännagivande (2001:852) av avtal mellan Systembolaget Aktiebolag och staten, vilket ersätter ett tidigare avtal från 2000. Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen 1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken (prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231). Dessa grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet godkände riksdagen 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Riksdagen har vidare godkänt riktlinjer för Systembolagets öppethållande (prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU14 rskr. 1999/2000:42) samt permanent lördagsöppet från den 1 juli 2001 (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260). I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandels-monopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte stred mot EG-fördragets artikel 37 om anpassningen av statliga handelsmonopol. Styrelse 2002 Johansson, Olof, ordförande Hedborg, Anna, vice ordförande Linde, Leif Markström, Elisebeht Melin, Ulf Nivert, Marianne Persson Göransson, Ewa Silfverstrand, Bengt Andersson, Margareta, suppleant Dahl, Robin, suppleant Lindholm, Evert, suppleant Löfstrand, Ingvar, suppleant Pilsäter, Karin, suppleant Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant Elffors, Håkan, arbetstagarrepresentant, suppleant Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Steen, Anitra 2.51 Telia AB Riktlinjer Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket (prop. 1992/93:200, bet. TU11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i första hand i Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudinriktningen och att det skedde med ett rimligt risktagande. Riksdagen beslöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308). Huvudinriktningen blir att i Norden och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt bedriva internationell verksamhet som behövs för dessa tjänster. Telia skall erbjuda telekombaserade informationstjänster där Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias olika nät. Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen men högre avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre. Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars 1999 ett avtal att slå samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har därefter godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260). I december 1999 avbröts fusionen. Riksdagen beslöt därefter under våren 2000 att ge regeringen bemyndigande att minska statens ägande i Telia AB till lägst 51 % av alla aktier (prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204). I juni 2000 börsintroducerades Telia. Genom börsintroduktionen gavs Telia likvärdiga verksamhetsförutsättningar som konkurrenterna och möjlighet att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. Statens ägande av Telia efter börsintroduktionen uppgår till drygt 70 procent. Börsintroduktionen gav totalt 75 mdkr, varav 62,3 mdkr tillföll staten och 12,7 mdkr Telia genom en nyemission. Riksdagen beslutade i juni 2001 efter ett initiativ från Näringsutskottet att bemyndiga regeringen att utan begränsningar kunna förändra statens ägande i Telia AB (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272). I mars 2002 presenterade Telia planerna att förvärva finska Sonera Oy. Regeringen har förbundit sig att rösta för den erforderliga nyemissionen på Telias extra bolagsstämma med anledning av transaktionen. Styrelse 2002 Petersson, Lars-Eric, ordförande Augustsson, Peter Bennet, Carl Carlsson, Ingvar Igel, Anders Nivert, Marianne Olofsson, Lars Sundewall, Caroline Isaksson, Elof, arbetstagarrepresentant Brattström, Magnus, arbetstagarrepresentant Westman, Berith, arbetstagarrepresentant André Christer, arbetstagarrepresentant, suppleant Nordin, Ing-Marie, arbetstagarrepresentant, suppleant Mölleby, Gösta, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Nivert, Marianne 2.52 Teracom AB Riktlinjer Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni 1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som en garanti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och för att priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt, dvs. Utsändningstjänsterna för TV via marknätet, inte blir oskäligt höga. Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-området. Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföretag som använder sig av Teracoms distributionstjänster. Styrelse 2002 Eriksson, Per-Ola, ordförande Akhtarzand, Minoo Danielsson, Jan Dyrssen, Helena Gustavsson, Åke Ilshammar, Lars Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant Howe, Peter, arbetstagarrepresentant Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Danielsson, Jan 2.53 Vasallen AB Styrelse 2002 Nuder, Pär, ordförande Hedlund, Lena Jonsson, Jan-Peter Jonsson, Lars Rodosi, Agneta Netz, Bo Wästlund, Holger Verkställande direktör Jonsson, Jan-Peter 2.54 Vattenfall Riktlinjer Vattenfall AB bildades 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr. 1991/92:318). Huvudmotivet för bolagiseringen var att effektivisera förvaltningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effektivisering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, liksom anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsformen skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöjligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkastningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop. 1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade kärnkraftsavvecklingen (Ds 1997:14). Styrelse 2002 Klackenberg, Dag, ordförande Brodin Rampe, Annette Bådholm, Christer Fallenius, Peter Grönlund, Jan Johansson, Göran Lindell, Peter Salander-Björklund, Elisabet Ögren, Kent Bernhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Josefsson, Lars 2.55 Venantius AB Riktlinjer Bolaget har som huvudsakliga uppgifter att förvalta och finansiera myndighetsbeslutade bostadslån (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20). Inriktningen för verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtalsperiod. Styrelse 2002 Persson, Curt, ordförande Dillén, Mats Ericsson, Barbara Gustafsson, Eva-Britt Kjellander, Claes Rönnberg, Mats Verkställande direktör Gustafsson, Eva-Britt 2.56 Vin & Sprit AB, V&S Riktlinjer V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med 1994 monopol på import, export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet reglerades av lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. samt ett avtal mellan staten och bolaget. I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Styrelse 2002 Dahlbäck, Claes, ordförande Björck, Anders Jacobsson, Egon Johansson, Anita Lagerblad, Peter Liffner, Christina Loiborg, Ebbe M Mårtensson, Arne Nuder, Per Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant Nilsson, Kurt, arbetstagarrepresentant Möller, Roger, arbetstagarrepresentant, suppleant Peterson, Kenneth, arbetstagarrepresentant, suppleant Verkställande direktör Lagerblad, Peter 2.57 Voksenåsen A/S Riktlinjer Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2001 angivit särskilda verksamhetsmål för bolaget. Voksenåsens programverksamhet har som mål att göra Voksenåsen till en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Bolaget skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndigheter och organisationer i både Sverige och Norge samt öka antalet programinslag riktade till ungdomar. Målet för hotellverksamheten är att erbjuda Voksenåsens gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkurrens med liknande anläggningar i Osloområdet samt att uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte. Styrelse 2002 Bohlin, Görel, ordförande Bruzelius, Karin Buttedahl, Johan Enochsson, Pia Martinsson, Martin Rudeng, Erik Ruth, Arne Sohlman, Ragnar Veierød, Tove Verkställande direktör Ellingsen, Karl Einar 3 Bolag under avveckling 3.1 Sveriges Geologiska AB (i likvidation) 3.2 Zenit Shipping AB Riktlinjer Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det då privata AB Götaverken, för att så som beställare för fartyg som byggdes för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av Götaverken och vid bildandet av Svenska Varv - koncernen 1977 fick Zenit Shipping en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping. Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 miljoner kronor. Under 1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande åtagande att medelst villkorade tillskott successivt täcka förlusterna vid avveckling av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner kronor. Till och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 miljoner kronor av dessa medel. Under åren 1990-1995 har detta belopp till fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats 193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat 6 400 000 dwt. fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg. Styrelse 2002 Lewin, Leif, ordförande Berggren, Christer Carnhagen, Göran Molander, Harald Verkställande direktör Molander, Harald 3.3 SKD-företagen 4 Avvecklade bolag 4.1 Grängesbergs Gruvor AB Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2002 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström, Karlsson, Sommestad Föredragande: Björn Rosengren Regeringen beslutar Regeringens skrivelse 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2001/02:120 162 1 Skr. 2001/02:120 Bilaga 1 Skr. 2001/02:120 Bilaga 2 Skr. 2001/02:120 163 163